TAT och KI Nya krav på att mäta och redovisa ”Turn-around-tider (TAT)” och ”Kvalitets-indikatorer (KI) i ISO 15189:2012.

Vad har vi för nytta av det…………………..?

Enkät till samtliga laboratorier före användarmötet

TAT (turn-around-tider/ handläggningstider/ svarstider):

• För hur många olika typer av analyser mäter ert laboratorium för närvarande TAT?

• Hur ofta utvärderas mätningarna av TAT?

• För vilka analyser bedömer ni mätning av TAT som mest relevant på ert laboratorium?

• Kan ni ge exempel på någon TAT-mätning som har lett till en förändring av laboratoriets rutiner?

Kvalitetsindikatorer (mätetal som används för att övervaka och utvärdera prestanda för laboratoriets processer och laboratoriets bidrag till patientvården):

• Vilka kvalitetsindikatorer för mikrobiologi använder ert laboratorium just nu?

• Har dessa mätetal diskuterats med laboratoriets beställare? Kan ni ge exempel på någon kvalitetsindikator-mätning som har lett till en förändring av rutiner?

• Vilka personer/funktioner deltar vid utvärderande av TAT och kvalitetsindikatorer på ert laboratorium?

Svar från 29 laboratorier varav 19 från Sverige

”Det är svårt att hitta effektiva kvalitetsindikatorer”

SS-EN ISO 15189:2012

4.14.7 Kvalitetsindikatorer

Laboratoriet ska fastställa kvalitetsindikatorer för att övervaka och utvärdera prestanda för kritiska delar av preanalytiska, analytiska och postanalytiska processer.

EXEMPEL Antal prover som inte uppfyller kraven, antal fel vid registrering och/eller provmottagning, antal korrigerade rapporter.

Processen för övervakning av kvalitetsindikatorer ska planeras. I detta ingår fastställande av mål, metodik, tolkning, gränser, handlingsplan och hur länge mätningen ska pågå. Indikatorerna ska regelbundet granskas för att säkerställa deras fortsatta lämplighet.

ANM1 Kvalitetsindikatorer för att övervaka andra rutiner än de som rör laboratorieundersökningar kan ge ledningen värdefulla insikter. Exempel på sådana kvalitetsindikatorer är säkerhet och miljö i laboratoriet, att dokumentation rörande utrustning och personal är komplett och dokumentstyrningens effektivitet

ANM 2 Laboratoriet bör fastställa kvalitetsindikatorer för att systematiskt övervaka och utvärdera laboratoriets bidrag till patientvården

SS-EN ISO 15189:2012

• 4.14.7 forts

Laboratoriet ska i samråd med användarna fastställa handläggningstider (TAT) för alla sina undersökningar som återspeglar kliniska behov.

Laboratoriet ska regelbundet utvärdera om det uppfyller de fastställda handläggningstiderna

SS-EN ISO 15189:2012

4.14.5 Intern revision

4.9 Identifiering och styrning av avvikelser

5.6.2 Kvalitetsstyrning (intern kontroll)

5.6.3 Jämförelser mellan laboratorier (extern kontroll)

Olika verktyg i kvalitetssystemet

Intern kontroll

Intern revision

Extern kontroll

Kvalitets-indikatorer

avvikelser

TAT

Turn-around-tider (TAT), handläggningstider 29 LAB

Hur många analyser övervakas med TAT:

• Inga (7 )

• 1-5 (16 )

• 5-20 (4 )

• >20 (1 )

• Alla (1 )

Hur ofta utvärderas TAT-mätningarna:

• Aldrig (5 )

• 1-3 ggr/ år (12)

• Månatligen/per kvartal (9 )

• Dagligen/varje vecka (1 )

Vilka TATmätningar är mest relevanta:

• Blododling (13)

• Influensa (9)

• Multiresistenta bakterier (9)

• Calicivirus (4)

• Urinodling (4)

• Kliniskt viktiga analyser (4)

• HSV likvor

• Likvorodling

• F-mikroskopi

• C. difficile

• C.trachomatis

• Borrelia

• Alla analyser

• Avvisade prov

Kvalitetsindikatorer

5/29 ”inga” eller inget svar

10/29 anger enbart kvalitetsindikatorer av typen:

• TAT/Svarstider/TATindex

• Externa kontroller/ Interna kontroller/ Avvikelser

Övriga 14 laboratorier specificerar 18 olika typer av kvalitetsindikatorer

Vem utvärderar kvalitetsindikatorerna?

