tidningen c nr2 2010

Maud säger: Fler Företag ger jobb i hela sverige sidan 3

Nya företag ger nya jobb

en tidning Från centerpartietnuMMer 2 2010

Pensionärer med arbetslusten kvar

Miljöpartiet krossar landsbygden

2 tidningen c.

centerpartiet.se

maudsäger:

fo

to

: Li

nu

s H

aLL

gr

en

Under den här mandatperioden har näringslivet

förändrats och vidgats. Vid sidan av en förnyelse

inom traditionella branscher som tillverkande indu-

striföretag växer nu också nya näringar inom exem-

pelvis tjänstesektorn, besöksnäringen, kulturella

och kreativa näringar. Unga innovatörer kommer

med helt nya affärsidéer. Vi i Centerpartiet tror på

entreprenörskap och vill att fler ska våga förverk-

liga sina idéer.

Nya klimatsmarta tjänster och produkter når

marknaden, skapar jobb och tillväxt. I Centerpar-

tiet tror vi på teknikutvecklingens möjligheter att

förena både världens mest ambitiösa klimat- och

miljömål med en stark tillväxt. Detta samtidigt som

de rödgröna vill backa in i framtiden.

Vi i Centerpartiet står för nytänkande och ser

hur mångfalden berikar. Nya företag inom vård och

omsorg leder till ökad valfrihet samt en förnyad

och förbättrad välfärd. Möjligheten att kunna välja

vilken läkare man har förtroende för, vilken skola

man vill att barnen ska gå i och vilken omsorg som

passar familjesituationen är exempel på frågor som

bäst kan lösas hemma vid köksbordet. Reformen

med hushållsnära tjänster har skapat 11 000 nya

jobb. Reformen underlättar många människors

vardag, och gör att fler kan nyttja dessa tjänster.

Medan de rödgröna vill minska mångfalden

och valfriheten och ta bort reformer som ska-

par nya jobb vill Centerpartiet fortsätta att

bryta ny mark för nya företag.

Centerpartiet är fullt av samhällsentre-

prenörer. Företagsamma kvinnor och män

som bär på idéer och åstadkommer för-

ändringar både i lokalt föreningsliv och i

vida världen. Så har det varit genom vår

100-åriga historia. Det arbetet kommer

vi i Centerparitet fortsätta med. För ett

samhälle där fler vågar förverkliga sina

drömmar.

Nya företag skapar nya jobb! Sverige är fantastiskt med

många möjligheter till tillväxt i alla delar av landet. Från

norr till söder. I storstäder, landsorter och landsbygder.

Centerpartiets politik för fler och växande företag riktar sig till

alla branscher för en hållbar tillväxt. En politik som tillvaratar

skaparkraften hos den enskilde entreprenören, stimulerar

etablerade företag att växa samt attraherar

internationella företag att förlägga sin verksamhet

till Sverige. Det är genom fler och växande företag

vi får fler jobb.

Varsågod, här är en tidning fullmatad med berättelser om företagsamma människor som gör skillnad, både för sig själv och andra. Läs om invandrarkvinnorna i Katrineholm som startat eget med hjälp av mikrolån, en rekordung VD i Uddevalla som sysselsätter människor över hela världen eller en lokalpolitiker i Falkenberg som ser den nya socialförsäkringen som en morot att ta sig tillbaka efter en stroke.

För Alliansregeringens arbetslinje är både viktig och riktig; det är viktigt att så många som möjligt arbetar. Men arbetstillfällena skapas ju inte av sig själv, och därför behöver arbetslinjen kompletteras så att det blir både enklare och mer lönsamt att driva företag. För utan nya och växande företag faller arbetslinjen platt. Och det är detta som är en av Centerpartiets nischer i valrörelsen. För vem ska driva företagarfrågorna om inte Centerpartiet gör det?

No 2/2010 :en tidning Från centerpartiet

redaktionen

chefredaktör:Elisabeth JanssonE-post: [email protected]: 08-617 38 41

Ansvarig utgivare:Lena ForsmanE-post: [email protected] tEL: 08-786 60 89

annonserKontakta Åsa Sommar på Adviser, e-post: [email protected]: 070-508 77 73

postadresstidningen C.Box 2200103 15 Stockholm

teleFontELEFOn: 08-617 38 00FAx: 08-617 38 10

prenuMerationMedlemmar i Centerpartiet, Center kvinnorna och CUF får tidningen C. gratis. Övriga betalar 80 kronor/år (5 nr/2010) Postgiro 104 63-8. Märk talongen ”Prenumeration tidningen C.” och ange namn och adress. C. finns även som taltidning. Kontakta redaktionen om du vill ha en sådan!

adressändringKontakta ditt distrikt eller ring 08-61738 00

ts kontrollerad upplaga 2009: 53 600

tryck: V-tAB, norrtälje 2007, 2006, 2005

Miljöcertifierade enligt ISO141001, cert nr.1410718

oMslagsbild:

Anna-Karin nyman

issn 1651-4521

Redigering och produktion:turbinELISABEth JAnSSOn

centerpartiet.se

Alltid med i C. Maud säger sid 3

teMa sid 4

Fixa sid 24

debatt sid 28

c.sverige sid 33

c. & hör sid 34

korsord sid 35

teMa: FöretagssaMhet gör välFärden bättre, sid 4

Från bidragsberoende till VD

Infrastrukturminister på spåret

hallå där Anders Björnsson

Annie Johansson C:s nya affischnamn

Städentreprenör ger människor tid till annat

26 år och erfaren VD

Den nya sjukförsäkringen ger människor en andra chans

Från Köpenhamn till Mexiko


C enda miljöcertifierade partiet

Miljöpartiet krossar landsbygden

sid 8

sid 11

sid 14

sid 15

sid 16

sid 18

sid 20

sid 23

sid 26

sid 32

sid 36

innehåll

4 tidningen c. tidningen c. 5

tema:

text: annika erikssonfoto: kristoffer Pettersson

astrid Pahlbäck i Ljusdal är en kvinna som vågar. efter att ha jobbat inom en mängd olika branscher inklusive den kommunala äldreomsorgen, startar hon snart sitt privata hemtjänstföretag.-det går nästan inte att säga hur fint det är att få gå hem på kvällen och känna att man stillat någons oro, säger hon. för visst går det att kombinera en god omsorg med entreprenörskap. det är astrid Pahlbäck ett levande exempel på.

Företagsamhet gör välfärden bättreVissa tror att Lagen om valfrihet (LoV) är ett storstadsfenomen. andra är rädda för lycksökare som bara vill tjäna pengar på gamla och sjuka. astrid Pahlbäck i Ljusdal visar att varken det ena eller det andra behöver vara sant.

– när jag Möter nya Människor tänker jag att nu ska jag

säga att jag är egen Företagare, För det är ju det jag är.

Astrid Pahlbäck ler och stryker upp det långa håret bakom örat.– Jag är nog ganska lågmäld av mig. Hon har startat Hemtjänst och Service Modus Vivendi och

vi sitter i den helt nya lokalen. Det ekar lite tomt fortfarande, men det är ljust och de två skålfåtöljerna vi sitter i har fått nytt vackert mönstrat tyg.

För även om Astrid Pahlbäck har låg profil så är hon en person som vågar. Under sitt yrkesliv har hon gått från labo-ratoriebiträde och vårdbiträde till ekonomiingenjör. Och efter många år som kvalitetschef ska hon nu starta eget hemtjänst-företag och plocka ihop det bästa från sina olika arbetsplatser.

I industrin handlar det om respektfullt bemötande, och tydliga relationer. Kunder talar om vad de vill ha och företa-get berättar hur det kan lösa det. Men i vården finns empati,

fantasi, förmågan att tänka sig in i hur det känns för den som ska ta emot tjänsten.

– Att få gå hem på kvällen och känna att man stillat någons oro, det går nästan inte att förklara hur fint det är.

Hon lämnade sitt gamla jobb i januari 2009 och första tanken på att starta eget kom i februari. Hon funderade ett bra tag på hur hon ville göra, men innan sommaren hade hon bestämt sig. Det första hon gjorde var att sätta ihop en affärsplan, och för att göra det på ett bra sätt bad hon Arbetsförmedlingen att få gå en starta eget-kurs. Hon fick också hjälp med att hitta en hemtjänstfirma i Nacka där hon kunde göra en månads praktik under hösten.

Över huvud taget tycker hon att hon har fått ett fint stöd från kommunen, Arbetsförmedlingen och banken. I Ljusdal finns dessutom föreningen Närljus, som arbetar för att skapa fler egna företag i bygden. »


i sin bok ” allt är Möjligt – en välFärdsdag-

bok” (tiMbro 2009), saMlar åsa Moberg dagliga

funderingar kring välfärdsfrågor under olika teman. Ett besök på vårdcentralen blir en diskussion kring vårdval, ett radioprogram om barnvagnar leder till funderingar kring rollatorer, glasögon och hur olika de finansie-ras. Tankarna är fria och djärva, ena stunden

driver hon idén med medborgarlön, nästa pratar hon om fördelarna med privata vård-givare. Det blir en bild av välfärden precis som vi själva möter den, ett kollektivt lapptäcke av goda intentioner och myndighetsutövning, och samtidigt en tankeväckande betrak-telsebok för var och en av oss som lever i Välfärdssverige 2009.

Allt är möjligt – en välfärdsdagbok

Däremot har det tagit längre tid än hon tänkte sig att bli godkänd av kommunen. Det har saktat ned processen och tills vidare dri-ver hon enskild firma. Men hon planerar för att bilda aktiebolag och vet redan vilka som ska sitta i styrelsen.

En anställd, eftersom hon tycker det är vik-tigt att personalen har insikt i företaget, vad det står för och vart det är på väg. Dessutom en före detta kollega från industrin som är idérik och kan bidra med kvalitetsutveckling.

– Jag tycker det är en av mina svagheter, att jag har lite dåligt självförtroende. Så jag har valt människor med pondus.

En annan svaghet inför starten var att hennes nätverk behövde växa. Det har hon löst genom att gå med i exempelvis Vira, ett nätverk för kvinnor som startade med hjälp av Maud Olofssons pengar.

Många har varnat för att det blir mycket arbete, men det kommer inte som någon nyhet. Hennes pappa var egen företagare, och hennes måg driver eget företag.

– Det är nog ganska viktigt att ha någon att prata med som förstår och orkar lyssna. Det är så väldigt många beslut, från personalkläder till momshantering.

Men den viktigaste drivkraften är verksam-hetens kärna, kvalitet och värderingar.

När det gäller kvalitet har hon stor nytta av sitt arbete i industrin, där hon lärt sig att arbeta processtyrt. Hon har redan börjat definiera de olika stegen, marknadsföring,

biståndsbeslut, genomförande, och funderat på hur de ska bedömas och hur avvikelser ska hittas och åtgärdas.

Men det mest avgörande är värderingar. Här väger erfarenheterna från vården tyngst och Astrid höjer rösten när hon pratar om alla människors lika värde och rätt till god vård. För även om de flesta som arbetar med äldre växer i empati och medkänsla så finns det en och annan som går i en annan riktning.

– Jag har jobbat i omsorgen i tjugo år, och jag vet att finns såna som inte borde få komma genom dörren. Ingen som anlitar mig ska behöva möta det.

Till att börja med ska hon arbeta själv och ha tre anställda, men om fem år räknar hon med att ha fem anställda. Hon har gjort några olika budgetar, där den mest pessimistiska går jämnt upp. Om verksamheten bara går runt klarar hon det första året, sedan måste det ge mer för att hon ska kunna utveckla verksamheten.

– Det handlar också om att skapa trygghet för våra kunder. Går vi med vinst kan de lita på att vi finns kvar. Dessutom är det ett kvitto på att vi gör ett bra jobb.

tävlar oM kvalitet

– Det är så häftigt, LOV:en är det största som hänt äldreomsorgen, säger Helena Brink som är ordförande i Omsorgsnämnden i Ljusdal kommun när vi äter lunch på Ljusdals järn-vägsrestaurang. Genom fönstret skymtar timmervagnar på rad och hon hejar på den

ena gästen efter den andra. Vi är långt från storstaden. Och Helena Brink är känd på byn.

Hon har ett brokigt förflutet och har bland annat jobbat 15 år i äldreomsorgen, ”alla varian-ter man kan tänka sig, jag känner folk överallt”. Men ända sedan hon hade sitt första vårdjobb i mitten av 80-talet, har hon haft en vision om att de gamla ska få bestämma mer själva. Även om det mött motstånd.

– Jag har träffat många kommendoror med nyckelknippa i skärpet. Vi hade färdiga mallar där en dusch skulle ta femton minuter, helst mindre. Kan du fatta?

Nu gör kunden upp en vårdplan tillsam-mans med det hemtjänstföretag man väljer. Den som vill kan välja 40 minuter dusch och lämna önskemålet till biståndshandläggare som beviljar tiden.

Prislappen är densamma för alla, det man tävlar om är kvalitet. Tycker kunden inte det sköts på ett bra sätt är det fritt fram att välja någon annan.

– När jag hörde om LOV första gången blev jag så glad, äntligen ett verktyg jag kunde använda. Alla sa att ”det där går inte i glesbyg-den”, men jag tänkte varför inte?

De stora vårdföretagen tog först kontakt med kommunen och önskade att den skulle delas upp i tårtbitar.

– Dom skulle ta centralorten där det var lätt-tast att tjäna pengar. Glöm det, sa jag.

Istället har det landat hos byalag och små entreprenörer. En farhåga har varit att det

skulle komma lycksökare, men kommunen gör en grundlig undersökning av alla och hittills har inga synts till.

– Jag tror vi har en känsla för bygden dom inte förstår i storstan, en tydligare tanke om att man kan göra välfärden bättre själv.

positivt FöretagskliMat på landet

Eva Liljevall, konsult med inriktning på till-lämpning av lagen om valfrihet, är inne på liknande tankar. Hon har drivit projekt i stor-stadskommuner tidigare, Nacka, Upplands-Bro, och hon är glatt överraskad.

