svenska polisfÖreningens tidskrift nr 4/2010 · vikten av att informera läkemedelsverket...

Nr 4/2010

SVENSKA

POL ISFÖREN INGENS T IDSKRIFT

Prevention, piss och påföljderStäller upp mot narkotika och våldÖverförskrivande läkare åtaladLäkemedelsassisterad behandling för drogmissbrukare

Prisbelönt redaktör

1svenska narkotikapolisföreningen 4-10

INNEHÅLLordföranden har ordet ............................................................................2

info från styrelsen ...................................................................................3

redaktörens spalt ..................................................................................3

snpf:s redaktör belönas .......................................................................6

inbjudan till snpf:s utbildningskonferens i örebro ...............................7

så fungerar drogtester .........................................................................10

prevention, piss och påföljder ..............................................................14

otillräcklig lag om drogtester ................................................................18

Unga kris breddar sin antidroginformation i skolor ............................22

ställer upp mot narkotika och våld .......................................................26

Mia delar med sig av sina erfarenheter ................................................30

svenska krogpoliser i new York ..........................................................34

stora narkotikabeslag vid trafikrazzior .................................................38

överförskrivande läkare åtalad ............................................................42

Hög dödlighet hos narkotikamissbrukare .............................................46

info från skl: vad nytt på spice-fronten .............................................50

rättsrutan: alternativa metoder att stoppa narkotika ...........................51

notiser: världen runt ............................................................................54

landet runt ..............................................................................55

aktiv drogbekämpning i norrbotten ......................................................58

snpf-utbildning i kalmar drog fullt hus ...............................................61

läkemedelsassisterad behandling för drogmissbrukare ......................64

Musikterapi på behandlingshem ...........................................................69

De öppna drogmarknaderna i oslo ......................................................72

Boktips ..................................................................................................76

lösning och vinnare till kryss 3-10 ......................................................78

stipendierutan ......................................................................................78

kryss 4-10 ............................................................................................80

svenska

NarkotIkapoLIsförENINgENstidskrift

aNsVarIg UtgIVarE:Mika Jörnelius

CHEfrEDaktör:gunnar Hermansson

rEDaktIoNskoMMIttÉ:gunnar Hermansson (gH)Jonas Hartelius (JH)lennart karlsson (lk)Jessica vikberg (Jv)

aDrEss:snpf:s tidningpolismyndigheten i västra götalandlkp – narkrBox 429401 26 göteborgtelefon: 070-751 53 71Webb: www.snpf.org

sVENska NarkotIkapoLIs-förENINgENs aNNoNsaVDELNINg:c/o Mediahuset i göteborg aBMarieholmsgatan 10415 02 göteborgtelefon: 031-707 59 55fax: 031-84 86 [email protected]

MEDLEMskap 150 kr pEr Åransökan om medlemskap inges tillstyrelsen svenska narkotikapolis-föreningen;Box 429, 401 26 göteborgtel: 010-562 83 53. ansökan via hemsidan www.snpf.orgpostgiro snpf 63 73 06-2

aDrEssÄNDrINg:skicka e-post till [email protected] eller ring tel 010-562 83 53.

MaNUsstopp:1 februari 2011. Utgivning v.10-11, 2011. skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp [email protected]

oMsLagEt:snpf:s redaktör får journalistpris. foto: sCi

proDUktIoN oCH trYCk:Åkessons tryckeriaktiebolagBox 148, 361 22 emmabodatelefon. 0471-482 50

issn 1101-6817

4/10 Årgång 23

sidan 58

sidan 38

39SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-1038 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-10

Bakgrund2009 beslutade operativa ledningsgruppen i Uppsala att man skulle genomföra fyra trafikrazzior under året. Myndigheten skulle ta till vara på all kompetens som var tillgänglig för att på bred front bekämpa och upp-daga mängdbrott samt trafikbrott på de stora vägnäten i Uppsala län.

Uppdraget att organisera samt genomföra razzian fördelades på personal från trafikavdelningen samt gatulangningsenheten våren 2009. Man bestämde sig för att förlägga trafikrazziorna på torsdagar för att maximera upptäckten av fordon som transporterar narkotika. Man bestämde även att man under året skulle genomföra två razzior dagtid samt två razzior kvällstid. Några veckor senare genomfördes den första trafikrazzian. Efter fyra genomförda razzior hade myn-digheten producerat 2994 blås, 45 ringa narkotika-brott, 30 drograttfylleri, 100 talet ordningsbotar samt primärrapporter, 15 olovliga körningar, 9 gripna varav en för 12 gram heroin, flertalet utmätningar av krono-fogden samt 100 tals utlänningskontroller. Ingen hade förväntat sig detta resultat.

I slutet av september i år genomfördes den femte och mest lyckosamma razzian sedan uppstarten.

UppläggMed hjälp av transportstyrelsens vägmärken och for-don styrs trafiken sakta men säkert in mot trafikplatsen Mora Stenar. Trafikregleringen började ca 500 meter innan rastplatsen. Cirka 100 meter innan infarten till trafikplatsen Mora Stenar ser trafikanterna för första gången polisen. Polisen som trafikanterna mötts av har till uppgift att profilera och sålla personer och fordon som passerar sakta förbi.

Uppgiften delas av poliser från trafikavdelningen samt gatulangningsenheten.

Sållningspatrullen står i förbindelse med stopperpa-trullen via radiosystemet Rakel. De intressanta bilarna vinkas in till kontrollplatsen av stopperpatrullen. Därefter vinkas bilarna fram till kontrollpersonal som består av personal från trafikavdelningen, gatulang-ningsenheten, närpoliser samt aspiranter med hand-ledare. Stopperfunktionen meddelar även om vissa invinkade bilar är intressanta ur narkotikasynpunkt.

På kontrollplatsen samverkar polisen med personal från Kronofogdemyndigheten.

Efter genomförd kontroll slussas fordonen ut från trafikplatsen. För att passera sista utposten av trafik-platsen får förarna av fordonen uppvisa blåsröret som de får med sig i samband med kontrollen.

Avrapporteringen av de uppdagade brotten sker på plats med hjälp av flertalet MOBASA datorer (upp-kopplade till polisdatanätet) samt med hjälp av telefon-samtal till tursekreterare som befinner sig i polishuset.

För att kunna hantera påverkade förare finns både sjuksköterska samt Evidenser på plats. Evidenser är ett portabelt bevisinstrument för provtagning vid miss-tänkt rattfylleri.

Minst två narkotikahundar hjälper till för att genom-föra husrannsakningar i fordon.

Kvalitetssäkring av ärenden sker med hjälp av en polisiär förundersökningsledare på plats.

Senaste trafikrazzianDen senaste trafikrazzian skedde i slutet av september en fin höstkväll. Förväntningarna var höga då de sex tidigare trafikrazziorna inte hade gjort någon besvi-ken.

Strax efter klockan 21 på kvällen kontrollerades en grön pickup med tre personer. Vid samtal med perso-nerna uppgav de att de hade varit till Stockholm och nu var på väg hem till Borlänge. Samtliga upplevdes som nervösa. Föraren blev misstänkt för drograttfylleri samt båda passagerarna för ringa narkotikabrott genom eget bruk. I samband med husrannsakan i bilen anträffades det en ryggsäck som innehöll tre kilo hasch. Samtliga tre greps misstänkta för grovt narkotikabrott.

Kort därefter kontrollerades en bil med två perso-ner. Passageraren var märkbart påverkad av narkotika. Varken föraren eller passageraren förekom hos polisen. Föraren blev misstänkt för drograttfylleri samt passa-geraren misstänkt för ringa narkotikabrott genom eget bruk. Vid visitering av passageraren anträffades det 70 gram portionsförpackat hasch samt marijuana.

Vid midnatt kontrollerades en bil med tre personer. Samtliga blev misstänkta för narkotikabrott genom eget bruk samt föraren även misstänkt för drograttfyl-

leri. Efter husrannsakan i bilen med hund återfanns 400 gram hasch som låg väl dolt under baksätet.

Vid 01-tiden genomsöktes en bil då föraren blev misstänkt för drograttfylleri. I bagageluckan anträf-fades det en Airbag som var stulen.

Efter trafikrazzian hade vi sju personer gripna miss-tänkta för narkotikabrott/grovt narkotikabrott. Vi hade sökt i 13 bilar med hjälp av narkotikahund, sju personer var rapporterade för ringa narkotikabrott, sex personer var rapporterade för drograttfylleri, två personer var rapporterade för brott mot knivlagen, närmare 700 utandningsprover genomfördes, 19 fly-gande inspektioner, 100 talet utfärdade ordningsbotar, 91 utlänningskontroller.

På väg hem efter trafikrazzian visste jag inte om jag skulle vara glad eller förtvivlad. Vi hade på en vanlig torsdag beslagtagit tre och ett halvt kilo cannabis utan underrättelser eller längre spaning. Hur mycket narko-tika missar vi på de dagar vi inte har trafikrazzia? ■

Stora narkotikabeslag vid trafikrazzior

-Oj va många ni är, har det hänt någonting?

Det var många bilister som reagerade på det antal poliser som de möttes av när de vinkades av från E4 och in till trafikplatsen Mora Stenar strax söder om Uppsala.Detta var den tredje trafikrazzian av fyra planerade för året. Närmare 700 fordon strömmade igenom razzian mellan klockan 18 och 01 en vanlig torsdag.

TEXT OCH FOTO: INSPEKTÖR OMID FARHAND, GATULANGNINGSENHETEN UPPSALA

Trafikpolis- och narkotikapolisarbete i en bra kombination.

Ett av många narkotikabeslag gjordes i en ryggsäck som innehöll tre kilo hasch.

Mil

JöM

Är

kt Åkessons trY

Ck

er

i

liCensnUMMer 341093

58 59SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-10

Åsa Dahlberg och Gunnar Hermansson, ansvariga för upplägget och genomförandet, inledde med en

kort information om Svenska Narkotikapolisföreningen, eftersom seminariet var öppet för alla inom rättsväsen-det.

TF länspolismästaren i Norrbotten, Per Karlsson, höll ett kortare inledningsanförande, där han framhöll att Norrbotten fortfarande har en specifik narkoti-karotel som ofta samverkar med andra myndigheter i det egna länet och med polis och tull i Finland. Drogbekämpningen bedrivs effektivt och det är viktigt att personalen utvecklas, till exempel genom utbildning om droger, vilket Per Karlsson menade till stor del numera sker genom SNPF:s försorg.

Många nya Internetdroger i årHittills under 2010 har 14 substanser klassats som narkotika. Fyra av dessa är syntetiska cannabinoider och ytterligare 11 syntetiska cannabinoider regleras sedan den 1 oktober av lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Allt fler nya missbrukssubstanser lanseras via Internet och försäljningen sker öppet på olika svenska hemsidor tills drogerna förbjuds genom beslut av regeringen.

Gunnar Hermansson redogjorde för detta och om vikten av att informera Läkemedelsverket respektive Folkhälsoinstitutet om nya och ännu ej reglerade dro-ger som upptäcks på marknaden. De båda myndighe-terna ansvarar för att samla in och sammanställa till-räckligt med information för att regeringen ska kunna fatta beslut om lagreglering av nytillkomna droger.

Myndigheterna ligger ändå flera steg efter, men den nya lagen om förstörande av vissa hälsofarliga miss-brukssubstanser, som troligen kommer att införas den 1 april 2011, kommer att underlätta för tull och polis att omhänderta nya droger betydligt tidigare än vad som nu är fallet.

Anabola steroider och Operation LiquidAnabola steroider (AAS) och de övriga preparaten som omfattas av dopningslagen vållar en del svårig-heter när det gäller att göra en total mängdberäkning och bestämma straffvärdet av beslagtagna preparat. Gunnar Hermansson berättade om en metod han föreslagit för mängdberäkning av dopningslagens alla

preparat, en metod som tillämpats i Operation Liquid, det stora dopningsärendet som utretts av polisens aktionsgrupp Nordsam i Umeå och Sundsvall.

Jari Kiemunki från aktionsgruppen i Umeå berättade att upprinnelsen till ärendet var ett beslag av anabola steroider som gjordes av tullen på Arlanda den 3 maj 2009. Ett postpaket från Spanien, adresserat till en man i Sollefteå, innehöll 7 halvliters olivoljeflaskor. Innehållet var däremot inte olivolja utan anabola ste-roider i vätskeform för injektion. Efter några veckor kom ytterligare ett liknande paket med 10 olivoljeflas-kor adresserat till en annan bulvan.

Genom bland annat telefonavlyssning och fysisk spaning lokaliserades en kroppsbyggare i Umeå som den egentlige mottagaren av flaskorna och sedermera huvudman i hela ärendet.

Umeåbon mottog också paket från Spanien som innehöll 10 ml tomma injektionsflaskor, kapsyler, etiketter och annat som behövdes för att fylla den insmugglade vätskan i injektionsflaskorna. Sedan de små flaskorna förslutits med speciell utrustning och försetts med etiketter, skickades de av Umeåmannen till återförsäljare i Karlstad, Örebro, Göteborg och Malmö. På de välgjorda etiketterna framgick preparat-namn, AAS-substans och mängd samt företagsnamnet Dutch Lab.

Avsändaren i Spanien, en serb som under flera år bott i Sverige, försåg mottagare i flera länder med steroidvätska och övrig utrustning. Det egenhändigt påhittade namnet Dutch Lab kan ha förekommit på AAS-marknaden sedan 2002.

Ärendet utreddes inledningsvis av polisen i Sundsvall innan det uppgraderades till grov organiserad brottslig-het och aktionsgrupperna tog över i september 2009. Jari Kiemunki och hans kollegor i Umeå fick ansvar för en del av ärendet och började med att bearbeta och analysera 800 inspelade telefonsamtal och annat insamlat material.

Efter ytterligare tre månaders spaning och utredning deltog ca 400 poliser, inklusive den nationella insats-styrkan, i ett samordnat tillslag på 12 orter från Umeå till Spanien. 30 personer greps som planerat, men huvudmannen i Spanien lyckades undkomma. Hans sambo greps och fördes till Sundsvall liksom mängder av beslagtaget gods.

Svensk-serbens affärsidé var att importera AAS-substanser i pulverform från Kina, blanda upp med oljor och förpacka i olivoljeflaskor i Spanien och där-efter sälja vidare till kontaktpersoner i olika länder, däribland till kroppsbyggaren i Umeå.

Umeåbons återförsäljare var i sin tur ”egna företaga-re” som sålde diverse steroidpreparat via Internetforum eller hemsidor. Var och en hade en grupp medhjälpare omkring sig, för att ta emot försändelser, skicka paket, hantera pengar och utbetalningar, lagerhålla varor m.m.

Tio månader efter tillslaget åtalades ett 70-tal per-soner. Operation Liquid saknar motstycke i mängden beslagtagna preparat, antalet åtalade och antalet rät-tegångsdagar.

Rättegången inleddes den 1 november 2010 och leds från tingsrätten i Sundsvall. De åtalade och deras försvarare sitter i ytterligare fem tingssalar på res-pektive hemorter. Sambandet sker med videolänk via stora bildskärmar. Med tre planerade rättegångsdagar i veckan kommer processen att pågå till någon gång i maj 2011. Den beräknade kostnaden för enbart rätts-processen beräknas till ca 100 miljoner kronor.

S.A.N.N. ett antidopingprojekt i NorrbottenJohan Öhman från Norrbottens idrottsförbund är projektledare för S.A.N.N., som står för Samverkan

Antidoping, Nätverk Norrbotten. Det är ett samver-kansprojekt mellan idrotten och olika aktörer i samhäl-let, däribland polisen och tullen.Enligt Johan Öhman står elitidrotten för en mycket liten del av dopningsfallen. Missbruk av anabola steroider och andra dopningsmedel sker oftast bland motionsidrottare och i andra grupper i samhället. Det är många fler som injicerar anabola steroider än narkotika som heroin och amfetamin. Dopning är ett samhällsproblem som också samhället får betala för, bland annat genom ett okänt antal våldsbrott.Projektet S.A.N.N. riktar in sig på antidopingarbete i samhället genom kompetenshöjning av nyckelper-soner och kvalitetssäkring av gym i alla kommuner i Norrbotten. Arbetet syftar också till att om ett par år bilda länsnätverk, där även länsstyrelsen, landstinget och Kommunförbundet medverkar

Tullverkets Norrlandsfunktion fick en rivstartSeminariet avslutades med att Göran Kandelin, som är förundersökningsledare vid Tullverket och stationerad i Haparanda, berättade om två större narkotikaären-den som den nya Norrlandsfunktionen fick ta sig an direkt efter starten förra hösten.Det ena gällde 1000 LSD-trippar som två män från Skellefteå köpt i Amsterdam och postat i fyra gratula-tionskort till en kamrat hemma. Breven stoppades och beslagtogs på Arlanda.Ungefär samtidigt upptäckte tullen på Arlanda en tavla innehållande kokain i en postförsändelse från Argentina. Mottagaren var en bulvan i Skellefteå.Båda ärendena slutade med långa fängelsestraff för de inblandade och tullens utredare och spanare fick en hel del nyttiga erfarenheter. ■

Aktiv drogbekämpning i NorrbottenSNPF:s årliga Norrlandsseminarium hölls i Luleå den 25 november. Trots 20-gradig kyla samlades 75 deltagare på Nordkalotten Hotell & Konferens för några timmars utbildning.

För att kunna förvara och presentera alla beslagtagna pre-parat i Operation Liquid och all utrustning för den illegala tillverkningen av anabola steroider, har polisen hyrt in sig i ett bergrum i Sundsvall. Utrymmet disponeras i vanliga fall av tullen för förvaring av beslagtagen sprit och cigaretter.Foto: Polisen

Göran Kandelin från Tullverket t.v. ses här tillsammans med Åsa Dahlberg, SNPF/narkotikaroteln i Norrbotten, och Johan Öhman från Norrbottens idrottsförbund.Foto: Ewa Olsson

2 svenska narkotikapolisföreningen 4-10

Nå, hur gick det i omröstningen i Kalifornien med proposition 19 om legalisering av cannabis den 2 november 2010?

Det blev ett nej, inte ett rungande nej, men ändock ett nej med ca 56-57 % stöd i folkomröstningen. Det verkade vara kört ett tag men folkomröstningen tog en vändning när justitieministern Eric Holder slog fast att den federala regeringen kommer att fortsätta ingripa mot marijuana oavsett vad som beslutas i Kalifornien. Det finns ju nationella lagar som förbjuder prepara-tet.