• Kvalitetsansvariga (11)

• Medicinskt ansvarig/Konsult etc (10)

• Chefer/Ledare/Ledningsgrupp (29)

• Alla medarbetare är berörda (7)

• Ekonom (1)

Kvalitetsindikatorer

Pre-analys Analys Post-analys

Stöd-processer

• Andel avvisade prov • Andel felaktiga prov/beställningar • Andel egenremiss/ elektronisk remiss • Transporttid • Insättningstid blododlingar • Antal prov / volymer

• Andel tekniskt underkända analyser • Andel gränsvärden/ positiva/ ospecifika • Kvitterade restlistor • Omhändertagandetid pos blododling

• Kasserade substrat • Lästa/ giltiga procedurdokument • Avslutade förbättringsarbeten med patientnytta • Närvaro internundervisning • Sjukfrånvaro • Låsta PC • Svarsprocent medarbetarenkät

• Enkäter

Harmonization of quality indicators in laboratory medicine. A preliminary consensus Mario Plebani*, Michael L. Astion, et al Sciacovelli, Wilson Shcolnik, Ana-Maria Simundic and Zorica Sumarac Clin Chem Lab Med 2014; 52(7): 951–958 [The IFCC Working Group on laboratory errors and patient safety]

Pre-analys Analys Post-analys

Stöd-processer

• Felmärkta prov • Felaktigt registrerade prov • Fel provtyp • Fel provmängd • Transportfel, lagringsfel • Kontaminerade prov • Hemolys/koagulerade prov

• Frågeställning saknas • Felaktig provtagningstid

• Begriplig frågeställning

• Relevant frågeställning • Kliniskt värdefulla tolkningar

• Andel tekniskt underkända analyser • Andel analyser som saknar extern kontroll • Oacceptabelt EQ-utfall

• Oacceptabelt EQ-utfall samma orsak som tidigare

• LIS-stopp • Utbildningsmått • Kundtillfredsställelse-kliniker • Kundtillfredsställelse-patient

• Felaktigt registrerade resultat • Resultat med missat TAT-mål • Felaktiga svar • Alarmerande resultat - telefonsvar

Harmonization of quality indicators in laboratory

medicine. A preliminary consensus Mario Plebani*, Michael L. Astion, et al Sciacovelli, Wilson Shcolnik, Ana-Maria Simundic and Zorica Sumarac Clin Chem Lab Med 2014; 52(7): 951–958

Allt som går att mäta är inte viktigt och allt viktigt kan inte mätas

Allt som går att mäta är inte viktigt och allt viktigt kan inte mätas

• Ny kunskap, nya smittämnen, förändrade smittämnen? • Undanträngningseffekter? • Delaktighet och motivation • Koppling till ekonomi och resurser uppföljning kan

påverka val av indikatorer och mätningar? • Mätningar övertolkas och missförstås av andra?

Förändring/ förbättring? (10/29 nej eller inget svar)

• Nej men extra transporter har ordnats av ”sund förnuft” ändå..

• Blod avdelningen-transporter av flaskor från avd till lab.

• Förändrade tider för transporter från perifera sjukhus samt fler turer inkl röda dagar. .

• Vi har ändrat metoderna för blododling med snabbdiagnostik och snabbresistensbestämning.

• Blododlingar arbetstiden startar 7.30 istället för 8.00 för den som arbetar med blododlingar.

• Förändrade rutiner på lab för att ge snabbare svar på positiva blododlingar.

• Långa ledtider för bland annat blododlingar används som argument för ökade it-resurser.

• Ligger till grund för all vår verksamhetsutveckling.

• Pga diskusion omkring TAT mätningar har vi kortat ner svarstider inom en del immunologiska metoder..

• TAT för PCR herpes/varicella i likvor. Förkortade svarstider.

• TAT mikroskopi feces: Förändrade rutiner på lab för att säkerställa att svar ges inom utlovad tid.

• Borrelia/EBV metodval för snabbare svarstider

0

10

20

30

40

50

60

70

80

timmar

Turn-around-tider (TAT) per månad 2014-2015 för influensa A-virus, norovirus, MRSA och C. difficile, Karolinska Universitetslaboratoriet

Influensa A-virus (mikro till svar)

Norovirus (mikro till svar)

MRSA (mikro till svar)

C. difficile (mikro till svar)

Index - 2014: