tandhälsan hos barn och unga - 2017 · fördelning av barn per klinik i Östergötland ... dft...

Linköping augusti 2018Berit Mastrovito Verksamhetsutveckling vård och hälsaCaroline Blomma TandvårdsenhetenAnneLie Johansson Verksamhetsutveckling vård och hälsa

Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland 1994-2017Tandhälsorapport

Centrum för verksamhetsstöd och utveckling

Innehållsförteckning Inledning .......................................................................................... 1

Sammanfattning år 2017 .................................................................. 2

Resultat ............................................................................................ 4

Östergötland ................................................................................... 13

Boxholms kommun ......................................................................... 15

Finspångs kommun ......................................................................... 17

Kinda kommun ............................................................................... 19

Linköpings kommun ....................................................................... 21

Mjölby kommun .............................................................................. 23

Motala kommun .............................................................................. 25

Norrköpings kommun ..................................................................... 27

Söderköpings kommun ................................................................... 29

Vadstena kommun .......................................................................... 31

Valdemarsvik kommun ................................................................... 33

Ydre kommun ................................................................................. 35

Åtvidabergs kommun...................................................................... 37

Ödeshögs kommun ......................................................................... 39

Översikt över kommunerna i Östergötland .................................... 41

Fördelning av barn per klinik i Östergötland .................................. 42

Diskussion ...................................................................................... 43

Slutsatser ....................................................................................... 43

En liten historisk tillbakablick ........................................................ 44

Självupplevd tandhälsa hos 19-åringar .......................................... 45

Sammanfattning år 2017 ................................................................ 45

Inledning ........................................................................................ 45

Resultat .......................................................................................... 46

Diskussion ...................................................................................... 53

1 (58)

Inledning Tandhälsodata för barn och unga har sammanställts varje år sedan år 1994. Materialet presenteras i år i

rapporten; ”Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland 1994-2017”. Syftet med rapporten är att ge underlag för diskussion och analys inom tandvården, som i sin tur leder till planering och utvärdering av tandvård för barn och unga i Östergötland på olika nivåer. Rapporten är en sammanslagning av de tre tidigare rapporterna; ”Tandhälsan hos barn och unga i Östergötlands kommuner”,” Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland” och ”Självupplevd tandhälsa hos 19-åringar i Östergötland”. Förhoppningen är att denna sammanslagna rapport ska underlätta sökandet av information och ge en överskådlig bild av tandhälsan och dess utveckling.

I 2016 års rapport tillkom delen om ”Uppföljning av temporomandibulär dysfunktion och smärta (TMD-S)”. Årets rapport har kompletterats med uppgifter om tobaksfrihet för 12-åringar.

Rapporten ”Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland 1994-2017” innehåller:

• Andel 3, 6, 9, 12, 16 och 19-åringar som är kariesfria • Andel 6- och 19-åringar med omfattande kariesskador • Spridning min-max avseende kariesfrihet i de olika kommunerna • Översikt av tandhälsan i Östergötlands län och Östergötlands 13 kommuner • Andel av åldersgrupperna 3, 6, 9, 12, 16 och 19 år som undersökts och registrerats avseende tandhälsa • Andel 12-, 16- och 19-åringar som är tobaksfria • Andel 12-, 16- och 19-åringar med registrerad TMD-S (smärta) • Andel barn och unga som får sin vård inom folktandvård respektive privattandvård • Fluoridhalt i kommunalt dricksvatten samt i privata brunnar • Självupplevd tandhälsa hos 19-åringar i Östergötland

Tandhälsa mäts med de variabler som definierats av världshälsoorganisationen WHO. Följande tandhälsomål har satts upp för barnen i Europa: • År 2020 ska 80 procent av alla 6-åringar vara kariesfria • År 2020 ska det genomsnittliga antalet kariesskadade tänder bland 12-åringar inte överstiga 1,5

Variabler som avser primära tänder skrivs med gemener (små bokstäver) och variabler som avser permanenta tänder skrivs med versaler (stora bokstäver). I denna rapport används följande index:

D Decayed Karierad tand eller tandyta M Missing Tand eller tandyta som saknas F Filled Tand eller tandyta som är försedd med fyllning T Tooth Tand S Surface Tandyta a approximal Tandyta som gränsar till nästa tand i tandbågen, kontaktyta DFT Antal permanenta tänder som har kariesangrepp eller fyllning på grund av karies dmft Antal primära tänder som har kariesangrepp, fyllning eller har förlorats. dmft=0

används som hälsomått och dmft>5 används som sjukdomsmått

DFSa Antal permanenta tänder som har kariesangrepp eller fyllning i kontaktytorna. DFSa=0 används som hälsomått och DFSa>5 används som sjukdomsmått

Tobak Rökning och/eller snusning. Tobak=0 används som hälsomått TMD-S Temporomandibulär dysfunktion. TMD-S=0 används som hälsomått

2 (58)

Sammanfattning år 2017

Tandhälsa Tandhälsan hos barn och unga i Östergötlands kommuner är generellt mycket god, men lokala skillnader

förekommer. I små kommuner är antalet barn litet och några få individer kan påverka den procentuella fördelningen med stora variationer mellan olika år till följd. I de större kommunerna ses en jämnare fördelning beroende på ett större invånarantal.

Andelen 3-åringar som bedömts vara kariesfria (dmft=0) i det primära bettet var 94 procent år 2017. Kariesdiagnostiken för 3-åringar bör bedömas som relativt osäker då det kan vara svårt att göra en fullständig och noggrann undersökning av små barn som är ovana vid tandvårdssituationen. De primära kindtänderna har alldeles nyligen brutit fram i munnen och tidiga skador kan vara svåra att upptäcka.

Andelen kariesfria 6-åringar hade sjunkit från 78 procent år 2010 till 72 procent. Spridningen mellan lägsta och högsta värde per klinik var avsevärt lägre än tidigare år med ett högre minimi värde. Efter 6-års ålder rapporteras enbart kariesskador i det permanenta bettet, varför kariesskador i det primära bettet fortfarande kan förekomma trots att individen rapporterats vara kariesfri i det permanenta bettet. • Vid 9 års ålder var 82 procent av barnen kariesfria (DFT=0) i det permanenta bettet. • Vid 12 års ålder var 68 procent av barnen kariesfria (DFT=0) i det permanenta bettet. • Vid 16 års ålder var andelen kariesfria (DFT=0) 49 procent. • Vid 19 års ålder hade andelen kariesfria (DFT=0) sjunkit till 39 procent.

Andelen undersökta barn och unga Andelen barn i en specifik åldersgrupp som undersökts och där tandhälsodata har registrerats, jämförs

mellan kommunerna. En låg andel registrerade barn kan antingen bero på att barnen inte kommit till tandvården eller att barnen varit folkbokförda i Östergötland och sedan flyttat ut. Andelen undersökta barn och unga kan anta ett värde större än 100 procent om barn folkbokförda i andra kommuner fått sin tandvård utförd i aktuell kommun.

Andelen undersökta barn och unga var hög för hela länet i åldrarna 3, 6, 9, 12 och 16 år och låg mellan 94-96 procent. Andelen undersökta barn och unga var högre än riksgenomsnittet för åldrarna 3, 6, 12 och 19 år som är de åldersgrupper där statistik sammanställs nationellt.

Andelen undersökta 19-åringar varierade kraftigt mellan Östergötlands kommuner. Den kommun som visade lägst värde var Valdemarsviks kommun med 67 procent medan Finspångs kommun låg högst med 89 procent (genomsnittligt värde för länet var 83 procent). Den lägre procentsatsen för 19-åringar kan till del förklaras med utflyttning från och inflyttning till länet bland annat på grund av studier. De 19-åringar som flyttat in till länet kan ha fått sin undersökning i hemkommunen innan de flyttat, eller hade ännu inte hunnit bli registrerade hos tandvården i Östergötland.

Vårdgivare Majoriteten av barn och unga (87 procent) har fått sin undersökning och behandling inom

Folktandvården. Andelen barn och unga som fått sin undersökning och behandling inom privattandvården ökar med barnens stigande ålder från 8 procent av 3-åringarna till 16 procent av 19-åringarna.

Tobaksbruk

Antalet 12-åringar med ett registrerat tobaksbruk var totalt i länet fyra stycken och gav därför inte något utslag i statistiken.

Andelen 16-åringar med ett registrerat tobaksbruk var 5 procent (min 0 procent i Ydre, max 12 procent i Finspång) och har minskat med 1 procentenhet sedan år 2016.

Andelen 19-åringar med ett registrerat tobaksbruk var 18 procent (min 14 procent i Boxholm, max 26 procent i Valdemarsvik) och har minskat med 2 procentenheter sedan år 2016.

Från 16 års ålder inträder en kraftig ökning av andelen unga som röker och/eller snusar fram till 19 års ålder. Hos flickor är rökning vanligast, medan pojkar snusar i högre grad än de röker. Det är endast ett fåtal som både röker och snusar.

3 (58)

TMD-S (temporomandibulär dysfunktion) - smärta i ansikte och huvud De inrapporterade värdena för TMD-S togs år 2016 för första gången med i tandhälsorapporten. Den

sammanlagda andelen barn och unga som registrerats för TMD-S år 2017 för grupperna 12-, 16- och 19-åringar var 69 procent - 7 procentenheter lägre än föregående år. Data för TMD-S saknas för 40 procent av 12-åringarna, 24 procent av 16-åringarna och 31 procent av 19-åringarna vilket gör att en tolkning av resultaten måste göras med försiktighet.

Fluoridhalt i vatten Fluoridhalten kontrolleras fortlöpande i länets kommunala dricksvattentäkter. Familjer med privata

brunnar erbjuds avgiftsfri provtagning om fluoridhalten är okänd och familjen har små barn. Vid en fluoridhalt runt 1 ppm har vattnet god kariesförebyggande effekt. Vid låga fluoridhalter försvinner de kariesskyddande egenskaperna och vid förhöjda fluoridhalter föreligger risk för mineraliseringsstörningar i form av fläckar eller gropar i tänderna som kan uppstå då emaljen bildas.

I Östergötland varierade fluoridhalterna i kommunalt dricksvatten år 2017 mellan <0,1 ppm upp till 1,3 ppm. Lägst fluoridhalt i kommunalt dricksvatten fanns i Linköpings och Motalas centralorter samt i Finspång, Vadstena och Åtvidaberg med mellan <0,1 och 0,5 ppm. Högst fluoridhalt hade delar av Mjölby, Ydre och Ödeshög med upp till 1,3 ppm.

I de 128 privata brunnar som undersökts under året varierade värdena mellan <0,2 till 4,2 ppm. Familjer med förhöjda fluoridhalter i dricksvatten får skriftliga rekommendationer om vilka åtgärder de bör vidta för att undvika emaljskador hos barnen. Vid låga fluoridhalter lämnas för närvarande inte några generella anvisningar för kariesförebyggande åtgärder.

4 (58)

Resultat Karies

3-åringar

Andelen kariesfria 3-åringar har legat stabilt på en hög nivå (92-95 procent), under tidsperioden 1994-2017. Skillnaderna mellan de olika kommunerna i Östergötland är mycket små. Andelen kariesfria 3-åringar i Östergötland år 2017 var 94 procent.

