tidningen fredag 11.3

6
Fredagen 11.3.2011 I morgon +1 Den dramatiska baletten Manon har premiär i dag. Henrik Burman talar om scenen, stressen och spor- tandet. VÄDRET I HELSINGFORS I dag +2 Sista sidan “Varför är värnplikten delad i två helt åtskilda organisationer?”, undrar Fanny Fröman i dagens ledare. Ledare s. 4-5 s. 2 s. 3 Sista sidan s. 5 Shamanism. Under den shamanistiska resan svävar resenären mellan två världar – den verkliga världen och drömvärlden. I drömvärlden samlar resenären krafter eller bearbetar känslomässiga bekymmer. Katia Båsk är en av många som utövar shamanism i dag. Borde värnplikten avskaffas? De politiska partierna debatterar värnplikt och civiltjänst inför riks- dagsvalet i april. Endast De Gröna anser att Finland inte behöver någon värnplikt. Smocka har sammanställt deras åsikter. Nostalgitripp med vinylknaster Försäljningen av vinylskivor har ökat med tiotals procent de senaste åren. Särskilt unga har fattat intresse för analog musik, främst på grund av ljud- kvaliteten. På vinylskiva låter musiken naturlig, säger entusiasterna. Vet du dina rättigheter som sommarjobbare? Vilken kraft har ett muntligt arbets- avtal? När har man rätt till ett arbets- intyg? Och hur är det med semes- terersättningen? Vad har du rätt att kräva som sommarbetare? Smocka har guiden. Bild: Tomas Silén

Upload: smocka-2016

Post on 12-Mar-2016

225 views

Category:

Documents


0 download

DESCRIPTION

Smocka-tidningen fredag 11.3.

TRANSCRIPT

Page 1: Tidningen fredag 11.3

Fredagen 11.3.2011

I morgon

+1

Den dramatiska baletten Manon har premiär i dag. Henrik Burman talar om scenen, stressen och spor-tandet.

VÄDRET I HELSINGFORS

I dag

+2

Sista sidan

“Varför är värnplikten delad i två helt åtskilda organisationer?”, undrar Fanny Fröman i dagens ledare. Ledare

s. 4-5

s. 2

s. 3 Sista sidans. 5

Shamanism. Under den shamanistiska resan svävar resenären mellan två världar – den verkliga världen och drömvärlden. I drömvärlden samlar resenären krafter eller bearbetar känslomässiga bekymmer. Katia Båsk är en av många som utövar shamanism i dag.

Borde värnpliktenavskaffas?De politiska partierna debatterar värnplikt och civiltjänst inför riks-dagsvalet i april. Endast De Gröna anser att Finland inte behöver någon värnplikt. Smocka har sammanställt deras åsikter.

Nostalgitripp medvinylknasterFörsäljningen av vinylskivor har ökat med tiotals procent de senaste åren. Särskilt unga har fattat intresse för analog musik, främst på grund av ljud-kvaliteten. På vinylskiva låter musiken naturlig, säger entusiasterna.

Vet du dina rättighetersom sommarjobbare?Vilken kraft har ett muntligt arbets-avtal? När har man rätt till ett arbets-intyg? Och hur är det med semes-terersättningen? Vad har du rätt att kräva som sommarbetare? Smocka har guiden.

Bild: Tomas Silén

Page 2: Tidningen fredag 11.3

WEB

BKLI

PP

Chefredaktör och ansvarig utgivareLars Lundsten

Journalistisk chefJulius von Wright

Producenter Sofia Ekblom Hanna Rönnqvist

Redaktörer och fotograferFanny Fröman, Miranda Panula, Annina Suominen, Andreas Andersson,ThomasSilén och Mikael Stenlund

Layout Jenni Tuovinen, Jenny Jägerhorn, Mirka Larjomaa

Skapa en enhetlig samhällsplikt

LEDA

RE2 OPINION Fredagen den 11 mars 2011

Årligen väljer i snitt sju pro-cent av de värnpliktiga det civila tjänstgöringsalternativet fram-om det militära. Det är den värn-pliktige själv som ska leta fram sin civiltjänstplats, vilket har vål-lat problem bland flera av dem.

