tidskriften betong nr 4 2011

2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

POSTTIDNING BReturadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

4

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 4/2011

www.betong.se / ÖVER 6000 LÄSARE AV NYHETSBREVET / RÖSTA FRAM VINNARNA TILL BETONGGALAN / MÅNADENS BLOGGARE / ÖVER 300 DAGLIGA BESÖKARE

Förspänd fi berarmeringKAN ERSÄTTA STÅLET

Tomtar på postenROSENBERG BERÄTTAR

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00

[email protected], www.sika.se

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar påstå att det inte finns någon annan som kan erbjuda så många produkter och system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap för den delen.

Kontakta oss därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen att så snabbt som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet.

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering. Impregnering. Membran. Förankring. Fogband. Brandskydd. Färgsystem. När finanskrisen

slår till

4

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 4/2011

NOMINERAD TILL SVENSKA

DESIGNPRISET 2011

Be

ton

g

ISLANDS KRISISLANDS KRISNär finanskrisen slår tillNär finanskrisen slår till


DESIGNPRISET 2011

NR 4/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN





Designat / Bok i betongTeknik / Mönsternorm i Prag Mänskligt / Dubbelbokad Fredrik Holst



DESIGNPRISET 2011

NR 4/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN NR 4/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN



BET0411_1_68_omslag.indd 1 11-08-30 13.45.13

Grace Construction Products

N Y H E T - ADVA® XR™ 3018ADVA® XR™ 3018 är en nyutvecklad flyttillsats till fabrikstillverkad betong därfokus ligger på förbättrad ekonomi för användaren utan att göra avkall pågoda flytegenskaper och bra öppethållande.

En andra stor fördel med produkten är att nygjutna ytor kan bearbetas medlätthet utan att klistra mot verktyg och annan utrustning. ADVA XR 3018 gerbra betong och god ekonomi till de flesta betongsorter, inklusive anläggnings-betong.

Kontakta Grace och boka din provning.

www.graceconstruction.com 042-16 78 00

Specialisterna på flyttillsatserhar också en standardlösning.

ireo

.se

BET0411_annons.indd 2 11-08-28 23.46.35

BETONG 3 | 2011 3

NR 4/2011

28

10 Island

Tidskriften Betong följer upp Vision 2030 med fokus på utbildning och säkerhet.

Vi besöker ett Island där byggindustrin fortfarande är lamslagen av fi nanskrisen.

10 Projektet | IslandTidskriften Betong besöker lågkonjunkturens Island där byggbranschen kämpar för sin överlevnad.

11 Miljö | 100HusEn tom betongbunker blir miljöutställning.

23 Återblick | Tomteboda Följ med till Sveriges största byggnad Tomteboda post-terminal och möt människorna bakom.

28 Granskat | Betongbranschen 2030Ska betongsektorn vara i framkant om 20 år måste vi utbilda och höja säkerheten.

4 LedareJag är stolt över miljonpro-grammet.

7 MixatSvensk arkitekt ritar Tiger Woods villa.

9 DesignatMöss i Tromsö och nytt från Adman.

46 InspirationBetonggolv i Denver inspi-rerar Pontus Lomar.

48 BetongföreningRapport från � b-möte i Prag.

49 AnslagstavlanReaktioner på träartiklar och konstiga betongord ur ordlistor.

51 Utblick Hoover Dam får ny pas-sage.

60 AktuelltKonstnären Line Kramhøft ger exempel på prefabrice-rade betongytor.

63 Hallå där! Höga trähus granskas i examens-jobb.

66 MänskligtAbetongs vd Fredrik Holst vill återfödassom AdolfHitler.

10 51

10 10 Hoover Dam

33 Sprutbetong-ens historia Professor Jonas Holmgren har forskat om sprutbetong under nästan 40 år. I två delar berättar han om sina erfarenheter och i detta nummer tar han oss fram till nutiden.

37 Förspänning av fi berkompositer Forskning vid LTU visar att � berkompositer kan ersätta förspänd stålarmering.

I VARJE NUMMER! TEKNIK

Granskat

| INNEHÅLL |

BETONG 3 | 2011 3

Abetongs vd Fredrik Holst vill återfödas

förspänd stålarmering.

ARTIKLAR & REPORTAGE

64 Betonggalan!SE VILKA SOM ÄR NOMINERADE TILL ÅRETS PRISER...

BET0411_04_innehall.indd 3 11-08-30 13.27.22

Betongfolket res er!

MASSMEDIA HAR ÄNDA sedan mitten av 1800-talet kallats den tredje statsmakten. Den första makten är regeringen och den andra riksdagen och den tredje statsmaktens uppgift skulle vara att granska de två andra.

Vackert så. Men ibland undrar jag om rangordningen är korrekt. Eller om mass-medias rapportering inte har större effekter på hur vi upplever omvärlden än vad vi verkligen vet om.

Står det ”Ekonomisk kris” med stora rubriker så är det så. Vi skjuter upp våra stora in-köp och ställer in semesterresorna. Och vem mördade egentligen Olof Palme? Var det inte den där Christer Pettersson? Trots att han blev frikänd, tror nog många det. Antagligen för att rubriker med ”Palmes mördare” och ”Christer Pettersson” syns för ofta ihop.

Just nu pågår ett intressant projekt där den mediebild ungdomar får när det gäller sina uppväxtområden granskas. De som växer upp på landsbygden och i miljonpro-grammen upplever samma sak – att de växer upp i områden som de älskar och har en lycklig barndom i, där de känner sig som ”king of the world.”

Jag tänker på rapparen Jaccos textrader: ”För det är här där vi bor, mitt i Sveriges betongmiljonprogram, och vi försöker hålla ihop, en för alla och alla för varann, så betongfolket res er, och slå tillbaks mot all misär, så Sverige kan se exakt hur många betongyouths vi är.”

Men den där positiva, stolta känslan för hembygden blir så småningom ifrågasatt och svartmålad av medier och av folk påverkade av medierna och deras överdrivet negativa eller dramatiska rapportering. Den som tar sig därifrån har lyckats, den som blir kvar har förlorat. Och att flytta tillbaka när du bildat familj är inte att tänka på.

Ibland hör jag också folk inom betongsektorn som ber om ursäkt för miljonpro-grammet. Kanske inte direkt, men genom sin attityd. Varför? Antagligen påverkade av medias bild, den tredje statsmakten.

Men vad var det Jacco sa? ”Betongfolket res er.” Visserligen kan vi så mycket mer nu än för 40 år sen, men vi fanns där när Sverige reste sig ur trångboddheten och be-hövde en miljon bostäder. Vi skrev ett stycke modern historia. Det är vi stolta för och gör gärna om.

Med tyngd och kreativitetgör vi branschen stolt.

UTGES AVBETONGFÖRENINGEN

Tidskriften BetongStorgatan 19Box 55684102 15 StockholmTelefon: 08-762 62 14www.betong.se

REDAKTIONCHEFREDAKTÖR Roger Andersson [email protected] Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: [email protected]: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: [email protected] Telefon: 0739-55 04 51

REDAKTIONSRÅDKjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund, Lotta Niland och Hans Hedlund

ANNONSERANNONSHUSET ABLinnégatan 22, 114 47 Stockholm

Telefon: 08-662 75 00

Fax: 08-662 71 29

Patrik Swenzén [email protected]

Philip Otter [email protected]

Fredrik Johnsson [email protected]

PRENUMERATIONMARIE BRUNNBERG ABBox 55763 22 HallstavikTelefon: 0175-216 [email protected]

PRISLösnummerpris: 99 SEK.

Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

OMSLAGSBILDIsland av Martina Holmberg

Klippt och skuret”JAG HAR ALLTID tyckt väldigt mycket om

betong,” skriver arkitekten Gert Win-gårdh. Var? Jo, i ledaren i tidskriften

Träinformation.

SaxatBETONG orsakar översvämningar, skriver DN.se. En forskare menar att betong och asfalt inte til-låter vattnet att rinna undan. Kanske lite bättre dränering i framtiden?

4 BETONG 4 | 2011

LEDARE ROGER ANDERSSON

CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

BET0411_04_ledare.indd 4 11-08-30 13.28.19

www.pigmentec.se

Pigmentec AB Sagsjövägen 1, 428 36 Kållered, Telefon: 031-25 79 00, www.pigmentec.se

Color- and Technologycenter

Foto: Cecilia Larsson

BET0411_annons.indd 5 11-08-28 23.46.38

BET0411_annons.indd 6 11-08-28 23.46.39

BETONG 4 | 2011 7

Jättepump räddar JapanHJÄLPSÄNDNINGARNA till Japan efter den stora jordbävningen var inte alla så traditionella. För att få bukt med problemen kring kärnkraftver-ket i Fukushima skickade USA världens största betongpump, tillverkad av Putzmeister, med världens största fraktplan, en Antonov 225. Pumpen, som är ett av tre exemplar i världen, väger 86 ton och � ck i det första skedet pumpa vatten för att kyla reaktorn. Men så småningom blir det även betongpumpning.

FINJA PREFAB har tillsammans med arkitekt Ola Torrång tagit fram ett typhus med stomme av 50 centimeter tjocka betongelement inklusive taket. Stommen är helt fribärande vilket ger maximal � exibilitet.

-Ett betonghus har en livslängd på hundra år, kanske mer, och kommer att bebos under många generationer. Därför är � exibiliteten viktig, säger Ola Torrång.

Inspirationen till hustypen har han fått från sina år som arkitekt i Japan.

-Där har man, i traditionella hus, inga bärande mellanväggar utan i stället ett stolpsystem med skjutväggar. I det här typhuset behövs inte ens stolparna, säger Ola Torrång.

Alla laster förs ned i stommens åtta hörn vilka grundläggs på plintar. Väggelementens utform-

ning gör att man med samma grundläggning kan välja mellan torpargrund och platta på mark. Vid platta på mark gjuts plattan med betongstommen som form.

-Betongelementen, av sandwichtyp, har ett invändigt betongskikt på 13 centimeter i väggar och 15 centimeter i tak vilket ger en invändig be-tongvolym på över 20 kubikmeter där överskotts-värme kan lagras. Det ger ett behagligt och jämnt inneklimat, säger Ola Torrång.

Den stora � exibiliteten och det snabba mon-taget gör betongstommen speciellt lämpad för individuella grupphus. Oavsett planlösning är stommen alltid densamma.

Priset för ett enskilt hus ligger på cirka 3,5 miljoner kronor och hittills har 20 hus sålts.www.betongstomme.otark.se

SVENSKA ARKITEKTEN Pontus Lomar har ritat Tiger Woods nya hus på Jupiter Island i Florida. Hela byggnaden är omgiven av stor sekretess och alla inblandade har underteck-nat ett sekretessavtal. Att det är den svenske arkitekten Pontus Lomar som anlitats avslöjas dock av inlämnade bygglovshandlingar. Villan som består av � era byggnader är cirka 2 700 kvadratmeter och byggda i platsgjuten betong. På tidiga � ygbilder kan man se att gjutningstekniken är så kallad CME, concrete masorny units, alltså gråsuggor i väggar som fylls med armering och betong.

MIXAT Mixade nyheter från betongvärlden

Vindkraften får egen bultNU LANSERAR PEIKKO bulten Fatbar, en hu-vudkomponent för förankring av landbaserade vindkraftstorn. Den är tillverkad för bultgrupps-konstruktioner som måste efterspännas för exempel infästning av vindkraftstorn eller skorstenar. Bulten, som i april � ck godkännande av ETA, European Technical Approval, kan också fås med korrosionsbeständig ytbehandling.

Stort miljösteg för cementCEMENTAS SYSTERFÖRETAG i Norge, Norcem, startar just nu upp ett pilotprojekt för att av-skilja koldioxiden vid utsläppen från skorste-narna för att istället lagra den. Försöket görs i fabriken i Brevik och fungerar det som det ska kan cementindustrin inte bara bli klimat-neutral utan också ta hand om mer koldioxid än den släpper ut, tror Per Ole Morksen, fabrikschef på Cementas fabrik i Slite.

Tiger Woods bygger i betong

Betongelement ända till nocken

BET0411_07_mixat.indd 7 11-08-28 22.51.10

Cementa AB, Box 47210, 100 74 StockholmCementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57 000 anställda i 50 länder.

Fotograf: Pierre Mens

Cementa sticker uppSom ett mindre syskon till Turning Torso kommer Cementas ny terminal att synas över hela Malmö. Med sina 93 meter blir silon den näst högsta bygg-naden i Malmö. I slutet av november ska den nya anläggningen tas i drift och den i Limhamn avvecklas. Kapaciteten blir totalt 30 000 kubikmeter fördelat på sex silokammare. En stor kammare rymmer 10 000 kubikmeter, de övriga 4 000 kubikmeter vardera. Diameter är 27 meter. Driftledningscentralen kom-mer att miljöcertifieras och vara utsmyckad med grafisk betong, som visar bilder från den äldre anläggningen i Limhamn. Terminalen kommer att syssel-sätta tre personer, som kör anläggningen och jobbar med lossning av båtar.

BET0411_annons.indd 8 11-08-28 23.46.40

BETONG 4 | 2011 9

DESIGNAT

Så här till hösten bjuder vi på en fruktskål som är en bänk. Eller är det en bänk som är en fruktskål? Och från Tove Adman får vi två nyheter som är så nya att de inte fi nns i butik ännu.

Hösten snart här

Möss och människorI NORSKA TROMSÖ har konstnä-

rerna Inghild Karlsen och Bo Bisgaard bidragit med verket De syv musene og

teater maskottene. De har stått där sen 2005 ocza gjutna i vit betong.

www.bobisgaard.nowww.inghildkarlsen.net

Smäcker fruktskålTYSKA DESIGNFÖRETAGET Paulsberg har tillverkat ett cof-fee table i betong och trä. Namnet “Fruits“ för tankarna till att det också kan vara en fruktkorg, åtminstone � nns en nedsänkning i sitsen för det. Endast sex millimeter tjock är den och väger 50 kilo. Pris 2 400 euro.www.paulsberg.co

Exklusivt från AdmanÄNNU INTE i butik, utan exklusivt för Tidskrif-

ten Betong, presenterar Tove Adman sina senaste skapelser: vasen Solokvist och boken

som är ett skrin. Priser är ännu inte satta.www.toveadman.se

BET0411_09_designat.indd 9 11-08-27 14.57.40

AB Färdig Betong • Tfn 0104-50 50 00 • [email protected] • www.fardigbetong.se

Tätare stommeLagrar värme

Lätta att frakta

Fördelarna med VST Väggsystem är många. Den goda lufttätheten ger för-bättrad energieffektivitet. Lagringen av värme och kyla i tung betongstomme ger lägre effektbehov. Väggarna är dessutom lättare att frakta och hantera på arbetsplatsen än en skalvägg. Undersökningar visar även att väggarna tål fukt och kan stå emot brand.

Information: www.fardigbetong.se

BET0411_annons.indd 10 11-08-30 10.05.30

BETONG 4 | 2011 11

| MILJÖ |

– ÄNDA SEDAN 60-talet har det här varit stängt för allmänheten, säger Marie Eriksson, projektansvarig för Hornstulls-projektet.

Hon pekar på den 720 kvadratmeter stora takterrassen som gränsar till Höga-lidsparken intill och som endast varit rök-ruta för de kontorsanställda i huset.

Men i slutet av september blir det änd-ring. Hela terrassen har byggts om och öppnar då en utställning där svenska mil-jöteknikföretag visar upp sina produkter som man kan känna och lukta på.

– Företagen kan ta hit kunder och visa på nära håll hur deras produkter fungerar, säger Marie Eriksson och rör med handen på ett fasadsystem där växter klättrar upp på väggen och vattnas automatiskt.

Även sedumtak och fem olika solcells-modeller kan beskådas. Betongens miljö-bidrag består av ett nygjutet, slipat golv.

Föreningen 100Hus är en ideell fören-ing som ska främja närdemokrati, kul-

turyttryck och miljöprojekt i Hornstull i Stockholm. Med den här takutställningen hoppas de inspirera till � er förändringar och trevligare miljö.

Marie Eriksson hoppas att Svenska Bo-städer och andra fastighetsägare kommer till utställningen och ser vad som går att göra. På takterrassen har nämligen 25 hy-resgäster startat en odling som de sköter själva.

Hon tittar på den långa raden hus mitt emot som i raka fasader försvinner ner längs Hornsbruksgatan.

– Alla har platta tak, tänk vad det går att odla där.

Utställningen drivs tillsammans med en restaurang som gör det möjligt att ordna konferenser och evenemang under vin-terhalvåret. På sommaren skryter man med att det kommer bli en av Stockholms största och soligaste uteserveringar.

– Vi försöker hitta så många sätt som möj-ligt för att få hit folk. Sen har de förhopp-

ningsvis blivit inspirerade och tar något med sig härifrån, säger Marie Eriksson.

Fast de har bara några år på sig. Sedan ska hela byggnaden rivas och ge plats åt nya lokaler. .

Vid Hornstull i Stockholm låg en övergiven platsgjuten betonglokal som består av några våningar kontor och en stor uteterrass på taket. Det tyckte föreningen 100Hus var en utmärkt plats för ett showroom för miljöproduk-ter. I slutet av september är det invigning. TEXT OCH FOTO: ROGER ANDERSSON

| MILJÖ |

MER OM100HusDEN IDEELLA föreningen 100Hus startades av John Higson som hade en idé att ge Hornstullsbor möjligheten att uttrycka sin unikhet genom fasadkonst på deras husfasader. Förutom projektet 100Hus Miljö som beskrivs nedan anordnar man Återvinningsfesten den sista söndagen i maj varje år, som är Nor-dens största loppmarknad. 100Hus driver även projekt i Rinkeby, Tumba, Hultsfred och i Nairobi i Kenya.

EN BUNKERFÖR MILJÖN

Före: En öde terass dit ingen kom....

Efter: En levande miljöteknikutställning.

BET0411_11_miljo.indd 11 11-08-27 15.09.13

12 Betong 4 | 2011

| Projektet |

BET0411_12-22_projektet.indd 12 11-08-27 15.49.52

BETONG 4 | 2011 13 BETONG 4 | 2011 13

Förra året sattes rekord i antalet konkurser på Island. Allt talar för att 2011 blir ännu värre och byggbranschen är den som drabbats hårdast.

Tre år har snart gått sedan fi nanskrisen chockade Island. Värst drabbades byggbranschen. Många bostadsområden lämnades halvfärdiga. Platser som var avsedda för boende, liv och rörelse, står öde. Tidskriften Betong besöker ett Island där byggindustrin fortfarande är lamslagen. TEXT: MARIA HAGSTRÖM FOTO: MARTINA HOLMBERG

LEIRVOGSTUNGA var Bjarni Guð-mundssons drömprojekt. På mark som hans familj ägt i � era generationer skul-le han skapa en barnvänlig villaförort. Men så kollapsade Islands banker hös-ten 2008. Ungefär en tredjedel av husen i Leirvogstunga lämnades halvfärdiga. Där står de än idag. Och skolan som planera-des � nns inte.

På en inramad karta visar Bjarni hur han tänkt sig området vid kusten utan-för staden Mosfellsbær ett par kilometer norr om Reykjavik. Mellan två fjordar i närheten av bergen, nära till naturen och med hästar betande i hagar, skulle det bli ett trevligt bostadsområde för människor som gillar utomhusaktiviteter.

Med hjälp av papper och penna ritar Bjarni upp en tidslinje för att försöka för-klara vad som hände. I början av 2000-talet började planerna ta form och sex år senare sattes första spaden i marken.

