L a i m a i | 1

AB(a.be.) abbr förk.för aktiebolag) ki pawlkhawpna Ltd.:Campanies

Aktiebolag(et) (used with names of companies)

abbe’ (ab’ e:) abb’en abbe’er noun RC Catholic(phongzii) Biakna Sia

(fransk) katolsk präst

abbedissa (abed’is:a) abbedissan abbedissor noun biakna lam ah numei makai | numei phongzii sung

pan amaikai föreståndarinna för nunnekloster biakna maikai |phongzii sanga om thunei makai

abborre (ab:år:e) abborren abborrar noun abborre kici ngasa namkhat | ngasa

(sötvattens)fisken Perca fluviatilis

abborre (ab:`å:e) abborren abborrar noun tawlngakna mun |asang|vasa tuan nang mun|singhiang

abbot (substantiv) biakna khat peuhpeuh lam ah thunei amakai

abc ( a:be:s’e)abcet(el.abcet)abcn(el.abc)abcna noun laimal/kampau khat i kipatna | akipatna

basic skills, alphabet, de första grunderna till ngt: alfabet

abdikation noun thungeihna teng piakhia | kumpi zaa nusia abdikerara (abdik’e:rar)abdikerade abdikerat abdikera(i) verb kumpi zaa/ inn nusia

avgå (of kings, etc..) kumpi ahihna pan tawp/ khawl | thuneihna teng mi dangtung ap

aber (a:ber) ett aber noun lametna khaktan/bei | hoih lohna/kicin lohna | ma’n

(oväntat) hinder a khaktan thei| ahih kha thei

aberration noun hihkhial/sepkhiat na | hoihtak ngaihsut lohna abnorm (abn’år:m) abnormt abnorma adj normal lo | khial | kicing zolo

inte naturlit, onormal a ngeina bang a hi-lo | normal lo

abonnemang (abånem’ang) et-en noun khasim ahih kei leh kumsima sum pia´k

beställning i förväg el: för längre tid (av tidning, teaterplats etc..) abonnent (abån’en:t) abonnenten abonnenter noun sum apiakhia pa | sum apiakhia nu

person som abonnerar på något: fast kund sum apiakhia den pa | sum a piakhia den nu

abonnerar (abån`e:rar) abonnerade abonnerat abonnera(i ) verb lutma`n (sum)| kipawlna ah lutma´n

beställa och betala i förväg piakhia | kihel-in piakhia

abort (ab´år_t) aborten aborter noun nau bawlkia|nausia | kumcing lo aa nausuak nausia

(avsiktligt) avbrytande av havandeskap atangtung zolo ngim/gelna

abortfientlig nausiat (lauhuaina/gimna) abortive (förkrympt, misslyckad) phattuamna om lo | a tangtung lo

abortklinik nuasuahna zato (siikhan)

abortpiller nua khamna zatui | nau neih theihloh na dinga kine zatui abort|rådgivning (ab´år_t:rå:dji:vning)- rådgivning noun nuasiat theihna pan bangci kidal ding

cih lamlahna| kikupkhawpna| ki hehnepkhawpna

abortsökande nau lakhia/bawlkhiat nan´n ngen/siau abrakadabra (a:brakad´a:bra) abrakadabrat noun khiatna neilo kammal |sepna

meaninglös ljudföljd, nonsens nuihzak huai| ciimnuih bawlhuai

abrupt(abr´up:t) abrupt abrupta adj thakhatthu a| up mawhloh laitak

plötslig ; tvärt avbruten

absid Christian BiakInn tungdawna khapi phellang lim apua absolut (absol´u:t) absolut absoluta adj ahi ngiat |genbang lo | ahi lian

fullständig, fullkomlig tehpih theiloh | ciangtan omlo | akicing

absolution syndernas förlåtelse (teologiskt) substantive ngeina bangin mawhna maisak

absolutism (absolut´s:m) absolutismen noun ta´ngtawng pekpan akizang/akizui thu

(politiskt) envälde, absolutism (substantive)

L a i m a i | 2

absolutist (absolut´is:t)absolutisten absolutister noun khamtheih guihtheih ahihlo te

person som inte dricker någon alkohol,helnykterist

absorberar (absårb´e:rar)absorberade abosorberet absorbera; verb hu-up khia | ngaihsun dide

suga up ciamteh ngetngek | ciamteh tawntung den

absorberar (absård´e:rar) absorberade abosorberet abosorbera: verb (hun) kipan | hun la

helt uppta (någon) tankar la(zawhna tawh la/keem) abstinens (abstin´e:ns) abstinensen noun akizang lo | ki dawm/dal/kem

avhållsamhet (från alkohol, narkotika etc) adiakdiak in khamtheih guihtheih

abstraherar (abstrah´e:rar) abstraherade abstraherat abstrahera(i) verb lakhia | thohkhia

skapa en abstrakt bild(av); tänkar abstrak ciamteh khiana nei |telkhiana nei

abstrakt (abstr´ak:t) abstrakt abstrakta adj lungsimsung bek ah ciamteh huai | akimuh thei lo

som bara kan upplevas genom tankar: inte verklig; svårfattlig lungsim ngaihsutna den lim

abstraktion (abstraksj´o:n) abstraktionen abstraktioner noun ngahkhia | lungsim ngaihsutna pan-

det att abstrahera, ren tankeskapelse -ngahkhia

absurd (abs´ur:d) absurt absurda absurd upmawh huai lo | zohtih omlo | thu kipaikan nawnlo

orimlig, mot förnuftet ahilian bang | khiana/deihna nei lo

accelerator (substantive) mawtaw liva (setvan tawh apai khat ahatna dinga kizang

liva)

apparat som får partiklar att röra sig snabbare

accelererar (akseler´e:rar)accelererade accelererat accelerera(i) verb hat semsem | a hatna khang/kah

öka hastigheten hisak mengmeng | manglang

acceptable (aksept´a:bel) acceptabelt acceptabla adj saantak sanhuai | sangnuam | thuakzawhna

godtagbar, som kan accepteras kithukimna tawh sang accis (aks´i:s) accisen acceiser noun siahpiak (sum)

skatt på tillverkning eller försäljning av en vara t ex omsättningsskatt,spirit-tobaksskatt,energiskatt m fl

acne el. akne (ak:ne) acnen noun tangsiat , mai vuntunga om tangsiat

hudsjukdom (hos ungdomar) med utslag (finnar) i ansiktet och på halsen

accent (aks´en:t) acceten acceter noun kitepna tha | kinetna tha | kisuukna tha

betoning (av ett ord el. en del av ett ord), tonvikt

accent (aks´en:t) acceten acceter noun

främmadnde sätt at tala , brytning a awkhauh/sanga simkhia | a awsang leh awngiam

accentuerar (aksentu´e:rara) accenturade accetuerat accentuera(i) verb awsuah man | awsuah hilian

lägga accenten på (also ngive emphasis or prominence ton)

acceptabel(aksept´a:bel)acceptabelt acceptabla adj sanzawhna | deihhuai/sanhuai

godtagbar , som kan accepteras

accepterar(aksept´e:rar)accepterade accepterat acceptera(i) verb sanghi/ngah hi| thukiim/lungkim

säga ja till (någon som erbjuds): gå med på, godkänna

ackompanjerar(akåmpanj´e:rar)ackompanjerade ackompanjerat ackompanjera(i) verb lasapa´|atu-um

pa/nu tawh spela tex piano till(en solostämma etc): följas av kituai a tu-um khawm| tu-um khawm action (eksjen) en action noun tat-dan | hih-dan | he-ekdan

spännande handing

adel (a´del) adeln noun lungsim | gamtat | gui(nam)

samhällsklass som tidigare hade ärvda social förmåner namgol/ namlian/nampii

adjö (aj`o) interj. Kikhenna kam ( paita ning ei tahtaa)

(used on parting)

adoption (adåpsj`o:n) adoptionen adoptioner noun ta dingin nei/kem/khawi

upptagande av annans barn som sitt eget för vård och uppforstran

address (adr`es) adressen adresser,-na noun omna mun | tenna mun

uppgift om var någon bor, bostad

addressat (adres`a:t) adressaten adressater noun angahding pa/nu (leihsa neipa)

mottagare den som man sänder något till

advent el. Advent subst. hongtung ta |ahun hongtung ta |Xmas lungdambawl pawi

de fyra veckorna före, det nya kyrkoåret börjar 1:a söndagen i Advent lungdambawl tunma`

ni-pi li advokat (advok`a:t) advokaten advokater noun thukhen (sitni) | thukhen zuma sem

juridiskt utbildad person som kan hjälpa folk rättsliga frågor

aerobics:gymping substantive pumpi ci leh sa ading heksuk hektohna (gtn. kimawl) motionsgymnastik till musik

afasi(afas`i:) afasi(e)n noun kam/pau/muk | lungsim sukha ahih manin lungsim kisia

L a i m a i | 3

hjärnskada som medför svårigheter att tala och förstå kampau zo/thei nawnlo ta

affisch (af `isj;) affischen affischer noun mipi´ muhding in suang/belh | akiphut aa kisuang

laipi/lim stort anslag, plakat (often an advertisement) lim | limgolpi |milimpi

affär (af `ä:r) affären affärer, -na noun sai | sumbuk | van kizuakna sai

butik aggressiv (agres`i:v (el. `ag) aggressivt aggressiva adj. huang kan/khe`ng | taw´ng |gal piang/suak

stridslysten, hotande

agnar (ang:nar) chaff gamsa duhtheih Aan

plural avfall vid tröskning ngasa an | thang an tah, thang an

aj (aj:) interj. Kilatvat/lamdangsakvat ciang akici kha kammal (oh |Uuu | Eee)

(cry of pain, etc.)

akademiker akademikern akademiker akademikerna subst. (tekkatu) pilnasang sa´ng aa Sia

buaih ngahkhinsate´ person som har universitetsutbildning; akademiledamot

akt (ak:t) akten akter noun pawi | hun (pawibawlna hunpi)

ceremoni

akt (ak:t) akten akter noun lasak nang hungelna

del av en teaterpjäs

akt (ak;t) akten akter noun thu ciaptehna lai | thu kimna lai | lahkhiatna lai

document

aktar(ak:tar) aktade aktat akta(i) verb en-in vil-in dawn | dal(bang mah acihloh nangin dal)

vara rädd om, vara försiktg med, skydda kidawm | kiging | kikeem aktar sig (ak:tar_se) aktade aktat akta(i) verb cidamna´ng in kikem/daw´n

vara på sin vark, pass sig cidamna ding thupisak in kidawm

aktie aktien aktier subtantive hawm/khen | kihel khawm | a kihawmna pan ngahzah ding

andel i ett aktiebolog (bildligt anseende)

aktiv (ak:ti:v) aktivt aktiva adj lawp(tha ngah) | ukna ukzawhna

verksam , (ivrigt) sysselsatt

aktivitet (aktivit´e:t) aktiviteten aktiviteter noun lawpna tawh hih/sem khia | tangza´ang

verksamhet, sysselsatt

aktuell(aktu´el:) aktuellt aktuella adj tulian aa mite´ lunglut/lunggulh |tu-mahmah|tu-hun|tu-

lian som har intresse för dagen; viktig, angelägen

akut (ak´u:t) akut akuta adj hihpah hihlian | zekai zeawlna omlo | ngaksuk ngaktoh omlo

hastigt påkommande kritisk.överhängande

akut|mottagning (ak´u:tmo:ta.gning)-mottagningen-mottagningar noun cina gim kidonna mun |

manlangtak huhna kisamte´ ading sjukhusmottagning för patienter som behöver snabb hjälp, t ex person som råkat ut för olycksfall

akvarell (akvar´el) akvarellen akvareller noun tuimel tawh aki suai lim tavla målad med vattenfärg

al (a:l) alen alar noun taakkung namkhat | singkung

lövträdet Alnus

album (al:bum) albumet album albumen noun manbu (photo)

samlingsbok (för fotografier, skivor etc)

aldrig (al:drig) adv cikmahin | cikmah hunin (ngialna kammal)

inte någon gång

alert (al´er_t) alert alerta adj navak sinsen | kidawmden | thangahna

pigg, uppmärksam

alfabet (al:fabe:t) alfabetet alfabet alfabeten noun laimal | pau khat i laimal gtn..a b c

skrivtecknen i ett språk:a,b,c, osv

alg(al:j) algen alger noun tuipaan | tuisunga po singkung

commonly used in the plural form:agae ett slaga vattenväxt

alias(a:ljas:) adv adang min

även kallad

alkohol (al:kohå:l)sprit alkokholen noun zu (kham theih) | aziatpian

all (al:) allt alla pron. vekpi | avekpi-in indecilinable, collective hela (mängden av)

alldeles (al:deles) adv. Vekpi aa gawm | abuppi in huam-in enkaak | ahi ngiat/lua

helt(och hållet), fullständigt, precis

L a i m a i | 4

alle´ (al´e:) alle´n all’eer noun lampi (lampi dung vei leh tak ah singkung po)| lam-ka

väg med planterade träd på bägge sidor

allergisk (al´är:gisk) allergiskt allergiska adj. sisan tawh kilemlohna | khat peuhpeuh tawh kilem

loh ciang sisan in zong deihlo ahiman-in ciithak som har allergi;som beror på allergi; öberkänslig

allesamman(s) ( ales´am:an(s) pron. mikhempeuh | pawlbuppi-in pawlmi khempeuh alla (tillsammans)

allihop(a) (alih´o:p(a) pron. vekpi | pawlmi khem peuh

alla, allesamman

allra (al:s) adv. vekpi hi | vekpi-pan

used to amplify superlatives av allt, av all

alls (al:s) adv. bangbang ahi/aci zongin

alltid ( al:tid) adv. atawntung| denkei| den

jämt,ständigt,i akka fall,i alla händelser

allting (al:tid) pron. na khempeuh | apiang na khempeuh

allt, vad som helt

alltmer(a) (altm´e:r) adv. tektek ( tam tekek- tawm tektek)

mer och mer

alltså(al:tså) adv. tua ahihmanin | ahihman in | ahun tawh kizui-in | cihnopna ah

således, följakligen

allvar (al:va:r) allvaret noun nasia | nasiapha | cihtakpi

uppriktig mening; vikt och betydelse

allvarig (al:va:rlig) allvarligt allvarliga adj deihtakpi´a | ahi tinten | thupi sa´n/ngaihsut högtidlig,sträng, allvarsam

allvarlig (al:va:rlig) allvarligt allvarliga adj lungkham/lungngaihhuai | haksatna/gimna

oroande, farlig

alm (al:m) almen almar noun a teham in atehtung sing atna hamaa den aom singkung-

trädet Ulmus glabra -namkhat

almanacka (al:manak:a) almanackan almanackor noun celendar laibu|nisima apiang thu abanban-

lista över årets dagar; kalender -aa ciaptehna

alpin (al´i:n) alpint alpina adj mual atamna mun

högfjälls- mualsang alex mual tawk kisai

alstrar(al:strar) alstrade alstrat alstra (i) verb tampitak bualkhia | bawlkhia/ngahkhia

skapa (värme, elektrictet etc), producera akihihtawm hang hilo aa nuasuak

alternative alternativt alternativa adj. khat ahih kei leh khat zaw sangsang/pelmawh

som kan väljas istället för något annat

amatör (amat´ö:r) amatören amatörer noun gualnopna dinga a kimawl mawkmawk lelte´

person som sysslar med konst idrott etc utan att ha sysselsättningen som yrke

ambassadör ambassadören ambassadärer sudstantive gam leh lei aitanga thunei leh nasem

diplomat som är chef för en ambassad ambitiös(ambisj´ö:s) ambitiöst ambitiösa adj. Ngimna lianpi, ngimna sang

full av ambition khensatna neikhinzo

ambulans (ambul´an:s (el-´ang:s) ambulansen ambulanser noun cina puakna mawtaw

fordon som transporterar sjuka

amerikansk (amri´a:nsk) amerikanskt amerikanska adj american minam | american pau

som är från el. avser USA

amiral (amir´a:l) amiralen amiraler noun tui galkap mangpi pa

titel på) en hög sjöofficer (the commander of navy)

ammar (am.ar) ammade ammat amma(i) verb nawipia | naungek ading nawi suksak

ge mjölk ur bröstet, ge di ( of human beings)

amorterar (amor_t´e:rar) amorterade amorterat amortera (i) verb damdamin piakpiakna tawh

betala av på (en shuld) sumbat khempeuh lohkik

ampere (amp´a:r) amperen ampere (el.amper)amperen(el.amperena) noun elektrisk meitha et/tehna

enhet för elektrisk strömstyrka

anabol (anab´å) anabolt anabola adj. kimawlna ah zatlohdinga kikham sahual gawlsakna zatui

anammar (an´am:ar) anammade nammat anamma(i) verb kimuhkhawpna | ngah/sang /la

ta,motta (formal) annas (an:anas) ananasen ananas ananasen (el. ananaser ananaserna) noun lengthei | lengthei kung

en tropisk fruk

anar anade anat ana(i) verb ngaihsun |upmawkna | upmawkgen

L a i m a i | 5

gissa, tro

anblick (an:blik) anblicken noun muhtheih | muhtheih mun gawl/zang

åsyn; påssende

and(an:d) anden änder noun vatawt

sjöfågel av släktet Anas

anda (an:da) anda noun diksuk diktoh | deihtaka huihdik | leitunga huih andedräkt;stämning,atmosfär

anda(an:da) andan noun lungsim | kha

mening ,avsikt

enda (en:da) ende adj khatkia/khatbek | khatkiabek

ensam i sitt slag

andas (an:das) andades andats andas(i) verb huihdik | huihsang khia(huihdiksuk-huihdik khia)

dra in luft i ( och skicka ut luft ur) lungorna

andas(an:das) andades andats andas (i) verb lakkhia/kawkkhia | kawkin lak

uttrycka röja hihdan ding kuppih (idea pia)

ande (an:de) anden andar noun lungsim | kha

nandren is used of male på plat nummer 2

andrar(an:dra) andragit andra(g) andra(ga) verb piakhia | pahtawina pia | ap

ange som argument (för något)

anfaller anföll anföllit anfalla verb do| khawh/ dawt

gå till anfall (mot) angrip

anföll se anfaller

ange adj zaa akipiak khit hang, sepding tavuan hihnai lo anger (an:je:r) angav angett ange(i) verb genkhia/ pulak khia

meddela , uppge laitawh at/gelh in genkhia | ciamteh

anger(an:je:r)angav angett ange(i) verb thupuak | thulamdang

anmäla (till polisen) sätta fast

angelägenhet (an;jelö:genhe:t) angelägenheter angelägenheter noun thu khatpeuhpeuh | thupiang khat

a thu tawh kisai angick se angår

angriper (an;gri;per) angrep angripit angrip; angripa verb alanglam pan gen | gensia| do | galbawl

anfall, ge sig på,skada( aslo used of rush, pets, etc)

angående prep. Hih thutawh kizui/kisai in om, beträffande

angår angick angått angå(i) verb kisai hi| kisai kha |en gega | thupi lak/ngaihsut

gälla, röra, beträffa

anhopning anhopningrn anhopningar substantive khawm | kaikhawm| khangin tam semsem

samling, trängsel

anhörig (an:hö;rig) anhöriga adj. kinai pih (sanggam-beh leh phung)| tehkak khia

only used as a noun släkting anka (ang;ka) ankan ankor noun vatawt no | kanglai

en tam and

anknyter (an:kny;ter) anknöt anknutit anknyta anknyta verb gawmkhawm| zom khawm

also used as a separable compound koppla samman. Förbinda

anledning (an;le;dning) en, ar,na noun ngimna/tupna | athu bulpi

skäl, orsak,grund

anlägger (an;leg;er) anlade anlagt anlägg; anlägga verb lam|phuankhia |

bygga, uppföra

anläggning (an;leg;ning) anläggningen anläggningar noun Inn | phuankhia/lamkhia

byggnad, inrättning

anländer (an;len:der) anlände anländ anlända verb tung | painopna mun tung

komma fram

anmälan (an;mä:lan) anmälan anmälningar noun thuzaksakna | thuzasak | theisak

rapportera (till myndighet);meddelande (om deltagande

anmäler (an:ma:ler) anmälde anmält anmäla verb sittel/ettel | gen-in langpan

recensera gelpha kik/ ngaihsunpha kik

anmärkning anmärkningen anmärkningar subst. langpan | thukim lohna teng pulak khia kritisk påpekande langpang in mawhna hoihlohna kicin lohna zong tawm

anmärkning anmärkningen anmärkningar subst. langpanna | ciamtehna | muhkhiatna

påpekkande , förklaring

L a i m a i | 6

anna (an:an) annat andra pron adang | adangkhat | akhatpen

Inte den här, ytterligare , övrig

annanstans (an:anstan:s) adv. amundang ah || mundang khat pan

På annan plats

annars (an:ar-s) adv. adang lamkhat pan | gentehnan hong hih /piang kei kha zenzen leh

I annat fall: för dig övrigt tua ban ah | tua bek lo | adang annars (an:ar_s) adv. ahih kei leh | adang ngai/ngim/gelna pan | adang ( mi) | tua bek tawh hi lo lai

I annat fall ; för dig övrigt

annons (an:ån:s) annonsen annonser,-na noun thu zaksakna | thu zaksak ding | thei ding aki lawm thu

Kungöresel, erbjudande i (tidning) att köpa och säjla

annorlunda (an:orlun:da) adj. kilamdang | kibang lo ki lamdang | adang tuam | adang

Olika, ovanlig

annorlunda (an:orlun:da) adj. adangkhat pan | lamdang khat pan

På annat sätt

anonym (anon´y:m) anonymy anonyma adj. Min kidawk/thei sak nuam lo | ( laigelh leh laipia te min ki

Ice namngiven , ökand at lo

anorak (an:orak) anoraken anoraker noun lu-tuam aom tui-puan

vindtät sportjacka med huva kidalna lum puan tungsilh

anordnar (an:å;r_dnar) anordnade anordnat anordna (i) verb gel | lungkim /thukim | kipum khat

ordna, organisera kikhawm/kikaikhawm | gelkhiatna

anorexi (anoreks´i:) noun gawnnop naman An neklohna hanga An kamlim lo, kampaa-

k sjuklig aptitlöshet anropar (an;ro:par) anropade anropat anropa(i) verb Aw´ng in sam | kizom (telephone,radio)

kalla på (via radio etc)

anser (an.se:r) ansåg ansett anse(i) verb ngaihsun | lungsim sung ah gel/ngaihsun

tyck; betrakta

ansikte (an:sik;te) ansiktet ansikten ansiktena noun mai/ maitang | maisuah | amai

framsidan av huvudet

anslag (an:sla:g) anslag anslagen noun theihsakna (thu)| theihsakna thu lai-suan/sung

affisch

anslag (an:sla:g) anslaget anslagen noun huhna (sum)

pengar beviljade av stat eller kommun

anslagstavla (t´a:vla) tavlan tavlor noun laisuan na suang lai-pi

affisch (större) platta avsedd för meddelande o dyl

anspråk (an:språ:k) anspråket anspråk anspråken noun ngetna | thumna/tauna

krav för egen räkning

anstånd (an;stan;d) anståndet anstånd anstånden noun ahun anai khin/sawt to

uppskrov

anställd (an;stel:d) anställda adj. na- sem nominal use person som har anställning

anställer (an:stel:er) anställde anställt anställa verb nasem ding kawm | nasep ding pia

ge arbete åt

anställning (an:stl:ning) anställningen anställningar noun nasep pia/ngah |

arbeta, jobb, plats, tjänst nisim aa sep/hih ding |nasep

ansvar (an:sva:r) ansvaret noun hihding sepding hong kipia tavuan | tavuan

skyldighet att ta på sig skulden (om något går fel)

ansvarar ansvarade ansvarat ansvara(i) verb tanvuan nei hi |sepding bawlding in thunei/tavuan nei hi

ta ansvar (för), ha ansvaret (för)

ansvarig (an.sva;rig) ansvarigt ansvariga adj thuman aa thuneihna | genkik, dawnkik zawhna

som tar ansvar (för något) hihding/sepding in tavuan/thunei hi

ansvarslös (an:sva:r_slö:s) ansvarslöst ansvarslösa adj. tavuan neihlohna | tavuan theihna lungsim-

utan ansvarskänsla, oansvarig - nei lo | tavuan omlo

ansätter (an:set:er) ansätte ansatt ansätt; ansätta verb mun citeng/khempeuh pan do

attackera hanthawn | nen/mek ansätter( an:set.er) ansätte ansatt ansätt;ansätta verb deihtak do | um-cih in do

attackera gim pia | buaina pia | nen cip | hekcip

ansökan (an:sö:kan) ansökan ansökningar ansöka verb ngetna lai | siuahna lai (gtn.. nasep siau)

L a i m a i | 7

(skriftigt) begära

antal (an:ta:l) antalet antal antalen noun nambat | aphazah | agolna | amalzah

mängd

antar(an:ta:r) antog antagit anta(i) verb ta dingin kem/khawi (muisaa)| deihna tak tawh sang

göra till sin, anamma aituam bawl

antar (an;ta:r) antog antagit anta(i) verb ahih/aman ding in ngaihsun | tavuan la | ki ngeihkhem tänka sig, fömoda ciamteh | um (upna/muan na) | ngaihsunna/ gelna /lamet na

antar(an;ta:r) antog antagit anta(i) verb thukim/lungkim | kawm(na) | za-a pia | lut sak | lumsak

ta emot, acceptera hi-sa | thukimna

antecknar antecknade antecknat anteckna(i) noun ciaptehna lai at | thu ciaptehna lai at

skriva upp

anteckning (an;tek:ning) anteckningen anteckningar noun ciaptehna lai | hih ngeihna kantelna

någon som skrivits upp: notering thuciaptehna laibu | thu tom no

antenn (ant´en) antennen antenner noun adio line puak/khah khia | radio mat theih nang khau

anordning som tar emot radiovågor (an insect´s antenna (feeler) khuam(inn khuam)

antingen (an:tingen) conj. Nihlakpan khat | a hithei nih te sung pan akhat na pen gen/lak khia

used with norn to express choice

antydning (an:ty.dning)antydningen antydningar noun kidawm khinkhian | kidawm khikhe

mostly used in the plural vink, försiktig upplysning;insinuation buangnai na sepna

anvisar (an:vi.sar) anvisade anvisat (pengar) kawm | ngah zahding kawm | kawmsak

använder(an:ven:der) använde använt använd! Använda verb zang (van) | ki zang thei

begagna,ta i anspråk; bära pua(la)

aort (a´år_t:a) aort(el.aortan) noun athupi pen siihui pi ( sii tha gui pi) stora kroppspulsädern

apa (a:pa) apan apor zawng (gan hing)

ett människoliknande däggdjur

apar efter (a:par´ef:ter)apade apat apa(i) verb ciamnui | mi ciinbawl in ciamnui | mi /na ciin siam

härma

apelsin (apels´i;n) apelsinen apelsiner,-na noun lengmaw (sing gah) lengmaw gah

en citrusfrukt

apotek (apot´e:k) apoteket apotek apoteken noun zatui kizuakna sai

försäljningsställe för läkemedel

apparat (apr´a:t) apparaten apparater noun van tuamtuam tawh kisai

(teknisk) anordning,instrument ;maskin set van tuamtuam te´

appell (ap´ei) appellen appeller noun thumna / ngetna | nget beh/kik na | ngen/thum

vädjan, uppmaning deih

applåderar (aplåd´e:rar)applåderade applåderat applådera(i) verb khutbeng in thukimna thapia

klapp(i) händerna, ge sitt bifall till deih/lungkim khawm

april(apr´il:) noun april kha (khali na)

årets fjärde månad arbetar (ar:betar) arbetade arbetat arbet(i) verb nasem | nasep

utföra ett arbete, vara verksam, jobba

arbetare (ar:be:tar) arbetar(e)n arbetare arbetarna noun nasem te´

person som arbetar (med kroppsarbete);jobbare

arbetar över (ar:betar´ö:ver) arbetade arbetat arbeta(i) verb ahun val nasep(nasem)

arbeta (på) övertid

arbeta (ar:be;te)arbetet arbeten arbetena noun nasep | nuntak na´ng kivak na´ng aa nasep

tjänst ,anställning,yrke,arbetsplats,job

arbetsamm arbetsamt arbetsamma adj. gim / nasep haksa | tha leh ngalzat aa nasep

mödosam

arbetsdag,- en ,- ar,- na noun nasep ni ( tu ni nasep ni)

arbets| förmedling (ar;be;tsförme:dling)-förmedlingen-förmedlingar noun nasep zon-na zum pi

allmän (kostnadsfri)förmedling av arbete,inrättning som förmedlar,mäklande nasep tawk kisai zum

arbets|givare (ar:be:tsji:vare)-givar(e)n-givare-givarna noun nasepna pu/pi | nasep hong pia te´

juridisk eller fysisk person som i ett anställningsavtal försäkrar sig om att mot vederlag (lön)

erhålla en arbetsprestation av arbetstagaren

arbetslivs|erfarenhet(ar;be:tsli:vserfa:renhe:t)-erfarenheten-erfarenheter noun nasep ngeina tawh kisai erfarenhet från yrkesverksamhet na sepna lam ah sepngei na/ hih ngei na

arbetlös(ar:be.tslö:s) arbeslöst arbetslösa adj. nasep nei lo | nasep khawl

som saknar arbete

L a i m a i | 8

arbets|marknad (ar:be.tsmar:knad)-marnaden-marnader noun nasep zon-na zum | nasep tawh kisai zum

(område för) utbud och efterfrågan på arbetskraff nasep zum | nasem mite´ nuntakna

arbets|plats(ar:be:tsplat:s)-platsen_platser,-na noun nasepna mun | nasepna

ställe där man arbetar;arbete kawm na | mi hingkhat i nasepna tawh ki vakna

arbets|vägledare (ar:be:tsle:dare)-vägledar(e)n-vägledare-vägledarna noun nasep danding hong hilh leh

hong lak mite´/sia tjänsteman inom arbetsförmedlingen som ger yrkesvägledning nasep ngah/neih zawh nang hong

huh leh hong panpihte´ area (a:rea) arean areor noun aphazah/agolzah | mun

yta, område

arg(ar:j) argt arga adj. hehsuak| lungtom/sintom | heh

som (tillfälligt) känner vrede,uppretad

argsint(ar:jsin:t) argsint argsinta adj. Hehbaih | lungtom

som lätt blir arg, lättretad

arm (ar.m) armen armar noun khut tawn (khut)

över extremitet hos människa

arm (ar:m) armt arma adj. Zawng(bang mah nei lo) | lungsim zawngkhal

fattig, stackars vul(thanem) | ciim | buaina/siatna/ haksatna

arm|band (ar:mban:d)-bandet-band-banden noun khutbulh |khut kol (khut khih)

smycke som bärs runt handleden

armbandsjur (ar.mban:dsu:r)-uret-ur-uren noun khutbulh nai | naii

klocka att bära om handleden

arm|bågar (ar:mbå:gar)-bågade-bågat-båga(i) verb kiu tawh sun | kiu tawh su armen vid armleden

arme armen arme´er subst. Galkap

krigsmak;markstridskrafter(även bildligt stor skara)

armenisk(arm´e:nisk)armeniskt armeniska adj. armenisk mite´ | armenisk minam

som är från el. avser Armenien

arm|håla (ar:mhå:la)-hålan-hålor noun le-nuai

vecket mellan arm och bröst

artig(a:r_tig)artig) artigt artiga adj. thu dik/nuam | pahtak huai

hövlig

artikel(ar_t´k:el) artikeln artiklar noun thu(tangthu)| muh/theihna bang aa at (thu)

uppsats,reportage (i tidning el.tidskrift)

artikel(ar_t´ik:el) artikeln artiklar noun van zuak/ zuaktheih van | sazian sung a om van min

vara, varusort

artistisk(ar_t´is:tisk) artistiakt artistiaka adj. la-sak/ tumtheih | lasak/tumtheih khutma

konstnärlig

artär(ar_t´a:r)artären artärer noun thagui si-hawm/si puakkhia thagui pi

pulsåder arv(ar:v)arvet arv arven noun gaamluah | gaamluah za ngah

kvarlåtenskap;ärflighet,arvsanlag sihkhit cianga gamluah ding van

ask(as:k)asken askar noun buu | a thoh/bu neu | abung neu

liten låden

aska(as:ka) askan noun zaa vu

pulver som blir kvar när något har brunnit

askar(as:kar)askade askat aska(i) verb zaa vu khawlna

slå av aska från cigarett e dyl

ask|fat (as:kfa:t)-fatet-fat-faten noun zaa vu khawlna bung/kuang

tallrikel dyl för cigarettfimpam ask etc

asiat(asi´a:t) asiaten asiater noun asian mi, asian mite´, asian minam

person från asien

atom(at´å:m) atomen atomer noun dat khat i aneu penpen khenkhat

minsta del avmaterien (often used intead of nkärn-n(nnuclearn)

att infinitive verb pan| ding | ading attackerar(atak´e:rar)attackerade attackerat attackera(i) verb do | nasia tak aa supna

anfalla,angrip langpan | buaina/lauhuaina piangsak | tawng/galbawl auktion(a_oksj´o:n) auktionen auktionen noun zuak khia | van zuakna pawi

försäljning (efter utrop)till den som bjuder högt

auktoritet auktoniteten auktoriteter subst. Thunei (aa na nei) | thunei te´(aa na nei te´)| sep theihna

L a i m a i | 9

(person som har) anseende el. Pondus

automatisk automatiskt automatiska adj. ama thu in | a ma thu aa ahi/ apian

av sig själv, självverkande, mekanisk

av (a:v) adv. i|pan | tua pan | tawh | in

(indicates the origin of an object or event)

av(a:v) adv. Mun/hun cih aa kipante´ gamla | agamla ah | atuam dang | atuaciat/tek verbal praticle:indicates abreak in process

av(a:v) prep. Akipata tawhkisai lak khia | kizopna | kisai na

beträffande,med avseende på

avancerad (avans´e:rad)anvancerat anvancerade adj. ase´n sang | khang to

långt utvecklad. Sofistikerad; djärv

avancerar(avans´e:rar) avancerade avancerar(i) verb mai ah kigual | hong khangto ta

gå framåt (mil);bil befordrad

avbrott avbrottet avbrott avbrotten subst. at khia/tan | khak cip /khak tan | khawl

stopp, uppehåll

avbryter (a;vbry:ter) avbröt avbrutit avbryt avbryta verb man zo/sak | khawl sak/bawl/ta

få att upphöra, stoppa

avbön (a:vbö:n) avbönen avböner noun thum /maisak nang ngen | panpih kawmna tawh genna

avdelning (av:vde:iking) avdelningen avdelningar noun zum neu/khenkhat |zum kibang ahih hang amun

dang khat aa zum | khenkhia hawmkhia avskild del inom företag el. sjukhus el. ämbetsverk etc ga- nan tuak/kawm | lungsim kikhen thang

avdelning (a:vde:Ining) avdelningen avdelningar,-na noun mun cihte´/cihkhawng khen

avskild del inom företag el. sjukhus el. ämbetsverk avel(a:vel) noun ganhing khaw-iin suaksak/pungsak

uppfödning av djur ganhing khawi-in pungsak

avfart(a:vfa:r_t) avfarten avfarter noun paikhiatna (a vang/kawngkhak)| paikhiatna/ kipanna

mun avtagsväg(från en större väg)

avföring(a:vfö:ring) avföringen avföringar noun Ek (dai leng)

(det som kommer ut vid) tömning av tarmen

avgas (a:vga:s) avgasen avgaser noun set sungpan a paikhia meikhu/ set khu |akhu, meikhu

mostly used in the plural gas somm bild vid förbränning i motor

avgift (a:vjit:t) avgiften avgifter noun amán(sum) | aman zah ding a kilawm |hihman/bawlman

resättning (för en rättighet), betalning, pris

avgränsar (a:vgren:sar)avgränsade avgränsat avgränsa(i) verb gamgi |ciangtan-na

avskilja med en gräns ciamteh ( dai|huang|leitang) khen/gi khen in ciamteh

avgår avgick avgått avgå(i) verb pensen la/nasepna pan tawlnga | nasepna pan tawm/khawl

lämna sin tjänst

avgår avgick avgått avgå(i) verb kipan khia | paikhia | nusia

starta, lämna en plats (om trafik som går efter tidtabell) avgör avgjorde avgjort avgöra verb khensatna nei | khensat | khensatna pia

bestämma, fälla utslag

avi (av´i) avi(e)n avier noun thu leh la theisak/gen | taden pia

kort skriftlig meddelande från posten a thu tawh kisai (thu leh la)

(om att en försändelse kan avhämtas) theihsakna lai (caw nge lai) | zui/ngai/kem

avklinga bei/kan´ng (gtn tha bei) | uaih-muat/ namsia avkräver (a.vkrä:ver)avkrävde avkrävt avkräva verb ngen tinten/ngen ngaungau | ngen/dawh

begära (något) av ( någon)

avlider avled avlidit avlida(i) verb si ( nuntakna nei nawn lo) si

dö

avlossar(a:vlås.ar) avlossade avlossat avlossa(i) verb kap(thautawh kap)

skjuta av (ett skott)

avlång ( a:vlång) avlång avlånga adj. sau/asauna/ adung |sau diudeu

oval; långasmål akikim lo kiuli nei sikli | vatawt tui lim apua/anei

avlägger (a:vleg:er) avlade avlagt avlägga verb lam(gtn Inn) | sem/bawl /hih

klara ,fullgöra

avlägger (a:vla:ser) avlästa avläst avläsa verb meta sung et in kan telna pan in theihtelna ngah kontrollera (vad t ex en mätare visar) mita (gtn…mawtaw/meileng/vanleng cihte´ mita)

avlöning (a:vlö:ning) avlöningen avlöningar noun ma´n anei sum |sum piak| kha sum/nasepna khasum

lön ,ersättning för arbete

L a i m a i | 10

avlöser (a:vlö:ser9 avlöste avlös! Avlösa verb noptuamna ngah |phatuam|

efterträda, ersätta tavuanla in hih/gel khiat na | makai in sem/bawl khia

avrättar (a:vret:ar) avrättade avrättat avrätta(i) verb sihna dan/sihna thuaksak | hih/gel khiatna

låta ett dödsstraff verkställas

avseende (a:vse:ende) avseendet avseenden avseenden noun hehpih panpihna

vikt, hänys kidawpna | daw´n na | ki´n avseende (a:vse.ende) avseendet avseenden avseendena noun ngimna| et the/kak na

hänseende zahtakna | thupisan na | thupi saknn /thudon na

avsevärd avsevärt avsevärd adj. gol | tampi

betydande,ansenlig (formelt)

avsikt (a:vsik:t) avsikten avsikter noun gel/ngim hi| gel/ngim na |

mening,vilja, syfte hihding/sepna ding aa ngimna/gelna

avsky ( a:vsjy;) avskn noun lunggulh lohna | muhdah na | et/en san na

motvilja, avsmak

avskyr (a:vsjy) avskydde avskytt avsky (i) verb muhdahna |deihloh luatna| pampaihna | en/et satna

starkt ogilla

avslag avslaget avslag avslagen subst. ngial | sang lo

nekande svar

avslagen avslaget avslagna adj. lunglut lo | lungsim ah om/teng lo | ciimtak

inte fräsch (även bildligt)

avslutar (a:vslu:tar) avslutade avslutat avsluta(i) verb mata | ma siang sitset | masiang kiutkeut

sluta, fullborda

avslutning (a:vslu:tning) avslutningen avslutningar noun zawh/khawl bawl | mansiang ta slut, fullborda

avslöjar (a:vslöj:ar) avslöjade avslöjat avslöja(i) verb lak khia | hong khia | pulak khia

tala om (något hemligt), röja eipsim teng pulak khia

avspärrar avspärrade avspärrat avspärra(i) verb khak | khak tan | khak bit

stänga av (ett område)

avstavar (a:vsta.var) avstavade anstavat avstava (i) verb laimal gawm | amal gawm

dela upp (ett ord) i stavelser

avstänger (a:vsteng:er) avstängde avstängt avstänga see stänger av khawl hi | khak hi |khak tan

avsändare (a:vsteng:er) avsändar(e)n avsändare avsändarna noun a khakte´ | apuakte´

person som slickar ett brev etc

avtal (a:vta;l) avtalet avtal avtalen noun thukim/lungkim na lim | thukim/lungkimna lai

(rättsligt bindande)överenskommelse, uppgörese thuman/thudikna kamciam

avundas ( a:vun:das) avundades avundats avundas(i) verb hazatna | deihloh na |muhdahna

känna avund (mot) ngial/deih lo

avund|sjuk (a:vun:dsju:k) –sjukt-sjuka adj. hazatna | hazatna lak khia

missunnsam haza | deihlohna/lunglut lohna

avvarar avvarade avvarat avvara (i) verb paa lo | kihel lo| om kha lo | hawi vra utana

avverkar avverkade avverkat avverka (i) verb phuk tan/paai |vat tan| tan (kitansak)

hugga ner (skog)

avverkar avverkade avverkat avverka(i) siin/khu´p sak | ama´n dong hih/gel/sep sak

lägga bakom sig.klara av

avvikelsa (vanligen plötslig) (substantiv) kipelh/kituak lo | lungsim nawngkai sak

avvisar avvisade avvisat avvisa (i) verb heem | pelh | hawl | ngil khia | ngial | paai khia

mota bort; avfärda

avvikande ax (ak:s) axet ax axen noun buhvui(buhgui) | ciangdawn a paak palk

ett slag blomställning,sädesax

axel (ak:sel) axeln axlar noun leng zawl (leng pei azawl) | leng mawtaw cih te i azawl

stång som ett hjul roterar kring

axel (ak:sel) axeln axlar noun lia´ng | liangsa | linag nawl

skuidra

axlar ( ak:slar) aclade axlat axla(i) verb pua | sem/dom/hih

överta en uppgift

L a i m a i | 11

baby el. bäbis, bebis [b'ej:bi el. b'ä:bi (el. -y)] babyn babyar (el. babyer) noun Naungek|Nausuak tung te.

spädbarn

back [bak:] backen backar noun Nungzang|Nungguh

bakåt

backar [²b'ak:ar] backade backat backa(!) verb Nungkik kik hi|Leh suan hi|

gå el. köra bakåt

back|spegel [²b'ak:spe:gel] -spegeln -speglar noun nunglam et na man|(motor anung lam a ki muh theih

na ding a ki thuah man) spegel för uppsikt bakåt i en bil etc

bad [ba:d] badet bad baden noun ki sil na,tuibual na,tui tawh ki mawl na

doppning i vatten, dopp (Tui sung ah ki phum/diah na)

badar [²b'a:dar] badade badat bada(!)verb ki sil hi| tui sung ah ei leh ei ki sil

doppa (sig) i vatten bad|kar -karet -kar -karen noun. Ki sil na bual|

ett slags kar (i badrum) att bada i

bad|rum [²b'a:drum:] -rummet -rum –rummen noun ki sil na buk|ki sil na khan|

ett rum med badkar

bagage [bag'a:sj] bagaget noun khualzit ciang a van puak na ding a aki zang thungkuah te|van

packning, väskor, resgods

bagge [²b'ag:e] baggen baggar noun tuu a pa|tuu a tal|

hane av får

bajsar [²b'aj:sar] bajsade bajsat bajsa(!) verb sungpai|ek tha|

ha avföring (used by and when speaking to children)

bak [ba:k] baken bakar noun taw|nunglam

mostly used in compounds baktill| på ryggsidan, på baksidan

bak [ba:k] baken bakar noun nungzang|nungzang guh|

bakar [²b'a:kar] bakade bakat baka(!) verb moh bawl |moh em|

tillverka bröd

bak|grund [²b'a:kgrun:d] -grunden noun nungdal na|maan ki zaih ciang a anung a a hoih ding a akoih uh.|

det som ligger längst bort från åskådaren bak|länges [²b'a:kleng:es] adv. anung lam ah

tillbaka, bakåt

bakom [²b'a:kåm:] prep. Nunglam pan|

på andra sidan av, på baksidan av

bak|sida [²b'a:ksi:da] -sidan noun nungzang|nunglam|anung lam pan|

motsatt sida, ryggsida

bak|åt adv. Nungthu|abei sa hun a ih gamtat na sa te| tillbaka, baklänges

bal [ba:l] balen baler noun nitum na lam a te hi kopkhat a lam na pawi|kumpi inn sung a lam na pawi pi|

stor danstillställning

balanserar [balans'e:rar] balanserade balanserat balansera(!) verb sum sazian sit hi| a kikim ding

a bawl/sem hålla (i) jämvikt

balja baljan baljor noun bung golpi|

kar, ho

balja baljan baljor noun. Singgah koih na ciang/lawh sau

långsträckt fröhus för ärtväxt

balk [bal:k] balken balkar noun paunam tuamtuam,lai thulu hi deih na huvudavdelning i lagbok

balkong [balk'ång:] -en, -er, -na noun tau| tau sang|atung a kidawh tau|

öppet utrymme som skjuter ut från väggen i ett hus

bana [²b'a:na] banan banor noun lampi|khekhap

väg (mostly used figuratively; also used of railway tracks, etc.)

banan [²b'a:na] banan banor, -na noun nahtang

en gul böjd tropisk frukt

baner [ban'e:r] baneret baner baneren noun puansaupi tunga thukigelh|

L a i m a i | 12

fana som bärs i strid

bandar [²b'an:dar] bandade bandat banda(!) verb ciapteh na nei|aw khum

spela in på band

bank [bang:k] banken banker, -na noun ban(sumkoih na inn|sum khol na inn)

företag som lånar ut pengar, sysslar med värdepapper etc

bank banken bankar subst. tuidal na|tui khol na| vall, underlag för väg el. järnväg

bankar bankade bankat banka(!) verb khawng |keu |sat |gawi |

slå hårt, bulta

bantar [²b'an:tar] bantade bantat banta(!) verb pumpi a gihna kiam |pumpi sung a athau te kiam |

försöka magra, svälta sig

bar [ba:r] bart bara adj. Puansilh lo|tangguak| bangmah aom lo|

öppen; naken

bar [ba:r] bär ( ah en in) (verb)

bar [ba:r] baren barer noun ei leh ei laktawm a nekna ansai

servering, matställe

bara adv. bek(hizah lian bek|hi dan bek hi ei) endast

bar|fota [²b'a:rfo:ta] adj. Akem/cing om lo,ki dal na neilo| mawzar leh khedap a bulh lo khe

indeclinable utan strumpor och skor

barn [ba:r_n] barnet barn barnen noun naupang neu|naupang en ung människa från födseln och något tiotal år framåt; en persons son eller dotter

barnavdelning, -en, -ar, -na noun naupang te ading a tuam vivel a aki seh sa na mun

barnbarn [²b'a:r_nba:r_n] -et, -, -en noun tu|mi khat hi a ta te’ ta te|

barn till någons barn

barnbidrag [²b'a:r_nbi:dra:g] -bidraget -bidrag -bidragen noun naupang neu te ading huh na sum

|innkuan tawh a om naupang te huh na a aki pia sum|

ekonomisk hjälp till barnfamiljer

barnbok [barnbo:k] boken böcker, -na noun naupang neu te sim ding laibu|tangthu bu

barn|morska [²b'a:r_nmor_s:ka] -morskan -morskor noun nausuak sak siamah nu|

sjuksköterska med specialutbildning som hjälper kvinnor under graviditet och förlossning

barn|omsorg -omsorgen noun Naupang kep na/dan|

den service som samhället ordnar för barnens omvårdnad och tillsyn, t ex förskolor (daghem),

deltidsgrupper (lekskolor), familjedaghem och fri- tidshem

barnskötare [²sj'ö:tare] skötar(e)n skötare skötarna noun naukem,naupang kem te

barnvagn [vang:n] vagnen vagnar noun naungek sawn na aki zang khutsawn leng|nauleng

barnvakt [²b'a:r_nvak:t] -vakten -vakter, -na noun naupang kem te

barnpassare barnvänlig [ve:nlig] -vänligt –vänliga noun naupang te tawh aki tuak|a it huai nangpang|

lämplig, bra

barr [bar:] barret barr barren noun khuttawh puankhui na phim

blad (på gran etc) som liknar en nål

barr [bar:] barren barrar noun awmtha lak na mun|

ett slags gymnastikredskap

barsk [bar_s:k] barskt barska adj a gitloh gamtat| hoih lo(khuahun)| aki lek cip

bister, sträng

bar|tender -tendern -tendrar subst. Zuzuak te|(bar aki ci na mun te ah zu hel a azuak te)

person som blandar och serverar drinkar på en bar

baryton [b'ar:itån] barytonen barytoner noun lasak na ah pasal te zuihtheih aw tuam |

manlig sångstämma i läge mellan tenor och bas

bas [ba:s] basen baser noun zatui lamtawh ki sai vankhat hi asung a aki hel van te(gentehna-zatui

sung a aki hel za te) kemiskt ämne som kan uppta vätejoner

bas [ba:s] basen baser noun zum|ki phualna zum|

militär stödjepunkt bas [ba:s] basen baser noun abul pi|deihna bul pi|ngim na |

fundament som något vilar på; grund

L a i m a i | 13

bas [ba:s] basen basar noun tungsiah te|ulian te| set tawh na sep na zum anei te|

arbetsförman, chef

basar basaren basarer noun Zii|bazar(nisuahna lam gam te sap dan)|aki gawmpang van tuamtuam

zuak na sai | tillfällig försäljning (för välgörande ändamål); lopp- marknad

basar basade basat basa(!) verb uksak hi, makai hi. vara bas (för), leda (vardagligt)

bask basken basker noun. Nitumna lam a om Basque a ki ci minam khat

person från Baskien

basker baskern baskrar noun Lukhu nam khat|

ett slags mössa

baskisk [b'as:kisk] baskiskt baskiska adj. Basque minam|tuate pau tawh a ki sai|

som är från el. avser Baskien

bassäng [bas'eng:] bassängen bassänger noun Bualneu

stor vattenbehållare, damm; pool

bast basten subst.ongkun/|Thaankung pan a ki ngah khauzang namkhat|khauzang

växtfibrer använda till flätning el. som snöre

bastar [²b'as:tar] bastade bastat basta(!) verb pumpi siansuah na dinga aki bawl khan sung ah

om hi.Khuaul suak sak hi. bada bastu (informal)

bastu [²b'as:tu] bastun bastur noun tui lu’m sak na khan|tuilum suan na khan|

ångbad, värmebad

bearbetar [²b'e:ar:be:tar] bearbetade bearbetat bearbeta(!) verb na sem sak | tangzang sak| pilvang sak|

arbeta med; omarbeta, förädla

bebor [beb'o:r] bebodde bebott bebo(!) verb teeng

bo i el. på; befolka

beder [b'e:der] bett (el. bedit) bed! (el. be!) bedja (el. be) ber ah na en in

bedriver bedrev bedrivit bedriv! bedriva verb kem |gamluah |

ägna sig åt, syssla med

bedrägeri [bedrä:ger'i:] bedrägeri(e)t bedrägerier noun khemna|mikhem|

handling som innebär att man lurar någon så att man vinner på det själv; svek

bedrövar [bed:r'ö:var] bedrövade bedrövat bedröva(!) verb dahsak |dah |

göra sorgsen

bedrövlig bedrövligt bedrövliga adj. Anak siat mahmah|

som man blir nedstämd av, sorglig

bedömer [bed'öm:er] bedömde bedömt bedöm! bedöma verb genkhol |upmawh gen |man ngen |

upmawh tuat| avgöra; värdera; bilda sig en uppfattning om

bedömning [bed'öm:ning] bedömningen bedömningar noun aki naih bel a khensat na|upmawh na värdering

bedövning bedövningen bedövningar noun Ki at ma a khuaphawk loh na ding a khuaphawk loh na

zatui piak na smärtlindring, narkos; avtrubbat eller utsläckt medvetande

befinner sig[bef'in:er_sej]befann befunnit befinn! befinna verb kizom |om hi. sin sin hi|lungsim sung

pan piang |um mawh | vistas, uppehålla sig, vara; känna sig

befolkar [bef'ål:kar] befolkade befolkat befolka(!) verb bel |Mi khat bel a nungta.|

bebo, bebygga

befruktning [befruk:tning] befruktningen befruktningar noun khaici tuh na|pun na| naupaina|

sammansmältning av hanlig och honlig könscell; avlelse

befästning [bef'es:tning] befästningen befästningar noun athahat na sem te|

försvarsanläggning

begraver [begr'a:ver]begravde (el. begrov)begravt (el. begravit)begrav! begrava verb phum |vui |

lägga i graven

begriper [begr'i:per] begrep begripit begrip! begripa verb adeih na thei |.Akhiat na tel |tel |

förstå, fatta, inse begår [beg'å:r] begick begått begå(!) verb kantan hi|ap hi|tawan khan hi| azawh dong sem|

föröva; utföra (en handling)

begåvad [beg'å:vad] begåvat begåvade adj. Pilna anei|siamna anei|atheih tawm|pianpih siamna anei|

L a i m a i | 14

med goda anlag, intelligent

begär [bej'ä:r] begärde begärt begär! begära verb Ki sam|deih| khen sat|

be om; fordra, kräva; ansöka om

begär [bej'ä:r] begäret begär begären noun Ut na|kisap na|deih na.|

stark längtan; beroende

begäran [bej'ä:ran] begäran noun Nget na|thum na önskan, anhållan; fordran; ansökan

behaglig behagligt behagliga adj. Lungnop huai|nop ci.|

Angenäm

behandlar [beh'an:dlar] behandlade behandlat behandla(!) verb Cina khoi|mi tawh ki ho| Tawan la|gel|uk|

sköta, vårda; handskas med

behandlar [beh'an:dlar] behandlade behandlat behandla(! ) verb Kem|khoi|gel|uk|len|

hantera, ta upp, handlägga; dryfta

behandling [beh'an:dling] behandlingen behandlingar noun Ki kup na|Ki gin khol na|ngaihsut na|

hantering, bearbetning

behandling [beh'an:dling] behandlingen behandlingar noun Khoi na|bawldan|kiho kizop zia|

skötsel, vård

behov [beh'o:v] behovet behov behoven noun Ki tangsap na|

något man måste ha; nödvändighet (Neihding aki sam pawl khat)

behåller [beh'ål:er] behöll behållit behåll! behålla verb Kem khinkhian|nei khinkhian| koih|seng

ha kvar, spara

behörig [beh'ö:rig] behörigt behöriga adj. Akigen sa khat puahpha/khel kik na |

aki cing pilna siamna nei|makai zo kompetent; vederbörlig; lämplig

behörighet noun akicing hih theih na|pil na siamna ki cing neih na| behöver [beh'ö:ver] behövde behövt behöva verb ki sam

ha behov av

bejakar [bej'a:kar] bejakade bejakat bejaka(!) verb theihpih na nei| lungkim tak a sang

säga ja till; erkänna förekomsten av Thuman ahih lam lak/gen khia

bekant [bek'an:t] bekant bekanta adj. Mi hi theih kim|a minthang

känd, välkänd

bekant [bek'an:t] bekanta noun Theih na,tawmbek athei te|ki thuah pih lawm

person som man känner (ytligt)

bekantar sig med [bek'an:tar_sej] bekantade bekantat bekanta(!) verb ei leh ei zong/kan tawm a thei

lära känna

beklagar [bekl'a:gar] beklagade beklagat beklaga(!) verb Dah|lungsim sung ah ih kepte theihsak

na/gen khiat na| uttrycka el. känna sorg över; vara ledsen över

bekostnad [bek'ås:tnad] noun Sumpiak na|Zatna sazian| omkostnad, räkning

bekräftar [bekr'ef:tar] bekräftade bekräftat bekräfta(!) verb Kipsak |thukim

intyga, styrka, försäkra

bekymrar sig bekymrade bekymrat bekymra(!) verb Ong beidong sak|ong lungkham sak|

oroa sig, ängslas

belopp [bel'åp:] beloppet belopp beloppen noun Apha zah|a ki gawm ciang a aphazah|

summa

belysning belysningen belysningar noun. Mei vak pusauk sak|mei taan dan.

ljus (från lampor)

belysa verb vaak|tang belysning belysningen belysningar noun hilhcian na| hilhna|

förklaring, illustration

belåten belåtet belåtna adj. Alung kim|deih na aki cing

nöjd, tillfreds

belönar belönade belönat belöna(!) verb pahtawi na pia|sum tawh

ge belöning; gottgöra; tilldela pris

bemästrar [bem'es:trar] bemästrade bemästrat bemästra(!) verb kantan|zo| gualzo klara av (en svårighet)

ben [be:n] benet ben benen noun khe|guh

del av skelett

L a i m a i | 15

bena [²b'e:na] benan benor noun ngi|sam hiat ciang a alang leh alang a ki khen na mun

linje som delar håret

bensin [bens'i:n] bensinen noun sathau|Motor sung a aki thu sathau nam khat|datsi

ett slags motorbränsle

be|nämner -nämnde -nämnt -nämn! -nämna verb laithulu bulh|minpia

kalla, tilldela särskild beteckning ber [be:r] bad bett be(!) (el. bed! bedja) verb thungen|deihna tak tawh ngen|ngen

anropa Gud, förrätta bön ,begära,

beredd [ber'ed:] berett beredda adj akiging sa a om|mansa a om khawl

färdig, redo

berg [bär:j] berget berg bergen noun Mual

stor upphöjning av sten i jordytan; kulle; berggrund

bergs|kedja [²b'erjsced:ja] -kedjan -kedjor noun mual khat leh khat a kizop na mun

sammanhängande bergsystem som består av mer eller mindre parallella bergryggar

berikar berikade berikat berika(!) verb ahih theih na sangkhan|kicing sak|hausak

göra rikare (bildligt) , tillföra närande ämnen

beror på [ber'o:rpå:] berodde berott bero verb muang|be’el|kinga

ha till orsak

berusad [ber'u:sad] berusat berusade adj. Zu akham

påverkad av alkohol (figuratively, "captivated, fascinated")

beräknar [ber'ä:knar] beräknade beräknat beräkna(!) verb sim|um mawh| khanman

räkna ut; ta med i beräkningen ,

berättar [ber'et:ar] berättade berättat berätta(!) verb genkik|gen

tala om, meddela; skildra, beskriva

beröm[ber'öm:] berömmet noun phatna|lungkim pihna|thukim pihna

uttryck för uppskattning, lovord, ge beröm

berömd berömt berömda adj. Aminthang| mitampi te hi gen theih zel ahi

känd, ryktbar

berömmer [ber'öm:er] berömde berömt beröm! berömma verb phat|thukimpih|um

ge beröm

berömmelse [ber'öm:else] berömmelsen noun minliat na|minthan na

ryktbarhet, ära

berör [ber'ö:r] berörde berört berör! beröra verb bih|lawng|kisai

röra vid

berövar [ber'ö:var] berövade berövat beröva(!) verb kheh|suah|laksak| na khat peuhpeuh pia lo a koih

ta ifrån

besiktning besiktningen besiktningar noun sitna|

undersökning, kontroll , jfr årlig kontrollbesiktning

besk beskt beska adj. Agimnam akhauh|akha|athak skarp, bitter (om smak; även bildligt)

besked [besj'e:d] beskedet besked beskeden noun dawn na|dawnkik na(tui dawn na hi lo,kham tawh

a hizong ,lai tawh a hi zong a dawn na) svar, upplysning

beskriver [beskr'i:ver] beskrev beskrivit beskriv! beskriva verb ahihna kilangh sak|genkik|genkhia

berätta om, redogöra för, framställa; skildra

beskär beskar beskurit beskär! beskära verb siak(singhiang siak)|vat(buhvat)|phelkham

skära av grenar på (fruktträd etc), tukta; reducera

beslag|tar -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb phallo pipi a laksak|thuneih na tawh lasak

ta i förvar, konfiskera

beslut [besl'u:t] beslutet beslut besluten noun thukhen na|khentat na

något som är bestämt, avgörande, utslag

beslutar [besl'u:tar] beslutade beslutat besluta(!) verb thukhen|khentat

bestämma, avgöra; stadga

besparing besparingen besparingar noun Zekkhiat na|kholna|

mest i plural sparad penningsumma

beställer [best'el:er] beställde,- beställt,- beställ! verb leikhawl|vaikhak|ciamkhawl| i förväg be att få boka

bestämd [best'em:d] bestämt bestämda adj. Akikhel lo|adik lian|aki khentat sa ahi

fast, resolut, tydlig, klar

L a i m a i | 16

bestämmelse [best'em:else] bestämmelsen bestämmelser noun tawan|kam

avsett mål; öde

bestämmelse [best'em:else] bestämmelsen bestämmelser noun ukna|thunei te|sawlna

regel, föreskrift; villkor

bestämmer [best'em:er]bestämde bestämt bestäm! bestämma verb adik lian a zong a ciamteh| khentat

besviken [besv'i:ken] besviket besvikna adj. Alungkia|alungsim bei|adeihbang lo ledsen på grund av sviken förhoppning

besvär [besv'ä:r] besväret besvär besvären noun haksatna|senpi loh na

möda, obehag, trassel, svårighet

besvärar besvärade besvärat besvära(!) verb lungkak|lunsim buai

vara till besvär, störa

besvärjer [besv'er:jer]besvor besvurit besvär(j)! besvär(j)a verb mitphial lak|lik| sangkhan Lungsim

khawi| cing|lam uttala besvärjelser

besvärlig besvärligt besvärliga adj. Lungkham na apiang sak|ahaksa|abaih lo

svår, mödosam, jobbig

besynnerlig besynnerligt besynnerliga adj. Alamdang| atuamdang|

underlig, konstig

besök [bes'ö:k] besöket besök besöken noun Hawh na,khualzit na

påhälsning, visit; vistelse

besöker [bes'ö:ker] besökte besökt besök! besöka verb Hawh| vavil|va kimu

hälsa på, komma till

betalar [bet'a:lar] betalade betalat (el betalt) betala verb pia|khasumpia|leibapia|lawmman pia|

sum tawi khia ge pengar som ersättning för (något); bekosta

betalning [bet'a:lning] betalningen betalningar noun sumpiakdan|sumtawi na|piakkhiat zah

det att betala; pengar som betalas, ersättning

betar [²b'e:tar] betade betat beta(!) verb lungthat|ci-na bawl

behandla (utsäde) mot sjukdomar

betar [²b'e:tar] betade betat beta(!) verb kiak ne

äta gräs (said of animals)

bete [²b'e:te] beten betar noun ha(ganhing ha) |gentehna:saiha

huggtand (t ex på elefant)

betecknar [bet'ek:nar] betecknade betecknat beteckna(!) verb kilangh sak|ciamteh|minpia|genkhia

ge namn (åt), kalla; symbolisera

beter sig betedde betett bete(!) verb dawngkik

uppföra sig

betong [bet'ång:] betongen noun suangpek

formbar hårdnande blandning av cement, sand, grus och vatten betoning [bet'o:ning] betoningen noun zahtakpiakna|thupisim na|

tonvikt, accent

betraktar [betr'ak:tar] betraktade betraktat betrakta(!) verb ngaihsut na sung hel|lungsim sung

ah ngaihsun|um mawh betraktar [betr'ak:tar] betraktade betraktat betrakta(!) verb en|hoihtak in en in

se på

beträder [betr'ä:der] beträdde beträtt beträd! beträda verb kalsuan| paisuak

gå på

beträffar beträffade beträffat beträffa verb – en|thupi ngaihsut|ki sai

angå, röra (i fraser)

betydelse [bet'y:delse] betydelsen betydelser noun akhiat na

mening, innebörd

betydelse [bet'y:delse] betydelsen betydelser noun athupit na

värde, vikt

betyder [bet'y:der] betydde betytt betyda verb akhait na gen|acihnop na gen|ci in ki genthei

ha betydelse; innebära

betyg [bet'y:g] betyget betyg betygen noun gualzawh na leh mat|tentan zawh na letmat (skriftligt) omdöme om ens kunskaper och färdigheter inom olika ämnen

betänke|tid [²bet'eng:keti:d] -tiden noun tawlngak na|khawlsak na

tid att fundera på en sak; frist

L a i m a i | 17

bevakar [bev'a:kar] bevakade bevakat bevaka(!) verb dal|kepsak|kem

vakta; övervaka

bevakning noun thupit kep na|anai thei pen a cing bevarar [bev'a:rar] bevarade bevarat bevara(!) verb kem|cing| khol|lauhuai n apan kem

ha kvar, spara, behålla; skydda

beviljar [bev'il:jar] beviljade beviljat bevilja(!) verb phana tawh thukim|pia|pahtawi|phal na pia gå med på; tilldela; medge

bevis [bev'i:s] beviset bevis bevisen noun ahi ahih lam lah theina|

det som tydligt visar att något är sant; vittnesbörd; intyg

bevisar [bev'i:sar] bevisade bevisat bevisa(!) verb ahih na lak khia|kilang tak a lak sak

visa sanningen i (ett påstående etc); bestyrka; leda i bevis; visa

bevittnar [bev'it:nar] bevittnade bevittnat bevittna(!) verb mitmuh tang a piang|

vara åskådare till, se

bevittnar [bev'it:nar] bevittnade bevittnat bevittna(!) verb theihpih na tawh letmat thu

skriftligt intyga att något är sant genom att skriva sin namnteckning

beväpnar beväpnade beväpnat beväpna(!) verb galvan thuah

utrusta med vapen

bi [bi:] biet bin bina noun khuai| nasep tam a abuai te

en insekt som samlar honung

bibliotek [bibliot'e:k] biblioteket bibliotek biblioteken noun laibu tampi ki koih na mun|laibu kawm theih

na mun|pilna sal|sakyih taih(kawlpau) (lokal med) boksamling

bibliotekarie [bibliotek'a:rje] bibliotekarien bibliotekarier, -na noun pilna sal a nasem te

person som arbetar på bibliotek

biff [bif:] biffen biffar noun bawngsa|asa neik ding a aki khawi bawngtal

(maträtt av) slags finare nötkött

bifogar [²b'i:fo:gar] bifogade bifogat bifoga(!) verb kizui in|ki hen (gentehna: atung a thu tawh kizui in)

lägga till; skicka med

biktar biktade biktat bikta(!) verb mawhna pulak|atan na gen

bekänna synder (för en präst) (allmänt "bekänna öppet") ta emot bikt (om präst)

bil [bi:l] bilen bilar, -na noun motor

ett slags motordrivet fordon

bil|bälte [²b'i:lbel:te] -bältet -bälten -bältena noun motor tutna a aom motor ih tuan ciang a aki

zang kawnggak sele i bil som håller fast den åkande

bild [bil:d] bilden bilder ,na noun aki suai liim|liim|lungsim liimlangh

återgivning (av något) genom teckning, foto etc (figuratively, "representation") bilist [bil'is:t] bilisten bilister noun motor hawl pa|motor hawl te

person som kör bil

biljard biljarden noun biljard ki mawl dan

ett spel med bollar som stöts med långa käppar på ett bord

biljett [bilj'et:] biljetten biljetter noun letmat|khualzit ciang a akizang letmat

bevis på att man betalat inträde el. resa osv…

billig [²b'il:ig] billigt billiga adj. Aman ol|kima’n|van man atawm

som inte kostar mycket (figurative, "bad, banal")

bilmekaniker, -n, -, na noun set puahsia(motor puah sia)

bilverkstad [v'är:ksta(:d)] verkstaden verkstäder noun motor sia puah na mun|workshop

arbetsplats för mekaniska arbeten, hantverk mm

bindande adj akilangh| aki tawsawn| mi te aki um sak binder [b'in:der] band bundit bind! binda verb khih|hen|uk

knyta, fästa, surra (also used figuratively)

bio [b'i:o] bion noun video lah na sai/mun

plats där man ser på film, biograf

biograf [biogr'a:f] biografen biografer noun video lah na sai/mun | video khui|video ka te lokal där film visas (mot betalning)

biologi biologi(e)n noun. Nutak na nei gamhing,mihing leh singkung lopa te thu sin na

vetenskapen om levande ting

L a i m a i | 18

bira [b'i:ra] biran biror noun bear(bia)

öl

bi|sats [²b'i:sat:s] -satsen -satser noun grammar sung a aki zang (amah laigual khat bek hi leh

a khiat na neilo a,laigual dangkhat tawh akizop ciang

a akhiat na anei pen bisats(subordinate clause)ki ci hi. underordnad sats (grammatical term) bister [b'is:ter] bistert bistra adj. Ahamsa |teltheih na ding ahamsa |akip| asiat tat

hård; sträng

bistånd [²b'i:stån:d]biståndet bistånd bistånden noun huhna|huhna piapa/te

hjälp (particularly used of social assistance provided by the public authorities

biståndsminister noun leitungbup mihing te kizop na tawh ki sai thunei te bit [bi:t] biten bitar, -na noun aneng atawng| akhen tuamtuam|thuneu cik

del, stycke, avsnitt, siffra i binärt talsystem; informationsenhet

biter [b'i:ter] bet bitit bit! bita verb pet|dawtvang

sätta tänderna i (för att äta, attackera osv)

biträde [²b'i:trä:de] biträdet biträden biträdena noun ahuh pa/nu| vanzuak na a ahuh te|(letthauh-kawlai)

medhjälpare, hjälpreda; expedit

bit|socker [²b'i:tsåk:er] -sockret noun cikhum khal|

socker i fyrkantiga stycken

bitti [²b'it:i] adv. angeina sang lol zaw in|loltak in

bjuder [bj'u:der] bjöd bjudit bjud! bjuda verb sam|ko|cial|

be (någon) komma hem till sig; erbjuda (mat), bekosta

björk [björ:k] björken björkar noun taakkung namkhat( ahiang neu in,akung kang hi) trädet Betula alba

björn [bjö:r_n] björnen björnar noun vom(nawi ne ganhing)

däggdjuret Ursus

black blacken blackar noun khaktan na|ling|

blad [bla:d] bladet blad bladen noun singteh|singteh neu sel kik na| apa pha mahmah sikpek|tem mai|

lai mai| gunkuang hawtna löv, pappersark,platt och bred del av redskap

bland [blan:d] prep. Alai ah| akawm ah

mellan; i kretsen av; förutom, jämte

bland annat prep. adang na khat peuhpeuh tawh ki hel in blandar [²bl'an:dar] blandade blandat blanda(!) verb ki hel|ki nok|aki bang in

föra samman till ny helhet

blandar sig i [blan:dar_sej'i:] blandade blandat blanda(!) verb khak tan|buaisak

lägga sig i verb khat leh khat hi ki kal va nawngkai sak

blank [blang:k] blankt blanka adj a vaak| a zo’ol| a tang

glänsande, skinande; utan skrift, tom blankett [blangk'et:] blanketten blanketter, -na noun form(manglai pan a ki la hi)

papper med (förtryckt) text där man fyller i uppgifter som erfordras eller krävs

blek [ble:k] blekt bleka adj. Akang| a colour nei mel lo| anel(savun nel)

färglös, vitaktig

bleker [bl'e:ker] blekte blekt blek! bleka verb aza kia(a colour teng kia)|kang|

göra (ett material) blekare

blick [blik:] blicken blickar noun etna|muhna|etvat na

sätt att se, ögonkast

blickar [²bl'ik:ar] blickade blickat blicka(!) verb en ngeungau|en vat

titta (somewhat formal)

blid [bli:d] blitt blida adj. Adik tat|a dik

mild, vänlig

blind [blin:d] blint blinda adj. Amu thei lo|mit khuamu lo

som inte kan se

blinkar [²bl'ing:kar] blinkade blinkat blinka(!) verb mit sin| mit phelep| mei phelelep

knipa ihop ögat snabbt

blir [bli:r] blev blivit bli(v)! bli(va) verb hi| ding| ngah| la börja vara, komma att vara

blir av blev blivit bli(va) verb piang| gualzo

komma till stånd

L a i m a i | 19

blir till sig blev blivit bli(va) verb lungsim nawngkai sak|

bli upphetsad

blir över blev blivit bli(va) verb cian|om suak|

återstå

blixtrar blixtrade blixtrat blixtra(!) verb cim|tangvat(mei)| thakhatthu a meitang

förekomma blixtar (även bildligt) block|flöjt [²bl'åk:flöj:t] -flöjten -flöjter noun aw khum na set| avang te khutmal mal 10 tawm hubit

a aki tum phit namkhat ett blåsinstrument

blod [blo:d] blodet noun si| sisan luan na

röd vätska i kroppen

blomma [²bl'om:a] blomman blommor, -na noun pak

växt, ört

blommar [²bl'om:ar] blommade blommat blomma(!) verb pak pak|pak palh| khang|gol

utveckla blommor, slå ut; visa (utslagna) blommor

blomster blomstret blomster blomstren (el. blomsterna) noun pak

blomma

blomsteraffär, -en, -er, -na noun pak zuakna sai

blond [blån:d] blont blonda adj. Suai young tawh kibang sam anei| mangkang sam tawh aki bang

som har ljust hår

blondin [blånd'i:n] blondinen blondiner noun mangkang sam anei numei

ljushårig kvinna

blundar [²bl'un:dar] blundade blundat blunda(!) verb mitsi| stänga ögonen (also used figuratively, "pretend not to notice")

blunder [bl'un:der] blundern blundrar noun khialhna lianpi| khialh na bawl na

misstag, fel

blus [blu:s] blusen blusar, -na noun blus puan|numei te silh thei puan pan

damskjorta

blyg [bly:g] blygt blyga adj. Alau baih thei| alung himawh thei| amai zum thei|a zum thei

osäker i sällskap med andra, generad

blå [blå:] blått blå (el. blåa) adj dum van mel ( a dum)

som har samma färg som himlen utan moln

blå|märke [²bl'å:mär:ke] -märket -märken -märkena noun ki kuaihkhakna ma- liamna ma

blånad på huden efter slag

blåsa [²bl'å:sa] blåsan blåsor noun zunbu

behållare för vätska inuti kroppen

blåsa [²bl'å:sa] blåsan blåsor noun alum| kitat a alum ciang abawk| apol(mei in ong kat ciang a apol)

svullnad på huden (som innehåller vätska)

blåsare [²bl'å:sare] blåsar(e)n blåsar blåsarna noun muttheih tumging a mut te musiker som spelar blåsinstrument

blåser [bl'å:ser] blåste blåst blås! blåsa verb huih nung|mut

(om vind:) röra sig, fläkta; (om människa:) sätta luft i rörelse (med lungorna)

<det blåser; A blåser>

bläddrar [²bl'ed:rar] bläddrade bläddrat bläddra(!) verb lai mai lem/phen| laimai thak lem

vända blad , vi bläddrade igenom tidningshögen

blänger [bl'eng:er] blängde blängt bläng! blänga verb en ngeungau| hehna mai tawh en| lunglut tak in en

stirra, glo (informal)

blöder [bl'ö:der] blödde blött blöda verb sisan luang| sisan pu sauksuak|

ge ifrån sig blod, förlora blod

blöt blött blöta adj. Akawt

våt, fuktig, sur

blöta blötan noun guah| kawt

regn, slask

blöter blötte blött blöt! blöta verb kawtsak|diah

göra våt

bo [bo:] boet bon bona noun pianna mun| bu| tenna mun bostad för djur (rede, ide etc)

bock [båk:] bocken bockar noun kel tal

hanne av get

L a i m a i | 20

bock [båk:] bocken bockar noun sabuai khe

trästöd (med fyra ben) under t ex en bordsskiva

bod boden bodar noun buk (Inn neu)

skjul

boende [²b'o:ende] boendet noun om nang mun|ten nang mun| mi hon om na innte

det att bo (på ett visst sätt) boja [²bå:ja] bojan bojor noun khekol –( thongkia te a khe aa khihna sikkol)

fångkedja

bok [bo:k] boken böcker noun Laibu

tryckt skrift, volym, band

bok [bo:k] boken bokar noun singkung namkhat- singkung min

lövträdet Fagus silvatica

bokar [²b'o:kar] bokade bokat boka(!) verb khamkhol

beställa

bokhandel [²b'o:khan:del] -handeln –handlar noun laibu zaukna sai

affär som säljer böcker; bokförsäljning

bokhandlar [²b'o:khan:del] -handeln -handlar -na noun laibu zuak te

affär som säljer böcker; bokförsäljning

bokhylla [²b'o:khyl:a] -hyllan -hyllor, -na noun laibu sal

hylla för böcker

bokstav [²b'ok:sta:v] bokstaven bokstäver, -na noun laimal| laimal gawm

skrivtecken

bolag [²b'o:la:g] bolaget bolag bolagen noun company gol pi (or) company tampi te ki pawl

na khat hi uk na ekonomisk sammanslutning; företag

bollar bollade bollat bolla(!) verb tukpeng ki maw| bawlung lot ki mawl

kasta boll, jonglera

bolmar bolmade bolmat bolma(!) verb pusuak khia|mutkhia| meikhu pusuak khia

ryka kraftigt (bildligt "röka")

bomb [båm:b] bomben bomber noun bom| apuak tam thei van

sprängvapen som fälls från luften (figuratively, "surprise")

bonde [²b'on:de] bonden bönder, -na noun lokho te/pa/nu

person som odlar jorden, jordbrukare, lantbrukare; lantbo

bonde [²b'on:de] bonden bönder noun chess kimawl ciang a atawm bel leh a tom bel ki mawl na lim

den svagaste pjäsen i schack

bonus [b'o:nus] bonusen noun sum val|a val a ih san sum

andel i vinst

bor [bo:r] bodde bott bo(!) verb teng

ha sin bostad

bord [bo:r_d] bordet bord borden noun sabuai|laiet na sabuai en möbel

borg [bår:j] borgen borgar noun galkap len| chess ki mawl ciang a aki zang galkap len lim|len

slott, fästning

borgerlig borgerligt borgerliga adj. ,athu dik|om dan asiam| khat leh khat ki zop na tawh aki sai

civil, icke-kyrklig , motsats kyrklig

borr [bår:] borren borrar (el. borret borr borren) noun singvuh na| siksem

verktyg som man gör hål med

borrar [²b'år:ar] borrade borrat borra(!) verb vangsak| leito| sing vutvang

göra hål (med borr)

borstar [²b'år_s:tar] borstade borstat borsta(!) verb nawt|tat|sam hiat

behandla med borste

bort [bår_t:] gå bort till någon adv. agam la na mun ah

iväg, undan, härifrån

borta [²b'år_t:a] adv. Agam la mun ah,mun gamla ah

på annat ställe, inte hemma

bort|ser -såg -sett -se(!) verb thupisim lo

(endast i frasen bortse från "(=inte ta med i beräkning- en)") bo|satt [²b'o:sat:] -satt -satta adj ateng| aom

boende

bort|skämd -skämt -skämda adj. Adeih na zui lua in asiat lawh

L a i m a i | 21

van att få som man vill, klemig

boss [bås:] bossen bossar noun nasep nei pa| nasep na pu

ledare som bestämmer allt (negative connotations)

bostad [²b'o:sta:d] bostaden bostäder, -na noun ten na mun|ten na inn

hem; utrymme att bo permanent i

bostads|bidrag [²b'o:sta:dsbi:dra:g] -bidraget -bidrag -bidragen noun inn sap huh na sum bidrag till hyra för barnfamiljer, till vissa ensamstående och pensionärer

bostads|förmedling [²b'o:sta:dsförme:dling] -förmedlingen -förmedlingar noun inn lam te| inn nei te

kommunal byrå som utan avgift förmedlar bostäder åt bostadssökande

bo|sätter sig [²b'o:set:er_sej] -satte -satt -sätt! -sätta verb teng

slå sig ner, skapa sig ett hem

bot [bo:t] boten böter noun leau sum| leau na

mostly used in the plural straff som innebär att man blir dömd att betala pengar (böter)

bot [bo:t] boten noun zatui tawh ki bawl na

hjälp, botemedel; läkemedel (also "penance for a sin")

boxare boxar(e)n boxare boxarna subst. Boxing ki mawl te

person som sysslar med boxning

bra [bra:] komp.: bättre bäst adj ahoih

indeclinable god, fin, prima

bra [bra:] komp.: bättre bäst adv. alungkim huai mahmah

fint, prima, väl

bragd [brag:d] bragden bragder noun ei a ding ngaihsut na tawh midang khat peuhpeuh

aki lawm lo a bawl na djärv och skicklig handling, bedrift

brand [bran:d] branden bränder noun Mei

eld, eldsvåda

brandsläckare noun Mei phelh na bung brant brant branta adj. A sawi| anak sawih mahmah ahi

starkt stigande el. fallande

brant noun ki taal stup; rand

brasa [²br'a:sa] brasan brasor noun mei lom| nei hal na mei lom pi

eld, bål

brass [bras:] brasset noun sik san tawh a ki hel khawm ankam pak mel a pua sik| sum

bleckblåsinstrument i en orkester

bred [bre:d] brett breda adj. azai

utsträckt, vid (also used figuratively)

breder el. brer [br'e:der] bredde brett bred! breda verb khah khia| ki zel| zai

sprida ut (något över en yta) bredvid [²br'e:(d)vi:d] prep. Pangah| apang

vid sidan av, jämsides med; gränsande till, intill

brer [bre:r] breder ah na en in

brev [bre:v] brevet brev breven noun laikhak

ett längre, skrivet meddelande, post

brevlåda [²br'e:vlå:da] -lådan -lådor, -na noun lai ong ki khak te ong ki khiat zel na lai bung/bawm

låda för avgående eller ankommande post

brevpapper, -et, -, -en noun lai at nang lai dal|lai khak at nang lai dal

bricka [²br'ik:a] brickan brickor noun an sai a an nek ciang a aki zang kuang leh keu koih na|awm suan

en slags skiva att bära mat etc på vid servering

bringa [²br'ing:a] bringan bringor noun awm dal| awm tha| nawi|

bröstparti (på djur)

brinner [br'in:er] brann brunnit brinn! brinna verb meikaang|kaang

stå i lågor; lysa (figuratively, "be enthusiastic")

brist [bris:t] bristen brister noun ki cin loh na|mibat loh na|

för liten tillgång (på något), underskott (figuratively, "human failings, weakness")

brister [br'is:ter] brast brustit brista verb ki thehthang|kikhen| ciak|kek|kitan|ki sia|puakkham gå sönder, spricka

bro [bro:] bron broar, -na noun leei(gal khat leh gal khat ki kawm na)| nak atunglam guh

förbindelseled över vatten el. annan trafikled etc

L a i m a i | 22

broms [bråm:s] bromsen bromsar noun brake (motor,siksakol cih bang te tung a aki zang brake)

det som minskar farten, fartspärr (also used figuratively)

bromsar [²br'åm:sar] bromsade bromsat bromsa(!) verb ahat na khiam|khawl| brake kang

använda bromsen, minska farten, stoppa (also used figuratively)

bror el. broder [bro:r] brodern, broder, -na noun sanggam pal| u pasal |nau pasal

manligt syskon brott [bråt:] brottet brott brotten noun tapkhap na

bristning, spricka

brott [bråt:] brottet brott brotten noun numei buan na| mawh na

det att bryta mot lagen, olaglig handling

brott [bråt:] brottet brott brotten noun suangsi|suang nen(atam zaw huang dal na a aki zang)

mostly used in compounds plats där man bryter sten

brotts|balken [²br'åt:sbal:ken] noun thukhen na nambat| thukhen zum pan a ki khen sat

thukhen neu tuamtuam te definite form avdelning i lagen som behandlar brott och straff

brottslighet [²br'åt:slighe:t] brottsligheten noun khialhna|mawhna| numei buan na|

brottslig verksamhet

brottsling [²br'åt:sling] brottslingen brottslingar noun thukhun palsat te|numei buan te

person som gjort sig skyldig till ett (grovt) lagbrott; förbrytare

brud [bru:d] bruden brudar noun mo nu| ki tenna ah aki hel ding monu

kvinna på sin bröllopsdag (informal, "girl")

brudgum [²br'u:dgum:] brudgummen brudgummar noun mopa|ki tenna ah a ki hel ding mopa

man på sin bröllopsdag

brukar [²br'u:kar] brukade brukat bruka(!) verb Mehteh mehgah cing|cing| lo bawl na a lei zang

använda; odla leitang mehteh mehgah suanna ding in zang

brukar brukade brukat bruka(!) verb zang|sem|hihding nei

ha som vana att

brun [bru:n] brunt bruna adj avom mel a pua

om som är färgad som choklad etc; solbränd

brunn [brun:] brunnen brunnar noun tuikhuk

hål i marken att hämta vatten ur; schakt

brunn [brun:] brunnen brunnar noun zatui a akizang thei ciktui|mualtung pan a aluang ciktui

kurort

brusar [²br'u:sar] brusade brusat brusa(!) verb hap|thakhat a taivat| ahat na tawh tai

låta med brus

brusar upp brusade brusat brusa(!) verb thakhat thu a thovat| piang pah lian

plötsligt bli arg

brutit [²br'u:tit] bryter ah en in

brutto [²br'ut:o] bruttot brutton bruttona noun akigawm summa eller inkomst utan avdrag

brutto|lön [²br'ut:olö:n] -lönen -löner noun nasep na pan a aki ngah sum ki gawm|sum ngah

zah ki gawm lön innan skatten är dragen

brygga [²br'yg:a] bryggan bryggor noun leidawh na| tembaw khawl na

utbyggnad i vatten; plattform (på båt) , konstgjord tandrad

brygger [br'yg:er] bryggde bryggt brygg! brygga verb piang sak|bawl|

(om vissa drycker:) framställa, göra

bryn [bry:n] brynet bryn brynen noun alek |adawn|gamgi|a zum na|

långsmal kantlinje

bryner [br'y:ner] brynte brynt bryn! bryna verb vomsak| avom mel pua sak|

göra brun genom stekning

bryr sig [br'y:r_sej] brydde brytt bry(!) verb awlmawh|deih| deih na pulak|deihna nei| patau

bry sig om (informal)

bryter [br'y:ter] bröt brutit bryt! bryta verb nawngkai sak| susia| tamkhamsak

komma i konflikt med (lagar etc), inte uppfylla, kränka

bryter [br'y:ter] bröt brutit bryt! bryta verb kuaiciak|kuaitan blanda (med avvikande färg el. smak) , bli oense, forcera ett motstånd

bryter ned [bry:tern'e:r] bröt brutit bryt! bryta verb lel| muan in namsia| set sia| set khawl| ki cim| ki sia sak

dela i beståndsdelar

L a i m a i | 23

bryter samman [²bry:ter_s'am:an] bröt brutit bryta verb thakhat thu a luvai a tuk | cihmawh luat man

a lungsim kem zolo få en (psykisk) kollaps

bryter upp [bry:ter'up:] bröt brutit bryt! bryta verb khen |kikhen| khaktan| khawl bawl |mansak

förbereda avfärd, ge sig av

bryter ut [bry:ter'u:t] bröt brutit bryta verb thagum hat na hang a tai khia a suakta |phulet utlösas, urladdas, ta sin början

bråk [brå:k] bråket bråk bråken noun aw gin ngiah |

fientliga handlingar med oväsen och/eller slagsmål; upp- ståndelse

bråk [brå:k] bråket bråk bråken noun seh suah(gentehna- ¾ seh 4 suah seh thum)

division som inte går jämnt upp (t ex 3/4)

bråkar [²br'å:kar] bråkade bråkat bråka(!) verb do| lunggim na piangsak | haksat na piangsak

ställa till bråk; slås

bråkig [²br'å:kig] bråkigt bråkiga adj. Agamlum| haksat na ong thuak sak |ki tawt na a

piang sak atawn tung a anawng kai sak som ställer till bråk; besvärlig; oregerlig

brås på bråddes bråtts brås verb (nu leh pa ,meltheih te ) tawh gamtat luhek ki bang

ha ärftliga anlag från, likna

bråttom adv. ki nawh tak in| nawh sa tak in ont om tid, jäktigt, stressigt

bräda [²br'ä:da] brädan brädor noun singpek

sågad, långsmal skiva av trä

bränner [br'en:er] brände bränt bränn! bränna verb helkhawm| mei hal| lum framställa med hjälp av stark värme (of spirits, "distil")

bränn|vin -vinet noun zuhang | akang thei zu

en spritdryck

bröd [brö:d] brödet bröd bröden noun pongmoh(moh namkhat)

mat av mjöl som bakas i ugn

bröllop [²br'öl:åp] bröllopet bröllop bröllopen noun mo pawi| kiten na pawi

fest när man gifter sig

bröst [brös:t] bröstet bröst brösten noun awm| nawi

övre framsidan på (människo)kroppen; kvinnans barm

Bröstoperation noun awm sung ki at na | nawi at na bröt [brö:t] bryter ah en in

buar [²b'u:ar] buade buat bua(!) verb deih loh na pulak khia| lungkim loh na pulak khia

ropa bu (åt något som man ogillar)

bubblar bubblade bubblat bubbla(!) verb tat | nawt

bilda bubblor, sjuda

bud [bu:d] budet bud buden noun theihsak na kamal| thuthak |man piak na| vaikha na meddelande, budskap; erbjudande

bud [bu:d] budet bud buden noun thupiak| vaikhak na lai

befallning

bud [bu:d] budet bud buden noun vaikhak na kammal| thuhilh na| cipteh huai thu cih nop na

meddelande, budskap; erbjudande

budget [b'ud:jet] budgeten budgeter (el. budgetar) noun paihkhiat nang gel khol na| sum zat na ding

gel kholh na beräkning av kommande inkomster och utgifter

buffé el. byffé [buf:'e:] buffén bufféer noun dawn theih a vot tuamtuam te lei ciang a sumpiak na mun|

mun | bangtung a aki belh kuang koih na tau | bizu| vuak na| (bord med) drycker och smårätter

bugar sig bugade bugat buga(!) verb lusu| theihpih

böja huvudet (till hälsning, tack etc)

buk [bu:k] buken bukar noun gil

hålighet i kroppen för mage och tarmar etc; mage

bulle [²b'ul:e] bullen bullar noun singgah keu aki hel moh namkhat;

litet runt (vete)bröd bullrig [²b'ul:rig] bullrigt bullriga adj. a ngaih| agamlum

bullersam, skrällig

bultar [²b'ul:tar] bultade bultat bulta(!) verb keu|khawng

L a i m a i | 24

slå hårda slag, banka; knacka

bur [bu:r] buren burar noun vasak khawi na buk/inn|

låda eller rum med gallerväggar

burar in [bu:rar'in] burade burat bura(!) verb tawh kalh| tawh khak| khum

låda eller rum med gallerväggar

burk [bur:k] burken burkar, -na noun bel| sing bung förvaringskärl (med lock)

buske [²b'us:ke] busken buskar noun gam mang| gam bu|

ett slags litet träd som grenar sig vid roten

buss [bus:] bussen bussar noun bus(motor namkhat)

ett slags stor bil med plats för många människor; turist- buss

busschaufför noun bus hawl pa/nu ett slags stor bil med plats för många människor; turist- buss

busshållplats, -en, -er, -na noun bus khawl theih na mun

bussig [²b'us:ig] bussigt bussiga adj. Anop ci| aki tuak| athu nuam| hehpih na anei| thuak zawh hat na a nei

snäll, hygglig

busstation, -en, -er, -na noun bus khawl zel na mun| bus tuan theih na mun

butik [but'i:k] butiken butiker noun van puah/bawl na mun| sai | bazaar

affär, handelsbod

by [by:] byn byar noun khua neu

en liten grupp med hus, samhälle

bygger [b'yg:er] byggde byggt bygg! bygga verb lam(innlam)| phuan|

uppföra (en byggnad) (figuratively, "be based on, founded on")

bygg|mästare [²b'yg:mes:tare] -mästar(e)n -mästare -mästarna noun innlam te

person som har till yrke att (låta) bygga hus

byggnad [²b'yg:nad] byggnaden byggnader noun inn | aki lam inn

hus

byggnads|nämnd [²b'yg:nadsnem:d] -nämnden -nämnder noun innlam na tawh ki sai thunei te

den nämnd i kommunen som ger byggnadslov när man t ex tänker bygga ett hus

byrå [²b'y:rå] byrån byråer noun zum nasep| zum khan| thuneih na| zaa

mindre kontor

byrå [²b'y:rå] byrån byråar noun bizu| insung van zat a hi a tuamtuam guan theih na bizu

en möbel

byte [²b'y:te] bytet byten noun Ki kheen na,ki laih na

utbyte, bytande, utväxling

byter [b'y:ter] bytte bytt byt! byta verb Ki kheng,ki laih,ki khel

ge (något) och få (något annat istället); (ut)växla

byxor [²b'yk:sa] byxan byxor -na noun pheituam sau|

mostly used in the plural ett klädesplagg både ... och [²b'å:de] conj nih (ahih kei leh) nih tawh a ki sai (anih in)

