1SVERIGES MÖBELINDUSTRIFÖRBUND

Å R S R E D O V I S N I N G

2

”Även presentationen avhemmöbler har vitaliserats,

t ex genom avdelningenArea Modern med ett

40-tal utställare.”Mässor, sidorna 7–10

3

Svensk möbelindustri fick under det första året i det nyamilleniumet en mycket god start och visade en styrka ochvitalitet som lovar gott inför framtiden.

Redan under Älvsjömässan februari2000 kändes det att svensk möbelindu-stri är på väg tillbaka. På väg tillbaka attinta en betydande roll inom den totalavärldsomfattande möbeltillverkningen.Det har tidigare konstaterats och sagts attsvårigheter att nå en tillfredsställandelönsamhet har resulterat att vi i bran-schen inte har haft de resurser som krävtsatt försvara den ledande position vi tidi-

gare hade – också i ett globalt perspektiv.Men beviset att svensk möbelindustri har bestämt sig för att

knappa in på de konkurrerande nationernas försprång syntestydligt på Älvsjömässan 2001.

Svensk möbelindustri är nu inne i en positiv spiral och allainom branschen kunde uppleva den positiva och fullt berätti-gade stämningen på den senaste mässan.

Det är länge sedan så många journalister från internationellpress besökte mässan och det var också länge sedan den interna-tionella journalistkåren var så imponerade av vad man såg.

Framgång föder framgång och det är med stor tillförsikt vinu kan se framåt. Med stärkt självförtroende vet jag att det nusatsas vidare ute i industrin och som sagt är den nya uppmärk-samheten fullt ut befogad.

Sveriges Möbelindustriförbund har under år 2000 också haftett mycket bra år vilket inte minst framgår av denna årsredovis-ning.

Styrelsearbetet har aldrig tidigare, under den tid som jagpersonligen varit engagerad, präglats av en sådan progressivanda och styrelsen har på flera sätt visat sin vilja att satsa kraft-fullt för att stötta de enskilda medlemsföretagen.

Redan tidigare, under 1999, undersöktes genom en Gallup-

undersökning vad de enskilda medlemmarna verkligen önskadeav sitt förbund och resultatet av den undersökningen har legattill grund för de projekt som styrelsen beslutat at genomföra.

Under begreppet ”Ledande i nytänkande” har projekteninom IT och miljöområdena fått många av medlemsföretagenatt deltaga med konkreta resultat.

Under verksamhetsåret har fler och fler företag också insettvärdet av Möbelfakta och anslutit sig till projektet.

Vårt förbund har också under året aktivt deltagit i det inter-nationella förbundet UEA:s verksamhet och Sveriges allmäntsett ledande roll inom IT-området har säkert haft betydelse föratt SMI aktivt kunnat ta del i och påverkat det internationellaarbetet med att skaffa gemensamma normer för IT-handel pånätet.

En stor fråga under året har varit frågan om ett eventuelltsamgående med andra näraliggande förbund.

Frågan är verkligen inte väckt för första gången. Redan fleragånger tidigare har man diskuterat olika former för samgående.Fusionsfrågan har nu fått förnyad aktualitet främst kanskegenom bildandet av Svenskt Näringsliv.

SMI:s styrelse har deltagit i diskussionerna med andraförbunds representanter och ser en rad fördelar med ett eventu-ellt samgående.

Styrelsen har ännu inte formulerat sin slutgiltiga ståndpunktom samgåendet men deltar i fortsatta diskussioner ock är undervissa förutsättningar positiva till en fusion med andra förbund.

En positiv utveckling för branschen, en fantastiskt bramässa, internationell uppmärksamhet, en progressiv styrelseoch därtill den stora spännande fusionsfrågan gör att det nukänns mycket positivt att vara engagerad i förbundet och jagönskar alla medlemmar fortsatt framgång.

Sven W SamuelssonOrdförande

Svensk möbelindustri är inne i en positiv spiral

”SMI:s styrelse har deltagit i diskussionerna med andra förbunds

representanter och ser en rad fördelar med ett eventuellt samgående.”

4

Det gick helt enkelt alldeles strålande för den svenska möbelbranschen år 2000.

Möbelproduktionen i Sverige ökade med minst 6% vilket är tillfredsställande

ökning och den total produktionen kommer att ligga i storleken 18,5 miljarder

uttryckt i producentpris. Den svenska möbelproduktionen har fördubblats under

90-talet. IKEA har ökat sina inköp från den svenska möbelindustrin och vi

beräknar att det total inköpen uppgår till 6 miljarder SEK. En ansenlig del av

denna produktion exporteras.

Möbelbranschen i Sverige går mycket braDen inhemska konsumtionen av möblerhar under år 2000 likaså varit synnerligengod. Konjunkturen har stimulerat till inköpav sällanköpsvaror som möbler. Det upp-dämda behovet från 90-talets lågkonjunk-tur har likaså bidragit till den höga kon-sumtionen. Möbler sålda för den svenskamarknaden ökade med ca 8% till en total

konsumtionen i storleken 30 miljarder (saluvärde till slut-kunden).

Exporten har ökat till 11,1 miljarder vilket är mer än 62%av produktionen.

Mer än 80% av de exporterade möblerna går till Europamed 53% till EU. Till Norge går 23% av exporten till ett värdeav 2,5 miljarder kronor. Tyskland som är näst största export-landet når upp till 1,4 miljarder och därefter Danmark med1 miljard.

Importen av möbler ökade med ca 11% till 7,5 miljarder.Hälften av importen är komponenter, halvfabrikat och delar tillmöbelindustrins tillverkning. Importen från Danmark uppgårtill cirka 800 miljoner SEK och ger oss nu åter ett handelsöver-skott. De största importörerna till Sverige är Asien (1,1 miljar-der) följd av Tyskland (1,0 miljarder) och Polen (0,8 miljarder).

Importen till EU har ökat samtidigt som exporten från EUminskat under 2000. Vi ser tydligt att konkurrensen från övriga

världen tar marknad i Europa. Möbelindustrin i Europa måsteförbättra sin produktivitet och anpassa priserna till den rådandekonkurrensen från Asien, Latinamerika och Öststaterna.

ÅRHUNDRADETS FÖRSTA GEMENSAMMA

BRANSCHMÖTE

Seklets första år präglades av övertro på den nya ekonomininfluerad av den spektakulära utvecklingen inom internet.

