Vattnet som ett aktivt arkitektoniskt element

The Modern art museum, Fort Worth, Tadao Ando

Examensarbete i arkitektur

Student: Yana Atanasova

Kurskod: AAHM01

Examinator: Christer MalmströmHandledare: Bernt Nillson

Arkitektskolan 2014Lunds Universitet (LTH), Sverige

Innehållsförteckning:

Sammanfattning

Del 1:Venedig som inspirationFondazione Querini StampaliaUrsprungliga tankarOm vattenExperimenteringar med vattenVal av platsStaden AhtopolModell studier

Del 2:Ahtopol, BulgarienHistoriska spårStadsanalysKontraster i stadenHalvönPlatsenProcess i skissModell utvecklingProgramHavsparkMuseetMuseet och skulpturerna

Del 3:Hur når man platsenPlan av HavsparkenRumslighetGamla torgetSektion 1Plan av restaurangenSektion 2Plan av landskapetSektion 2 och 3Material och detaljerModellReflektionerSlutsatser

Vatten källorna uppfattas rätt så ofta som något problematiskt när de kommer i kontakt med den bebyggda miljön. Åt andra sidan är vatten från början inspiration och viktigt element i den arkitektoniska designen. Ska man ta steg tillbaka ifrån dess krafter och påverkan eller ska man vällkomna det och ta nytta av det som det kan tillföra.

Projektet är experiment med hur pass mycket man kan tillåta vattnet komma in i vår byggda miljö. Hur förändras rumsligheten vid nära kon-takt med vatten? Hur kan man göra integreringen så naturlig att vattnet får bli ett aktivt arkitektoniskt element av en byggnad? Det handlar inte om direkt lösning på ett problem utan en serie av undersökningar om vatten, dess kvalitéer och egenskaper.

Experimentet görs på en tomt vid havet med rätt så fientlig vatten påver-kan. Detta skulle uppfattas snarare som fördel för att undersöka spännin-gen som uppstår i sådana miljöer. Parallellt med de teoretiska frågorna finns det ett försök att få lösa de andra problemen som finns på platsen och att ta fram dess potential. Integrering i landskapsmiljön är inte alltid så lätt om man vill spara naturliga känslan så mycket som möjligt.

Sammanfattning

Venedig har alltid varit en magisk plats, källa för mycket inspiration. Man kan inte bortse ifrån att det är just vattnet där som skapar den unika miljön. När man har varit där och upplevt plat-sen förstår man hur vattnet har blivit en del av invånarnas dagliga liv så mycket som byggnad-erna de bor i. Den här integreringen mellan det bebyggda och det vilda fick mig att tänka om möjligheterna som Venedig fenomenet kan öppna. I staden upplever man vattnet på ett annor-lunda sätt och kommer närmare det. Vattnet är gatan utanför ditt fönster, motorvägen där du kör (seglar) osv. – det kommer hem till dig.

Även i vanliga ömständigheter är staden en mirakel men vid höjning av vatten nivån händer det något helt otroligt. Staden förändras helt plötsligt. Platsen är inte det samma. Det nya vatten golvet förändrar skalan helt och hållet. Visst är översvämningarna som uppstår i Venedig mer eller mindre en katastrof för de bebodda men man kan inte hjälpa till och beundra vattnets krafter.

Från början hade jag en idé att hitta ett ställe i Venedig som skulle vara helt förstörd pga. vattnet och försöka förändra det till något som går att bli användbart. I staden finns det många lägenheter i botten våning nivå där vattnet går fritt in som kunde bli perfekta för experimenter-ingar. Lagunen där kändes helt enkelt som den lämpligaste vatten miljö för mina tester. Det var lite för stor utmaning för mig personligt men jag tror fortfarande att det vore en intressant upplevelse.Trots att jag bestämde mig att inte placera mitt projekt i Venedig kunde jag inte låta bli och ta någonting med mig därifrån. Förutom de många fascinerande platser där finns det också vissa riktiga mästerverk. Carlo Scarpa är en av dem som har lämnat sitt arv i staden.

Venedig som inspiration

Piazza San Marco, Venedig (vid översvämning)

Carlo Scarpas transformering av den kulturella institutionen Querini Stampalia Foundation i Venedig gör det möjligt att tro att vatten går att kontrolleras och bli en del av en byggnad.

Det här minns Giuseppe Mazzariol, chef för Fondazione Querini Stampalia:

“One morning in 1961 at the Querini Stampalia, I asked him to keep water outside the palace… He looked at me and after a pause he said: “Inside, inside! Water must be inside, like everywhere in the city. We just need to control and use it as a shining and reflecting substance. You will see the light reflec-tions on the yellow and purple stuccos on the ceiling. That is so gorgeous!” (http://www.querinistampalia.org/eng/the_mark_of_carlo_scarpa.php)

Water is the main character: it enters from the channel which the Palace overlooks through water gates along the inner walls. It is located in the garden, in a capacious many-leveled copper basin made of cement and mosaic and in a little chan-nel with two labyrinths sculpted in alabaster and Istrian stone by the sides.(http://www.querinistampalia.org/eng/contemporary/architecture/carlo_scarpa.php)

Byggnaden välkomnar vattnet in, ger det plats. Genom nivå skillnader och en viss kontroll finns vatten och byggnad i fred tillsammans.

Min upplevelse i Venedig fick mig att tänka om stadsmiljön på helt annorlunda sätt. Vatten är ett element som inte går att begränsas så lätt. Men vad händer om man inte ens behöver begränsa vattnet, om man transformerar nackdelen till fördel.