Civiltjänsten är underställd Arbets- och näringsministeriet, medan militärtjänsten är på För-svarsministeriets ansvar. Ändå går utvecklandet av civiltjänsten hand i hand med utvecklandet av militärtjänsten, vilket betyder att den förra endast kan utveck-las på den senares villkor. Varför är värnplikten då delad i två helt åtskilda organisationer, i stället för en som skulle ansvara för al-las samhällsplikt?

En arbetsgrupp som tillsatts av arbetsminister Anni Sinne-mäki för att utveckla civiltjäns-ten offentliggjorde i onsdags sitt betänkande. Kärnan i den är att civiltjänstgöringen bör utveck-las aktivt med målet att den år 2020 ska fungera som en bety-dande samhällsresurs.

Man ska sträva efter att skapa bättre civiltjänstgöringsplatser för att ge tjänstgörarna mer mo-tiverande arbetsuppgifter som också gagnar staten bättre. För detta ändamål ska det grundas en egen myndighet, Finlands ci-viltjänstcenter, som kan tilldela civiltjänstplatser åt dem som inte själva lyckats finna en.

Samtidigt är det inte endast

civiltjänsten som är i behov av förändring. I en ekonomisk si-tuation där arbetskarriärerna måste förlängas är värnplikten en fördröjning som håller unga män borta från studier och för-värvsarbete. Det känns omoti-verat att upprätthålla en dyr för-svarsmakt som stjäl arbetskraft och skattebetalare.

Landets försvar kan ändå inte åsidosättas. Alternativet till

allmän värnplikt är att upprätt-hålla en yrkesarmé, vilket idag är vanligt i flera europeiska länder. Det systemet har bland annat Sverige och Tyskland övergått till. Enligt beräkningar från För-svarsministeriet skulle en yrkes-armé vara billigare i drift också hos oss.

En yrkesarmé medför ändå klara risker. Den dagsaktuella si-tuationen i Libyen är ett bra be-vis på att det som borde vara ett försvar mot yttre hot kan vändas mot landets egen befolkning. En

sådan situation kommer knap-past att vara aktuell i Finland åtminstone i den närmaste fram-tiden, men en försvarsmakt som består av landets medborgare är på alla sätt mer demokratisk än en yrkesarmé.

För tillfället hotas Finland inte militärt. Det är mer sannolikt att vi behöver grupper som står i beredskap att agera vid miljöka-tastrofer, så som kärnkrafts- och oljeolyckor. Därför borde man, så som utredningsgruppen föreslår, ge civiltjänstgörarna menings-fullare uppgifter. I stället för att använda de unga männen som en förmånlig arbetskraft inom olika statliga organ kunde man ta med dem i landets försvar inom icke-militära uppgifter.

Det är inte ändamålsenligt att genast slå ihop det civila och det militära, men de olika formerna av värnplikt bör jämställas och utvecklas genom ett tätare sam-arbete. Därför är arbetsgrup-pens förslag om ett eget civil-tjänstämbetsverk ingen hållbar lösning. I stället för två separata organisationer skulle det behö-vas en gemensam arbetsgrupp som planerar en enhetlig sam-hällsplikt.

Det skulle ändå vara ytterst svårt att motivera en samhälls-plikt som berör endast männen, vilket gör könsfrågan till följan-de steg i debatten.

VECK

ANS

SAM

TALS

ÄMN

EN

Tidningen SMOCKA görs av journalistikstuderande vid Svenska Social- och kommunalhögskolan

Även om vintern inte helt har släppt taget ännu så närmar sig våren. De

första vårtecknen väntas komma strax när vädret blir lite varmare..

Maria Hällfors, ansvarig för Vårobservationen.

Tycker du att den allmänna värnplikten borde slopas?