Vid förbundsstämman den 27 april i Stockholm hade viårhundradets första gemensamma branschmöte som rätt tydligtuttrycker möbelbranschens förhoppningar.

”Möbelbranschen i samverkan skapar konkurrensfördelar.”Här några axplock från seminariets talare som speglar vad

branschen känner.Jon Klegard, VD Sveriges Möbelindustriförbund, inledde

med att säga ”att om ABB, Ericsson och IKEA kan fördubblasin omsättning på fem år, varför skulle inte möbelbranschenkunna det? Men detta förutsätter en bättre samverkan i nätverk.

Möbelbranschens företag i alla led har baskunskapen, kapa-citeten och därtill tillgång till den nya ekonomins möjligheter.Det finns en jungfrulig marknad om vi rätt kan utnyttja lägetoch genom samverkan i nätverk eller gemensamt göra möbel-branschen till en vinnare i den globaliserade möbelvärlden”.

KompetensenSören Lindahl, Svenska Inredare, berättade omden enorma uppslutningen och intresset inomhans unga och lilla förbund. I början av 90-talethade han två mål, det ena var att skaffa en ut-bildning för att auktorisera inredare, det andraatt utbilda inredningsföretagen att uppfylla mo-derna miljökrav. ”De företag som inte klarar avdessa är det ute med” avslutade Sören Lindahlsitt anförande.

Cross Cultural DesignVi upplever en Cross Cultural Design, sade HansKarlsson från MIBO, Möbelimportörernasbranschorganisation. Hemmet har öppnat sinadörrar för utländska influenser och skandinavisk

Möbelbranschen 1992 – 2000Produktionsvärden i miljarder kr

5

design är just nu ett hett konkurrensmedel. Möbelimportörernasom har 30 medlemmar med en sammanlagd omsättning på ca800 milj kr. måste ta miljöfrågorna och IT på allvar. ” Medsatsningar på miljön, IT och design har vi allt att vinna!”

ParadoxenAnders Strömberg, Möbelhandlarnas VD presenterade visions-gruppens arbete.

Sveriges möbelhandlare, Sveriges möbelindustriförbund,Svenska inredare, Möbelimportörernas branschorganisation ochSveriges Inredningsarkitekters riksförbund utsåg en ”visions-grupp” bestående av en ung representant från vardera förbundetsom tillsammans med Patrick Regnér från Handelshögskolansom moderator skulle ge oss sin syn på hur vi ”utvecklar ochprofilerar möbel- och inredningsbranschen”.

Slutsatsen som drogs i projektet blev en paradox; trots ettstarkt ökat intresse för branschen ”den är nu femte största imedia” och även bland ungdomar, upplevs möbelbranschensom bakåtsträvande.

Hur löser man detta då? Jo, genom en ökad professionalism,en förbättrad logistik, mer utbildning och genom att attraheraungt blod utifrån som inte är förvaltare.

Detta kräver dock en tolerans av det nya. Gruppen visionärergjorde en samlad bedömning att branschen inte var hjälpt av ettgemensamt mål, men däremot en gemensam förändringsvision.Man gick förutsättningslöst ut och funderade om de traditio-nella branschförbunden kanske utgjorde själva problemet, omde kanske hade spelat ut sin roll. Man kan sitta och se på ochdö, eller förändra.

VarumärketUlf Enander talade om varför det har blivit så viktigt att ha ettstarkt varumärke. I korthet menade han att det beror på att alltfler produkter blir allt mer lika varandra, t ex kreditkort, dato-rer, ölsorter, charterresor eller bensinbolag. Då gäller det attskilja ut sig ur mängden. Dessutom upplever allt fler människoratt de lider av tidsbrist, inte för att de har mindre tid, mendärför att de vill fylla den med mer. Vi får också tillgång till alltmer information. Resultatet är kaos. Lösningen: Förenkling.Därför väljer allt fler att konsumera genom att gå efter starkavarumärken som de vet står för deras värderingar.

Sverige världsledande på ITBo Ahnegård, Industriförbundet, meddelade att Sverige är envärldsledande IT-nation om man tror på Newsweek. Investe-ringar i telekom användning av IT och ett av de mobiltätasteländerna i världen är faktorer som placerat Sverige i toppen.

Dynamiska hörnanNya affärsmöjligheter med IT pratade Mats Abrahamsson frånLinköpings universitet om. ”Det gäller att hitta sitt företagsdynamiska hörna, sade han. Där har man nått hög operativeffektivitet som stödjer nya marknadspositioner och är mycketflexibel till nya förutsättningar. Man är lyhörd för lärande.”

Kommer man att köpa möbler?Webbyrådirektör Sören Strömberg på Artisan Global Media togordet och målade upp sina visioner: Kommer konsumenternaatt köpa möbler via Internet i framtiden?

”Ja, säger Strömberg, om producenterna klarar att frigöra sigfrån distributionen, vågar förändra branschtänkandet, om mandefinierar ”hemmet” som visningsplats, den nya marknads-arenan, kan man skapa nya marknadsmönster och bygga uppstarka kundrelationer. Till exempel e-handelsplatser där manslår sig ihop ett team för att få ner priset. Eller genom attmöbelhandlaren ger bort en fåtölj mot tio checker som kundenser till att hans vänner använder i en viss affär, ett slags pyra-midspel. Han tror också att e-handeln kan minska distribu-tionskostnaderna kraftigt.

Den förändringsbenägenhet man känner stimulerades avtalarna och de visioner de framförde som ibland osannolika iandra fall realistiska och framför allt inspierades branschen tilleftertanke. Resultatet år 2000 blev bra för alla delar av möbel-branschen trots att vi har många förbättringar att göra.

SMI SATSAR PÅ AT T HÖJA KOMPETENSEN

I MÖBELINDUSTRIN.

IT och internetstrategin i SMI.Internet och modern kommunikationsteknologi kan användasför att öka försäljningen av möbler och utveckla kund-relationerna. Snabbare information sänker ledtiderna och mins-kar lagerhållning av material, halvfabrikat och färdiga varorsamt öppnar nya möjligheter för distribution av möbler. Beställ-ning, planering, orderhantering, produktion, leveranser, faktu-rering, intern administration är några områden där internet germöjlighet till rationalisering och effektivisering av rutiner ochflöden.