Rapporteringen av andelen kariesfria 3-åringar är sannolikt något överskattad. Det primära bettet är inte fullständigt utvecklat förrän barnet är runt två och ett halvt år och tidiga kariesskador är svåra att upptäcka hos små barn.

Andelen undersökta 3-åringar i Östergötland år 2016 var i Östergötland 92 procent och i hela Sverige 83 procent (statistik från Socialstyrelsen)*.

*I rapporten jämförs värdena för Östergötland med värdena för Sverige år 2016 eftersom Socialstyrelsens statistik för Sverige år 2017 ännu inte finns tillgänglig.

94 94 95 94 93 94 94 94 95 94 94 94 95 92 95 94 94 94 94 94 94 93 94 94

0

25

50

75

100

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Ande

l (%

)

Andel kariesfria 3-åringar, dmft=0, 1994-2017

5 (58)

6-åringar

Andelen kariesfria 6-åringar ökade från 64 procent år 1994 till 78 procent år 2010. Sedan dess har andelen sjunkit med 6 procentenheter till 72 procent.

För hela Sverige (Socialstyrelsen år 2016) var värdet för kariesfria 6-åringar 75 procent. SKAPA, Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit, visade år 2016 på ett intervall för kariesfria 6-

åringar mellan 72-84 procent.

Det fanns en stor variation mellan de olika Folktandvårdsklinikerna (privattandvården inte medtagen) avseende kariesfrihet för 6-åringar, från 44 procent i Skäggetorp till 87 procent i Ljungsbro och Borensberg. Spridningen mellan högsta och lägsta värde för kariesfria 6-åringar var fram till år 2016 relativt stor, medan år 2017 visade på en mindre skillnad.

Det mål på 80 procent kariesfria 6-åringar som WHO ställt upp för år 2020 har ännu inte nåtts i Östergötland och utvecklingen går åt fel håll.

Andelen 6-åringar med mycket karies, dmft > 5, varierade under tidsperioden 2001-2017 mellan 4 till 7 procent och värdet har varit oförändrat sedan år 2014.

64 66 67 69 70 70 71 72 74 74 75 74 74 73 77 78 78 76 77 75 74 75 73 72

0

25

50

75

100

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Ande

l (%

)

Andel kariesfria 6-åringar, dmft=0, 1994-2017 (Vertikala staplar=spridning min-max)

65

4 45 5

6 65

6 65

67 7 7 7

0

5

10

2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017

Ande

l (%

)

Andel 6-åringar med dmft>5, 2001-2017

6 (58)

9-åringar

Åldersgruppen 9-åringar infördes i tandhälsoregistreringen första gången år 2005. 9-åringar med kariesfria kontaktytor har uppvisat en stor förbättring från 90 procent år 2005 till 97 procent år 2017. Andelen helt kariesfria 9-åringar år 2017, DFT=0, var 82 procent och värdet har legat relativt oförändrat sedan år 2010.

90 90 95 96 95 94 95 95 96 97 96 97 97

0

25

50

75

100

2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017

Ande

l (%

)

Andel 9-åringar med kariesfria kontaktytor, DFSa=0, 2005-2017

7 (58)

12-åringar

Andelen 12-åringar med kariesfria kontaktytor visade under perioden 2003-2006 en negativ trend och sjönk från 91 procent till 83 procent. Andelen kariesfria kontaktytor har efter denna period återigen stigit och ligger år 2017 på 91 procent.

Andelen helt kariesfria 12-åringar år 2017, DFT=0, var 68 procent och värdet har stigit med 7 procentenheter från 61 procent år 2010.

WHO:s mål till år 2020 för 12-åringar är att ett genomsnittligt antal kariesskadade tänder, DFT, inte ska överstiga 1,5. I Östergötland och Sverige är detta mål sedan länge uppnått.

Vid 12 års ålder har pojkar i medeltal något fler kariesskadade tänder i jämförelse med flickor, 0,72 respektive 0,69 (Socialstyrelsen).

År 2016 var medelvärdet för DFT i Östergötland 0,70 och för Sverige 0,69.

För att mäta tandhälsan hos barn med den allra sämsta tandhälsan, har WHO tagit fram ett särskilt kariesindex. Det så kallade SiC-indexet (Significant Caries Index) visar medelvärdet av skadade tänder för den tredjedel av barn och ungdomar med störst andel skadade tänder. WHO:s mål för år 2015 var att SiC-index för 12-åringar skulle vara färre än tre skadade tänder, ett mål som sedan länge är uppnått i Sverige. Från år 2016 har SiC-index i Östergötland sjunkit från 2,1 till 1,9.

89 90 90 89 89 91 90 91 91 91 86 86 83 87 86 87 86 88 89 89 91 91 89 91

0

25

50

75

100

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Ande

l (%

)


2,0 2,11,9 2,0 2,1

1,9

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

2012 2013 2014 2015 2016 2017

SiC-

inde

x

SiC-index för 12-åringar, 2012-2017

8 (58)

16-åringar

Andelen 16-åringar med kariesfria kontaktytor uppvisar en positiv utveckling från 70 procent år 1994 till som högst 80 procent år 2015. År 2017 hade värdet sjunkit med 2 procentenheter till 78 procent.

Andelen helt kariesfria 16-åringar, DFT=0, har under de senaste åren utvecklats positivt från 39 procent år 2010 till 49 procent år 2017.

Andelen 16-åringarna med mycket karies i kontaktytorna, DFSa>5, visar ett stabilt värde över åren och ligger på en mycket låg nivå.

70 72 72 70 72 72 74 75 76 76 73 73 72 72 74 74 73 73 74 75 78 80 79 78

0

25

50

75

100

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Ande

l (%

)


3 3 3 3 3 3 2 2 2

2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

0

5

10

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Ande

l (%

)

Andel 16-åringar med DFSa>5, 1994-2017

9 (58)

19-åringar

Andelen 19-åringar med kariesfria kontaktytor, DFSa=0, uppvisar en positiv trend från 56 procent år 1994 till 70 procent år 2017. Andelen 19-åringar i Sverige med kariesfria kontaktytor var 69 procent år 2016 och visade ingen skillnad mellan pojkar och flickor (Socialstyrelsen).

Andelen helt kariesfria 19-åringar, DFT=0, låg år 2017 i Östergötland på 39 procent. Utvecklingen har varit positiv och andelen kariesfria 19-åringar har sedan år 2010 ökat med 7 procentenheter.

Sedan år 1996 har skillnaden mellan Folktandvårdsklinikerna med högst respektive lägst värde hos 19-åringar med kariesfria kontaktytor legat relativt konstant.

År 2016 hade 68 procent av 19-åringarna inte några kariesangrepp approximalt, DFSa=0, (värdet för Sverige var 69 procent). Pojkar i denna åldersgrupp har mer approximalkaries än flickor, med en skillnad på 2 procentenheter (Socialstyrelsen).

Andelen 19-åringar med mycket karies i kontaktytorna, DFSa>5, har halverats från år 1994 till år 2017. Detta är intressant eftersom approximala skador är en bra indikator på framtida vårdbehov. Lagade tänder kommer i framtiden till stor del behöva nya fyllningar, och lagningar approximalt är ofta utsatta för omgörning.

56 57 59 56 57 57 57 61 61 62 59 60 60 59 62 61 63 63 66 65 67 67 68 70

0

25

50

75

100

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Ande

l (%

)


8 8 8 8 7 7

8

6 6 5 5

6 5

6 5 5 5 5

4 4 4 4 5

4

0

5

10

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Ande

l (%

)

Andel 19-åringar med DFSa>5, 1994-2017

10 (58)

TMD-S

12-åringar

16-åringar

19-åringar

Andelen barn och unga där Temporomandibulär dysfunktion (TMD-S) har registrerats är låg i flera av länets kommuner. Totalt har TMD-S registrerats för 69 procent av barn och unga i aktuella åldersgrupper. Förekomsten av TMD-S i Östergötland varierar mellan 2 procent hos 12- och 16-åringarna till 4 procent hos 19-åringarna.

2 3 2 3

2 1 1 2

0

5

10

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Ande

l (%

)

Andel 12-åringar med smärta (TMD-S), 2010-2017

3 3 3 3 3 3 3 2

0

5

10

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Ande

l (%

)


3 3 4 4 5 4 4 4

0

5

10

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Ande

l (%

)


11 (58)

Tobaksbruk

12-åringar

År 2017 registrerades tobaksbruk för 3 068 (59 procent av det totala antalet) 12-åringar, varav 3 064 var tobaksfria. De fyra individerna med ett registrerat tobaksbruk gav inte något avtryck i statistiken.

16-åringar

Andelen tobaksfria 16-åringar visar en positiv trend från 88 procent år 1994 till 95 procent år 2017. Totalt sett har tobaksbruket hos 16-åringar mer än halverats under perioden 2001-2017.

Tobaksvanorna hos 16-åriga flickor skiljer sig markant från de hos pojkar. Hos flickor dominerar rökningen helt. Pojkar uppvisar totalt sett ett högre tobaksbruk än flickor, men hos pojkar är grupperna rökare och snusare ungefär lika stora. Bara ett fåtal 16-åringar både rökte och snusade.

88 91 91 90 90 90 88 88 89 86 89 89 91 91 92 93 93 93 95 94 94 96 95

0

25

50

75

100

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Ande

l (%

)

Andel tobaksfria 16-åringar, 1994-2017

0

5

10

15

20

25

30

35

2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017

Ande

l (%

)

Andel 16-åriga flickor med tobaksbruk, 2001-2017

Röker Snusar Röker & Snusar

0

5

10

15

20

25

30

35

2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017

Ande

l (%

)

Andel 16-åriga pojkar med tobaksbruk, 2001-2017


12 (58)

19-åringar

Andelen tobaksfria 19-åringar var 82 procent år 2017. Mellan åren 1995 och 2004 var det en nedgång med drygt tio procentenheter i andelen tobaksfria 19-åringar, varefter det kom en lika stor uppgång mellan åren 2004 och 2017. Tobaksbruket hos 19-åringar har sedan år 2015 minskat med 4 procentenheter.

Andelen rökare ökar kraftigt bland både flickor och pojkar från 16 till 19 års ålder, men allra mest hos pojkar. Andelen flickor som snusar är låg, medan snusning hos pojkar är vanligare förekommande än rökning. Tobaksbruket hos både pojkar och flickor har sjunkit sedan föregående år.

Uppgifter om tobaksbruk för flickor respektive pojkar 16 och 19 år saknas för åren 2007 och 2014.