Nej (31 procent)

Ja (69 procent)

Röster totalt: 32 DAG

ENS

FRÅG

A

”Det är mer sanno-likt att vi behöver grupper som står i beredskap att agera vid miljökatastrofer, så som kärnkrafts- och oljeolyckor.”

FÖRSVARSPOLITIK. I dag klockan 9.15 de-batterar ordförandena för riksdagspartierna de ut-maningar som den finländska försvarspolitiken står inför. Paneldebatten hålls på Nationalmuseet och i anslutning till den publicerar Planeringskommissio-nen för försvarsinformation resultaten från en enkät i samma tema.

KVINNOVÅLD. Våld mot kvinnor står som tema när Amnesty International ordnar paneldebatt på Na-tionalteaterns Lavaklubi i kväll klockan 19. I diskus-sionen medverkar bland annat reportern Johanna Ko-rhonen, kommunikationsdirektör Martti Lahti och musikern Paula Vesala. Kandidater för alla partier finns också på plats. PMMP uppträder akustiskt och musikern Samuli Putro framför en monolog. Tillställ-ningen är gratis och tolkas till teckenspråk.

VÅRTECKEN. I helgen kör Naturförbundet i gång sin årliga Vårobsevation. I den kan alla naturintres-serade delta genom att följa upp vårtecken i både djur- och växtriket. Observationerna samlas sedan in till Naturhistoriska centralmuseets databas. Dels granskar man när de första observationerna görs och dels artens utbredning. Mer information hittar du på www.kevatseuranta.fi.

”Beslutet att Finland går med i Minförbudsfördraget år 2012 är ett dyrt misstag, som Sannfinländarna inte godkände. I Finland ligger minorna i förvar – därför kan inga andra än landsinkräktare trampa på dem... ”

123.LÖRDAG

Foto: Flickr/Jose Maria Cuellar

Fanny Fröman

113.FREDAG

Sannfinländarna motsätter sig minförbud i sitt riksdagsvalsprogram.

Page 3: Tidningen fredag 11.3

3

3

NYHETER 3Fredagen den 11 mars 2011

Endast De Gröna villavskaffa värnpliktenNästa regering borde ta ställning till hur försvarssystemet ska utvecklas. De flesta partierna anser att civiltjänsten någotsånär uppfyller samhällets krav. Framtiden kan ändå ligga i att utveckla den.

Saml C SDP Sannf Gröna KD SFP

En het fråga inför riks-dagsvalet i april är värn-plikten och försvarets framtid. Det råder delade meningar om hur för-svarssystemet ska se ut. President Tarja Halonen sade i dagarna att nästa re-gering kommer att tvingas ta ställning till hur armé-systemet ska utvecklas. Stödet för värnplikten har minskat bland finländarna. Under tio års tid har det sjunkit från 70 till 63 pro-cent. Samtidigt har stödet för selektiv värnplikt stigit från 16 till 27 procent.

Olika slags hot – Vi måste vara redo att möta olika slags hot, ex-empelvis olje- och IT-katastrofer, säger Jouni Vauhkonen, politisk se-kreterare för De Gröna. Partiet anser att hoten mot Finland inte endast består av militära aktioner och att en tillräckligt stor armé borde finnas även utan värnplikten. De Grö-na föreslog redan hösten 2010 att försvarets reserv ska minska till en tredjedel av dess nuvarande storlek, som är cirka 350 000 man. Enligt Vauhkonen är detta fortfarande De Grönas linje.

Civiltjänstgöringen dis-kuteras också bland par-tierna. Den stökar man i dag undan på tolv måna-der. Militärtjänstgöringen är antingen tre, nio eller tolv månader lång. En

arbetsgrupp som har dis-kuterat utvecklingen av civiltjänsten överlämnade i onsdags sina slutsatser till arbetsminister Anni Sinnemäki. Enligt gruppen är det nödvändigt att utveckla civiltjänstsystemet till år 2020. Då bör det enligt dem vara en bättre resurs som stödjer samhället. Majoriteten av alla partier verkar nämligen anse att civiltjänstsystemet kunde vara mer effektivt. Jouni Vauhkonen tycker dessut-om att tjänsten borde vara rättvist fördelad mellan kvinnor och män. Arbets-gruppen som överlämnade ett utlåtande till Sinnemä-ki ansåg att civiltjänstgö-ringen borde vara öppen även för kvinnor.