– Det är ett så positivt företagsklimat, det är jag ovan vid. Det är inte blåögt, ingen blundar för hindren, men alla är inriktade på hur man kommer förbi dem.

Hon talar också om den genuina omtan-ken, arbetet för att alla som vill ska kunna bo kvar. ”I en storstad finns inte samma hjärta.” Tillsammans med geografiska begränsningar skapar det en unik kreativitet. Kanske kan man jobba 75 procent som anställd någonstans och driva hemtjänstföretag på 25 procent? Kanske städarna på hotellet kan gå över till hemtjänst på eftermiddagen? Man hittar lösningar.

Och att nya lösningar kommer att behövas är alla tre överens om. De äldre blir fler och för-väntningarna växer.

– Jag tänker på mina mor- och farföräldrar. När de blev gamla blev de så väldigt gamla. De satte sig ner och sen var de tysta, säger Astrid Pahlbäck.

– På sätt och vis är min verksamhet ett nytt sätt att se på välfärden. Att det ska vara självklart att få välja även när vi blir äldre och behövande.

Fakta astrid pahlbäck

Född: Ljusdal 1954

bor: I villa i Ljusdal

yrke: Laboratoriebiträde, vårdbiträde, ekonomiingenjör. Läser just nu in en undersköterskeutbildning.

FaMilj: tre barn och tre barnbarn.

Fritid: trädgård. Det är där jag laddar batterierna.

Förebild: Min pappa. han var också egen företagare, och han var en social människa med goda värderingar. Jag har lärt mig mycket av honom.

råd: Starta snabbt, man tappar energi om det blir för långdraget.

helena Brink (C), ordförande i Omsorgsnämnden i Ljusdals kommun, tycker att LOV:en är det största som hänt äldreomsorgen. hon har jobbat inom den kommunala äldreomsorgen i många år och brinner för att de gamla ska få bestämma mer själva.


doFten av starkt wasabi och Milda aroMer

Från rå Fisk kittlar näsborrarna när dörren

öppnas till Sushi Corner. Allt är nytt i den lilla restaurangen på hörnet. I glasdisken bredvid kassan ligger ljusrosa bitar av lax uppradade bredvid räkryggar och skurna grönsaker.

Inne i restaurangköket skramlar en av de två restaurangägarna, Supaman Nordangård, med porslinstallrikar som ska diskas. Wannamon Löfgren, den andra ägarinnan, står framför glasdisken vid kassan och rullar med vana händer ihop det klibbiga riset och de råa fiskbitarna till läcker sushi. Hon är en ”kärleksinvandrare”, berättar Joyce Kimwaga Lundin när hon hemmastadd visar runt i restaurangen och presenterar de två stolta ägarinnorna.

”Kärleksinvandrare” kallar hon dem som flyttat till Sverige för att få leva med den man eller kvinna som de blivit kära i.Och hon är själv en av dem.

lokalkändis

Joyce kom till Sverige på nittiotalet efter att hon träffat sin svenske man i hemlandet Tanzania. Kärleken var så stark att hon följde med honom till Sverige för att starta ett nytt liv tillsammans med honom. Nu bor de i Katrineholm och Joyce har ett rikt nätverk

av människor omkring sig. Många stannar på gatan för att hälsa och hon är något av en lokalkändis. Men det har inte gått av sig själv. Joyce berättar om hur svårt det är att komma in i det svenska samhället. Många av de invandrarkvinnor som kommer hit för att starta ett nytt liv förpassas till ensamhet.

SFI (Svenska för invandrare) är för många den enda mötesplatsen som finns, och där blir man snabbt missmodig, berättar hon.

– Om mina kurskamrater gått där i många år och fortfarande inte har fått en enda svensk kompis och långt ifrån ett arbete, så känns ju inte chanserna för mig som ny särskilt stora heller, säger Joyce och slår ut med armarna.

I Tanzania jobbade Joyce påArbetsmarknads-ministeriet, där hon i många år arbetade med att ge mikrolån till kvinnor på landsbygden. När hon kom till Sverige chockades hon över den utbredda passiviteten bland invandrade kvin-nor. Många var sysslolösa och bidragsberoende trots att de hade idéer och vilja att arbeta.

– Det enda de behöver är ett litet start-bidrag, ett lån för att komma igång. Men i Sverige är det nästintill omöjligt att få låna pengar om du inte har kapital eller fast anställning som garanti.

Idén om att börja med mikrolån i Sverige

kom när Joyce blev inbjuden till en förening för invandrarkvinnor i Katrineholm.

– Det var så ledsamt för ingen av kvinnorna fick jobb trots att många var utbildade, duk-tiga och hade bra idéer. Många av kvinnorna mådde dåligt, de var vana att försörja sig själva och ville inte alls vara beroende av bidrag. Ingen förväntar sig att få något gratis. Bara att våga bryta upp och flytta till ett annat land visar en enorm företagsamhet. Men med den passivitet och utanförskap som följer av arbetslöshet är det inte konstigt att många blir sjuka och deprimerade, säger Joyce.

dröMMen blev sann

Efter många personliga möten i föreningen för invandrarkvinnor startade hon Neem - Nätverk för entreprenörer från etniska minoriteter. Neem hjälper invandrade kvinnor att bli egna företagare. Men många som hon ville hjälpa fick inte lån på banken. De ägde inget eller lite och hade ingen fast inkomst. Då började Joyce Kimwaga Lundin fundera på mikrolån.

Nu har projektet med mikrolån, det för-sta någonsin i Sverige, rullat i drygt ett år. Mikrolåninstitutet drivs av den ideella före-ningen Neem, med Joyce i spetsen. I november i fjol invigde näringsminister Maud Olofsson institutet officiellt, även om verksamheten

påbörjades redan innan. Joyce är stolt och nöjd över utfallet med

mikrolånen. På mindre än ett års tid har 20 kvinnor startat företag och skapat arbetstill-fällen för andra.

– Vi har redan levererat och visat vad vi går för, säger Joyce Kimwaga Lundin och skrattar.

Pengarna lånas ut av banker som Mikrofinansinstitutet samarbetar med. Istället för kapital som säkerhet garanteras lånen genom en väl genomarbetad affärsplan.

– Säkerheten är att kvinnorna deltar i vårt program. De får ett nätverk med en coach och stöd att lära sig svenska. Vi släpper inte taget utan följer upp dem i tre år.

Joyce och hennes fyra medarbetares jobb är att hitta, utbilda, motivera och stärka kvin-nor som kan tänka sig att starta företag.

kvinnor är säkra kort

Två av de totalt 80 kvinnor som finns med i projektet just nu är Wannamon Löfgren och Supaman Nordangård. Drömmen om att öppna en egen sushirestaurang i Katrineholm förverkligades genom kontakten med Joyce och ett mikrolån från Sörmlands sparbank.

Ett lån på femtiotusen kronor låter inte som särskilt mycket pengar för att starta en restaurang. Joyce bara ler och säger:

– Det är kvinnor vi pratar om. De här kvin-norna har skapat saker med små eller inga medel i hela sitt liv.

Hon fortsätter att berätta om återbetal-ningsfrekvensen som är över nittio procent, enligt en europeisk undersökning. Joyce tror att det beror på att mikrolåntagare har en enorm drivkraft för att lyckas med sina projekt, de står och faller med dem. Dessutom är just kvinnor mer dugliga på att betala sina lån generellt sett. Kanske för att kvinnor varit och fortfarande är särbehandlade när det gäller pengar och banklån. Det har inte alltid varit naturligt att kvinnor är företagsägare och håller i pengarna. Mikrofinansinstitutets slogan - Make women bankable - är en utma-ning mot de normer som råder när det gäller kvinnor och banklån.

Joyces och hennes medarbetare, Irina Örnberg, Maria Nilsson och Claudia Cobello bildar en kvartett med mer energi och mång-fald än den största kulturfestivalen man kan tänka sig. Tre av dem har sitt ursprung från andra länder än Sverige. Deras gemensamma engagemang och frustration över invandrar-kvinnors passivisering och omyndigförkla-rande, driver dem att verka för att fler kvinnor ska få möjligheten till egen försörjning och handlingsutrymme.

Irina Örnberg från Lettland är gruppens yr-väder. Hon skjutsar runt kvinnorna till de före-tagsbesök som är inplanerade under dagen.

– Skynda er nu, jag har kört fram bilen, manar hon de andra efter lunchen på Sushi Corner.

Efter en hetsig biltur genom centrum rullar bilen på väg mot Vingåker och Amal Jasms järnvägskiosk.

FraMgångssaga

I andra änden av bilturen väntar en fram-gångssaga om trebarnsmamman Amal, som med hjälp av mikrolån kunde köpa kiosken och dubbla omsättningen på ett år.

Innanför dörren till Järnvägskiosken står Amal bakom kassan och servar en kund som köper lot-ter. När hon är klar vänder hon sig med ett strål-ande leende mot kvinnokvartetten och frågar om hon får bjuda på kaffe och fikabröd. De slår sig ner i spelhörnan som hyser ett par bord och stolar.

– När kommer bygget av köket att börja, frågar Joyce?

– Snart hoppas jag. Folk från kommunen har varit här och granskat och jag har fått bygglov, berättar Amal.

Planen är att kunna göra färska mackor och sallader att sälja till kunderna.

Amal kom till Sverige för tjugo år sedan med

Från bidragsberoende

till VDMed hjälp av mikrolån kan kvinnor med invandrarbakgrund förverkliga drömmen om eget företagande i sverige. På mindre än ett år har 20 kvinnor i katrineholm startat företag. tidigare var de arbetslösa och bidragsberoende.TexT och bild: AnnA-KArin nymAn Joyce Kimwaga Lundin är lokalkändis i Katrineholm. Joyce och Mikrofinansinstitutet har bidragit till att Wannamon Löfgren och Supaman nordangård kunnat

öppna den första sushirestaurangen i Katrineholm.

»


man och tre barn. Hon lärde sig svenska och pluggade. Men steget till eget företagande kän-des mycket långt borta.

– Tanken på eget företagande har alltid funnits där, men det var när jag träffade Joyce på restaurangen där jag jobbade som dröm-men förvandlades till ett nåbart mål, berättar Amal.

Utan mikrolånet från Sörmlands sparbank och stödet från Neem hade Amal inte kunnat köpa järnvägskiosken.

– Jag fick låna varenda krona, jag hade inget eget kapital att skjuta till, berättar hon.

Efter snart ett år som kioskägare har Amal fördubblat omsättningen. Hon har stora pla-ner på att utöka verksamheten.

– Det här är bara början. Jag måste börja smått men jag vill utveckla och driva fler före-tag i framtiden.

Får Människor att växa

När Joyce och hennes medarbetare kör tillba-ka mot Näringslivscentrum i Katrineholm där de har sitt kontor, ringer mobiltelefonen i Joyce handväska ideligen. Det är samtal från kvinnor i projektet. Joyce svarar på frågor om allt från preliminärskatt till marknadsföring, bokar möten och tipsar om namn och kontakter.

– Det roligaste med mitt jobb är att se män-niskor växa, säger hon. Det är ju inte vi som startar de här företagen, det är kvinnorna själva. Jag har mött så många fantastiska kvin-nor som kan så mycket bara man pushar dem lite. Jag brukar tala om Self-empowerment. Det finns inget bra ord på svenska, men det handlar om att ta fram sin egen styrka. Och det är vad hela projektet går ut på – att ta vara på resurserna som finns istället för att stänga in dem.

Fakta Mikrofinansinstitutet

Invigdes officiellt 11 september 2009 av Maud Olofsson. Erbjuder finansiella tjänster till kvinnor som vill starta eller utveckla sina nystartade företag, men som saknar finan-siering. Erbjuder mikrokredit, från 25 000 till 250 000 kronor. Pengarna lånas ut av banker som Mikrofinansinstitutet samarbetar med. Just nu testas modellen med 81 kvinnor i fyra län som representerar 25 olika nationa-liteter. 81 procent är av utländsk härkomst och 19 är infödda svenska.

Läs mer på www.mikrofinansiering.se

Fakta regeringens ambassadörsprojekt för kvinnors företagande

800 ambassadörer för kvinnors företa-gande har utsetts över hela landet och i ett brett spektra av branscher. Varje ambassadör förväntas ta kontakt med kvinnor vid minst fyra tillfällen per år. Det kan till exempel ske genom att man talar inför skolklasser, på universitet eller i olika nätverk.

totalt har över 1 600 personer anmält sitt intresse för att delta. nutek är nationell koordinator för satsningen.

Läs mer på www.regeringen.se/sb/d/9862 och på www.ambassadorer.se

Amal Jasms

Amal Jasms bakom kassan i sin järnvägskiosk vars omsättning hon fördubblat på ett år.

Maria nilsson, Joyce Kimwaga Lundin, Claudia Cobello och Irina Örnberg driver tillsammans Mikrofinansinstitutet som hjälper kvinnor att förverkliga sina företagardrömmar. I bakgrunden: Supaman nordangård och Wannamon Löfgren.

Infrastrukturminister på spåretVarje dag åker 9 000 människor till jobbet i Älmhult. av dom är 4 500 pendlare som bor på annan ort. i januari klubbades satsningen Pågatåg nordost som ska göra deras arbetspendling ännu smidigare. för infrastrukturminister Åsa torstensson är satsningen en tydlig politisk markering.TexT och FoTo: JAnnA li holmberg

FoTo (dennA sidA): roberT nygren


– pågatåg nordost är ett strålande exeMpel

på hur lokala aktörer tillsaMMans kan skapa

starka regionala arbetsmarknader.Det är den 15 april och infrastrukturminis-

tern har varit i Växjö för att presentera vår-propositionen. Nästa anhalt är Älmhult där Pågatåg Nordost ska firas med representanter från kommun och näringsliv.

pågatåg nordost ger jobb

Pågatåg Nordost är en utbyggnad av Skånes länståg Pågatåg, som binder samman orterna i södra och nordvästra Skåne. I den nya satsningen knyts även nordöstra Skåne och södra Småland till linjenätet. Det betyder att flera regioner binds samman vilket ökar möjligheterna för till exempel en Växjöbo att jobbpendla till Osby eller Simrishamn.

Satsningen har blivit verklighet tack vare samverkan mellan 30 stora företag, 15 före-tagsorganisationer och lärosätena i elva kom-muner och tre regioner. 560 miljoner kronor, delat lika på regionerna och regeringen via Trafikverket, satsas på projektet som knyter 13 nya orter till linjenätet.

– Pågatåg Nordost innebär helt fantas-tiska utvecklingsmöjligheter för hela regionen.

Våra anställda pendlare får möjlighet till mer balans i vardagen och vi får ett större rekryteringsområde.

Det säger Thomas Carlzon, VD på Ikea som varit ett av de drivande företagen.

Men inte heller kommunen har varit sena att haka på tåget.

– Sådana här satsningar öppnar upp våra ögon för att tänka utanför kommungränserna. Vi behöver bli bättre på att samarbeta, säger Älmhults kommunalråd Elizabeth Peltola.

Arbetet med Pågatåg Nordost påbörjas i december i år och ska vara klart i december 2014.

rekordsatsning på inFrastruktur

På Kust till Kust-tåget mellan Växjö och Älmhult pratar sig Åsa Torstensson varm om regeringens stora infrastruktursatsning.

– Satsningen tar ett helhetsgrepp kring lan-dets hela infrastruktur, vilket aldrig tidigare gjorts, förklarar hon medan Alvesta stations-hus passerar utanför.

Målet är att bättre knyta samman alla landsdelar för att förbättra arbetspendling och godstransporter. Därför satsar man fram till 2021 hela 497 miljarder kronor på förstärkt infrastruktur i hela landet. 417 miljarder

kronor kommer från statskassan, 15 miljarder kommer från banavgifter och 65 miljarder räknar man med från trängselskatt, vägavgift, EU-medel och kommunala bidrag.

Satsningarna innebär en hel del nya jobbtill-fällen över hela landet. Cirka 20 000 – 25 000 jobb per år räknar man med, fördelat på ungefär 40 procent inom järnväg och 60 procent inom väg.

217 miljarder kronor satsas på investering-ar, 56 procent av dem till järnväg, 42 procent till vägar och två procent på sjö och flyg. Det är första gången samtliga fyra transportslag finns med i planen.

– Aldrig tidigare har man gjort en så stor sats-ning på sjöinfrastruktur, säger Åsa Torstensson.

200 miljarder går till drift– och underhålls-åtgärder, 136 miljarder till väg och 64 miljarder till järnväg. Ska man tolka det som att reger-ingen inte satsar helhjärtat på miljövänliga transporter? Svaret kommer blixtsnabbt:

– Det här landet är täckt av 100 000 kilome-ter väg och 12 000 kilometer järnväg. Det är svaret.

Enskilda vägar är ett särskilt prioriterat område. Där satsas en miljard kronor per år.

– Förutsättningen för ett blomstrande näringsliv är enskilda vägar. Därför fort sätter

vi att satsa på driften av ett av den gamla regeringens mest eftersatta områden, säger Åsa Torstensson.

Åsa Torstensson exemplifierar med hur läng-den avstängda vägar på grund av tjällossning minskat under Alliansens mandatperiod. 2006 var 13 900 kilometer väg avstängda i landet jämfört med bara 4 500 kilometer under 2009.

städat eFter sossarna

Bakgrunden till infrastruktursatsning är den gamla regeringens eftersatta infrastruktur som efterlämnade ett budgethål på cirka 80 miljarder kronor.

Något som blev uppenbart under den gångna vintern tågkaos.

Den socialdemokratiska infrastrukturen har också baserats på antagandet att man bor där jobben finns. Infrastrukturministern, som är trogen sitt Bohuslän, anser att det är ett omodernt synsätt.

– Jag är för att man ska få bo och jobba var man vill. Om jobbet råkar ligga på annan ort än hemmet ska man kunna resa på ett miljö-vänligt och effektivt sätt.

Åsa Torstensson pekar på flera särskilt vik-tiga resestråk som prioriteras i satsningen.

Det är Räta Linjen, E22, satsningar från Norrköping via Kalmar till Malmö, Ostkustbanan – Ådalsbanan – Botniabanan – (Norrbotnia banan), Västkustbanan, Hamn-banan/Marieholmsbron och Pågatåg Nordost.

För att förverkliga den efterlängtade Norrbotniabanan kräver regeringen med-finansiering av näringsliv och kommuner i Västerbotten och Norrbotten.

För de som väntar på höghastighetsbanor rekommenderas ett visst tålamod.

Först 2025 kan det bli verklighet, tror Åsa Torstensson. Mer fakta behövs för att bygga ett beslutsunderlag för det som skulle innebär en helt ny infrastruktur.

storstädernas Flaskhalsar påverkar hela landet

De största ekonomiska satsningarna ligger på storstadsregionerna Stockholm, Malmö och Göteborg. Trots det anser inte Åsa Torstensson att landsbygden förfördelats.

Tvärtom upprörs hon av “motsatssynen på land kontra stad” som hon tycker är en för-legad uppfattning.

– Om vi löser flaskhalsarna i storstäderna gynnas hela landet. En resenär från Skellefteå

till Malmö får smidigare övergångar mellan olika transporter om de stora knutpunkterna inte är överbelastade.

Flaskhalsen Stockholm ska nu lösas genom 100 miljarder kronor till bland annat Förbifart Stockholm, Mälarbanan, Citybanan och Norra länken. I Västsverige satsas 61 miljar-der kronor på bland annat Västlänken och Marieholmstunneln. Skåne får 19 miljarder till att slutföra projektet Citytunneln, som ska öppna senare i år. Dessutom ska Malmö cen-tral byggas om.

Det finns även planer på att utveckla trans-portsystemet i den ständigt expanderande Öresundsregionen, men nu från norra delen av Skåne till Danmark. Några detaljer vill inte infrastrukturministern gå in på i dagsläget.

Kust till kust-tåget rullar in på Älmhults station. Där väntar en glad delegation av kom-munalråd och näringslivsrepresentanter på perrongen med blommor och omfamningar.

Pågatåg Nordost ska firas med tårta klädd i mönstrad marsipan föreställande det nya linjenätet.

– Hoppsan, nu tog jag en bit av Skåne, säger Åsa Torstensson och bjuder till skratt.

Infrastrukturminister Åsa torstensson låter sig väl smaka av tårtan när Pågatåg nordost invigdes i Älmhult den 15 april.

Fakta 2 500 väg- och järn-vägsprojekt pågår runt om i landet.

28-procentig ökning av drift och underhåll av vägar.

38-procentig ökning för drift och under-håll av järnväg.

5 000 nya arbets-tillfällen inom infrastrukturområdet

125 000 ton minsk-ade utsläpp inom transportsektorn.

700 km väg har fått mötesseparering.

Anslagen till enskilda vägar är 1 miljard kronor vilket är rekord.

Fördubblade järn-vägsinvesteringar, och en 40-pro-centig ökning av väginvesteringar.

Antalet omkomna i trafiken har inte varit så få sedan 1935.

”Man ska kunna bo och jobba var man vill. Om jobbet råkar ligga på annan ort än hemmet ska man kunna resa på ett miljövänligt och effektivt sätt, säger Åsa Torstensson.


Annie Johansson Centerpartiets nya affischnamnriksdagsledamot annie Johansson från Värnamo är utnämnd till ny nationell talesperson för Centerpartiet. Hon kommer att ansvara för arbetsmarknadsfrågor och liberala valfrihetsfrågor med ett tydligt ungdomsperspektiv. TexT och FoTo: AnnA-KArin nymAn

– Det viktigaste för unga är att få ett jobb och att kunna stå på egna ben. Vi måste sänka trösklarna på arbetsmarknaden för att unga inte ska få börja sitt vuxenliv med att vara beroende av andra, säger Annie Johansson.

Hon kommer att driva frågor som slopade turordningsregler för att fler unga ska få in en fot på arbetsmarknaden, lägre ingångslöner för den som saknar erfarenhet och fler privata aktörer inom Arbetsförmedlingen. Avdrag för It-tjänster, så kallade RIT-avdrag, är också en arbetsmarknadsfråga där många unga har stor chans att prova på eget företagande inom en sektor där jobben i dag utförs svart eller inte alls.

– Annie Johansson personifierar Center-partiets liberala värderingar. Rätten att bestämma själv, rätten till jobb och rätten till likabehandling är tre viktiga framtidsfrågor som vi tillsammans ska lyfta fram i valet 2010, säger parti ordförande Maud Olofsson.

Entreprenörskap hos den unga genera-tionen är större än någonsin. För att stärka ungas företagsamhet och drömmarna om eget företagande vill Annie Johansson och Centerpartiet utöka möjligheterna för starta-eget-bidrag och mikrolån riktat mot unga.

– Företagsamhet ska inte vara något som är vigt för några få. Det ska vara lika naturligt som att vara anställd. Jag vill se en mång-dubbling av företagare de närmsta åren, säger Annie Johansson.

I höstens riksdagsval är hela 497 000 personer förstagångsväljare, vilket är rekordmånga. Den unga väljargrup-pen utgör därför en mycket viktig mål-grupp för partierna och Centerpartiet är fast beslutet att ta upp kampen om de unga rösterna.

Inom Alliansen ska Centerpartiet vara det parti som tydligast står upp för de värderingar som den unga generationen bär. Lika viktigt är att tydliggöra skillnaden mellan de lösningar Centerpartiet och vänsterkar-tellen står för.

Utöver Annie Johansson är de fyra stats råden och partise-kreteraren nationella talesper-soner i valrörelsen.

An

no

ns

SV skräddarsyr kurserför Centerpartiet!

• Ett steg till…förening i utveckling–hurviutvecklarvårorganisation.

• Politikerskolan–retorikochmediahantering.

• Politiska bloggskolan–attdrivasinegenblogg.

• Göra valplan–lägggrundenförvalframgång.

Läs mer på www.sv.se/samarbete eller kontakta Din lokala SV-avdelning.

Hittade du några mörka skuggor för Bondeförbundet på 1930-talet? – 1930-talet var allmänt sett ett mörkt decen-nium i hela Europa. Den unga och sköra demo-kratin satt löst både här och där. Idag stöter vi oss med den tidens syn på rasfördomar, men de fanns och var till stor del spridda över hela samhället. Det kanske de är fortfarande. Oginheten att öppna Sveriges dörrar för folk på flykt var stark inom Bondeförbundet, men denna oginhet var ännu starkare på andra håll, exempelvis på universiteten. Enstaka antisemiter fick en tämligen synlig ställning inom partiorganisation och riksdag även om det inte går att påvisa att de skulle ha påverkat politiken nämnvärt.

Behöver vi skämmas för ”vårt” 30-tal? – Det är individer som ska skämmas om de gjort något dumt. Den bibliska tanken att skammen ska gå i tredje och sjunde led, anser jag vara otidsenlig. Själv har jag svårt att känna mig generad över vad mina mor- och farföräldrar hade för sig. Vi ska istället dra lärdom av det förflutna så att vi inte upprepar deras misstag. Det är först då som vi kan möta vår historia på allvar.

Hittade du något vi inte känt till? – Jag blev överraskad av att se det skarpa brottet i partiets karaktär 1933, i och med Bramstorp och förnyarnas tillträde. De tog avstånd från klasspolitiken, men i gengäld

tryckte de kanske lite väl hårt på det natio-nella sinnelaget, på den svenska folkstam-mens renhet och så vidare. Samtidigt trädde Bondeförbundet fram under 1930-talet som ett modernt politiskt parti och allt mindre som en intresseorganisation. Jag tycker nästan man kan kalla det för ett andra partigrundande.

Vem/vilka vill du främst rekommendera läsning av Skuggor ur ett förflutet? – Boken är inte skriven för experter, stats-vetare eller liknande. Jag hoppas att den ska läsas i studiecirklar och gärna som en kurs-litteratur på universiteten.

anders Björnsson, författare och historiker, har gjort en djupdykning i 1930-talets Bondeförbund. detta arbete har resulterat i boken skuggor av ett förflutet.TexT: mAilis dAhlbergFoTo: ewA rudling

Hallå där Anders Björnsson!


An

no

nsBeställ Sveriges snyggaste valtidning!

Den 1 juni händer det alla har väntat på – Centerkvinnorna släpper sitt valnummer av tidningen Hända! Om din avdelning, krets eller distrikt vill vara säker på att få tidningen vill vi ha in en beställning senast den 20 maj. Tidningen skickas sedan ut under juni månad. Tidningen är gratis men frakten betalas av beställaren enligt Postens portotabell.

Gå in på www.centerkvinnorna.se/startsida/handabestallning

och gör din beställning!

Måndagen soM anna delgado, 31 år, Möter upp

i centrala MalMö har hon deklarerat skatter och moms för företagets räkning. Dagen innan sköts de uppgifterna åt sidan eftersom dottern firade sin ettårsdag. Det är den typen av flexi-bilitet som livet erbjuder nu när hon är egen företagare.

– Jag mår jättebra över att kunna bestämma själv över mitt arbete och liv, konstaterar hon.

Anna, som är född i Bolivia men som kom till Sverige första gången då hon var 16 år, berättar med fart och inlevelse om den resa hon har gjort under de senaste åren.

För fem år sedan jobbade hon som servitris och trivdes utmärkt med det. Men så blev hon gravid och all arbetstid på kvällar och helger lockade inte lika mycket längre. Efter en period av arbetslöshet fick hon jobb i ett stort företag i Malmö som erbjuder hushållsnära tjänster.

– Jag trivdes bra med arbetet och kunderna, men inte på arbetsplatsen.

Annas bästa vän Tania Antequera arbetade på samma företag. Tillsammans började de fråga sig varför de själva inte kunde driva ett företag i samma bransch. I samma veva var Alliansens RUT-avdrag på väg att bli verk-lighet. Efter några tankevändor till hos de båda kompisarna, liksom bra stöttning från Nyföretagarcentrum i Malmö, startades AT

Maid Service HB. A för Anna och T för Tania. Ett företag med sloganen ”Unna dig själv en dag i veckan” som erbjuder allt från hem- och storstädning till barnpassning.