80

82

80

78

80

77

76

76

75

71

70

73

75

74

75

78

78

79

82

80

78

80

82

0

25

50

75

100

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Ande

l (%

)

Andel tobaksfria 19-åringar, 1994-2017

0

5

10

15

20

25

30

35

2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017

Ande

l (%

)

Andel 19-åriga flickor med tobaksbruk, 2001-2017


0

5

10

15

20

25

30

35

2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017

Ande

l (%

)

Andel 19-åriga pojkar med tobaksbruk, 2001-2017


13 (58)

ÖSTERGÖTLAND

Population

antal antal andel antal andel3 5405 5059 94% 4742 94%6 5253 4981 95% 3600 72%

ÅlderUndersökta Kariesfria

Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0

78% 76% 77% 75% 74% 75% 73% 72%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Andel kariesfria 6-åringar, dmft=0

Population

antal antal andel antal andel9 5320 5037 95% 4120 82%

12 5170 4963 96% 3396 68%16 4765 4504 95% 2221 49%19 5118 4263 83% 1678 39%


Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0

30% 30% 33% 32% 36% 35% 38% 39%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Andel kariesfria 19-åringar, DFT=0

Population

antal antal andel antal andel12 5170 3068 59% 3064 100%16 4765 4321 91% 4122 95%19 5118 4106 80% 3374 82%

Tobaksfria unga, Tobak=0

ÅlderTobaksfria (tobak=0)Registrerad

14 (58)

• Andelen kariesfria 6-åringar har sjunkit med en procentenhet sedan år 2016 medan andelen

kariesfria 19-åringar under samma tidsperiod ökat med en procentenhet. • Andelen undersökta barn och unga ligger mellan 94-96 procent för 3 till 16-åringar, medan andelen

undersökta 19-åringarna är 83 procent och har ökat med två procentenheter sedan år 2016. • Andelen barn och unga som valt privattandvård har ökat med en procentenhet. • Tobaksbruket hos 19-åringar har minskat med två procentenheter sedan år 2016. • 69 procent av 12-, 16- och 19-åringar har registrerats för TMD-S (76 procent år 2016). • Låg fluoridhalt i kommunalt dricksvatten framförallt i de större kommunerna. • I ett längre tidsperspektiv (sedan år 2010) ses en fortsatt minskning av andelen kariesfria 6-åringar

med totalt 6 procentenheter. Andelen kariesfria 19-åringar har under samma tidsperiod ökat med totalt 9 procentenheter.

• En sammanfattning av 19-åringarnas självupplevda tandhälsa presenteras på länsnivå i slutet av rapporten.

Populationantal antal andel antal andel

12 5170 3117 60% 3063 98%16 4765 3646 77% 3556 98%19 5118 3670 72% 3528 96%

Smärta, TMD-S

ÅlderSmärtfriaRegistrerad

Ålder antal andel3 385 8%6 541 11%9 661 13%

12 744 15%16 686 15%19 674 16%

Totalt 3691 13%

Privattandvård

Kommunaltppm ppm antal

2008 <0,1 – 1,4 0,1 – 13 4452009 <0,1 – 1,3 0,1 – 4,5 3582010 <0,1 – 1,3 0,1 – 5,0 3382011 <0,1 – 1,4 0,1 – 5,7 3352012 <0,1 – 1,4 0,1 – 6,4 4002013 <0,1 – 1,4 0,1 – 6,6 3672014 <0,1 – 1,3 0,1 – 5,4 3512015 <0,1 – 1,4 0 – 12,5 2652016 <0,1 – 1,4 0 – 3,6 2582017 <0,1 – 1,3 <0,2 – 4,2 278

Fluoridhalt (ppm) i dricksvatten

ÅrPrivata brunnar

69%

Kariesfria, alla Epi-åldrar

Svarsfre-kvens39%

Nöjda87%

19-årsenkäten, Svarsfrekvens/Nöjdhet

15 (58)

BOXHOLMS KOMMUN


3 76 70 92% 64 91%6 62 61 98% 47 77%



76% 74% 78% 82%72%

90%77% 77%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017



9 54 52 96% 43 83%12 52 50 96% 37 74%16 63 61 97% 38 62%19 67 48 72% 19 40%

Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0Kariesfria

ÅlderUndersökta

22%29% 30% 35%

42%37% 36% 40%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017



12 52 34 65% 34 100%16 63 57 90% 52 91%19 67 43 64% 37 86%



16 (58)

• Andelen kariesfria 6-åringar är oförändrad sedan föregående år. Andelen kariesfria 19-åringar har ökat med fyra procentenheter. Sammanlagt 73 procent av barnen i åldersgrupperna är kariesfria och i alla åldrar utom för 3-åringar redovisas en bättre tandhälsa än länet i stort.

• Andelen undersökta barn och unga ligger högt för alla åldrar utom för 19-åringar. • Hos 16-åringar har tobaksbruket ökat, medan det minskat bland 19-åringar. • Registrering av TMD-S är liksom förra året mycket låg med en genomsnittlig inrapportering av 24

procent av barn och unga i aktuella åldrar. • Andelen barn och unga som valt privattandvård är lägre än i länet. • Fluoridhalten i kommunalt dricksvatten ligger under optimalt värde. • I ett längre tidsperspektiv ses en relativt oförändrad andel kariesfria 6-åringar, medan andelen

kariesfria 19-åringar stadigt ökat. • Relativt oförändrad svarsfrekvens (44 %) på 19-årsenkäten sedan föregående år (48 %). Andelen

unga som upplevt besvär med nedstämdhet (10 %), svårigheter att tugga mat (35 %) eller huvudvärk associerat till tänderna (19 %) är mindre än i övriga länet.


12 52 11 21% 11 100%16 63 22 35% 21 95%19 67 11 16% 10 91%

Smärta, TMD-S



12 2 4%16 8 13%19 4 8%

Totalt 24 7%

Privattandvård


2008 0,6 – 0,8 0,2 – 1,8 272009 0,6 – 0,9 0,2 – 2,1 142010 0,6 0,5 – 2,7 162011 0,6 0,1 – 1,5 132012 0,6 0,2 – 2,0 132013 0,6 0,1 – 2,4 182014 0,6 0,3 – 1,2 92015 0,6 0,1 – 2,4 62016 0,6 – 0,7 0,3 – 2,4 92017 0,6* 0,3 – 2,2 9


ÅrPrivata brunnar

*Boxholm 0,61. Malexander 0,55.

73%


Svarsfre-kvens44%

Nöjda85%


17 (58)

FINSPÅNGS KOMMUN


3 255 239 94% 227 95%6 279 265 95% 177 67%



73% 67%80%

72% 73% 71% 74%67%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017



9 223 212 95% 167 79%12 224 211 94% 119 56%16 220 204 93% 93 46%19 220 196 89% 70 36%



20% 22% 27% 27% 30% 33% 36% 36%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


Population




18 (58)

• Andelen kariesfria barn och unga har minskat för 6-, 9-, 12- och 16-åringar. Sammanlagt 64 procent av barnen i åldersgrupperna är kariesfria (lägre än i länet). Andelen kariesfria 6-åringar har minskat med 7 procentenheter sedan år 2016.

• Andelen undersökta barn och unga är hög för samtliga åldersgrupper och ligger mellan 89-95 procent.

• Andelen tobaksfria 16-åringar är oförändrad, medan andelen tobaksfria 19-åringar har minskat. • 70 procent av barn och unga i aktuella åldersgrupper har registrerats för TMD-S. • Andelen barn och unga som valt privattandvård är lägre än i länet. • Fluoridhalten i kommunalt dricksvatten är låg. • I ett längre tidsperspektiv ses en minskning av andelen kariesfria 6-åringar, medan andelen

kariesfria 19-åringar stadigt ökat. • Andelen besvarade 19-årsenkäter har minskat kraftigt (från 84 % 2015 till 23 % 2017). Tolkning av

resultatet bör därför göras med försiktighet. 15 procent tycker att de saknar kunskap om vikten av fluortandkräm. En trend med en större andel som uppger att de generellt är missnöjda med sin munhälsa kan ses (22 % 2017, länet 13 %). Andelen som uppger besvär med svårigheter att tugga mat (52 % år 2017) har ökat i kommunen från 2013 och är större än i övriga länet (40 %).


12 224 96 43% 94 98%16 220 183 83% 179 98%19 220 185 84% 178 96%

Smärta, TMD-S



12 15 7%16 22 11%19 18 9%

Totalt 98 7%

Privattandvård


2008 0,2 – 1,0 0,2 – 1,7 82009 0,2 – 1,0 0,1 – 3,2 162010 0,2 – 1,0 0,3 – 1,4 142011 0,2 – 1,0 0,2 – 2,3 102012 0,2 – 1,0 0,2 – 1,8 312013 0,2 – 1,0 0,1 – 1,8 52014 0,2 – 1,0 0,2 – 2,6 232015 0,2 – 1,0 0,2 – 2,3 162016 0,1 – 0,5 0,1 – 2,6 172017 <0,1 – 0,5* <0,2 – 2,2 14


ÅrPrivata brunnar

*Bleken 0,06. Byle 0,24. Grytgöl 0,25. Igelfors 0,16. Rejmyre <0,05. Hävla 0,46.

64%


Svarsfre-kvens23%

Nöjda78%


19 (58)

KINDA KOMMUN


3 114 111 97% 108 97%6 96 92 96% 62 67%



81% 77% 82% 76% 76% 78% 78%67%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017



9 112 109 97% 86 79%12 119 115 97% 81 70%16 106 104 98% 58 56%19 111 97 87% 49 51%



35% 32% 37% 35% 40% 40% 33%

51%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


Population




20 (58)

• Andelen kariesfria 6-åringar har sjunkit med 11 procentenheter sedan år 2016 och ligger nu 5 procentenheter lägre än i länet, medan andelen kariesfria 3, 12, 16 och 19-åringar har ökat. Sammanlagt 71 procent av barnen i åldersgrupperna är kariesfria.

• Andelen undersökta barn och unga ligger högt jämfört med länet. • Andelen barn och unga som valt privattandvård är låg. • Tobaksbruket har ökat något hos 16-åringar. • 85 procent av barn och unga i aktuella åldersgrupper har registrerats för TMD-S. • Fluoridhalten i kommunalt dricksvatten är låg. • I ett längre tidsperspektiv ses en minskning av andelen kariesfria 6-åringar med 14 procentenheter,

medan andelen kariesfria 19-åringar ökat med 16 procentenheter. • Fortsatt hög svarsfrekvens (71 %) på 19-årsenkäten. Sedan 2013 ses en tendens till ökning av

andelen som är nöjda med sin mun (93 % 2017, länet 87 %). Under samma period ses en minskning i andelen som undvikit att skratta eller känt sig generade över sin mun (16 % 2013, 13 % 2017).


12 119 96 81% 93 97%16 106 96 91% 95 99%19 111 94 85% 93 99%

Smärta, TMD-S



12 3 3%16 2 2%19 10 10%

Totalt 22 4%

Privattandvård


2008 0,1 – 0,5 0,1 – 1,7 372009 0,1 – 0,5 0,2 – 1,8 252010 0,1 – 0,5 0,4 – 1,1 122011 0,1 – 1,0 0,1 – 4,5 172012 0,1 – 0,7 0,2 – 3,1 262013 0,1 – 0,7 0,1 – 2,9 212014 0,1 – 0,5 0,1 – 3,6 162015 0,1 – 0,5 0,1 – 1,8 92016 0,2 – 0,6 0,2 – 1,9 222017 0,2 – 0,9* <0,2 – 2,0 19


ÅrPrivata brunnar

*Kisa 0,44. Björkfors 0,25. Horn 0,81. Hycklinge 0,88. Rimforsa 0,24. Ydrefors 0,51.