Arbetsgruppen har ändå inte kommit överens om exakt hur lång civiltjänst-göringen borde vara. Det enda man är överens om på den punkten, är att längden borde ses över. Man borde också ta i be-aktande hur intensivt en civiltjänstegörare arbetar i jämförelse med en militär-tjänstgörare. – Sådana som går i Lapp-träsk och krattar hela dagarna, ja, det är ju inte någon vettig syssla, kon-staterar Mikael Hiltunen, ombudsman för Socialde-mokraterna.

Sista ”checkpointen”?Svenska Folkpartiets ut-vecklingschef Fredrik Guseff vill inte slopa värnplikten.

– Ett land som Finland behöver värnplikten för att kunna upprätthålla ett trovärdigt försvar. Värn-plikten är dessutom ett demokratiskt system som stärker gemenskapen i samhället och motverkar utslagning, eftersom upp-bådet för många ungdo-mar är samhällets sista ”checkpoint”.I dag håller Försvarsmi-nisteriet ett seminarium om Finlands försvarspo-litik. Centerns ordförande för försvarsutskottet Juha Korkeaoja, är en av delta-garna.– Värnplikten är mycket viktig. Hela vårt försvars-system är beroende av den, säger Korkeaoja.

Annina [email protected]

Smocka.fi nådde 50 länderUnder de 5 veckor smocka.fi har varit online har sidan haft 3550 unika besökare och 8 825 besök från 46 länder eller områden. Majoriteten av besökarna har hittat till smocka.fi via Facebook och Google. Sökord som Paradise Os-kar och Slaget om Näsi-linna har lett besökare till webbplatsen. Den genomsnittliga tiden på Smocka.fi:s webbplats har varit drygt åtta minu-ter per besökare

Smocka

Planerad bro till DegeröHelsingfors stad ordnar en internationell tävling för att planera broförbin-delserna på Kronbergs-fjärden. Broarna ska tra-fikeras av spårvagnar, cyklister och fotgängare. De planerade broarna ska gå från Kronbergs-stranden på Degerö via Paloholmen och Höghol-men till Fiskehamnen. Bi-dragen ska passa in i det vackra kulturhistoriska landskapet. Kostnadstaket för förslagen är 86 miljo-ner euro. Tävlingen kommer att pågå fram till november och vinnaren ska avgöras under nästa år.

Smocka

Borde allmän värn-plikt gälla kvinnor?

Borde civiltjänsttiden förkortas?

Är det rättvist att civiltjänstgöringen är längre än värnplik-Kan Finland i dagens läge helt avskaffa den allmänna värn-plikten?

Gör dagens civil-tjänst någon nytta för

Fungerar Finlands försvar i dag?

NEJJA BLANKT * Vänsterförbundet ingick inte i undersökningen.

Partierna* om värnplikt:Saml C SDP Sannf KD SFP Gröna

Försvar. Civiltjänstgöring inte lika tungt som militärtjänstgöring?

Foto: Annina Suominen

Finlands försvar är i bättre skick än någonsin.Centerns ordförande för försvarsutskottet Juha Korkeaoja

Avskaffad värnp-likt skulle minska den fosterländska andan.Sannfinländarnas riksdagskandidat Erkki Havansi

Vi har soldater, men inte till-räckligt med utrustning.De Grönas politiska sekreterare Jouni Vaukkonen

RIKS

DAG

SVAL

ET 2

011

Page 4: Tidningen fredag 11.3

4 FOKUS Fredagen den 11 mars 2011

11.3 - Vad var det som hände egentligen?