Vintern 2008 gick allt fortfarande enligt planerna och det var, som Bjarni beskriver det, en trevlig upplevelse.

– De gamla bankerna hade redan för-stått att något inte stod rätt till, men de sa det inte till någon. Vintern 2008 kände jag på mig att något var fel men, jag trod-de ändå inte att något sådant här kunde hända. Jag minns att jag pratade med fastighetsmäklaren som jobbade för mig om hur det blir om bankerna skulle gå i konkurs, att då skulle allt kollapsa. Men det var inte på riktigt, det var mer som ett skämt då, säger Bjarni Guðmundsson.

Våren 2008 gick premiärministern ut i media och sa att Islands banker var okej och att allt var bra. Men hösten 2008 bra-kade allt samman. Finanskrisen drog med den uppsvällda byggbranschen i fallet. Och byggandet i Leirvogstunga stoppades.

– Det kändes inte bra. Jag tror att alla gjorde många misstag och jag skulle ha

BYGGENFrusna

IslandLeirvogstunga

Betong på Island!


följt instinkten som jag hade om att något var fel, säger Bjarni Guðmundsson.

I Leirvogstunga lämnades många hus halvfärdiga, några hade knappt påbörjats. De flesta av byggarbetarna som jobbade där lämnade landet och åkte till Norge för att arbeta, för sedan dess har det knappt funnits något att göra för människor inom byggbranschen på Island.

– Det går fortfarande väldigt dåligt för hela byggbranschen och det är inte på väg att bli bättre, absolut inte. Det finns inga stora projekt, ingenting. Jag tror att vi kommer igenom det, men det kommer att ta många år, säger Bjarni Guðmundsson.

De familjer som skulle flytta in i Leirvogstunga fick hitta en annan boen-

delösning. Och de som redan flyttat in i området blir ständigt påminda om gran-nar som förlorat sina blivande hem.

– Det värsta är att träffa familjerna som inte har kunnat flytta dit. De bor kvar i sina tidigare lägenheter, i något annat bo-ende eller har flyttat utomlands. Men när något katastrofalt händer är människor förstående. Jag känner de flesta som bor i Leirvogstunga och det är klart att de i slutändan vill ha ett färdigt bostadsom-råde, säger Bjarni Guðmundsson.

Bjarni lämnar sitt kontor och sätter sig i bilen för att visa dagens Leirvogstunga.

– Många företag har gått i konkurs efter kollapsen, säger han när han kör ut från industriområdet där hans företag ligger.

Bjarni Guðmundssons drömprojekt Leivogstunga ligger just nu i dimma.


| Projektet |

» ...det går fortfarande väldigt dåligt för hela byggbranschen och det är inte på väg att bli bättre, absolut inte. Det finns inga stora projekt, ingenting.... «

Betong 4 | 2011 15

I fabriken Esjueiningar är det lugnaste perioden på 30 år.


16 Betong 4 | 2011

–Ser ni det där företaget, det har gått i konkurs. Och det där och det där. Hur det kommer att gå med mitt företag vet jag inte riktigt. Det är dåligt nu och det finns risk att det också går i konkurs längre fram. Jag kan inte göra något just nu, jag bara väntar och hoppas. Så ser situationen ut för oss, ingen vet någonting, ingen har en plan, säger Bjarni Guðmundsson.

Antalet bolag som sätts i konkurs på Island har aldrig varit så högt som nu. År 2010 sattes nytt konkursrekord med 982 företag. Den ser ut att bli värre i år. Bara under det första kvartalet gick 433 bolag omkull, en ökning med 47 procent jämfört

med samma period förra året. Och kon-kurserna är flest inom byggbranschen.

Bjarni kör en liten omväg för att visa en plats som har drabbats värre än Leirvogstunga. Där ute breder ett tomt område ut sig, med grus och jord.

– Där skulle det ha byggts tusen lägen-heter. Inget blev av, säger han och svänger ut på den stora vägen igen.

Leirvogstunga står det på en skylt. Bakom den finns ett litet bostadsområde. Många hus står där nya och moderna. Andra är inte riktigt färdiga, men en del av dem är ändå bebodda. En liten flicka springer runt på en tomt till ett hus som

| Projektet |

Mer om Finanskrisen på IslandArbetslöshet på IslAnd: 8,1 procent, 13 262 personer (Sverige 6,9 procent) april 2011

Arbetslöshet blAnd män: 8,6 procent. Att den är något högre bland män beror främst på att många saknar jobb inom byggindustrin.

Mer än en tredjedel har varit arbets-lösa i mer än ett år.

Under finanskrisens första månader minskade antalet sysselsatta inom byggindustrin med över 30 procent. 2009 var de 11 700 personer. Under 2010 fortsatte det att minska.

De totala bygginvesteringarna halverades under 2009, vilket främst berodde på en nedgång inom bostäder, endast 200 lägenheter påbörjades.

Källa: Islands Arbetsförmedling Vinnumálastofnun, Federation of Icelandic Industries, Sveriges Bygg-industrier.

Karen Rùnarsdòttìr och Jòhanna Pòrdardòttìr har trots att huset inte är riktigt färdigt valt att flytta in. Färdigställandet får bli i den takt pengar kommer in.


Betong 4 | 2011 17

» Bjarni kör en liten omväg för att visa en plats som har drab-bats värre än Leirvogstunga. Där ute breder ett tomt område ut sig, med grus och jord.«


| Projektet |

18 Betong 4 | 2011

Mer om Arbetet har flyttat utomlandsEtt av Islands största byggfö-retag, ÍSTAK, har klarat av krisen bättre än de flesta. Anledningen är att de har flyttat 75 procent av sin verksamhet utomlands.

– På så sätt har vi kunnat ha liknande antal arbetstagare som tidigare, men två tredjedelar av dem arbetar nu utomlands. Detta har självklart enorm inverkan på deras dagliga liv, eftersom de mycket hell-re skulle vilja arbeta närmare sina familjer, säger Kolbeinn Kolbeinsson, verkställande direktör på ÍSTAK.

Byggande på Island kommer naturligtvis att återupptas så småningom, men på grund av att lågkonjunkturen har varit så djup att en del kompetens och skicklighet har lämnat branschen kommer det att ta tid att återhämta sig.

– Finanskrisen har på många sätt vänt vår värld upp och ner. Fortfa-rande fokuserar vi och våra arbets-tagare på överlevnad och väntar på att allt ska vända tillbaka till något mer normalt. Vi gissar att det kom-mer ta två till tre år, säger Kolbeinn Kolbeinsson

mer ser ut som en betongklump. Framför huset står hennes lekstuga i plast. En färg-glad kontrast till det grå huset.

Här finns också en del husskelett. Ut-anför ett av dem står en blå lyftkran kvar. Plasten som täckt fönstren har spruckit och fladdrar i den kraftiga vinden. Där inne ligger brädor och en trasig tumstock. Där står också en rosa leksakskanna. Här skulle egentligen barn bo, springa runt och leka. Men nu är det inte mycket liv och rörelse i huset.

I ett rum hänger byggarbetarnas over-aller, en kaffekopp står på ett plastbord bredvid en tallrik med gammal ingrodd mat, det gurglar från ett avlopp och på golvet står gamla soppåsar. Där ligger också några gulnade tidningar med da-tum från 2008. Det är som att arbetarna


Betong 4 | 2011 19

I Lervogstunga har arbetarna lämnat byggplatsen som över en natt. Kranar och material står kvar.


| Projektet |

plötsligt en dag bara gav sig av och aldrig kom tillbaka.

Men visst finns det liv i Leirvogstunga. Några människor är på väg hem i sina bilar, islandshästar töltar förbi utanför området och träd har vuxit sig nästan två meter höga sedan de planterats längs ga-torna. Utanför ett hus jobbar Karen Rù-narsdòttìr och hennes mamma Jòhanna Pòrdardòttìr i trädgården.

Karen och hennes man flyttade hit en månad före finanskrisen. Hon bjuder på kaffe i huset med stora fönster som vet-ter ut mot den kala isländska naturen. Det mesta är klart i huset, men det finns en hel del att fixa.

– Vi hade en budget på hur mycket vi kunde lägga på huset, men när finanskri-sen kom och allt blev dyrt så tog pengarna slut innan vi hade hunnit få allt klart. Vi får nu ta det steg för steg, säger Karen Rù-narsdòttìr.

På båda sidor om deras hus skulle det byggas hus, men på ena sidan är bara plattformen färdig och på den andra finns det bara jord.

– Det är farligt för barn att leka utom-hus där och när jag öppnar fönstret och det är blåsigt så får jag smuts in i huset, säger Karen.

| Projektet |

20 Betong 4 | 2011


Betong 4 | 2011 21


22 Betong 4 | 2011

– Det är tråkigt, för det hade kunnat bli ett fint område. Det kommer det att bli en dag, det är jag säker på, men det kommer att ta tid. Det är frustrerande. Människor vän-tar och man måste ha tålamod, säger Karen Rùnarsdòttìr.

Tålamod. Det ordet återkommer gång på gång när man pratar med islänningar. Tåla-mod, säger också Stefan Palsson på Prefab-fabriken Esjueiningar EHF som ligger en liten bit från Leirvogstunga. Men där pågår i alla fall aktivitet.

– Telefonen har börjat ringa igen, säger Stefan Palsson.

Han har jobbat inom branschen i trettio år och aldrig har han varit med om en tid då det varit så långsamt.

– Nästan allt har stannat av. Det är väldigt ledsamt. Men det har börjat komma igång, sakta, steg för steg, säger Stefan Palsson.

Före finanskrisen jobbade 20-25 personer i fabriken och de hade fullt upp. Men efter finanskrisen gick det företag som då drev fa-briken i konkurs. Stefan vet också minst tre betongfabriker som har gått i konkurs.

– Byggbranschen är värst drabbad av

finanskrisen. Jag tror att det är för att det byggdes alldeles för snabbt. Det var många människor som förväntade sig att de skulle bli rika och byggde, byggde och byggde. Men så kollapsade det. Och det fanns faktiskt inga pengar i det, det var bara lån, säger Stefan Palsson.

Lån på Island är ofta kopplade till in-flationen och därför har de bara vuxit sig större.

Trots krisen köpte Stefan och en kol-lega den här fabriken när företaget som hade det innan gick i konkurs. De klarar sig helt okej, för det finns något som skil-jer dem från andra – de har inga lån.

– Det här är den enda fabriken på Is-land, tror jag, som inte har några skulder. Vi hade redan tillräckligt med pengar för

att kunna köpa den utan att ta lån. Vi köpte också maskinerna till ett bra pris från ett annat företag som gick i konkurs. Vi klarar oss, men vi är bara fem perso-ner här nu, hade vi varit 20 personer som förr så hade vi suttit här och gjort ingen-ting, säger Stefan Palsson.

Inne i fabriken gör de denna dag delar till ett hus, samt små hus som ska stå som skydd runt stora soptunnor.

– Det här är en liten fabrik. I framtiden vill vi göra den större, så fort vi har mer att göra. Jag tror på det här. Det kommer att bli bättre, men vi måste ha tålamod, det kommer att ta några år. Det har re-dan gått tre år och kanske är det som en del säger; det tar sju år att glömma, säger Stefan Palsson.

| Projektet |

Stefan Paulsson, skuldfri betongfabriksägare.


BETONG 4 | 2011 23

För 30 år sen började Tomteboda postterminal byggas utanför Stockholm. Sveriges största byggnad tog form med en satsning på konsten som fortfarande gör den unik i Sverige. Här berättar de inblandade i projektet om hur en av Sveriges mest fascinerande betongbyggnader kom till. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: KENT JOHANSSON

TOMTEBODA

| ARKITEKTUR |

Arkitekt Gustaf Rosenberg återvänder till Tomtebodas postterminal.

TOMTEBODASå här blev postterminalen till!

BET0411_23_27_arkitektur.indd 23 11-08-30 13.07.40

24 BETONG 4 | 2011

Med 104 000 kvadratmeter golvyta och en volym på cirka 630 000 kubikmeter är Tom-teboda en av Sveriges största byggnader. Till vänster ses den släta ramen på de räf� ade elementen som framhäver skarvarna och betonar att det är ett elementbygge.

Rosenberg är elementbyggandets mästare. Med spe-ciella kantelement löste han problemet med hörnmötena.

Mer om Tomteboda PostterminalBESTÄLLARE: Poststyrelsen genom ByggnadsstyrelsenARKITEKT: Rosenberg och Stål Arki-tektkontor (Gustaf Rosenberg och Bo Zachrisson)LANDSKAPSARKITEKT: Gunnar MartinssonENTREPRENÖR: ABV och SkanskaKONSTRUKTÖR: BS-konsultBETONGLEVERANTÖR: Abetong, Strängbetong och Raskenusdallmist (Finland)BYGGKOSTNAD: 625 miljonerBYGGAREA: 115 000 kvmBYGGTID: 1979-1983


En ursparning på insidan vid fönstren gör att kar-men göms sett utifrån. Intrycket blir att glaset mö-ter betongen.

TOMTEN, strax norr om Karlberg slott, var ur postal synpunkt nära nog idealisk. Den låg i korsningen mellan E3, E4, E18 och stambanan. Samtidigt som den bananformade tomten var svårhanterlig så var den bättre för arkitekturen. Nu � ck vi dela upp anläggningen i � era bygg-nadskroppar efter dess olika funktioner och bröt på så sätt även ner den stora skalan.

Huvudfasaderna har olika karaktär och kon-trasterar med varandra. Den slutna, strama fasen mot bangården och den mera upplösta fasaden mot sydväst med huvudentrén, personalrum med uteplatser på planterade terrasser och med varm färgsättning.

Betong och stockholmsgult skulle det vara. Stockholm kallades ”the yellow city” av sjömän-nen som anlände till Stockholm på 1700-talet ef-tersom de kalkputsade fasaderna beströks med en färglös vätska med järnvitriol och järnoxid som med tiden gav den lejongula färgen. Vi tog färgprov bland annat från Arvfurstens palats vid Gustaf Adolfs torg för att få rätt nyans. Så det är alltså inte postgult, vilket man kan tro.

Speciellt för detta lustbetonade uppdrag var att Postverket och Statens konstråd fastslog att terminalen skulle vara ett ”pilotprojekt för konstnärlig utsmyckning i industriell miljö”. Därför tog jag hjälp av konstnären Åke Pallarp redan på skisstadiet och han var också med över till Finland för att utforma detaljer i betongele-menten.

Byggnaden är ett prefabhus och ett problem

inträffar ofta när fasadelement ska mötas i hör-nen. Men vi tog fram ett speciellt hörnelement som ger byggnaden rundade hörn. Ut mot Ter-minalvägen ser man byggnaden på nära håll, antingen till fots eller med bil och där har vi räff-lat elementen diagonalt. När det regnar följer vattnet linjerna i elementet och det blir väldigt snyggt. Snöar det lägger sig snön lite lätt i räff-lorna och då blir det enormt snyggt. Sen plan-terade vi björkar som vid solljus ger intressant skuggbildning på elementen.

Vi gjorde också en slät ram i varje element vil-ket framhäver fogarna istället för att dölja dem. Det ger ett speciellt mönster och det syns att det är ett prefabhus.

Ut mot järnvägen har vi byggt in all venti-lationsutrustning i översta våningen. Luftkana-lerna ligger utanför fasaden och smalnar av i de lägre våningarna medan fönsterytorna ökar. Vi har också lagt två kommunikationsgångar utanpå byggnaden mot järnvägen så att perso-nalen inte ska behöva korsa andras arbetsplat-ser för att komma till sin. Även restaurangen har fått ett litet uthäng på fasaden. Jag tycker byggnaden sedd från järnvägen har en stark karaktär.

Det var en utmaning att montera elementen ut mot järnvägen. Vi � ck använda det närmas-te spåret som var spår 51 mot Västerås. Varje element på fasadritningarna var numrerat med exakt beräknad tidsavgång från fabriken i Fin-land, vilken färja det skulle med över Ålands

hav och när det skulle monteras på plats. Vi hade ingen plats att lagra på så allt måste sättas upp direkt då det anlände.

Entrébyggnaden är platsgjuten, men där misslyckades entreprenörerna så vi � ck svampa ytorna. Vi har vridit entrén så den står snett i förhållande till byggnaden för att markera den. Taket över rulltrappan är också vinklat lite upp-käftigt.

I entréhuset har vi också gjutit in byggnadsrit-ningar och några frimärksamlingar som någon kanske hittar i framtiden när byggnaden rivs.

Tidigare låg det som kallas Ingentingskogen här. Carl Michael Bellman hade en stuga och Johan Tobias Sergel sin sommarateljé som båda revs när terminalen byggdes. Men Bellmans ka-kelugn och en typisk sergelmedaljong förestäl-lande Bellman har vi sparat och placerat i det som tidigare var biblioteket, men som nu är personalmatsal.

Förutom betongen är det furu och aluzink-plåt som använts. På innergården försvinner det stockholmsgula och ersätts av gröna färger vil-ket passar bra till grönskan. På ett � ertal ställen har betongen målats över, vilket självklart inte var tanken från början. Vi ville ju visa upp och framhäva betongens kvaliteter.

Om Posten � yttar ut vet jag inte vad bygg-naden ska användas till. Den är rätt specialise-rad för sitt ändamål, men kanske kan de stora spännvidderna och de stora takhöjderna erbju-da många andra användningsområden.

GUSTAF ROSENBERG, ARKITEKT:

| ARKITEKTUR |

År 1984 tilldelades Tomteboda Post-terminal Tengbom-priset.

BETONG 4 | 2011 25


ÖSTEN INNALA, BS, ANSVARIG FÖR INSTALLATIONER: DET BLEV VÄLDIGT bråttom med Tomteboda. Posten skulle automatisera paketsorteringen och jag tror politiska beslut låg bakom att det måste gå fort. Traditionellt tog vi fram en programhandling med krav från beställaren, sen en systemhandling och en kalkyl som sen ledde fram till en bygghandling som entre-prenörerna fick räkna på. Men nu skedde allt parallellt, vi fick upphandla från program-handlingen och fick leverera ritningar allt ef-tersom. Sen ritade vi inte förrän vi var säkra på hur det skulle bli. Istället fick entreprenö-ren räkna efter en lista där vi preciserat hur mycket material som skulle behövas istället för exakt var de skulle sitta. Det var lite ovant för entreprenören som är van att titta på rit-ningar. Men jag tror tidspressen gjorde att vi blev ett team. Vi var tvungna att lösa det tillsammans istället för att bråka. Projektle-daren Göran Träff var också bra på att svetsa oss samman. Han gjorde en hel del med oss utanför kavajmötena.

Sen hade vi två killar ute på arbetsplatsen som snabbt kunde ringa till kontoret och föreslå förändringar. Det är normalt inte så populärt. Entreprenörer lägger ett lågt bud och tar igen

pengarna på ändringar, men nu blev det inte så många ändringar.

De olika entreprenörerna är också vana vid att få borra hål för upphängningar var och en för sig och ta betalt för det. Men här lade vi ner ett oerhört jobb för att samordna så rör, ven-tilation, elektricitet och så vidare � ck använda samma upphängningar. Det sparade tid.

Göran Träff var tvungen att skriva under alla ritningar och jag minns när han kom in på kon-toret och rev åt sig ritningarna och skrev på dem under bilfärden ut mot bygget.