71%


Svarsfre-kvens71%

Nöjda93%


21 (58)

LINKÖPINGS KOMMUN


3 1887 1747 93% 1645 94%6 1860 1771 95% 1331 75%



80% 78% 76% 76% 76% 76% 78% 75%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017



9 1786 1686 94% 1396 83%12 1784 1714 96% 1214 71%16 1628 1554 95% 756 49%19 1874 1501 80% 645 43%



32% 29% 34% 34% 38% 35%41% 43%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


Population




22 (58)

• Andelen kariesfria 6-åringar har sjunkit medan andelen kariesfria 12- och 19-åringar har ökat sedan år 2016. Sammanlagt 70 procent av barn och unga i åldersgrupperna är kariesfria.

• Andelen undersökta barn och unga i åldrarna 3-16 år är hög och varierar mellan 93-96 procent. • Andelen barn och unga som valt privattandvård är relativt hög och har ökat sedan år 2016. • Tobaksbruket ligger under snittet för länet. • 70 procent av barn och unga i aktuella åldersgrupper har registrerats för TMD-S. • Fluoridhalten i kommunalt dricksvatten är låg. • I ett längre tidsperspektiv ses en minskning av andelen kariesfria 6-åringar, medan andelen

kariesfria 19-åringar stadigt ökat. • Svarsfrekvensen på 19-årsenkäten har sjunkit (från 69 % år 2016 till 49 % år 2017) men är något

högre än för länet i stort. Svaren från Linköping utgör 45 procent av samtliga besvarade enkäter och stämmer väl överens med resultatet för länet i stort. En något större andel av de unga i kommunen, än i övriga länet, anger att de undvikit att skratta eller känt sig generade över sina tänder. Tendensen har varit densamma sedan år 2013.


12 1784 1120 63% 1092 98%16 1628 1250 77% 1215 97%19 1874 1357 72% 1301 96%

Smärta, TMD-S



12 276 16%16 239 15%19 245 16%

Totalt 1313 13%

Privattandvård

Kommunalt

ppm ppm antal2008 0,2 – 0,3 0,1 – 5,0 1192009 0,2 – 0,3 0,1 – 3,0 862010 0,2 – 0,3 0,1 – 3,2 782011 0,2 – 0,3 0,2 – 3,7 1022012 0,2 – 0,3 0,1 – 6,4 832013 0,2 – 0,3 0,1 – 2,3 922014 0,2 0,1 – 5,4 752015 0,2 – 0,5 0,0 – 4,2 682016 0,2 – 0,3 0,1 – 2,8 572017 0,1 – 0,2* <0,2 – 4,2 59


ÅrPrivata brunnar

*Berggården 0,14. Linköping 0,22. Ulrika 0,22.

70%


Svarsfre-kvens49%

Nöjda88%


23 (58)

MJÖLBY KOMMUN


3 329 320 97% 299 93%6 319 306 96% 221 72%



83% 83% 84%75% 80% 78% 74% 72%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017



9 369 359 97% 296 82%12 329 322 98% 227 70%16 272 257 94% 136 53%19 282 241 85% 92 38%



36% 34% 32% 34% 33% 35% 35% 38%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


Population




24 (58)

• Andelen kariesfria 6-åringar har minskat, medan andelen kariesfria i övriga åldersgrupper ökat eller är oförändrad sedan år 2016. Sammanlagt 70 procent av barn och unga i åldersgrupperna är kariesfria.

• Andelen undersökta barn och unga i alla åldrar ligger på en mycket hög nivå. • Andelen barn och unga som valt privattandvård ligger högst i länet. • Andelen tobaksfria 16-åringar har minskat medan andelen tobaksfria 19-åringar har ökat. • Endast 43 procent av barn och unga i aktuella åldersgrupper har registrerats för TMD-S. • Låg till relativt hög fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. • I ett längre tidsperspektiv ses en minskning av andelen kariesfria 6-åringar, medan andelen

kariesfria 19-åringar ökat något. • Kraftigt minskad andel besvarade 19-årsenkäter från 76 procent 2015 till 28 procent 2017. Tolkning

av resultatet bör därför göras med försiktighet. En mindre andel av unga i kommunen, än i länet i stort, uppger att de känt sig generade över sin mun eller undvikit sitt umgänge på grund av sina tänder, en trend som kan ses sedan de senaste fem åren.


12 329 176 53% 176 100%16 272 115 42% 114 99%19 282 88 31% 85 97%

Smärta, TMD-S



12 73 23%16 53 21%19 55 23%

Totalt 322 18%

Privattandvård


2008 0,3 – 1,4 0,1 – 3,4 522009 0,2 – 1,3 0,1 – 3,0 612010 0,2 – 1,2 0,2 – 2,3 452011 0,2 – 1,4 0,1 – 2,1 432012 0,3 – 1,4 0,1 – 1,8 412013 0,3 – 1,4 0,1 – 2,3 442014 0,3 – 1,3 0,2 – 2,8 302015 0,2 – 1,4 0,1 – 2,8 302016 0,3 – 1,3 0,1 – 1,9 262017 0,2 – 1,2* <0,2 – 2,2 31


ÅrPrivata brunnar

*Mjölby 0,27. Normlösa 0,17. Skeppsås 0,33. Västra Harg 0,67. Önnebo 1,20. Väderstad 0,29. Mantorp 0,28.

70%


Svarsfre-kvens28%

Nöjda88%


25 (58)

MOTALA KOMMUN


3 490 450 92% 424 94%6 475 441 93% 322 73%



80% 74% 77% 74% 73% 74% 71% 73%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017



9 503 460 91% 382 83%12 491 459 93% 333 73%16 477 439 92% 214 49%19 430 373 87% 120 32%



27% 32% 32% 32% 31% 36% 40%32%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


Population




26 (58)

• Andelen kariesfria 6-åringar har ökat medan andelen kariesfria 19-åringar har minskat jämfört med länets övriga kommuner. Sammanlagt 68 procent av barn och unga i åldersgrupperna är kariesfria.

• Andelen undersökta barn och unga är relativt oförändrad sedan föregående år men ligger något under länets siffror.

• Andelen barn och unga som valt privattandvård är hög. • Tobaksbruket hos 16-åringar har minskat med två procentenheter sedan år 2016. • 79 procent av barn och unga i aktuella åldersgrupper har registrerats för TMD-S. • Relativt låg fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. • I ett längre tidsperspektiv ses en minskning av andelen kariesfria 6-åringar, medan andelen

kariesfria 19-åringar ökade fram till år 2016. Mellan åren 2016 och 2017 har andelen kariesfria 19-åringar minskat med 8 procentenheter.

• Lägre svarsfrekvens (35 %) på 19-årsenkäten än föregående år (48 %). Tolkning av resultatet bör göras med försiktighet. En ökande andel unga har känt sig generade över sin mun (2013 22 % och 2017 31 %).


12 491 339 69% 334 99%16 477 410 86% 402 98%19 430 354 82% 341 96%

Smärta, TMD-S



12 63 14%16 87 20%19 62 17%

Totalt 389 15%

Privattandvård


2008 0,1 – 0,7 0,1 – 3,2 222009 0,1 – 0,5 0,3 – 1,8 82010 0,1 – 0,6 0,1 – 2,0 262011 0,1 – 0,6 0,1 – 1,5 162012 0,1 – 0,6 0,1 – 3,0 342013 0,1 – 0,6 0,3 – 6,6 192014 0,2 – 0,6 0,4 – 1,5 232015 0,1 – 0,6 0,0 – 7,5 252016 0,1 – 0,7 <0,1– 3,5 162017 <0,1 – 0,5* <0,2 – 2,4 22


ÅrPrivata brunnar

*Motala <0,10. Godegård 0,13. Borensberg 0,12. Tjällmo 0,5. Karlsby 0,13.

68%


Svarsfre-kvens35%

Nöjda88%


27 (58)

NORRKÖPINGS KOMMUN


3 1702 1614 95% 1490 92%6 1632 1556 95% 1084 70%



72% 74% 75% 73% 69% 71% 68% 70%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017



9 1742 1675 96% 1334 80%12 1613 1574 98% 1040 66%16 1499 1415 94% 695 49%19 1601 1381 86% 520 38%



30% 29% 35% 31% 36% 37% 37% 38%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


Population




28 (58)

• Andelen kariesfria 6-åringar har ökat sedan år 2016 och ligger nu 2 procentenheter under snittet för länet. Andelen kariesfria i övriga åldersgrupper är i stort sett oförändrade sedan år 2016. Sammanlagt 67 procent av barn och unga i åldersgrupperna är kariesfria.

• Andelen undersökta barn och unga ligger relativt högt. • Andelen barn och unga som valt privattandvård är i nivå med länet. • Tobaksbruket ligger i nivå med länet. • 71 procent av barn och unga i aktuella åldrar har registrerats för TMD-S. • Relativt låg fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. • I ett längre tidsperspektiv ses satt andelen kariesfria 6-åringar är relativt konstant, medan andelen

kariesfria 19-åringar ökat. • Lägre svarsfrekvens (29 %) på 19-årsenkäten än föregående år (46 %). Resultaten bör tolkas med

försiktighet. 2013-2017 ses en trend med en ökande andel som uppgett att de skämts eller känt sig nedstämda på grund av sin mun eller sina tänder. Samma trend ses för länet i stort men är något tydligare i kommunen.


12 1613 949 59% 938 99%16 1499 1186 79% 1154 97%19 1601 1206 75% 1155 96%

Smärta, TMD-S



12 237 15%16 212 15%19 230 17%

Totalt 1187 13%

Privattandvård


2008 0,1 – 0,9 0,1 – 13,0 882009 0,1 – 1,3 0,1 – 4,5 802010 0,1 – 1,3 0,1 – 5,0 922011 0,1 – 1,3 0,1 – 2,9 822012 <0,1 – 1,3 0,2 – 3,3 972013 <0,1 – 0,8 0,1 – 5,1 752014 <0,1 – 0,8 0,1 – 2,5 792015 <0,1 – 0,8 0,1– 12,5 682016 0,1 – 0,8 <0,1– 3,6 612017 <0,1 – 0,8* <0,2 – 2,8 66


ÅrPrivata brunnar

*Norrköping 0,15. Borg 0,15. Kvarsebo 0,25. Simonstorp 0,75. Strömsfors 0,35. Åby <0,10. Lilla Hummelvik 0,55.

67%


Svarsfre-kvens29%

Nöjda87%


29 (58)

SÖDERKÖPINGS KOMMUN


3 177 166 94% 162 98%6 188 175 93% 144 82%



90% 84% 84% 87% 83% 82% 80% 82%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017



9 161 148 92% 126 85%12 168 150 89% 109 73%16 148 139 94% 74 53%19 148 122 82% 48 39%



32% 29% 29% 32% 36% 33%39% 39%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


Population




30 (58)

• Andelen kariesfria barn och unga 3-16 år ligger över genomsnittet för länet. Andelen kariesfria 6-åringar har ökat medan andelen kariesfria 19-åringar är oförändrad. Sammanlagt 74 procent av barn och unga i åldersgrupperna är kariesfria.