Fondazione Querini Stampalia

Ursprungliga tankar

Från allra första början var det tankar om vattnet och en byggnad integrerade i symbios. Det var viktigt att det inte skulle bli en bad relaterad verk utan det kunde ha vilken funktion som helst. Jag såg det som en byggnad som kommer säkert påverkas av vatten-nivåns stigning men som inte byggs för att sedan skydda sig från vattnet och istället använder dess effekter och oförutsägbarhet. Det skulle vara lek med rumsligheten där inne skulle kunna upplevas som ute och ute som inne och vattnet kan vara huvud element. Det var inte tänkt att projektet ska vara direkt lösning på ett problem utan snarare ett experiment med vattnets påverkan.Vattnet skulle kunna bli en del av interiören och exteriören. Jag skulle vilja lyfta frågor som: vad gör vattnet med rummet? vad händer när något konstgjort träffar något i naturen som det inte går att kontrol-lera? Materialvalet hade också varit en intressant fråga. Jag funderade om jag föredrar att jobba med stillt vatten eller med rörligt sådant. Miljön som de två olika typerna skapar kan vara väldigt annorlunda. Det stilla vattnet blir något som man betraktar, som skapar en lugnande atmosfär medan det rörliga vattnet kan fungera som aktiverande element. Både två har sina fördelar som det kan vara spännande att testa.

Water Museum, Granada, Spanien

Water Gardens, Fort Worth, Texas

Surrealistisk bild av Venedig i is Casa Alta, Andalusia

Vatten är ett separat material i sig själv med speciella egenskaper – rytm, rörelse, glans, reflek-tion, färg, ljud, genomsynlighet. Det är inte bara element utan ett dynamiskt material. (http://interarchitecture.rietveldacademie.nl/wpcontent/uploads/2010/11/water-henri-snel-uk.pdf)

”I try to capture the beauty of water, but as I am waiting, it changes.” I arkitekturen är vattnet inte bara inspiration. Det har en viss närvaro som hjälper till att skapa en harmonisk miljö.

Ett bra exempel för att notera vattnets betydelse för atmosfären är vatten ringarna gjorda i grus också kallade för ”water cascades” som finns i japanska trädgården. De gör det möjligt att fånga vattnets själ även vid dess frånvaro på platsen så att en kan skapa känslan av ett flöde.Det mest spännande att jobba med när det gäller vattnet är att försöka få kontroll över något som inte går att kontrolleras. Det är där vattnets magi ligger.

Vatten finns på väldigt många olika sätt i staden. Floden som passerar orten, fontänerna vid nästan varje torg, kanalerna… Det är något som ger liv till staden och med väldigt lite vatten påminner oss om allt vatten där ute i världen.

Om vatten

Water cascades Japanska trädgården

Brion-Vega Cemetary - Carlso Scarpa

”Four hundred years ago, a wise Japanese Zen master named Sen no Rikyū designed a legendary tea garden on a dramatic cliff site overlook-ing the Inland Sea. Despite the spectacualr view over the broad expanse of the murmuring ocean, the tea master carefully planted a high screen of hedges and trees all around the garden and blocked out the vista to the sea. In front of the hedge, Rikyū placed a small stone font for wash-ing the hands, an important prelude to the tea ritual. Just above the bowl, he clipped a tiny opening through the leaves. It was a briliantly choreographed genuflection. As visitors knelt down to the bowl, their eyes would catch a fleeting glimpse of sea throught he leaves just at the moment when their hands mingled with the cool water. The tea garden was a simple but profound experience of the limited splash of water compared with the limitless ocean, the part in humbling relation to the whole…” (Water and Architecture, p.15)

Den här lilla historien blev en stor inspiration och fick mig att tänka om hur man kan manipulera det konstgjorda för att samti-digt kontrollera kontakten med något okontrollerbart som vattnet. Man attraheras av vattnet, dess ljud, dess glans. När man går på gatan mellan byggnaderna och hör rinnande vatten av fontänen i närheten vet man att man ska dit. Det finns rätt så ofta en önskan att bo nära vattnet även om det är bara i drömmarna. Men det är den här viljan att vara nära naturen som gör en så lycklig. Vattnet ger en uppfriskande och må bra-känsla.

Experimenteringar med vattnet

Jag började med att testa och leda vatten in i en byggd miljö. Det spelade ingen roll om det var en byggnad eller ett torg, om det var i en urban situ-ation eller någonstans ute i landskapet. Tanken var att ta det utifrån någon kontext och bara testa möjligheterna.

Mer eller mindre hade jag alltid Venedig i åtanke men jag försökte tänka fritt och inte fastna i något som jag redan hade sett eller upplevt inom arkitekturen. Jag ville testa olika sätt att låta vattnet nå det byggda och skulle jobba med nivå skillnader för att skapa dynamik och ge vattnet olika förhållanden till gestaltningen.

Jag bestämde mig att göra en serie av undersökningar både i modell och i skiss för att experimentera med mötet Vatten – Arkitektur.

Skala 1:250

vilt vatten lugnt vatten

slutet rumöppet rumhalvt-öppet rum

• ett halvt-öppet rum som går att se genom

• ett fullt öppet och lugnt (innergård aktigt)

• ett mer slutet och skuggigt rum

Det svåraste var att hitta rätta harmonin mellan slutna och öppna rum. Jag ville också testa rumslighetsmöjligheterna som skapas mellan de olika nivåerna som delar vatten pool-erna.