Stora projekt är speciella, det handlar hela tiden om informationsöverföring och att han-tera verkligheten som dyker upp. Det krävs en kompetens som framförallt Göran Träff hade. Tomteboda och vår metodik att jobba gav också ringar på vattnet, vi � ck rita alla nya terminaler ute på Arlanda åt Luftfartsverket.

Jag minns också när den första gropen spräng-des och cheferna � rade byggstarten. Efteråt du-kade Gusti (Gustaf Rosenberg) upp bord i gropen åt oss andra med brännvins� askor som han hade lagt gurka i. Vaxdukar täckte borden, men vi hade inga tallrikar så Gusti slevade upp pölsklickar åt oss direkt på duken. Alla skulle vara med och det bidrog till att allt gick så bra. Det var partnering på riktigt, fast vi inte visste om det då.

| ARKITEKTUR |

DÄR PERSONALPARKERINGEN ligger var det tänkt att det skulle bli ett parkeringshus som skulle nås av en utvändig gång. I gången � nns olika gipsavgjutningar av Johan Tobias Sergels skulpturer föreställande gu-dinnan Ceres som med tända facklor söker efter sin dotter Proserpina som försvunnit ner i underjorden. Origi-nalen stod i Gustav III:s bibliotek på Stockholm slott.Ute i sorteringshallarna hänger Åke Pallarps stora tavlor som täcker elinstallationerna och på en gård utanför matsalen har P O Ultvedt bidragit med en barockträdgård med fem betongskulpturer varav den ena föreställer ett misslyckat överfall på en postryttare 1648. Enligt historien faller den stora tallen som ska spärra vägen för ryttaren på de två rånarna själva som avlider av skadorna.Andra kända namn bland de över 40 konstnärer som bidragit till utställning är Hertha Hillfon, Marie Louise Ekman och Lennart Rodhe.

SVERIGES BORTGLÖMDA KONSTSAMLING

En planskiss med det tänkta parkeringshuset som aldrig byggdes.

26 BETONG 4 | 2011


KARL-GUSTAF LYE, ORDFÖRANDE I KONSULTGRUPPEN OCH VD FÖR BSK: PROJEKTLEDARE för hela Postenprojektet var Göran Träff ifrån Byggnadsstyrelsen. Göran var synnerligen kompetent och hade erfarenhet från � era av den tidens megaprojekt. Vi på BSK anli-tades för del av arkitektuppdraget samt K- och VVS-projektering. Själv blev jag ordförande för den konsultgrupp som bildades. Gustaf Rosen-berg kom in först i projektet, han hade ritat � era postterminaler tidigare. Men det blev problem att fördela arkitektuppdragen. Det blir alltid problem när många arkitekter är inblandade. Alla arkitekter är nämligen världsmästare på utformning. Nu � ck Gustaf Rosenberg bevaka ursprungsidén, men hans närmaste man Bo Zachrisson blev ansvarig för utformning och An-ders Marking på BSK för projektledning.

Posten var en väldigt bra beställare, de hade en kille som lyckades samordna all input från postens personal, som annars hade ett aggres-sivt fackförbund. Tidspressen var hård, det är den alltid på stora projekt. Man räknar ofta fel i inledningsskedet. Vi � ck göra många ändringar innan vi började bygga.

Flera av de inblandade i projektet var intresse-rade av segling och vi höll många projektmöten ute i en stuga på en ö som en biträdande pro-jektledare ägde. Vi seglade dit, hade möte och så festade vi. Jag tror man festade mer förr.

Göran Träff deltog ofta på min båt då vi seg-lade Åland Sea Race, bland annat tillsammans med Östen Innala. Samtidigt som han var kom-pisarnas kompis, så var han lite divig. Han var ju beställare. Så när vi kämpade på kryss en natt gick han och lade sig. Han kom upp först när vi hade spinnakern uppe och seglade med fulla segel mot mål. Vi vann och var mycket spefulla mot Göran efteråt.

Jag minns naturligtvis också den strålande in-vigningen då drottning Silvia var där. Hon var i sin bästa form och trollband hela publiken.

BÖRGE ÖSTERHOLM, FD KONCERN-CHEF PÅ POSTEN: POSTEN HADE en terminal där Stockholm Wa-terfront ligger nu som var en otroligt charmig tegelbyggnad med tågen som passerade under och med rembanor där post och paket ramlade ner i vagnarna. Den byggdes 1945 och det var mycket handarbete. I mitten av 60-talet var det också en fantastiskt mångkulturell arbetsplats.

Men med tanke på expansionen av Stock-holm så insåg vi att den snart skulle vara för liten och vi hade planer på en stor terminal på Järvafältet. Men så vann borgarna valet 1976 och Elvy Olsson, centerpartiet, blev bostadsmi-nister. Därmed blev det bostäder på Järvafältet och vi � ck leta ny mark för vår terminal. Man tycker att det borde kunna gå att hitta mark på kartor, men det togs faktiskt � ygfoton över hela Stockholm och det var då man upptäckte den långsmala � iken vid Tomteboda.

Den långsmala tomten var dock ingen höj-dare, för terminalen tvingades upp i höjden. En optimal postterminal är i ett plan så du slipper frakta post och paket mellan våningarna. Nu blev det pakethantering i bottenvåningen och breven togs om hand på våning två och tre. Allt måste gå via hissar och det blev enorma pro-blem.

Dessutom började Posten 1984 med paket-leverans från dörr till dörr och tog stora mark-nadsandelar. Därför blev Tomteboda nästan di-rekt för litet och pakethanteringen � ck � ytta till två mindre terminaler i Stockholmsområdet. För breven byggdes en ny terminal vid Centralen samt en på Årstafältet.

Men det var en härlig tid med en enorm till-växt i Stockholm. Tomtebodaterminalen revolu-tionerade brevhanteringen med nya automa-tiska sorteringsmaskiner och terminalen blev ett skyltfönster för många andra länder. Det blev startskottet för en ny era, posthanteringen in-dustrialiserades kan man säga.

GÖRAN TRÄFF, PROJEKTLEDARE, BYGGNADSSTYRELSEN:JAG HADE TIDIGARE arbetat med utrikes-terminalen, dagens terminal 5 på Arlanda. Jag � ck tillsammans med bland andra arkitekten Gustav Rosenberg börja projektera Postter-minalen Tomteboda 1978. Jag var anställd på Byggnadsstyrelsen som var det statliga verk som försåg övriga statliga verk med lokaler. Uppgif-ten var att Postterminalen skulle invigas hösten 1983. Utifrån systemhandlingar tog vi fram en kostnadskalkyl som � nansdepartementet god-kände.

SSAB ville lansera en ny produkt, Aluzink. De ville gärna ha in den på marknaden och Tomte-boda var ett perfekt projekt för dem. ”Ja, om vi får tio års garanti”, sa jag. Det satt långt inne, men vi � ck det och idag är Aluzink ett etablerat varumärke.

Vi satsade mycket på konst och representan-ter från Statens Konstråd, Gustav Rosenberg och jag var ute på stan på lördagarna och tittade på konst. Jag har aldrig upplevt så mycket konstigt varken förr eller senare.

Arbetet upptog hela ens liv och jag tog med mina barn som då var fem och sex år ut på bygget. Den yngsta utbrast: ”Pappa, har du byggt allt det här?”. Den äldsta � ck frågan när hon kom hem om hur det var på pappas jobb. ”Jobb? Han pratade bara i telefon och satt i möten!”.

Ove Rainer var generaldirektör på Posten då och Ulf Adelsohn var kommunikationsminister. Till invigningen hade de fått SJ att leta fram ett ånglok där de själva körde gästerna från Stock-holm Central till Tomteboda, iförda lokförar-mössor.

Det var ett kul gäng. Två gånger om året seg-lade ut vi ut i skärgården och hade våra projekte-ringsmöten. Det var viktigt att även ha kul tillsam-mans, för att skapa ett bra lag med de pressade betingelser projektet projekterades under.

BÖRGE ÖSTERHOLM, FD KONCERN-

Utanför matsalen har P O Ultvedt utfört en stor barockträdgård.

BETONG 4 | 2011 27

| ARKITEKTUR |


28 BETONG 4 | 2011

| GRANSKAT |

BET0411_28_32_granskat.indd 28 11-08-30 13.25.58

UTBILDNING MOT FRAMTIDEN På Färdig Betong lyser � itens lampa. Utbild-ningsdelen är ett av företagets � aggskepp och Johanna Hagström, HR-chef på Färdig Betong, berättar att företaget totalt har 276 olika utbildningar registrerade på sina med-arbetare. Färdig Betong-skolan startade år 2003 och syftet är att stärka det platsgjutna betongbyggandet genom att öka kunskapen om materialet betong, dess hantering och användning.

Skolan har två ben. Det externa vänder sig till kunder, samar-betspartners och sko-lor, med utbildningar som Grundkurs i be-tong, Vintergjutning och Självkompakte-rande betong, SKB. Ett av målen är att väcka gymnasiesko-lornas intresse för betong och nyligen gjordes en lyckad

satsning på betongslöjd vid två Göteborgs-skolor, där elever � ck gjuta och lärarna er-bjöds en grundläggande betongutbildning.

– Utbildningarna ska uppfylla behov men också sprida lärdomarna internt, det andra benet. Det är viktigt för skolans varumärke att visa medarbetarna att företaget satsar på personalen och når upp till kompetensmålet. Vår försäljningsorganisation har också gått igenom en stor satsning där syftet är att fo-kusera mer på kundens behov, säger Johanna Hagström.

Nysatsningen handlar om allt från rena säljmanualer till hur man kommunicerar idéer inom bolaget och säkrar att alla arbe-tar åt samma håll. Under lågkonjunkturen handplockades medarbetare med stor kun-skap till att driva internutbildningar. På så sätt kunde man minska på externa konsulter och utnyttja dem som lärt känna bolaget un-der lång tid.

För Färdig Betong är det viktigare att ny-rekryterade passar in i gruppen än att de är färdigutbildade från start. Majoriteten av de nyanställda utbildas på plats.

Tidskriften Betong följer upp Vision 2030 och tar ett spad-tag ner i de livsviktiga frågorna om utbildning, säkerhet, och arbetsmiljö. Vi lät några initierade branschpersoner refl ektera kring nuläget och hur vi blir ännu bättre om tjugo år. Kunskap tydligare kopplad till verksamheten, tydlig ansvarsfördelning i säkerhetsfrågor och förebyg-gande hälsoarbete är några av nycklarna.TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: CECILIA LUNDGREN

Så blir betongsektorn

i framkant år 2030!1. Höj statusen internt och externt (Betong nr 2)

2. Hållbar produktion (Betong nr 3)

3. Utbilda och förbättra arbetsmiljön och säkerheten

(i detta nr av Betong)

4. Industrialisera och kom in tidigt i byggprocessen (Betong nr 5)

5. Rekrytera rätt (Betong nr 6)

Granskat special del 3

Vision 2030

UNGAS KUNSKAP

BETONG 4 | 2011 29


| GRANSKAT |

– Det ger förstås en längre inkörssträcka med större påfrestning för personalen, men i längden vinner vi på det arbetssättet. Vi vill vara humana och låta gruppen tycka till om nya personer, säger Johanna Hag-ström.

Alla utbildningar i Färdig Betong-sko-lans regi utvärderas regelbundet. Nästa steg blir att arbeta mot en modell för att tydligare koppla kompetensen med verk-samheten. Äldst i utbildningsstallet är Betong klass II, som funnits sedan tidigt 70-tal. Färskast är en internutbildning i Quick Viet, ett verktyg som ger Business Intelligence-information.

– Om 20 år tror jag de� nitivt att våra gedigna betongutbildningar lever kvar, de är ett lyft för hela branschen och kommer att utvecklas hela tiden, inte minst åt mil-jöhållet. Ballastutbildningar ökar förmod-ligen medan traditionella datautbildningar i skolsittning ersätts av nätinteraktiva utbildningar, där man lär på egen hand. Idag har vi till exempel en kompletterande brandutbildning via e-learning, säger Jo-hanna Hagström.

RUTINER SOM SÄKRARFör ett antal år sedan välte en betongvägg från en lastbil i samband med montage.

Väggen levererades av Abetong och tillbudet ledde till krav från Arbets-

miljöverket på förtydligande av in-struktioner och rutiner. En grupp

inom Abetong såg över säker-hetsrutinerna vid element-transporter och formulerade nya interna föreskrifter. År 2010 startade Svensk Betong och � era representanter från branschen ett projekt för transportsäkring av last. Ar-betet resulterade i en ny sä-kerhetsbroschyr.

– Vi frågade oss när ansva-

ret övergår från tillverkaren till transportö-ren och vidare till brukaren. När elementet lämnar oss, lastas på bilen, fraktas och los-sas på byggplatsen - hur gör man de över-gångarna så säkra som möjligt? En lastbil på ojämnt underlag kan göra att ett tungt element stjälper då tyngdpunkten föränd-ras, med risk för skador på både person och egendom, säger Mattias Nilsson, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöchef på Abetong.

Med tanke på mängden leveranser är tillbuden få, men tillräckligt allvarliga när de sker. Problemet måste lösas inom bran-schen, menar Mattias Nilsson. Varje länk måste veta sitt ansvar, kunna kommunicera och avgöra hur man tillsammans genom-för en säker lastning eller lossning. Att bli säkrare kan innebära mer ”krångel” som skapar motstånd och gör att man tvingas tänka om. Projektet ledde bland annat fram till regeln om att inte lossa alla band innan elementet kopplats för avlyftning. Därför är texterna i broschyren väl bearbetade för att bli så förankrade som möjligt.

– Det tar tid att komma fram till en ge-

mensam nämnare. Vi behövde hitta något som skulle minska riskerna, vara så enkelt som möjligt och fungera i ett längre per-spektiv, säger Mattias Nilsson.

Broschyren ”Säkring av last – krav på förare och fordon som ska lasta och lossa betongelement” gavs ut 2011 av Svensk Be-tong i samarbete med Abetong, KC Betong, Atlas Logistik, Contiga och Strängbetong samt Svensk Betongs Montagesektion.

MORGONGYMPA MOT OHÄLSAFör 20 år sedan fanns ingen företagshälso-vård på Skanska, bara en Bygghälsa som ägdes av medlemmarna själva. Ett försök till att lansera morgongympa på arbets-platserna startades och dog ut. Ett par de-cennier senare togs bollen upp på nytt av Pernilla Törnros på Svensk Byggindustri

Johanna Hagström, Färdig Betong

Mattias Nilsson, Abetong

30 BETONG 4 | 2011


BETONG 4 | 2011 31BETONG 4 | 2011 31

JAN LAGERSTEDT, vd, Contiga och ordföran-de i utbildningsutskottet vid Svensk Betong– En viktig del i vårt nya utbildningsutskott blir att rekrytera till branschen. Vi måste behålla attraktionskraften och lägga krutet på att vinna talanger framförallt till kollektivsidans fabriks- och monteringspersonal. – Vi är bättre på att utbilda oss, likväl dör folk på jobbet och det är inte acceptabelt. Det � nns ett stort behov av kunskap och utbildning hos

alla, inte bara de drabbade. Framförallt små, hårt arbetande fö-retag kan uppleva att de inte hinner eller har råd. Vår bransch är ganska statisk och mogen, tekniken rusar inte ifrån oss. Vi borde ha större möjlighet att utveckla människorna i branschen. Därför är det en viss besvikelse att det inte har hänt mer inom säkerhet. – Utbildningar behöver en ständig översyn och uppgradering. I framtiden behöver vi fokusera på ledarskap, systematiskt kvalitets-arbete, arbetsmiljö och miljö. – Tidspress är en viktig faktor när det gäller misstag. Projekterings-tiden kortas av, byggnaderna blir mer komplexa, byggarbetet star-tar för tidigt, allt detta kan leda till forceringar av arbeten. Visst ska vi bli bättre och mer rationella men inte på bekostnad av den goda arbetsmiljön.

Vilka FRAMTIDA UTMANINGAR står betongbranschen inför när det gäller….

…UTBILDNING? …ARBETSMILJÖ?

…SÄKERHET?PO AXELSSON, teknisk doktor i byggsä-kerhet och olycksfallsforskare, KTH – Om 20 år har hela byggbranschen lyft säkerhetsfrågan inifrån, istället för att upp-leva att kraven kommer utifrån. På 80-talet snickrade vi själva våra skyddsräcken, idag ifrågasätter ingen de monterbara skydds-systemen. Då var det motigt att prata sä-

kerhet, nu är trenden att företaget är med och gör riskanalysen. Det leder till ökat ansvar och engagemang. Utbildade, aktiva företag drabbas inte av olycksfall. Den utvecklingen måste föras över till de företag som ställer sig utanför och som riskerar att svärta ner hela branschen när olyckan är framme. Tidsaspekten ska inte användas som ett konkurrensmedel, det måste vara lika villkor. – När det gäller stegar, som är en av de vanligaste källorna till olyckor på byggarbetsplatser, är det beklagligt att det inte hänt mer under två decennier. Flera aktörer har brustit, Arbetsmiljö-verket och facket har blundat och motarbetat utvecklingen. Vi behöver hitta alternativ och själva utveckla rutiner kring stegan-vändandet.– Efter en olycka i slutet av 2010 förbjöd Arbetsmiljöverket bran-schen att använda sax- och skylift som tillträde till första plattan. Sådana åtgärder är förstås en utmaning, men det går att lösa och det � nns idéer.

HANS KARLSSON, arbetsmiljöinspektör, Arbetsmiljöverket – Chefer i maskinlinjen måste få kunskap och insikt om hur man bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och vilket an-svar de faktiskt har. Arbetsmiljökunskaperna tenderar att bli personburna och en kompetent person kan bli attraktiv för andra företag och lockas bort. Då förlorar man all kunskap.– Krav på arbetsmiljökompetens borde formuleras redan i befattningsbeskrivningarna så att blivande chefer förutsätts ligga på en viss nivå. Alternativet är att ha en plan för om-gående utbildning. Detta berör även delegering. För att kunna fullfölja delegering måste befogenheter, kompetens och resurser följa med, annars ligger ansvaret kvar på högre instans. – Tidspressen på våra byggen innebär stora problem. Hög-konjunktur ger � er olyckor och på 20 år har vi fått mycket tajtare tider på arbetsplatserna. Säkerhetsfaktorn bör kom-ma in på projekteringsstadiet, redan när man lägger anbud borde kostnaderna för säkerhetsanordningar, hjälpmedel och redskap tas upp.– Förutom rehabiliteringsdelen tittar Arbetsmiljöverket på rutinerna för förebyggande arbetsmiljöarbete. Ett projekt som Skanskas morgongympa är en viktig pusselbit för att minska ohälsotalet.

*Från 2007 och framåt har Arbetsmil-jöverket gjort omfattande inspektio-ner av Stockholms betongfabriker. Syftet var att efter ett antal anmärk-ningar och tillbud räta upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. De största felen handlade om kunskapsbrister kring arbets-miljö och om maskinlinjer, där felaktiga kopplingar skapade öppningar med risk för bland annat klämning.


32 BETONG 4 | 201132 BETONG 4 | 2011

tillsammans med friskvårdsansvariga från JM och NCC. År 2006 anslöt Peab och Skanska, företagen hade nu en samlad kom-petens med sjukgymnast, träningsinstruk-tör, hälsopedagoger och företagssköterska. Byggbranschens egna gympaprogram gavs ut på CD-skiva tillsammans med en bro-schyr om hur man äter, tränar och vilar för att må bra som byggare. Nyckelpersoner internutbildades och programmet spreds.