6

SMI:s strategi innebär:att medlemsföretagen för assistans i arbetet att göra hem-sidor och hålla dem uppdaterade med aktuell informationmed den egna personalen. IT-tåget startade under andrakvartalet när vi erbjöd medlemmarna att stiga på IT-tågetför att få gratis assistans med att göra och hålla hemsidornauppdaterade med egen personal. 15 företag har fått dennaservice under 2000.att företagen ansluts till Smelink eller andra portaler somkan vara intressanta för information och Business to Busi-ness.att skapa internationella kontakter som kan underlätta denframtida etableringen av mötesplatser/portaler.

NÄRA KONTAKTER MED UEA

SMI har haft nära kontakter med UEA (det europeiskamöbelindustriförbundet) och varit aktivt deltagande i projekt iRyssland Bosnien Herzegovina för att medverka till anpassningav möbelindustrier till marknadsekonomien. Liknande uppgif-ter har vi medverkat till i Estland, Lettland och Litauen.

SMI har varit en viktig part i utvecklingen av en EU-portalför möbler och deltagit i flera arbetsgrupper. Under 2001 kom-mer SMI att inneha ordförandeposten i den workshop somskall leda utvecklingen av möbelportalen.

Som delägare i EIAS har SMI fått del av arbetet i Latiname-rika för att utvärdera nya marknader. Vi har likaså haft en viktiguppgift att informera om den utveckling Sverige har i frågorkring producentansvar och recycling där vi haft en ledandeposition.

Det europeiska standardiseringsorganet CEN och den inter-nationella standardiseringskommissions ISO är två organ därSMI har ordförandeskapet för den svenska delen TK 18/möbleroch i ISO TC 136/Furniture.

Vid UEA:s 50-årsjubileum i Amsterdam deltog ordförandeSven W Samuelsson, vice ordföranden Dag Klockby och VDJon Klegard. Vid högtidsmiddagen överlämnade ordförandenSven W Samuelsson en gåva i form av en donation för beva-rande av havens miljö till Världsnaturfonden (WWF) vilket fickstor uppskattning.

MÖBELFAKTA

Det gångna året har inte inneburit den utökning av företags-tillstånd som indikerades vid periodens inledning. De trettiota-let företag som innehar Möbelfaktarättigheter har dock valt attarbeta vidare med Möbelfakta genom att öka sin andel av antalmöbler med Möbelfaktatillstånd.

Glädjande är att två av Norges större producenter av arbets-stolar för kontor, HÅG AB och SAVO A/S, har ansökt ocherhållit Möbelfaktatillstånd för några av sina stolar.

Det svala intresset för Möbelfakta hos möbelindustrin för-klaras med att det inte efterfrågas av kunder eller konsumenter.Orsak till detta kan säkert förklaras med att vi under föregåendeår medvetet lagt en låg budget för marknadsföring och projekt-ledning.

Glädjande är att vi inför kommande år 2001 beviljats enoffensiv budget så att vi kan starta upp ett antal marknads-aktiviteter med målgruppsformulering på såväl möbelprodu-center som dess kunder med konsumenterna inkluderade.

MILJÖ

Projektet ”Möbelindustrins kvalitets- och miljöledningssystem– FR 2000” fortskrider som planerat med en träff per månaddär de deltagande företagen dels rapporterar sina hemuppgifteroch dels går igenom nya avsnitt för genomförande i det egnaföretaget.

FR 2000 är – med Företagarnas Riksorganisation som ägare– baserat på ISO 9001 och ISO 14001, anpassat till de villkorsom gäller för mindre företag och skall leda till en certifiering.

Arbetsformen som utgår ifrån att deltagarna gemensamt ”iskolbänken” går igenom de olika avsnitten teoretiskt underkvalificerad ledning för att sedan enskilt i det egna företagetarbeta med genomförandet är uppskattat eftersom de kännerstöd av kollegor.

Näringslivets organisationer har beslutat att samarbetet medden av regeringen tillsatta EKU-delegationen skall upphöra. Ettbeslut som vi deltagit i och till fullo stöder. EKU-delegationensuppdrag har varit att utarbeta kriterier för ekologiskt hållbarupphandling av varor, inkl. möbler, och tjänster inom kom-mun, landsting och stat.

Skäl är att vi anser att det leder till ökade kostnader för före-tagen utan några positiva miljöeffekter. Våra synpunkter påstruktur och kravformuleringar har helt nonchalerats.

STANDARDISERINGEN

Arbetet med standardiseringen inom CEN har varit framgångs-rik med många och viktiga standarder fastställda. Tex. harstandarder för kontorsmöbler, arbetsstolar och bord, fastställtsvilket ur exportsynpunkt är positivt då våra svanska företag kanbasera sig på ett för Europa gemensamt synsätt i stället för ettotal variationer i respektive länder.

Fastställda CEN standarder utgör en viktig bas i Möbelfakta-systemet.

Enligt tidigare beslut har ISO arbetet åter kommit igångmed ett par möten under året. ISO arbetet enligt den av ossföreslagna nya modellen med Det pånyttfödda globalastandardiseringsarbetet inom ISO har haft sina första mötenunder de nya arbetsformerna utgående från tydligt beskrivnaoch tidsbegränsade projekt.

Intressant för de fortsatta arbetet var den positiva atmosfärensom präglade mötena och verkligen ställde i utsikt att gemen-samt överbrygga de skiljaktigheter som funnits och då främstmellan Nordamerika och Europa.

Vi och Sverige har haft ett stort och aktivt inflytande påstandardiseringsarbetet inom både ISO och CEN genom BoWadling.

7

Köln 17–23 januari 2000

Rekordshow och 75 årsjubileum!

IMM i Köln, som ägde rum den 17–23januari 2000, blev en stor framgång förmässan. Rekordpublik, största utställ-ninsyta någonsin och en intressantbesöksprofil som mässan torde varaensam om i världen: 60 procent av ut-ställarna – 900 företag – kommer frånutlandet!

Denna internationella dominans påen möbelmässa är unik i världen.

Låt oss påpeka att sedan länge är tys-karna de bästa möbelköparna i Europaoch den tyska marknaden klart störst iEuropa. 1998 importerade Tysklandmöbler till ett värde av 7,6 miljarderEURO, en ökning med över 10 procent.Där har vi en av de många förklaringarnatill IMMs starka attraktionskraft på ut-ställare från hela världen.

Det skandinaviska inslaget på mässan

Mässan firade också sitt 75 årsjubileum –redan 1929 visades möbler för förstagången på mässan i Köln, fem år efterKölnmässans invigning. Det gav en extraglans åt evenemanget där 1 500 utställarefrån 50 länder visade världens största ochmest omfattande utbud av möbler förhemmet.