Viktigt att notera är att alla pooler och vatten kanaler som skapas skulle bli kopplade till en större natur källa och vattnet skulle röra sig fritt in och ut. Olika rum skapas kring poolerna där beroende på skalan uppfattas de på olika sätt. Ibland är de slutna innergårdar med intim karaktär och ibland öppna sittplatser nära och in i vattnet.

Huvudsakligen ville jag skapa tre olika lager av rum som en slags övergång från vilda vattnet (hav, sjö, flod…) till det mer urbana delen.

Diagramatisk plan

Skala 1:300

Tanken var att inte gå så mycket i höjden utan att förhålla sig till en mer mänsklig skala och jobba hellre med golv variationer. Man skulle kunna vara bredvid vattnet, väldigt nära, fast ändå få välja huruvida att ha kontakt med det eller inte.

Det fanns många frågor som dök upp:

• Hur låter man vattnet komma in i ett rum så att miljön där inne fortfarande upplevs som inomhus?

• Kan man kontrollera vattnets nivå?

• Går det att skapa rum i vattnet vid låg vatten nivå där folk kan vistas på ett vanligt sätt?

• Skapa ett ö liknande rum mitt i vattnet där man håller sig torr men vattnet kommer fritt in?

• Hur undviker man att stänga ut vattnet och vällkomnar det in istället?

Sektionerna till höger är den grafiska översättningen av det som jag försökte uppnå.

En serie av sammankopplade basänger

Skala 1:200

Jag försökte skapa intressanta och ovanliga situationer där man skulle kunna uppleva både det naturliga och det byggda i en slags symbios. Konstrasterna skulle testas mellan de öppna rummen där vattnet flyter in direkt och de mer slutna korridorer där små kanaler med vatten skulle leda folk åt en viss riktning.

Man ska kunna få se ett collage av utrymmen som trans-formeras från intima till sociala, från stora till små där övergången spelar en stor roll.

Med tanke om Venedigs otaliga kanaler kan man föreställa sig en plats där en pool kan bli ett torg, en kanal – en gata och det stora havet – en resurs vars spännande kvalitéer det inte går att missa.

Skala 1:14000

BulgarienSvarta havet

Staden heter Ahtopol och ligger vid Bul-gariens östkust där den möter Svarta havet. Jag valde platsen pga. fina kustlinjen och vissa intressanta möten med vattnet.

Situationen där är väldigt annorlunda i jäm-förelse med lagunen i Venedig. Havet stiger bara 3 – 8cm och då är det mest vågorna man ska ha i åtanke.

För att fortsätta jobba och testa behövde jag välja en tomt så att jag kan prova mina konceptuella idéer på riktigt. Det var viktigt att välja en plats som ligger nära, om inte ens, bredvid vattnet. Från början hade jag tänkt att jag skulle vilja jobba i en urban miljö men spåren ledde mig till mer av en landskaplig situation.

Jag gick genom många olika idéer från att bygga vid någon flod till att testa vad som en sjö kan tillföra projektet. Men havet verkade ha kvalitéer som vann över resten. Området som jag valde känner jag väldigt bra. Det är ett ställe jag har tillbringat många somrar i som barn och har varit och fortfar-ande är en speciell stad.

Val av plats

Staden Ahtopol

Ahtopol är den sydligaste staden vid bulgariska kusten. Den ligger 17km ifrån gränsen med Turkiet. Staden är väll placerad med sin närhet till hav och berg.

Där finns det många små lugna stränder. På grund av allt detta attraherar staden många turister på sommaren.

Ahtopol är delvis placerad på en halvö vilket ger den unika vyer mot havet. Staden är en väldigt lugn plats där bulgarer slappnar av på sommaren. Många åker ditt för att rymma ifrån de livliga turist ställena.

I staden bor 1200 invånare och det brukar vara rätt så dött på vintern.

Turism är huvudindustrin men det finns många fiskare som seglar ut i havet varje dag vid fint väder.

I jämförelse med så många andra städer i Bulgarien som i sin del är känd för sin turism är Ahtopol rätt så opopulär. Alldeles för tom och lugn ibland brukar staden inte vara bland de första semesterdestination-erna varken för bulgarer eller för utländska turister. Det finns en missuppfattning om att det inte finns något att göras där.

Sanningen är att staden attraherar med sin speciella karaktär folk som helst vill slippa oljudet och det galna turistiska livet som ibland uppstår i Bulgarien. Man kan till och med säga att det känns som att tiden har stannat i den här staden, som att allting pågår mycket långsammare och stressen försvinner ome-delbart.

När jag redan hade valt området jag ska bygga på hade jag lite mer kontext att utgå ifrån. Kusten i Ahtopol utgörs av rätt så branta klippor som sedan fortsätter som strand innan de träffar vattnet. Det verkade som spännande plats att jobba med.

Jag valde att fortsätta jobba i modell.Landskapet där är väldigt dramatiskt och vackert. Man vill utnyttja det och ta fram dess kvalité. Jag tog ett snitt av klippan och testade att dels gräva i den och skapa rum där och dels bygga ovanpå. Det handlade om att hitta rätta sättet att integrera sig i land-skapet. Det som jag gjorde var en 3D översättning av de idéerna som jag hade haft när jag gjorde de första sektionerna.