Only used with "and" inte bara ... (utan också)

bål [bå:l] bålen bålar noun singluang|pumpi

kroppen utom huvud, armar och ben

bål [bå:l] bålen bålar noun zutawh aki hel cikhum tui namkhat

dryckblandning

bål [bå:l] bålet bål bålen noun nihal na mei lom| sing lom

eld, brasa

bår [bå:r] båren bårar noun kaihna| zai sak na| damlo puak na

ett slags säng att bära en sjuk på

båt [bå:t] båten båtar, -na noun gunkuang|tembaw

farkost för resa på vatten

bäddar [²b'ed:ar] bäddade bäddat bädda(!) verb lupna seng

göra iordning (en säng) (also generally, "prepare")

bänder [b'en:der] bände bänt bänd! bända verb thupi ng

pressa, bryta, bräcka

bälte [²b'el:te] bältet bälten bältena noun kawnggak| savun tawh aki bawl kawnggak| mun thupi rem att bära om midjan, livrem (figuratively, "long, narrow area, zone")

bänk [beng:k] bänken bänkar noun sing,suang khawng tawh a ki bawl tutphah sau

sittmöbel med plats för flera människor bredvid varandra

L a i m a i | 25

bär [bä:r] bar burit bär! bära verb pua|la|silh|

gå med en börda; ha på si

bär [bä:r] bäret bär bären noun singgah neu(gentehna=lingmin)

liten frukt

bär sig åt [bä:r_sej'å:t] bar burit bära verb gamtang

uppföra sig bärgar [²b'är:jar] bärgade bärgat bärga(!) verb huh| lauhuai na pan huh| kemcing

rädda

bärgar [²b'är:jar] bärgade bärgat bärga(!) verb Khawm|tawm| lo

skörda

bärgning bärgningen bärgningar noun gupkhiat na|hotkhiat na

det att bärga

bäst [bes:t] gilla bast att göra något adj ahoih bel

superlative mest bra, mest god

bättre [b'et:re] adj ahoih zaw deuh

mera bra el. god

bäver [b'ä:ver] bävern bävrar noun a ha tu ahiam singkung lopa te apet thei gamhing namkhat

gnagaren Castor fiber

böcker, -na noun laibu(atam a lawh na)

tryckt skrift, volym, band

böjer [b'öj:er] böjde böjt böj! böja verb kawi|vum|kul| sia|

kröka,bocka;sänka

böjer [b'öj:er] böjde böjt böj! böja verb grammar tawh ki sai akhait na a cin theih na ding a amal laih |

aw gingmel ginglomel a laih bilda olika grammatiska former av ord

böjlig böjligt böjliga adj. A zaw|anem|akawi thei

elastisk

böld [böl:d] bölden bölder noun meima tum

varbildning, bulnad

bölja böljan böljor subst.

våg (litterärt; bildligt om något som pågår intensivt under kort tid)

böljar böljade böljat bölja(!) verb

röra sig som vågor

bön [bö:n] bönen böner noun nget na| ki niamkhiat na| thum na|

begäran, önskan; anropande av Gud, tillbedjan

bönar [²b'ö:nar] bönade bönat böna(!) verb ngen|thum|

be enträget (om något)

bön|hus [²b'ö:nhu:s] -huset -hus -husen noun thunget na inn| thunget na buk

mindre (frikyrklig) gudstjänstlokal

bör [bö:r] borde bort böra verb hihhuai|sep huai|ahih thei ding (indicates suitability), kunna förväntas

bördig [²b'ö:r_dig] bördigt bördiga adj. alawhcing| a mapai

fruktbar

bördig [²b'ö:r_dig] bördigt bördiga adj. Apian na a hi

härstammande

bärgning bärgningen bärgningar noun. Gupkhiat na

det att bärga

början [²b'ör:jan] början noun kipatna

start, inledning

börjar [²b'ör:jar] började börjat börja(!) verb kipan

starta, inleda

börs [bör_s] börsen börser noun sum donna| aki kem cing van te khek na

portmonnä, mostly used in the definite form institution för handel med värdepapper

bössa [²b'ös:a] bössan bössor noun thau

gevär, skrin att lägga pengar i sum koih na singkuang

bösspipa noun Thau mam böter [b'ö:ter] bot ah en in

L a i m a i | 26

ca = cirka adj aman tungpan upmawh zah ciangtan cirka, ungefär

campar [²k'am:par] campade campat campa(!) verb giah phual sat

ägna sig åt camping

camping [k'am:ping] campingen noun giah phual bawl a kithuah na

friluftsliv som bla innefattar att man bor i tält, husvagn etc

cancer [k'an:ser] cancern cancrar noun nat na gilo kensar

kräfta; elakartad svulst, tumör

CD, -n Aw kikhum na palastik pek compact disc

cello cellon cellor (el. celli) noun tum ging githa nam khat

ett stråkinstrument, violoncell

center [s'en:ter] centern noun alai hawl gam kiuk na| kipawl na politiskt mittparti

center [s'en:ter] centern noun tukpeng ki mawl na ah alai a| akah te

mittspelare i fotboll

center [s'en:ter] centret centrer noun khua lai zang a sumbukpi

affärscentrum el dyl

centi|meter [sentim'e:ter]-metern-meter(el -metrar)-meterna noun atom/asau teh na|

hundradels meter meter khat i seh 100 suah seh 1

central [sentr'a:l] centralt centrala adj alai zang lian| athupit na pen

of or located in the middle

centrum [s'en:trum] centrumet (el. centret el. centrum) centrum (el. centrer el. centra)

centrumen (el. centrerna el. centra) noun alai zang| khua lai zang

mittpunkt (esp. in the central parts of a city)

chans [can:s (el. cang:s)] chansen chanser noun hunpha| kaam|hunhoih

möjlighet att lyckas, tillfälle

charm [sjar:m] charmen noun adeih huai hoihna| hong kuai thei

förmåga att bli omtyckt, attraktiv förmåga

chaufför [sjåf'ö:r] chauffören chaufförer, -na noun set hawl|mawtaw hawl| (bil)förare

check [cek:] checken checkar (el. checker) noun sum tang aki zang letmat/lai dal no

ett slags betalningsmedel, bankanvisning

chef [sje:f] chefen chefer noun makaipi,vai hawmpi

ledare

chips chipset chips chipsen noun Computer a, kizang van neu

elektronisk kretsplatta i datorer (engelska)

chips chipsen noun aalu kan keu

plural flottyrkokta potatisskivor

chock [sjåk:] chocken chocker noun thakhat a lauthawng vat na

hastigt nedsatt allmäntillstånd (i samband med kroppsskada)

choklad [sjokl'a:d] chokladen noun moh|muamkhum

godsak med kakao; dryck med kakao

cider [s'i:der] cidern noun apple tui/zu|singah tui

jäst dryck av äpple el. päron

cigarett el. cigarrett [sigar'et:] cigaretten cigaretter noun zatep

rulle av röktobak omgiven av papper

cigarettändare, n, -, -na noun meisah apparat med vilken man kan tända något

cigg noun zatep(khang thak te min phuah) (slang)

cirka [²s'ir:ka] ungefär, omkring adv aki nai thei pen tehkak na,

cirkel [²s'ir:kel] cirkeln cirklar noun lim abem , lampi kot

ring, studiegrupp (utanför skolan)

citron citronen citroner noun singgah thuk|

civilstånd [²siv'i:lstån:d] -ståndet -stånd –stånden noun zi,pasal nei/nei lo| kitenglo| kikhen|meigong|

L a i m a i | 27

en persons ställning i förhållande till äktenskapet (gift, ogift, skild, änka el. Änkling-

collage el. kollage [k'ål:'a:sj] collaget collage collagen noun aliah a belh na| aliah a kibelh lim

konstverk av olika föremål som klistras på varandra

cup [kup:] cupen cuper noun Hai|pahtawi na hai|

tävling om prispokal

cykel [s'yk:el] cykeln cyklar noun saikel ett slags trampfordon med två hjul

cyklar [²s'yk:lar] cyklade cyklat cykla(!)verb saikel hawl

åka cykel

cyklist [sykl'is:t] cyklisten cyklister noun saikel hawl nu/pa

person som åker cykel

dag [da:g] dagen, dagar, -na noun ni sim na| ni | dagas dagades dagats daga(!) verb phalvak|nithak kipan| khuavak kipan|zingsang tung|

gry-

dager dagern dagrar noun zing nisuah tung|

belysning; dagsljus

dagg [dag:] daggen noun vuuk khi| tawh kibang a ci/mel|

små vattendroppar som bildas på marken under natten

dag|hem [²d'a:ghem:] -hemmet -hem -hemmen noun naupang don na mun| muchu sang|

en form av kommunal förskola

dagis [d'a:gis] dagiset dagis dagisen noun nau don na sang

daghem (informal)

dag|ordning [²d'a:gå:r_dning] –ordningen noun thu kikup khop na|geel na|

lista på frågor som ska diskuteras vid ett sammanträde

dal dalen dalar noun guam| mual kuam|

fördjupning mellan två höjder, sänka

dam [da:m] damen damer noun Numei khat zahtak na tawh sap na

kvinna (also used as a polite form of address)

dam [da:m] damen damer noun kumpi nu lim drottning i kortspel och schack

dam [da:m] damen damer noun sahang kimawl dan, sahang kimawl na

ett spel med brickor på schackbräde

damm [dam:] dammen dammar noun bual tui|tui kuang|tuipek na tuikuang

vattensamling, bassäng bualtui kang, khe 4 nei ganing te nu

dammar [²d'am:ar] dammade dammat damma(!) verb lei vui singkhia/nul/siangsak|

avlägsna damm (från), rengöra

dammsuga [²d'am:su:ger] -dammsög -dammsugit -dammsug! -dammsuga verb leivui hup(settawh)

göra rent från damm med dammsugare

dansar [²d'an:sar] dansade dansat dansa(!) verb laam

röra sig rytmiskt till musik

dansk danskt danska adj. Danmark mite

som är från Danmark

danska danskan danskor noun Danmark numei

kvinna från Danmark

danska danskan danskor noun Danmark kampau

endast singular språk i Danmark dar [da:r] see dag

dask dasket (el. dasken daskar) noun Khutpek tawh bet na

(lätt) slag (med handflatan); stryk

dass [das:] dasset dass dassen noun inn mai buk| inn meng, dailen buk

(torr)toalett (informal)

data [²d'a:ta] datan,dator noun kompiuta

dator, datamaskin

data [²d'a:ta] noun athu tom no te

L a i m a i | 28

plural fakta, uppgifter

datakunskap, -vetenskap noun kompiuta pil na/siam na dataspecialist noun kompiuta siam na nei pa/nu

dato[d'a:to]datot ,daton noun ni phazah,tung kha ni pha zah

datum

dator [²d'a:tor] datorn datorer noun kompiuta en maskin som snabbt kan ta fram faktauppgifter, datamaskin

datum [²d'a:tum] datumet (el. datum) datum (el. data) datumen (el. data) noun ni|kha|kum

dag (och månad och år)

de pron. amaute deictic and sometimes stressed

debatt [deb'at:] debatten debatter noun kampau kinial

meningsutbyte, diskussion thu kikup tuah na

deci|liter [desil'i:ter] -litern (el. -litrar) -literna noun tui tam/tawm teh na (liter khat seh 10 suah seh 1)

en tiondels liter

deckare [²d'ek:are] deckar(e)n deckare deckarna noun thukan te

detektiv

deg [de:g] degen degar noun moh bawl ding mangbuh vui tui ki hel sa atui lua lo

hopknådad massa som ska bli bröd

degar [²d'e:gar] degade degat dega(!) verb hun mawk bei sak

förspilla sin tid genom brist på initiativ

dej [dej:] see dig

deklarerar [deklar'e:rar] deklarerade deklarerat deklarera(!) verb thukim na tawh pulak förklara, ange

deklaration [deklarasj'o:n] deklarationen deklarationer noun akhiat na nei thuk tak in gen

uppgift om inkomst, uppgift om hur en vara är sammansatt

del [de:l] delen delar noun |kikhen |akhen neuneu|pawl khat |tang thu lut na

mindre bit av en helhet

del [de:l] delen delar noun sepding|kiciam na lai| khen neu no khat|

mindre bit av en helhet

delaktig [²d'e:lak:tig] delaktigt delaktiga adj hi nianua| sianglo|hi sinsen lo

som har del i något, inblandad; medskyldig

delar [²d'e:lar] delade delat dela(!) verb hawm| ai ngah|ai pia

avskilja i delar

delar delade delat dela(!) verb zangkhawm|ngahkhawm|omkhawm

ha gemensamt

delfin [delf'i:n] delfinen delfiner noun ganing(vasa)nam khat

ett slags val

del|ger [²d'e:lje:r]-gav-gett(el.-givit)-ge(!)(el -giv!-giva) verb thei sak|athu zasak

meddela, underrätta delta [d'el:ta] deltat deltan deltana noun tuipi lai a|lei mengte mun|

förgrenad flodmynning

del|tagare [²d'e:lta:gare]-tagar(e)n-tagare-tagarna noun nasep na ah kihel nu/pa

person som är (aktivt) närvarande (i en aktivitet)

del|tar [²d'e:lta:r] -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb nasep na ah ki hel

ta del, medverka; närvara

del| tar [²d'e:lta:r] -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb hehpih, thukimna

medkänsla

del|tid [²d'e:lti:d] -tiden noun ahun khen,anai khen,ani khen

kortare arbetstid än heltid

delvis adv. Akhen khat|na khat peuh ateh na tan| till en del

dem [dem: (el. dåm:)] pron. see den

demokrati [demokrat'i:] demokrati(e)n demokratier noun mipi deihna tawh kiukna|mipi

sungpan khat i uk na (stat med) folkstyrelse

demokratisk [demokr'a:tisk] demokratiskt demokratiska adj. Mipi ukna tawh kisai mikhempeh kikim na

ding masak som präglas av demokrati, folkstyrd

demonstration [demånstrasj'o:n] demonstrationen demonstrationer noun mimal hat na lak| deih na pulak na

L a i m a i | 29

förevisning , gemensam opinionsyttring

den, det, de pron. hih pen| hih te(kawkna)| den här, det här, de här pron. hih takah

denna [²d'en:a] denne detta dessa pron i kiang nai aom na khat peuh

den här kawkna

depression [depresj'o:n] depressionen depressioner noun lungkiat na, lung kiat natna (sjuklig) nedstämdhet

depression [depresj'o:n] depressionen depressioner noun sumzon na kisia,sumzon na kiam

lågkonjunktur, dåliga tider

deprimerad [deprim'e:rad] deprimerat deprimerade adj lungkia, dah| lung nuam lo

svårt nedstämd (under längre tid) (also, mildly, "sad")

deras [²d'e:ras] see den pron. amaute na/van|

dess [des:] adv. Tuaban ah|tua khit| tua hunin|

only used in phrases den tiden

dessa [²d'es:a] see denna

dessutom [²des'u:tåm] adv. tua zong|bek tham lo|cih thap loh|

för övrigt, till på köpet

det [de:t (el. de:) pron. abei sa a na/thu khat genkik na(kawk na)

impersonal subject

detalj [det'al:j] detaljen detaljer noun ateel cian athu tom no|ateel akhawk a lak lai|

småsak, enskildhet

detalj [det'al:j] detaljen detaljer noun athem neng, akim alang, nasep ding

smådel, arbetsstycke detektiv [detekt'i:v] detektiven detektiver noun thu kan|thu zong

person (vanligen polis) som har till uppgift att avslöja brott

det här ; se den här pron. hih na(kawk na)

detsamma adj akibang in, akikim in samma sak (mostly used in phrases)

detta [²d'et:a] see denna

devis [dev'i:s] devisen deviser noun paunak, akiciing ngei na

kort inskrift; pregnant tanke (med etiskt innehåll)

diabetes [diab'e:tes] noun zunkhum natna

sockersjuka

diagnos [diagn'å:s] diagnosen diagnoser noun natna sit in natna amin| anam khen na|

bestämning av vilken sjukdom en person lider av

dialekt [dial'ek:t] dialekten dialekter noun minam pau

folkmål (t ex skånska, dalmål)

dialog [dial'å:g] dialogen dialoger, -na noun kiho|kidong|kigen |mi nih kiho na

samtal (mellan två personer)

diar [²d'i:ar] diade diat dia(!) verb teep, hup|nawipia suga i sig (modersmjölk); ge mjölk från bröstet

diet [di'e:t] dieten noun annek tuidawn

regler (ofta bestämda av läkare) för vad man får äta och dricka

dig [dej: (el. di:g)] see du pron. Nang|nang tawh kisai |

dike [²d'i:ke] diket diken dikena noun hawkguam| guamkuak

grävd ränna i marken (ofta på bägge sidor av en väg)

dikt [dik:t] dikten dikter noun lakam, lungsim tawh gelkhol a kigelh lai

poem; saga, påhitt

diktator [²dikt'a:tor] diktatorn diktatorer noun ki teel lo napi hahkat thu a uk na

envåldshärskare thu nei nuam pa, thu nei pa,ama thubek a auk nuam kumpi

diktatur [diktat'u:r] diktaturen diktaturer noun thu neih na tawh ki uk na

styrelseform där makten utövas av en person, envälde

dimma [²d'im:a] dimman dimmor noun mei lum|meilum kai|

moln i marknivå, dis, tjocka

din, ditt, dina pron. nang i, nang a som tillhör dig

dis [di:s] diset noun mawk kai |lung sim navak lo| (lätt) dimma

disk [dis:k] disken diskar noun sum piak na mun|sabuai|

smalt och högt bord där kunder (i butik, bank, bar etc) betjänas

L a i m a i | 30

disk [dis:k] disken diskar noun aw khum na palastik pek

magnetisk skiva på vilken man lagrar data (computer technology)

diskar [²d'is:kar] diskade diskat diska(!) verb pakan sawp|kuang sawp|

tvätta och skölja (matservis etc)

diskar [²d'is:kar] diskade diskat diska(!) verb thukhun tawh kituak lo in hemkhia|lakhia|

diskvalificera (informal) diskare [²d'is:kare] diskar(e)n diskare diskarna noun pakan sil nu/pa

person som diskar

diskmaskin [²d'is:kmasji:n] -maskinen -maskiner, -na noun pakan sil na set

apparat som diskar automatiskt

disko [d'iskå] diskot diskon noun Laam

diskotek

diskotek [diskot'e:k] diskoteket diskotek diskoteken noun Laam na mun

danslokal med grammofonmusik

disk|plockare [²d'is:kplåk:are] -plockar(e)n -plockare –plockarna An sai ah nasem te(niin phiat),

kuang sawpte person som plockar ihop disk (från restaurangbord etc)

diskriminerar diskriminerade diskriminerat diskriminera(!) verb deidan, deidan hopih

utsätta för diskriminering

diskriminering diskrimineringen diskrimineringar noun Ki deidanna|

nedsättande särbehandling av människor eller grupper av människor

förbud mot diskriminering är inskrivet i grundlagen

diskussion [diskusj'o:n] diskussionen diskussioner noun Ki kupkhopna|Ki nialna samtal, överläggning, debatt

diskutabel [diskut'a:bel] diskutabelt diskutabla adj Kikuptheih|kupkhoptheih |uphuai lua lo

tvivelaktig

diskuterar [diskut'e:rar] diskuterade diskuterat diskutera(!) verb thu kikum |thugen khop

samtala (om), överlägga (om)

dispens [disp'an:s (el. -'ang:s)] dispensen dispenser noun ki sukhaklona|kihalna|ki saikhaknawnlona|

suaktana| befrielse från en skyldighet; tillstånd från myndighet att avvika från gällande lag

disposition [disposisj'o:n] dispositionen dispositioner noun nin paihkhiatna,

förfogande(rätt)

disposition [disposisj'o:n] dispositionen dispositioner noun Gelkholhna

planläggning (av skrift el. tal)

disposition [disposisj'o:n] dispositionen dispositioner noun Lungsim ngaihsutna, lungsim puakzia

anlag, mottaglighet

distrikt distriktet distrikt distrikten noun Gamkee| myonee sang a golzaw deuh gamkhen|

område

distrikts|läkare -läkar(e)n -läkare -läkarna noun Gamkhen na mun a syavuan Läkare inom den öppna vården som bedrivs i landstingets regi

dit [di:t] pron. Tua lai ah

till det stället, till vilken plats; till vilket ställe

ditåt [d'i:tå:t] adv Tua lam ah

åt det hållet tua lampang

diva divan divor noun Numei lasa siam minthang

känd person som är firad och bortskämd

division [divisj'o:n] divisionen divisioner noun Khenna,

(militär) avdelning; klass i fotbollsserie etc

djup djupet djup djupen noun Thuk, dailo thuk, tuithuk

avståndet från ytan till botten; ställe långt ner (eller in)

djup|fryser [²j'u:pfry:ser] -fryste -fryst -frys! -frysa verb kivotsak, kikhalhsak

frysa ner (till minst --18 grader)

djur [ju:r] djuret djur djuren noun Ganhing

levande varelse som inte är en växt (el. människa)

djurpark noun Ganhing koihna huan djäkel el. jäkel [²j'ä:kel] djäkeln djäklar noun Kampau hoihlo|hehciang a kizangh |

(dawi icihsang a nemzaw deuh in zat) (mild variant av djävel) (euphemism for "the devil")

djävel el. jävel [²j'ä:vel] djäveln djävlar noun Lamlah ta/konglah ta, kitenglo taneih, hehciang a,

L a i m a i | 31

kikona kizangh |Pahtaak khollo te tung aa a kizangh

(used pejoratively of persons)

djävla el. jävla adj. Nenniamna| simmawhna a kizangh

(svordom)

djäklar el. jäklar interj. Mawhsakna| totna|hehpau

(mild variant av djävlar) doar [²d'o:ar] doade doat doa(!) verb Background music| Lasak nungzui music

sjunga i bakgrunden (med betydelselösa stavelser)

dock [dåk:] adv. , ahitazongh in, ahihhang, ahizaw in

i alla fall, ändå, likväl; emmellertid

docka [²d'åk:a] dockan dockor noun nau milim, kimawlna nau milim

leksak som ser ut som en människa; skyltfigur

doft [dåf:t] doften dofter noun gimnam

(behaglig) lukt

doktor [d'åk:tor] doktorn doktorer noun Syavuan

läkare (also used as a title)

dokumenterar [dokument'e:rar] dokumenterade dokumenterat dokumentera(!) verb Ciapteh |Ciaptehna -

-tawh lakkhiatna bevisa genom dokument

dollar [d'ål:ar] dollarn dollar dollarna noun Sum|USA khawng a a kizangh|

sedel eller mynt i USA (och andra länder)

dom see den pron. Tua te,

dom [dom:] domen domar noun Thukhensatna rättens beslut efter rättegång

dom [då:m] domen domer noun Khawlaizang Biak Innpi;

domkyrka, katedral

domare [²d'om:are] domar(e)n domare domarna noun Thukhen mang|Thukhen|thuneipi

person som leder en rättegång eller en tävling

dom|kyrka [²d'om:cyr:ka] -kyrkan -kyrkor noun Biakinn pi| Biakinn thupipenpen

katedral, huvudkyrka i ett stift

dom|stol [²d'om:sto:l] -stolen -stolar noun Thukhenna zumpi

myndighet som dömer i rättsfall

donerar [don'e:rar] donerade donerat donera(!) verb Piakhia

(officiellt) skänka bort

dopar [²d'o:par] dopade dopat dopa(!) verb Guitheihza zangh

ge stimulerande medel (till idrottsmän för att de skall prestera bättre resultat)

doppar doppade doppat doppa(!) verb Papsuk| moh khawng niangtuisung pap|

sänka ner i vätska

dotter [²d'åt:er] dottern döttrar noun Tanu;

barn (till någon) av kvinnligt kön, flicka drabbar [²dr'ab:ar] drabbade drabbat drabba verb Tuahsia, tuakkha |Tuakkha, sat, vua

träffa, slå

dramatisk [dram'a:tisk] dramatiskt dramatiska adj. Kineihtawm|val deuh|

skådespels-; spännande, effektfull

drar [dra:r] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Khut tawh kai| thaneihzahkai

föra till sig (med handen), släpa, bogsera

drar [dra:r] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Paikhia |nusia

förflytta (sig)

drar [dra:r] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb huih in zap

blåsa, fläkta

drar [dra:r] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Zangh

förbruka, behöva

drar av [dra:r'a:v] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Kidok khia

göra avdrag (i deklaration)

drar igång [dra:rig'ång:] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Kipan

starta

drar in [dra:r'in:] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Lakik| tawikik| samkik susia|phiatsia| återta, avskaffa

drar in [dra:r'in:] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb dokkhia| tawmsak|

minska

L a i m a i | 32

drar sig [dr'a:r_sej] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Hun bei|hun beisuah |

gå för sakta

drar sig [dr'a:r_sej] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Kidiah| utphalo| khensatngamlo|

vara ovillig, vara tveksam

drar åt [dra:r'å:t] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Kigaksak

spänna, sträcka dras med drogs dragits dras verb Natna thuak

lida under, utstå (sjukdom etc)

drastisk [dr'as:tisk] drastiskt drastiska adj. Hi vengvung phadeuh

starkt verkande

dravla noun Khiatna neikholo kampau| nap| pau tangzang| dricker [dr'ik:er] drack druckit drick! dricka verb -Dawn

dricka sprit

driva [²dr'i:va] drivan drivor noun vuuk dan aa a kikhol

hög av snö

driver [dr'i:ver] drev drivit driv! driva verb hawl

jaga, fösa, tvinga

driver [dr'i:ver] drev drivit driv! driva verb sem| bawl| lam| gel |

bedriva, ägna sig åt

driver [dr'i:ver] drev drivit driv! driva verb Hehna ding in ko| ciamuih|

skoja, skämta med

driver [dr'i:ver] drev drivit driv! driva verb Lungleng| sin le lung kholo| hi hiai huai|

föras omkring utan egen vilja; irra drog [drå:g] drogen droger noun Guithei| khamthei za|

narkotiskt medel

drog see drar

drottning [²dr'åt:ning] drottningen drottningar, -na noun Kumpinu

kvinnlig regent; fru till en kung

drucken [²dr'uk:en] drucket druckna adj. Zugui| zukham|

berusad (av alkohol)

drunknar [²dr'ung:knar] drunknade drunknat drunkna(!) verb Tuikia |tuikia aa si|

dö genom att vara för länge under vatten

druva [²dr'u:va] druvan druvor, -na noun Lengah

frukt av vinrankan

dryck [dryk:] drycken drycker, -na noun Tuidawn, dawnthei

något man dricker, vätska

dryg [dry:g] drygt dryga adj. Tampi|tuazah kim| Tehna tuamtuam|valkai saklo|

riklig, rundlig (of times, weights and measures)

dryg [dry:g] drygt dryga adj. Agitlo|gal a deih|

högfärdig, mallig dryg [dry:g] drygt dryga adj. Giklua| lapto ding haksa |haksasak| hamsasak

besvärlig, betungande

drygt [dry:kt] adv. – a tampi| a cingval|

gott och väl (of times, weights and measures)

dråp [drå:p] dråpet dråp dråpen noun Misihna

(oavsiktligt) dödande av en människa

dräkt [drek:t] dräkten dräkter noun Ngeina puan| puansilh|

klädsel, kläder

dröm [drö m:] -men, -mar, -na noun Mang- zanmang

fantasi under sömnen

drömmer [dr'öm:er] drömde drömt drömm! drömma verb Mangman|sun mang| ngaihsutna|

ha en dröm, fantisera –

du [du:] dig (el. dej) pron. Nang

the inflected form is used as an object and after prepositions (refers to the person being addressed)

dubbel [d'ub:el] dubbelt dubbla adj. Thuapnih|azah nih|

med två av samma slag, tvåfaldig

duell [du'el:] duellen dueller noun khat le khat kituah, kidemna vapenkamp mellan två personer ,

duger [d'u:ger] dög (el. dugde) dugt duga(!) verb hoih mialmial (sepna)| Hoih bek ei- |

vara lämplig, passa

L a i m a i | 33

duk [du:k] duken dukar noun Sabuai puan

tyg att lägga på bord , tyg som man visar film på

dukar [²d'u:kar] dukade dukat duka(!) verb Sabuai puan phah|siangsak |atung ah koih|

tyg att lägga på bord, göra iordning (ett bord) för mat,

duktig [²d'uk:tig] duktigt duktiga adj. Asiam|apil| Hihzawhna, hihtheihna nei, a santham cing

som har god förmåga, skicklig, duglig dum [dum:] dumt dumma adj. Ahaipian|a pilvanglo |siamna mel neilo

obegåvad, enfaldig

dum [dum:] dumt dumma adj. Lungsim puak a hoihlo| gamtat luhek a hoihlo

elak, stygg

dumhet [²d'um:he:t] dumheten dumheter noun Haihna, pilvanglona

enfald; obetänksamhet

dummar sig [²d'um:ar_sej] dummade dummat dumma(!) verb Mikhembawl| khelbawl| hehsak|

göra något dumt; vara fånig

dumpar [²d'um:par] dumpade dumpat dumpa(!) verb Ninkhol|

sänka (avfall etc) i havet

dumpar [²d'um:par] dumpade dumpat dumpa(!) verb Khiam, aman khiam

sälja en vara till ett billigare pris (särskilt på en utländsk marknad)

dunkel [d'ung:kel] dunkelt dunkla adj. A haideuh|a mawldeuh|

skum, otydlig; halvmörk (figuratively, "difficult to interpret")

dusch [dusj:] duschen duschar, -na noun Tui kikapsak kisilna

apparat som strilar vatten och som används när man tvättar kroppen

duschar [²d'usj:ar] duschade duschat duscha(!) verb na kisin, Tui kikapsak kipumsilna tvätta sig i en dusch, stänka (med en dusch)

dust [dus:t] dusten duster noun Hanciamna| kidona| leivui| sik kikiatsak| kisim|kido|

kamp, strid

duva [²d'u:va] duvan duvor noun Vakhu

fågel av släktet Columba

dvs [²de(t)vil:s'ä:ga (el. -s'ej:a)] see d v s

d v s el. dvs [²de:vils'ej:a] abbr. Tua dan| gennopna|cihnopna

det vill säga, det betyder, alltså

dygn [dyng:n] dygnet dygn dygnen noun Sun leh zan |nikhat bup| nai 24 hunsung

en natt och en dag, 24 timmar,

dyker [d'y:ker]dök(el.dykte)dykt dyk! dyka verb Tui luut |Lu nuailam ngat in tuisung kikhawh suk|

störta sig el. hoppa med huvudet före (i vatten);

simma under vatten (also used of aircraft, birds, etc., in the air)

dyker upp [dy:ker'up:] dök dykt dyk! dyka verb Kilang khia|mi tampi ten thei|

visa sig, komma fram

dyna [²d'y:na] dynan dynor noun Lukham|kingapna| a natvat lohnang kidalna|

kudde dyr [dy:r] dyrt dyra adj aman tam| tam manh|

som kostar mycket, dyrbar

dyrbar dyrbart dyrbara adj. Aman pha, a man tam

som kostar mycket, dyr; värdefull

dyrk [dyr:k] dyrken dyrkar noun Tawhtang bulpi (master key)| tawhtang lo tawh tawhbu hon theihna|

verktyg att öppna lås med utan att använda nyckel

dyster [d'ys:ter] dystert dystra adj. Hi ngeungau|maitailo|dahmai|

ledsen, nedstämd

dyster [d'ys:ter] dystert dystra adj a lunggulh huailo, a cimtaak huai

tråkig, trist

då [då:] ; då och då adv. Tua hun lai, khat veivei| tua hun, tua pan kipan

när, sedan ,

dåd [då:d] dådet dåd dåden noun hih khialna| sepkhialhna| khialhna| upadi palkhitna|

förbrytelse

dålig [²d'å:lig] dåligt dåliga; komp.: sämre sämst adj a sia| ahoihlo|santham cinglo|

ginalo| hoihlolua(cina)|thanem /nangh oduglig, usel , sjuk, svag – däck [²dek:] see kassettdäck

däck [dek:] däcket däck däcken noun Tembaw kiimkot a om sualte

golv (på fartyg)

L a i m a i | 34

däck [dek:] däcket däck däcken noun leengpei kimkot siik kual| mawtaw taazaa kual|

ytterring (av gummi el dyl) på hjul

där [dä:r ] ; där borta adv. Tua lai ah, tua mun ah

på det stället

där [dä:r] adv. Tua mun|hih mun|

på det stället som därefter [där'ef:ter] adv. Tua khit ciang, tua ban ah

efter detta

därför [d'är:fö:r] adv. Tua man in, tua hangin|Hih thu hangin|

av den orsaken, på grund av detta

därifrån [d'ä:rifrå:n] adv Tua hun pan|tualai mun pan kipan|

från det stället

därpå [d'ä:rpå:] adv. Tu khitciang|tua nungam|

efter detta, efteråt, sedan

dödar [²d'ö:dar] dödade dödat döda(!) verb That|thatlum| Ngaihsutna susia| nuntakna beisak|

ta livet av (figuratively, "repress")

död|förklarar [²d'ö:dförkla:rar] -förklarade -förklarat -förklara(!) verb Sihlam theisak/pulak|

juridiskt förklara död

döljer dolde dolt dölj! dölja verb kiselsim| busim| tuam/siin|

gömma, täcka (över)

dömer [d'öm:er] dömde dömt döm! döma verb Thukhen|thukhen zum ah thukhen| Etkaak|

bedöma (used in phrases)

dör [dö:r] dog dött dö(!) verb si|nungta nawnlo| nungta kha nawnlo| sluta att leva, mista livet

dörr [dör:] dörren dörrar, -na noun Kongkhak|kong |

ingång i en byggnad

döv [dö:v] dövt döva adj Beng ngong, khua za lo |khuzakna kisia

som inte hör, hörselskadad –

efter ['ef:ter] adv. Nungah, a nungciangin, a khit, ciangin,a zawh ciang in, a nungah

sedan (informal)

efterfrågan [²'ef:terfrå:gan] efterfrågan efterfrågningar noun kkisapna, ngetna verb kisam,ngen

(konsumentens) lust att köpa

eftermiddag [²'ef:termid:a(:g)] eftermiddagen eftermiddagar, -na noun sun nung,nitaklam,

tiden från klockan tolv till kvällen (sun nai 12 khit hun)

efternamn [²'ef:ter_nam:n] efternamnet efternamn efternamnen noun . behmin, phungmin

släknam nammin, min tawpna

eftersom ['ef:ter_såm:] conj. Ahang in, hangin, banghanghiam cih leh

efteråt [²'ef:terå:t] adv. khitteh, tuakhitciang,

senare, efter den tiden

egen [²'e:gen] eget egna adj nei, aituam, a, nang a, kei a

som man rår om, personlig

egen [²'e:gen] eget egna adj. A pia’nzia hi lo, kilamdang, tuam pia’n

underlig, egendomlig

egendom [²'e:gendom:] egendomen egendomar noun neihsa, lam sa,aituamvan

tillhörighet, ägodel; fastighet på landet

egendomlig egendomligt egendomliga adj. Alam dang, a tuampian,piandang

konstig, underlig

egenskap [²'e:genska:p]egenskapen egenskaper noun a hoihna, a ci, a pia’nzia

L a i m a i | 35

beskaffenhet, kännetecken; sätt att vara

egenskap [²'e:genska:p] egenskapen egenskaper noun a thuak zawh zah , a hithei zah, a ta thei zah,

(used in certain expressions) a golna, azaina

egentligen [ej'en:tligen] ataktak in , amantak in,

i själva verket aman in, a hi bang in

egg eggen eggar subst. A kiu, a nol ,a mong,tema vass kant på skärande verktyg

eggar [²'eg:ar] eggade eggat egga(!) verb hansuah, hehsak, tha lawpsak, thumuam, hang san sak

hetsa; uppmuntra

egoist [ego'is:t] egoisten egoister noun ansung khualna, angsung bek etna,huaihamna

självisk person

ej [ej:] adv omlo, hilo ( lo) inte, icke

ekonom [ekon'å:m] ekonomen ekonomer noun sum le paai zeek zia a saimmi

person som yrkesmässigt sysslar med ekonomi

ekonomi [ekonom'i:] ekonomi(e)n noun zeek thiamthiamna ,thaang zatgawp lohna,cilzatna,

sparsamhet; hushållning

ekonomi [ekonom'i:] ekonomi(e)n noun kholsum, sum kepna, sum bawlna, sum lei

sum zuakna, sum le paai bawlna sätt att använda pengar; finanser

ekonomi|biträde -biträdet -biträden -biträdena subst. Sum bawlna lamah ahuh, thuhilhna, ahih ding

dangen na hjälpreda i storkök (på ålderdomshem m m)

ekorre [²'ek:år:e] ekorren ekorrar noun zulei

liten gnagare som klättrar i träd

eksem [eks'e:m] eksemet eksem eksemen noun cithak natna, vuntungah ciphual

utslag på huden

ekvator ekvatorn subst. Leitungsak le khang kik henna, alaizangteng, leitungtung buppi gamlim

sung sak le khang kikim a ki khenna mest i bestämd form en tänkt linje runt jorden lika långt från bägge poler

el förk. Khawphelep mei

mest i sms elektricitet

elak [²'e:lak] elakt elaka adj. Migolo, miginalo,naak hoihloh lua, khih huai,sia, agina lo,

kiman na neilo, asia lam gen na, som vill andra människor illa gamtat hoih lo, mawh nei, vaang nei lo, haivai,

eld [el:d] elden eldar noun mei

flamma, låga; brinnande material

eldar eldade eldat elda(!) verb meitawh,mei kuantawh,mei tawh hal,mei kuang sak

hålla en eld igång, driva (en värmeanläggning); bränna (bildligt "hänföra")

elefant [elef'an:t] elefanten elefanter noun sai ,saipi det största nu levande landdjuret

elektriker elektrikern elektriker elektrikerna subst khaw phelep mei bawl siam pa

person som yrkesmässigt gör elinstallationer

elev [el'e:v] eleven elever, -na noun sangnaupang, a sinte, a kisinte

person som lär sig, lärjunge

elfte [²'el:fte] numeral a sawm le khat na

på plats nummer 11

elgitarr elektrik githa

elit [el'i:t] eliten eliter noun a hoihpen, aphapen a sang pen

de bästa (personerna) inom en grupp

eller ['el:er] conj. Aihkeh, a hi keileh, nih lak ah khat tel

(indicates alternatives)

el|ljus -ljuset subst. Khawphelep mei tang, meivang tang

elektriskt ljus

elva noun sawmle khat (11) siffran 11; nummer 11 i ordningen

eländig [²'e:len:dig] eländigt eländiga adj lungkamna,dahna,kamsiatna, lungkia thaneem som lever under svåra förhållandensiatna, kamsiatna

emalj emaljen emaljer subst. ha ii a thuap tungnung pen- a dal tungnung pen

glasliknande skikt (på metallföremål); tändernas yttersta lager

L a i m a i | 36

emellertid [em'el:er_ti:d] adv. Hita se leh,a hih hang, ahizong, bangbang a hizong

dock

emigrant [emigr'an:t] emigranten emigranter noun gampualam paikha pa,

utvandrare

emot [em'o:t] adv ki maingat in, ki mai tuah in

often used as a verbal particle mot alang khat, a leh lam en [en:] ens pron khat(1) na khat, mi khat

stressed 1, indefinite; not as subject man

en [e:n] enen enar noun khat

barrträdet Juniperus communis a tawntung aa engden lopa namkhat

ena [²'e:na] ene pron. A khat, a lang khat, (genteh na in) khelang khat

en av två

enar [²'e:nar] enade enat ena(!) verb ki pumkhat, ki thukim, ngaihsutna ki bang, kipawl khawm,

göra enig, förena

enbart adv. Bek, khat bek, a tua cite bek bara

enda [²'en:da] ende adj khatguak, khatbek, a om sunsun

ensam i sitt slag

endast [²'en:dast] adv. Khat bek,khatguak- bek-vuak

bara, enbart, blott

energisk [en'är:gisk] energiskt energiska adj. thadim, thakhauh

som har el. kräver energi, ihärdig, arbetsam thahat, thasaan a nasep, gampai, khauhpai

enformig [²'e:nfår:mig] enformigt enformiga adj. cimtakhuai, lunglutlo långtråkig, utan omväxling

engagerar [anggasj'e:rar] engagerade engagerat engagera(!) verb hun zat ding dan kiciam, kham

anställer vasem vabawl pih,

engagerar [anggasj'e:rar] engagerade engagerat engagera(!) verb lunglut, pi ngaih sut, kin ngaihsut

intresserar lunglut, pi ngaih sut

engelska ['eng:elska] engelskan noun manglai, mangkangte mi kangte, mikanglai,;

som är från el. avser England, språk som talas i England (m fl länder)

enhet [²'e:nhe:t] enheten enheter noun khat, nakhat,zunit khat, na tehna namkhat

(minsta) sammanhängande helhet inom en större grupp

enig [²'e:nig] enigt eniga adj. Kithukim, kippum khat, ki thu tuak

överens, sams

enkel ['eng:kel] enkelt enkla adj. Amawk mawk, hi ziau, menmen ,

lätt att förstå, okomplicerad ol no tak a tel theih ziau, baih

enkel ['eng:kel] enkelt enkla adj. Khat guak,khatbek

inte dubbel

enkät [angk'ä:t] enkäten enkäter noun dotna ,kanna,zona

rundfråga, opinionsundersökning siik tawlai tawh kik hen dotna te enligt [²'e:nli(g)t] prep adv tawh ki tuak in, dan in, a gen bangin, a cih bang in

i överensstämmelse med, efter, på grund av a hun kikhel sim,aki gelna

enorm [en'år:m] enormt enorma adj atampi, alianpi, naakpi, naak golmahmah,

mycket stor

ens adv. na ngawn, lo in, inte ens tua nangawn hi lo, utan att ens sägea gen zong gen melo

en|sak subst. A thu a la khat, thu ,thu piang tuamtaum, a thu ensam [²'en:sam:] ensamt ensamma adj khat guak, a mah bek, a mah guak utan sällskap

ensam|stående [²'en:samstå:ende] adj. mi awnglai, ki thuah pih nei lo a mah bek , amah guak

som bor utan annan vuxen khat tang

en|sidig -sidigt –sidiga adj. A lang khat, muhna neu, mun khat beka pang, deihsak tuamna

som bara berör ena sidan; partisk, trångsynt

en|skild [²'e:nsjil:d] -skilt -skilda adj. aituam, a tuam , , mi khat beka

privat; enstaka a tam tawh kisailo, a tuamvivel

enslig ensligt ensliga adj. khattang,khatguak

som har isolerat läge; ensam

ensling enslingen enslingar subst. A amh bek a teng, tang om, tuam om

enstöring envis [²'e:nvi:s] envist envisa adj. Lungkhauh, genhak, thu khiamnuam lo,

som inte ger sig, enveten, ihärdig , ama utdan beka sem

era [²'e:ra] eran eror noun a hun , taanglai akipan, huh khat pepeuh

L a i m a i | 37

tidevarv

erbjuder [²'e:rbju:der] erbjöd erbjudit erbjud! erbjuda verb pia,sam

säga sig vilja ge, ha att ge

erbjuder sig [²'e:rbju:der_sej] erbjöd erbjudit erbjud! erbjuda verb lunggulhna gen, sam

förklara sig villig

erbjudande [²'e:rbju:dande] erbjudandet erbjudanden erbjudandena (N) ngetna, förslag, anbud piakna, thu ngetna, thu gelna

erhåller [²'e:rhål:er] erhöll erhållit erhåll! erhålla verb ngah, sang, la

få, ta emot

erfaren [²'e:rfa:ren] erfaret erfarna adj. Tuahna tawh theihna, thuak in,tuak in thei/siam

kunnig (genom egna upplevelser), van, rutinerad lui,tak, gil

erfarenhet [²'e:rfa:renhe:t] erfarenheten erfarenheter noun tuahna/thuakna tawh siamna

upplevelse; kunskap (genom egna upplevelser) lai bek hilo, a sep abawl tawh kisimpah

erkänner [²'e:rcen:er] erkände erkänt erkänn! erkänna verb hi hi ci a gen kik, ko kik, hilh kik, theisak kik

hålla med om, medge; acceptera, uppskatta

ersätter [²'e:r_set:er] ersatte ersatt ersätt! ersätta verb a laih ding a pia, a laih ding a koih

vara istället för, vikariera för

ersätter [²'e:r_set:er] ersatte ersatt ersätt! ersätta verb liau sum pia, liau

betala

ersättning [²'e:r_set:ning] ersättningen ersättningar noun liau sum,

betalning

ersättning [²'e:r_set:ning] ersättningen ersättningar noun mi ,tangmi, na khat tang a, a dang khat

koihna dingmun- taang något som ersätter något, reserv

etta [²'et:a] ettan ettor noun a masapen ganan, nambat (1)

siffran 1; nummer 1 i ordningen

etapp [et'ap:] etappen etapper noun pawl bawl ciang mipi mai a, tau, lasak na thu gen na mun

( stage) pulpit delsträcka (also figuratively)

etikett etiketten etiketter subst. Lai dalneu, vantung, na tung ah ciaptehna (lapp) tazeih

ett slags lapp med text

etikett etiketten etiketter subst. Mitawh kikawm na ah zuih ding thu, sikaan, mi tawh ki kholh na

a hih kei le pilna lam ah ki kep danding, zuih ding, om dan khawl dan regler för hur man umgås med andra

etnisk ['et:nisk] etniskt etniska adj. Minam tawh ki sai

folk-, folklivs

etsar[²'et:sar] etsade etsat etsa(!) verb khuaimeitui ki zut sikk.

med syror fräta (bilder i metall mm)

ett [et:] noun khat, na khat, mi khat

indefinite article evenemang evenemanget evenemang evenemangen subst. Thu piang, a pia’n na hang

uppmärksammad händelse

eventuell [eventu'el:] eventuellt eventuella adj. Hithei, sangthei,sem thei

som möjligen inträffar

evighet evigheten evigheter subst. A tawntung, a bei thei lo

oändlighet, mycket lång tid

exakt [eks'ak:t] adv. Tua lian, Lian , kituak,kilem,

noga, precis, noggrant

examen [eks'a:men] examen examina examina noun sittel,teh, dotna te sittel

prov, förhör;avslutning i skolan; godkänd högre utbildning

exempel [eks'em:pel] exemplet exempel exemplen noun gen tehna, a sinna

föredöme, mönster, (typiskt) fall, belägg hipakna, sinpakna

exempelvis [²eks'em:pelvi:s] adv. Gentehna in, teh kaaknain

till exempel

exil [eks'i:l] exilen noun gampan ki hawl khia, notkhia, hawlkhia

landsflykt, förvisning

expedit [eksped'i:t] expediten expediter, -na noun a zuak, van zuak,sai van zuak butiksbiträde, försäljare i affär

exploderar [eksplod'e:rar] exploderade exploderat explodera(!) verb puakkham

sprängas, flyga i luften (also used figuratively) kitam, hih kham

L a i m a i | 38

export [eksp'år_t:] exporten exporter noun gamdang ah khak khia, puakhia mun dang ah puak

utförsel

extra [²'ek:stra] adj. a tuam, a val, ki sam sung a ki hel lo

indeclinable särskild, tilläggs

extra [²'ek:stra] adv a tuam deuh, a ngeina sang val zaw

mer än vanligt, ovanligt extrapris [²'ek:strapri:s] -priset -pris (el. -priser) -prisen (el. -priserna), -na noun vanman niam piak,

- khiam nedsatt pris under kortare tid

eventuell eventuellt eventuella adj. hoih lungkim huai, hi thei , bangbang a hi zong

fabrik [fabr'i:k] fabriken fabriker, -na noun set lamtawh ki sai nasep na mun|set zong|

industri, verkstad

fabriksarbetare, -n,-,-na noun setzong ah nasem te fack [fak:] facket fack facken noun kigawm na| ki thu tuak na

fackförening; fackförbund; fackklubb (informal)

Fack [fak:] facket fack facken noun vanzuak na|nasep|

verksamhetsområde, ämne

fack [fak:] facket fack facken noun innkhan|singkuang

förvaringsutrymme

fackförening [²f'ak:före:ning] -föreningen -föreningar, -na noun nasem te’ kipawl khawp na|

lokal avdelning inom fackförbund

facklig fackligt fackliga adj. Akigawm| aki thutuak|

som rör en fackförening

fadd fadda adj athutang|athu man|

ej i neutrum singular smaklös, jolmig

fader [²f'a:der] fadern fäder noun Pa(nidang a aki zang kammal)

faktisk [f'ak:tisk] faktiskt faktiska adj athu man|a dik|a man takpi|

verklig

faktum [²f'ak:tum] faktumet ,faktum ,faktumen noun thumaan thutak| aman taktak na något som är sant

falk [fal:k] falken falkar noun mu vanlai –mu sii- sut aa aneksak

rovfågel (känd för sin goda syn) av släktet Falco

fall [fal:] fallet fall fallen noun kiatna|pukn|pulhna|luanna

störtning, ramlande (fig: "ruin, downfall, destruction")

fall [fal:] fallet fall fallen noun tuitak na|guahzuk na| tuiluan na|

fors; stup

faller [f'al:er] föll fallit fall! falla verb kia|tuk|pulhluang

ramla (ner), trilla , dala, sjunka , kapitulera, erövras

falnar [²f'a:lnar] falnade falnat falna(!) verb thanem

hålla på att slockna

fals [fal:s] falsen falsar noun a kikhepna ma- akhuina ma- khep- tonsak in khep

fog som uppstår då två plåtkanter (el. dyl.) böjs om varandra

falsk [fal:sk] falskt falska adj aman lo|a thuman lo| akhial|adik tat lo

inte sann, oriktig inte ärlig, opålitlig inte äkta, förfalskad

falu|korv [²f'a:lukår:v] -korven -korvar noun vokgilzang ett slag korv som byukar stekas:bräckkorv

fantasi [fantas'i:] fantasi(e)n fantasier noun ngaihsutna|ngaihsutna tawh a ki hih thei na te| ahoih bel

påhitt, inbillning, förmåga att hitta på

familj [fam'il:j] familjen familjer,-na noun innkuan

föräldrar och barn; hushåll

fantastisk [fant'as:tisk] fantastiskt fantastiska adj ahoih bel a hi| amawkmawk a hi lo| aham ahi|

thu a nak ngaihsut mahmah a hi|a up mawh huai lo otrolig, overklig

L a i m a i | 39

fantastiskt [fant'as:tist] adv khauhtak in|nakpi in| lauhuai tak in

oerhört, väldigt

far el. fader [fa:r] fadern fäder, -na noun pa

manlig förälder, pappa

far [fa:r] for farit far! fara verb pai|pai lai tak- kalsuan

förflytta sig fara [²f'a:ra] faran faror noun lauh huaina|

risk, farlighet

farbror el. farbroder [²f'ar:bror:] -brodern, -bröder, -na noun papi|paneu

pappas bror

farfar el. farfader [²f'ar:far:] -fadern, -na noun pa hi a pa| pu|

pappas pappa

farlig farligt farliga adj. Alauh huai|alungnop huai lo|

som innebär fara; riskabel, äventyrlig

farm [far:m] farmen farmar (eller farmer) noun lo|mehteh mehgah ki cin na mun|

lantgård (i USA); ställe där man föder upp djur

farmaceut el. farmacevt [farmas'ev:t] farmaceuten farmaceuter noun zatui bawl a a zuak te

person som har apotekar- eller receptarieexamen

farstu [²f'ar_s:tu] farstun farstur noun innpi sung lut na kongvang|kongvang| lut theih na mun

förstuga, tambur, vestibul

fart [fa:r_t] farten farter noun ahat na| aman lan na|

hastighet, snabbhet

fartyg [²f'a:r_ty:g] fartyget fartyg fartygen noun hai| tembawpi| gunkuangpi| khutsiam na| båt, skepp

fars [far_s:] farsen farser noun ciamnuih

lustspel, gyckelspel

farsa [²f'ar_s:a] farsan farsor noun pa

far (informal)

fast [fas:t] fast fasta adj a kip |akoh| alinglawng lo|akhauh

hård, massiv

fast [fas:t] fast fasta adj. Ato| aki ciamteh khol sa a hi|

som har stabilt läge

fast [fas:t] conj ahih ciang in| tua ahih leh|

trots att, fastän

fastighet [²f'as:tighe:t] fastigheten fastigheter noun inn leh lo a nei te| mi khat peuhpeuh hi a neih leitang

inn leh lo cih bang a a tawntung a ih nei det te| fast egendom

fastnar [²f'as:nar] fastnade fastnat fastna(!) verb man|matsak| man kha|

bli sittande (utan att komma loss), bli fast; stanna kvar

fast|ställer [²f'as:tstel:er] -ställde -ställt -ställ! -ställa verb nasem| zaguan| hun khensat| kiciam|

bestämma, föreskriva; konstatera

fastän [f'as:ten:] conj himah tase leh|ahi zong in|

fast, trots att; men

fat [fa:t] fatet fat faten noun kuang|kuangkum|kungdai

tallrik

fat [fa:t] fatet fat faten noun a lawng- khuang abawlding sing khuaksa asung vang

tunna

fattar [²f'at:ar] fattade fattat fatta(!) verb man|hum|lamdangsa|

ta, gripa

fattar [²f'at:ar] fattade fattat fatta(!) verb tel cian|

förstå, begripa

fattig [²f'at:ig] fattigt fattiga adj. azawng| mizawng|sumnei lo

(nästan) utan pengar, utblottad

favorit [favor'i:t] favoriten favoriter noun ih deih belbel van/na khat|

person (eller sak) som man tycker bäst om, älskling

feber [f'e:ber] febern febrar noun cisa| hög temperatur i kroppen

feg [fe:g] fegt fega adj ahangsan lo| ameidawi

ovillig att utsätta sig för risker, rädd

L a i m a i | 40

fejkar [²f'ej:kar] fejkade fejkat fejka(!) verb khem|ki neih|

förfalska (informal)

fel [fe:l] adj. a dik lo| akhial|

inte rätt, felaktig

felaktig [²f'e:lak:tig] felaktigt felaktiga adj. a dik lo| aman lo| akilawm lo|

oriktig, tokig, galen fem [fem:] noun nga| nambat nga| 5

ferie [f'e:rje] ferien ferier noun hun awl| tawlngak ni|

ledighet, lov, semester

fest [fes:t] festen fester, -na noun gualnop pawi|an nek khawp pawi|

sammankomst där man äter och dricker gott och har roligt

fet [fe:t] fett feta adj. Athau| Athau a ki hel sa|

som innehåller mycket fett

fet [fe:t] fett feta adj thau

tjock, omfångsrik, knubbig ("figuratively, also "large")

fetma [²f'et:ma] fetman noun thau na|

alltför stort kroppsomfång på grund av för mycket fett, övervikt

fett [fet:] fettet fetter noun sathau| athau

ämne som människor och djur har under huden som reservnäring

ficka [²f'ik:a] fickan fickor, -na noun ip| puansilh tung a a om ip

tygfack som sys fast på kläder

fick|tjuv -tjuven -tjuvar noun. Ipsung sawk guta| guta

person som stjäl ur fickor eller väskor fiende fienden fiender noun gal| galte

ovän, motståndare

fientlig [fi'en:tlig] fientligt fientliga adj gal adeih | gal a nei| deih loh na|

negativt inställd som en fiende

fiffel [f'if:el] fifflet noun thuneu no| mikhem|khemna|

ohederlig ekonomisk sysselsättning (on a small scale)

fika [²f'i:ka] fikan (eller fikat) noun coffe|

kaffe (informal)

fikar [²f'i:kar] fikade fikat fika(!) verb coffe dawn|

dricka kaffe (informal)

fikus [f'i:kus] fikusen fikusar noun pasal leh pasal/numei leh numei a lum khawm te|

homosexuell man (very derogatory)

fikus [f'i:kus] fikusen fikusar noun buangkung| buangnai ki ngah theih na kung|

ett slags rumsväxt

fil filen noun nawi thuk|bawngnawi namkhat|

ett slags surmjölk, filmjölk

fil filen filer noun laidal kep na| computer sung a aki hel min sap na nakhat

del av datorminnet där enheter som hör ihop lagras

fil filen filer noun kigual – hawt (gunkuang hawt)

rad

fil filen filer noun lamneu| lamkawm lamkal| motorlam

körbana, körfält

fil filen filar subst. phiaukawi-( phiau kawi buh at na)

verktyg av stål som används för att slipa en yta jämn

film [fil:m] filmen filmer, -na noun film| maan a hi kei leh video|

tunn celluloidremsa som används vid fotografering

fil|mjölk [²f'i:lmjöl:k] -mjölken noun nawithuk|bawngnawi namkhat|

ett slags surmjölk

filmstjärna, -n, -or, -na noun mi tampi hi a deih video minta/mintami

filosofi filosofi(e)n filosofier noun ngaihsut na tawh ki sai a ki sin kha laipil na namkhat

(vetenskap som sysslar med) världs- och livsåskådning

filosoferar filosoferade filosoferat filosofera(!) verb thu ngaihsun|

tänka på livsfrågor (som en filosof) filter [f'il:ter] filtret filter filtren (eller filterna) noun tui leh meikhu gawmkhawp nang a aki zang

van namkhat| nidal na poröst material varigenom något silas

L a i m a i | 41

filur [fil'u:r] filuren filurer noun gamui| ui hang|

skojare, spjuver

fimp [fim:p] fimpen fimpar noun zatum bang|

rest av en cigarett; cigarettstump

fin [fi:n] fint fina adj ahoih|

snygg, vacker finans [fin'an:s (eller -'ang:s)] finansen finanser noun sum leh pai tawh ki sai gamsung mi te

vaihawm na| sum leh pai tawh ki sai mostly in the plural and as a separable compound ekonomi, förmögenhetsförhållanden

finansminister noun sum kempipa|sum uk pipa finger [f'ing:er] fingret fingrar noun khutmal te

en del av handen

finns [fin:s] fanns funnits finnas verb om| nungta lai

vara, existera, förekomm

finner [f'in:er] fann funnit finn! finna verb mukhia|ngahkhia|theikhia|

hitta, upptäcka; märka

finsk finskt finska noun Finland minam|

som är från eller avser Finland

finska finskan noun Finland pau| Finland gam sung a aki zang pau

språk i Finland

fiol [fi'o:l] fiolen fioler noun pekging, tumging, lasakna nam khat

ett musikinstrument

firar [²f'i:rar] firade firat fira(!) verb zawhna pawi kham| pawi bawl| ha fest för att markera (ett speciellt tillfälle)

firma firman firmor noun sum leh pai zon na| company|

företag, bolag

fisk [fis:k] fisken fiskar, -na noun ngasa|tusung ganhing namkhat

also used as a mass noun |ett slags djur som lever i vattnet

fiskar [²f'is:kar] fiskade fiskat fiska(!) verb ngasa beng|ngasa siah| ngasa man|

(försöka) fånga fisk, meta

fiskbulle, -n, -ar, -na noun ngasa sa tawh aki bawl sa namkhat

fixar [²f'ik:sar] fixade fixat fixa(!) verb puahpha|gel| thuah| a man dong hih|

ordna, dona; klara, laga (informal)

fjol el. fjor [fjo:l] noun abeisa kum| nungkum|

fjorton [²fj'o:r_tån] numeral noun sawm leh li (14)

fjäder [fj'ä:der] fjädern fjädrar noun vasa mul|

del av fågelns dräkt, fjun, dun

fjäll [fjel:] fjället fjäll fjällen noun mual|mualtung|

berg som når över trädgränsen

fjäll [fjel:] fjället fjäll fjällen noun na tehna van namkhat

liten hudflik (på fiskars skinn)

flackar flackade flackat flacka(!) verb vak kawikawi| mawk vak

fara (planlöst) hit och dit (även bildligt)

flagga [²fl'ag:a] flaggan flaggor noun dial khai|

duk som hissas i mast eller stång för igenkänning; fana

flera [fl'e:ra] adj atam mahmah|khatsang a tam zaw|

mer än en, åtskilliga, många

flest(a) [²fl'es:t(a)] see fler adj atam zaw|

flex|tid [²fl'ek:sti:d] -tiden noun aki khel phapah nasep hun a kang a kiam a ki zat dan|

flicka [²fl'ik:a] flickan flickor, -na noun numei|numei neu

barn av kvinnligt kön, ung kvinna

flinga [²fl'ing:a] flingan flingor noun apa mahmah van namkhat|

litet bladliknande stycke, flaga

flitig [²fl'i:tig] flitigt flitiga adj Anasep a zo| a citak| a hahkat|

ständigt verksam i nyttigt arbete

flop el. flopp [flåp:] floppen floppar noun a hi nengnang a vaksuk vaktoh na| lelna| gualzawh loh na| misslyckande (informal)

flott flott flotta adj ahi sitset| asiangthi sitset|a ki cian|

elegant; generös

L a i m a i | 42

flott flottet subst. athau suak| a kawt|

smält fett

fluga [²fl'u:ga] flugan flugor noun thopi|ek tho|

ett slags insekt av ordningen Diptera

flyg|vapen -vapnet noun huih lak galkap| gal vanleng tawh gal do a apai galkap te

ett lands luftstridskrafter flyger [fl'y:ger] flög flugit flyg! flyga verb vanleng tawh leng| leng|

resa eller forsla med flygplan

flykt flykten noun taisim na| ki nemnum a pai khiat na|

rymning, flyende , flygning

flykting [²fl'yk:ting] flyktingen flyktingar noun gal te khiang pan tai sim na| huhna ngah lo te|

person som har flytt, rymling (from danger)

flyr [fly:r] flydde flytt fly(!) verb tai sim|pusauk sim| lauhhuai na pan ki hem|

rymma, smit

flyter [fl'y:ter] flöt flutit flyt! flyta verb luang| let khia| tuikhang|

rinna

flyter [fl'y:ter] flöt flutit flyt! flyta verb tuitung ah lam|

hålla sig uppe på ytan av en vätska

flyttar [²fl'yt:ar] flyttade flyttat flytta(!) verb pemkhia| gamtang|ki hem khia|ki khin khia|

föra till annan plats

flyttar sig [²fl'yt:ar_sej] flyttade flyttat flytta(!) verb ki khinkha| ki hem khia|omna mun laih|

ändra läge

flyttbar [²fl'yt:ba:r] flyttbart flyttbara adj. A hepkhiat theih| aki hemkhia thei| som lätt kan flyttas

flåsar [²fl'å:sar] flåsade flåsat flåsa(!) verb huihdik manlang| huih dik hak sa|

andas tungt och häftigt

fläkt [flek:t] fläkten fläktar noun huihdam|

vinddrag

fläkt [flek:t] fläkten fläktar noun maizap| pangka|

apparat som ger luftdrag

flöjt [flöj:t] flöjten flöjter noun tamngai|phit|tumging namkhat|

ett musikinstrument

fnissar [²fn'is:ar] fnissade fnissat fnissa(!) verb nui thutthut| nui sim|

småskratta; fnittra

foder [f'o:der] fodret noun puanneel sungthuapna, tungsilh sung thuap

tyg som sys fast på insidan av kläder

foder [f'o:der] fodret noun ganhing an|

mat för djur

fokus [f'o:kus] fokus (eller fokusen) fokusar noun aki tuah na| meipi tawh kap/det| brännpunkt

folk [fål:k] folket folk folken noun mi|gammi|

collective mass noun människor, personer

folkdräkt, -en, -er, -na noun minam puan|

folklig [²f'ål:klig] folkligt folkliga adj. Minam it|

som kännetecknar folket

folk|skola [²f'ål:ksko:la] -skolan noun kumtawm sang naupang te kah na sang| kum 16 nuai pawl te

kah na sanginn| äldre form av grundskola

folk|tandvård [²f'ål:ktan:dvå:r_d] -tandvården noun kumpi ha sai| ha bawl na sai|

allmän tandvård

fond fonden fonder noun nungthu|

bakgrund (på teaterscen)

fond fonden fonder noun. Ei tangthu| ih nungthu

grundkapital vars ränta går till ett bestämt ändamål (även allmänt "förråd, rikedom")

fordon [²f'o:r_do:n] fordonet fordon fordonen noun lamtung a set tawh atai pei nei khempeuh|

mawtaw tawh ki sai något som används för att transportera människor och saker på vägar

fordran [²f'o:r_dran] fordran fordringar noun thumna| ngetna| ki sapna|

begäran, anspråk

L a i m a i | 43

fordrar [²f'o:r_drar] fordrade fordrat fordra(!) verb ngen| ki sam|

kräva, begära

fordring [²f'o:r_dring] fordringen fordringar noun lei nopna| ki sapna|

ekonomiska krav, anspråk

form [får:m] formen former, -na noun alim amel|

sätt på vilket något är anordnat form [får:m] formen former noun form|laidal tung ah phih thei ding a ki bawl form|

ett ords växlande utseende inom ett böjningsmönster

formar [²f'år:mar] formade format forma(!) verb limla| na khat ih bawl ding ciang a ih hi ding dan a lim la|

ge form, skapa, bilda

formbar [²f'år:mba:r] formbart formbara adj. Limlak theih ding| limlak ding a ahoih|

som kan formas

formel [f'år:mel] formeln formler noun akibawldan, angeina, ahih ding dan, apaizia

beteckning för ett ämnes kemiska sammansättning, regel uttryckt i siffror och tecken

formulerar [fårmul'e:rar] formulerade formulerat formulera(!) verb aki bawldan hilh| angeina dan hilh|

ahih ding dan hilh| uttrycka, utforma

formulering [fårmul'e:ring] formuleringen formuleringar noun geelkhiatna, ahih ding dan pulaakna

uttryckssätt

formulär [fårmul'ä:r] formuläret formulär formulären noun adan| alim| anam|

förebild (i en bestämd språklig form); blankett

forn [fo:r_n] fornt forna adj nidang hun ahi| abei sa hun a hi|

(ur)gammal; tidigare (also general "earlier") fors [får_s:] forsen forsar noun Zeau| Tuizeau|

ställe (i en älv) där vattnet forsar; ström

forsar [²f'år_s:ar]forsade forsat forsa verb amanlan na tawh tai| phulkhia| luang|

rinna hastigt

forskar forskade forskat forska(!) verb kankhiat|sittel na bawl|

syssla med forskning (allmänt "leta efter, försöka utreda")

forskare [²f'år_s:kare] forskar(e)n forskare forskarna noun akan khia mi| a sittel mi|

person som forskar

forskning forskningen forskningar noun kankhiat na|sittel na|

vetenskapligt arbete

fort [for_t:] adv manlangtak in|

med stor hastighet, snabbt

fortfarande [²f'or_t:fa:rande] adv. Tuciang dong|hi mah tase leh zong|

ännu, alltjämt

fort|körning -körningen -körningar noun aki ciangtan na zah sang a a hat zaw a hawl na|

aki ciangtan na zah sang a motor hawl man a leau tuahna| det att köra (bil) fortare än tillåtet um fortsätter [²f'or_t:set:er] fortsatte fortsatt fortsätt! fortsätta verb kemcing suak|zomsuak|

hålla på, hålla igång

fortsätter [²f'or_t:set:er] fortsatte fortsatt fortsätt! fortsätta, verb hihsuak|zomsuak|paisuak|

tawlnga lo a hihsuak| hålla på, hålla igång, gå vidare med

forum [²f'o:rum] forumet (eller forum) forum (eller fora) forumen noun akuamahpeuh thu kikup khawp

thei na mun| ställe där något diskuteras

forward [f'å:rvar_d] forwarden forwardar (eller forwards) noun kimawl ciang a amai a a tai te| mainawtna|

anfallsspelare

foster [f'os:ter] fostret foster fostren (eller fosterna) noun atawm pen kal giat (8) apha nawine ganhing hi ta|

ofött barn, embryo

fostran fostran noun pattah na|

social träning av barn och ungdomar inför vuxenlivet, uppfostran

fostrar [²f'os:trar] fostrade fostrat fostra(!) verb pantah|kem| khawi| nek leh dawn tawh vak|

ge fostran

fot [fo:t] foten fötter noun khe nedersta delen av benet

fotar [²f'o:tar] fotade fotat fota(!) verb maan la|

fotografera

L a i m a i | 44

fotboll [²f'o:tbål:] -bollen -bollar, na noun tukpeng| bawhlung|

boll använd vid fotbollsspel

fotbollsäsong [ses'ång:] säsongen säsonger noun tukpeng/bawhlung ki dem pawi/hun

regelbundet återkommande tidsperiod (för viss verksamhet)

foto [f'ot:o] fotot foton fotona noun maan

fotografi fotograf [fotogr'a:f] fotografen fotografer noun maan la pa|maan zaih pa|

person som fotograferar

fotograferar [fotograf'e:rar] fotograferade fotograferat fotografera(!) verb maan la|maan zaih|

avbilda med kamera

fram [fram:] adv mai ah| akizom in|

framåt (in the direction of a goal)

framför [²fr'am:för] prep ki mai ngat| mai ah|

före, i spetsen för

framför [²fr'am:fö:r] framförde framfört framför! framföra verb anei ki khel|anei ki laih|

piakhia-ap|pia| uttala; uppföra

framstår [²fr'am:stå:r] framstod framstått framstå verb kilak khia|kimu thei| um mawh|

mipi lak ah theisak/lakkhia| verka, tyckas

framställer [²fr'am:stel:er] framställde framställt framställ! framställa verb bawl| phuak khia|

tillverka

framställer [²fr'am:stel:er] framställde framställt framställ! framställa verb gen| theisak| genkik| beskriva, skildra

franska [²fr'an:ska] franskan noun Pintit mina| Pintit pau|

som är från Frankrike, språk i Frankrike

fred [fre:d] freden freder noun kilem na| gal ven na|

tillstånd utan krig, lugn och ro

fredag [fr'e:da(:g)] fredagen fredagar, -na noun ni nga ni| kal khat sung a ni om te lak pan a ni nga ni|

veckans femte dag

fredlig [²fr'e:dlig] fredligt fredliga adj dai dide| a lungnop huai| lungnop tak a aom nuam|

lugn, stillsam, fridsam, fredsälskande

frestad adj lungsim hoihlo tawh a zol| lockad till ett visst beteende

frestar frestade frestat fresta(!) verb zol|lungsim hoihlo tawh zol|

locka till ett visst beteende

fri [fri:] fritt fria adj a suakta| a man( abuailo)|nawngkai na a om lo|

lös, obunden, ledig

friar [²fr'i:ar] friade friat fria(!) verb genkhia|theisak| be någon om giftermål

friar [²fr'i:ar] friade friat fria(!) verb mawhna pan suakta| mawh neih loh lam theikhia sak|

frikänna

friare [²fr'i:are] friar(e)n friare friarna noun mo dong| numei khat kitenpih ding a dong|

man som ber en kvinna gifta sig med honom

fri|ger [²fr'i:je:r] -gav -givit -ge(!) (eller -giv! -giva) verb suakta|theikhaisak| hawmkhia|

släppa lös, försätta på fri fot

frihet [²fr'i:he:t] friheten noun suahtakna|

makt att själv bestämma över sina handlingar

fri|idrott -idrotten noun ki mawl kidemna tuamtuam te ki sin na mun(gtn. Kantehkan)

allmän idrott (löpning, hopp, kast och mångkamp)

frimärke, -t, -n, -a noun lailu| laikhak ciang a laikhak bawm tung a akibelh lai lu|

kvitto på avgift för brev, porto

frisk [fris:k] friskt friska adj acidam|

som har (god) hälsa

frisk|intyg -intyget -intyg -intygen noun cidamna tawh ki sai theihpihna/thukim pihna| siavuan letmat|

läkarintyg som visar att man är frisk frisör, -en, -er, -na noun sammet pa/nu|

person som har till yrke att sköta andras hår

fri|tar [²fr'i:ta:r] -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb piakhia|tang a lut|suakta|genkhia| hawmkhia|

L a i m a i | 45

lösa, frigöra

friterar [frit'e:rar] friterade friterat fritera(!) verb sathau sa mahmah sung ah thun in kang|

kang (mehkang)| koka i het olja

fritid [²fr'i:ti:d] -tiden noun hun awng| nasep loh sung|

den tid då man är ledig från arbete fritids|gård [²fr'i:ti:dsgå:r_d] -gården -gårdar noun khangno/naupang te’n hun awng a neih ciang

aom na mun uh/ahun beisak na mun| lokal (som drivs av kommun eller organisation) där barn och ungdom har möjlighet att vistas under sin fritid

fri|villig [²fr'i:vil:ig] -villigt -villiga adj ei hi kizawh na dan a hi| deihsak na tawh nasem te|

som görs av fri vilja, självvald

fru [ fru:] frun fruar, -na noun zi| inn nupi|pasal nei numei|

gift kvinna, hustru (also used as a form of address)

frukost [fr'uk:ost] frukosten frukostar, -na noun kial lap|

morgonmål

frukt [fruk:t] frukten frukter, -na noun singgah|

den del av en växt där fröna finns

fruktans|värd [²fr'uk:tansvä:r_d] -värt -värda adj haksat na alian| alauh huai| ahih theihna a thanem|

förskräcklig

fruktdisk, -en, -ar, na noun singgah atawm ngiat a aki koih na mun|

frys [fry:s] frysen frysar noun avot singkuang sung a tuikhal omna mun

skåp eller box för djupfryst mat

fryser [fr'y:ser] frös frusit frys! frysa verb votsak| damsak(khuadam)| känna kyla, huttra, förvandlas till is, få isbeläggning

fryser ut [fryser'u:t] fryste fryst frys! frysa verb apua lam ah tuikhal| adam lai tak|

utestänga ur gemenskap

fryst, -a adj tui akhal|

fråga [²fr'å:ga] frågan frågor -na noun dotna|

ärende, sak, begäran om svar, förfrågan

frågar [²fr'å:gar] frågade frågat fråga(!) verb dong|

begära svar (av); undra

frågetecken, -tecknet, -, -tftcknen noun dotna lim| ?|

skiljetecknet ?

från [frå:n] see ifrån adv pan|khiang pan|

frånvarande [²fr'å:nva:rande] adj aom lo|

inte närvarande, borta

frånvaro [²fr'å:nva:ro] frånvaron noun pelhna|omloh na| neihloh na|ki cinloh na|

det att vara på annan plats än den förväntade

främling [²fr'em:ling] främlingen främlingar noun gamdang mi| ih theih ngei loh mi|khualmi| obekant person, främmande

främmande [²fr'em:ande] adj khualmi ahi| alamdang| gamdang ahi|

ny och obekant (particulary "foreign")

främmande [²fr'em:ande] främmandet noun zin|lengla| khualmi

gäster

fräs [frä:s] fräsen fräsar noun na khat peuhpeuh tanna van|

roterande verktyg av härdat stål som skär bort material från den bearbetade ytan

fröken [fr'ö:ken] fröken fröknar noun pasal nei nailo nungak| nungak pi|

ogift kvinna, flicka (also a form of address (to waitresses etc.)

fröken [fr'ö:ken] fröken fröknar noun sang siamah|

lärarinna (commonly as a form of address)

fukt [fuk:t] fukten noun kawt na(keulo)

oönskad väta

fuktig fuktigt fuktiga adj akawt|

lätt våt, lite blöt

ful [fu:l] fult fula adj mel ahoih lo| mel a sia|

inte vacker att se på ful [fu:l] fult fula adj gamtat luhek a hoih lo|

som är obehagligt genom att bryta mot normen

full [ful:] fullt fulla adj adim|

L a i m a i | 46

som inte rymmer mer, fylld

fullföljer [²f'ul:föl:jer] fullföljde fullföljt fullfölj! fullfölja verb man| ki cingsak|tel|

hålla fast vid, slutföra

fullkomlig fullkomligt fullkomliga adj mawh a neilo| ahoih|aki cing tak a aom|

felfri , fullständig (även allmänt förstärkande)

fullmakt [²f'ul:mak:t] fullmakten fullmakter noun phalna| thuneih na| hih theih na | (skriftligt eller muntligt) tillstånd för en person att göra något i en annan persons ställe

fullständig [²f'ul:sten:dig] fullständigt fullständiga adj. Avek in a hi| akim tak a hi|

som omfattar allt, total

fullständigt [²f'ul:sten:dit] adv Kicing tak in|

alldeles

funderar [fund'e:rar] funderade funderat fundera(!) verb ngaihsun| ki cing tak a ngaihsun|

tänka (also with the secondary meaning: contemplate)

fundersam adj hioh tak a a ngiah sun dan a| fungerar [fungg'e:rar] fungerade fungerat fungera verb nasem| sawl| na khat sem| zat theih|

ha normal funktion, gå,

fungerar [fungg'e:rar] fungerade fungerat fungera verb sem|

tjänstgöra, verka

funkar [²f'ung:kar] funkade funkat funka verb sem| sawl|

fungera (informal)

funktionär [fungksjon'ä:r] funktionären funktionärer noun thunei/u lian| mi khat hi nasep pen

phalna tak tawh sepna| medhjälpare (vid idrottsarrangemang etc) funnits se finns

fusk [fus:k] fusket noun mikhem| khemna| zolna(ahoih lo )| a zum huai mi khem na|

användning av otillåtna metoder för att vinna fördelar, slarv

fuskar [²f'us:kar] fuskade fuskat fuska(!) verb khem| zol|

använda otillåtna metoder för att vinna fördelar

futurum [²fut'u:rum] futurumet (eller futuret eller futurum) futurer noun mailam ih tuah nai loh hun|

mailam hun| en verbform som anger framtid (t ex skall komma)

fylla [²f'yl:a] fyllan fyllor noun zukham a ihmut na|

berusning

fyller [f'yl:er] fyllde fyllt fyll! fylla verb dim| adim dong dim/guang| zu kham|

göra full

fylleri fylleri(e)t noun zukham dan| zukham hang a apiang thei thu|

det att vara berusad

fyllig [²f'yl:ig] fylligt fylliga adj. Abem| aki um|

som har stort omfång

fyllo fyllot fyllon fyllona noun zudawn mi|

person som (ofta) är berusad (nedsättande; vardagligt)

fyra [²f'y:ra] noun li| nambat li|

av; (4)siffran 4; nummer 4 i ordningen

fyrkant [²f'y:rkan:t] fyrkanten fyrkanter noun pangli anei lim|

ruta, kvadra

fyrverkeri [fy:rvär:ker'i:] fyrverkeri(e)t fyrverkerier noun kep lawtna|

skådespel med raketer och smällare etc

fysik [fys'i:k] fysiken noun pumpi ki lam zia leh khantoh zia| cidam na|

vetenskapen om naturkrafterna, kroppsbeskaffenhet, constitution

få färre pron. Atawm| amal tawm|

plural; superlativ saknas inte många

fåne [²f'å:ne] fånen fånar noun mipil lo| ngaihsut na neilo mi|

mentalt efterbliven person (derogatory)

får [få:r] fick fått få verb ngah|

ta emot, erhålla

får [få:r] fåret får fåren noun tuu(ganhing) ullhårigt gräsätande djur av släktet Ovis

får [få:r] fick fått få verb nei|

vara tvungen

L a i m a i | 47

fåtölj, -en, -er, -na noun khat bek tutna tutphah/khunphah|thadah tutpha|

ett slags bekväm stol

fä [fä:] fä(e)t fän fäna noun gamsung ganhing| gam gan|

(hus)djur (also derogatory, of people)

fälla [²f'el:a] fällan fällor noun thaang| ganhing mat nading a aki zong thaang|

redskap som man fångar djur i

fällandedom noun mawhna hang a thukhen na| fäller [f'el:er] fällde fällt fäll! fälla verb phuk| singphuk|tuksak|

slå omkull, få att falla

fäller [f'el:er] fällde fällt fäll! fälla verb danpia| mawhna hang a dan tuak ding khensat|

döma

fäller [f'el:er] fällde fällt fäll! fälla verb luang| ki pei|

förlora färg

fäller [f'el:er] fällde fällt fäll! fälla verb kia| khahsuah| hisak|

yttra, säga

fängelse [²f'eng:else] fängelset fängelser noun thong|thonginn|

anstalt där man avtjänar fängelsestraff

fängslar [²f'eng:slar] fängslade fängslat fängsla(!) verb thongkhia| thong sung ah khum|

sätta i fängelse

färd [fä:r_d] noun khual| khualzit na|

resa

färdig [²f'ä:r_dig] färdigt färdiga adj. Aman| abaih sa a aom|

kla färdig [²f'ä:r_dig] färdigt färdiga adj. Amin dektak|

nära, redo

färdighet [²f'ä:r_dighe:t] färdigheten färdigheter noun siamna| pilna| nalna|

förmåga att göra något praktiskt

färg, -en, -er, -na noun colour (gtn- asan|akang| avom...)a mel

ett slags synintryck; kulör, nyans

färg [fär:j] färgen färger noun innzut na| limsuaih na| lim zep na|

ämne som man målar med

färg [fär:j] färgen färger noun puan| puan kopkhat|

en av serierna hjärter, spader, ruter och klöver i en kortlek

färgar [²f'är:jar] färgade färgat färga(!) verb colour nei sak| limzem|

ge (en viss) färg åt (figuratively: "influence, affect the nature of")

färg-TV, -n noun colour nei TV| colour nei melmuh tongsan|

färja [²f'är:ja] färjan färjor noun vanpuak na|puakna|

ett slags båt som fraktar människor och fordon

färre pron. Atawm| amal tawm| komparativ till få ett mindre antal

färs [fär_s:] färsen färser noun sa a kigawisa at nensa

malet eller hackat kött (also of fish (mousse)

färsk, -t, -a adj. Athak| a ki bawl zawh a sawt nai lo| asiangtho|alimci|

nyligen framställd eller skördad (of foodstuffs, also generally, as "absolutely new")

fäster fäste fäst fäst! fästa verb khih| zom| koih khawm|

göra eller sätta fast (även bildligt)

fäst man / flicka noun aki dong sa numei/pasal|

den man som en kvinna el man är förlovad med

fäst|mö -mön -mör noun aki dongsa te|

den kvinna som en man är förlovad med

föda [²f'ö:da] födan noun ann| nektheih na|

näring till levande varelse, mat

födelse [²f'ö:delse] födelsen födelser noun suahna| nau suahna|

det att födas, tidpunkt då någon föds

födelsedatum [²f'ö:delseda:tum]-datumet(eller -datum)-datum(eller -data)-datumen(eller-data) noun-

Suahni| suahkha| suahkum| år, månad och dag för födelsen

föder [f'ö:der] födde fött föd! föda verb anpia| anvak| vak|

ge föda

L a i m a i | 48

föder [f'ö:der] födde fött föd! föda verb nausuak|

ge liv åt

föder upp [fö:der'up:] födde fött föd! föda verb kem| an leh tui pia|

ge foder åt; få att växa

föds [fö:ds] föddes fötts födas verb nausuak| nuntak kipan|

börja leva föl [fö:l] fölet föl fölen noun sakol neu|

unge till häst

följd följden följder noun akingah na| aphat tuamna| dawn na|

resultat, verkan

följd följden följder noun aki zuihna| aki zopna|

rad, räcka

följer [f'öl:jer] följde följt följ! Följa verb zui|nungzui| lam ki ki lak dan a zui|

gå efter (figuratively: succeed) , rätta sig efter, lyda

följer [f'öl:jer] följde följt följ! följa verb zui|kha|

göra sällskap

följande [²f'öl:jande] adj. Nungzui te

som kommer härnäst, kommande

föna , -r, -de, -t verb akeu theih na ding a set tawh mut sak|

fönster, fönstret, -, fönstren noun kongvang neu| taw let|

glasad öppning i vägg eller tak

för [fö:r] förde fört för! föra verb pua sawn, pua khia sawn, puakna

frakta, förflytta

för adv ading för [fö:r] förde fört för! föra verb lamlak

leda, styra

förare förar(e)n förare förarna noun motor/setli hawl pa

person som kör bil eller båt

förargad förargat förargade adj. Alungtom | aheh baih|

arg, irriterad

förarglig [för'ar:jlig] förargligt förargliga adj. Onglung buaisak ahi| aheh|

lätt irriterande

förbannad [förb'an:ad] förbannat förbannade adj. Omdan ahoih lo| a muh thadah huai ahi|hamsiatna

atuak ahi| a mawkna a akizang thei lo| (invective, generally used as intensifier)

förbannad[förb'an:ad]förbannat förbannade adj. aki ko|/akimawh sak|aheh suak|alung tom|

arg (informal)

förbereder [²f'ö:rbere:der] förberedde förberett förbered! förbereda verb kiging| abaih sa|

göra i ordning i förväg, planera; öva in

förbi [förb'i:] adv. Keng in| akheng val in| a hun kheng in|

verb particle fram till och på sidan om och bort från

förbi [förb'i:] adj. Amansa ahi|

slut

förbinder [förb'in:der] förband förbundit förbind! förbinda verb meima tuam|ki thawi| vial|

lägga om (ett sår)

förbinder [förb'in:der] förband förbundit förbind! förbinda verb kizawi tawn| ki zom|

sätta ihop, foga samman

förbinder sig [förb'in:der_sej] förband förbundit förbind! förbinda verb ciam| panmun la|

lova, förplikta sig

förbjuden [förbj'u:den] förbjudet förbjudna adj Aki ciangtan sa ahi| aki phal lo a hi|

inte tillåten

förbjuder [förbj'u:der] förbjöd förbjudit förbjud! förbjuda verb kham| hihloh/zatloh ding kham| phal lo|

inte tillåta, vägra

förblir [förbl'i:r] förblev förblivit förbli(v)! förbli(va) verb aom lai | a cian| atang lai|

fortfarande vara, fortsätta att vara

förblöder [förbl'ö:der] förblödde förblött förblöd! förblöda verb si luang in si| a sih dong a siluang| blöda till döds

förbrukar [förbr'u:kar] förbrukade förbrukat förbruka(!) verb zang(na khat ih hih theih nang a ih zat)| zat|

göra av med, slita ut; konsumera

L a i m a i | 49

förbund [förb'un:d] förbundet förbund förbunden noun ki lawmtat na| ki pumkhat na| khat leh

khat ki theih na| förening av organisationer

förbränner [förbr'en:er] förbrände förbränt förbränn! förbränna verb kang to| asan na lam ah kuang to|

bränna upp

förbättring [förb'et:ring] förbättringen förbättringar noun khantoh na| picin semsem na| åtgärd för att göra något bättre

fördel [²f'ö:r_de:l] fördelen fördelar noun amet| aphat tuam na| lamkhat manlan na|

det som gynnar någon

fördelar [för_d'e:lar] fördelade fördelat fördela(!) verb khen| khenkhia|

dela upp, sprida

fördom fördomen fördomar noun gum|

uppfattning som inte har något sakligt stöd, förutfattad mening

före [²f'ö:re] prep sung in| khiang ah| anai ah| ma in| hun masa in| mai ah|

framför, innan

förening [för'e:ning] föreningen föreningar noun ki pawlna|

organisation med en viss verksamhet

förening [för'e:ning] föreningen föreningar noun gamna| khat leh khat gawmkhawp na|

ämne som består av två eller flera grundämnen (chemical term)

föreställning föreställningen föreställningar noun hihna| hihdan| lasak na tawh thapiak na|

framförande på scen

föreställning föreställningen föreställningar noun ngaihsut na| muhna|

tanke, idé företag [²f'ö:reta:g] företaget företag företagen noun company

rörelse, firma

företar[²f'ö:reta:r]företog företagit företa(g)!företa(g)a verb aman siang dong sem| a met lunggulh

na tawh sem| often reflexive göra

företeelse [²f'ö:rete:else] företeelsen företeelser noun thupiang| alamdang thupiang khat|

något som finns (mostly used about something abstract)

företräder [²f'ö:reträ:der] företrädde företrätt företräd! företräda verb tungtawn| tang a hih sak|

representera

förfader [²f'ö:rfa:der] förfadern förfäder noun khanglui mi| nam|

person som man härstammar ifrån

förfalskar [förf'al:skar] förfalskade förfalskat förfalska(!) verb tei| van khat a tatak lim dan a tei| tuh|

kopiera (ett original) för att lura någon

förfar [förf'a:r] förfor förfarit förfar! förfara verb bawl|sem| gel|

handla, agera

författar författade författat författa(!) verb laiat| at| skriva (skönlitterär) text

författare [förf'at:are] författar(e)n författare författarna noun laiat sia|

person som (yrkesmässigt) skriver längre texter (especially fiction)

förfärlig [förf'ä:rlig] förfärligt förfärliga adj. Anak gol mahmah ahi| alauh huai| anasia mahmah ahi|

som väcker förfäran (also generally used as an intensifier)

för... sedan adv abei sa hun in| nung kum deuhmah in| förhandlar [förh'an:dlar] förhandlade förhandlat förhandla(!) verb ki kum| aman sit|

överlägga för att nå en överenskommelse

förhandling förhandlingen förhandlingar noun ki kupna|

överläggning för att nå en överenskommelse

förhöjer [förh'ö:jer] förhöja förhöjde förhöjt förhöj(!) verb khan| aman khan| sang sak|

öka, ge större intensitet

förklarar [förkl'a:rar] förklarade förklarat förklara(!) verb hilhcian|gen|athei khat in a thei lo khat

tung ah gen| beskriva (något) så att man kan förstå det

förklarar [förkl'a:rar] förklarade förklarat förklara(!) verb genkhia| theisak|

säga, påstå förklaring [förkl'a:ring] förklaringen förklaringar noun hilhcian na|

begriplig beskrivning (av något)

förklaring [förkl'a:ring] förklaringen förklaringar noun genkhiatna|

L a i m a i | 50

uttalande

förklarlig [förkl'a:rlig] förklarligt förklarliga adj. Aki hilh thei| a kitel thei|

som kan förklaras, naturlig

förkläde, -t, -n, -a noun anhuan ciang a ki zang puan namkhat|

ett slags skyddsbeklädnad (also of a person who protects another's virtue)

förkortar [förk'år_t:ar] förkortade förkortat förkorta(!) verb tomsak| tomlak| göra kortare, dra ihop

förkortning [förk'år_t:ning] förkortningen förkortningar noun tomlakna| tomsakna|

det att förkorta; förkortat ord

förkunnar förkunnade förkunnat förkunna(!) verb hunzang| siasem| genkhia|

uttala sin mening offentligt (något högtidligt)

förkyld [förc'y:ld] förkylt förkylda adj. A namtui| a nasi|

snuvig

förlamad [förl'a:mad] förlamat förlamade adj. Lam apai thei lo| a khezaw|

som inte kan röra sig

förlorar [förl'o:rar] förlorade förlorat förlora(!) verb mang| lel| si| sum (metlo)

inte vinna, bli besegrad, bli av med, mista

förlovad förlovat förlovade adj a ki ciam sa| a ki thukim sa|

utlovad , som har förlovat sig

förlovar sig [förl'å:var_sej] förlovade förlovat förlova(!) verb ki teng ding ci a ki thukim| a kidong sa|

ingå förlovning

förlåt noun thumna| maisakna|phalna| ursäkta! förlåtelse [förl'å:telse] förlåtelsen förlåtelser noun theihsiam na| maisak theih na lungsim|

ursäkt, överseende (med fel)

förlåter [förl'å:ter] förlät förlåtit förlåt! förlåta verb thum| maisak|

ursäkta, överse med

förlänger [förl'eng:er] förlängde förlängt förläng! förlänga verb sausak | peh|kai|

göra längre (in time and space)

förmedling [förm'e:dling] förmedlingen förmedlingar noun tang adin sak na zum|

inrättning som förmedlar; mäklande

förmodligen [förm'o:dligen] adv. Upmawh huai|

antagligen, troligen

förmyndare [förm'yn:dare] förmyndar(e)n förmyndare förmyndarna noun hong cing/kem te|

person som är utsedd att sköta ekonomin etc för en omyndig person

förmåga [förm'å:ga] förmågan noun hihtheih na| pian pih khuak pil na|

kapacitet (att göra något)

förmån [²f'ö:rmå:n] förmånen förmåner noun phatuamna|meetna|hamphatlawhna|hamphat lawh|

fördel; nytta

förmår [förm'å:r] förmådde förmått förmå(!) verb sang|guang|vanzo| hihzo|

vara istånd att

förmår [förm'å:r] förmådde förmått förmå(!) verb hansuah, thuzawh, hanthawn, zol bawl

övertala ,

förmögenhet [förm'ö:genhe:t] förmögenheten förmögenheter noun hauhna, van leh nate tampi neihna

kapitaltillgångar

förnamn [²f'ö:r_nam:n] -et, -, -en noun min masa| atam zaw aki sap na min|

dopnamn

förnekar [för_n'e:kar] förnekade förnekat förneka(!) verb nial|sell| athu sanglo| hisalo|

bestrida (ett påstående)

förordar [²fö:r'o:r_dar] förordade förordat förorda(!) verb huh, athu genpih, mi khat ngaihsutna

huh a genpih rekommendera (of suggestions or of people)

förorenar [²f'ö:rore:nar] förorenade förorenat förorena(!) verb ninsak|

smutsar ner

förorening [²f'ö:rore:ning] föroreningen föroreningar noun sianlohna| asiangtho lo nate/vante|

nedsmutsning; nedsmutsande ämne förra [²f'ör:a] förre adj abeisa hun ahi| tuma in|

förutvarande; tidigare

förresten el. för resten [för'es:ten] adv bektham lo in| gen kizom lo in|zong|

L a i m a i | 51

för övrigt, dessutom

förråder [för'å:der] förrådde förrått förråd! förråda verb masak| khiam|

genom svek göra något känt

förråder [för'å:der] förrådde förrått förråd! förråda verb lehbawl|

genom svek utlämna (någon el. något) till fienden

försakar [för_s'a:kar] försakade försakat försaka(!) verb nusia|paisan|kikheel|gamtatna lui nusia|nial khia avstå ifrån, (upp)offra

förser [för_s'e:r] försåg försett förse(!) verb huh na pia|guan|van pia|

utrusta

försiktig försiktigt försiktiga adj Kidawm tak in| ki dawm sa in|

aktsam, varsam

försitter [för_s'it:er] försatt försuttit försitt! försitta verb peng|pel| neumuh|a hun laplo|

missa (genom att inte handla), försumma

förskingrar [försj'ing:rar] förskingrade förskingrat förskingra(!) verb zangkhial| ahi lo lam ah leh lak|

ol ngaihsut| göra av med pengar som man har fått ansvar för, förslösa

förskingring [försj'ing:ring] förskingringen förskingringar noun zatkhial na| pai khelh na| gamta khelh na|

ol ngaihsut na| det att förskingra

förskingring [försj'ing:ring] förskingringen förskingringar noun gampua lam| gamdang|

område långt från hemmiljön

förskola [²f'ö:r_sko:la] förskolan noun muchu sang| naupang kumcing nai lo te sang|

gemensamt namn på daghem och deltidsgrupp (lekskola) för barn under skolåldern förskräcklig förskräckligt förskräckliga adj. Alauh huai|

som väcker skräck (även som allmän förstärkning)

förslag [för_sl'a:g] förslaget förslag förslagen noun na khat peuhpeuh nget na|ngaihsut na pia|

ngaihsut sak| idé, plan

försover sig [för_s'å:ver_sej] försov försovit försov! försova verb sawt lum|

sova för länge

först [för_s:t] adv amasa in| aki pat tung in|

främst, längst fram, i början; tidigast

första februari noun February kha ni khat ni| förstånd [för_st'ån:d] förståndet noun kidop theih na| telbaih na|

förmåga att förstå

förståndig [för_st'ån:dig] förståndigt förståndiga adj Ngaihsut na khuak anei| angaihsun thei|

klok, förnuftig

förstår [för_st'å:r] förstod förstått förstå(!) verb tel|

begripa innehållet i ett språkligt meddelande el. en handling

försvar [för_sv'a:r] försvaret noun dalna|kidalna| thumna ( thukhen zum)

motstånd mot angrepp

försvarar [för_sv'a:rar] försvarade försvarat försvara(!) verb dal | panpih( thukhenzum)|

skydda, kämpa för

försvarare [för_sv'a:rare] försvarar(e)n försvarare försvararna noun ong gum pa/nu| thukhen na mun a

mawh nei te tang ding a a thumsak nu/pa| jurist som inför domstol försvarar en person som misstänks för brott; försvarsadvokat

försvars|advokat [²för_sv'a:r_sadvoka:t] see: försvarare

försvarsminister noun auk pipa| adal pipa| a kemcing pipa|

försvinner [för_sv'in:er] försvann, försvunnit, försvinn!,försvinna verb mang| mangthang|muhtheih nawn lo|

komma bort, inte synas till

försvårar [för_sv'å:rar] försvårade försvårat försvåra(!) verb hamsa sak| ki nawk sak|

göra svårare

L a i m a i | 52

försäkran [för_s'ä:kran] försäkran försäkringar noun genzaakna|thu genzaakna|taangkona

påstående om att något är sant, löfte, bedyrande

försäkring [för_s'ä:kring] försäkringen försäkringar noun kaamsiatna atuah leh sum ngah theih dinga

kiciamna| överenskommelse om ersättning vid skada eller olycka etc

försäkrings|bolag [²för_s'ä:kringsbo:la:g] -bolaget -bolag -bolagen noun kaamsiatna atuah leh sum ngah

theih dinga kiciamna company| bolag där man kan teckna privata försäkringar

försäkrings|premie [²för_s'ä:kringspre:mje] -premien -premier noun piakkhong, mailam a meetna ding etna

hang a akipia sum| angeina ban a kipia sum avgift för en försäkring

försäkrings|kassa [²för_s'ä:kringskas:a] -kassan -kassor noun kaamsiatna atuah leh sum ngah theih dinga

kiciamna zum| myndighet som sköter alla socialförsäkringar (t ex sjuk- och föräldraförsäkring, folkpension och ATP)

försäljare försäljar(e)n försäljare försäljarna noun vanzuakpa/nu|

person som säljer något

försändelse [för_s'en:delse] försändelsen försändelser noun vankhak na mun| vangol pipi khak na mun| något som skickas med post eller järnväg etc (gtn- vankhat pen laito ahih kei leh meileng tawh khak na mun)

försök [för_s'ö:k] försöket försök försöken noun hanciamna|

ansträngning att åstadkomma något

försök [för_s'ö:k] försöket försök försöken noun sinna| ki sinna|

(natur)vetenskaplig undersökning, experiment

försöker [för_s'ö:ker] försökte försökt försök! försöka verb hanciam|

anstränga sig att åstadkomma något

försörjer [för_s'ör:jer] försörjde försörjt försörj! försörja verb huh|huhna pia|

ansvara för uppehälle för

försörjnings|plikt [²för_s'ör:jningsplik:t] -plikten noun thukhun(upadi) tawh ki zui a zi leh ta vak

nading a ih ngah sum/van| skyldighet att försörja någon (t ex minderåriga barn) som man har vårdnaden om förtalar [för_t'a:lar] förtalade förtalat förtala(!) verb ahoih loh na gen| ahoih loh na thu gen|

tala illa om, baktala

förtar sig [fört'a:r_sej] förtog förtagit förta(g)! förta(g)a verb uangtat| na gen mahmah| gimthuak|

often with the negative överanstränga sig

förteckning [för_t'ek:ning] förteckningen förteckningar noun siazian| sazian guanna| ciaptehna bawl|

skriftlig uppställning, register, lista

förtegen [fört'e:gen] förteget förtegna adj. Thusim nei nuam|thusim anei thei| athu aki cian lo|

som inte vill yttra sig, tystlåten

förtjust över förtjust förtjusta adj. Alungkim huai| adeih huai|

glad och nöjd (även "förälskad")

förtroende [för_tr'o:ende] förtroendet noun upna| thumaan na|muanna|

övertygelse att man kan lita på någon el. Något

förtunna verb pasak|pansak| aman kiam sak| förtvivlad förtvivlat förtvivlade adj Lungnuam lo| lamet na aom lo|

utan hopp, djupt olycklig; hopplös

förtydligande [för_t'y:dligande] förtydligandet förtydliganden förtydligandena noun hilhcian na|

klarläggande tillägg förtär [för_t'ä:r] förtärde förtärt förtär! förtära verb ne|

äta, inta

förtöjer [för_t'öj:er] förtöjde förtöjt förtöj! förtöja verb tembaw ki nga|

L a i m a i | 53

lägga fast (en båt) med rep

förut [²f'ö:ru:t] adv amasa lam in| atunglam in|

förr, tidigare

förutom [²för'u:tåm] prep. Loin(gtn- amah lo in)

utom, med undantag av

förvar [förv'a:r] förvaret förvar förvaren noun kepcing na| dalna| placering på säkert ställe

förvarar [förv'a:rar] förvarade förvarat förvara(!)verb kemcing| a muan huai na mun khat ah koih/seng|

placera på säkert ställe

förvånad [förv'å:nad] förvånat förvånade adj a lamdang| (gtn- mikhat ama up bang lo in hoih/sia zaw)

häpen, överraskad

förvånar förvånade förvånat förvåna(!) verb lamdang sak|

göra häpen, överraska

förälder [för'el:der] föräldern föräldrar noun nu leh pa(pian na nu leh pa)

mostly in the plural mamma eller pappa

föräldra|penning [²för'el:drapen:ing] -penningen noun nu leh pa huhna sum| huhna sum|

ersättning från försäkringskassan för vård av barn i samband med barnfödsel

eller adoption samt tillfällig vård av sjukt barn

förälskelse [²för'el:skelse] förälskelsen förälskelser noun itna|ngaihna|

det att vara förälskad; person som någon är förälskad i

förändrar [för'en:drar] förändrade förändrat förändra(!) verb puah pha| khel| ki khek|

ändra, förvandla

föser [f'ö:ser] föste föst fös! fösa verb motor hawl| sawn| driva framför sig

fötter [f'öt:er] see: fot noun khe atam tawh lawh na|

gaffel(g´af:el) gaffeln gafflar noun siik-keu kaa Redskap att äta med som har två eller flera spetsar fästa vid ett skaff

gala (g´a:la) galan galor noun pawi | pawibawlna | pawi pi

(stor och fin) föreställning el. Fest

galen (g´a:len) galet galna adj. lungsim kicing lo | mi hai/ mi cingtak lo

själsligt sjuk

galen(g´a:len) galet galna adj. khilhna | aman lo | akilawm lo | paizia ahi lo/akituak lo

galler (g´al:er) gallret galler gallren (el.gallerna) noun sik tawk akibawl daina/ kuang

ett slags stängsel av spjälor eller stänger sik ling/huang | sik leng/dai

galär (ga´ä´r) galären galärer noun gunkuang hawtna tawh aki hawt gunkuang

fartyg som framförs av fångar och slavar (historical) mi/van ten na gunkuang gol

gam (ga:m) gamen gamar noun muu-vasa namkhat

asätande rovfågel av familjerna vulturidae och cathartidae

gammal (g´am:al) gammalt gamla:komp: äldre äldst adj. khangham | kum tam

som har en viss ålder.som har hög ålder;som har existerat länge

ganska (g´an:ska) adv alai hawl ( alua lah hi lo alo lua lah hi lo)

någorlunda, rätt så,tämligen

genväg el.ginväg(j´e:nvä:g)genvägen genvägar noun lam-dawt | lam nai | lam tom kortare väg

gapar (g´a.par) gapade gapat gapa(i) verb kaamka | kaamka be-ba

öppna munnen

gapar(g´a:par) gapade gapat gapa(i) verb awn´g | kapkhia beba |awng khia beba

ropa,skrika (på ett störande sätt)

garage –t-,n noun mawtaw koihna | mawtaw gu-dawn

byggnad eller lokal för bilparkerin

garanti(garant´i) garanti(e)n garantier noun ahoihna (Aa mah khan)|sawt vei aki man nang Ann mah khan

L a i m a i | 54

löfte om ersättning,särkerhet

gardin -en, er,- na noun pa den puan | paden tung aa ki khai puan deina

förhänge (för fönster)

gas (ga.s) gasen gaser noun daat khu | gas

luftilknande ämne

gas (ga:s) gasen noun khakkhia | khak khiat tung gas (ga:s) gasen gaser noun mawtaw liva | set ii hatna len/kep theina (control) na

(pedal som styr)bränsletillförel till en motor

gaskäll dat khuksung

gaspedal (substantiv) li-va (gtn. Mawtaw aha sakna leh a hatna khiapna (liva) (pedal som styr)bränsletillförsel till en motor och medelst viken man ökan ellereeraliserar (

miskar hastigheten ( i amerikansk engliska också gas pedal)

gata (g´a:ta) gatan gator,-na noun lampi

väg i en tätort

gat|lykta - lyktan – lyktor substantiv. Lam mei | lam mei tang/vang

belysning på gata etc

gav (ga:v) see ge

ger (je:r) gav gett (el.givit) ge(i) (el.giv!giva) verb pia | nusia

överlämna (som gåva,som betalning),räcka

gem (ge:m) gemet gem gemen noun laidal teepna | lai kilhna

pappersklämma

gemensam (jem´e:nsam) gemensamt gemensamma adj. apiang ngei denzel | ahi den thu/kei

som tillhör flera, allmän, ömsesidig ahi den | apiang ngei den| pongman ahi khat gen (je:n) gent gena adj. Tom(sang lo) |ngiam | thumaan | ci-tak

kort,rak

genast (je:nast) adv. Pah (hih pah, pia pah)| khawl/ngak cih omlo | hihpah/tawm vei sung kal aa

omedelbart, ögonblickligen

generad generat generade adj. maizum| zahtaak | maizum hang aa om dan ding haksa saa

förlägen,besvärad;skamsen

generaliserar (sjeneralis´e:rar) generaliserade generaliserat generalisera(i) verb ahuam aa lakhia

dra allmänna slutsatser (från enstaka fall) genpak na | gen khiat pak

generös(sjener´ö:s) generöst generösa adj. kihelthei kim | deihsakna/hehpihna nei | piak khia na

genom (j´e;nåm) prep. Alangkhat pan langkhat ah | apatna pan atawp dong |ngawkna/kantan na

in på ena sidan (av något) och ut på den andra,från den ena sidan andra,igenom

genomför (j´e:nåmfö:r) genomförde genomfört genomför! Genomföra verb hih/sep khiana ngiat

utföra,realisera

genomförande hih/sep khia zo , tangtungsak zo,piang zo medeltal

genomträngande (j´e:nåmtreng;ande) adj. a ging veva | en gega | en gelgal

som tränger igenom alla hinder gentemot (j´e:ntem:t) prep. Tawh kisai| paa na kisai na |kian ah, kian pan

i förhållande till, emot lai khak na sung ah ki nai na, ki itna pulak khia

geografi (jeograf´i) geografi(e)n noun leitung tawh kisai

läran om bebyggelse (och näringar etc) på jordytan

ger gav gett (el. givit) ge(i) (el.giv!giva) verb pia | pia khia

överlämna (som gåva,som betalning),räcka (försvagat”presentara,ta fram)

ger efter (je:r´ef:ter) gav gett (el.givit)ge(i) verb lungkia |ki lelsak |lel

ge vika, foga sig

ger igen (je:rij´en;) gav gett (el.givit)ge(i) verb pia kik |thuk kik |hih kik

återlämna;ge lika för lika, hämnas

ger med sig (je;rm´e;(d)sej) gav gett (el.givit) ge(i) verb lungkia |lel

acceptera något (efter påtryckning), foga sig

ger sig (j´er_sej) gav gett (el.givit)ge(i) verb kipelh | ta´n/hih ta´n | nu sia | khahsuah

kapitulera ,ge upp

ger sig av (je:r_sej´a:v) gav gett (el.givit( ge (i) verb pai khia | nu sia

avlägsna sig, ge sig iväg

ger sig på (je;r_sejp´å) gav gett (el. givit) ge (i) verb do | langbawlna in lai tawh at leh gen khia anfalla, angripa

ger sig till (je;r_sejt´il;9gav gett (el. givit)ge (i) verb akipan tung | suan/vawh | kipan

börja, ta sig för

L a i m a i | 55

ger upp (je:r´up) gav gett(el.givit)ge(i) verb nusia |lungkia | pia/ap khia | ta´an

kapitulera,anse (saken) förlorad lai khen(bawl) in hawmkhia | thuzasak khia/tangko

låta pulicera

geting( j´e;tning) getingen getingar noun lungno namkhat

stickande,gul-och svartrandig insekt av släktet vespidae

giffel (g´if:el el.j´if:el) giffeln gifflar noun kha phel lang | kha phellang lim dan/apua litet bröd i form av en halvmåne

gift (jif:t) gift gifter noun guu(sih theina guu) | lauhuaina tawhakidim/akituacip

skadligt el. hälsofarligt ämne

gift (jif:t) gift gifta adj. Innkuan pih nei | zi nei /pasal nei

som har ingått äktenskap

gifter sig (j´if;ter_sej) gifte gift(i) gifta verb kiteng | pumkhat suak | nupa suak

få en man eller hustru;ingå äktenskap; vigas vid zuthawlpia in kiteng

gill (jil) gillt gilla adj. thu leh lai tawh kituak/kihual | santak/sanhuai| thudikna

giltig (archaic or legal)

gillar (j´il:ar) gillade gillat gilla(i) verb diksa/hi sa/deih | lungkim na | san zawhna/deihna

tycka om, uppskatta; godkänna deih | thupi sakna | thukimna | hoihsakna |phalna

gilatig (j´il:tig) giltigt giltiga adj. thu leh la taw ah kithuak/kihual| santak/sanhuai|

thudikna | amn som gäller, gångbär,laglig ahi taktak | aki cian taktak | a kip taktak

gipsar (jip:s) gipsen gipser noun palaster(ana tuamna)| ngulkeu na puansia | adalna (inn khum)

vitt, lätt ämne som man kan form när det är fuktigt och som är stelt och hårt när torkt

gipsar (j´ip:sar) gipsade gipsat gipsa(i) verb lägga om med gipsförband

giraff (sjir´af) giraffen giraffer noun sa ngawng sau

fläckigt djur med lång hals av släktet Giraffa

gissar (j´is:ar) gissade gissat gissa(i) verb um/up mawh

uttala sig utan att känna fakta,tro,förmoda

gitarr (jit`ar) gitarren gitarrer noun mawtaw gia

ett misikintrument med strängar

giv (ji:v) given givar noun phe hawm | van pua in zuak | zuak ding lei ding ki thukim na

utdelning (av spelkort)

giver se ger

givetvis (j´i:vetvi:s) adv. aman taktak | ahi taktak | aki langkhia

naturligtvis angeina lian | angeina bang kuamah bawl tawm ahi lo

gjuter (j´u:ter) göt gjutit !gjuta verb lawn khia | lawn | pongtuan in belh /la khia

låta (mjuk el.flytande massa) stelna i en form bua | buak suk/khia | sung in bawltawm

glad glatt, glad adj. nuam | lungdam

upprymd och tillfredsställd

glapp (glap:) glappet glapp glappen noun tawlnga | lungnuam kipaak | kimawl | liimlak mellanrum på grund av dålig passform

glas, -et-,-en noun manhai

kärl av glass (el.liknande material) att dricka ur

glas|bruk (gl´a;sbru:k)-bruket-bruk-bruken noun man huan na setzongpi | man bawlna mun

fabrik där man tillverkar glas

glass,-en,ar,na noun zikhe moh | tuikhal tawh akibawl moh

maträtt av frysta mjölkproduktor o dyl

glasögon (gl´:sö:gån)-ögonen noun mit limlang (miat man)

plural slipade glasskivor som ger bättre syn

glider (gl´i:der) gled glidit glid! Glida verb kikhin litlit | set neilo van leng hawl/tung tuang

röra sig långsamt och jämnt;slinta tuuk-in taihkha | ki taal in puk

glor (glo:r) glodde glott glo(i) verb en gega | en gemgam | en lemlam

(informal; pejorative) kamka heuhau sa in en | en giugau

glosa (gl´osa) glosan glosor noun laimal

enstaka ord vid inlärning av främmande språk

gläder (gl´ä:der) glade glatt gläd! Glädja verb lungnopna | lungdam sak |ki-paak

göra glad lung kim/dam sak | ki-paak , nuam gläder sig (gl´äder_sej) gladde glatt gläd! Glädja verb ki lung dam/nuam sak | nuam/ki-pak

vara glad; jubla

glömmer (gl´öm:er) glömde glömt glöm! Glömma verb mangngilh | phawtkha lo | kiciat lohna

L a i m a i | 56

inte minnas,förlora ur minnet ; försumma zahtak bawl lo | zahtak dawn lo

glömsk (glöm:sk) glömskt glömska adj. mangngilh thei baih | mangngilh

som lätt glömmer, tankspridd

glömska glömskan subst. mangngilh

dåligt minne; bortglömdhet , förbiseende ciaptehna lungsim hoih lo

gnider (gn´i:der) gneg gnidit gnid! Gnida verb nawt/kiat / taih |kiat khia gnugga, gno , stryka

gnistrar gnistrade gnistrat gristra verb lungsim manlang | tang dildel/deldal | tang vat

ge ifrån sig gnistor , spraka ,blixtra

gnolar (gn`o;lar) gnolade gnolat gnola(i) verb khuai ham bang aa ham den | muk cip-cip

småsjunga, nynna lasa hiauhiau | ging vuvu | a naam hoih lo | ahoih lo naam

gnäggar (gn´eg:ar) gnäggade gnäggat gnägga(i) verb ham (sa kol) | sakol hawm in ham

låta som en häst

gnäller gnällde gnällt gnäll! Gnälla verb taau(thum) | ka-ap ngaungau (kap)

klara, jämra sig

god el. vard. Go (go:d) gott goda adj. hoih | siam /kivaa

comp.:nbetter, bestn bra, fin

godis (g´o:dis) godiset noun cikhum pum | muamkhum |chuchin(thangkhuai pum)

godsaker, sötsaker

god|känner (g´o:dcen:er)-kände-känt-känn!känna verb deihna tak tawh sang |sang/sim

acceptera ,godta, auktorisera

god|tar (g´o:dta:r)-tog-tagit-ta(g)!-ta(g) verb diksa/hoihsa |thukim |sang

godkänna, acceptera golf (gål:f) golfen golfer noun gauh(golf) tangsat kimawlna dan

ett bollspel med klubba och liten boll som ska slås med ett håll i maken

golf (gål:f) golfen golfer noun tuipi | tui li pi

vik, bukt

golv (gål:v) golvet golv golven noun sual (Inn sual)

den yta som man står el. går på i ett rum

golvar (g´ål:var) golvet golvade golvat golva (i) verb sual dawh/phah |tuum paai/puk

slå ner (så att han faller till maken)

gom (gom) gommen gommar noun dangtawng(kamsung) tawng

munhålans tak

gorilla (gor´il:a) gorillan gorillor noun vompi (gaw zi la kici)| zawngkuh pi

den största människoapan Gorilla gorilla

gott ( gåt;) see god

grabb (grab:) grabben grabbar noun naupang no (pasal no)

poike

grafik (graf´i;k) grafiken noun limsuaih |limsuaih siamna

konstarter i vilka bilder framställs i många examplar gram (gram) grammet gram grammen noun gram (kilogram khat i seh 1000 suah seh 1 tawh akikim gihna

en vikt

grammatik (gramat´;i:k) , en, er noun laigual | laimal gualh dan

(lärabok i) språklära

grammofon (gramof´å:n) grammofonen grammofoner noun dalpau(nidang lai aa) ketset

skivspelare

grammofonskiva,-n,-or,-na noun dalpau| khui

skivspelare

gran (gra:n) granen granar noun taakkung (ateh zum) takkung namkhat

barrträd av släktet Picea

grann grat granna adj. nasia/ hoih/thupi/| thupi zeizai| nopci ziahzuah

vacker, snygg

grann subst. Neu, malneu | maltawm |tawm lo granne (gr´an;e) grannen grannar noun Innveng | vengte´| nuntak dan neih leh lam ki bang mite´

en av två el. flere person som bor nära varandra

granskar (gr´an;skar) granskade gran skat granska(i) verb hoihtak sittel | gensia/ahilo lam ah gen

noga undersöka gratis (gr´a;tis) adv. Amawkna in ngah ( akhawn khawng)| man nei lo

utan att det kostar något, till skänks, fritt

grattis (gr´at;is) interj. Pahtawi (pahtawina kammal)

L a i m a i | 57

gratulerar!

gratulerar (gratul´e:rar) , de, t ,gratulera (i) verb pahtawi| nuam/lungdam in pahtawi

lyckönska

grav (gra;v) graven gravar noun ha´n ( misi phumna han)

plats i marken där en död är begraven; brett dike

gravar /gr´a:var) gravade gravat grava(i) verb athukna ding in um (diah) |cii tawh diah(um) tillaga (fisk) genom sockersaltning och lätt pressning

gravid (grav`i:d) gravida adj. gai/ nau-paai /nau nei

med barn, havande

grekisk (gr´e;kisk) grekiskt grekiska adj. Greek ( ga lik) mi | greek mi nam

som är från el. avser Grekland

gren grenen grenar subst. Singhiang | ahiang | akaa (sing ka) sing meng

grov kvist (på träd)

grep el. grepe (gre:p) grepen grepar noun buhkung khawp/lakna cia´ng (thal), kangkui

grävreskap som ser ut som en gaffel

grepp greppet greppen sudst. Hum (hu-um cip)| khuttawh hum/mek cip

tag (med fingrarna etc)(bildligt ”angreppssät,metod”)

gripande (gr´i:pande) adj. dipkuat huai | nakpi tak lungsim linglawng in sukha

rörande

griper (gr´i;per) grep gripit grip!gripa verb man(len)| man(kai)|man(khia) | kem

ta,fatta, hugga tag i man(hum)| man

gris (gr´i;s) grisen grisar noun vok

svin groda (gr´o.da) grodan grodor noun ui phuk

kräldjur tillhörande klass Amphibia el släktet Rana

groda (gr´o:da) grodan grodor gitlohna/hansan na pan khilhna | nakpitak aa khilhna

dumhet, blunder

gror (gro:r) grodde grott gro verb (atang pan) po khia | po/ dawk khia

börja växa, komma upp, spira

grossist (grås´is:t) grossisten grossister noun khatkhat in zuak | khat kia | khat bek (pum khat bek)

grosshandlare

grotta grottan grottor subst. kawhawm (leisung) | lei nuai avang| suangkua hawm sung

rum i berg, håla

grov (gro:v) grovt grova; komp; grövre grövst adj. gik | sah|thau| hat | mipi tung ah zuakkhia

tjock, kraftig, bastant

grov (gro:v) grovt grova; komp;grovre grövst adj. gamtat |gitloh tat | ta/hih vatvat

skrovlig, ojämn;inte finfördelad, inte bearbetad akikim lo | ahaksa akhaua

grov (gro;v) grovt grova;komp;grovre grövst adj. hi hithiat in,thuk in zai | thupi sim/ngaihsut

stor, betydande; allvarlig (general intensifier) hoih lo/ sialua | thau lua

grund (grun:d) grunt grund adj. dai (thuk lo) | athuk lo adai inte djup

grund (grun:d) grunden grunder noun ataw phah |abul |ataw

underlag, botten

grund (grun:d) grunden grunder noun athu (thu) | ahang

orsak, anledning

grund (grun:d) grundet grund grunden noun sehnel(piaunel) |sehnel

skär, rev, gynna

grundar grundade grundat grund(i) verb kipan | lam/phuan| apatna

inrätta ,starta

grundare aphuankhia te´| alam khia masa te | ahih khia masa te grund|läggande (gr´un;dleg:ande) adj. akipatna pi |amasa lam teng anuai lam/phah| ahi lo thei lo aa kisam

huvudsaklig, fundamental,elementär, primär

grus (gru:s) gruset noun suang khal |sehnel khal

grov sand

grund|skola (gr´un:dsko:la)-skolan noun kum 7 pan 16 sung sin/kah loh aphamawh sang lai

nioårig obligatorisk skola för barn som är mellan 7 och 16 gamla

grupp (grup;) gruppen grupper, na noun pawl (group) |pawlpi | a phuaih samling person som hör ihop

gruva (gr´u:va) gruvan gruvor noun leisung(dum sung)| suang mei hawl ki lakna lei/dum sung

ställe där man bryter malm etc

L a i m a i | 58

gruvarbete leisung nasem te | apuak khamthei nasem te gruvar sig (gr´u:var-se) gruvade gruvat gruva(i) verb nak lau mahmah | ki lat veva

oroa sig (för något som ska hända) lau khawl mahmah |ki lat khawl mahmah

grymtar (gr´ym:tar) grymtade grymtat grymta(i) verb vok ham bang aa aging/aw

låta som gris (figuratively,nmutter,murmurn)

gry (gry:r) grydde grytt gry verb phalvak(zingsang tung)| ni thak kipan ljusna , bli dag khuavak ding kipan | khuavak tung

grå ( grå:) grått grå (el.gråa) adj. samkang | meikhu zawng(mel)

färgad som aska

grå (grå;) grått grå (el. gråa) adj. ciimtak huai | ciimhuai

dyster, mulen

grånar ( gr´å:nar) grånade grånat gråna verb samkang ta |avom philphel mel

få grått hår;bil gammal och grå

grå|sparv (gr´å:spar:v)-sparven-sparvar noun kawlgit bu (vasa)

den lilla fågeln passer domesticus

gråter (gr´a:ter) grät gråtit gråt! Gråta verb kaap | kap

fälla tårar

gräddar (gr´ed:ar) gräddade gräddat grädda(i) verb alumpia | sa mahmah | moh pho/kang

baka i lugn eller panna awng | huan

grädde ( gr´ed:e) grädden noun bawngnawi tawh akibawl moh

det feta på mjöiken

gräl (grä:) grälet gräl grälen noun ki thu tuak lo | ki kamtam | kitawng

starkt irriterad diskussion grälar (gr´ä:lar) grälade grälat gräla(i) verb ki thu thuak lo | kitawng | mawhsak nang zong

vara inblande i gräl

grälar (gr´ä:lar ) grälade grälat gräla(i) verb buai(kitawng)| hawl mang/khai | tai(awng)

skälla på läxa upp

gräns (gren;s) gränsen gränser noun adawn | gamgi | gamgi dung

skijelinje

gräs (gr´ä:s) gräset gräs gräsen noun lokung| lopaa kung

växt av familjen graminesae (also of grouping of similar plants)

gräslig gräsligt gräsliga adj. hoihlo/sia/nasia| patauhna/lungsim linglawng

hemsk,ohygglig,förskräcklig;mycket ful

gräs|matta (gr´ä.smat:a) –mattan- matto noun lopaa

markyta med krtklippt gräs

gräver /gr´ä:ver) grävde grävt gräv! Gräva verb tokhia | leisung to khia | zong (na zong)

kasta upp jord;göra grop i marken (also) used figuratively)

gräling (gr´ä:vling) grävlingen grävlingar noun Ui tawh ki bang Vok tawh kibang ganhing

rovdjuret Meles meles

grön (grö;n) grönt gröna adj. a eng(mel)adu-um färgad som färskt gräs, omogen; oerfaren

grön|sak (gr´ö:nsa:k)-saken-saker noun mehteh mehgah (An the)

mostly used in the plural födoämne från trädgården (sallad, tomat etc)

grönsaksdisk, -en,-ar,na noun mehteh mehgah koihna mun tuam

gubbe (g´ub:e) gubben gubbar noun putek |U ham | palik Ulian

gammal man ,gamling (also used informally of men in general)

gud (gu:d) guden gudar noun Pasian | mihing khengval mi | dawipasian

de kristnas gud

guds|tjänst – tjänsten- tjänster subst. kistian BiakInn ah kikhawp hunbawlna

offentlig ceremoni i kyrka, andakt

guide (gaj:d) guiden guider noun a maikai | lamlak |n lamlahna thukhaam

vägvisare, reseledare

gul (gu;l) gult gula adj. anaipaak (mel)

färgad som guld

gula ( gu:l) gult gula adj. anaipaak vante´ | van anaipaak te´

gula (gu:la) gulan gulor noun Aktui ciik

det gula i ett ägg guld ( gul:d) guldet noun khaam (suai) | kham(suai mel)

en dyrbar gul metall

guld (gul:d) guldet noun kham(suai) tawh kibawl pahtawina

L a i m a i | 59

förstanpris (i sport), guldmedalj

guldsmed Kham(suai)tawh na alem/ abawl te

guldmedsaffär kham(suai) kizuakna sai | suai sai gulling (g´ul:ig) gulligt gulliga adj. lunglutna/lung gulhna | ngaihsut khiatna lung sim hoih khum

rar, söt (mostly used by women)

gunst (gun:st) gunsten gunster noun hehpihna |deih/kisapna | maibiak välvilja

gurka (g´´ur:ka) gurkan gurkor,- na noun tangmai gah | tangmai gui

(frukt av) grönsaksväxten Cucumis sativus

gyckel (j´yk:el) gycklet noun kipah na | ki ciamnuihna | ciam nui

elakt skämt (riktat mot någon),drift

gymping (j´ym:ping) gympingen noun pumpi ci leh sa cidam nang tatsut tattohna(lih cian khan)|laam

motionsgymnastik till musik

gymnasium (jym:ping) gympingen noun sang tan 8 ciang bang aom sang

gymnasieskola

gynnar (j´yn:ar) gynnade gynnat gynna(i) verb phattuamna ngah | metna ngah

hjälpa, främja, favorisera phattuamna bawl |huh/panpihna

går (gå:r) gick gåt gå(!) verb pai (lampai) |kalsuan| lam siau

förflytta sig (till fots) (also,to leave)

gånga (gång) gången gånger noun a hun sung/teng | athupi hang aa khawl |ahi pak(zang pak)| tan´g

tillfälle

gångbar (g´ång:bar) gångbart gångbara adj. kikum theih nang lampi ki hong | ki thukim zawh na

lungkim |sep/bawl zawhna | ahi/ apiang zo ding gällande, giltig

gård (gå:r_d) gården gårdar noun huang |lo | gan khawi na huang

bondgård ,lantgård ,egendom

gård ( gå:r_d) gården gårdar,-na noun aki-um huang/huan

markområde inhägnat av byggnader

går igenom (gå;rij´e:nam) gick gått gå(!) verb sit/en tel | aki lo lam aa gen | ngaihsun pha kik

göra en genomgång av, orientera om

går in för (gå:r´in:fö:r) gick gått gå(!) kihel/paa |uk-na /lunggulhna

sats på

går med på (gå:mr´e:(d)på:)gick gått gå(!) verb sang/thukim/diksa |hoih| thukim

acceptera

går ned (gå:r_n´e:d) gick gått gå(!) verb man kiam/niam |ki deih lo | kiam (khang lo)

minska

går på (gå:rp´å:) gick gått gå(!) verb om san | hih/sem| hi thei piang thei ( HI)

hålla på , fortsätta

går på ( gå:rp´å:) gick gått gå(!) verb a ma´n zah | abei zah | ma´n

kosta går upp (gå;r´up:) verb khang | tam semsem | apum gol | ma´n khang/kah

öka

går ut över ( gå:r´u:tö:ver) gick gått gå(!) verb phattuamna om lo | aki mang lo

drabba

går åt (gå:r´å:t) gick gått gå(!) verb kizang | ki man´g

förbrukas

går över ( gå:r´ö:ver) gick gått gå verb khiam/ngiam | khawl | dai khipkhep | mansiang ta

sluta, upphöra

gås ( gå:s) gåsen gäss gässen noun kanglai(va tawt)

andfågel av underfamiljen Anserina

gåta (g´å:ta) gåtan gåtor noun theihtel nang ham/hak sa | thu sim/eip sim| upmawh sansat

något man skall gissa, problem, hemlighet

gåva ( g´å:va) gåvan gåvor noun letsong

något man får, present

gädda (j´ed:a) gäddan gäddor noun a muksau ngasa nam khat| ngasa

fisken Esox lucius

gälar (j´ä:lar) noun ngasa huihdiik na gäll gällt gälla adj. nakpitak aging zeza( agin ngaih mahmah)

skarp, genomträngande

gäller (j´el:er) gällde gällt gälla verb kisai |bulphuhna /phawkna hang | lunggulh

L a i m a i | 60

handla om,röra,angå, vara giltig,vara i kraft

gäng (jeng:) gänget gäng gängen noun pawlpi |munkhat aa om khawm mi/group

grupp,liga

gärna ( j´ä:r_na) komp:hellre helst adv. lunglut |lunggulh mahmah | lungdam/kipaak tak in

med nöje, villigt

gärna (j´ä:r-na)komp:hellre helst adv. baih/ol tak in |hoih/uam tak in | haksatna om lo | zelzel/pahpah ofta, lätt

gärning gärningen gärningar subst. Hih/sep/gel na | a thu |tatdan hekdan omdan

handling, verk, dåd

gäspar (j´es:par) gäspade gäspat gäspa(!) verb huu-sang | eihmutsuang in ki khi-em

andas in djupt när man är trött

gäst (jes:t) gästen gäster,-na noun lengla/ leng na´a

person som inbjudits att besöka någons hem,främmande

gästar (j´´es:tar) gästade gästat gästa(!) verb va hawh | va lengna´/va lengla zel

besöka som gäst

gästfri (j´es:tfri:) gästfritt gästfria adj. leng na/la do siam

som gärna tar emot gäster

gömmer (j´öm:er) gömde gömt göm! Gömma verb eim sim| kuamah gen/thei sak lo | thu sim | bu cip

dölja

gömmer (j´öm:er) gömde gömt göm! Gömma verb kem( ke-em) cip |siit | koih cing

spara, bevara

gör ( jö:r) gjorde gjort gör! Göra verb hih | sem

tillverka; förfärdiga gör av (jö:a.v) gjorde gjort gör! Göra verb hemkhia | ki sawh/su/sai kha lo

used in questions placera

gör bort sig (jö:rb´årt:se) gjorde gjort gör! Göra verb mi te nuihzak/ ciamnuih /zahpihna ding aa om na

uppträda så att man skäms

gör om (jör:r´åm:) gjorde gjort gör! Göra verb khatvei hih kik leuleu | khatvei lai

göra en gång tii

gör sig till (jö:r´åm) gjorde gjort gör! Göra verb ki sathei sak | mi mai ah ki hi sak

uppföra sig konstlat (för att behaga någon)

gör upp (jö:r´up:) gjorde gjort gör! Göra verb mansak | tawp/khawl sak | atawpna | abei na

avsluta, avtala

gös (jö:s) gösen gösar noun amuk asau ngasa namkhat | ngasa

hackar (h´ak:ar) hackade hackat hacka(!) verb vat |satphawk | khuak | vat/sat siang

bearbeta med hack;sönderdela.göra hack

hackar (h´ak:ar) hackade hackat hacka(!) verb genna tawh langpan / mawhsak/mawhsiat

alltid kritisera

haglar (h´a:glar) haglade haglat hagla verb notset | muak/dawn | sam(gal sap)

falla (som) hagel

halm (hal:m) halm noun buhkung | mangbukkung

strå av sädesväxter

halv|fabrikat (h´al:vfabrika;t) -fabrikatet-fabrikat-fabrikaten noun phellang/alang | khenkhat industriproduckt som skall bearbetas-ytterligare ani aa aki bawl/thoh vante´

hamnar (h´am:nar) hamnade hamnat hamna(!) verb gungei neh/pai | tuaksuk

(händelsevis) komma;bli placerad

hamrar hamrade hamrat hamra(!) verb seektawh se-ek | sat | satkham

slå med hammare;banka,bulta,dunka

handling (h´an:dling) handlingen handlingar noun (lim- datsian) cih te athu piang taktak | apia´n dan

det som händer el. utspelat sig,intrig

handling (h´an:dling) handlingen handlingar noun gelna/ngimna | hihna sepna | apia´n nadan

L a i m a i | 61

det som man gör, gärning

handskas med (h´an:skasme:d) handskades handskats handskas(!) verb hihdan tatdan sep dan

hantera;behandla sum lei sum zuak sem | kepcing | gel/ngimna tawh

hand|stil (h´an:dsti:l) –stilen-stilar noun khutlam ( lai at)

sätt att skriva för hand

hanterar (hant´e:rar) hanterade hanterat hantera(!) verb gel in uk | thulen tawh kizom behandla;shöta

hant|verk (h´an:tvä;k) –verket-verk-verken noun khut siamna

yrkesmässigt arbete som görs för hand

har (ha:r) hade haft ha(!) verb nei | ah om

an auxiliary verb used before the supine from of another verb

äga;vara försedd med

hagel (h´a:gel) hagelt noun guahmal | guah phin | guah zusuk suah

nederbörd i from av iskorn

hagel ( h´a:gel) hagelt noun kap(thau | thau ging | thau piging

små blykulor i gevärspatron

haj (haj:) hajen hajar noun sum gu sum khem te´| ahuaiham aduh hawp

en rovfisk (av ordningen selachi) med skarpa tänder som kan anfalla människor

haka hakan hakor noun khaa (kha guh)

ansiktets, fastna

halkar (h´al:kar) halkade halkat halka (!) verb tuk/ kipai | khah in kia | taalkhia

förlora fotfästet för att underlaget är glatt (figuratively,need up in aworse position

hall, -en,-ar,-na noun Inn khan/sung golpi | inn lutna khan | khedap suahna mun förrum

hallon hallonet hallon hallonen subst. raspberry kici apum bemleh san aa nek theih

bär av buskväxten Rubus idaeus

hals (hal:s) halsen halsar noun gawl | ngawng

kroppsdel som förenar huvudet med bålen (övriga kroppen)

halt halta adj. khe kitan | khe na | khe hoihlo

neutrum sakna som går ojämnt på grund av skada i benet

haltar haltade haltat halta (!) verb pai lawnglawng | khe kikim lo lampai |khe na

gå ojämnt pai lawnglawng (khe kikim lo lampai)

halv (hal:v) halvt halva adj. alang/phellang | sehnih suah sehkhat | nai lang ( minutes 30)

som utgör 50procent av det hela

halvligger tutphah(su fa) tung siiktut dengdang halv|vägs (h´al:vä:gs) adv. lamlang

på halva vägen

hambo hambon subst. Laamkhawpna laam

en folkdans i ¾-takt

hamnar (h´am:nar) hamnade hamnat hamna(!) verb gungei neh (händelsevis)komma,bli placera ei hoihloh ginatlohna ei mah in thuak kik

hamn (ham:n) hamnen hamnar noun tembaw khawlna mun | belhna tawlngakna mun

skyddad plats för båtar

han(han:) honom a mah ( pasal te´ )

in its inflected form,used as an object and after a preposition

hand (han:d) handen händer noun khut | khut bulhna lam

ytterta del av en människas arm

handel ( h´an.del) handeln noun sum lei sum zuak | van zuak van lei

köp och försäljning;köpenskap

handelsminister van lei van zuakna tawh kisai zumpi handikapp (h´an;dikap;) –handikappet handikapp handikappen noun pumpi khut leh khe kimlo

kroppsligt eller själsligt fel hos en människa som utgör hinder för ett normal liv

handlar (h´an:dlar) handlade handlat handla(!) van lei na lei | nektheih (Aan lei) zii pai

köpa (also generally,ndo business,traden

hand|ledare (h´an:dle:dare) –ledar(e)n-ledare-ledarna noun atua aa laihilh Sia te ́

person som hjälper någon vid studier etc

handling (h´an:dling) handlingen handlingar noun hih/sep/gelna | hun gelna det som man gör,gärning

handling (h´an:dling) handlingen handlingar noun thukimna lai | thuciamna lai | thuciap tehna

akt, document

L a i m a i | 62

handske (h´an:ske) handsken handskar noun khut tuam | boxing tumte´ zat khut tuam

liten (dam)väska att bära i handen

henne el. hanne hanen hanar subst. apii | nu mei nu pii

djur av manligt kön

hanne hannen hannar se hane

hans (han:s) see han pron a mah | amah pen | a maa (neih sa) ama aa hant|verk (h´an:tvär;k)-verket-verk-verken noun khutsia´m

yrkesmässigt arbete som görs för hand

har (ha:r) hade haft ha(!) verb nei | neihsa

an auxiliary verb used before the supine form of another verb man zo hi ci-a genkhia na

hare (h´a:re) haren harar noun gam bilpi |bilpi gol namkhat

en gnagare av släktet lepus

harklar sig (h´ar:klar_se) harklade harklat harkla(!) verb hih/phiat/zo siang | gawlsung siangsak/khuah

klara strupen

hatar (h´a:tar) hatade hatat hata(!) verb mudah | etsan | deihlo| ki´ih

avsky

hatt, -en,-ar,-na noun lu-khu |lukhu | lu tuam

ett slags huvudbonad

hav (ha:v) havet hav haven noun tuipi | tui li-pi

det sammanhängande vatten som omger fastland, ocean

havre (h´´a:vre) havren noun agah nektheih i akung | buh namkhat | mangbuh nam khat (sakol an)

sädesslaget Avena sativa

hednisk (h´e:dnisk)hedniskt hedniska adj. biakna minthang khatpeuh azuilo biakna nei lo iceke kristen

heder hedem subst. van´g | vangnei (dikna vang, min thusim, zahtak)

anseende på grund av goda karaktärsegenskaper

hader hedem subst. upna | zahtakna | min hoihna | vangneihna

erkännande av anseende ära

haderlig hederligt hederliga adj. khemna leh ipcipna aom lo | mi hoih ,gamtat hoih

som arbetar med moralisk godtagbara metoder,ärlig;hedersam (särskilt i affärer)

hedrar (h´e:drar) hedrade hedrat hedra(!) verb azahtak huai mahmah Ulian |pahtawina pia

bevisa heder;vara en heder för thupi sima pahtawina| pila siamna pahtawina pia

hej (hej:) interj mikhat peuhpeuh tawh ki muh ciang hej ci-a hopihna (noh set na kammal)

(an informal greeting)

hejar hejade hejat heja(!) verb hejar ci-a muakna/tha piakna kammal

säga hej (till)

hejar hejade hejat heja(!) pahtawi |thapia | thukimpih (khutbetsan in pahtawina pia)

stödja med hejarop;hålla på

hektisk (h´ek:tisk) hektist hektiska adj. nasep buai mahmah | dipkua | lungsim ngaihsut tam

intensiv och brådskande ci –na nuam | damlo nuam | cinat sawm tawh kibang hel(he:l) helt hela adj. angeina bang in om| ki sia/tan/tam lo | avekpi/ abuppi

only used attributive odelad,fullstöndig adim(a di´m) | diim

helg (hel:j) helgen helger,na noun sani leh nipi | tawlngak hun | nasep loh hun

period av ledighet vid veckoslut

helgon (h´el:gån) helgonet helgon helgonen noun biakna Sia |biakna Sia hoih

en helig kristen i den katolska krykan RC phungzii

helst (hel:st) see gärna

helst (hel:st) adv. khat peuhpeuh | tawmkhat/tawmkhawng

used with som helst

hel|tid (h´e:lti:d) –tiden noun ahunbit | nikhat ai nasep hun nai 8

full arbetstid

heltidsabetae (d´e:lti:dsar:be:te)-arbete-arbeten-arbetena noun hunbit a nasem

arbete under kortare tid än vanligt, t ex några timmar om dahen eller några dagar i veckan

hem (hem:) hemmet hem hemmen noun Inn

ställe där man bor, permanentbostad

hem|försäkring- försäkringen-försäkringar subst. Inn aa-mah-khan

en försäkring som ger skydd för bl a skada genom brand,natten och inbrott i hemmet; i vissa fall kan försäkringen ock täck advokat-och-rättegångskostnader samt reseskydd

hem|hjälp (h´em:jel:p)-hjäipen-hjälpar noun thuneihna zum lam pan akipia inn nasem | huhna

person som är anställd för att hjälpa till hemmet

L a i m a i | 63

hemland (h´em:lan:d) –landet-länder,-na noun pian na gamlei | suahna khankhiat na gamlei

land där man har vuxit upp

hemlig (h´em:lig) hemligt hemliga adj. thusim | thu ipsim | thu selsim | kuama theih loh ding thusim

som ingen annan känner till;dold

hemlighet hemligheten hemligheter subst. sungthu | thusim | tawhtang

något som är hemligt hemma (h´em:a) adv. Inn ah ( inn ah om)

i hemmet, inne

hemsk (hem:sk) hemskt hemska adj. lauhuai/lipkhap huai | sia/hoih ( ahoih lo lam gen cih nopna)

som inger skräck,förfärlig

hem|tjänst (h´em:cen:st)-tjänsten noun Inn tawh kisai sep/bawl/piakding aa kipan hihna zumpi

social| service för äldre pitek putek te Inn ah pai aa huh, a Inn na sepsak

hem|trevlig – trevligt-trevliga adj. lungsim siangtho | nuamsa hithiat

som gör att man trivs, trivsam

hemuppgift (up:jif:t) uppgiften uppgifter noun Inn aa/pan nasep ding | Inn nasep ding pawlkhat

avgränsat hemarbete

hemväg (h´em:vä:g) på hemvägen noun ciah kikna lampi | kileh kik na lam pi | Inn lampi

väg hem e. Tillbaka

hemåt (h´em:åt) adv. Inn lampan | Inn lampan in

i riktning mot hemmet

hennes (h´en:e) see hon pron amah (nu mei te)| amah nu pen

herde herden herdar subst. Bawng sakol Tuu cing te

person som vaktar boskap hare haren harar subst. gam bilpi

en gnagare av släktet lepus

hed heden hedar subst. gampaa vive apo na gamtak / gamkuam

trädlös slättmark

heroin (here´´i:n) heroinet noun beng (khamtheih guih theih )

ett narkotisk berusningsmedel

herr herrn herrar subst. zaa / thu neihna tawh ki zui in min mai ah koih aa sapna

(titel på en man när man taler till eller om honom)

herre herrn herrar subst. Pasain |Topa | a vanglian | anung ta tawntung | a Uk pa

man som bestämmer,härskare (i bestäms form ”Gud”)

herre (h´är:e) herrn herrar noun gui(pianna guai) | pasal zahtak huai | pasak cing taak

man (used especiallt to indicate the gender of the person referred to)

het (he:t) hett heta adj. Saa | luum /ul | lungkhau na

mycket varm; upphetsad

heter (h´e:ter) hette hetat heta verb min | kisapna min

ha som namn,kallas (have as an equivalent(in another language)

hetta(h´et:a) hettan noun a lum | alum na tha | lungtang khauh | lungsim hi tinten värme,glöd (also used figuratively of strong emotions)

hette se heter

himmel (h´im:el) himlen himlar noun vantung gam nuam | vantung

rymd över jorden,plats där Gud bor

hinder(h´in:der) hindret hindrade hindren (el.hinderna) noun akhakta | ahuucip | adal

svårighet,besvär,motstånd khaktan | thuak/ natna | adal

hindrar (h´in:drar) hindrade hindrat hindra(!) verb nawngkaaisak | khaktan | khawlsak

utgöra hinder för,hejda (of person,also stop) sittel |khaktan /khaam

hingst (hing:st) hingsten hingstar noun sakolpi (huangsung aa kikoih sakolpi)

hane av hästdjur

hink (hing:k) hinken hinkar noun khuttawi bung | bung

kärl med handtag att bära vätskam m i, spann

hinna (h´in:a) hinnan hinnor noun ada´al | vun | a mei

tunt skikt,membran

hinner (h´in:er) hann hunnit hinn! Hinna verb tung | lap | ban | kizom

komma i tid, nå fram mai ah pai | kigual

hinner (h´in:er) hann hunnit hinn! Hinna verb ahun om | ahun val| gel/ngim ha tillräckligt mycket tid

hiss (his:) hissen hissar,-na noun settha tawh apai kahlei

apparat som transporterar människor etc mellan våningarna i en byggnad

L a i m a i | 64

hissar(h´is:ar) hissade hissat hissa(!) verb khaito | dom to | sangsak to | lam to

förflytta uppåt med lyftanordning

hissar (h´is:ar) hissade hissat hissa(!) lawnto (bawlung) | khuuk | hual

hylla genom att kasta upp i luften lamto | atung ah lamsang to

historia (hist´o:rja) historien noun tangthu | khang tangthu

vetenskapen om det som hänt i världen (also the school subject) hit (hi:t) adv. Tua mun | tua hun ( ah|sung|pan) | tuamun dong ciang

till denna plats (the place where the speaker is)

hit(hit:) hiten hits noun khaa(sukha) | a khaak na | mite deihtheih tawh ki tuak kha

sång som säljer mycket do | taih/phu |saat

hittar (h´it:ar) hittade hittat hitta (!) verb mukhia (zon na kan na hang in) na thak mukhia

finna, upptäcka, påträffa

hittar på (hit:arp´å) hittade hittat hitta (!) bawl/piangsak khia | ngaihsutna tawh bawl

uppfinna,tänka ut: dikta upp;ställa till med

hittills (h´i:til:s) adv. tuhun ciangdong | tuhun hong tu´n ma

fram till denna tidpunkt, tills nu

hjortron (j´or_t:rån) hjortronet hjortron hjortronen noun meeimel a nei/pua berry gah |meeimel anei

(bär av) växten Rubus chamaemorus bem in atang nei lo atui kisuuk thei agah neu

hjul (ju:l) hjulet hjul hjulen noun peei ( leng pei| mawtaw pei) | pei tawh a kibang van/na

cirkelrund skiva eller ring som rör sig kring en axel

hjälm (jel:m) hjälmen hjälmar noun siik lukhu | lukhu saak/saah

skydd för huvudet lu dalna lukhu

hjälp (j´el:p) hjälpen noun huh | huhna ge hjälp, bistå

hjälpsam (j´el:psam:) hjälpsamt hjälpsamma adj. panpih /huh | huhnopna| hihkhawm

som gärn hjälper till (tjänst, villig

hjärna hjärnan hjärnor subst. khuaak (ngaih sutna khuak)

centrum i huvudet för nervsystemet (även bildigt förstånd, mycket intelligent person)

hjärta (j´´är_t:a) hjärtat hjärtan noun lungtang

kroppens centrala blodpump

hjärtlig hjärtligt

hjärtliga noun lungnuam | kipaak | ki meltheih mahmah| ki mai ngap mahmah som kommer från hjärtat

ho(ho:) hon hoar noun kuang(ganhing aan nek na) | akuak pinih

mostly used in compounds öppen vattenbehållare

hon (hon:) henne pron a mah ( nu mei te sam na)

used in the declined form as an object and after a prepodition

hopp (håp:) hoppet hopp hoppen noun diang |diang to| ka´an

språng ,skutt

hopp (håp:)hoppet hoppen noun lametna | muan na | deihna/lunggulhna önskan att något skall gå bra,förhoppning

hoppar(h´´åp:ar) hoppae hoppat hoppa (!) verb diang | diang suk | sang dian

göra ett hopp,skutta kaaito (teento) | kah/diang to

hoppar av (håp.ara:v) hoppade hoppat hoppa(!) verb nusia | taai sim/khia/mang

lämna ett land,ett parti e dyl

hoppar över (håp:ar´ö:var) hoppade hoppat hoppa(!) verb hawi | vuuh | hawi lai | cian sak lai

atelämna

hopp|lös (h´åp;lö:s) -löst.lösa adj. lametna om lo | lamet bei | lungkiatna

som är utan hopp, tröstlös,ohjälplig

hoppas (h´åp;as) hoppades hoppats hoppaa(!) verb lametna | lametna tawh ngak | lunggulh

önska att något skall gå bra

hormon (horm´o:n) hormonet hormon (el.hormoner) noun hu mong ciki pumpi sung aa dat khat

ämne bildat i vissa körtlar i kroppen

horn (ho:r_n) hornet horn hornen noun Kii (sa kii) | kii tawh akibawl van | kii tawh a ki bawl tuumtheih

slags blåsinstrument o dyl

hos (hos:) prep ah |pan | ten | tawh | ahih man in | mun leh ahun lah/gen na i anslutning till hosta (h´os:ta) hostan noun buukkhuh vei | buukkhuh natna

skrällande ljud som framkallas av retning i luftvägarna

hostar (h´os:tar) hostade hostat hosta(!) verb buukkhuh | buukkhuk aw/pau

L a i m a i | 65

ha hosta (figuratively,of sound resembling coughing)

hot(ho:t) hotet noun lauhuaisak | taw´awng | tawn bawl | mudah

varning för följderna om inte talarens krav uppfylls

hotar (h´o:tar) hotade hotat hota(!) verb tawng (tawn bawl) | lauhuai na piang sak

varning för följderna om inte talarens krav uppfylls

hotell (hot´´el:) hotellet hotell hotellen noun hawtel (hotel)| zintun theihna Inn hus med rum för resande

hov|rätt (h´´å:vret:) -rätten-rätter noun thukhen zum ah nget/thumna /gen kik na

allmän domstol där man kan överklagar en dom från tingsrätten thukhen zum ah –

nget/thum kik na lai hud (hu:d) huden hudar noun vun | sa vun

yttersta,skyddande skikt på människor och djur

hugger (h´ug:er) högg huggit hugg! Hugga verb pet(kamtawh) | vut vang

anfalla med tänder el.klor (also used of fisk,ntake the baitin) khenkhia | khen ta´n

hugg|orm (h´´ug:or:m) –ormen-ormar noun gul(gul haa) | gulgu khau

giftig orm av familjen Vipera

hull(hul:) hullet noun sa | sa ga´ap | sa tak

kroppens mjukdelar ganhing te´ sa | sa tak

human humant humana adj. hehpih theih na lungsim | mi tung ah ngaihsut siam na lungsim

mänsklig,människovänlig

hummer (h´um´ö:r) hummern humrar noun kaaikuang ( tui sung aa om kaaikuang)

kräftdjuret homaridae

humör (hum´ö:r) humötet noun lungsim pualzia | lungtom hehbaih | ngeina lynne,sinnesstämning

hund (hun:d) hunden hundar,-na noun Ui

husdjuret canis familjiaris

hundralapp (h´´un:dralap) –en,-ar,-na noun sum zakhat lai | zalai dal

sedel med 100 kronors värde

hungrig (h´ung:rig) hungrigt hungriga adj gilkial (An duh)| gil kial

som känner hunger,svulten,sugen

hur (hu:r) adv. bang ci? ( dot na) | koi ci på vilket sätt? I vilken utsträckning? (used in quesions)

hurra (hur´a:) interj. Nuamna /kipaakna man a awng (an expression of joy,approval.etc;an ovantion)

hurrar (h´ur:ar) hurrade hurrat hurra(!) verb awtna tawh thapia

ropa hurra

hurså el. hur så (hur-s´´å) adv bang hang thei nuam?

Interrogative varför (säger du det)?

hus (hu:s) huset hus husen noun Inn

Utrymme där människor,bor,vistas el. förvarar saker huse|syn- synen subst. mansiang na ding aa gel/vaihawm | a et/ sitsii Ulian

Genomgång av ett hus i samband med att någon flyttar( även allmänt rundvandring

I ett hus)

hus|håll (h´u:shål:)-hållet- håll-hållen noun Innkuan sung leh sep ding tawh kisai

arbete i ett hem

hus|håll(h´u:shål:)-hållet-håll-hållen noun Innkuan

grupp som lever ihop, familj Inn nasem te aa kipan Innkuan khat sung aa mi phazah

hushålls|assistent (h´u:shål:assistent)-assistenten-assistenter noun Angawi set | Aw gawi na set

hushållsmaskin av visst slag nektheih An te vuisak/ gawi sakna set

husse hussen hussar subst. apu | aneipa | ato pa

en hunds ägare,herre,husbonde

hustru ( h´us:tru) hustrun hustrur noun Zi | innkuan pih nu | numei

någon fru,make (esp.in relation to har husband)

huvud (h´u:vud) huvudet huvuden noun Lu | lutang

den del av kroppen där ögon,öron,näsa,mun och hjärna finns

huvud|värk (h´u:vudvär;k)-värken noun lutang na | lutang nat

ont i huvudet hygglig (h´yg:lg) hyggligt hyggliga adj. lungduai | hehpih theihna | maitaai na

kamratlig

hygien (hygj´e:n) hyggienen noun pumpi siantho na ding

L a i m a i | 66

åtgärder för att hålla sig ren

hyienisk (hygj´e:nisk) hygieniskt hygieniska adj. siangtho | ahi sitset bang mah lungno om lo

som avser hygien renlig

hygienmat asiangtho Aan | Aa limcii hyllar (h´yl.ar) hyllade hyllat hylla(!) lungdam tak inpahtawi | pahtawina pia

fira,uppvakta awng in tha pia| awtna tawh thapia hyper (h´y:per) taa´ng lua | hi tentan (khauh)| vaallua

allför; mycket lua (val lua) | lau

hyr (hy:r) hyrde hyrt hyr!hyra verb kawm| van/na kawm

använda mot betalning

hyra (h´y:ra) hyran hyror,-na noun innsap | innsap man(sum)

hyres|värd (h´y:resvär_d)-värden-värdar noun Inn nei te

person el. företag som hyr ut längenheter

hytt (hyt:) hytten hytter noun sing inn neu/no | vanglen-tembaw hawlna khansung

litet rum (esp.on borb ship ) meileng tung aa lupna khan

hytter el. höter (h´yt:er) hytte hytt hytt!hytta verb khuttuum lak | khuttum lakkhia

hotfull skaka (näven eller fingret)

hyvlar (h´y:vlar) hyvlade hyvlat hyvla(!) verb genkhia | taalsuk

jämna tll med hyvel:skriv zawlsak | pa dildal aa at | suai khuk to

hål (hå:l) hålet hål hålen noun avang | a luu vang | asung | duum

öppning genom el. ner i ett föremål

håla (h´å:la)hålan hålor noun dumsung | kawhawm sung | sikha kuua

fördjupning el. hålighet (i berg el.jord) håll(hål:) hållet håll hållen noun maingat na lampi | maingak na lam | agam latna |khualzinna

riktning från en viss utgångspunkt

hållbar (h´ål:ba:r) hållbart hållbara adj. sawtvei kimang | sawtvei khan

som inte lätt förstörs

håller (h´ål:er) höll hållit håll! Hålla verb kemcip tentan | lencip | keem

ha i handen,grip ,fatta hindra från att ändra läge; kvarhålla nei | ngah ( neih /ngah)

håller (h´ål:er) höll hållit håll!hålla (!) verb tawmvei khawl/ tawlnga | mansiang/ man taa

stanna

håller(h´ål:er) höll hållit håll!hålla(!) verb koih | keem | khawl

inte bli förstörd, inte gå sönder,vara stark nog

håller av ( hål:er´a:v) höll hållit håll!hålla verb deih | lunglut | ngai | it

tycka om älska

håller igen (hål:erj´en:) höll hållit håll! Hålla verb keemcing | ukcing

hindra,vara restriktiv; hejda

håller i gång (hål;erig´ång) höll hållit håll!hålla verb ei leh ei ki lung nuam/dam sak

roa sig

håller med (hål:erm´e:(d) höll hållit håll! hålla (!) lungsim ngaihsut kituak /kihual ha samma åsikt som

håller på (hål.erp´´å:) höll hållit håll!hålla verb nasep buai | hih/sep laitak| hih san laitak

vara sysselsatt (med)

håller på (hål.erp´å:) höll hållit håll!hålla(!) verb hih/kipat sawm lian | paisawm lian

vara nära (att)

håller till (hål:er_t´il:) höll hållit håll!hålla(!) verb kawisak | kuunsak

uppehålla sig;hålla hus

håller ut (hål:er_t´´il:) höll hållit håll! hålla(!) verb hih tinten | ahaksa thuak zo | zuai nai

uthärda,stå ut do khia | do mang |hawlkhia

håll|plats (h´ål:plat:s)-platsen-platser noun Bus khawlna mun

stoppställer föt buss o dyl

hån (hå:n) hånet noun thusim lo | kilawm kituam lo zahdong aa hopih| ciamnuih bawl

förakt; illviligt förlöjligande zahtak bawl lo | en neu

hår (hå:r) håret noun sam | lu tung aa sam

tunna strån som växer på kroppen (särskilt på huvudet)

hård (hå:r_d) hårt hårda adj. saak /to´o | agol mahmah atha hat

som inte ger efter för tryck el.böjning hård(hå:r_d) hårt hårda adj. a haksa | akhauh | nakpi |a nasia

påfrestande

häck (hek:) häcken häckar noun huan-um na dai | a um-na

L a i m a i | 67

tät rad av buskar (som strängsel)

häck (hek:) häcken häckar noun ta´aw(taw) | tawkuam

bakdel på person (informal)

häftig (h´ef:tig) häftigt häftiga adj. nasia |khau | thahatna hang aa apiang

kraftig och plötslig

häftig (h´ef:tig) häftigt häftiga adj. hehsuak | ngaklah | ngaihsut khawlhloh in sem/hih na lättretad (of persons) utbang dan a hih | hai hih gawp

häftig (h´ef:tig) häftigt häftida adj. mii deih | hun tawh kituak na | sitai

tuff, modern

hägg (heg:) häggen häggar noun vasa phuitong mel anei | phuitong va

trädet el. busken prunus padus

häkte (h´ek:te) häktet häkten häktena noun mat nang thupia | man in thongsung koih kik

(rannsaknings) fängelse för häktade personer

häl(hä:l) hälen hälar noun khetuul | mi gilo

fotens bakersta del

hälft (hel:ft) hälften hälfter,-na noun alang | phel-lang | khenkhat

halvt antal,halva

häll (hel:) hällen hällar noun suangtum |suangphung | suang paakkhat

slätslipad större sten; kokplatta

häller (h´el:er) hällde hällt häll! Hälla verb buua | buak | guah zusuk zaizai/ziahziah

låta(väska)rinna ur en behållare

häsa(h´el:sa) hälsan noun cidam na | cidam nang

tillstånd där man mår bra,friskhet hälsar (h´el:sar) hälsade hälsat hälsa! Verb maitai tak in muak/notset/hopih | lengnaa do

säga god dag, välkomna

hälsar (h´el:sar) hälsade hälsat hälsa(!) verb laikhak | thupuak (ta den buak)

skick bud, meddela

hälsningar noun theih/it/phawkna tawh laikhak | deihsakna/thungetsakna thupuak/khak hälsosam (hhel:sosam) hälsosamt hälsosamma adj. tha&ngal lungsim, cidamnang khantoh

nading in laamto nyttig för hälsan.sund cidam | sum leh paai | lungsim gamtat

hämtar(h´em:tar) hämtade hämtat hämta(!) verb la (pai in la) / tuah / paipih

skraffa,gå efter

hämtar sig (hem:tar_sej) hämtade hämtat hämta(!) verb ngahkik | cina/damloh na pan tha neikik

tillfriskna;hämta nya krafter

hän (hä:n) adv. koi ah koitak koilai ah | koilai muh ah | koi lai mun pan händer (h´en:der) hände hänt hända verb athu ala | apiang thu | apian dan | bangthu

ske,tilldra sig

hängare (h´eng:are) hängar(e)hängare hängarna noun kiasuk/kipuk khawm | puankhai na

krok el.galge att hänga kläder på hänger (h´eng:er)hängde hängt häng!hänga verb kiasut khawm | kaaisuk khawm |khau kaisuk

avrättai galge

hänger(h´eng:er)hängde hänget häng!hänga verb khai | phoo | theithei lo | thei zolo

fästa(något)överdelen så att underdelen är fri;vara i en sådan position

hänger på(heng:erpå:) hängde hängt hänga verb muang | bel

bero på

hänger efter (h´eng:er´ef:ter) hängde hängt hänga verb manglang loluat man ze kai/awl man

inte komma ifatt ze kai/awl lua in anunglam ah omden

hängig (h´´eng;ig) hängigt hängiga adj. lunggol | heh/hehsuak | hi melmal

hänsyn (h´ä:sy:n) hänsynen hänsyn hänsynen noun zahtak | zahtak in dawn | mi aa ding ngaihsut sakna

respekt för andras önskemål;hänsynfullhet ngaihsutsak | hehpihna tawh ngaihsut sak

här (hä:r) adv. hiah ( hi lai ah / hi lai mun ah) på denna plats,hos mig

här (hä:r) hären härar noun galkap | galkap sung

arme´ (mostly historical)

härdad(h´ä:r_dad) härdat härdade adj. saak | khau (nip lo)

mycket behanlig (för något av sinnena) minthang mahmah | zaktakna tawh kidim

it/ngaih huai | lunggulh huai härmar (h´är:mar) härmade härmat härma(!) verb et teh | en kaak

efter.imitera:förlöjliga et tah na la | en kaak in zui

L a i m a i | 68

härskar (h´är_skar) härskade härskat härska(!) verb Uk | uk na thu kizel

utöva fullständig marlt;regera

härstammar från (h´ä:r_stam:ar frå:n) härstammade härstammat härstamma (!) verb kipan khia-

among | aluankhia na ha sitt ursprung (i):härröra(från):datera sig (från) po’okhia | hun khat peuhpeuh tawh a kisai

häst (hes:t) hästen hästar noun sakol stort husdjur av släktet Equus

häver hävde hävt häva verb kaito | domto | lawnto

lyfta upp (ock kasta)

häver hävede hävt häv! Häve verb lakhia/khaktan | hihsak lo |khawlbawl

få att upphöra

häxa (h´ek:sa) häxan häxor noun dawt numei | numei gina lo

elak trollkvinna

hö(hö(e)t noun bawl an ding aa kizang lopa keu

torkat gräs (som foder åt djur)

hög(hö:g) högt höga ;lasa hogt adj sang| atungsang | adawnsang

som räcker långt ovanför marken, lång

höger (h+ö:ger) högem,till höger noun taklam | taklam pan(ah

de konservativaste i borgerligheten

hög/ljudd (h´ö:gjud)-ljutt-ljudda adj gamlum | awng beba/zelzul

högtidlig (h´ö:gti:dlig(el.h´ök:-) högtidligt högtidliga adj. ahi gige | kiphasak

allvarlig och värdig anop ci taktak | athupi taktak

hök höken hökar subst. mu vanlai | mu en rovfågel av underfamiljen Accipitrinae

höjer (h´öj:er) höjde höjt höj!höja verb amal/apha zah khanto | pia khol/pia kik khol

göra högre; öka

höll(höl:) see håller

höna (h´ö:na) hönan hönor noun Ak pi | vasa pi (a pii)

tamfågel av honkön;Gallus domesticus ( also used of other gallinaceous birds)

höns(hön:s) hönsen noun a tuui leh asa dinga kikhawi Ak | khawi Ak |Ak khawi

plural;collective mass noun hönor

höra, hör,-de,-t,höra ihop verb gawmkhawm | zaa ( bil tawh zaa)

hör(hö:r)hörde hört hör!höra verb Za(bil in za) | ngai(za in ngah)

uppfatta med öronen,lyssna;få veta

hör(hö:r) hörde hört hör! Höra verb nei (neihna-kei aa) | kisai a

sammanhänga (med),räknas (till)

hör efter (hö:r´ef:ter) hörde hört hör!höra verb dong |ngen | thu´um (thum)

fråga

hör|lur-luren-lurar subst. bil ngaihna | bil ah na ngaihna

vanl.plur,en av två små högtalare som placeras vid vardera örat hörn (hö:r-n) hörnet hörn hörnrn noun kiu | a kiu khat | among

yttre eller inre vinkel av ett föremål

hörsel (h´´ör_s:e) hörseln noun zakna | zak thei

höst (höst:t) hösten höstar ,-na noun phalbi (khua hun) | phalbi kipat hun

årstiden efter sommar khal hun ciang aa singteh apulh

hövlig hövligt hövliga adj. thunuam | thudik | lungduai | nua´m

artig

I noun Sweden laimal lakpan a giat na laimal i [i:] adv asung ah| asung| asunglam ahi|

verbal particle

ibland [ibl'an:d] adv khat veivei

då och då, emellanåt

L a i m a i | 69

icke [²'ik:e] icke-rökare adv a hilo| ih hih ngei vet loh|

inte, ej (formal, except in separable compounds)

ID-kort [²'i:de:kor_t:] -et, -, -en, see identitetskort noun Ih hihna lahna card| ID card|

idag noun tuni| ideal [ide'a:l] idealet ideal idealen noun genthena hoih| gentehna| et teh theih ding|

perfekt exempel (att efterlikna), förebild ideell [ide'el:] ideellt ideella adj ngaihsutna lam tawh kisai| ngaihsut na khuak|

som bygger på ett ideal; icke-kommersiell

identifierar [identifi'e:rar]identifierade identifierat identifiera(!)verb phawk| ahih lam thei/phawk| theikik|

känna igen, påvisa identiteten hos (något el. någon); likställa med

identisk [id'en:tisk] identiskt identiska adj. Akibang| aki sun|

helt lika, samma

identitet [identit'e:t] identiteten identiteter noun hihna| ahihna lah na|

vem el. vad någon el. något är

idiot [idi'o:t] idioten idioter noun mihai| mibanglo| a gilo mi|

mycket dum person, stole

idrott [²'i:dråt:] idrotten idrotter noun ki mawl| ki mawlna|

sport

idrottsklubb, -en, -ar, -na noun kimawl na lamtawh kisai ki pawl khop na|

ifall [if'al:] conj. Ahun khat gen ding ciang a akawm a aki zang lai mal| laimal zop na|

om (especially colloquially)

igelkott [²'i:gelkåt:] igelkotten igelkottar noun sakuh| a pumpi tung lingtawh akidim sa namkhat|

ett litet däggdjur med taggar på ryggen igen [ij'en:] adv. Hi leuleu| leuleu| hi kik|

ännu en gång, åter; tillbaka

ihjäl [ij'ä:l] adv. Nawn vetlo|(gtn- huih dik nawn vetlo)

verbal particle till döds Oyrm (skjuta ihjäl, slå ihjäl, skratta ihjäl sig )

ihåg [ih'å:g] komma ihåg adv phawk kik

illa [²'il:a] komp.: värre värst adv. Nasia tak in| nakpi in|

mycket

illa [²'il:a] komp.: värre värst adj. Ahoih lo|

inte bra, dåligt

iller noun saham, ngasate a ne thei ganhing ilsken ilsket ilskna adj. Ahehsuak|

som visar ilska (bildligt "häftig")

imiterar imiterade imiterat imitera(!) verb zil| mikhat hi ahih dan a zil|

efterbilda el. kopiera (ett visst mönster), härma

imma imman noun tui khu|

små vattenpartiklar som lägger sig på t ex en fönsterruta, kondens

imponerar [impon'e:rar] imponerade imponerat imponera(!) verb pimuh| alungsim la| göra ett starkt positivt intryck

impopulär [impopul'ä:r] impopulärt impopulära adj kuamah hi adeih loh| a minthang khol lo|

inte omtyckt

import [imp'år_t:] importen noun puak| gamdang pan vanpuak/vanla|

införande av varor till ett land

in [in:] adv asunglam| asung ah| sung ah|

verbal particle till insidan (av något)

inackordering inackorderingen noun. Tawlkhatsung zat pak ding inn| kawmpak ding inn| ompak nang|

hyra av kost och logi (i privatbostad)

inbetalnings|kort [²'in:beta:lningskor_t:] -kortet -kort -korten noun laito pan aki khak sum| sumkhak na|

blankett för inbetalning (på post el. bank)

inbjudan [²'in:bju:dan] inbjudan inbjudningar noun sapna lai | khohna| sapna|

det att bjuda in någon, invitation

inbjuder [²'in:bju:der] inbjöd inbjudit inbjud! inbjuda verb sam| (pawi bawlding ciang a apawi ah ki hel

ding a sam) be någon komma som gäst, bjuda in, invitera inbiten inbitet inbitna adj. Azongsang| adan|

orubblig, fast i en vana

inbrott [²'in:bråt:] inbrottet inbrott inbrotten noun vanguk na| naguk na| guktheih na ding a suksiat na|

L a i m a i | 70

det att bryta sig in för att stjäla

inbrott [²'in:bråt:] inbrottet inbrott inbrotten noun tawmkhat tawlngak na| khawlpak na|

tidpunkt då något nytt börjar; början, inträde

individ [indiv'i:d] individen individer noun khatsim|

enskild varelse (inom en grupp); människa

individuell [individu'el:] individuellt individuella adj. Khatsim tawh a kisai| som gäller en individ, enskild, personlig

industri [industr'i:] industri(e)n industrier noun set tawh nasep na| hanciam na| hahkat na|

(företag som sysslar med) masstillverkning; näringsliv

Industriminister noun set zumpi ah a uk pipa| information [infårmasj'o:n] informationen informationer noun theihsak na| thu tuamtuam|

kunskap i form av fakta, upplysning, underrättelse

informerar [infårm'e:rar] informerade informerat informera(!) verb gen| theisak| thu tuamtuam theisak|

ge information, upplysa

infra|struktur [²'in:frastruktu:r] -strukturen -strukturer noun kipawl na sungkhat a na semzia |

lampi| leidawh| ett lands grundläggande uppbyggnad (kommunikationer, energi, utbildning etc.)

infrastruktursminister noun inn lam na tawh ki sai thunei pi| inga [²'ing:a] see ingen (bangmah lo)

ingen [²'ing:en] inget inga pron kua mah| bangmah hilo|

inte någon

ingenjör [insjenj'ö:r] ingenjör(e)n ingenjörer noun setlam tawh ki sai pilna nei mi|engineer

person som har teknisk utbildning ingenting [ingent'ing:] pron. Bangmah lo|

inte något, inget

inget vidare pron khanto lo| lemtan loh na| ingriper ingrep ingripit ingrip! ingripa verb kiguangtum|phelh|khen

även lös sms det att ingripa i, aktion

Engelsk översättning

intervene, step in ingång ingången ingångar noun kongvang| luttheihna kongvang|

ställe där man går in, entré

ingår [²'in:gå:r] ingick ingått ingå(!) verb lut| kahto| kihel|

gå in i, komma överens om, bilda

inkasso inkassot noun leiba sikna| leiba seikna zum|

indrivning av fordran (obetald skuld), inkassering, En inkassoåtgärd är att skicka ett kravbrev med hot

om att rättslig åtgärd kommer att vidtas om betalning inte sker frivilligt

inkl [inklus'i:ve (el. 'in:-)] ki helna| guan na| kitel|

inklusive

inkomst [²'in:kåm:st] inkomsten inkomster noun sumlut| khasum| ngahna| lön; intäkter

inköpslista, -n, -or, -na noun vanlei na sazian|

inleder [²'in:le:der] inledde inlett inled! inleda verb kipan| ki hong| hon kipan| amasa|

påbörja, starta

inledning inledningen inledningar noun na khat peuhpeuh aki pat hun|

början, introduktion

inlåter sig [²'in:lå:ter_sej] inlät inlåtit inlåt! inlåta verb nasep guan| kawm| ki hel|

innan [²'in:an] adv ma in| atung in| tuma in|

förut, dessförinnan, före, förrän

inne [²'in:e] adj. ah| ding|

moderiktig, populär,( det är inne att cykla)

inne [²'in:e] adv Asung lamah | asung ah|

inuti, på insidan

inneboende [²'in:ebo:ende] adj pianpih ahi| angei na dan ahi|

som är naturlig för någon el. något

inneboende [²'in:ebo:ende] noun mi inn ah om a innsap a pia te| person som bor i möblerat rum i någon annan persons bostad; inackorderad

innebär [²'in:ebä:r] innebar inneburit innebära verb adeih na nei| akhiat na nei|

betyda

L a i m a i | 71

innehåll [²'in:ehål:] innehållet noun a ki hel thu| a sung aom thu| van|

det som finns inuti något, substans

innehåller [²'in:ehål:er] innehöll innehållit innehåll! innehålla verb ki hel|

ha som inehåll, rymma

innehåller [²'in:ehål:er] innehöll innehållit innehåll! innehålla verb pialo a koihcip| piakding/phalding

deih lo| hålla inne, inte betala ut

inom [²'in:åm] pron sung in| tua hun sungin|

innanför, senast vid slutet av (en tidsperiod)

inomhus [²'in:åmhu:s] adv. Innsung|

inne, under tak

inrikes - förled noun gamsung| gamsung tawh ki sai thu|(gtn- kawlgam sung tawh ki sai thu)

som gäller det egna landet

in|rutad[²'in:ru:tad] -rutat -rutade adj. Angeina a hi| a hi thei zeuhzeuh|

mycket regelbunden

inrättar [²'in:ret:ar] inrättade inrättat inrätta(!) verb phunkhia| kipan| innlam nang khumphut|

få till stånd, grunda

insats [²'in:sat:s] insatsen insatser noun kikhapna sum| ki khapna|

det man sätter på spel, satsning

insats [²'in:sat:s] insatsen insatser noun hanciam na| thasan na| nasep hahkat hang|

åtgärd, prestation

insekt [²'in:sek:t] insekten insekter noun lungno|

litet djur med tredelad kropp och sex ben (t ex myra el. fluga) inser [²'in:se:r] insåg insett inse(!) verb kimtak a thei| cian tak a tel|

förstå

inskrift [²'in:skrif:t] inskriften inskrifter noun sing tung/mual suang tung a lai kigelh, lim kisuai

inhuggen el. inristad skrift

inskriver [²'in:skri:ver] see skriver 2 noun sazian piakna|ciapteh na|sazian guan na|

inslag [²'in:sla:g] inslaget inslag inslagen noun aki hel a khen tuamtuam te| akhen tuamtuam|

avgränsad del av en helhet

instinkt [²'in:sting:t] instinkten instinkter noun pianpih theihna| pianpih muhna zakna| theih tawm|

inre drift som leder till ett visst beteende

inställer [²in:stel:er] inställde inställt inställ! inställa verb paikhia| nawlkhin zeau| thuak zeau|

also used as a separable compound stoppa något planerat; upphöra med

instämmer instämde instämt instäm! Instämma verb thukim|

säga att man tycker detsamma (som någon annan)

in|stängd [²'in:steng:d] -stängt -stängda adj aki kalhbit ahi| asung ah a ki khak ahi|

isolerad i ett stängt utrymme

insåg see inser

intakt [int'ak:t] intakt intakta adj aki sia lo| a ki lawng nailo| orörd, oskadad

intar [²'in:ta:r] intog intagit inta(!) (el. intag! intaga) verb la| ngah| mankha| kemcip|

ta i besittning, placera sig på

intar [²'in:ta:r] intog intagit inta(!) (el. intag! intaga) verb sepna ah ki hel| ne| dawn|

äta (formal)

inte [²'in:te] adv hilo| nialna kammal|

ej, icke

integration, integrering noun kideihdan na om sak loh nang| intelligent [intelig'en:t] intelligent intelligenta adj. Apil | asiam| akhuak hoih| akhuak ciim|

begåvad

intervju [intervj'u:] -n, -er, -na noun mi thudotna| interview bawlna|

utfrågning av person

intervjuar intervjuade intervjuat intervjua(!) verb maitang kisi a thu kidong| interview bawl|

göra en intervju med, fråga ut

intressant, -a adj alunglut huai| a theihnop huai|

som väcker intresse, medryckande, fängslande intresse intresset intressen intressena noun lunglut na| lunggulh na|

lust att ägna något sin uppmärksamhet (även "något man gärna sysslar med"; i plural ofta "engagemang",

något som man kan ha fördel av)

L a i m a i | 72

intresserad [intres'e:rad] intresserat intresserade adj. Lunglut na a nei|

som visar intresse för något

intresserar [intres'e:rar] intresserade intresserat intressera(!) verb lunglut| thupi ngaihsut|

fånga och hålla kvar intresse hos

introduktion [introduksj'o:n] introduktionen introduktioner noun maithak kimuh na| kipatna| na thak

khat atam hi theih ding a muakna bawl na| presentation, inledning; information för den som börjar på en ny arbetsplats

inträffar [²'in:tref:ar] inträffade inträffat inträffa verb piang| upmawh loh pi a piang|

upmawh loh pi a kituak| hända

intyg [²'in:ty:g] intyget intyg intygen noun zawhna lai| zawhna letmat| lai thupi|

dokument som intygar något, bevis

invalid [inval'i:d] invaliden invalider noun mibang lote|

person som är (permanent) rörelsehindrad

invandrare, -n, -, -na noun gamdang a atai te|

den som är eller har varit utländsk medborgare och som är fast bosatt i Sverige

investerar investerade investerat investera(!) verb sum khangsak| sum meetkhak| pungsak|

satsa pengar (i företag el. egendom)

inviger [²'in:vi:ger] invigde invigt invig! inviga verb thusim gen|

göra någon förtrogen (med)

inviger [²'in:vi:ger] invigde invigt invig! inviga verb hun bawlna sung ah panmun guan| hunbawl kipan|

ta i bruk för första gången (genom en ceremoni)

invånare [²'in:vå:nare] invånar(e)n invånare invånarna noun munkhat ah akip a ateng den te| person som bor i ett land (el. en stad etc)

irrar irrade irrat irra(!) verb kawi vak| mawkvak|

gå omkring planlöst

irriterad irriterat irriterade adj aheh suak baih| alung tom|

förargad; förargad

irriterar irriterade irriterat irritera(!) verb hehsak| lungtomsak|

göra förargad, reta (även bildligt om sår etc)

is [i:s] isen noun tuikhal|

fruset vatten

is|berg [²'i:sber:j] -berget -berg -bergen noun tuipi tung a alam tui khal|

ismassa som brutits loss från glaciär och flyter omkring i havet

isbjörn [bjö:r_n] björnen björnar noun tuikhal lak a aom vom| tuikhal lak a ateng ganhing namkhat|

däggdjuret Ursus

ister|band [²'is:terban:d] -bandet -band -banden noun voksa tawn bawl nading a aki zang lim|

ett slags korv

i stället el. istället [²ist'el:et] adv. taangin

som ersättning; i utbyte ivrig [²'i:vrig] ivrigt ivriga adj. A thangah huai| alung lut huai| a om thei lo|

full av iver

Ja (ja:) interj he | hi-mah/hi-hi | aw leh

just det ,visst (bekräftande svar på en fråga)

jacka (j´ak:a) jackan jackor,-na noun puantung silh | puanlum

ytterplagg som är kortare än en rock

jag (ja:(g) pron kei

used as subject;as object me kihihsakna lungsim | kithupi sakna lungsim

L a i m a i | 73

en människas inte nature

jagar (j´a:gar) jagade jagat jaga(!) verb anungpan delh | sa beng | gamlak vak in sa beng

förfölja för fånga (och döda djur) delh in man

jagar(j´a:gar) jagade jagat jaga(!) verb tai-simsak | hawlkhia | nawtkhia

få att fly

jagare(j´a.gare) jagar(e)n jagare jagarna noun a susia te´ | a that te´ | a ki susia tembaw ett slag krigsfartyg

jaha interj hi maw? Hi mawk maw? hi ee? Jakt (jak:t) jakten jakter noun sa beng/ben | gamlak ah sabeng dig kuan | zong (mat ding in)

Det att jaga

Jakt(jak;t) jakten jakter noun gunkuang | gualnopna aa ki tung tenbaw pi

Stor fritidsbåt

Jamar (j´a:mar) jamde jamat jama verb zawhngeu awt in awng / zawhngeu kut in kuu

(låta som en katt)

japan(jap´´a:n) japanen japaner noun Japan mi te ( zapan mi nam te)

person från japan

jaså(j´as:å) interj cimai Oo | ci phawt mai Oo | takpi (ka takpi)

säger du det , verkligen

jazz (jas:) jazz noun pengkul nampian aa kitum tumtheih | american aa mivom te phuat/bawl

musikform som uppstod bland amerikanska neger i börga av 1900-talet

jeans (ji;ns)jeansen noun jean bombi (gim/jin bawngbi)

plural långbyxor, speciell modell (fota i grovt, blått bomullstyg)

jo(jo:) interj hi mah veh aww | hi veh aw | hi mah hi (used to deney a negative statement)

jobb(jåb:) jobbet jobb jobben noun nasep

not used as prefix in compounds arbete,verksamhet;resultat av arbete

jobbor(j´åb:ar) jobbade jobbat jobba(!) verb nasem

göra ett jobb, arbeta

jobbig jobbigt jobbiga adj. thasan thatang zang in nasem | gimtak aa kahtohna | hi tantan tohna

(fysiskt och(eller psykiskt)ansträngande (även om människor påfrestande)

joggar (j´åg:ar) joggade joggat jogga(!) verb damdam in tai | tai thiangthiang/hiathiat

småspringa för att värma upp sig khualumsakna ding in tai

joggar(j´åg:ar) joggade joggat jogga(!) verb damtak sawn/ling/hih/sun

smårspringa för att värma upp sig (generally,run to exercise) damdam aa pai/tai

jord(jo:r_d) jorden jordar noun leitung | lungtungdang

planeten tellus,jordklot,värld

jord|bruk(j´o:r_dbru:k) –bruket-bruk-bruken noun huan/singkung suan na lam aa pilna

det att odla jorden,åkerbruk

jord|bruk(j´o:r_dbru:k)-bruket-bruk-bruken noun huan/ganhing khawina huang

plats där man odlar jorden,lanbruk,bondgård

jord|bruksminister Huan(singkung suan)/ gankhawina tawh kisai zumpi

jordenruntresa leitungbup kimkawt/kimvel aa khualzin pai jord|gubbe (j´o:r_dgub:e)-gubben-gubbar noun stawberry gah

odlad växt och bär av släktet fragaria

journalist journalisten journalister subst. tadensa Sia

person som skriver i en tidning el.tidskrift,tidningsman

ju(ju:) adv thukipsak na kamal | thukimpihna hih sakna kammal ( hi mah veh aw) inte sant ,eller hur,som dut vet, bangci thu hang aa | banghang

preceding comparatives i samma mån som

juice el. jos (jo:s) juice juicer noun singgah tui | singgah pan akibawl tuikhum

råsaft från fruk el. grönsaker

jul (ju:l) julen jular noun lungdam bawlpawi /christmas

helgen 24-26 december

jul|bord(j´u.lbo:r_d)-bordet-bord-borden noun lungdam bawl nitak An (pawi an)

smörgåsbord med julmat

jul|klapp(j´ulkap:).klappen-klappar noun lungdam bawl letsong

present som man ger vänner och släktingar på julafton jul|skinka (j´u:lsjing:ka)-skinka-skinkor noun lungdam bawl ciang aa kinei vok sa/phei

(hel)skinka som äts till jul

jumpa el. jympa jumpan subst. kimawlna Innpi | kimawl dan

L a i m a i | 74

gymnastik(vatdagligt)

junior (juni´å:r) junioren juniorer noun khangno | agual/amawi | zaneu

yngre medlem i en(idrotts)förening

just (jus:t) adv. Tulian |tun ah | tulaitak lian in sem | tumahmah in ah

just /jus:t) adv. Kituaklian | hi linlian | kilemlian precis,exakt just /sjys:t) see sjyst

justerar (sjyst´e:rar) justerade justerat justera (!) verb deih | lungkim/thukim | hi sakna

gödkänna (ett protokoll efter granskning och rättning)

justerar (sjyst´erar) justerade justerat justera(!) verb ngim/the | bawlpha | khin/hem

rätta till,avhjälpa mindra fel hos

justerar(sjyst´erar) justerade justerat justera(!) verb liamsak | natna ngah/piang sak

ge (någon) en kroppsskada (i t ex fotboll)

justitie(just´i:tsje) thukhen zum aa thuman thutak thutawh akisai

som gäller rättsväsendet

justitieminister thu khenna zumpi | thukhenlianpi jägare (j´ä:gare)jägar(e)n jägare jägarna noun sabeng te

person som jaga

jäklar (j´ä:klar) see djäklar verb hamsiat | mawhsak

jämkning jämkningen jämkningar subst. uk/kem | a kituak lo te ki tuaksak kik

anpassning (sänkning) av prelimnärskatten så att den stämmer med den beräknade inkomsten

jämn (jem:n) jämnt jämna adj. a hilian | aki tuaklian

exakt,precis jämn(jem:n) jämnt jämna adj. asan na kibang | a kikim | ki tuak

plan,slät;rak

jämn(jem:n) jämnt jämna adj. kikim | ktuak | paakkim

som fördelar sig regelbundet,alltid el. överallt lika stor

jämställdhet (j´em:stel:dhe:t) jämställdheten noun kikim | kibang lianhko kikim| numei pasal kikhen lo

det att ha samma rättighete,jämlikhet

järn (str´y.kjär_n)-järnet-järn-järnen noun mei bung | mei cih na mei bung

ett hårt metallisk grundämne som bl a använda till stål

järn|verk (j´ä:r_nvär:k)-verket-verk-verken noun sik tuisakna/ huan na set | sik lam tawh bawlna setzong

industri där man framställer och bearbetar järn

järn|väg (j´ä:r_nvä:g)-vägen-vägar noun meileng lampi

bana för tåg, tågräls

järnvägsstation,-en,-er,-na noun meileng khawlna munpi

jättebra hoih mahmah | hoih lua mycket,fantastiskt

jäv(jä:v) jävet jäv jäven noun tawng | tawn bawl

anmärkning mot att en person medverkar (t ex som vitte) i en rättegång

Kaffe(k´af:e)kaffet noun coffe (ka phi),…niang the ahilo kaphi

Dryck på bönor från kaffebusken

Kaja(k´aj:a) kajan kajor noun va ak tawh aki bang alum avom vasa namkhat

Kråkfågeln corvus monedula ahi deldal na a hihsia gawp thei va-ak namkhat

L a i m a i | 75

Kaka(k´a:ka) kakan kakor noun muh(kek moh), cafe moh | biskot moh

Sött bakverk,småbröd

Kalas(kal´a.s) kalaset kalas kalasen pawi | pawibawl na pawi

fest,bjudning (also used figuratively)

kalender(kal´en:der) kalendern kalendrar kalenda | piah-kha-deng ( ni ciaptehna) nimit

almanacka;årsbok kalkar (k´al:kar) kalkade kalkat kalka(!) leikang zu´ut | kawm leikhang zu´ut

stryka kalkfärg på;strö ut kalk(pulver)

kalkon (kalk´o:n) kalkonen kalkoner sai Ak

en hönsfågel av släktet meleagris

kall(kal:) kallt kalla vawt | ki lemna | khuadam hun |a vothuan

som har låg temperatur (also used of people, hard insensitive

kallar kallade kallat kalla(!) verb samsak | tungsiah thuneihna tawh samsak

uppmana att komma

kallar kallade kallat kalla(!) verb minphuak/min pia | minsam

ge namn, benämna

kalv (kal:v) kalven kalvar noun bawngno suakcil ( bawng,lawi ,sai,sakhi, ngasa pi cihte´)

kons unge (also used of young elk, deer,etc)

kam( kam:)kammen kammar samsih | sam hiatna |sam kilh

redskap att ordna håret med

kamel (kam´e:l) kamelen kameler sehnelgam a kizang ka-la-awoh

ett hovdjur med två pucklar av familijen Cameliade

kamera (k´a:mera) kameran kameror manzaihna | manbu apparat för fotograferring el.filmning

kammar(k´am:ar) kammade kammat kamma(!) samhiat | samhiat lian/laitak

ordna med en kam

kamp gfdsakampen kamper subst. kido na |kidema ki do | boxing kitutna pawi tillstånd där två parter använder våld mot varandra (om sport även försvagat "tävling")

kampanj [kamp'an:j] kampanjen kampanjer noun thapiakna tawh sepkhiana | galdo ding a kuan samordnade aktiviteter för att värva anhängare el. kunder etc

kamrat [kamr'a:t] kamraten kamrater noun lawm | ki theihpih lawm/gual vän, kompis

kamrer kamrer(e)n kamrerer subst. Sum sazian len pi | ban(bank) a thunei Ulian chef för bokföringen och kassan på ett företag; avdelningschef på en bank

kan [kan:] kunde kunnat kunna(!) verb zo /thei | ngah ha kunskap i

kanal [kan'a:l] kanalen kanaler tui luangna ding aa tuilam hawkguam kibawl tawm smal konstgjord vattenväg

kanel [kan'e:l] kanelen thaksing kung ii a hawng-sing khawng ett slags sötaktig, brun krydda kanelbulle, -n, -ar, -na noun thaksing tawh akibawl moh kanin [kan'i:n] kaninen kaniner noun bilpi ett hardjur av släktet Oryctolagus

kanna [²k'an:a] kannan kannor noun bel (tui bel/ tuibung) | tui lumbel-ning bel behållare (för vätska), tillbringare

kanon kanonen kanoner subst. thaupi (lengtawm akipua agamla pi kapna thaupi) kraftig artilleripjäs

kanot kanoten kanoter subst. gunkuang hawtna tawh a kihawt gunkuang neu smal båt som man paddlar gunkuang neu (a hawtna tawh a ki hawt) kanske [²k'an:sje] kician taktak nai lo ( hi thei: zong hi lo thei) möjligen, eventuellt, kanhända

kant kanten kanter subst. adawn | aha/ amuk yttre del eller sida av något

kantar kantade kantat kanta verb tuah | le´em | akikim ding in tep omge

kantor kantorn kantorer subst. BiakInn a Upa a makai körledare i kyrka

kappa [²k'ap:a] kappan kappor, -na noun puatual | coch puantual slags längre ytterplagg karikatyr karikatyren karikatyrer subst. Nuihzak huai ciamnuih melte´

L a i m a i | 76

förlöjligande och överdriven bild, vrångbild

kar karet kar karen subst. bungpi |bung | kisilna tuidungpi stor öppen behållare för vätska

karl [ka:r] karlen karlar naupang pasalno man som har typiska manliga egenskaper (styrka, sexuell utstrålning etc)

karta [²k'a:r_ta] kartan kartor, -na noun gamlim förminskad bild av jordytan el. annat område

kart|lägger [²k'a:r_tleg:er] -lade -lagt -lägg! -lägga sittel | genna/ngetna lai |gelna /sehna/zatna

beskriva systematiskt ahisitset/ hi linlian a gelna | ahuam aa en ka´ak karusell karusellen karuseller subst. chia zahat kici akipei a atung kituang kimawlna runt roterande golv med sittplatser i en nöjespark (även bildligt)

kass [kas:] kasst kassa manneilo | akizat theihtna omna(kiman na om lo) dålig, oduglig (informal) hoihlo | diklo kassa [²k'as:a] kassan kassor,-na noun sumpiak a mun (kawngta) förråd av (kontanta) pengar

kasse [²k'as:e] kassen kassar, -na noun ip (lai ip / pala sitik ip) buangnai ip bärpåse, väska

kassett [kas'et:] kassetten kassetter, -na noun casset khui | filim khui (liten) ask för ljud- och filmband som passar i en bandspelare

kassett|däck [²kas'et:dek:] -däcket -däcken casset khui kassettbandspelare som ingår i en stereoanläggning

kassör [kas'ö:r] kassören kassörer sumtawh kisai tavuan anei sumkem person som har hand om en kassa kassörska kassörskan kassörskor subst. numei sumkem /sumlen kvinnlig kassör

kastar [²k'as:tar] kastade kastat kasta(!) Verb kap få något att fara genom luften

kastar kastade kastat kasta(!) verb pai´a |lawnkhia | paikhia | nawlkhin kassera, slänga (bort)

katastrof katastrofen katastrofer subst. Gimna/lauhuaina |haksatna |siatna stor och svår (plötslig) olycka

katolsk katolskt katolska adj. RC biakna catholic som avser katolicismen el. katoliker

katt [kat:] katten katter noun zawhngeu husdjuret Felis ocreata domestica; kisse

kavaj [kav'aj:] kavajen kavajer, -na noun coch puan jacka (till en kostym), blazer

kedja [²c'e:dja] kedjan kedjor subst. sikkhau | a pianna den a thu band av sammanfogade länkar

kedjar [²c'e:djar] kedjade kedjat kedja(!)verb sikkhau tawh hen binda fast med kedja

kel [ce:l] kelet subst. lunggulhtak in | hoihtak in tawi/len/kem/zang smek

kelar [²c'e:lar] kelade kelat kela(!)verb pom in kawi | cilumna ding in lumkhawm

smeka (lekfullt) , tawi /pom ( it tak deih tak/ ngaih tak in) kemisk [c'e:misk] kemiskt kemiska adj dat lam vantawh akisai | dat tawh akibawl van te som hör till el. produceras inom kemin

keps[kep:s] kepsen kepsar lukhu maidawk | lu tuam en slags mössa med skärm

kick [kik:] kicken kickar noun sui (khe tawh sui) spark

kidnappar kidnappade kidnappat kidnappa(!) verb miman in sum ahih kei leh amaudeihna angahna ding in

röva bort för att få ut lösensumma

kikar [²c'i:kar] kikade kikat kika(!) verb anei etna tawh et sim | en sim titta (i smyg), spana en sim khinkhia kilar kilade kilat kila(!) verb amang lang a deih | tai mengmeng

springa snabbt, skynda (vardagligt)

kilar fast kilade kilat kila(!) verb hoihtak a khau hen/gaak sätta fast el. fixera med en kil killar[²k'il:ar] killade killat killa(!) verb kawcilik zia/ze | nui nuam na ding aa hih

L a i m a i | 77

kittla (informal)

kille [²k'il:e] killen killar noun pasal no pojke (informal)

kilo [k'i:lo (el. c'i:lo)] kilot kilo(n) kilona noun kilo( agihna tehna kilo) ett viktmått (=1 000 gram)

kilometer, -n, -, -metrarna noun kilomiter (asau na/ agam latna tehna) kind [cin:d] kinden kinder noun pang | biang kinkig [²c'ing:kig] kinkigt kinkiga adj hamsa| abaih lo | hih zawhna ding a baih lo svår att klara, besvärlig

kiosk [ki'ås:k el. ci'ås:k] kiosken kiosker, -na noun lamgei vanzuakna sai neu | tadensa zuakna liten byggnad för försäljning av tidningar, godsaker etc. tadensa kizuakna sai kisar kisade kisat kisa(!) verb mithem | sawi-et | mit suk san se med halvslutna ögon, plira

kissar [²k'is:ar] ,de,t, kissa(!) verb zuntha kasta vatten, urinera (informal)

kisse (k´is:e) kissen kissar zawhngeu katt

kista [²c'is:ta] kistan kistor noun sing ahih keileh sik singkuang pi stor låda med lock

kittel [²c'it:el] kitteln kittlar noun sikbel pi stort runt kokkärl

kittlar[²c'it:lar] kittlade kittlat kittla verb kawcilek zia | zia/zelsak | lungdam/nuisak uppleva en behaglig irritation på huden, vidröra (någon) lätt på huden så att en behaglig irritation framkallas kivas [²c'i:vas] kivades kivats kivas(!) verb kitawng | ki kamtam | deihna ki bang lo | ki lungtuak lo vara osams så att man grälar kiwi[k'i:wi] kiwin kiwi gah | kiwi vasa mel anei singgah brun frukt med sött grönt kött Newzealand gam aa amuksau aa aleng ngeilo vasa namkhat kjol [co:l] kjolen kjolar, -na noun numei te ten nikbawk kvinnoplagg som går från midjan och ner över benen

klack klacken klackar subst. khedap tulsang upphöjd del av sko under hälen (även allmänt "upphöjning, avsats")

klackar klackade klackat klacka(!) verb khedap taw lakhia in athak belh (sakol khe taw) sätta nya klackar på

klackar klackade klackat klacka(!) verb khentun tawh sui sparka med klacken (vardagligt)

kladd [klad:] kladden kladdar hungen pong | gelna pong | ngimna pong | migi lo utkast, koncept

kladd [klad:] kladdet khutlam hoih lo laigelh | asimhaksa khutlam laigelh klotter

kladdig [²kl'ad:ig] kladdigt kladdiga adj man/belh | ahi nemnum (mi | ahun) kletig (figuratively, "unpleasantly caressing") klagar [²kl'a:gar] klagade klagat klaga(!) verb lungkimlohna pulak khia | phulkim/khia uttrycka sorg, jämra sig lungtang nat/na klander klandret subst. langbawl | khialsam |mawhsak kritik

klang klangen klanger subst. aw/ging ljud som klingar, ton

klant klanten klantar subst. mihai |lungsim kicing lo oskicklig person

klapp [klap:] klappen klappar damtak beng/itna tawh beng khiankhian | beng smekning, lätt slag

klapp [klap:] klappen klappar lungdambawl letsong | letsong van julgåva (informal)

klappar [²kl'ap:ar] klappade klappat klappa(!) verb beng | zut / damtak leh hoih zut ge en klapp, smeka

klappar[²kl'ap:ar] klappade klappat klappa(!) verb sat behbeh/kikkik | tawk | khee slå upprepade gånger (to produce a sound; for inanimate objects, "pound")

klar[kla:r] klart klara man siang/ta | zo siang | kiging sa tydlig, lättbegriplig klar [kla:r] klart klara adj singtho | vansiang(mei om lo) | vak (mial lo)

L a i m a i | 78

ljus, lysande, genomskinlig klar [kla:r] klart klara adj semkhin |bawlkhin | hih khin | a kiging sa in om khin färdig

klarar [²kl'a:rar] klarade klarat klara(!)verb theikhin | bawlkhin | mankhin genomföra (med framgång)

klarinett [klarin'et:] klarinetten klarinetter singtawh akibawl tamngai ett träblåsinstrument

klase klasen klasar subst. pawlkhat | lomkhat | khilkhat samling, klunga

klass [klas:] klassen klasser noun sangkhan khat | laisimna khan grupp av företeelser, avdelning skolelever i samma årskurs klave klaven klavar subst. sumnen(sumtang) | sumtang tung alum lam aom na lam

ena sidan av (svenskt) mynt

klaver [klav'e:r] klaveret klaver klaveren noun pian U (piano) piano

kletig [²kl'e:tig] kletigt kletiga adj belh | mat | mi cina | mi vanglak ( thu) som har blöt konsistens och lätt fastnar

kli [kli:] kli(e)t va´ai(vai) an vai | mangbuh va´ai skal från sädeskärnor

kliar [²kl'i:ar] kliade kliat klia verb ku´ui (kui) | khiat | at (lai at) riva

kliar [²kl'i:ar] kliade kliat klia verb tha´ak (ci thak) | lunggulhna lungsim khau irritera (huden) klibbig [²kl'ib:ig] klibbigt klibbiga adj belh | mat in belh som har mjuk yta som lätt fastnar

klibbigris buh ma´n (buh) klick klicken klickar subst. pawlkhat(group/phuaih khat) liten grupp människor, gäng

klick klicken klickar subst. akhal neu | tum khat liten klimp

klickar klickade klickat klicka(!) verb thautang//bom/thau hoihlo | meikang ki lawh/zom lo inte gå av, inte fungera (om skjutvapen; även bildligt "inte fungera")

klickar klickade klickat klicka(!) verb thakhat in gingvat | ging/ a aw ging knäppa metalliskt

klimat [klim'a:t] klimatet klimat klimaten khuahun (mun khat aa khuahun piang) normala väderleksförhållanden inom ett område

klinik [klin'i:k] kliniken kliniker sikhan(zato kumpi aa ahilo) (avdelning på ett) sjukhus; specialundervisning i skolan

klippa, [²kl'ip:a] klippan klippor noun mual | gungei aa suangmual berg (utan växtlighet), bergknalle

klipper el. clipper [kl'ip:er] klippte klippt klipp! Klippa verb ta´n/at tan | tep skära med sax

klistrar [²kl'is:trar] klistrade klistrat klistra(!)verb kawtawh mat | diah in zut fästa med klister, limma

kliver klev klivit kliv! kliva verb lampai in kal sau/gol pipi in suan gå med stora steg; klättra

klo [klo:] klon klor galhing te kheci´in (ganhing khe ci´in) mainly used in the plural skarp tånagel på vissa djur

klocka [²kl'åk:a] klockan klockor, -na noun nai ur

klock|ren -rent -rena adj. siangtho |kician mahmah mycket ren och klar

klok [klo:k] klokt kloka pilna nei | ngaihsutna hoih nei förståndig, vis

klor [klå:r] kloren tuisiansak nading aa kizang gas namkhat gasformigt grundämne använt bl a till att rena vatten klotter [kl'åt: er] klottret lai(khutlam) aki at phiatphuat slarvig el. otydlig skrift klubb [klub:] klubben klubbar phei | pawlkhat (phuaih khat) | kipawlna khat

L a i m a i | 79

(mindre) förening (also used in compounds, "place of entertainment")

klubba [²kl'ub:a] klubban klubbor noun khetbuk | asatna sing | ciangkhut slagredskap (av trä) som är tjockare i ena ändan

klubba [²kl'ub:a] klubban klubbor noun atawina ding aa kibawk (chusin / zikhe) slickepinne

klubbar [²kl'ub:ar] klubbade klubbat klubba(!) verb ciangtawh sat |sat /sek/su slå hårt med en klubba

klunga [²kl'ung:a] klungan klungor kimuhkhawpna | kipawlna tätt sammanhängande grupp (människor), skock

klyftig klyftigt klyftiga adj. theihbaihna | pilna/siamna | ciimna| tei-na intelligent, klipsk

klyver [kl'y:ver] klöv kluvit klyv! klyva verb khen | kitam | sing ten/ e´ek dela i två delar, dela mitt itu pawl kikhen/tam | kikhen thang klåda [²kl'å:da] klådan ci-thak nei | vuntung ah ci-thak kliande, irritation (figuratively, "desire to do something")

kläder [kl'ä:der] -na noun puan | silh leh ten plural plagg (t ex byxor, kjol) som man har på kroppen

klä av, klä på - puansuah, puansilh klänning [²kl'en:ing] klänningen klänningar, -na noun niktual | nikbawk tual ett klädesplagg för kvinnor puantual (numei te silh) klär [klä:r] klädde klätt klä(!) tuakkha | hongpiang thu vara klädsam för, passa

klär [klä:r] klädde klätt klä(!) verb puansilh |nik ten puansilh | puantawh tuam sätta kläder på; sätta tyg på

klär om [klä:r'om] klädde klätt klä(!)verb puankhen | puanlaih byta kläder

klättrar [²kl'et:r ar] klättrade klättrat klättra(!) verb atung ah kahto | asang ah kahto | khangto ta sig uppåt med händer och fötter; klänga kahto khawm | kahto/khangto klöver [kl'ö:ver] klövern noun akuak thum aom singteh | bawng Anteh en växt av släktet Trifolium

klöver [kl'ö:ver] klövern noun phe (phe mel) färg i kortspel

knackar [²kn'ak:ar] knackade knackat knacka(!) verb aging ngaih lo ding in tum | kongkhak kiu slå med korta slag

knapp [knap:] knappt knappa adj tawm | kiciangtan otillräcklig, begränsad

knapp [knap:] knappen knappar noun puankilh/angkilh | kha-loh liten skiva som sys fast på kläder etc (för att hålla ihop dem)

knappast [²kn'ap:ast] cikmah hunin | tawmzong | kingahlo zahdong | omlo | hih theilo nästan inte

knark knarket subst. khamtheih guihtheih (zatui) narkotika (vardagligt) knakar knakade knakat knaka verb kitum/kisat | humham | tau nganngan |tan´g låta som när något (nästan) bryts av, braka (även bildligt) (gtn. Naupai laitak gilsung ah nau tan´g knarkar [²kn'ar:kar] knarkade knarkat knarka(!) verb khamtheih guihthei zang/la använda knark

knockar [²n'åk:ar] knockade knockat knocka(!) verb tumpai | leitang kisatna / tuk slå knockout

knogar [²kn'o:gar] knogade knogat knoga(!)verb khu-ul tal pan khe dong lung zen aa nasem arbeta hårt; gå mödosamt haksa leh gim nasep knop [kno:p] knopen knopar khaukhih bawk | abi´el bawk | gun gei aa amuk pek vasa namkhat knut (på ett rep)

knotar [²kn'o:tar] knotade knotat knota(!) verb lungtom/hehsuak aa humham /phun klaga (lågmält), knorra noun lungkim lo-in phun |phun knuff [knuf:] knuffen knuffar sawn | nen stöt (med kroppen) som flyttar något

knuffar (kn`uf:ar) knuffade knuffat knuffa(!) verb nen | sawn

ge en knuff,stöta till

knutte knutten knuttar subst. mi |pasal mest i sms manlig person

L a i m a i | 80

knyter [kn'y:ter] knöt knutit knyt! Knyta verb khautawh hencip | gak/vil binda ihop med en knut, sammanfoga

knä [knä:] knä(e)t knän knäna noun khuk | khukbawk leden mellan lår och underben

knäpp knäppt knäppa adj. lungsim kicing lo | haipian (mihai) tokig (vardagligt) knäpper knäppte knäppt knäpp! knäppa verb kitan duak/set | kitan | gingkhia ge ifrån sig ett knäpp (bildligt "trycka på knappen (för att ta ett foto)") man kizaih knäpper knäppte knäppt knäpp! knäppa verb zial | khep | kuaitan | he´en | kawi fästa ihop (med en knapp), knyta samman

knäpper på knäppte knäppt knäpp! knäppa verb mei kha-loh khak | mek in khak sätta på (genom att trycka på en knapp)

knöl [knö:l] knölen knölar kitaih kha | ki lusik kha rund bildning

knöl [knö:l] knölen knölar mihoih lo | mi gilo | khetul hänsynslös man

ko [ko:] kon kor noun bawng ett husdjur som ger mjölk

kock[kåk:] kocken kockar An huan (An sai aa Anhuan sia) person som har till yrke att laga mat

kod [kå:d] koden koder theihsim laimal | nambat | theihsim/selsim nambat teckensystem, chiffer

kokerska [²k'o:ker_ska] kokerskan kokerskor noun An sai aa Anhuan te | Anhuan na ah a makai kvinnlig kock

kokos|nöt [²k'o:kosnö:t] -nöten –nötter Onggah | a hawng asah gah | lu-guh nöt från kokospalmen

kol[kå:l] kolet suang meihawl bränsle av bergarten stenkol

kolja koljan koljor subst. tuipi sung aa tonfisk ngasa namkhat torskfisken Gadus aeglefinus

koll [kål:] kollen kollar noun en (mit tawh en) | sitsi en-cek | ve-el | sin kontroll (informal)

kollar [²k'ål:ar] kollade kollat kolla(!) verb en/vel | ahih taktak lam kitel ki ciansak kontrollera, undersöka, titta (på) en |vel |si´it kollektiv [kålekt'i:v (el. k'ål:ekti:v)] kollektivet kollektiv kollektiven kipawla nasep | apawl | ahawn som gäller en grupp människor (som bildar en enhet) ki plawlna bup tawh akisai kollektiv|avtal [²kålekt'i:va:vta:l] -avtalet -avtal -avtalen kipawl khawma nasep na´ng thukimna lai avtal mellan en facklig organisation och en (organisation av) arbetsgivare koloni [kålån'i:] koloni(e)n kolonier ki-ukna khutnuai | ko-lu-ni ett lands besittning utomlands; nybyggarsamhälle

koloni [kålån'i:] koloni(e)n kolonier khal hun cing aa omna Inn | khal An sua´n sommarhem för barn, kollo

komma [²k'åm:a] kommat komman kommana laigual gelhciang aa kizang(,) ett skiljetecken (,) kommer [k'åm:er] kom kommit kom! komma verb pai ( hong pai) anlända, nå (fram), infinna sig

kommer ut [kåm:er'u:t] kom kommit komma suah/suak khia | lai bawlkhia ( ta-den-sa, laibu) bli publicerad

kommer åt [kåm:er'å:t] kom kommit komma po | tung | po khia zo få tag på

kommun [kåm'u:n] kommunen kommuner noun khuasung uk | khua sung thu nei geografiskt avgränsad förvaltningsenhet eller region khua/gam sung tawk kisai ukna khuaneu (under länsnivå) med egen (politiskt vald) styrelse

kommunicerar [kåmunis'e:rar] kommunicerade kommunicerat kommunicera(!)verb kizopna | kigen na överföra budskap (till någon) khattung ah ap/pia | thuthak (ta-den) kommun|styrelse -styrelsen -styrelser subst. khuasung puah thunei te kipawlna kommunens "regering", dvs dess verkställande organ (utsett inom kommunfullmäktige)

komp [kåm:p] kompet komp kompen noun pangkhawm | tum thei tuamtuam tumkhawm ackompanjemang kompis [k'åm:pis] kompisen kompisar lawm leh gual

L a i m a i | 81

kamrat, vän

komponerar [kåmpon'e:rar] komponerade komponerat komponera(!)verb la-phuak / la-at sätta samman (musik)

koncentrerar [kånsentr'e:rar] koncentrerade koncentrerat koncentrera(!)verb lunglut, lunggulh föra samman till en punkt, samla kai-khawm koncentrerar sig [kånsentr'e:rar_sej]koncentrerade koncentrerat koncentrera(!) munkhat bek ngaihsun samla sin uppmärksamhet

kondition [kåndisj'o:n] konditionen hun | athu ala om dan frysisk och psykisk hälsa, allmäntillstånd

konditori [kånditor'i:] konditori(e)t konditorier noun moh zong akizuakna coffe sai (ka-phi sai) affär där man säljer bakverk; kafé An sai neu | moh sai koncentrerar [kånsentr'e:rar] koncentrerade koncentrerat koncentrera(!)verb lungtung/lunglut/lunggulh föra samman till en punkt, samla ngaihsutna sung ah kidiah |ngaihsun konferens [kånfer'en:s] konferensen konferenser noun thu kihupkhawpna , khawmpi sammankomst (för att diskutera en viss fråga)

konkurrerar konkurrerade konkurrerat konkurrera(!) verb kidemna |ki dem delta i konkurrens

konserv[kåns'är:v]konserven konserver adj bung tawh aom nektheih (ngasa bung, sa bung) livsmedel (på burk) som håller sig länge

konsonant [kånson'an:t] konsonanten konsonanter, -na noun amaa awsuak neilo laimalte språkljud som kan bilda stavelse endast med vokal

konst konsten konster subst. siamna /ki va´ak na | pilna | hatna inlärd förmåga konst konsten konster subst. lim suaih siamna | lim suaih pilna estetisk verksamhet; produkter inom (bild)konsten (tavlor etc)

konst|gjord [²k'ån:stjo:r_d] -gjort -gjorda mite bawltawm | ama thu aa piang ahilo | a tuh inte naturlig,

konstigt [²k'ån:stig] konstigt konstiga adj kilam dang | a ngei bang lo | tuamdang icke normal

konstnär [²k'ån:stnä:r] konstnären konstnärer, -na noun lim suaihlam tawh kisai asem te person som utövar (bild)konst

konstruktion [kånstruksj'o:n] konstruktionen konstruktioner adan | lam(inn lam) |phut/gel /pankhia sätt att vara konstruerad

konsul [²k'ån:sul:] konsuln konsuler kawng-si (council) chef för konsulat

konsument konsumenten konsumenter subst. van leite (sai ah van alei te) person som köper varor (el. tjänster), köpare

motsats producent

kontaktar [kånt'ak:tar]kontaktade kontaktat kontakta(!)verb thukizakna´ng hih/bawl ta kontakt med

konto [²k'ån:to] kontot konton kontona sum sazian | ban (bank) sazian sammanställning av räkenskaper, räkning kontor [kånt'o:r] kontoret kontor kontoren noun zum | zum khan arbetsplats för tjänstemän, expedition

kontrakt kontraktet kontrakt kontrakten subst. ki thukimna lai skriftlig överenskommelse, avtal

kontrakt kontraktet kontrakt kontrakten subst. khuano aa Biak Inn underavdelning av stift (inom svenska kyrkan)

kopp [kåp:] koppen koppar, -na noun hai ( tui/niangtui dawnna hai) liten skål (med öra) som man dricker ur

koppar koppar(e)n subst. siksan ett metalliskt grundämne (Cu)

kopplar [²k'åp:lar] kopplade kopplat koppla(!)verb zom | kizom | kisai ansluta, sätta i förbindelse

kopplar [²k'åp:lar] kopplade kopplat koppla(!)verb thei | tel | theih tel na förstå, fatta

kopplar [²k'åp:lar] kopplade kopplat koppla(!)verb khaukhung |khaukhih | ciangtan aa hihna binda med koppel

kopplar av [kåp: lar'a:v] kopplade kopplat koppla(!) khiam |nip( khau/sak lo) | khawlbawl ta igen sig, vila (från arbete)

L a i m a i | 82

korar [²k'o:rar] korade korat kora(!)verb te´el(tel) | khensatna nei utse

korg[kår:j]korgen,korgar noun khutkhai lawh | bawmtaa flätad behållare att bära saker i (also used of objects resembling a basket)

korkad[²k'år:kad] ka kort korde hai /gilo/hangsan | hik meimai dum, ointelligent korp [kår:p] korpen korpar va-ak | a vom bengbang vasa kråkfågeln Corvus corax

kors|drag [²k'år_s:dra:g] -draget -drag -dragen huih | huihnung | huihnun na lampi luftdrag tvärs igenom ett rum, tvärdrag kort [kor_t:] kortet kort korten man(photo) foto, bild

kort [kår_t:] kort korta adj tom(sau lo) | ngiam som har liten längd

kort [kor_t:] kortet kort korten noun kat(card) | phe-dal | laidalneu spelkort, litet blad i styvt papper (el. plast etc) för olika ändamål (ofta som bevis på något)

korv [kår:v] korven korvar, -na noun sa ngawi hackat och malet kött stoppat i ett avlångt skinn

kostar [²k'ås:tar] kostade kostat kosta verb amanzah | abeizah | vanman ha som pris

kostsam kostsamt kostsamma adj. mantam/mansang | tamman som kräver stora kostnader, (alltför) dyrbar

kota[²k'o:ta] kotan kotor nungguh kituahna khempeuh ben i ryggraden

kraftig kraftigt kraftiga adj. thahat/thakhauh | tha nei som har (fysisk) kraft, stark

motsats svag kraftig kraftigt kraftiga adj. to (sia hak) | sah | gol viavua som inte lätt går sönder; grov, tjock (även förskönande om fet person)

motsats klen, smal

kraft|verk -verket -verk -verken subst. Mei hongpai na zumpi (electric) anläggning där elektrisk energi produceras

kramar [²kr'a:mar] kramade kramat krama(!)verb kawi | pom omfamna (med armarna)

kramar [²kr'a:mar] kramade kramat krama(!)verb nen kawm leh hek | mek leh hek thuah

pressa ihop

krav [kra:v] kravet krav kraven noun kisapna teng ngetna |kisam | ngen önskemål som man ställer som villkor för något

kreativ [kr'e:ati:v] kreativt kreativa skapande; idérik

krig [kri:g] kriget krig krigen gal | galdo | galpiang strid med vapen mellan stater krigar [²kr'i:gar]krigade krigat kriga(!)verb gal piang | gal kido föra krig

krigare [²kr'i:gare] krigar(e)n krigare krigarna galkap | galkap te soldat; militär (historical)

kris [kri:s] krisen kriser haksat hun | sih ding tuntak ding hun (cinat mahmah lai

tak) svår eller kritisk situation

krita [²kr'i:ta] kritan kritor leikang vui | suang nip nam | lei kang (sunglai tung atna)

vit och mjuk kalksten (att rita med)

kritisk [kr'i:tisk] kritiskt kritiska adj mawksak (mawhzong)| langpan na ah siam | a thupi uppmärksam på fel och brister |kritisk (mot B); kritisk (till x)

krock krocken krockar subst. mawtawm kitaih | kitaih kha sammanstötning, kollision

krog krogen krogar subst. Ansai | zu sai restaurang (med spritservering)

krok [kro:k] kroken krokar noun puankhai na | ngasa siahna | phiaukawi krökt metallföremål som används att gripa el. hänga upp något (used especially for fishing) krokig [²kr'o:kig] krokigt krokiga adj kawi | kawi vengvang | thuman lo lungsim kawi

L a i m a i | 83

böjd i en krok

krokodil [krokod'i:l] krokodilen krokodiler Aw-le (tui sung aom Awle pi)

ett stort kräldjur av ordningen Crocodilia

krona [²kr'o:na] kronan kronor, -na noun sweden sum (sweden gam aa kizang sum) ett mynt (100 öre) i bl a Sverige

krono|fogde -fogden -fogdar subst. head of enforcement district, enforcement officer person som företräder en statlig myndighet (kronofogdemyndigheten) som har hand om indrivning av fordringar

sum bat ngetkikna zumpi /Ulian kropp [kråp:] kroppen kroppar pumpi människas eller djurs fysiska materia (huvud, bål, extremiteter)

krossar krossade krossat krossa(!) verb slå sönder (i småbitar), splittra (även bildligt "nedkämpa")

kruka [²kr'u:ka] krukan krukor noun nuai | gawi | nen | vuisak högt och bukigt kärl (av lergods)

krusbär [kr'u:sbä:r] krusbäret krusbär krusbären noun gam suaklu | kuama deihloh mi val bär av busken Ribes grossularia

kryar på sig [kry:arp'å:sej] kryade kryat krya(!)verb natna pan dam kikta | dam na ngah kik bli frisk

krydda [²kr'yd:a] kryddan kryddor meh laha aki sawh/hel anam tuisak/ alimsak något som sätter (extra) smak

kryddar [²kr'yd:ar] kryddade kryddat krydda(!) verb meh lim tuam/namtui na ding mehlak aa kikhah smaksätta med kryddor

kryper [kr'y:per] kröp krupit kryp! Krypa verb bawkbak sa in pai | awmtal gå på händer och knän

kråka [²kr'å:ka] kråkan kråkor Ak khuang ging | va-ak fågeln Corvus cornix

kråmar sig kråmade kråmat kråma(!) verb lampai luallual | lampai phiauphiau stolt vrida på kroppen för att visa upp sig amul akha asiangsak sitset vasa kräks [krä:ks] kräktes kräkts kräks! kräkas verb lua ( kamsung pan lua) få upp mat från magen genom munnen, kasta upp, spy

kräver [kr'ä:ver] krävde krävt kräv! Kräva verb ngen | akisam (ngen) framföra som krav

krök kröken krökar subst. lam kawi | akawi sväng, kurva

kudde [²k'ud:e] kudden kuddar noun lu-kham (lugna aa lukham) stoppat fodral (att vila huvudet på)

kul[ku:l] nuam | kipahna | lungdamna indeclinable rolig(t)

kuling [k'u:ling] kulingen kulingar hui | hui-pi nung mycket hård vind

kull [kul:] kullen kullar noun suahkhat aa tampi asuak ganhing neu te alla ungar som fötts på samma gång kulle [²k'ul:e] kullen kullar noun mualdawn | lamto | mualkuam rundad höjd som sluttar åt alla sidor

kultur [kult'u:r] kulturen kulturer noun ngeina | pu leh pa zat ngeina| människors sätt att leva i ett visst samhälle

kultur [kult'u:r] kulturen kulturer noun ngeina (lai/ tumtheih/lasak/lam) cih te| vetenskap, musik, litteratur och konst ngeina lam tawh kisai thupi ngeisut|

kultur [kult'u:r] kulturen kulturer noun ngeina tawh kisai lokhawhna| (ren)odling

kulturminister ngeina lam tawh kisai ah amakai Ulian kund [kun:d] kunden kunder noun vanlei te | vanlei ding aa hong pai mite person som avser att köpa något; spekulant

kung [kung:] kungen kungar, -na noun kumpi pa/ statsöverhuvud i monarki

kunna [kan:] kan, kunde,har kunnat verb zo/thei ( gentehna hih zo / hih thei) see kan

kunnig [²k'un:ig] kunnigt kunniga adj na khat peuhpueh kician tak aa hihnei na| siam/kivaa som kan mycket, kunskapsrik lungsim hoih/pil | ciim/lungsim ngaihsutna pilvang kunskap [²k'un:ska:p] kunskapen kunskaper pilna | theihna | pilvang aa thutheihna

L a i m a i | 84

vetande, lärdom lai leh kampau lam ah theihna/ telna kupé kupén kupéer subst. adei (khan) | akizom (gentehna meileng lampi) avdelning i en järnvägsvagn

kupé kupén kupéer subst. mawtaw kongkhak nihbek aom aa atungkhum asah leh

anunglam a sau sportigare bilmodell kupp [kup:] kuppen kupper za/thu neihna la | gualzawhna ding aa sepkhiatna överraskande handling för att ta makten

kurar ihop sig [ku:rarih'o:psej] kurade kurat kura(!) verb kituah in kikhawm |gawmkhawm huka sig ner (med uppdragna axlar) kurator [²kur'a:tor] kuratorn kuratorer khantohna ding leh nakhat peuhpeuh ah koici gel ding

cih a panpih ahuh mi( thunei ulian) person som har till yrke att ge råd och upplysningar i allmänna och individuella sociala frågor

kurra|gömma subst. ku-ke kingeih ( khat bu in a khat in zong) lek där en letar efter några som gömt sig

kurs [kur_s:] kursen kurser,na noun ahunsung| ahiding zah| laisin dingzah| viss del av längre utbildning; kortare utbildningsserie , riktning; riktlinje

kurs [kur_s:] kursen kurser noun aphazah | amanzah | aman phatna| gällande pris, värde

kusin [kus'i:n] kusinen kusiner, -na noun sanggam (nu &pa unau) barn till ens mammas eller pappas syskon

kuslig kusligt kusliga adj. lausak/patausak | cikze huaisak | lauhuaisak som känns skrämmande kust [kus:t] kusten kuster gungei | tuipi gei gräns mot hav; strand

kuvar kuvade kuvat kuva(!) verb satpai | sat niam(niamsak)| meksuk(mek niam) slå ner, undertrycka; förtrycka

kuvert [kuv'ä:r] kuvertet kuvert kuverten noun lai-ip (lai khakna lai-ip) | atuam/ asin omslag om brev

kvadratmeter [²kvadr'a:tme:ter]-meterm -meter(el. -metrar)-meterna noun adung avai the na mita(meter) ytmått som hos en kvadrat med 1 meter långa sidor kvar [kva:r] tamlo | asanglo i behåll, över (jag har inga pengar kvar kvar [kva:r] !, de, t verb cianlai (mo lai/ nei lai) | sitlai | nusia på samma ställe som förut

kvart [kvar_t:] kvarten kvart el. kvartar; kvart över ett seh li suah seh khat ( nai et na ah kizang) fjärdedel (mainly used for a quarter of an hour (15 minutes))

kvart [kvar_t:] kvarten kvartar noun zintun na Inn dei(khan) | om pakna ding Inndei Innkhan logi, rum (informal)

kvarter[kvar_t'e:r] kvarteret kvarter kvarteren noun Inn akilum aa kilam | taihkhat (taih Inn) husgrupp mellan (i regel fyra) gator lamlak ah Inn a kihonlam | lamkhak kvinna [²kv'in:a] kvinnan kvinnor, -na noun numei (nu pi) vuxen person av honkön

kvinnlig [²kv'in:lig] kvinnligt kvinnliga adj numei kician numei kizen som anses typiskt för kvinnor

kvittar kvittade kvittat kvitta(!) verb pia | sumpia (piak ding teng pia) betala skuld genom att räkna av motfordran; utjämna kvitto[²kv'it:o]kvittot,kvitton,kvittona noun sumpiak ciang aa ngah hi cihna lai (pi-sa)(phiat pai) intyg på att man har betalt en viss summa pengar; mottagningsbevis

kväll [kvel:] kvällen kvällar,-na noun nitak- nitak lam dagens övergång till natt, afton

kvällstidning [kvel ti:(d)ning] -en, -ar, -na noun nitak lam aa kibawl ta-den-sa kyckling [²c'yk:ling] kycklingen kycklingar, -na noun Aksa | ak no unge av hönsfågel

kyffe [²c'yf:e] kyffet kyffen kyffena avang | Innkhum vang | a singtho lo Inn nin uselt rum eller hus bu-uk(buk) | buk hoihlo buksia kyl [cy:l] kylen kylar noun zi-khe tit-ta ( avotsakna bizupi) kylskåp

kyler [c'y:ler] kylde kylt kyl! Kyla verb votsak | khuadamsak | khalsak göra kall

L a i m a i | 85

kylig [²c'y:lig] kyligt kyliga adj vot | khuavot khuadam förhållandevis kall, sval

kyrka [²c'yr:ka] kyrkan kyrkor, -na noun BiakInn (Pasian Biakna Innpi) ett specialbyggt hus för gudstjänster

kysk kyskt kyska adj. singtho in gamtat hoih sexuellt avhållsam nu leh nu, pa leh pa lam ngeihsun lo kysser [c'ys:er] kysste kysst kyss! kyssa verb nam( ngai in nam) | tawp ge en kyss

kånkar kånkade kånkat kånka(!) verb hamsa pitak aa kai-in pua bära med möda, släpa (på) (vardagligt)

kår [kå:r] kåren kårer noun thunei /ta-vuan nei galkap | galkap hon/pawlkhat sammanslutning (av personer med samma intressen eller sysselsättning)

käkar [²c'ä:kar] käkade käkat käka(!)verb ne ( an ne, na khat peuhpueh ne) | valh (gil sung ah valh) äta (informal)

käke [²c'ä:ke] käken käkar khaguh | kha a tung leh a nuai guh del av ansiktsskelettet där tänderna sitter

kämpar [²c'em:par] kämpade kämpat kämpa(!) verb do | peng leh tuttawh thuah | la-ai använda våld för att hävda sig mot en motståndare dal/pang | kitom /kisat kämpe [²c'em:pe] kämpen kämpar noun a do pa | a tum pa | gal vanleng krigare (historical; also used generally, "a person who fights")

känd [cen:d] känt kända minthangna | mi tampin thei | ciamteh | vang som många känner, bekant, berömd mi tampi ten thei(min thang na) känguru [c'eng:guru] kängurun kängurur tapua ganhing australiensiskt pungdjur av familjen Macropodinae

känner [c'en:er] kände känt känn! känna verb lungsim sung om | thei | mangngilh lo | ngaihsut uppfatta med sinnena, märka lungsim sukha/lawng in theina leh ngaihsutna känner [c'en:er] kände känt känn! känna verb thei | tel ( theih tel na) ha kunskap om, vara bekant eller förtrogen med

känner [c'en:er] kände känt känn! känna ngaihsutna/thuakna /sukkhatna / ta (på), röra (vid)

känns [cen:s] kändes känts kännas verb sin/zon na pan muhkhiat | entel,vel, sit-se upplevas med känseln el. liknande sinnen

känsla känslan känslor subst. phawk/theihtheih na lungsim | itna ngaihna upplevelse med sinnena (även "förnimmelse av något förestående")

ofta i plural attityd gentemot andra (särskilt förmåga att känna kärlek)

kär[cä:r] kärt kära ngai | deih | lungtung | it förälskad

kär [cä:r] kärt kära ngaihna paktatna |zahtakna muan na älskad, uppskattad

kärlek [²c'ä:rle:k] kärleken nown itna ngaihna |lungsim takpi tawh itna känsla att man tycker mycket om någon

kärve [²c'är:ve] kärven kärvar alom | a thoh | adal bunt el. knippe med (otröskad) säd buhlom | laidal thoh kö [kö:] kön köer kigual | kigual aa angak rad av väntande kigual in amau hun a tun ding ngak kö [kö:] kön köer anung lam ah om | taw(taw-aw) | nung lam sista del av en trupp etc

köar [²k'ö:ar] köade köat köa(!) verb kigual stå i kö

kök [cö:k] köket kök köken noun An huanna | Anbuk rum där man lagar mat

kök [cö:k] köket kök köken Anhuanna mei used only as an affix enklare matlagningsapparat

kök [cö:k] köket kök köken Anhuan dan/ meh huan dan | An mat, kokkons t (japan an france(pian tit an cih te gamdang An) kön könet kön könen subst. numei maw pasal cih a kitheihna egenskapen att vara hane eller hona

köns|roll -rollen -roller subst. numei ahih kei leh pasal te hihding akilawm na bestämd föreställning om hur man bör vara som man el. kvinna

köns|umgänge -umgänget -umgängen -umgängena subst. nu & pa om khawpna

L a i m a i | 86

samlag

köper [c'ö:per] köpte köpt köp! Köpa verb lei ( van lei, na lei) skaffa sig något genom att betala för det, handla

kör [cö:r] körde kört kör! köra verb hawl (mawtaw hual) | nasem | hih/gel framföra (ett fordon) (also "transport")

kör [kö:r] kören körer noun la-pawl(lasa) | lasa khawm mihon(pawl) grupp personer som regelbundet sjunger tillsammans

kör över [cö:r'ö:ver] körde kört kör(!) köra verb gawi | hih khengval in khatvei hihkik köra så att någon hamnar under ens fordon

körkort [²c'ö:rkor_t:] -kortet -kort –korten noun mawtaw hawltheihna | mawtaw licence(lai-sen) intyg på att man klarat ett officiellt körprov

körsbär [c'ör_s:bä:r] körsbäret körsbär körsbären noun phuaitong gak/kung/paak/mel liten röd stenfrukt från träden Prunus avium eller Prunus cerasus

kött [cöt:] köttet noun muskel- och fettvävnad hos människor och djur

köttbulle, -n, -ar, -na noun sa pum ( a bem a kibawl sapum) kött|färs -färsen subst. sa kigawivui | sa kigawi zan |sa kigawi nel malet kött

la se lägger lack [lak:] lacket lack lacken (el. lacken lacker) noun a zanuh – singza- singzutna za ett slags målarfärg med slitstark yta

lackar lackade lackat lacka(!) verb a za zuut hi behandla med (färglös) lack

lackar lackade lackat lacka(!) verb siin hi lada [²l'a:da] ladan lador noun a kholna| saal| buh saal| khai gah kholna mun

byggnad där man förvarar hö och halm etc

lade [²l'a:de] see lägger ladu|gård el. lagård [²l'a:dugå:r_d] -gården -gårdar noun buh beem| a khol na byggnad för kor (på en lantgård)

lag [la:g] lagen lagar noun upadi| zuih ding thu| sepding| bawlding allmän rättsregel (el. samling rättsregler) i ett land; förordning

lag [la:g] laget lag lagen noun ki mawl pawl| ki hel kha| a lom lak a pa | ateen | a phuaih

grupp av personer som samarbetar (i arbete, idrott etc)

lag [la:g] lagen noun zukhauh| a khauh pen zu spad, marinad

laga [²l'a:ga] adj upadi tawh ki tuak| a man| thu maan tawh ki sai only used as an attribute som stämmer med lagen

lagar [²l'a:gar] lagade lagat laga(!) verb hih pha hi | bawl pha hi reparera

lagar [²l'a:gar] lagade lagat laga(!) Verb huan hi tillreda, anrätta

lager [l'a:ger] lagret lager lagren noun vante kholna| kholdan| khol na ding a mun awng| förråd, magasin van te khol na ding mun, khan lager [l'a:ger] lagret lager lagren noun nidang lai a, gual zawh na ngah te a ding a pah tawi na a

ki bawl lu khu paak kual maskinelement som bär upp en roterande axel sing teh kaang nam khat tawh ki bawl paak kual

lager [l'a:ger] lagern lagrar noun tatdan heekdan| omdan khawl dan|khusak dan|nun dan trädet Laurus nobilis kisai | set i a pei siik bom neu lagom [²l'a:gåm] adv. Kicing tak in| a ki lawm a ki tuak| hoihbek inte för mycket och inte för lite, passande, lämpligt

lakan [²l'a:kan] lakanet lakan lakanen noun lupna tung a ki phah paun| puanza| puandal

L a i m a i | 87

tygstycke som används som sängkläder

lamm [lam:] lammet lamm lammen noun tuno| tusa fårets unge

lampa [²l'am:pa] lampan lampor noun khuaphelep mei| mei bap anordning för belysning

land [lan:d] landet länder, -na noun gam stat, rike, landsbygd

land [lan:d] landet land landen noun gam|leitang| logam odlat jordstycke

lands|lag [²l'an:sla:g] -laget -lag -lagen noun gam sung a, a ki mawl mite idrottslag som representerar ett land

landar [²l'an:dar] landade landat landa(!) verb kahto hi|kanto hi ta mark, gå ner

landskap [²l'an:ska:p] landskapet landskap landskapen noun gam sung a gam ke neu khat| gam khen neu

khat del av landet (Halland, Skåne etc)

landskap [²l'an:ska:p] landskapet landskap landskapen noun leitung kidawh zia| gam om dan

(landområde med en viss) natur

lands|ting [²l'an:sting:] -tinget -ting -tingen noun khuasung gamsung kipawlna (kongsi)- hausa politiskt valt beslutande organ som representerar ett antal kommuner i frågor som rör hälso- och sjukvård,

undervisning, socialvård mm

lapp [lap:] lappen lappar noun athem| a huk nang a them|leitang mun litet stycke tyg lapp [lap:] lappen lappar noun lait hem| niin them litet stycke papper

lapp [lap:] lappen lappar noun Scanivia sak lam leh Russia gam a sak lam a minam khat

same

lappar [²l'ap:a r] lappade lappat lappa(!) verb a huk nang hi| puan them hi |a vang hi sätta lappar (på något); laga, reparera

larm [lar:m] larmet larm larmen noun gamlumna| a sau a, gin ngaih ziazua störande ljud, oväsen

larm [lar:m] larmet larm larmen noun lau huai na pen thei sak khol| lungkham

(anordning som ger) varningssignal; alarm

larvig larvigt larviga adj. Hai|ngaih sutna nei lo dum, fånig (vardagligt)

laser [l'a:ser] lasern lasrar noun a nasia mahmah| a khauh pai mahmah khuavak khauh a puasuak sak

van apparat som alstrar och sänder ut en intensiv ljusstrålning lassar [²l'as:ar] lassade lassat lassa(!) verb koih hi|suan hi| vansuan hi| lasta last [las:t] lasten laster noun van|a ki pua van|van puak na| kontena det som bärs el. fraktas, börda last [las:t] lasten laster noun haza| mawhna| gam tat hoih lo envis (och skamlig) ovana

lastar [²l'as:tar] lastade lastat lasta(!) verb van suan hi lägga last på; placera

lastar [²l'as:tar] lastade lastat lasta(!) verb mawhsak hi|ngawh hi most commonly used in the (passive) infinitive ge skulden (för något) lastar [²l'as:tar] lastade lastat lasta(!) verb mawhsak hi|ngawh hi| mawh na zong hi

most commonly used in the (passive) infinitive ge skulden (för något) mawh na muh last|bil [²l'as:tbi:l] -bilen -bilar noun van pua mawtaw pi| lawli mawtaw pi bil med flak som kan ta last

lat [la:t] lata adj. Na sem nuam lo| tha dah lacks a neuter form ovillig att arbeta, bekväm (av sig), slö

later [l'a:ter] noun bawldan vai hawm dan| sep dan bawl dan| plural (högfärdigt eller bortskämt) uppförande

latin [lat'i:n] latinet noun latin kampau språket i romarriket och senare inom katolska kyrkan och vetenskapen

lavin [lav'i:n] lavinen laviner noun vuk kia kia |mualtung pan tulkhal le vuk te cimsuk

stort (snö)ras

L a i m a i | 88

led [le:d] leden leder noun ataang| a kizopna| guh ki zpna rörlig förbindelse mellan ben i kroppen

led [le:d] leden leder noun alai | kizom| lam | a vang sträcka där man kan färdas

led [le:d] lett leda adj. Sia|gitlohna | hoihlo otäck, elak leda [²l'e:da] ledan noun cim huai hun| cimtak huai| cimtakna

känsla av att vara uttråkad

legitimation [legitimasj'o:n] legitimationen legitimationer noun theihna ding a sit| a muan huai na ding a

lak identitetskort (utfärdat av Posten el. av banker) el. andra handlingar som visar vem man är (pass, körkort etc)

lera [²l'e:ra] leran leror noun buan| tungman en jordart som är mjuk och formbar i vått tillstånd och hård i torrt tillstånd

levnad [²l'e:vnad] levnaden noun nuntak hunsung| livstid (also of a person's way of life)

leder [l'e:der] ledde lett led! leda verb makai hi|makaih hi | lamlak hi

ligga främst, vara ledare el. chef för; sköta, styra ,föra (till ett mål)

ledare [²l'e:dare] ledar(e)n ledare ledarna noun makai |mataai|vaihawm|uk person som leder något, chef

ledare [²l'e:dare] ledar(e)n ledare ledarna noun lialam tadensa cih te ah makaihna leh ngaihsutna tidningsartikel som framför en tidnings egna åsikter

ledare [²l'e:dare] ledar(e)n ledare ledarna noun mei/dat aluan theina van te na te ämne som leder elektricitet mycket bra ledig [²l'e:dig] ledigt lediga adj suak ta| awng| man inte upptagen, fri

ledsen [²l'es:en] ledset, ledsna adj dah nedstämd, bedrövad

legitimation [legitimasj'o:n] -en, -er, -na noun hihna taktak lahna- kua taktak cih teltak lahna identitetskort (utfärdat av Posten el. av banker) el. andra handlingar som visar vem man är (pass, körkort etc) lek [le:k] leken lekar noun ngasa tuui| ukeeng tuui parning (hos fiskar)

lek [le:k] leken lekar noun ki mawlna| gual nopna sysselsättning för nöjes skull

lek [le:k] leken lekar noun phe bu khat| phe lom khat kortlek leker [l'e:ker] lekte lekt lek! Leka verb ki mawl hi| ki mawl lai tak hi hålla på med lek(ar)

lek|sak [²l'e:ksa:k] -saken -saker noun naupang ki mawlna| lim tuam taum föremål som används att leka med

lektion [leksj'o:n] lektionen lektioner, -na noun sin na | lai sin na undervisningstimme (i skolan)

ler [le:r] log lett le(!) verb nui dra på munnen, se road el. glad ut

lera leran leror subst. buan|tungman en jordart som är mjuk och formbar i vått tillstånd och hård i torrt tillstån används bl a till keramik

letar [²l'e:tar] letade letat leta(!) verb zong hi|en hi|mu hi| försöka hitta, söka

lever [l'e:ver]levde levt lev! Leva verb nungta hi| teenghi vara vid liv, existera

lever [l'e:ver] levern levrar noun sin ett inre organ i kroppen

leve [l'e:ve] levet leven noun tha pia|lungdam thu ko hi hurrarop

levnad [²l'e:vnad] levnaden noun nuntak hunsung|a hun| nuntak hun sung

livstid

lexikon [l'ek:sikån] lexikonet lexikon (el. lexika) lexikonen noun dictionary| lai khiat na ki gelh lai bu

ordbok lider [l'i:der] led lidit lid! lida verb haksat na thuak hi| ngen theih na thuak hi | gimna thuak

ha smärtor, plågas (also generally, "endure, be afflicted (with)")

lider [l'i:der] led lidit lid! lida verb tan- kan- kheng- hun beisak- khuttawh kikhak

L a i m a i | 89

förflyta (in some phrases)

lie [²l'i:e] lien liar noun lopa meet na tem| phiau kawi handredskap som används för att slå gräs

liftar [²l'if:tar] liftade liftat lifta(!) verb mawtaw alem om in zui pak|hi| mawtaw tung ki luai in tuang hi

(be att få) åka med gratis

liga [²l'i:ga] ligan ligor noun pawl| a khawk | khawk khat| mi gam tat pawl| migilo pawl kriminell grupp, förbrytargäng kipawl na| a ten|a pawl| ki pawl khop na

ligger [l'ig:er] låg legat ligg! ligga verb lum hi| om hi vara i vågrätt läge, vila; vara placerad

ligger över [lig:er'ö:ver] låg legat ligg! ligga verb zan tha pai om hi| zan tawntung om hi

stanna kvar hos någon över natten, sova över

lik [li:k] likt lika adj. Kibang| kisun som har samma utseende som el. påminner om något

lik [li:k] liket lik liken noun misiluang

död (människo)kropp

likadan [li:kad'an: (el. -d'a:n)] likadant likadana pron. Kibang|ki sun| tua mah bang in

av samma slag

like [²l'i:ke] liken likar noun a nam kibang| a sen ki kim| tan bang kim motstycke

liknande [²l'i:knande] adj. Kibang tak in| kisun| ki bang

(nästan) likadan, likartad likväl [likv'ä:l] adv tungcing|tudong| (uang gen n aah ki sang kam mal hi)

ändå, trots det likör [lik'ö:r] likören likörer zu khum|zu khauh khum en söt spritdryck

lilla [²l'il:a] see liten adj no| neu limmar [²l'im:ar] limmade limmat limma(!) verb kaw mat hi klistra

limning [l'im: ning] limningen limningar noun a lang nih ki tuah na| ki suk khak na| ki tuah na| kaw

limpa [²l'im:pa] limpan limpor noun pongmoh bem avlångt mjukt bröd

linje|domare [²l'in:jedom:are] -domar(e)n -domare -domarna noun ki mawl na ah thu khen te| dailuci

domare (i fotboll) som bevakar planens sidlinjer

linje [l'in:je] linjen linjer noun lam| khualzin|mun khat pan mun khat ah lam ngei na

figur med utsträckning åt endast ett håll, sträcka som trafikeras med allmänna kommunikationer ,

kurs, inriktning

lipar [²l'i:par] lipade lipat lipa(!) verb kahpau hi| kap kawm a pau hi| ki diik kawm a kap hi

gråta

lirar [²l'i:rar] lirade lirat lira(!) verb kimawl hi|ciamniuh bawl hi| ki ngeih hi|ciamnuih hi|

spela (boll el. musik) list [lis:t] listen lister noun ciamnuaih na bang a ahi lopi aa bang a kigen knep, slughet

list [lis:t] listen lister noun sing hawng hok| sing peek bawl| lem

tunn ribba av trä (som används för att dölja fogar etc)

lista [²l'is:ta] listan listor noun sazian förteckning

listar ut [lis:tar'u:t] listade listat lista(!) verb mu hi| zong in mu hi

komma underfund med, lura ut

listig [²l'is:tig] listigt listiga adj. lungsim kawi| ngian thei| khemthei som använder list, slug, knepig

litar på [²l'i:tarpå:] litade litat lita(!) verb ,muan huai hi| up huaihi|muang in bel hi| ki nga hi ha förtroende för, tro på

lite el. litet [²l'i:te] adv neu hi| tawmtawm en aning, något

liten, litet, små adj neu liten [²l'i:ten] litet lilla komp.: mindre minst adj. neu obetydlig ifråga om storlek, ålder etc

liter [l'i:ter] litern liter (el. litrar) literna noun lita| tui teh na van ett rymdmått

liv [li:v] livet liv liven noun nutak na| nungta| nuna

L a i m a i | 90

det att leva, levnad, verksamhet

liv [li:v] livet liv liven noun gamlum ngeingai gamlum ziasua livlighet; oväsen buai/ kitotna gamlumna awging ziazua livs|föring [²l'if:sfö:ring] -föringen noun nuntak omzia sätt att leva

livs|medel [²l'if:sme:del] -medlet -medel -medlen noun antang tuibuuk| an neek tui dawn| neek le dawn mat, föda

livsmedelsaffär, -en, -er, -na noun neek le dawn zuak na sai livs|tid [²l'if:sti:d] -tiden noun mi hing khat i nun tak hun sung| nun tak hun sung teng

den tid man lever, levnad

liv|vakt [²l'i:vvak:t] -vakten -vakter noun mi nuntak na cing| micing vakt(styrka) som skyddar ngns liv

ljud [ju:d] ljudet ljud ljuden noun aw awging det som hörs

ljuder [j'u:der] ljöd ljudit ljuda verb aw ging hi|gingsak hi höras, låta

ljud|lös -löst -lösa adj. a aw ging lo| a aw suak lo| gamlum lo som inte hörs, tyst

ljuger [j'u:ger] ljög ljugit ljug! ljuga verb zuau hi| zuau khem hi inte tala sanning, luras

ljus [ju:s] ljuset ljus ljusen noun khuai mei vak det som gör att man kan se, sken

ljus [ju:s] ljust ljusa adj khuavaak som är upplyst; som ger ifrån sig mycket ljus

ljus [ju:s] ljuset ljus ljusen noun a vaak| a taang ljuskälla, belysning

ljusnar [²j'u:snar] ljusnade ljusnat ljusna(!) verb vaaksak hi| a tang na ding a bawl hi

bli ljusare

ljög [jö:g] see ljuger lock [låk:] locket lock locken noun a siin| mit khu| mitdal anordning att stänga till öppningen (på kärl, låda etc), lucka (also figuratively)

lock [låk:] locken lockar noun a kual| a kual| a zial hårslinga

lockar [²l'åk:ar] lockade lockat locka(!) verb kheem hi| zol hi | kaai hi förmå någon (genom löften etc) att göra något

lockar [²l'åk:ar] lockade lockat locka(!) verb kawi hi| kawi| zial hi| ton hi| kual hi göra el. vara lockig

lo|djur [²l'o:ju:r] -djuret -djur -djuren noun sa ngak hi| a meitom a pum tung a kuatkuat a om higamzawh

ngeu kattdjuret Lynx lynx

lod|rät [²l'o:drä:t] -rätt -räta adj. tumai tang tawhki dawng man|tang| a tunglam in

som bildar en rät vinkel mot marken, vertikal logi [losj'i:] logi(e)t logier (el. login) logina noun tawm vei sung a ki ngah om nang khawnl nang | ih mut na

khan| giah buuk tillfällig bostad, husrum

lok [lo:k] loket lok loken noun mei leeng lu| set lu motorvagn som drar tåg, lokomotiv

lokal [lok'a:l] lokalen lokaler, -na noun mun khat| inn pi khat i mun utrymme som används för kollektiv verksamhet

lokal [lok'a:l] lokalt lokala adj. mun tawh ki sai| khua tual som är begränsad till en viss plats

lopp [låp:] loppet lopp loppen noun kidem na löpning

lopp [låp:] loppet lopp loppen noun hun| khang| taang thu (tidens) gång, förlopp

lopp [låp:] loppet lopp loppen noun thau lawng muuk insidan av gevärspipa

lopp [låp:] loppet lopp loppen noun gun |tuu miaung te i a ki zopna utsträckning av vattendrag lortig [²l'or_t:ig] lortigt lortiga adj. siang tho lo| niin| tui niin

L a i m a i | 91

smutsig (informal)

lott [låt:] lotten lotter noun aitaang| ki hel| a khen| ai tuam| mun khat föremål som används för att göra ett slumpmässigt val, lottsedel

lott [låt:] lotten lotter noun kaam|a kop in| a lom in det som tilldelas någon (genom arv el. slumpmässigt val) (also used figuratively)

lov [lå:v] lovet lov loven noun hun awng ledighet från skolan

lov [lå:v] lovet lov loven noun phat| pahtawi pris, beröm

lovande [²l'å:vande] adj. phat tuam huai| lam et huai som lovar gott för framtiden, löftesrik hih tuak| hoih tuak lovar [²l'å:var] lovade lovat lova(!) verb kamciam pia hi| kiciam hi ge löfte om, försäkra

lovar [²l'å:var] lovade lovat lova(!) verb phat hi| pah tawi hi prisa, berömma

lovlig lovligt lovliga adj. phal thei tillåten (att jagas) (även bildligt)

lucka [²l'uk:a] luckan luckor noun kongvang| tawlet| kongvang öppning

lucka [²l'uk:a] luckan luckor noun a kikal| a awng| mun awng| a kal mindre dörr

luder [l'u:der] ludret ludren noun numei ki zuak| numei gina lo| vaang nei lo numei

hora (informal) luft [luf:t] luften noun lei tung huih| huih det man andas, atmosfären ovanför markytan

luftar [²l'uf:tar] luftade luftat lufta(!) verb huih thau vädra

lugg lug:] luggen lugga noun samzang- samzang taltung a kaisuk hår (som hänger ner i pannan)

luggar [²l'ug:ar] luggade luggat lugga(!) verb sam kaai hi| sam huai hi| kaai hi dra i håret

lugn [lung:n] lugnt lugna adj dai| taanglo|kip| som rör sig mycket lite

lugn [lung:n] lugnet noun a hi hiit hiat omdan khawl dan behärskning av känslor

lukt [luk:t] lukten noun a gim nam theih na| a nam

förmågan att uppfatta lukt, luktsinne

luktar [²l'uk:tar] luktade luktat lukta(!)verb anam hi| a nam za hi ge ifrån sig lukt, dofta, känna lukt, vädra

lumpen [l'um:pen] noun gal kap militärtjänsten

lunch [lun:sj] lunchen luncher, -na noun sun an (sun an neek hun) måltid mitt på dagen lunga [²l'ung:a] lungan lungor noun kal andningsorgan hos människan (och högre djur)

lunnare naal hi lur [lu:r] luren lurar noun ki tawh a ki bang gua tawh a ki bawl tum theih nam khat| tam ngai ett slags blåsinstrument

lur [lu:r] luren lurar noun a ngah mi| van| telephone ngaih na| aw mat na

den del av en telefon som man håller mot örat

lur [lu:r] luren lurar noun lusu| mengme| tawm vei ih mu en stunds sömn

lurar [²l'u:rar] lurade lurat lura(!) verb buksim hi| ngaksim hi

stå på lur pai sim| buksim| ngaksim lurar [²l'u:rar] lurade lurat lura(!) verb khem hi| zuau hi använda lögn för att vinna fördel

lus [lu:s] lusen löss lössen noun hik| lungno most often in plural insekt som lever i människors el. djurs skinn el. hår

luskar ut [²lus:kar'u:t] luskade luskat luska(!) verb zong khia hi ta reda på (genom list) (informal)

L a i m a i | 92

lust [lus:t] lusten noun lungkim na| lungkim känsla av tillfredsställelse

lust [lus:t] lusten noun uutna| deih na önskan att pröva (något intressant)

lusta [²l'us:ta] lustan lustar noun lunggulh na|nu le pa om khop lunggulh luatna

sexuell åtrå lustig [²l'us:tig] lustigt lustiga adj. nuih zaak huai|lawp huai|nophuai|

rolig, komisk tel sitset na ding a hilh haksa lutar [²l'u:tar] lutade lutat luta(!) verb kitep – awng dengdang - kingam stå snett , ställa snett

luva [²l'u:va] luvan luvor noun tumul lukhu en slags stickad mössa

lycka [²l'yk:a] lyckan noun kam phatna| lungdaman| a thu ki tuak känsla av djup glädje

lyckad [²l'yk:ad] lyckat lyckade adj. gual zo hi| a phat tuamna om hi som har lyckats bra

lyckas [²l'yk:as] lyckades lyckats lyckas verb gual zawh na ngah hi| kizom hi

ha lycka el. framgång; klara av (att)

lycklig [²l'yk:lig] lyckligt lyckliga adj gualnuam| lungdamlungkim| kampha full av lycka, glad

lyder [l'y:der] lydde (el. löd) lytt lyd! lyda verb mang hi| thumang hi göra som någon annan vill

lyder [l'y:der] lydde (el. löd) lytt lyd! lyda verb taai hi| sim hi |kan na tawh tel hi| ha en viss lydelse (also "have a certain content") sim| thei| mu| simkhia lydig lydigt lydiga adj. mang| amangding a kigingsa in om som lyder utan invändningar

lydnad [²l'y:dnad] lydnaden noun thuman na| thu pha det att lyda lyfter [l'yf:ter] lyfte lyft lyft! lyfta verb a sang ah lamto hi|lawpsak hi| suai hi höja till en högre nivå, föra uppåt lamto lysande [²l'y:sande] adj. tampi| pi et huai| bun mycket framstående

lyser [l'y:ser] lyste lyst lys! lysa verb taan hi| khua vaak taan hi| te sak hi ge ifrån sig ljus, skina

lyser [l'y:ser] lyste lyst lys! lysa verb zuak hi | zasak hi in some phrases meddela offentligt, kungöra

lyssnar [²l'ys:nar] lyssnade lyssnat lyssna(!) verb ngai hi höra uppmärksamt

lyster [l'ys:ter] lystern lystrar noun niim| tee| siang| tang glans låda lådan lådor subst. singkuang|bizu (fyrkantig) behållare

låg [lå:g] lågt låga lägre lägst adj sang|l aliatna| niam|sawtlo som ligger långt ner på en skala ,som har en höjd under det normala

lånar [²l'å:nar] lånade lånat låna(!) verb kawm hi| kawm khia hi använda något (kostnadsfritt) som tillhör en annan, låta någon använda det man äger, låna ut

lånekort [²l'å:nekor_t:] -kortet -kort –korten noun kawm na kat dal| na khat pepeuh kawm nang kat

bevis på att man har rätt att låna på bibliotek

lång [lång:] långt långa; komp.: längre längst adj. sau|a hun sawt

som har stor längd i tid och rum

långfranska [²l'ång:fran:ska] -franskan -franskor, -na noun a mel a kang pong moh sau

långt vitt franskbröd

långsam [²l'ång:sam:] långsamt långsamma adj. damdam |ziakai tak in

som har låg hastighet, som rör sig sakta

lås [lå:s] låset lås låsen noun tawh

anordning att låsa med

låser [l'å:ser] låste låst lås! låsa verb tawh kalh in khak hi| thong kia sak hi stänga (en dörr) så att man inte kan öppna utan nyckel tawh kalh hi

låt [lå:t] låten låtar noun aw ging -tumtheih githa awging-

melodi

L a i m a i | 93

låter [l'å:ter] lät låtit låta; låt mig se verb phal hi| hisak hi

höras, ljuda

låter [l'å:ter] lät låtit låta verb ging hi

tillåta, gå med på

läder [l'ä:der] lädret noun savun|a ki nuainiim sa, savun| a melkibawl ding savun\

bearbetad djurhud (som används till skor, väskor etc) lägenhet [²l'ä:genhe:t lägenheten lägenheter, -na noun taih khan

bostad (i hyreshus), våning

lägger [l'eg:er] la(de) lagt lägg! lägga verb lumhi| munla hi| ngam|tua lai ah om hi

få att ligga (mot underlaget) sätta samman

lägger av [leg:er'a:v] lade lagt lägg! lägga verb khawl hi| khawl lai tak hi

sluta (med något)

läkar- adjektiv zatui lam pilna|zatui| zatui lam tawhki sai theih na läkare [²l'ä:kare] läkar(e)n läkare läkarna, -na noun siavuan| zatui sia| cidam na lam ah sia

person som har till yrke att bota sjukdomar, doktor

läkare; medicinare {om student} (substantiv) zatui lam sia|zatui sia

läkarundersökning [²'un:der_sö:kning] undersökningen zatui tawh damsakna| cidam na sit

det att undersöka något el. någon, granskning

läkar|vård [²l'ä:karvå:r_d] -vården noun zatui tawh dam sak dan| damsak

behandling som ges av läkare

läke|medel -medlet -medel -medlen subst. zatui|zatang

medicin

läker [l'ä:ker] läkte läkt läk! läka verb damkik hi|haksat na te nuam taumhi| bli bra (igen), a na dam tuam| damsiang

läktare [²l'ek:tare] läktar(e)n läktare läktarna noun pulpit tung| pawi et nang atung dei

upphöjd åskådarplats

lämnar [²l'em:nar] lämnade lämnat lämna(!) verb haw hi| pusuak hi| nusia hi| phal hi

räcka, ge, hand, give, avlägsna sig från en plats, låta vara kvar

lämplig [²l'em:plig] lämpligt lämpliga adj ki lawm mahmah| kituak

passande

län [lä:n] länet län länen noun khawk|gamke khat i khawk| gam khen khat i khawk

geografiskt område som är en administrativ enhet inom statsförvaltningen

länder [l'en:der] see land gam

längd [leng:d] längden längder noun sazian| sazain pia

in compounds förteckning, register

länge [²l'eng:e] komp.: längre längst adv a hun sau tak in

under lång tid

längtan [²l'eng:tan] längtan noun lunggulh luatna| uuk luat na

det att önska starkt el. vänta ivrigt

längtar [²l'eng:tar] längtade längtat längta(!) verb phawk hi| ngai hi önska starkt, vänta ivrigt deihgawh hi\ lunggulh hi

läns|styrelse [²l'ä:nsty:relse] -styrelsen -styrelser noun khawk ki uk na

förvaltande statlig myndighet i länet

läpp [lep:] läppen läppar noun muuk| kuang uk gong| zah tak lo a thu gen

en av de två (röda) hudflikar som bildar munöppningen

lär [lä:r] lärde lärt lär! lära verb hilh hi|lak hi| sin pih hi undervisa, visa hur något ska göras

lär sig [l'ä:r_sej] lärde lärt lär! lära verb kan in sin hi

inhämta kunskap el. färdighet, studera

lära läran läror subst. hilh- lai hilh –thu hilh

kunskapssystem

lärare [²l'ä:rare] lärar(e)n lärare lärarna, -na noun sia nu|sia pa

person som undervisar

lärarinna [²lä:rar'in:a] lärarinnan lärarinnor noun numei sia sem|sia nu

kvinnlig lärare (unofficial term)

lärdom [²l'ä:r_dom:] lärdomen lärdomar noun sin n apan a nagh pilna

(stora) kunskaper (inhämtade genom studier) lärling [²l'ä:rling] lärlingen lärlingar noun nasep ki sin| mi thak

person som lär sig ett yrke, praktikant

lärlingsutbildning na sepna ding asiam na khat pen sin|sin na

L a i m a i | 94

läser [l'ä:ser] läste läst läs! Läsa verb lai sim hi

se igenom och begripa (en skriven text)

läser [l'ä:ser] läste läst läs! läsa verb sin hi| kan hi

studera

läsk [les:k] läsken noun sawda pa sing gah tui

(söt) kolsyrad dryck läslig [²l'ä:slig] läsligt läsliga adj sim a ki ngah| ki sim thei| a kit el lai mal|

som kan läsas

läsning [²l'ä:sning] läsningen noun laisim dan| lai simna tawh ki lai

det att läsa lätt [let:] lätt lätta adj baih| ol| zaang

som har liten vikt, enkel, okomplicerad

lättar [²l'et:ar] lättade lättat lätta(!) verb lam to hi| huh hi

avta, lyfta, göra el. bli lättare

lätthet [²l'et:he:t] lättheten noun ol hiithiat na| haksat loh na|baih na

lättmjölk [l'et mjöl:k] mjölken noun athau tawm bawng nawi

läxa [²l'ek:sa] läxan läxor,-na noun innlai

hemuppgift

löder [l'ö:der] lödde lött löd! löda verb siik le siik mat hi| siik le siik zom hi| wading saw

sammanfoga metallbitar med smält metall

löfte [²l'öf:te] löftet löften löftena noun kamciam| kiciam na pia

det som någon lovar

lögn|hals [l'öng:nhal:s] -halsen -halsar noun zuau phuak pa| a maan lo thu gen pa person som ljuger, lögnare

lök [lö:k] löken lökar noun lo thang

rund grönsak av släktet Allium med stark smak

löje löjet löjen löjena subst. kheem na|ciam nuih na| zah pih na

hånfull munterhet

löjlig löjligt löjliga adj. nuih zaak huai

komisk, skrattretande

lön [lö:n] lönen löner ,na noun pong man khasum| kha sum| thaman( na sem a nagh sum)

pengar som betalas ut för arbete, ersättning

lönande [²l'ö:nande] adj. a meet na om hi

som lönar sig, inkomstbringande

lönar sig [²l'ö:nar_sej] lönade lönat löna verb ameet om sak hi| apung om sak hi

vara värd besväret; ge avkastning

lönn lönnen lönnar subst. a liim | singtak| sawl bawk

trädet Acer platanoides

lön|tagare -tagar(e)n -tagare -tagarna subst. tha man| na sem kha sum

anställd, arbetstagare löpare [²l'ö:pare] löpar(e)n löpare löparna noun ataai pa

idrottsman som löper

löpare [²l'ö:pare] löpar(e)n löpare löparna noun check ki ngeig ciang a a kum pi pa lim

pjäs i schack

löper [l'ö:per] löpte löpt löp! löpa verb taai ki demhi| taai ki dem na ah va taai

delta i löpning; springa fort

löper [l'ö:per] löpte löpt löp! löpa verb keek hi | zaan hi| sawk phei hi

sträcka sig i en viss riktning

lös [lö:s] löst lösa adj. a ki ciang tan n apan suak ta| ki lom hen lo

som inte sitter (stadigt) fast, ge fri

lös löst lösa adj. kol|,khiam| a kpsuak ding a thuah lo

mjuk, porös, motsats hård, kompakt khih lo| tun lo

löser [l'ö:ser] löste löst lös! lösa verb a dawn na zong hi| lem hi

klara, komma tillrätta med

löser löste löst lös! lösa verb tuisuah hi| phiat hi

blanda upp tui sungah zatang tui suah hi

löser löste löst lös! lösa verb pia hi| aap hi få mot betalning

löser löste löst lös! lösa verb khah hi| suak ta sak hi

ge fri

L a i m a i | 95

lördag [l'ö:r_da(:g)] lördagen lördagar, -na noun ki gin ni| nipi zawh ni guk ni

veckans sjätte dag

löss [lös:] see lus

löv [lö:v] lövet löv löven noun sing teh

blad på träd och buskar

mage [²m'a:ge] magen magar, -na noun gil| gilpi

organ där man smälter maten

mager magert magra adj. gawng hi. benig (om kroppsbyggnad hos människor och djur; även om låg fetthalt; bildligt "dålig, obetydlig")

majs [maj:s] majsen noun vai miim, bagn buh

sädesslaget Zea mays

maka [²m'a:ka] makan makor noun Zi| lawmnu

hustru

makar [²m'a:kar] makade makat maka(!) verb tang sak hi| nawl khin hi|laih hi| suah hi

flytta, förskjuta

make [²m'a:ke] maken makar noun papi| pasal

äkta man

makulerar [makul'e:rar] makulerade makulerat makulera(!) verb siin hi| liah hi| susia hi

kassera el. förstöra (papper)

mal malen malar subst. pengpe leep- khuamial ciang a meivak bawha hong leng

ganhing kha nei även massord liten insekt av familjen Tineidae (som lever i kläder etc)

malaria Khua sik,nat tun nat na mamma[²m'am:a] mamman mammor, -na noun nu | nu nu

mor, moder man [man:] mannen män männen noun pasal

vuxen person av hankön

man [man:] mannen män männen noun pasal| numei i pasal

(äkta) make

manar [²m'a:nar] manade manat mana(!) verb naakpi, deih tak a han thawn hi uppmana aqm-hilh hi.

mandel [²m'an:del] mandeln mandlar noun singgah badan gah

nöt från mandelträdet Prunus amygdalus

mandel [²m'an:del] mandeln mandlar noun tonsil leibul dang

tonsill

mangel [m'ang:el] mangeln manglar noun puan tui suuk na set| puan kawt suuk na set

apparat som slätar ut tvättade kläder och textilier genom att pressa dem mellan två valsar

manglar [²m'ang:lar] manglade manglat mangla(!) verb puante pen asuuk naset sung ah koihin atui suuk hi

apparat som slätar ut tvättade kläder och textilier genom att pressa dem mellan två valsar ki sia sakhi

mani [man'i:] mani(e)n manier noun lunglawpsak –lungsim thalawpsak –lunggulh lua

onormalt intresse (för något) lunglutluatna – aval lua aa ngaihsut denkei na

manipulerar [manipul'e:rar] manipulerade manipulerat manipulera(!) verb pilvang tak aa nakhat a ma

deih dandan in hei hantera eller påverka något el. någon på ett ohederligt sät

manlig [²m'an:lig] manligt manliga adj. pasal vai

typisk el. lämplig för en man

manlig [²m'an:lig] manligt manliga adj. pasal| a pa

som är av mankön

mapp [map:] mappen mappar noun lai a lom| fal| laidal te koih khawm

förvaringspärm

maraton [m'a:ratån] noun maraton tai ki dem na

L a i m a i | 96

löpning 42 kilometer

margarin[margar'i:n] margarinet noun huan an ding a a ki zang thawhbat thau

ett slags matfett pong moh tung a a ki taat thawhbat nam khat

mark [mar:k] marken marker noun neihsa leitang- gamsung -huangsung

ägt landområde, ägor

mark [mar:k] marken marker noun leitung lei maitang jordyta

mark [mar:k] marken mark marken noun ciapteh na

mynt (i t ex Tyskland och Finland)

markerar [mark'e:rar] markerade markerat markera(!) verb lak hi| ciap the na lak hi

bevaka (motspelare i t ex fotboll)

markerar [mark'e:rar] markerade markerat markera(!) verb ciam the hi

ange, visa

marknad [²m'ar:knad] marknaden marknader noun sumlei sum zuak na mun| zi

(offentligt utlyst och regelbundet återkommande) handel utomhus; torghandel; basar

marmelad [marmel'a:d] marmeladen marmelader noun lingmaw tui

fruktmassa (av apelsin etc) i geléform lingmawhawng tawh a ki bawl pong moh tung a a ki taak zu

marscherar [marsj'e:rar] marscherade marscherat marschera(!) verb gamgi ciam the hi

gå i takt (som soldater)

marsvin [²m'a:r_svi:n] marsvinet marsvin marsvinen noun lungno

en liten gnagare utan svans (Cavia porcellus)

mask masken maskar subst. tangtel

ryggradslöst djur av gruppen Vermes (särskilt den typ som håller till i jorden) maskar maskade maskat maska(!) verb damtak a na sem| sikaan tawh ki tuak a na sem

medvetet sänka (arbets)takten, förhala tiden

maskerad [masker'a:d] maskeraden maskerader noun kineih hi| hih khem hi

kostymbal

maskin [masj'i:n] maskinen maskiner noun setvan

apparat som utför arbete och drivs med energi

maskning maskningen subst. na sem ta siikaan| thu khun| na sem te ki ut na

medveten sänkning av (arbets)takten; obstruktion

massa [²m'as:a] massan massor noun atam| a lom| agih na| mitampi| a mal tam

stor mängd människor

mat [ma:t] maten noun neek theih dawn theih

näringsämne som man äter

mataffär, -en, -er, -na noun an sai- An huan sa huan nailo kizuakna sai matar [²m'a:tar] matade matat mata(!) verb vaak hi|an vaak hi| beh lap hi

ge mat åt

match [mat:c (el. mat:sj)] matchen matcher, -na noun ki dem na|ki mawl na tawh ki sai

tävling matematik [matemat'i:k] matematiken noun ga naan|tenchia

vetenskapen om tal; skolämnet räkning

materia el. materie materien materier subst. dat | physic lam a, om dat te

allt som finns i den fysiska världen (i motsats till den andliga)

matfett moh a ngot sak na ding a a ki hel a thau khal| moh kan na ding sathau

matris alim, a mel bawl|pongsan bawi| mat|rätt se rätt subst. meh| an| kua ai|kuang uuk

mat|sal [²m'a:tsa:l] -salen -salar noun an neek tui dawn na dei golpi| an neek na dei

(större) rum där man äter; matrum

mat|sedel -sedeln –sedlar subst. An min mehmin ki at na lai (An sai ah aki ngah teng ki-at na lai)

förteckning över maträtter (på restaurang); meny

mat|sked [²m'a:tsje:d] -skeden -skedar noun siik keupi|siikkeu

sked att äta med

matspö nga kawi mat|säck [²m'a:tsek: (el. ²m'as:ek:)] -säcken -säckar noun sun siah bel| an um| sun an bel

mat som man tar med på utflykter etc, proviant

matt [mat:] matt matta adj. thatang|tha| nun taak na tha| tha neem trött, kraftlös

matt [mat:] matt matta adj. khuak hai| te lo|siang lo

som inte är klar och skarp

L a i m a i | 97

matta [²m'at:a] mattan mattor, -na noun kawzaw| a phah|pheek

golvbeläggning av vävda etc textilier

matte [²m'at:e] matten noun ga nan lamtawh kisai sanglai (tuat tangtang lam tawh kisai)

matematik (vardagligt)

matte matten subst. to nu | ukpi nu

matmor (för hund etc) mazarin mazarinen mazariner subst. pong moh a khum nam khat

bakverk av mördeg (med fyllning av mandel, ägg och socker)

med [me:(d)] adv tawh ( a mah tawh- amah zong)

också

med [me:d] meden medar noun a sim tat mi| sum dong pa

most often used in the plural skena som en kälke etc glider på

medalj [med'al:j] medaljen medaljer noun min phatna thaman, dangkapi

liten metallplatta (i form av ett mynt) som används som belöning el. pris

medan [²m'e:dan] conj. Laitak| hang| a mantak in

under tiden som, samtidigt som

medborgare [²m'e:dbår:jare]medborgar(e)n medborgare medborgarna noun gam mi hih na| tualsung mi

hihna person som tillhör en viss stat

meddelande [²m'e:de:lande] meddelandet meddelanden meddelandena noun thu puak| vaikhak kammal

upplysning, rapport

medel [m'e:del] medlet medel medlen noun neih leh lam sum leh pai

only in the plural tillgångar, pengar medel [m'e:del] medlet medel medlen noun a dan| a hihdan| a sep dan| a bawl dan-alampi

sätt, metod

medel|ålders [²m'e:delål:der_s] adj. kum lai hawl pawl| khang lai pawl

som är i medelåldern

medföljer medföljde medföljt medfölj! medfölja verb hih khawm hi| guang khawm hi| thuah khawmhi

mest i lös sms följa med, vara bifogad

medger [²m'e:dje:r]medgav medget(el.medgivit)medge(!)(el.medgiv! medgiva) verb ki siik kik hi|phal hi|

erkänna, hålla med om , tillåta, ge möjlighet till ciam teh hi

medicin [medis'i:n] medicinen mediciner, -na noun zatang- zatui

läkarvetenskap, läkemedel

medicinsk [medis'i:nsk] medicinskt medicinska adj. ki at lo a damsak na

som rör läkarvetenskapen

medlar [²m'e:dlar] medlade medlat medla(!) verb khen ( a kitawng khat peuh khen- lemtuah) phelh

försöka nå en uppgörelse i en konflikt

medlem [²m'e:dlem:] medlemmen medlemmar noun pawl pih| pawl khat| ki hel mi-pawl mi

person som tillhör en organisation

medium [m'e:djum] mediet medier (el. media) noun – nasepna a kizang kampau- alaihawl pawl used most commonly in the plural (informations)medel, medelstor

medverkar medverkade medverkat medverka(!) verb ki hel hi|pa hi

bidra, hjälpa till; vara med, delta pia hi| huh hi

mejar [²m'e:jar] mejade mejat meja(!) verb aat hi| tan hi| at tan hi

sl å av med lie

mejeri [mejer'i:] mejeri(e)t mejerier noun bawngnawi kholna| thawhbat, dengkhe, cih te pawl huan na mun

ställe där man behandlar mjölk och framställer smör, ost etc nawi tawh ki bawl van sai

mejslar [²m'ej:slar] mejslade mejslat mejsla(!) verb sekkhu tawh tan| sekkhu tawh khuak|sekkhu tawh bawl

forma el. bearbeta med mejsel sek khu tawh bawl

mellan [²m'el:an] prep a lai| nih ki kaal

mellanmjölk, -en noun athau tamlua lo bawng nawi

melodi [melod'i:] melodi(e)n melodier noun a zaak nop huai aw ging , la sak siam aw

ordnad följd av toner som bildar en helhet a lam dang ding a ki bawl la aw ciap the na

melon [mel'o:n] melonen meloner noun sing tangmai

frukt av växten Cucumis melo

men [men:] conj a hih hang –( kampau zopna)

(indicates objection or restriction) men [me:n] menet men menen noun liamna ngah-liam- kisia

skada (in phrases)

menar [²m'e:nar] menade menat (el. ment) mena(!) verb upna nei hi| um mawh hi

L a i m a i | 98

tycka

menar [²m'e:nar] menade menat (el. ment) mena(!) verb gel |akhiatna, agennop, acihnop

avse, åsyfta

mening [²m'e:ning] meningen meningar noun gel sa te| gel na

åsikt, uppfattning

mening [²m'e:ning] meningen meningar noun ngaih sut| upmawh na|| upna betydelse

mening [²m'e:ning] meningen meningar noun a khiat na| lai gual

avsikt, syfte

mening [²m'e:ning] meningen meningar noun lai gual

en eller flera satser som uttrycker en tanke (och som i skrift brukar avslutas med punkt)

meny menyn menyer subst. Meh sazian( an sai ah) van man ciap teh na (van zuak na sai ah)

matsedel

mej [mej:] see mig

mer el. mera [me:r] adj tam zaw

comparative som har större utsträckning

merit [mer'i:t] meriten meriter noun citna, hoihna, pilna siamna tawh citzawhna | hih na |za

(bevis på) utbildning el. erfarenhet som är till nytta när man söker en tjänst

mest [mes:t] mesta adj. a sensang pen tawh| a sangpen

superlative som utgör största delen el. mängden, störst

mest [mes:t] adv. Atamzaw- a sensang zaw

used especially in comparisons i högsta grad; oftast

metall [met'al:] metallen metaller noun siilkkang- haak ( a keekseu thei lo sik) mineraliskt grundämne med stor hållfasthet (t ex järn)

metar [²m'e:tar] metade metat meta(!) verb ngakawi tawh ngabeng| nga man

fiska med spö

meter [m'e:ter] metern meter (el. metrar) meterna noun mitre| a sauna tehna

ett längdmått

metod metoden metoder subst. ahihdan, abawldan, nasepdan

(systematiskt) sätt att utföra något

middag [m'id:a(:g)] middagen middagar noun suun kim laitak|suun hun

tid omkring kl 12 på dagen

middag [m'id:a(:g)] middagen middagar noun nitak an neek pawi| nitaak an

(huvud)måltid på dagen

migration -- uum leh bel, inn leh lo tawh ki sai | mun laak kik na| ki tuah kik hin na tawh ki sai

migrationsminister-- umm le bel neih le lam ki tuah na tawh ki sai a Ulian pa, a lian pen pa mikrofon [mikrof'å:n] mikrofonen mikrofoner noun awngaih na ding a ki zang pauna| maih, Mic

apparat som förvandlar ljud till elektrisk ström

mikrovågsugn [²m'ik:råvå:gsung:n] -ugnen -ugnar, -na noun huihlum set taeh lumsakna ( set)

ugn där tillagningen av mat sker med mikrovågor och därmed blir mycket snabb mil [mi:l] milen mil milen noun tai| khualzi’n ciang a a gamlaat na the na tai

ett längdmått (= 10 kilometer)

mild [mil:d] milt milda adj. anel- migi- nunneem- nasia lo

vänlig, angenäm, behaglig

mild [mil:d] milt milda adj. a votlualo

ljum, behaglig (of weather)

militär [milit'ä:r] militärt militära adj. galkap (n) galkap, leitunga thau tawh galkap mi

som avser krigsmakten, krigs

militärkupp thu neih na a la gal kapte aana teng thei gal kap miljon miljonen miljoner subst. tul then

1 000 000

miljö [milj'ö:] miljön miljöer noun (n) kiim leh pam a omte, i kinaihpihte

omgivning, omgivande natur

miljöminister kiim le paam tawh ki sai a Ulianpi pa min [min:] mitt mina pron kei i| kei a

possessive form of I som tillhör mig

mindre [m'in:dre] adv. a mal tawm zaw| neu zaw| tawm bek comparative inte så mycket, i lägre grad

minne [²m'in:e] minnet minnen minnena noun phawk hi|ciamteh hi|phawtna ding van| letsong

hågkomst, erinring

L a i m a i | 99

minnes|märke [²m'in:esmer:ke] -märket -märken -märkena noun phawkna | phawkna mualsuang

historiskt föremål; föremål till minne av någon el. Något

minns [min:s] mindes mints minns! minnas verb phawk hi

komma ihåg

minskar [²m'in:skar] minskade minskat minska(!) verb khiam hi| tawmsak hi| neusak hi

bli mindre, avta, göra mindre, reducera minst [min:st] minst minsta adj. a tawmpen| neumahmah| a tawmpen

obetydlig ifråga om storlek, alder, superlative obetydligast

minut [min'u:t] minuten minuter, -na noun minit(nai ah ki zang)

mått på tid (=60 sekunder)

miss [mis:] missen missar noun kipelh na| aman lo ngaih sutna

misslyckande, fel

missar [²m'is:ar] missade missat missa(!) verb kipelh hi| suakta hi|sumhi| gual lel hi

misslyckas med att träffa ett visst mål

missbrukar [²m'is:bru:kar] missbrukade missbrukat missbruka(!) verb (v) zangkhial, akizat ding banga zang

khalo, ahilopi a zang, kampau zangkhial, agitloh huaipi a bawl använda på ett olämpligt el. skadligt sätt

misshandlar misshandlade misshandlat misshandla(!) verb do hi|sathuan hi| tum hi

utsätta för misshandel

misslyckad noun tuahsiatna, taangtut lohna missnöjd missnöjt missnöjda adj. lungkiim lo| thangah lo

som känner missnöje, missbelåten

misstag misstaget misstag misstagen subst. khial | khialh na oavsiktligt fel, förbiseende misstar sig misstog misstagit missta(g)! missta(ga) verb khial hi

ta fel

misstänker [m'is:teng:ker]misstänkte misstänkt misstänk! misstänka verb ummawh hi| muangmawh hi

ha misstankar mot

mister miste mist mista verb bei hi|mang hi

förlora, gå miste om

mitt [mit:] mitten noun alaizang| (n) alai, akikal, nih kikal a laizang

mitt ---- -( kei a cihna) neih na lak | sweden ali ah ett a ki zatna te i neihna lah na kam mal medelpunkt, centrum

mjuk [mju:k] mjukt mjuka adj nip hi| neem hi| khaubekbak lo hi

som ger efter vid beröring

mjölk [mjöl:k] mjölken noun bawngnawi

näringsrik vit vätska (från t ex kor)

mjölkar mjölkade mjölkat mjölka(!) verb nawisuuk hi

trycka ut mjölken ur t ex kons spenar (bildligt "suga ut vinst")

mjölkkanna bawngnawi bung| bawngnawi koih na pipa bung pi mjölpulver [p'ul:ver] pulvret pulver pulvren (el. pulverna) noun nawi vuui finfördelat ämne

mobbar [²m'åb:ar] mobbade mobbat mobba(!) verb zawhthawh bawl hi|simmawh bawl hi| kigual zo sak hi

ge sig på, trakassera (often of several persons who harass one)

mobbning - a zo thawhpa| a kisia sak pa mode [²m'o:de] modet moden modena noun kizepna, silh leh teen

för tillfället rådande (kläd)smak

modell[mod'el:] modellen modeller, -na noun alim, amel, etteh dinga akibawl förebild, exempel

, (standard)utförande av en viss vara (t ex bilar, maskiner, kläder)

moder [²m'o:der] modern mödrar see mor nu| nu pi

modern [mod'ä:r_n] modernt moderna adj tulai tuhun, tulai hun tawh kituak

som är från el. avser nutid

modern [mod'ä:r_n] modernt moderna. tulai gamtat zatna, tulai lungsim leh hihdan pibawlna

moderiktig

modern - nu cih na hi a, ( Sweden pau in bestämform ki ci- in a kician khat kawk hi) The mother|

manglai in moders|mål [²m'o:der_små:l] -målet -mål -målen noun kampau | i pau theih cil a kipan i pau pen| kampau

i khankhiatpih kampau det språk som en person är uppfödd med

modul [mod'u:l] modulen moduler noun Innsung vanzat (tutphah sabuai ii adei a dei- alu akhe cihdan)

L a i m a i | 100

standardiserad enhet khapi tung kahciang akilawnto pen

mogen moget mogna adj. min hi| hamhi| nek theih ding a om| a ki ging sa a om

fullt utvecklad, färdig (att ätas) (om frukt; även bildligt), motsats omogen

mogen moget mogna adj. khangcing| a huncing| picing| a huncingta tuah khak, theihkhak ,phuutkhak hau

erfaren, klok

mognar [²m'o:gnar] mognade mognat mogna verb minta| nungak tangval hi ta| picingta bli mogen, bli erfaren

moln [må:ln] molnet moln molnen noun meei| guah meil| meeilum|luummei

samling av vattenpartiklar i atmosfären som skymmer solen

monument [monum'en:t] monumentet monument monumenten noun phawlna mual suang

minnesmärke mualsuang haan cihte

mor el. moder [mo:r] modern mödrar, -na noun nu

kvinnlig förälder, mamma

mor|mor [²m'or:mor:] -modern noun pi| i nu lam pan a, pi

mammas mamma

mord [mo:r_d] mordet mord morden noun mithat| mithahna

dödande med avsikt

morgon [²m'år:gån] morgonen morgnar (el. mornar), -na noun ziingsang|ziingsang lam

de första timmarna på dagen

morsk morskt morska adj. hangsan, ngam, maingalna| a mah le a mah ki muang| ki hi sak

orädd, karsk

mot prep. Nial| kalh| langpan| a lehlam| a langlamah (anger opposition) jfr emot

mot prep. ah| a ding| pen (anger riktning) , (anger utbyte)

motion [motsj'o:n] motionen motioner noun kisinna, pumpi thahat sinna, lai gelh sinna

only in the singular träning, kroppsrörelse (för hälsans skull)

motivation [motivasj'o:n] motivationen noun agamtatsak na, na khat semkhiasak, lungsim ukna piangsak

hansuah, thalawpsak drivkraft,intresse

motor [²m'o:tor] motorn motorer noun set, akipeina| mawta

apparat som driver något

motsats [²m'o:tsat:s] motsatsen motsatser, -na noun kilehbulh

motsatt förhållande, kontrast

motar [²m'o:tar] motade motat mota(!) verb khaktan

spärra vägen för (någon)

motståndare[²m'o:tstån:dare]motståndar(e)n motståndare motståndarna noun langpang, adomi, langdo na

person som aktivt bekämpar något kidempih- lang khat lam te

mott [måt:] motten (el. mottet) mott motten noun than| lungno skadeinsekt

mottar el. mottager mottog mottagit motta(!) (el. mottag! mottaga) verb sang hi ngah hi

även lös sms ta emot, få , ta emot, möta

motverkar [²m'o:tvär:kar] motverkade motverkat motverka(!) verb lehdohi, athu leh gawphi, kikapthuah hi

kikhakcip hi motarbeta, hindra

mulen mulet mulna adj. meeisah| meei in tuam

täckt med moln (bildligt "dyster")

mulnar mulnade mulnat mulna(!) verb meei ong sah hi| meei in tuam hi

bli mulen (bildligt "se allt dystrare ut")

mun [mun:] munnen munnar noun kam|muuk

läppar och håligheten innanför dem

munk munken munkar subst. siampi, Buddha biakna zuite siampi, phungzi

manlig person som tillhör en klosterorden, klosterbroder

munk munken munkar subst. moh laivang a ki bawla ki kang tawm| buhman moh namkhat

ett slags bakverk

muntlig [²m'un:tlig] muntligt muntliga adj. kam atwh pau| kam tawh laivuan| kam tawhdawng| som uttrycks genom ord el. tal

mur [mu:r] muren murar noun kawm, zual, inn umna, baang, kulh, phuung, suangki ciang daai, daai

vägg el. inhägnad av sten, tegel etc (figuratively, "obstacle")

L a i m a i | 101

murar [²m'u:rar] murade murat mura(!) verb taih inn lam hi| daai tawh kibang na| pazyn sem hi

sammanfoga (en mur) med stenar och murbruk

murare [²m'u:rare] murar(e)n murare murarna noun taih inn lam nu|taih inn lampa| payan sem te

person som har till yrke att mura

mus [mu:s] musen möss mössen noun zusa| zusa lau te| thaneem

mindre art av släktet råttor museum [²mus'e:um] museet museer, -na noun vanlui| vangil te lakna inn |pyahtaih

(byggnad där man visar en) systematisk samling av föremål

musik [mus'i:k] musiken noun tumging, lasakna tawh kisai aging theivan

uncountable toner arrangerade melodiskt, rytmiskt och harmoniskt

musikinstrument, -et, -, -en noun tumtheih tuamtuam( tumthih tuamtuam a ki zang vante) muskel [m'us:kel] muskeln muskler noun pumpi sa tak, thagui thahatna

elastiskt material i kroppen som kan åstadkomma kroppsrörelser genom att dras ihop och förlängas

must [mus:t] musten muster noun singah theipuam|antehmehteh te tui

fruktsaft

must [mus:t] musten muster noun a limna| a ciikna| a tawdat| a thau

koncentrat som ger smak

muta [²m'u:ta] mutan mutor noun sum piasim, sum gukpia, (na khatsep sak nadinga sum pia sim)

most commonly used in the plural gåva som man ger för att påverka någon till sin fördel

mutar [²m'u:tar] mutade mutat muta(!) verb golhguk pia

ge mutor

mycke adv tampi- simzawhlo tampi i hög grad mycket [²m'yk:e(t)] mycken myckna adj. tampi om hi

attributive only before uncountables som har stor mängd

myndighet myndigheten myndigheter subst. aloma om| zawhna|

egenskapen att vara myndig

myndighet myndigheten myndigheter subst. sep khua nei| a ana|thunei|

statlig eller kommunal institution med särskilda uppgifter

myra [²m'y:ra] myran myror noun miiksi

liten insekt av familjen Formicidae som bildar välordnade samhällen

mysig mysigt mysiga adj. nuamtuam| lungkim huai kipak huai

trivsam mysli el. müsli [m'ys:li] myslin noun moh keu namkat (zingsang tunga bawngnaw tawh a kine khawmmoh

mysli el. müsli [m'ys:li] myslin noun mangbuh huum

blandning av flingor och gryn

mål [må:l] målet mål målen noun kung |bawlungki suih ciang a kung|muitum na|tupna| sawmna

bur i fotboll (m. fl. bollsporter); skott i målburen

mål [må:l] målet mål målen noun kampau|pau tuamtuam| leei| maingatna

used most commonly in compounds språk, talförmåga målar [²m'å:lar] målade målat måla(!) verb za zut| inn zazut| limsuai| meihkat kinuh

stryka (en yta) med färg

målare målar(e)n målare målarna subst. tembawsi zutte| limsuai siamte

hantverkare som har till yrke att måla

målare målar(e)n målare målarna subst. limsuiah, miliim bawl, siam na lam ah pilna nei te

konstnär

målning [²m'å:lning] målningen målningar noun zazut siamna|limsuiah siamna

målat konstverk

måls|man [²m'å:lsman:] -mannen -män -männen noun ongkem nu le pa te| ong uk ongkem te|aong cing ong

kemte Används i dagligt tal om person (vanligen förälder) som för en omyndig persons talan

mål|sättning [²m'å:lset:ning] -sättningen -sättningar noun maingatna|tupna, gelna

(det att bestämma) mål, syfte

mån [må:n] noun buaih| a sen| pilna lam a sen| mimal i hih na, mimal a thupi, thupilo khenna

utsträckning, grad

månad [²m'å:nad] månaden månader, -na noun kha| khade

tolftedel av ett år måndag [m'ån:da(:g)] måndagen måndagar, -na noun nipi khuavak| nipi zawh hi khat ni

veckans första dag

många [²m'ång:a] komp.: fler flest pron a tam pi (kisim thei, kisimzo)

L a i m a i | 102

plural ett stort antal

mången [²m'ång:en] mång(e)t många adj. a mal phazah| atam

flera

mångfald [²m'ång:fal:d] mångfalden mångfalder noun a tampi| milompi| mihon pi| a lompi| a khalpi| a

baakpi stor mängd mår [må:r] mådde mått må(!) verb thei, phawk, thuak, khoihkhak banga phaw känna sig

måste [²m'ås:te] måste måst verb pel lo hih ding

vara tvungen att (indicates probability)

måtta [²m'åt:a] måttan noun ciangtan|kiciangtan| ahoih bek, a laihawlpawl hihna| aki kimding a bawl

a kituak ding a hih gräns, återhållsamhet

människa el. mänska [²m'en:isja] människan människor noun mi|mihing

person (in amounts), individ av släktet Homo sapiens; man el. kvinna el. Barn

märkbar [²m'är:kba:r] märkbart märkbara adj. phawktaak|theihtaak| kithei|kitel

som syns tydligt

märke [²m'är:ke] märket märken märkena noun khekhap|khutkhap|ciaptehna

spår (efter t ex åverkan), avtryck, (igenkännings)tecken

märke [²m'är:ke] märket märken märkena noun a thohkhia i min| a hawmkhia te min, tazeih|

van tung a tazeih fabrikat

märker [m'är:ker]märkte märkt märk! märka verb mu hi|hoihtakantel hi| sencik hi

få se, observera märker [m'är:ker] märkte märkt märk! märka verb ciapteh na pia hi| tazeih thuah hi

förse med märke

märklig märkligt märkliga adj. lamdang|tuamphadiak| ciapteh huai zah dongin lamdang

mässling [²m'es:ling] mässlingen noun tangh siat ciphual

en virussjukdom med utslag (hos barn)

mästare [²m'es:tare] mästar(e)n mästare mästarna noun ana nei, thu nei te|ulian te|a uk,a mang te|to te

person som är mycket skicklig inom ett område

mästare [²m'es:tare] mästar(e)n mästare mästarna noun kidem pih teng zo|gualzo|bo pen

person som vunnit en mästerskapstävling

mästerskap [²m'es:ter_ska:p] mästerskapet mästerskap mästerskapen noun kimawlna ah a sangpen,

a thupipen (seger i) större idrottstävling

mäter [m'ä:ter] mätte mätt mät! mäta verb a kikimna ding a sansat hi| upmawh gel hi| the kak hi

commonly reflexive jämföra (ifråga om prestation etc)

mäter [m'ä:ter] mätte mätt mät! mäta verb teh hi|tawkhai hi

fastställa el. beräkna (storlek el. mängd etc)

mätning mätningen mätningar subst the na| tawi khai na| fastställande el. beräkning av storlek el. mängd etc

mätt [met:] mätt mätta adj. gilvah| gilkial lo

som har stillat sin hunger

mättar [²m'et:ar] mättade mättat mätta(!) verb an vak| gilkial nawn lo

ge mat, göra mätt

mö [mö:] mön mör noun innteng nu mei| inn na sem numei|

used most commonly in compounds ogift kvinna

möbel[m'ö:bel] möbeln möbler, -na noun innsung van zatte| a nengneng te

del av husinredning (t ex stol, bord)

möblerad, -t, -e noun innsung vanzat te a ki koih na khan, dei möblerar [möbl'e:rar] möblerade möblerat möblera(!) verb inn, taih khan sung ah inn sung van zat guan hi

huh hi behlapsak hi möblerar om [möble:rar'åm:] möblerade möblerat möblera(!) verb inn sung vanzat te, tuah in mundang ah

koihkik hi möblera på annat sätt (figuratively, "make changes

möjlig [²m'öj:lig] möjligt möjliga adj. hi thei hi, hi zo hi

tänkbar, rimlig möjligen [²m'öj:ligen] adv. hi thei khading hi| hih tuak hi

eventuellt, möjligtvis

möjlig|gör [²m'öj:ligjö:r] -gjorde -gjort -gör! -göra verb a hih theih na dig a sem hi| hi sak thei hi,

L a i m a i | 103

piangsak hi göra möjlig

möjlighet möjligheten möjligheter subst. a hih theihna| a hih zawh na

möjlig utväg, tillfälle

möjlpulver [p'ul:ver] pulvret pulver pulvren (el. pulverna) noun avui

finfördelat ämne mönster mönstret mönster mönstren (el. mönsterna) subst. apiazia| a dan, om zia sin na mawkmawk

regelbundet upprepat arrangemang (av linjer, figurer etc), motiv (även allmänt "struktur")

mönster mönstret mönster mönstren (el. mönsterna) subst. pongsan| a paidan

förebild, modell

mördar [²m'ö:r_dar] mördade mördat mörda(!) verb mithat hi| that hi| sawm na khat tawh that hi|

dan om lo a that hi begå mord (på), avsiktligt döda

mördare [²m'ö:r_dare] mördar(e)n mördare mördarna noun mithat te

person som begår mord

mörk [mör:k] mörkt mörka adj khuavak omlo | mial

som saknar ljus

mörk [mör:k] mörkt mörka adj. ziing| lungkiat huai

dyster

mörker mörkret subst. mial|mial mengmang

frånvaro av ljus, dunkel motsats ljus

mörk|hyad [²m'ör:khy:ad] -hyat -hyade noun khuamial in tuam cip

som har mörk hy; som inte är av vit ras mössa [²m'ös:a] mössan mössor, -na noun lukhu ( amai daawk lo te) mawza lukhu

mjukt huvudplagg

möte [²m'ö:te] mötet möten mötena noun thu kikumkhawm, kimu khawm, ki tuah khawm

organiserat sammanträde

möte [²m'ö:te] mötet möten mötena noun thu kikupna bawl| kikai khawm sammanträffande möter [m'ö:ter] mötte mött möt! möta verb kituak hi| kituah hi träffa (tillfälligt eller planerat) komma emot och passera

nackdel [²n'ak:de:l] nackdelen nackdelar noun kamsiatna – liamna – siatna – thanemna – liam/bai skada, olägenhet

nacke [²n'ak:e] nacken nackar noun ngawng – deekgui halsens baksida

nagel [n'a:gel] nageln naglar noun khutcin – khecin ( ci´in khutcin khecin) hornbildning på finger- och tåspetsar

naiv [na'i:v] naivt naiva adj. naupangno khatbang a mawhna neilo- thuman som liknar ett barn

namn [nam:n] namnet namn namnen noun min- (kisamna min – a kicihna min)

det som någon kallas , beteckning

namnförtydligande a kitel sinsen minthuh min at namnteckning [²n'am:ntek:ning] -teckningen -teckningar, -na noun minthuh- minat (suaikaih) en persons namn skrivet för hand av personen själv; signatur

napp [nap:] nappen nappar noun naungek ten a kama amuam nawimuk tawh a kibang

buangnai en slags gummiblåsa som småbarn får suga på; tröstare

napp [nap:] nappen nappar noun nawimuk (nau anpiakna nau Anthawl a kithuah) sugblåsa av gummi på en diflaska

napp [nap:] nappet napp nappen noun pet ( kam tawh pet) hugg (på metkroken) av en fisk

L a i m a i | 104

nappar [²n'ap:ar] nappade nappat nappa verb pet- humcip- phuvang- vutvang hugga (på metkroken) (of fish)

narkos [nark'å:s] narkosen narkoser noun khuaphawk lohna zatui- cihiksakna zatui bedövning (vid operation), sövning

narkotika [nark'å:tika] narkotikan noun khamtheih guihthei zatui collective noun bedövande och smärtstillande drog (t ex morfin, kokain, heroin) national [²natsjon'a:l-] minam tawh kisai nationalitet[natsjonalit'e:t] nationaliteten nationaliteter, -na noun minam – piankhiatna minam tillhörighet till el. medborgarskap i ett visst land

nationell [natsjon'el:] nationellt nationella adj. minambup tawh akisai som gäller hela nationen, folk-; som gäller en enskild nation minam khat ii ngeina leh zia leh tong national|sång [²nat:sjion'a:lsång] -sången -sånger noun lapi – gamlapi ( Zogam lapi) officiell sång i ett land (a country's official anthem, performed on formal occasions)

natt [nat:] natten nätter noun zan ( zankim) mörka delen av ett dygn

nattduks|bord -bordet -bord -borden subst. lupnagei a sabuai litet bord bredvid huvudändan på sängen

natur [nat'u:r] naturen noun mihing bawlhilo apiangsa nate, aomsa nate-leitung pianzia den biologiska och fysiska världen

naturligtvis [nat'u:rlitvi:s] adv. a taktak- a kilangkhia- a hipelmawk cihna givetvis, självfallet, förs

ned [ne:d] see ner adv. anuai ah tuaksuk- anuailam- anuai i riktning mot ett lägre plan nedan [²n'e:dan] adv a nuai ah- a nuailam – anuai a längre ner, i det följande nederst nedersta adj. atawlam – abullam- thuk mahmah- thuksuk superlativ som finns längst ner

nedför [n'e:dfö:r] prep. tuaksuk- kumsuk i riktning nedåt

neg se niger negativ [n'eg:ati:v] negativt negativa adj. apianglo ahilo ahoihlo lam – na khat peuhpeuh ngial som går i icke önskad riktning, avvisande kritisk

negativ [n'eg:ati:v] negativet negativ negativen noun fotografisk film där motivets ljus blir skugga och skuggan ljus

nej nej tack [nej:] interj. Nialna-lo ( hi lo deihlo omlo) inte alls

ner [ne:r] ,e see ned adv a nuailam ah tuaksuk- angiamlam tuak

nere adj. a ngiamlam- anuai lam- ngiam deprimerad , på en lägre nivå

nerför se nedför nervös [närv'ö:s] nervöst nervösa adj lauthawng guap- lunghimawk orolig, ängslig lungsim lauthawng- patau netto [²n'et:o] nettot netton nettona noun sumcian lai- a omlai ( amet acian lai teh te) återstod (när alla avdrag gjorts), behållning

ni [ni:] pron nang- no ( no te) person

nickar nickade nickat nicka(!) verb phaasaknalak, phasakpihin-a alu su gaih, thukim in lusu

böja lätt på huvudet (som hälsning, bekräftelse el. tecken på trötthet)

niger neg nigit nig! niga verb khutdin in kun- zahtakna tak tawh hopih böja knäna (för att hälsa, tacka etc) (om kvinnor)

nit [ni:t] nitet noun upna- taksanna – nungkik lo a pasallungsim neihna stor ihärdighet, flit

nit [ni:t] niten nitar sikpim lukhu pek nei kort (klen) bult

nit [ni:t] niten niter/ar noun kamsinna letmat lottsedel som inte ger vinst

nivå [niv'å:] nivån nivåer noun kizangkim, kitangkim dide-tangkimsak, kikimsak dide höjdläge i rummet

njuter [nj'u:ter] njöt njutit njut! Njuta verb kipaak-lungnuam lungdam- nuamsa- deih ha lustkänslor (inför något)

L a i m a i | 105

nog [no:g] adv. kicing-kim- phazo - cing usually placed after its headword tillräckligt

nog [no:g] adv. a hi theiding dan- apiang thei dingdan antagligen, troligen

noga [²n'o:ga] adv. a kituaklian- a kilemlian - ahilian på ett grundligt sätt noga [²n'o:ga] adj. kinbawl – hoihtak in sittel indeclinable; not used as an attribute angelägen, noggrann

noggrann [²n'o:gran:] noggrant noggranna adj. hitiltel- hoihtak in don/enel/sittel- a kician grundlig och omsorgsfull kidon- kikem -kidawm nojsar [²n'åj:sar] nojsade nojsat (!) verb khembawl- khemna zang- ciamnuaih bawl skoja (handgripligt)

Nordamerika america gam saklam norm [når:m] normen normer noun limlakna – amuna tampi te tangin khat lahna regel för handling och tänkande

normal [nårm'a:l] normalt normala adj. angei, ahingeina, angeingei som inte avviker från genomsnittet

norr [når:] noun saklam- leilu lam ett av de fyra väderstrecken; nord

norrut [n'år:u:t] adv. saklam ah- leilulam ah åt norr

norsk norskt norska adj. norway gamtawh kisai som är från el. avser Norge norska norskan subst. norway mi leh norway pau lai endast i singular det språk som talas i Norge

nosar [²n'o:sar] nosade nosat nosa(!) verb nakhamham – a gingkhia in nakhamham lukta (of animals, figuratively of people "examine curiously") nam- a nam zak7theih nang in naam nos|hörning [²n'o:shö:r_ning] -hörningen -hörningar noun cingpi (ginghing cingpi) ett stort afrikanskt hovdjur med horn på nosen

nota [²n'o:ta] notan notor noun sumpiak zahding- a manzah – sumpiak ding a tungzah räkning

noterar noterade noterat notera(!) verb laibawl laiat in ciamtehna bawl – ciaptehna lai anteckna, skriva upp (bildligt "lägga på minnet")

noterar noterade noterat notera(!) verb lai tawk ciamtehna – lai tawh lakkhia pulakkhia nå som resultat (särskilt i idrott)

noterar noterade noterat notera(!) verb aman tawm- aman ngiam – aman tamlo ange pris på

novell novellen noveller subst. tangthu tom- genkhia na atomno (kort) berättelse

nu [nu:] adv tun- tuu mahmah in- tu lian in i det här ögonblicket

nummer [n'um:er] numret nummer numren (el. nummerna) noun nambat- 123 siffra el. siffergrupp i ett räknesystem

numera [n'u:me:ra] adv tulian- tu mahmah – tu mahmah lian nu för tiden, nu (till skillnad från förr)

nupit [²n'u:pit] see nuvarande [²n'u:va:rande] adj. tulian laitak- tu mahmah – tu lian a ahi apiang som finns nu(mera)

ny [ny:] nytt nya adj a thak som inte fanns tidigare eller som skiljer sig från det som fanns tidigare

ny|börjare [²n'y:bör:jare] -börjar(e)n -börjare -börjarna noun akipan tung- aki panthak person som just börjat med en ny verksamhet

nyckel [²n'yk:el] nyckeln nycklar noun tawh( Inn konghonna tawh) tawhtang redskap att öppna el. stänga lås med

nyfiken [²n'y:fi:ken] nyfiket nyfikna adj. theihnopna-sinnopna-awlmawh vetgirig, frågvis

nyhet [²n'y:he:t] nyheten nyheter, -na noun muntuamtuam thu- thuthak ny|komling [²n'y:kåm:ling] -komlingen -komlingar noun sawtnailo a hongtung- a kipan khia te person som är ny i ett visst sammanhang

nykter [n'yk:ter] nyktert nyktra adj. zu-uuklo – kidaamzo- khamtheih guihthei hihlo

L a i m a i | 106

inte påverkad av sprit

nylon nylonet (el. nylonen) subst. nailon khau- naipuan sanga hoih zaw puan namkhat ett syntetiskt (textil)material

myndig myndigt myndiga adj. kumcingta- amah leh amah thu khen/nei thei ta (om person) som fyllt 18 år, motsats omyndig myndig myndigt myndiga adj. thu hoih thupha tawh a kituak som inger respekt

ny|målad [²n'y:må:lad] -målat -målade adj. za akizutthak som just strukits med färg

nyper [n'y:per] nöp nypt (el. nupit) nyp! nypa verb sikhkhia- deh klämma mellan tumme och finger; knipa

nyss [nys:] adv. tu mahmah diak – a sawt mahmah nailo för en liten stund sedan

nytta [²n'yt:a] nyttan noun phattuamna- metna- hamphawtlawhna något som har god effekt (på längre sikt), fördel

nyttig [²n'yt:ig] nyttigt nyttiga adj kizat theihna – hih theihna hih ngeina- kizang kimang som man har nytta av

någon [²n'å:gån] något några pron mi khat peuhpeuh- na khat peuhpeuh en

någonting el. nånting [²n'å:gånting:] pron. na khat peuhpeuh – khat peuhpeuh något, något lite

nål [nå:l] nålen nålar noun phiim- puan khui na phiim smalt och spetsigt redskap att sticka genom tyg med och ofta att sy med nån [nå:n] pron. adang- atawm – khatpeuhpeuh- khenkhat-kua . någon

nånting [n'ån:ting:] see någonting når [nå:r] nådde nått nå(!) verb ban-lap- tung- tung in lap få tag i (genom att sträcka ut händerna), komma fram till, anlända till

nått [nåt:] see når nä [nä:] see nej lo ( nial na kammal- ut lo phal lo) näbb [neb:] näbben näbbar noun vasa muuk – azum ziu ziau mun på en fågel

nämner [n'em:ner] nämnde nämnt nämn! nämna verb gen- thugen- khat peuhpeuh siksan a gen na tala om i (förbigående)

när adv hun- banghun- cik in cikciang vid vilken tidpunkt?

när [nä:r] närde närt nära verb tha leh ngal apiangsak- tha apiangsak ge föda, ge näring

när [nä:r] adv. kinai- kineh- banghun nära

när- [²n'ä:r-] first element kinai na (mun khat peuhpeuh tawh kinai na) amun på nära håll nära [²n'ä:ra] närmare (el. närmre) närmast (el. närmst) adj. ci leh sa kinai na- omna leh hun leh ni kinai na på kort avstånd (i tid och rum) nära [²n'ä:ra] adv. kinai mahmah- hidektak - kineh så gott som, nästan (in stating measurements)

närhet, -en; i narheten noun kimleh paam kinai na- kimleh paan tawh kisai det att ligga nära; omgivning, grannskap

näring [²n'ä:ring] näringen näringar noun tha apiangsak- tha leh ngal a piangsak de ämnen som behövs för att någon el. något skall leva, föda

näring [²n'ä:ring] näringen näringar noun settawh nasepna –van piangkhiasak-van suaksak khia verksamhet som producerar varor (och tjänster), yrkesområde

närings|liv [²n'ä:ringsli:v] -livet noun. Nasep sumdawnna- vanbawlna industri och handel

närmar sig [²n'är:mar_sej] närmade närmat närma(!) verb hongnai semsem- neh semsem komma närmare nai mahmah neh mahmah ( hun leh ni te) närmare [²n'är:mare] adj. kinai- kinehzaw närmare [²n'är:mare] adj. akicing tak leh a kiteltak in lak leh genkhiatna comparative mera nära; mera detaljerad

närmare [²n'är:mare] adv. kinaih mahmah-hidektak - kineh

L a i m a i | 107

comparative så gott som, nästan; mera nära

närmast [²n'är:mast] adv. hidektak- kineh- kinaih mahmah framför allt, mest

näring [²n'ä:ring] näringen näringar noun tha leh ngal apiangsak- (singkung te in leipan thapiangsak na te

huum ) de ämnen som behövs för att någon el. något skall leva, föda näring [²n'ä:ring] näringen näringar noun An leh tui tha leh ngal apiangsak näring [²n'ä:ring] näringen näringar noun settha zang a nasepna tawh kisai verksamhet som producerar varor (och tjänster), yrkesområde

näringsminister nabawlna- van bawlkhiatna lam ah asai Ulian (vuandawk) närmast [²n'är:mast] adv. hidektak- kineh- kinaih mahmah framför allt, mest

närsynt närsynt närsynta adj. anai lambek muhtheihna ( agamla lam muthei phalo) som ser skarpt och tydligt bara på nära håll

närvara [²n'ä:rva:ra] närvarit verb thungai- hawh/kihel- nasepna mun ah hawh no present form vara närvarande zui/thumang- zui in keem/cing- a geiah om närvarande [²n'ä:rva:rande] adj. tulian laitak a apiang- tuhun tulaitak på plats för tillfället

närvaro [²n'ä:rva:ro] närvaron noun om na- kihelna det att vara närvarande

närvaro [²n'ä:rva:ro] närvaron noun hongtung- hong kihel det att vara närvarande

näs [nä:s] näset näs näsen noun tuikulh – saem nading siktul smal landtunga, udde

näsa [²n'ä:sa] näsan näsor noun nak luktorgan hos människan

näs|borre [²n'ä:sbår:e] -borren -borrar noun nakvang mostly in the plural andningshål på näsans undersida

näs|duk [²n'ä:sdu:k]duken dukar noun napnulna- napsiakna tygstycke att snyta sig i

nästa [²n'es:ta] adj adang- azom som kommer efter denna, följande

nästa [²n'es:ta] nästan noun Innveng- behleh phung – nuntak dan kibang( veng leh paam) medmänniska

nästan [²n'es:tan] adv dektak phial- kinaih mahmah så gott som

nät [nä:t] nätet nät näten noun nge-( ngamatna nge) (material av) hopknutna trådar som bildar ett rutmönster

nätter [n'et:er] see natt zan nöd [nö:d] nöden noun kisamna thupi- annek tuidawn ding neihloh man lungkham na svår situation där man behöver hjälp

nödd nött nödda adj. na khat peuhpeuh aphamawh in hihsak- zawhthawhna tawh tvingad av omständigheterna

nödvändig nödvändigt nödvändiga adj. a kisam mahmah- a omloh a phamawh som man inte kan vara utan

nöjd [nöj:d] nöjt nöjda adj. lungnuam- lungkim- nuam tillfredsställd

nöje [²n'öj:e] nöjet nöjen nöjena noun kipak-gualnuam – kikimna- mitung ah citna verksamhet som ger lustkänsla, glädje

nöt [nö:t] nöten nötter noun ahawngkhauh singgah - luguh torr frukt med kärna omgiven av hårt skal

nöt [nö:t] nötet nöt nöten noun bawng khawi nam - a kikhawi nam( bawng) mostly as a separable compound nötkreatur, ko (oxe osv)

L a i m a i | 108

oavgjord [²'o:a:vjo:r_d] oavgjorda oavgjort. adj khensat ding haksa inte avgjord, utan någon segrare

obehaglig obehagligt obehagliga adj. adeihhuai lo | lunggulh huai lo som gör att man känner obehag

obehörig [²'o:behö:rig] obehörigt obehöriga adj. thunei te kiang pan phalna omlo| phalna ngahlo som inte har rätt eller kompetens till något ta-vuan om/nei lo oberörd oberört oberörda adj. akisai lo| semkhia lo | dai hithiat inte påverkad, lugn

obestämd [²'o:bestem:d] obestämt obestämda adj. ciangtan omlo/ kician lianlo inte fastställd aki su/lawng khakthei lo |lungsim ngaihsutna tkiman

theilo

obligatorisk [åbligat'o:risk] obligatoriskt obligatoriska adj hihloh theihloh (a hamtang) | aa-na bindande inte frivillig aom loh aphamawh | hih hamtang akul | hih ding akisam obotlig [²'o:bo:tlig] obotligt obotliga adj. akibawl phat kik theilo zongsatna | kibawl theilo (natna) som inte kan botas akibawl phat kik thei nawnlo och [å(k:)] conj. Tawh ( gentehna,…..nang tawh, kei tawh) connects words or clauses of the same kind samt, såväl som

också [²'åk:så] adv zong (gentehna,….nang zong, kei zong) även, dessutom

ockuperar [åkup'e:rar] ockuperade ockuperat ockupera(!) verb la/luah ( ahun leh mun cihte) inta och hålla (ett område) med vapenmakt

odlar[²'o:dlar]odlade odlat odla(!) verb mehteh mehgah suan nang lokho | mehteh mehgah suan

| producera (växter); bruka (jorden) (figuratively "develop") khang |pung ( An kung)

odlare singkung/ mehteh mehgah suan leh asuan te oenig [²'o:e:nig] oenigt oeniga adj. aphel aa kikhen | khenkhia | a kibang lo kikimlo inte överens

oerhörd [²'o:erhö:r_d] oerhört oerhörda adj. gol mahmah | alamdang | athupi zeizai enorm

ofattbar [²'o:fat:ba:r] ofattbart ofattbara adj. tel/theih nading haksa | tel/theihlohna lak khia som man inte kan begripa, obegriplig

ofelbar ofelbart ofelbara adj. cikmah aa hihkhial ngeilo | khial lo som aldrig gör fel (om abstrakter även allmänt "osviklig")

ofta [²'åf:ta] adv pahpah/zelzel | tamvei pi vid många upprepade tillfällen

ogift [²'o:jif:t] ogift ogifta adj. Innkuan pih nei lo ( zi nei lo / pasal nei lo) inte gift

ogjord [²'o:jo:r_d] ogjort ogjorda adj. hihloh/seploh/bawlloh| akihen lo | a kisia ännu inte gjord

ohygienisk [hygj'e:nisk] hygieniskt hygieniska adj. siangtho lo | limci lo(nin) som avser inte hygien; inte renlig

ohälsa [²h'el:sa] hälsan noun cidam lo oj [åj:] interj. Ih ki-lat vat ciang aa( ooh| aah) ih cih (exclamation of surprise etc.)

ojämn ojämnt ojämna adj. kitanglo | haksa | tehpih theih loh inte jämn el. slät (om yta)

ojämn ojämnt ojämna adj. kikimlo |kibang lo inte likvärdig (bildligt "ryckig, nyckfull")

ojämn ojämnt ojämna adj. ga-nan mal 2 tawh hawm leng a ki hawm theilo udda (om siffror)

oklar oklart oklara adj. kilan´g lo | kitel lo mang(ki phelphal) inte klar el. synlig (bildligt.svårbegriplig)

oktober [åkt'o:ber] noun october kha (kha 10 kha) årets tionde månad

olaga [²'o:la:ga] adj. U-pa-di tawh aki tuak lo | thuman na tawh ahilo som strider mot lagen, illegal, olaglig U-pa-di tawh aki langpan (elpuak) olik [²'o:li:ka] olikt olika adj. aki banglo | aki lamdan na om/nei inte lik, skild, annorlunda atuamtuam

L a i m a i | 109

olika [²'o:li:ka] adv akibang lo| atuamdang| inte på samma sätt, på avvikande sätt

oliv oliven oliver subst. oliv gah (sing gah) (frukt från) olivträd

olivolja ,n oliv thau olja [²'ål:ja] oljan oljor noun sathau (nek thau) trögflytande vätska som är olöslig i vatten

oljar [²'ål:jar] oljade oljat olja(!) verb sathau zut/ta´at smörja in med olja

oljekälla namgim khuk( zi-nam khuk) olycka olyckan olyckor subst. tuahsia (mawtaw kitaih) | accident obehaglig obehagligt obehagliga adj. adeih huai lo | a enhuai lo som gör att man känner obehag

olycklig [²'o:lyk:lig] olyckligt olyckliga adj. dah/lungkham | lungnop loh huai drabbad av olycka, sorgsen

olycklig [²'o:lyk:lig] olyckligt olyckliga adj. kamsia | ka´am nei lo som får negativa följder

olydig olydigt olydiga adj. mang/zui lo | langpan | langbawl inte lydig, trotsig

olympiad [olympi'a:d] olympiaden olympiader noun olypic kici gam tuamtuam pan kimawlna pawi internationell idrottstävling som inträffar vart fjärde år

olämplig olämpligt olämpliga adj. kituak lo | ahih/ huai lo | akilawm lo inte lämplig, inte passande

olämplig munsia | amun lem lo | nuihzak huai om [åm:] adv khatvei lai | akik mostly as a verb particle på nytt, ännu en gång, om igen

om [åm:] prep. Tutna/ngimna | akipan na ahang lakkhia i förhållande till ,angående, beträffande

om [åm:] adv. thu leh la tawh akisai | tawh kisai na verb particle angående, beträffande

om [åm:] prep. Akimkot ah umcih | man-dat omkring, runt; förbi, via (spatial)

om [åm:] adv. Kimkot | kimvel | kimkot aa pei verb particle omkring, runt; förbi (spatial)

om [åm:] conj. hun leh thu lahna laigual khat ifall, såvida; huruvida hi-leh | hang-in | ahi hang-in ombedes [²'åm:be:des] ombads ombetts (el. ombedits) ombes(!) (el. ombedjas(!)) verb ngen bli hövligt uppmanad (att göra något) thum/ngen /sam (zahtakna tawh) ombud ombudet ombud ombuden subst. mi khat tang-aa ( khat peuh tang-a) |ku-sa-le person som företräder en annan person, representant

omedelbar omedelbart omedelbara adj. ahihpah lian | azom suan aa ahi/apiang direkt, ögonblicklig omedelbart adv. khawl/ngah cih aom lo | aki-kal aom lo strax, genast

omfamnar omfamnade omfamnat omfamna(!) verb khuttawh kawi | khuttawh pom slå armarna om, krama

omfattar [²'åm:fat:ar] omfattade omfattat omfatta verb kihel | kizang thei/ki mang thei | na bawltawm innefatta, rymma; bestå av

omger omgav omgett (el. omgivit) omge(!) (el. omgiv! omgiva) verb um-cih | akim ah vial finnas runt omkring, omfatta omgivning [²'åm:ji:vning] omgivningen omgivningar noun kim leh pam | kim leh pam aa muhtheih det som finns runt omkring något el. någon, grannskap

omgående [²'åm:gå:ende] adv ngakphawt cih omlo hihpah | hihlian|tu mahmah genast, omedelbart

omhänder|tar -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb kem | don | khawi ta vård om, ta hand om (särskilt om ingripande från myndighet)

omklädd [²'åm:kled:] see klär om omkring [åmkr'ing:] adv. anai ah | akim ah | zah |tan |khawng ungefär, cirka (in expressing figures)

omodern [mod'ä:r_n] modernt moderna adj. tunhun tawh ki tuak nawn lo| khet-mi lo

L a i m a i | 110

inte modern, gammalmodig

område [²'åm:rå:de] området områden områdena noun mun | kim leh pam avgränsad yta

omsorg omsorgen subst. kem/ don | huh /et cik vård och skötsel , noggrannhet

omtanke [²'åm:tang:ke] omtanken noun hehpihna | ngaihsutna tawh kidop theihna hänsyn, omsorg mitung ah hehpihna ngaihsutna neihna omtumlad [²'åm:tum:lad] omtumlat omtumlade adj. am (lung-am) lungmang omskakad av något som hänt

omtyckt omtyckt omtyckta adj. mite deih/lunggulh uppskattad, populär, jfr tycker om omtänksam omtänksamt omtänksamma adj. ei thuakding in ngah sut in hehpih theihna hänsynsfull, som visar omtanke midang te supna ding om/hi sak nuam lo omväxlande [²'åm:vek:slande] adj. a tuamtuam varierande (på ett tilltalande sätt)

omyndig [²'o:myn:dig] omyndigt omyndiga adj. kumtawm lai | khangno lam (om person) som inte fyllt 18 år, inte myndig

omåttlig [²'o:måt:lig] omåttligt omåttliga adj. val-lua | ahiding leh akilawm ding zah ahilo överdriven

omöblerad [²'o:möble:rad] omöblerat omöblerade adj. vanzat aomlo | innsung vanzat aom/pa lo inte möblerad

omöjligen [o²m'öj:ligen] adv. ahi thei lo | apiang zolo ding eventuellt, möjligtvis omöjliggör omöjliggjorde omöjliggjort omöjliggöra verb dal/kem | ahih zolo ding na sepna göra omöjlig

onormal [²'o:nårma:l] onormalt onormala adj. a ngeina bang aa ahilo | a normal lo (naw-mel lo) inte normal, osedvanlig

onsdag ['on:sda(:g)] onsdagen onsdagar, -na noun nipi zawh ni thum ni veckans tredje dag

ond [on:d] ont onda adj. na-sa(nat na) | supna bai na |lungsim nawngkaisak som ger smärta, öm, värkande

ond [on:d] ont onda adj. buaina piangsak | heh/sinso sak förargad, ilsken

ond [on:d] ont onda adj. muhdahna | et-satna | kithu hual lona elak

ont [on:t] see ond adj. onödig onödigt onödiga adj. akisam lo som inte behövs, inte nödvändig

oordning [²'o:å:r_dning] oordningen noun ahi sitset lo | ahi zelzul ( na omna mun ding ah omlo) brist på ordning, oreda hi bialbual opassande adj. kilawm kituak lo | et lawm lo olämplig (i etikettsregler etc)

operation [operasj'o:n] operationen operationer noun ki-at ( siavuan ten cina te at, dam na ding) kirurgiskt ingrepp (av läkare)

operation [operasj'o:n] operationen operationer noun galdo na | galdo na ah hihna sepna krigsföretag, trupprörelse

opererar [oper'e:rar] opererade opererat operera(!) verb ki-at in natna dal(siavuan ten) utföra en medicinsk operation

opererar [oper'e:rar] opererade opererat operera(!) verb galdona | galdo aa mainawt utföra en militär operation

opp [åp:] see upp optimistisk [åptim'is:tisk] optimistiskt optimistiska adj ahoih lam aa muhna | ahoih lam aa muhna thu som präglas av optimism, hoppfull

ord [o:r_d] ordet ord orden noun kamma /laimal minsta självständige språkliga enhet

ordbok [²'o:r_dbo:k] -boken -böcker, -na noun thudot(kamdot ) laibu | dictionary( dik-si-na-hli) bok som innehåller orden i ett språk och förklaringar på samma språk orden ['år:den] orden ordnar noun tungsiah pan aa thu | thu vaikhak na lai officiell utmärkelse

ordentlig [or_d'en:tlig] ordentligt ordentliga adj. lim-tak/hoih-tak |kician ta | daitak

L a i m a i | 111

noggrann, ordningsam ord|förande [²'o:r_dfö:rande] -föranden -förande -förandena noun thugen pa/nu | makai ding aa kitel khiate talesman för en organisation; person som leder ett sammanträde

ord|lek [²'o:r_dle:k] -leken -lekar noun laimal tawh kimawlna |khiatna namnih tawh aki bawl

phe-tang lek med ordens form, ordvits ordnar [²'å:r_dnar] ordnade ordnat ordna(!) verb hungelna | phah/lak | bawlpha kik göra i ordning, arrangera la phuak/at ordning [²'å:r_dning] ordningen ordningar noun thupiak | hih cin na/lamlahna tillstånd då föreskrifter följs el. då allt är på rätt plats; reda

ordning [²'å:r_dning] ordningen ordningar noun thupai zia | ngeina dan naturligt el. skapat system

ordning [²'å:r_dning] ordningen ordningar noun hun (kei-hun) | ciang tan aa thugelna | atawntung normal följd, tur(ordning)

oregelbunden [²'o:re:gelbun:den] oregelbundet oregelbundna adj. ngeina den hi lo | nensuah (sum nen) inte regelbunden, växlande

organisation [årganisasj'o:n] organisationen organisationer noun kipawlna |kipawl khawpna planläggning av en helhet

orientalisk [årjent'a:lisk] orientaliskt orientaliska adj. asia nisuan nalam | nisuah na gam lam tawh akisai som är från el. avser Orienten

ork orken subst. tha | tha leh ngak styrka, uthållighet

orkar [²'år:kar] orkade orkat orka(!) verb hihzawh na | hih ngen sem ngei na| semzo ha krafter (till), kunna, förmå

orkester [årk'es:ter] orkestern orkestrar noun tumtheih namkim tum | tumtheih aki tumna mun musikgrupp

orm [or:m] ormen ormar noun gul kräldjur av ordningen Ophidia, reptil

oro [²'o:ro:] oron noun lung patau na |lung gimna |lungsim sung ah ngaklahna känsla av rädsla för att något obehagligt skall hända

oroar [²'o:ro:ar] oroade oroat oroa(!) verb lungkham | gimna | haksatna | lung patauhna orsaka oro hos, störa

orolig [²'o:ro:lig] oroligt oroliga adj. lung patau |lungnuam lo |lunggim som känner oro; ängslig, bekymrad

orolig [²'o:ro:lig] oroligt oroliga adj. lungnuam lo | tawlnga lo | eihmu thei lo bråkig omkhawng thei lo orolighet [²'o:ro:lighe:t] oroligheten oroligheter noun nawngkaisak | buaina bråk, uppror

orre [²'år:e] orren orrar noun vasa vum namkhat fågeln Lyrurus tetrix orsak [²'o:r_sa:k] orsaken orsaker noun a thu ala | apian na thu | athu tawh kisai skäl, anledning

ort [or_t:] orten orter noun gam(mun leh mual) | kim leh pam muhna (lokal)samhälle ortoped [år_top'e:d] ortopeden ortopeder noun guh leh ci leh sa lam Siavua pi läkare som är specialist på rörelseorganen och kroppens hållning

orörd [²'o:rö:r_d] orört orörda adj. a kisukha nai lo | lungsim leh pumpi asukha nai lo som inte (vid)rörts, intakt os [o:s] oset noun akhu | anam( a na´am)| agim (lätt) rök som har en obehaglig irriterande lukt

OS [²'o:es:] abbr. Kimawlna pawi ( olympic kimawlna) olympiska spel

osams adj. ngaihsutna ki tuak/bang lo |ki tawng/sel | ki khen oenig

osannolik osannolikt osannolika adj. ahi zolo ding | ahi thei loding föga trolig

oskadd [²'o:skad:] oskatt oskadda adj. sukha saklo | hihkha saklo oskadad

oskuld [²'o:skul:d] oskulden oskulder noun gamtat hoih in hih/sep khilh cih neilo| mi hoih/dik oskyldighet, (barnslig) omedvetenhet a thei lo / atel lo

L a i m a i | 112

oskuld [²'o:skul:d] oskulden oskulder noun nungak/tangval sitset ( kuamah tawh alum khat nei lo) sexuellt orörd person

oskyldig [²'o:sjyl:dig] oskyldigt oskyldiga adj. mawhna omlo | mawhna neilo | mi hoih inte skyldig (of an activity "not dangerous") ost [os:t] osten ostar, -na noun bawngnawi leh ci tawh akibawl (nawi-khal) ett livsmedel gjort av mjölk och salt ost [os:t] noun nisuahna lam | mailam väderstrecket öster

osäker [²'o:sä:ker] osäkert osäkra adj lungmuan omlo | lauhuai na | muanhuai lo som saknar självförtroende

osäker [²'o:sä:ker] osäkert osäkra adj. ahi lian bang aa thei lo | akician lian hi lo inte säker el. självklar

otrevlig otrevligt otrevliga adj. nua´m lo (mi hong hopih mello, hong thudonmel lote) inte trevlig, obehaglig

otrogen otroget otrogna adj. thuciam/kamciam pel inte trogen (särskilt om sexuella förhållanden "som har samlag utanför äktenskapet")

otrolig [²'o:tro:lig] otroligt otroliga adj. upmawh loh zahdong in | upmawk huai lo napi´i som man inte kan tro på (as a common intensifier "very large") ahi zolo zah dong otur [²'o:tu:r] oturen noun kamsia | cidam lo oumbärlig oumbärligt oumbärliga adj. kisam | aomloh theih loh | kitot kisel theiloh som man inte kan vara utan; nödvändig, oersättlig

ovan [²'o:va:n] ovant ovana adj. sep/hih ngeiloh | ki mang/zah lo inte van, oerfaren ovan [²'å:van] adv. atung aa | atung pan på en plats högre upp

ovanför [²'å:vanfö:r] prep. Atung pan | atung dong |atung ah över (spatial)

ovanlig ovanligt ovanliga adj. angeina apiang ngeina bang hilo | alamdang deuh/diak inte vanlig, sällsynt

ovan|nämnd [²'å:vanem:d] -nämnt -nämnda adj. genkhia/pulak khia omtalad tidigare (i texten)

ovanpå [²'å:vanpå:] prep. Atung ah | atung aa över, på (spatial; figuratively "in addition to, after")

overklig [²'o:ver:klig] overkligt overkliga adj. ataktak hilo( sit-lo) | a sit ahilo inte verklig, drömlik lungsim ngaihsut oväder [²'o:vä:der] ovädret oväder ovädren noun huihpi ( huihpi nung) dåligt väder, åskväder, storm

ovän [²'o:ven:] ovännen ovänner noun gal(kilem loh pihte) | kidopih alang lam aa te person som man är i konflikt med

ovänlig adj kimel theih lo | ki thei ngei lo | ki lawmta lo oväsen [²'o:vä:sen] oväsendet noun aging | gamlum aa ging störande ljud, väsen

oxe oxen oxar subst. bawngbuk sung aa kikhawi bawngpi kastrerad tjur

oöverstiglig oöverstigligt oöverstigliga adj. ka´an/khe´ng zolo | ma khelh zolo oöverkoml

padda [²p'ad:a] paddan paddor noun ui-phuk

groddjuret Bufo bufo

pack [pak:] packen packar noun athoh | ip(nung aa puak) | tu´un only in compound words förpackning

packa upp vanteng tu´n(van bawl/guang) | vanteng hemkhia packar [²p'ak:ar] packade packat packa(!) verb vangteng ipsung ah guang | vanteng kaikhawm fylla en väska e.dyl. (med något), mostly in the perf. participle pressa ihop till en massa

L a i m a i | 113

packar upp verb van hong |vansuah | a kitun van-hong (packing-hong) packe [²p'ak:e] packen packar noun athoh | akitun |(packing) bunt, trave

packning [²p'ak:ning] packningen packningar noun van(pua-lom) | khualzin ciang aa puanlom saker som packats ned, bagage

packning [²p'ak:ning] packningen packningar noun vanguang | vantun | van (ip-bag) slags tätning (i vattenkranar o dyl)

paj [paj:] pajen pajer noun moh namkhat en maträtt av gräddad deg med fyllning sa leh ngasa, gah(singgah) tawh a kibawl moh paket [pak'e:t] paketet paket paketen noun vankhak( sa-daih pan)| van|lai något som är inpackat eller inslaget

paketerar [paket'e:rar] paketerade paketerat paketera(!) verb ip sung ah guang( athoh sung guang) | tu´un slå in i paket, packa in

palett [pal'et:] paletten paletter noun limsuai te zat amel(azawng) atuamtuam hel na singpeek färgbräde för konstnärer

panik [pan'i:k] paniken noun thakhat thu aa ki-lat(lauvat) |laulua mahmah vat stor skräck

pank [pang:k] pankt panka adj sum neinawn vetlo |sumcian nawn vet lo (bai-piat) helt utan pengar

panna [²p'an:a] pannan pannor noun sikbel(meh-kanna) | meibung gol mahmah | tui so belpi kokkärl; kastrull

panna [²p'an:a] pannan pannor noun tal ( ta´al)….maitang.. översta del av ansikte panna [²p'an:a] pannan pannor noun mei bung pi | ningbel pi(tui so) uppvärmningsanordning

pannkaka [²p'ang:ka:ka] -kakan -kakor, -na noun moh ( aktui , maidaa, bawngnawi)tawh akibawl en maträtt av ägg, mjöl och mjölk (som gräddas i stekpanna)

papiljott [papilj'åt:] papiljotten papiljotter noun sam kil/kawi sak nading aa kizang sam-kilh hårrulle

papp [pap:] pappen (el. pappet) noun laidal met aa akhausak van te ( laikuang- card) tjockt papper lai-sah (laidal sah) pappa [²p'ap:a] pappan pappor, -na noun Pa ( pian na Pa) far

papper [²p'ap:er] papperet papper papperna (el. papperen) noun laidal ( lai at na laidal) tunt plant material av växtfibrer

paprika [p'a:prika] paprikan paprikor, -na noun zasan ( zasan thak lualo) | mel engsakna(a zawng-ten) ett slags pepparväxt av släktet Capsicum annuum

par [pa:r] paret par paren (= några) noun kawpkhat( nih) | bukhat två som hör ihop

parad [par'a:d] paraden parader noun galkap te pawi nei aa aki gualhna | kigual (militär) uppvisning

parad [par'a:d] paraden parader noun galkap pawi ciang aa kihong sai te avvärjande av angrepp

paraply paraplyet paraplyer subst. kawl lukhu | lukhu uppfällbart regnskydd att hålla i handen

parar parade parat para(!) verb khai ( a kawi tawh khai) | zomkhawm förena till par; sammanfoga

parar sig parade parat para verb gawmkham (gentehna,…ganhing,. Hukte…bah) genomföra sexualakt (om djur)

parfym [parf'y:m] parfymen parfymer noun anamtui ( zi-mui)| tui nam tui | anam slags vätska som luktar gott; luktvatten

park [par:k] parken parker, -na noun paakhuan( pan-chian) | huang område för rekreation med gräs och träd

parkerar [park'e:rar] parkerade parkerat parkera(!) verb mawtaw koih/khawsakna ( car parking) ställa ifrån sig (en bil el dyl) parti [par_t'i:] parti(e)t partier noun akhen tuamtuam | akhen | alang |bekkhat avgränsad del, stycke parti [par_t'i:] parti(e)t partier noun pawl ( pa-ti) | nai-ngan-zi pa-ti politisk sammanslutning

parti [par_t'i:] parti(e)t partier noun ki mawi na ( king)

L a i m a i | 114

omgång, spel

parti [par_t'i:] parti(e)t partier noun van ( mun dang pan hong ki pua van) mängd av en viss vara

partner [p'a:r_tner] partnern partners (el. partner) noun seppih bawlpih lawm leh gual person som man samarbetar med

pass [pas:] passet pass passen noun pa-si-pawt (passport)-gamdang khualzin theihna laibu legitimationshandling för utrikesresande

pass [pas:] passet pass passen noun mualtung mualkuam aa lam kaw ciik trång väg i bergen

pass [pas:] passet pass passen noun hunkhat tjänstgöringstid vid visst tillfälle

passar [²p'as:ar] passade passat passa(!) verb daw´n | ke´m | khawi | cing se efter, vakta

passar [²p'as:ar] passade passat passa(!) verb bawhlungsui | bawhlung sui-in kipia spela bollen vidare

passare [²p'as:are] passar(e)n passare passarna noun sik-hup ett instrument för cirkelritning

passerar passerade passerat passera(!) verb ma-khelh | kheng | ka´an gå förbi, åka förbi

passerar passerade passerat passera(!) verb nektheih tuamtuam van te kisia pressa (matvaror) genom sil

pass|form [²p'as:får:m] -formen noun kituak/kilawm lian (puan silh) klädernas sätt att passa kroppen passiv [p'as:i:v] passivt passiva adj. ahih/ asawl |lunggulh lo | lunglut lo icke aktiv, overksam pasta [²p'as:ta] pastan pastor noun kaw | asung aa aciik salva,

pasta [²p'as:ta] pastan pastor, -na noun i-ta-li mite´n mangbuh vui tawh abawl an spaghetti och makaroner

pastor[²p'as:tor] pastorn pastorer noun Biakna makai Sia ( pastor) präst

pedagog pedagogen pedagoger subst. pilna lam ah akiva asiam Siate | pilna sang nei person som ägnar sig åt pedagogik (särskilt "duktig lärare")

pekar [²p'e:kar] pekade pekat peka(!) verb khuttawh kawk in lak visa (med fingret)

pendlar [²p'en:dlar] pendlade pendlat pendla(!) verb vei leh tak tansak(sem) hängande tyngd som svänger fram och tillbaka ciah leh kuan akot daudau paina peng [peng:] pengen pengar noun sum-tang mynt, slant

pengar [p'eng:ar] -na noun sum plural; mass noun kontanter, betalningsmedel

penna [²p'en:a] pennan pennor, -na noun khe-dan | bawl pen ett redskap att skriva med

penning [²p'en:ing] penningen penningar noun sum leh pai mynt, peng

pensioner [pansj'o:n] pensionen pensioner, -na noun pen-sen khasum |pen-sen sum lön för personer som slutat arbeta kum 65cin-khint ciang nasep na pan pen-sen ngahte pensionerar pensionerade pensionerat pensionera(!) verb pen-sen pia in nasepna pan khawlsak låta gå i pension

penslar penslade penslat pensla(!) verb limsuai/ limzem | za-zut lägga på (färg el dyl) med pensel

peppar pepparn subst. zasan vui (nga-zoh-kawng) stark krydda från växter av släktet Piper

perfekt el.perfektum[²p'ä:rfekt]perfektet perfekt(el. perfekter perfekte (el. perfekterna) noun hi-lian hoihlian en tempusform för förfluten tid hun hoih |hun lemlian perfekt [perf'ek:t] perfekt perfekta adj. bang mah genban ding omlo hoih kicaing| hi linlian bra på alla sätt, fulländad

period [perj'o:d] perioden perioder noun hun | tang thu | abeisa hun avsnitt i tiden, tidrymd persisk [p'är_s:isk] persiskt persiska adj. persiah minamte lai tawh kisai ( iran mite)

L a i m a i | 115

som hör samman med (det gamla) Persien

person [per_s'o:n] personen personer, -na noun mi ( mi hing) människa, individ

personlig [per_s'o:nlig] personligt personliga adj. aituam neih | ei aa | ei bek tawh akisai som avser en enskild person, som uttrycker en persons egenart, intim

personnummer [²per_s'o:num:er]-numret-numme -numren(el. -nummerna) noun matpongten nambat ett tiosiffrigt nummer som tilldelas alla som blir folkbokförda eller får skattsedel i Sverige

peruk [per'u:k] peruken peruker noun sam-tuh löshår

pessar [pes'a:r] pessaret pessar pessaren noun naukham nading aa naubu sung akiguang na/van preventivmedel för kvinnor i form av en gummikupa pessimistisk [pesim'is:tisk] pessimistiskt pessimistiska adj. ahoihlo lam muhna | thu hoihlo lam som ser livet i svart; modstulen, dyster

piano [pi'a:no] pianot pianon pianona noun pian-u (piano) ett stort musikinstrument med tangentbord

piano [pi'a:no] adv. Agi´n gaihlo, aging hiauhiau svagt (of the strength (volume) of a tone in music)

piff [pif:] piffen noun lawpna | kipaakna | hong khim/lunglut sak thei nate pigg [pig:] piggt pigga adj lawp |thangah | navak | gualnuam | kipaak glad och livlig

pigg [pig:] piggen piggar noun azum | ling | adawn azum/ ahiam tagg, spets, udd

pil [pi:l] pilen pilar, -na noun tha´al (thal) | thaltang långsmal projektil med vass spets

pil [pi:l] pilen pilar noun paakkung ( mu-ma-khak paakkung) träd eller buske av släktet Salix

piller [p'il:er] pillret piller pillren (el. pillerna) noun zatang(zatui) liten tablett med läkemedel

pilot [pil'o:t] piloten piloter noun vanleng hawlte | vangleng hawl flygplansförare

pilsner [p'il:sner] pilsnern noun dau(akhau lo beer nam khat | adau ett slags ljust öl

pingis pingisen subst pingpong ( sabuai tung aa kisat kimawlna) pingpong (vardagligt)

pinsam [²p'i:nsam:] pinsamt pinsamma adj. ahang( hamsa akizat thei nang) | et/muh ding in kilawm lo som orsakar förlägenhet

pipa [²p'i:pa] pipan pipor, -na noun zatepna tukbel rör (med behållare för tobak) som används vid rökning

pipa [²p'i:pa] pipan pipor noun paih | muktum(huih hut) | sikzawl /gualawng instrument att blåsa i piper [p'i:per] pep pipit pip! pipa verb tauna aw( tau in ka´ap) | tau huanghuang/hianghiang ge ifrån sig svagt ljud i högt tonläge muktum(huih hut) | ging hiauhiau pippar pippade pippat pippa(!) verb nu leh pa om khawpna (nu leh pa ki hih) ha samlag (med) (kan uppfattas som stötande)

pir [pi:r] piren pirar noun tembaw khawlna aa lei( le´ei) vågbrytare

pirrar [²p'ir:ar] pirrade pirrat pirra verb taakseisai- taak sesa kittla, sticka, krypa

pissar [²p'is:a] pissade pissat pissa(!) verb zuntha (daileng) kissa

pist [pis:t] pisten pister noun vuk kiphah na lam pi (ki mawl nang) preparerad backe för utförsåkning på skidor

pizza [²p'it:sa] pizzan pizzor, -na noun pit-za (pizza) ki ci italy an (italiensk) maträtt av bröddeg med fyllning av tomat och ost

pjäs [pjä:s] pjäsen pjäser noun sumnen | athemneng | van | limlahna (prydnads)föremål, tyngre eldvapen siamna kivakna pjäs [pjä:s] pjäsen pjäser noun limlahna | limlak(lamna /thugenna/ lasatna) teaterstycke, skådespel

placerar [plas'e:rar] placerade placerat placera(!) verb munpia/muh gelsak | koih | sen´g sätta, ställa, lägga

L a i m a i | 116

placering [plas'e:ring] placeringen placeringar noun mun(khuasung) | vengsung | inn leh lo plats

placering ahi lian/ahoih lian na muh ah koih| thaupi (för vapen)

plagg [plag:] plagget plagg plaggen noun nikten puansilh | atuam/ahawng/asin | puan något som man klär sig med plan[pla:n] plant plana adj. asan na kikim | ahihna/ muhna kikim jämn och slät

plan [pla:n] planen planer noun tutna ngimna | gelna ngaihsutna förslag till hur man skall nå ett mål

plan [pla:n] planen planer noun gamlim ( mun amun gamlim tawh aom) | adan bild över ett område

plan [pla:n] planen planer noun lo-sung(lo zau) | An kiciin na lo sung | munzang jämnt och regelbundet område

plan [pla:n] planet plan planen noun Innthat | athat(Inn),..( inn that bang zah sang) våning

plan [pla:n] planet plan planen noun vanleng flygplan

planerar [plan'e:rar] planerade planerat planera(!) verb gel | lai ah at in ge´lna | gelna nei/bawl göra upp en plan

planterar [plant'e:rar] planterade planterat plantera(!) verb suan ( lei ah suan, An kung singkuang) sätta (växter) i jorden plaskar plaskade plaskat plaska(!) verb tui-malleng khia | lengkhia/phul khia få vatten att stänka

plats [plat:s] platsen platser noun mun/mun awng ( lai lam tawh kisai) plats i ordningen

plats [plat:s] platsen platser noun nasep cibawl ( nesep lawm tawh kisai) anställning

plats [plat:s] platsen platser noun Innkhan | mun awng akidei tuam ngiat ledigt utrymme mun awng

plats [plat:s] platsen platser noun mun | kim leh pam ( mun leh mual) område med ett bestämt läge

plats|ansökan [²pl'at:san:sö:kan] -ansökan -ansökningar noun nasep siauhna lai | nasep siau skriftlig ansökan till arbetsgivare om arbete

plats|journalen [²pl'at:ssjorna:len] -journalen noun nasep nang mun awng | asem ding aom nailo nasep lista med uppgifter om lediga arbeten mun awng /nasep awng/ nasepding ( ni-za-lawt) plastik|kirurgi [²plast'i:kcirurgi:] -kirurgi(e)n noun ki-at ( Siavuante´n at) | akisapna mun ah plastic

pa-la-si-tik tawh belh/khui/guang den del av kirurgin som korrigerar missbildningar och skador som förstört utseendet

pli [pli:] plin (el. plit) noun zuihding thu ( si-ka´an) disciplin (in phrases) plikt [plik:t] plikten plikter noun i hihding/sepding na ( ta-vuan) | siah piakna inre tvång, skyldighet

pliktar pliktade pliktat plikta(!) verb danpian (mawhna dan) | dan ngah/thuaksak i vissa fraser sona

plit [pli:t] pliten plitar noun thawng cing/ngak te | thawng Innsung aa ulian vakt i fängelse (vulgar)

plockar [²pl'åk:ar] plockade plockat plocka(!) verb khawm(kai khawm) | te´el | taw´m samla (ihop)

plockar [²pl'åk:ar] plockade plockat plocka(!) verb lo ( singgah lo, mehteh mehgah lo) | dawk rycka loss (hår el. fjädrar från)

plugg [plug:] pluggen pluggar noun ahu-u | asin | agawn gak tapp (att sätta i hål), propp

pluggar [²pl'ug:ar]pluggade pluggat plugga(!) verb khak( avang khak) | avang hu-u sätta plugg i (hål)

pluggar [²pl'ug:ar] pluggade pluggat plugga(!) verb laisim (sang kah) | lai hoihtak deihtak in sim läsa hårt, studera (informal)

plundrar [²pl'un:drar] plundrade plundrat plundra(!) verb luh/sut/gusim/selsim stjäla (i krig), röva

L a i m a i | 117

plural el. pluralis [²pl'u:ra:l] pluralen pluraler noun atam khatsang a tamzaw flertal; flertalsform

pluralism [plural'is:m] pluralismen noun biakna lam ah thuneihna khatsang atamzaw anei angah åsiktsmässig och kulturell mångfald i ett samhälle

plån|bok [²pl'å:nbo:k] -boken -böcker noun sumbawm| sum-eip fodral för sedlar o dyl plåster [pl'ås:ter]plåstret plåster plåstren(el. plåsterna) noun Innlamna ah akizang bi-lat-mi (självhäftande) skydd för sår suang-vui plötsligt [²pl'öt:slig] plötsligt plötsliga adj thakhatthu up-mawh lohpi aa piang/ hih vat hastig och oväntad

pojke el. pojk [²p'åj:ke] pojken pojkar, -na noun pasal naupang no barn av manligt kön

pol [po:l] polen poler noun leitung ( abem tawk kisai) ändpunkt på jordens rotationsaxel, en av två ytterligheter

polis [pol'i:s] polisen noun pa-lik ( polis) tjänsteman inom poliskåren

politik politiken subst. thukhun lam tawh kisai | paw-li-si inställning till och behandling av frågor som rör statens verksamhet; statskonst

politiker [pol'i:tiker] politikern politiker politikerna noun gamvai tawk kisai a u´ukte | nai-ngan-zi tamaa person som yrkesmässigt sysslar med politik

politisk [pol'i:tisk] politiskt politiska adj gamvai / nai-ngan-zi lamtawh kisai som rör politik

pollen [p'ål:en] pollenet noun paak tung aa khuai in abawpna mun frömjöl från växter

populär [popul'ä:r] populärt populära adj mipi te deih( mi thang) allmänt omtyckt, lättfattlig, enkel

port [por_t:] porten portar noun kongpi Inn/huan sung lutna kongpi (gate) ingång (genom mur etc), kraftig dörr

porto [²p'år_t:o] portot porton portona noun lai-lu mán ( ta-zeih-gawng ma´n)| laikhak man avgift för brev eller paket

portugisisk [por_tug'i:sisk] portugisiskt portugisiska noun paw-tu-gi mite (portugi mite) som hör samman med Portugal

position [posisj'o:n] positionen positioner noun om dan hihdan |pan mun| khawldan ( a chi- ani) ställning, läge

post [pås:t] posten noun lai-khak| sa-daih(laito) pan a thoh kikhak brev, paket o dyl

post [pås:t] posten noun laito´o / sa-daih mostly in the definite form postkontoret, postverket

post [pås:t] posten poster noun sazian sung aa om vanmin | athu ala | lai –lai at ciamteh belopp (i räkenskap)

post [pås:t] posten poster noun kongkhak/ padenpauh om na kawm (bawng) lodrätt del av dörr- el. fönsterkarm

postadress [²p'ås:tadres:] -adressen -adresser, -na noun leih-sa (lai khak nang ) Inn leih-sa adress för brev

post|gång -gången subst. sa-daih zumpi(laito zumpi)| lai khak na tawh kisai regelbunden postförbindelse postnummer [²p'ås:tnum:er]-numret-nummer -numren (el. -nummerna) noun sa-daih ( laito) nambat ett femsiffrigt nummer före ortnamnet i en postadress

potatis [pot'a:tis] potatisen potatisar, -na noun Aa-luu | aa-lu`u kung rotgrönsak av växten Solanum tuberosum

praktik [prakt'i:k] praktiken noun kisinna ( ahoih zawh thei nang ding kisinna) praktisk övning

praktik [prakt'i:k] praktiken noun Siavuan , sit-ni cihte nasep | nasep

läkares (el. tandläkares etc) yrkesverksamhet, mottagning

praktikant [praktik'an:t] praktikanten praktikanter, -na noun kisinna aneite | nesep akisin te person som gör praktik

praktisera kisin na neihna ( nasep leh na khat peuhpeuh) praktiserar [praktis'e:rar] praktiserade praktiserat praktisera(!) verb kisin aa sepkhiana kisin khiatna skaffa sig erfarenhet, öva (praktiskt), tillämpa sin erfarenhet, utöva (i praktiken)

prat pratet subst. kampau / kamgen

L a i m a i | 118

vardagligt tal (även "meningslöst tal") pratar [²pr'a:tar] pratade pratat prata(!) verb gen | pau tala

pratsam [²pr'a:tsam:] pratsamt pratsamma adj. kamtam | thugen/ thu kikup u´uk som pratar mycket, pratsjuk

precis [pres'i:s] precist precisa adj. ahi lian | aki tuaklian | avekpi aa amanlian noggrann, noga

prejar prejade prejat preja(!) verb ga´al sam| ga´al awt | a khawlna ding in lak anropa och tvinga fartyg att stanna (även utvidgat "tvinga ett fordon av vägen")

preliminär preliminärt preliminära adj. apatna, kipat khiana | amaa inte slutgiltig, förberedande

premie premien premier subst. amet( akhang) | amet piak avgift (för försäkring)

premie premien premier subst. aval teng man | piakbeh/ngahbeh pris, belöning

premiär [premi'ä:r] premiären premiärer noun amasa pen | akhatna första föreställning (also commonly of the first time sth. happens) premiärminister Gam makaipi (PM) preparat [prepar'a:t] preparatet preparat preparaten noun man ( agamla anai et na man) föremål som förberetts för undersökning (i mikroskop) man neu| et na ding man neu preparat [prepar'a:t] preparatet preparat preparaten noun kigen khawlhna | hih/ngim khawlhna ämne som framställts på kemisk väg, kemisk produkt hihkhawlhna kigen khawlh present [pres'en:t] presenten presenter noun tu hun tu laitak tulian | hihsan/ bawlsan/piangsan sak som en person ger en annan, gåva

presentabel [present'a:bel] presentabelt presentabla adj. etlawm lungnop huai | gen khia lakkhia

som är tillräckligt fin för att visas upp muhnop mahmah | etlawm hoih presenterar [present'e:rar] presenterade presenterat presentera(!) verb khat leh khat kigen(ki meihset) göra en person bekant med en annan, föreställa

press [pres:] pressen pressar noun thasan in sem | nawhgawp | thuakzawh loh ding in hih psykisk påfrestning

press [pres:] pressen pressar noun mek | nen | suk| sawn | laibu bawlna set maskin som man pressar med, tryckpress

pressar [²pr'es:ar] pressade pressat pressa(!) verb mek | nen | su´uk stryka, trycka (ihop)

prick [prik:] pricken prickar noun atang | ciaptehna punkt, märke tangsiat ( maitang aa om) prick [prik:] pricken prickar noun mi (pasal) | seppih lawm leh gual person (informal)

prickar [²pr'ik:ar] prickade prickat pricka(!) verb gen na tawh langpan | kan-kuat | mawhsak ge en anmärkning

prickar [²pr'ik:ar] prickade prickat pricka(!) verb sat | kap | kha träffa kha´a( kap in kha) | ki sutuah kha | sat/tum

prickig prickigt prickiga adj. ama akiciapteh na om | atangtang in om som har prickar

princip [prins'i:p] principen principer noun abuppi | kipatna | ei leh ei gamtatna grundläggande regel (som norm för handlande) prinsessa prinsessan prinsessor subst. kumpi´ tanu kvinnlig medlem av ett kungahus (som inte är drottning) (även som titel; även bildligt)

pris [pri:s] priset pris el. priser prisen el. priserna noun vanma´n (na man) | leiding vai i aman zah kostnad för något vid köp

pris [pri:s] priset pris el. priser prisen el. priserna noun letsong (tha man) fastställd belöning för en viss prestation

prisar [²pr'i:sar] prisade prisat prisa(!) verb phat | pahtawi ( Topa phat/ pahtawi) berömma (particularly in religious contexts)

prislista vanman aki-at na sazian privat [priv'a:t] privat privata adj. neihtuam ( kuamah hong neih pih hilo)| khai i neih enskild, personlig

problem [probl'e:m] problemet problem problemen noun buaina |haksatna svårighet som inte lätt kan avhjälpas

process [pros'es:] processen processer noun hihna sepna | bawl(thoh) khiatna ase´en

L a i m a i | 119

utvecklingsförlopp

process [pros'es:] processen processer noun thukhen zum aa nasep na tawh kisai rättegång

producent [produs'en:t] producenten producenter noun agel khia abawlkhai te ( zoh-sian, limlah na) person som producerar (varor, film, TV-program etc)

producerar [produs'e:rar] producerade producerat producera(!) verb van/na bawl/thoh | bawl/thoh in hawm tillverka en vara

produkt [prod'uk:t] produkten produkter noun van/na bawl/thohna i aphat tuamna resultat av tillverkning

professionell [profesjon'el:] professionellt professionella adj. ahi taktak | amawkmawk ahi lo yrkesmässig theihna siamna tawh kisai program [progr'am:] programmet program programmen noun hun gel/zak na ( program) (skriven) plan över hur något skall genomföras, enskild sändning i radio och TV

program [progr'am:] programmet program programmen noun kon-peu-ta(computer) i lamlakna instruktion för en dator

projekt [prosj'ek:t(el. -j'ek:t)] projektet projekt projekten noun ngimna/gelna (sep khiat ding) (plan till) ett större arbete (med ett bestämt syfte)

promenad [promen'a:d] promenaden promenader, -na noun lam-siau | khe tawh apai gångtur för nöjes skull

promenerar [promen'e:rar] promenerade promenerat promenera(!) verb lam-siau in paikhia gå för nöjes skull

proportion [propor_tsj'o:n] proportionen proportioner noun agolna/ aneu na /asau na/ a zai na (storleks)förhållande propp [pråp:] proppen proppar noun hu´u | khak ( avang hu /khak) något som täpper till ett hål

propp [pråp:] proppen proppar noun meikhau akhan (electric fills khau) elektrisk säkring

proppar [²pr'åp:ar] proppade proppat proppa(!)verb guang( asuang ah) |tu´n(thoh)|pack stoppa (full), packa (full)

proppar [²pr'åp:ar] proppade proppat proppa(!) verb khaktan | kan-kuat with particle stänga

prosa prosan subst. paunak ahihlo aa thukhat lai in at skrift eller tal som inte är på vers

protest [prot'es:t] protesten protester noun nakpi tak in langpan | thukkik invändning, oppositionsyttring

protestantism [protestant'is:m] protestantismen noun kristian biakna pawlpi kristen riktning som utgår från luthersk och reformert lära

protesterar protesterade protesterat protestera(!) verb naksiatak in lang pan | ngial säga emot, opponera sig

prov [pro:v] provet prov proven noun zong/sin/hatkat försök, undersökning

prov[pro:v] provet prov proven noun sitse(et,vel) | dong (dongtel) (skriftligt) förhör

prov [pro:v] provet prov (el. prover) noun sin na ( na-mu-na) litet urval (ur något större), exempel

provar [²pr'o:var] provade provat prova(!) verb sin in bawl/sep khia gelkhia zangkhia använda på prov

provocerar [provos'e:rar] provocerade provocerat provocera(!) verb hamthawn|thapia | taw-sawn utmana, reta

präst [pres:t] prästen präster, -na noun biakna sia pastor ( biakna lam aa Sia) person som är utbildad som ledare inom ett religiöst samfund; pastor

psykisk [ps'y:kisk] psykiskt psykiska adj. lungsim lam tawh akisai | lungsin natna själslig

pub [pub:] puben pubar noun zu-sai (öl)servering, bar

publicerar [publis'e:rar] publicerade publicerat publicera(!) verb laibawl in hawm khia | gen/thei sak khia ge ut i tryck publik publiken subst. mi-pi ( mi hawnpi te) kollektivt massord samling åskådare eller åhörare

pulka [²p'ul:ka] pulkan pulkor noun vuktg ah naupang te tuang aa kikaihna

L a i m a i | 120

liten släde (för barn)

puls [pul:s] pulsen pulsar noun si pandan ( lungtang kisat) hjärtats slag

pulsar [²p'ul:sar] pulsade pulsat pulsa(!) verb vuklak ah hamsa pi in pai khen tawh kliva (i snö)

pulver [p'ul:ver] pulvret pulver pulvren (el. pulverna) noun avui ( gentehna,…pauda/ bawngnawi) finfördelat ämne

punkt [pung:t] punkten punkter noun ciamtehna | adawn |among| te´eh kakna plats, läge ngatna lam punkt [pung:t] punkten punkter noun lai at ciang aa kizang (.) tecken för slutet på en mening (.)

puss [pus:] pussen pussar noun nam ( muk tawh nam)| tawp kyss

puss [pus:] pussen pussar noun bual (guahzuk ciang tuivung aa bual asuak) liten vattensamling, pöl

pussar [²p'us:ar] pussade pussat pussa(!) verb nam (muk tawh nam) | tawp kyssa

pustar pustade pustat pusta(!) verb na´ak( huihdik,nak) | huih hingkhia andas ut häftigt (även bildligt "koppla av, vila")

pyjamas [pyj'a:mas] pyjamasen pyjamaser noun lup-puan ( agol leh atual) nattdräkt med jacka och byxor

pyr pyrde pyrt pyra verb damtak kan´g ( mei kang) | kang brinna sakta, glöda (även bildligt) pyser [p'y:ser] pyste pyst pysa verb apualam aa huihnung ging kiza strömma ut med ett väsande ljud

pysslar [²p'ys:lar] pysslade pysslat pyssla(!) verb nasep buai | nasep tam utföra små enkla sysslor

på [på:] adv atung ah verb particle (i riktning) mot

påfrestning [²p'å:fres:tning] påfrestningen påfrestningar noun thasan | kisat fysisk el. psykisk press

påfågel [²p'å:få:gel] påfågeln påfåglar noun U tong ( Utong vasa nam) hönsfågel (av släktet Pavo) med stora färggranna stjärtfjädrar

pågår [²p'å:gå:r] pågick pågått pågå verb kipan | hihta hålla på

påkallar [²p'å:kal:ar] påkallade påkallat påkalla(!) verb hongpai in sam| ngen | ki sa´m kräva

pålitlig [²p'å:li:tlig]pålitligt pålitliga adj. mi hoih gamtat hoih tawntung mite som man kan lita på, säker a muanhuai | asuantak

pålägg [²p'å:leg:] pålägget pålägg påläggen noun moh tung ah kikoih aa kinei bawngnawi khal mat som man har ovanpå en smörgås

påminner [²p'å:min:er] påminde påmint påminn! påminna verb theihsakna | phawksakna hjälpa att komma ihåg phawk sakkik

påminner [²p'å:min:er] påminde påmint påminn! påminna verb amel kibang | agolna kibang föra tankarna till, likna aki bang adan apong-san

påminnerpåse, -n, -ar, -na noun ip | thungip/ thungpi påsk [pås:k] påsken påskar noun thawh kik pawi en högtid med religiös betydelse som firas i mars eller april

pås|sjuka [²p'å:ssju:ka] -sjukan noun biangkaai (biangkaai vei) en infektionssjukdom som ger svullna kinder

påstående [²p'å:stå:ende] påståendet påståenden påståendena noun theihding thu lai akisuang( caw-ngia-lai) något som påstås

påstår [²p'å:stå:r] påstod påstått påstå(!) verb genkhia |pulakkhia | thugen khiat yttra som ett faktum

påverkar [²p'å:vär:kar] påverkade påverkat påverka(!) verb hoihna hoihlohna hang aa kilawh ha inflytande på någon/något så att en förändring sker

päls [pel:s] pälsen pälsar noun sa-mul | samul puan | sa-vun skinn på djur, fäll (also of fur coats)

pärla [²p'ä:rla] pärlan pärlor noun pa-le´e | pa-le´e khi ( khi manpha) liten hård kula av pärlemor (som bildas i musslor) (figuratively "sby or sth. very beautiful or valuable")