Så Cannabusiness-frågan lever allt jämt och kom-mer sannolikt att fortsätta fram till det kommande presidentvalet i USA 2012. Sedan återstår att se vilken roll drogfrågan får i den valkampanjen.

Vi kommer att få mer information om detta, när Gill och Jessica kommer tillbaka ifrån CNOA-konferensen i Los Angeles.

Tillbaka till verkligheten i Sverige och då till ”mitt” Västra Götaland.

Enheten där jag arbetar fick i uppdrag att åka till en stad utanför Göteborg för att tillsammans med kollegorna på plats försöka avbryta en våldstrappa mellan två förortsgäng utan vare sig namn eller s.k. färger eller västar. Visst fanns det en trivial orsak till den väpnade konflikten även denna gång. Som van-ligt beväpnar man sig till max för att gå som vinnare ur konflikten, som vanligt är det totalt livsfarligt för tredje part att röra sig och överhuvudtaget att bo i den aktuella stadsdelen.

Uppgiften blev därmed ganska enkel och akut, gå ut och avbryt konflikten INNAN någon blir skadad/mördad. De hade försökt ett par gånger mot varandra och misslyckats.

Vi lyckas tillsammans med andra enheter ifrån LKP, piket och andra lokala resurser att gripa fem personer på ett par dagar. Vi gör beslag av handeldvapen, auto-matvapen, tungvästar och ballistiska hjälmar! Fyra personer blir anhållna och sedan blir det som vanligt, dessa fyra blir inte häktade. Varför inte?

Vem skall ta över och försöka om både polis och åklagare misslyckas? Vem i rättsväsendet kör vidare? Finns det någon? Vapenlagen, hur var det med den egentligen?

Passade på att ringa för att se om det hade lugnat ner sig i och med alla gripandena och kontrollerna som genomfördes under totalt fyra dagar. Svaret var tyvärr givet, ytterligare en skottlossning, denna gång ut ur en lägenhet och ut i ett trapphus. Ingen skadad denna gång heller.

Det måste börja hända något med rättsväsendets totalsyn på vapenbrott snarast.

Händelsen som sådan är ju knappast något nytt under solen i vare sig Västra Götaland, Malmö eller Stockholm.

Ett olagligt vapen = ett år i fängelse ”utan att passe-ra gå” blir mitt förslag i den debattlösa vapenfrågan.

Nästa vecka kommer styrelsen att åka till Örebro för att kvalitetssäkra ALLT på plats. Då menar jag allt ifrån provligga några sängar till att äta den tänkta bankettmenyn.

En viktig del för oss är att ta fram en preliminär budget, så att vi kan få fram ett underlag på hur många medlemmar vi kan ta emot utan att föreningen går i ”konkurs”.

Programmet är i stort spikat och det känns lite kon-stigt att sedan värka fram konferensprodukten i ytter-ligare fem månader innan den skall genomföras.

Visst blir det förändringar in i det sista, men nu är det upp till Er att inte vänta för länge med anmälan!

Slutligen vill jag uppmärksamma vår eminente redaktör, han har fått Svenska Carnegie Institutets journalistpris för 2010.

Del av motiveringen ”priset tilldelas Gunnar Hermansson för hans redaktionella utvecklingsarbete som gjort Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift till ett ledande forum för journalistik och professionell bevakning av narkotikabrottslighet och narkotikabe-kämpning”. Grattis Gunnar, du betyder mycket för föreningen och gör ett otroligt arbete med tidningen!

God jul och Gott nytt År!

ordförandenhar ordet

Info från styrelsenViktigt om plusgirokontonSNPF:s plusgirokonto 63 73 06-2 får i fortsättningen enbart användas för inbetalning av medlemsavgifter.

SNPF har nu också ett nytt plusgirokonto 56 50 25-4 som i fortsättningen ska användas till konferensinbetalning och alla övriga inbetalningar. Från detta Plusgiro kommer även alla före-ningens utbetalningar ske.

Tänk på att i de fall arbetsgivaren betalar in avgiften för konfe-rensen måste ni informera om det nya plusgirokontot.

SNPF:s utbildningskonferens maj 2011Vi flaggar nu för att utbildningskonferensen 2011 går av stapeln i Örebro den 6-8 maj. Programmet spikas nu i december och för mer detaljer, titta på sidan 7 i tidningen.

Stödmedlem i SNPF För dig som enligt stadgarna inte kan bli medlem i SNPF finns nu möjlighet att via en länk på vår hemsida anmäla dig som stödmedlem i Narkotikapolisföreningen. Stödmedlem kan alla privatpersoner bli som sympatiserar med föreningens mål och syften. Som stödmedlem kommer du att få tidningen hemskickad med fyra nummer per år. Vidare kommer du att få information i form av e-postutskick om aktiviteter, öppna föreläsningar och semina-rier, samt ett nyhetsbrev som utkommer två gånger per år och som också sändes ut via e-post.

Stöttepelare är en form av stödmedlemskap i SNPF, utfor-mat främst för företag och organisationer, men naturligtvis också för enskilda personer.

Läs mer på www.snpf.org

Extra tidning på temat BostadI början av november gav vi för fjärde året ut ett specialnummer av SNPF-tidningen. Denna tid-ning distribueras till företag och annonsörer som stödjer Svenska Narkotikapolisföreningen genom annonsering. Medlemmar i SNPF och alla andra kan läsa den i sin helhet i pdf-format på www.snpf.org/Tidningen.

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR


redaktörens spaltDet brukar vara redaktören som bestämmer omslagsbilden och ytterst avgör innehållet i tidningen. Men inte denna gången. Jag fick vika mig för mina medarbetare.

Givetvis är jag mycket glad och hedrad och naturligtvis överraskad över Carnegie Institutets journalist-pris, men äran tillfaller också mina engagerade kollegor i redaktionen, som gör ett fantastiskt hedervärt arbete, och naturligtvis alla ni läsare som i varje tidning bidrar med artiklar och reportage om intressan-ta och lärorika händelser och före-teelser som ni upplever i er vardag.

Tillsammans kan vi göra en tid-ning som är den bästa och helt klart den mest kvalitetssäkrade produk-tion i branschen.

I några artiklar i denna tidning behandlas ämnet drogtestning. I ett land där narkotika- och dop-ningsmissbruk är straffbelagt och aktivt beivras, är det nödvändigt att rättsvårdande myndigheter ges erforderliga verktyg för att kunna klara jobbet.

I nuläget brister det på många punkter eftersom utvecklingen på den illegala drogmarknaden går allt fortare. Nya illegala droger kan inte upptäckas i blod och urin efter-som analysmetoder saknas. Även då analysmetoder finns blir det för dyrt för polismyndigheterna att begära analys av ett alltför brett spektrum av nya droger. Missbrukaren går fri och det ger helt fel signaler.

Drogtester i skolan och på vissa arbetsplatser görs också för indiv-idens bästa, men motarbetas av beslutsfattare av någon anledning. Varför drogtestas inte poliser?

Jag önskar er läsare en god helg och en bra start på det nya året.

gunnar hermansson

Nr X/2010

SVENSKA

POL ISFÖREN INGENS T IDSKRIFT

Multikriminella ligor bakom bostadsinbrottRikspolisstyrelsen utformar manual för nationell grannsamverkan Från huskurer till ”hög som ett hus” Drogtillverkning i bostäder

TEMA: Bostad


Vid utdelandet av Svenska Carnegie Institutets jour-nalistpris för 2010 den 22 november höll verksam-

hetschefen Peder Langenskiölds följande anförande.

”Mina damer och herrar!Idag delar Svenska Carnegie Institutet ut sitt jour-nalistpris för 23:e gången. Enligt statuterna utdelas priset ”varje år under fjärde kvartalet till en journa-list som gjort särskilt förtjänstfulla insatser i fråga om dokumentärreportage eller forskningsinformation inom något av områdena drogmissbruk, kriminali-tet eller andra betydande nutida samhällsproblem.” Prissumman är 25 000 kronor.

För 2010 tillfaller priset redaktören Gunnar Hermansson vid Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift. I styrelsens motivering står att priset tilldelas Gunnar Hermansson ”för hans redaktionella utveck-lingsarbete som gjort Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift till ett ledande forum för journalistisk och professionell bevakning av narkotikabrottslighet och narkotikabekämpning.”

Gunnar Hermansson har i många år verkat i skär-ningspunkten mellan praktisk narkotikabekämpning och eget arbete som skribent och redaktör. Han var verksam som polis från 1967 till 2006, bl.a. vid Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisens narkotika-rotel.

På narkotikaroteln fick Gunnar Hermansson ansvar för kartläggning av den illegala handeln med anabola steroider och andra läkemedelsdroger såväl nationellt som internationellt. Hans kunskap bidrog till att ge dessa missbruk högre prioritet i polis- och tullarbete. Den har kommit även domstolar till del, så var han 2003 expert i Högsta Domstolen i ett ärende som gällde farligheten hos Rohypnol.

År 2000 blev Gunnar Hermansson invald i Svenska Narkotikapolisföreningens (SNPF) styrelse. Sedan 2004 är han chefredaktör för SNPF:s medlemstidning. Tidningen har under hans redaktörskap utvecklats till ett ledande forum för dokumentär bevakning av nar-kotikabrottslighet, narkotikapolis- och tullarbete samt nya narkotika, men även för kritisk diskussion om insatser och resultat.

Gunnar Hermansson valde att sluta vid polisen 2006 för att på heltid ägna sig åt att producera SNPF:s

tidning, att fortsätta föreläsa om droger och att skriva böcker. Det polisväsendet förlorade av intern kompetens och personligt engagemang vann Svenska Narkotikapolisföreningen och den fria bevakningen av narkotikautvecklingen.

Gunnar Hermanssons skrivförmåga har kommit till uttryck även på andra sätt. Han är medförfattare till böckerna Mandom, mod och morske män (2006, tillsammans med Tommy Moberg) samt Anabola androgena steroider (2008, tillsammans med Tommy Moberg). Snart kommer boken Partydroger, som han skrivit tillsammans med biträdande överläkaren Stefan Sparring på Maria Ungdom.

Det är med varma välgångsönskningar och hjärt-liga förhoppningar om fortsatt gott redaktionellt utvecklingsarbete som jag härmed överlämnar Svenska Carnegie Institutets journalistpris för 2010 till Gunnar Hermansson.” n

JH

sNpf:s redaktör belönas

Svenska Carnegie Institutets verksamhetschef Peder Langenskiöld delade den 22 november ut institutets journa-listpris till Gunnar Hermansson. Foto: SCI.

Gunnar Hermansson får pris för att ha utvecklat SNPF:s medlems-tidning till ”ett ledande forum för journalistisk och professionell bevakning av narkotikabrottslighet och narkotikabekämpning”.


InformatörshanteringBasic om narkotikabekämpningProjekt Tumlare – kokainsmuggling i dansmattorAdam-mordet, narkotikaaffär som slutade med mordOperation Liquid – rikstäckande dopingärendeÄnglar finns dom – om outlawkulturenRC-droger och nya droger på InternetOmfattande mefedronärende

Den svåraste gömman – om sväljareInternetspaningNya narkotika och nya farlighetsbedömningarLäkemedelsassisterad behandling vid narkotika-missbrukKustbevakningen berättarNationella insatsstyrkanMänniskohandelÄrende Avec – om amfetaminsmuggling

Föreläsningar lördag – söndag

Inbjudantill svenska Narkotikapolisföreningens 25:e utbildningskonferens

och årsmöte den 6-8 maj, 2011 i örebro

Nu har det blivit hög tid att boka in nästa års utbildningskonferens och årsmöte som går av stapeln på Conventum i Örebro den 6-8 maj 2011.

De senaste åren har våra utbildningskonferenser varit fullbokade, så vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn gäller.

Du kan efter nyår anmäla dig på www.snpf.org. Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret.

Ur det preliminära programmet:

Invigningen fredag eftermiddagFörutom sedvanliga inledningsanföranden av SNPF:s ordförande Mika Jörnelius och av länspolismästaren Kalle Wallin i Örebro kommer kammaråklagare Leif Görts och kriminalkommissarie Hans Knutsen-Öy att berätta om insatser före, under och efter det stora helikopterrånet mot G4S värdedepå i Stockholm.

Håll dig uppdaterad om ev. programändringar på hemsidan.

OBS! SNPF har nytt plusgironummer 56 50 25 – 4 för inbetalning av konferensavgiften

Inbjudan med anmälningstalong skickas som vanligt ut per post till SNPF:s medlemmar i början av 2011.


Drogtester baseras på att det som kommer in i krop-pen skall ut på ett eller annat sätt. Omvänt gäller

även att det som kommer ut ur kroppen måste ha kom-mit in på något vis.

passagerSyftet med drogtillförsel i missbrukssyfte är att uppnå ett rus. Detta kräver att tillräckliga (rusgivande) kon-centrationer uppnås i hjärnan. Från det att en drog införes i kroppen till dess att resterna går ut i avloppet kommer drogen och dess omsättningsprodukter (meta-boliter) att passera flera system (faser). Vid rökning passerar dosen via lungor och blodomlopp till hjärnan. Rusverkan kommer fort, de första effekterna märks på tio sekunder. Vid intravenös injicering går dosen nästan lika fort till hjärnan. Vid snusning eller rektal tillförsel går förloppet långsammare, eftersom dosen skall tas upp via slemhinnor. Vid nedsväljning måste dosen passera ut i tarmen för att kunna tas upp i blo-det. Oavsett tillförselsätt passerar drogen till slut ut i kroppsvätskor, som saliv och svett.

I en del fall bildas omsättningsprodukter (metaboli-ter) genom att olika enzymsystem i kroppen bryter ner eller förändrar den tillförda drogen. Heroin (diacetyl-morfin) blir till slut morfin.

Passage genom levern kan sänka ruseffekterna av en dos, eftersom en del droger omvandlas i levern. Så är fallet med exempelvis heroin (intravenös injektion gör dock att heroinet direkt går till hjärnan, vilket förkla-rar den starka kicken).

Droger passerar först blodet (blodfasen) och sedan ut i urinen (urinfasen). Blodfasen speglar grovt den aktuella påverkansgraden. Genom att mäta koncentra-tionen över tid i de olika faserna kan man få en grov uppskattning av tidpunkten för tillförseln. Amfetamin kan påvisas i blodfasen upp till tre dygn efter avslutat intag och upp till en vecka i urin.

Biologiska materialUnderlaget för drogtest är i de flesta rutinsystem något biologiskt material, alltså ett kroppsprov.

Urinprov har dominerat under årtionden – av flera skäl. Ett är att de är lätta att ta utan speciell interven-tion, ett annat att det vanligen går att få fram stora volymer som räcker även för mindre känsliga meto-der. Nackdelen är att en del personer kan uppleva det som obehagligt att lämna prov under övervakning. En annan nackdel är att de som vet att de kan komma att lämna positivt prov brukar känna till möjligheter till manipulation. På internet finns också många tips och åtskilliga kemiska tillsatser för att manipulera urin-provstagning.

Blodprov kräver fysisk intervention och upplevs som ”kladdigare”. Men de kan tas om urinprov inte är möj-liga men även för att specialstudera påverkansgraden under ett kortare intervall.

Saliv och svett har under senare år introducerats som bli intressanta alternativ till urin. Det anses vara mindre ingripande att spotta i ett provrör eller att man gör en avtorkning. Salivtester visar också aktuell påverkan vid provtagningstillfället mycket tydligare än urintester.

Hår och naglar har börjat användas för att visa en persons konsumtion av droger och exponering för gifter över en längre tid (månader). Den främmande substansen lagras in just när den delen av hårstråt eller nageln bildas och bevaras sedan ungefär som en markering på en färdskrivare. Hårtester har ett långt observationsintervall – upp till månader beroende på hur långhårig personen är. Metoden kan påvisa även kroniskt alkoholmissbruk.

Kroppsfett fungerar som depå för en rad fettlösliga droger, bl.a. cannabis. Utlösningen kan vara långsam. Kroppsfett tas sällan som prov i Sverige.

så fungerar drogtestertext: jonas hartelius

En rad metoder har utvecklats för att spåra förekomst av droger eller omsättningsproduk-ter i samband med missbruk. Men korrekt handhavande krävs för att resultatet skall bli rättvisande.


analysmetoderImmunologiska metoder (RIA, ELISA m.fl.) är de vanligaste för masstester med stickor, paletter etc. De bygger på att man utvecklat en specifik antikropp som binds till en viss substans eller grupp av substanser, t.ex. heroin eller opiater. De kan användas nästan överallt och är förhållandevis billiga per testad substans.

Gaskromatografi och vätskekromatografi med mas-spektrometri (GC-MS och LC-MS) bygger på att man löser upp molekylerna i en organisk vätska och skickar ut dem i ett långt rör med bromsande medier. Det kan liknas vid att sända ut en grupp löpare (utan num-merlappar) på maraton och mäta deras målgångstider. Eftersom man vet löparnas normala tider kan man identifiera dem med hjälp av tiderna. GC-MS uppfattas som referensmetod (”guldstandard”) och används för verifikation.

En rad andra metoder är under utveckling, bl.a. magnetresonans (NMR). De kan ha betydelse för speciella undersökningar, men det brukar ta tid innan de blir kommersiellt användbara. Nya varianter av masspektrometri har börjat användas för att spåra sprängmedel i flygbagage och kan väntas komma till användning även för att spåra narkotika.

Många storskaliga system bygger på att man testar för en substans i taget. Det skall då finnas en fråga, exempelvis ”visar provet förekomst av cannabis i mät-bara mängder?”. Förfarandet kan bli dyrt om man i ett enskilt fall vill utreda ett stort antal substanser som är aktuella på den svenska drogmarknaden, t.ex. nya syntetiska katinoner.

En del metoder håller på att utvecklas som bygger på att man mäter ändringar i funktioner under pågående rus eller under efterfasen.

Ögontest (elektronystagmografi) bygger på att det elektriska fältet kring ögongloben ändras när ögats rörelsemönster ändras vid viss drogpåverkan. Ändringen kan vara så specifik att den kan knytas till påverkan med en specifik narkotika.

EEG (elektroencefalogram) har som mekanism att en rad hjärnfunktioner ändras av droger, bl.a. ben-sodiazepiner. Förändringarna kan bli så specifika att de kan analyseras av en dator och presenteras som en diagnos. Enkla EEG för fältbruk kan utformas som ett slags pannband.

Dylika tekniska metoder har fördelarna att vara ”torra”, d.v.s. att de inte kräver pytsande med vätskor eller dylikt, att de är enkla att hantera och att de ger svar direkt.

På sikt kan man räkna med att det kommer att utvecklas än känsligare metoder som gör att man kan testa en person med en sond som placeras på huden och via en dator ger besked om vilka drogrester som påvisas i personens kropp.

I praktikenFör att ett testsvar skall vara giltigt som beslutsunder-lag måste det kunna knytas entydig till en person vid en viss tid. Här finns en rad felkällor. Personens identitet kan vara felaktig eller obestyrkt. Provet kan ha tagits

Ofta används s.k. teststickor för en första sållning av urin-prover. Stickorna är preparerade för att reagera på specifika droger (eller metaboliter). Metoden är enkel att hantera och fungerar i de flesta sammanhang. Foto: L. Karlsson.

Fullständig kontroll över ett prov i alla led är en förutsättning för att ett analyssvar vid drogtest skall ge korrekt besked. En viktig del av skyddet mot förväxling eller manipulationer är förslutning med speciell tejp samt identifiering av varje enskilt prov med hjälp av streckoder. Foto: JH.


så att förväxling uppstått, exempelvis om flera prov ställts i öppna kärl utan övervakning. Proven kan ha manipulerats genom utspädning eller utbyte mot annan persons urin. Det kan finnas lagliga droger, bl.a. en rad läkemedel, som ger samma utslag som vissa narkotika. Dessa och andra felkällor gör att certifierade laborato-rier brukar ha noga specificerade rutiner för tagande och handhavande av prover.

En del organisationer, som skall använda provsvaret som grund för åtgärd, t.ex. arbetsgivare för beslut om uppsägning, har infört en funktion med en fristående konsultläkare som gör en samlad bedömning av prov-svaret och möjliga felkällor, bl.a. korrekt läkemedels-intag, innan provsvaret lämnas vidare. Denna läkarroll kallas med en amerikansk term ”medical review offi-cer” (MRO).

Svenska Narkotikapolisföreningen har utfärdat en checklista för drogtester. Den är så konstruerad att ett eller flera ”nej” bland svaren ger anledning till ompröv-ning av testets värde, kanske även av rutiner m.m.

Vid storskaliga testsystem (bl.a. med sällningsinstru-ment) gör sig två statistiska problem gällande. De kan kallas falsk negativa resp. falskt positiva svar. Falskt negativa svar innebär att provsvaret ej indikerar nar-kotika trots aktuell konsumtion. Om det blir många falskt negativa svar visar det att systemet har låg sensi-tivitet. Låg sensitivitet innebär att många missbrukare slinker förbi. Om det blir många falskt positiva svar visar det att systemet har låg specificitet. Låg specifici-tet innebär många falska anklagelser. För individen är hög specificitet viktigare ur rättssäkerhetssynpunkt än hög sensitivitet. Om frekvensen sant positiva svar är en procent, sensitiviteten är 99 procent och specificite-ten är 99 procent (ger en procent falskt positiva svar) kommer hälften att provsvaren att vara falska. Därför genomförs ett andra test (B-prov; verifikation) med en säkrare metod för att säkerställa att positiva svar från första testomgången verkligen är positiva.

professionell hanteringDrogtester är en av de få metoder som är både till-räckligt enkla och tillräckligt säkra för att kunna administreras i stor skala i försök att upptäcka narko-tikamissbruk under ett tidigt skede. De måste användas på korrekta grunder, bl.a. vid den tid då man kan misstänka att det finns narkotika eller omsättnings-produkter i kroppen. För att drogtester skall fungera effektivt, behålla sin trovärdighet och vara tillåtna även i framtiden måste de hanteras professionellt. n Referenser kan fås från författaren.

1

Rikspolisstyrelsens författnings-samlingISSN 0347–545XUtgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson

Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna rådom provtagning vid misstanke om bruk av narkoti-ka och drograttfylleri;

beslutade den 7 mars 2006.

Rikspolisstyrelsen föreskriver följande med stöd av 13 § första stycket 4och 13 e § förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsenoch 3 § polisutbildningsförordningen (1999:740) och beslutar följande all-männa råd.

Tillämpningsområde1 § Denna författning innehåller bestämmelser om urin- och blod-provstagning i samband med misstanke om bruk av narkotika och drogratt-fylleri.

2 § Bestämmelser om straff för bruk av narkotika och drograttfylleri finnsi 1 § 6 och 2 § narkotikastrafflagen (1968:64) respektive i 4 § andra styck-et lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

Urin- och blodprovstagning med anledning av brott är en form av kropps-besiktning. Bestämmelser om sådan kroppsbesiktning finns i bl.a.28 kap. 4, 12 och 13 §§ rättegångsbalken.

Terminologi3 § När prov tas av en skäligen misstänkt person för att undersöka om detfinns narkotika i blodet eller urinen skall i förekommande fall följande be-teckningar användas med angiven betydelse.

Beteckning BetydelseSållningsinstrument Instrument som anger om det finns narkotika i ett

urinprov och om koncentrationen av narkotika uppgår till minst tröskelvärdet, oavsett vilken typ av utrustning som används vid en sållningsanalys av narkotika i urin.

Sållningsanalys Analys av ett urinprov med ett sållningsinstrumentsom syftar till att fastställa om det finns enkoncentration av narkotika som uppgår till minsttröskelvärdet.

RPSFS 2006:1FAP 420-3Utkom från trycketden 28 mars 2006

Rikspolisstyrelsen har utfärdat detaljerade regler för hur prover skall tas i samband med misstänkt olovligt bruk av narkotika.

sWEDaC sätter standard för testerStyrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) är en myndighet som ansvarar bl.a. för att laboratorieanalyser av exempelvis urinprov utförs på ett tillförligt sätt. Det sker genom ackre-ditering, som innebär en kompetensprövning som görs enligt europeiska och internationella stan-darder. Ackreditering är ett formellt erkännande av att ett företag eller en organisation har kom-petensen att utföra vissa specificerade uppgifter. För ackreditering måste ett laboratorium uppfylla mycket högt ställda krav på ordning, noggrann-het, kompetens och säkerhet. Ackrediteringen avser en viss typ av undersökning, men ett labo-ratorium kan ha ackreditering för flera slag av undersökningar. En SWEDAC-ackreditering gör att laboratoriet är godkänt för den ackrediterade verksamheten i hela EU.

SWEDAC har utfärdat ett dokument om narko-tikaanalyser (utgåva 8, 2008). Där ges detaljerade anvisningar för hur en tillförlitlig laboratorieru-tin skall byggas upp, hur säkerhet i hanteringen (”chain of custody”) skall fungera i alla led, hur dokumentationen skall se ut o.s.v.

sNpf:s checklista för drogtestHar provtagningen stöd i lag, avtal, god sed 1. eller fastställd policy?

Är personen som skall testas informerad om 2. provtagningens syfte och möjliga konsekven-ser?

Är personens identitet säkerställd (legitima-3. tionskontroll eller personlig bekantskap)?

Har möjliga felkällor som korrekt medicinskt 4. bruk av läkemedel (notera dessa!) eller sjuk-dom uteslutits – eller åtminstone noterats?

Tas provet under direkt överinseende?5.

Tas provet av en utbildad person?6.

Hanteras provet enligt givna föreskrifter?7.

Utförs provanalysen av ett ackrediterat labora-8. torium eller enligt en godkänd metod?

Kommer provsvaret att utvärderas av en kom-9. petent person?

Finns klara regler om vem som skall informe-10. ras om provsvaret?

Ett eller flera nej på ovanstående frågor kan minska provtagningens tillförlitlighet och resulta-tets värde.

Tanken är också att det polisiära ingripandet mot personer som missbrukar skall vara en konsekvens

av den personens handlande och få honom eller henne att komma till insikt. Polisens roll i preventionsarbetet är även att se till att dessa personer i största möjliga mån hamnar under vård. Vi har jobbat med denna lag-stiftning i snart 20 år och frågan är om systemet fun-gerar så bra som det var tänkt. Narkotikamarknaden ändras, trender kommer och går och kulturer kring brukandet ändrar skepnad med tiden. Jag anser att vi inte hänger med och vill därför belysa ett par områden där jag ser möjligheter till förbättring.

rutinerna kring droganalyser otidsenligaDen första rejäla käppen som satte sig i detta preven-tionshjul är droganalyserna. Många poliser runt om i Sverige har de senaste åren fått erfara att en stor mängd droganalyser visat negativt resultat. Detta trots att man varit säker på att den misstänkte använt någon form av narkotika. I många av dessa fall beror detta främst på att personerna använt preparat som ligger utanför ana-lysavtalet som polisen har med Rättsmedicinalverket. I avtalet ingår analys för opiater, amfetamin, benzo-diazepiner, MDMA, kokain samt cannabis. Droger som inte ingår i avtalet är t.ex. syntetiska katinoner (så som Metedron, Mefedron, MDPV, Bytolon m.fl.), Subutex (mätbart i blod), Metadon, LSD, GHB, synte-tiska cannabinoider (som i dagsläget inte går att mäta överhuvudtaget), Tramadol, samt ytterligare en massa internetdroger, narkotikaklassade läkemedel och ana-bola steroider (AAS). Detta gör att vi får en massa så kallade ”bomkollar” som på många håll föranlett kritik och gjort många poliser osäkra men det är långt ifrån det stora problemet. Det största problemet är att dessa personers missbruk inte identifieras.

Många har hört av sig till mig och berättat hur de i analysbegäran lagt till ett flertal av de preparat som inte täcks av avtalet för att säkerställa träff. Detta har dock upphört på många håll då extra analyser är dyra

att genomföra och - enligt polismyndigheten - inte kostnadseffektiva.

Illegalt bruk av narkotika upptäcks inteEn prioriterad grupp som vi ska jobba mot är ungdo-mar och det är i denna grupp som den största föränd-ringen i användandet skett den senaste tiden. Internet har blivit en stor handelsplats och många droger som säljs där ligger utanför analysavtalet. Den nya änd-ringen i LUL som ger utrymme för kroppsbesiktning av barn under 15 år syftar till att samhället skall kunna upptäcka och sätta in insatser tidigt. Men vad gör det för skillnad om vi inte kan analysera de droger som dessa ungdomar använder mest?

Ett av de mest effektiva vapen vi inom polisen har i det preventiva arbetet mot narkotika, är att skapa en

prevention, piss & påföljdertext: christoffer bohman, kommissarie, Polishögskolan Sörentorp

1988 kriminaliserades bruk av narkotika och 1992 lades påföljden fängelse till för att polisen skulle ha möjlighet att använda tvångsmedel. Polisens roll var tydlig. Minska och försvåra hanteringen av narkotika i vårt samhälle samt fånga upp personer tidigt i miss-bruket.

Den rättsliga vågskålen i obalans symboliskt illustrerad av Christoffer Bohman.Foto: Thomas Kupper.


så stor risk för att åka dit som möjligt och på så sätt belysa ett normbrytande beteende. Enligt min mening leder en hög risk för upptäckt till att mindre narkotika är i omlopp och det minskar i sin tur risken för att unga personer debuterar. Om ungdomar däremot får kännedom om att vi inte har möjlighet att spåra vissa preparat, minskar risken att bli upptäckt och på så sätt uteblir effekten.

Illegalt bruk av droger beivras inteNär vi har ett positivt analysbesked på eget bruk till-sammans med ett innehav av narkotika och slutredo-visar detta till åklagaren, kommer vi till nästa område som behöver belysas. I många fall tillåter åklagarna att det egna bruket av droger konsumeras av andra brott, då det inte får någon ytterligare straffpåföljd. Det med-för att flertalet myndigheter inte nås av informationen att personen brukat narkotika eller AAS. Exempelvis får inte Länsstyrelsen informationen och kan därför inte ifrågasätta personens lämplighet att ha körkort. Vi inom polisen kan inte heller se i våra register att personen har en historik som brukare. Som det ser ut idag så lägger vi inom polisen ner mycket arbetstid och pengar på analyser som ibland inte leder någonstans och grundtanken med polisens arbete går förlorad när personer som missbrukar narkotika inte får vård. Utmaningen vi står inför är att tillsammans med åkla-garmyndigheten hitta ett arbetssätt som är kostnadsef-fektivt, där alla instanser drar åt samma håll och ser till vad som är bäst ur ett folkhälsoperspektiv.

Bättre kunskap om beroendevården behövsEftersom en av grundtankarna är att bereda vård, så åligger det polisen att ha kunskap om vilken vård som kan erbjudas lokalt, då beroendevården ser olika ut i landet. Här ser jag förbättringsmöjligheter på två områden.

Man kan ibland höra hur uniformerade poliser prioriterar bort arbetet med narkotika, då de anser att detta faller inom ramarna för den lokala gatulag-ningsgruppens uppdrag. Problemet med narkotika i

vårt samhälle är dock så stort, att alla måste hjälpa till och dra sitt strå till stacken. Dilemmat är också att vi idag har betydligt färre gatulangningsgrupper än vad vi hade för bara några år sedan. Den ekonomiska krisen har sin del i det, men också att vi inom polisen fokuserar på grov organiserad brottslighet i all större utsträckning. Det gör att alla operativa poliser måste ha verktyg till att arbeta operativt mot narkotika och förståelse för varför vi arbetar mot droger. Generellt är kunskapen om den lokala beroendevården dålig hos polisen och främst hos dem som inte arbetar mot narkotikan i någon större utsträckning. Jag tror att vi skulle få större effekter av arbetet mot narkotika genom att höja kunskapen om vilken typ av vård vi kan erbjuda personer som har missbruksproblem.

Den andra förbättringsmöjligheten ligger hos just beroendevården som enligt min mening inte heller hängt med i den förändring som skett på narkotika-området. Om man till exempel tittar på kokainet, så sprider sig preparatet geografiskt i Sverige och använ-dandet både till nya samhällsklasser och enligt flera rapporter även ner i åldrarna. Det är dock på få ställen i Sverige som personer med kokainmissbruk och bero-ende kan få adekvat hjälp. Även här skulle kontinuerlig kompetensutveckling ge märkbara effekter.

rikspolisstyrelsen saknar sakkunskap om narkotikaEn åtgärd som skulle förenkla det polisiära arbetet mot narkotika är om Rikspolisstyrelsen hade en sak-kunnig person som ansvarade för narkotikafrågor. Någon sådan finns inte idag och har inte funnits på många år. Idag finns ingen generell sakkunnighet inom Rikspolisstyrelsen på området narkotika. Trots att man i regleringsbreven varit tydliga med vad som skall göras i narkotikafrågorna och hur arbetet skall styras, så prioriteras inte frågorna. Vi har inte heller varit bortskämda med polisiär litteratur om narkotika de senaste åren och den totala mängden litteratur tar inte speciellt stor plats i bokhyllan.

Jag anser att Rikspolisstyrelsen bör se över det avtal som idag finns med Rättsmedicinalverket, samt huru-vida det skulle underlätta om det fanns en person som ansvarade för narkotikafrågorna i sin helhet. n

Missbruk av internetdrogen Mefedron är ganska vanligt, men upptäcks inte alltid vid droganalyser, bland annat på grund av kostnadsskäl.

Är urinprovstagning vid drogtester ett slag i luften?Foto: Lennart Karlsson



Riksdagen har beslutat att det från den 1 juli skall vara lagligt att testa barn under 15 år för miss-

tänkt olovligt bruk (missbruk) av narkotika. Det har gjorts genom en ändring i lagen (1964:167) med sär-skilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

Den nya bestämmelsen har följande lydelse:

36 b § Är någon skäligen misstänkt för att före femton års ålder olovligen ha brukat narkotika får kroppsbesiktning genom tagande av prov från kroppen och undersökning av sådana prov före-tas, om det kan antas vara nödvändigt för att avgöra behovet av socialtjänstens insatser för den unge. Sådan kroppsbesiktning beslutas av åklagare. Socialnämnden ska omedelbart underrättas om resultatet av en sådan kroppsbesiktning. Detsamma gäller den unges vårdnadshavare eller annan som svarar för den unges vård och fostran samt annan som har en fostrande roll i förhållande till den unge, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Den nya bestämmelsen är ett steg i rätt riktning. Efter 30 års debatt om drogtester på barn under 15 år får vi en första tydlig lagreglering.

Men det har blivit en otillräcklig bestämmelse. Troligen kan den ha betydelse vid polisingripanden då underåriga påträffas mer eller mindre narkotikapåver-kade i kvartar, vid musikfestivaler o.s.v. Men det måste finnas en jouråklagare tillgänglig för att fatta snabba beslut.

De nya reglerna medger inte drogtester på sociala, psykologiska eller pedagogiska grunder. Det blir inte tillåtet att utföra drogtester som en del i en utredning inom skolans elevvård av en ung människas totala situation, t.ex. med omfattande frånvaro, svaga skol-prestationer eller allmänt strul och konflikter. Sådana reaktioner kan alla ha ett nära samband med missbruk. Det blir inte heller någon reglering av drogtester som ett led i rehabilitering och kontroll av drogfrihet.

Den svaga lagen, som det tagit flera år att utarbeta visar på det svaga intresset hos riksdag och regering. Ingen verkar vara bekymrad över att tusentals unga människor varje år debuterar i ett narkotikamissbruk som tenderar att bli långdraget och kanske livsavgö-rande.

De nya reglerna visar att riksdagen och regeringen har samma kluvna inställning som vid beslutet 1988 att kriminalisera olovligt bruk (missbruk) av narkotika. Genom en rad inskränkningar hindrades polisen från att använda urinprov. Först 1993 blev detta möjligt. Uppenbarligen får vi vänta ytterligare några år på en lag om drogtester grundade på sociala indikationer.

För att drogtester (inte bara urinprov utan även hårtester eller andra metoder) skall bli ett mer använd-bart instrument vid upptäckt och kontroll av missbruk – och ytterst för att hejda missbruk – av narkotika bland unga måste formerna och grunderna regleras i en lag som har sociala indikationer för undersökning och ingripande. Man gör det troligen enklast genom att samla reglerna i en särskild lag eller göra ett tillägg i lagen om vård av unga (LVU). n

otillräcklig lag om drogtestertext: katarina cnattingius

Det behövs ett mer samlat grepp på frågan om drogtester på unga.

krönika

Katarina Cnattingius har i många år varit ANT-lärare och även verksam inom Svenska Carnegie Institutet. Hon väckte redan 1981 frågan om drogtester på unga hos dåvarande socialministern Karin Söder (c), som var inbjuden till ett för-äldramöte på Katarinas skola. Foto: Jonas Hartelius.


Unga KRIS är ofta ute och föreläser i skolor för års-kurs 9 och i gymnasiet. De berättar då om hur de själva hamnade i kriminalitet och missbruk, följderna av detta och framförallt hur de lyckats komma ifrån denna livsstil.

Under hösten har Unga KRIS fått ytterligare ett budskap Att föra ut, nämligen hur den som köper och använder narkotika också bidrar till lidande och död, miljöförstöring, terrorism, krig och konflikter.

I förra numret av tidningen berättade vi om skriften Narkotikaindustrins påverkan på samhällen, framställd av Walter Kegö och Erik Leijonmarck vid Institute for Security & Development (ISDP). Avsikten var att skrif-ten skulle användas ibland annat vid antidrogundervis-ning i skolor. Detta sker nu genom Unga KRIS försorg och Micke Österberg i Örebro är kontaktperson mel-lan ISDP och Unga KRIS.

Hans första uppdrag blev att arrangera två semina-rier, ett i Halmstad och ett i Gävle för deltagare från Unga KRIS lokalföreningar. Vid seminarierna, som hölls under hösten 2010, deltog även Walter Kegö och

Erik Leijonmarck för att utbilda föreläsare från Unga KRIS om skriftens innehåll. Närmare ett tiotal lokal-föreningar har deltagit i utbildningarna och samtidigt tagit emot ett stort antal skrifter för spridning.

En av föreläsarna på lokalföreningen i Örebro är Jim Wremert. Han har redan informerat om och delat ut skriften vid några tillfällen på skolor i Örebro och han menar att eleverna är lyhörda och tar till sig bud-skapet. Det är lättast att få gehör bland de elever som inte vill prova droger (majoriteten). De är mest mot-tagliga och vill i sin tur sprida information om narko-tikamissbrukets avigsidor.

Några veckor efter seminarierna i Halmstad och Gävle skickade Micke Österberg ut frågeformulär till de deltagande föreningarna om hur arbetet har fort-skridit. De flesta har börjat informera om och delat ut skrifterna, både i skolor och inom den egna föreningen och i kommunen. Man har överlag fått bra respons redan och några föreningar har bett om fler foldrar att dela ut.

Unga KRIS kommer att fortsätta föreläsa om Narkotikaindustrins påverkan på samhällen och dela ut foldrar tills lagret är slut. n

GH

Unga krIs breddar sin antidroginformation i skolor

Micke Österberg (th) och Jim Wremert från Unga KRIS i Örebro.


I Centralasien och i många andra länder går ungdo-mar under av missbruk och delaktighet i produktion

av narkotika. De pengar som missbrukare betalar för narkotika i Sverige och EU gynnar narkotikaproducen-terna och deras smutsiga verksamhet.Den som köper och använder narkotika bidrar där-för till lidande och död, miljöskador, terrorism, krig och konflikter på olika håll i världen, effekter som man som konsument troligen inte ens reflekterar över.Men sådana argument borde i lika hög grad kunna påverka dagens upplysta ungdomar att ta avstånd från droger som genom information om drogernas farlighet. Så resonerade Walter Kegö och Erik Leijonmarck vid Institute for Security & Development Policy (ISDP), och idén om skriften Narkotikaindustrins påverkan på samhällen tog form. Kortfattat och rakt på sak har de beskrivit det mänskliga lidande och de skador på samhället och naturen som uppstår mellan producent och konsument.

Den 20-sidiga skriften är rikt illustrerad och har nu med finansiellt stöd från Socialstyrelsen tryckts upp i 10 000 ex. Den är också översatt till engelska och ryska. Skriften ska under hösten användas vid anti-droginformation i skolor. Redan idag genomförs en stor del av antidroginformationen till skolungdomar av föreningen Unga KRIS (Unga Kriminellas Revansch i Samhället). Ett 30-tal Unga KRIS-medarbetare ska utbildas om skriftens innehåll och förmedla informa-tionen i skolorna. Målet är att förändra ungdomars attityder och skapa en starkare opinion mot drogmiss-bruk och därmed minska efterfrågan.

Ur skriftens innehåll:Produktion och export av narkotika är en av världens största industrier med en uppskattad årsomsättning av 2250 miljarder kronor. Pengar byter händer många gånger och gör redan rika människor ännu rikare. Vinsterna är så höga att smugglarna bokstavligen går över lik för att förse köparna med varor. Narkotikaproducerande länder är fattiga. Vinsterna investeras i vapen och mutor, vilket leder till ökat våld och förtryck.

Det är ingen slump att narkotika ofta produceras i länder som sedan länge plågas av inbördeskrig.

Barnsoldater drogas för att utföra våghalsiga upp-drag.

Skriften innehåller också miljöargument för att avstå från narkotika. Det är känt att t.ex. kokainproduktion kräver kemikalier. För varje kilo kokain produceras också 600 kilo nedsmutsat avfall som dumpas i natu-ren.

Författarna har lagt in olika frågeställningar i skriften för läsaren att begrunda och använda som argument vid diskussioner med knarkande kompisar. En fråga lyder: ”Kan du vara för rättvisemärkt och fat-tigdomsbekämpning men samtidigt röka hasch?” Skriften avslutas med olika webbadresser och telefon-

nummer dit man kan vända sig om man är orolig för en kompis som börjat använda narkotika.För mer info och beställning av exemplar av skriften, kontakta Walter Kegö ([email protected]) eller Erik Leijonmarck ([email protected]).

GH

Narkotikaindustrins påverkan på samhällen - en ny skrift om vad som händer mellan narkotikaproducent och konsument

FUNCTIONALITY IS SECURITYThe GADDEX is developed for the undercover working officers who need to carry equipment in a hidden and secure manor. The vests are a result of a cooperation with our clients, policemen and police-women of the Swedish elite narcotics and surveillance special teams

with the highest demands for discreteness, flexibility and tempera-ture regulation. The GADDEX is tailored in Sweden with the highest

quality and security in mind.

• DURABLE • FLEXIBLE • COOL/DRY • DISCRETE• RADIO/E80/RAKEL • FUNCTIONALITY

“GADDEX” is a brand owned and managed by Lena Gadde.For more information please contact us at +46 226 801 35, +46 70 719 62 31 or [email protected].

Kyrkogatan 2, 269 21 Båstad, tel +46(0)431-55 81 00, www.hotelskansen.se

Hotel Skansens generösa konferensvärld flyttar gränserna för vad dutrodde var möjligt. Kongresshallen bjuder på en oförglömlig panorama-utsikt mot Kattegatts blåa hav och Bjärehalvöns gröna höjder. Generösa konferens- och utställningsytor ger möjlighet att skapa verkligtproffsiga event, exempelvis i vår mässhall med stora glasfönster motcentercourten.

Utomhusterrasser på båda sidor om kongresshallen erbjuder ytterligare ytor för servering och upplevelser, och möjlighet att skapaomväxling. Låt hotellets SPA-avdelning och prisbelönta kök kompletteraditt arrangemang och ge den rätta känslan av exklusivitet, perfektionoch sinnlig inspiration.

Låt konferensen ta höjd på Hotel Skansen

KRIS, Kriminellas Revansch i Samhället, har lokalföreningar över hela landet och den största finns i Örebro. Här finns också Unga KRIS för medlemmar upp till 25 år.

Per har en speciell förmåga att fånga ungdomar-nas intresse berättar Petra Bullarsjö, som tillsam-

mans med Theresa Grimwade arbetar med Ställ Upp-konceptet.

Det var 26 år sedan Per avslutade sitt eget missbruk. Han bjuder på delar ur sin livshistoria och om konse-kvenserna av sina felval; hjärtproblem, oförmåga att få barn, dåligt närminne och andra delar som är mindre fysiska men som han måste lära sig att hantera.

I sina informationer talar Per om utanförskap, våld i samband med droger, könsroller, mobbing, inställning och attityder. Det mesta invävt i hans egen livshistoria.

Föräldrarna bjuds in på en föräldrakväll i nära anslutning till mötet med eleverna. På dessa vuxen-kvällar är även Lennart ”Länsman” Johansson med. Lennart Johansson är socionom med stor erfarenhet av kriminella ungdomar. Tillsammans informerar de ungdomar om bland annat föräldraansvar, alkohol, drogtecken och symtom. När det är möjligt är en polis från orten med på dessa vuxenkvällar.

Skolorna behöver inte betala något för föreläsning-arna. Det ordnas genom sponsorer. Sponsorerna bjuds även de in på de vuxenkvällar i de skolor som passar

dem geografiskt. Den största sponsorn, som möjliggjort Pers arbete med Ställ Upp, är det Göteborgsbaserade företaget Dunross, som efter att ha hört Per föreläsa på en skola erbjöd sig att sponsra Ställ Upp-projektet.

Per har ganska stora grupper 100-250 pers. Efteråt erbjuder han folk att stanna kvar om de har frågor som de inte vill ställa öppet. Det händer att Per får hänvisa ungdomar vidare till FMN, ungdomsmottagning eller annat.

Per märker en markant ökning av mejl och samtal från oroliga föräldrar i dag jämfört med för några år sedan.

Efter åtskilliga kontakter med unga människor trycker han på att polisen borde ha en tipstelefon ämnad för ungdomar. De vet och ser mycket som borde men inte når fram till vuxenvärlden.

Lika viktigt som förberedelserna är uppföljningen. De många återbokningarna ser Per som positiv feed back. Ett annat sätt att få feed back på Ställ Upp-projektet är de brev och mail Per får från ungdomar som varit o lyssnat på honom.

Här följer utdrag ur några mail Per fått av unga åhörare:


ställer upp mot narkotika och våldtext: jessica vikberg

Sedan Ställ Upp startade för några år sedan har Per Lifvergren besökt tusentals elever på högstadie- och gymnasieskolor framförallt runt om i Västsverige. Inför besöken på en skola brukar Per träffa rektorn och representanter för lärare och elever för att tillsammans med dem planera besöken.

Per Lifvergren har egen erfarenhet av drogmissbruk och dess konsekvenser och är nu drogfri sedan 25 år tillbaka. Han har arbetat som föreläsare och drogfö-rebyggare i 18 år, och har föreläst och utbildat i drog- och alkoholfrågor på skolor, företag, behandlingshem och fängelser. Per har även arbetat som samordnare för drogförebyggande arbete på Hisingen i Göteborg.

Lennart Johansson, utbildare i frågor om narkotika och alkohol med 15 års erfaren-het från Göteborgs narkoti-karotels operativa grupper i missbruksmiljö. Arbetar idag halvtid, dels för Göteborg Stad (RUS), med utbildning på ”lagom berusningsnivå av alkohol” upptäckt av narkoti-kapåverkan för krogpersonal i Göteborg och dels halvtid som rikssamordnare för ”Krogar mot knark”.


projektet ställ Upp mot narkotika och våldSvenska Narkotikapolisföreningen (SNPF) har till-sammans med Dunross & Co AB sedan höstter-minen 2007 satsat på projektet ”Ställ Upp – Mot narkotika och våld”. Projektet vänder sig till elev-er, personal och föräldrar i grundskolans årskurs 7–9 samt i gymnasieskolan. Projektet bygger på en föreläsning av Per Lifvergren som berättar om sina erfarenheter som missbrukare. Per lägger stor vikt vid utanförskap, mobbing och kopplingen mellan våld och droger.

Vid föräldra-/personalföreläsningarna har Lennart Johansson informerat om preparat, tecken och symptom vid missbruk samt vad lagen säger om narkotika. Han tar även upp vuxnas syn på, och användande av, alkohol och hur detta påverkar ungdomar.

Vid kvällsföreläsningarna finns alltid en repre-sentant från SNPF med för att tala om projektet och hur polisen arbetar med narkotikafrågor, vi försöker alltid att ordna så att lokal polis kan delta under kvällen för att beskriva drogsituationen i det aktuella området.

Brev från förälder

Hejsan Per.Vill bara framföra ett innerligt tack för en fantas-tisk föreläsning igår på Åbyskolan. Kan påstå att det var den absolut BÄSTA och mest givande (gri-pande) föreläsning jag varit på. Visst var det mycke man redan vet, men man kan nog aldrig få för mycket info om det ni pratade om igår. Det är oerhört viktigt att bli påmind om hur det faktiskt är där ute i verkligheten och hur påverkbara våra barn faktiskt är.

Tack för att du orkar dela med dig av dessa fruktansvärda upplevelser och att du på ett så fan-tastiskt sätt får oss (stora som små) att tänka till.Jätte tack för att du finns. Var rädd om dig. Du behövs Lena

Tack för den bästa föreläsningen jag någonsin har fått. Jag fick aldrig chansen att tacka dig i skolan idag, men ingen har någonsin lyckats få mig att lyssna så intensivt till något som jag gjorde idag. Du måste vara den starkaste personen jag har mött. Dels för att du klarade av att sluta med drogerna, dels för att du klarar av att berätta om det för en grupp människor som du inte känner över huvudtaget, men också för att du har lyckats få ett normalt leverne, att du lyckats klarar av att fortsätta leva trots allt hemskt du har upplevt. Jag tycker en sak var extra viktigt (speciellt för ungdomar) att få veta var hur farligt det är med hasch. De flesta som jag har pratat med säger att det inte kan klassas som en drog, men om dom får lyssna på dig så tror jag att dom kommer förstå hur farligt det faktiskt är. Jag har själv testat det och det finns inte en chans att jag skulle testa det igen, för jag har aldrig varit så rätt i hela mitt liv som jag var då. Jag kunde inte röra mig under en lång stund och det kändes som att få tio maginflu-ensor samtidigt.

Så lycka till med allt! Kram Rebecka!

Hej Per!Jag var och lyssnade på din föreläsning på Tullbroskolan i Falkenberg och vill bara säga att den var jättebra! Du var jättebra! Min inställning till droger har förändrats väldigt mycket eftersom att man verkligen fattar vad man utsätter sig själv för om man testar droger. (jag har aldrig prövat droger och tänker aldrig göra det!) Jag hoppas verkligen också på att du får föreläsa för fler ung-domar för du var helt fantastisk! Jag kan inte fatta hur du kan samla så mycket mod som det krävs för att stå framför en massa människor. Jag önskar dig all lycka till! Hoppas att du skriver tillbaka! Kramar från Elina

Hej Per!För ca 3 år sedan, under min gymnasietid, var du och föreläste i Uddevalla. Jag och en klasskompis höll då på med en kort dokumentär om missbru-kare. Vi intervjuade dig då efter din föreläsning och hade med i vår film.

I dag tre år, nästan 4 år senare, såg jag fil-men vi gjort igen och en kort bit av din före-läsning och då insåg jag hur mycket din före-läsning som sitter kvar i mig. Den var oerhört stark och jag kan fortfarande minnas större delar av det du berättade och hur det påver-kade mig och många av mina vänner. Tänkte de kunde vara värt att berätta för dig vilket starkt intryck du gör på människor med dina berättelser. Mvh Maria Johansson.


För 10 år sedan skrev jag en bok som jag aldrig kom-mer att ge ut. Den handlade om mitt liv som krimi-

nell narkoman. Senare skrev jag boken ”SÅ DUMT!” som kom ut 2008. Då hade jag varit nykter i 12 år. Boken berör mitt liv som knarkare men mer om hur jag blev drogfri. I boken skriver jag om vad som hände, hur det kändes och vad jag själv var tvungen att göra för att förändra mitt liv.

Nu är boken skriven och i den gör jag klart att det är färdigpratat om mitt liv med narkotika. Detta samtal är ett undantag för Svenska Narkotikapolisföreningen.

Mellan det att jag var 19 och 29 år knarkade jag varje dag. Jag började med bantningspiller som inne-höll amfetamin och slutade med heroin som huvud-drog.

Att lura människor ingick i det mesta när jag knar-kade. Även de som ställde upp på mig och var mig nära lurade jag. Jag förlorade min första stora kärlek Calle på grund av narkotikan. Det är mycket som smärtar när jag tänker på hur han dog. Du kan inte se ärren i min själ. (Men du kanske kan se ärren i mitt ansikte, som jag fick när jag påtänd i timmar skar bort ”finnar som inte fanns”.)

Vägen tillbaka i tolv stegSom tjej, ung och söt, kan du begå rätt många krimi-nella handlingar innan du åker fast, jämfört med om du är kille och svart. Man tror att tjejerna alltid är offer och utnyttjade. “Någon har utnyttjat henne så att hon hamnat där”. Ja, jag har blivit utsatt för många hemsk-heter, men man får inte glömma att det har många killar också varit.

En gång när jag var inne på Dailey’s toalett och snortade kokain satt Walter Kegö ute i baren. Jag var

påtänd och kunde inte riktigt placera honom. Han kände igen mig eftersom han förhört mig vid ett till-fälle. Jag kom på att han var polis, smajlade och sa: - ”Jag har slutat nu”.

En vakt som körde mig till en rättegång en gång sa: - ”Gud vad du skulle behöva sitta inne ett tag och vila upp dig”. Den gången fick jag bara böter och skydds-tillsyn och kunde fortsätta att begå brott och knarka.

Till slut blev smärtan av den jag hade blivit för stark, en bidragande orsak för mig var när jag inte längre blev insläppt av min egen mamma. Jag ville sluta men hade inte kraften att göra det på egen hand. När jag för tredje gången åkte fast för grova bedrägerier bad jag om att få bli dömd till kontraktsvård.

Parallellt med Minnesotabehandlingen fick jag möj-lighet att gå på så kallad 12-stegsgemenskaper som AA (Anonym Alkoholist).

Mia delar med sig av sina erfarenhetertext och foto: jessica vikberg

Mia Törnblom - författare, föreläsare och vägledare i person-lig utveckling.

”Livet var rörigt innan,

med heroin blev det kaos. Nu vet jag vad jag slipper.

Mia Törnblom


Det var rörigt i början, jag ville absolut bli nykter och drogfri och tog mötena och behandlingen på yttersta allvar. Samtidigt som jag kunde sitta och planera knarksmuggling med nyblivna vänner på väg till och från dessa möten. Man är inte helt vettig från dag ett precis. Jag fick hjälp att se att kriminalitet och användandet av droger gick hand i hand och till slut släppte jag alla planer på kriminalitet. I dag 14 år senare går jag fortfarande regelbundet på 12-stegs-möten.

Jag träffade Christer Karlsson, numera KRIS ord-förande, på behandlingshemmet. Jag hade ju rånat honom på hela hans hem men blånekat (förstås). Det tog några månader in i nykterheten innan jag vågade erkänna (även för mig själv) att jag faktiskt gjort detta mot honom. Vi blev vänner igen och jag betalar till-baka genom att föreläsa gratis för KRIS.