Det finns en serie av pooler som är kopplade samman med en kanal som i sig kopplas direkt till havet. Kring poolerna skapas rum som är dels skuggiga dels helt öppna mot solen. Rummen korsar varandra och det blir som ett stort rum med olika avdelningar. Oavsett detta så finns det en uppdelning där ett lugnare och intimare rum vänder sig mot klippan och ett mer öppet rum träffar vågorna och havets vy. Vattnet som kopplar de olika delarna skulle fungera som ett aktiverande och kopplande element som sammanfogas med resten. Det byggda åt andra sidan har rollen att tämja vilda vattnet som kommer in och förvandla det till ett stillare sådant.

• rumslighet

• huvud axel• förbiglidande skivor

• gränser• skilda miljöer

Modell studier

Jag testade en annan situation med en stor öppning i nedersta delen av klippan. Jag hade inte än valt en specifik plats så det fanns många möjligheter.

I kontrast till det naturliga, jobbade jag med horisontella och verti-kala skivor som överlappar varandra. Jag försökte skapa känslan att de glider bredvid varandra. Jag skulle prova med olika sorts rumsli-ghet för att se vad som fungerar. Även här är vattnet huvudelement då flödet når till och med innersta delen.

Det här är ett försök att civilisera det vilda och hitta balansen mellan vad som skulle förändras och vad borde lämnas som det är. Resulta-tet hade i bästa fall varit en serie av övergångar mellan det tämjde och otämjde. Det finns till och med en intressant kontrast mellan de organiskt utformade naturlinjerna och de transformerade på ett geometriskt sätt klipporna.

En av mina första skisser kring tankarna om projektet

Jag gick upp i skalan för att fortsätta testa vidare. Det började dyka upp frågor om mate-rial och förankring till klippan. Dessutom skulle man tänka om detaljer och design bitar som känns viktiga för den slutliga designen.

Just då såg jag min gestaltning som en betong uppbyggd konstruktion pga. materialets råa intryck. Jag ville vidare framhäva kontrasten mellan betongens slanta och klippans grova ytor.

De rummen som jag skapade var ganska odefinierade. Trots att jag använde box voly-mer ansträngde jag mig att rymma ifrån det kubistiska. Därför lät jag väggarna glida ifrån sin ursprungliga plats för att befria rummet.

Överlappningen av rumsligheterna menade ibland en överlappning av olika dimensioner så jag gick up i skala för att testa detta.

Det var viktigt att byggnaden skulle kännas lätt.

Skala 1:6000

Ahtopol, Bulgarien

Historiska spår

Ahtopol har väldigt intressanta rötter. Den grun-dades som en trakisk bebyggelse under järnåldern för att sedan koloniseras av grekerna 430 före Kristus. Under Medeltiden var staden en del av Bysantiska sedan Bulgariska riket tills den fall under Osmanska riket.

Stadens ursprungliga namn AgatoPolis betyder ”blomstrande stad”.

Ahtopol var en viktig handels hamnstad och hade kontakt med framförallt Byzantion och Venedig. Detta pga. sin nära position till Bosporen.

Staden brann upp 1918 och var nästan helt förstörd. Det mesta av den arkitektoniska förmö-genheten försvann.

Ahtopol i slutet av 1800-talet

Rester av Romerska väggen

Till höger kan man se romerska väggen som markerade stadens gränser en gång i tiden och fyrkanten i mitten var huvud torget och centrum för staden. Nu ser sak och ting helt annorlunda ut. Staden har växt och gamla delen har mer eller mindre lämnats.

Man kan se rester från den romerska väggen här och där i den gamla staden. Det är den ända som påminner om det förflutna men har med tiden också blivit ett oviktigt element som inte ens läggs märke till längre.

Många städer i Bulgarien går långt tillbaka i historien. Trots att Ahtopol är en av dem tar den inte så mycket plats nuförtiden. Det finns inte tillräckligt med pengar för att hålla det värdefulla vid liv. Det är inte något staden tjänar på. Oavsett dess viktiga position på kartan i det förflutna har staden blivit lite osynlig och oint-ressant med tiden.

Romerska väggen(stadens gränser) en gång i tiden

stadens centrala torg

stadens huvud ingång

Stadsanalys

Livligt

Livligt

Lugnt

Staden växte inåt mot landet. Idag är gamla staden bara en liten del av det hela. Centrumet är inte så stort heller. Det består av en huvud gata som leder till hamnen. På vintern är hela staden rätt så tom. Det är först på sommaren man kan se hur staden verkligen fungerar. Den livligaste delen ligger i mitten med handel och restauranger.

Södra delen är för det mesta bostadsområde med gamla hus och lugna gator. Nordöstra delen består av gamla staden där vissa bitar känns helt utanför.Staden har tre vikar med olika karaktär beroende på stadsdelen - två livliga (stranden och hamnen) och en lugn (med brand kustlinje och ensamma steniga stränder).

Förutom en två parkdelar in i staden finns de flesta gröna områden i stadens kant och vid kusten i form av ek skogar.En stor motorväg passerar staden vilket känns ganska obehagligt eftersom den skär igenom och skapar ett enormt otryggt område i denna del av staden.

Gröna områden

Motorvägen som passerar staden

Olika delarnas karaktär

Nya centrum

Gamla stan

Med tiden har Ahtopols kärna flyttats från mitten av Gamla staden till den nya delen och hamnen. Gamla delen har blivit nästan helt utanför trots att den befinner sig i den vackraste delen av området.

Det finns mycket kulturellt och historiskt värdefullt i staden såsom gamla byggnader och delar av den romerska väggen. Det är tyvärr inte det som attraherar folk till platsen.