• Andelen undersökta barn och unga har ökat för nästan alla åldersgrupper. • Andelen barn och unga som valt privattandvård har ökat kraftigt sedan föregående år. • Tobaksbruket bland 16-åringar har ökat medan det för 19-åringar har minskat. • 54 procent av barn och unga i aktuella åldrar har registrerats för TMD-S. • Låg till nästan optimal fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. • I ett längre tidsperspektiv ses en minskning av andelen kariesfria 6-åringar, medan andelen

kariesfria 19-åringar ökat. • Svarsfrekvensen (45 %) för 19-årsenkäten är lägre än föregående år (66 %) men högre än för länet

(39 %). Mellan 2013-2017 ses en trend med generellt en något större andel än i länet som skäms eller känner sig nedstämda, har funktionella besvär (huvudvärk, tuggsvårigheter), socialt relaterade besvär (undviker att skratta, känner sig genererade). Andelen generellt nöjda är lägre än för länet.


12 168 69 41% 68 99%16 148 81 55% 81 100%19 148 100 68% 100 100%

Smärta, TMD-S



12 36 24%16 23 17%19 18 15%

Totalt 150 17%

Privattandvård


2008 0,3 – 0,9 0,3 – 3,3 452009 0,3 – 0,9 0,2 – 3,0 242010 0,3 – 0,9 0,2 – 1,3 222011 0,3 – 0,9 0,1 – 2,6 152012 0,3 – 1,0 0,2 – 1,2 332013 0,3 – 0,9 0,2 – 1,0 232014 0,3 – 0,9 0,1 – 2,3 282015 <0,1 – 0,9 0,2 – 1,0 92016 <0,1 – 0,9 0,2 – 2,1 242017 <0,1 – 0,8* <0,2 – 3,2 28


ÅrPrivata brunnar

*Söderköping 0,42. Mogarta 0,39. S:t Anna 0,82. Västra Husby 0,52. Östra Ryd 0,28. Bottna 0,37. Gäddvik 0,05.

74%


Svarsfre-kvens45%

Nöjda70%


31 (58)

VADSTENA KOMMUN


3 75 74 99% 69 93%6 68 67 99% 46 69%



85% 83%76% 72%

81% 77% 72% 69%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017



9 61 60 98% 54 90%12 80 77 96% 52 68%16 68 65 96% 34 52%19 75 63 84% 29 46%



23%30% 31% 35% 30%

40% 38%46%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


Population




32 (58)

• Andelen kariesfria 6-åringar har sedan år 2010 sjunkit med 16 procentenheter och ligger nu 3 procentenheter under snittet för länet. Sammanlagt 70 procent av barn och unga i åldersgrupperna är kariesfria.

• Andelen undersökta barn och unga ligger mycket högt. • Andelen barn och unga som valt privattandvård ligger något under snittet för länet. • Tobaksbruket hos 16-åringar och 19-åringar har fortsatt att minska. • 86 procent av barn och unga i aktuella åldrar har registrerats för TMD-S. • Mycket låg fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. • I ett längre perspektiv ses en minskning av andelen kariesfria 6-åringar, medan andelen kariesfria

19-åringar ökat. • 13 unga besvarade 19-årsenkäten (21 %). Resultaten bör tolkas med stor försiktighet. Av de som

svarade på enkäten angav en högre andel än i länet i övrigt att de haft besvär med att tugga mat (50 %) och av isningar (92 %). Mellan 2013 till 2017 ses en tendens till en ökning av dessa besvär inom kommunen medan tendensen för övriga kommuner i länet går åt motsatt håll.


12 80 65 81% 64 98%16 68 63 93% 62 98%19 75 63 84% 60 95%

Smärta, TMD-S



12 10 13%16 7 11%19 5 8%

Totalt 45 11%

Privattandvård


2008 0,1 0,9 42009 0,1 – 0,2 0,6 – 1,5 42010 0,1 – 0,2 0,1 – 1,5 82011 0,1 – 0,2 0,1 – 5,7 82012 0,2 0,2 – 0,7 32013 0,1 – 0,2 0,2 – 0,7 52014 0,2 0,2 – 1,3 122015 0,1 0,3 – 1,0 32016 0,1 0,9 – 2,6 52017 0,1* 0,7 1


ÅrPrivata brunnar

*Vadstena 0,12. Borghamn 0,12.

70%


Svarsfre-kvens21%

Nöjda85%


33 (58)

VALDEMARSVIK KOMMUN


3 75 62 83% 57 92%6 72 58 81% 36 62%



78%85%

75% 80% 81% 80%68% 62%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017



9 80 73 91% 64 88%12 85 77 91% 44 57%16 67 58 87% 30 52%19 75 50 67% 21 42%



30%39%

25% 22%

44%

25%37% 42%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


Population




34 (58)

• Andelen kariesfria 6-åringar har fortsatt att sjunka. Andelen kariesfria 19-åringar ligger nu över nivån för länet. Sammanlagt 67 procent av barn och unga i åldersgrupperna är kariesfria.

• Andelen undersökta barn och unga ligger mycket under snittet för länet. • Andelen barn och unga som valt privattandvård är hög inom åldersgrupperna 12- till 19-år. • Tobaksbruket för 16- och 19-åringar har minskat men ligger för 19-åringarna fortfarande över snittet

för länet. • Endast 40 procent av barn och unga i aktuella åldersgrupper har registrerats för TMD-S. • Relativt låg fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. • I ett längre tidsperspektiv ses en minskning av andelen kariesfria 6-åringar, medan andelen kariesfria

19-åringar ökat. • Endast en (2 %) inskickad och besvarad 19-årsenkät för 2017. År 2016 svarade 57 procent av de unga

på enkäten. På grund av den låga svarsfrekvensen finns inget resultat att redovisa på kommunnivå för 2017. För Östergötland ses mellan åren 2013-2016 en trend i en minskad andel som uppger besvär med isningar. Denna trend går svagt åt motsatt håll för kommunen.


12 85 21 25% 21 100%16 67 39 58% 39 100%19 75 31 41% 29 94%

Smärta, TMD-S



12 9 12%16 10 17%19 8 16%

Totalt 34 9%

Privattandvård


2008 <0,1 – 1,0 0,1 – 3,9 112009 <0,1 – 1,0 0,2 – 1,2 102010 <0,1 – 0,8 1,0 – 1,8 52011 <0,1 – 0,7 0,2 – 2,4 72012 <0,1 – 0,2 0,3 – 1,1 132013 <0,1 – 0,7 0,1 – 2,6 182014 <0,1 – 0,6 0,1 – 1,8 192015 <0,1 – 0,6 0,1 – 1,5 92016 <0,1 – 0,6 0,2 – 3,6 62017 <0,1 – 0,7* <0,2 – 2,5 8


ÅrPrivata brunnar

*Fallingeberg 0,16. Frörum 0,21. Koppartorp 0,05. Västertryserum 0,44. Skeppsgården 0,68.

67%


Svarsfre-kvens

2%

Nöjda100%


35 (58)

YDRE KOMMUN


3 49 43 88% 41 95%6 33 29 88% 24 83%



92% 89%80% 84%

73% 80%68%

83%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017



9 29 28 97% 25 89%12 49 49 100% 34 69%16 41 41 100% 17 41%19 45 35 78% 13 37%



20%33% 31%

24%32%

26%36% 37%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


Population




36 (58)

• Kariesfriheten hos 6-åringar har ökat med 15 procentenheter sedan år 2016, och ligger nu över snittet för länet. Kariesfriheten hos 19-åringar har ökat men ligger fortfarande under snittet för länet. Sammanlagt 68 procent av barn och unga i åldersgrupperna är kariesfria.

• Andelen undersökta barn och unga ligger högt för 9-, 12- och 16-åringar. • En mycket liten andel barn och unga har valt privattandvård. • Andelen tobaksfria 19-åringar har ökat. • 89 procent av barn och unga i aktuella åldrar har registrerats för TMD-S. • Fluoridhalten varierar mellan lågt till något över optimalt i kommunalt dricksvatten. • I ett längre tidsperspektiv ses en stor variation genom åren som troligen beror på det låga

barnantalet samt att andelen kariesfria 19-åringar ökat medan andelen kariesfria 6-åringar minskat. • Fortsatt mycket god svarsfrekvens. Samtliga 35 undersökta 19-åringar har besvarat enkäten. År

2017 är andelen som undvikit att skratta, känt sig generade, skämts eller haft besvär av huvudvärk lägre än för länet och också lägre än föregående år (2013-2017). 71 procent av de svarande var pojkar (2016 60 %).


12 49 46 94% 46 100%16 41 40 98% 37 93%19 45 34 76% 32 94%

Smärta, TMD-S



12 1 2%16 3 7%19 0 0%

Totalt 8 4%

Privattandvård


2008 <0,1 – 0,8 0,1 – 1,4 142009 0,3 – 1,1 0,1 – 0,6 42010 0,3 – 1,1 0,2 – 1,7 42011 0,3 – 1,4 0,1 – 1,3 82012 0,3 – 1,4 0,2 – 1,9 112013 0,3 – 1,3 0,2 – 1,8 232014 0,3 – 1,3 0,2 – 2,0 142015 0,3 – 1,3 0,6 – 1,7 62016 0,3 – 1,4 0,5 – 2,4 52017 0,3 – 1,3* 0,3 – 1,7 5


ÅrPrivata brunnar

*Asby 0,90. Forsnäs 1,30. Hestra 0,49. Kammarp 0,71. Norra Vi 0,44. Rydsnäs 0,30. Rönnäs 0,31. Svinhult 0,30. Österbymo 0,30.

68%


Svarsfre-kvens100%

Nöjda88%


37 (58)

ÅTVIDABERGS KOMMUN


3 116 106 91% 100 94%6 121 114 94% 72 63%



78% 77% 81%72%

82% 79% 77%63%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


Population


12 118 109 92% 72 66%16 120 114 95% 55 48%19 132 109 83% 32 29%



25%33% 32% 29%

40%29%

36%29%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


Population




38 (58)

• Andelen kariesfria 6- och 19-åringar har sjunkit kraftigt sedan år 2016. Sammanlagt 65 procent av barn och unga i åldersgrupperna är kariesfria, vilket ligger under snittet för länet.

• Andelen undersökta barn och unga ligger relativt högt utom för 9-åringarna. • Andelen barn och unga som valt privattandvård ligger under snittet för länet. • Andelen tobaksfria 19-åringar har ökat. • 85 procent av barn och unga i aktuella åldrar har registrerats för TMD-S. • Fluoridhalten i kommunalt dricksvatten är mycket låg. • I ett längre tidsperspektiv ses en kraftig minskning av andelen kariesfria 6-åringar, medan andelen

kariesfria 19-åringar ökat något. Båda värdena ligger klart under snittet för länet. • År 2017 svarade endast en procent (1 person av 109 undersökta) på 19-årsenkäten. På grund av

den låga svarsfrekvensen finns inget resultat att redovisa på kommunnivå för 2017. Tidigare år (2013-2016) sågs en trend där andelen ungdomar i kommunen i lägre utsträckning än för länet i övrigt, har funktionella besvär såsom besvär att tugga, huvudvärk eller isningar.