Det tog lång tid att gå in på ett postkontor utan att känna mig skurkig efter mitt liv som kriminell. Jag livnärde mig framförallt på checkbedrägerier. Jag har betalat tillbaka där också. Jag tyckte först att jag kunde rentvå mig genom att ge dem utbildning i hur de kunde skydda sig mot bedrägerier. Men de tyckte inte att det var en bra idé. Som sagt, det tog lite tid innan alla sunda normer och värderingar föll på plats igen.

peptalk på anstalterI går var jag på Karlkogaanstalten och peppade kil-larna som är intagna där. Jag och en kille kom att prata om ersättningsdroger i allmänhet och Subutex i synnerhet. Han ansåg att Subutex på sätt och vis är värre än heroinet. En heroinavtändning varar en vecka och du mår skitdåligt. Men på Subutex hade han mått uselt i fyra månader. – ”Aldrig mer Subutex!”, tyckte han.

Vad är det egentligen för inställning från samhäl-lets sida att ge en kemisk ersättning istället för hjälp till total drogfrihet? Jag tycker det är cyniskt att ge Subutex till en 23-åring. Det verkar dessutom vara så att allt fler går från hasch direkt till Subutex. Substitutsbehandling som sker utan mål och kontroll är jag emot.

Jag är inte emot personerna som får dem men själv grejen. Jag får en känsla av att det ibland går lite för fort när någon förskrivs Subutex. Det finns givetvis undantagsfall där man under en begränsad period måste ta till Subutex eller metadon. Men i ett sam-hällsperspektiv i en förlängning tycker jag det är fel med ersättningsbehandling.

Utöka antalet avgiftningsplatser istället!Polisen gjorde tillslag här i närheten i kön till

Subutexutdelningen. Över 20 hade narkotika på sig! För mig känns det inte som att det fungerar då.

Jag har själv delat spruta med en HIV-positiv. Jag har en väninna som blev smittad av HIV som 18-åring genom att dela spruta. Jag önskar ingen det ödet. Men jag är ändå emot fria sprutor. Fast hade du frågat mig för 12-14 år sedan hade jag varit för.

”Jag vill bli stödmedlem i sNpf”Om det är svårt och krångligt att knarka men lätt att få bra hjälp, tror jag vi kan hjälpa fler till ett nyktert och drogfritt liv. Detta i kombination med förebyggande verksamhet för ungdomar.

Till alla unga som funderar på att prova vill jag säga: Det värsta som kan hända när du provar droger är att du tycker om det. Då kommer du garanterat att vilja göra det igen, och igen. Till slut är det inte du som väljer längre.

Ni inom rättsväsendet gör ett jätteviktigt jobb. Jag vill bli stödmedlem i SNPF och på så vis stötta ert arbete.

Löftet om boken ”Så dumt” som jag lovade er på konferensen i Västerås står givetvis kvar. Det är bara att hämta här och ta med till konferensen i Örebro.Det ska vi fixa! n

Framträdandet av Mia Törnblom och Christer Karlsson var ett mycket uppskattat inslag på invigningen av SNPF-konferensen i Västerås i maj 2020.


NYpD Narcotics Division På NYPD:s huvudkontor välkomnades vi av en glad Joseph Rezneck, chef för den sydvästra narkotikaav-delningen på Manhattan. Joseph berättade att deras arbete mestadels sker på gatunivå med hjälp av spanare och undercoverpoliser. En polis som arbetar under-cover köper mindre mänger av en langare upprepade gånger under exempelvis tre månader. Till slut har de samlat in så mycket information att det är dags för ett tillslag. Om undercoverpoliserna fått information om en viss dag då langaren kommer få hem ett parti narko-tika, så lämnar polisen över en ansökan om husrann-sakan till åklagare gällande den aktuella dagen. Detta

beslut kan ta några dagar och poliserna jobbar därför alltid med planerade tillslag vid husrannsakningar. Utöver undercoverpoliser finns även informatörer som får betalt mindre eller större summor pengar beroende på vilka tips man lämnar till polisen. Att exempelvis tipsa polisen om ett olagligt vapen kan ge 1000 USD om tipset visar sig stämma.

Efter mötet med Joseph så blir vi upplockade av två narkotikaspanare, Joseph och Jason. De tar med oss till deras polisstation och narkotikaavdelningen där vi bland många andra får träffa den ansvarige för NYPD:s klubbavdelning. Vi konstaterar snart att NYPD:s klubbavdelning är snarlik Stockholmspolisens tillsynsavdelning. De arbetar främst med krogarnas tillstånd och försöker se till att stänga klubbar som inte sköter sina tillstånd. Om polisens spanare arbetar inne på klubbarna sker det endast undercover. Då genom att köpa narkotika av langare inne på krogen. Om polisen kan bevisa att personalen och ägaren till klub-ben är medveten om att det sker narkotikahandel på deras krog så försöker polisen stänga ner krogen. Den personal som arbetar i krogdörrarna är enligt polisen av blandad kvalitet och det finns endast vissa personer som polisen litar på. Det är skälet till att arbetet inne på krogen främst sker helt dolt. Varken krögare och polisledning vill ha synliga poliser inne på krogar-na och som ett resultat av detta både brukas och säljs det mycket narkotika fritt inne på krogarna.

Den narkotika som brukas på klubbarna är enligt NYPD främst narkotikaklassade tabletter som ska ge ett snabbt rus. Dessa tabletter har blivit mycket van-liga bland ungdomar då tabletterna går att hitta över-allt, inte minst i föräldrars badrumsskåp. Arbete sker för att försöka komma åt de oseriösa läkare och drug-stores som förmedlar dessa tabletter. Man har också från tillverkarnas sida börja förändra tabletternas innehåll så att ruset inte skall komma lika hastigt utan istället långsamt bli verksamt i kroppen. Man hoppas att det ska minska ungdomarnas bruk av tabletterna i festavseende.

svenska krogpoliser i New Yorktext och foto: maria lundström, linn karlsten och emilie lundberg, Krogsektionen i Stockholm

I vårt dagliga arbete på Krogsektionen i Stockholm City arbetar vi i huvudsak mot narko-tika, vapen och kriminella individer som befinner sig i krogmiljö.Vi sökte stipendium från Stockholm stad och SNPF för att åka till New York och studera hur DEA, FBI och NYPD arbetar mot narkotika och grov organiserad brottslighet. Vi hade tänkt studera deras arbetssätt och lagstiftning i huvudsak när det gäller grovt kriminella individer i krogmiljö samt lagföring av kvinnor i allmänhet avseende narkotikabrott.Hela reserapporten med bl.a. besöken på DEA och FBI kan läsas på www.snpf.org/arti-kelarkivet.

De svenska krogpoliserna Emilie Lundberg (längst till höger), Maria Lundström och Linn Karlsten tillsammans med DEA-agenten Erin Mulvey under besöket på DEA:s huvudkontor i New York.


På gatorna i NYC är det heroin, marijuana och kokain som är de stora drogerna. Metamfetamin var förut ett stort problem men brukas nu främst inom gaykretsar, enligt Joseph Rezneck. Dock poängteras det att polisen ser en klar koppling mellan våldsbrott och brukandet av metamfetamin. De är på NYPD övertygade om att när och om metamfetamin blir stort i Sverige kommer våldsbrotten att öka även hos oss.

kvällspass med NYpDs Narcotics DivisionTillsammans med en grupp spanare ger vi oss ut på Manhattans gator under kvällen. Spanarna måste vara minimum sex personer för att över huvud taget ge sig ut. Det är för deras egen säkerhet. Under kvällen är vi tre stycken fordon, med ungefär tre poliser i varje fordon. Fordonen är hyrbilar utrustade med ljud- och ljussignal. Vi hinner inte åka långt förrän en av spa-narna känner igen en man som är känd sedan tidigare i narkotikasammanhang. Två av spanarna kliver ut ur bilen och fortsätter skugga personen till fots, medan de andra bilarna dirigeras via radio. Lagen i New York City ger inte poliserna något utrymme att arbeta med det vi kallar skälig misstanke. De kan inte bygga upp en misstanke gällande innehav och sedan besluta om en kroppsvisitation utan de måste se det faktiska brottet och därefter gripa på bar gärning. Gripandet sker oftast i en överlåtelsesituation. I det här fallet följde spanarna med två personer in i ett rivningshus. Inne i en korridor tar killarna upp narkotikan för att troligtvis bruka den och de grips då direkt av spanarna.

En kort stund senare ser en patrull att en silverfärgad bil stannar till snabbt på gatan, plockar upp en ung kille och sedan kör runt hörnet på en byggnad. Spanarna följer efter och ser att bilen stannat runt hörnet och att ett köp av narkotika sker i bilen. Köparen kliver ur och grips en bit därifrån för innehav av kokain. Direkt så bestämmer sig patrullerna för att tillsammans stoppa den silverfärgade bilen och gripa säljaren. På en öppen och trafikerad gata kör tre polisbilar en ”inboxning” av det misstänkta fordonet genom att en polisbil kör in framför, en ställer sig bakom och en på sidan. Det går otroligt fort och med dragna vapen springer spanarna sedan fram mot bilen och får ut föraren. Mannen har inte ens hunnit reagera så han sitter fortfarande med ca tio påsar kokain i handen.

Alla personer som grips under kvällen placeras iförda handfängsel bak i en ”arrestbil”. Det är en skåpbil med två långa bänkar längs sidorna. Inne i skåpet åker de misstänkta med under passet till det är dags att runda av och åka in för att avrapportera. Detta kunde ta mel-lan 4-5 timmar i många fall. Väl inne på polisstationen släpps de gripna ut från skåpbilen, de ställer sig sedan på led och går lugnt in på polisstationen och arresten. I arresten sitter upp mot tio personer i samma cell.

Att arbeta under cover sker på alla nivåer inom New Yorks polis. Både FBI, DEA och NYPD:s Narcotics Division talar om detta som en vanlig och självklar arbetsmetod. Alla blir de också lika förvånade över att höra att vi i Sverige, som arbetar med narkotika på gatulagningsnivå, inte har möjlighet att arbeta på detta sätt.

Det är inte helt ofarligt att som polis vid NYPD arbeta under cover, något vi snart får klart för oss. Rezneck berättar att undercover poliserna blir rånade uppskattningsvis ca 1 gång i månaden. Bara några dagar innan vi kom på besök hade en kvinnlig under-cover polis följt med en langare upp i en trappuppgång. Där hade hon fått en pistol mot tinningen och rånats på mobiltelefon och plånbok. Som tur var hade langaren inte förstått att hon var polis, då hon just den aktuella dagen valt att inte vara beväpnad.

I New York City väljer man på NYPD:s Narcotics Division att inte arbeta mot eget bruk av narkotika, inte ens om man exempelvis ser någon röka en joint. Det är olagligt att bruka narkotika men i praktiken inte straffbart, då åklagaren inte skulle ta upp ett sådant mål.

Av de besök vi gjorde i New York kände vi oss mest hemma hos NYPD:s Narcotics Division. Vi upplevde att de arbetade mot samma sak som vi gör hemma, dock med betydligt större kvantiteter av narkotika. Våra arbetssätt däremot skiljer sig mycket åt. Självklart känns det lockande att även på vår nivå hemma i Stockholm kunna använda sig av undercoverpoliser för att upptäcka fler brott och kunna lagföra fler per-soner. Men baksidan blir självklart den risk man som polis utsätter sig för när man undercover ger sig in i olika situationer. Att bli rånad eller skadad verkar vara något poliserna i NYPD accepterar som en del av job-bet. n

Fordonsstopp genom ”inboxning” efter att patrullen hade bevittnat en narkotikaaffär från bilen.


Bakgrund2009 beslutade operativa ledningsgruppen i Uppsala att man skulle genomföra fyra trafikrazzior under året. Myndigheten skulle ta till vara på all kompetens som var tillgänglig för att på bred front bekämpa och upp-daga mängdbrott samt trafikbrott på de stora vägnäten i Uppsala län.

Uppdraget att organisera samt genomföra razzian fördelades på personal från trafikavdelningen samt gatulangningsenheten våren 2009. Man bestämde sig för att förlägga trafikrazziorna på torsdagar för att maximera upptäckten av fordon som transporterar narkotika. Man bestämde även att man under året skulle genomföra två razzior dagtid samt två razzior kvällstid. Några veckor senare genomfördes den första trafikrazzian. Efter fyra genomförda razzior hade myn-digheten producerat 2994 blås, 45 ringa narkotika-brott, 30 drograttfylleri, 100 talet ordningsbotar samt primärrapporter, 15 olovliga körningar, 9 gripna varav en för 12 gram heroin, flertalet utmätningar av krono-fogden samt 100 tals utlänningskontroller. Ingen hade förväntat sig detta resultat.

I slutet av september i år genomfördes den femte och mest lyckosamma razzian sedan uppstarten.

UppläggMed hjälp av transportstyrelsens vägmärken och for-don styrs trafiken sakta men säkert in mot trafikplatsen Mora Stenar. Trafikregleringen började ca 500 meter innan rastplatsen. Cirka 100 meter innan infarten till trafikplatsen Mora Stenar ser trafikanterna för första gången polisen. Polisen som trafikanterna mötts av har till uppgift att profilera och sålla personer och fordon som passerar sakta förbi.

Uppgiften delas av poliser från trafikavdelningen samt gatulangningsenheten.

Sållningspatrullen står i förbindelse med stopperpa-trullen via radiosystemet Rakel. De intressanta bilarna vinkas in till kontrollplatsen av stopperpatrullen. Därefter vinkas bilarna fram till kontrollpersonal som består av personal från trafikavdelningen, gatulang-ningsenheten, närpoliser samt aspiranter med hand-ledare. Stopperfunktionen meddelar även om vissa invinkade bilar är intressanta ur narkotikasynpunkt.

På kontrollplatsen samverkar polisen med personal från Kronofogdemyndigheten.

Efter genomförd kontroll slussas fordonen ut från trafikplatsen. För att passera sista utposten av trafik-platsen får förarna av fordonen uppvisa blåsröret som de får med sig i samband med kontrollen.

stora narkotikabeslag vid trafikrazzior

-Oj va många ni är, har det hänt någonting?

Det var många bilister som reagerade på det antal poliser som de möttes av när de vinkades av från E4 och in till trafikplatsen Mora Stenar strax söder om Uppsala.Detta var den tredje trafikrazzian av fyra planerade för året. Närmare 700 fordon strömmade igenom razzian mellan klockan 18 och 01 en vanlig torsdag.

text och foto: inspektör omid farhand, gatulangningsenheten uppsala


Avrapporteringen av de uppdagade brotten sker på plats med hjälp av flertalet MOBASA datorer (upp-kopplade till polisdatanätet) samt med hjälp av telefon-samtal till tursekreterare som befinner sig i polishuset.

För att kunna hantera påverkade förare finns både sjuksköterska samt Evidenser på plats. Evidenser är ett portabelt bevisinstrument för provtagning vid miss-tänkt rattfylleri.

Minst två narkotikahundar hjälper till för att genom-föra husrannsakningar i fordon.

Kvalitetssäkring av ärenden sker med hjälp av en polisiär förundersökningsledare på plats.

senaste trafikrazzianDen senaste trafikrazzian skedde i slutet av september en fin höstkväll. Förväntningarna var höga då de sex tidigare trafikrazziorna inte hade gjort någon besvi-ken.

Strax efter klockan 21 på kvällen kontrollerades en grön pickup med tre personer. Vid samtal med perso-nerna uppgav de att de hade varit till Stockholm och nu var på väg hem till Borlänge. Samtliga upplevdes som nervösa. Föraren blev misstänkt för drograttfylleri samt båda passagerarna för ringa narkotikabrott genom eget bruk. I samband med husrannsakan i bilen anträffades det en ryggsäck som innehöll tre kilo hasch. Samtliga tre greps misstänkta för grovt narkotikabrott.

Kort därefter kontrollerades en bil med två perso-ner. Passageraren var märkbart påverkad av narkotika. Varken föraren eller passageraren förekom hos polisen. Föraren blev misstänkt för drograttfylleri samt passa-geraren misstänkt för ringa narkotikabrott genom eget bruk. Vid visitering av passageraren anträffades det 70 gram portionsförpackat hasch samt marijuana.

Vid midnatt kontrollerades en bil med tre personer. Samtliga blev misstänkta för narkotikabrott genom eget bruk samt föraren även misstänkt för drograttfyl-

leri. Efter husrannsakan i bilen med hund återfanns 400 gram hasch som låg väl dolt under baksätet.

Vid 01-tiden genomsöktes en bil då föraren blev misstänkt för drograttfylleri. I bagageluckan anträf-fades det en Airbag som var stulen.

Efter trafikrazzian hade vi sju personer gripna miss-tänkta för narkotikabrott/grovt narkotikabrott. Vi hade sökt i 13 bilar med hjälp av narkotikahund, sju personer var rapporterade för ringa narkotikabrott, sex personer var rapporterade för drograttfylleri, två personer var rapporterade för brott mot knivlagen, närmare 700 utandningsprover genomfördes, 19 fly-gande inspektioner, 100 talet utfärdade ordningsbotar, 91 utlänningskontroller.

På väg hem efter trafikrazzian visste jag inte om jag skulle vara glad eller förtvivlad. Vi hade på en vanlig torsdag beslagtagit tre och ett halvt kilo cannabis utan underrättelser eller längre spaning. Hur mycket narko-tika missar vi de dagar vi inte har trafikrazzia? n

Trafikpolis- och narkotikapolisarbete i en bra kombination.

Ett av många narkotikabeslag gjordes i en ryggsäck som innehöll tre kilo hasch.


Åtskilliga är de läkare som under åren försett miss-brukare med stora mängder narkotiska tabletter. I många fall har tabletterna också sålts vidare till andra missbrukare. Läkare har i grunden en behörighet att förskriva narkotika och överförskrivning har därför av polis och åklagare inte bedömts som ett brott mot narkotikastrafflagen.

Oavsett omfattningen av det otillbörliga överlå-tandet av narkotika via recept, har läkarnas agerande varit ett fall för Socialstyrelsens tillsynsenheter och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Efter deras utredningar konstateras inte sällan att läkarna visat grov omdömeslöshet och oskicklighet och där-med missbrukat sin behörighet att förskriva narkotiska läkemedel. Påföljden har ofta blivit en varning kombi-nerat med återkallande av förskrivningsrätten eller i värsta fall återkallande av läkarlegitimationen.

Nu har en åklagare i Stockholm väckt åtal mot en 73-årig manlig läkare i Järna för att få en prövning i domstol om läkarens agerande är ett brott mot narko-tikastrafflagen.