– Nu är även Friskis och Svettis inkopp-lade och vi har totalt tio morgonuppvärm-ningar att växla mellan. Tidigare hade vi mest arbetat med rehabilitering och inrik-tat oss på att få tillbaka folk till jobbet. Nu har de förebyggande friskvårdsåtgärderna kommit i förgrunden, säger Bo Sandström, Skanska, en av initiativtagarna till morgon-gymnastiken.

Från att tycka: ”Aldrig i livet morgon-gympa!” har anställda numera bara po-sitivt att säga om den tio minuter långa morgonuppvärmningen. Bo Sandström kan inte bekräfta att skadorna minskar, men responsen är väldigt positiv. Somliga har till exempel dragit ner på sina ständiga naprapatbesök.

– Uppvärmd klarar du bättre att parera, balansera och lyfta rätt. Jag är envis nog att tro att detta påverkar och den upplevda effekten är också viktig.

En annan oväntad fördel som gymnas-tikstunderna innebär är att man får koll på gruppen, ser vem som fattas och hinner ställa frågor.

– Varje företag ska ha en friskvårdsenhet men tyvärr dras aktiviteten ofta ner under lågkonjunktur. Det har varit en lång resa att ta sig hit och vi hoppas att förebyg-gande friskvård mer och mer involveras i säkerhetstänkandet i byggbranschen. Jag önskar att morgongympan vore obliga-torisk, men det är svårt att driva igenom. Man får inte heller glömma att företaget visserligen ansvarar för arbetsmiljön, men att individen ändå har ansvar för sin egen hälsa, säger Bo Sandström. .

| GRANSKAT |

Bo Sandström, Skanska

Det blev Concretal från Keim när operahuset i Sydney skulle renoveras

Keim Conretal är en grupp produkter för mineralisk betong-

renovering och ytskydd. Hög kvalité, lättarbetat system, stor

öppenhet och överlägsna möjligheter till infärgning och

lasering har gjort Concretal-systemen till en global framgång.

Det som duger för operan i Sydney duger gott och väl också för svensk verklighet.

KEIMSCANDINAVIA A/STelefon 0303–74 23 40

Telefax 0303–74 23 01, www.keim.se

“Vi håller det andra bara lovar”

TRE SAKER VI GJORT BRA:

Färdig Betong-skolan, som sedan starten 2003 utbildat personalen kring

betong, hur den används och hanteras.

Mer tydligt anammat säkerhetsfrågorna inifrån företagen och under

2010-2011 arbetat fram den nya broschyren om säkring av last.

Tidskriften Betongs artiklar under 2010 om en arbetsmiljö fri från porno-

grafi fick stort genomslag i såväl branschen som i media.

TRE SAKER VI BEHÖVER GÖRA:

Få in säkerhetsfrågorna redan på projekteringsstadiet. Förs de in för sent

riskerar säkerheten att med ökad tidspress sparas in på eller slarvas över.

Stötta mindre entreprenörer så att inställningen till utbildning och uppda-

terade kunskaper blir lika naturlig som för de stora aktörerna.

Kräv arbetsmiljökompetens hos dem som söker chefstjänster eller utbilda

omgående nya chefer.


BETONG 4 | 2011 33

35-årig kunskap om sprutbetong

ALLA TYCKER VI om att få uppskattning, inte bara Pavlovs hund. Handen på hjär-tat, när gav du en medarbetare, kollega, chef eller konkurrent beröm senast? Med ena foten i universitetsvärlden vet jag att många professorer och forskare sällan ger kollegor eller andra ett erkännande. Professorn är per de� nition den bäste inom sitt specialområde (åtminstone bland dem som sökte hans eller hennes tjänst) och vem skall man då harrangera? Självklart � nns det undantag, jag kän-

ner � era. Och jag är ganska säker på att byggbranschen inte är så mycket bättre än universitet och högskolor.

Många av våra gamla traditioner för-svann på 1960- och 70-talen, så också ordnarna. Jag tror att dagens fokus på höga löner är ett resultat av att det � nns så få andra medel att visa uppskattning. Men det � nns nya trender. På de senaste tjugo åren har galorna som delar ut priser till framstående personer inom respekti-ve bransch blivit allt � er. Det var länge

sedan Oscarsgalan i Förenta Staterna var den enda. Svenska Betongföreningen har delat ut sin guldmedalj sedan 1952, Swe-dish Concrete Award sedan 1985 och pris till bästa examensarbete sedan 1999. Ut-märkelserna blir successivt � er. Ifjol delade Tidskriften Betong ut priser i sju olika ka-tegorier. Den 29 september är det dags igen på Grand Hôtel i Stockholm. Gå dit och gratulera årets pristagare, men glöm inte att ge någon kollega nära dig ett par upp-skattningens ord så fort anledning � nns.

Snåla inte med beröm!

Jonas Holmgren har forskat om sprutbetong i snart 40 år. Till Tidskriften Betongs läsare delar han här med sig av sina erfarenheter och åsikter. I förra numret skrev han om 60-80-talet och här följer nu den moderna historien på 90- och 2000-talen.

TEKNIK REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND [email protected]

JONAS HOLMGREN,

BETONGBYGGNAD, KTH

DET PYRAMIDFORMADE BLOCKET, som 1990-talet präglades av hade problem i samband med sprutbetongdräner. De gamla typerna som bygger på mineralull och plastfolie fungerade inte bra. Efter-som stora infrastrukturprojekt planerades i Sverige var det absolut nödvändigt att utveckla en förbättrad sprutbetongdrän. I ett stort FoU-projekt undersökte och utvärderade Vägverket ett antal olika ut-föranden med avseende på byggbarhet, beteende vid frysning, utmattning och möjlighet att spola dem rena på insidan, (Fredriksson m. � . 1996). Den grundläg-gande utformningen bestod av en isole-ringsskiva med slutna porer som är täckt med en stål� berarmerad sprutbetong som � xeras vid bergets yta på båda sidor av isoleringsskivan med enbart vidhäftning. Se Figur 1.

Detta dränkoncept användes i ett järn-vägstunnelprojekt innan den slutgiltiga

rapporten från Fredriksson m. � . publi-cerades. Mätningar av tryckvariationer i luft och dränens accelerationer utfördes på några av dessa, (Holmgren, 1994) och (Bäck & Oscarsson, 1995).

År 1996 erhöll jag professuren i Betong-byggnad, KTH, vilket gav mig en möjlig-het att anställa doktorander och fokusera lite mer på sprutbetongproblem.

En viktig fråga i alla tunnelprojekt är påverkan av vibrationer från sprängning-ar på nyligen sprutad betong. Detta har studerats till en del i en avhandling från avdelningen för Betongbyggnad (Ansell, 1999). Ett intressant resultat var att tjock-are sprutbetongskikt är mer känsliga för vibrationer än tunnare sådana. Denna forskning pågår fortfarande med en dok-torand under handledning av Ansell.

År 1998 � ck jag svenskt patent på en energiupptagande bergbult som var av-sedd att användas som plasticerande

element i en dynamiskt belastad sprutbe-tongförstärkning. Bulten studerades både experimentellt och teoretiskt av Ansell i en del av hans doktorsavhandling. Berg-bulten användes av det svenska försvaret i vissa bergrum tillsammans med stål� ber-armerad sprutbetong.

Standarden ASTM C-1018 för krav på sprutbetong antogs. Den var olämplig att använda i bygghandlingar i Sverige eftersom den inte gjorde det möjligt att de� niera dimensionerande hållfasthet för stål� berarmerad sprutbetong från seghets-parametrarna I

n. Efter kommunikation mellan Colin Johnston, Åke Skarendahl och mig introducerades residualhållfast-hetsparametrar Rm,n. Genom att multipli-cera denna parameter med böjspänningen vid första spricka var det möjligt att fast-ställa en residualhållfasthet, som kunde användas för brottlinjeberäkningar.

År 1992 publicerades en handbok om

35-årig kunskap om sprutbetong

rapporten från Fredriksson m. � . publi- element i en dynamiskt belastad sprutbe-

Del 2!

BET0411_33_35_teknik.indd 33 11-08-30 13.31.00

34 Betong 4 | 2011

utformning av sprutbetongförstärkning i hårt berg av Vattenfall (Holmgren, 1992). Den accepterades också som handbok av Vägverket och Banverket i flera år innan de hade skrivit sina egna handböcker för bergtunnlar. Handboken innehåller rekommendationer för utformningen av sprutbetongförstärkning vid olika typer av sprucket berg och diagram för beräk-ning av dimensionerna på sprutbetong-skikt och bergbultar för både statisk och dynamisk belastning. Ett särskilt kapitel skrevs om hantering av fel. Jag hade ob-serverat många gånger att beställarna ofta var illa förberedda när kraven inte var upp-fyllda. I sådana situationer är det mycket viktigt att agera på ett rationellt sätt, så att de nödvändiga åtgärderna betraktas som logiska i förhållande till de ursprungliga kraven. Annars kommer det att uppstå en onödig diskussion med entreprenören och kanske även misstankar om att äga-ren vill straffa entreprenören. Enligt min erfarenhet finns det sällan något problem att övertyga entreprenören att han måste ta ansvar för sina misstag om man kan förklara varför de ursprungliga kraven är rimliga och varför ytterligare åtgärder är nödvändiga för att återställa funktionali-teten hos förstärkningen.

Under nittiotalet utvecklas en mer eller mindre standardiserad utformning för trafiktunnlar. Dessa tunnlar är alltid helinsprutade med vidhäftande, stålfiber-armerad sprutbetong i den lägsta förstärk-ningsklassen. Ingen oarmerad sprutbetong eller oinsprutade väggar var tillåtet längre! I nästa förstärkningsklass är sprutbetong-en lite tjockare och kombinerad med berg-bult och bricka utanför sprutbetongskik-tet. Den tredje klassen liknar den andra klassen men sprutbetongskiktet är tjock-are och bultarna har mindre c-avstånd. En fjärde klass består ofta av en sprutbetong-båge och skall tillämpas när bergförank-ring inte kan användas, exempelvis där bergtäckningen är liten.

Handboken om provning och värde-

ring av stålfiberarmerad sprutbetong var reviderad och omskriven, (Holmgren m. fl. 1997). Denna upplaga var mer inrik-tad på bergförstärkning än den tidigare. Hänvisningar till de faktiska normerna infördes liksom den ändrade ASTM C-1018. JH- metoden var nu övergiven sedan den modifierade ASTM gjort det möjligt att definiera en residualhållfast-het, som skulle kunna användas i brott-linjeberäkningar.

Entreprenörerna hade nu förstått att beställarna inte accepterar misstag i kon-trollförfarandena. Vidhäftningsprovning samt utsågning och provning av provku-ber och -balkar utförs nu av specialiserade företag. Det mest problematiska kravet är det på residualhållfasthet. På grund av den stora spridningen i denna parameter ligger ofta en balk av tre för långt under kravet. Övriga krav på sprutbetongen är normalt uppfyllda.

i ett doktorandprojekt som inled-des före 2000, undersöktes verkningssättet hos bultförankrad, stålfiberarmerad sprut-betong (Nilsson, 2000 & 2003). Nilsson visade både experimentellt och med FEM-beräkningar hur genomstansningsbrottet i stålfiberarmerad sprutbetong i närheten av en bricka utvecklas. Han förklarade också varför den ökade bärförmågan på grund av kupoleffekt från förhindrad horisontell deformation av en stålfiberarmerad sprut-betongplatta var mycket större än väntat från teorier och erfarenheter från provning av konventionellt armerade betongplattor.

Denna period dominerades annars av krympning och sprickbildning. När tra-fiktunnelsystemet Södra Länken söder om Stockholm byggdes, framfördes många klagomål på omfattande sprickbildning i vidhäftande sprutbetong. Man antog att vattenhärdningen av sprutbetongen var dåligt utförd. Sprickbildningen tycktes minska, när speciella arbetslag sattes in för att genomföra vattenhärdningen.

När tunnlarna var färdiga upptäckte man att ett stort antal dräner, särskilt kon-

tinuerliga sådana, var kraftigt uppspruck-na. Även i Botniabanan, upplevde man att sprickproblemen var allvarligare än normalt. Misstankarna riktades snart mot de alkalifria acceleratorer som introduce-rades ungefär samtidigt som den ökade frekvensen av sprickor observerades. Alla vet att vattenhärdning av sprutbetong sällan sker i tillräcklig omfattning, men detta var annorlunda än vanligt. Kanske sprutbetong med alkalifri accelerator var mer vattenkrävande och mer benägen att krympa.

Ett projekt startades där struktur och krympning av olika accelererade sprut-betonger studerades av professor Björn Lagerblad och hans team på Cement och Betong Institutet och problemet med krympsprickor studerades av docent An-ders Ansell och mig.

Det första projektet visade att ettringit-kristaller, som bildas av alkalifria acce-leratorer, bildar en öppen struktur som ger en större vattenförlust än i normal betong. Det visade sig också att den nya typen av sprutbetongs krympning var större än hos vanlig sprutbetong.

Med vanliga cement för sprutbetong i Sverige (CEM I, MH, LA, SR) och nor-mal bergtemperatur kommer det att ta mer än 24 timmar innan en sprutbetong får någon betydande hållfasthet. I nor-mal betong uppträder cementreaktioner i en plastisk struktur, vilket innebär att den kemiska krympningen kan ske utan att orsaka några problem. I accelererad sprutbetong förekommer cementreak-tionerna i en redan existerande, »stel« struktur bestående av ettringitkristaller, varför den kemiska krympningen kom-mer att påverka mikrosprickbildningen. En effekt av detta är en autogen krymp-ning på cirka 0,5 promille. Således be-hövs vatten som tillsätts tidigt. Dessutom kommer den härdade sprutbetongen att få en grövre porstruktur, vilket kommer att öka uttorkningskrympningen med mellan 15 och 20 procent. Tillsammans ger detta krympningsnivåer, som kan för-

| teknik |

Figur 1. Den svenska dränen består av ett perforerat plaströr vid den vattenförande sprickan, som täcks av en isolerskiva med slutna porer. Denna är fäst i berget med korta bultar och ar-meringsstänger. Skivan är täckt med stålfiberarmerad sprut-betong som har vidhäftning till bergytan i kanterna. Den stålfiberarmerade sprutbetong-en täcks ofta med oarmerad sprutbetong.

BET0411_33_35_teknik.indd 34 11-08-30 13.31.01

BETONG 4 | 2011 35

klara den ökade sprickbildning, som ob-serverats.

Storleken hos krympningen beror på mängden cement i blandningen. Normal sprutbetong innehåller mer cement (och vatten) än normal betong. Genom nog-grann proportionering med ökade mäng-der av � ller är det möjligt att minska mängden cement med cirka 20 procent, men man får problem vid låga vct. En ef-fektiv metod är att tillsätta en stor mängd luft till blandningen, luft som försvinner under sprutprocessen. En annan effektiv metod är att tillsätta krympreducerare till blandningen, (Lagerblad m. � . 2007).

I krympspricksprojektet utfördes vissa preliminära provningar med krympringar. Den betong som användes var en sprut-betongblandning som göts i stället för att sprutas. Provningarna visade att en nor-mal mängd stål� brer inte kan förhindra sprickbildning, men om glas� brer också tillsätts kan kombinationen av � brer effek-tivt förhindra bildandet av mikrosprickor, så att större sprickor aldrig bildas. Förkla-ringen är troligen att krympspänningarna successivt relaxerar, medan glas� brerna håller ihop mikrosprickorna, eftersom krympningen är en långsam process. När balkprover med stål� brer och glas� brer belastades med korttidslast sprack samt-liga på ett sätt som är typiskt för ett töj-ningsmjuknande material och det föreföll inte som om glas� brerna gjorde någon skillnad, (Ansell & Holmgren, 2007a, Holmgren & Ansell, 2008).

Forskningen av Ansell på ung sprutbe-tong utsatt för vibrationer från spräng-ning fortsätter, (Ansell 2004, 2007b). En FE-modell har utvecklats och för� nas nu. En doktorand arbetar också i detta pro-jekt sedan 2008.

Införandet av höghastighetståg fäste uppmärksamheten vid utformningen av sprutbetongdräner. Banverket ökade di-mensionerande last för dränerna vid minst två tillfällen, så nu måste sprutbetongdrä-ner vara konstruerade för ett lufttryck på mellan ± 3 kPa vid enkelspårstunnlar och farter från 170 till 219 km/h upp till ± 5 kPa vid dubbelspårstunnlar och farter från 220 till 270 km/h. Konstruktionen skall också dimensioneras för utmattning.

I standardutförandet är dränen � xerad vid berget med enbart vidhäftning, men även andra utföranden förekommer, där olika typer av förankringskomponenter sprutas in.

Dränen måste antingen vara beräknad med antagandet att en krympspricka har bildats i ett ogynnsamt läge eller så skall sprickanvisningar installeras så att läget

för en krympspricka är känt i förväg.Sprutbetongdräner har kontinuerligt

orsakat praktiska problem under detta år-tionde. Det första problemet har samband med krympsprickor. Frågan är huruvida sprickorna har minskat dränens bärför-måga eller inte. Ett mycket stort arbete har utförts med kartläggning av sprickor i dräner. Många sprickor är parallella med tunnelns längdriktning och därmed mer eller mindre harmlösa. Andra är vinkel-räta mot tunnelns riktning, men mycket begränsade i längd och kan därmed också betraktas som harmlösa. Vissa är både rik-tade vinkelrätt mot tunnelns riktning och � era meter långa och betraktas därmed som en potentiell fara.

I det sista fallet beräknades dränens bärförmåga med sprickan i beaktande och om tjockleken var minst lika med det nominella beloppet kunde vissa av dem godtas eftersom sprutbetongens hållfast-het ökat kraftigt med tiden. I det motsatta fallet har dränerna gjorts tjockare genom ytterligare sprutning.

Det andra problemet är anknutet till det första och har att göra med sprutteknik. Betongsprutare har inte gjorts medvet-na om att det � nns en skillnad mellan sprutbetong på bergytan och sprut-betong på en drän. I det senare fallet är sprutbetongen dimensionerad för att uppta ett rela-tivt stort böjande moment och där-med får tjockleken stor betydelse.

Traditionellt mäts tjockleken på sprutbetong enligt ett standardise-rat mönster. Det mönstret beaktar inte funktionen av en drän. I en drän är tjockleken vik-tigast där böjmo-menten är störst, men det måste också beaktas att tjockleken skall vara konstant över dränen för att mi-nimera risken för att krympsprickor koncentreras till de svaga delarna.

Det har varit krävande och utmanande att arbeta med problem i samband med sprutbetong i tunnlar. Kraven kommer från det faktum att människor inom tun-nelbranschen är mycket pragmatiska och att många av dem är mycket erfarna. Forskningen måste därför ge svar på frå-gor, som anses vara realistiska av personer som arbetar praktiskt med sprutbetong.

Utmaningen kommer från det faktum att bergproblemen är så komplexa att de sällan kan beskrivas med någon nog-grannhet. Men lösningarna måste vara möjliga att tillämpa i varierande praktiska situationer. Det är också viktigt att minnas att villkoren i en tunnel är sådana att åt-gärder som verkar vara enkla och tydliga på en ritning eller i en beskrivning, kanske inte är möjliga att utföra i praktiken.

Jag är mycket glad att slumpen en gång ledde mig in på detta teknikområde och att jag inte bara har fått bidra till utveck-lingen av tekniken utan också till lösning-ar på praktiska problem.

Referenser: Referenslistan finns på Eftersnack på www.betong.se.

.