I sin framtid ses Ahtopol mest som turist ställe där stränder, hotell och restauranger är de viktigaste delarna av staden. Det har tagits många steg tillbaka ifrån historiskt viktiga platsen från förut.

Det bästa man kunde önska sig är projekt för integrering mellan den gamla och nya delen där fokus läggs på at bevara och inte förstöra, att bygga mer kontextuellt och inte bara satsa på sommaren.

Gamla stan

• lugnt

• mysigt

• gammal arkitektur

• små skalliga byggnaderNya stadsdelen

• mer livligt

• mest ny arkitektur

• högre fula hus

Kontraster i staden

I norra delen av staden där husen tar slut finns det en otrol-igt fin plats där människan möter himlen och havet. Man befinner sig 14 meter från havsnivån. Klippan är dramatiskt deformerat av havets påverkan.

Där nere finns det en liten ensam strand som ger känslan att ha blivit gömt där för många år. Ett museum ligger precis på toppen. Museet som brukade vara en skola en gång i tiden är hem för unga människors konstverk. Att gå dit från staden känns som att besöka stadens tempel.

Det finns någonting väldigt magiskt i det här orörda miljön där tiden har stannat. Man kan ta en väldig brand trappa för att ta sig ner och kika över lilla stranden.

Halvön

Tomtens position i staden

STADENS KANT

gamla kyrkan

bostäder

museum(gammal förskola)

stenig strand

Halvön är ett väldigt speciellt ställe. Det räknas som en plats med kulturell värde, pga. stadens historia, och får därför inte byggas på. Oavsett dess tomhet finns det mycket att se och uppleva där uppe. Havet, med sin påverkan, har skapat intressanta platser runtomkring halvön. Trots de branta klipporna är upplevelsen otroligt fin.

Byggnaderna vid stadens kant är väldigt låga så att de inte stör det som kommer efter.

Platsen är vacker i sin tomhet men den känns lite outnyttjad och öde ibland. Det har byggts ett promenadstråk längs med klippans branta kant men det är så mycket mer där en havets sköna vy.

Vy mot halvön

Platsen

Stranden där nere är full av små stenar som har kastats ut från havet och detta gör plat-sen till ett mindre populärt ställe för besökare som vill sola. De som går dit väljer att istället vistas på de platta klipporna just vid vattnet. Det är just den platsen jag valde att jobba med.

Det här gömda stället kändes som museets hemliga bakgård. Det är inte så många som hittar platsen när de befinner sig i denna del av staden men de är alltid nyfikna att gå ner och njuta av vyn och ron. Många fotografer går dit och väntar på att ta bild av solnedgången.

Platsen ligger i den lugna viken av staden så den störs knappt av något utanför det. Det går att föreställa sig att man inte är i staden längre. Havet har gjort sitt jobb med klippan och skapat små, rumliknande platser.

Tomten är riktad mot väster så att man kan njuta av solens värme under efter-middagen tills den försvinner bakom horisonten.

Vindarna kommer mest norrifrån men platsen är rätt så bra skyddad i land-skapets famn. Klipporna utgörs av vulkaniska bergar-ter.

Havsvattnet i Svarta havet blir nästan aldrig till is. Lägsta temperaturen har beräknats vara ca 4 grader i februari och högst kan det komma up till 28 grader i augusti.

stig till platsen nuförtiden+ nuvarande trappa

eventuell ny stig i framtiden

mest använda platser

Jag försökte föreställa mig hur man kommer till platsen och hur man skulle vilja gå runt den. Det var som att tänka om hus med genom-synliga väggar vilka man vill synliggöra. Man skulle följa landskapet så mycket som möjligt. Jag såg det som att klipporna har tre separata delar som nås på olika sätt. Jag ville bygga kring de utrymmena och in i klippans golv för att nå vattnet bättre. Havet hade redan skärt rätt så mycket i klippan så jag bestämde att fortsätta deras jobb och modelera dem till något som går att användas.

Process i skissJag testade med volymer för att se vilken placering fungerade. Rummen skulle finnas på olika nivåer både för att skyddas från vattnet och för att skapa dynamik. Det fanns tankar om att bygga vågbrytare i fall vågorna är för kraftiga men jag bestämde mig att låta vågorna göra byggnaden ännu mer dynamisk. Jag skulle utgå ifrån poolerna jag ville skapa för att ta in vattnet och bygga kring dem. Jag ville också ha små innergårdar så att platsen känns intim oavsett dess öppna karaktär. Jag valde två riktningar i relation till landskapslinjerna som vänder det byggda åt två olika håll.

Rörelse på platsen Steg 1 - volym studie Steg 3 - olika nivåerSteg 2 - volym studie

Steg 4 - rum studie Steg 5 - vattnets penetrering Steg 7 - nästan fördig planSteg 6 - harmonisk relation

Det var omöjligt att jobba på tomten utan stora kontexten runtom-kring eftersom varje linje av landskapet hade stor påverkan. Därför var det lättast att hålla sig till modell byggandet som ett sätt att undersöka. Jag fick testa mig fram och hitta rätta harmonin i dimen-sion och riktning.

Det var bestämt att jag skulle smälta in i landskapet så jag hade begränsningar i höjden och även med markens kvadratmeter.

Vidare under utvecklingen spreds projektet lite högre i landskapet för att integreras bättre i det hela genom att gräva in i klippan. En brygga byggdes som en fortsättning av ett av rummen. Utrymmen var rätt så små men det skulle kompenseras med deras korsning med vissa andra rum.