Ingripande mot pillerförsäljare på plattanI området kring Plattan och Sergels Torg i Stockholm sker en omfattande illegal försäljning av narkoti-kaklassade läkemedel. De poliser som arbetar där ertappar ofta missbrukare som har fickorna fulla av tablettförpackningar som nyss hämtats ut på apotek. Ingripanden görs i samband med överlåtelsesituationer och ofta framgår det av tablettförpackningar eller inne-havarens egna uppgifter vilken läkare som skrivit ut de narkotiska tabletterna.

Vid flera sådana ingripanden i Stockholms city under våren 2008 förekom den 73-årige Järnaläkarens namn på tablettförpackningar. De ingripande poliserna reagerade på den stora mängd tabletter som läkaren förskrivit under kort tid till olika missbrukare.

Vid ett tillfälle i april 2008 greps en 29-åring på

Plattan med Flunitrazepam, Xanor, Temesta, Iktorivil och OxyContin, sammanlagt mer än 200 tabletter. Av etiketterna och vid kontroll med ett apotek i Södertälje framgick det att 29-åringen under tre dagar hämtat ut 650 tabletter som han fått på recept från den 73-årige läkaren. 29-åringen hade klippt isär tablettkartorna för att kunna sälja tabletterna styckevis. Han hade rivit bort etiketter på förpackningarna för att dölja när tabletterna var uthämtade.

Poliserna på Plattan kände sedan en tid till att läka-ren i Järna förskrev narkotiska läkemedel till missbru-kare och att han också blivit informerad om att hans patienter sålde drogerna vidare till andra missbrukare i Stockholm. När förskrivningarna ändå fortsatte på samma skrämmande sätt, upprättade polisen en anmä-lan mot läkaren angående misstanke om narkotika-brott. Sammanlagt skrevs under 2008 tre anmälningar mot läkaren då hans patienter ertappats med att sälja tabletter i Stockholm.

Läkare som langar

överförskrivande läkare åtaladtext: gunnar hermansson

För första gången, åtminstone i modern tid, har en läkare i Sverige nu åtalats för brott mot narkotiklagstiftningen. Läkaren har via receptblocket medvetet underhållit andra perso-ners missbruk och medverkat till att narkotikaklassade läkemedel hamnat på den illegala narkotikamarknaden.

Xanortabletter (bilden) var tillsammans med Iktorivil och Flunitrazepam de narkotikaklassade läkemedel läkarens missbrukande patienter helst ville ha. Foto: Magnus Sjödén.


polisen inleder brottsutredning och socialstyrelsen granskar läkarenKriminalinspektör Bertil Lundström är utredare på Citypolisens spaningsrotel. Han påbörjade under april 2008 en utredning av läkarens misstänkta narkotika-brottslighet. Tillsammans med Plattangruppen över-lämnades en skrivelse till Socialstyrelsen med en begä-ran om att den 73-årige läkaren skulle granskas.

SoS inledde genast en utredning och begärde in uppgifter ur receptregistret på narkotikaklassade läke-medel som ordinerats av läkaren och expedierats på apotek mellan den 8 mars och 8 maj 2008. 179 sådana expedieringar hade skett på 22 apotek, huvudsakligen i Stockholmsområdet men även i Södertälje, Nyköping, Norrköping, Malmö, Uppsala m.fl. Därefter begär-de Socialstyrelsen in receptunderlag från sex av de mest frekventerade apoteken. Totalt granskades 21 av läkarens patienter, däribland tre missbrukare som Plattangruppen ingripit mot.

I november 2008 lämnade Socialstyrelsen sin utredning till HSAN med begäran om återkallande av läkarens legitimation alternativt indragning av förskrivningsrätten. SoS skriver i sin anmälan att ”Förskrivningen har skett med häpnadsväckande följ-samhet utifrån patienternas önskemål, både vad gäller att sätta in nya beroendeframkallande läkemedel och att frekvent förskriva nya stora förpackningar. Detta sker oavsett att signaler finns dokumenterade om att svår missbruksproblematik föreligger och att försälj-ning av ordinerade läkemedel skett”.

I 18 av de 21 granskade patientfallen har mäng-den förskrivna tabletter varit mer än dubbelt så stor jämfört med vad läkaren ordinerat. Det beror på att patienterna regelmässigt begärt extra förskrivningar sedan de blivit av med sina tabletter av en mängd olika fantasifulla anledningar; polisen har tagit dem, de har tappat tabletter, blivit bestulna eller rånade, delat med sig till andra, tvättat kläder med tabletterna i m.m.

Socialstyrelsen fann det särskilt anmärkningsvärt att läkaren fortsatt förskrivningen trots att han blivit informerad om att patienter säljer tabletter på Plattan och att polisen beslagtagit tabletter.

De flesta förskrivningarna har skett genom telefon-samtal då patienterna ”beställt” de önskade prepara-ten. Läkarens journalföring har dessutom genomgå-ende varit undermålig. En manlig patient, sambo med en av läkarens patienter, hade han aldrig haft någon personlig kontakt med. Mannen fick recept på 100 narkotikaklassade tabletter utan undersökning och utan att någon journal upprättades.

Åklagare kopplas inSedan Socialstyrelsen gjort klar sin granskning fortsatte Bertil Lundström sin brottsutredning mot läkaren i Järna och kontaktade åklagarmyndigheten. Kammaråklagare Carl Mellberg utsågs till förundersökningsledare och ärendet fortsatte nu utredas som misstänkt narkotika-brott/grovt narkotikabrott alternativt vårdslöshet med narkotika.

I juni 2009 kom HSAN:s beslut. Man skriver att läkaren tveklöst missbrukat sin behörighet att förskri-va narkotiska läkemedel och att den behörigheten ska återkallas. HSAN ansåg också att läkarens legitima-tion borde återkallas, men sedan Socialstyrelsen tagit tillbaka sitt yrkande kunde HSAN inte fatta beslut om återkallande,

Under tiden hade polisens utredning fortskridit, bl.a. med ett långt förhör med den 73-årige läkaren, som inte själv har ansett att han gjort något fel genom sina frikostiga förskrivningar. Han har som läkare alltid velat se till sina patienters bästa.

Det har tydligt framgått av utredningen, vilket läkaren också har medgett, att han omkring 2006 blev allmänt känd bland missbrukare och att antalet sådana patienter därefter har blivit fler.

Kammaråklagare Carl Mellberg har stött på över-förskrivande läkare tidigare i sitt arbete, men han känner inte till något fall som utretts av polisen och som lett till åtal. När Citypolisen nu larmade åkla-garmyndigheten i ett konkret ärende, tillsammans med Socialstyrelsens och HSAN:s allvarliga kritik, var det naturligt att fortsätta brottsutredningen mot den 73-årige läkaren i Järna.

Carl Mellberg betraktar läkarens agerande som uppenbart brottsligt och väckte därför åtal i oktober 2010. Tingsrätten har planerat att huvudförhandling kan hållas våren 2011. Vi kommer givetvis att följa upp utgången av detta banbrytande ärende här i tid-ningen. n

Läkare som langar

Kriminalinspektör Bertil Lundström på Citypolisens spa-ningsrotel har utrett läkarens misstänkta narkotikabrottslig-het. Foto: Gunnar Hermansson


Alla narkotika framkallar någon reaktion i män-niskokroppen. Här finns orsaken till att narkoti-

kapåverkan kan vålla sjukdomar, olycksfall och i sista hand förtidig död.

förgiftningar m.m. Förgiftningar med narkotika, ofta kallade ”överdo-ser”, beror på att en missbrukare tillför sig själv (eller i enstaka fall blir tillförd) en dos som påverkar hans kropp så att viktiga livsprocesser störs eller slutar fungera. Begreppet ”överdos” kan dock verka vilsele-dande, eftersom det ger intryck att de skulle finnas en ”ofarlig” dos. I praktiken går det inte att upprätthålla en sådan åtskillnad: först i efterhand kommer en miss-brukare eller hans omgivning att veta om det var en ”överdos”.

En mekanism bakom förgiftningsreaktionerna kan vara att andningen sänks eller helt upphör som ett resultat av för mycket GHB eller heroin. Konsekvensen blir att missbrukaren dör av syrebrist. För mycket amfetamin eller fenmetrazin kan orsaka cirkulations-kollaps p.g.a. en kraftigt stegrad puls, höjt blodtryck och kramper. Kokain kan utlösa epileptiska kramper, som kan orsaka andningsstillestånd. Värmeslag kan komma av att en del narkotika slår ut kroppens tem-peraturreglering, det kan ske vid påverkan med bl.a. MDMA. Allergiska reaktioner med cirkulationskollaps kan utlösas bl.a. genom föroreningar i injektions-lösningar. Risken för oavsiktliga förgiftningar ökar genom att det är svårt för en missbrukare att veta exakt mängd i den tillförda dosen eller hur stor hans egen dagsaktuella tolerans är. Dessutom kan det vara svårt att kontrollera effekterna vid samtidig tillförsel av andra droger (blandmissbruk). Missbrukare kan avlida även av läkarförskriven narkotika, som metadon. Att narkotikan håller apotekskvalitet är ingen garanti mot livshotande förgiftningar.

Utgången i det enskilda förgiftningsfallet beror på om det finns medicinsk hjälp tillgänglig. I många fall går det att hjälpa även svårt förgiftade missbrukare till livet om man bara hinner sätta in den moderna sjuk-

vårdens resurser i tid. Åtskilliga missbrukare skulle inte kunna ha så hög drogkonsumtion om de inte kunde förlita sig på sjukvårdens skyddsnät.

Sekundärt kan drogförgiftningar leda till dödsfall genom att missbrukaren i kraftigt påverkat tillstånd dör av egna uppkastningar, fryser ihjäl, drunknar etc. Förgiftningen är då en viktig faktor genom att öka risken för den specifika dödsorsaken men även minska missbrukarens möjligheter att hantera en kritisk situa-tion.

kroppsliga sjukdomarEn del missbrukare drabbas av kroppsliga sjukdomar av den upprepade drogtillförseln. Särskilt utsatt är levern, men även immunsystemet kan störas. Hjärta och kärl kan påverkas av bl.a. kokainmissbruk. Uttorkning och undernäring hos centralstimulantiamissbrukare kan medverka till att försämra deras överlevnadsmöjlig-heter.

Missbrukare kan avlida även av infektioner som ofta kan överföras genom osterila injektioner. Först upptäcktes detta bland heroinmissbrukare i New York, bland vilka en del redan 1933 visade sig ha malaria. Deras tidiga symptom med bl.a. feber tillskrevs absti-nensreaktioner och dödsfallen klassades som ”lung-inflammation”. Först vid mikroskopisk analys upp-täcktes infektionen. Under tio år dog sammanlagt 168 heroinister, sedan upphörde dödsfallen plötsligt. Malariaspridningen gjorde att langarna började blanda in kinin (ett känt läkemedel mot malaria) som fyllnads-massa i heroinpåsar. På 1960-talet fick gulsot (hepatit B, ”knarkarsot”, ”kanylrost”) spridning bland svenska injektionsmissbrukare. Denna sjukdom har dock inte samma dödlighet.

En markant förändring inträffade vid mitten av 1980-talet med AIDS. Denna orsakas av immunbristvi-ruset HIV (i börjat kallat HTLV-3), som sprids huvud-sakligen med blod och sex. Injektionsmissbrukare blev hastigt en primär riskgrupp. Inom EU avled under 2006 uppskattningsvis 2100 personer p.g.a. AIDS/HIV kopplat till narkotikamissbruk.

Hög dödlighet hos narkotikamissbrukaretext: jonas hartelius

Narkotikamissbrukare riskerar en förtidig död till följd av överdoser, sjukdomar, självmord samt olyckor, våld och andra inslag i miljön.

Bland andra infektioner som drabbar missbrukare kan nämnas stafylokocker, som kan ge allvarliga hjärt-sjukdomar (endokardit).

psykiska störningar m.m.Ett narkotikarus kan påverka vakenhet, reaktions-förmåga, närminne, varseblivning och många andra psykiska funktioner som är avgörande för en männi-skas överlevnad. Narkotikamissbrukare utgör en fara för sig själva och andra i trafik, luftfart och arbetsliv. Under förvirring, t.ex. cannabis- eller LSD-psykos, kan de hoppa från hög höjd. Drogpåverkans betydelse i det enskilda fallet kanske inte utreds tillräckligt med kemiska analyser utan man nöjer sig många gånger med att peka på ”den mänskliga faktorn”.

Risken för självmord är kraftigt förhöjd bland narkotikamissbrukare. Orsakerna kan vara att avtänd-ningarna efter vissa rus, bl.a. amfetamin eller kokain, kan vara ytterligt besvärliga, som att ramla i ”ett svart hål”. Långvarigt missbruk kan ändra hjärnans nivåer av signalsubstanser, vilket ger depressioner. Den all-männa livsföringen kan bli så svårbemästrad att döden framstår som ett alternativ. Heroinmissbrukare har uppskattats ha en fjorton gånger högre självmords-frekvens än befolkningen i allmänhet. I Europa svarar självmorden för mellan sex och elva procent av döds-fallen bland s.k. problematiska missbrukare (motsvarar i stort samma population som den svenska definitionen av ”tunga missbrukare”)

risker i narkotikamiljönNarkotikamiljön är i sig högriskabel genom tät före-komst av droger, brott, asocialitet och utanförskap. Uppgörelser och konflikter över lokala marknader kan få våldsamma uttryck. Bland amerikanska narkotika-missbrukare är mord en vanlig dödsorsak, ofta är det familjemedlemmar eller nära bekanta som är förövare. EU uppskattar att trauman (olyckor, dråp och våld) kan stå för 25 procent eller mer av dödligheten hos s.k. problematiska narkotikamissbrukare.

Till riskerna i miljön kan även räknas den allmänna

livsföringen med hemlöshet, misskött hygien och brist-fälliga sociala kontaktnät.

ökade risker i en missbrukargruppI det enskilda fallet kan det vara svårt att fastställa de exakta dödsorsakerna, t.ex. vid kraftigt blandmissbruk alkohol och flera enskilda narkotika. Men riskbilden blir tydligare om man följer en väldefinierad grupp missbrukare över lång tid. Deras dödlighet kan då jämföras med andra grupper av samma ålder, kön och bakgrund. Amerikanska heroinister kan ha en överdödlighet som kan vara 10 – 15 gånger högre än den allmänna befolkningen i samma ålder. Även svenska intravenösa amfetaminmissbrukare kan ha samma markant ökade dödlighet, men de avlider inte lika ofta av akuta förgiftningar, utan av olyckor, våld, självmord m.m.

Till den ökade dödligheten bidrar också att narko-tikamissbruk (av epidemisk typ) inledningsvis sprids i grupper som redan före missbruksdebuten är mer risk-tagande än vanligt, bl.a. genom brott och äventyrligt beteende.

I Sverige dog år 2008 totalt 302 män och 91 kvinnor av ”narkotikarelaterad diagnos”. Under senare år har i storleksordningen 400 narkotikamissbrukare årligen avlidit till följd av sina drogbeteenden. Det skall jämfö-ras med antalet trafikdöda, som under senare år varit i storleksordningen 400 per år.

EU:s drogobservatorium (EMCDDA) noterar i sin rapport för 2009 att narkotikamissbruk är en av de största orsakerna till hälsoproblem och dödsfall bland ungdomar i Europa. I europeiska storstadsområden år 2005 var mellan 10 och 23 procent av dödsfallen i åldern 15 – 49 år kopplade till missbruk av opiater. Opiater dominerar också i de nationella rapporterna om narkotikarelaterade dödsfall. Metadon rapporteras från flera länder förekomma i en betydande andel av dödsfallen. I Finland är numera buprenorfin (Subutex) det vanligast förekommande ämnet vid narkotikarela-terade dödsfall.

Jämförelser mellan länder i fråga om narkotikadöds-fall görs ibland för att söka bevisa effekterna av olika narkotikapolitik. Sådana jämförelser störs dock av att formerna för insamlingen är olika: en del myndigheter räknar endast uppenbara överdoser som narkotikarela-terade dödsorsaker. n

ReferenserBourne (ed.) (1974): A treatment manual for acute drug abuse emergencies, NIDA.EMCDDA (2009): Drug-related infectious diseases and drug-related deaths, www.emcdda.europa.eu.Haberman, Baden (1978): Alcohol, and other drugs and violent death, Oxford.Helpern, Knight (1982): Autopsy, WH Allen.Knudsen (2004): Akuta förgiftningar, Studentlitteratur.Socialstyrelsen (2010): Dödsorsaker 2008.Tunving, Olsson Krantz (red.) (1989): Dödligheten bland narkotikamissbrukare i de nordiska län- derna, CAN.


Narkotikamissbrukare har en kraftigt förhöjd dödlighet. Viktiga dödsorsaker är förgiftningar, sjukdomar, självmord, olyckor och våld. Teckning: Marie Leijerstam.


Info från skL, DroganalysenhetenInfo från skL, Droganalysenheten

Efter höstens klassning av 15 syntetiska cannabi-noider, varav 4 som narkotika och 11 som hälso-farlig vara, så finns det redan nya örtblandningar på marknaden innehållande oklassade syntetiska cannabinoider. Spice, som var det första produkt-namnet som dök upp på markanden, har utvecklats till ett varunamn för denna typ av produkter som består av en påse med en eller flera torkade örter, vilka ”spetsats” med syntetiskt framställda can-nabinoider.

BakgrundVad är då syntetiska cannabinoider för något? Cannabinoider är en grupp ämnen som binder in till receptorer i vår kropp. Denna typ av ämnen finns naturligt och då främst i cannabisplantan där tetrahydrocannabinol (THC), cannabidiol (CBD) och cannabinol (CBN) är de som finns i störst mängder. Det finns också endogena cannabinoider, alltså ämnen som produceras naturligt i vår kropp. Syntetiskt framställda cannabinoider är däremot ämnen som är tillverkade och designade på labo-ratorier.

Det finns två (vad man vet idag) cannabinoid-receptorer i vår kropp. CB1-receptorn finns främst i hjärnan och verkar vara ansvarig för canna-bisplantans psykoaktiva effekt. CB2-receptorn finns i immunsystemet och verkar vara inblandad i can-nabisplantans smärtlindrande och antiinflammato-riska effekter. Följaktligen är ämnen som binder in till CB2-receptorn väldigt intressanta i medicinskt syfte. Detta är också anledningen till att läkeme-delsföretag och andra laboratorier de senaste 40 åren tillverkat nya cannabinoider i sökandet efter

nya, främst smärtstillande läkemedel. Det har dock visat sig svårt att separera den önskade medicinska effekten från den oönskade psykoaktiva effekten. I sökandet efter nya läkemedel har kemisterna tillver-kat ämnen långt mer potenta än de som förekom-mer naturligt i cannabisplantan.