Nyheter!Utökat program med blandare•Frifallsblandare nu upp till 9 m3

•Twins shaft 1-9 m3

•Planblandare 0,5 – 3 m3

Värmesystem för biobränslenSänk din energikostnad med 50%

Ytbehandling av betongelementHöj förädlingsvärdet

Ny hemsida!Besök oss på robacks.se

RÖBÄCKS SWEDEN ABTel +46-90 428 00

Din kompletta leverantör!I mer än 50 år har vi levererat betongfabriker för hårt

Nordiskt klimat byggda för att hålla.

Fabriker – Blandare - Transportörer – ConveyorbanorEnergibesiktning – Styrsystem - Serviceavtal – Vågkontroll

Renovering - Ombyggnad - Reservdelar

Built for powerEngineered to last!

BET0411_33_35_teknik.indd 35 11-08-30 13.31.02

www.steriks.se

Bygg stödmurar för vägar, lastplatser, lastfickor och anpassa elementen efter användningsområde och omgivning. Våra prefabricerade T-stödmurar står lika stadigt vid höjdskillnader som på plan mark. Därför har de numera också en given plats i många typer av byggob-jekt. T-stöd går också att få med en grafisk eller matrisgjuten framsida, vilket i sin tur gör det möjligt att använda betong på ett helt nytt och stilfullt sätt. Skönhet och funktion i samverkan skapar kvalité.

Stabil mur med T-stöd

S:t Eriks - Sveriges ledande leverantör sedan 1888 av Mark, Tak och VA system för en bättre miljö

!"#$%&%'%'('#)$$*(+*,%-%$./'#.(0'"1*0%+23456'%.(0"3-7*+'"3#289#:&%3#./'#,20"$(#0%+234)$$&%'1('%;

<%+2341%,"#=2'-"8#><#?#@'A02#B3-7*+'"&:4#CD#?#EEF#EG#@'A02HHH;0%+2341%,";*%#?#"3.2I0%+2341%,";*%#?#+%$%.23J#GFKLFMNMGCG

!"#)$$9(3-(9A$$%'#:&%3#.2',2$O2'5#P0'%'5#'%6%'()23*0'715#'%34/'"34*6'2-71+%'#,;,

!"#$%&#'(()%*)+,-,(.#/"#0%1#(2)&"&3%1#421#56)*#7"&#8,*9&3:

BET0411_annons.indd 36 11-08-28 23.46.44

| TEKNIK |

BETONG 4 | 2011 37

Förspänd kolfi ber kan ersätta stålet som armering, visar unik forskning vid Luleå tekniska universitet. Själva in-fästningen av kolfi bern stötte på vissa problem, men löstes med ett kilelement av aluminium.

ANDERS BENNITZ ,

TEKN. DR, LTU

THOMAS BLANKSVÄRD,

TEKN. DR, LTU

Förspännning av fi berkompositer kan ersätta stål

FIBERKOMPOSITER är en grupp av ma-terial bestående av lastbärande � brer och en sammanhållande matris med samlings-namnet FRP, från engelskans Fibre Rein-forced Polymers. Typiska � bermaterial är glas, aramid (kevlar) och kol, medan ma-trisen mest fördelaktigt utgörs av epoxi. Beroende på vilka beståndsdelar som väljs kan kompositen ges olika egenskaper, till exempel ger aramid� bern ett mycket slit-starkt material med hög töjbarhet, därav dess användning ibland annat skyddsklä-der, glas� brer ger stor elasticitet och kol� -brer ger ett starkt och styvt beteende. Ge-mensamt för dem är den låga vikten och att de inte korroderar.

Tack vare de här egenskaperna är kom-positerna också i många fall ett mycket bra alternativ till stål för armering och förstärkning av betongkonstruktioner, där kol� brer är bäst lämpad av de tre och kla-rar både fukt och betongens höga pH. Til-lämpningen av kompositmaterial i bygg-industrin har ökat under de senaste åren i � ertalet länder vilket resulterat i ett dagligt användande. Detta kan man se i till exem-pel ACI:s (American Concrete Institute) rapporter.

Den övergripande, med avseende på � -berkompositer, är rapport nr 440R1 . Till det kommer rapporter för dimensionering av betongkonstruktioner med � berkom-positstänger, 440.1R, och epoxylimmad � berkomposit som förstärkning av betong-konstruktioner, 440.2R, samt för provning av � berkompositerna, 440.3R och för för-spänning av betongkonstruktioner med � -berkompositer, 440.4R.

Internationellt såväl som i Sverige har til-lämpningarna nästan uteslutande handlat om limmad, utanpåliggande förstärkning av redan be� ntliga konstruktioner och då i första hand betongkonstruktioner. Så var fallet vid det uppmärksammade förstärk-

ningsarbetet av Alviks- och Gröndalsbro-arna för snabbspårvägen i Stockholm i början av 2000-talet i,2 , � gur 1.

Så har också fallet varit vid broför-stärkningar längs med Malmbanan, vid renoveringar av korrosionsskadade par-keringshus och för förstärkningar kring håltagningar gjorda i be� ntliga väggar och tak. Vid den här typen av förstärk-ningsåtgärder är det svårt att tillgodogö-ra sig � brernas hela potential. I de � esta fall är den ursprungliga konstruktionen, tack vare väl tilltagna säkerhetsfaktorer, kapabel att hantera även de laster som förstärkningen dimensioneras för. I prak-tiken kommer inte kol� bern att belastas med mer än någon procent av sin faktiska kapacitet.

Om man räknar med större påfrestning krävs istället ordentliga åtgärder för att undvika förankringsbrott mellan pålim-mad kol� ber och betong. Alternativt för-sänks stänger i betongens ytskikt, NSMR (Near Surface Mounted Reinforcement). Just NSMR är kanske en av de mest an-vända, och användbara, metoderna för förstärkning som hittills tagits i bruk av byggindustrin.

När stängerna försänks ökar ytan för vidhäftning och risken för att de ska lossna minskar, de är också skyddade mot meka-nisk åverkan, så som uppstickande laster och skadegörelse, dessutom förblir ytan slät och tål att beläggas. Används de här förstärkningsmetoderna behöver tra� ken sällan avbrytas, ett exempel på det är den järnvägsbro i Frövi3 (Örebro län) som en-ligt nya klassningsberäkningar behövde förstärkas för böjning i tvärled såväl i över- som underkant. Där användes NSMR i underkant medan hål borrades genom överkanten av plattan för att inhysa inlim-made kol� berrör, � gur 2. Under ingen del av arbetet behövde den hårt belastade järn-

vägssträckan stängas för tra� k.Då användandet av epoxilimmer i vissa

fall kan vara förknippat med restriktioner gällande miljö och arbetsmiljö så � nns det alternativa bindemedel till hands. Det � nns alltså möjligheter till att använda traditio-nellt reparationsbruk eller betong tillsam-mans med � brer eller � berkompositer, van-ligtvis utformade som nät. Dessa system behöver inte enbart tillämpas i samband med förstärkning utan kan med fördel an-vändas i nyproduktion av platsgjutna eller prefabricerade betongelement.

Ett steg för att ytterligare öka möjlig-heterna till utnyttjande av � berkompo-siterna vid förstärkning är att förspänna dem. Kol� berkompositer är i det avseendet överlägsna såväl glas som aramid, de står emot i stort sett all typ av nedbrytning4 och kol� bern tappar heller inte sin lastbärande förmåga vid en eventuell brand, så länge � brerna fortfarande är ordentligt förank-rade i sina ändar.

I fallet med järnvägsbron i Frövi, och liknande trågbroar med enkla och dubbla tråg, skulle man med en god förankring

Figur 1 - Invändig skjuvförstärkning av Gröndalsbron med limmad och ändförankrad kolfiberkomposit, från referens 3.

BET0411_37-39_teknik2.indd 37 11-08-30 13.29.34

38 BETONG 4 | 2011

av kol� bern i ändarna, utöver att ge bron en högre brottlast, också kunna minska sprickbildningen och reducera be� ntliga sprickvidder om � brerna förspändes vid montering. Likaså skulle förspänningen ge en ökad skjuvkapacitet hos trågbottnen och hos slankare konstruktioner en mins-kad nedböjning i bruksgränstillståndet.

Försök som nyligen genomförts vid Luleå tekniska universitet för att utveckla meto-den visar att den önskade effekten uppnås med avseende på ökad spricklast och mins-kad nedböjning. Resultaten är inte över-raskande och ses som allmänt vedertagna då förspänningskablar i stål används. Det unika är att kol� ber nu för första gången förspänts i det här syftet.

När det höghållfasta förspänningsstålet ersätts med kol� brer krävs provningar för att säkerställa att gamla beräkningsmodel-ler också i fortsättningen kan användas. Också de detaljer som ersätter delarna hos ett förspänningssystem för stål måste utvecklas och provas även om konstruk-tionen i sin helhet kommer att uppvisa ett likvärdigt beteende i de båda fallen.

Försöken i Luleå5 bestod av en serie på sju dubbelarmerade T-balkar, varav en pro-vades utan förstärkning. De fritt upplagda balkarna hade ett spann på 3 000 mm och en höjd på 300 mm. De förstärktes med hjälp av två stycken fritt löpande, åtta mm tjocka och cirkulära kol� berkablar, en på respektive sida av livet, � gur 3. Kablarna

förankrades i båda ändar med ett koniskt killås och förspändes därefter till önskad kraft, mellan 14 och 50 procent av kol� -berns brottstyrka.

Också kol� berns placering i höjdled va-rierades. På fyra av balkarna placerades en så kallad deviator, nedhållande anligg-ningspunkt, i balkens mitt för att hålla kablarnas hävarm konstant under belast-ningsförloppet. Som � gur 4 visar, jmf. balk B6 med B2 och B7 med B3, så minskar för-spänningens effekt annars en aning när den inre armeringen � yter och balken närmar sig sin brottgräns.

LAST-NEDBÖJNINGSKURVOR från försö-ken visar, som tidigare nämnts, att ökad förspänning ger möjlighet till ökad last innan uppsprickning av balkens underkant sker (bruksgränstillstånd), liksom en ökad last för att nå � ytning i den inre armering-en (brottgräns). Samtliga försök avslutades med krossbrott i balkens överkant vid en nedböjning mer än dubbelt så stor som då den inre armeringen � öt. Att få konstruk-tionen i sin helhet att bete sig segt och säkert när kol� brer används som förspän-ningsmaterial är alltså fullt möjligt.

Det som däremot visat sig försvåra den nya tillämpningen har varit förankringen av kol� berkablarna. Vid traditionell förspän-ning med stålkablar används ett cirkulärt killås med räf� ad inneryta för att greppa kring kabeln och hindra den från att glida

när spännkraften ökas. Används samma lås på kol� berkabeln skapas spänningskoncen-trationer som är svåra att omfördela och i de allra � esta fall leder det till ett lokalt brott vid relativt låga belastningar.

Används istället lås där insidan noggrant dimensionerats för att undvika spännings-koncentrationer glider kol� bern ut ur låset. Efter en hel del tankearbete och laborato-rieförsök nåddes en lösning där de traditio-nella låsen kraftigt modi� erades. Vanligtvis används 3-4 kilar, i det nya låset har dessa kombinerats till en kil bestående av tre sek-tioner, � gur 5. Materialet i kilen har bytts ut till aluminium och en skillnad i lutningen mellan hylsans inre och kilens yttre yta för-� yttar en stor del av de radiella krafterna från spetsen av kilen till dess andra ände, där dragkrafterna i kabeln är lägre.

Tack vare designen med ett kilelement ger den nya kilen en gynnsam omslutning av kol� berkabeln och en större friktions-yta. Aluminiumet ger en mjukare kil i jäm-förelse med traditionella stålkilar och för-delar därmed spänningarna jämnare över kabelns yta. När de greppande krafterna � yttas bakåt jämnas också fördelningen av huvudspänningar ut och eventuella spän-ningstoppar där kabeln går in i killåset försvinner.

Med det nya låset är det möjligt att belas-ta kol� berkablar till brott utan att använda oproportionerligt stora förankringar. För-hoppningen är att den möjligheten nu ska

Figur 4 - Nedböjning då förspänningen varierades för balkar med respektive utan deviator.

KORT & GOTTBESTÄLLARE: Här finns stora möjlighe-ter att kapa kostnader, att förstärka en gammal konstruktion är ett ofta bort-glömt alternativ till att bygga nytt och att förstärka med förspänd armering ökar utnyttjandegraden ytterligare.

KONSTRUKTÖR: Att byta ut stål mot kolfibrer i spännkablar minskar vikt och eliminerar risken för korrosion.

ARKITEKTER: Nya slankare konstruktio-ner där armeringen och spännkablarna kan utgöra ytmönster och framhäva konstruktionens bärande system.

ENTREPRENÖR: Färre trafikavbrott, kor-tare projekttider och färre tunga lyft.

| TEKNIK |

Figur 2 - Dimensionering av böjförstärkning i tvärled i över- och underkant på järnvägs-bro med dubbla tråg.

Figur 3 - Belastning till brott av 3,3 meter lång T-balk förspänd

med utanpåliggande kolfiberka-bel utan deviator.

BET0411_37-39_teknik2.indd 38 11-08-30 13.29.35

.

Let’s connect

Solbräckegatan 15442 45 KungälvSwedenTel +46 303 24 30 80E-mail [email protected]

Du hittar oss även i Norge:Pretec ASTlf +47 69 10 24 60

Ingjutningsgods till betongindustrin

komma till användning för att öka kol� -berns utnyttjandegrad ytterligare. Om-råden inom betongbyggandet där det är möjligt att nu effektivt utnyttja kol� berns fulla kapacitet är att dels använda den som utanpåliggande förstärknings- och repara-tionsmaterial för be� ntliga konstruktioner, dels som armeringsmaterial i prefabindu-strin.

Med möjligheten att förspänna och även låta ändförankring sitta kvar går det nu att förstärka med en högre effektivitet och bättre utnyttja kol� berns goda egenskaper. Framförallt kommer det att minska mäng-den kol� brer som behöver användas och därmed kostnaderna. Det går också att re-

ducera sprickvidder och i nya forsknings-projekt undersöks möjligheten att med hjälp av förspända kablar öka skjuvkapa-citeten hos bottenplattan på trågbroar.

För prefabindustrin bör materialet och förspänningsmöjligheterna också innebä-ra nya och intressanta möjligheter. Tunna kol� berkablar fungerar som en utmärkt ersättning för stål där det � nns önske-mål om vikt- och volymsminskning hos produkterna. Tack vare att kol� bern har en densitet som endast är en femtedel av stålets och kan hantera spänningar upp till dubbelt så höga som förspänningsstål (nästan åtta gånger kapaciteten hos tradi-tionellt armeringsstål) kan en tillverkare re-

dan där på ett enkelt sätt reducera vikten. Med ett minskande behov av täckskikt på grund av att behovet mot yttre miljöpåver-kan är obe� ntligt kan både volym och vikt minskas ytterligare, vilket kan reducera på-verkan på vår miljö. Här � nns utrymme för nya idéer att utvecklas. Hur skulle till exem-pel volym, vikt och pris hos spännarmerade håldäck och T-bjälklag påverkas om stålet i spännlinorna byttes ut mot kol� brer?

REFERENSER:1.Report on Fiber-Reinforced Polymer (FRP) Reinforcement for Concrete Structures, ACI 440R-07, American Concrete Institute, Farming-ton Hills, USA, 2007. ISBN 978-0-87031-259-5

2.Eriksson, L. Kolfibertejp och stålstag håller ihop skandalbroar, Ny Teknik, 25 sept., 2002.

3.Bennitz, A.; Täljsten, B. och Danielsson, G. 2010. CFRP strengthening of a railway concrete trough bridge - a case study, Structure and Infrastructure Engineering. Publicerad online 16 juni 2010 i väntan på tryck. http://dx.doi.org/10.1080/15732479.2010.489787

4.Bennitz, A. 2009. Polymerbaserade komposit-spänntag. Litteratursammanställning, Elforsk rapport nr 09:75. 80 s.

5.Bennitz, A. 2011. Externally Unbonded Post-Tensioned CFRP Tendons - A System Solution, Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet, Inst. för samhällsbyggnad och naturresurser, Avd. för konstruktionsteknik, Luleå.

Figur 5 - Nyutveck-lad förankring för kolfiberkablar.

BET0411_37-39_teknik2.indd 39 11-08-30 13.29.37

Betongbyggnadsdagen är den självklara mötesplatsen för betong- sektorns alla aktörer och årets tema är ”Betong – en lönsam affär”. Vi har alla ett ansvar att se till att utvecklingen är hållbar. Vi inleder dagen med att redogöra för de krav som samhället och våra myndig-heter ställer på oss i byggsektorn. Vi har valt ut ett antal projekt där vi belyser betongens styrka vad gäller bland annat värmelagrings-förmåga, ekonomi, hållfasthet, flexibilitet, arbetsmiljö, luftmiljö (vägar) och estetik.

Till kvällens Betonggala bjuder branschens företag in sina kunder och andra viktiga personer till ett trevligt mingel med underhållning och prisutdelning.

Anmäl dig senast den 15 september på: www.betongforeningen.se

Betongbyggnadsdagen samt Betonggalan 2011

BETONGEN LÖNSAM AFFÄR

Vi samkör de två evenemangen på Grand Hotel i Stockholm den 29 september.

Betongbyggnadsdagen arrangeras av Betongföreningen i samarbete med Cementa, Svensk Betong och CBI Betonginstitutet. Foto

graf

: Dan

iel H

ertz

ell

BET0411_annons.indd 40 11-08-28 23.46.47

Magnesiumdioxid som bindemedel och skrotning av tvåstegsmodellen för att dimensionera betong var heta ämnen på Nordiska Betongforsknings-mötet i Tavastehus i Finland. Tidskriften Betongs teknikredaktör Johan Silfwerbrand rapporterar på plats. TEXT: JOHAN SILFWERBRAND FOTO: TANG LUPING.

BETONG 4 | 2011 41

Magnesiumdioxid som bindemedel och skrotning av tvåstegsmodellen för att dimensionera betong

Hetaste ämnena på

NORDISKA BETONG-FORSKNINGS-MÖTET

| TEKNIK |

Gra� sk betong på en fasad på ett hus i centrala Tavastehus.

BET0411_41_44_teknik3.indd 41 11-08-26 19.19.35

| TEKNIK |

42 BETONG 4 | 2011

NORDISKA BETONGFÖRBUNDET och Fin-ska Betongföreningen arrangerade XXI Nordic Concrete Research (NCR) Sympo-sium i Tavastehus eller Hämeenlinna un-gefär tio mil in i landet från Helsingfors. Finska Betongföreningens nye ordförande Jussi Mattila kunde berätta att deltagar-antalet var över 150 personer, vilket är det högsta sedan Reykjavik 1999 (� gur 1).

En förklaring till det höga deltagaran-talet är att betongforskningen fortfarande står sig relativt stark i Norden, en annan att Finska Betongföreningen bjudit in del-tagare och accepterat bidrag från förfat-tare utanför Norden i större utsträckning än vad tidigare arrangörer gjort. Man kan naturligtvis fråga sig om detta är bra eller om det riskerar att tunna ut den nordiska dimensionen. Jag tror tvärtom att det är värdefullt att symposiet besöks av icke nordbor som kan ta del av vad vi gör här nära polcirkeln och kan föra det vidare till sina egna länder. Symposiespråket är ju se-dan länge engelska.