Vattnet går in i två innergårdar som skapas mellan väggar och högre mark. Höjderna på byggnaderna också varierar för att skapa rytm och variation.

Förutom det byggda och det utgrävda var det en del av projektet att skapa ett behagligare sätt att ta sig fram till platsen igenom landska-pet. Trapporna som också grävas i klippan följer det naturliga så att man kan njuta av vyn och uppleva även mellanrummen.

Model utveckling

31 2

Program

Museet på toppen av halvön var inspiration till funktionen av min gestaltning. På sätt och viss är projektet en fortsättning av museets funk-tion. Från början var det tänkt att projektet ska vara ett utomhus museum som tillägg av det nuvarande. På grund av den fientliga miljön i nedersta delen och de små utrymmen var det nästan omöjligt att ställa ut något. Då tänkte jag ut ett alternativ. Man ska kunna ha ett museum för vatten upplevelsen där varje rum har annorlunda karaktär.

Museet

Byggnaden konstruerades 1908 som grund skola. Efter 1951 används den som bio, teater och annat. Just nu ägs det av huvudstadens Konstskola och huset samt gården har blivit hem till olika utställningar.

Museet

Det var vissa andra idéer som också dök upp men till slut fastnade jag för Havspark efter-som det verkade passa bäst. Redan från början hade jag uppfattat platsen som Mu-seets hemliga gård så det var bara naturligt att tänka om den nybyggda som museets tillhörande park där istället för växter är man kring vatten.

Dessutom kommer det finnas en kafeteria i det utgrävda rummet i klippan som servar både museet och havsparken.

Havspark

En gång om året används terängen kring Museet som verkstad för studenter från Huvudstadens Konstakademi. De bygger skulpturer i sten, metal och trä som en del av sina examensarbete.

Evenemangen attraherar även proffesorer från utlandet, bla Turkiet och Österike(under 2014), som deltar i utvärderingen av verken.

Det är ett sätt att ta fram det kulturella i staden och stödja även denna delen av turis-men.

Museet och skulpturerna

Skala 1:1800Situations plan

För att nå platsen följer man nuförtiden halvöns västra kant där man njuter av vyn mot havet och friska luften. Sedan passerar man museet från ena sidan och fortsätter ner genom en brand trappa med höga steg som känns väldigt obehaglig. Den har lagts där så att man ska snab-bast och rakast nå stranden. Jag föreslår att man istället tar en promenad genom gamla staden på sin väg från nya centrumet till platsen. Du passerar en liten park där det har funnits ett torg en gång i tiden och som också har varit stadens centrum. Man kan uppleva en del av historien. Så mysigt och lugnt känns det att vara i gamla delen. Du är gömd i skugga under löven av stora träd och njuter av kylen i sommarens heta dag. Sedan fortsätter du vidare och kommer till ett öppet slättland. Man har plötsligt lämnat staden och är någonstans i naturen. Då fortsätter du rakt fram mot museet. Efter att ha tittat på det fina gamla huset svänger du till höger och går runt huset. Framför dig öppnar sig en underbar vy där himlen träffar havet. Till vänster ser du slanta trappor som leder till stranden där nere.

Före EfterHur når man platsen?

Planvy Skala 1:200

Rummen är väldigt fria i sin karaktär. Det finns många andra små platser som skapats t.ex. bakom väggar där man kan sätta sig ovanpå klipporna och doppa fötterna i vattnet.

Vissa delar av rummen är mer inåtvända mot klippans vägg och upplevs som ”inne”. Andra som tittar ut mot havet upplevs istället som ”ute”. På det sättet uppdelas byggnaden till en del som träffar vågorna, det vilda vattnet och en annan del som har kring sig still och lugn vatten. I ena delen SER man havet och vågorna som brytts i klippans kant och i andra HÖR man havet bakom sig.

Innergårdarna ser jag som kärnorna av hela havsparken. Det är där stilla vattnet koncentre-ras vilket gör dem lugnaste punkterna.

Havsparken är ett rekreationsställe där man kan njuta av vattnets närhet och närvaro. Man kan hämta sitt kaffe från kaféet i övre delen av klippan och gå ner för att dricka och prata med kompisar eller bara betrakta havet. Man kan sitta på bänkarna och ha fötterna i vatten beroende på havets nivå. Platsen kan vara atraktiv till både de som bor där och de som bara kommer på besök.

Rumslighet

inneute

innergård

innergård

Gamla torget

Skala 1:1100

Det är väldigt intressant att föreställa sig att det här torget var en gång förmodligen den livligaste delen av staden - dess centrum. Nuförtiden passerar man bara förbi den. Det fanns en kyrka där samt ett klocktorn som man kan se fortfarande. Det här gamla torget ser ut som en liten park just nu med fin tak av grönska under vår och sommar. Resten av tiden förvandlas den till en öde plats. Om man kunde bara lyfta upp det som var viktigt en gång i tiden hade man kanske kunnat transformera till och med denna delen till ett mer attraherande ställe. Det finns så mycket intressant och vackert där som man bara passerar förbi. Historiskt värdefulla ska inte glömmas utan minnas och påminnas.

Skala 1:200Väster fasad och sekvtion

Plan (restaurangen) Skala 1:200

Skala 1:600

Restaurangen

Restaurangen byggs för flera olika anledningar. Den har en servande funktion både för Museet och för den nya Havsparken. Den skulle attrahera folk till tomten även på vintern. Dessutom fungerar den som ett slags villoplan på vägen ner mot stranden och Havsparken.