På några år har företaget 35 kunder och tre anställda. Och två oerfarna företagare har blivit sådana som nu föreläser för andra om att starta företag.

Städentreprenör ger

människor tid till annatsamma månad som rut-avdraget blev verklighet 2007 startade anna delgado företaget at Maid service tillsammans med sin bästa kompis. tre år senare är hon en levande kunskapsbank inom både hushållsnära tjänster och eget företagande. och hon njuter av de fördelar som företagandet gett henne.TexT: mAlin JAnsson FoTo: emiliA oloFsson

– Ja, det är faktiskt en lite konstig känsla. Det var ju inte länge sen jag själv satt där i publiken och inte kunde någonting, säger Anna.

Hon berättar att hon för en tid sedan upptäckte att hon har en kärlmissbildning på lillhjärnan. Ett medfött besvär som kan vara farligt och som hon därför behandlats för under de senaste månaderna. Under den perioden har hon varit både mammaledig och sjukskriven.

– Hade jag varit anställd vet jag inte om de kunnat ställa upp på det sätt som vi har kunnat lösa det på i vårt företag. Det har varit jätteskönt.

Nu ska Anna snart få sin sista behandling och dottern ska få en förskoleplats i juni, vilket innebär att hon ska kunna vara tillbaka på jobbet innan sommaren.

– Jag är jättesugen på att komma tillbaka. Det är en så skön känsla att få gå till jobbet, säger hon med eftertryck.

– Jag är verkligen lycklig över att vara före-tagare nu. Man brukar ju tala om personer som ”passar på att inte gå till jobbet”. Men jag jobbar ju för mig själv så det känns aldrig som att jag inte skulle vilja jobba.Man riktigt ser hur Anna längtar efter att få ge sig in i sitt företag på heltid igen. På samma sätt som hon gillade stressen som servitris,

gillar hon den fulltecknade agendan och stressen hon upplever i rollen som företagare.

– Jag känner mig mest bekväm när det går i ett.Lite extra glad känner hon sig när hon får uppskattning i jobbet. Hon

berättar om hur mobiltelefonen kan pipa till med ett SMS där en kund tackar extra för jättefin städning.

– Hemma är det inte lika kul att städa. Men när det är mitt jobb så vet jag att någon annan kommer att öppna dörren till det här rummet och tänka: wow, vad fint.

Bland kunderna finns både företag och privatpersoner. – Det är allt ifrån gamla personer och medelålders med halvvuxna

barn till småbarnsfamiljer. Många jobbar jättemycket eller så kanske de bara vill ha tid att vara med sin familj. Och det är precis vad vi gör: vi ger dem tid och hjälper dem i deras vardag.

Kunderna har inte alltid exakt koll på hur avdraget för hushållsnära tjänster fungerar men det är tydligt att avdraget uppmuntrat dem att söka upp AT Maid Service. Efterfrågan är stor och de ser båda hur de fortfarande driver sitt växande företag om tio år. Men så rynkas Annas ögonbryn för första gången under samtalet är när hon berättar om oron de känner inför att det finns partier som vill ta bort RUT-avdraget.

– Jag är jätterädd att de ska ta bort det. Visst finns det folk som har råd att anlita sådan här hjälp ändå. Men de kunderna är jättesvåra att hitta för oss.

Anna Delgado, 31, är en av två VD:ar i Malmöföretaget At Maid Service som erbjuder städtjänster och barnpassning.

Anna Delgado stortrivs med att vara egen företagare. Men hon är orolig för att RUt-avdraget ska försvinna, vilket blir fallet om de rödgröna vinner valet i höst.


26-årig VD sysselsätter

tusentals över hela världensebastian Hellberg fick som 21-åring ikläda sig rollen som Vd för familjeföretaget när pappan hastigt gick bort. fem år senare driver han västkustbaserade Hellbergs international med fast hand, även om han erkänner att det kändes lite skakigt i början.TexT: elisAbeTh JAnssonFoTo: niKlAs dAhlgren

välkänt varumärke, som trots det hela tiden måste hänga med i konkurrensen om gamla och nya kunder och marknader.

stor arbetsgivare

Hellbergs huvudkontor ligger i Uddevalla och har en handfull anställda. I dalsländska Mellerud är ett fyrtiotal personer sysselsatta med dörrtillverkning. Bolaget som tillverkar dörrarna gör detta på licens från Hellbergs, och är en stor arbetsgivare i en liten kommun som totalt har 9 261 invånare.

– Men egentligen finns vi över hela världen, förtydligar Sebastian. Vår affärsidé är licens-tillverkning. Vi utvecklar dörrar och skriver licensavtal med fabriker runt om i världen som sedan tillverkar och säljer.

Under vårt samtal pratar han om kunder i bland annat Singapore. Och han tvekar att träffa näringsminister Maud Olofsson dagen därpå, eftersom han har möte med en poten-tiell ny storkund samma dag. Men ganska snabbt konstaterar han att han nog hinner både och.

– Vi lever på de stigande krav som finns på dörrar över hela världen. Det handlar om brandsäkra dörrar, säkerhetsdörrar och - eftersom vår starkaste gren är fartygsdörrar - även vattentäta dörrar.

– Det gäller att hitta alla regler, att hitta rätt

regler och se till att kunna alla regler. Därefter gäller det att övertyga kunderna om att köpa dörrar som lever upp till dagens och morgon-dagens krav.

vågar inte nyanställa

Här ligger också de höga kostnaderna för företaget.

– Det är oerhört dyrt att exempelvis brand-testa dörrar, förklarar Sebastian.

En del av denna produktutveckling har Sebastian fått samhällets stöd för.

– Vi fick lite produktutvecklingsbidrag via Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen, berättar Sebastian.

På fartygssidan har Sebastian egentligen inte känt av finanskrisen, men försäljningen av dörrar till fastigheter har gått ner.

– Vi ser en trolig utslagning bland mindre dörrtillverkare när nya tuffare EU-krav på till exempel branddörrar till byggnader införs. Alla blir tvungna att genomföra oerhört många nya tester, vilket inte kommer att fung-era ekonomiskt för små tillverkare.

Om Hellbergs International kommer att kunna konkurrera eller inte får framtiden utvisa. Just nu vågar Sebastian inte heller fatta beslut om att nyanställa.

– Fartygsbranschen går upp och ner. Vi har nyligen haft stora leveranser till Singapore och

jag skulle kunna anställa ytterligare en CAD-ritare*, men jag vågar inte, eftersom jag inte vet hur konjunkturen ser ut efter sommaren.

ger Maud råd

Han menar dessutom att nyanställningar är förenat med alldeles för stora kostnader och antyder att han vill föreslå ett par lösningar för Maud Olofsson som han ska träffa dagen därpå.

– Sänk arbetsgivaravgifterna kraftigt! Det är för dyrt att anställa, säger han. Företag har behov av folk, men många tvekar på grund av till exempel de sociala avgifterna.

Sebastian tycker överhuvudtaget att Sverige måste anpassa sig till sin omvärld för att klara konkurrensen om jobben framöver. Det gäller förstås lönekostnader, men även i andra avseenden.

– Trygghet är bra för anställda, men man måste kämpa för tryggheten. Företag ska ha full rätt att avskeda anställda som inte sköter sig. Jag köper heller inte principen ”först in, sist ut”. Jag anser att det ska vara upp till företaget att bestämma vilka som får gå vid uppsägningar.

FoTnoT: en cAd-riTAre JobbAr med TeKnisKA riTningAr i dATorsysTem. cAd beTyder compuTer Aided design (dATorsTödd Kon-sTruKTion).

Sebastian hellberg

FraM till 2005 drev sebastians pappa Före-

taget då han hastigt gick bort i hudcancer.

sebastian skulle just fylla 21 år och var inte alls inställd på att ta över. Många i omgivningen var också skeptiska.

– Jag var ovanligt ung, många i branschen är 50 plus och det fanns de som sa att jag inte skulle klara uppgiften. Jag hade inte jobbat aktivt i företaget, utan gått i skolan som alla

andra och hunnit resa lite, det var allt. Sedan dess har det varit några tuffa, men

lärorika år, berättar Sebastian. – I början var jag lite skakig i rösten när jag

träffade kunder. Men av denna ungdomliga ”skakighet”

märks inget idag. Istället berättar Sebastian med världsvana i rösten om sitt globala före-tag. Dörrarna från Hellbergs är ett gammalt

An

no

ns

Fakta hellberg international ab

hellbergs Industrier AB grundades 1950 av Kurt hellberg som är Sebastians farfar. Från början utgjordes företaget av en fabrik i Mellerud som producerade skyddsrumsprodukter. Vartefter blev det allt mer inriktning på dörrar till skyddsrum. Därefter övergick produktionen till brand-dörrar och säkerhetsdörrar generellt. Idag heter företaget hellbergs International AB och numera är fartygsdörrar den starkaste grenen. hellbergs dörrar är välkända i varvs- och rederinäringen världen över.

Läs mer på www.hellbergs.se

Faktac:s entreprenörspaket för unga

Bara fyra procent av de sysselsatta mellan 18-30 år var företagare 2008, men enligt Entreprenörskapsbarometern skulle 40 procent vilja vara det. Därför föreslår Centerpartiet ett entreprenörskapspaket riktat mot unga. Paketet omfattar: Mikrolån för unga, Starta-eget-bidrag till alla – inte bara arbetslösa, Avdragsrätt för It-tjänster i hemmet (så kallade RIt-avdrag) och Entreprenörskap på schemat för alla gymnasieelever.Maud Olofsson överräcker en Guldklöver till 26-årige Sebastian hellberg som enligt motiveringen ”är en

förebild för många yngre som ibland tvekar att på sig ansvaret att vara företagare.”

Bättre omsorg för mindre pengar. Låt oss räkna på vad det skulle innebära för din kommun.Privata aktörer innebär inte per automatik att omsorgen blir bättre, inte heller är det självklart att den blir billigare. Men en kommunal upphandling av personlig assistans innebär att fler alternativ kan utvärderas. Ge oss och er kommun möjlig-heten att se vad vi kan göra. Assistansia är en del av Humanakoncernen som är en av Sveriges ledande anordnare av personlig assistans. Vår vision är att alla har rätt till ett bra liv.

Varför upphandling av personlig assistans?• Specialiserad drift av den personliga assistansen. De större aktörerna har expert-kompetens på området och nischade utbild-ningar. Kompetensen kommer kommunen, brukarna och de anställda till del.

• Ger kontroll över kostnaden per beslutad assistanstimma. Ersättningen regleras via avtalet mellan företag och kommunen. Eventuella underskott i driften belastar inte den kommunala ekonomin.

• Stora ekonomiska resurser kan frigöras för andra delar av välfärdssektorn. Gotlands kommun räknar till exempel med en besparing mellan sju och åtta miljoner per år efter en ettårig omställningsperiod.

Upphandling av personlig assistans sker enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling). I förfrågningsunderlaget fastställer kommunen kostnadsfördelning och kvalitetskriterier. Det lagstadgade kundvalet som gäller personlig assistans kvarstår. En brukare som inte är nöjd med den kommunala entreprenören kan välja en annan assistansanordnare.

Låter det intressant. Hör av dig till:

[email protected]

Mobil: 0709-72 00 78.

Vxl: 019-760 86 00

www.humana.se


vintern 2006 hade ingeMar johansson nått

höjdpunkten på sin politiska karriär. han

var inne på sitt fjärde år som kommunstyrel-sens ordförande. Nu stundade en hektisk val-rörelse och förhoppningsvis ytterligare fyra år som Falkenbergs starke man.

För en stark man var han – 55 år gammal, en flitig joggare med positiv livssyn och med något som kändes nästan som en garanti; läkarutlåtande på att friskare kan man inte vara.

Då slog den till. Stroken.

Eftermiddagen den 18 januari insjuknade Ingemar på sitt kontorsrum i stadshuset.

– En stroke tar tio sekunder men sviterna är långvariga. Det tar en väldig tid att komma igen efteråt. Jag trodde att det skulle gå på ett par-tre månader men ett år är ingenting i det här sammanhanget, säger han.

Den första månaden satt han i rullstol. Efter ett tag kunde han byta rullstolen mot en käpp och så småningom kunde han släppa käppen också. Han fick lära sig att köra bil på nytt, och att cykla.

Tillbaka har han inte tagit sig – det har en klok kurator lärt honom att man aldrig kan göra – men han har tagit sig till något nytt; till ett liv som på vissa sätt liknar det han en gång hade men samtidigt skiljer sig från det på många sätt.

I dag sitter Ingemar Johansson i fullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbets-utskott och som suppleant i socialnämnden. Dessutom är han representant i kommunens utvecklingsbolag och i Falkenbergs Biogas AB, som är hans skötebarn. Han är andreman och bollplank till det nuvarande kommunalrådet Mari-Louise Wernersson, precis som hon var åt honom före stroken.

har Mer att geInför höstens val står han på andra plats på Centerpartiets kommunlista och kandiderar dessutom till Region Halland.

– Det vore roligt att få vara med på ett hörn där också. När människor sa till mig efter stro-ken att ”Ingemar, du kan vara nöjd med det du har gjort i livet” så kände jag att de hade fel. Jag har mer att ge, säger han och blir allvarlig.

Att människor räknas ut på grund av en svår och långvarig sjukdom är nämligen

något Ingemar Johansson vänder sig starkt emot. Därför är han tacksam för den nya sjukförsäkringen.

– Om vi hade haft en socialdemokratisk regering kan jag nästan svära på att jag hade varit sjukpensionär i dag. På deras tid pen-sionerade man en massa människor och det är egentligen ganska förnedrande att göra det. Det är att säga ”Tack, nu behövs du inte längre i samhället”, säger Ingemar Johansson.

Nu har han istället det som kallas för vilande sjukersättning med rätt att arbeta så mycket han vill och orkar. I dag ägnar han sig åt ideellt och avlönat arbete på ungefär halvtid. Resten av tiden går åt till vila och återhämtning.