Vem som kom på idén att använda dessa synte-tiska cannabinoider till att ”spetsa” örtblandningar är dock okänt. Under 2006 (kanske tidigare) bör-jade dessa örtblandningar förekomma i Europa och det dröjde ända fram till slutet av 2008 innan mysteriet med Spice löstes. Ett privat laboratorium i Tyskland identifierade syntetiska cannabinoider i Spice på uppdrag av de tyska myndigheterna.

tredje generationens spice - the Never Ending storyDe örtblandningar som förekommer nu innehåller ofta små mängder av redan klassade cannabinoider tillsammans med nya, oklassade cannabinoider. Intressant är också att det nu florerar påsar med svensk text medan vi tidigare bara sett påsar med engelsk text. På dessa påsar står det dessutom ”Innehåller även en odeklarerad syntet”, vilket är informativt och bra i vanlig svensk anda. I vissa örtblandningar förekommer det även hampfrön.

Marknaden för denna typ av produkter är väl-digt innovativ varför vi från SKL vill uppmana er att skicka in allt som verkar misstänkt.

Ingrid Areskoug Växtgruppen

Vad nytt på spice-fronten

Några av de ännu lagliga örtblandningar som (nov. 2010) säljs av de svenska webbutikerna Spice Nordic och Smartbar. 3 gram kostar numera runt 400 kronor.


I Holland är man smärtsamt medveten om att man står för en stor del av världsproduktionen av syn-tetiska droger. Anseendet utomlands har fått sig en törn. Efter att ha varit på narkotikakonferens i Holland så måste jag ändå medge att de i vart fall varit mycket aktiva i kampen att försöka stoppa narkotikaproduktionen. Ett första steg har varit att undersöka vilka som tillverkar prekursorer och försöka stoppa denna produktion. Ett steg har varit att aktivt påverka stater som stått för en del av produktionen av prekursorer. På så sätt har Kina påverkats att 2008 förbjuda produktionen av PMK, ett ämne som används vid framställande av ecstasy. Följden av detta har blivit att beslagen av både PMK och ecstasy gått ner i hela världen och att de beslagtagna pillren innehåller en mindre halt av MDMA samtidigt som priserna gått upp.

Tyvärr måste man på minussidan räkna in att producenterna övergått till annan produktion. Det är därför vi även i Sverige plötsligen översköljes av nya narkotikapreparat som mefedron, 2C-B, mCPP m.fl. Ett annat land som påverkats att stänga fabriker är Ryssland, där det under 2007-2009 stängts två BMK-fabriker (prekursor till amfetamin). Tillverkningen av amfetaminpreparat verkar dock inte ha minskat så mycket, utan återi-gen verkar produktionen av snarlika droger istället ta fart. I det här fallet metamfetamin. Eller så tar andra producentländer över, som t.ex. Vietnam, varifrån det vid ett tillfälle togs ett jättelikt beslag på 4700 liter BMK.

Ett annat sätt att arbeta har varit att stoppa leveransen av laboratorieutrustning till de illegala laboratorierna i Holland. Man har helt enkelt kon-trollerat vem som haft världsproduktionen av de speciella 20-liters glasbehållare som regelmässigt använts för framställning av amfetamin. Därefter vände man sig till alla grossister och fick veta vem som köpte dessa behållare. Det kunde snabbt

konstateras att alla de behållare som använts i de illegala laboratorierna var omgjorda med speciella glaskolonner. De var professionellt omgjorda av kunniga glasblåsare. Enbart i Holland fanns 24 sådana glashyttor som kunde tänkas göra sådana förändringar. Alla besöktes och varnades för att vara delaktiga i narkotikaproduktion. Efter att ha sålt 120 sådana flaskor årligen så minskade återförsäljaren försäljningen till enbart 10 stycken. Dessutom lyckades man efter att ha gått igenom bokföringen hos glashyttorna hitta den som stått för merparten av modifieringen av glasflaskorna. Sex månaders villkorat fängelse (samhällstjänst) kanske inte avhöll honom alltför mycket men vinsten på 300 000 euro förverkades. Nu vänder sig narkotikaproducenterna givetvis till andra glasblåsare i andra länder men det får man se som en ny utmaning. Liksom att när prekurso-rerna börjar tryta, går man över till att anskaffa pre-prekursorer som ofta inte ens är på någon förbjuden lista. Utvecklingen lär inte stå still så därför gäller det att själv förkovra sig så man inte hamnar i bakvattnet.

Lycka till i Linköping förresten där man varit på framkanten och ganska nyligen beslagtagit fly-tande amfetaminbas plus färdigproducerad amfe-tamin. En ny trend att vara uppmärksam på i Sverige.

Ha det så gott i vintermörkret

[email protected]

§ rättsrutan § § rättsrutan §

§ rättsrutan § § rättsrutan §

alternativa metoder att stoppa narkotika


Världen runt

DEa talar ut mot legaliseringI en tid när nyhetsflödet innehåller allt fler miss-ledande rapporter om att drogmissbruk inte är så skadligt för individen och samhället som myndig-heterna vill göra gällande och att legalisering är den rätta vägen, har Drug Enforcement Administration, DEA, i USA gett ut skriften Speaking Out Against Drug Legalization.Det 80-sidiga dokumentet är avsett att skingra dimmorna av desinformation med kända fakta om drogproblemen i USA. Drogmissbruket och myn-digheternas åtgärder för att tackla problemet, är bland de viktigaste och svåraste utmaningarna som drabbar befolkningen, i synnerhet de unga. Den stora frihet som amerikaner har att själva utforma sina liv bygger också på att man är väl informerad, vilket är en av anledningarna till att DEA nu ger ut sin faktaskrift. Läs mer på www.dea.gov

rekordmånga nya droger under 2009 och 2010Ett rekordstort antal nya droger har inrapporte-rats till ECNN, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, och till Europol via EU:s early warning system. Under 2009 anmäldes 24 nya psykoaktiva ämnen. Det är det största rapporterade antalet under ett år och nästan dubbelt så många ämnen som 2008 (13). Alla de nya ämnena var syntetiska.Hittills under 2010 har 31 nya ämnen anmälts via systemet för tidig varning. Några exempel är syntetiska katinoner, syntetiska cannabinoider och nya syntetiska ämnen som liknar kokain och amfetamin. I den senaste webbundersökningen av återförsäljare på Internet, som ECNN genomförde i början av 2010, påträffades 170 nätbutiker som sålde ”legal highs” och hallucinogena svampar.

Källa: www.fhi.se

Doftkampanj mot cannabis i Holland30 000 holländska hushåll har i dagarna fått can-nabisdoftande skrapkort i sina brevlådor för att lära sig hur drogen luktar. Med hjälp av korten är förhoppningen att invånarna ska upptäcka illegala odlingar i grannskapet och sedan ringa polisen. Myndigheterna i Rotterdam och Haag uppger att de distribuerar korten för att medborgarna ska lära sig känna igen doften av cannabis. Trots att det är illegalt att odla cannabis i landet brukar inte myndigheterna bry sig om ifall canna-bisrökare odlar för eget behov. Upp till fem plantor tolereras.

– Medborgarna måste bli upplysta om faran dessa odlingar representerar och om man observe-rar något misstänkt så ska det rapporteras, säger Arnie Loos, talesperson för den statliga myndighet som bekämpar cannabisodling i Holland, till BBC.

Doftkorten är märkta med texten ”Hjälp till att bekämpa cannabisodlingar”. Genom att skrapa på korten frigörs en doft som är karakteristisk för cannabis. Dessutom finns typiska kännetecken för hur odlingar i stadsmiljö kan kännas igen. Även telefonnummer till polis och elbolag finns på kortet, eftersom stulen energi för värme, ljus och ventilation är ofta tecken på inomhusodling. Myndigheterna tror att det finns uppemot 40 000 illegala odlingar i landet, de flesta gömda i lager- och industribyggnader, källare och lägenheter.

Källa: Drugnews.nu

EU vill stoppa mefedron i hela Europa.Den farliga syntetiska drogen mefedron är förbju-den i Sverige och ytterligare ett antal EU-länder. Nu vill EU-kommissionen att drogen ska förbju-das inom hela EU och således även i de tolv med-lemsländer där mefedron fortfarande är tillåtet. De EU-länder som hittills, förutom Sverige, har förbjudit mefedron är Belgien, Danmark, Estland, Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Luxemburg, Malta, Polen, Rumänien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.Mefedron är fortfarande en populär drog trots att den är mycket svårdoserad och har lett till ett antal dödsfall. I några fall har mefedronintag varit den direkta dödsorsaken och vid ett stort antal fall har mefedron hittats vid obduktion av döda.

GH


Landet runt

Människosmugglaren amir Heidari utvisad till IranDen kände människosmugglaren Amir Heidari har nu utvisats till sitt hemland Iran. Verkställigheten skedde den 5 november i år, 31 år efter Heidaris första inresa till Sverige.

Amir Heidari kom till Sverige 1979 som stu-dent, men sedan Ayatolla Khomeini senare samma år tagit makten i Iran, sökte Heidari asyl i Sverige och beviljades permanent uppehållstillstånd.

Efter ett par år började han mot betalning att hjälpa landsmän att ta sig till Sverige. Sedan 1983 har Heidari dömts åtta gånger i Sverige till sam-manlagt 18 års fängelse för att ha smugglat män-niskor och förfalskat pass. Han har också suttit fängslad i Danmark, Tyskland och Turkiet för dessa brott.

2006 dömdes Amir Heidari av Göteborgs tings-rätt till 4 års fängelse, en dom som han överkla-gade. Hovrätten skärpte straffet till 5 års fängelse och Heidari blev den förste som dömdes i Sverige för grovt organiserande av människosmuggling. GH

Hem och skola i blåsväderRiksförbundet Hem och Skola driver bland annat kampanjerna Rökfri ungdom och Nolltolerans mot mobbning. För att finansiera sin verksamhet har Hem och Skola anlitat telemarketingföretaget Poolmedia i Örebro, som i sin tur samlar in pengar från företag, kommuner och andra givare.

Hem och Skola var mycket nöjda med de ca 8 miljoner insamlade kronor man fick från Poolmedia under 2009. Vad man inte ville låtsas om var att Poolmedia, som totalt samlat in 42,6 miljoner kronor i Hem och Skolas kampanjer under 2009, själva behöll 80 procent, dvs. ca 34 miljoner kronor.

Det var i TV-programmet Uppdrag granskning som Hem och Skolas styrelseordförande motvilligt berättade om avtalet med Poolmedia. Att Hem och Skola dessutom fått 675 000 kronor i statsbidrag på felaktiga grunder kände ordföranden inte till.

Avslöjandet skakade om riksförbundet Hem och Skola och den nya styrelsen ska nu se över det besynnerliga avtalet med Poolmedia, ett avtal som sträcker sig till 2027.

Poolmedias ägare Morgan Falk är också vd i kampanjen ENS 2000, Ett Narkotikafritt Sverige 2000, som bland annat ger ut tidningen Respons. GH

Missbruket kostar 150 miljarderMissbruk är mycket kostsamt för det svenska samhället, konstaterar Gerhard Larsson som leder den statliga Missbruksutredningen. Av den totala kostnaden 150 miljarder står alkoholmissbruk för 66 miljarder, narkotikamissbruk för 62 miljarder och läkemedelsmissbruk 20 miljarder kronor.

Totalt beräknas 500 000 personer ha problem med alkohol, narkotika, läkemedel eller dopnings-medel, men bara 1 av 5 nås av missbruksvården.

Idag avsätter kommuner och landsting ca 16,5 miljarder kronor per år för missbruksvård. Gerhard Larsson menar att investeringar i effektiv missbruksvård och att hjälpa människor bort från missbruk, kan ge stora vinster för samhället.

Risken är dock stor att Gerhard Larsson kom-mer att föreslå en kraftfullt ökad medicinering av narkotikamissbrukare, utan att ta hänsyn till de negativa följderna av att öka utdelningen av nar-kotikaklassade läkemedel till missbrukare. Den illegala läkemedelsmarknaden är redan tillräckligt stor och den bästa vården torde väl ändå vara att försöka göra patienterna helt friska från sin sjuk-dom utan livslång och dyrbar medicinering med andra droger. GH

Ljusmanifestation för narkotikaofferFör fjortonde året i rad firade drogpolitiska organi-sationer den 1 november i Stockholm en gemensam manifestation för narkotikans offer. På trappan vid Sergels Torg tändes 300 marschaller, en för varje död narkotikamissbrukare under det senaste året.

Statsrådet Maria Larsson (KD), som ansvarar för narkotikafrågor i regeringen, var huvudtalare. Hon varnade för att en ökande drogliberalism i Västvärlden leder till ett ökande missbruk och manade till fortsatta gemensamma ansträngningar. Text och foto: JH


Åsa Dahlberg och Gunnar Hermansson, ansvariga för upplägget och genomförandet, inledde med en

kort information om Svenska Narkotikapolisföreningen, eftersom seminariet var öppet för alla inom rättsväsen-det.

TF länspolismästaren i Norrbotten, Per Karlsson, höll ett kortare inledningsanförande, där han framhöll att Norrbotten fortfarande har en specifik narkoti-karotel som ofta samverkar med andra myndigheter i det egna länet och med polis och tull i Finland. Drogbekämpningen bedrivs effektivt och det är viktigt att personalen utvecklas, till exempel genom utbildning om droger, vilket Per Karlsson menade till stor del numera sker genom SNPF:s försorg.

Många nya Internetdroger i årHittills under 2010 har 14 substanser klassats som narkotika. Fyra av dessa är syntetiska cannabinoider och ytterligare 11 syntetiska cannabinoider regleras sedan den 1 oktober av lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Allt fler nya missbrukssubstanser lanseras via Internet och försäljningen sker öppet på olika svenska hemsidor tills drogerna förbjuds genom beslut av regeringen.

Gunnar Hermansson redogjorde för detta och om vikten av att informera Läkemedelsverket respektive Folkhälsoinstitutet om nya och ännu ej reglerade dro-ger som upptäcks på marknaden. De båda myndighe-terna ansvarar för att samla in och sammanställa till-räckligt med information för att regeringen ska kunna fatta beslut om lagreglering av nytillkomna droger.

Myndigheterna ligger ändå flera steg efter, men den nya lagen om förstörande av vissa hälsofarliga miss-brukssubstanser, som troligen kommer att införas den 1 april 2011, kommer att underlätta för tull och polis att omhänderta nya droger betydligt tidigare än vad som nu är fallet.

anabola steroider och operation LiquidAnabola steroider (AAS) och de övriga preparaten som omfattas av dopningslagen vållar en del svårig-heter när det gäller att göra en total mängdberäkning och bestämma straffvärdet av beslagtagna preparat. Gunnar Hermansson berättade om en metod han föreslagit för mängdberäkning av dopningslagens alla

preparat, en metod som tillämpats i Operation Liquid, det stora dopningsärendet som utretts av polisens aktionsgrupp Nordsam i Umeå och Sundsvall.

Jari Kiemunki från aktionsgruppen i Umeå berättade att upprinnelsen till ärendet var ett beslag av anabola steroider som gjordes av tullen på Arlanda den 3 maj 2009. Ett postpaket från Spanien, adresserat till en man i Sollefteå, innehöll 7 halvliters olivoljeflaskor. Innehållet var däremot inte olivolja utan anabola ste-roider i vätskeform för injektion. Efter några veckor kom ytterligare ett liknande paket med 10 olivoljeflas-kor adresserat till en annan bulvan.

aktiv drogbekämpning i NorrbottenSNPF:s årliga Norrlandsseminarium hölls i Luleå den 25 november. Trots 20-gradig kyla samlades 75 deltagare på Nordkalotten Hotell & Konferens för några timmars utbildning.

För att kunna förvara och presentera alla beslagtagna pre-parat i Operation Liquid och all utrustning för den illegala tillverkningen av anabola steroider, har polisen hyrt in sig i ett bergrum i Sundsvall. Utrymmet disponeras i vanliga fall av tullen för förvaring av beslagtagen sprit och cigaretter.Foto: Polisen


Genom bland annat telefonavlyssning och fysisk spaning lokaliserades en kroppsbyggare i Umeå som den egentlige mottagaren av flaskorna och sedermera huvudman i hela ärendet.

Umeåbon mottog också paket från Spanien som innehöll 10 ml tomma injektionsflaskor, kapsyler, etiketter och annat som behövdes för att fylla den insmugglade vätskan i injektionsflaskorna. Sedan de små flaskorna förslutits med speciell utrustning och försetts med etiketter, skickades de av Umeåmannen till återförsäljare i Karlstad, Örebro, Göteborg och Malmö. På de välgjorda etiketterna framgick preparat-namn, AAS-substans och mängd samt företagsnamnet Dutch Lab.

Avsändaren i Spanien, en serb som under flera år bott i Sverige, försåg mottagare i flera länder med steroidvätska och övrig utrustning. Det egenhändigt påhittade namnet Dutch Lab kan ha förekommit på AAS-marknaden sedan 2002.

Ärendet utreddes inledningsvis av polisen i Sundsvall innan det uppgraderades till grov organiserad brottslig-het och aktionsgrupperna tog över i september 2009. Jari Kiemunki och hans kollegor i Umeå fick ansvar för en del av ärendet och började med att bearbeta och analysera 800 inspelade telefonsamtal och annat insamlat material.

Efter ytterligare tre månaders spaning och utredning deltog ca 400 poliser, inklusive den nationella insats-styrkan, i ett samordnat tillslag på 12 orter från Umeå till Spanien. 30 personer greps som planerat, men huvudmannen i Spanien lyckades undkomma. Hans sambo greps och fördes till Sundsvall liksom mängder av beslagtaget gods.

Svensk-serbens affärsidé var att importera AAS-substanser i pulverform från Kina, blanda upp med oljor och förpacka i olivoljeflaskor i Spanien och där-efter sälja vidare till kontaktpersoner i olika länder, däribland till kroppsbyggaren i Umeå.

Umeåbons återförsäljare var i sin tur ”egna företaga-re” som sålde diverse steroidpreparat via Internetforum eller hemsidor. Var och en hade en grupp medhjälpare omkring sig, för att ta emot försändelser, skicka paket, hantera pengar och utbetalningar, lagerhålla varor m.m.