Förra gången arrangerades NCR Sympo-sium i svenska Bålsta (2008). Jag samman-fattade det symposiet på avslutningsdagen och hade fått samma uppdrag även denna gång. Bålstamötet visade att miljö och håll-barhet är allt viktigare, att teknik håller på att ta vid efter hantverk och att kvinnliga forskare är alltmer framträdande. Inför Finland 2011 ställde jag tre frågor:• Vilka resultat kommer det norska mega-projektet COIN leda till?• Kommer danska, fi nska och svenska forskningsråd bara titta på?• Vilka hemligheter gömmer islänning-arna (som inte deltog i Bålsta)?

Tre år senare kan man ge följande svar:• COIN-projektet har inte varat tillräck-ligt länge för att ge konkreta resultat – åter-kom 2013.• Inga motsvarigheter till COIN fi nns ut-anför Norge, men dansk, � nsk och svensk betongforskning är ändå ungefär lika stor som den norska. Finansieringen kommer däremot från många � er källor. I Norge är � nansieringen utanför COIN väldigt liten.• Inte heller i Tavastehus var den is-ländska närvaron numerärt stor, men den världsberömde isländske reologiforskaren Olafur Wallevik deltog och blev dessutom belönad med Nordiska Betongförbundets medalj för sina insatser om färsk betong.

TITELN PÅ MITT FÖREDRAG var Overview of the Symposium: Future Trends in Con-crete Research and Concrete Technology. Det klassiska sättet att studera trender är

att blicka bakåt (fi gur 2). Vi kan konstatera följande:

• Konstruktionsforskningen har nume-rärt minskat med mer än 50 procent mel-lan 1990 och 2011.

• Forskningen om höghållfast och hög-presterande betong nådde sin kulmen 1996.

• Beständighet pendlar litet, men fångar fortfarande forskarnas (och � nansiärernas) intresse. Skall det ses som en styrka (betong har god hållbarhet och lång livslängd) el-ler svaghet (betongen bryts så småningom ned)?

• Miljö- och hållbarhetsfrågorna ökar långsiktigt (knappast kortsiktigt) men do-minerar långt ifrån ännu.

ATT KONSTRUKTIONSFORSKNINGEN fått en mindre andel beror sannolikt på att industrin för närvarande prioriterar mate-

rialfrågor. Här � nns en naturlig industriell bas i tillverkarna av cement, andra delma-terial, fabriksbetong och förtillverkade be-tongvaror. Någon motsvarande bas � nns inte inom konstruktionsområdet. Trots det pågår en hel del riktigt intressant konstruk-tionsforskning.

Tidskriften NCR:s pris till bästa artikel under den senaste treårsperioden gick till chalmersforskaren Rasmus Rempling för en artikel om modellering av betong utsatt för dragspänningar. Han � ck även chansen att berätta mer om sitt projekt (= hans dok-torandprojekt) under öppningssessionen. I projektet utvecklade han en lovande mo-dell som kombinerar skademekanik med plasticitetsteori.

Symposiet innehöll ett antal nyheter, ett fåtal utgör nyheter för forskarsamhället medan några � er handlar om nyheter som tidigare inte presenterats vid ett NCR sym-

Figur 2 – Antalet artiklar inom sju olika områden vid åtta NCR-symposier under perioden 1990-2011.

Figur 1: Antalet deltagare och antalet artiklar på de åtta senaste NCR-symposierna.

BET0411_41_44_teknik3.indd 42 11-08-30 13.32.53

När kommer gästerna?När vi på Strängbetong bygger hus går det undan. Det är en del av

poängen med vårt sätt att bygga. Vi tillverkar betongelement i våra

fabriker, transporterar de färdiga delarna och monterar ihop dem där

huset ska stå. Det gör byggtiden för husets stomme rekordkort och

installatörer och hantverkare kan snabbt påbörja sitt arbete i torra

och uppvärmda lokaler. Resultatet blir en byggnad med högre

kvalitet som står klar mycket snabbare och är fri från problem med

fukt och mögel. Dessutom kommer förväntansfulla, betalande

hyresgäster att kunna flytta in i huset betydligt snabbare. Det tycker

vi är smartare byggande. Läs mer på www.strangbetong.se.

BET0411_annons.indd 43 11-08-28 23.46.48

| teknik |

44 Betong 4 | 2011

posium. I de flesta fall handlar det om nya rön som ger litet mer information än vad vi hade tidigare, man brukar tala om inkre-mentell forskning.

Tre riktiga nyheter utgjordes av an-vändning av optiska fibrer för att över-föra bilder till dubbelkrökta betongytor, utveckling av basaltfibrer i betong samt betong för Fehmarn Bält. Analys av SKB:s rörelse, armering med textilier och foto-katalytiska betongytor var nytt sedan sist (2008). Ett bidrag som väckte uppmärk-samhet var Hendrik Schlunes och Mario Plos (båda Chalmers) bidrag om en ny sä-kerhetsfilosofi för betongdimensionering. De föreslår att den traditionella tvåstegs-modellen (analys + tvärsnittsdimensio-nering) ersätts av en integrerad process. Med den nya modellen skulle det också bli möjligt att värdera spridningen där

den hör hemma i processen (ofta i den mekaniska modellen) och inte sprida ut den jämnt över alla delar.

Temperaturspänningar i betong upp-märksammades i flera föredrag om bland annat inneslutningar för kärnkraftsverk, lådbroar och lamelldammar. Forskarnas resultat visar att man behöver behandla icke-linjära temperatureffekter för att få rimliga resultat. Men alla forskarna hade valt att välja tabellvärdet på betongens termiska längdutvidgningskoefficient (1*10-6 per °C) trots att koefficienten kan variera med en faktor två beroende

på val av ballastmaterial. Fortfarande verkar steget mellan material- och kon-struktionsforskarna väl långt.

Betongens utveckling brukar främst åskådliggöras med utvecklingen av betong med allt högre tryckhållfasthet. I Tavaste-hus uttrycktes detta litet annorlunda. För 100 år sedan räknade man med en tryck-hållfasthet på 15 MPa, nu arbetar norr-männen inom COIN för en betong med draghållfastheten 15 MPa. Denna betong skall dessutom kunna pumpas. Men kom-mer tidtabellen till 2015 att kunna hållas?

Utvecklingen av nordisk anläggnings-betong har i stor utsträckning letts av ut-vecklingen av offshorekonstruktioner och avancerade broar. Broarna över Stora Bält och Öresund följs nu av en tunnel under Fehrman Bält. Medan Carmen Andrade (ES) berättade om hur väl den spanska betong som användes till Öresundsbron fungerar på en marin, spansk fältexpone-ringsplats berättade bland annat Martin Kaasgaard (DK), Marianne Tange Hasholt (DK) och Ulf Jönsson (SE) om planering-en för förbindelsen mellan Danmark och Tyskland och kraven på den betong som skall användas till tunneln. En ny fältprov-ningsplats vid det danska brofästet (läs: tunnelfästet) i Rødby ingår också.

internationellt sett handlar miljöfrå-gan i betongsammanhang ofta om alterna-tiva bindemedel. Självklart var det också ett ämne i Tavastehus och här uppstod en debatt som var så vanlig vid tidigare sym-posier, men numera är så sällsynt. Gnistan som tände debatten handlade om utnytt-jandet av magnesiumoxid MgO som bin-demedel. Även om tryckhållfastheten för en sådan betong påvisades vara god var många oroliga för andra egenskaper. Och hur mycket koldioxid kostar transpor-terna från fyndigheten till byggplatsen? Det är här vi behöver en livscykelanalys (LCA) för att svara på frågan på ett neu-tralt och riktigt sätt.

LCA handlar inte bara om alternativa bindemedel utan också om optimerade betongrecept, optimerade tvärsnitt, an-vändarfasen, optimala drifts-, underhålls- och reparationsstrategier med mera. Men i takt med att användarfasens energian-vändning minskar (vi bygger nollenerig-hus till exempel) så kommer produktio-nen att få ökad tyngd. Men produktionen skall divideras med livslängdens antal år. Då blir beständigheten åter den viktigaste egenskapen. Kanske är det därför som be-ständighetsforskningen fortfarande är så

omfattande i Norden. Klorider och arme-ringskorrosion var föremål för 15 artiklar medan frost figurerade i 12 stycken.

en annan trend handlar om estetik. Skräddarsydd betong sysselsätter ett antal danska forskare i projektet Taylorcrete (som handlar om nya formar, nya armeringstyper och SKB). Vi har redan nämnt optiska fib-rer. Mari Bøhnsdalen Eide berättade om ett norskt projekt att klassificera betongytor med hänsyn till gråton och defekter (porer). På väg till mottagningen hos vice borgmäs-tare i Tavastehus fick alla deltagare beskåda en vacker betongfasad där den finska spe-cialiteten grafisk betong demonstrerades.

Vad skall vi arbeta vidare med? Tom Lun-din (FI) menade i sitt inlägg om ny mättek-nik att ”cementets hydratation är ännu inte fullständigt känd”. Man kan då naturligtvis fråga sig hur vi över huvud taget kan bygga något i betong utan denna fundamentala kunskap. Å andra sidan byggde romarna sitt mästerverk och vår turistattraktion Pantheon med en uppsättning siffror som enbart fungerar för att skriva årtal med.

Mot bakgrund av de nyheter och tankar som presenterades vid symposiet verkar ut-maningarna handla om följande ting:• Betongmedreduceradkrympning.• Betong med ökad draghållfasthet ochtöjbarhet.• Betongkonstruktioner som tillvarataralla fördelar (styrka, styvhet, beständig-het, användarfasens egenskaper) till minsta möjliga koldioxid-utsläpp.• Slutliga lösningen för genomstansningav betongplattor.• Utveckling av ett antal olika men till-gängliga betongtyper som uppfyller olika krav och som möjliggör nyansering och val av rätt betong till rätt objekt eller del av objekt, vi kan sammanfatta det i skräd-darsydd betong.• Betongreceptochbetongkonstruktionersom dimensioneras för 120 år och inte bara för den knappa procent som utgör produk-tionsfasen.

Slutsatserna från Tavastehus 2011 är att det höga deltagarantalet visar att vi fortfarande har en stark betongforskning i Norden och att det relativt stora antalet unga forskare visar att betongforskningen även har en lovande framtid.

Fotnot: Samtliga artiklar finns publicerade i en spe-cialutgåva av Nordic Concrete Research: Research Projects 2011. Proceedings of the XXI Nordic Con-crete Research Symposium, Hämeenlinna, Finland, 2011. (Publication No. 43, 536 pp.). Publikationen kan beställas via www.nordicconcrete.org.

.

»En annan trend hand-

lar om estetik. Skräddarsydd betong syssel-sätter ett antal danska forska-re i projektet Taylorcrete...«

BET0411_41_44_teknik3.indd 44 11-08-26 19.19.37

Användningen av Tekla BIM-programvara påverkar vår omgivning över hela världen. Tävlingen skapar mer medieexponering och blir mer populär för varje år. Vinnarna av årets tävling går automatiskt vidare till Tekla Global BIM Awards. De globala vinnarna bestäms av en jury bestående av ledande BIM-experter inom och utanför Tekla.

a www.tekla.com/se

Vinnare av juryns röster och på delad förstaplats i publikomröstningen i Tekla Sverige modelltävling 2011:

Strängbetong med Swedbank Arena i Stockholm

Delad förstaplats:COWI med Holmenkollenhoppbacke i Oslo

BET0411_annons.indd 45 11-08-28 23.46.51

46 Betong 4 | 2011

Det nya Spritmuseet öppnar under våren 2012 i Ga-lärskjulen på Djurgården som ursprungligen upp-fördes 1765. Det kom-mer att inrymma tillfälliga

utställningar, en permanent sprithistorisk utställning, provningsrum för dryck och en museibutik. I museet kommer även den världsberömda konstsamlingen Absolut Art Collection att inhysas och på kajen kommer det att finnas en sommarservering med utblickar över Saltsjön.

Vi har valt att särskilja den ursprungliga byggnadens formspråk från det nya mu-seets arkitektoniska utryck. De befintliga byggnadsdelarna bevaras både utvändigt och invändigt i deras originalskick, medan

vi sökt inspiration i samtiden när det gäller nytillkomna ytskikt.

Vi har valt en rustik karaktär i väggbe-klädnader av svart laserad plywood med inslag av koppar som skall återkoppla till sprittillverkningens kolonner.

När det gäller golvytorna så kommer stora delar av entrévåningen att få betong-golv, liksom delar av kajen i anslutning till entréfasaden. Vi ville få till ett mörkt golv med relativt lite synlig ballast. Det visade sig vara svårt att hitta ett bra referenspro-jekt och vi fick leta både länge och väl inn-an vi hittade rätt inspiration.

Det var under en resa till Colorado i USA som jag besökte det nya konstmuseet i Denver, ritat av David Adjaye, jag kände att jag hittat rätt. Alla museets golv hade

en mörk grafitgrå och jämn kulör som va-rierade beroende på hur dagsljuset föll eller hur konstljuset belyste golvytorna. Bilder-na tog jag med mig hem till Sverige och vi började arbetet med att finna ett lämpligt recept för att uppnå en liknande effekt.

De invändiga golvytorna har pre-cis gjutits med mycket fin ballast med en mörk infärgning av sex procent svart järnoxid. Ytan är träriven före slipning och kommer efter slipning att förseglas med vattenglasslipning. www.mcadenver.com .

Arkitekten Pontus Lomar hade svårt att hitta referens-objekt till sitt betonggolv till det nya spritmuseet ute på Djurgården i Stockholm. Men så kom han till Museum of Contemporary Art i Denver och där fanns det. TEXT: PonTus Lomar

| inspiration |

Betonggolv en konstBetonggolv

en konst

BET0411_46_inspiration.indd 46 11-08-27 14.51.01

Sto Scandinavia AB

BET0411_annons.indd 47 11-08-28 23.46.54

48 Betong 4 | 2011

| betongföreningen |

100 44 Stockholm

Vi välkomnar våra nya medlemmar!

xxxxxxxx har ordet

Ny mönsternorm presenterad i Prag

Den 8-10 juni arrangerade Tjeckien årets fib Symposium på det stora kon-gresshotellet Clarion i Prag. Symposiet samlade 430 deltagare plus 40 medföl-jare och utställare. Temat för symposiet var Concrete Engineering for Excellence and Efficiency. Symposiet innehöll ovan-ligt många bidrag, totalt närmare 300 av

vilka huvuddelen presenterades muntligt under fyra parallella sessioner medan nära 40 st presenterades som posters.

Intressantast i Prag var nog den ge-digna presentationen av den nya möns-ternormen MC 2010. Vad menas med en mönsternorm? Ja, denna norm är resul-tatet av ett stort antal forskares arbete i ett antal kommittéer och arbetsgrupper inom fib. Förra gången forskarna tog fram en mönsternorm i Europa var i slu-tet av 1980-talet i och med publicering-en av CEB-FIP MC 1990 som utgjorde slutprodukten av ett samarbete mellan de båda organisationerna CEB och FIP som gick upp i fib vid samgåendet 1998. MC 1990 har sedan legat till grund för Eurokod 2. Mönsternormen har ingen juridisk status i något land, men utgör grund och inspirationskälla för normför-fattarna inom CEN och andra standardi-seringsorgan.

Ordförande i arbetet med MC 2010 har den tidigare Swedish Concrete Award-vinnaren professor Joost Walraven, Delft,

Anders Bondemark, Tua Franklin, nyréns arkitektkontor, Roger Johnsson, Harsco Infrastructure, Mario Moglia, Statech, och Roger Strömberg, Sanpro.

PRoFeSSoR eMe-

RiTuS Sven Sahlin, göteborg, har gått ur tiden i en ålder av 85 år. Han avled den 18 maj 2011 och

efterlämnar hustrun Kerstin, två söner, en dotter samt barnbarn. Sven Sahlin ägnade hela sitt yrkesverksamma liv och många år efter pensionen åt betongkonstruktioner och murverk. Han disputerade vid KtH 1959 och hade därefter olika tjänster som lektor, laborator och professor vid KtH och Chalmers. Han var ordförande i Svenska Betongföreningen mellan 1987 och 1991, dvs. under den tid som föreningen omor-

ganiserades, startade Service AB, åter bör-jade ge ut tidskriften Betong och påbör-jade den moderna kommittéverksamheten. Han fick Betongföreningens guldmedalj 1992 för att under sin forskargärning ha ”demonstrerat en särskild förmåga att kombinera god teoretisk skicklighet med experimentell metodik för att bygga upp kunskaper i nya betongteknikområden”. Sven var intelligent, intellektuell och internationell. Under olika perioder var han gästforskare i USA och han blev fellow i American Concrete Institute. Vi saknar en pedagogisk lärare, en vänlig kollega och en god vän.

Johan Silfwerbrand

Vi minns sVen sahlin

text: Johan Silfwerbrand

EftEr tio års arbE−tE kan nu dEn nya månstErnormEn mC

varit. Han höll en lysande nyckelföreläs-ning där han sammanfattade arbetet och de båda volymerna som tillsammans om-fattar 600 sidor. Arbetet påbörjades 2002 och man hoppas att fib:s medlemsländer skall kunna godkänna MC 2010 genom en omröstning i oktober 2011.

De viktigaste nyheterna jämfört med MC 1990 är livslängdsdimensionering, ultrahöghållfast betong, FEM, dimensio-nering av befintliga konstruktioner och ”konceptuell design”. Vad det sista är lyckades han inte riktigt hinna med att förklara, men han antydde att det bland annat. handlar om att hushålla med na-turresurser och begränsa koldioxidut-släppen.

MC 2010 innehåller fem delar: 1. Prin-ciper, 2. Material- och andra data för di-mensionering, 3. Dimensionering, 4. Pro-duktion eller byggande och 5. Åtgärder för bevarande och rivning.

Det andra kapitlet innehåller egen-skaper inte enbart för betong, armering och spännarmering utan också för fibrer, fiberbetong och icke-metallisk armering. En annan nyhet är att mönsternormen ger tre möjligheter (eller nivåer) till tvär-kraftsdimensionering av betongbalkar. Den lägsta nivån innehåller den enklaste ekvationen och förväntas ge ett resultat som är kraftigt på säker sida.

Genom att använda mer komplicerade ekvationer kan fler mekanismer beaktas och man förväntas spara material men ändå hamna på tillräcklig säkerhet. Från BBK är vi vana att betongen själv ger ett tillskott till tvärkraftskapaciteten även i skjuvarmerade balkar. Så är inte fallet i EK 2. På den högsta nivån i MC 2010 ger betongen åter ett bidrag samtidigt som bidraget från skjuvarmeringen be-gränsas något. För genomstansning av betongplattor finns på motsvarande sätt två nivåer.

Läs utförligare reportage på Eftersnack på www.betong.se

mer om

Betongfören-ingen och fibBeTongFöReningen har två repre-sentanter i fib: Johan Silfwerbrand och Sten Forsström. Den 11-14 juni 2012 står Stockholm som värd för symposiet med temat Concrete Structures for Sustainable Community.

www.fibstockholm2012.se

BET0411_48-49_foreningen.indd 48 11-08-29 11.08.36

Betong 4 | 2011 49

| anslagstavlan |

| signerat |

I SAOL, Svenska Akademiens ordlista, andra upplagan, finns 29 ord med betong som förled, till exempel betongarbetare, betongbalk och betongbelägga. Dessutom upptas i So, Svensk ordbok, betongbädd, betonggris och betongparti.

om de flesta orden är ingenting speciellt att säga, annat än att vissa av dem inte används särskilt ofta. Betongering hör man sällan att någon sysslar med. ordformen torde utgöra en substantivering av verbet betongera, som enligt Svensk ordbok skulle betyda belägga med betong. Inte att förväxla med det vi nu kan sägas uppleva: en betongera.