Närmare 150 000 fackbesökare från ett100-tal länder besökte mässan som där-med kunde notera ett nytt all-time-high.Moderna kök och badrum visades i hall14.1, en viktig attraktion.

Därtill hade mässan denna gång ävenen ny inredningsavdelning med kom-pletta miljöer i hall 13.3.

Utställningsytan var också den störstanågonsin, hela 286.000 kvm – en ytastörre än 40 fotbollsplaner... Andra vå-ningen i hall 9 utnyttjades nu helt förförsta gången.

Den första våningen togs i bruk 1999och bygget av hallen motsvarar en kost-nad av 300 miljoner DEM.

Ca 140 utställare från Skandinavianställde ut sina nyheter på dennamillieniets första IMM-mässa. FrånSverige kom ett 20-tal deltagare inklusivegruppen Signs of Sweden i AvantgardeDesign Center. Danmark dominerademed 73 individuella utställare samt meden grupp utställare på ca 15 företag iAvantgarde Design Center medan Fin-land och Norge visade upp 15, respektivesex företag.

Estland representerades av fyra ochLitauen av fem utställare. De baltiskastaterna utnyttjar intensivt mässplatsenKöln för att erövra nya exportmarknader.

blev som vanligt starkt uppmärksammat.Tillsammans med Italien har de nordiskadeltagarna sedan årtionden varit denstörsta utländska utställargruppen, vilketnaturligtvis bidragit till att man byggtgoda och långsiktiga kundrelationer blandmässbesökarna. Svenska utställare harfunnits på IMM sedan slutet av 60-talet iolika grupperingar.

Måndag till fredag var mässan öppenför fackmän. Lördag och söndag höllsöppet för allmänheten.

Lammhults ställde ut på IMMoch visade bl a upp Chicago,design Gunilla Allard.

8

Internationella Svenska Möbelmässan i Stockholm, 9–13 februari 2000

”Premiären för den nya hallen blev en succé”

Den har aldrig varit större. Den haraldrig varit bättre. Det nya millenietsförsta svenska möbel- och ljusmässabörjade med all-time-high: ytan hadeökat med 35 procent till 56.000 kvmbrutto. Detta till trots var mässan slut-såld sedan hösten innan.

Antalet besökare uppgick till 41.000personer, en ökning med 30 procent. Merän 25.000 besökare var fackmän medan15.000 personer tog chansen att se mäs-san på Allmänhetens dag.

Mer siffror: 855 utställare medverkadeunder årets mässa, också här blev ök-ningen 30 procent. Av fackbesökarnakom 18 procent från utlandet.

Allt detta är givetvis glädjande för såvälsvensk möbelindustri som den svenskainredningsbranschen i övrigt. Vi kanupprepa påståendet att mässan i Älvsjö äroch förblir årets stora möbelhändelse, ivårt land.

Aldrig tidigare i mässans snart 50-årigahistoria har den varitstörre. Nu är dendessutom störst iNorden. Ett gläd-jande faktum – menvad beror dennauppseendeväckandeframgång på?

Man kan peka påflera faktorer.

Svensk inredning-sindustri ligger iframkant av utveck-lingen. Allt fler till-verkare satsar fram-

gångsrikt på produktutveckling ochmarknadsföring vilket bl a leder till inter-nationell uppmärksamhet och exportf-ramgångar. Bästa sättet att hålla kontaktmed nya och gamla kunder är att visa uppsig på mässan.

En ny generation duktiga formgivarevitaliserar utbudet av moderna, interna-tionellt attraktiva möbler och inredningar.Även detta lockar naturligtvis besökare tillmässan.

Mässan satsar sedan tre år offensivt påatt utöka och modernisera den egna an-läggningen i Älvsjö. Man har byggt en nyhall på 21.800 kvm. Ökad yta, ökadattraktionskraft.

Under projektledare Helena Lindensledning har mässans presentationsteknikoch layout successivt förbättrats medfokusering på designmöbler samt möblerför offentlig miljö och kontor i hall C.Även presentationen av hemmöbler harvitaliserats, t ex genom avdelningen AreaModern med ett 40-tal utställare.

I samarbete med SMI har satsningenpå seminarier och temautställningar utö-kats. Marknadsföringen har intensifieratssåväl mot utställarsidan som mot besökar-sektorn, bl a med hjälp av en specialbilagai Dagens Industri i januari 2000 somäven producerades som särtryck ochdirektdistribuerades. Totala upplaganuppgick till ca 170.000 ex.

Man har också konsekvent satsat på attöka det nordiska deltagandet. Resultatetär att allt fler ledande danska möbel-tillverkare valt mässan i Stockholm somplattform i det nordiska försäljningsarbe-tet. Mässan är navet i den internordiskahandeln.

Allt som allt har dessa medvetna ochlångsiktiga satsningar, som igångsattes

under slutet av 90-talet, medfört att mäs-san 2000 tagit det definitiva steget frånatt vara en nationell angelägenhet försvensk hemmamarknad till att vara enviktig aktör på den europeiska scenen.

På årets mässa fanns intressanta sepa-ratutställningar. Bl a ”Stolens grafik” därelever från RMI-Berghs mötte elever frånKTH-A i ett 20-tal formexperiment kringsittandets estetik. Den Mathssonska släk-ten uppmärksammades i en skärmutställ-ning i C-hallsgången och på entrétorgetfirade Carl Malmstens-skolan sitt l00-årsjubileum med att visa ett axplock urskolans historia men även glimtar avframtidens verksamhet.

Bland talarna på seminarierna kannämnas den italienska formgivaren medvärldsrykte, Piero Lissoni. Förre finansmi-nister Erik Åsbrink talade om framtids-perspektiv för svensk ekonomi ochföretagande. Eero Koivisto från den hög-aktuella arkitektbyrån Claesson, Koivisto,Rune i Stockholm lockade fullt hus tillK 11, där han på en timme gav en spän-nande skildring av vad som händer justnu inom svensk design. Här fanns exem-pel på inredning av en lya på 33 kvm påSveavägen liksom en presentation av denmoderna svenska ambassadörsbostaden iBerlin.

Theselius stol Ambassad fickSköna Hems utmärkelse ÅretsMöbel 2000. Källemo tillverkar.