I sin karaktär påminner restaurangen om en gråtta. Tanken var att utnyttja klippan även på vertikalen och skapa rum där.

Det blir otroligt varmt på sommaren och det hade varit en stor fördel att kunna gömma sig djupt i den svalta grottan. Det finns gott om plats att ha till och med uteservering. KÖK

Skala 1:200Sektion och vy mot norr

Landskapsvy Skala 1:200

Skala 1:100Sektion BB

Sektion AA och vy mot söder Skala 1:100

A

A

B

B

Material och detaljer

Klippans golv vid havet som redan är rätt så platt får jämnas ut och slippas till ett naturgolv. Resten grävs ut.

För att fästa byggnadens väggar till klippan görs det håll i golvet där järnstångar (1,1m långa) läggs 30cm in i stenet där de sam-manfogas med gjuten betong som hällas in i hållen för att hålla stängarna på plats. Sedan gjuts pelare av betong ovanpå stäng-arna. Det läggs 4 järnstångar under varje pelare som gjuts på platsen. För att motstå fientliga salt vatten används det sulfat resistent betong.

Vid materialvalet för väggarna fick jag inspiration av gamla bul-gariska hus. Det blir stenmurverk där man använder samma sten som har grävts ut från klippan vid utformningen av platsen. Väg-garna är 40cm tjocka i nedre delen och 30cm to toppen.

För taket har jag valt ek som har naturligt längre hållbarhet än andra träslag. Kärnvirke av ek är mycket motståndskraftigt mot röta i fuktiga miljöer. Träslaget verkar vara lämplig för utomhus-bruk.

Träslaget används också till golvtäckningen i vissa delar.

Gammal bulgarisk arkitekturVattnets utgrävningar i klippan

Skala 1:40

trä (ek)vulkanisk stenbetongjärnstång

armerad betongträ

Reflektioner

När man skapar arkitektur försöker man anpassa sig i en befintlig situation. Ibland handlar det om att sticka ut och i andra fall - att smälta in. Att inte-grera sig i en landskaplig miljö kan vara ännu en större utmaning än att bygga i en urban sådan. Man har alltid i åtanke att respektera omgivningen och försöka göra så naturlig förlängning av det befintliga som möjligt.

Många arkitekter använder naturen som ytterligare ett element av gestalt-ningen. Det kan vara skog, träd, äng, sjö osv. Vissa naturliga element upp-fattas och räknas hellre som ett problem än något annat. Man försöker ta bort dem, begränsa dem, börja på nytt. Då har man på sätt och viss ”rad-erat bort” situationen och skapar nya förutsättningar som det är lättare att jobba med. Men var ligger är utmaningen i detta? Då kunde man bygga vad som helst var som helst… och skapa kaos som resultat.

Vatten är ett av de elementen som är svårast att kontrollera om inte omöjligt. Trots detta används det av många som inspiration och en del av arkitekturen.

Tadao Ando är en av dem som använder vattnet som en aktiv del i sina byggnader. Det finns makt i vattnet som det inte går att missa som gör det till ett otroligt väsentligt element. I hans ”Water temple” i Awaji, Hyōgo, Japan, har det stila vattnet en meditativ effekt och antyder om en andlig rensning. (http://www.galinsky.com/buildings/watertemple/)Känslan man får när man går bland lotusblommorna handlar om att vara på en plats som överskrider vardagliga livet, där harmonin mellan natur och arkitektur med den lugnande spegeln av vatten framkallar meditation och asketism.(http://en.wikiarquitectura.com/index.php/Water_Temple)

I ”Church on the water” i Tomamu, Japan, kommer iden om kopplingen mellan platser för dyrkan och vattnet. (http://architecturalmoleskine.blogspot.se/2011/09/tadao-ando-church-on-water.html)Sjöns vatten yta har blivit en naturlig fortsättning av det viktigaste rummet i kyrkan som “flyter ut” genom glas fasaden.

Water Temple

Church on the water

Ett annat ställe där Tadao Ando visar sin förtjusning över naturen är Modern art museum i Fort Worth. Vatten och glas kompletterar varandra – det stila dammen reflekterar rummen på samma sått som glas reflekterar vattnet. (http://www.archdaily.com/213084/flashback-modern-art-museum-of-fort-worth-tadao-ando/)

Ytterligare ett exempel är Water museum av Juan Domingo Santos. Där är området ibland översvämmat med vatten från diket och på det sättet skapas det ett utrymme som ändrar sitt utseende under dagens gång.(http://www.archdaily.com/160456/water-museum-juan-domingo-santos/)

En av de kanske mest kända, relaterade till vattnet, verk är Frank Lloyd Wrights ”Falling water”. Där rinner vattnet inte bara bredvid huset utan det aktiverar det, ger liv till det. Utan vatten strömmen skulle inte huset vara det samma. Det har blivit en del av byggnadens själ.Rinnande och still vatten har så klart olika egenskaper och påverkar på olika sätt. Oavsätt detta har vattnet en stor roll.