12 118 99 84% 96 97%16 120 112 93% 108 96%19 132 105 80% 103 98%

Smärta, TMD-S



12 15 14%16 12 11%19 14 13%

Totalt 74 11%

Privattandvård


2008 0,1 – 0,4 0,2 – 3,4 192009 0,1 – 0,3 0,5 – 3,8 172010 0,1 – 0,3 0,3 – 1,2 142011 0,1 – 0,3 0,7 – 2,0 112012 <0,1 – 0,4 0,2 – 1,4 132013 <0,1 – 0,4 0,2 – 3,3 182014 <0,1 – 0,2 0,2 – 1,9 152015 <0,1 – 0,2 0,2 – 2,8 92016 0,1 – 0,2 3,4 12017 <0,2* 0,3-1,3 9


ÅrPrivata brunnar

*Åtvidaberg <0,20. Yxnerum <0,20. Falerum <0,20.

65%


Svarsfre-kvens

1%

Nöjda100%


39 (58)

ÖDESHÖGS KOMMUN


3 60 57 95% 56 98%6 48 46 96% 34 74%



66%73% 74%

65%

90%

72%59%

74%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


Population


12 58 56 97% 34 61%16 56 53 95% 21 40%19 58 47 81% 20 43%



22%13%

22%

42%

21%32% 33%

43%

0%

25%

50%

75%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


Population




40 (58)

• Andelen kariesfria 3- och 6-åringar ligger över snittet för länet, medan andelen för de äldre barnen ligger under snittet. Sammanlagt 66 procent av barn och unga i åldersgrupperna är kariesfria.

• Andelen undersökta barn och unga ligger i nivå med snittet för länet. • En låg andel barn och unga har valt privattandvård. • Andelen tobaksfria 16-åringar och 19-åringar har ökat. • 70 procent av barn och unga i aktuella åldrar har registrerats för TMD-S. • Fluoridhalten i kommunalt dricksvatten är låg till optimal. • I ett längre tidsperspektiv ses återigen en ökning av andelen kariesfria 6-åringar (en stor variation

mellan åren beroende på det låga barnantalet) samt att andelen kariesfria 19-åringar ökat. • Fortsatt låg svarsfrekvens, 12 svarande av 47 undersökta 19-åringar (26 %). Resultaten bör tolkas

med försiktighet. Av de unga som besvarat enkäten 2013-2017 uppskattade en större andel än i länet, att de hade kunskap om karies och tandlossning. En annan trend under dessa år är att den andel som uppgett att de undvikit att skratta, känt sig generade över eller nedstämda på grund av sin mun och sina tänder är lägre än övriga länet. 2017 var 83 procent av de svarande pojkar.


12 58 30 52% 30 100%16 56 49 88% 49 100%19 58 42 72% 41 98%

Smärta, TMD-S



12 4 7%16 8 15%19 5 11%

Totalt 25 8%

Privattandvård


2008 <0,1 – 1,2 saknas 02009 0,1 – 1,3 0,4 – 2,0 92010 0,1 – 1,2 0,2 – 1,2 22011 0,1 – 1,3 0,8 – 1,4 32012 0,1 – 1,3 0,7 – 0,9 22013 0,1 – 1,3 0,2 – 0,7 62014 0,2 – 1,3 0,1 – 1,4 82015 0,1 – 1,4 0,1 – 1,3 62016 <0,1 – 1,3 <0,1 – 1,8 72017 <0,1 – 1,2* 0,2-1,7 4


ÅrPrivata brunnar

*Ödeshög 0,07. Boet 1,1. Trehörna 1,2.

66%


Svarsfre-kvens26%

Nöjda100%


41 (58)

Översikt över kommunerna i Östergötland

0

25

50

75

100

Ande

l (%

)

Andel kariesfria 3- och 6-åringar per kommun 20173 6

0

25

50

75

100

Ande

l (%

)

Andel kariesfria 9-, 12-, 16- och 19-åringar per kommun 2017

9 12 16 19

0

25

50

75

100

Ande

l (%

)

Andel tobaksfria 12-, 16- och 19-åringar per kommun 2017 12 16 19

42 (58)

Fördelning av barn per klinik i Östergötland

0

25

50

75

100

Ande

l (%

)

Andel smärtfria (TMD-S=0) 12-, 16- och 19-åringar per kommun 201712 16 19

3691

2284

1727

1710

1360

1296

1275

1198

1146

1135

1090

1017

933

883

851

743

713

703

569

522

493

465

378

365

364

330

316

306

272

267

216

0

1000

2000

3000

4000

5000

Priv

atta

ndvå

rdLi

lla T

orge

tM

otal

aHa

geby

Spar

ven

Ekho

lmen

Skar

ptor

pFi

nspå

ngDr

uvan

Mjö

lby

Berg

aVi

dabl

ickLa

mbo

hov

Skäg

geto

rpRy

dSö

derk

öpin

gÅb

yLj

ungs

bro

Åtvi

dabe

rgSk

ärbl

acka

Bore

nsbe

rgLi

nghe

mM

anto

rpKi

saVa

dste

naRi

mfo

rsa

Vald

emar

svik

Boxh

olm

Öde

shög

Vikb

olan

det

Öst

erby

mo

Antal undersökta barn 2017, per klinik

43 (58)

Diskussion

Tidig förekomst av karies är den enskilt viktigaste faktorn för att förutsäga ny karies. Vi vet att lagade tänder ofta behöver åtgärdas i framtiden. Målet är att i ett tidigt skede upptäcka och behandla karies.

SKAPA (Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit) redovisar i sin årsrapport för år 2016 en ökande förekomst av karies i det primära bettet. Fram till år 2011/2012 minskade förekomsten av karies i det primära bettet, men sedan dess har en negativ svängning inträffat hos förskolebarnen och trenden ser ut att hålla i sig. Barnen kallas på grund av detta allt tidigare till sin första undersökning hos tandvården. I retrospektiv ses att barn födda år 2009 kallades vid i snitt 39 månaders ålder, medan barn födda 3 år senare (år 2012) kallades vid 34 månaders ålder.

Sedan ett par år har barn i Östergötland kallats till Folktandvården vid 18-månaders ålder för en riskbedömning. Barn med hög risk erbjuds återbesök för hälsosamtal, profylax och tandbehandling vilket ingår som en del i Folktandvårdens befolkningsansvar. År 2017 kom 72 procent av alla 18-månaders barn till Folktandvården på besök och från år 2018 är besöket obligatoriskt.

WHO:s mål för 6-åringars tandhälsa är att 80 procent ska vara kariesfria år 2020. I Östergötland var 72 procent 6-åringar kariesfria år 2017 och i hela Sverige var 75 procent kariesfria år 2016 (den i vissa av Sveriges landsting/ regioner utökade mätperioden på två år gav som resultat en kariesfrihet på 77 procent).

Farhågorna om det ökade flyktingmottagandet under hösten 2015 på ett negativt sätt skulle påverka tandhälsans utveckling i Östergötland och ge avtryck i epidemiologin för år 2017, ser inte ut att ha besannats.

Slutsatser Denna rapport visar att tandhälsan hos de allra flesta barn och unga i Östergötland är fortsatt mycket

god och att tandhälsoutvecklingen uppvisar relativt små variationer över tid. Andelen 3-åringar med kariesfria primära tänder åren 1994-2017 ligger stabilt och värdet för år 2017

ligger i nivå med medelvärdet för Sverige år 2016. Mellan 3 och 6 år ökar förekomsten av karies och fyllningar med 22 procentenheter. Andelen kariesfria

6-åringar har minskat, och andelen 6-åringar med mycket karies (dmft>5) har sedan år 2003 ökat. Mellan 9 och 19 år minskar andelen kariesfria barn med i snitt 4,3 procentenheter per år, där den

största minskningen sker i åldersintervallet 12 till 16 år. Andelen kariesfria 19-åringar ökar, och andelen 19-åringar med hög kariesaktivitet (DFSa>5) har minskat sedan år 2016.

Tobaksbruket hos 19-åringar ökade i början av 2000-talet men har därefter visat en nedåtgående trend. Tobaksvanorna skiljer sig mycket mellan flickor och pojkar. Det totala tobaksbruket, rökning och snusning, är avsevärt högre hos pojkar, medan flickor i större utsträckning än pojkar röker. Tobaksbruket i glesbygd är högre än det i tätort.

Ett antal utmaningar för tandvården för barn och unga kvarstår:

• Kariesutvecklingen i det primära bettet går snabbt mellan 3 och 6 års ålder, en utveckling som kan ses över hela landet

• 6-åringarna uppvisar en fortsatt ökande kariesförekomst • Andelen kariesfria barn och unga minskar kraftigt upp till 19 års ålder • Andelen unga med tobaksbruk ökar med 13 procentenheter från 16 till 19 års ålder • TMD-S varierar mellan 2-4 procent. Värdet har registrerats för endast 69 procent av barnen • Andelen undersökta 19-åringar har ökat men ligger fortfarande lågt jämfört med yngre åldersgrupper

44 (58)

En liten historisk tillbakablick Vid sekelskiftet år 1800 började några specialister inom området tandvård besöka Linköping. Dessa

”operatörer” kom oftast ifrån utlandet och verkar ständigt ha befunnit sig på resande fot. De annonserade sin ankomst i tidningarna.

Svenska tandläkare började utbildas under andra halvan av 1800-talet framförallt genom elevtjänstgöring hos annan tandläkare/fältskär i Sverige eller annat land. Examen beviljades av Kungliga Sundhetskollegium. Enligt tidens sed reste dessa tandläkare ut med lådpraktik/portabel utrustning till städer i grannskapet och var en vanlig företeelse till en bit in på 1900-talet. Den förste tandläkare som var både född och yrkesverksam i Östergötland var Johan Axel Hansson från Grebo som från år 1877 verkade som tandläkare i Norrköping.

Den första skoltandkliniken inrättades år 1908 i Åtvidaberg på privat initiativ av friherre Axel Theodor Adelsvärd. Skolklinik nummer två startades i Linköping år 1910 och år 1914 öppnades en tredje klinik i Norrköping på Södra skolan, senare omdöpt till Kristinaskolan.

”Linnéskolans tandklinik stod färdig den 10 februari 1910 för att mottaga sina unga patienter. Möblerat med enkla furumöbler och belagd med korkmatta, såg kliniken proper och hygienisk ut. Elektrisk ledning för munbelysning samt en gasledning för kokning av vatten och sterilisering av instrument var införd. En begagnad operationsstol med oljepump jämte instrument och instrumentbord inköptes. Kostnad för rumsinredning och utrustning belöpte till 893 kronor och 83 öre. Redan från första stund vann klinken barnens bevågenhet. De fullkomligt trängdes för att komma in och få hjälp med en värkande tand. Orsaken till detta får tillskrivas användandet av lokal bedövning vid alla svårare tandutdragningar. Detta fördyrar och fördröjer visserligen operationen, men man vinner patientens förtroende och behöver icke öda tid på att inge barnen mod. De flesta uttagningar av tänder har som vanligt gällt 6-års kindtanden. Utmärkta tandborstar á 25 öre hava tillhandahållits barnen. Av största vikt är att såväl lärare som föräldrar i synnerhet se till, att barnen icke blott hava borstar utan framförallt dagligen använda dem”.