Ett rymdskepp modell Kinnarps hade landat i dennya hallen här lanserades bl a den nya ETM-serien.

9

Scandinavian Furniture Fair, Köpenhamn. 24–28 maj, 2000

Återhållsamhet på mässanScandinavian Furniture Fair 2000 i Köpenhamn lockade totalt 16.441 besökare,en nedgång jämfört med året innan då motsvarande siffra var 17.566.

Även antalet utländska besökare mins-kade från 4.171 till 3.831, en minskningmed 8 procent. Allmänhetens Dag den 28maj var inte heller någon höjdare, endast2.132 personer mötte upp.

Däremot ökade antalet fackbesökaremed 2 procent jämfört med 1999 till14.361.

Dessa dystra siffror kommenteras avdirektör Keld Korsager, ForeningenDansk Möbelindustri, i med bl a en hän-visning till den uppbromsning som undervåren ägde rum på den danska hemma-marknaden.

”De danska inköparna visade storåterhållsamhet när det gällde att tecknaorder på mässan eftersom lagren var fylldaoch osäkerheten var stor ifråga om dans-karna köpintresse för den närmaste fram-tiden.

Men det vikande intresset frånhemmamarknadens sida kompenseradesav god försäljning till de utländska kun-derna. Även om antalet utländska fack-män minskade något kunde utställarnaglädjas åt god försäljning internationellt.Kvaliteten på de utländska besökarnaansågs vara mycket hög. Liksom i produ-centledet rullar fusionsvågen även hos destora återförsäljarna. Det medför natur-ligtvis en minskning av antalet resenärertill olika mässor i utlandet – utan att detgår ut över köpomfånget som sådant.”

Antalet inköpare från Tyskland mins-kade från 457 till 351, vilket får ses motbakgrunden av det starka danska delta-gandet på bl a IMM, Köln, och andratyska mässor. På samma sätt kan manhänvisa nedgången av svenska och norskabesökare till det faktum att man tidigare

mötte vi positiva bedömningar av resulta-tet.

Den franska hemmamarknadens starkatillväxt var en positiv faktor som i sin turgav goda förutsättningar för de företagsom exporterar till Frankrike. Mässan blirför varje år mer och mer internationell.Många bedömer fortfarande Salon duMeuble som en i första hand nationellmässa men det är den faktiskt inte längrenär man ser till fördelningen av utställareoch besökare.

Trender och design redovisades framförallt i hall 3, Metropol-sektionen. Härfanns Cappellini, Molteni, Ligne Rosetoch den alltid spännande franska arkitekt-gruppen VIA.

Salon du Meuble är den tredje störstamässan i Europa och den utvecklas förvarje år i sin ambition att skapa trenderoch att visa intressant ny design.

Mässan 2000 var bättre än i fjol, ansågmånga av de besökare och utställare påSalon du Meuble i Paris som vi träffadeunder mässdagarna i början av januari.Försäljningen rapporterades vara bra ochmånga bokade redan i januari störremontrar till nästa års mässa.

Den exaka besökssiffran landade straxunder fjolårets ca 45 000 besökare. Avdessa var 20 procent utländska, en klaruppgång. Antalet utländska utställareuppgick till 50 procent av totalt ca 1000företag, även här en uppgång från fjolårets43 procent.

De danska och norska utställarnatyckte att det var en bra mässa. Den endesvenske deltagaren var Nelo, även här

Salon du Meuble 2000 i Paris

Bra försäljning, nöjda besökare och ökat utländskt intresse

under året haft möbelmässor i båda län-derna med ett betydande danskt utställar-deltagande. 1.255 svenska fackmän be-sökte mässan jämfört med 1.519 åretinnan. Motsvarande siffra för Norge var565, respektive 607.

Ett glädjeämne i sammanhanget var attbesöket av japanska inköpare ökade till159 mot 117 föregående år. Det under-stryker SFF:s position som internationellorienteringspunkt för möbler.

Ett bekymmer för SFF är naturligtvisatt svenska, norska och finska utställarenumera utgör ett marginellt inslag påmässan. Den lever helt enkelt inte upp tillsitt namn. Många av dem som saknas iBella Center återfanns i stället i Ökne-hallen inne i Köpenhamn där en radvälkända svenska företag medverkade. Fören besökare tedde sig denna utställningganska avslagen och glest besökt. Detåterstår att se om den kan leva vidare idenna form.

Metropol höll genomgående hög klassmed ett bra urval av moderna möblermed huvudinriktning på offenlig miljöeller exklusiv hemmiljö. Inga direktasensationer, kanske, men ett representativturval av moderna möbler i den högreprisklassen. Fräscht och elegant, iblandfräckt och färgstarkt.

Nu handlar det som bekant inte baraom moderna möbler på Saon du Meuble.Många inköpare lockas framför allt av atthär finns ett brett utbud av klassiskamöbler i traditionella stilar från i förstahand franska, italienska och spanska ut-ställare. Liksom tidigare återfanns de ihall 4, i Village-hallen, som var synnerli-gen välbesökt.

”Den ende svenske deltagaren var Nelo, även härmötte vi positiva bedömningar av resultatet.”

10

Orgatec, Köln, 19-24 oktober:

Stark svensk satsning i hård konkurrens

GOOD NEWS FROM SWEDEN ärinredningsbranschens exportstöd på vik-tiga internationella möbelmässor, i förstahand i Europa. Den utkommer två gångerom året och har en upplaga på 10.000 ex.Vårnumret 2000 delades ut i Köln,Stockholm, Köpenhamn och Milanomedan höstnumret delades ut på Orgateci Köln i oktober 2000.

Vårnumret omfattade 32 sidor ochinnehöll bl a ett reportage om den nyasvenska ambassaden i Berlin, en artikel avprofessor Love Arbén om de nya design-trender som ligger i tiden efter millen-nium-skiftet, ett porträtt av formgivarenBjörn Dahlström, tecknat av arkitekt CarlChristiansson, samt förhands-presentatio-ner av IMM i Köln och InternationellaSvenska Möbelmässan i Stockholm.

En fyllig artikel av professor LoveArbén om den nya frihet i tid och rumsom präglar det moderna kontorsarbetet,illustrerad med bilder från svenska utstäl-lare på Orgatec 2000, var tyngdpunkt ihöstutgåvan, av vilken inte mindre än8.000 ex distribuerades på Orgatec. Dettanummer av GOOD NEWS omfattade 36sidor.