1985 1991 1997

Europeiska rådet håller sitt första möte

Michail Gorbatjov blir Sovjetunionens ledare

Litauen utropar sig självständigt och bryter sig loss från Sovjetunionen

BBC lanserar sin internationella nyhetskanal BBC World News

Paul McCartney adlas av drottning Elizabeth II

1974 1990VILNIUS

Madridbombaren Jamal Zougam avtjänar ett fängelsestraff på 42 922 år för det han gjorde just denna dag. Sovjetunionen fick en ny ledare och glasnost inleddes. Den elfte mars har en dramatisk historia - Smocka visar varför.

Enligt den shamanistiska åskådningen finns det två pa-rallella världar - den verkliga världen och drömvärlden el-ler andevärlden. Shamanens uppgift är att vara en förmed-lare mellan världarna och ha kunskapen att förändra sitt medvetande så att han eller hon kan uppfatta dem båda.

Katia Båsk bedriver massa-geverksamhet i Helsingfors och har utbildat sig i shamanism un-der ett antal år i Finland, Dan-mark och USA. Trots det vill hon inte kalla sig shaman.

– Jag kallar mig massör. Sha-man är en hedersbenämning som någon ger åt dig.

Man brukar ibland tala om neoshamanism för att göra åt-skillnad mellan modern, väs-terländsk shamanism och de mindre enhetliga, äldre varian-terna. I äldre shamanism kan shamanens sysslor ofta vara uppdelade och se olika ut be-roende på folkslag och kultur. I neoshamanismen tar shamanen på sig flera uppgifter.

Resor och kraftdjurEtt av de grundläggande ele-menten inom shamanismen är möjligheten att färdas utanför sin egen kropp till olika platser

i drömvärlden, som är uppdelad i tre huvudskikt – himlen, jorden och underjorden. Färden, som brukar benämnas resan, lyfter medvetandet, eller själen ut ur den fysiska kroppen och in i ett annat medvetandetillstånd.

Under resan svävar medve-tandet mellan de två världarna. Resenären håller fast vid den verkliga världen med hjälp av ett ankare, som till exempel ljudet från en trumma eller skallra. I fall en resenär förlorar sig i den spirituella världen kan en sha-man hämta tillbaka dem genom att själv företa en resa.

Att använda resan som ett slags verktyg för att bearbeta känslomässiga problem är gan-ska vanligt. Det ger möjligheten att få ur sig uppdämd ilska eller bearbeta sorger.

Katia Båsk menar att de som besöker henne för att få sha-manistisk behandling oftast är unga, och främst kvinnor.– Kvinnor är öppnare. De är mottagligare för olika alternativ, och de är modigare. Kvinnor har liksom känselspröten ute på ett annat sätt.

Det som krävs för att kunna ta till sig shamanistisk läkekonst är ett öppet sinne, säger Båsk. Enligt henne går det alldeles ut-

märkt att kombinera shamanism med exempelvis yoga.

– De som tränar yoga har ofta mycket lättare att göra resor eftersom de kan slappna av

mycket fortare.I den shamanistiska världs-

bilden är problem i den verkliga världen ofta förknippat med nå-gon form av kraftförlust eller på-verkan i drömvärlden, vanligtvis av andar.

Inom neoshamanismen tros varje person ha en anknytning till ett så kallat ”kraftdjur”. Dju-ret bär en del av den kraft som varje person har och följer en ge-nom hela livet.

Om kraftdjuret av olika an-ledningar går förlorat upplever personen det här genom att han eller hon mår sämre och är mera mottaglig för sjukdomar och otur. Shamanen kan i det här fallet återförena djur och person med hjälp av sina kun-skaper.

– Vad man har för kraftdjur är väldigt individuellt. Du väljer inte dem, de väljer dig.

Det finns till och med folk som har drakar som kraftdjur.

I de äldre varianterna av sha-manism är kraftdjuren många gånger av en bestämd art, som exempelvis jaguaren och ankan

”Skillnaden mellan en

schizofren och en

shaman är att en

schizofren aldrig vet var

han eller hon befinner

sig.”

En resenär mellan världarsom båda sägs kunna röra sig mellan alla skikt i drömvärlden.