L a i m a i | 121

pärm [pär:m] pärmen pärmar noun laidal koihna (file ) | laidal te´epna file styvt omslag till bok eller lösa papper

päron [²p'ä:rån] päronet päron päronen noun piatgah | piat gah( sing gah) frukt från trädet Pyrus communis

pärs [pär_s:] pärsen pärser (el. pärsar) noun tuah/sin ngei diphuat huai lauhuai na| deihtak sitse ansträngande situation pöl [pö:l] pölen pölar noun tui-pehna bual ( zi-ku-kan) vattensamling

rabarber [rab'ar:ber] rabarbern noun a tuipak in thang anei nektheih kungkhat köksväxten Rheum rhaponticum khiatna neilo kammal | akiza phalo kampau

rabatt [rab'at:] rabatten rabatter noun a mankhiam | man tawmsak | a manniamsak avdrag på pris, nedsättning rabatt [rab'at:] rabatten rabatter noun paaksuan na kuang | paak kisuan na guam

(smalt) blomsterland paak kisuan na guam/phung

rad [ra:d] raden rader noun Inn akizom diudeu aa kilam | lampi nih aomkhawm

följd (av saker bredvid varandra), serie

rad [ra:d] raden rader noun lai-gual | lai kigiit | tomno aa ki-at lai följd av skrivna bokstäver

radio radion radior subst. radio | radio set | huih lak pan aw kizak theihna utsändning (av tal- och musikprogram) från radiostation

apparat som tar emot radiosändningar

rak [ra:k] rakt raka adj tan´g( pai suak) | ahi suak/zom suak rät

rak [ra:k] rakt raka adj ahi ngiat | the-kaak theihloh | ciang tan omlo absolut, direkt

rak [ra:k] rakt raka adj. thuman | zuaugen lo | thuciam pel-lo ärlig raka [²r'a:ka] rakan rakor noun atangsuak | lampi atang aa paisuak raksträcka rakar [²r'a:kar] rakade rakat raka(!) verb mul-kiat/mul-met skära bort skägg (eller hår)

ram [ra:m] ramen ramar noun man bawng | kawngkhak aom/ adin na kant; infattning (figuratively "limits, bounds")

ramlar [²r'am:lar] ramlade ramlat ramla(!) verb ki-tuk/ ki pa´ai | kia |puk | tuaksuk falla, trilla, rasa

randig [²r'an:dig] randigt randiga adj. aki-gi´it( agial) tawh ciaptehna | agial som är mönstrad med ränder

ranson ransonen ransoner subst. khenkhiat(ngahding aa kilawm zah| khuai-tan tilldelning

rapp [rap:] rappt rappa adj. manlang | ki nawh snabb

rapp [rap:] rappet rapp rappen noun sat(sa´ar) | tum /dawt| liamma | thakhat aa supna slag, smäll (med piska, käpp etc)

rapporterar[rapår_t'e:rar]rapporterade rapporterat rapportera(!) verb thupuakna lai ten/lak/gen redogöra för apiang khinsa thu genkik rar [ra:r] rart rara adj. hoih/nuam | ahi linlian/sitset trevlig och behaglig

rar [ra:r] rart rara adj. tamlo/muhhak| tuahkhak na ding haksa sällsynt

raritet rariteten rariteter subst. tamlo/ngahhak |piang/hih thei mengmenglo sällsynthet

rasande [²r'a:sande] adj. heh mahmah/sinso| nasia/nakpitak|manglang mycket arg , mycket snabbt

raseri [ra:ser'i:] raseri(e)t noun hehna sinso na lungtom na

L a i m a i | 122

våldsam ilska

rasslar [²r'as:lar] rasslade rasslat rassla verb ging( aging zuahzuah) ge ifrån sig ett metalliskt ljud (som av kedjor) ging selsel rast [ras:t] rasten raster, -na noun tawmvei khawl/tawlnga | tomno sung hun awng kort paus (i ett arbetspass)

rastar [²r'as:tar] rastade rastat rasta(!) verb kisin | kisin na pia/kisin sak | zang/ma´ang låta få motion (mostly of dogs) tawlnga | lum | kisin | hihna/sepna | khawl ratt [rat:] ratten rattar noun ahawlna | mawtaw hawlna styrhjul (t ex på bil)

ratt|fylleri -fylleri(e)t subst. zu-kham sa in mawtaw hawlna hang aa liau-tuahna framförande av motorfordon med en alkoholkoncentration av 0,2 promille i blodet eller 0,10 mg/l i

utandningsluften, leder till böter eller fängelse i högst 6 månader

rea [²r'e:a] rean reor, -na noun vanma´n khiam/ ngiam realization

reagerar [reag'e:rar] reagerade reagerat reagera(!) verb thuk-kik | hih kik handla som svar på en upplevelse

reaktion [reaksj'o:n] reaktionen reaktioner noun thuk-kik | thuk-kik pahna sätt att reagera, strävan att återinföra den gamla ordningen realistisk [real'is:tisk] realistiskt realistiska adj. ngaihsutna sang hihkhiatna te thupisak som har sinne för vad som är praktiskt möjligt hihkhait ngiatna | sepkhiat tawh a kibang realistisk [real'is:tisk] realistiskt realistiska adj. aom pen aom bang lian aa ciaptehna som noggrant avbildar verkligheten ahi bang lian aa kisuai lim | taktak tawh aki bang lian rear [²r'e:ar] reade reat rea(!) verb vanma´n khiapna pan khak/khawl sälja på rea

recept [res'ep:t] receptet recept recepten noun Siavuan ten laihong atsak in tuabek tawh zatui

aki leithei ( Siavuan te thau-khan-sa) ordination för läkemedel som en läkare skriver ut (på en särskild blankett)

recept [res'ep:t] receptet recept recepten noun An /meh huandan genna| koici huan ding cih beskrivning för tillagning av en maträtt

reda redan subst. thunei te thupiak | a-me´ng ordning (i vissa uttryck även "kännedom")

redaktion redaktionen redaktioner noun akician aa aen leh asittel kik te grupp personer som står för innehållet i en tidning (el. ett lexikon etc) (även om lokalen)

redan [²r'e:dan] adv ama-in | khawl ( gen khawl, hih khawl) så här (oväntat) tidigt

redbar redbart redbara adj. thuman/thutang | vang nei hederlig, ärlig

reder sig redde rett red! reda verb hih khinzo | man khinzo | semkhin zo klara sig

reder upp redde rett red! reda verb ahoih ding apha ding in hih/bawl | thukhen göra i ordning, ordna

redigerar [redisj'e:rar] redigerade redigerat redigera(!) verb puahpha/bawlpha ( lai, ta-den-sa) bearbeta formen i (en text, film etc)

redovisning [²r'e:dovi:sning] redovisningen redovisningar noun sum sazian | bank sazia ( ban-sazian) redogörelse

redskap [²r'e:dska:p] redskapet redskap redskapen noun van zat tuamtuam | van nasep van verktyg, hjälpmedel (för utförande av visst arbete)

referens [refer'en:s] referensen referenser noun athu tawh kisai pulak khiatna | genkhiana mostly in the plural rekommendation thukhat peuhpeuh saikaak na referens [refer'en:s] referensen referenser noun omdan/khawldan | gamtat dan | theihna/hih ngeina hänvisning till litteratur

reflexiv [r'ef:leksi:v (el. -'i:v)] reflexivt reflexiva adj. A leh kap kik| aleng | som syftar tillbaka (på subjektet) regel regeln regler subst. zuihding thudan | thukham mest i plural lag, bestämmelse

regel|bunden [²r'e:gelbun:den] -bundet -bundna adj. angeina | ahi ngeina | sepngeina som återkommer med jämna mellanrum angeina bang | ahun man regering [rej'e:ring] regeringen regeringar noun kumpi | gam-uk kumpi ett lands styrelse

regi [resj'i:] regin noun lamlahna | maikai in thugelna

L a i m a i | 123

konstnärlig ledning av teaterpjäs el. film (also commonly "management")

regim [resj'i:m] regimen regimer noun gam ki uk-dan tawh kisai | uk-na ( nai-ngan-zii) ett lands styrelse och politiska system

regn [reng:n] regnet noun guah | guahtui vattendroppar från moln

regnar [²r'eng:nar] regnade regnat regna verb guahzu´u falla regn

regnig [²r'eng:nig] regnigt regniga adj. guahzu´u | guah tampi tak zu´u som medför regn; där el. då det ofta regnar

reguljär [regulj'ä:r] reguljärt reguljära adj. Angeina bang in om | ngeina bang aa sep/hih na regelbunden, regelrätt

reklam [rekl'a:m] reklamen noun theihkhiat sakna /genkhai na ( caw-ngia) verksamhet (annonsering etc) för att få folk att köpa varor och tjänster rekommenderar [rekåmend'e:rar] rekommenderade rekommenderat rekommendera ngaihsutna pia/gen tillråda, tala väl om, förorda lamlahna/ngaihsutna | thukimpihna rekommenderar [rekåmend'e:rar] rekommenderade rekommenderat rekommendera(!) verb sazian pia skicka (post) under särskilt betryggande former (med kvitto etc) laito pan lai/van khak muanhuai in rektor rektorn rektorer subst. sang Siapi | Ulian/zalian föreståndare för en skola (även som titel)

relativ [r'el:ati:v] relativt relativa adj. tehka´ak khia | adan anam agol/neu dan som står i förhållande till något annat; som beror på vad man jämför med

relativ [r'el:ati:v] relativt relativa adj. kisai na | kizopna | kibeh- kigui khat grammar som syftar tillbaka religion [relij'o:n] religionen religioner noun biakna lam upna | biakna tawh kisai dyrkan av övernaturliga makter, gudstro relä [rel'ä:] relä(e)t reläer noun abanban in kilaih sak| laih toto| khattung pan khat tung ah ngasawn anordning som (automatiskt) tar emot, förstärker och skickar vidare en elektrisk ström

ren [re:n] rent rena adj. siang | siangtho inte smutsig, fläckfri

ren [re:n] renen renar noun akii-gol vuklak aaom sakhi namkhat hjortdjur av släktet Rangifer som lever långt norrut

renoverar [renov'e:rar] renoverade renoverat renovera(!) verb puahkik | puakpha kik | zemphakik göra (något som är gammalt) användbart på nytt rensar [²r'en:sar] rensade rensat rensa(!) verb siangtho | ninbang lo | sawpsiang

ta bort el. sortera bort (skräp etc) ` siangtho sak ren|tvår -tvådde -tvått -två(!) verb mawhsakna ding pan kipelh | upmawh huai lo göra fri (från beskyllning) reparera [repar'e:rar] reparerade reparerat reparera(!) verb bawlpha bawlkik |puahpha göra (något) användbart igen, laga

repeterar [repet'e:rar] repeterade repeterat repetera(!) verb sin in hihpha kik | hih sin kik | lemkik öva

repeterar [repet'e:rar] repeterade repeterat repetera(!) verb gen kik | theisak beh | hih kik hih beh upprepa, ta om

representant representanten representanter subst. khatta´ang/khat aitang | ta´ng(tang) (ställ)företrädare, ombud

repris [repr'i:s] reprisen repriser noun khatvei genpha kik | khatvei hihbeh kik omtagning, upprepning

resa [²r'e:sa] resan resor noun khualzin | khualzin khia förflyttning med färdmedel (t.ex. tåg, bil, båt)

resenär [resen'ä:r] resenären resenärer noun khualzinte | khualzin hi person som reser

reser [r'e:ser] reste rest res! resa verb munkhat ah tunngei muhngeina ding in zinkhia göra en resa, åka, fara, färdas

reser [r'e:ser] reste rest res! resa verb la´amto | sangsak | dom ställa upprätt

reser [r'e:ser] reste rest res! resa verb kemcing in hilh(thu hilh) | van la framföra till diskussion

reserv [res'är:v] reserven reserver noun atuam in( atuam vilvel) | ata´ng ( alaih ding) besparing (för nödfall), ersättare

resande [²r'e:sande] resanden resande resandena noun khulzinte | khua tuamtuam ah pai aa vanzuak te

L a i m a i | 124

person som reser khul azin koikoi te reser [r'e:ser] reste rest res! resa verb khualzin | pai /zin koikoi (kimvel koikoi) göra en resa, åka, fara, färdas

reser [r'e:ser] reste rest res! resa verb pantah/kemcing in thuhilh | van vapua vala´a framföra till diskussion

reser [r'e:ser] reste rest res! resa verb lamto | sangsak | ngato ( atung ah)koihto ställa upprätt

reservat [reserv'a:t] reservatet reservat reservaten noun lauhhuaina omlo | atuam ngiat | ata´ngding begränsat område som reserverats för visst ändamål; skyddat område

reserverad [reserv'e:rad] reserverat reserverade adj. avangkem thei | kikem thei tillbakadragen, avvaktande

respekt respekten subst. zahtakna | kithu pi sakna(khat leh khat) hög värdering av person, aktning

respektive [respekt'i:ve] adj. atuamtuam | akizopna/ aki sai na / ki thei na definite form var och en särskilt

respektive [respekt'i:ve] adv. Abanban| atuamtuam| och i det senare fallet

restaurang [restur'ang:] restaurangen restauranger, -na noun An sai (finare) matservering

retur returen returer subst. ciahkik | ciah| aciah lam återvändande till utgångspunkten (särskilt om vara som skickas tillbaka till producenten)

revisor [²rev'i:sor] revisorn revisorer noun sazian sit ( sazian etcik) person som granskar räkenskaper

revolution revolutionen revolutioner subst. langdo na langpan na lang bawlna omstörtning av det bestående (även allmänt om genomgripande förändringar)

rider [r'i:der] red ridit rid! rida verb sakol tungtuang | tuang | pua färdas till häst rik [ri:k] rikt rika adj. neih leh lam kicing | hau | thupi som har många ekonomiska tillgångar

rike [²r'i:ke] riket riken rikena noun gam/ leitang | minam khat neih gam leh leitang land, stat

riks- [²r'ik:s-] first element adj gambup tawh akisai som gäller hela landet

riks|dag [r'ik:sda:g] -dagen -dagar noun pa-li-man (parliment) gambup kipawlna namn på folkrepresentationen i Sverige

riks|förbund [²r'ik:sförbun:d] -förbundet -förbund -förbunden noun gambup kipawlna riksomfattande sammanslutning för visst syfte

riks|möte [²r'ik:smö:te] -mötet -möten -mötena noun pa-li-man ah thu kikup khawpna riks|stämma [²r'ik:stem:a] -stämman -stämmor noun niman bup kikaih kawlna sammanträde av ombud för hela riket i en viss sammanslutning

riks|väg [²r'ik:svä:g] -vägen -vägar noun lam lianpi | lam zatpi pen huvudväg i landet

riktig [²r'ik:tig] riktigt riktiga adj. ahi lian | ataktak | ahi ngiat

. felfri, korrekt riktig [²r'ik:tig] riktigt riktiga adj. aman takpi in | ataktak in | ahi takpi äkta, verklig ring ringen ringar subst. khutbulh form som liknar en cirkel (även om föremål som har denna form)

ringa [²r'ing:a] noun athupi khawllo | atangtung lo som har liten omfattning

ringer [r'ing:er] ringde ringt ring! Ringa verb phone set( phawng- set) använda telefon, telefonera

rinner [r'in:er] rann runnit rinna verb luang | tui luang| ( dat luang) flyta, strömma

ris [ri:s] riset noun buh | buh kung mass noun (korn av) växten Oryza sativa

ris [ri:s] riset ris risen noun sing hiang avbrutna kvistar

risk [ris:k] risken risker noun lauhuaina | supna | ki suksiat kha na möjlighet att något går illa

L a i m a i | 125

riskerar [risk'e:rar] riskerade riskerat riskera(!) verb nial | nusia | deihlo ta en risk, våga, äventyra, sätta på spel

ritar [²r'i:tar] ritade ritat rita(!)verb lim-suai | lai tung ah khe-dan tawh lai-git(lim suai) återge (en bild) med penna

river [r'i:ver] rev rivit riv! riva verb azum na tawh kiat | ku´ui dra över (en yta) med ett vasst föremål river [r'i:ver] rev rivit riv! riva verb kuike´ek /balkek | susia vang dela (papper etc) i bitar

river [r'i:ver] rev rivit riv! riva verb susia | supai | susia mang jämna med marken, rasera

ro [ro:] ron noun kilam na | daihna | gal daih/veng na lugn och stillhet adaih hun sung | dai | dam taktak in roar [²r'o:ar] roade roat roa(!) verb nui in kipak | lunglut | gualnuam underhålla lengna do | lengla do rock [råk:] rocken rockar noun only in the singular rytmisk populärmusik med elinstrument

rock [råk:] rocken rockar noun suang | suangtum | suanglawmpi ken ytter- eller överdragsplagg

rodnar [²r'å:dnar] rodnade rodnat rodna verb zum in mai san teta bli röd (i ansiktet)

roffar [²r'åf:ar] roffde rofft roff(!) verb manvat | sutvat | lenvat rolig [²r'o:lig] roligt roliga adj. nuihzah huai | nuam | thu nuam underhållande, lustig gualnop huai | kipah huai roll rollen roller subst. zohsian sung aa menta te tatna hekna | hih danding persom i en teaterpjäs el. film, socialt beteende i en viss situation

roman [rom'a:n] romanen romaner, -na noun tangthu sau längre berättelse på prosa

romantisk [rom'an:tisk] romantiskt romantiska adj. ki-it ki-ngaih na lam tawh kisai | ngaih sutna som präglas av romantik

ropar [²r'o:par] ropade ropat ropa(!) verb galsap | awng khia veva säga något så högt att det hörs på avstånd

ror [ro:r] rodde rott ro(!) verb hawt (gun kuang hawtna tawh hawt) driva fram en båt med åror

rot [ro:t] roten rötter noun azung | ataw | abul | athu ala |apan na | pianna zung den underjordiska delen av en växt

rotar rotade rotat rota(!) verb tawkgawp in zong | to-khia | lemkhia in zong röra omkring saker för att hitta något

rotar sig rotade rotat rota(!) verb azung | azung pokhia slå rot (bildligt "finna sig tillrätta")

rotation rotationen rotationer subst. hun khatkhit hunkhat akikhel | ahikik asuakkik | aki peikik vridning kring en axel

rubrik rubriken rubriker subst. lu-tuam | lu-gak överskrift, titel

rufsig [²r'uf:sig] rufsigt rufsiga adj. aki sitset lo | ahi nemnam som har oordnad frisyr

rullar [²r'ul:ar] rullade rullat rulla verb zial | pumsak| khuk förflyttas genom att rotera

rum [rum:] rummet rum rummen noun khan ( Inn khan/ Inn dei) avdelning i hus

rund [run:d] runt runda adj. abemki´em | abem formad som en ring eller ett klot (eller en cylinder)

rund [run:d] runt runda adj. thau velval thau keikai | tom keukua/ tom ki´ekkuk tjock, fyllig

rusar [²r'u:sar] rusade rusat rusa(!) verb ngawk /phul/ tai /tai vengvang springa mycket fort

ruta [²r'u:ta] rutan rutor noun kiu li anei fyrkant ruta [²r'u:ta] rutan rutor noun pa-den-pauh man khatkhit khat (fönster)glas

rutig [²r'u:tig] rutigt rutiga adj. akhawkkhawk aa kiu li anei

L a i m a i | 126

mönstrad i fyrkanter, rutad

rutt [rut:] rutten rutter noun mun khat pan mun khat paina lampi | lampi zik resväg

rutten [²r'ut:en] ruttet ruttna adj. muat | amuat khin som har ruttnat

rycker ryckte ryckt ryck! rycka verb ka´ai (kai) | kaih kawm leh lakthuah hastigt dra ur läge

rygg [ryg:] ryggen ryggar noun nung | nungzang | nungzang suk kroppens baksida

rygg|säck [²r'yg:sek:] -säcken -säckar noun nung aa akipua ip|nungzang aa kipua ip ett slags väska att bära på ryggen

ryker [r'y:ker] rykte (el. rök) rykt (el. rukit) ryk! ryka verb meikhu khahkhia ( za khu kamsung pan) sända ut rök

rymd [rym:d] rymden noun khapi tung | mun | mun awng lufttomt rum utanför jorden (also commonly of what we call "sky")

rymdfärja khapi tung aa pai vanleng van | van khapi tung puak rymlig rymligt rymliga adj. munzai | mungol | azai agol som rymmer mycket, stor, vid

rymmer [r'ym:er] rymde rymt rym! rymma verb humcip |leng/tawi | kem| ukcip (kunna) innehålla, ha plats för

rymmer [r'ym:er] rymde rymt rym! rymma verb taisim zo | taikhia sim zo | taisim fly, smita

rynkig [²r'yng:kig] rynkigt rynkiga adj. taw´n( tawn neinai) som har många rynkor

ryser rös ryst rysa verb linglawng | ling vanvan ling kalkal darra av köld el. känsla

rysk ryskt ryska adj. russia mite( la-sia mi) som hänför sig till Ryssland

ryska ryskan subst. la-sia(russia) pau/kampau/lai ryskt språk

ryter röt rutit ryt! ryta verb ham( ui-sakol ham) | awng ge ifrån sig ett kraftigt hotande ljud

rytmisk [r'yt:misk] rytmiskt rytmiska adj. la atah tawk kisai ( sol-fa) som har en viss rytm; som har en bra rytm

rå [rå:] rått råa adj. huan nailoh/ asial ( An) | ahi bang aa omlai inte tillagad, okokt (of food)

rå [rå:] rått råa adj. ahi phiatphuat | aki kimlo | asawi | azawllo grov, brutal

råd [rå:d] rådet råd råden noun ngaihsutna piakna/neihna( bang ci hihding cih) | a cianpia anvisning om hur man skall göra något, tips

råd [rå:d] rådet råd råden noun acianpia ding aa kipawlna | kipawlna khat aa acianpia dingte (statlig) organisation med rådgivare råder el. rår [r'å:der] rådde rått råd! råda verb aom takpi | angeihna bang lian aa aom | ahidan lian in om förekomma, föreligga

råder el. rår [r'å:der] rådde rått råd! råda verb acianpia ( na khatpeuhpeuh bang ci hih ding cih) ge råd, föreslå ngaihsutna gen /kuppih

rådgivning [²ab'år_t:rå:dji:vning] -rådgivningen noun hehnepna ding mun ah lamlak acianpia det att ge råd, upplysning rå|djur [²r'å:ju:r] -djuret -djur -djuren noun sakhi neu ( Asia gam leh Europé gam aa sakhi neu) ett hjortdjur av släktet Capreolus

råglimpa, -n, -or, -na noun buhnam khat tawh akibawl moh(pongmoh) buhlimlo tawh råka [²r'å:ka] råkan råkor noun Va-a´ak ( Vasa hai- va-ak) kråkfågeln Corvus frugilegus

råkar [²r'å:kar] råkade råkat råka verb kimu | kituak möta, träffa på

råkar [²r'å:kar] råkade råkat råka verb thakhat thu aa apiang/hi vat | kamthu händelsevis göra något

råkar [²r'å:kar] råkade råkat råka verb tembaw in akhawlna ding tuipi nawl neh/naih hamna

råmar [²r'å:mar] råmade råmat råma verb bawngpi ham | ham/awng | khuang ( ak-khuang)

L a i m a i | 127

låta som en ko

rån [rå:n] rånet rån rånen noun guta(gu´u taa) | bu-luh | migi lo väpnad stöld, överfall

rånar [²r'å:nar] rånade rånat råna(!) verb sut/gu( na gu in sut) | mang gutate´n guksak begå ett rån mot, överfalla

rånare rånar(e)n rånare rånarna subst. tem ahih keileh thau lak in luh/gu person som begår ett rån

rår för [rå:rf'ö:r] rådde rått rå verb huh | panpih | huhkhawm/panpih khawm hjälpa

rår om [rå:r'åm:] rådde rått rå verb nei |luah ( van leh nakhat peuhpeuh anei pa/nu) äga

rår på [rå:rp'å:] rådde rått rå verb gualzo | tangtung | minthang | siam/ki-va kunna vinna över

råtta [²r'åt:a] råttan råttor noun zusa pi | zusa tawh akibang zusa nam | ciampel en gnagare av släktet Murido

räcka [²r'ek:a] räckan räckor noun akizom aa piang | ahisuak aa piangthu rad, följd

räcker [r'ek:er] räckte räckt räck! räcka verb do teitei / do suak teitei | hihsuak sträcka ut (also "hand over" (with a reaching movement)) khengval |kantan räcker [r'ek:er] räckte räckt räck! räcka verb ban( ba´n khuttawh ban) | lap |pha |tung nå

räcker [r'ek:er] räckte räckt räck! räcka verb kicing | akicing in nei vara tillräcklig, förslå rädd [red:] rädda adj. lau | ki-lat(kila´at) | lung kimawh not used in the singular neuter form fylld av rädsla, förskräckt

räddar [²r'ed:ar] räddade räddat rädda(!) verb honkhia | hunkhia huhkhia | kaikhawm föra någon i säkerhet, hjälpa

räffla [²r'ef:la] räfflan räfflor noun guamkompi | hawkguam grund och smal fåra

räfflar [²r'ef:lar] räfflade räfflat räffla(!) verb guamto´o | hawkguam to/bawl göra räfflor

räfsa [²r'ef:sa] räfsan räfsor noun lo-vat (gan ahih kei leh settawh) redskap för att samla ihop material på marken (gräs, löv etc)

räfsar [²r'ef:sar] räfsade räfsat räfsa(!) verb lo sung aa hamteng kaikhawm samla ihop med räfsa

räka [²r'ä:ka] räkan räkor noun kai-kuang neu ett litet kräftdjur av familjen Carididae

räknar [²r'ä:knar] räknade räknat räkna(!) verb sim | tuat | ganan tuat göra matematiska uträkningar

räkning [²r'ä:kning] räkningen räkningar noun bangzahpha cih sim |tuat (ga nan) matematik, uträkning; hopsummering

räksmörgås, -en, -ar, -na noun kaikuang neu | mikhat simmawhna aa ko-na kammal ränn|sten -stenen subst. tuizawl | tui hoihlo apaikhiatna hawkguam ränna för vatten vid en trottoarkant

rätar [²r'ä:tar] rätade rätat räta(!) verb tang sitset |tang sinsen | hi setsat hi litlet göra rak

rät [rä:t] rätt räta adj. atang sensan | atang diudeu rak

rät [rä:t] rätt räta adj. ki´u nei aa atang som har storleken 90 grader

rätt [ret:] rätt rätta adj aman | akhial lo riktig, korrekt

rätt [ret:] rätten rätter noun thukhen na zumpi | gam makai kumpi te pawi domstol

rätt [ret:] adv. veve ( gentehna,..hoih veve,…gol veve,…pil veve) ganska

rätt [ret:] rätten rätter noun meh/an (kuang, keu) matanrättning

rätt [ret:] adv. aman | ahi | akhial lo utan fel

L a i m a i | 128

rätt [ret:] rätten rätter noun thuma´n | thuman na tawh kikhen na rättvisa

rätte|gång [²r'et:egång:] -gången -gångar noun thukhenna mun thukhen zum process inför domstol, rättstvist

rättighet [²r'et:ighe:t] rättigheten rättigheter noun hunhoih hunpha | ngahding akilawm | taklam laglig eller moralisk rätt rättvis [²r'et:vi:s] rättvist rättvisa adj. thuman na | thudikna | zuihding thuciam na bang aa piang opartisk, objektiv

rättvis [²r'et:vi:s] rättvist rättvisa adj. aman leh ahi | akituak lian ahi lian som går rätt

räv [rä:v] räven rävar noun ngia | zuau khemthei te ett rödaktigt, långhårigt rovdjur av släktet Vulpes (figuratively "cunning person")

röd [rö:d] rött röda adj asan ( asan mel) | sii bang aa asan färgad som blod

rödlök lo-tha´ang ( meh lak aa kikhah lothang) röda hund [rö:dah'un:d] noun natna namkhat (gau natna) en virussjukdom med hudutslag

röjer röjde röjt röj! röja verb lei to khia siang | lo leitang to-in siangsak( lo-thak) odla upp (ny mark)

röker [r'ö:ker] rökte rökt rök! röka verb zatep ( za-teep) suga in tobaksrök

rökare [²r'ö:kare] rökar(e)n rökare rökarna noun zatep te person som röker

rökning [²r'ö:kning] rökningen noun zatep zongsang | zatepna användning av cigarretter, pipa eller cigarr rön [rö:n] rönet rön rönen noun etna tawh theihna | lunglutna | ciaptehna | hih/sep ngeina iakttagelse, observation

röntgen röntgen subst. dat-man ( siavuan ten pumpih sung en in natna zong) fotografering med speciell teknik, genomlysning

röntgar röntgade röntgat röntga(!) verb dat-man zaih/la ta en röntgenbild av

rör [rö:r] röret rör rören noun alawng | paihlawng | zalawng (gua lawng) lång ihålig cylinder, pipa (also of the body's organs)

rör [rö:r] röret rör rören noun kiakpi kung | guakung | kawltu kung/bul grässläkte

rör sig [r'ö:r_sej] rörde rört rör! röra verb tang/ling /kin | kikhin flytta sig

rörelse [²r'ö:relse] rörelsen rörelser noun tatna |kikhinna | kituahna förflyttning

rörelse [²r'ö:relse] rörelsen rörelser noun khut tawh bangtawh la´ak/gen gest, åtbörd

rörelse [²r'ö:relse] rörelsen rörelser noun nasep cilbawl | nasepna (kipawl aa nasepna) företag

rörlig rörligt rörliga adj. tangzang | manglang | tangkhia zo som rör sig (lätt) (även "som lätt kan flyttas")

röst [rös:t] rösten röster noun aw (aw ging) awsuah det som hörs när någon talar, stämma

röstar [²r'ös:tar] röstade röstat rösta(!) verb me-pia | me khia säga sin mening (i val), välja

röst|längd [²r'ös:tleng:d] -längden -längder noun akitel khia te min sazian förteckning över röstberättigade personer

röta [²r'ö:ta] rötan noun muat | angei bang nawn lo | muat ta förruttnelse

rötter [r'öt:er] see rot

L a i m a i | 129

saft [saf:t] saften safter, -na noun singgah pan kibawl tuikhum( singgah tui) dryck framställd av bär el. frukt; vätska från frukt el. Kött

saftig saftigt saftiga adj. atui tam | atui tawlh full av saft, mustig (bildligt "uttrycksfull")

saga [²s'a:ga] sagan sagor noun tangthu tomno (naupang te ading) påhittad berättelse (för barn)

sagoförfattare , en, ar tangthu at (lai at sia) sak [sa:k] saken saker noun athu ala(na khat peuhpeuh) apiandan athu |dotna angelägenhet (som bör åtgärdas), fråga som prövas i rättegång

sak [sa:k] saken saker noun na khatpeuhpeuh | nuntakna nei lo na khat föremål

saknar [²s'a:knar] saknade saknat sakna verb akipelh | akisam neihloh | supna baina

vara ledsen för att man inte längre har (något el. någon)

saktar [²s'ak:tar] saktade saktat sakta(!) verb damdam in | dam taktak in minska hastigheten (hos) sal [sa:l] salen salar noun Inn khan golpi | zato aa cina te omna Inndei pi | hawlpi (hall) stort rum; sjukhusavdelning

sallad el. sallat [²s'al:ad] salladen sallader noun asial aa nek ankam | sallad en grönsak med stora, gröna blad

sallad el. sallat [²s'al:ad] salladen sallader noun mehteh mehgal asial aa kipawl en maträtt huvudsakligen bestående av råa eller kokta grönsaker i bitar

salt [sal:t] saltet noun cii ( C cii omlo sa limlo) ett slags krydda (som bl a utvinns ur havsvatten)

salt [sal:t] salt salta adj. cii-sawh | cii a´al(al) som är kryddad med salt

saltar [²s'al:tar] saltade saltat salta(!) verb cii-sawh | cii tawh mek | cii khah krydda med salt

salva [²s'al:va] salvan salvor noun mei-ma ahulna ding aa kinuh zatui | zatui nuh | nuh läkande medel att stryka på huden (also used of cosmetics)

salva [²s'al:va] salvan salvor noun ett antal samtidigt el. i snabb följd avfyrade skott hanthawtna | thau tampi thakhat thu in lawn samarbete [²s'am:ar:be:te] samarbetet noun kipawl aa nasep khawpna | nasem khawm bawl khawm gemensamt arbete, samverkan

sambo [²s'am:bo] sambon sambor noun nupa bang aa omkhawm( ki teng taktak ahih loh hang) sammanboende

samhälle [²s'am:hel:e] samhället samhällen samhällena noun mipi |khuasung aa mipi te | mipi kipawlna mindre tätort; ort, by khua | khuasung | khuasung kipawlna samhälls|kunskap -kunskapen subst. khuasung thutawh kisai skolämne om hur samhället fungerar

samlag samlaget samlag samlagen subst. nu leh pa omkhawpna könsumgänge

samlar [²s'am:lar] samlade samlat samla(!) verb kaikhawm | khawm | taw´am (tawm) föra samman (saker) i ett visst syfte; ackumulera ki kaikhawm samling samlingen samlingar subst. kaikhawm | khawm/gawm det att samlas, samlande, det som samlats, anhopning

samma [²s'am:a] samme pron kibang | a kibang ( aki lamdan na omlo) likadan; identisk

sammanboende adj. aom khawm atengkhawm ( kite´n lohhang) som bor tillsammans utan att vara gifta sammanfattar[²s'am:anfat:arsammanfattade sammanfattat sammanfatta(!)verb gawmkhawm in atom in hih välja ut och återge det viktiga (i något som har hänt) tomlak / atom in pula´ak khia

sammanfattning tomlak/ atom aa lakna | avekpi aki cian sammanhang [²s'am:anhang:] sammanhanget sammanhang sammanhangen noun kizopna | kihelna samband, förbindelse thugen kizom in | gen kizom in sammankallar sammankallade sammankallat sammankalla(!) verb aom khawmding in kaikhawm | samsak

L a i m a i | 130

kalla till sammanträde o dyl.

sammanlagt [²s'am:anlak:t] adv. tawh/khawm ( gentehna,…amah tawh pai khawm)| avekpi on

tillsammans, totalt

sammansatt [²s'am:ansat:] sammansatt sammansatta adj. aki gawmkhawm | ki helkhawm ihopsatt

samtal [²s'am:ta:l] samtalet samtal samtalen noun kiho( ki thuza) | kiho khawm ( phone tawh cih te,….) muntligt utbyte av tankar (especially of telephone conversations)

samtalar [²s'am:ta:lar] samtalade samtalat samtala(!) verb thugen/kiho | ki kum | thu kidong muntligt utbyta tankar; diskutera thu kikum | kimu khawm in thu kikum samtidig [²s'am:ti:dig] samtidigt samtidiga adj. kawm ( gentehna ..an nek kawm in laisim) | akibang

hunsung som händer på samma gång

samtycke [²s'am:tyk:e] samtycket noun thukim na | phalna medgivande

samvaro [²s'am:va:ro] samvaron noun omkhawm | kithuah khawm | ki tuai khawm det att vara tillsammans

samvete samvetet samveten samvetena subst. lungsim | ngaihsutna känsla för vad som är rätt och orätt

sanerar sanerade sanerat sanera(!) verb siantho lohna pan kidal khia | ki puahpha ( cidam nang) göra hälsosam sank [sang:k] sankt sanka adj. tuum( tum) tui in tum sumpig, fuktig

sank [sang:k] noun kawt| neel| sats satsen satser noun akhiatna ( lai gual khat i akhiatna ) a deidei aa khiatna del av en mening sats satsen satser noun huih lah ah diang kroppsrörelse som förberedelse för ett språng etc.

sats satsen satser noun apawlpawl| ahawm| a bawngbawng| uppsättning (av något), omgång; bak

sats satsen satser noun vanman akizuak nazah| bestämd andel

satsar [²s'at:sar] satsade satsat satsa(!) verb sum kikha´am/ ki tah | sum kitah aa ki mawlna göra en insats i spel; sätta på spel; riskera

satt [sat:] satt satta adj. tuntom in thau | thau kengkung kraftig och kort

satte [²s'at:e] see sätter sitta trångt

sav [sa:v] saven noun sing-nai | singsung pan aki ngah singnai/ sing tui näringsvätska i träd

sax [sak:s] saxen saxar noun kaih-cii ett redskap med två vassa eggar att klippa med

sax [sak:s] saxen saxar noun tha´ang( thang)- vasa thangsiah fångstredskap

saxofon [saksof'å:n] saxofonen saxofoner noun kamtawh mut aa aging tumtheih namkhat ett blåsinstrument

schal [sja:l] see sjal schema [sj'e:ma (el. ²sj'e:-)] schemat scheman schemana noun hungenna | bang hun aa bang hihding cih tidsplan för något regelbundet återkommande

schizofreni [skitsofren'i:] schizofreni(e)n schizofrenier noun lungsim natna | mihai ( lungsim manlo) en mentalsjukdom

scout scouten scouter subst. galvil | thukan person som tillhör scoutrörelsen

scoutkår galvi pawl | thukan pawl sebra el. zebra [²s'e:bra] sebran sebror noun gam sakol ( sakol agial bembam) ett randigt afrikanskt hästdjur

sedan el. sen [²s'e:dan] adv. tuahun | tuaciang | mankhit ciang därefter, därpå; senare; efteråt

sedan [²s'e:dan] conj. Tuakhit ciang | pakpan | khitciang alltsedan; efter det att

sedel [s'e:del] sedeln sedlar noun sum laidal | sum lai

L a i m a i | 131

pappersmynt

seg [se:g] segt sega adj. asak/aham | savun tawh kibang | aham|akhau som kan sträckas eller tänjas utan att brista; envis

seger [s'e:ger] segern segrar noun kimawlna ah gualzo | kidemna ah gualzo vinst i tävling; erövring; framgång gualzo | tangtung seglar [²s'e:glar] seglade seglat segla(!) verb huihtawh apai gunkuang | gunkuang tawh pai åka med segelbåt

segrar segrade segrat segra(!) verb gualzo | gualzawhna vinna

sekreterare [²sekret'e:rare] sekreterar(e)n sekreterare sekreterarna noun thuvaanpi | thugel/thu vaihawm person som skriver brev o dyl. åt sin arbetsgivare thuzekpi sekund [sek'un:d] sekunden sekunder noun set-kan ( nai set-kan) sextiondels minut

semester [sem'es:ter] semestern semestrar noun tawlngak hun ( nesepna pan tawlngak hun) lagstadgad årlig ledighet med lön

semla semlan semlor subst. moh| pongmoh bawngnawi tawh akhum mahmah slags bulle med grädde och mandelmassa, fastlagsbulle

sen sent sena adj. ze-kai (zeka´ai) | hun laplo som inträffar efter förväntad tidpunkt, försenad , mot slutet (av en dag etc)

senap [²s'e:nap] senapen noun ankam thau ( ankam tang pan akingah) krydda från senapsväxtens frön

senare denciang | anu nung lamah senat [sen'a:t] senaten senater noun första kammare i vissa parlament senior [seni'å:r] senioren seniorer noun zaanei zaalian | akumtam | Ulian ahih zawh asawt person som genom sin ålder tillhör huvudklassen i idrott

ser [se:r] såg sett se(!) verb en often used with a preposition or article titta

ser [se:r] såg sett se(!) verb mu | mu ngei uppfatta med ögonen; märka; titta på, betrakta

serbisk [s'är:bisk] serbiskt serbiska adj. ser mun tawk akisai som avser serber

serie [s'e:rje] serien serier,na noun kizomsuak aa apiang/ ahi suak | ahi khawm ( atuai) rad, följd, tävlingsform där lag tävlar mot varandra efter en viss ordning

serie [s'e:rje] serien serier noun lim ( ka-tawn) | ka-tawn tawh aki lak tangthu tecknade bilder som berättar en historia

seriös seriöst seriösa adj. cih takpi (takpi) | atak pi allvarligt menad; högtidlig

ser ut [se:r'u:t] såg sett se verb en | mai ngat ( ma ngat in en) ha ett visst utseende, synas

servett el. serviett [serv'et:] servetten servetter noun khutnul ( khutnul na puan)- let-toh pa-hua duk att torka mun och händer med efter mat serverar [serv'e:rar] serverade serverat servera(!) verb lengna/lengla do | lengna te aa ding hihsak(na/an) lägga för (mat), hälla upp (dryck); passa upp sawl (ahih na ding in sawl) serverar [serv'e:rar] serverade serverat servera(!) verb nasem | an thuksak | zu haisung ah butsak lägga för (mat), hälla upp (dryck); passa upp

service [s'ör:vis] servicen noun hihsak /etsak/donsak/ bawlsak/vaihawmsak tjänst som ställs till förfogande (för allmänheten)

service [s'ör:vis] servicen noun bawlsak ( mawtaw) | ahoih lohna etsak in bawlsak översyn och reparation av bilar m m

servitris [servitr'i:s] servitrisen servitriser noun Ansai leh hotel aa nasem( sa-buai-thuu) numei uppasserska (på restaurang o dyl.)

servitör [servit'ö:r] servitören servitörer noun Ansai leh hotel aa nasem(sa-buai-thuu) pasal uppassare (på restaurang o dyl.)

sexa [²s'ek:sa] sexan sexor noun 6 nambat guk , a gukna siffran 6; nummer 6 i ordningen

sexa [²s'ek:sa] sexan sexor noun nitak an ( nikhat sung a nunung pen aa i nek an) kvällsmat (i samband med fest)

sexig [²s'ek:sig] sexigt sexiga adj. numei/pasal mit tawh muh aa lunggulh huai (mel hoih) sexuellt tilldragande

L a i m a i | 132

shorts [sjå:r_ts] shortsen noun bombi sing | bombi tom plural kortbyxor

siar [²s'i:ar] siade siat sia(!) verb apiangding thu genkhawl | mailam thupiang ding genkhawl förutsäga, spå kamsang te bang in apiangding thute genna sida [²s'i:da] sidan sidor noun lai mai ( lai mai dal 1, 2,3,4…..) (en av de två ytorna hos ett) bokblad sida [²s'i:da] sidan sidor noun kiukhat galkhat| thukhat peuhpeuh ngaihsutna gränsyta, kant, del (som inte är i mitten); aspekt; håll, kant

siffra [²s'if:ra] siffran siffror, -na noun nambat simna | simna aphazah amalzah tecken för ett helt tal

sig [sej: (el. si:g)] pron. khat tang/ai gen ciang akizang kammal refers to the subject in the third person singular and plural

sik [si:k] siken sikar noun ngasa kang namkhat | amel akang ngasa laxfisken Coregonus lavaretus; vitfisk sil [si:l] silen silar noun atui sukna ding aa avang bel/kuang/hai redskap med många hål som skiljer ut fasta betåndsdelar ur en vätska; durkslag sil [si:l] silen silar noun khamtheih zatui kisun | kap

narkotikados

sill [sil:] sillen sillar noun ngasa namkhat ( alim mahmah) matfisk av släktet Clupea (särskild C. harengus)

silo silon silor subst. ansal (buh khawlna) | bi-lat-mi cih khawng koihna tausang (rund) byggnad där man lagrar foder för kreatur

silver [s'il:ver] silvret noun sum | sum mel( paak sitset)| sum tawh kibawl van en vit glänsande ädelmetall

sim [sim:] simmet noun tui peek mostly used in compounds simsätt, simning

simhall, -en, -ar, -na noun tui pehna innpi simmar [²s'im:ar] simmade (el. sam) simmat (el. summit) simma(!) verb tui peek förflytta sig med kroppsrörelser i vatten sin [sin:] sitt sina pron amah tawh| amah | tua | amau neihsa | amau aa indicates ownership in third person singular and plural

singular el. singularis [²s'ing:gula:r] singularen singularer noun khatbek| khatkia| atawm| ental(sform)

sista siste adj. anu nung | atawpna som ligger sist (om tid och rum)

sitter [s'it:er] satt suttit sitt! sitta verb tu ( tut na tung tu) vila på bakdelen med överkroppen upprätt; vila på en stol

sitter [s'it:er] satt suttit sitt! sitta verb hih/sem/bawl/thuah hålla på med en viss verksamhet, fungera som

sitter [s'it:er] satt suttit sitt! sitta verb akituak lian | ahoih beklian | aki silian passa

sitter emellan [²sit:erem'el:an] satt suttit sitta verb thuak ( natna khat peuhpeuh) bli oskyldigt lidande

sitter inne [²sit:er'in:e] satt suttit sitta verb thawngkia ( thawng sung ah om) sitta i fängelse

sitter inne med [²sit:er'in:e] satt suttit sitta verb nei ( ama aa/ ama neih)| lei in nei sitter åt [sit:er'å:t] satt suttit sitta verb gak| ki gaksak sitter [s'it:er] satt suttit sitt! sitta verb tu vila på bakdelen med överkroppen upprätt; vila på en stol

situation [situasj'o:n] situationen situationer noun aom na mun | aom dan | bang ciom adan | ahun (sak)läge, tillstånd (vid en viss tidpunkt) nasepna mun| sumpiak aa nasep | aom dan sjal el. schal [sja:l] sjalen sjalar noun dial (dia´al)| ngawng aa vialh dial tygstycke att bära runt axlarna; halsduk

sjuder sjöd sjudit sjuda verb so(so´o) | phuan( gentehna..satpiang phuan) | huan småkoka; puttra, bubbla (även bildligt om känslor)

sjuk [sju:k] sjukt sjuka adj ciina | damlo som inte har bra hälsa

sjukdom [²sj'u:kdom:] sjukdomen sjukdomar noun natna | damlohna | damlo- cina kroppslig el. själslig ohälsa; åkomma

sjuk|försäkring [²sj'u:kför_sä:kring] -försäkringen noun cidam nading tawh kisai aa-mah-khan(tavuan)

L a i m a i | 133

en del av den allmänna försäkringen aa-mah-khan na ah akisan bekciang aa sum tawk kisai sjukgymnast [²sj'u:kjymnas:t] -gymnasten -gymnaster, -na noun natna te dam nadam aa cimek/ hihna en utbildad person som hjälper patienter med sjukgymnastik natna te kimawl/ kimek na tawh dal sjuk|hem [²sj'u:khem:] -hemmet -hem -hemmen noun cina Inn( kumpi zato ahi lo) apua lam cina Inn zato hem för kroniskt sjuka som drivs av det allmänna; privat sjukanstalt

sjukhus [²sj'u:khu:s] -huset -hus –husen noun zato pi institution där man vårdar sjuka; lasarett

sjuklig [²sj'u:klig] sjukligt sjukliga adj. cidam lo |ngaklo | zawngkhal som ofta

sjukskoterska, -n, -or, -na noun sa za mah | cina kem siamah | nurse person med speciell utbildning som vårdar sjuka; (sjuk)syster

sjuk|vård [²sj'u:kvå:r_d] -vården noun cina kem ( cina te don/kem)| cidam nading in kem/vil

skötsel av sjuka; anordningar och metoder för skötsel av sjuka sjuk|vårdare [²sj'u:kvå:r_dare] -vårdar(e)n -vårdare -vårdarna noun cina kem/don | zatui lam ah thunei te person med lägre utbildning som vårdar sjuka; sjukvårdssoldat nurse pilna nei (pasal) sjunger [sj'ung:er] sjöng sjungit sjung! sjunga verb la-sa (la sa) frambringa (musikaliska) toner med rösten

sjunker [sj'ung:ker] sjönk sjunkit sjunka verb dam taktak in tuumsuk(tui sung ah tuum) | tuaksuk gå mot botten

sjunker [sj'ung:ker] sjönk sjunkit sjunka verb puk(pu´uk) | ki thawlhsuk | kiasuk långsamt falla

sjunker [sj'ung:ker] sjönk sjunkit sjunka verb ngiam | kiasuk | dai | tawm | khiam| kiamsuk minska sjuk|sköterska [²sj'u:ksjö:ter_ska] -sköterskan -sköterskor noun siamah nurse cidam don/kem person med speciell utbildning som vårdar sjuka; (sjuk)syster

själv [sjel:v] självt själva adj ei leh ei kicih nopna| ei leh ei kigen nopna den egna personen, utan hjälp

själv|förtroende [²sj'el:vför_tro:ende] -förtroendet noun ei leh ei kimuan na | ei tha leh ngal muanna tilltro till sin egen förmåga

själv|klar -klart -klara adj. ahi takpi/ aman takpi | hi ee | hi mah ee | aww uppenbar; naturlig, självfallen

självkostnads|pris [²sj'el:vkås:tnadspri:s] -priset -pris (el. -priser) -prisen (el. -priserna) noun piakkhiatna pris utan vinst för säljaren

själv|mord [²sj'el:vmo:r_d] -mordet -mord -morden noun ei leh ei / amah leh amah kithat | athat te dödande av sig själv

själv|ständig [²sj'el:vsten:dig] -ständigt -ständiga adj. suaktaa | kuama tung ah ki ngalo|kuamah bello som tänker och handlar utan att rätta sig efter andra

sjätte [²sj'et:e] numeral 7 nambat 7, a sagih na på plats nummer 6

sjö [sjö:] sjön sjöar noun tuipi | bual | tui kulh stor vattensamling, insjö

sjöbodar tembaw Inn | Inn tawh aki thuah pan gunkuang sjö|man [²sj'ö:man:] -mannen -män -männen noun tembaw tung a nasem pa| person som yrkesmässigt tjänstgör på fartyg; matros

sjö|tunga -tungan -tungor noun khedap tawphah| ngasa namkhat| khatkia bek kidempih omlo| flundrefisken Solea solea ska el. skall [ska:] skulle skolat skola verb ding (gentehna,..ka pai ding hi,….ka lei ding hi) komma att, vara tvungen; måste

skada [²sk'a:da] skadan skador noun liamna | ki hih/su kha aa natna | kisiatna |supna förstörelse på person el. sak, sår, åverkan; ont; förlust; förfång, men

skada [²sk'a:da] skadan skador noun hehpihna | dah huai / lungnop loh huai förhållande som man beklagar, synd

skadar [²sk'a:dar] skadade skadat skada(!) verb ana ding in hih | liamsak | natna ngaksak göra illa, såra; vara till skada för (often used figuratively) puaina piangsak | gawtguk sum la/pia skadespelare [²sk'å:despe:lare] -spelar(e)n -spelare -spelarna noun men-taa( video, zohsian men-taa) person som spelar teater, aktör

skadlig skadligt skadliga adj. lauhuai na piangsak | liamsak baaisak som vållar skada, farlig; ohälsosam

skaffar [²sk'af:ar]skaffade skaffat skaffa(!) verb ngah | laa /pua | mu ordna (fram), få fram; anskaffa huh | pia/ piakhia

L a i m a i | 134

skaffar [²sk'af:ar] skaffade skaffat skaffa(!) verb hih /sem/bawl | hihna bawlna sepna göra

skakad [²sk'a:kad] skakat skakade adj singkhia |phiatkhia| ling starkt upprörd

skakar [²sk'a:kar] skakade skakat skaka(!) verb lungbuai | hamthawn(taw sawn) ruska; uppröra

skakar [²sk'a:kar] skakade skakat skaka(!) verb ling | kiling | kilawk darra, skälva; rysa skal [ska:l] skalet skal skalen noun ci tung (vun tung) | vun | ahawng | atungtham skyddande hölje

skalar [²sk'a:lar] skalade skalat skala(!) verb ahawng kheh | a hawng tol khia ta bort skalet från

skald [skal:d] skalden skalder noun paunak a at te | paunak diktare

skall se ska skall skallet skall skallen subst. ham ( Ui ha´am) en hunds läte

skam [skam:] skammen noun zumna ( zu´um)| zumpia zumsak | vangkiam | zuum blygsel

skam [skam:] skammen noun maipha ngahlo | vang kiam något att skämmas för, vanära vangkiam /vangbei skamlig [²sk'am:lig] skamligt skamliga adj. vangkiamsak | zuumhuai na | akilawm lo gamtat na som man ska skämmas för; vanhedrande

skamsen skamset skamsna adj. zuum | maimial | zuum in ngatna ding theilo som känner skam, generad

skandal [skand'a:l] skandalen skandaler noun gensia | gen ding aa kilawm lo | zakding aa kilawmlo thu något som väcker stor förargelse och mycket uppseende skans [skan:s] skansen skansar noun kido nading aa dum | dum tawhna ding in gamlim khawm

befästning

skapar [²sk'a:par] skapade skapat skapa(!) verb bawlkhia |phuankhia | pankhia få något att existera, forma (något nytt); alstra; framkalla

skar [ska:r] see skär verb skare [²sk'a:re] skaren noun pongmoh akiu anawl | kivakna ding aa sep leh bawl tunn isskorpa ovanpå snötäcke atung tham skara [²sk'a:ra] skaran skaror noun maltam ( tampi) | pawl (ki kaihkhawpna) | pumpi mängd; grupp, samling

skarp [skar:p] skarpt skarpa adj. hiam( tem hiam) | hat | cidam | khau vass, spetsig

skarp [skar:p] skarpt skarpa adj. tan´g | te daldal | khensat lianlian | pil / ciim intellektuellt skärpt skatt [skat:] skatten skatter noun siah pia( akhawn) | hihding aa tavuan avgift för finansiering av samhällets gemensamma uppgifter som man är skyldig att

betala för sina inkomster (och sin förmögenhet), utan direkt motprestation skatt [skat:] skatten skatter noun neihsa lamsa | neih leh lam | hauhna | neihna rikedom, dyrbarhet

skatte|utjämning [²sk'at:eu:tjem:ning] -utjämningen -utjämningar noun siakpiak sum akikik aki bang skattelättnad för kommun t ex genom bidrag från landstinget eller staten

sked [sje:d] skeden skedar noun sik keu ( an nekna sikkeu) redskap att äta flytande föda med

sken [sje:n] skenet sken skenen noun khuavak | avak atang | khuavak tang ljus, glans, skimmer

skepp [sjep:] skeppet skepp skeppen noun gunkuang | tembaw större segelfartyg

skepp [sjep:] skeppet skepp skeppen noun biakInn sung alai lam aa mipi tutna mun (långsmal) del av ett kyrkorum

sker [sje:r] skedde skett ske verb apiang/ ahi | kamthu tawh apiang äga rum; hända, inträffa apiangkhia | lungsim sung ah suak/piang khia skicka [²sj'ik:ar] skickade skickat skicka verb puak | khak ( lai/ van/na) sända; vidarebefordr; remittera

skicklig skickligt skickliga adj. siamna /theihna nei | theihbaih telbaih theihna

L a i m a i | 135

duktig; kunnig (inom ett yrke)

skida [²sj'i:da] skidan skidor noun vuk tungtuang singpeek tawh | vuktung tuan na khedap tawh en av ett par långsmala stycken av trä (el. plast etc) att åka på snö med

skida [²sj'i:da] skidan skidor noun tempaai ( tem siat/koih na tempaai) slida, fodral; balja

skiftar [²sj'if:tar] skiftade skiftat skifta(!) verb kikhek sak / kikhel sak | khek . khel. laih byta, växla; byta ut mot

skiftar [²sj'if:tar] skiftade skiftat skifta(!) verb kilam dang | kikhek kikhel variera

skifte [²sj'if:te] skiftet skiften skiftena noun kilam dan na | kikhel na | kilaih na växling av tillstånd

skifte [²sj'if:te] skiftet skiften skiftena noun Innsung deina puan | khandei na puan | dei na khen na uppdelning av egendom

skild [sjil:d] skilt skilda adj. kilamdan na | atuamtuam varierande

skild [sjil:d] skilt skilda adj. atuam in khen | atuam in koih | nupa kikhen åtskild; inte längre gift

skiljer [sj'il:jer] skilde skilt skilj! skilja verb atuam dang | su-tan/tat khaktan | khen(khe´en) avskilja; åtskilja, dela av

skiljer [sj'il:jer] skilde skilt skilj! skilja verb kibang saklo (kilamdang sak) |khen thei| khen zo särskilja

skillnad [²sj'il:nad] skillnaden skillnader noun kikhai kilamdang kituaklo kibanglo olikhet; åtskillnad; skiljaktighet, differens skils [sjil:s] skildes skilts skiljas verb kikhen | nupa kikhen lämna varandra; ta ut skilsmässa

skils|mässa [²sj'il:smes:a] -mässan -mässor noun thuman leh thukim na tawh nupa kikhen na | kikhen upplösning av ett äktenskap; avsked

skimmer skimret subst. atang mialmual | khuavak mialmual glans

skiner [sj'i:ner] sken skinit skin! skina verb tang ( ni tang kha tang) | kang/kuang lysa, stråla; blänka

skinka [²sj'ing:ka] skinkan skinkor, -na noun voksa pheikeu | voksa phei grisens lårben och dess kött som maträtt; bakdel, ända

skinn [sjin:] skinnet skinn skinnen noun vun det yttersta på kroppen, hud på människor och djur; päls

skir [sji:r] skirt skira adj za´ang ( giklo) | haksat na omlo | paa (sahlo) späd och tunn

skit [sji:t] skiten (el. skitet) noun Ek leh zun ( dai i leng ciang aa) avföring; smuts; skräp

skiter [sj'i:ter] sket skitit skit! skita verb Ek tha ( dai leng) ha avföring (somewhat offensive)

skiva [²sj'i:va] skivan skivor noun CD khui skivminne till dator , grammofonskiva

skiva [²sj'i:va] skivan skivor noun pawlpi | pawibawl fest

skivar [²sj'i:var] skivade skivat skiva(!) verb paadildel in at | tan | khen dela eller skära i skivor

skivspelare [²sj'i:vspe:lare] -spelar(e)n -spelare –spelarna noun CD khui hongna grammofon (utan förstärkare och högtalare)

skjorta [²sj'or_t:a] skjortan skjortor, -na noun puan a ngawng aom ett tunnare klädesplagg med krage, ärmar och knäppning fram

skjuter [sj'u:ter] sköt skjutit skjut! skjuta verb kaap(thau kap, lawn) | puakkham sak avlossa skott

skjuter [sj'u:ter] sköt skjutit skjut! skjuta verb sawn| khin | tuah förflytta (utan att lyfta)

skjuter [sj'u:ter] sköt skjutit skjut! skjuta verb ahun khin/ ahun sotto | ahun sausat senarelägga skjuter till [sju:ter_t'il:] sköt skjutit skjut! skjuta verb piakkhiatna | mitampi noptuan na ding piakkhiatna bidra med, lägga till

skjuter ut [sju:ter'u:t] sköt skjutit skjuta verb mai ah lawn | amai ah dawkkhia

L a i m a i | 136

sticka fram

skjutsar [²sj'uts:ar] skjutsade skjutsat skjutsa(!) verb hawl ( mawtaw tawh kha/puak) | hawl (gratis) köra någon (till en plats)

skjuts [sjuts:] skjutsen skjutsar noun sawn | domto in tento | domto (gratis) åkning (i någon annans fordon); knuff framåt

sko [sko:] skon skor noun but (bu´ut) khedap fotbeklädnad (vanligen av läder);känga

skor [sko:r] skodde skott sko(!) verb sokol khe aa kibulh siik sätta skor på häst

skorpa [²sk'år:pa] skorpan skorpor noun anawl | athem | vuntung natna namkhat hårdnad yta skorpa [²sk'år:pa] skorpan skorpor noun pongmoh keu kluvet, rostat och torkat bröd

skog [sko:g] skogen skogar noun gamlak gammang tulak större område med träd; skogsbygd

skogs|bruk [²sk'ok:sbru:k] -bruket -bruk -bruken noun gamlak lam tawh kisai sinding thu skogsodling i industriell drift

skoj [skåj:] adj. kipaak | nuamsa |gualnuam indeclinable; predicative only roligt

skoj [skåj:] -et noun ciimnuih | ciimnuih bawl | nuihzak huai skämt; upptåg; ofog

skojar [²sk'åj:ar] skojade skojat skoja(!) verb ciimnuih bawl | nuihzah huai na hih| ki ciimnuih skämta; ha skojigt; ha hyss för sig skojar [²sk'åj:ar] skojade skojat skoja(!) verb khe´em( ki khem) bedra

skojig [²sk'åj:ig] skojigt skojiga adj. gualnop huai | nuihzak huai rolig, lustig, kul, komisk; trevlig

skola [²sk'o:la] -n, -or, -na noun sang ( pilna sin na sang Inn) ställe där man undervisar, läroanstalt

skolar [²sk'o:lar] skolade skolat skola(!) verb pilna lai sin/sim | kisin (lai sin) utbilda, lära

skol|gång -gången subst. sangkah ( kah lo aphamawh) det att gå i skolan; deltagande i undervisningen

skolk [skål:k] skolket noun sang kahlo ( tai sim) | nasep na pan akihemkhia skolk [skål:k] skolket noun sangkah lo | nasep pailo | hih lo pailo omlo frånvaro utan skäl, smitning

skolminister sang lam tawh kisai Ulian pi sko|makare -makar(e)n -makare -makarna subst. khedap bawlte | khedap khui te person som har till yrke att laga skor

skor [sko:r] skodde skott sko(!) verb sokol khe nuai aa kibulh siiktuah | khedap taw bawlsak sätta skor på häst

skoter el.scooter [sk'o:ter]skotern skotrar noun voktung aa kihawl mawtaw sai-kel dan tawh akibang ett slags liten motorcykel skott [skåt:] skottet skott skotten noun adawn | angum ny knopp el. nytt blad som växer ut från en växtstam

skrapar [²skr'a:par]skrapade,skrapat,skrapa(!) verb kiatkhia | kiat kha | nawt kha ta bort ojämnheter (med ett vasst föremål); skava, riva zulsak | ki kuisak skrattar [²skr'at:ar] skrattade skrattat skratta(!) verb nui( nu´ui) ge ifrån sig skratt

skrek [skre:k] see skriker skrev [skre:v] see skriver skrev [skre:v] skrevet skrev skreven noun kal ( ka´al) phei leh phei kikal | bombi kal vinkeln mellan människans ben, gren

skridsko [skr'is:ko] -skon -skor, -na noun vuktung tuan na khedap peinei en sko med skena att åka på is med

skrift [skrif:t] skriften skrifter noun khutlam (lai at na ) | khutlam återgivande av språk med skrivtecken; handstil skriftlig [²skr'if:tlig] skriftligt skriftliga adj. lai-phi ( lai in at in phi/ gen) som är skriven

skrik [skri:k] skriket skrik skriken noun awng ( awng khia) | kap

L a i m a i | 137

högt oartikulerat röstljud

skriker [skr'i:ker] skrek skrikit skrik! skrika verb awng | kap | lau-awt(lau-kap) gråta, ge ifrån sig skrik

skriver [skr'i:ver] skrev skrivit skriv! skriva verb at ( lai at) formulera i skrift

skrivbord [²skr'i:vbo:r_d] -bordet -bord –borden noun lai at na sa-buai bord att skriva vid

skrivmaskin [²skr'i:vmasji:n] -maskinen -maskiner, -na noun lai-khetna(set)| lai at na set en maskin som man skriver bokstäver etc med

skrivning [²skr'i:vning] skrivningen skrivningar noun at dan |lai at lam tawh kisai det att skriva; skriftligt prov (i skolan)

skrivstil, -en, -ar, -na noun lai atdan ( koi ci at ding koi ci gelh ding ) | khutlam skrot [skro:t] skrotet noun athem aneng | atumtawng | nekval acian | ninthem kasserade saker av metall; skräp sikthem siktum tawng skrot [skro:t] skroten noun ninthem a kikhawl na mun skrotlager van kizang lo ki deihnawn lo te paihna huang skrotar skrotade skrotat skrota(!) verb pa´ai | khekhai | kuaitan | nusia förvandla till skrot (bildligt "avveckla, kassera")

skruv [skru:v] skruven skruvar noun sikpim gial nei tawh pei | ki peisak ett slags metallstift med gängor

skruvar [²skr'u:var] skruvade skruvat skruva(!) verb nial | sangzo lo | khiam vrida en knapp för att öka el. minska effekten

skruvar [²skr'u:var]skruvade skruvat skruva(!) verb sikpim gialnei te apeina| sikpim gialnei tawh kipsak vrida (skruv)

skrynklig [²skr'yng:klig] skrynkligt skrynkliga adj a tawn ( tawn neinai) som har många veck, rynkig

skryter [skr'y:ter] skröt skrutit skryt! skryta verb ki phat- ki hisak berömma sig själv, skrävla

skräddare [²skr'ed:are] skräddar(e)n skräddare skräddarna noun puankhui te( set tawh) hantverkare som syr kläder

skräder [skr'ä:der] skrädde skrätt skräd! skräda verb heem gengen| atheihna ding a heemgen| skrämmer [skr'em:er] skrämde skrämt skräm! skrämma verb phaw´awng (phawng) | kilatsak | lauvatsak göra rädd el. förskrämd lausak |kilatsak skräp [skrä:p] skräpet noun kiman na neilo van | akisia paihding van | nin värdelösa kasserade saker; avfall

skugga [²sk'ug:a] skuggan skuggor noun ali´em( sing lim) | amial | amialsung mörkt område där ljuset hindras av något; skydd mot solen

skuggar skuggade skuggat skugga(!) verb avak leh asaa adal | asin tawh sin ge skugga åt; följa efter (bildligt "förfölja (någon) omärkligt")

skuldra [²sk'ul:dra] skuldran skuldror noun liang (liang tung, liang ko) axel

skulptur [skulpt'u:r] skulpturen skulpturer noun sing tawh limbawl simna konstverk format i sten el. trä el. lera etc

skulptör [skulpt'ö:r] skulptören skulptörer noun sing tawh limbawl te person som gör skulpturer

skum skumt skumma adj. khuvak omlo | mialcip |khuamial dåligt upplyst, mörk

skum skummet noun aphuan( gtn-satpiang phuan) vit massa av små bubblor på ytan av en vätska; fradga; lödder skummar skummade skummat skumma(!) verb aphuan paikhia |aphuan om bilda skum; brusa, mussera

skummar skummade skummat skumma(!) verb scan aki-ci avak piakna tawh enin sim ta bort skum från (ytan av en vätska) (bildligt även "ytligt läsa igenom")

skur [sku:r] skuren skurar noun vuktawm khat kia | guahtai kortvarigt (häftigt) regn; kastby

skurk skurken skurkar subst. mi ginalo mikhem thei | migilo kriminell person, bedragare mi hoihlo skydd [sjyd:] skyddet skydd skydden noun kidal kikem kikhawi något som skyddar; försvar; trygghet

skyddar [²sj'yd:ar] skyddade skyddat skydda(!) verb dal | kem | khawi | imcim imsim (gen/lak khia lo)

L a i m a i | 138

bevara från fara el. skada, försvara; skyla; säkerställa; bevara

skydds|ängel [²sj'yd:seng:el] -ängeln -änglar noun Biakna sia | kristian Sia beskyddare vantung mi in en in don hi skyldig [²sj'yl:dig] skyldigt skyldiga adj. lei-ba | leibat nei not used as an adnominal som har en skuld att betala

skyldig [²sj'yl:dig] skyldigt skyldiga adj. khilhna nei/mawhna nei som har skulden till ett brott el. fel, ansvarig

skyldig [²sj'yl:dig] skyldigt skyldiga adj. tan-vuan nei | hih ding aa tan-vuan nei not used as an adnominal tvungen, förpliktad; ansvarig

skyldighet [²sj'yl:dighe:t] skyldigheten skyldigheter noun tan-vuan neihna | thutawh aki paaikaan plikt sepding hihding tan-vuan skyller [sj'yl:er] skyllde skyllt skyll! skylla verb mawhsakna | tan-vuan nei hi ci aa kiciam teh ge (någon) skulden

skylt [sjyl:t] skylten skyltar noun lai suanna | thuzaksakna lai suanna plakat, tavla

skyltar [²sj'yl:tar] skyltade skyltat skylta(!) verb genkhia | lakkhia theisak khia | kisapna te lak ställa ut (varor); göra reklam

skyler [sj'y:ler] skylde skylt skyl! skyla verb siin/ khuh | dal hölja; dölja med något täckande

skyndar [²sj'yn:dar] skyndade skyndat skynda(!) verb amanglang in deih | hih mengmeng | ahi linlian sa göra något hastigt amanglang in kisamsak | manbaihsak mahmah skyndar på skyndade skyndat skynda(!) verb manglang in sem/hih | ki nawh | ngaklah (få att) öka takten skyr [sjy:r] skydde skytt sky(!) verb kihem ( ki sukkhak loh nang) | zanglo hihlo manglo undvika (något obehagligt); rygga tillbaka för

skåde|spelare -spelar(e)n -spelare -spelarna subst. men-taa (video, zoh sian men-taa) person som spelar teater, aktör skål [skå:l] interj. Zu nekding ciang aa hai tuah aa ki cii (thupha pia) (said before drinking a toast) thupha pia | thapiak na skål [skå:l] skålen skålar noun kuangkuum | kungpi rundat kärl (för uppläggning av mat mm)

skålar [²sk'å:lar] skålade skålat skåla(!) verb mikhat peuhpeuh ading thungen in zudawn säga skål thupha ngen thupha pia skånsk skånskt skånska adj. scandinavia mite ( sweden,norway,denmark,finland) som är från el. avser Skåne

skåp [skå:p] skåpet skåp skåpen noun van koihna B-U förvaringsmöbel med dörr(ar och hyllor)

skägg [sjeg:] skägget skägg skäggen noun kha-mul |biang-mul | vaimim sawn hårväxt på (mannens) haka och kinder

skäl [sjä:l] skälet skäl skälen noun tupna/gelna | athu ala | bang lo khat (thupiang) anledning; orsak; argument

skälig [²sj'ä:lig] skäligt skäliga adj. thu kihual | kikim kituak lian | kua mah lam gumlo som det finns goda skäl för; rimlig skäll [sjel:] skället noun athu man | ahoih hunds skällande; ovett, utskällning

skäller [sj'el:er] skällde skällt skäll! skälla verb ham |ku ( ui ham/kuk bang in) låta som en hund

skämmer bort skämt skämm! skämma verb cih bangbang in mang/hih( nau pang te) vänja (ett barn) vid att få sin vilja fram; klema bort

skäms skämdes skämts skäms! skämmas verb zum | mai-zum | mai zum in cih nang thei lo känna sig skamsen

skämtar [²sj'em:tar] skämtade skämtat skämta(!) verb ciimnuih bawl in thugen | ciimnuihna säga lustigheter, skoja

skäms [sjem:s] skämdes skämts skäms! skämmas verb zum | mawhmah hialmah ing cihding zum känna sig skamsen amah leh amah maizum skämtar [²sj'em:tar] skämtade skämtat skämta(!) verb ciimnuih |ciimnuih bawl säga lustigheter, skoja

skämtsam kipaak | nuam gualnuam skänk [sjeng:k] skänken skänkar noun pakan-hai cih te koihna taau stort servisskåp

L a i m a i | 139

skänk [sjeng:k] skänken skänker noun let-song gåva

skänker [sj'eng:ker] skänkte skänkt skänk! skänka verb pia (pahtawi na pia) | ap ge (bort); förära; bevilja

skär [sjä:r] skärt skära adj. asan hiuhiau ljusröd, rosa skär [sjä:r] skar skurit skär! skära verb sattan | paadildel in at | at-tat sutat bearbeta med kniv (för att dela upp el. skilja ifrån något)

skär [sjä:r] skäret skär skären noun gun neu | lui neu liten klippö strax ovanför vattenytan

skär sig [sj'ä:r_sej] skar skurit skär! skära verb ngaihsutna kituak lo | ki thutuak lo inte fungera tillsammans, passa illa ihop

skära [²sj'ä:ra] skäran skäror noun phiau kawi | lam kawi lamkual kort halvcirkelformad lie

skärande [²sj'ä:rande] adj. ging aa angaih teta skarp, genomträngande, disharmonisk

skärm [sjär:m] skärmen skärmar noun TV maitang | a daa´l aom adal akikawi skiva som skyddar el. täcker något; skiva som man visar bilder på; skyddsanordning; brätte

skärp [sjär:p] skärpet skärp skärpen noun kawnggak band att ha om midjan; bälte, livrem

skärpa [²sj'är:pa] skärpan noun khel paupih | khembuang khem lobuang skarphet, vasshet

skärpa [²sj'är:pa] skärpan noun ciim/pil/navak | hiam/zum | siang|muh/theih baih exakthet i sinnesintryck; stringens; klarhet

skärper [sj'är:per] skärpte skärpt skärp! skärpa verb zum ( tat –ta´at) göra skarp

skärper [sj'är:per] skärpte skärpt skärp! skärpa verb gak(ga´ak) | kigak sak göra sträng; stegra, öka

skärper sig [sj'är:per_sej] skärpte skärpt skärp! skärpa verb ciamnuih bawl ken thupisim bawl in| rycka upp sig

skärper [sj'är:per] skärpte skärpt skärp! skärpa verb zum (tat) khe-dan mukzum | tem tat göra skarp (also used figuratively)

sköld [sjöl:d] skölden sköldar noun kidalna lum | kidalna lumpuan tawh akibang na skiva till skydd i strid

sköld|padda [²sj'öl:dpad:a] -paddan -paddor noun sumkuang ( ganhing) kräldjur med ryggsköld

sköljer [sj'öl:jer] sköljde sköljt skölj! skölja verb tui tawh khuah /sawp spola med vatten; tvätta

skön [sjö:n] skönt sköna adj. nuam |lamtang angenäm, tilltalande; bekväm skön [sjö:n] skönt sköna adj. hoih mahmah | lunggulh huai mycket vacker

skönhet [²sj'ö:nhe:t] skönheten noun hoihna phatna egenskapen att vara vacker

skön|litteratur -litteraturen subst. lungsim ngaihsutna tangthu litteratur med konstnärligt innehåll

skör [sjö:r] skört sköra adj. thazawm thazaw | cidam lo | anel thunuam som lätt går sönder, bräcklig

skörd skörden skördar subst. mehteh mehgah la | An-la det att skörda; det som skördas; avkastning

skötare [²sj'ö:tare] skötar(e)n skötare skötarna noun akem akhoi adon | kikep kidon na sang person som vårdar psykiskt sjuka, djur m.m.

sköter [sj'ö:ter] skötte skött sköt! sköta verb cina te kem don huh also used with the particle om vårda, ge tillsyn (also, "be responsible for, take care of")

sköter [sj'ö:ter] skötte skött sköt! sköta verb cina kem huh hihsak uk also used with the particle om vårda, ge tillsyn

sköterska sköterskan sköterskor subst. siamah cina kem | sangnau pang te cidam nading person som utbildats för att vårda sjuka, sjuksyster

skötsam [²sj'ö:tsam:] skötsamt skötsamma adj. , zahtak pawl leh hoihtak in hopih som sköter sig väl; ordentlig; plikttrogen

L a i m a i | 140

sladd [slad:] sladden sladdar noun thakhat in anawl ah kia | taal-in kia slirning

sladd [slad:] sladden sladdar noun meikhau anem | Tv khua ( cabel) ledning(stråd), kabel

sladdar [²sl'ad:ar] sladdade sladdat sladda(!) verb nal | tal | taal khia suk få en sladd, slira, halka slaf slafen slafar subst. eih mu | mengme sovplats

slagit [²sl'a:git] see slår slag|verk [²sl'a:gver:k] -verket noun ciang tawh akituum | aging tuumtheih na te uppsättning av slaginstrument sumngo savun cih tawh akibawl tuumtheih namkhat slak [sla:k] slakt slaka adj. nip | kol | gol | thahat lo mjuk och utan stadga; matt, svag

slakt [slak:t] slakten slakter noun go ( sa go) dödande av husdjur till mat

slaktar [²sl'ak:tar] slaktade slaktat slakta(!) verb that | go | asa at | asa la döda husdjur till mat

slaktare [²sl'ak:tare] slaktar(e)n slaktare slaktarna noun sa sehsat te / sa zuak te | sa go na person som har till yrke att slakta

slakteri slak:ter'i:] slakteri(e)t slakterier [noun sa gawhna mun plats där man slaktar djur

slang [slang:] slangen slangar noun alawng | paih lawng | lei nuai meileng khawlna ett slags böjligt rör slang [slang:] slangen slangar noun kampau zattuam only used in the singular (vardagligt) gruppspråk

slank [slang:k] slankt slanka adj. aneu apaa smal, smärt

slank [slang:k] see slinker verb slank [slang:k] slankt slanka adj. aneu apaa smal, smärt

slinker [sl'ing:ker] slank slunkit slink! slinka verb kuama theihlo aa sep/hih | khahsuah smita

slapp [slap:] slappt slappa adj. kigaaklo |kiciat lohna | pawm | kol | to-lo| zawm slappnar slappnade slappnat slappna(!) verb ngiam | kolsak | khah bli slapp

slarv [slar:v] slarvet noun donlohna keplohna | kiciat lohna | si-kaan neihlohna det att slarva; oreda slarvar [²sl'ar:var] slarvade slarvat slarva(!) verb kiciat lohna | donloh na | zahtak lohna vara oordentlig eller vårdslös; försumma

slarvig [²sl'ar:vig] slarvigt slarviga adj. phawkkhat lo | don kha lo | hehpihna nei lo oordentlig; hafsig; osnygg slinker [sl'ing:ker] slank slunkit slink! slinka verb taal in tuk | khahsuah | ama thu aa paikhia smita theihkhakloh ding in kihemkhia | gusim | etsim lutsim slipar [²sl'i:par] slipade slipat slipa(!) verb gawi |nawt in zumsak | nawtzum göra (en egg) vass, vässa tat | hong leng deldel madong tat slipper [sl'ip:er] slapp sluppit slipp! slippa verb suakta | tawnglut |zanglo kida´am inte behöva, komma ifrån (att); undgå; undvika

slirar [²sl'i:rar] slirade slirat slira verb taalkhia | taal in kia glida utan att få fäste på körbanan

sliter [sl'i:ter] slet slitit slit! slita verb silh|teng | ze´em(zem) nöta

sliter [sl'i:ter] slet slitit slit! slita verb balkeek | kaai dra, rycka

slocknar slocknade slocknat slockna verb atha khiam ( mei- tui- huih) sluta brinna eller lysa; ta slut

slocknar slocknade slocknat slockna verb eihmu ( eih mu) somna slott [slåt:] slottet slott slotten noun kumpi Inn kumpi huang pampigt bostadshus för kungliga eller adliga personer; herrgård

slut [slu:t] slutet slut sluten noun bei ta | man ta

L a i m a i | 141

yttersta gräns för något i rum och tid; avslutning; upphörande

sluter [sl'u:ter] slöt slutit slut! sluta verb khak | man | khawl stänga

sluter [sl'u:ter] slöt slutit slut! sluta verb khawlbawl | mansak | kihel | thukim na komma överens om,göra upp,ingå,komma fram till genom slutedning

sluter up (slu:ter´up:)slöt slutit slut! Slut verb kipawl kigawm khawm aa hih/sepna | ki kaikhawm samlas, delta

slutar [²sl'u:tar] slutade slutat sluta(!) verb man ta ta slut, upphöra

slår [slå:r] slog slagit slå(!) verb buaksuk | sungsuk | zusuk hälla

slår [slå:r] slog slagit slå(!) verb zo (gualzo) | taw´ak | khe´ep vinna över, besegra ,

slår [slå:r] slog slagit slå(!) verb vutvang in liamsak | tan atomtom in | at ( an la) skära, meja

slår [slå:r] slog slagit slå(!) verb seek| sat | mei-git sat | thapi lawn/kap ge (ett) slag, smälla till (in certain phrases, "make")

slår fast [slå:rf'as:t]slog slagit slå(!)verb om nang ding mun man tek ah om besluta, bestämma; konstatera munkhat ah teng |ma´an| amanzah ding khensat slår igen [slå:rij'en:] slog slagit slå(!) verb kem/la |khak stänga(s)

slår in [slå:r'in:] slog slagit slå(!) verb vial in tu´n|lum lutlut in tu´nthoh) | sin/khuh vira papper om, göra ett paket av slår runt [slå:rr'un:t] slog slagit slå(!) verb kilum let | kikhu´up | kileh bulh rotera; välta (figuratively, "go on a spree")

slår upp [slå:r'up:] slog slagit slå(!) verb hong | kihong | le´em öppna

slåss [slås:] slogs slagits slåss(!) verb do ( khat leh khat ki do ki tuum) | ki dawt kithat slå varandra, strida

släcker släckte släckt släck! släcka verb meikang phelh | mei su-mit få att sluta brinna, få att slockna (bildligt "få att upphöra")

släkting [²sl'ek:ting] släktingen släktingar, -na noun kinai na | ki theihna | kizopna | tehkaak in lak person i släkten, anhörig, anförvant

slänger [sl'eng:er] slängde slängt släng! slänga verb lawn | paai | ninpaai kasta ifrån sig

slänger [sl'eng:er] slängde slängt släng! slänga verb thakhat in kaai vat | kaaivat dokvat bawtvat svänga, kränga

släpper [sl'ep:er] släppte släppt släpp! släppa verb khawl | khawlsak | mansak upphöra

släpper [sl'ep:er] släppte släppt släpp! släppa verb suakta sak | khahkhia lossa eller tappa greppet om något khah in paisak | khawlsak

slät [slä:t] slätt släta adj. maitang akikim | peekin akikim jämn till ytan; plan

slätt [slet:] slätten slätter noun zanglei | zang dide(leitang) större område med plan mark (utan träd)

slösar [²sl'ö:sar] slösade slösat slösa(!) verb kimanna omlo aa zanggai |hun hoih hun manpha suplawh använda mer än som behövs av en resurs; vara frikostig

smak [sma:k] smaken smaker noun agim / anam | alim na förmåga att känna sött, surt etc; anstrykning

smakar [²sm'a:kar] smakade smakat smaka(!) verb ciam ( lim maw al maw cih ciam) ha (viss) smak, ha smak av

smakar [²sm'a:kar] smakade smakat smaka(!) verb alim na thei |ciam pröva smaken

smakar av [sma:kar'a:v] smakade smakat smaka(!) verb meh alim nang anamtui nang aa kikhah ge smak åt

smal [sma:l] smalt smala adj. neu | kaw-cik | gawng inte bred, trång, mager, slank

smart [sma:r_t] smart smarta adj. hi sitset(siangtho) |hunthak tawh kituak moderiktig smattrar smattrade smattrat smattra verb aki tuum aw | aging ( aki tuum)

L a i m a i | 142

smälla skarpt, knattra

smed [sme:d] smeden smeder noun siksek | siksek te | siksek siamna person som har till yrke att smida

smeker [sm'e:ker] smekte smekt smek! smeka verb hoih tak leh dawm tek in le´en | zu´ut stryka lätt med handen (för att visa ömhet), klappa

smidig [²sm'i:dig] smidigt smidiga adj. akitan lo ding in kuai | kuai kawi böjlig, spänstig (figuratively, "well functioning") azaw´aw | baihtak aa kikawi sakthei ( amei)

smil [smi:l] smilet smil smilen noun nui( nu´ui) | haa kidawk nading aa nui (inställsamt) leende; grin; flin, självbelåtet leende

smink [sming:k] sminket sminker noun mai-zut ( make up) färgat skönhets- eller maskeringsmedel; sminkning

sminkar [²sm'ing:kar] sminkade sminkat sminka(!) verb zut| ki nuh | make up kinuh lägga smink på, mål

smitta [²sm'it:a] smittan smittor noun natna kilawh | akilawh thei natna överföring av sjukdom, infektion

smittar [²sm'it:ar] smittade smittat smitta(!) verb natna lut | natna kilawh sprida sjukdom, infektera (figuratively, "influence")

smitt|bärare [²sm'it:bä:rare] -bärar(e)n -bärare -bärarna noun natna ahongpua te person som har en smittsam sjukdom eller misstänks bära sådan smitta utan att själv vara sjuk

smutsig [²sm'ut:sig] smutsigt smutsiga adj nin | asiangtho lo | anin oren, full av smuts; lerig

smycke [²sm'yk:e] smycket smycken smyckena noun pumpi tung aa ki bulh/phuah amanpha ( suai,..) mindre prydnadsföremål att bära på sig; prydnad

smyger [sm'y:ger] smög smugit smyg! smyga verb taal in tuuk | gu in la | en sim gå tyst och försiktigt, tassa theihloh kal aa la/gu | bu´u kawm in pai khiankhian små [små:] adj. agol lo | aneu the plural of liten obetydliga ifråga om utsträcknig eller omfattning

småbarn [²sm'å:ba:r_n] -barnet -barn –barnen noun nau ngek | naungek no |naungek suakcil often used in the plural litet barn, småtting; spädbarn

smälter [sm'el:ter] smalt (el. smälte) smält (el. smultit) smält! smälta verb tuisuak| tui göra flytande (genom att värme kommer till); lösas upp

smärt smärt smärta adj. hi dengdang | paa dengdang | neu smal, slank (om människor)

smärtsam smärtsamt smärtsamma adj. nasak( ana ding hi hih) | dah ( ka´ap) som gör ont; sorglig

smör [smö:r] -et noun thawhbat ( an tawh akine thawhbat) ett matfett framställt av grädde

smörgås [²sm'ör:gå:s] -en -ar, -na noun pongmoh thawhbat aki zut/nuh en brödskiva med matfett och ofta med pålägg

smörja smörjan smörjor subst. sathau ämne som man smörjer med för att skydda något; skräp

smörjer smorde smort smörj! Smörja verb sathau zut | sathau thun behandla med olja eller annat fett

snabb [snab:] snabbt snabba adj manlang som gör något på kort tid, kvick; skyndsam

snabbar på snabbade snabbat snabba(!) verb ahat na khan/sangsak | manlangsak (få att) bli snabbare

snabel [sn'a:bel] snabeln snablar noun sai-mawl |singzung | singkuang starkt förlängd nos hos elefant

snabel a noun Email address a ihzat @(at) aki ci pen snackar [²sn'ak:ar] snackade snackat snacka(!) verb thugen/kampau | kiho prata

snar [sna:r] snart snara adj. amanlang | anai pen | pak (.-hong pai kik pah ning) nära förestående

snarast [²sn'a:rast] adv. ataktak in ci leng |tausang aa kician zaw in cileng egentligen, närmast

snarast [²sn'a:rast] adv. amanlang theipen in|ahi theipah lian ding in så fort som möjligt

snart [sna:r_t] adv. asawt lo-in| tomkal sung in |tawmvei sung in inom kort, om en stund

L a i m a i | 143

snattar [²sn'at:ar] snattade snattat snatta(!) verb tawmtawm in gu | tawmtawm in puakhia sim | sik/e´ek stjäla småsaker, knycka

sned [sne:(d)] snett sneda adj sawi /kawi | tanglo inte rak; sluttande; krokig

snickare [²sn'ik:are] snickar(e)n snickare snickarna noun let-ta-maa ( Innlam te,singtawh nasep) hantverkare som arbetar med trä snickeri [snik:er'i:] snickeri(e)t snickerier noun let-ta-maa sepna munpi snickarverkstad

snigel [²sn'i:gel] snigeln sniglar noun tawktawl snäckdjur med mycket långsamma rörelser av familjerna Arionidae och Limacidae

snobb [snåb:] snobben snobbar noun ahau te maiet in azawng te asim mawk neu et/ nuaneen snobbig person

snok [sno:k] snoken snokar noun gu nei lo gul ( alauhuai lo) ofarlig orm av familjen Colubridae

snor [sno:r] snodde snott sno(!) verb khem | hee | gaak vira, linda

snor [sno:r] snodde snott sno(!) verb guu | selsim | ensim stjäla

snorig [²sn'o:rig] snorigt snoriga adj. naptawlh | naptam | naptui luang som har snuva, snuvig

snubblar snubblade snubblat snubbla(!) verb kisui kha/ki taihkha | taal in tuuk stöta foten mot något och tappa balansen, snava

snudd [snud:] snudden snuddar noun khavak tawh kimu kha jfr snuddar

snurrar snurrade snurrat snurra(!) verb pai/vak kawikawi | ahun om lai gå runt, rotera , få något att rotera

snusar snusade snusat snusa(!) verb zu-muam ( kamsung ah muam),..khai-nii cih te använda snus

snuva [²sn'u:va] snuvan noun naptui slem i näsan, snor

snuva [²sn'u:va] snuvan noun naptui kai ( bukkhuh vei bukkhuh natna) näskatarr

snuvar [²sn'u:var] snuvade snuvat snuva(!) verb khem(khe´em) lura

snygg [snyg:] snyggt snygga adj. hoih | ngaih huai/deihhuai vacker, stilig

snygg [snyg:] snyggt snygga adj. hi sitset siangtho | hi linlian ren, ordentlig

snygg [snyg:] snyggt snygga adj. hoih | mel-hoih | ngaihban´g vacker, stilig snyter [sn'y:ter] snöt snutit snyt! snyta verb naptui tawlh/kaai blåsa snor ur näsan

snål snålt snåla adj. ciil ( kuamah hawm/pia nuam lo) överdrivet sparsam (även försvagat”som inte kräver mycket av en viss resurs)

snål snålt snåla adj. kicing zolo | tamlo | hawm cinglo otillräcklig

snäll [snel:] snällt snälla adj. lungsim hoih | thunuam | nua´m | di´ek hygglig, vänlig; godhjärtad; godmodig

snäser [sn'ä:ser] snäste snäst snäs! snäsa verb pau gamgam na hang zumsak | en neu tillrättavisa på ett irriterat sätt; tvärt avbryta nial |sang zolo

snö [snö:] snön noun vuk | vukkhal nederbörd i form av mjuka kristaller av is

snöar [²sn'ö:ar] snöade snöat snöa verb vukkia | vuk in tuam/tuum cip falla snö

snöflinga [²fl'ing:a] flingan flingor noun vukmal | vukkhal apeek adal litet snö bladliknande stycke, flaga

snö|skoter el. snö|scooter [²sn'ö:sko:ter] -skotern -skotrar noun vuktung aa kihawl apeei atuam akithuah litet motorfordon med medar

släcker [sl'ek:er] släckte släckt släck! släcka verb phelh ( mei kang) | khak/ sumit(mei vaak) få att sluta brinna, få att slockna