Modern art museum Water museum

Falling water

Slutsatser

Påverkan som vattnet har över byggnaden är stor. Inte bara fysiskt utan också rumsligt och mentalt. Det är inte lätt att skyddas från vattnets slående krafter, speciellt vid havet, men det handlar inte om det. I fokus ligger tanken om att få se integreringen av två element som stödjer varandra samtidigt som de kämpar mot var-andra. Det naturliga och det byggda är oftast motsatser. Det hand-lar om att hitta rätta harmonin mellan dem. Gestaltningen som jag har skapat försöker inte bara bli en med vattnet utan med hela naturliga omgivningen. Det blir en civiliser-ing och fortsättning av det vilda. Det går inte att kontrollera vattnet men det handlar inte ens om detta. Dess skönhet ligger just i den egenskapen och i de oväntade möjligheterna som kommer efter. Byggnaden skapar chansen för vattnet att bete sig på olika sätt – att stillna till eller använda sin kraft för att slå till. Det intressanta ligger där vid mötet med vattnet och hur det förändrar utrymmen.

Det är svårt att tänka sig hur bra de små rummen skulle fungera. De är till och med utomhus rum som skulle påverkas av den fient-liga miljön. Havsparken i sig fungerar som en naturlig fortsättning av det redan existerande landskapet. Den borde inte uppfattas så mycket som en byggnad utan snarare som civilisering av en redan rätt så använd miljö. De nya små intima rummen kan vara en flexi-bel plattform för olika aktiviteter på sommaren. Från scener för musikaliska föreställningar till utrymmen för konstnärliga work-shops. Lösningen som jag har kommit fram till är en översättning av den undersökning som jag har gjort. Det hade kunnat utvecklas vidare och förvandlas till något annat. Mitt mål var att gå genom en viss process där jag använde olika verktyg för att till slut komma fram med ett förslag. Jag försökte kombinera den teoretiska med mina egna personliga visioner som sedan utvecklades vidare som skisser och modeller. Själva utvecklingen är väldigt synlig och jag var nöjd att notera att om man provar många olika scenariers kommer man till slut till något som faktiskt fungerar. Som i så många andra fall är det inte riktigt resultatet som är det viktigaste utan den vägen man tar för att komma hit.

Källförteckning:

Skriftliga källor:

Charles W. Moore and Jane Lidz, Water and architecture, London:Thames and Hudson (1994)

Георги Долапчиев, История на обектите , обявени за паметници на културата в град Ахтопол, Демакс (2009)

Георги Ад. Долапчиев, Ахтопол, Мит, история, природа и икономика до края на XX век, София: ПК “Д. Благоев” ООД (2000)

Internetkällor:

http://alzheimer-architecture.nl/wp-content/uploads/2012/04/Water-Henri-Snel-UK.pdf

http://www.querinistampalia.org/ita/nel_segno_di_carlo_scarpa.php

(http://interarchitecture.rietveldacademie.nl/wpcontent/uploads/2010/11/water-henri-snel-uk.pdf)

(http://www.galinsky.com/buildings/watertemple/)

(http://en.wikiarquitectura.com/index.php/Water_Temple)

(http://architecturalmoleskine.blogspot.se/2011/09/tadao-ando-church-on-water.html)

(http://www.archdaily.com/213084/flashback-modern-art-museum-of-fort-worth-tadao-ando/)

(http://www.archdaily.com/160456/water-museum-juan-domingo-santos/)

Ritningsunderlag:

- Stadsritning från Tzarevo kommun, Bulgarien- Satellitfoto från maps.google.com

Bilder:

The Modern, Fort Worth, Tadao Ando- http://momousa-first.tumblr.com/post/31318517801/johannareed-the-modern-fort-worth-tadao-andoHämtad 2014-01-15Fondazione Querini Stampalia- http://www.artonfile.com/images/VENICE-24-27.jpgHämtad 2014-06-21Vatten museum, Granada, panien- http://www.archdaily.com/160456/water-museum-juan-domingo-santos/5-494/Hämtad 2013-11-10Water cascades- http://metropolitangardens.blogspot.se/2011/07/bloedel-reserve-japanese-garden.htmlHämtad 2014-04-03Om Venedigs vatten skulle frysa- http://www.mymodernmet.com/profiles/blogs/robert-jahns-instagram-surreal-grand-canal-veniceHämtad 2014-04-21Passageway on the Isle of Crete, Greece- http://www.murraymitchell.com/2011/09/passageway-on-the-isle-of-crete-greece/Hämtad 2014-03-17Ahtopol- http://img.us2.bultourism.com/pictures/7408/7408_main_medium.jpgHämtad 2014-05-18Ahtopol strand- http://www.ahtopol-hotelikvartiri.com/index.php/ahtopol-beach-http://vestnikpriatel.com/%D0%BE%D1%87%D0%B0%D1%80%D0%BE%D0%B2%D0%B0%D0%BD%D0%B8%D0%B5%D1%82%D0%BE-%D0%B0%D1%85%D1%82%D0%BE%D0%BF%D0%BE%D0%BB/Hämtade 2013-11-03Bulgariska hus- http://www.ka6tata.com/za-ka6tata/restavracia/article/658Hämtad 2014-04-20Andra- http://globusnews.net/2012/57915- https://pbs.twimg.com/media/B8oDzE9CMAA61uB.jpg:large- https://s-media-cache-ak0.pinimg.com/736x/ba/ed/f2/baedf2864d00f4d6f5fdc2f3a212130e.jpg- http://www.archdaily.com/213084/flashback-modern-art-museum-of-fort-worth-tadao-ando/fw8/- https://s-media-cache-ak0.pinimg.com/736x/d3/d0/63/d3d0631d3f2ea6320237d93f5332c502.jpg- http://nb9.stumbleupon.netdna-cdn.com/_Dfkk2QyV_zq6vE8i17HHg- http://www.galinsky.com/buildings/watertemple/water%20temple-exterior%20view%20entry.jpg