Shamanens vägOrdet shaman har sina rötter i Eurasien och betyder unge-fär ”den som vet”. I modern tid har shamanism fått ett uppsving bland folk intresserade av alter-nativa läkekonster, ockultism och äldre religioner. Det här är mycket tack vare antropologen Michael Harner som ses som en av den moderna, västerländska shamanismens främsta tales-män.

Harners schamanism, som han beskriver i boken The way of the shaman, fokuserar på koncept som färder mellan dimensioner-na, trummor och kraftdjur. Katia Båsk har under sin utbildning studerat under handledning av Harner.

– Han är mycket, mycket märklig och har haft stort in-flytande på shamanismen, alltså neoshamanismen, säger Katia Båsk.

Neoshamanismen är dock inte utan kritiker. Michael Harner har kritiserats mycket för att ha klumpat ihop en mängd olika ceremonier och religiösa aktivi-teter för att skapa sin version av det han kallar shamanism.

Kraftmedel. Trumman är ett viktigt inslag i neos-

hamanism. Med hjälp av den färdas shamanen till

underjorden och träffar sitt kraftdjur. Massören Katia

Båsk är med i en shamanis-tisk trumgrupp.

TEXT OCH BILDThomas Silén

Page 5: Tidningen fredag 11.3

kulturella smak, säger Kenneth Sillander, universitetslektor i sociologi vid Helsingfors univer-sitet.Det betyder att alla inte är nöj-da med det som finns överallt på marknaden. I musikvärlden kan det innebära att cd-skivor inte tillfredsställer ens för-väntningar på musiken.

Esko Kortelainen tror att kvaliteten är orsaken till att unga fastnar för den äldre mu-siktekniken. Estetiken spelar en stor roll, men viktigast är det analoga ljudet.

– Ing-enting vinner kombinationen av en bra vinylskiva och ordentliga apparater, sä-ger Kortelainen.

Han har lång erfarenhet av gamla ljudanläggningar och sä-ger att de oftast är mycket bätt-re än nya. Gamla apparater är gjorda av bättre komponenter som ger bättre ljudkvalitet. Nya apparater kan man inte heller reparera lika lätt.

– Störst är efterfrågan på sådana ljudanläggningar som det inte är lätt att hitta nya av. Gamla tvåkanalsför-stärkare och skivspelare är sådana apparater och en del märken och modeller är särskilt efterfrågade.

Tekniken utvecklas hela tiden. Med internet har det kom-mit tjänster som Youtube och Spotify som erbjuder gratis musik. En motpol till ”jag - nu - genast”-kulturen är analog musik. Vinylskivorna vinner digital musik alla gånger, säger entusiasterna.

– Vi säljer fler vinylskivor var-je dag. Sedan butiken grundades 1995 har försäljningen ökat med tiotals procent, säger försäljaren Mathias Foster i skivaffären Stupido shop.

Han tror att orsaken till vinyl-skivornas popularitet är de ruti-ner som hör till. Lyssnar man på en cd-skiva eller mp3-spelare är musiken i bakgrunden, men en vinyl måste man följa med och vända när skivan tagit slut.

Esko Kortelainen som äger butiken Kallion Retro & Vintage audio säger att vinylskivorna fått mera publicitet under de se-naste åren, vilket har lett till att också unga har fått upp ögonen för gamla ljudanläggningar.

Matias Nopola, 21, har pre-cis köpt en skivspelare.

– Jag tycker om det visu-ella i vinylskivor. Så har de också bra ljudkvalitet.

Nopola har främst be-gagnade skivor, men vi-nylfantaster behöver inte nöja sig med endbart gam-mal musik. Många artister ger ut vinylalbum samtidigt som de släpper en ny cd. Till skillnad från många skivaffärer som främst säljer begagnade vi-nyler, har Stupido shop nischat sig på nya vinylskivor. Liksom Matias Nopola tycker även Fos-ter att ljudkvaliteten är bättre.

– Ljudet är inte packat, vilket det är på cd-skivor och i mp3-filer. Musiken är naturlig och lå-ter så som bandet ursprungligen tänkt sig.