L a i m a i | 144

social [sosi'a:l] socialt sociala adj. mipi khempeuh tawh akisai| mipi aading sepna tawh kisai som rör samhällets omvårdnad av den enskilde

social|försäkring [²sosi'a:lför_sä:kring] -försäkringen noun mipi khantohna ding leh mipi ading

aa-mah-khan na(mipi huhna) socialpolitiskt trygghetssystem som omfattar alla som bor i Sverige

social|försäkringsminister mipi khantohna ding leh mipi ading aa-mah-khan na(mipi huhna) aa Vuandok socialminister [²sosi'a:lminis:ter] -ministern -ministrar mipi leh cidam nading tawh kisai Ulian Vuandok

chef för socialdepartementet, (minister of health and social affairs) social|sekreterare [²sosi'a:lsekrete:rare] -sekreterar(e)n -sekreterare -sekreterarna noun Tangpi tawh kisai

thunei pi leh thuvan pipen tjänsteman vid socialkontor

socker [s'åk:er] sockret noun zunkhum natna sockersjuka

socker [s'åk:er] sockret noun cikhum ett sött, vitt ämne använt i matlagning

sol [so:l] solen solar, noun ni ( vantung a ni) den starkt lysande himlakropp som jorden får ljus och värme av; solsken

solar [²s'o:lar] solade solat sola(!) verb ci avum nading in nisa ah kipho | ni ah kipho utsätta för solsken; solbada nitang nuai ah tuipeek in tawlnga nuamsa

soldat soldaten soldater subst. galkap te person som tjänstgör i krigsmakten

solig soligt soliga adj. nitang | nisa ngah/mu som har mycket solsken, vacker (även bildligt "glad")

solkig solkigt solkiga adj. buan | nin | siangtho lo smutsig

som [såm:] pron kuan | kua-in (gentehna,….kuan hong dawnding) introduces relative clauses

sommar [²s'åm:ar] sommar(e)n somrar, -na noun khal ( khalsung khualam hun) den varmaste årstiden

sommarstuga [²st'u:ga] stugan stugor, -na noun khal ciang aa omna dinga kilam Inn (khal inn) litet hus, sommarhus

somnar [²s'åm:nar] somnade somnat somna(!) verb tawmvei eihmu kha | mengme kha börja sova

son [så:n] sonen söner, -na noun ta pasal manligt barn (till någon)

sopar [²s'o:par] sopade sopat sopa(!) verb Innphiat | Innhah | ninphiat göra ren(golv etc.) med en borste el. kvast

soppa [²s'åp:a] soppan soppor noun mehtui ( sa tui- mehteh mehgah tui) flytande maträtt kokad på frukt, grönsaker, kött el dyl; buljong

sop|tipp [²s'o:ptip:] -tippen -tippar noun nin | akipa´ai van | nial avstjälpningsplats för spoor sorg sorgen sorger subst. dahna kahna | lunggim na djup förtvivlan (t ex över någons död); bedrövelse; ledsnad

sorglig sorgligt sorgliga adj. dahna lungkham na | kahna som orsakar sorg; bedrövlig (även försvagat "trist, tråkig")

sorgsen [²s'år:jsen] sorgset sorgsna adj. lunggim/lungnuam lo |dahna kahna som känner sorg, ledsen

sork [sår:k] sorken sorkar noun vuklak aa zusa |vuklak aom zusa ett råttdjur

sort [sår_t:] sorten sorter noun ahoih leh hoih lo anamnam |anam kibang van |pongsan slag, art, typ; kvalitet; märke

sorterar[sår_t'e:rar]sorterade sorterat sortera(!) verb hoihtak ahi sitset ingel | anamnam in ciamteh ordna (efter sorter) anamnam in khen | akhawkkhawm in khen

sover [s'å:ver] sov sovit sov! sova verb lum /eihmu vara försänkt i sömn, slumra

sov|rum [²s'å:vrum:] -rummet -rum -rummen noun lupna khan ( inndei) rum med sängar, sängkammare

spackel [sp'ak:el] spackeln spacklar noun aha mawlin apek vansat namkhat | tawh nading sikkeu

pek tawk akibang nam

L a i m a i | 145

redskap man spacklar med

spacklar [²sp'ak:lar] spacklade spacklat spackla(!) verb ava´ang hu(avang hu) behandla med spackel guang |thun

spade [²sp'a:de] spaden spadar noun kaw-bia (lei luahna kaw-bia) redskap att gräva med (also used of tools having the appearance

spagetti el. spaghetti [spag'et:i] spagettin noun khau-suai(Italy an) (en maträtt av) långa smala makaroner

spalt spalten spalter subst. lai-mai ( column) lodrät avdelning av trycksida, kolumn

spanar spanade spanat spana(!) verb zong ( zongkhia) leta noggrant (med blicken)

spansk [span:sk] spanskt spanska adj sapeng mite ( spainish) som är från eller avser Spanien

spanska [²sp'an:ska] spanskan noun sapeng lai/pau ( spain lai/pau) språk i Spanien

sparar el. spar [²sp'a:rar] sparade sparat spara(!) verb si´it (gawl) | kem | khawm förvara för framtida behov

sparar el. spar [²sp'a:rar] sparade sparat spara(!) verb zang thiamthiam,. Sawtvei aki mang/khawm nang hushålla med

spark [spar:k] sparken sparkar noun sui ( khe tawh sui) stöt med foten

sparkar [²sp'ar:kar]sparkade sparkat sparka(!)verb sakol in pe´ek ( sakol in akhe tawh peek) ett slags kälke med sittplats och långa medar, sparkstötting ,stöt med foten sui(khe tawh)

spatserar spatserade spatserat spatsera(!) verb lam siau | lampai promenera för nöjes skull

sparv [spar:v] sparven sparvar noun kawlgit ( vasa kawlgit) en finkfågel

spe [spe:] noun thukkik | ciimnuih bawl | nuihsan hån aki lawmlo zahdong in hopih specialiserar sig [spesialis'e:rar_sej] specialiserade specialiserat specialisera(!) verb thupi takin bawl speciellt ägna sig åt limtak thupi tak in zui|hih

specialist [spesial'is:t] specialisten specialister noun zatui lam ah athieh diak asiam diak |thu /mun leh gam person som är specialiserad på något, expert hoihtak aa akan asin telte

speciell [spesi'el:] speciellt speciella adj atuam in leh ahi deuh ahi diak som är väl preciserad, särskild

spedition [spedisj'o:n] speditionen speditioner noun puak | van puan in puak det att ta hand om varutransporter

spegel [²sp'e:gel] spegeln speglar noun man ,limlang ( ki et na man) en reflekterande (glas)skiva (som man kan se sin egen bild i)

speglar [²sp'e:glar] speglade speglat spegla verb limlang ah limsuak sak | limsuaksak khia ge en spegelbild av (also figuratively "be an expression of") ahong lengkik (hong le´eng kik)

spekulation [spekulasj'o:n] spekulationen spekulationer noun ngaihsutna pia/gen | upmawhna beräkning för att göra vinst på kort sikt, mostly in the plural funderande, gissning

spekulerar [spekul'e:rar] spekulerade spekulerat spekulera(!) verb vanman akhang leh akiam napan

amet apung köpa på spekulation; fundera på att köpa ngahding cih lametna tawh van khat lei spekulerar [spekul'e:rar] spekulerade spekulerat spekulera(!) verb ngaihsutna thaman | lametna fundera (kring ett svårt problem)

spelar [²sp'e:lar] spelade spelat spela(!) verb kimawl ( king kilawm) ägna sig åt spel

sperma [sp'är:ma] sperman (el. spermat) noun Baw tui vätska från mannens testiklar som innehåller spermier

spik [spi:k] spiken spikar noun siiktawn liten spetsig metallpinne med huvud

spikar [²sp'i:kar] spikade spikat spika(!) verb siksat | siktawh zom/vial fästa med spik, hamra

spiller spillde spillt spill! spilla verb buasak kha | leetsak kha | kiasak kha hälla ut av misstag

spinner [sp'in:er]spann spunnit spinn! spinna verb peei | kiheek | hun om lai göra (ull etc) till garn, låta som en belåten katt lungkim na lakkhia ( zawhngeu hawm bang)

L a i m a i | 146

splittrad [²spl'it:rad] splittrat splittrade adj. khenkhia | khen okoncentrerad

splittrar [²spl'it:rar] splittrade splittrat splittra(!) verb khen | khen tiltel | khenkhia | kitam slå i små stycken

spolar [²sp'o:lar] spolade spolat spola(!) verb Ekbuk tuibuak | tuikhai | maitang san skölja, spruta (vatten) (på) spole [²sp'o:le] spolen spolar noun khau(puankhuina) | siikhup khau | nga thangkhau peina (avlång) rulle (med avsmalnande ändar)

sporre [²sp'år:e] sporren sporrar noun sakol hatsak kingawh sak na ding aa atung aa tuang

pan akhetul aa abulh azum vass spets på en ridstövel som används av ryttare för att driva på häst khedap tul azumpei

sport [spår_t:] sporten sporter, -na noun ki mawlna verksamhet där man tränar kroppen för nöjes skull el. för att tävla

spottar [²sp'åt:ar] spottade spottat spotta(!) verb ciilsia stöta ut (saliv) ur munnen

sprej el. spray [sprej:] sprejen sprejer noun tuimal | tui amal amal aa leng phitkhia mycket finfördelad vätska

spricka sprickan sprickor subst. akitam | akhang | akhan na maa smal ränna (genom bristning) (även bildligt)

spricker sprack spruckit spricka verb kitam | khang | kitan, geek få en spricka, brista, rämna (även bildligt "misslyckas")

spricker ut sprack spruckit spricka verb paakkhia | khangkhia | kidawk khia komma fram ur knoppen, slå ut (om blommor och blad)

sprider [spr'i:der] spred (el. spridde) spridit (el. spritt) sprid! sprida verb theh | thehthang | ki zelsak fördela åt olika håll (also figuratively "pass on to many people") thehsuk | kizelsak suk springer [spr'ing:er] sprang sprungit spring! springa verb tai ( ta´ai) ta sig fram genom att röra benen snabbt, löpa

sprutar [²spr'u:tar] sprutade sprutat spruta verb buak in kithehsak | phulkhia /lengkhia (tui) få en vätska att fara ut i strålar

språk [språ:k] språket språk språken noun pau kampau ( minam khat peuhpeuh pau ) (människans) sätt att meddela sig (genom tal och skrift)

språklig [²spr'å:klig] språkligt språkliga adj. pau /kampau lam sin/kan natawh akisai som har att göra med språket

språk|rör [²spr'å:krö:r] -röret -rör -rören noun thugen /pau na (maih) förespråkare (för en åsikt etc), talesman

språng språnget språng sprången subst. diang in kaan ( tai leh diang in kaan) kraftigt hopp; det att springa (även bildligt)

spränger [spr'eng:er]sprängde sprängt spräng! spränga verb kitam | puakkham | lungphawnna få att explodera (figuratively, "destroy sth."), värka, nana lai | natna thuak

spyr [spy:r] spydde spytt spy(!) verb lu´ua (lua) kasta upp (mat från magen genom munnen), kräkas

spår [spå:r] spåret spår spåren noun khe-khap ( mi,ganhing leh mawtaw cih te khe-khap) skenor, räls (also of small indentations in sth. (groove, rut)) lampi

spår [spå:r] spådde spått spå(!) verb genkhawl | sehkhawl | thupiang ding genkhawlna förutsäga, sia

spår|vagn [²sp'å:rvang:n] -vagnen -vagnar noun meilang ( dat tawh apai meileng) ett slags vagn på räls för persontrafik i städer;

spänd spänt spända adj. kigaak | gaaksak mahmah hårt sträckt, styv (bildligt om person "orolig, nervös")

spänne [²sp'en:e] spännet spännen spännena noun samkilh | nakhat peuhpeuh kilhna | kawnggak lu fästanordning (på skärp el dyl)

spännande, adj lunglut mahmah | lawp mahmah spänner spände spänt spänn! spänna verb khausak | akhau na ding in kaai dawk ka´ang sträcka med kraft (även bildligt; om muskler "dra ihop, göra hård")

spänner spände spänt spänn! spänna verb kawnggak gaak | hen fästa (med spännen)

stack se sticker stack stacken stackar subst. alawm ahawn | tampi tak | mualkuam större hög sticker stack stuckit stick! sticka verb azum tawh dawt | azum tawh sun

L a i m a i | 147

ge stick

sticker stack stuckit stick! sticka verb phut in suan | sun in tum | koih | guang stoppa (in), föra (in)

stad [sta:d] staden (el. stan) städer noun khau | khuapi tätort med stor, samlad bebyggelse

stall [stal:] stallet stall (el. stallar) stallen (el. stallarna) noun sakol buk | sakol ki koihna inn byggnad för hästar; uppsättning hästar

stam- [²st'am:-] first element angeina bang fast, ständig

stam [stam:] stammen stammar noun singkung i apum den lodräta delen av ett träd som grenarna utgår från

stam [stam:] stammen stammar noun mi nam khat | mi nam kibang khat en grupp (människor) med samma ursprung och livsvillkor

stammar [²st'am:ar] stammade stammat stamma(!) verb kampau awk ( apau ciang awk gaihgaih) tala stötigt och hackigt hi thutthut hi thatthat ( lungbuai lua in)

standard [st'an:dar_d] standarden standarder noun omdan khawl dan | ahoih dan | koi ci ciang norm för hur något skall utformas, (levnads)nivå

stannar [²st'an:ar] stannade stannat stanna(!) verb khawl | khawl lai sluta att förflytta sig

stark [star:k] starkt starka adj. hat |khau | tha hat | tha khau som har stor styrka, kraftfull

startar [²st'ar_t:ar] startade startat starta(!)verb kipan khia | kipan ta | khualzin ding paikhia börja, sätta igång stass stassen subst. puan sik nikten hoih | pawi pai ciang aa sik puan hoih festkläder (vardagligt)

stat [sta:t] staten stater noun gam (kumpi) gamuk land (som politisk organisation)

Statens vägverk namn gamsung lampi tawh kisai a uk leh thunei ett statligt ämbetsverk som har ansvar för vägar The National Road Administration station [stasj'o:n] stationen stationer noun meileng khawlna bu-da | kipawlna hållplats för tåg, bangård

statistik [statist'i:k] statistiken noun na atuamtuam ahi na zah a number tawh lahna vetenskap som presenterar och tolkar siffermässiga data; siffermässig översikt

status [st'a:tus] statusen noun hihna- mi lian mi neu khat hihna-zalian zaneu hihna (högt) socialt anseende

staty [stat'y:] statyn statyer noun milim | suang milim skulpterad bild av person i (minst) naturlig storlek

stava [²st'a:var] stavade stavat stava(!) verb malgawm ( lai malgawm) lägga ihop bokstäver till ord, bokstavera

stav [sta:v] staven stavar noun ciangkhut | ciangtawn | ciangkawi lång käpp som man stöder sig på

stavning [²st'a:vning] stavningen stavningar, -nanoun laimal gawm dan | lai malgawm| a malgawm bokstavering

steg steget steg stegen subst. kal (ka´al) suan | khe ging lampai ging förflyttning av foten (ofta bildligt)

steker [st'e:ker] stekte stekt stek! steka verb sathau saa tawh kang | huan | lumsak sasak tillaga med matfett i stark hetta

stel stelt stela adj. Akhau | phel /khek ding abaih pak lo | akigak mahmah som är svår att böja, styv (bildligt "onaturlig")

sten [ste:n] stenen stenar noun suang | suangtum pi (liten lös bit av) bergmaterial

steril [ster'i:l] sterilt sterila adj. ciing(ci´eng) | ta nei thei lo oförmögen att fortplanta sig

sticka [²st'ik:a] stickan stickor noun sing them | sing tawng liten vass träpinne, träflisa

sticka [²st'ik:a] stickan stickor noun tuumul tawh akibawl ipsawk (metall)pinne att tillverka saker av garn med stickar [²st'ik:ar] stickade stickat sticka(!) verb khauphan | puanphan| puan/khau gaan tillverka av garn med hjälp av stickor

sticker [st'ik:er] stack stuckit stick! sticka verb azum tawh dawt | sun/dawt

L a i m a i | 148

ge stick

sticker [st'ik:er] stack stuckit stick! sticka verb zum in guang | guang stoppa (in), föra (in)

sticker [st'ik:er] stack stuckit stick! sticka verb nusia | ama ut na ah paisak |kikhen ge sig iväg, smita

sticker upp [stik:er'up:] stack stuckit stick! sticka verb kiphasak | simmawh | taw´awng vara uppkäftig

sticker [st'ik:er] stack stuckit stick! sticka verb phan | tuumul phan ge stick

stig [sti:g] stigen stigar noun mi pai na lampi smal gångväg

stiger [st'i:ger] steg stigit stig! stiga verb tho | khang | asang ah kah | kahto förflytta sig (med långa steg)

stiga upp [sti:ger'up:] steg stigit stig! stiga verb tho ( lum na pan tho – eihmu tho) resa sig ur liggande (eller sittande) ställning

stil [sti:l] stilen stilar noun khut tawh kiat laimal | khut lam ( lai at) skrift, sätt att skriva bokstäver

stilig stiligt stiliga adj. siangtho hi sitset hi linlian |hoih |nopci | si-tai som har stil, elegant, vacker

stilla [²st'il:a] adj. dai | dai dide | dai khipkhep lugn, tyst

stillar [²st'il:ar] stillade stillat stilla(!) verb natna nuam tuam dam tuamsak | liamma hulsak dämpa, få att sluta stimulans [stimul'an:s (el. -'ang:s)] stimulansen noun hanthawn | lung kiatloh nang in gen thapia uppiggning, eggelse

stirrar [²st'ir:ar] stirrade stirrat stirra(!) verb en gega | mitphia lo in en gega titta ihärdigt (utan att blinka)

stjäl [sjä:l] stal stulit stjäl! stjäla verb gu (na guu) | aman aa angah leh aneih hilo) ta (andras egendom) utan tillåtelse

stjärn|gosse [²sj'ä:r_ngås:e] -gossen -gossar noun Lu-sia pawi ah nungzui aa pai pasal no te pojke som deltar i luciatåg utklädd i vit dräkt och toppig mössa med stjärnor

stjärt [sjär_t:] stjärten stjärtar noun taw- tawguh(nel guh) | tawlam ameilam bakdel på människa och djur, bak

stod [sto:d] stoden stoder noun milim | suang tawh kibawl milim staty

stol [sto:l] stolen stolar, -na noun tutphah en sittmöbel med ryggstöd för en person

stolt [stål:t] stolt stolta adj. vangnei /kipaak | ki hisak | thukim nöjd med sig själv (also strongly aware of one's worth ) thupi | nopci |hoih mahmah nasia mahmah

stopp [ståp:] stoppet stopp stoppen noun sawtvei sak | ze awlsal (tillfälligt) avbrott i förlopp khawlsak | ze kaaisak

stoppar [²st'åp:ar] stoppade stoppat stoppa(!)verb puan keek/vang te phawp | avan na phawp | khui laga hål i (kläder)

stoppar [²st'åp:ar] stoppade stoppat stoppa(!) verb khawlsak |mansak | phazo sak sluta gå, stanna

stor [sto:r] stort stora; komp.: större störst adj gol ( neu lo) som överskrider det normala i fråga om mått, omfattning

stor|drift -driften subst. sezong pan van nasia tak in thoh/bawl khia industridrift i stor skala

storm [står:m] stormen stormar noun huihpi | huih leh vuk tawh akithuak huihpi mycket stark blåst

storhandlar tampi tak vanlei ( kha khat ai-nekding dawn ding) storlek [²st'o:rle:k] storleken storlekar, -na noun agolna aneuna ( asaih) utsträckning i rummet hos ett föremål

straff [straf:] straffen straffar noun danpia (bawlung suihna ah kengsiah ahih man in pe-nel-ti

pia) påföljd för regelbrott i vissa lagspel straff [straf:] straffet straff straffen noun thukhun tawh kituak aa mawhsak na dan påföljd för den som bryter mot

strand [stran:d] stranden stränder noun sehnen tamna mun ah tuipi gen | gun/tuipi gei

L a i m a i | 149

smalt landområde närmast hav, sjö o dyl

strategi [strateg'i: (el. -sj'i:)] strategi(e)n strategier noun galpan siamna-galpanna-mun-kilem långsiktig plan för att genomföra något

strax [strak:s] adv tu lian/pah (hun ngah lo, sawt lo) genast, omedelbart

streck [strek:] strecket streck strecken noun mitphial | khutphial (khutkheek) | nuihsan ciimnuihsan rackartyg

stressad stressat stressade adj. ngawhgawp | lungsim gim | hihsak mengmeng som känner stress

stressar stressade stressat stressa(!) verb thupisak- hahtang ngaihsut

vara stressad, jäkta

strid [stri:d] stritt strida adj. amanlang lua mahmah ( mi-ganhing-tuiluang) starkt strömmande

strid [stri:d] striden strider noun kido na | thatang tawh do na | bawksing kituum (boxing) kamp (mellan trupper) (commonly "dispute, conflict, disagreement")

strumpa [²str'um:pa] strumpan strumpor, -na noun mawza( buangnai,tuumul, naai ci tawh akibawl mawza) ett klädesplagg för fot och ben

struntar [²str'un:tar]struntade,struntat,strunta(!)verb nawngkaai sak | buaina piangsak inte bry sig om

stryk [stry:k] stryket noun tawlnga lo aa suu | sat kroppslig bestraffning

stryker [str'y:ker] strök strukit stryk! stryka verb khut tawh nawt | hawt dra med handen över (en yta) stryker [str'y:ker] strök strukit stryk! stryka verb puan taih puan nawt släta till (med strykjärn)

stryk|järn [²str'y:kjä:r_n] -järnet -järn -järnen noun puan tawh puan nawt redskap med slät botten och värme för slätgöring av kläder

stryker under [stry:ker'un:der] strök strukit stryk! stryka verb lai gual nuai giit markera särskilt (often figuratively)

strå [strå:] strå(e)t strån stråna noun buhkung | amel anaai phitphet stjälk hos gräs och säd

stråk [strå:k] stråket stråk stråken noun alang leh lang mawtaw lampi |mawtaw lamzik pi väg med mycket trafik akizang pi pen mawtaw lam lian pi

strålning [²str'ål:ning] strålningen strålningar noun zaamkhia | tho/ lawn khia eneregiöverföring av elektromagnetiska vågor e dyl

sträcka sträckan sträckor subst. ka´ang | kaai | golsak zaai vägstycke, avstånd

sträcker sträckte sträckt sträck! sträcka verb hunsawt pi la |golsak zaai sak | kaai in dok dra ut så att något blir längre (reflexivt även bildligt "gå med på")

sträcker sträckte sträckt sträck! sträcka verb kaaitang | khut tawh kaai a gawlzawk nading ofta med partikel räcka (med handen)

sträng [streng:] strängen strängar noun khau | puankhui na khau spänd tråd

sträng [streng:] strängt stränga adj. ahilian aa ciamteh aa genkhia | aki khel lo som fordrar åtlydnad, hård, obeveklig si-kan nei | ahi lianlian aa kisam sepding

sträng [streng:] strängt stränga adj. avotna mal | nak vot mahmah kall

student [stud'en:t] studenten studenter, -na noun aset sang buaihngah khin sa sang naupang te studerande vid högskola, person som avlagt studentexamen

studerar [stud'e:rar] studerade studerat studera(!) verb laisin | laisim | pilna kaan /zong skaffa sig utbildning (i)

studie [st'u:dje] studien studier noun pilna sin| laisim | lai en förarbete (till ett konstverk); (mindre) undersökning

studie|medel [²st'u:djeme:del] -medlet -medel -medlen noun pilna sin na ding aa huhna ekonomisk hjälp till studerande som består av studielån och studiebidrag

studievägledare pilna lam tawh kisai lamlak leh a cianpia te stuga [²st'u:ga] stugan stugor noun sing inn neu | khua no aa Inn neu litet hus

stulit se stjäl stund [stun:d] stunden stunder noun hun taomno kalsung | tawm vei sung

L a i m a i | 150

kort tid, ögonblick

stuvar [²st'u:var] stuvade stuvat stuva(!) verb akigaak mahmah in tun /thoh | kem/man lasta omsorgsfullt (i ett lastutrymme)

stycke [²st'yk:e] stycket stycken styckena noun athem neng | sumnen | van malpha zah bit (av något större), del (in the plural, "individual items") atum |anen |atawng

styr [sty:r] styrde styrt styr! styra verb uk |kizek |lak | thuneihna bestämma (över), leda

styr [sty:r] styrde styrt styr! styra verb hawl | keem | cing föra (ett fordon) i viss riktning

styrka [²st'yr:ka] styrkan styrkor noun mihing tha | tha leh ngal kraft (hos en person)

styrka [²st'yr:ka] styrkan styrkor noun aphazah | asauna | atehna | buaih | di-ga-li procenthalt, grad, intensitet

styrka [²st'yr:ka] styrkan styrkor noun tha | mihing tha | galkap tha militär trupp

stående [²st'å:ende] adj. atawntung | hun ciangtan om lo ofta återkommande; som är utan tidsbegränsning

stål [stå:l] stålet stål stålen noun siik | siktawn härdat järn

stång stången stänger subst. meikhuam | alankhuam | bukkhuam |khuam långsmalt och jämntjockt föremål (av varierande storlek)

stånkar stånkade stånkat stånka(!) verb naak hamham | huih dik hamham pusta ansträngt står [stå:r] stod stått stå(!) verb ding | ding tangto | ding to | om aom na hålla kroppen rakt upp

står [stå:r] stod stått stå(!) verb khawl/ding | asia akizang thei lo ata´ang lo inte röra sig, inte fungera

städ [stä:d] städet städ städen noun sikphah | siksek te zah siksek na ah aphah underlag vid smide

städar [²st'ä:dar] städade städat städa(!) verb ninphiat | siangsak | ninhah göra rent (en lokal o dyl); röja upp

städer [st'ä:der] see stad khua khuapi tampi städerska [²st'ä:der_ska] städerskan städerskor noun ninphiat nasep aa anei numei kvinna med städning som yrke

städning [²st'ä:dning] städningen noun siang ( siangsak) siangtho rengöring (av lokal)

ställ [stel:] stället ställ ställen noun pawi etna ding mun /taau plats där man ställer något, stöd, ställning

ställd [stel:d] ställt ställda adj bang mah cihna ding thei lo | ngaihsutna ding theilo svarslös ställer ut [stel:er'u:t] ställde ställt ställ! ställa verb mite muhding aa kilak khia | lakna visa för allmänheten

ställer [st'el:er] ställde ställt ställ! ställa verb amun akipiakna ah om | tuam koih placera upprätt el. Stående

ställer [st'el:er] ställde ställt ställ! ställa verb genkhia lakkhia | koih | guang| laa placera upprätt el. Stående, framföra, rikta

ställer [st'el:er] ställde ställt ställ! ställa verb koih/khia | phah | ciapteh sak sätta på ett visst sätt, ställa in

ställer in [stel:er'in:] ställde ställt ställ! ställa verb thupia |uk |gel | sangzo lo justera , lägga ner; inte utföra ngim |the | khin | bawlpha

ställer om [stel:er'åm:] ställde ställt ställ! ställa verb khel in gel pha kik | athak in bawlkik ändra (inställning etc) khel | gelpha kik

ställer samman [²stel:er_s'am:an] de, t ,a verb gawmkhawm sätta ihop (skriftliga källor)

ställer till [stel:er_t'il:] ställde ställt ställ! ställa verb kisia | buangawp | hi sitset lo | hi bialbual skapa oreda, stöka till

ställer till [stel:er_t'il:] ställde ställt ställ! ställa verb phah/laak khia | gelkhia hihkhia åstadkomma, orsaka

ställer upp [stel:er'up:] ställde ställt ställ! ställa verb alaih ding in kihing | kihing khawlsa vara ett stöd för någon, ordna, disponera (något skriftligt)

L a i m a i | 151

ställer ut [stel:er'u:t] ställde ställt ställ! ställa verb la´akkhia mimuh ding in laak visa för allmänheten

stämma [²st'em:a] stämman stämmor noun ging | aw ging | a aw röst

stämma [²st'em:a] stämman stämmor noun tum theih van i a aw asang leh angiam inslag för särskild röst el. särskilt instrument i ett musikverk stämma [²st'em:a] stämman stämmor noun kikaikhawm in kimu | mihonpi kikaikhawm (större) sammankomst

stämmer [st'em:er] stämde stämt stäm! stämma verb thukimna | sanzawhna vara korrekt

stämmer [st'em:er] stämde stämt stäm! stämma verb a awkhan(gin ngaihsak) | a aw man/khum ge rätt tonhöjd hos

stämmer [st'em:er] stämde stämt stäm! stämma verb thukhen zum pan sam | lai tawh sapna dra inför domstol thukhen zum pan thupiakna tawh sam

stämmer [st'em:er] stämde stämt stäm! stämma verb anamnam in khen in ciamteh avtala (möte) genna tawh hisak lian | gelkhawl kiging khawl

stämning [²st'em:ning] stämningen stämningar noun lungsim ngaihsutna | ngaihsutna tawh tawh kisai tillfällig känsla

stämning [²st'em:ning] stämningen stämningar noun thukhen zum ah apai na ding in thuman tawh sam (skriftlig handling med) laga kallelse till domstol samsak | sam

stämpel|ur [²st'em:pelu:r] -uret -ur -uren noun nesem te ading in nasep hun ciangtan na apparat för stämpling av anställdas kort vid arbetstidens början och slut nai tawh akithuah van

stänger [st'eng:er] stängde stängt stäng! stänga verb khak (kong khak,..sai khak,. Zum khak) tillsluta, slå igen

stöd [stö:d] stödet stöd stöden noun panpihna/huhna | ama lam ah ding/pang något som stödjer något, hjälp, understöd

stöder el. stödjer [st'ö:der] stödde stött stöd! stöda (el. stödja) verb huh |thukimpih | panpih ge stöd åt, hjälpa

stökig [²st'ö:kig] stökigt stökiga adj. nin/buan | siangtho lo ostädad, rörig

stöld [stöl:d] stölden stölder noun guu ( na/van gukna tawh kisai) | van/na gu stjälande

stönar [²st'ö:nar] stönade stönat stöna(!) verb phun (phun namnam) | thu´um|phun mulmul ge ifrän sig ett dovt och utdraget ljud av smärta

stör [stö:r] störde stört stör! störa verb mi kiho laitak nawngkai sak in hopih gen |khaktan avbryta verksamhe nawngkaai sak

störst [stör_s:t] see stor adj akicing aa gennopn cihnop nate | kicing stört [stör_t:] adv. in some expressions mycket, alldeles

störtar [²st'ör_t:ar] störtade störtat störta(!) verb kia |sia | puuksak | cimsak (få att) falla hårt (och långt), rasa kicimsak |cimzan sak | cimsai sak

störtar [²st'ör_t:ar] störtade störtat störta(!) verb ahatna tha tawh taai | tai veva förflytta sig hastigt

stöter [st'ö:ter] stötte stött stöt! stöta verb su´u | khen | maal |gawi krossa

stöter [st'ö:ter] stötte stött stöt! stöta verb phukha | taihkha | lut in taihkha ge en stöt

stöter [st'ö:ter] stötte stött stöt! stöta verb lungsim nawngkai sak | lung kimsak lo irritera, inge obehag

stöter på [stö:terp'å:] stötte stött stöt! stöta verb kituakkha | kiphulkha |upmawk lohpi kimu kha träffa (överraskande)

stöter på [stö:terp'å:] stötte stött stöt! stöta verb theihsakna | phawksakna påminna

stöter sig [st'ö:ter_sej] stötte stött stöt! stöta verb ngaihsutna kibang lo | ki thukim lo bli ovän med (någon)

suck [suk:] sucken suckar noun khui-sa | khu sat na aw djupt (hörbart) andetag som uttryck för sorg el. lättnad etc

suckar [²s'uk:ar] suckade suckat sucka(!)verb khui-sa | lungkham | dah (klagande) dra andan så att det hörs ciimtakna | lunglen na substantiv [²s'ub:stanti:v] substantivet substantiv substantiven noun ahi taktak aman | ahi takpi

L a i m a i | 152

ord som betecknar saker och företeelser ahi leh aman adik

sudd [sud:] sudden suddar noun khe-phiat ( khedan tawh aki at te phiatna) radergummi

suddar [²s'ud:ar] suddade suddat sudda(!) verb phiat |nul (sung laipi phiat) utplåna, radera

suddgummi [²s'ud:gum:i] -gummit -gummin -gummina, noun khe-phiat (khedan phiat na) gummistycke att sudda med

suger [s'u:ger] sög sugit sug! suga verb kamtawh hup/tawp | teep dra in i munnen med hjälp av luft

sugga [²s'ug:a] suggan suggor noun vokpi grishona

super [s'u:per] söp supit sup! supa verb khamtheih guihtheih ne/dawn /kham (vanemässigt) dricka mycket sprit

sur surt sura adj. Thuk(thu´uk) –(khum lo) som innehåller syra, syrlig

sur surt sura adj. Kawt/ tui kawt | nel blöt, våt

sur surt sura adj. Heh luakisa in dai khinkhian grinig, irriterad

surrar [²s'ur:ar] surrade surrat surra(!) verb ging hiauhiau låta som en fluga

surrar [²s'ur:ar] surrade surrat surra(!) verb khih khaukhih | khau tawh vial göra fast med rep khauteep tawh sat sur|strömming [²s'u:r_ström:ing] -strömmingen -strömmingar noun aki thuksak tuipi nga strömming som konserverats genom saltning och jäsning ngasa lim namkhat

svag [sva:g] svagt svaga adj. thahatlo | thazawm |tha nem som gör litet intryck på sinnena,

svag [sva:g] svagt svaga adj. thanem |tha zaw | lungkia som har liten kroppslig el. själslig kraft

svaghet [²sv'a:ghe:t] svagheten svagheter noun tha kiamna | kicin lo na| khialhna det att vara svag

svans [svan:s] svansen svansar noun ganhing te mei | ataw anung lam långsmal böjlig bakdel på (dägg)djur svar [sva:r] svaret svar svaren noun adawn na/ agen na ( a phi) upplysning (efter en fråga)

svara [²sv'a:rar] svarade svarat svara(!) verb adawn na pia ( a phi pia) ge svar

svarar för [²sv'a:rarfö:r] svarade svarat svara(!) verb ta-vuan neihna ( hih/sep/kep ding ta-vuan) ansvara för, ha hand om

svarar mot [²sv'a:rarmo:t] svarade svarat svara verb akibang leh akituak aa ta-vuan om motsvara

svart [svar_t:] svart svarta adj vom| avom färgad som sot ,olaglig

svart|sjuk [²sv'ar_t:sju:k] -sjukt -sjuka adj. ha-zaa ( ha zatna) som lider av svartsjuka

svarv [svar:v] svarven svarvar noun nasepna setpi koihna tau ( mawtaw bawlna aa) (skär)maskin för bearbetning av ett roterande arbetsstycke

svarvar [²sv'ar:var] svarvade svarvat svarva(!) verb peei | ki pei bearbeta i en svarv

sveda [²sv'e:da] svedan noun taak seisai in naa( taak nat) brännande smärta

svek sveket svek sveken subst. uk na pan tawlh uk nawnlo | thuciam peel det att svika någon, trolöshet zuaukhem | thuciam palsat

svensk [sven:sk] svenskt svenska adj sweden lai , sweden pau leh sweden mite som är från el. avser Sverige

svensk [sven:sk] svensken svenskar,-na noun sweden mi nam, sweden mi person som är från (eller bor i) Sverige svep [sve:p] svepet svep svepen noun munphiat /nin phiat | do, delh in do svepande rörelse; inringande manöver, razzia zui in do | do mang

sverige sweden | sweden gam

L a i m a i | 153

svetsar [²sv'et:sar] svetsade svetsat svetsa(!) verb ga-hii saw foga ihop (metallbitar) med hjälp av värme

svettas [²sv'et:as] svettades svettats svettas verb khua-ul suak/luang | lau avsöndra svett

svettig svettigt svettiga adj. khua-ul kawt | khua-ul nam som är fuktig av svett (bildligt även "jobbig")

svider [sv'i:der] sved svidit svida verb liamsak baaisak| naasak |thuaksak göra ont på ett brännande sätt sviker svek svikit svik! svika verb tangtung lo | lel | omlo missbruka förtroende, inte hålla (ett löfte) (även bildligt "inte räcka till")

svin svinet svin svinen subst vok husdjur (av släktet Sus) som föds upp för köttets skull

svimmar [²sv'im:ar] svimmade svimmat svimma verb si-bup(khua phawk lo) | bang mah phawklo plötsligt förlora medvetandet

svin [svi:n] svinet svin svinen noun vok aki khawinam | azakdah huai husdjur (av släktet Sus) som föds upp för köttets skull

svullen [²sv'ul:en] svullet svullna adj. bawk |bawk keikai uppsvälld gol| puak/bawk

svår [svå:r] svårt svåra adj haksa som kräver ansträngning, komplicerad

svårighet [²sv'å:righe:t] svårigheten svårigheter noun haksa | haksatna | akhaktan adal det att vara svår ( gentehna naak, sum leh paai)

sväljer [sv'el:jer] svalde svalt svälj! svälja verb valh (nang-nuam valh) | luu suu(lu kun) föra ner (föda) genom matstrupen

svälter [sv'el:ter] svalt svultit svält! svälta verb nekding neilo | puk-si få för lite mat under längre tid

sväng [sveng:] svängen svängar noun ki hek- kawi | ki leeh svängande rörelse

svänger [sv'eng:er] svängde svängt sväng! svänga verb ki-heek | kawi |to´on röra sig i en båge fram och tillbaka, få att svänga

svänger om [sveng:er'åm:] svängde svängt sväng! svänga verb kheksak adang laihsak ändra sig

svär el. svärjer [svä:r] svor svurit svär(j)! svär(j)a verb laisiangtho tawh ki ciam | kiciam använda svordom(ar) , avlägga ett bindande löfte, gå ed

sydamerika noun american khanglam sydlig [²s'y:dlig] sydligt sydliga adj. khang lampan hong pai | khanglam tawh kisai som kommer från söder, mot el. i el. från söder

syftar [²s'yf:tar] syftade syftat syfta(!) verb ngim | gel | tupna | ngimna ha som syfte, avse

syfte [²s'yf:te] syftet syften syftena noun tupna gelna ngimna avsikt, ändamål

syftning [²s'yf:tning] syftningen syftningar noun genkhiatna lahkhiatna | ngimna tupna det att syfta, hänsyftning

sy|maskin [²s'y:masji:n] -maskinen -maskiner noun puan khui set en apparat att sy med

syn [sy:n] synen syner noun muhna | mit | muhtheihna | muhzawhna tha förmåga att se

syn [sy:n] synen syner noun muhna | mu | muh theih kim leh paam något som man ser

syn [sy:n] synen syner noun mai tang | ma´ai ansikte

synar [²s'y:nar] synade synat syna(!) verb agei ah neh in entel sittel | thuman na tawh sittel granska med synen (also abstract) abup pi saikaak in en | athu ala kaaikhawm

synd [syn:d (el. syn:)] noun mawhna khialhna gimna | hehpihna brott mot Guds bud (biakna tawh kituaklo aa hihna khialhna mawhna)

synonym synonymt synonyma adj . akhiatna kibang | cihnopna kibang som har samma betydelse som ett annat ord, liktydig

synonym synonymen synonymer subst. akhiatna kibang kammal pawlkhat ett ord som har samma betydelse som ett annat ord syn|punkt [²s'y:npung:t] -punkten -punkter noun etna dingmun | lungsim ngaihsut | muhna

L a i m a i | 154

ståndpunkt, utgångspunkt

syr [sy:r] sydde sytt sy(!) verb khui | set tawh khui arbeta med nål och tråd

syra [²s'y:ra] syran syror noun et-sit ( acid) be-tha-li tui( athuk in akhauh velval) ett slags kemisk förening

syskon [²s'ys:kån] syskonet syskon syskonen noun sanggam U leh nau plural bröder och/eller systrar

sysselsätter [²s'ys:elset:er] sysselsatte sysselsatt sysselsätt! Sysselsätt verb (hun, muh) cihte la hålla i verksamhet

sysselsätter [²s'ys:elset:er] sysselsatte sysselsatt sysselsätt! sysselsätta verb kawm ( na/van kawm) ge avlönat arbete till

syssla [²s'ys:la] sysslan sysslor noun nisim nasep ( pong man nasep) | sum /pai zawk göromål, sysselsättning

sysslar med [²s'ys:lar] sysslade sysslat syssla(!) verb nasep buai | nasem hålla på (med)

sysslar Verb na khat peuhpeuh sem sysslolös sysslolöst sysslolösa adj. nasep ding omlo | man | nasep nei nawn lo som saknar något att sysselsätta sig med

system [syst'e:m] systemet system systemen noun hih ngeihna bang | ama dandan | anii planmässigt eller naturligt ordnad, sammanhängande helhet

så [så:] adv zong – tuadan- tua- hidan på det här sättet, till den grad, lika

sådan el. vard. sån [²s'å:dan] sådant sådana pron anamnam | sang ahoihzaw ( hi cidan-hidan) av samma sort, likadan aki pulak khia dan anamnam | hi ci bang in

såg [så:g] sågen sågar noun sing at tem | sing at na | sing at set större, tandat verktyg (att skära i trä med)

sågar [²s'å:gar] sågade sågat såga(!) verb sing at tawh at | sing at skära med såg

såld sålt sålda adj. supna baina / su´um förlorad (i fraser)

sålde se säljer sån [sån:] sånt såna pron. hi ci bang na/thu | hi ci bang in/pen | akibang in sådan (informal)

sång [sång:] sången sånger noun lasa ( la-sa) det att sjunga, sjungande

sångare [²s'ång:are] sångar(e)n sångare sångarna noun lasa siam | pasal lasa siam person (man) som sjunger (bra)

sår [så:r] sådde sått så(!) verb vawh ( an vawh) | suan lägga ner frön i jorden (för att få)

sår [så:r] såret sår såren noun liam | liam nama /liam ma (blödande) skada i kroppens vävnader

säck [sek:] säcken säckar noun ip-pi | thang ip-pi | van guan na ip | atho ett slags stor påse (av grovt tyg)

säd [sä:d] säden noun vaimim tang | mangbuh/kawlmim tang (korn av) sädesslag, spannmål

sädes|slag [²s'ä:desla:g] -slaget -slag -slagen noun mangbuh ( UK) |vaimim (USA) |nektheih An sort av säd

säger el. säjer [s'ej:er] sade (el. sa) sagt säg! säga (el. säj! säja) verb gen /pulak/pau meddela i ord, uttala

sägen [s'ä:gen] sägnen sägner noun tangthu | gen | thu saga, legend

säger till [sej:er_t'il:] sade sagt säg! säga verb gen/lak | lai in lak | kawk in lak uppmana, befalla

säger upp [sej:er'up:] sade sagt säg! säga verb paikhia sak | nial låta (något) sluta gälla , avskeda khawlsak (la khia)

säker [s'ä:ker] säkert säkra adj. muanhuai | akician takpi | lungmuang utom fara, skyddad, trygg tillförlitlig säker [s'ä:ker] säkert säkra adj. akician / ahi taktak | aman lian | muang övertygad, förvissad

säl [sä:l] sälen sälar noun ganhing namkhat-ngasa gal

L a i m a i | 155

ett däggdjur av familjen Phocidae som lever i havet

säljer [s'el:jer] sålde sålt sälj! sälja verb zuak ( van/na zuak) | khek- ki khek överlämna mot betalning, bli köpt (av många)

sällan [²s'el:an] adv khat veivei sang atawmzaw( atawntung hilo) inte ofta (informal "no, not at all")

sällskap sällskapet sällskap sällskapen subst. kipawlna | sepkhawmna |lawm leh gual samvaro (även om person som man är tillsammans med)

sällskap sällskapet sällskap sällskapen subst. mihonpi | mi atawmzaw kipawlna grupp människor (som tillfälligt är tillsammans)

sällskap sällskapet sällskap sällskapen subst. kipawlna (group) | gulup khat klubb, förening

sämre [s'em:re] see dålig sezawh(siazaw)| hoih lo zaw/ tektek sänder [s'en:der] sände sänt sänd! sända verb khak/puak ( lai khak) sawl skicka

säng [seng:] sängen sängar, -na noun lumna (lum-na) en möbel att sova i, bädd

sänker [s'eng:ker] sänkte sänkt sänk! sänka verb van/na man kiam/kia suk | kiam/kia/ngiam förflytta nedåt van/na man khiam/ngiam

särar [²s'ä:rar] särade särat sära(!) verb khat leh khat kikhen föra isära nusia | kikhen

särskild [²s'ä:rsjil:d] särskilt särskilda adj mi khatpeuhpeuh | atuam in| ahoih pen viss bestämd (person el. sak), speciell atuam | adang/angei tawh akibang lo

särskilt [²s'ä:rsjil:t] adv. adiakdiak in | adeuhdeuh in i synnerhet , speciell

säsong [ses'ång:] säsongen säsonger noun khuahun regelbundet återkommande tidsperiod (för viss verksamhet)

sätt [set:] sättet sätt sätten noun noun hih ngeina dan | apiang ngeidan | thunuam uppförande, beteende

sätter [s'et:er] satte satt sätt! sätta verb suan/ciing ( An suan in ciing) plantera

sätter [s'et:er] satte satt sätt! sätta verb phuak/gel ( la ahih zong paunak – lai) förbereda text till tryckning

sätter i sig [set:er'i:sej] satte satt sätt! sätta verb ne ( ne´e) äta (glupskt)

sätter igång [set:erig'ång:] satte satt sätt! sätta verb kipan starta

sätter in [set:er'in:] satte satt sätt! sätta verb koih/thun | thuah/bulh placera (pengar i bank); deponera

sätter på [set:erp'å:] satte satt sätt! sätta verb hong | kipan starta sätter sig [s'et:er_sej] satte satt sätt! sätta verb tu sitta ner

sätter sig över [set:er_sej'ö:ver] satte satt sätt! sätta verb thudon lo | awl mawhlo |phamawh salo inte bry sig om

sätter upp [set:er'up:] satte satt sätt! sätta verb lak(la´ak) | lim lak) arrangera (en teaterpjäs)

sätter ut [set:er'u:t] satte satt sätt! sätta verb tupna gelna ange skriftligt

sätta in [set:er'in:] satte satt sätt! sätta verb koih/thun|bulh/thuah placera (pengar i bank); deponera

söder [s'ö:der] noun khanglam i riktning mot söder, ett väderstreck

sökande [²s'ö:kande] sökanden sökande sökanden noun nesep asiau te | khat peuhpeuh a siau te (siauh na) person som lämnat ansökan

söker [s'ö:ker]sökte sökt sök! Söka verb zong/mu nuam | ngahnuam| tungnuam leta (efter), försöka få

söker [s'ö:ker] sökte sökt sök! söka verb hahkat takin zong |tangtung nading in zong försöka få

sökning zong /kan sömmerska [²s'öm:er_ska] sömmerskan sömmerskor noun puankhui numei | numei puankhui

L a i m a i | 156

kvinna som har till yrke att sy

sömn [söm:n] sömnen noun eihmu | eihmut na mun sovande

sömnig [²s'öm:nig] sömnigt sömniga adj. eihmunt suak | eihmu dektak som behöver eller har lust att sova

sömnlös sömnlöst sömnlösa adj. eihmu thei lo som inte kan sova

sömnmedel eihmun theihna ding lampi söndag [s'ön:da(:g)] söndagen söndagar, -na noun nipi-ni veckans sjunde dag; vilodag

sönder [s'ön:der] adj. Kitan| kisia | kitam | nawngkai sak only predicatively i trasigt skick kitam in aphelphel in suah

söndrig söndrigt söndriga adj. kisai | ki eu | kikeek |kitan kitam trasig

sörjer [s'ör:jer] sörjde sörjt sörj! sörja verb dahna kahna |lungkhamna sinkham na känna sorg över

sörjer för [s'ör:jerfö:r] sörjde sörjt sörj! sörja verb limbawl |kem | khawi | huh ha ansvar för

söt [sö:t] sött söta adj khum | akhum som smakar som socker

söt [sö:t] sött söta adj. hoih|mel hoih | it huai |ngaihbang attraktiv (of appearance)

söver [s'ö:ver] sövde sövt söv! söva verb lumsak | hoihtak in lumsak få att sova; bedöva

tabu [tab'u:] tabut tabun tabuna noun biakna in akham (hih loh ding) (magisk) föreställning om att vissa företeelser ej får vidröras eller nämnas vid sina rätta namn

tablett [tabl'et:] tabletten tabletter noun zatang ( zatui atang) (läkemedel av) pulver som pressats samman till liten, rund eller oval form, piller

tack [tak:] tacket tack tacken noun lungam tackar [²t'ak:ar] tackade tackat tacka(!) verb lungdam |mikhat tung/kiang ah lungdam ei cihna visa sin tacksamhet (mot), säga tack (till)

tacksam [²t'ak:sam:] tacksamt tacksamma adj. lungdam ( kei/ko zong lungdam sem cihna dan) som känner sig ha något att tacka för

tag [ta:g] taget tag tagen noun kiptak aa letcimna | let tinten na | man( mat cip na) grepp

tag [ta:g] taget tag tagen noun ging ( aki seekna awging) | keekkia ging

nai asat ciang aa aging aw chiefly used in compounds en av flera rytmiskt upprepade rörelser

tag [ta:g] taget tag tagen noun hun tomno khat sung | tawmvei sung stund

tagg [tag:] taggen taggar noun azum | asut na spetsig del som skjuter ut (särskilt på vissa djur och växter), spets; pigg

tagit [²t'a:git] see tar tak [ta:k] taket tak taken noun Inn tungkhum översta, skyddande delen av rum eller byggnad o dyl

tal [ta:l]talet tal talen noun avekpi aa gawm | aphazah vekpi | agawm | aphazah räkneexempel, räkneuppgift

tal [ta:l] talet tal talen noun nambat matematiskt begrepp, antal

tal [ta:l] talet tal talen noun thugendan | kampau dan muntligt framträdande inför publik, det att tala, förmåga att tala

talar [²t'a:lar] talade talat tala(!) verb kampau | gen/pau

L a i m a i | 157

använda rösten till språk, yttra sig

tall [tal:] tallen tallar noun taaksing kung namkhat | taaksing ett barrträd av släktet Pinus, fura

tallrik tallriken tallrikar subst. kuang|( an nekna pakan kuang) ett slags platta på vilken mat serveras och äts, fat (även om portion som serveras på tallrik)

tam [ta:m] tamt tama adj. thu dik/nuam | ciimhuai som är van att leva bland människor

tand[tan:d]tanden,tänder noun ha hård, vit bildning i munnen med uppgift att sönderdela mat

tand|lossning -lossningen subst. ha kitan | ha kia/puk (ha natna namkhat) en sjukdom som gör att tänderna till sist ramlar ut

tandläkare [²t'an:dlä:kare] -läkar(e)n -läkare -läkarna, -na noun ha siavuan ( ha lam tawh kisai siavuan) person som har till yrke att laga trasiga tänder

tand|värk [²t'an:dvär:k] -värken noun ha-na ont i en tand

tango tangon subst. american khanglam aa lam namkhat en långsam dans i 2/4 takt

tankar [²t'ang:kar] tankade tankat tanka(!) verb thun |guang | phawp | diimsak fylla tanken (på ett fordon) med drivmedel

tanke tanken tankar subst. ngaihsutna lam tawh kisai |ngaihsut zawhna det som uppkommer när man tänker, föreställning

tank|full -fullt -fulla adj. ngaihsutna / lungsim sung ah gel in ngaihsutna fördjupad i tankar tanklös tanklöst tanklösa adj. ngaihsutna leh gelna omlo/neilo som inte tänker sig för, obetänksam ngaihsun zolo | ngaihsun theilo | lungsim in gel thei lo tape [tej:p] tapen tapar noun khe-set khui band till bandspelare (English)

tapp [tap:] tappen tappar noun a khakna propp, plug

tapp [tap:] tappen tappar noun adawk khia- atuk khia utskjutande axel som något vrids omkring

tapp [tap:] tappen tappar noun dat-si sai bensinstation

tappar [²t'ap:ar] tappade tappat tappa(!) verb kiasak | khiasak | kai hi låta rinna in el. ut

tar el. tager[ta:r]tog tagit ta(g)! ta(ga) verb la | la vat | gallet(len) | len- hum skaffa sig kontroll över, gripa, fatta len( man) | su-kha/ tuah-kha | ban/gal lak tar ansvar [²'an:sva:r] ansvaret noun tavuan la (mawhpua) | tavuan neihna tawh hih/sem

tar av verb suahkhia |la khia tar ut verb la khia | kaikhia task tasken taskar subst. vutvang | vangsak | azum tawh dawt/sun penis (kan uppfattas som stötande) tass [tas:] tassen tassar noun gan hing te ii khebom leh khutbom mjuk fot hos vissa däggdjur

tassar [²t'as:ar] tassade tassat tassa(!) verb pai khiankhian- khiankhian smyga

tatuerar [tatu'e:rar] tatuerade tatuerat tatuera(!) verb vuntung pumpi tung ah liimsuai laiat rista in (och färga) i hud tavla [²t'a:vla] tavlan tavlor, -na noun limsuai ( liim zem) bild, målning

taxi [t'ak:si] taxin taxi noun mawtaw taxi ( sum pia aa kikawm mawtaw neu) personbil med chaufför som mot betalning utför persontransporter, hyrbil, droska

taxichaufför, -en, -er, -na noun mawtaw hawl ( taxi hawl) personbil med chaufför

tbc tbc-n förk. TB natna

tuberkulos

te [te:] teet teer noun niangtui torkade blad från tebusken; dryck beredd av sådana blad

teater [te'a:ter] teatern teatrar noun limlahna Innpi | thugenna Innpi uppförande av skådespel

L a i m a i | 158

teaterskola, -n, -or, -na noun lam sinna sang | limlah sinna sang tecken [t'ek:en] tecknet tecken tecknen noun ciaptehna ( laimal ai zong,….) skriven figur som är symbol för något, kroppsrörelse, gest

teckenspråk, -et, -, -en noun khut leh khe pumpi zang aa kilak aa kiho tecknar [²t'ek:nar] tecknade tecknat teckna(!) verb khuttawh mihek tawh lak meddela med tecken, signalera

tecknar [²t'ek:nar] tecknade tecknat teckna(!) verb limsuai | pong suai göra teckningar, rita

tecknar [²t'ek:nar] tecknade tecknat teckna(!) verb min thuh| min gelh/at |suaikai juridiskt binda sig för något teckning [²t'ek:ning] teckningen teckningar noun limsuaih simna bild, ritning

teckning [²t'ek:ning] teckningen teckningar noun ganhing te mul amel tuam in zut/zem mönster på djurs päls (el. motsvara aki lang aa muh theih ciaptehna

tejp el. tape [tej:p] tejpen tejper noun pi-khau (pi tehna) | khe-set khui khau | hu´ut tunn självhäftande (plast)remsa

teknik [tekn'i:k] tekniken tekniker noun pilna siamna( adan) | set lam pilna | hihdan geldan ingenjörskonst, praktiskt arbetssätt

tekniker [t'ek:niker] teknikern tekniker teknikerna noun lambu-set lam tawh kisai Sia | person som yrkesmässigt arbetar med teknik

telefon [telef'å:n] telefonen telefoner, -na noun phone( telefong) apparat med trådöverföring av ljud

telefonerar [telefån'e:rar] telefonerade telefonerat telefonera(!) verb phone set | phone ttawh kiho ringa på telefon

telefonkiosk [²telef'å:ncås:k] -kiosken -kiosker, -na noun phone setna Inn/buk liten hytt (utomhus) med telefonautomat

telefonsamtal [²s'am:ta:l] samtalet samtal samtalen noun phone tawh kiho muntligt utbyte av tankar

telegram [telegr'am:] telegrammet telegram telegrammen noun sikkhau lai ( ciinan lai) meddelande som skickas per telegraf

temperatur [temprat'u:r] temperaturen temperaturer noun asatna phazah( bang zah aa sa/lum cih tehna) graderat mått på värme

tempus [t'em:pus] tempus tempus tempusen noun khauh/gap tentan ( sa gap) tidsform hos verb hun leh nai

tennis [t'en:is] tennisen noun tennis kimawl dan ( bawhlung neu sat aa kimawlna) ett bollspel för två (eller fyra) som med racketar slår en boll mellan sig över ett nät

teori [teor'i:] teori(e)n teorier noun ngaihsutna- lungsim aa tuatna sammanhängande system av antaganden som ska förklara vissa fakta

terapeut [terap'ev:t] terapeuten terapeuter noun damlohna atloh aa abawl te person som yrkesmässigt utför terapi

terapi [terap'i:] terapi(e)n terapier noun pumpi leh lungsim natna damsakna behandling av fysisk el. psykisk sjukdom

termin [term'i:n] terminen terminer noun hun | tangthu | hun khennna tuamtuam tidsperiod för inbetalning (av skatt etc)

terror [t'är:or] terrorn noun alau huai alipkhap huai na | amul kim huai (politiska) våldsaktioner som drabbar blint

terrordåd alau huai mawhna khilhna te|sked [²t'e:sje:d]-skeden-skedar noun niangtui bawl/tawh na sikkeu liten sked

test [tes:t] testet (el. testen) test (el. tester) testen (el. testerna) noun sinna leh velna | si´in (sin in vel) samling uppgifter som prövar någons förmåga

text [tek:st] texten texter noun laisim bu | sinding simding laibu sammanhängande skriftlig framställning

text [tek:st] texten texter noun thuakna pan aa kiphuak la/paunak leh lai ord till en melodi

textar [²t'ek:star] textade textat texta(!) verb laibu bawl | man sawp | cihnopna bulpi lai tomno no te skriva med bokstäver som liknar tryckta / förse film el. TV-program med text

tic [tik:] ticen tics noun maitang vun ama thu aa guai pahpah often used in the plural ofrivillig muskelryckning

tid [ti:d] tiden tider, -na noun hun leh nai

L a i m a i | 159

det som förflyter mellan olika händelser

tidig [²t'i:dig] tidigt tidiga adj lol |pal | a ngeina sang aa a hih baihzaw som är i början av en viss period

tidigare adj ni dang in tidning [²ti:(d)ning] tidningen tidningar, -na noun ta-den-sa (thuthak ki atna lai) regelbundet utkommande skrift med aktuellt innehåll, nyhetsblad tiger [t'i:ger] tigern tigrar noun sa hang det stora asiatiska kattdjuret Felis tigris

tiger[t'i:er]teg,tigit,tig!,tiga verb dai dide inte säga något kamsung tui muam bang in dai dide

tiggeri khutdawh ngen tik [ti:k] tiken tikar noun Ui pi | ensat/muhdah huai numei honhund

till [til:] prep ah- lam ah- kiang ah i riktning mot, fram till

tillbaka [tilb'a:ka] adv kik | pia kik | ciah kik |koih kik till en tidigare plats el. tidpunkt, bakåt, åter

tilldelar [²t'il:de:lar] tilldelade tilldelat tilldela(!) verb hawmsak |khensak låta (någon) få (något) tavuan ding hawm khen

tillgodo|ser [²tilg'o:dose:r] -såg -sett -se(!) verb lungkimsak | ngaihsutna tangtung tillfredsställa, sörja för huh | panpih | vaak

tillgriper [²t'il:gri:per] tillgrep tillgripit tillgrip! tillgripa verb phalna omna- ahi lolam in zang | gu(gu´u) ta något utan lov (och använda det) tillgriper [²t'il:gri:per] tillgrep tillgripit tillgrip! tillgripa verb cihna ding theihnawn lohciang aa na sep använda (i en besvärlig situation)

tillhör [²t'il:hö:r] tillhörde tillhört tillhöra verb nei | kisai na | kipawlna ah kihel ägas av, räknas till, vara medlem av

tillika [²til'i:ka] adv. tua bek thamlo | zong| tua khit ban ah dessutom, därjämte

tillmötes|gående [²tilm'ö:tesgå:ende] adj. thukimna-lungkimna villig att uppfylla (någons) önskemål, tjänstvillig

tillmötesgående [²til:m'ö:tesgå:ende] tillmötesgåendet noun thukim pih-lungkim pih det att vara tillmötesgående

tillräcklig [²t'il:rek:lig] tillräckligt tillräckliga adj kicing | kicing tak in | a kicing/khawm zahding som räcker till (verb)

tillsammans adv khawm ( om khawm pai kham sem khawm) . i sällskap, ihop

tillsammans [tils'am:ans] adv. tawh- a kibang in-vekpi aa gawm sammanlagt, totalt

tillsvidare|anställning [²tilsv'i:darean:stel:ning]anställningen-anställningar noun nasep taktak pia anställning utan tidsbegränsning

tillsägelse [²t'il:sä:gelse] tillsägelsen tillsägelser noun tungsiah pan aa sawlna uppmaning

tillträde [²t'il:trä:de] tillträdet noun lut theihna khuan det att tillträda (en tjänst eller rättighet); det att beträda (ett område el. dyl)

tillverkar [²t'il:vär:kar] tillverkade tillverkat tillverka(!) verb bawlkhia | mukhia framställa (varor), fabricera

tillåtelse [²t'il:å:telse] tillåtelsen tillåtelser noun ki thukim na lov, tillstånd

tillåter [²t'il:å:ter] tillät tillåtit tillåt! tillåta verb phalna | ngaihsut sak gå med på

tillägger [²t'il:eg:er] tillade tillagt tillägg! tillägga verb gawm |helkhawm | behlap göra ett tillägg, tillfoga

timme el. timma [²t'im:e] timmen timmar noun nai ( hun) ett tidsmått (1/24 av ett dygn), 60 minuter

tings|rätt [²t'ing:sret:] -rätten -rätter noun thu khenna zumpi allmän domstol i första instans, underrätt

tinning ,tinningen tinningar noun mitmung leh biltung kikal ömtålig del av skallen snett framför och ovanför öronen

tio [²t'i:e (el. ²t'i:o)] sawm 10

L a i m a i | 160

tipp [tip:] tippen tippar noun nin khawlna |nin paihna mun plats där man lämnar sopor o dyl

tipp [tip:] tippen tippar noun ninbuak na motor aki liip thei te anordning som kan luta flak på lastbil vanpuakna mawtaw neu

tips [tip:s] tipset tips tipsen noun deihsakna tawh hilhna genna upplysning som är till praktisk nytta för mottagaren tips [tip:s] tipset tips tipsen noun bawhlungsuaihna aa kikhapna sum spel där det gäller att förutsäga resultat i vissa fotbollsmatcher

tisdag [t'i:sda(:g)] tisdagen tisdagar, na noun nipi zawh ni nih ni veckans andra dag

tittar [²t'it:ar] tittade tittat titta(!) verb en ( mit tawh en) se (i en viss avsikt)

tittar in [tit:ar'in:] tittade tittat titta(!) verb lengna pak | hawhpak | bangpak göra ett kort besök

tittar på [tit:arp'å:] tittade tittat titta(!) verb en | dawn/vil-cing vara åskådare till (något)

tjafsar [²c'af:sar] tjafsade tjafsat tjafsa(!) verb akisamlo micimtak ding aa paupau prata onödigt och tröttande, tjata

tjatar [²c'a:tar] tjatade tjatat tjata(!) verb nakhat peuh gengen beng-am upprepa samma sak på ett tröttande sätt nawngkaaisak | gimna/buaina piangsak

tjej [cej:] tjejen tjejer noun numei no flicka, kvinna

tjock [cåk:] tjockt tjocka adj thaulua | sah stor på en ledd som är vinkelrät mot längd och bredd

tjuder [c'u:der] tjudret tjuder tjudren noun ganhing the khihna khau | gan khau rep el. kedja med vilken man binder djur vid en påle

tjugo [²c'u:ge (el. -go)] sawmnih (20) tjur [cu:r] tjuren tjurar noun ganhing apa/atal (bawng-sial cih ganhing apa/atal) hane av nötkreatur, älg etc

tjusig tjusigt tjusiga adj. lungdam kipaak huai |hoih vacker och elegant

tjuter [c'u:ter] tjöt tjutit tjut! tjuta verb awng | awng vava/vuavua ge ifrån sig tjut

tjuv [cu:v] tjuven tjuvar noun guta | na gu te person som stjäl

tjänar [²c'ä:nar] tjänade tjänat tjäna(!) verb nasem fylla (en viss) funktion, fungera (som)

tjänar [²c'ä:nar] tjänade tjänat tjäna(!) verb ngahding in kilawm/tuak | nasepna tha man ngah förtjäna; dra fördel (av) thaman ngah |sum ngahna sum lutna nei

tjänst [cen:st] tjänsten tjänster noun tavuan(mawhpuak)| sepding tavuan arbete, tjänstgöring

tjänst [cen:st] tjänsten tjänster noun laihawm/ vaihawm | hihlian sem ding cih nasep anställning med en viss arbetsuppgift

tjänst [cen:st] tjänsten tjänster noun huhna/panpihna lamtawh kisai nasepna hjälp, service

toa toan subst. dailen buk | Ek buk

toalett 1 (vardagligt) tobak [t'o:bak] tobaken noun Zateh ( za tepteh ) de torkade bladen från växter av släktet Nicotiana som används för rökning

toffel [t'åf:el] toffeln tofflor noun Innsung aa bulh khedap chiefly used in the plural lätt sko att använda inomhus; sko utan bakkappa

tok [to:k] noun mihai | mikicing taklo | ngaihsutna neilo tokig tokigt tokiga adj. lungsim kicing taklo| mihai galen, vansinnig (om handlingar försvagat "konstig (men lustig)")

tolk [tål:k] tolken tolkar noun kamphen | pautheilo te tung ah kamphen aa nasem te person som översätter muntligt från ett språk till ett annat

tolkar [²t'ål:kar] tolkade tolkat tolka(!) verb pau khatpan pau khat ah kamphen översätta muntligt från ett språk till ett annat

tolkning [²t'ål:kning] tolkningen tolkningar noun akhiatna genkhia | genkhia muntlig översättning, tydning, förklaring

L a i m a i | 161

tolv [tål:v] sawm leh nih (12) tom [tom:] tomt tomma adj. hawm/bangmah om/pa lo utan innehåll bangmah omlo

tomat [tom'a:t] tomaten tomater, -na noun meh thuk (frukt av) växten Solanum lycopersicum

ton [to:n] tonen toner noun kampau dan | zia leh tong (om dan khawl dan) only in the singular form sätt att tala och uppträda

ton [to:n] tonen toner noun a mel atuamtuam ( akang avum asan,.......) färgnyans

ton [to:n] tonen toner noun tumtheih agingthei lam tawh kisai a aw sang angiam ljud med regelbundet svängningstal

tonar [²t'o:nar] tonade tonat tona(!) verb amel bawl ( avum leh akang helkhawm gawmkhawm) färga lätt; ge en viss färgnyans (åt)

ton|vikt [²t'o:nvik:t] -vikten noun netniamna/zawhthawhna tryckstyrka, betoning

ton|år [²t'ån:å:r] -åren noun kum 13-19 kikal khangno plural åldern 13--19 år

ton|åring [²t'ån:å:ring] -åringen -åringar noun kum 13-19 kikal khangno te person som är mellan 13 och 19 år gammal

topp toppen toppar subst. atung/ adawn/ asang översta (spetsig) del av något (även bildligt)

toppar toppade toppat toppa verb atung nung pen | asang pen ligga i toppen på, leda torg [tår:j] torget torg torgen noun vanzuakna zii golpi större öppen plats i en stad; marknad

tork [tår:k] torken torkar noun akeusak na set torkanläggning

torka [²t'år:kar] torkade torkat torka(!) verb keusak |kangsak göra torr

torka [²t'år:ka] torkan noun guahzu lo in gamkeu långvarig torr väderlek

torn [to:r_n] tornet torn tornen noun tausang ( tausang pi) hög och smal (del av) byggnad

torr [tår:] torrt torra adj keu/kang | kitam inte våt eller fuktig, utan vätska; (av)torkad; vissnad

torsdag [t'o:r_sda(:g)] torsdagen torsdagar noun nipi zawh ni li ni veckans fjärde dag

torsk [tår_s:k] torsken torskar noun ngapi namkhat en fisk av släktet Gadus ngathau akingah theihna ngasa namkhat

torsk [tår_s:k] torsken torskar noun dailen buk kund hos prostituerad

torso [²t'år:_so] torson torser (el. torsoer el. torsor) noun lu khut leh khe losiah pumpi bål 1 (used especially of statues) pumpi dei/khen

torterar [tor_t'e:rar] torterade torterat tortera(!) verb bawlsia medvetet pina (någon) (för att få fram en bekännelse el. dyl)

total [tot'a:l] totalt totala adj. vekpi guam | kicing | mansiangta i sin helhet, fullständig

traditionell traditionellt traditionella adj. ngeina lam tawh kisai(ngeina tawh kisai) i enlighet med traditionen, sedvanlig

trafik [traf'i:k] trafiken noun mawtaw –khualzin na- lampai na-paisuk paitohna förflyttning av fordon och människor, kommunikation, samfärdsel

trafikerar [trafik'e:rar] trafikerade trafikerat trafikera verb mawtaw lampi tung aa kigiit a kaang(zuih ding) använda som färdväg

traktor [²tr'ak:tor] traktorn traktorer noun lokho set ( set tawh lokhawhna) kraftigt motordrivet fordon (som drar jordbruksredskap etc)

trampar [²tr'am:par] trampade trampat trampa(!) verb khekhia | lampai kaalsuan khe tawh siik sätta ner foten, stiga; använda fötterna (för att manövrera något) trana tranan tranor subst. vasa namkhat- va ngak nam en stor vadarfågel av familjen Gruidae

trappa [²tr'ap:a] trappan trappor noun kahlei

L a i m a i | 162

förbindelse med stegvisa avsatser mellan våningar

trappar ner [²trap:arn'e:r] trappade trappat trappa(!) verb anuai lamah akual suk akiheek suk

minska stegvis

trappar upp [²trap:ar'up:] trappade trappat trappa(!) verb asangto a kahto atunglam öka stegvis

trasig [²tr'a:sig] trasigt trasiga adj. a kisia akitam akitan söndrig, sönder

tratt [trat:] tratten trattar noun tembaw khumzang aa akhu pai khiatna redskap som används för att fylla vätska genom trånga öppningar meikhu pai khiatna

tre [tre:] 3 malthum trea [²tr'e:a] trean treor noun thum siffran 3; nummer 3 i ordningen

travare travar(e)n travare travarna subst. taihat ding aa kisin sak sakol häst som används i travsport

trevlig [²tr'e:vlig] trevligt trevliga adj a ngaihhuai a deihhuai anuam a lungsim hoih som gör att man trivs, tilltalande

trick [trik:] tricket trick tricken noun mit phial khut phial khemna knep

trillar trillade trillat trilla(!) verb ki khukkhia kia khia ramla, falla

tripp [trip:] trippen tripper (el. trippar) noun lamtom khualzin pakna kort nöjesresa

trist trist trista adj. lungkia ciimhuai Ukhuai lo glädjelös och ointressant

trivs [tri:vs] trivdes trivts trivas verb nuamsa kipaak finna sig väl tillrätta, känna tillfredställelse nuamsa lungnuam kipaak

trivsam [²tr'i:vsam:] trivsamt trivsamma adj lungkim lungmuang lungnuam som ger trivsel; trevlig, behaglig

tro [tro:] tron noun Upna muanna ( Pasian Upna) religiös övertygelse, lära, religion, övertygelse att något är sant

troende [²tr'o:ende] adj. Pasian Upna Biakna lam ah Upna

oft som tror på Gud

troligen adv. a piangthei ding thu lamet huai nog, antagligen, förmodligen

troll [trål:] trollet troll trollen noun leinuai kuahawm sung aa om mi tom ett fult, människoliknande sagoväsen tangthu sung aa dawi

trollar [²tr'ål:ar] trollade trollat trolla(!) verb mit phial lak verka med mystiska krafter

trolleri [trål:er'i:] trolleri(e)t trollerier noun dawi tawh kikop aa na tuamtuam hih theihna trollkonster; något obegripligt

trombon [tromb'å:n] trombonen tromboner noun mut aa ging tumtheih namkhat ett blåsinstrument kamtawh mut aa ging tumtheih namkhat

tror [tro:r] trodde trott tro(!) verb Upna lamet na anse el. anta såsom sant, förmoda

trots [tråt:s] prep hang in/ taleh ( ci anat hang in/taleh nasem veve ) utan hänsyn till

trots [tråt:s] trotset noun thumang lo / gen bang aa taa nuamlo öppet motstånd, olydnad

trumma trumman trummor subst. khuang ett slags slaginstrument med skinn spänt över en ihålig cylinder

trumma trumman trummor subst. paih (pipe tuzawl paih rörformig transportledning paih ( meikhau cih te asung ah khum aa adal na

trummar trummade trummat trumma(!) verb khuang tum slå på trumma

trummar ihop trummade trummat trumma(!) verb semding in kiging khawl | kikaai khawm uppbåda, sammankalla kikaaikhawm | kisamsak

trumpen [²tr'um:pen] trumpet trumpna adj. heh lungkim lo | hehsuak butter och missnöjd trumpet [trump'e:t] trumpeten trumpeter noun taamngai ( kam tawh mut aa aging)

L a i m a i | 163

ett blåsinstrument

tryck [tryk:] trycket ,trycken noun meek | neen kraft per ytenhet; press

tryck [tryk:] trycket tryck trycken noun a netna tha | a delhna tha ( nencip, delhcip) ordbetoning, tonvikt

tryck [tryk:] trycket tryck trycken noun lai khetna ma lai gelhna ma tryckning (av böcker etc); tryckt skrift

trycker [tr'yk:er] tryckte tryckt tryck! trycka verb apeek nading in nen | tha tawh nen utöva tryck, pressa

trycker [tr'yk:er] tryckte tryckt tryck! trycka verb laikhen | laibawlna framställa (böcker etc) i tryckpress

tryckeri [tryk:er'i:] tryckeri(e)t tryckerier noun laikhen te | laikhet /laibawlna vanzat plats där man trycker böcker, tidningar, affischer etc

tryffel [²tr'yf:el] tryffeln tryfflar noun a khum mahmah leinuai pateh namkhat ett slags läcker svamp

trygg [tryg:] tryggt trygg adj. lungmuan om| muan huai na om säker (used of human surroundings)

trygg [tryg:] tryggt trygga adj. lungkham lo| lauhuaina omlo | muan huai inte oroad el. hotad

tråd [trå:d] tråden trådar noun khau (puan khui na khau) tunt garn (för sömnad) (allmänt om liknande produkt av andra material)

tråg tråget tråg trågen subst. ganhing An nekna kuang ( gan An kuang) avlångt, fyrkantigt träkärl

tråkig [²tr'å:kig] tråkigt tråkiga adj ciimhuai ( lung lut lo) enformig, ointressant trålare trålar(e)n trålare trålarna subst. Nga bengna gun kuang fiskebåt utrustad med trål

trång [trång:],trångt, trånga: komp.: trängre trängst adj. kawciik (tangzai lo) inte tillräckligt stor eller rymlig

trä [trä:] trä(e)t trän träna noun sing ( sing peek) material från träd, virke

träd [trä:d] trädet träd träden noun sing kung hög växt med hård stam och förgrenad krona

träder [tr'ä:der] trädde trätt träd! träda verb kaalsuan phazah tawh a gamlatna teh gå, stiga

trädgård [²tr'eg:å:r_d] trädgården trädgårdar, -na noun huangsung | mehteh mehgah ciin na huang område med odlade växter; tomt

träffar [²tr'ef:ar] träffade träffat träffa(!) verb kimu ( lawm te tawh kimu) möta, råka

träffar [²tr'ef:ar] träffade träffat träffa(!) verb kha ( thau tawh kap in kha, suang tawh deng in kha) pricka med ett skott o dyl

tränar [²tr'ä:nar] tränade tränat träna(!)verb kisin ge metodisk övning (åt någon)

tränare [²tr'ä:nare] tränar(e)n tränare tränarna noun asin sak Sia | ahilh pa person som tränar andra

trängsel trängseln subst. kaaikhawm | khawl in khawm alltför många på alltför litet utrymme, anhopning, stockning

träning [²tr'ä:ning] träningen träningar noun kisin na det att träna

träter [tr'ä:ter] trätte trätt trät! träta verb kitawng | kisel | ki mawhsak gräla

tröja [²tr'öj:a] tröjan tröjor, -na noun puan ( suai ta, puanlum) stickat klädesplagg (med ärmar) för överkroppen, jumper

trött [tröt:] trött trötta adj. gim/ tawl som behöver vila

trötthet [²tr'öt:he:t] tröttheten noun gim mahmah | tawl mahmah det att vara trött

tröttnar [²tr'öt:nar] tröttnade tröttnat tröttna verb gimta | tawlta bli trött tröttnar [²tr'öt:nar] tröttnade tröttnat tröttna verb gimsak | ciimtak

L a i m a i | 164

få nog av

tuba [²t'u:ba] tuban tubor noun tamngai namkhat ett bleckblåsinstrument i basläge

tuberkulos tuberkulosen substive TB natna en smittsam infektionssjukdom

tuff tufft tuffa adj. haksa ( nuntakna honkhiat haksa) orädd och självsäker (vardagligt)

tuff tufft tuffa adj. nuam | dai dide |hoih snygg (vardagligt)

tuggar [²t'ug:ar] tuggade tuggat tugga(!) verb hai (ha tawh An hai) sönderdela (mat) med tänderna

tull [tul:] tullen tullar noun siah don/piakna zumpi avgift till staten för vissa varor som införs i ett land

tullare [²t'ul:are] tullar(e)n tullare tullarna noun siah lam aa Ulian tulltjänsteman

tulpan [tulp'a:n] tulpanen tulpaner noun paak hoih mahmah namkhat en (lök)växt av släktet Tulipa

tumlar [²t'um:lar] tumlade tumlat tumla(!) verb kia | kikhuk khia välta (och rulla runt i fallet)

tummar [²t'um:arpå:] tummade tummat tumma(!) verb khutme tawh sukha | len känna på (med fingrarna)

tumme [²t'um:e] tummen tummar noun khutpi det finger som kan vinklas mot de andra tung [tung:] tungt tunga; komp.: tyngre tyngst adj. gik ( zanglo) som väger (alltför) mycket

tung [tung:] tungt tunga; komp.: tyngre tyngst adj. athupi pen som har kraft el. makt

tunn [tun:] tunt tunna adj. gawng | paa | pa deldal som har liten tjocklek, smal /sparsamt förekommande, gles gawng dengdang|pa deldal

tunn [tun:] tunt tunna adj. ki thehthang pekpak vattnig, utspädd (also used figuratively, "lacking substance") thatawm |thanem

tunna [²t'un:a] tunnan tunnor noun lawng-thaulawng stort cylindriskt (och buktigt) förvaringskärl

tunnel [²t'un:el] tunneln tunnlar noun leinuai | leisung gång under jorden

tupp [tup:] tuppen tuppar noun Aklui hanne hos hönsfåglarna

tur [tu:r] turen turer noun tomno sung paina(khualzin na) kort resa, utflykt

tur [tu:r] turen turer noun kampha |kaamphatna singular form only det att gynnas av slumpen; lycka; framgång

tur [tu:r] turen turer noun ciahkik lam | ki leh kik lam ordning, följd

turist [tur'is:t] turisten turister noun leiltung bup khualzin kawikawi te person som reser för sitt nöjes skull

tusen [t'u:sen] tulkhat 1000 1 000

tusenlapp [²t'u:senlap:] -lappen -lappar, -na noun sum tulkhat lai (tullai dal khat) en sedel med värdet 1 000 kronor

tutar [²t'u:tar] tutade tutat tuta(!) verb mawtaw hawn ging signalera (med tuta)

TV-apparat [apar'a:t] apparaten apparater, -na noun TV setvan (teknisk) anordning; instrument; maskin

tvekar [²tv'e:kar] tvekade tvekat tveka(!) verb khensat zolo | aki cian taktak loh lam ha svårt att bestämma sig för ett av flera alternativ

tveksam [²tv'e:ksam:] tveksamt tveksamma adj. up mawhna | muan mawhna som tvekar, obeslutsam tvilling tvillingen tvillingar subst. peng( ta peng) ett av två samtidigt födda syskon

tving [tving:] tvingen tvingar noun tepcip lengcip | awksakcip

L a i m a i | 165

verktyg som håller fast arbetsstycken intill varandra

tvingar [²tv'ing:ar] tvingade (el. tvang) tvingat (el. tvungit) tvinga(!) verb Aana tawh na khat hih sak teltal få (någon) att göra något genom hot el. våld, pressa, driva

tvivlar [²tv'i:vlar] tvivlade tvivlat tvivla(!) verb na khat peuh hihsak teltal (Aana/zawh man aa) vara oviss (om man ska tro på någon el. något)

tvungen [²tv'ung:en] tvunget tvungna adj . muanmawhna | Up ding in haksa(up hak) tvingad, nödsakad

två [två:] nih 2 ( mal nih) tvår [två:r] tvådde tvått två(!) verb sawpsiang | silsiang tvätta (archaic)

tvär [tvä:r] tvärt tvära adj. thakhat thu aa ahi vat | up mawhloh pi plötslig, häftig

tvättar [²tv'et:ar] tvättade tvättat tvätta(!) verb sawpsiang | silsiang rengöra med vatten

tvätt|stuga [²tv'et:stu:ga] -stugan -stugor noun puansawpna Inn dei lokal (i bostadshus) där man kan tvätta kläder (i tvättmaskin)

tycker [t'yk:er] tyckte tyckt tyck! tycka verb ngaihsun | gelna ha en viss åsikt eller föreställning, anse

tycker [t'yk:er] tyckte tyckt tyck! tycka verb lungngai | gelna-upmawhna | mitkha in musak ha intryck av

tycker om tyckte tyckt tyck! tycka verb deih |thukim vara förtjust i, gilla

tydlig [²t'y:dlig] tydligt tydliga adj. akitel sinsen/ a thei baih ( lai mal) som är lätt att uppfatta, märkbar, klar

tyg [ty:g] tyget tyg tygen (el. tyger tygerna) noun puan nan |puan than (puan) mjukt, vävt material, vävnad

typ [ty:p] typen typer noun adan alim pongsan | a hoihna | anam klass av saker el. individer som liknar varandra, sort, kategori, slag

typisk [t'y:pisk] typiskt typiska adj etteh theiding aa aom | khat peuh tang aa kizang som har en viss typs kännetecken, utmärkande, karakteristisk alim apongsan akimu khia

tysk [tys:k] tysken tyskar noun Germany mite person som bor i eller är från Tyskland

tyska [²t'ys:ka] tyskan noun Germany pau/lai språk i Tyskland

tyst [tys:t] tyst tysta adj. dai | kampau lo som inte ger ljud ifrån sig (about people, "who speak little or not at all")

tystar tystade tystat tysta(!) verb dai sak | gamlum sak lo få att bli tyst

tystnad [²t'ys:tnad] tystnaden noun dai dide | kuamah paulo tillstånd då det är tyst

tyvärr [tyv'är:] adv (kamsiatna tawh)a dik lo lam aa ,kalaisai cihna dan… dessvärre, olyckligtvis tå [tå:] tån tår noun khe me rörlig, smal del längst fram på fot

tåg [tå:g] tåget tåg tågen noun meileng akizom detdat en rad sammankopplade järnvägsvagnar dragna av ett lok

tåg [tå:g] tåget tåg tågen noun nung leh mai ah mi kigual aa kizui marscherande människor, procession

tål [tå:l] tålde tålt tåla verb to siahak | sawt vei kimang stå ut med, uthärda

tål [tå:l] tålde tålt tåla verb maisak zawhna | thuakzawhna motstå verkningarna av

tålig [²t'å:lig] tåligt tåliga adj sawtvei kizang thei | sawtvei kimang som tål mycket, motståndskraftig

täcke [²t'ek:e]täcket täcken täckena noun lupna aphah akhuh atuam något som täcker något

täcker täckte täckt täck! täcka verb atuam adal akhuh lägga över något annat (för att skydda eller dölja) , breda ut sig över

tänker tänkte tänkt tänk! tänka verb ngimna gelna ngaihsutna ämna, avse att

L a i m a i | 166

tänker om tänkte tänkt tänk! tänka verb ngaihsutna lakkik/ gen kik | ngaihsutna dan khel ändra åsikt

tänker ut tänkte tänkt tänk! tänka verb ahoih lam ah gel/hih khiatna | asenpi ding aa hihna hitta på, fundera ut

tänker över tänkte tänkt tänk! tänka verb hun la aa ngaihsutna | gel khawlhna tänka länge och ordentligt (på) täckning täckningen täckningar subst. sum leh pai sik leh guan pengar på ett konto (som motsvarar en angiven summa) (bildligt "motsvarighet i verkligheten")

tält [tel:t] tältet tält tälten noun Gunkuang tung aa kilam Buu slags hopfällbar och flyttbar hydda av tyg

tältar [²t'el:tar] tältade tältat tälta(!) verb Gunkuang tung aa Buuno sung ah teng/om bo i tält, campa

tämjer [t'em:jer] täm(j)de täm(j)t tämj! tämja verb dik lualiang in min nen niam in zawhthawh bawl göra tam

tänder [t'en:der] tände tänt tänd! tända verb meikaang | mei | khuavak ngah få att brinna meikuangsak | mei vaak

tändsticksask [²t'en:dstik:a] -stickan -stickar, -na noun meigiik bu liten sticka som är preparerad för att ge eld

tänkbar [²t'eng:kba:r] tänkbart tänkbara adj. lungsim ah gel-in ngaihsun | gel in ngaihsut theihna som man kan tänka sig

tänker [t'eng:ker] tänkte tänkt tänk! tänka verb ngaihsun | lungsim sung ah gel medvetet bearbeta i hjärnan, fundera; föreställa sig

tänker [t'eng:ker] tänkte tänkt tänk! tänka verb ngimna gelna tupna ngaihsutna ämna, avse att

tänker om [teng:ker'åm:] tänkte tänkt tänk! tänka verb genphat kik na | adang khat aa gen kik na ändra åsikt

tänker ut [teng:ker'u:t] tänkte tänkt tänk! tänka verb ahoih lam aa ding aa gelna leh ngaihsutna hitta på, fundera ut

tänker över [teng:ker'ö:ver] tänkte tänkt tänk! tänka verb mailam thu ding gel leh ngaihsutna |gel khawlhna tänka länge och ordentligt (på)

tär tärde tärt tära verb neihna | zatna ta mer och mer från, få att minska

tärna [²t'ä:r_na] tärnan tärnor noun A meisau aa akaa gun vasa nam khat sjöfågel av släktet Sterna

tärna [²t'ä:r_na] tärnan tärnor noun Moliah | ahuh ding aa pai | a nasem | alaih ding brudtärna; luciatärna

tärnar tärnade tärnat tärnaa(!) verb asik li ding in sat leh at | ki mawl in ki dem/ki khaam skära i tärningar

tärning tärningen tärningar subst. asik li aa ki lawn kimawlna 1 pan 6 dong aom liten kub (med prickar från ett till sex för vissa spel) tät [tä:t] tätt täta adj. kigaak | kinai utan stora mellanrum; kompakt, koncentrerad

tät [tä:t] tätt täta adj. kigak | kinai som inte släpper igenom luft, vätska etc

tät [tä:t] tätt täta adj. hau ( neih leh lam sum leh pai) rik (informal)

tätar [²t'ä:tar] tätade tätat täta(!) verb siiltum | siiltum in khak/kalh göra tät

tät|ort -orten -orter subst. miphazah | mimalzah | mi omzah tättbebyggt samhälle (med minst 200 invånare)

tävlar [²t'ä:vlar] tävlade tävlat tävla(!) verb kidem | kidemna a ki hel delta i tävling, konkurrera

tävling [²t'ä:vling] tävlingen tävlingar noun kidemna lak/sung ah paa na | kidemna fredlig kamp (i sport) om vem som är bäst, konkurrens

töar [²t'ö:ar] töade töat töa verb tuisak | tuisuaksak vara över 0 grader på vintern; smälta, tina (tui khal, akhal himhim cih te)

tömmer [t'öm:er] tömde tömt töm! tömma verb hemkhia siang | tuahkhia gaai avlägsna hela innehållet ur (en behållare) bangmah aom vetlo ding in hahsiang

törn [tö:r_n] törnen törnar noun a thakhau na |thakhat thu in supna/ kamsiatna kraftig stöt