I sommar ska hans ersättning från Försäkringskassan omprövas igen, och det är inget han ser fram emot.

– Det är stressande med ovissheten kring hur de kommer att tolka läkarutlåtandet och mitt personliga brev mot den oprövade lag-stiftningen och medföljande anvisningar.

glad För en andra chans

Ingemar Johanssons förhoppning är att Försäkringskassan låter honom behålla nuvarande ersättning ytterligare en tid. Målet är att han så småningom ska kunna jobba 75 procent.

Han förstår de människor som efter lång tids sjukskrivning våndas inför att gå till Arbetsförmedlingen. Att tvingas göra aktiva val, som att omskola sig, kan vara både obe-kvämt och krävande.

– Vilket skede man är i när det gäller sjukdo-men spelar roll för om man orkar och är mogen att fatta ett sådant beslut. Där gäller det att myndigheterna gör en individuell avvägning och att Arbetsförmedlingen kan fungera som coach, inte bara som myndighet. Jag hoppas att tillämpningen av de nya reglerna blir sådan att man ger möjligheter åt människor.

För trots att de nya reglerna kan upplevas som tuffa menar Ingemar Johansson att de är värda sitt pris.

– En bestämd arbetslinje är v iktig. Alternativet är att ge människor stämpeln ”sjukpensionär” och sen ingenting mer. Nu får de en andra chans, säger han.

– Glädjen i att arbeta ger människor en ny tillvaro.

nya regler en Morot

Det finns ännu ett skäl till att han är positiv till den nya sjukförsäkringen: genom att de som har arbetsförmåga måste lämna sjukförsäk-ringen kan man ge mer resurser till de allra sjukaste.

– För varje människa som jobbar kan man skjuta över pengar till andra människor. Där gäller det att rannsaka sig själv och tänka att ”använder inte jag de här pengarna kan någon annan få dem”. Tillgångarna är begränsade och behoven i samhället behöver vägas mot varandra. Och det är inte alltid de som skri-ker högst som har de största behoven, säger Ingemar Johansson.

För honom själv har reglerna i den nya

sjukförsäkringen fungerat som en morot. Deltagandet i samhällslivet har gett en skjuts åt hans personliga rehabilitering, samtidigt som han har kunnat öka sitt samhällsengage-mang i takt med att han har tränat upp sig.

Så sakteliga har han också vant sig vid en del av de funktionshinder stroken har gett honom. Att rösten inte bär i talarstolen om han blir allt för uppeldad och glömmer mag-stödet, att den mentala tröttheten kan göra det svårt att samla tankarna under långa sittningar (då hjälper några russin ur paketet i fickan och Ingemar delar gärna med sig till trötta bänkgrannar!)…

På det hela taget tycker Ingemar Johansson att stroken trots alla sina negativa verkningar har gjort honom till en lite bättre människa och politiker. Sjukdomen har fått honom att inse hur svårt det är att leva sig in i andra män-niskors villkor.

– Jag kan till exempel inte sätta mig in i en utbränd människas situation. Folk säger ofta ”Jag förstår” men det gör de inte alls. När något sådant här händer ramlar man ner flera våningar till en verklighet man inte trodde fanns.

Och så finns det en vinst till med att Ingemar tvingas ta det lite lugnare:

– Numera tänker jag ett extra varv inför ett beslut. När man står i allra främsta ledet och ska driva en fråga har man inte alltid den tiden.

”Den nya sjukförsäkringen ger människor en andra chans”att ställa krav på människor är att räkna med dem. och även människor som har drabbats av långvariga sjukdomar mår bra av att vara räknade med. Centerpolitikern ingemar Johansson i falkenberg vet. det är en insikt han har fått den hårda vägen.TexT: KArin hylAnder FoTo: chrisTel lind

Sedan den vinterdag för fyra år sedan när dåvarande kommunalrådet Ingemar Johansson drabbades av en stroke har han kämpat för att bli frisk och kunna delta i samhällsbygget igen. Det är ju det roligaste som finns!

när strokedrabbade Ingemar Johansson hade läst det första utkastet till en ny sjukförsäkring lämnade han sina synpunkter till Centergruppen i Socialutskottet, som tog väl vara på dem. Resultatet blev bättre möjligheter till långvarig ersättning vid exempelvis stroke och vissa cancersjukdomar.

iLLus

tr

at

ion

: ka

ro

Lina

Be

rg

en

wa

LL


An

no

ns

– jag åker till köpenhaMn För att lyckas, sa andreas carlgren till

tidningen c. innan han For till det gigantiska kliMatMötet i köpenhaMn

för att leda EU:s länder. På plats kunde vi bevittna hur han agerade förebild för andra genom att

vara starkt pådrivande och hålla ihop EU:s miljöministrar. Han arbetade målmedvetet och undvek att falla in i pessimism. Mötet misslyckades dock att leverera.

– Förväntningarnas vågor slog mot en klippa av global maktdemon-stration, starkast från Kina, som inte vill ingå några internationella åtagan-den, sa Andreas Carlgren.

Efter floppen i Köpenhamn har det rått global dagen-efter-stämning. Förhandlingarna håller dock på att vakna till liv igen, med Bonn-mötet i juni som mellanstation inför det stora klimatmötet i Mexico i slutet av året.

– EU och Sverige är fortsatt berett att vidta de åtgärder som krävs, men det avgörande är fortfarande att Kina, USA och andra stora utsläppsländer gör bindande åtaganden, säger Andreas.

I nuläget framstår det inte som realistiskt att världens länder redan i Mexico ska enas om en överenskommelse som verkligen motsvarar det klimatet kräver.

– Vi behöver vara öppna för att pröva alternativa vägar som komple-ment till den FN-process som nu användes för att blockera, sa Andreas Carlgren i början av året.

Utgångspunkten för förhandlingarna är att det handlar om en ekono-misk belastning vars börda ska fördelas rättvist. Att det är en smärt-sam process där u-länderna inte vill riskera sin utveckling genom att ”tvingas” till hållbar utveckling.

– Det är viktigt att Mexico inte innebär mer av ”samma medicin” som i Köpenhamn, säger Andreas Carlgren.

Han menar att Sverige bör bygga allianser med den stora gruppen u-länder.

Det krävs att parterna vill och ser fördelarna med klimatomställning-en i form av nya jobb och stärkt konkurrenskraft, samtidigt som miljön och välfärden för framtida generationer gynnas. Då vill alla vara med, även utan avtal. Genom att agera förebild kan Sverige få med sig andra.

– Centerpartiet och regeringen har visat att vi inte bara pratar. Vi upp-fyller våra egna åtaganden och vi är beredda att fortsatt gå vidare. Våra ord inte är tomma, utan bekräftas av handling, säger Andreas Carlgren.

för att lyckas med klimatmötet i Mexico säger andreas Carlgen att världssamfundet måste vara öppet för att pröva alternativa vägar. – det är viktigt att Mexico inte innebär mer av ”samma medicin” som i köpenhamn, säger han. TexT: mAriT rAgnArsson

Från Köpenhamn

till Mexiko

SVARSKORT

Erbjudandet gäller t o m 2010-06-30 och endast nya prenumeranter inom Sverige. All kundinformation såsom namn- och adressuppgifter behandlas och lagras elektroniskt hos Titeldata AB och används för behandling av din prenumeration samt förmånliga erbjudanden från Riksdag & Departement eller dess samarbetspartners.

172191

JA TACK! Skicka mig Riksdag & Departement i 10 veckor (10 nr) för endast 99 kr. Ord. pris är 179 kr. Efter mina

10 nr får jag ett förmånligt erbjudande om att fortsätta

prenumerera på Riksdag & Departement.

Enklast tackar du ja på www.prenservice.seAnge koden 172-172191

SVARSPOSTNR C/O TITELDATA 11040560110 12 STOCKHOLM

Frankeras ej. Riksdag &

Departement betalar portot.

NAmN

FöRETAg

ADRESS

POSTADRESS

E-POST/ TElEFONNR

Riksdag & Departement är nyhets-tidningen om politiken i Sverige och EU. Ingen annan tidning ger dig en lika heltäckande och aktuell bild av vad som händer på Helgeandsholmen, i Rosenbad och i Bryssel. I varje nummer får du både kortfattat och i djupare analyser ta del av besluten som kan bli avgörande för framtiden.

Nu endast

99:-för 10 nr

läs allt om bEslutEN som foRmaR fRamtiDEN!

An

no

ns

Fo

To

: Vic

To

r b

ro

TT

Vilka effekter ser man av den nya sjuk försäkringen?– Vi ser att sjuktalen har gått ner och att betydligt fler kommer tillbaka till sina ordina-rie arbetsplatser. Introduktionsprogrammet på Arbetsförmedlingen har också gett bra resultat. Cirka 30 procent går tillbaka till Försäkringskassan, men hela 70 procent ska in på arbetsmarknaden igen. De har alltså varit felaktigt sjukskrivna tidigare, med allt vad det innebär.

– Vi ser också att många får hjälp av lands-tingen tack vare de nya, evidensbaserade behandlingarna, som är en del av paketet.

Vilka reaktioner har du mött?– När jag reser runt till arbetsförmedlingarna ger tjänstemännen där en väldigt positiv syn på förändringarna. De berättar att många sjukskrivna har varit jätteoroliga på förhand och mått ännu sämre än vanligt, men att de har ändrat inställning redan efter det första besöket.

– Men för en del personer som har varit sjukskrivna väldigt länge är det jättejobbigt. Om man inte har arbetat på fem-tio år är det inte lätt att tro att man kommer att kunna göra det. De identifierar sig som sjuka.

Är det bra nu eller behövs fler förändringar på området?– Naturligtvis behöver vi politiker fortsätta jobba med den här frågan, inte minst genom att verka för att de som blir sjukskrivna ska få hjälp och stöd av landstingen i ett tidigt skede. Mycket hänger på det. Vi i Centerpartiet ser också problem med att det är två myndig-heter inblandade – Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan - och vi arbetar för att få ett enkelt och tydligt system.

Centerpartiets talesperson i socialförsäkringsfrågorTexT: KArin hylAnderFoTo: roberT nygren

Hallå där Solveig Zander!

Vartannat tåg, och var fjärde lastbil och fartyg som lämnar Sverige bär på skogsindustriprodukter. Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste exportnäringar som står för cirka 10 procent av svensk export. Förra året var detta 123 miljarder kronor. Skogsindustrin är unik då den är baserad på en inhemsk, klimatsmart och förnybar råvara som aldrig tar slut om vi sköter den rätt. Vid sidan av en bra råvara kommer nästan allt biobränsle i Sverige från skogen via skogsindustrin. Skogsindustrin är en förutsättning för en omställning till ett hållbart samhälle! Läs mer på www.skogsindustrierna.org

Sveriges viktigaste exportnäring


An

no

nsFakta

uppgifter till c:s Ftp-server

ftp://ftpi.centerpartiet.se

AnvändArnAmn: turbin

Lösenord: tABdU0q3

I Visa-menyn väljer du Öppna FtP-platsen i Utforskaren.

I Impuls möter du aktuella ochviktiga samhällsfrågor. Omkultur och folkbildning. Omhållbar utveckling. Om för-enings liv och civilsamhälle.

Impuls ges ut av Studie -förbundet Vuxenskolan ochutkommer åtta gånger omåret.

En årsprenumeration påImpuls kostar bara 200 kr.Gå in på www.impuls.nuoch beställ din prenumeration.

Impuls upplaga är cirka 30.000 ex.

impulsimpulsimpulsimpulsimpulsimpuls�

Impuls ger insikt!Nr 1Februari 2010Årg 43 20 kr

StudieförbundetVuxenskolanstidning

De kämpar för en elfri by Caroline Petersson ny krönikör Skogsbo – vävarnas paradis Kryss Puls

ROLFLASSGÅRDom livet i rampljuset – och rollen som kvinna

”Den dag man ser sig som stjärna är man förlorad”

IMPULS I PALMOLJANS OCHMILJÖBOVARNAS MALAYSIAPLANTAGERSLÅR UTREGNSKOGEN

CLOWNERUTAN GRÄNSERDe bekämparfattigdomenmed ett skrattKONSPIRATIONSTEORIERSPRIDS PÅ INTERNET

Vad ärsant ochfalskt?

IMPULS I PALMOLJANS OCHMILJÖBOVARNAS MALAYSIAPLANTAGER SLÅR UTREGNSKOGEN

CLOWNERUTAN GRÄNSERDe bekämparfattigdomenmed ett skrattKONSPIRATIONSTEORIERSPRIDS PÅ INTERNET

Vad ärsant ochfalskt?

www.impuls.nu

Impuls.tidn.centerp:Layout 1 2010-02-09 10.05 Sida 1

tävling: dela Med dig av ditt bästa kaMpanjtips!har din krets eller avdelning arrangerat någon bra kampanjaktivitet som du tror även skulle funka på andra ställen i sverige? tipsa i så fall tidningen c. om dessa! de två bästa tipsarna vinner boken ”rösta! om pr, prylar och påverkan” som är en bra inspirationskälla för varje valarbetare .

Mejla in ditt bidrag till [email protected] senast den 1 juni. vinnande bidrag kommer att publiceras i nästa nummer av tidningen c.

hur länge skulle ett Företag överleva oM det

inte aktivt sålde sina produkter eller tjänster?

Inte särskilt länge. Så varför värjer vi oss då för att själva agera försäljare? Jo, för det är laddat med negativa känslor - man förknippar det helt enkelt med nasare. Men här finns det en stor skillnad. En nasare ”prackar” på folk en produkt, tjänst eller åsikt oavsett om den är till nytta för kunden. En försäljare däremot är noga med att leverera rätt produkt, tjänst eller åsikt så att kunden får det hon/han önskade sig. Det är inte fult att sälja.

Vi säljer ett politiskt och ideologiskt bud-skap, eftersom vi vill att alla människor ska få möjligheten att välja själv. Att alla ska ha rätt att kunna leva på sin lön. Att alla ska få leva i

en hållbar värld. Vi centerpartister vill ge alla chansen att leva sina drömmars liv och det ska vi vara stolta över.