Svenska Röda Korset i Östergötland påbörjade år 1931 tandvård åt framförallt landsbygdens barn. Verksamheten understöddes av landstinget och övergick år 1949/50 till den landstingsunderstödda kommunala skoltandvården.

Landstinget i Östergötland fick 1935 tillfälle att yttra sig över Statens sjukvårdskommittés betänkande angående folktandvård. Distriktsvårdsstyrelsen avgav den 29 juli 1938 sin utredning och förslag angående folktandvårdens tillgodoseende inom landstingsområdet, och förvaltningsutskottet beslutade den 8 augusti 1938 att landstinget från den 1 juli 1939 skulle anordna folktandvård i landstingsområdet.

De första folktandvårdsklinikerna startade den 1 juli år 1939, och allteftersom folktandvården i mycket långsam takt byggdes ut minskade den kommunala tandvården och upphörde helt så sent som år 1989. De första Folktandvårdsklinikerna i Östergötland invigdes i Gusum, Österbymo och Ljungsbro- orter där Svenska Röda Korset redan bedrev skoltandvård. Linköping fick sin första Folktandvårdsklinik på Mörnersgatan år 1940. Norrköpings kommun inträdde i Landstinget i Östergötland först år 1967. (Tandvårdens rötter i Östergötland, Arne Arnstedt 1994).

45 (58)

Självupplevd tandhälsa hos 19-åringar

Sammanfattning år 2017

• Svarsfrekvens år 2017 var 39 procent, vilket är väsentligen lägre än föregående år. • Den låga svarsfrekvensen gör det osäkert att tolka resultaten. Med en högre svarsfrekvens på 19-

årsenkäten i samtliga kommuner, kan enkäten tillföra mer kunskap om de ungas upplevda orala hälsa och självskattade kunskap. Samtliga enkäter, oavsett om den unga valt att svara eller inte, ska sändas till Tandvårdsenheten för bearbetning.

• Majoriteten, 87 procent, av 19-åringarna uppger att de är nöjda med sina tänder och sin mun. • Den självupplevda kunskapen om kariessjukdom är god i samtliga kommuner men kunskapen om

fluortandkräm kan bli bättre och kunskap om tandlossning kan bli mycket bättre bland de unga. Det är av stor vikt att barn och unga informeras om basprofylax och också om varför man ska utföra den.

• Andelen unga med socialt relaterade besvär på grund av sin mun och sina tänder är oförändrat mellan 2013 och 2017, där nästan var tredje ungdom har känt sig generad över sina tänder och var fjärde har undvikit att skratta på grund av sina tänder och sin mun.

• En tendens till ökad andel besvär relaterade till livskvalité (från 27 % till 30 % som uppger att de mått dåligt eller skämts på grund av sina tänder eller sin mun) ses under samma period.

• Många 19-åringar uppger funktionella besvär från munnen, men en tendens i positiv riktning kan anas. Mellan 2013 till 2017 ses en svag minskning i andelen unga (från 85 till 81 %) som uppger att de besvärats av isningar och som uppgett svårighet att tugga mat på grund av problem med tänderna eller munnen (från 42 till 40 %).

• Tydliga skillnader kan ses mellan flickor och pojkar när det gäller upplevd munhälsa. En större andel flickor än pojkar hade undvikit att skratta, mått dåligt eller skämts för sina tänder eller besvärats av huvudvärk. Andelen flickor som undvikit att skratta visar en tendens till minskning mellan 2013 och 2017 (från 32 till 29 %) medan andelen pojkar under samma tidsperiod succesivt ökat (från 19 till 22 %)

• Resultatet av enkäten för varje kommun presenteras också under respektive kommuns sida för att underlätta för vårdgivare i respektive kommun att få en helhetsbild av utvecklingen av tandhälsan. Det finns kommuner som utmärker sig och/ eller uppvisar tendenser till förändring av den självupplevda orala hälsan jämfört med länet och/ eller över tid.

Inledning Sedan 2004 ska samtliga 19-åringar i Östergötland, i samband med revisionsundersökning, erbjudas att

fylla i en enkät om självupplevd tandhälsa. Tandkliniken lämnar ut enkäten och 19-åringen fyller i denna under sitt besök. Behandlande tandläkare fyller i kommuntillhörighet och nytillkommen primärkaries approximalt på permanenta tänder. Samtliga enkäter, också enkäter där den unga valt att avstå från att fylla i, skickas in till Tandvårdsenheten för registrering och bearbetning.

Enkäten syftar till att vara ett komplement till de mer objektiva epidemiologiska data som registreras fortlöpande i samband med undersökning. Resultaten ger en bild av individens självupplevda orala hälsa och den självskattade kunskapen om oral hälsa.

Det långsiktiga syftet med enkäten är att identifiera eventuella områden med lägre självskattad kunskap och/eller lägre självupplevd oral hälsa för att vid behov kunna sätta in riktade insatser. Enkäten kan också ses som en kvalitetskontroll över den tandvård som erbjudits de unga genom uppväxten. En tandvård som ska innefatta både hälsofrämjande insatser och sjukdomsbehandling, samt ge individen möjlighet till delaktighet och verktyg för att kunna göra medvetna val.

46 (58)

Gruppen 19-åringarna valdes ut som uppföljningsgrupp då denna ålder till och med år 2016 var den sista att omfattas av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Åldern är numera höjd men i de äldre åldersgrupperna kan man förvänta sig att de unga rör på sig mer och att den vård som utvärderas i enkäten inte i samma utsträckning skulle vara den vård som den unga fått i sin uppväxtkommun.

Nedan följer det sammantagna resultatet av 19-årsenkäten för länet över tid (2013 till 2017), både översiktligt på kommunnivå samt där det är relevant uppdelat på kön. Resultatet av enkäten för varje kommun presenteras också under respektive kommuns sida i föreliggande rapport. Tanken är att kunna underlätta för vårdgivare i respektive kommun att få en helhetsbild av utvecklingen av tandhälsa och självupplevd munhälsa för de unga i den egna kommunen. De resultat som presenteras på kommunsidorna är de som är utmärkande eller avvikande för kommunen jämfört med resultatet för länet i stort och över tid. Resultatet för kommunen ska kompletteras med det för hela Östergötland där inget annat står skrivet.

Resultat Svarsfrekvens

Under 2017 undersöktes totalt 4263 stycken 19-åringar i Östergötlands län. För dessa lämnades 1655 stycken 19-årsenkäter in till Tandvårdsenheten, en inlämningsfrekvens på 39 procent vilket är väsentligt lägre än föregående år (figur 1). I tio stycken (1 %) av dessa enkäter hade ungdomen valt att inte svara på någon fråga. Av de som svarade på enkäten var 46 procent flickor och 52 procent pojkar.

Av de inlämnade enkäterna fanns kommuntillhörigheten noterad i 96 procent (1584 stycken) och nytillkommen approximalkaries (DSa) i 90 procent (1492 stycken) av enkäterna. De kariesdata som tandläkaren registrerat på 19-årsenkäten skiljer sig från de epidemiologiska data som presenterats tidigare i denna rapport. Resultatet i enkäten visade att 89 procent av ungdomarna var kariesfria approximalt (DSa=0). Enligt de epidemiologiska uppgifterna var istället 70 procent av 19-åringarna kariesfria approximalt. Flickor var kariesfria i något högre grad (91 %) än pojkar (88 %).

67 64 64 58

39

0

25

50

75

100

2013 2014 2015 2016 2017

Ande

l (%

)

Figur 1. Svarsfrekvens år 2013-2017

47 (58)

Resultat på frågenivå 2013-2017

År 2017 ansåg 87 procent av de svarande 19-åringarna att de generellt var nöjda med sin munhälsa och resultatet har sett liknande ut tidigare år.

Frågorna som rör upplevd kunskap kan delas i in två grupper, en som rör kariessjukdom och en som rör tandlossningssjukdom. Generellt är den självupplevda kunskapen om kariessjukdomen mycket god och resultatet är det samma över analyserad tid. Av de svarande anser sig 98 procent veta hur man undviker hål i en tand. En något mindre andel (94 %) vet varför det blir hål i en tand och ytterligare en mindre andel (92 %) vet att det är viktigt att använda fluortandkräm (figur 3). Svaren angående kunskap om tandlossningssjukdomar visar samma stabilitet över tid men här anser sig ungefär hälften av de unga sakna kunskap (figur 4).

Generellt kan sägas att en mindre andel av ungdomarna anser sig ha kunskap om bakomliggande sjukdomsprocess (varför sjukdom uppstår) än den andel som anser sig veta hur de undviker ett sjukdomstillstånd.

87 87 86 88 87

0

25

50

75

100

2013 2014 2015 2016 2017

Ande

l(%)

Figur 2. Andel som generellt är nöjda med sina tänder och sin mun

95 98 90 95 98

88 94 98 92 95 98 92 94 98 92

0

25

50

75

100

Vet varför det blir hål i tand Vet hur man undviker hål i tand Vet om det är viktigt att användafluortandkräm

Ande

l (%

)

Fig 3. Andel med kunskap om karies 2013-2017

2013 2014 2015 2016 2017

48 (58)

Nästan en tredjedel av de unga har känt sig generad över sina tänder och var fjärde har undvikit att skratta på grund av sina tänder och sin mun (figur 5). En mindre andel, 3 procent, uppger att de undvikit sitt normala umgängesliv på grund av sina tänder och sin mun.

Analys av svaren för de senaste fem åren (2013-2017) visar att resultaten av enkäten över tid är relativt oförändrade, men att det finns enstaka frågor där resultaten pekar på tendenser till förändring över tid. Mellan 2013 och 2017 ses en tendens till ökning avi andelen 19-åringar som upplever att de mått dåligt eller skämts på grund av sina tänder eller sin mun (från 27 till 30 procent) (figur 6). 22 procent uppger att de känt sig nedstämda på grund av sin mun och sina tänder vilket är i nivå med tidigare år.

48 50 49 50 50 52 48 51 49 51

0

25

50

75

100

Vet varför det blir tandlossning Vet hur man undviker tandlossning

Ande

l (%

) Fig 4. Andel med kunskap om tandlossning 2013- 2017

2013 2014 2015 2016 2017

26 29

3

26 29

3

26 29

3

25 30

3 25 29

3 0

25

50

75

100

Andel som undvikit att skratta pågrund av sina tänder eller sin mun

Andel som känt sig generade översina tänder eller sin mun

Andel som undvikit sitt normalaumgängesliv på grund av sina

tänder eller sin mun

Ande

l (%

)

Figur 5. Andel som upplevt socialt relaterade besvär 2013-2017

2013 2014 2015 2016 2017

27 21

28 21

29 22

29 20

30 22

0

25

50

75

100

Andel som mått dåligt eller skämts på grund av sinatänder eller sin mun

Andel som känts sig nedstämd på grund av sin tändereller sin mun

Ande

l (%

)

Figur 6. Andel som upplevt livskvalitetsrelaterade besvär 2013-2017 2013 2014 2015 2016 2017

49 (58)

Mellan 2013 till 2017 ses en svag minskning av andelen unga (från 85 % till 81 %) som uppger att de besvärats av isningar och som uppgett svårighet att tugga mat på grund av problem med tänder eller mun (från 42 % till 40 %) (figur 7).