Här presenterades också de nya pla-nerna för kommande Stockholm Furni-ture Fair, kompletterad med en guide tillnågra intressanta showrooms i centralaStockholm. Vidare visades två storakontorsprojekt, Electrolux nya huvud-kontor på Lilla Essingen och Icon Media-labs nya kontor i Stockholm City.

Nya produkter presenterades i bådautgåvorna som en självklar och viktig del

Orgatec i Köln som äger rum vartannatår tillhör vinnarna bland de internatio-nella mässorna. När det gäller kontors-möbler och inredning för offentlig miljöpresenterar mässan sig själv som denstörsta i världen och den uppfattningenär svår att ifrågasätta.

Visst finns det tuffa konkurrenter – tänkbara på Neocon i Chicago, en riktig höj-dare med många spännande nya ideér –men när det gäller att visa allt vad somhänder på kotorsmöbelfronten, både ifråga om kvalitet och kvantitet, är detändå Orgatec som blir vinnare.

Här möttes i oktober världens störstatillverkare från USA och Tyskland tillsam-mans med eliten av europeiska specialisterpå kontors-, design- och ergonomimöbler.Sammanlagt var här 1.100 utställare från46 länder på detta evenemang somlockade 85.000 professionella från 100olika länder.

Vilken kontorsmöbelmässa kan slå det?Sverige har under hela 90-talet med-

verkat med goda framgångar. Nu deltog

ett 40-tal svenska företag med ett impo-nerande utbud av vackra och välgjordakollektioner. Många nya produkter,många eleganta och väl genomtänktapresentationer.

Här fanns Klaessons, Lammhults,Gärsnäs, Signs of Sweden (Blå Station,Iform, Källemo och Materia), Albin iHyssna, Lustrum/Zero, Formträ, Miljö-expo, Exportrådet, Offecct, Office Line,Mitab och Vemo samt renodlade kontors-

möbelspecialister som Kinnasand, RH-Form och Höganäsmöbler.

Kunniga och erfarna exportörer medstor samlad erfarenhet av just denna vik-tiga mässa har goda förutsättningar atthävda sig väl i den hårda konkurrensen.Att företagen i växande omfattning ut-vecklat sitt samarbete med goda form-givare gör inte chanserna mindre. Fram-gångarna var välförtjänta.

GOOD NEWS – branschens exportstöd

ECO som produceras av IFORMrönte stort intresse på Orgatec

av nyhetsförmedlingen till omvärlden.Tidskriften, som ägs av Bertil Arwid-

son och Jens Vagland, distribuerades somvanligt också till en rad handelskontor,agenter i olika länder och permanentashowrooms.

11

SVERIGES MÖBELINDUSTRIFÖRBUND ORG NR 802002-4058

FÖR VALTN INGSBERÄTTELSE

STYRELSEN OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN AVGER FÖLJANDE ÅRSREDOVISNINGOCH KONCERNREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2000-01-01 – 2000-12-31

INFORMATION OM VERKSAMHETEN

Förbundet som är en ideell förening, skall företräda och tillva-rata medlemmarnas gemensamma intressen. Medlemmarnasverksamhet består i att tillverka och marknadsföra möbler ochliknande produkter.

KONCERNFÖRHÅLL ANDEN

Koncernredovisning lämnas för förbundet med dess helägdadotterbolag Möbelindustrins Service AB, org.nr. 556096-0121.MISAB ingår med sitt helägda dotterbolag, MöbelindustrinsUtveckling i Stockholm AB, org.nr. 556518-9452.

Inköp och försäljning mellan koncernbolag har ej skett.

FÖRSL AG TILL VINSTDISPOSITION

KoncernenKoncernens egna kapital uppgår till 7 349 045 krinklusive årets vinst 549 780 kr, varav 613 720 kr är bundet idotterbolagen. Någon avsättning till bundna fonder föreslås ej.

ModerbolagetTill bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:Balanserade vinstmedel 5 380 387Årets vinst 355 854

5 736 241Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponerasså att i ny räkning överförs 5 736 241

5 736 241

2000 1999

Rörelsens intäkter m m Not 1

Nettoomsättning 6 565 658 6 207 467

Övriga rörelseintäkter 389 422 260 494

Summa intäkter m m 6 955 080 6 467 961

Rörelsens kostnader

Övriga externa kostnader Not 2 –3 523 858 –3 192 142

Personalkostnader Not 3 –5 172 690 –3 370 863

Avskrivningar –163 957 –211 407

Återbetalning SPP 2 325 696 –

Summa rörelsens kostnader –6 534 809 –6 774 412

Rörelseresultat 420 271 –306 451

Resultat från finansiella investeringar

Ränteintäkter 269.808 200.108

Räntekostnader – –469

Summa resultat från finansiella investeringar 269.808 199.639

Resultat efter finansiella poster 690.079 –106.812

Skatt på årets resultat –140.299 32.127

ÅRETS VINST 549.780 –74.685

KONCERNRESULTATRÄKN ING

12

KONCERNBALANSRÄKN ING2000-12-31 1999-12-31

TILLGÅNGAR Not 1

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Affärsvärde Not 4 454.000 554.000