Nostalgi och rätt soundDet visuella och estetiska är en viktig del av vintagekulturen till vilken även vinylmusiken hör. Samtidigt är vintage ett uttryck för postmodernism.– Man vill gå bort från det kon-sumtionsutbud som finns och söker istället på egen hand så-dant som motsvarar ens egna

Kenneth Sillander säger att vintage ofta är en blandning av olika stilar, så kallat bricolage. Man plockar lite här och där av sådant man tycker om. Ofta innebär det att man tänker till-baka på äldre stilar.

– Det handlar inte om att gå tillbaka i tiden, utan snarare om att drömma, säger Sillander.

FOKUS 5Fredagen den 11 mars 2011

20112004

En serie bomber detonerar på tre olika tågstationer i Madrid under morgonrusningen och

dödar 190 människor

Årets sista nummer av Smocka utkommer

Vinylen har ljudet på sin sidaDet gamla omslaget har gulnat och luktar lite unket. Det skrapar till i högtalarna och de varma tonerna börjar ljuda ur högtalarna när nålen rör den svarta plasten. Vinylskivan hade sina glansdagar för flera decennier sedan men fortsätter att charma sina lyssnare.

Andreas Anderssonsmocka.fi @ gmail.com

Koncentrerad. Mathias Foster har köpt vinylskivor sedan 2005. Han tycker att man koncentrerar sig på musiken på ett helt annat sätt när man måste vända sida.

“Det handlar inte om att gå tillbaka i tiden, utan snarare om att drömma.

En resenär mellan världar

Hör intervjun med Katia Båsk på www.smocka.fi

Page 6: Tidningen fredag 11.3

6 SISTA SIDAN Fredagen den 11 mars 2011

”Jag älskar att leka på scen”

– Ett sommarjobb ska inte vara en kamp mellan den anställda och arbetsgivaren, utan ett sam-arbete som gynnar båda två.

Så beskriver Arto Halonen, handledare på Arbetskrafts-byrån, hur arbetsförhållan-den för sommarjobbare borde vara. Så är ändå inte alltid fal-let. Det är inte säkert att ar-betsgivarna själva har koll på

Vad har man rätt att kräva då man säkrat sin position isommararbetslivet?

sina skyldigheter, så det är bra att man som sommarjobbare själv vet vad man kan kräva.

Till exempel är det vanligt att arbetsgivarna glömmer att ge ut arbetsintyg. I extrema fall kan de vägra att ge ut ett, vilket kan bestraffas med bö-ter.

– Jag vet inte varför man inte skulle vilja ge ut arbets-intyg. Det kanske är fråga om ett slags maktspel från arbets-givarens sida, säger Halonen.

Halonen är övertygad om att en del företag medvetet utnyttjar sommarjobbare för egen vinning. Han rekom-menderar att man sparar alla

Sommarjobbet skainte vara en kamp

Ingå arbetsavtal. Helst skriftligt, men muntligt är lika bindande. Om man av någon orsak inte kan ingå ett skriftligt ar- betsavtal borde man skriftligen få information om arbetsvillkoren.Arbetsavtalet ska uppge: * Hur länge avtalet är giltigt och eventuell prövotid * Vilken lön och vilka förmåner man har * Platsen där arbetet utförs * Avtalets parter * Uppsägningstiden * Arbetsuppgiftens art. arbetstid (timmar per dag) * Vilket kollektivavtal som arbetsavtalet bygger på.Granska ditt lönebesked. (och se till att du får ett!). Kolla eventuella kvälls-, veckosluts- och övertidsersättningar.Kolla semesterersättningen. Om du inte har semester skall du få semesterersätt- ning vid anställningens slut. Om anställningen varat mindre än ett år, men minst 14 dagar får man ersätt- ning för 2 dagar/månad.Be om arbetsintyg.Kom ihåg facket. Om du ändå får problem, vänd dig till arbetsgivaren eller förtroendemannen på arbetsplatsen. Man får vända sig till facket fastän man inte är medlem.KO

M IH

ÅG D

INA

RÄT

TIG

HET

ER!