Flera ord används med nedsättande innebörd och det tydligen med den åsikten att orddelen betong förnedrar begreppet. I ordet betonggris är dock förleden en materialbestämning som inte torde vara diskriminerande. Men varför gris? ordet betonggris ges i So betydelsen ”(prismaformat) betongblock som används för att stänga av fordonstrafik el. leda den i annan riktning”. Borde inte ordet betongpolis vara mera rättvisande i sistnämnda ords båda betydelser, om man nu ska ta till ett så varnande ord som polis.

en gris påverkar väl sällan trafiken, möjligen gör den det i sin vilda variant.

ord där förleden betong ger nedsättande inne-börd är också betongkoloss. Koloss är enligt So: ”äv. stor person eller stort föremål”. Detsamma torde också gälla betongöken och betonghäck. Den ena kan man vandra igenom med individuella upplevelser, men den andra torde man, om man inte avser en mängd betong, definitivt inte kunna klippa, varför det uppenbarligen är illa menat.

Även ordet betongparti används i nedsättande betydelse, men misskrediteringen går i detta fall mera ut över partiet än över materialet i politisk mening, speciellt som materialet i alla händelser skulle göra partiet starkare.

ordet betongyta upphöjs inte till rangen av officiellt svenskt ord, något som känns förned-rande för den som gör denna analys. Det känns orättvist, speciellt som betongord med slutleden balk, block, element, golv, grund, mur, pelare, platta, påle, sten och vägg släpps in i Akademiens finrum.

Inte heller ballast accepteras av SAoL som ett svenskt originalord utan ges betydelsen barlast, som man anser innebära ”fyllnadsmaterial i be-

tong t.ex. sand, sten etc.” Men barlast har också en negativ klang, som i So:s exempel: ”boken tyngs av en barlast av utländska termer.” Därför borde ordet ballast inte enbart vara en kortform av barlast utan i första hand ges den betydelse som är självklar för en stor bransch i näringslivet.

ordet fyllnadsmaterial borde dessutom bytas ut mot delmaterial, eftersom det är likvärdigt med övriga delmaterial. Ballast är ju inte till för att ’dryga ut’! Vad vore betong utan ballast? Ballast är ingen barlast!

SkrIv tILL tidskriften Betong| Box 55 684 |102 15 Stockholm |[email protected]

86%

Språket diskriminerar betongenUtvald perSon tycker tillTage HerTzell FörFattare av Betongens yta

Nyheter varje dagwww.betong.se

Jag är arkitekt och har föreskrivit att en betongyta ska vara infärgad med fyra pro-cent kimrök. totalentreprenören menar att ingen som de har pratat med har en aning om vad “kimrök” skulle vara. /HåkanSvAr: Förr användes kimrök i betong, men det är ett organiskt material som inte var så bra. Idag använder man järnoxid, varvid 4 – 5 procent av cementvikten är vanlig inblandning. Betongföreningen gav 2008 ut “Rapport nr 14 Att beskriva betongytor”. Den kan jag rekom-mendera till läsning. /Arne Hellström

av de som svarat på vår enkät på hemsidan tycker att sammanslagningen av Betong-galan och Betongbyggnadsdagen är bra.

»Fråga Experten« på Betong.se!

BeTongord i Saol:betongarbetare, betongbalk och be-tongbelägga, betongbeläggning, betongblandare, betongbock, betong-bro, betongelement, betongera, be-tongering, betongfundament, betong-förort, betongg(h)etto, betonggjutning, betonggolv, betonggrund, betonghus, betonghäck, betongkloss, betongklump, betongkoloss, betongmur, betongpelare, betongplatta, betongpåle, betongsten, betongtråg, betongvägg och betongöken.

Läsarbrev: Mycket är ambitiöst och bra, men tidningens nuvarande karaktär passar inte mig. Jag vill ha tekniskt vetenskapliga jämte praktiska artiklar om material, konstruktioner, produktion och utförda konstruktioner. För att budskapet skall framstå som seriöst bör utformningen vara enkel: inga stora bilder eller färgglada utsmyckningar, gärna figurer och bilder, men endast relevanta sådana, inga färgbakgrunder i texten. /Lars

SvAr: tack för att du läser oss ändå. Den typ av tidskrift du verkar vilja ha finns det gott om inom byggsektorn. Vi satsar mer på en mix av berättande texter och vetenskaplig fakta. /Roger Andersson, chefredaktör

Det var med stort intresse jag läste artikelserien i förra numret om den nationella träbyggnadsstrategin. Jag hade nämligen hört att flera av miljöargumenten för träbyggande är tvivelaktiga, men aldrig fått kläm på vilka och varför. tack tidskriften Betong för att ni klargjorde detta på ett så objektivt och bra sätt! /Fredrik

Jag tycker att det är olyckligt att man ger sig in i »materialkriget« vilket är fallet i senaste numrets artiklar om nationella träbyggnadsstrategin. Allt som skrivs i dessa artiklar kan inte uppfattas annat än som ensidiga partsinlagor. /Mikael

SvAr: Jag tycker historien om tillkomsten av den nationella träbyggnadsstrategin och det faktum att träbyggande kan marknadsföras med Regeringskansliets logotyp är alltför fantastisk för att inte berätta. /Roger Andersson, chefredaktör

BET0411_48-49_foreningen.indd 49 11-08-30 13.33.44

www.swerock.se

SOM GJUTET.På Swerock utvecklar och tillverkar vi betong som anpassas efter dina byggkrav och speciella behov. För att våra produkter alltid ska uppfylla höga krav på kvalitet och miljö arbetar vi aktivt med produktutveckling och deltar i pågående forsknings-projekt.

Med mer än 40 betongfabriker – från norr till söder – är vi en av Sveriges största leverantör av fabriksbetong. Se till att ditt nästa projekt vilar på säker grund. Kontakta oss för rådgivning redan idag.

enligt ISO 9001 och 14001.

Vårt miljöarbete går med fuglesång.Det är lätt att bli upprymd av vårt arbete för ett miljö-mässigt hållbart samhälle. I all vår verksamhet ska vi bidra till att bevara naturens funktioner och mångfald.

Vi minskar transporterna genom kundnära fabriker över landet. Snålar med och återvinner vatten genom hela tillverkningen. Ersätter fossila bränslen med miljö-anpassade. Till exempel.

BET0411_annons.indd 50 11-08-28 23.46.56

Betong 4 | 2011 51

Hoover Dam – utmaningen upprepasHoover Dam har fascinerat konstruktörer och entreprenörer ända sedan den byggdes för 70 år sen. När en ny bro, Hoover Dam Bypass, skulle byggas ställdes konstruktörerna för samma problem som då. Här berättar den tekniske chefen om hur problemen löstes. text: Jeff St John överSättning: ellen robertS. foto med tillStånd av obayaShi/PSm Jv Publicerad med tillStånd av concrete international.

Förbifart

Bro över Coloradofloden

| utblick |

BET0411_51_56_utblick.indd 51 11-08-30 13.34.36

| UTBLICK |

Sedan Hoover Dam färdig-ställandes på 1930-talet har vägbanan vid toppen varit en primär tra� kled över Co-lorado� oden. Med ökad tra-� k och turism skapades ofta

långa köer och förseningar. Trycket på vägbanan ökade ännu mer när U.S. route 93 under 1990-talet gick med i det Nord-amerikanska frihetshandelsavtalet (North American Free Trade Agreement). När man som en säkerhetsåtgärd efter 9/11-attackerna även förbjöd all lastbiltra� k att använda överfarten så var detta ytter-ligare en faktor som motiverade projek-tering och konstruktion av Hoover Dam Bypass (Mike O’Callaghan - Pat Tillman Memorial Bridge) med sin överfart mitt över � oden.

Inför arbetet med den nya överfarten väcktes många frågor kring Hoover Dams konstruktion, som utan tvekan är en av 1900-talets största tekniska bedrifter. Hur hade man hanterat den intensiva hettan på en plats där temperaturen kan uppnå 54°C. Hur hade man lyckats få arbetarna, utrustningen och materialet på plats? Ar-

betsgruppen stod nu inför samma utma-ningar som man hade haft 70 år tidigare.

Den i särklass största utmaningen var att bygga betongvalven med själva be-tongen som ett stort orosmoment, med sättmåttförhållanden, temperaturkontroll, leverans och gjutning, hårdnande och det kanske största orosmomentet - kvalitets-kontrollen.

Utvecklingen av betongblandningen började två år innan det första valvet göts. Många av kraven för denna högpresteran-de betong hade fastställts av projekt- och ägargruppen. Kraven innefattade faktorer som hållfasthet, val av ballastmaterial och behov av temperaturkontroll. Arbets-gruppen lade till ytterligare krav för att kunna möta utmaningar vid leverans och gjutning (pumpbarhet, � ytegenskaper och lång tillstyvandetid) samt för att snabbt kunna vinna hållfasthet och minimera ti-den för � ytt av gjutformarna. Betongens avsedda hållfasthet bestämdes till 69 MPa på 56 dagar.

Speci� kationerna för projektet inklude-rade detaljerad värmereglering för betong-massan (huvudsakligen 28 MPa i grunden

och 41MPa i överdelen likväl som för den höghållfasta betongen i valven). Kraven inkluderade en högsta tillåten inre tempe-ratur på 68°C och en högsta tillåten tem-peraturskillnad på 20°C, om inte en alter-nativ plan med en godkänd datormodell accepterats.

För att göra det möjligt att riva formar eller � ytta glidformar behövde man uppnå tidig hållfasthet på 28 MPa och för att ef-terspänna betongen och bibehålla form-stabilitet behövdes hållfasthet på 41 MPa. Målet var därför 28MPa på tolv timmar och 41 MPa på 24 timmar. På grund av de svåra omständigheterna vid gjutning och konsolidering var målet för sättmåttet vid gjutning 200 millimeter till 250 millime-ter. Målet för tillstyvandetiden var minst tre timmar med utrymme för förseningar eller missöden vid leverans och gjutning.

Slutligen uppfyllde betongblandningen samtliga kriterier. Korta och långsiktiga mål för hållfastheten uppnåddes i och med ett material med högt cementinnehåll på 476 hg/m3 cement, 54 hg/m3 � ygaska och ett mycket lågt vattencementtal (mindre än 0.31). Normalt uppnåddes hållfasthe-

Flytande kväve som injiceras i en betongbil .

52 BETONG 4 | 2011

BET0411_51_56_utblick.indd 52 11-08-30 13.34.41

» Utvecklingen av betong-

blandningen började två

år innan det första valvet

göts. «

Betongbil som tömmer ut betong till pumpen .

BETONG 4 | 2011 53

BET0411_51_56_utblick.indd 53 11-08-30 13.34.45

54 BETONG 4 | 2011

| UTBLICK |

En utsikt från Arizonasidans bågvalv. Betong-slangen kan ses precis vid sidan av valvet till höger (Foto med tillstånd av Obay-ashi/PSM JV)

En översikt över den nästan färdiga bron, 20 augusti 2010.

BET0411_51_56_utblick.indd 54 11-08-30 13.34.47

ter på 28 MPa på drygt tolv timmar (under sommaren) och över 83 MPa på 56 dagar. Pumpbarhet och � ytegenskaper kontrol-lerades med hjälp av en vätskeminskande tillsats, vilken resulterade i att betongens sättmått översteg 250 millimeter. Sättmåt-tet var dock kontinuerligt övervakat av driftansvarig och kvalitetschef då man ef-ter omfattande tester hade konstaterat att separation kunde uppstå om betongens sättmått tilläts närma sig 280 millimeter. Tillstyvandetider på över två till två och en halv timme uppnåddes med hjälp av ett retarderingsmedel.

Den mycket fylliga betongblandningen hade en negativ aspekt. Utan speciella åt-gärder hade betongens inre härdningstem-peraturer överstigit 88°C, vilket låg långt över det gränsvärde på 68°C som angetts i avtalet. Åtgärder som att använda kylt gjutvatten, isblock, skuggning av ballast-lagret och gjutning under nattetid pröva-des, men man var långt ifrån att lyckas med att minska den högsta härdnings-temperaturen till överrenskommen nivå. Endast två realistiska alternativ kvarstod: cirkulerande kallt vatten genom ingjutna ledningar i betongen alternativt kylning av betongen med � ytande kväve.

Under byggandet av Hoover Dam an-vändes kilometervis av kylrör för att styra temperaturer. Kylrör kom även att an-vändas för stor del av brons underbygg-nad och överbyggnad, men när det kom till konstruktion av valven kunde man på grund av rörens placering, cykeltid, in-stallationer, reparationer och underhålls-frågor dessvärre inte nyttja kylrören. Det

enda alternativet som kvarstod var kyl-ning med � ytande kväve.

Genom att tillföra � ytande kväve i last-bilarnas blandningstrummor strax efter dosering kunde man under sommaren sänka temperaturen i betongen från 29°C till 4°C. Temperaturen vid gjutning var ur-sprungligen cirka 16°C, vilket resulterade i en maximal härdningstemperatur under 66°C.

Kvävekylningen var det enda hållbara alternativet på grund av byggandets unika struktur och arbetsplatsens svåra fram-komlighet. Ytterligare en fördel var att den sannolikt bidrog till att förhindra problem med gjutningssystemet och tillstyvandet under de mycket varma sommarmånader-na, då nattemperaturen inte alltid under-steg 38°C. Under de varmaste perioderna av sommaren var det nödvändigt att i för-väg kyla betongpumparnas slangar. Detta gjordes genom att fylla dem med kylt vat-ten före gjutning och genom att slå in dem i speciella � ltar indränka med kylt vatten för att minska värmeupptagningen genom gjutningssystemet.

PUMPNINGSSYSTEMETS utmaning låg i att klara av såväl friktionen från ballast-materialet, som de långa pumpslangarna som betongen pumpas igenom, exaktheten i att få betongen i de mindre gjutöppning-arna, samt leverans av betongen till pum-pen. De mobila betongpumparna var spe-ciellt anpassade för att hantera det sträva lokala ballastmaterialet och valdes ut efter hur pass bra de passade in i de trånga ut-rymmen som förelåg på arbetsplatsen.

Själva leveransen av betong till pumpen var lätt att genomföra på Nevadasidan av klyftan. Betongpumpen kunde placeras vid sidan av en väg i närheten av valven och betongen kunde levereras direkt med lastbil. Arizonasidan med dess oerhört branta klippor var dock en helt annan sak (bild 5). Där ställde man istället en mobil betongpump vid foten av valvet tillsammans med en 3,8 kubikmeter stor efterblandare. Betongen tömdes från last-bilarna i en sex kubikmeter stor betong-� cka, som hängandes i en linbana sänktes till foten av valvet och därefter tömdes i efterblandaren. Användning av efterblan-daren tillät betong� ckorna att omedelbart hissas upp igen för att ta emot nästa lass betong. Att gjuta hälften av brons valv med hjälp av linbanorna var ett omfat-tande arbete, men inga andra realistiska alternativ fanns att tillgå.

Genom en 127 millimeter i diameter tjock pumpslang kunde betongen pumpas från den mobila betongpumpen upp till

toppen av valvet (bild 6). Avståndet var 185 meter horisontellt och 77 meter verti-kalt till ett 32 meter långt gjutrör (bild 7) monterat ovanpå valvet nära glidformen. Gjutröret tillät exakt kontroll av tömning och en normal valvsegmentgjutning tog mellan fyra och fem timmar. För att und-vika leveransförseningar på grund av tra-� ken ägde alla större gjutarbeten rum nat-tetid (Bild 8). Detta var också ett tvunget krav för värmeregleringen under de varma månaderna (april-oktober).

Fundamentet i det framgångsrika byg-gandet av Hoover Dam ByPass var hög-presterande betong (HPC). Det nästan åtta kilometer långa bygget omfattar hela åtta betydande broar, inklusive Central Colorado River Bridge vid Hoover Dam. Denna monumentala, 581 meter långa konstruktion består av ett tvådelat valv som är det längsta i västvärlden. Valvens spann är 323 meter och reser sig nästan 274 meter över Colorado� oden. For-men på valvet var idealisk för betong på grund av den primära tryckhållfastheten i den enkla lådkonstruktion som användes framför allt för valvets båge.

Platsens topogra� krävde ett högt lyft till bågens krön. De höga bågspannen i kombination med användning av sam-mansatt körfältkonstruktion och glidfor-mens logistik ledde till bruk av en öppen spandrill i motsats till en integrerad. Detta innebar att bågens stabilitet för asym-metriska, rörliga laster inte var beroende av att integreras i körfältets uppstyvande förmåga.

Denna geometri påverkade också kra-ven på att valvbågen skulle kunna motstå jordbävningar. Det möjliggjordes med en mer � exibel ramkonstruktion med större deformation längs med bron.

Bågens nedböjningar kontrollerade också pelarnas spandrillutformning. Se-kundära moment i pelarnas spandrill på grund av långtidsbågdeformation utgjorde en betydande del av kravspeci� kationen. Den överlägsna styvheten hos HPC var nyckeln till att använda samma prisma-tiska sektion ända ner till infästning och integrerad utformning av de sista pelarnas spandrill.

En annan viktig fråga var konsolidering-en av betongen i gjutformarna. Spannets geometri (många segment var placerade i 45 graders vinkel) krävde användande av gjutformar med täckt översida vid alla gjutningar. Gjuthål placerades på formö-versidan, inte bara för gjutningens skull, utan även för att möjliggöra användande av högfrekventa betongvibratorer. Därtill monterades externa vibratorer under det

Mer om…Hoover Dam BypassÄGARE: Centrala Federala Lands Divi-sion, Federal Highway administration.

DESIGNGRUPPEN: T.Y. Lin International, HDR Engineering och Sverdrup Civil, Inc.

HUVUDENTREPRENÖR: Obayashi Copro-ration/PSM Entreprenad USA, Inc. ett JV samarbete.

BETONGLEVERANTÖRER: Obayashi/PSM JV för de dubbla valven och överbygg-nad, Casino Redi-Mix och Silver State Material för fundament och förtillverkade segment.

TILLSATSMEDELSLEVERANTÖR: Sika Corporation

BETONG 4 | 2011 55

BET0411_51_56_utblick.indd 55 11-08-30 13.34.51

56 BETONG 4 | 2011

understa bjälklaget och längs sidorna för att förbättra konsolideringen. När gjut-formarna togs bort observerades mycket få luftporer.

Som tidigare nämnts var kvalitetskon-trollen den största utmaningen. En dålig leverans av betong kunde plugga upp hela gjutningssystemet och riskerade leda till ett halvfärdigt segment som blev tvunget att tas bort. Skulle dessutom en sats betong inte uppnå önskad hållfasthet och detta inte upptäckas förrän � era nya segment gjutits, skulle de tids- och kostnadsrelate-rade konsekvenserna bli katastrofala. Av dessa anledningar var det av största vikt att insatserna för kvalitetskontroller långt överskred normal branschstandard.

Dragen erfarenhet från arbetet med grundläggningen var att traditionell fär-digblandad betonggjutning inte uppfyllde kvalitetskraven. Det fanns för många ris-kabla variabler, såsom ojämn blandnings-effektivitet i lastbilarnas blandningstrum-mor och varierande transporttider. En mobil blandningsstation som inklude-

rande en 3,8 kubikmeter tvångsblandare införskaffades istället till byggplatsen.