454 000 554 000

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier Not 5 100.000 119.000

Konst 8.155 8.155

108.155 127.155

Finansiella anläggningstillgångar

Övriga långfristiga värdepappersinnehav Not 6 52.711 52.711

Summa anläggningstillgångar 614.866 733.866

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 153.380 16.254

Skattefordringar – 52.416

Övriga kortfristiga fordringar 1.986.783 152.828

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26.775 37.028

2.166.938 258.526

Kassa och bank 8.329.018 8.741.011

Summa omsättningstillgångar 10.495.956 8.999.537

SUMMA TILLGÅNGAR 11.110.822 9.733.403

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital Not 7

Medlemskapital 5.380.387 5.256.256

Bundet eget kapital i dotterbolagen 613.720 559.000

Fritt eget kapital i dotterbolagen 805.158 1.058.696

Koncernens resultat 549.780 –74.685

Summa eget kapital 7.349.045 6.799.267

Avsättningar

Skatter 21.280 –

Övriga avsättningar 430.160 200.000

Summa avsättningar 451.440 200.000

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 528.108 292.790

Skatteskulder 517.877 –

Övriga kortfristiga skulder 101.525 64.608

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 8 2.162.827 2.376.738

Summa kortfristiga skulder 3.310.337 2.734.136

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 11.110.822 9.733.403

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

13

2000-12-31 1999-12-31

Rörelsens intäkter m m Not 1

Nettoomsättning 357.221 366.820

Summa intäkter m m 357.221 366.820

Rörelsens kostnader

Övriga externa kostnader Not 2 –146.739 –143.408

Summa rörelsens kostnader –146.739 –143.408

Rörelseresultat 210.482 223.412

Resultat från finansiella investeringar

Ränteintäkter 178.392 132.913

Summa resultat från finansiella investeringar 178.392 132.913

Resultat efter finansiella poster 388.874 356.325

Lämnat koncernbidrag – –224.000

Skatt på årets resultat –33.020 –8.193

ÅRETS VINST 355.854 124.132

FÖRBUNDETS RESULTATRÄKN ING

14

FÖRBUNDETS BALANSRÄKN ING2000-12-31 1999-12-31

TILLGÅNGAR Not 1

Anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag Not 9 50.000 50.000

Övriga långfristiga värdepappersinnehav Not 6 52.711 52.711

Summa anläggningstillgångar 102.711 102.711

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Fordringar hos intresseföretag 373.771 –

Skattefordringar 64.330 89.156

Övriga kortfristiga fordringar 13.442 1.642

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26.775 11.825

478.318 102.623

Kassa och bank 5.165.212 5.399.603

Summa omsättningstillgångar 5.643.530 5.502.226

SUMMA TILLGÅNGAR 5.746.241 5.604.937

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital Not 7

Ingående kapitalbehållning 5.380.387 5.256.256

Årets vinst 355.854 124.132

Summa eget kapital 5.736.241 5.380.388

Kortfristiga skulder

Skulder till koncernföretag – 214.549

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 10.000 10.000

Summa kortfristiga skulder 10.000 224.549

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 5.746.241 5.604.937

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

15

Not 1 RedovisningsprinciperÅrsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen.Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer medBokföringsnämndens och Redovisningsrådets rekommendatio-ner och uttalanden.Principerna är oförändrade i jämförelse medföregående år.

KoncernredovisningKoncernens resultat- och balansräkning omfattar alla företag ivilka moderbolaget direkt eller indirekt har mer än hälften avaktiernas röstvärde samt företag i vilka koncernen å annat sätthar ett bestämmande inflytande och en betydande andel avresultatet av deras verksamhet. Koncernredovisningen har upp-rättats enligt Redovisningsrådets rekommendation om koncern-redovisning. Samtliga förvärv av företag har redovisats enligtförvärvsmetoden.

FordringarFordringar upptas till det belopp varmed de beräknas inflyta.

AvsättningarSkatter avser latent skatteskuld på obeskattade reserver.Övriga avsättningar har värderats till belopp som åtagandetbedöms infrias till.

Övriga tillgångar och skulderÖvriga tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvär-den, om något annat ej anges nedan.

NOTERG E M E N S A M M A F Ö R M O D E R B O L A G O C H K O N C E R N

Not 3 • Personal

2000.12.31 1999.12.31

Koncernen

Kvinnor 2 2

Män 2 4

Totalt för koncernen 4 6

Moderbolaget

Föreningen har i likhet med föregående år

inte haft någon anställd och inga löner

eller ersättningar har utgått.

Koncernen

Löner och ersättningar har uppgått till

Styrelsen och verkställande direktören 939.126 850.296

Övriga anställda 1.025.608 1.202.904

Totala löner och ersättningar 1.964.734 2.053.200

Sociala avgifter enligt lag och avtal 1.143.236 732.595

Pensionskostnader

(varav för styrelse och verkställande

direktör 1 828 221 kr (241 860 kr))

2.192.583 412.600Totala löner, ersättningar, sociala avgifteroch pensionskostnader för koncernen 5.300.553 3.198.395

Gottgörelse från pensionsstiftelse har erhållits med 0 kr (66 tkr).

Utöver under året kostnadsförda pensionskostnader föreligger inga

pensionsförpliktelser.

Årets pensionskostnader har till största delen täckts av återbetalning

från SPP.

Not 4 • Affärsvärde

2000.12.31 1999.12.31

Koncernen

Ingående anskaffningsvärden 1.000.000 1.000.000

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1.000.000 1.000.000

Ingående avskrivningar –446.000 –346.000

Årets förändringar

-Avskrivningar –100.000 –100.000

Utgående ackumulerade avskrivningar –546.000 –446.000

Utgående restvärde enligt plan 454.000 554.000

Avser rätten till varumärket Möbelfakta.

Not 2 • Arvoden och kostnadsersättningar

2000.12.31 1999.12.31

Koncernen

Revisionsuppdrag 57.000 55.000

Andra uppdrag 42.000 44.000

99.000 99.000

Moderbolaget

Revisionuppdrag 12.000 10.000

Andra uppdrag 9.000 14.000

21.000 24.000

16

Not 5 • Inventarier

2000.12.31 1999.12.31

Koncernen

Ingående anskaffningsvärden 275.408 1.629.144

Årets förändringar

-Inköp 44.957 63.407

-Försäljningar och utrangeringar – –1.417.143

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 320.365 275.408

Ingående avskrivningar –156.408 –1.462.144

Årets förändringar

-Försäljningar och utrangeringar – 1.417.143

-Avskrivningar –63.957 –111.407

Utgående ackumulerade avskrivningar –220.365 –156.408

Utgående restvärde enligt plan 100.000 119.000

Avskrivningar enligt plan beräknas på en ekonomisk livlängd av 5 år.

Not 6 • Övriga långfristiga värdepappersinnehav

2000.12.31 1999.12.31

Koncernen och moderbolaget

Bella Center 1 1

EIAS 52.710 52.710

52.711 52.711

Ingående anskaffningsvärden 52.711 1

Årets förändringar

-Tillkommande värdepapper – 52.710

Utgående redovisat värde, totalt 52.711 52.711

Not 7 • Förändring av eget kapital

2000.12.31 1999.12.31

Bundet eget kapital

Eget kapital

Belopp vid årets ingång 6.799.265 6.873.950

Årets resultat 549.780 –74.685

Belopp vid årets utgång 7.349.045 6.799.265

Not 8 • Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2000.12.31 1999.12.31

Koncernen

Förutbetalda licensintäkter 2001–2005 1.463.400 1.788.600

Summa 1.463.400 1.788.600

Not 9 • Andelar i dotterföretag

Moderbolaget Kapital Rösträtts Antal Bokförtandel % andel % aktier värde

Möbellindustrins Service AB 100 100 5.000 50.000

Org. nr. 556096-0121

Stockholm

Summa 50.000

2000-12-31 1999-12-31

Ingående anskaffningsvärden 50.000 50.000

Utgående redovisat värde 50.000 50.000

Stockholm 2001-03-06

Sven-Villy Samuelsson Love Arbén Birger GustavssonOrdförande

Jon Klegard Dag Klockby Kurt TingdalVD

Anette Gustafsson Kenneth Johansson Sara Wadskog

Vår revisionsberättelse har avgivits 2001-03-06.