Fiska där Fiskarna Finns

Slå upp din lokaltidning och kolla vad som händer i din kommun. Ska det vara loppis någonstans eller bjuder parken in till dans? Passa på att kampanja där folket redan finns.

Genom vår målgruppsanalys vet du nu var dina potentiella väljare finns. Lär dig den utan-till och se till att du riktar dina aktiviteter till ”rätt områden”

vad är det värsta soM kan hända oM du inte har svaret på en Fråga?

Många är rädda för att gå ut och prata politik eftersom de tror att man måste ha svaret på alla frågor. Men man behöver inte veta allt om precis allting. Istället kan man föra samtal, ställa frågor och lyssna. Be att få återkomma om det dyker upp frågor du inte kan svara på. Ingen kommer att tycka att du är dum. Tvärtom visar det på ett genuint engagemang när man vågar säga att man inte har svaret. Ärlighet och engagemang bygger förtroende.

gör din kaMpanj till ett jippo

Ska du stå i centrum och dela ut broschyrer? Att enbart stå där är oftast inte särskilt intres-sant för dem som går förbi. Dessutom är vi inte ensamma om att vilja nå potentiella väljare i dessa tider. Därför gäller det att göra något som väcker nyfikenhet: klä dig i landskap-dräkt, bjud på hembakta bullar, låt glad musik ljuda i bakgrunden, ställ fram en stol och erbjud ansiktsmålning för barnen. Låt det per-sonliga samtalet börja med en positiv känsla.

använd centralen

På Centerpartiets nya intranät Centralen finns allt material du behöver för att kunna driva en bra valkampanj inför valet 2010. På Centralen finns vår webbaserade säljskola där du kan lära dig att sälja ditt budskap på ett roligt, men korrekt sätt.

Gå in här: http://centralen.centerpar-tiet.se/Stod- -verktyg/CenterAkademin/Webbutbildning/

Under rubrikerna Kampanj – Valet 2010 hittar du Centerpartiets grafiska val manér, aktuella nationella kampanjer, material, handböcker, aktu-ella medieplaner, information om hur du arbetar mot våra målgrupper, och mycket mera. Här finns också målgruppsutskicken för nedladdning.

Riksorganisationen har också tagit fram mallar för affischer, foldrar, vykort, flygblad, målgruppsutskick med mera. Eftersom dessa ofta är ganska tunga dokument har vi valt att lägga detta material på en så kallad FTP-server.

Det är enkelt att ladda hem material från en FTP-server och tryckerier och grafiska

Gör något för Centerpartiet!

TexT: mAlin sAndbergFoTo: AnnA-KArin nymAn

formgivare är vana vid att använ-da sådana. Här sparas inga hem-liga dokument, och därför är det fritt fram att lämna ut länken samt användarnamn och lösenord till medlemmar i Centerpartiet. På FTP-servern finns också kampanjtips till målgruppsut-skicken och högupplösta bilder på Centerpartiets toppkandidater. Se inloggningsuppgifter till FTP:n nedan.

bestäM dig

Tror du Charlotte Kalla sprang omkring i skogen i åratal och undrade vad hon gjorde där? Tror du hon tänkte: Hm, undrar om jag verkligen vill åka till OS? Nej, hon hade bara en sak för ögonen. Så när vinden blåste och tränings-passen kändes hårda fortsatte hon framåt. När hon sedan stod där vid startlinjen tänkte hon bara på loppet. Hon såg målet framför sig och hörde publikens jubel. Det är det som skiljer en vinnare från en förlorare.

Så fråga dig: tror jag på det

här, är det viktigt för Sverige att Alliansregeringen får fortsatt förtroende, är det viktigt att Centerpartiet får fler mandat? Sätt sedan upp egna mål för dig själv. Vad vill jag med detta val? Hur ska jag göra för att nå mina mål? Se framför dig hur du står där på valdagen och firar att du kan fortsätta Centerpartiets jobb för drömmen om Sverige.

Sist men inte minst: det är bättre att göra något litet ofta, än att planera något stort som aldrig blir av.

alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. om Centerpartiets cirka 50 000 medlemmar bestämmer sig för att göra någon aktivitet under valrörelsen kan vi nå hur långt som helst. tillsammans är vi starka. Här finns massor av tips på hur du kan engagera dig under de kommande månaderna.

varsågod, några aktivitetstips • Gör som man gjort i täby: De delade ut fröpåsar med texten

”Så ett frö för Centerpartiet!”

• Låt ditt Centerparti-nyckelband eller pin vara väl synlig. Du kommer att bli förvånad över hur många samtal du sätter igång tack vare denna lilla gest.

• Dela ut papperskassar med Centerpartitryck på utanför matbutiken.

• Gå ut på badstranden och dela ut Piggelin och det nya numret av tidningen C.

• Bjud in väljarna till korvgrillning med Centersamtal.

• tävla mot dina Centergrannar: vem raggar flest nya med-lemmar på kortast tid?

• Gör ett aktivitetsschema. Då finns det ingen ursäkt för att ligga hemma på soffan och sova bort valet.

• Gör det till en vana att prata gott om Centerpartiet minst en gång om dagen. ta upp ett ämne på jobbet, samtala med grannen och sätt på dig en Centerpartiet-knapp. Var en stolt Centerambassadör!

fixa hjälpredan i det politiska livet

Centerpartister! Ut och sälj vårt politiska budskap! Om alla medlemmar bestämmer sig för att göra minst en aktivitet i valrörelsen har vi kommit långt. På bilden samtalar bland andra Lena Ek och Karin Söder med potentiella väljare.

Gör som Maud Olofsson, gå ut på gator och torg och möt människor med ett leende.


pensionerad undersköterska och har arbetat för Veteranpoolen i några månader.

– Jag har en aktiv fritid, det är inte för det, men det är något annat att göra ett arbete. Pengarna förstås, men det är mer också.

Just nu har hon ett uppdrag för en familj där mamman och pappan just flyttat isär vilket gör att barnen behöver komma från dagis i Farsta till mamman på Söder Södermalm ett par dagar i veckan.

– Jag är glad i dom och jag tror dom är glada i mig, dom skickade varsitt påskkort, säger Marianne.

Margareta ler när hon hör det.– Allt är roligt och spännande med det här,

men det allra roligaste är att koppla ihop rätt uppdrag med rätt person.

Marianne nickar och ser sedan uppford-rande på mig.–Att göra något bra för någon annan, det är vik-tigt - inte minst för själen. Den måste man också ta hand om. Det tycker jag du ska skriva.

läs Mer oM veteranpoolen:

www.veteranpoolen.se

olle och Margareta berggård är ett tryggt

teaM, de är öppna, pratsaMMa, Fyller i varandras

meningar och skrattar ofta.– Det är klart att det var jobbigt att börja

arbeta tillsammans, säger Olle.– Men när vi väl vände på det och började

se olikheterna som en resurs blev det jätte-spännande, fortsätter Margareta.

Vi sitter i den lilla butikslokalen på Kungsholmen, med stora fönster som släp-per in det varma vårljuset. De bjuder på starkt kaffe och Margareta berättar att det började med att hon läste om Veteranpoolen i en tidning. De hade pratat om att starta eget tidigare, och tog genast kontakt med huvud-kontoret i Kungsbacka. Franchiseavtalet blev klart några månader senare och innebär att de får använda namnet och konceptet mot att huvudkontoret får en del av vinsten.

Nästa steg blev att ordna en lokal, därefter började de bygga upp poolen. Att få tag på veteraner har inte varit något problem, även om engagemanget varierar. Vissa lägger upp hela scheman, andra tar några timmar här och där och många väntar på precis rätt uppdrag.

Det kan handla om att få ekonomin att fungera eller bara sätta guldkant på tillvaron, men alla önskar den sociala gemenskap ett arbete ger.

Men även om det gått bra hitta veteraner har de fler uppdrag än de hinner med, och måste tacka nej. Det händer att de får kritik för att ta jobb från människor i arbetsför ålder, men Margareta förklarar att det inte handlar om det.

– Vi kapar topparna. Vi kan bemanna receptionen de två timmar varje fredag som det är särskilt intensivt, ingen anställer för sånt.

Huvudkontoret står för hemsida och marknadsföring nationellt, men den lokala marknadsföringen är helt deras egen, annonser i lokaltidningar, radioreklam och direktutskick. Med tiden märker de också att ryktet går.

– Våra veteraner blir så uppskattade. De tycker det är roligt att arbeta, är inte rädda för att ta itu med både högt och lågt och de kan se vad som behövs, säger Margareta.

Och ungefär då dyker Marianne Wallin upp och bär syn för sägen. Hon är 73 år,

ett färdigt koncept, många nya människor och en spännande utmaning för relationen. Margareta och olle Berggård ångrar inte att de startade bemanningsföretaget Veteranpoolen i stockholm – ett företag som hyr ut pigga pensionärer med arbetslusten kvar.


TexT: AnniKA eriKssonFoTo: roberT nygren

Fakta pensionPensionssystemet består av inkomstpen-sion, premiepension och garantipension. För de flesta tillkommer även avtalspen-sion/tjänstepension och ett eventuellt eget pensionssparande. Pensionen är bl.a. kopplad till hur många som arbetar samt hur länge man själv väljer att jobba.

Centerpartiet har tillsammans med Alliansen gett pensionärerna mer pengar i plånboken genom att sänka skatten på pensionen i två steg, 2009 och 2010. En tredje sänkning kommer att genomföras under 2011. Därutöver förstärktes jobb-skatteavdraget under 2008 för alla över 65, vilket betyder att man betalar mindre skatt på inkomster efter 2008.

FaktaFödda: Olle Berggård 1947, Margareta Berggård 1953.

Familj: Gifta med varandra, fem barn tillsammans

utbildning: Gymnasiet, båda.

tidigare yrke: Olle verksamhets-chef Stockholms stad, Margareta marknadskommunikatör

Fritid: Lantställe i Grisslehamn och en båt.

Förebild: Vi har nog ingen. Vi bara kör på.

råd: tänk strategiskt redan från början.

– Jag började med att förmedla hushålls-tjänster och enklare hatverksuppdrag i Kungsbacka där jag bor, men redan efter några månader kom de första förfrågningarna på franchiseavtal.

– Jag tycker det är spännande att se vad andra gör av mitt koncept. Olle och Margareta har lyckats bra, alla gör inte det. Vissa kontor har gått sämre, men gått över till ny franchi-setagare och då har det fungerat bra. Det är tydligt att det viktigaste är vem som driver verksamheten, inte var man driver den.

Hallå där Ingrid Erlandsson, Veteranpoolens grundare och ägare!

Fakta veteranpoolen stockholm city

antal anställda: 440 registrerade i poolen varav ca hälften har anställningsavtal, dvs. har ett eller flera uppdrag

omsättning: Ungefär 3,6 miljoner per år

start: maj 2008

verksamhet: RUt- och ROt-tjänster till privatpersoner samt bemanning mot företag


vi står inFör enorma energiutmaningar i framtiden. En kall vinter som denna åkte vårt hushåll på 6 834 kronor i elräkning för perioden november-januari. trots det minskade kostnaderna jämfört med förra vintern, även om den här vintern var kallare. En bidragande effekt är att vi nu har bundit elpriset på totalt 93 öre/kWh.

vart vill jag koMMa? Jo, i vårt hushåll har vi varit klimatsmarta som bara den; det går att pressa kostnaderna när elmätaren tickar på. Vi bor på 212 kvadratmeter och stänger av rum, eldar i kaminen och sätter på oss ull-strumpor. Under februari, som var en relativt kall månad gjorde vi bara av med 1 734 kWh.

när jag var singel bodde jag under ett år i en liten stuga på cirka 60 kvadrat och gjorde av med 1 000 kWh per vintermånad. Det minns jag, för jag hade som mål att inte nå över 1 000 kWh. Det var inte så mycket att spela på, för i ensamhushåll måste man ju värma upp rummen lika mycket som om man är två eller fler i hushållet. Energin gör ju ingen skillnad på hur många som är i rummen.

poängen är denna: vi gör idag på två perso-ner av med mindre el på 212 kvadrat än jag själv gjorde på 60 kvadrat, trots att vintrarna är ungefär lika kalla. En anledning är att vårt nuvarande boende är bättre isolerat och har effektivare uppvärmning (bergvärmepump) jämfört med den lilla stugan på 60 kvadrat som förmodligen läckte värme som ett såll med sin direktverkande el.

Mitt Förslag till alla är därför att börja tänka på energibesparande beteenden, till exempel att stänga av rum, sätta på sig ull-strumpor, duscha kortare tid, släcka lampor, köpa färre elprylar, välja energieffektivare huskonstruktioner vid ny- och tillbyggnad och välja energieffektivare uppvärmning. Framförallt att vi bygger vattenburna system som medger enkel konvertering av värme-källa när prisbilden ändras, till exempel från bergvärme om elen blir dyrare till fjärrvärme eller fast bränsle (ved, pellets) om det blir billigare.

För oavsett oM något energislag är bil-ligare än något annat vid en viss tidpunkt så kommer alla energipriser med tiden att gå upp. Varje watt som kan sparas är det mest effektiva och skonsammaste för plånboken och miljön, både idag och i framtiden.

Jonas Dahlgren, Knivsta

Jonas Dahlgren i Knivsta utanför Stockholm, uppmanar tidningen C:s läsare att spara energi, både för miljön och plånbokens skull.

Jonas Dahlgren

Åsa Backman

Spara energi för miljön och plånbokens skull

Delta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: [email protected] förbehåller sig rätten att korta och redigera insänt material.

Delta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: [email protected] förbehåller sig rätten att korta och redigera insänt material.