En tvångsblandare använder höghas-tighetsspadar för att blanda betongen innan den lastas in i betongbilen. Även om de traditionellt används enbart i sta-tionära betongstationer var de i detta fall perfekta för ändamålet, där kvalitet och inte produktionstakt var avgörande. Vid en gjutning kunde driftansvarige med tvångsblandarens hjälp bibehålla betong-ens sättmått inom +/- 13 millimeter. Kva-litetschefen kontrollerade sättmåttet för varje betonglass innan det skickades iväg till arbetsplatsen. Var tredje betongbil tes-tades på arbetsplatsen strax före pump-ning. I och med att tvångsblandaren fanns i anknytning till anläggningen kunde man lätt och smidigt göra justeringar under gjutningens gång.

Resultatet av alla dessa ansträngningar och utmaningar kan nu ses i den färdiga konstruktionen som öppnades för tra� k den 19 oktober 2010. Under byggtiden uppstod inga förseningar till följd av svå-

righeter vid pumpning eller gjutning och inte heller upptäcktes några kvalitetspro-blem. Brokonstruktionen gick snabbare än förväntat och resulterade i ett monu-ment som kan konkurrera med sin granne i skönhet. .

Mer om…ArtikelförfattarenJEFF ST JOHN var teknisk chef och senare projektledare för Obayashi/PSM JV, generalentreprenören för Mike O’Callaghan-Pat Tillman Memorial Bridge vid Hoover Dam. Han är för när-varande Engineering & Planning Mana-ger för Shimmick/ Obayashi, generalen-treprenören för fas IIIA av den seismiska ombyggnaden av Golden Gate-bron i San Francisco.

| UTBLICK |

BET0411_51_56_utblick.indd 56 11-08-30 13.34.57

Inläckande vatten blir dyrt i längden

Vattenläckage genom krympsprickor eller fogar i betong leder till t.ex. rostskador på installationer, förstörd betong och armeringskorrosion. För ett fullgott, varaktigt tätningsresultat krävs injektering på djupet istället för försegling av ytan. En djupinjektering med polyuretan innebär att inte bara stora, synliga sprickor tätas, utan att även små sprickor och porer fylls med injekteringsmaterial. Under 2010 lanserade vi en helt ny generation injekteringspolyuretan med produktnamnet HAG (Hydro-Active Grout). Produkterna är ftalatfria, uppfyller krav enligt REACH och klassas inte som farligt gods. Som tidigare härdar våra polyuretaner till skum med slutna celler, vilket ger ett effektivt tätningsresultat i en omgång. Slå en signal eller ta kontakt med oss under Betongbyggnadsdagen, så hjälper vi er att göra betong till en verkligt lönsam affär!

www.deneef.seKort om DE NEEF Scandinavia ABDE NEEF Scandinavia AB har under sina 27 år på marknaden vuxit till ett stabilt företag med kunskap om och produkter för grundförstärkning, injektering och tunnelförstärkning. Vi bedriver intern forskning och teknikutveckling inom dessa områden, samt tar löpande fram nya lösningar och applikationer tillsammans med våra kunder. Med kontor i Göteborg, Malmö, Stockholm och Örnsköldsvik är DE NEEF Scandinavia AB alltid en lokal aktör i Sverige.

BET0411_annons.indd 57 11-08-28 23.46.57

MARKNADSTORGET

Vattenfall Research & Development ABwww.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong

Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

040-947070 www.rolf-dickman.se

EgcoBox sparar energi!

EgcoBox minskarköldbryggan vid

balkonger och loftgångar

80, 100 & 120mm stenull

SynkoFlex - för täta gjutfogar

040-947070 www.rolf-dickman.se

SynkoFlex tätar gjutfogarutan svällning!

SynkoFlex tätar motvatten, saltvatten & radon

Fullständig svensk doku-mentation och provningar!

BET0411_58_59_marknadstorg.indd 58 11-08-28 23.57.11

Prenumerera

på Tidskriften Betong! NAMN:__________________________________________________

FÖRETAG:_______________________________________________

ADRESS:________________________________________________

TELEFON:________________________________________________

MEJL:__________________________________________________________SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B

Returadress: Tidskriften Betong,

Box 55684, 102 15 Stockholm

TEKNIKMed tillsatsmaterial kan

betongen lagra mer energi

DESIGNAnn-Charlott Fornheds räv

lägger betongägg i Sumpan


5

MÄNSKLIGTSträngbetongs vd Charlotte

Bergman vill helst vara läkare

www.betong.se / SE FILMEN FRÅN 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA VÅRA EXPERTER

/EN KUNSKAPSBANK I VÄRLDSKLASS/ALLT BETONGSEKTORN BEHÖVER/ BETONGTV LIVE

CitytunnelMALMÖS NYA

ÖPPNAR VÄRLDEN

MAXXI I Rom ZAHA HADID

TÄNJER FORMERNA

20år fyller Vasamuseet

BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOM

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA


BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOMBETONG MÖTER MÄNNISKORNA



CitytunnelMAL

20XXX

xxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



20BETONG MÖTER MÄNNISKORNA



CitytunnelMAL


XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



BETONG MÖTER MÄNNISKORNA



CitytunnelMAL


XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



Prenumerera

NR 5/2010 PRIS: 99 SEK

NR 5/2010




CitytunnelMAL

20

6 NUMMER

595 kr/år!

BET0411_58_59_marknadstorg.indd 59 11-08-28 23.57.17

60 BETONG 4 | 2011

– HUR KAN JAG tillföra skönhet till betong och göra materialet mer närvarande så det skapar en positiv upp-levelse för dem som bor, arbetar och lever i betong? frå-gade sig konstnären Line Kramhøft.

Resultatet blev en unik samling betongytor som hon hoppas ska kunna användas i framtidens elementtill-verkning.

– Jag hoppas kunna ge betongen en lätt beröring av poesi, säger Line Kramhøft. .

Tillsammans med Strängbetong har konstnären Line Kramhøft tagit fram ett antal betongy-

tor som kanske kan inspirera till fasadelement i framtiden. Ytorna har ställts ut på Strängbetongs

kontor i Stockholm och på Umeå arkitektskola. För er som missat den visar vi ett urval här.

TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: STRÄNGBETONG

Poetiska

| AKTUELLT |

betongytor

BET0411_60_61_utblick.indd 60 11-08-26 18.49.49

BETONG 4 | 2011 61BETONG 4 | 2011 61

SKAPAR I BETONG FÖR HUS OCH MARK

Starka Betongelement AB Tel. 044-20 25 00 Fax. 044-20 26 [email protected]

elementannons betong 1011_starka annons tidningen betong 2010-11-08 10:05 Sida 1

BET0411_60_61_utblick.indd 61 11-08-26 18.49.56

Missa inte Betonggalan på Grand Hotell i Stockholm

den 29 september!

GALAN

Välkomna till

GALANBETONG

Missa inte Betonggalan på Grand Hotell i Stockholm

den 29 september!

2011LIVETIDNING och underhållning med bandet UPSTAIRSSe mer på WWW.BETONG.SE

BET0411_62_galanannons.indd 62 11-08-30 13.36.02

| HALLÅ DÄR |

Ni granskade brand och akustik. Vad kom ni fram till när det gäller brand?Trä är inte bättre än betong, men klarar utan problem den brandklass som krävs vid nybyggnation idag.I er sammanfattning skriver ni att trä är känsligt för felmontering och nämner det kritiska monteringsmomentet. Hur kom ni fram till det?En träkonstruktion är beroende av att det är helt tätt in till virket och isoleringen i konstruktionen. Det krävs då att man är noggrann vid montering för att undvika brister i brandskyddet, det som kan bli fel är ofta otäta installationsgenomföringar, felen kan göras både vid byggnation eller vid eftermontering av något som kräver genomföringar i brandskyddet. Dessa problem har man inte alls i samma utsträckning i betongkonstruktioner.Vad kom ni fram till när det gäller akustik?Träkonstruktioner presterar bra vad det gäller isolering av vanligt ljud såsom tal, men har problem med låga frekvenser och stegljud på grund av träets låga densitet. En träkonstruktion sätts lätt i svängning. Här presterar hus med trästomme inte lika bra som en tung betongkon-struktion. I teorin har man löst problemen, men mycket återstår för att få systemen att fungera på bästa sätt. Dessutom medför det stora kostnader om ett trähus ska få lika bra ljudklass som ett betonghus. Trähuset blir ofta precis godkänt, medan betonghuset klarar kravet med marginal.Ni skriver i er slutsats att ni ändå är hoppfulla om trästommar i höga hus. Varför då?Det � nns forskning som pågår och kan en branschstandard sättas för att lösa problemen med lågfrekventa ljud till rimlig kostnad kan höga hus i trä bli allt vanligare. Vad gör ni nu?Olle: Jobbar som entreprenadingenjör hos Byggmästar´n i Skåne. Viktor: Jobbar som arbetsledare hos Peab Sverige.Vilken är er favoritbetong?Fiberbetong, så slipper man stålarmering.

Hallå där!OLLE HERVÉN,VIKTOR HANSSON VID LTH INGENJÖRSHÖGSKOLAN

Unga visonärer

Olle Hervén och Viktor Hansson som i våras skrev examensarbetet ”Sverige bygger högt i trä - Myter som påverkar branschen” vid LTH Ingenjörshög-skolan vid Campus Helsingborg

TEXT: ROGER ANDERSSON

Ob Standard- oder Individualdesign,

RECKLI®-Strukturmatrizenbringen Ihren Beton in Form.

In der Elementvorfertigung und im Ortbeton.

RECKLI GmbHEschstraße 30 · 44629 Herne · Telefon +49 2323 1706-0 · Telefax +49 2323 1706-50 · www.reckli.de · [email protected]

Ihr Partner für

Architekturbeton !Ihr Partner für

Architekturbeton !

BET0411_63_hello.indd 63 11-08-29 12.36.38

64 BETONG 4 | 201164 BETONG 4 | 2011

Betonggalan 2011 går av stapeln på Grand Hotel i Stockholm den 29 september. Då kommer vinnarna av Tidskriften Betongs priser tillkännages. Juryarbetet är klart och här nedan presenteras de nominerade. Vinnaren utser ni läsare genom att rösta på vår hemsida. Där kan ni också se motiveringarna och bilder på de nominerade. Röstningen startar den 1 september.

De nominerade är...ÅRETS BETONGFORSKARE:• Kamyab Zandi Hanjari, tekn dr Chalmers• Peter Simonsen, tekn dr LTU• Magnus Åhs, tekn dr, LTH

ÅRETS BETONGARKITEKT• Alessandro Ripellino, Rosenbergs arkitekter • Helena Tallius Myhrman, Tallius Myhrman arkitekter• Håkan Widjedal, Arkitektstudio WRB

ÅRETS BETONGKONSTRUKTÖR• Torbjörn Dorbell, NCC• Richard Lundmark, Ramböll• Jan Olofsson, Skanska

ÅRETS BETONGENTREPRENÖR• Bengt Strengbom, NCC, Malmö• Kai Simfors, HA-Bygg, Göteborg• Björn Syvertsen, Betongteknik, Nacka.

ÅRETS MONTAGELEDARE• Jan Karlsson, Strängbetong• Krister Collin, Starka Betongelement• Jon Grönborg, Contiga

ÅRETS BETONGDESIGNER• Stina Lindholm• Tove Adman• Johan Forsberg

ÅRETS MILJÖPRIS• Norra länken (NL12), Entreprenör: Bil� nger Berger, Betongleverantör: Färdig Betong, Materialleverantör: Thomas Cement• Fredrik Winberg, fd vd på Cementa• Ytskiktsrenovering Gamla Årstabron Entreprenör: NCC Construction Sverige

Vi ses på Grand Hotel!

GALANGALANBETONG

2011

Grand Hotel!Grand Hotel!Grand Hotel!

BET0411_nominerade_62.indd 64 11-08-29 15.38.57

8 BETONG 5/09

VINJETT

Vår grundmurade kunskap går tillbaka till1920-talet. Då handlade det hela om ett genuinthantverk. Idag är vår produktion, av fabrikstillverkade betongelement för alla typer avbyggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet

och ett fortsatt genuint hantverk.

Finish Funktion Kvalité

Fördelarna med att anlita ett litet betongelementproffs som oss är många men kan sammanfattas i tre ord:

Vi sätter PROFILpå Sverige

Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74

[email protected] | www.nybrocement.se















8 BETONG 5/09

VINJETT






















8 BETONG 5/09

VINJETT






















8 BETONG 5/09

VINJETT






















8 BETONG 5/09

VINJETT





















[email protected] | www.nybrocement.sehalvsidesannons_ncc.indd 50 2010-03-08 15:28:17

CAD IQsystem AB

Structures

27 September på , Göteborg29 September på , Stockholm4-5 Oktober på , Stockholm20 Oktober på , Stockholm

Hemsida: Tel: E-post:

BET0411_annons.indd 65 11-08-28 23.47.00

66 BETONG 4 | 2011

18 18 svar1) Vilket är ditt favoritord? Jag har inget särskilt favoritord, men dock en ovana att blanda in engelska ord i det svenska talet.2) Vad skulle du helst förändra med dig själv? Jag skulle vilja kunna trolla på riktigt så att det till exempel blev fred på jorden och så att alla lever i ett enda stort paradis!3) Om du dog och blev pånytt-född, som vem eller vad skulle du återkomma? Födas som Adolf Hitler och se till att utvecklas från snäll liten pojke till en beskedlig man som ägnar sig åt välgörenhet.4) Vad är det roligaste en män-niska kan vara med om? Att göra andra människor glada och lyckliga.5) Vad måste betongsektorn för-ändra för att vara i framkant? Betongsektorn behöver genomföra de förbättringsmöjligheter som � nns inom klimatområdet så att betongen kommer ut som det otvivelaktigt och oantastligt bästa byggmaterialet för ett hållbart byg-gande. Därtill har samhället nytta av ökad arkitektonisk variation i nybyggandet.

6) Har du någon förebild? Flera av mina tidigare och nuva-rande chefer är goda förebilder.7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då? Om jag får frågan: ”Hur är läget?” …och inte tycker att det är relevant att berätta hur läget är för fråge-ställaren, så svarar jag ibland bara kort: ”Bra!” 8) Vad tycker du mest om med ditt utseende? Jag tycker varken att jag är högatt-raktiv eller avskyvärt ful. Medel-Holst helt enkelt!9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden? Jag gillar verkligen att vindsurfa. Det är lyxigt att unna sig en aktivi-tet bara för att det är roligt och det är lyxigt att unna sig att falla av från vinden och plana i okontrollerad hastighet med brädan.10) Vad tror du folk mest kom-mer ihåg dig för? Jag hoppas att det allmänna omdömet om mig är att jag är entusiasmerande, glad och trevlig som person. Sedan tror jag att jag också kan uppfattas som drivande, uppföljande och envis av några medan andra kan uppfatta mig

som en lättjefull livsnjutare!11) Tycker du att du är lik någon person, i så fall vilken? Jag blir mer och mer lik min pappa, som dog i en hästolycka för sex år sedan. Flertalet läsare kan troligen inte relatera till honom så därför ger jag mig ut i kändisvärlden och säger Bo Lundgren, Göran Hägglund och Barack Obama, som är lång och håller tal liksom jag gör!12) Känner du dig obekväm någon gång? Ja, det kan hända. Till exempel när jag till middagen har haft en under-bar bordsdam, som önskar dansa. Dansa är nämligen inte min grej.13) Finns det något du önskar ogjort? Ja, det � nns det säkert. Just nu kom jag på att jag har dubbelbokat mig i morgon bitti. Två viktiga aktiviteter och ingen av dem kan � yttas. What to do?14) Vilken är den största utma-ningen för att få ett hållbart byggande i framtiden? Jag tycker att vi har en god samsyn bland samhällsbyggarnas alla aktörer att utveckla branschen för ett hållbart byggande. Utmaningen ligger i att komma över trösklar

som är förknippade med stora kostnader.15) Vilken byggnad eller kon-struktion beundrar du mest? Jag är väldigt fascinerad över att Aztekerna redan för över två tusen år sedan byggde så medvetet, stor-slaget och vackert i Teotihuacan, Mexico City. Mina favoritbyggnader i det moderna snittet � nns främst i Mellanöstern, till exempel Burj Al Arab i Dubai och Kingdom Tower i Riyadh. 16) Vilken slogan lever du efter? Jag lever inte efter någon slogan. Vem gör det förresten? Hur som helst så tycker jag att det är bra att bemöta andra människor så som man själv skulle vilja bli bemött och se till att trivas med sitt liv.17) Vad gör dig lycklig? Livet självt. Det är roligt att leva! Att se sina närmaste trivas och vara lyckliga gör förstås också mig lycklig.18) När gråter du? Jag gråter väldigt sällan, men det kan, liksom ofrivilligt, komma tårar i samband med vackra och gripande � lmer och när någon jag samtalar med blir rörd!

6) Har du någon förebild? Flera av mina tidigare och nuva-

som en lättjefull livsnjutare!11) Tycker du att du är lik någon person, i så fall vilken?

som är förknippade med stora kostnader.

Abetongs vd Fredrik Holst dansar inte, hur vacker bordsdamen än är. Däremot vindsurfar han gärna och är ganska lik Barack Obama. Tycker han själv. TEXT: ROGER ANDERSSON

.

JOBB: vd på Abetong

ÅLDER: 43

CIVILSTÅND: Gift

BOR: Strängnäs, Stockholm och Växjö

FAVORITBETONG: Snabb-härdande betong

| MÄNSKLIGT |

18 svarFredriks

BET0411_66_manskligt.indd 66 11-08-26 18.35.46

Superplasticerare för fabriksbetongFör betong som behåller gjutbarheten över lång tid.

Superplasticerare för prefabFör betong med stora krav på tidig hållfasthet.

Superplasticerare för SKB betongFör självkomprimerande betong utan separation.

Superplasticerare för golvbetongFör betong med god gjutbarhet och förutsägbar avbindning.

Dynamon-systemet består av speciellt utvecklade produkter för fabriksbetong, prefab och infrastrukturbyggande.

Polymerteknologi i betongens tjänst

ADHESIVES • SEALANTS • CHEMICAL PRODUCTS FOR BUILDING

www.mapei.com

Dynamon System

Rescon Mapei ABGelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna

Tel: 08-525 090 80 • Fax: 08-525 090 86 [email protected]

BET0411_annons.indd 67 11-08-28 23.47.03

2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

POSTTIDNING BReturadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

4

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 4/2011

www.betong.se / ÖVER 6000 LÄSARE AV NYHETSBREVET / RÖSTA FRAM VINNARNA TILL BETONGGALAN / MÅNADENS BLOGGARE / ÖVER 300 DAGLIGA BESÖKARE



Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00

[email protected], www.sika.se

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar påstå att det inte finns någon annan som kan erbjuda så många produkter och system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap för den delen.

Kontakta oss därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen att så snabbt som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet.

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering. Impregnering. Membran. Förankring. Fogband. Brandskydd. Färgsystem. När finanskrisen

slår till

4

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 4/2011


DESIGNPRISET 2011

Be

ton

g

ISLANDS KRISISLANDS KRISNär finanskrisen slår tillNär finanskrisen slår till


DESIGNPRISET 2011









DESIGNPRISET 2011

NR 4/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN NR 4/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN



BET0411_1_68_omslag.indd 1 11-08-30 13.45.13

tidskriften betong nr 4 2011

Documents