Ulf Westin Jan-Olov Alexandersson Sven-Åke WaernAuktoriserad revisor

17

REV IS IONSBERÄTTELSE

Till förbundsstämman iSveriges Möbelindustriförbund

Org nr 802002-4058

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkstäl-lande direktörens förvaltning i Sveriges Möbelindustriförbund för år 2000. Det är styrelsen och verkstäl-lande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttalaoss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genom-fört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inteinnehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annaninformation i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och sty-relsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen iårsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag till vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi gran-skat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseleda-mot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot förbundet. Vi har även granskat om någonstyrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med årsredovisningslagen ellerförbundets stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och gerdärmed en rättvisande bild av förbundets och koncernens resultat och ställning i enlighet med godredovisningssed i Sverige.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för förbundet och förkoncernen, disponerar vinsten i förbundet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsensledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 6 mars 2001

Ulf Westin Jan-Olov Alexandersson Sven-Åke WaernAuktoriserad revisor

18

STYRELSE OCH REV ISORER

ORDINARIE LEDAMÖTER

Förbunds- och styrelseordförande direktör Sven W. Samuelsson, Nässjö, vice förbunds- och styrelseordförande, direktör DagKlockby, Galleri Stolen AB, Stockholm, Professor Love Arbén, Arkitekt, Stockholm, direktör Birger Gustavsson, Vittsjö,direktör Kenneth Johansson, Swedese Möbler AB, Vaggeryd, direktör Anette Gustafsson, Höganäsmöbler AB, Höganäs,exportchef Sara Wadskog, Karl Andersson & Söner AB, Huskvarna, direktör Kurt Tingdal, Offecct interiör ab, Tibro.

SUPPLEANTER

Direktör Per Bergman, Contrapoint AB, Tranås, direktör Kjell Hammar, SA Möbler AB, Tibro, direktör Hans Karlsson,Universal Furniture AB, Skene, direktör Lars Holstensson, RH-Form AB, Nässjö, exportchef Anders Magnusson, Voice AB,Jönköping, direktör Peter Runesson, Tibro Förenade Möbelfabriker AB, Tibro, Kenneth Eriksson, PA-IT AB, Växjö.

ARBETSUTSKOT TET

Arbetsutskottet består av ordföranden, vice ordföranden, samt verkställande direktören.

REVISORER

Direktör Jan-Olof Alexandersson, Albin i Hyssna AB, Hyssna, direktör Sven-Åke Waern, AB Järnforsens Stoppmöbler,Järnforsen, aukt revisor Ulf Westin, Josefsons Revisionsbyrå AB, Solna.Suppleanter: direktör Lars Bülow, Materia AB, Tranås, direktör Eva Jannerstedt, City Möbler AB, Tibro, revisor Bengt Sterner,Josefsons Revisionsbyrå AB, Solna.

VALBEREDNINGEN

Ordinarie ledamöter Direktör Billy Larsson, sammankallande, Christer Holden, Rolf Johansson, Sven W. Samuelsson,Dag Klockby.Suppleanter: Anders Olsson, Peter Söderberg, samt 3 vakanter under året.

PERSONAL

Direktör: Jon Klegard. Ekonomi: Margareta Bisset. VD assistent: Yvonne Identeg. Utvecklingschef: Bo Wadling

MEDLEMSANTAL

Antalet medlemmar i Förbundet den 31. 12. 2000 var 102.

SAMMANTRÄDEN

Ordinarie förbundsstämma hölls den 27 april 2000 i Industrisalen, Industriförbundet, Storgatan, Stockholm. Till ordinariestyrelseledamöter valdes: Sven W. Samuelsson, omval 2 år, Kurt Tingdal, omval 2 år, Love Arbén, nyval 2 år, Sara Wadskog, nyval2 år. Till styrelsesuppleanter valdes: Per Bergman, omval 2 år, Anders Magnusson, omval 2 år, Lars Holstensson, nyval 2 år,Kenneth Eriksson, fyllnadsval 1 år.

STYRELSEMÖTEN

Styrelsen har under året sammanträtt 4 gånger.

KONTORSMÖBELSEKTIONEN

Kontorsmöbelsektion höll sitt 34:e ordinarie sektionsmöte den 7 november 2000 hos Kinnarps AB, Jönköping. Styrelsensverksamhetsberättelse godkändes av mötet och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret. Till ordinariestyrelseledamöter i sektionen för en tid av ett år valdes hrr Bo Ljung, Göran Nygren som tillika valdes till ordförande, KjellHammar, SA Möbler AB och Ingemar Fast, Isku Facit AB. Till styrelsesuppleanter för en tid av ett år valdes hrr JosefHöbenreich, AB Edsbyverken och Assar Jarlsson, Kinnarps AB.

MÖBELINDUSTRINS UTVECKLING I STOCKHOLM AB

Styrelseledamöter: Lars Holstensson, Nässjö, Olle Jonsson, Kvänum, Bo Wadling, ordförande, Jon Klegard, StockholmPersonal: Bo Wadling, utvecklingschef, Älmhult.

19

”Aldrig tidigare i mässanssnart 50-åriga historia harden varit större. Nu är dendessutom störst i Norden”

20

Projektet ”Möbelindustrins kvalitets-och miljöledningssystem – FR 2000” fortskrider

som planerat med en träff per månad där dedeltagande företagen dels rapporterar sina

hemuppgifter och dels går igenom nya avsnitt förgenomförande i det egna företaget.

Miljö sid 6

Sveriges Möbelindustriförbund • Box 14012 • 10440 Stockholm • Besöksadress: Grevgatan 5 • Tel: 08-23 07 80 • Fax 08-783 05 96

www.mobelindustrin.se • info@mobelindustrin.se

SVERIGES MÖBELINDUSTRIFÖRBUND

ww

w. p

lade

ra. c

om