Med så långvarigt socialdemokratiskt styre som Sverige haft så har den allmänna synen på vad som är bra och vettigt nästan blivit detsamma som deras politik. Vad skolorna har lärt ut, vad tV visat för att inte tala om kulturen. Det är många år av indoktrinering.

vi kanske behöver rikta om retoriken så den inte bara faller våra egna på läppen och börja prata ”socialdemokratiska”, dvs. vår politik men i en annan språkdräkt. För

”Slopa LAS!” ger inga röster. Självklart vill vi inte ta bort lagen om anställningsskydd, för ingen ska kunna bli uppsagd för sjukdom, för att man blivit gravid, kommit ut som homosexuell eller gillat fel fotbollslag. Men förtursreglerna i LAS kan tas bort. Vid en nedskärning blir det då kompetens och inte anställningsår som styr.

soM arguMent För att behålla LAS säger vissa att den ändå knappt används. Inte helt glasklar logik, det verkar ju idiotiskt att behålla en lag som inte används. Utom för fackliga representanter och de vill självklart ha kvar sina jobb med att förhandla om lagar som nästan bara de begriper. Lagen verkar mest av allt gynna dem.

sen Finns det inlåsningseFFekter också, folk stannar kvar på en arbetsplats fast de vill byta och om den ene i ett par blivit av med jobbet bär det emot att flytta. LAS är en viktig trygghetslag, men den innehåller delar som behöver reformeras. Det skapar inte fler jobb, men en större andel unga, invandrare och kvinnor på arbetsplatserna.

”sänk skatten” ses av Många som rikemans-politik. Men blir det fler jobb av att höja skatter och arbetsgivaravgifter åt de unga som vänstern vill? nej, det blir färre jobb och därmed fler fattiga. S vill gynna företagare men hur och vilka vet vi inte. Det enda sättet att långsiktigt skapa fler jobb är att minska lönekostnader och krångliga regler för arbetsgivare. Det här vet vi, men om vi bara säger sådant som ”Slopa LAS!” och ”Sänk skatten” så förlorar vi röster.

jag tror vi skulle vinna på att använda ett annat retoriskt språk än det vi har idag. Ska vi vinna mittenröster som tvekar på vänstern så behöver vi det.

Åsa Backman, Södermalm, Stockholm

”C måste klä sin politik i en annan språkdräkt”Åsa Backman, Stockholm, menar att Centerpartiet måste börja klä sin politik i en annan språkdräkt så att den inte bara faller våra egna på läppen utan även kan attrahera mittenväljare.

debatt debatt

28 tidningen c.

30 tidningen c. tidningen c. 3130 tidningen c.

oFta Med livet soM insats har svenska soldater verkat för fred och demokrati i bland annat Sinai, Kongo, Libanon, Bosnien, Makedonien, Kosovo, tchad och Adenbukten utanför Somalias kust. Svenskarnas profes-sionalism och ödmjukhet, i kombination med en väl utvecklad respekt för andra kulturer, har medfört att svenska soldater är mycket respekterade.

sverige har varit engagerade på plats i Afghanistan sedan 1982 och har bidragit med förband till den internationella säker-hetsstyrkan (Isaf) sedan inrättandet vid årsskiftet 2001/02. Isaf:s närvaro bygger på både en resolution från Fn:s säkerhetsråd och en formell inbjudan från Afghanistans regering. Insatsen har ett brett politiskt stöd i riksdagen, där endast Vänsterpartiet är emot. Opinionsundersökningar visar även att den har stöd hos svenska folket. Men det betyder inte att frågan är okomplicerad.

aFghanistan har i princip oavbrutet befunnit sig i krig sedan 1973. Många afghaner har ingen erfarenhet av att leva i fred och säker-het. Rättsstaten har inte fungerat på lång tid vilket har skapat misstro mot den centrala regeringen. Sociala nätverk som religion och klaner har fyllt detta tomrum. Knäckfrågan är hur man hjälper ett folk som inte känner tilltro till de statliga institutionerna och som

inte litar på sin egen förmåga att förändra?

ett sätt är att Förklara situationen hopplös och låta afghanerna själva lösa sina problem. Men det skulle vara oansvarigt. Utan Isaf skulle talibaner och krigsherrar åter börja slåss om makt och inflytande, med stort civilt lidande som följd. Precis som i vaku-umet som uppstod när Sovjet drog sig ur Afghanistan.

byggandet av vägar, broar, sjukhus och skolor , utbildning av poliser, lärare och domare, och arbetet för respekten för de mänskliga rättigheterna skulle skadas och i vissa fall upphöra helt. För det finns väl ingen förutom Lars Ohly som tror att en fullskalig Fn-reträtt inte skulle resultera i att biståndet försnillas, flickskolorna stängs och att för-trycket av afghanerna återvänder?

det ansvarsFulla sättet är att bidra till demokrati- och fredsutvecklingen utifrån ett afghanskt ägarskap. Då behövs det fötter på marken: ingenjörsskor, militärkängor och sjukskötersketofflor. Utveckling utan fred är inte möjlig. Fred utan utveckling är meningslös. Båda är livsnödvändiga för demokratisering och stabilisering.

aFghanistanFrågan är koMplicerad och långt ifrån svart eller vit. Det finns inga gen-vägar eller enkla svar. Men det finns hopp. Mer än halva landets befolkning är under 18 år. Dessa afghaner är landets framtid. Kan vi hjälpa dem att få växa upp i ett land utan krig och lidande kommer de ha bättre möjligheter att själva utveckla sitt land i demokratisk och tolerant riktning. något som kommer att vara betydligt svårare om Sverige och Isaf överger Afghanistan i förtid.

därFör är de svenska insatserna i Afghanistan viktiga.

staffan Danielsson, ledamot av Försvarsutskottet

freDrik BoJeruD, officer i den svenska

Utlandsstyrkan i Afghanistan, 2007-2008

Den svenska utlandsstyrkan har en lång och stolt tradition av att jobba med fredsbevarande och fredsskapande arbete under mer än 50 år.

Därför är de svenska insatserna

i Afghanistan viktiga

Staffan Danielsson Fredrik Bojerud

debatt Delta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: [email protected] förbehåller sig rätten att korta och redigera insänt material.

fo

to

: Ma

rk

us M

aLiL

a

fo

to

: r

iks

da

ge

n

debattDelta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: [email protected] förbehåller sig rätten att korta och redigera insänt material.

att Få till stånd skärpta krav vad gäller svavel-halten i marint bränsle har stått högt på miljödagordningen och ett intensivt arbete har pågått under många år i IMO där så väl medlemsländer som sjöfartsorganisationer har deltagit. I detta arbete har EU-länderna, inklusive Sverige, varit aktiva. Beslutet om de skärpta gränskraven togs sedermera enhälligt i oktober 2008. Försurande nedfall som orsakas av utsläpp av svaveldioxid ger stora problem och det finns beräkningar som tyder på att sjöfarten varje år orsakar 27 000 förtida dödsfall, bara i Europa. Mot denna bakgrund har också USA och Kanada för avsikt att runt sina kuster införa samma skärpta krav för svavelhalt.

det är däreMot djupt olyckligt att det kom-mer att finnas olika regler inom EU, eftersom detta försämrar för svensk konkurrenskraft

gentemot exempelvis Medelhavsområdet. Detta är något som vi har ansträngt oss för att få ändrat. Jag har full förståelse för Karolina Boholms oro, men det rättfärdigar inte felaktiga påståenden; att Sverige inte skulle ha agerat i EU stämmer helt enkelt inte.

exeMpelvis agerade både Finland och Sverige för att kommissionen skulle ta fram en konsekvensanalys av de skärpta kraven vid rådsmötet i december 2008 och vid transport-ministermötet i december 2009 poängterade Sverige vikten av ett enhetligt europeiskt angreppssätt i denna viktiga fråga och att kom-missionens konsekvensanalys skulle presenteras så snart som möjligt. Vi har dessutom haft återkommande

möten på tjänstemannanivå för att få till stånd en enhetlig europeisk linje i frågan.

Frågan oM svavelhalten i Marint bränsle är s.k. exklusiv EU-kompetens vilket gör att medlemsländer inte kan fatta egna beslut. Sverige såväl som Finland är därför bero-

ende av en gemensam EU-linje vilket vi har arbetat hårt för. I EU gör vi därför allt vi kan för att få till stånd ett regelverk som är bra för såväl miljön som Sveriges internationella konkurrenskraft.

henrik hanssonPolitiskt sakkunnig,

näringsdepartementet

Replik

henrik hansson

idag är det tillåtet Med en svavelhalt på 4,5 procent i fartygsbränsle internationellt, i Östersjön 1,5. Skogsindustrin är här ett före-döme i sammanhanget och har länge frivilligt använt sig av ett bränsle med 1,0 procent svavelhalt. 2008 beslutade IMO att kraven skall skärpas. Men IMO beslutade även att i Östersjön, nordsjön och Engelska kanalen skall kraven skärpas till 0,1 procent redan till år 2015. Att gå hela vägen till 0,1 innebär att man ställer 35 gånger högre krav på norra Europa än på övriga världen.

detta beslut röstade svenska regeringen för, trots att det vid denna tidpunkt inte fanns några underlag om detta besluts konsekvenser för Sverige. Man visste inte vad man beslutade om. Efter att beslutet tagits har regeringen låtit Sjöfartsverket göra en konsekvensanalys. Eftersom beslutet innebär en övergång till en ny sorts bränsle medför det stora kostnads-ökningar. Priset på fartygstransporter för skogsindustrin ökar med ca 30-45 procent.

ett nytt Modernt sågverk kommer att behöva en avkastning med ytterligare 42 procent för att vara bära sig med dessa

krav. Vem skulle investera i detta? när fartygstransporter från Sverige ersätts med fartyg från andra kontinenter eller lastbilar ökar utsläppen av såväl svavel som koldioxid. Motivet att införa kraven har varit att rädda Östersjön som är ett utsatt hav. Men svavel och partikelutsläpp är inte Österjöns pro-blem. Övergödningen är problemet. Detta är en dyr medicin mot fel sjukdom!

genoM beslutet skadas svensk exportindu-stri, framför allt gruv-, stål- och skogsindustri som är viktiga basnäringar i glesbygd. Regeringen talar om ”långsiktiga och förutsägbara villkor för näringslivet” men har här brustit gravt. Vi har sett den finska regeringen agera i EU i frågan, men ännu ej den svenska. Rädda basindustrin!

karolina BoholmRådgivare i transportfrågor på

Skogsindustrierna

Slå inte ut basindustrin!Svavelutsläpp är en viktig miljöfråga och sjöfarten står för stora utsläpp i Östersjön såväl som globalt. Därför har frågorna diskuterats under lång tid

inom FN:s sjöfartsorgan IMO, International Maritime Organisation.

Karolina Boholm


– vi gjorde en översyn av vår Miljöpolicy, och

då dök idén upp igen. hösten 2008 satte vi igång arbetet, berättar Astrid Gustafsson.

Efter mycket arbete blev Centerpartiets riksor-ganisation miljöcertifierade i april 2009. Processen började med en miljöutredning där hela riksorga-nisationens verksamhet gicks igenom.

– För varje del fick vi poäng, och ju högre poäng, desto större miljöpåverkan. Sedan val-de vi ut de områden där vi hade högst poäng och med andra ord mest att jobba med.

Områdena som man beslöt sig för att arbeta med var tjänsteresor, konferenser och profilma-terial. Sedan sattes mål och handlingsplaner upp.

– Vi jobbar självfallet med andra områden också, men vi kan inte göra allting samtidigt. Vi tar ett steg i taget, säger Astrid Gustafsson.

Rent konkret innebär det till exempel att tjänsteresor mellan Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Göteborg-Malmö i så hög utsträckning som möjligt ska ske med tåg. Dessutom ska klimatkompensation göras för tjänsteresor.

– Och när man hyr bil eller åker taxi ska

man fråga efter en miljöbil. Målet är att vi till 2012 ska ha minskat våra koldioxidutsläpp med tio procent, berättar Astrid.

Centerpartiet ska också anordna konferen-ser i anläggningar som är miljöcertifierade.

– Vi tittar även på om råvarorna är närpro-ducerade och ekologiska, och klimatkompen-serar för alla våra utsläpp.

– När vi tar fram profilmaterial ska vi ställa tydliga miljökrav vid upphandling. Det innebär att vi beställer från tryckerier som är miljöcertifierade. Innan vi beställer ska vi dessutom bedöma volymerna bättre så att vi slipper slänga material.

Målet är att 90 procent av allt material i slutet av 2012 ska komma från leverantörer som är miljöcertifierade eller har ett uttalat miljöarbete.vilken har varit den största utManingen?

– Det gäller att få alla att engagera sig. Det är ju i grund och botten ett ansvar för var och en. Personalen har fått miljöutbildning och är numera insatt i certifieringssystemet, och jag har märkt ett ökat engagemang ju längre tiden har gått. Folk rådfrågar om saker, tänker

till och kommer med tips. Det är roligt att se, säger Astrid Gustafsson.

Centerpartiet är den första partiorganisa-tionen som miljöcertifieras. Per-Olof Winberg är utvecklingschef på SFK Certifiering AB, företaget som har utfört certifieringen.

– Centerpartiet går före och visar att det går, och att det finns ett värde i att miljöcer-tifiera en verksamhet som inte är komplex tillverkningsindustri. De har gjort ett gediget arbete och de har insett vilken nytta certifie-ringen har för deras verksamhet, säger Per-Olof Winberg.

Och snart är det dags för den stora pröv-ningen. I skrivandets stund är det bara dagar kvar till dess att den första uppföljningen av certifieringen sker.

– Vi öppnar upp vår verksamhet för gransk-ning igen och snart får vi se hur vi har lyckats nå upp till delmålen. Nästa steg blir att sätta ännu högre mål och så småningom öppna upp andra områden. Vi är mogna för det här. Nu har vi möjlighet att bevisa att vi lever som vi lär, avslutar Astrid Gustafsson.

idén föddes redan 2000, och låg sedan och grodde i några år innan astrid gustafsson, politiskt sakkunnig och miljösamordnare på Centerpartiets riksdagskansli, tog tag i det.TexT: KArin cArlesTen

FoTo: dAVid persson

C enda miljöcertifierade partiet •

hela sverige. Nya före-tag ger nya jobb är temat för Centerpartiets stora kampanj 17-30 maj. Det är den första stora mobiliseringen där par-tiet samlat möter väljarna inför valet i höst.