Resultat på kommunnivå

Svarsfrekvensen skiljer sig mycket mellan kommunerna (figur 8). I två kommuner, Valdemarsvik och Åtvidaberg, lämnades endast en enkät in från vardera kommun, varför dessa kommuner inte finns representerade i de figurer som följer.

Flera av länets kommuner har ett mindre antal ungdomar och/ eller ett lågt antal svarande på enkäten. För dessa kommuner utgör varje individ en större procentuell del av svaren och har därmed en stor påverkan på resultatet. På grund av detta kan resultaten för dessa kommuner vara mer extrema och varierar mer över tid. Tolkning av resultatet för dessa kommuner, samt för kommuner med låg svarsfrekvens bör göras med försiktighet.

42

21

85

42

21

82

41

22

83

41

23

82

40

22

81

0

25

50

75

100

Andel som har haft svårigheter atttugga mat

Andel som har haft huvudvärk Andel som har haft isningar(ilningar) i tänderna

Ande

l (%

)

Figur 7. Besvär relaterade till funktion 2013-2017

2013 2014 2015 2016 2017

44 23

71

49

28 35 29 45

21 2

100

1

26 39

0

25

50

75

100

Ande

l (%

)

Figur 8. Svarsfrekvens 19-årsenkät per kommun 2017

50 (58)

Andelen som generellt är nöjda med sina tänder och sin mun varierar mellan 70 procent i Söderköping och 100 procent i Ödeshög (figur 10).

I frågorna om upplevd kunskap angående karies och tandlossning (figur 11) är variationen mindre och i samtliga kommuner där svar finns redovisat, ansåg över 90 procent att de har kunskap om varför det blir hål i en tand. Andelen med upplevd kunskap om varför tandlossning uppstår har en något större spridning mellan kommunerna, från 41 procent i Söderköping till 62 procent i Vadstena.

21 46 69

736

68 132

395

55 13 35 12 0

100200300400500600700800

Anta

l

Figur 9. Antal svarande per kommun 2017

85 78

93 88 88 88 87 70

85

88 100

87

0

25

50

75

100

Ande

l (%

)

Figur 10. Andel som generellt är nöjda med sina tänder och mun per kommun 2017

95 96 91 94 94 98 94 93 100 94 92 94

45 60

47 47 57 55 51

41

62

43 50 49

0

25

50

75

100

Ande

l (%

)

Figur 11. Andel med kunskap om karies och tandlossning per kommun 2017

Andel som vet varför det blir hål i en tand Andel som vet varför det blir tandlossning

51 (58)

I figurerna 12-14 redovisas svaren på kommunnivå för andelen unga med besvär inom respektive frågeområde; socialt relaterade, livskvalitets relaterade och funktionellt relaterade. Spridningen av andelen med besvär är stor mellan kommunerna, i synnerhet utmärker sig de kommuner med ett lågt antal svarande unga.

25 25 13

33 23

31 29 35 33

12 17 30 25 26

16 27 24 21 24

50

17 6 8

25

0

25

50

75

100

Ande

l (%

)

Figur 12. Andel som upplevt socialt relaterade besvär per kommun 2017

Andel som känt sig generad på grund av sina tänder eller mun Andel som undvikit att skratta

30 28 22 30 28 24 32 40 46

11 17 30

10 26

13 21 24 22 24

35 23 17

8 22

0

25

50

75

100

Ande

l (%

)

Figur 13. Andel som upplevt livkvalitetsrelaterade besvär per kommun 2017

Andel som mått dåligt eller skämts på grund av sin mun Andel som känt sig nedstämd på grund av sin mun

35 52

39 38 41 37 43 51 50

30 17

40

10 24 18 23 18 18 21

36

17 3 8

21

0

25

50

75

100

Ande

l (%

)

Figur 14. Andel som upplevt funktionellt relaterade besvär per kommun 2017

Andel som haft svårigheter att tugga mat Andel som haft huvdvärk på grund av tänderna eller munnen

52 (58)

Könsskillnader

Vid analys av svaren utifrån kön framkom skillnader mellan flickor och pojkar i flertalet frågor (figur 12). Andelen flickor (53 %) som anser att de saknar kunskap om tandlossning är större än andelen pojkar (46 %).

Tydliga skillnader kan ses mellan flickor och pojkar när det gäller upplevd munhälsa. I frågor som rör den sociala aspekten av oral hälsa uppger en större andel flickor än pojkar att de undvikit att skratta, har mått dåligt eller skämts för sina tänder eller sin mun.

Skillnad mellan könen kan också ses vad gäller funktion, där andelen flickor som besvärats av huvudvärk på grund av sin mun och sina tänder är större än andelen pojkar.

Vid analys av svaren över tid (2013-2017) är resultat och könsskillnader relativt oförändrade över åren vad gäller kunskap om tandlossning och besvär med huvudvärk. Andelen som mått dåligt eller skämts på grund av sina tänder har ökat för bägge könen och skillnaden mellan könen är således densamma över tid. Andelen flickor som undvikit att skratta visar en tendens till minskning mellan 2013 och 2017 (32 till 29 %). Under samma tidsperiod finns en antydan till ökning av andelen pojkar med samma besvär (19 till 22 %).

46

22 23 14

53

29 30 31

0

25

50

75

100

Vet inte hur man undvikertandlossning

Har undvikit att skratta pågrund av munnen

Har mått dåligt eller skämtspå grund av munnen

Huvudvärk på grund avproblem med tänderna

Ande

l (%

)

Figur 15. Svar uppdelat på kön 2017

Pojkar Flickor

19 32

20 32

21 30

21 30

22 29

0

25

50

75

100

Pojkar Flickor

Ande

l (%

)

Figur 16. Andel per kön som undvikit att skratta på grund av sin mun 2013-2017

2013 2014 2015 2016 2017

53 (58)

Diskussion

Svarsfrekvensen för 19-årsenkäten år 2017 var väsentligt lägre än föregående år. Den låga svarsfrekvensen för länet och i flertalet kommuner gör att det blir osäkert att tolka resultatet och därmed tillför inte enkäten så mycket information som den hade kunnat göra. I Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och unga för år 2019 har rutinerna kring enkäten förtydligats; Oavsett om den unga väljer att avstå från att fylla i enkäten ska den skickas med ifyllda data för kommun och DSa till Tandvårdsenheten. Detta för att säkerställa att de unga erbjuds deltagande i enkätundersökningen och för att få ett mer korrekt värde på svarsfrekvensen.

Orsaken till de lokalt låga svarsfrekvenserna kan vara flera men en trolig och påverkbar anledning är rutinerna kring utdelningen av enkäten på klinikerna. De stora skillnaderna i svarsfrekvens kan indikera att med rätt rutiner finns möjligheten för fler kliniker att öka sin svarsfrekvens.

Frågan som handlar om hur nöjda de unga generellt är med sin munhälsa, är en övergripande och så kallad global munhälsofråga som ger en helhetsbild av individens munhälsa. Frågan är av värde för att förutsäga oral hälsa hos individen då en högre grad av missnöjdhet kan indikera en högre grad av ohälsa. Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit, SKaPa, anser att denna typ av fråga är en kostnadseffektiv metod för att samla in självupplevd tandhälsa och frågan är enligt SKaPa på införande i anamnesen i flertalet journalsystem.

Generellt är andelen unga som uppger sig veta hur de undviker ett sjukdomstillstånd större än andelen som anser sig känna till bakomliggande sjukdomsprocesser (karies och parodontit). 98 procent vet hur de ska undvika karies men alla känner inte till att användandet av fluortandkräm är viktigt, och än färre vet hur karies uppkommer. Tandborstning med fluortandkräm två gånger per dag är den kariesförebyggande behandling som enligt SBU [SBU. Att förebygga karies. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2002. SBU-rapport nr 161. ISBN 91-87890-81-X] har bäst dokumenterad effekt. Det vore rimligt att de unga som anser sig veta hur man förebygger karies också vet att det är viktigt att använda fluortandkräm. Att ha kunskap om varför ett sjukdomstillstånd uppkommer sambandet med rekommenderad egenvård kan öka den ungas förståelse för och involvering i sin sjukdom, och därmed öka motivationen att följa de råd som ges.

Andelen 19-åringar som generellt är nöjda med sina tänder och sin mun är 87 procent, vilket är samma som för föregående år och som också motsvarar resultatet för 19-åringar i Örebro län år 2015 och 2016. [Josefine Sannevik. Munhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2016, 2017. Tandvårdsenheten, Örebro]

Resultatet skiljer mellan Östergötlands kommuner. Mellan 70 procent och 100 procent av 19-åringarna i kommunerna uppger att de är nöjda med sina tänder och sin mun. En liknande stor spridning mellan olika kommuner kan ses för flertalet frågor. Skillnaderna mellan och inom, kommunerna varierar mellan analyserade år (2013-2018) och i synnerhet för kommuner med ett litet antal svarande unga. Den observerade skillnaden mellan kommunerna kan orsakats av det låga svarsdeltagandet i enstaka kommuner eller kan vara en reell skillnad. För att identifiera eventuella trender inom de olika kommunerna jämförs resultaten för varje kommun över tid (2013- 2017). För enstaka kommuner ses tendenser som kan antyda att ungdomarna i kommunen har en sämre självupplevd oral hälsa än i övriga länet. Resultaten finns sammanställda på respektive kommunsida.

Många av de svarande 19-åringarna uppger funktionella besvär kopplat till sina tänder och sin mun. 81 procent uppger att de haft besvär med isningar/ ilningar och 40 procent att de haft besvär med att tugga. Positivt i sammanhanget är att det finns tendenser till att denna andel minskat. Av de svarande 19-åringarna har 89 procent ingen nytillkommen approximalkaries, varför kariessjukdom troligen inte är den dominerande anledningen till dessa besvär.

Ingen förändring ses över tid vad gäller livskvalitetsrelaterade besvär, som drabbar ungefär 20 procent av de unga. En mycket liten andel (3 procent) uppgav att de undvikit socialt umgänge på grund av sin mun. Detta innebär ändå att det i Östergötland år 2017 var 54 stycken 19-åringar som undvek sitt umgängesliv på grund av sina tänder och sin mun.

Flickor besväras i större utsträckning än pojkar av huvudvärk relaterad till munnen och av att de skäms eller har undvikit att skratta. För pojkar ses en tendens till ökning av andelen som undviker att skratta på grund av sina tänder och sin mun medan andelen flickor med samma besvär minskat. Oroande är den tendens att andelen som mått dåligt på grund av sina tänder eller mun ökat hos både flickor och pojkar.

54 (58)

55 (58)

56 (58)

Regi

on Ö

ster

götla

nd, k

omm

unik

atio

nsen

hete

n 20

18

Centrum för verksamhetsstöd och utveckling

Region ÖstergötlandKlostergatan 19C581 85 Linköping

[email protected]

www.regionostergotland.se

tandhälsan hos barn och unga - 2017 · fördelning av barn per klinik i Östergötland ... dft...

Documents