L a i m a i | 167

törst [tör_s:t] törsten noun dangta´ak/tuiduh | kisam/deih behov att dricka

törstar [²t'ör_s:tar] törstade törstat törsta(!) verb tuiduh/dangtak | a ki lunggulh mahmah känna törst

törstig [²t'ör_s:tig] törstigt törstiga adj dangtaak|keucip | tuiduh | lunggulh mahmah som törstar

udda [²'ud:a] adj. a hi ngei bang aa hi-lo | aki tuak lo- laklawh indeclinable som inte passar ihop (med andra föremål) atuam dang khat| alam dang deuh

udda adj. nih tawh akihawm theilo ganan mal oböjligt som inte kan delas med två, ojämn ugn [ung:n] ugnen ugnar noun meibung | moh emna meibung skåp för upphettning (i spis) moh em/bawl ciang a kizang meibung

ultimatum [²ultim'a:tum] ultimatumet (el. ultimatum) ultimatum (el. ultimata) ultimatumen noun thutawp

khak ngaihsutna tawp sia leh pha leh a tawpna oeftergivligt krav; sista villkor eller förslag

umgås [²'um:gå:s] umgicks umgåtts umgås(!) verb kimu | kituak | kihawh |ki lengna träffas (regelbundet) kimu ( kimuhna in hun zang)

umgänge [²'um:jeng:e] umgänget umgängen umgängena noun kinai na | ki zopna det att umgås, samvaro om khawm kimu khawm| ki tuai/gawm khawm

undan [²'un:dan] adv. agamla pi pek ah | alang lam ah heemkhia | a kawmlak mun i riktning bort från någon

undantag [²'un:danta:g] undantaget undantag undantagen noun a kisapna|a hoihlohna|adik lohna |akisiatna oregelbundenhet, avvikelse

undantar [²'un:danta:r] undantog undantagit undanta(g)! undanta(ga ) verb nusia | hawi göra undantag för hih theina khuan pia | hih theisak

under ['un:der] prep. a nuai a| anuai ah | anuai pan i läge nedanför under ['un:der] prep. tua hunlaitak | tua hun sung khempeuh medan något varar

under ['un:der] undret under undren noun lamdang sa | na lamdang märklig händelse, mirakel

underbar [²'un:derba:r] underbart underbara adj. lamdang sakhuai | hoih mahmah fantastisk, ljuvlig

underhåll [²'un:derhål:] underhållet underhåll underhållen noun nupa kikhe´n khit ciang a Pasal in numei

tung a piading underhåll [²'un:derhål:] underhållet underhåll underhållen noun puahpha kik | lemkik | bawlpha kik skötsel

underhåll [²'un:derhål:] underhållet underhåll underhållen noun huhna piakna| panpihna pia ekonomisk hjälp till en persons uppehälle

underhåller [²'un:derhål:er] underhöll underhållit underhåll! underhålla verb huh | panpih ge underhåll (till en persons uppehälle)

underhåller [²'un:derhål:er] underhöll underhållit underhåll! underhålla verb kemcing | bawlpha| puahpha hålla i gott skick, sköta angei na bang in om | angeina bang in semsak

underhåller [²'un:derhål:er] underhöll underhållit underhåll! underhålla verb kipaaksak | nuisak kipaaksak roa, ge underhållning lungdam sak | kipaaksak underhållning underhållningen underhållningar subst. lasakna pawi | lasakna hun/pawi förströelse, nöje

underkänner [²'un:dercen:er]underkände underkänt underkänn! underkänna verb tangtu´n lohna| gualzo lo förklara att något inte är tillräckligt bra gualzawhna ngahlo | le´l underlig underligt underliga adj. Atuam deuh | a lamdang diak

L a i m a i | 168

konstig, egendomlig

underskott [²'un:der_skåt:] underskottet underskott underskotten noun akisam sum ( kipawlna sum kisam) brist (i kassa el. budget)

underskrift [un:der_skrif:t]underskriften underskrifter noun min at ( min thuh)| suaikai namnteckning (under ett dokument)

undersöker undersökte undersökt undersök! undersöka verb kantelna |dottelna | sinna noggrant granska något för att få fram fakta

undersökning [²'un:der_sö:kning] undersökningen kantelna| hoihtak leh deihtak sittelna| dottelna det att undersöka något el. någon, granskning

undertecknar [²'un:der_tek:nar] undertecknade undertecknat underteckna(!) verb minthuh (min at) skriva sin namnteckning under

undervisning [²'un:dervi:sning] undervisningen noun pilna sinna ah hilhna lahna genna (systematisk) förmedling av kunskaper, lektioner

undrar [²'un:drar] undrade undrat undra verb theihnuam(theihnopna) | lamdangsa vilja veta (något) theihnopna hang in zonna/kantelna

upmawh muanmawhna undviker [²'un:dvi:ker] undvek undvikit undvik! undvika verb ki hemkhia | anai ah omlo| nehlo| zanglo| hihlo (med avsikt) hålla sig borta från, avhålla sig från

ung [ung:] ungt unga adj khangno | khangmawi |kumtawm|naupang som har låg ålder

ungdom [²'ung:dom:]-en,-ar, -na noun khangno hun | khangno te den tid då man är ung

unge [²'ung:e] ungen ungar noun ganhing no te ( ganhing te tano ) avkomma till djur

ungefär [unjef'ä:r] adv upmawh sansat( tua hunpawl, tuacia khawng

) omkring, cirka unik [un'i:k] unikt unika adj. tehpih ding omlo ensam i sitt slag

union [unj'o:n] unionen unioner noun thu kihual a pipawlkhawpna sammanslutning av stater, förbund ki pawlna | khua tuamtuam ki gawmkhawpna

upp el opp. [up:] adv. a tung ah | a sangna lam ah | zingtho commonly as verb particle i riktning mot ett högre läge; uppåt

uppbådar uppbådade uppbådat uppbåda(!) verb ki kaaikhawm | hihding semding in kiging kholsak samla ett uppbåd av

uppdrag [²'up:dra:g] uppdraget uppdrag uppdragen noun tavuan piakna lai | thupiakna lai tilldelat arbete som skall utföras inom en viss tid nasep hunding anai leh sepding bawlding khensak uppehåll [²'up:ehål:]uppehållet uppehåll uppehållen noun a vang | suupna | tawmvei tawlnga | kuaitan avbrott, paus ngial/sanglo | kikheel | keeugaw | kaampha uppfattar [²'up:fat:ar] uppfattade uppfattat uppfatta(!) verb thei |tel ( theih cianna |teltak a theihna) förstå, begripa kiteepkhak |ma´an | ahih laitak ma´an khaklian uppfinner [²'up:fin:er] uppfann uppfunnit uppfinn! uppfinna verb aom nailo khat bawl khia leh muhkhia na tänka ut och konstruera

uppfinning [²'up:fin:ing] uppfinningen uppfinningar noun athak bawl| athak a kibawl vante något som uppfunnits

uppfostran uppfostran subst. hoihtak a khantoh theih nang in pantah leh hilh det att uppfostra el. bli uppfostrad, handledning under uppväxtåren

uppfostrar uppfostrade uppfostrat uppfostra(!) verb naupang te hoihtak in a hongkhantoh nang in pantah ge (barn) kunskaper och normer

uppfyller uppfyllde uppfyllt uppfyll! uppfylla verb a kisapna bangbang /munmun ah guang behlap utföra (vad som krävs)

uppfyller uppfyllde uppfyllt uppfyll! uppfylla verb diim|guang fullständigt fylla

uppför prep. A tung ah | a sang ah uppåt på

uppför uppförde uppfört uppför(!) uppföra verb Lam ( Inn lam) bygga

uppför uppförde uppfört uppför(!) uppföra verb laamna leh lasakna tuamtuam tawh muakna pawi spela (teater), framföra uppför sig uppförde uppfört uppför(!) uppföra verb omdan khawldan kidawm

L a i m a i | 169

bete sig, bära sig åt

uppförande uppförandet uppföranden uppförandena subst. zia leh tong | heksuk hektoh sätt att uppföra sig, beteende

uppförande uppförandet uppföranden uppförandena subst. hihna gelna | hihdan geldan det att framföra ett konstnärligt verk

uppgift [²'up:jif:t] uppgiften uppgifter noun thu leh la a khenkhen a tangtang a deidei meddelande om ett faktum uppgift [²'up:jif:t] uppgiften uppgifter noun sepding bawlding |a haksa leh a gimhuai nasep avgränsat arbete

upphov [²'up:ho:v] upphovet upphov upphoven noun a kipat khiatna | abulpi | a zung början, ursprung

upphör [²'up:hö:r] upphörde upphört upphör! upphöra verb manta | khawlta sluta mansak | khawlsak uppkomst [²'up:kåm:st] uppkomsten noun a kipatna | a tunga kipan | abulpi a zungpi | a thulu början, tillblivelse

uppkörning [²'up:cö:r_ning] uppkörningen uppkörningar noun mawtaw hawlsin na körprov mawtaw hawl kisin upplag [²'up:la:g] upplaget upplag upplagen noun kaihkhawp leh keepcing teng a phazah leh a malzah plats där något förvaras

upplevelse [²'up:le:velse] upplevelsen upplevelser noun a beisa hun a nuntan na sin/thuak/tuah ngeina något (minnesvärt) som man upplever el. har upplevt

upplever [²'up:le:ver] upplevde upplevt upplev! uppleva verb thuakngei na | sinngei | ngaihsun uppfatta, tycka ngaihsun |gel | kidawm upplyser [²'up:ly:ser] upplyste upplyst upplys! upplysa verb thuthak gen | thuthak thupiang puan ge praktisk upplysning till theihtheihna lungsim khuavak pia/hawm uppmanar [²'up:ma:nar] uppmanade uppmanat uppmana(!) verb thumna | ngetna säga till någon (att handla på ett visst sätt)

uppmaning [²'up:ma:ning] uppmaningen uppmaningar noun Sapna | sapna lai tillsägelse, vädjan a thupi mahmah kisapna ngetna | ngenpah uppmuntrar [²'up:mun:trar] uppmuntrade uppmuntrat uppmuntra(! Verb thapia | lungkiat loh nang in

hanthawn göra (någon) glad och hoppfull, stimulera

uppmärksam uppmärksamt uppmärksamma adj. lunglut | kinbawl dawnbawl som lägger noga märke till (något), påpasslig

uppnår [²'up:nå:r] ppnådde uppnått uppnå verb keek ( a gawl nang a sau nang in) | dawk nå upp till; åstadkomma

upprepar [²'up:re:par] upprepade upprepat upprepa(!) verb gen kik gen pha | bawlbeh bawlthuah ta om (igen), repetera hi kik| piang kik | khatvei hi kik piang kik upprepning [²'up:re:pning] upprepningen upprepningar noun hih beh| hih thuah|bawlthuah omtagning, repetition hi kikikik upprinnelse [²'up:rin:else] upprinnelsen upprinnelser noun a kipatna | abul | a thulu | a zung början, ursprung

upprop uppropet upprop uppropen subst. hehpih ding ngetna | thumna (offentlig) vädjan om stöd (för en åsikt); appel

upprop uppropet upprop uppropen subst. mi kigualsak in sittelna| encik kontroll av närvaro (genom uppläsning av namn)

uppror upproret uppror upproren subst. langpan na ( langpan aa do nopna) angrepp mot statsmakten från medborgare i ett land, revolt

upprör upprörde upprört uppröra verb patau sak | linglawng sak | lung hi mawhsak väcka ilska och stark kritik (hos)

upprörd upprört upprörda adj. thuman lohna ah sinso sak| hehsak | lungtom arg och starkt kritisk uppsagd [²'up:sag:d] see säger upp uppskjuter [²'up:sju:ter] uppsköt uppskjutit uppskjut! uppskjuta verb a hunding khinto / sawtto| hun beisak vänta med (till ett senare tillfälle)

uppslag [²'up:sla:g] uppslaget uppslag uppslagen noun zaal | hong | ki hong| golsak de två sidorna i en öppnad bok (el. tidning etc)

uppslag [²'up:sla:g] uppslaget uppslag uppslagen noun ngaihsutna | gelna | mailam sep leh bawlding gelna idé, plan uppslags|verk -verket -verk -verken subst. siksan laibu | et the et kaak laibu

L a i m a i | 170

uppslagsbok i flera band e dyl

uppsättning [²'up:set:ning] uppsättningen uppsättningar noun kigual ( khat khitkhat ki gual) det att sätta upp, montering

uppsättning [²'up:set:ning] uppsättningen uppsättningar noun van tampi tak bawl|avekpi kibawl khempeuh instudering (av teaterstycke etc) a kibawl van ( laibu, zohsian, limlahna cih te) uppsättning [²'up:set:ning] uppsättningen uppsättningar noun a lim aa muh/ et thei ding in koih sats, omgång

upptagen [²'up:ta:gen] upptaget upptagna adj adim | a awng nawnlo | mun om nawnlo . inte ledig, bokad

upptagen [²'up:ta:gen] upptaget upptagna adj. nasep buai| nasep tam | manlah vars tid är hårt inrutad

upptäcker [²'up:tek:er]upptäckte upptäckt upptäck! upptäcka verb mu khia| kamphatna tawh mu finna (något obekant), träffa på mu in thei | mu khia uppträder [²'up:trä:der] uppträdde uppträtt uppträd! uppträda verb hong suakkhia | hong tung visa sig, förekomma ki musak | ki mu| ki musak uppträder [²'up:trä:der] uppträdde uppträtt uppträd! uppträda verb thukkik | omdan khawldan bete sig hoih tak in hopih ur [u:r] uret ur uren noun nai (khut a bulh nai) | ip sung puak nai klocka

ur [u:r] adv. a pualam ah | gamla pi ah verb particle bort, loss

urblåst urblåst urblåsta adj. kitamsak| vutvang( Aktui cih te) som har blåsts helt tom urholkar urholkade urholkat urholka(!) verb vut | khuaak | hong gräva ur, göra ihålig (bildligt "göra mindre värd, försvaga")

ursprung [²'u:r_sprung:] ursprunget ursprung ursprungen noun a kiguizuaih | pa leh pa a kipan a khang2 början (i tid och rum), upphov, härkomst a kipatna abulpi azung ursäkta [²'u:r_sek:tar] de, t, ursäkta(!) verb phalna | mawhmaisak na försvara; förlåta

usel ['u:sel] uselt usla adj. Mizawng daipaam dålig, värdelös bangmah neilo mizawng | cidam lo ut [u:t] adv apua lam | apua ah verb particle i riktning från en plats, bort, iväg

utan [²'u:tan] konj. A hihhang | tua ahih kei leh men (states the opposite)

utan [²'u:tan] prep. Lo-in | tua omlo in | tua pa lo-in| tua lo-in i avsaknad av, saknande

utanför [²'u:tanfö:r] adv apua ah | a pua lam ah på utsidan, på utsidan av hawlkhia leh lakkhiat thuakna utanpå [²'u:tanpå:] adv. apua lampan | apua lam ah |apua pan på utsidan

utanverk [²'u:tanver:k] utanverket utanverk utanverken noun Innpi ii a mailam | Inn maitang(nisuahna lam) imponerande yttre form utan viktigt innehåll

utarbetar utarbetade utarbetat utarbeta(!) verb bawlphatna | kiging khawk a puahphat na även lös sms sätta ihop (något skriftligt), producera

utbildar [²'u:tbil:dar] utbildade utbildat utbilda(!) verb pilna sin | pilna pia, hilh | pilna zong sangkah

utbildning [²'u:tbil:dning] utbildningen utbildningar, -na noun pilna |theihna- hoihtak a lamlahna undervisning, skolning

utbildningsminister sanglam pilna lam aa Ulian pi-Vuandok utbrott [²'u:tbråt:] utbrottet utbrott utbrotten noun thakhat thu aa apiang thu något som sker plötsligt och våldsamt ( a hoih lo leh deihloh lam aa thupiang) utbud [²'u:tbu:d] utbudet utbud utbuden noun agual- mualdung mängd av varor el. tjänster (inom ett visst område) som kan köpas på marknaden

utdelning utdelningen utdelningar subst. utdelande (särskilt "vinst på aktier")

utfart [²'u:tfa:r_t] utfarten utfarter noun apualam paikhiatna mun/kongkhak körväg ut (ur ett område etc)

utför [²'u:tfö:r] utförde utfört utför! utföra verb kiman na nei ding a bawl/sepna göra, genomföra a man nei leh a hi zong ding a bawl/gelna

L a i m a i | 171

utgift [²'u:tjif:t] utgiften utgifter noun aman | a beizah sum | a kizang zah sum kostnad, utlägg

utgång [²'u:tgång:] utgången utgångar noun paikhiatna | khansung pan paikhiatna lampi dörr där man går ut

utgång [²'u:tgång:] utgången utgångar noun mansiang ta | khawlbawl ta | man bawlta slut utgång [²'u:tgång:] utgången utgångar noun a kipatna | a kipatna pan | min patna start-, från början

utgåva [²'u:tgå:va] utgåvan utgåvor noun bawl | hawm ( ta-den-sa cih khawng bawl in hawm) upplaga (av en skrift), edition

utgör [²'u:tjö:r] utgjorde utgjort utgöra verb a ngeina bangin phuankhia | ki heel | a piang fungera som, vara; uppgå till (en viss summa)

utifrån [²'u:tifrå:n] adv. a pualam mun pan | Inn pualam pan från en plats utanför huset (el. företaget el. landet etc); externt

utklädd [²'u:tkled:] utklätt utklädda adj. puansiilh sa in om | puansilh försedd med ovanliga kläder, förklädd

utkämpar [²'u:tcem:par] utkämpade utkämpat utkämpa(!) verb atawp dong in do /hamciam | do ngiat kämpa (ända till slutet)

utland [²'u:tlan:d] utlandet noun gamdang | gam tuamdang länderna utanför hemlandet

utlovar utlovade utlovat utlova(!) verb kamciam pia | kamciam na nei ge löfte om, lova utlyser [²'u:tly:ser] utlyste utlyst utlys! utlysa verb theihsakna | gen in theihsakna( caw-ngia) (officiellt) meddela (tid och plats för), tillkännage

utlägg [²'u:tleg:] utlägget utlägg utläggen noun aman( sum) | a beizah sum| a kizangzah utgift (för någonannans räkning) utländsk [²'u:tlen:sk] utländskt utländska adj. gam tuamdang pan | pau leh ham tuadang som är från ett annat land (än ens eget) gamdang mi| gam tuamdang pan

utlänning utlänningen utlänningar subst. gamdang mi person från ett annat land (än ens eget)

utomhus [²'u:tåmhu:s] adv. Inn pualam pusuak aa nasep | Inn pualam nasep i det fria

utomnordisk [²'u:tåmno:r_disk]utomnordiskt utomnordiska adj. nordisk minam a hilo som inte är nordisk (dvs ej dansk, finländsk, isländsk, norsk eller svensk) scandinavia a hilo utpressning [²'u:tpres:ning] utpressningen noun khem/tawng in sum ngen | kuamah tung genloh

nading in sum pia det att tvinga sig till pengar (el. fördelar) av en person genom hot att avslöja något obehagligt om denne

utredning utredningen utredningar subst. a thu leh a la kantel dongtel sittel (offentlig) undersökning (även om den grupp som utreder)

utrikes [²'u:tri:kes] adj. gamdang tawh kizomna ah tavuan anei| gampua indeclinable som avser utlandet

utrikesminister gamdang tawh kisai thunei Ulian pi utsatt [²'u:tsat:] see sätter ut utsatt [²'u:tsat:] see utsätter utsatt [²'u:tsat:] utsatt utsatta adj. adal akem ding a omlo| thaneem | kidal zawhna

thaneem som är i ett farligt läge

utser [²'u:tse:] utsåg utsett utse(!) verb a hun ding kiciaam na nei | hun ciantan välja ut, utnämna

utsätter [²'u:tset:er] utsatte utsatt utsätt! utsätta verb lakkhia/mukhia| ge´elkhia/ taisim göra till föremål (för något negativt)

utställning [²'u:tstel:ning] utställningen utställningar noun pawi lahna visning (för allmänheten) av föremål

utsikt [²'u:tsik:t] utsikten utsikter noun apualam kim leh paam | upmawh sansat na överblick över ett landskap, vy

utsikt [²'u:tsik:t] utsikten utsikter noun bangci ding cih upmawh na mostly in the plural prognos utsikt [²'u:tsik:t] utsikten utsikter noun mailam thuding | ka´am| hih theihna lampi commonly in the plural hopp för framtiden, chans, möjlighet

utslag [²'u:tsla:g] utslaget utslag utslagen noun khensatna | thu khen zum pan khensatna

L a i m a i | 172

(myndighets) beslut, dom

utslag [²'u:tsla:g] utslaget utslag utslagen noun aki langkhia etkaak theih | lakkhia uttryck (för), yttring (av) apian khiatna/ ki langkhia ki mukhia utslag [²'u:tsla:g] utslaget utslag utslagen noun ciphual | ci tung /vun tung ah aphual blåsor el. irritation på huden

utslagen [²'u:tsla:gen] utslaget utslagna adj. supna | kidemna ah lel besegrad (i en tävling, en strid etc)

uttal [²'u:ta:l] uttalet noun awsuah | a gingkhia in sim | simkhia sätt att uttala (språkljud)

uttryck [²'u:tryk:] uttrycket uttryck uttrycken noun mai-et | kampau | zatna abeizah yttre tecken, manifestation

uttryck [²'u:tryk:] uttrycket uttryck uttrycken noun lakkhia | lahkhiatna kammal ordförbindelse, formulering

uttrycker [²'u:tryk:er] uttryckte uttryckt uttryck! uttrycka verb genkhia | lakkhia ge uttryck för; formulera

uttråkad [²'u:trå:kad] uttråkat uttråkade adj. ciim | ciimhuai som har mycket tråkigt

utvandrar [²'u:tvan:drar] utvandrade utvandrat utvandra(!) verb teng | pianna gam nusia flytta (för alltid) från ett land, emigrera pianna gam nusia a gamdang ah kituah in teng utvecklar [²'u:tvek:lar] utvecklade utvecklat utveckla(!) verb khang | khangto göra något större och mer komplicerat

utvecklas [²'u:tvek:las] utvecklades utvecklats utvecklas verb khang | khangto | piang/suak golto bli större, växa till utveckling [²'u:tvek:ling] utvecklingen utvecklingar noun khangto det att utveckla(s), tillväxt

va see vad pron. vaccin vaccinet (el. vaccinen) subst kidalna zatui | natna dalna zatui smittsamt ämne (virus el. bakterier) som sprutas in i kroppen för att motverka en viss sjukdom vaccinerar vaccinerade vaccinerat vaccinera(!) verb natna dalna zatui pia | zatui kisun ge vaccin

vacker [v'ak:er] vackert vackra adj. hoih | hoih mahmah behaglig att se el. höra

vag [va:g] vagt vaga adj. kitel mialmual lo | hi phengphang suddig i konturerna, oklar am phengphang | a cician taktak lo vaktar [²v'ak:tar] vaktade vaktat vakta(!) verb a keem | a en | a ngak | a ci´ing hålla ett öga på och vara beredd att ingripa a ngak | a en cik | akhawi | a kem valp [val:p] valpen valpar noun Ui no unge av hund

valpar [²v'al:par] valpade valpat valpa verb Ui no suak föda valpar

vad [va:(d)] pron bang neutral form, relative det som, vilket

vad [va:d] vaden vader noun Bawng,lawi,sai, sakhi cihte ii tano te bakre (muskulös) del av underbenet

vagn [vang:n] vagnen vagnar noun leng | khutsawn leng fordon på (fyra) hjul, åkdon vanpuakna mawtaw vak [va:k] vaken vakar noun tuikhal khuuk | tuikhal vang hål i isen

vakar [²v'a:kar] vakade vakat vaka(!) verb thoto in ding | eihmu lo a om | tho det att avstå från att sova (under natten)

vaknar [²v'a:knar] vaknade vaknat vakna(!) verb tho | khanglo | eipmu nawnlo bli vaken, sluta sova

vakt [vak:t] vakten vakter noun encik in kem/dal/hung

L a i m a i | 173

det att vakta, vakthållning

vakt [vak:t] vakten vakter noun A hung | a kem | galvil | a encik person (el. grupp av personer) som vaktar; vaktpost

vaktar [²v'ak:tar] vaktade vaktat vakta(!) verb ngakin kem | encik | vil hålla ett öga på och vara beredd att ingripa

val [va:l] valen valar noun Ngasa pi stort fiskliknande däggdjur i havet

val [va:l] valet val valen noun te´el na (tel) | teltheihna ( koihzaw deih) det att välja

val [va:l] valet val valen noun me khia/pia a kitelna offentlig röstning (by vote of candidates to an office or position of trust)

valbar valbart valbara adj. ngaihsutna tawh atel huai mahmah | tel huai som kan väljas (särskilt till förtroendepost)

valde [²v'a:lde] see väljer val|fri -fritt -fria adj. deihbang a teltheihna nei som kan väljas fritt

valk [val:k] valken valkar noun vun khauh | a guh atankhit ciang a keucip akhauhcip förhårdnad i huden

valk [val:k] valken valkar noun a thau tawh akizial | a thauzial fettanhopning

valuta [²val'u:ta] valutan valutor noun gamkhat ii sum zat( gentehna. USA ah dollar) |sum nen pengar som är giltiga i ett visst land

van [va:n] vant vana adj. hih ngei na | kisin ngei | sin ngei som fått vänja sig; tränad, erfaren sem ngei | hih ngei vana [²v'a:na] vanan vanor noun tatdan hekdan | omdan khawldan paudan beteende som alltid upprepas

vandrar [²v'an:drar] vandrade vandrat vandra(!) verb khe tawh lampai lamsiau | mai ngatna lam pai gå till fots

vanilj vaniljen subst. agim nam leh a limna ding a kizang paaktui krydda från växten Vanilla planifolia

vankar [²v'ang:kar] vankade vankat vanka(!) verb damdam in pai | pai hiathiat gå långsamt vanlig [²v'a:nlig] vanligt vanliga adj. a ngeina banga ahi | a kikhel lo som förekommer ofta och därför är det normala

vapen [v'a:pen] vapnet vapen vapnen noun hiam ( thau ,temta cih te) redskap för att skada el. döda (vid anfall el. försvar)

vapen [v'a:pen] vapnet vapen vapnen noun ciamtehna | khuasung hausa te zat sil(seal) | nam bek kineih tecken (på sköld) för en släkt, stad, stat e dyl khuasung gamsung ciaptehna var [va:r] adv koi lai ah | koi ah ( a mun dotna) till vilket ställe? var [va:r] vart pron. a hunsim in | a tawntung in varje, var och en

var så god verb phalna piakna vara [²v'a:ra] varan varor, -na noun van | zuakding van det som köps och säljs; artikel

vara [²v'a:ra] varit var! vara see är verb om | hi thei befinna sig, finnas

varaktig [²v'a:rak:tig] varaktigt varaktiga adj. a tawntung ahi | sawvei kimang | a tawntung som varar, bestående

varandra el. varann [var'an:dra] pron. khat leh khat hi khawm diamdiam not subject var och en (av två el. flera) den andre (el. de andra)

varannan [²var'an:an] vartannat numerical a dandang khempeuh| a hun dangsim | mun khempeuh varje udda el. varje jämn

varar [²v'a:rar] varade varat vara verb sawt | sawtvei kimang | kicing räcka, hålla på anu nungpen vara varan varor subst. van | zuakding van det som köps och säljs; artikel vardag [v'a:r_da(:g)] vardagen vardagar noun nikhat ni pan ni nga ni ciang(sani leh nipi ni a hilo) dag utom söndag el. helgdag

vardagsrum [²v'a:r_da(:g)srum:] -rummet -rum -rummen noun lengna do na khan

L a i m a i | 174

gemensamt sällskapsrum i en bostad

varför [v'ar:fö:r] adv bang hangin | bang dingin| banghang av vilken anledning

varg [var:j] vargen vargar noun gam ui det vilda hunddjuret Canis lupus ( numei te khem in abawlsia pasal) varierar [vari'e:rar] varierade varierat variera(!) verb kikhen | kilamdang | ki kheel vara olika ifråga om vissa egenskaper , förändra i fråga om vissa egenskaper

varifrån [v'a:rifrå:n] adv. koi pan | koi mun pan från vilken plats

varje [²v'ar:je] pron sim/kim ( nisim –khasim -mi kim) varjedag-varjeperson var och en i sänder

varken [²v'ar:ken] conj. Nihsung pan khatzong ahihlo( a nih a hilo) (used followed by nor when stating two negative alternatives)

varm [var:m] varmt varma noun lum,lu´um ( alumna asatna)| a lumna tha som har hög temperatur, het

varnar [²v'a:r_nar] varnade varnat varna(!) verb theihsakna | ngaihsutna genna uppmana någon att akta sig (för något obehagligt som kan hända) vandring vandringen vandringar subst. lamsiau | khe tawh pai det att vandra, promenad

varp [var:p] varpen varpar noun kawigawp | kual leh kawigawp grundtråd(ar) i väv singkha kuampi varsam varsamt varsamma adj. kidawm| ki thukemna | kiciang taktak försiktig, aktsam vart [var_t:] see var pron vart [var_t:] adv. koi ah | koi lam | koi laimun ah till vilket ställe?

varuhus [²v'a:ruhu:s] -huset -hus –husen noun vanzuakna zi Inn golpi | Inn golpi vanzuakna stor affär med många olika varor

varv [var:v] varvet varv varven noun khatvei kiimkot a tai | khatvei kiimvial kiimkot rörelse i cirkel

varvar [²v'ar:var] varvade varvat varva(!) verb le´ei(lei) tawh liakin dawn passera en medtävlare som ligger ett varv efter en själv

varvar [²v'ar:var] varvade varvat varva(!) verb a thuapthuap in ciang | adaldal in gual lägga i varv vas [va:s] vasen vaser noun paakbel | thambel kärl att sätta snittblommor i

vask [vas:k] vasken vaskar noun tuum ( tui-in tuum)| tui luankhiatna | tui paikhia na avlopp (för diskvatten etc), slask

vass [vas:] vassen vassar noun tuilak aa apo kiak ett högt och styvt gräs som växer i vattnet invid sjöstränder vass [vas:] vasst vassa adj. hiam|zuum ( temta hiam/zuum) som har skarp egg el. spets

vatten [v'at:en] vattnet vatten vattnen noun tui den vanligaste vätskan på jorden (i sjöar, hav etc)

vattenkrig tui kibuak in kimawl vattenkälla tuikhuk vattnar [²v'at:nar] vattnade vattnat vattna(!) verb tuibuak | tuitheh | ciltui kaai hälla vatten på mittui kaai/luang veck [vek:] vecket veck vecken noun kual | a kualkual a kizial | hi bialbual ställe där något är vikt, skrynkla

vecka [²v'ek:a] veckan veckor, -na noun nipi khat | ni 7 sung period av sju dagar (från måndag till söndag); arbetsdagar (i motsats till lördag--söndag)

veckodag, -en, -ar,-na noun nipi khatsung a ni om teng ni 1 ni pan ni 5 ni dong veckotidning [²v'ek:oti:(d)ning] -tidningen -tidningar, -na noun kalsim thuzaksakna lai (ta-den-sa) tidskrift (för förströelse) som kommer ut en gång i veckan

vegetarian [vegetari'a:n] vegetarianen vegetarianer noun sa nelo | mehteh mehgah bek ane te´ person som inte äter kött

vek [ve:k] vekt veka adj. tha neilo tha zawngkhal | lungsim khaulo | som lätt böjs el. går sönder, svag veknar veknade veknat vekna(!) verb thahatlo tha nem | kiiplo

L a i m a i | 175

bli medgörlig(are)

velar [²v'e:lar] velade velat vela(!) verb khensatna omlo | khensat zo nailo inte kunna bestämma sig

vem [vem:] pron kua |kua pan | koi pen interrogative and relative vilken person

ven [ve:n] venen vener noun lungtang ading si paina sihui blodkärl som leder blodet i riktning mot hjärtat; blodåder lungtang ading sihui pi veranda verandan verandor subst. ba-lan-da ( Inn mai/nung a tut/khawl theihna) utbyggnad på ett hus i form av en uteplats under tak och med öppna sidor

verk [vär:k] verket verk verken noun setzong(set tawh nasepna mun) | nasepna mun in separable compounds industrianläggning

verkar [²v'är:kar] verkade verkat verka(!) verb nasem | nasep sawl | nasep arbeta

verkar [²v'är:kar] verkade verkat verka(!) verb upmawk | ahih tuak | thuakna se ut, tyckas mu leh kilawm | upmawk sansat verkligen [²v'är:kligen] adv. a taktak in | a man taktak in ci leng sannerligen (intensifier)

verkligen [²v'är:kligen] adv. takpi maw? a taktak maw? ci a dotna (i questions) to express doubt, surprise etc. verkning verkningen verkningar subst. na khatpeuhpeuh hihna hang aa ngak kikna| a thupitna mest i plural verkan

verksamhet [²v'är:ksam:he:t] verksamheten verksamheter noun thangah tak a sepkhiatna | sepkhiatna fortlöpande sysselsättning, arbete verkstad [v'är:ksta(:d)] verkstaden verkstäder, -na noun mawtaw kisia bawlna workshop arbetsplats för mekaniska arbeten, hantverk mm

verk|ställer [²v'är:kstel:er] -ställde -ställt -ställ! -ställa verb a man siangdong in gel/sem/hih se till att något utförs som har beslutats a mandong sem vers [vär_s:] versen verser (el. versar) noun paunak| la kam strof i en dikt

vers [vär_s:] versen verser (el. versar) noun paunak | la dawngkhat poesi, dikt(konst)

vet [ve:t] visste vetat veta verb thei | tel ( thei cian tel cian) ha kunskap om, känna till

vete [²v'e:te] vetet noun mangbuh kung | mangbuh tang sädesslaget Triticum vulgare

vetenskaplig [²v'e:tenska:plig] vetenskapligt vetenskapliga adj. leidang tawh kisai theihna pilna som rör vetenskap a hi sitset| ahi litlet | a hi lianlian vettig vettigt vettiga adj. ngaihsut sim gelsiamna lungsim | tehkaak saikaak theihna som har vett och förnuft (även allmänt "bra")

vev [ve:v] veven vevar noun khut letna|khut tawh let theihna handtag som används för att vrida runt en axel

vevar [²v'e:var] vevade vevat veva(!) verb mawtaw set peeina tawh ta´angsak dra med vev

vi [vi:] oss pron Ei via [²v'i:a] prep tungtawn | tawn | ngawk (vägen) över, genom; per

vice [²v'i:se] adj. A huh | a ta´ang | a nihna ställföreträdande

vice statsminister makai pi nihna | makai pipa nuai a pa vice värd [vä:r_d] värden värdar noun sumbuk sai saptheihna | saptheih sumbuk sai person som hyr ut bostad

vid [vi:d] vitt vida adj. gol tangzai | a zai na som har stor omkrets el. stor utbredning

vid [vi:d] pron a gei ah | a pang ah | pan | ah bredvid, intill; på (gives (approximate) spatial position)

vidare [²v'i:dare] adj. khang | vaal mer, ytterligare vidare [²v'i:dare] adv. zomsuak theih | hihsuak theih cih genna kammal laimal ytterligare, längre

vidare [²v'i:dare] adv. tuasang| khatvei lai | hih kik

L a i m a i | 176

dessutom

video [²v'i:de:o] videon videor noun video ( vi-deu) videobandspelare

vidrör [²v'i:drö:r] vidrörde vidrört vidrör! vidröra verb khut tawh sukha | khut tawh lawng röra vid viftar [²v'if:tar] viftade viftat vifta(!) verb huihlak ah laam (laan/puan cih te) svänga (något) fram och tillbaka i luften; vinka

vig [vi:g] vigt viga adj. zaw (pumpi khut leh khe deuh bang in ki kuaithei) spänstig, smidig khausak thei zaw sakthei | kawigawp sakthei

viger [v'i:ger] vigde vigt vig! viga verb kiten na | nupa suahna | mo pawi förrätta vigsel mellan

viger [v'i:ger] vigde vigt vig! viga verb zang ( sum leh pai leh hun) ägna

vigsel vigseln vigslar subst. kiten na pawi pi | mo pawi kyrklig el. borgerlig ceremoni då man ingår äktenskap

vikariat [vikari'a:t] vikariatet vikariat vikariaten noun a laihna | a tang ( mi, van, nasep,mun cihte) tjänst som vikarie khattang a nasep

vikarie [vik'a:rje] vikarien vikarier noun a laih te | a tang a om te | atang mun( nasepna ah khat person som vikarierar tang a kuan ahih kei leh khat teng a nasem)

viker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb khep | kuai | tuamkoih lägga dubbel el. i veck nasep khawl | toom in kuaisak viker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb piang | hoih pian | ki lelsak dra sig tillbaka, ge efter

viker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb koihtuam | khenkhia tuam | a kisamna ah zatding in keem reservera

viker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb koihtuam | khenkhia tuam reservera viker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb kilel sak dra sig tillbaka, ge efter

viker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb khep | kuai | la/keem lägga dubbel el. i veck viking [²v'i:king] vikingen vikingar noun nidang lai ah tuipi tung a guta buluh te´ sjöfarande nordisk krigare och handelsman från tiden före och omkring 1000-talet scandinavia minam vikt [vik:t] vikten vikter noun a gihna | van a gik na vad något väger; tyngd

vikt [vik:t] vikten vikter noun a thupit mahmah na | a nopcitna betydelse a cihnopna | a khiatna viktig [²v'ik:tig] viktigt viktiga adj. a mah leh amah kihi sak | mai-et överlägsen, snorkig

viktig [²v'ik:tig] viktigt viktiga adj. thupi | a thupi betydelsefull, angelägen

vilar [²v'i:lar] vilade vilat vila(!) verb omsuak | khawlsuak | va´al | ci´an inte vara i rörelse, ta igen sig

vilar [²v'i:lar] vilade vilat vila(!) verb tawlnga sak | khawlsak | tawlnga |khawl vara grundad

vild [vil:d] vilt vilda adj. ganhing gilo | sakol gilo | gan zuallo våldsam

vild [vil:d] vilt vilda adj. thu diklo | thu nuamlo | gilo som lever opåverkad av människor

vildsvin ngal (gam vok) vilja [²v'il:ja] viljan viljor noun hi khakding | tua ci ding ci a deihna deihsakna förmåga och avsikt att bestämma sina egna handlingar; önskan

vilken [²v'il:ken (el. ²v'ik:en)] vilket vilka pron koipen | koi ( koi pen deuhzaw na?)| koizaw vill [vil:] ville velat vilja verb nuam(jag vill gå-kei painuam)| utna |deihna | kisapna | lunggulhna önska, sträva (efter)

villa [²v'il:a] villan villor, -na noun Inn | huansung a kilam, huang tawh aom fristående en- el. tvåfamiljshus med trädgård

villa [²v'il:a] villan villor noun upmawhna |upna | upkhiatna villfarelse ngaihsut khiatna | muhkhiatna

villig [²v'il:ig] villigt villiga adj. huhnopna |kisapna om / nei

L a i m a i | 177

som (gärna) vill medverka (i något)

villkor [²v'il:kå:r] villkoret villkor villkoren noun a hun omdan | zuihding thukhun det som fordras för att något ska ske, förutsättning

vin [vi:n] vinet viner, -na noun lenggah zu/tui alkoholdryck gjord på vindruvor (el. annan frukt); vindruvor

vin|bär [v'i:nbä:r] -bäret -bär -bären noun lenggah keeu( a keu lenggah) (bär av) buske av släktet Ribes a tang omlo a apum aneu lenggah akeu vind|kraft -kraften subst. huihtha pan a kingah mei ( electric) energi som fås vid utnyttjande av vinden

viner [v'i:ner] ven vinit vina verb thum | ka´ap | ta´au ge ifrån sig ett högt och gällt och ihållande ljud

vink [ving:k] vinken vinkar noun a thupai ziading lahna-a thuguipi kaihkhawpna rörelse med handen, vinkning

vinkar [²v'ing:kar] vinkade vinkat vinka(!) verb lam(khutlam) | lotset( kimu in khut kilen) röra handen fram och tillbaka i luften till hälsning etc; vifta

vinner [v'in:er] vann vunnit vinn! vinna verb zo(gual zo) | tangtung | mapai bli bäst (i en tävling etc), segra

vinst vinsten vinster subst. thipauh( letsong) det som tilldelas en vinnare (i lotteri el. tävling)

vinst vinsten vinster subst. sum meet | a ziansang a, a ngah kik a meettamzaw behållning av en affär när alla kostnader dragits ifrån, förtjänst

vinter [v'in:ter] vintern vintrar noun phalbi | phalbi hun den kallaste årstiden virkar [²v'ir:kar] virkade virkat virka(!) verb ciangkhat tawh khauphan tillverka av garn med hjälp av virknål

virus [v'i:rus] viruset virus virusen noun natna lungno | lungno natna hong pia lungno mikroorganism som bär sjukdomssmitta

vis [vi:s] vist visa adj. pilna nei | ngaihsutna lungsim hoih | thutheihna klok

vis [vi:s] viset vis visen noun paikhiana | lampi sätt

visa [²v'i:sa] visan visor noun la (la-sa) | tumthei ging (githa,pian U) sång

visar [²v'i:sar] visade visat visa(!) verb lak ( a kimu ding in lak) låta (någon) se , vara tecken på visare [²v'i:sare] visar(e)n visare visarna noun khut abulh nai | nai khut | khutbulh (khut a bulhtheih) arm på klocka el. annan mätare

viskar [²v'is:kar] viskade viskat viska(!) verb damtak in gen/pau | kuamah dang zakloh ding in gen/pau tala tyst (utan att stämbanden vibrerar) pau khuankhuan | aging khialo in pau visp [vis:p] vispen vispar noun a pawi na, a gawi na, a helna, a tawhna set( An buk a kizang) köksredskap att vispa med

vispar [²v'is:par] vispade vispat vispa(!) verb a phuatdong in tawk | khauteep tawh sat slå runt med snabba rörelser

viss [vis:] visst vissa adj. muanna (lungmuang) | a taktak(takpi) | khiallo bestämd, särskild, säker, övertygad

vissen [²v'is:en] visset vissna adj. vu´ul(vul) | keu(ke´u) | vul gawp keu gawp som har vissnat

visserligen [²v'is:erli:gen] adv. sang| niallo | phal only used with but det ska medges

vissla [²v'is:la] visslan visslor noun muktum | singseet | tamngai tum visselpipa e d

visslar [²v'is:lar] visslade visslat vissla(!) verb muktum | Akkhuang ( tawlawk ham) blåsa gällt med läpparna

vistas [²v'is:tas] vistades vistats vistas verb tung| teng uppehålla sig, bo (tillfälligt)

vit [vi:t] vitt vita noun kang( a kang, avaal) färgad som snö vitamin [vitam'i:n] vitaminet vitaminer noun pumpi ading akisam vitamin | thaza ett av flera kemiska ämnen som kroppen behöver i små mängder

vite [²v'i:te] vitet viten vitena noun lungkim huai | hoih

L a i m a i | 178

böter i fall då lagens krav inte uppfylls siangtho | cidam vitsord vitsordet vitsord vitsorden subst. teci pang a genna | a sensen( atuamtuam) betyg, omdöme

vittnar [²v'it:nar] vittnade vittnat vittna(!) verb teci a genna | thukhen zum ah teci in thugen vara vittne (inför domstol)

vittne [²v'it:ne] vittnet vittnen vittnena noun teci | mitmu leh a thei |thukhen zum ah laisiangtho tawh kiciam person som inför domstol ger upplysningar av betydelse för ett rättsfall

vore [²v'o:re] see är vrakar [²vr'a:kar] vrakade vrakat vraka(!) verb nial(sanglo) | letkhan lo förkasta, utsortera

vrist [vris:t] vristen vrister noun khe (ngaltaak) kroppsdel mellan fot och underben

vräker vräkte vräkt vräk! vräka verb zuaihding thukhen na tawh kituak in hawlkhia nawtkhia (med lagens hjälp) köra ut en hyresgäst från en lägenhet

vulkan [vulk'a:n] vulkanen vulkaner noun meimual eldsprutande berg

vulkanskälla meimual kuasung vuxen [²v'uk:sen] vuxet vuxna adj. kumcing khin | mipi cing khin som vuxit och blivit stor; inte längre barn

vy|kort [²v'y:kor_t:]korte -kort-korten noun lim/man cih te card(kat) danin laito pan khaktheih te postkort med bild våg [vå:g] vågen vågar noun tawi(tawi tehna) apparat att väga med våg [vå:g] vågen vågor noun tuihual böljande (regelbunden) rörelse i vatten mm, bölja

vågar [²v'å:gar] vågade vågat våga(!) verb hihngam na | hansan na | to´o | gilo ha mod till (att)

våg|rät [²v'å:grä:t] -rätt -räta adj. kikiim | maitang kikiim | asauna lam | a kikiim a kigiit parallell med marken (horisonten)

våld [vål:d] våldet noun thuman lo a hihna | ei deihna tawh thuman lo a midang tung hih användning av fysisk styrka eller annat övertag för att skada någon el. driva igenom sin vilja

våldsam [²v'ål:dsam:] våldsamt våldsamma adj. thatang zang a deihna ngah nang in ngen/hih/susia som sker med kraft (sth. done with force and which causes damage)

våldsam [²v'ål:dsam:] våldsamt våldsamma adj. nasia tak a thatang zang in thuman lohna tawh hihna som använder våld

vålds|man [²v'ål:dsman] -mannen -män -männen noun buaina apiangsak pa person som begår våldshandling

våld|tar [²v'ål:dta:r] -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb buan | numei buan tvinga sig till samlag med, ta med våld

våld|täkt [²v'ål:dtek:t] -täkten -täkter noun buan | numei buan det att våldta någon

våning [²v'å:ning] våningen våningar, -na noun Innthat bostadslägenhet (i flerfamiljshus)

vår [vå:r] våren vårar, -na noun phabil khit, kha akipan ding hun laitak årstiden efter vintern

vår [vå:r] vårt våra pron Ko ( ko a, ko neih )

possessive form of we som tillhör oss vård [vå:r_d] vården vårdar noun cidam lo, damlo na leh cidam na lam ah kikep kikhawi na not in the plural skötsel, tillsyn

vård [vå:r_d] vården vårdar noun ciaptehna /melmuhna cihbang a kibawl mualsung/Inn minnesmärke

vårdare [²v'å:r_dare] vårdar(e)n vårdare vårdarna noun a kem akhawi te leh tavuan a nei te person som vårdar

vård|biträde [²v'å:r_dbi:trä:de] -bidrädet -biträden -biträdena noun cina khawi Siamah | a huh person (utan medicinsk utbildning) som vårdar sjuka

vårdnad [²v'å:r_dnad] vårdnaden noun akem akhawi leh tavua anei( nau pang cing) ansvar för och omsorg om barn

vårdnads|havare [²v'å:r_dnadsha:vare] -havar(e)n -havare -havarna noun akem akhawi te person som har den lagliga vårdnaden om ett barn (vanligen barnets egna föräldrar) våt [vå:t] vått våta adj. nel/kawt

L a i m a i | 179

täckt eller genomdränkt med vätska

väcker [v'ek:er] väckte väckt väck! väcka verb hanthawn/thapia | piangkhia ge upphov till, framkalla thapia/hanthawn| tawsawn väcker [v'ek:er] väckte väckt väck! väcka verb phawng| khanglo få (någon) att vakna

väckning väckningen väckningar subst. khanglo | phawng | thosak det att väcka(s)

väder [v'ä:der] vädret väder vädren noun khuahun vind-, regn-, temperaturförhållanden etc (under en viss tid)

vädrar [²v'ä:drar] vädrade vädrat vädra(!) verb huihdik | a gimnam za | nam | anam kizel andas in lukten av (något)

vädrar [²v'ä:drar] vädrade vädrat vädra(!) verb huihsiangtho lutsak omsak släppa in frisk luft (i ett rum), lufta

vädur [²v'ä:dur] vädur(e)n vädurar noun tutal ( tu apa) bagge

väg [vä:g] vägen vägar noun lampi | lampi zik mark som man färdas på, gata; resa; avstånd, distans

väger [v'ä:ger] vägde vägt väg! Väga verb a gihna | a gihna teh mäta vikten på

vägg [veg:] väggen väggar,na noun kawm | Inn daina kawm sida på ett hus eller i ett rum; lodrät yta

väg|lag [²v'ä:gla:g] -laget noun lampi tung a zuihding thukhun/thukham underlag på väg

väg|ledning [²v'ä:gle:dning] -ledningen noun lamlahna | ahoihzaw ding a lamlahna hjälp med att lösa ett problem väg|märke [²v'ä:gmär:ke] -märket -märken -märkena noun lampi ciaptehna | lampi lahna trafikmärke

vägrar [²v'ä:grar] vägrade vägrat vägra(!) verb utlo |nial | phallo |khaktan säga att man inte vill göra det som förväntas av en; säga nej, neka

väg|skäl [²v'ä:gsjä:l] -skälet -skäl -skälen noun lamka bompi | lamka pi | lampi a kituahkhawpna plats där en väg delar sig

Vägverket [²v'ä:gvär:ket] see Statens vägverk mawtaw hawlna licence zumpi väg|visare [²v'ä:gvi:sare] -visar(e)n -visare -visarna noun lamhilh | lam makai | lamlak person som visar vägen

väg|visare [²v'ä:gvi:sare] -visar(e)n -visare -visarna noun lamlahna mun leh min vägskylt med ortnamn och avståndet till orten

väl [vä:l] adv. hoihtak in | a hoih in (buai mahmah kawm in) stressed på ett bra sätt

väl [vä:l] adv. aval | atamlua | zong, a kibang in ( buai lualo) unstressed i alltför hög grad

väl [vä:l] adv. lauhuai na omlo | lungmuang,hoihtak in | kiciantak in unstressed nog, troligen, eller hur? väl [ve:l] noun manngiam nading | nuntakna picing leh kicin na aom nading välfärd

väldig [²v'el:dig] väldigt väldiga adj mahmah | gol mahmah zai mahmah lian mahmah mycket stor, enorm

väljer [v'el:jer] valde valt välj! välja verb tel , teng ( deih tel/teng) bestämma sig för (en av flera möjligheter)

välkommen [²v'ä:lkåm:en] välkommet välkomna adj muak ( lawm leh gual te muak) som man tar emot med glädje

vän [ven:] vännen vänner,na noun lawm leh gual ( khawhpih lawm leh gual) person som man tycker om och har gemenskap med

vända [²v'en:da] vändan vändor noun kawi | ki heek | kual | ki leh runda, varv

vänder [v'en:der] vände vänt vänd! vända verb ki leh | ki pei | kawi (få att) ändra läge eller riktning

vänder sig [v'en:der_sej] vände vänt vänd! vända verb ki hek | kawi ( mawtaw hawlna) söka kontakt med

väninna [²ven'in:a] väninnan väninnor noun numei lawm | lawm numei kvinnlig vän

L a i m a i | 180

vänjer [v'en:jer] vande vant vänj! vänja verb hihna sepna( gentehna ..cidam nading in kimawlna) göra van, träna

vänlig [²v'en:lig] vänligt vänliga adj. a hoih lam ah kizang kammal( gentehna.. han är vänlig snäll

person..

amah mi hoih leh midik

khat hi) som har en positiv inställning, välvillig

vänster [v'en:ster] vänstra noun veilam | veilam ah som finns på samma sida som hjärtat (hos iakttagaren)

väntar [²v'en:tar] väntade väntat vänta(!) verb ngak låta tiden gå tills något inträffar

väntar [²v'en:tar] väntade väntat vänta(!) verb upmawh |lamet (hi khatding ci aa lamet) tro att något ska hända

väpnad [²v'ä:pnad] väpnat väpnade adj. hiamtawi ( temta tawi,thau tawi) | hiampua försedd med vapen, beväpnad

värd [vä:r_d] värt värda adj. manpha | mannei som har ett visst värde, med ett värde av

värd [vä:r_d] värt värda adj. aman a kilawm a kituak förtjänt av, värdig

värd [vä:r_d] värden värdar noun a nei | Inn nei te | Inntek person som hyr ut bostad

värde [²v'ä:r_de] värdet värden värdena noun aman zah | a man tal (som anger storleken på en variabel), siffra värdefull värdefullt värdefulla adj. a manpha | tamman som har stort värde, dyrbar (även allmänt "viktig")

värk [vär:k] värken värkar noun na ( lutangna ) ihållande smärta

värk [vär:k] värken värkar noun supna (na sem thacial na pan supna) mostly in the plural sammandragning av livmodern vid förlossning

värker värkte värkt värka verb na ( na den keei, na na mai) göra ont (ihållande)

värld [vä:r_d] världen världar noun leitung | leitung bup allt som existerar

världs|mästare [²v'ä:r_dsmes:tare] -mästar(e)n -mästare -mästarna noun leitung bup ah a khatna person som vunnit världsmästerskap

värme [²v'är:me] värmen noun lum/sa | a luma/ a satna khang hög temperatur; hetta

värme [²v'är:me] värmen noun Innsung Innkhan cihte a lum piakna anordning för upphettning (av ett hus)

värmer [v'är:mer] värmde värmt värm! värma verb lum | lumsak göra varm, avge värme

värn|plikt -plikten subst. galkap sep loh phamawh ( galkap tum loh phamawh) skyldighet för män (i Sverige mellan 18 och 47 år) att delta i det militära försvaret

värre [v'är:e] värst värsta adj. se zaw /hoih lo tektek | hoih lohna lam ah suksia zaw comparative ännu mer ogynnsamt, skadligare värvar [²v'är:var] värvade värvat värva(! verbgalkap thak | ki pawlna thak | nasem(mi thak) cih te khawm skaffa folk till krigsmakten (commonly "recruit (supporters")) väser [v'ä:ser] väste väst väs! väsa verb a ging teta | a ging veva ( a aww) ge ifrån sig ett hest och pressat ljud, viska hest

väska [²v'es:ka] väskan väskor noun ip | thung ip thung kuah | sum ip sum bawm behållare (med handtag) att bära saker i

väsnas [²v'ä:snas] väsnades väsnats väsnas(!) verb a gamlum ding in ging sak ziazua/lialua föra oväsen

vässar [²v'es:ar] vässade vässat vässa(!) verb zum| hiam | taat | a hiam ding bawl göra vass, spetsa

väst [ves:t] västen västar, -na noun puan bantawng ( a banbul pan a tawng) ett slags jacka utan ärmar väster [v'es:ter] noun nitum na lam riktning där solen går ned

väver [v'ä:ver] vävde vävt väv! väva verb gaan- puagan

L a i m a i | 181

foga samman trådar (el. garn etc) till ett helt tygstycke

vävnad [²v'ä:vnad] vävnaden vävnader noun pumpi sung a thazang thagui –thasung vang samling av likartade celler i kroppen

växer [v'ek:ser] växte växt (el. vuxit) väx! växa verb khangkhang | gol semsem | tam semsem bli större, öka , förekomma i naturen a golna khang semsem | singkung te hinsuah pung växlar [²v'ek:slar] växlade växlat växla(!) verb ki khen | ki lamdang | ki khel ständigt förändras

växlar [²v'ek:slar] växlade växlat växla(!) verb khek ( sum nensam sum nenkhek)| ki khek byta sedlar till annan myntsort el. annan valuta , förändra

växlar [²v'ek:slar] växlade växlat växla(!) verb mawtaw giia khek/laih( mawtaw giia 1-2-3 cibang in khek) cf. växel 2 lägga in en (ny) växel

växt [vek:st] växten växter noun khang/pung | a khang zah a pung zah det att växa, tillväxt

växt [vek:st] växten växter noun suan( singkung leh na khat peuhpeuh suan) planta, ört

växt|hus [²v'ek:sthu:s] -huset -hus -husen noun singkung lopaa cihte suan nading a kilam manInn glashus där man driver upp växter

WC [²v'e:se:] -t, -n, -a noun dailen buk (Ek buk) vattenklosett, toalett

wienerbröd [²v'i:nerbrö:d] -brödet -bröd –bröden noun Denmark mi te cihna Moh namkhat ett slags kaffebröd

ynglar [²'yng:lar] ynglade ynglat yngla verb ( Uiphuk, Ngasa cih te) a tui na ( a tu´ui na) föda yngel

yngre see ung yngst [yng:st] see ung

yoga substantiv cidam nading in lamsiau/ tai hiathiat/pumpi tangsakin huihsingtho diik yoghurt [j'åg:ur_t] yoghurten noun bawngnawi thuk | a thukding a kibawl bawngnawi ett slags surmjölk

yr [y:r] yrde yrt yra verb huihlah ah kipeei | manlang tak in kiin | hi bialbual virvla runt i luften

yr [y:r] yrt yra adj. lung aam | lungvai(lung va´ai)| lungsim buai som lider av yrsel, vimmelkantig yrar [²'y:ra] yrade yrat yra(!) verb thangah takin gen /pau | lawptakin gen/pau prata osammanhängande (p g a yrsel)

yrkar [²'yr:kar] yrkade yrkat yrka(!) verb ngen |dong |kaal| sem/ta´ang begära, kräva

yrke [²'yr:ke] yrket yrken yrkena noun nuntakna kivakna ding a pilna( nasepna ding pilna) arbete som man utbildats för och får sin inkomst av vapai in vateng yrsel ['yr_s:el] yrseln noun lungaam |lungvai omtöcknat medvetande, svindel

yr|vaken -vaket -vakna adj. khanglo | ngaihsun deda som just har vaknat och ännu är yr; nymornad

yta [²'y:ta] ytan ytor noun mun leh gam agolnazah/ aliatna/azaina areal (som är produkten av längd och bredd); utrymme

L a i m a i | 182

yta [²'y:ta] ytan ytor noun atungtham | a kimuthei a tungtham sida som syns utåt, yttersta lager

ytter ['yt:er] yttern yttrar noun vei –tak ah/pan kimawlte ( bawlung suihna ah) anfallspelare på ytterkanten (i fotboll etc) a tuamdang in nai-ngan-zi kipawlna sung

ytterst ['yt:er_st] adv. avallua | a aunglua | mahmah |lua ytterligt

ytterst ['yt:er_st] adv. a ngiam penpen| a nuainung penpen | anuai lam, a nuailam superlative längst ut yxa yxan yxor subst. hei ( sing satna sing suihna hei) redskap att hugga med

zink [sing:k] zinken noun sik ( sikkang- Inn tungkhuh sikkang) ett metalliskt grundämne (Zn)

zoo [so:] zoot zoon zoona noun Ganhing khawina | ganhing khawina huangsung zoologisk trädgård, djurpark

å [å:] ån åar noun lu´ui | gun ( luitui,guntui) mindre vattendrag; ström

åberopar [²'å:bero:par] åberopade åberopat åberopa(!) verb ngen |lak | panpih | etkaak hänvisa till, stödja sig på

åder el. ådra ['å:der] ådern (el. ådran) ådror noun sihui neu | pumpi sung a singluanna sihui kanal för blodet i kroppen

åk åket åk åken subst. pai |mawtaw fordon (vardagligt)

åk åket åk åken subst. tuang | tuang a kidemna ( vuktung tuang kidem) enstaka tävlingslopp (på t.ex. skidor, skridskor)

åker ['å:ker] åkern åkrar noun singkung Ankung suanna ciina leitang | An ciinna lozau jord som man odlar på; (större) område för odling, fält

åker ['å:ker] åkte åkt åk! åka verb tuang ( mawtaw tuang/ meileng tuang) färdas (med fordon) åker ['å:ker] åkte åkt åk! åka verb kituuk | kipaai | taal in tuuk förflyttas (oavsiktligt)

åker dit [å:ker_d'i:t] åkte åkt åka verb man(ma´an) mankhia | mankha åka fast

åker fast [å:kerf'as:t] åkte åkt åka verb man(ma´an)mankhia | mankha( palik ten man) bli tagen (av polisen)

åker på [å:kerp'å:] åkte åkt åka verb lap |kituak (meileng | Bas(mawtaw) cihte) råka ut för, drabbas av

åkeri [å:ker'i:] åkeri(e)t åkerier noun vanpuak leh vanlakna lampi | van pua leh lakna lamtawh kisai transportfirma

åklagare [²'å:kla:gare] åklagar(e)n åklagare åklagarna noun thukhenzum ah thu leh la nei a akhia te´ jurist som inför domstol för talan om ansvar för brott ål ålen ålar subst. gulnga | gul tawh a kibang ngasa en fisk som ser ut som en orm (särskilt Anguilla anguilla)

ålar ålade ålat åla(!) verb awmtai a pai ganhing | khupbawh apai ganhing röra sig som en ål

ålder ['ål:der] åldern åldrar noun kum (kum phazah) | hun antal levnadsår som man har uppnått

ålderdom [²'ål:der_dom:] ålderdomen noun kumtam | khangham lam den tid då man är gammal, hög ålder

L a i m a i | 183

åldersgräns kum kiciangtan | kum kikhenna( gentehna..kum 18 tungsiah) ånga [²'ång:a] ångan ångor noun tuilumhu ( a huu) | a hu akhu te´ (moln av) vatten el. annan vätska i gasform

ångar [²'ång:ar] ångade ångat ånga verb tuilum hu tha tawh with particle förflytta sig med ångkraft

ångar [²'ång:ar] ångade ångat ånga verb a huu tawh um | a hhu tawh huan(nganhuan) | u´umcip ge ifrån sig ånga, ryka

ånger ['ång:er] ångern noun lungnuam lo | kisikkik ( kisik) sorg över något fel man gjort; grämelse

ångest ['ång:est] ångesten noun lunghimawhna | lungkhamna känsla av stark oro el. fruktan

ångrar [²'ång:rar] ångrade ångrat ångra(!) verb dah | lungnuam lo( hih/sep khilhna hang in) känna ånger över, vara ledsen för (något man gjort)

år [å:r] året år åren noun kum den tid det tar för jorden att gå runt solen (365 dagar); tiden från 1 januari till 31 december

åra åran åror subst. gunkuang hawt| gunkuang hawtna redskap att ro med

årlig årligt årliga adj. kumsim(kumsim a piang) | kumkhat bup som inträffar varje år

års|skifte [²'å:r_ssjif:te] -skiftet -skiften -skiftena noun kum beilam| kum beihun övergång från ett år till ett annat

års|tid [²'å:r_sti:d] -tiden -tider noun khuahun ( kumkhat sung a khuahun- tuk-phalbi-khal cihte´) tid på året (sommar, höst, vinter, vår) ås åsen åsar subst. mualpang | kengpang höjdsträckning i naturen, bergsrygg

åsikt [²'å:sik:t] åsikten åsikter noun ngaihsutna | upmawhna | etpak a kimu thei kiim leh paam det som man tror om något, mening, uppfattning åska [²'ås:ka] åskan noun keekkia ging ( guahzuk ciang vanging in kekkia)| vanging oväder med blixtar och muller, åskväder

åskar [²'ås:kar] åskade åskat åska verb keekkia | khuaphia in huih leh guah nasia tak in nung leh zu blixtra och mullra gialkia åskådlig åskådligt åskådliga adj. telnop | telbaih / theihbaih | a kisim thei lätt att förstå, tydlig a siang | a kitel åsna [²'å:sna] åsnan åsnor noun la (sakol la) | mi gina lo-migilo te´ hästdjuret Equus asinus (figuratively "simple (foolish) person")

åt [å:t] adv. ah –aa (a mun lahna leh gen na—a tang ah- tua lai aa om) verb particle nära, inpå

åt [å:t] see äter åt [å:t] prep. ah/a ding i riktning mot

åtalar [²'å:ta:lar] åtalade åtalat åtala(!) verb thukhen zum ah khia ( ta-za suai) anklaga inför domstol åtar sig el. åtager åtog åtagit åta(!) verb tavuan nei | kamciam (sep/bawl/hih dingin) ta som sin uppgift, lova (att göra)

åter ['å:ter] adv kik( khatvei sang atamzaw-kikkik)| tua dan hidan mah in often in compound words än en gång, igen, på nytt

åter ['å:ter] adv. a nunglam pan ah kualkik | ki leh kik(kik) often in compound words tillbaka

återfinner [²'å:terfin:er] återfann återfunnit återfinn! återfinna verb mukik | ngahkik | kilangkik | suakkik finna på nytt, hitta (igen) återgår [²'å:tergå:r] återgick återgått återgå(!) verb paikik | puakkik | koihkik| ciah gå tillbaka

återser [²'å:ter_se:r] återsåg återsett återse verb khatvei kimu kik | kimu kik / a thakin kimu få se på nytt

återstår [²'å:ter_stå:r] återstod återstått återstå verb omlai | cianlai | banglai befinnas kvar, vara över

åtgärd [²'å:tjä:r_d] åtgärden åtgärder noun hihna/sepna/bawl | a ciangtanna / a tehna handling (för att nå ett visst syfte), ingripande, behandling

åtta åttan åttor subst. 8 giat siffran 8; nummer 8 i ordningen

L a i m a i | 184

äcklig [²'ek:lig] äckligt äckliga adj. kihhuai/ ki huai som man känner äckel inför

äga [²'ä:ga] noun anei | Inn leh huang a nei te´ mostly in the plural område med mark som tillhör en gård

ägare [²'ä:gare] ägar(e)n ägare ägarna noun na khat peuhpeuh a nei te´( mawtaw nei-Inn nei) person som äger (något), innehavare

äger ['ä:ger] ägde ägt äga verb neihna ( nei) ha rätt till och förfoga över

ägg [eg:] ägget ägg äggen noun tui ( Ak-vasa cih te´ tu´ui) det som hönan (och andra fåglar) lägger och som kan utvecklas till en ny individ

ägnar [²'eng:nar] ägnade ägnat ägna(!) verb zatkhiat hi | zahtak-kipum piakna tilldela äkta [²'ek:ta] adj. a taktak/ a man / a sit | a kician mahmah inte förfalskad el. konstgjord (also "genuine")

äktar [²'ek:tar] äktade äktat äkta(!) verb kitenna | nupa suahna gifta sig med

äktenskap [²'ek:tenska:p]äktenskapet äktenskap äktenskapen noun kiteng | nupa suahna Inn kuasung (lagligt reglerad) form för samlevnad mellan man och kvinna omkhawpna |kigawmna äldre, äldst ['el:dre, el:st] see gammal

äldreboende kumtam pitek putek te omna leh kikhawina mun älg [el:j] älgen älgar noun asiah america leh europé gam ah om leh kimuthei sazuk golnam hjortdjuret Alces alces älska [²'el:skar] älskade älskat älska(!) verb itna ngaihna känna kärlek till, vara kär i

älskare [²'el:skare]älskar(e)n älskare älskarna noun ngaihno kvinnas partner i ett (tillfälligt) kärleksfrhållande

älv [el:v] älven älvar noun gun större vattendrag, flod ämne [²'em:ne] ämnet ämnen ämnena noun vankhat peuhpeuh nuntakna neilo van- na te det som något är gjort av el. består av, materia, material

ämne [²'em:ne] ämnet ämnen ämnena noun athu ala | mite keksut kekto na kiim leh paam avgränsat kunskapsområde, område som man behandlar

ämnes|lärare [²'em:neslä:rare] -lärar(e)n -lärare -lärarna noun athu leh ala ahilh Sia lärare som undervisar i ett el. två ämnen

ämnes|omsättning [²'em:nesåmset:ning] -omsättningen noun nungtakna nei ganhingte i an leh

tui gawina upptagande, nedbrytning och förbränning av näringsämnen hos levande organism

än [en:] adv. tu ciangdong- sanga ännu, fortfarande

än [en:] adv. atawntung together with relative adverbs

än [en:] conj. tehkaakna ah kizang kammal- zaw( hoih zaw) i förhållande till

ända [²'en:da] ändan ändar noun manta | khawlbawl slut, yttersta del ända [²'en:da] adv. atawntung, ahih hang ciangtanna ciangkhat aom hela sträckan (till en viss punkt)

ända [²'en:da] ändan ändor noun nunglam | taaw | anuailam bakdel hos människa

ändrar [²'en:drar] -ändrade ändrat ändra(!) verb khel| kheek |laih ge annan form el. annat innehåll, förändra

ändå [²'en:då: (el. end'å:)] adv. hang/taleh ( khuadam taleh puanlum silh tuanlo- ci anat hang cisem

veve)

L a i m a i | 185

i alla fall, trots allt

äng [eng:] ängen ängar noun lopa | lopa tung gräsmark

ängel [²'eng:el] ängeln änglar noun vantung mi | misiangtho | Pasian vantung mi en av Guds budbärare och tjänare (vanligen avbildad med vingar och vita kläder)

ängslig [²'eng:slig] ängsligt ängsliga adj. lung himawh | lungkham lungbuai som känner ängslan, rädd lungsim lauthawng änka [²'eng:ka] änkan änkor noun meigong nu | nupi numei a pasa in a sihsan khin te´ kvinna vars man har dött

ännu [²'en:u] adv. thuciang dong | thuhun dong | dong än, fortfarande, alltjämt

äntligen [²'en:tligen] adv. atawpna ah | anunung pen ah till slut, till sist

äpple [²'ep:le] äpplet äpplen äpplena noun apple frukt från trädet Malus silvestris el. domestica

är [ä:r] var varit var! vara verb hi- om used as a copula, befinna sig, finnas

ära [²'ä:ra] äran noun zahtakna | vang | pahtawina buaih berömmelse, heder

ärar [²'ä:rar] ärade ärat ära(!) verb zahtak a thupisakna | pahtawina laipi laidal pia hedra zahtakna pia | pahtawina pia ärende [²'ä:rende] ärendet ärenden ärendena noun tangko-lai taai- kamtai uppdrag ärende [²'ä:rende] ärendet ärenden ärendena noun dawtna | a thu fråga, fall, mål

ärftlig [²'är:ftlig] ärftligt ärftliga adj. gui kizom leh Pu Pa khang a kipan gamluahna som går i arv

ärlig [²'ä:rlig] ärligt ärliga adj. thuman thutak leh zua gen lo | thu ip cih bang nei lo thuman sanningsenlig

ärr [är:] ärret ärr ärren noun apaawn (limna ma apawn) | mualkui mualdawk märke efter ett sår som läkts

ärt el. ärta [är_t:] ärten ärter (el. ärtan ärtor) noun be pum (frukt från) växt av släktet Pisum

ärver ['är:ver] ärvde ärvt ärva verb gam(ga´am) ngah| gamluah överta genom arv

äter ['ä:ter] åt ätit ät! äta verb ne ( An ne , nektheih khat peuhpeuh ne) tugga och svälja (mat); inta (måltid)

ätbar [²'ä:tba:r] ätbart ätbara adj. neklim | a kine thei | nek ding a akilawm som kan ätas (utan risk), ätlig

ätt [et:] ätten ätter noun beh leh phung | Inn kuan | akhang akhang släkt

ättling [²'et:ling] ättlingen ättlingar noun akhang akhang | tu sawn ta sawn efterkommande (inom en släkt)

även [²'ä:ven] adv. zong | na ngawn också

äventyr äventyret äventyr äventyren subst. hanciam na |hahkatna spännande upplevelse (även om "riskabel händelse")

ö [ö:] ön öar noun tui kulh | a kimteng ah tuili om| tui/gul in umcih landområde med vatten runt omkring

öde adj. mi omlo | mi tenglo

L a i m a i | 186

oböjligt inte bebodd, tom (på människor), övergiven öde [²'ö:de] ödet öden ödena noun kam( ka´am- kamthu, kampha) det som man råkar ut för i livet, lott; olycklig händelse

ödla [²'ö:dla] ödlan ödlor noun innhiik cih ginhing neuno te ett kräldjur av släktet Lacerta

öga [²'ö:ga] ögat ögon ögonen noun mit | mittang det man ser med, synorgan, synförmåga

ögonblick [²'ö:gånblik:] -blicket -blick –blicken noun tawmvei | tomno hunsung | mitphiatkal sung kort tidsperiod

ökar [²'ö:kar] ökade ökat öka(!) verb khang in tam leh pung semsem göra större, höja, bli större, växa, tillta khang | tam öl [ö:l] ölet noun bia-biza (beer) mass noun alkoholdryck som görs av malt, humle och vatten

öm [öm:] ömt ömma adj. na- sukkhak thuaklo som gör ont (vid beröring), känslig

öm [öm:] ömt ömma adj. itna ngaihna tawh kidim | zawl- khum- neel kärleksfull, tillgiven

önskan [²'ön:skan] önskan önskningar noun deihna | a hi ding utna | a tungding deihna det som man önskar thupha pia önskar [²'ön:skar]önskade önskat önska(!) verb deihsakna- atungding deihsakna vilja få förverkligad

öppen [²'öp:en] öppet öppna adj. hong- aki hong inte stängd el. låst el. täckt öra örat öron öronen subst. bil ( thuzak theina bil) det som man hör med, hörselorgan

öre [²'ö:re] öret ören örena noun sum- sumtang-sum nen en myntsort öring öringen öringar subst. ngasa-sawizawng tawh aki bang ngasa nam khat laxfisken Salmo trutta

öser öste öst ös! ösa verb bua | buak | khit ( a tui khit-suuk) flytta vätska från en behållare till en annan (även bildligt med avseende på annat än vätska)

öser öste öst ös! ösa verb buak ( guah zu in bua leh buak suuk zuahzuah) falla rikligt (om regn)

öster ['ös:ter] noun nisuahna lam | lei mailam riktning där solen går upp

övar [²'ö:var] övade övat öva(!) verb hihkhawlhna(sin khawlhna-sinna) lära sig genom metodisk träning

över ['ö:ver] adv a tung ah | a kheng asang zaw ah | vallua mer än, utöver

överblick överblicken subst. a vekpi in ahuamding in en-etkaak utsikt över en helhet, helhetssyn

överdos [²'ö:ver_do:s] överdosen överdoser noun zatui zaha akilawmsang atamzaw zang ne alltför hög dos (av medicin, narkotika)

överdrag överdraget överdrag överdragen subst. aom sum zahsang a atamzaw la/thoh det att ta ut mer pengar från konto än man har

överdriver överdrev överdrivit överdriv! överdriva verb a golpi tak aa lak leh etkal khawm in gen leh lahna få något att verka större el. bättre etc överdåd överdådet överdåd överdåden subst. sumzat hang | khutnal | zang ziahziah(sum) slösande lyx

överdådig överdådigt överdådiga adj. alam lua azatna(sum leh paai) | sumzat hang slösaktig lyxig

överens [ö:ver'en:s] adv. ki thukim na | ki thukimna tawh kisai- ki thukim enig, ense

överens|kommelse [²'ö:veren:skåm:else] -kommelsen -kommelser noun ki thukimna lai (sa-chauh) avtal, uppgörelse överfall [²'ö:verfal:] överfallet överfall överfallen noun thakhat thu a buan/do det att överfalla numei buan överfaller [²'ö:verfal:er] överföll överfallit överfall! överfalla verb thakhat in do angripa, anfalla buan/ numei buan överfart överfarten överfarter subst. tembaw tawh khualzinna | lamkan nading mun

L a i m a i | 187

båtresa (till ett bestämt mål)

överger [²'ö:verje:r]övergav övergett(el.övergivit)överge(!)(el.övergiv!)övergiva verb nusia | hawkkhia lämna (för alltid) lemkhia | paikhia övergång övergången övergångar subst. adang khat pan adang ah laih-khen-thuah det att passera från en punkt till en annan, växling, byte

överhopar [²'ö:verho:par] överhopade överhopat överhopa(!) verb a tung ah bua/kaan/khawl överösa

överilad överilat överilade adj. zulhhihna | menglang a hih leh gen/pau alltför snabb, ogenomtänkt

överkast överkastet överkast överkasten subst. lupna tuam- lupna aphah tygskydd över en säng

överklagar [²'ö:verkla:gar] överklagade överklagat överklaga(!) verb ngetkikna-thum kikna- hih kikna begära att en högre myndighet ändrar ett beslut el. en dom överkomlig överkomligt överkomliga adj. a kilawm akituak- kituak- hih zo som man kan klara av

överkäke kha tung gug-kha gul a tunglam överkänslig överkänsligt överkänsliga adj. sisan tawh kilem lo- si tawh kilem lo onormalt känslig, allergisk

överkörd överkört överkörda adj. a kigawi- a kihual- ( mawtaw) som har körts över av ett fordon

överlagd överlagt överlagda adj. gelkhawlna- tawh kizui lampi planerad i förväg

överlever överlevde överlevt överleva verb nungta lai- a nunta lai- nunta suak lai behålla livet (i en svår situation)

överlever överlevde överlevt överleva verb nungta- nungta lai leva längre än

överliggare överliggar(e)n överliggare överliggarna subst. kongkhak vang- pa den pauh omna ribba e dyl som ligger över något

överliggare överliggar(e)n överliggare överliggarna subst sang naupang- pilna sangsin a kah sang naupang person som studerat länge vid universitetet e dyl utan att ta examen

överljuds- förled adj aw/ a gin -sang amanlang zaw som har att göra med hastigheter högre än ljude tagin sang a mangleng ahatzaw vangleng överlupen överlupet överlupna adj. aki sung khawm aki khawl khawm överhopad

överlåter överlät överlåtit överlåt! överlåta verb pia kik-apkik- koihkik- khin –laih-ki tuah ge äganderätten till, lämna över

överlåtelse överlåtelsen överlåtelser subst. kipia-ki ap- khah- phel det att överlåta något; det som överlåts

överläge överläget subst. hoihzawkna mun | ki cianzaw ( zaw) bättre läge än motståndare, fördelaktig position

överlägger överlade överlagt överlägg! överlägga verb thu kikum| thu vaihawm khawm förhandla, diskutera överläggning överläggningen överläggningar subst. hoihtak leh a hi takpi ding in gel- kikum khawm diskussion, förhandling överlägsen överlägset överlägsna adj. a hoihzaw aphazaw | za khanna bättre el. starkare (än någon)

överlägsen överlägset överlägsna adj. mudah huai-etsat huai- hehsuah hua | galbaw´al högfärdig, mallig

överlägsenhet hoihzawkna-phazaw överläkare överläkar(e)n överläkare överläkarna subst. atheihna asiamna atamzaw leh a pilzaw Siavuan chefsläkare på sjukhus

överlämnar överlämnade överlämnat överlämna(!) verb Inn phual dongpuak- Inn ah puak/pia lämna ifrån sig, räcka över ap- pia – koikik- puak överlöpare överlöpar(e)n överlöpare överlöparna subst. a taisim(galkap) agelsim akihemsim te´ person som går över till fiendelägret

övermakt övermakten subst. a hoihzaw asangzaw a thupizaw överlägsen (fientlig) styrka

överman övermannen övermän övermännen subst. tungsiah- ei sang alianzaw- Ulian te´ överlägsen motståndare övermått övermåttet subst. aval lua- atamlua-( lua)

L a i m a i | 188

överflöd

övernattar övernattade övernattat övernatta(!) verb zantaam- zangiak-giak ligga över natten, sova över

övernaturlig övernaturligt övernaturliga adj. alamdang tuam vilvel- mihing hihtheihloh na lamdang mystisk, oförklarlig

överordnad överordnat överordnade adj. za khanna-za sang zawkna- a hoihzaw- a sen sangzaw som har högre rang

överraskande adj. lamdangsak huai- lamdang sakna( lamdang sa) oväntad, förvånande

överraskar överraskade överraskat överraska(!) verb lamdang sa förvåna, komma på, överrumpla

överresa överresan överresor subst. lamka bawm- lamkanna ding mun- kantan överfart

överrock överrocken överrockar subst. puantungsilh a tualpi lång rock som bärs utomhus

överrumplar överrumplade överrumplat överrumpla(!) verb lam et lohpi aa lamdangsak vatna ta med överraskning, överraska överröstar överröstade överröstat överrösta(!) verb nakpau- awsang in pau- awsang tawk kizelsak låta högre än, ropa högre än

överseende överseendet subst. lungsim deihna zui – lungduai- zui/mang tålamod, fördrag

överser översåg översett överse(!) verb mu napi phal ha överseende med översikt översikten översikter subst. a thubulpi teng- a toma lakna- ettel/ veel sammanfattning av grunddragen

översittare översittar(e)n översittare översittarna subst. zawhthawhbawl- aneuzaw tetung zo thawh person som förtrycker andra

överskattar överskattade överskattat överskatta(!) verb kiphat ( neihzah sang atamzaw nei-in kigen kiphat) värdera el. beräkna alltför högt aval in sim/tuat/gel överskott [²'ö:ver_skåt:] överskottet noun aval- aval van- aleet- dimval dimle´et det som är för mycket av något, överflöd

överskrider överskred överskridit överskrid! överskrida verb a kiphal/ aki ciantanzah sang atamzaw/valzaw gå över el. passera (en gräns) (endast bildligt) septheihna akiphalzahna sang a tamzaw sem överskrift överskriften överskrifter subst. A thulu rubrik, titel

överskuggar överskuggade överskuggat överskugga verb nakpitak leh thupi kizat zawktuakna- kilangzaw få annat att verka mindre viktigt

överskådlig överskådligt överskådliga adj. theihkhawlh zawhna- theihkhawlh theihna som man har överblick över, översiktlig, klar och tydlig

överslag överslaget överslag överslagen subst. manlang a gelna pak leh ngaihsutna pak(a kimang nailo

ding) grov beräkning

överspelad överspelat överspelade adj. kimawlna ah gual zo överlistad av en bättre spelare (sport)

överspelad överspelat överspelade adj. a bei sa- khengkhin passerad, inte aktuell

överspänd överspänt överspända adj. kaanglua,khau a kithuah tuumtheih- lauthawng gawp spänd till det yttersta, nervös

översta adj. a sangpen - a tungpen - a dawnpen superlativ som finns längst upp

överste översten överstar subst. Bumu´u ci( Ulian, Sia) officer av högre grad som vanligen är chef för ett regemente

överstiger översteg överstigit överstiga verb hoihzaw (zaw)- kheng - tamzaw vara mer el. större än

överstökad överstökat överstökade adj. mansiang- manta (snabbt) avklarad

översvallande adj. kipak-gualnuam-lungnuam in kipak överflödande

översvämmar [²'ö:ver_svem:ar] översvämmade översvämmat översvämma verb tui letkhia- tui tamlua täcka med vatten tuikhang- tuiciimtung- tuitam lua

L a i m a i | 189

översyn översynen översyner subst. enkik leh sitkik gelpha phatak aa ngaihsun kik granskning (i efterhand)

översynt översynt översynta adj. a gamla bek hoihtak kimu thei- agamla et na långsynt (motsats närsynt ) översållad översållat översållade adj. ki thehthang- aki tuamciip –ki ukcip helt täckt, beströdd

översätter [²'ö:ver_set:er] översatte, översatt, översätt!;versätta verb lai a at kik te´(gentehna sweden lai pan

Zo lai)

lai gelhkik –a khiatna kibang lian-in at kik överföra från ett språk till ett annat

översättare översättar(e)n översättare översättarna subst. pau dangkhat pan a dang ah lai a at kik agel te´ person som översätter

översättning översättningen översättningar subst. lai atkik na–( pau khat pan pau dang khat ah ) det att översätta; den text som översatts

övertag övertaget noun hoihzaw- phazaw | hatzaw- metzawkna bättre läge, försprång

övertag övertaget noun sumpia| aman pia (gtn-innsap man pia) det att överta (särskilt "pengar som betalas till en gammal hyresgäst av en ny hyresgäst vid

övertagandet av bostaden")

övertalar övertalade övertalat övertala(!) verb hanthawn – thapia – lungkim/ santheih nading in gen (genom att tala) förmå någon att göra något

övertalning övertalningen övertalningar subst. lemtuah – hanthawn – ngai dide det att övertala

övertar övertog övertagit överta(!) (el. övertag! övertaga) verb nasepna thuvanpi leh tavuan anei akem även lös sms ta emot och fortsätta med, ta hand om kem-don- a vekpi in leigai övertid övertiden subst. hunval – hun aval arbetstid utöver den normala enligt arbetstidslagen får man inte arbeta över mer än 200 timmar per år

om inte kollektivavtal eller dispens från arbetarskyddsstyrelsen anger annat

övertog se övertar överton övertonen övertoner subst. a awkhan- a aw gingsak zaw-ngaihsakzaw högre ton än grundtonen (bildligt i plural "subtila nyanser")

övertramp övertrampet övertramp övertrampen subst. a kiphalna a kiciangtan na sang tamzaw/khengval upphopp (i t ex längdhopp) för långt fram på ansatsbrädan

övertrasserar övertrasserade övertrasserat övertrassera(!) verb ii ban(bank) pan sum aom zahsang atam

la/thoh ta ut mer pengar än vad som finns på kontot

överträder överträdde överträtt överträd! överträda verb kuaivang- sukha in kisia – hihsia guap bryta mot (bestämmelser)

överträffar överträffade överträffat överträffa(!) verb hoihzaw- phazaw (zaw) vara bättre än, vara överlägsen

övertygar övertygade övertygat övertyga(!) verb thuzawh a thu umsak få (någon) att tro el. bli säker på

övertygande adj. umsak zo thuzawhsak zo som övertygar en, trovärdig

övertygelse övertygelsen övertygelser subst. upna kip-mawhsakna amah leh amah akhilhna

phawkna det att vara övertygad (även uttryck för detta "fast förvissning")

övertänkt adj kidawm tak a ngaihsutna - lungsim sung ah gelna ngimna övervakar övervakade övervakat övervaka(!) verb vil – kem – don - encik ha uppsikt över, kontrollera

övervakare övervakaren övervakare övervakarna subst. avil akem adon a encik lampan Ulian (tidigare beteckning för "kontaktperson")

övervarar övervarade övervarat övervar! övervara verb kihel- pai (pawibawlna khat peuhpeuh ah ) vara närvarande vid en hel ceremoni e dyl övervikt övervikten subst. thaulua – a gihna tamlua- a gihna vallua alltför hög vikt

överviktig adj thauluatna – a ngeina zahding sang a gihna tam/val övervinner övervann övervunnit övervinn! övervinna verb zo – gualzo – maban tun endast fast sms besegra, få bukt med

L a i m a i | 190

övervintrar övervintrade övervintrat övervintra(!) verb phalbi bei – phalbi khengval stanna över vintern

övervåning övervåningen övervåningar subst. atung ( inn that tung) andra våningen (i ett tvåvåningshus)

övervägande adv. tha nehzawhna-thahat huvudsakligen, till största delen övervägande övervägandet överväganden övervägandena subst. ngaihsutna lak ah hel - ngaihsutsak det att överväga, eftertanke

överväger [²'ö:vervä:ger]övervägde övervägt överväg! överväga verb kidawm in ngaihsun – lungsim sun gel tänka igenom (noga), fundera på upmawh – upmawh sansat-ngaihsutna överväger [²'ö:vervä:ger] övervägde övervägt överväg! överväga verb atamzaw – atamzaw tham ahi apiang vara fler, dominera

överväldigar överväldigade överväldigat överväldiga verb zel – zel gawp -zo ta överhand över (någon), besegra (om svåra känslor)

överöser [²'ö:verö:ser] överöste överöst överös! överösa verb khawm in khawl – sung ge stora mängder av något

övning [²'ö:vning] övningen övningar noun kisin – tampi vei kisin na det att öva, träning

övningsbil a hawl sinna mawtaw övnings|körning -körningen -körningar subst. mawtaw a hawl a kisin – mawtawn hawl kisin praktisk träning i bilkörning (under en lärares ledning)

övningskörning anordnas vanligen av privata trafikskolor

övnings|lärare -lärar(e)n -lärare -lärarna subst. kisinna leh hih taktakna ah hong hilh Sia lärare i övningsämne

övnings|ämne -ämnet -ämnen -ämnena subst. a taktak aa khuttawh hih/sin/sepna tawh kisai ett av skolämnena teckning, musik, slöjd, gymnastik

övre adj. a tunglam – a khunglam komparativ som finns högre upp

övrig [²'ö:vrig] övrigt övriga adj adang – a tuamdang ö|värld -världen -världar subst. tuikulh – tuikulhhawn- tuikulh atamna en stor grupp öar

L a i m a i | 191

Natna tawh kisai kammal pawlkhatNo index entries found.

andfåddhet nak hamham, gim/tawl ciang aa nak hamham

andnöd huihdik khamlo, a k icing zah ding huih dik zolo

blindhet mittaw

blixt-smärtor na zakzak

blod i avföring ek sung ah sipa/siom

brännande känsla sa hauhau

diaarré sungpai

diabetes zunkhum, sikhum

dövhet beng ngawng

eksem ciphual, na khat peuh tawh ki lem loh ciang ciphual

feber cisa

förlarmningar(arm) zaw, (khutzaw)/ li phiat

förstoppning ek khaak, sung pailo

gasbildning gilpuak, huih vei

halsbränna gonghsa (gawlsa)

hematom (blåmärke) dup (na khat tawh kitah khaak ciang a a dup)

hemorrojd nel dawk (dula)

hepatit sin natna, cieng

hjärninfarkt khuak natna (khuak sung sihuai mun khat pan khaak)

hjärtinfarkt lungtang natna (lungtang sihuai mun khat pan khaak)

hjärtsvikt lungtang in pumpi aa ding si a sam zah in puak zo nawnlo

huggandesmärta sun zakzak a ana

högtboldtryck si khang

illamående sungnim, luaksuak

L a i m a i | 192

inkontinens zun ip theilo, zun ip zolo

klimateriat niinka´ang, niinbei

klåda thaak (thak), cithak

knip (magen) na teta, (gilna teta)

knöl cibawk

kramp (vad) sazang kikang, (tansa tai)

kräkar lua

kväljningar luaksuak, luanuam in awk

ljumsbråk ciil kia, gilzang kia

livmoder naubu

lös avföring ek tui/ ek nem

myrkrypningar citung miksi kah dan aa veina nam khat

menstruation niinnei (numei ngeina niinnei)

obehag omdan nuamlo, hek nuamlo

ont/smärta /värk/ na, golh

rapningar(rapa) ik

rodnad meima piang nuam aa san velval

sockerdricks-känsla ci hik

stark trötthet thazawm, ngaplo, thabei, gim

sura uppstötningar gilpuak in gilsung pan dang tawn ah a thuk ik khia

suddig syn muh theih na mang (mit mang)/ hoih tak mu thei lo

sveda taak

svullnad bawk, cibawk

synnedsättning khua mu thei lo semsem, mit mang semsem

sår meima

L a i m a i | 193

torrhosta bukkhuh vei ( bukkhuh keu)

trängningar zun siip, zum thak hak, zum tawm tawm bekpai

tuberkulos TB natna

uppkördhetskänsla gilpuak, gilsung kitawk

vinögd/skelögd mithem, mitkai

ömhet sukkhaak ciang na