– Jag hoppas och tror att många medlemmar vill delta i kampanjen och göra en insats för att berätta om Centerpartiets politik för fler jobb. Att företag måste få en chans att starta, växa och anställa. Det är så vi skapar fler jobb, säger Lena Forsman, kommunikationschef.

Alla kan delta i kampanjen

på olika sätt. Det viktigaste och enklaste sättet är att samtala med vänner, grannar, arbetskamrater. Dela flygblad och samtala med väljare på platser där människor rör sig. På Centerpartiets intranät Centralen kommer att finnas mer information, f lygblad och annat material som kan användas.

Om du saknar inloggnings-uppgifter, kan du gå in här och beställa: http://www.centerpartiet.se/Engagera-dig/Begar-inloggningsuppgifter-till-Centralen/

Kampanja för fler jobb!

• stockholM. Europeiska kommissionen ha r utset t Stockholm till Europas miljöhu-vudstad 2010

– Att Stockholm är miljöhu-vudstad 2010 är ett fantastiskt tillfälle att visa upp saker vi är stolta över som till exempel våra miljöprofilerade stadsdelar, bio-gasframställning, kollektivtrafi-ken och trängselavgifterna som lett till att så många kör miljöbil i Stockholm. Men det är också en stor möjlighet för alla svenska miljöteknikföretag att mark-nadsföra sig, säger Per Ankersjö,

Centerpartiets gruppledare i Stockholms stadshus.

Priset är tänkt att uppmuntra städer till att förbättra livskvali-tén genom att hela tiden ha mil-jön i åtanke i stadsplaneringen. Stockholm har bedömts utifrån sina resultat när det gäller att uppfylla höga miljönormer, sina åtaganden för pågående och ambitiösa mål för ytterligare miljöförbättringar och hållbar utveckling, och i vilket utsträck-ning staden kan leva upp till rollen som vägvisare som inspi-rerar andra städer.

Stockholm är Europas miljöhuvudstad 2010

Med centerpartiet landet runt

c.sverige!

fo

to

: Yan

an

Li

An

no

ns

Dåtid- Nutid- FramtidSjuhärads distrikt firar på Två Skyttlars Åttakanten vid Öresjöns Strand, Örby

NÄR BLIR DENNA FEST? - FREDAGEN DEN 28 MAJ!Vi börjar med mingel och tipspromenad mellan kl 18-19

100 år

En stor härlig grillbuffé serveras, kaffe och kaka.Kostnad 250 kr/pers.

Missa inte årets festligaste fest - VÄLKOMNA!Anmälan senast 21 maj, tele 033-102796 eller

mail: [email protected]

Konferencier och underhållning Marie ArturénKarl-Erik Olsson f.d minister o EU-parlamentarikerClaes VästertegCUF-ungdomar

Program:


korsordska detvara attdriva fö-

retag bl.a.

sydsven-ska hög-landets

största å

visarskämt-

samvariant

slut ilondon-

filmklister-

bandnjuret.ex

engelsk

längd

ligga ikan enpärlavara

ärstarkaström-

men

börjarskalavarakvar

kantäckasten

slipperirriter-

andebesök

går re-sa t illsoligaländer

verkaruppe-håll-ande

enkenn-

edy

mannensom invig-de colos-seum år 80

killeorwell

med ” djur-farmen”

kandrastill

stackentalang

tungmusik

med högvolym

ses underspark

anger ur

byggerupp sveri-ges eko-

nom i bl.a.

harbotandeuppgift

har inte entrå d påkroppen

görman hål

med

utansäll-skap

såsom

fågeln

ska densom få tt

ordet

stött-ande del

bergisen jord-inriktad

lära

smält

en delär hus-hålls-nära

finskaturkufästa

sling-

rar sig

grönt

ljus

kan vise entår i

gå r deti då det

gå rilla

hållai tråd-arna

sänderi

italien

smöra

bara

är endel stu-

gornorrut

säll-syntsak

eko-luntansepitet

barnlek

övervill

gärnakära

badasi hettklimat

bort-gallrade

angerekoläge

kronorm illi-liter

kanubåt

gåokokta

lagtpå ett

kol

kortläkar-titel

nejd

åträd

helakonka-rongen

binder

samman

hö rsefter

sittomvända

finare

n ix

harför

avsiktgorilla bragd

ärmular

framåt-anda

huvud-

stad

våregenparti-

ledare

jobbar

flitigt

rysans-

värd

inteslutatätt

ena-

handa

tåligt

tyg

kortoch

kraftig © svenska korsord ab

ÇÇ

÷

÷

÷

÷

÷

ç çÇ

‹

‹ ‹ ‹

çç ç ç÷

÷

÷

÷

Ç›

⁄

e

l

h

m

solo

eros

kravmjölk

rikt

a

rov

li

attika

damlag

d

deltagare

e

l

ne

ar

strandliv

e

oe

ner

snabbtåg

i

ylle

tran

f

i

s

osa

elaking

mötas

vila

sk

lodda

renade

utgå

sem

r

matturism

gro

spat

nota

kiltar

apati

u

dega

gliringar

syl

farande

gas

ungkarl

hetervår jord-

bruks-m in ister

lever

ensam

germiljö-

vänligakor

flöd-

andelitium

de somingår i

gruppen

levspå

playan

far fortfram

påspåret

bildartjejerteam i

ton tre

oftararväxt

verklig

m issnöjdingen

fin damtygtyp

villvänner

igen

tänkasig

spelaspå scen

accep-

tera

är det

kalla

kan detkatt

ibland

kapdonär dåinte

snäller

pryderöverbordrast

så

kallad

utan

synd

ord somför-

stärkerupphöra

räkningbra försvensk

landsbygd

vanligfödaväxa

läggerskyttar

bärskottar

håg-

löshet

kommerde somreser

lata sig

är ofta

spydiga

full

fulle

har ettsingel-

livlägger

inte man-ken till

ledigt

rubbetgrek-

ershalvö

utanfärgfiradjapan

form avstuvn ingkort se-mester

län idan-

mark

skapadestortpris

lysgas

hamnar itunnannors-fisk

mors!kär-

lekensgud

åvirkedjur-fett

kan serött

fallerkisen i

hår frånman

sökervilddjur

tillgäng-lighetfallermycket

gör vi

hål med

pratari natt-

mössanvidunder

firas 9oktober

angesytor i

hartornsom

lutar

techno-musik

ton tvåinte vi

kan manbli i

dansenmeteren del

tjäder endel hare

slå en

signal

finnsoftavid

gräns © svenska korsord ab

Ç Ç Ç

⁄

⁄

⁄

÷ç

ç

‹

‹

‹

Ç Ç

÷

÷

÷»

‹

lösningen är inskickad av:

naMn ........................................................................

adress ......................................................................

postadress ...............................................................

skicka din lösning senast den 1 juni 2010 till:Centerkryss 2/2010tidningen C, Box 2200, 103 15 stockholm

vinnarna i korsord nr 1 2010

1. Alice Josefsson, nässjö

2. Lisbeth Larsson, Blidsberg

3. Ingrid Widenström, Frösön

4. Birgit Pettersson, Borås

5. solveig rannefors, Alingsås

6. Anders Wettersand, solna

7. Gunhild Bolander, romakloster

8. Per Pettersson, västerfärnebo

9. mait Broman-roos, rengsjö

10. Berith Pagels, Karlskrona f

ot

o:

CH

ris

tia

n d

inn

Y t

ÄH

te

LÄ

/is

to

Ck

PH

ot

o

tidningen c. 35

rättelse I förra numret av tidningen C. angavs att hundraårige Olof nilsson, Sparrarp var den hittills äldste medlemmen i Centerpartiet. Detta var dock felaktigt.

Den hittills äldste medlemmen hette istället Magna Strömblad, Båstads-Östra Karups. hon var vid sin död inne på sitt 103:e år.

Som kuriosa kan nämnas att när Magna fyllde hundra år tyckte hennes lokal-avdelning att hon skulle slippa betala medlemsavgiften. Man fattade även beslutet att alla hundraårsmedlemmar inom avdelningen ska slippa betala årsavgiften. Detta rapporterar Gunnar hejll, kassör i Båstads-Östra Karups Centeravdelning.

– Det är främst Alltingets ”sanningskommis-sions” rapport som sedan den 12 april står i centrum för diskussionen i politiska frågor. Rapporten har haft till uppgift att klarlägga händelseförloppet fram till den stora bank-kraschen i Island hösten 2008. Sju personer är särskilt utpekade som politiskt ansvariga. Dessutom finns grava misstankar om krimi-nalitet i affärsvärlden Med något undantag verkar det som att kommissionen har mot-tagits positivt. En god grund för att skipa rättvisa är lagd.

Just nu försöker Island också få till stånd en lösning på en tvist med Holland och Storbritannien om förlorade besparingar i den isländska Internetbanken Icesave.

– Island söker också inträde i EU, men den diskussionen har helt klart hämmats av Icesave.

Vad kan du säga om vulkanutbrotten?– Att utbrott sker på Island är naturgivet. Det kommer flera - men ingen vet i förväg hur sto-ra, hur ofta och exakt var de sker. Sakkunniga och räddningstjänst kan man lita på. De är i absolut världsklass. Respekt för naturkraf-terna finns och det gör människor trygga.

Vad händer på Island?Vulkanutbrott och ekonomisk kris. den dramatik som under de senaste åren har utspelat sig på island verkar inte ha något slut. Vad är det som händer på island egentligen? sveriges ambassadör anders Ljunggren svarar.

Anders Ljunggren, Sveriges ambassadör på Island var CUF-ordförande i slutet av sjuttiotalet och stadssekreterare i Bildtregeringen under nittiotalet.

c&hörcenterFolk i Farten

fo

to

: an

na

we

La

nd

er

en tidning Från centerpartietnummer 2/2010 Posttidning B returadress: tidningen C. Box 2200, 103 15 stockholm

Men utflykten hade inte varit möjlig utan bon-

den som inte bara är ägare av kossorna, utan

också producent av mat, öppna landskap,

biologisk mångfald och klimatnytta. Därtill

står de gröna näringarna för nio procent av

Sveriges BNP, i hälften av landets 290 kommu-

ner är minst 18 procent av sysselsättningen

beroende av företagare inom den gröna sek-

torn. Utan denna ryggrad skulle vi knappast

känna igen vår landsbygd.

I höst är det val och efter en granskning

av Miljöpartiets politik står det helt klart

att landsbygden skulle gå en tuff framtid till

mötes om det blir de som får diktera vill-

koren i nästa regering.

Vi har gjort beräkningar som visar effek-

terna för de gröna näringarna vid olika

nivåer av energiskatt. En bonde som driver

ett typföretag med växtodling på 200 hektar

åkermark skulle förlora 74 500 kronor om

året på Miljöpartiets politik, när alla före-

slagna skatthöjningar har trätt i kraft. Under

en mandatperiod innebär det nästan 300 000

kronor i kostnadsökning, vilket innebär att

bonden förlorar mer än en genomsnittlig årslön.

Miljöpartiet har valt att acceptera Regering-

ens sänkning av återbetalningen av dieselskat-

ten, vilket i sig är glädjande, men regeringens

princip har hela tiden varit att dessa kostnad-

er för de gröna näringarna ska motsvaras av

sänkningar av andra. Miljöpartiet förkastar

dock den idén när de avvisar slopandet av

handelsgödselskatten samt chockhöjer koldi-

oxidskatten.

Sveriges mjölkbönder har länge haft en

oerhört tuff ekonomisk situation. Den miljö-

partistiska politiken skulle troligtvis vara

spiken i kistan för flertalet

producenter. En genomsnitt-

lig mjölkgård skulle få en

kostnadshöjning med 27

500 kronor per år, när skat-

te-höjningarna trätt i kraft

full ut. Dessutom kommer

framförallt mjölk- och

skogssektorn att drabbas

hårt av den föreslagna

kilometerskatten på tunga

transporter.

Men även en underskö-

terska eller en bilmekani-

ker bosatt i Torsby eller

Gagnef drabbas av Miljöpartiets landsbygds-

fientliga politik. Skatten höjs, licensjakten

på varg slopas, och bensinpriset chockhöjs.

Utöver detta vill Miljöpartiet kraftigt skära

ner på satsningen Sverige det nya Matlandet,

och därmed riskerar landsbygden att gå

miste om de 10 000 nya jobb som satsningen

beräknas skapa.

Landsbygden straffbeskattas på en rad

olika sätt. Istället väljer Miljöpartiet att

satsa 250 miljoner på att göra cykeln till en

friskvårdsförmån. Cykel i all ära, men hur

en sådan reform skulle gagna barnfamiljer

som varje dag kämpar för att få ihop sitt var-

dagspussel med både jobb, fotbollsträningar

och storhandling har Miljöpartiet inget svar

på. Och för dem som har tre mil till närmsta

mataffär är en avdragsgill cykel knappast ett

plåster på såren.

Enligt principen ”många bäckar små”

skulle Miljöpartiets politik dränera lands-

bygden. Men att människor får mindre kvar

att leva på verkar inte bekomma partiledare

Maria Wetterstrand. I november förra året

skrev hon att hon tyckte att fler borde upp-

muntras att ”prioritera mer tid med vänner

och familj framför mer konsumtion […]. Jag

tror att människor mår minst lika bra av mer

tid och en [cafe] latte än av en extra resa till

Thailand.”

Med miljöpartistisk politik får de som bor

på landsbygden finna sig i att hoppa över

resan till Thailand och ta en fika istället. Inte

därför att de själva vill, utan därför att eko-

nomin inte ger dem utrymme till något annat.

Frågan är också vem som ska producera

mjölken till latten, eller vetemjölet till bullen

när Miljöpartiet har slagit ut svenskt jord-

bruk? Risken är att det blir en slät kopp kaffe.

eskil erlanDssonJordbruksminister

Eskil Erlandsson:

Miljöpartiet krossar landsbygdenSnart släpper mjölkbönderna ut sina vårystra kor på grönbete och tusentals stadsbor kommer för att titta på skådespelet.

Fo

To

: hA

ns

ru

ne

ss

on

tidningen c nr2 2010

News & Politics