Veckan inför premiären av baletten Manon har dansaren Henrik Burman inte haft en ledig stund. Dansarna repeterar varje dag för att allt ska sitta perfekt. Det är ändå inte premiären som är det viktigaste.– Jag är lyckligt lottad som får jobba med något som en gång var en hobby, säger 43-åriga Henrik Burman. Jag älskar att stå på scen och få sätta mig in i olika roller.

Balettyrket är inte alltid ro-ligt och glamoröst. Dagarna blir ofta långa och det krävs mycket jobb. Det kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestan-de. Burman upplever ändå inte att det blivit för tungt.

– Vi tränar varje dag för att upp-rätthålla konditionen och tekniken.

Man känner hela tiden efter om det gör ont någonstans och om man är i skick för föreställningen. Kroppen är vårt instrument och måste hållas i god form. Såklart är det jobbigt ibland men oftast är det kul.

Tragiskt triangeldramaI dag har baletten Manon pre-miär på Finlands Nationalbalett. Manon är en dramatisk kärleks-historia som utspelar sig i 1700-ta-lets Frankrike.

Huvudpersonen i dramat är Ma-non, en strålande vacker men lätt-

dokument och granskar dem noga.

– Det är nog bara att stå på sig och fråga efter ersättning-ar om man kan påvisa att man förtjänat dem.

Arbetsplatsens skyldigheter begränsas inte bara till byrå-krati. Anställda ska också få svar på arbetsrelaterade frå-gor och ges tillräcklig vägled-ning i arbetet.

– Det är inte alla arbetsplat-ser som behandlar sina som-marjobbare orättvist, men det är viktigt att skydda sig själv och sina rättigheter.

Mikael [email protected]

Manon är ett triangeldrama där rikedom och kärlek konkurrerar med varandra. Henrik Burman (t.v) spelar Monsieur G. M., älskare till den vackra Manon (Julie Gardette). Bild: Sakari Viika/Finlands Nationalbalett

sinnig flicka från landet som slits mellan kärlek och pengar. Hon är passionerat förälskad i unga Des Grieux men har samtidigt en affär med den rika Monsieur G. M. som överöser henne med dyra diaman-ter och vackra kläder.

Burmans roll Monsieur G. M. består mer av skådespelande än dans. Han har förberett sig ge-nom att sätta sig in i rollen och fundera på karaktären.

– Jag försöker fånga min roll och göra den trovärdig och tyd-lig för publiken.

Baletten skildrar på ett realis-tiskt sätt de stora skillnaderna mellan rika och fattiga som fanns under 1700-talet.

– Min rollkaraktär är en otro-ligt rik man som utnyttjar sin makt. Han har ingen empati för andra människor, säger Burman.

Manon är en av de första mo-derniserade baletterna. Kring 1970-talet började många tänka i nya former och förnya baletten.

– Trots att dansen i Manon är klassisk finns det moderna element i den, säger Burman. Det kan man också se i skåde-spelandet, som ska vara natur-ligt och inte lika klichéaktigt som i de mer klassiska balet-terna.

Stressiga dagarVeckan före den första föreställ-ningen repeterar dansarna varje dag. När föreställningarna rullar igång inleds samtidigt repetitio-nerna inför nästa balett, Romeo och Julia.

– Vi har repetitioner på dagen och föreställningar på kvällen. Mycket vila hinner man inte med.

Dagarna innan premiären är hektiska och teamet tränar sena kvällar för att varje steg och var-je lyft ska sitta perfekt. Det blir inte mycket tid över för annat.

– Många tror att premiären är den bästa föreställningen. Alla är visserligen peppade men ock-så trötta då vi jobbat hårt hela veckan, säger Burman. Jag skulle säga att den tredje föreställning-en ofta är den bästa.

Miranda [email protected]

Källa: Arbetskraftsbyrån

Hör intervjun med Henrik Burman på Smocka.fi!

Mer om ämnet på