Tio månader efter tillslaget åtalades ett 70-tal per-soner. Operation Liquid saknar motstycke i mängden beslagtagna preparat, antalet åtalade och antalet rät-tegångsdagar.

Rättegången inleddes den 1 november 2010 och leds från tingsrätten i Sundsvall. De åtalade och deras försvarare sitter i ytterligare fem tingssalar på res-pektive hemorter. Sambandet sker med videolänk via stora bildskärmar. Med tre planerade rättegångsdagar i veckan kommer processen att pågå till någon gång i maj 2011. Den beräknade kostnaden för enbart rätts-processen beräknas till ca 100 miljoner kronor.

s.a.N.N. ett antidopingprojekt i NorrbottenJohan Öhman från Norrbottens idrottsförbund är projektledare för S.A.N.N., som står för Samverkan

Antidoping, Nätverk Norrbotten. Det är ett samver-kansprojekt mellan idrotten och olika aktörer i samhäl-let, däribland polisen och tullen.Enligt Johan Öhman står elitidrotten för en mycket liten del av dopningsfallen. Missbruk av anabola steroider och andra dopningsmedel sker oftast bland motionsidrottare och i andra grupper i samhället. Det är många fler som injicerar anabola steroider än narkotika som heroin och amfetamin. Dopning är ett samhällsproblem som också samhället får betala för, bland annat genom ett okänt antal våldsbrott.Projektet S.A.N.N. riktar in sig på antidopingarbete i samhället genom kompetenshöjning av nyckelper-soner och kvalitetssäkring av gym i alla kommuner i Norrbotten. Arbetet syftar också till att om ett par år bilda länsnätverk, där även länsstyrelsen, landstinget och Kommunförbundet medverkar

tullverkets Norrlandsfunktion fick en rivstartSeminariet avslutades med att Göran Kandelin, som är förundersökningsledare vid Tullverket och stationerad i Haparanda, berättade om två större narkotikaären-den som den nya Norrlandsfunktionen fick ta sig an direkt efter starten förra hösten.Det ena gällde 1000 LSD-trippar som två män från Skellefteå köpt i Amsterdam och postat i fyra gratula-tionskort till en kamrat hemma. Breven stoppades och beslagtogs på Arlanda.Ungefär samtidigt upptäckte tullen på Arlanda en tavla innehållande kokain i en postförsändelse från Argentina. Mottagaren var en bulvan i Skellefteå.Båda ärendena slutade med långa fängelsestraff för de inblandade och tullens utredare och spanare fick en hel del nyttiga erfarenheter. n

Göran Kandelin från Tullverket t.v. ses här tillsammans med Åsa Dahlberg, SNPF/narkotikaroteln i Norrbotten, och Johan Öhman från Norrbottens idrottsförbund.Foto: Ewa Olsson

Utan krav på medlemskap i SNPF inbjöds personal inom rättsväsendet till seminariet i Kalmar den

1 oktober. Inte mindre än 116 åhörare fyllde lokalen i Kalmarsalens konferensanläggning. De flesta kom från polisen i Kalmar, men också från de angräns-ande länen Blekinge, Jönköping och Östergötland. Kustbevakningen, med högkvarter i Karlskrona, skick-ade också ett helt gäng medarbetare. SNPF fick 23 nya medlemmar under och efter seminariet och vi välkomnar på detta sätt alla nya medlemmar i Narkotikapolisföreningen.

klassiskt narkotikaärende i västra BlekingeEfter en kort inledning av SNPF:s seminarieansvariga Jan Westling och Gunnar Hermansson, delgavs åhö-rarna intressant information om ett klassiskt amfeta-minärende med lyckat resultat.Kriminalinspektör Ola Jarevik från narkotikaenheten i Blekinge berättade om hur man under ett par års tid bekämpat amfetaminlangning i västra Blekinge, med Mörrum som centrum.

Efter att ha slagit ut ett par, man och kvinna, som behärskade marknaden, blev det lugnt ett tag tills en annan kvinna tog över. Även hon greps och lagfördes, men snart var nya aktörer igång för att tillgodose amfe-taminmarknaden i och omkring Mörrum. Operation Mare inleddes (Mörrum hette Mare under medelti-den).

Tre män sålde 5-10 gram amfetamin till missbru-kare. Männen hade en kontakt i Holland/Belgien, som

försåg dem med kilopartier. De agerade mycket försik-tigt och talade inte om sina affärer i telefon i onödan. Spanarna arbetade dag och natt, fick ibland indikationer på att något skulle hända, en leverans skulle komma, men inget hände.

Efter några månaders spaning ökade aktiviteten och en holländsk bil dök upp i Mörrum. Telefonaktiviteten ökade och spanarna uppfattade de kryptiska samtalen som att överlämnande av ett större parti amfetamin skulle ske eller hade skett. De hårt ansträngda spa-narna beslöt att ingripa när holländaren och en av de misstänkta träffades på en restaurang i Karlskrona. Ett antal husrannsakningar följde men man hittade bara några få gram narkotika.

Holländaren hade hyrt en stuga och där stod också en båt på ett släp. Ett upphittat kvitto visade att han haft båtsläpet efter bilen när han passerade betalsta-tionen vid Lernacken. Båten genomsöktes, men inte förrän polisen bröt upp skrovet hittades äntligen amfe-taminpartiet, sammanlagt 9 kilo.

Nytt om växtdroger och andra drogerGunnar Hermansson informerade om nya droger och trender med koppling till Internethandeln.

Ingrid Areskoug, från växtgruppen på SKL:s dro-ganalysenhet, berättade om alla olika växtdroger som beslagtas och analyseras på SKL. Hon redogjorde också för bakgrunden till syntetiska cannabinoider och om de nya ”Spice”-förpackningar som nu är i omlopp. (Se sidan 50)

Narkotikautbildning är idag en bristvara och efterfrå-gan är hög. SNPF:s nya koncept med öppna och kost-nadsfria halvdagsseminarier, som ett komplement till den stora utbildningskonferensen på våren, har slagit väl ut och kommer att fortsätta.

GH

sNpf-utbildning i kalmar drog fullt husSvenska Narkotikapolisföreningens utbild-ningsdagar är populära. Till halvdagsemi-nariet i Kalmar kom 116 åhörare.

All personal i yttre tjänst kan komma i kontakt med droger och drogmissbruk. Några närpoliser i Kalmar tog tillfället i akt att uppdatera sig genom att delta i SNPF-utbildningen.

Ingrid Areskoug, SKL, gav en intressant bakgrund till ”Spice-drogerna” och vad SKL idag ser i analyser av nya rökblandningar.



Läkemedelsassisterad behandling för drogmissbru-kare omfattar främst tillförande av läkemedel för

att behandla eller påverka missbruksbeteende, för-giftning, drogberoende, toleransutveckling, abstinens-reaktioner samt kroppsliga eller psykiska störningar orsakade av missbruk.

Många metoderGenom århundradena har många varianter av läkeme-delsbehandling prövats mot drogmissbruk och -bero-ende. Sigmund Freud försökte på 1880-talet behandla morfinism med kokain men framkallade i stället ett kokainberoende. I Sverige försökte man på 1960-talet använda Lergigan (prometazin) mot alkoholbaksmälla, eftersom man trodde att alkoholisten fortsatte supa för att kurera sin baksmälla. Mindre kända försök har varit att använda t.ex. apomorfin eller betablockerare (Inderal) mot opiatberoende.

För att stoppa missbruksbeteende kan man använda aversionsterapi, som innebär att missbrukarens egen tillförsel av drogen framkallar obehagliga effekter. Missbrukaren förväntas därigenom lära sig att undvika intag av drogen. Det är mekanismen bakom behand-ling med disulfiram (Antabus) och kalciumkarbimid (Dipsan) mot alkoholkonsumtion. Metoden bygger på att medlen blockerar omsättningen av etanolens mellanmetabolit acetaldehyd, vilket framkallar hjärt-klappning, hudrodnad och illamående och ibland till och med cirkulationskollaps. Alkoholister lär sig dock snabbt hur de skall slingra sig bort från tablettintaget och återgå till orubbat supande.

Överdoser av narkotika kan i en del fall behand-las med specifika motgifter (som blockerar rus- och gifteffekten av en viss drog). Mot heroinöverdoser ges naloxon (Narcan, Narcanti, Nalone) som kan häva heroineffekten på bara någon minut.

Symptomatisk behandling utföres genom att man dämpar de farliga störningarna under en förgiftning. Så kan man vid CS-överdoser inrikta sig på att stabilisera andning och blodcirkulation så att missbrukaren över-lever tills drogeffekten avtagit. I detta kan också ingå att påskynda gifteliminationen genom ökad urinpro-duktion så att drogen lämnar kroppen snabbare.

Abstinensreaktioner under efterfasen efter intensivt missbruk kan dämpas med exempelvis heminevrin eller Tegretol m.fl. mot alkoholabstinens. I Tyskland har man prövat avgiftning av opiatmissbrukare under narkos och samtidig tillförsel av opiatantagonister.

Nertrappning innebär att ett medel tillförs i fallande doser. Det kan ske med hjälp av metadon för opiat-missbrukare. Rökare har i samma syfte behandlats med nikotintuggummi.

Blockering bygger på att man tillför ett ämne (anta-gonist) som hindrar en viss drog (eller grupp av dro-ger) från att verka på en receptor i nervsystemet. Mot opiatberoende kan man använda naltrexon. Det har också gjorts försök att utveckla medel för att blockera amfetaminpreparat, men dessa har inte kommit till kliniskt bruk.

Legalförskrivning av narkotika innebär att sjuk-vårdsmyndigheterna tillåter (”legaliserar”) indikatio-nen narkomani för förskrivning av narkotika till missbrukare, vanligtvis till kroniker. Tanken prövades första gången 1914 – 1923 i USA för heroinister, men verksamheten avbröts på rekommendation av ameri-kanska läkarförbundet. Ett försök gjordes med heroi-nister i England 1959 – 1964 men upphörde när det lett till spridning. Idag förekommer storskaliga legal-förskrivningsprojekt med heroin i bl.a. Nederländerna, Schweiz och Tyskland.

I Sverige genomfördes 1965 – 1967 ett omfattande legalförskrivningsexperiment med över 100 patienter. Dessa fick totalt över fyra miljoner doser centralstimu-lantia och sexhundratusen doser opiater. Tanken var att de skulle få ”fallande doser” för att till slut komma bort från sitt missbruk. Resultatet blev emellertid att de efter hand fick mer än dubbla doser eller än mer räknat per månad. Experimentet stoppades hastigt efter två dödsfall med narkotika förskriven av den ansvarige läkaren. Det hade också lett till en spridning av miss-bruket och ökad kriminalitet bland ”legalarna”.

En variant av legalförskrivning brukar kallas under-hållsbehandling. Då ger man ett medel som har samma grundläggande effekter men som vanligtvis inte är lika kraftigt rusframkallande. Avsikten är att dämpa begäret efter drogen och minska kriminaliteten. Bland medel som används mot opiatberoende finns metadon,

Läkemedelsassisterad behandling för drogmissbrukaretext: jonas hartelius

Missbrukare har en märklig förmåga att krångla sig runt även mycket välplanerade behandlingsformer med läkemedel.


dihydrokodein och buprenorfin (Subutex).Subuxone är ett kombinationspreparat med Subutex

och naltrexon. Sammansättningen har gjorts för att hindra injektion av upplösta tabletter (naltrexon är motgift mot buprenorfin). Under senare tid har det dock förekommit tecken på att missbrukare lyckats krångla sig igenom det tekniska skyddet i Subuxone och kunnat använda medlet i euforiserande syfte.

”Retoxifikation” är en behandlingsform som används i bl.a. skotska fängelser. Metoden bygger på att man i slutet av en fängelseperiod där interner varit drogfria ger dem metadon för att höja deras opiat-tolerans. Det förväntas minska risken för en överdos om och när de återupptar sitt heroinmissbruk efter utskrivning.

Behandling av psykiska störningar orsakade av missbruk kan i en del fall omfatta förskrivning av narko-tikaklassade läkemedel. Så används exempelvis ben-sodiazepiner (tidigare även barbiturater) mot bl.a. sömnsvårigheter och ångest i samband med missbruk eller under terapi. Förskrivningen kan resultera i ett nytt missbruk, som ersätter det gamla.

Vaccin mot missbruk är under utveckling. Tanken är att tillföra ett ämne som får kroppen att producera anti-kroppar som binder sig till en specifik drog och därmed gör det omöjligt för drogen att framkalla ett rus eller en liknande reaktion. Under senare år har man inlett kliniska försök med vaccinet TA-CD mot kokain. Det har också diskuterats att vaccinera barn i förebyggande syfte för att hindra att de utvecklar ett missbruk.

En behandlingsform som fått betydande uppmärk-samhet under senare år är ibogain mot bl.a. heroin- och kokainberoende. Behandlingen framkallar ett närmast religiöst tillstånd med drömbilder eller synhallucina-tioner och en känsla av pånyttfödelse. I dag förekom-mer ibogainbehandling som mer eller mindre reguljär behandling mot narkomani i ett dussintal länder, bland dem Nederländerna och Tjeckien. Läkemedelsverket har dock avvisat framställningar om att för svenskt vidkommande godkänna ibogainbehandling för nar-komani.

Sterila sprutor delas ut eller bytes in mot använda sprutor i en del program. Det är en definitionsfråga om man vill räkna in dem bland de övriga metoderna. Den grundläggande tanken är dock den samma, eftersom det handlar om en medicinsk-teknisk åtgärd i syfte att påverka beteenden och risker i samband med drogmiss-bruk. Avsikten är att hindra eller åtminstone minska spridningen av HIV, hepatit och liknande infektioner i samband med missbruk. Resultaten från olika projekt pekar i olika riktningar.

problemUtfallet av läkemedelsassisterad behandling vid drog-missbruk varierar kraftigt. Metadonprogrammet vid Ulleråkers sjukhus har vid mycket noggranna utvärde-ringar visat sig bl.a. minska dödligheten hos patienter-na. Samtidigt har storskaliga metadonprojekt visat sig leda till avdrift så att det uppkommit en grå marknad

Det första storskaliga svenska experimentet med läkemedelsassisterad behandling av narkomani genomfördes 1965 – 1967. En läkare i Stockholm förskrev under två år sammanlang 4 miljoner doser centralstimulantia och 600 000 doser opiater till omkring 100 kroniska missbrukare. Avsikten var att de skulle få så mycket narkotika att de till slut tröttnade och upphörde med sitt missbruk. Projektet ledde till en omfattande spridning av missbruket och till två dödsfall. Bilden visar legalförskriven narkotika beslagtagen av polisen hos två patienter i projektet. Foto: Stockholmspolisen.


men även förekommit att personer utan tidigare opiat-missbruk debuterat på metadon från programmen. Det samma har skett med Subutex.

Det grundläggande problemet i samband med läke-medelsassisterad behandling har att göra med ”uppskal-ning”, d.v.s. att bygga ut programmen i stor skala. Det är en markant skillnad att gå från att behandla ett tio-tal missbrukare i ett experimentprojekt till att behandla tusentals i rutinverksamhet. Vid utbyggnad ändras patientselektionen, vanligtvis minskar även resurserna för stöd och kontroll för varje enskild patient. Då kan det bli svårt att övervaka patientens efterlevnad och skötsamhet inom programmet. Resultatet kan bli en ”mcdonaldisering” (Ritzer, 1993), vilket innebär ett mekaniskt tillämpande av fasta procedurer utan indi-viduella hänsyn.

Det politiska trycket kan bli stort att luckra upp indikationer (t.ex. ålder) och minska kvalificeringstider (den tid som en person måste ha missbrukat narkotika för att komma med i programmet), att öka antalet platser för att bedriva storskaliga program o.s.v. Det minskar precisionen i patientselektionen och kontrol-len av patienterna.

Med ökande storskalighet ökar också den totala mängden förskrivna läkemedel i missbrukarpopulatio-nen. Därmed ökar risken för avdrift till grå eller svarta marknader och överbruk eller missbruk som leder till sjukdomar, förgiftning och dödsfall.

Självhjälpsgrupper och politiska grupper har riktat kritik mot ”kemiska lösningar” på narkotikaproblem. Under första delen av 1970-talet, när USA började bygga ut storskaliga metadonprogram, klagade bl.a. afrikansk-amerikanska grupper om att myndigheterna försökte ”bygga en kemisk mur kring minoritetsområ-den”, d.v.s. sätta in så höga doser att patienterna blev socialt inaktiva och politiskt passiva.

Ofta bortser man även från ”Murphys andra lag” (”Det är omöjligt att göra något idiotsäkert, eftersom idioter är så uppfinningsrika”). Även missbrukare kan vara mycket uppfinningsrika då det gäller att finna nya konsumtionsmönster, kombinationer m.m. som ingen hade kunnat experimentera fram i ett laboratorium. Så kan metadonpatienter på egen hand reducera dosen för att skapa ett utrymme för heroinkickar, samtidigt som de stannar kvar i programmet för att dämpa abstinen-sen. Missbrukare kan ha missriktade förhoppningar om att behandlingen skall kunna reducera komplikationer, tolerans, abstinensreaktioner m.m. för att kunna återgå till ett mer lustfyllt missbruk. Detta kan minska deras intresse för drogfria alternativ.

Många system motiveras politiskt med att de skall vända sig till de svåraste fallen för att få bort dem från missbruk och kriminalitet. Det leder till ”negativ meritering” (alltså att man premierar dem som avvikit från reglerna), som kan minska andra missbrukares intresse att söka sig till drogfria alternativ. Bejerot jämförde detta med att man skulle dela ut kontanter till de mest aktiva tjuvarna för att minska deras stölder o.s.v. Det skulle kunna öka andra tjuvars stöldaktivitet i syfte att meritera sig för ”legal tilldelning” av pengar. Benägenheten att göra undantag i det enskilda fallet

gör att till slut varje missbrukare kräver att bemötas som ”mest gynnad patient”.

I praktiken kan det visa sig vara svårare att lämna substitutionsbehandling, t.ex. metadonbehandling, än att komma ur det ursprungliga missbruket.

Satsningarna på läkemedelsbehandling som snabba lösningar (”mirakelkurer”) kan även leda till en upp-luckring av den narkotikapolitiska målsättningen om ett narkotikafritt samhälle.

ÅtgärderLäkemedelsassisterad behandling har i snart 50 år varit en central fråga i narkotikadebatten. Ur behandlarnas synvinkel är det naturligt att fokusera på de framgångs-rika fallen, på alla dem som räddats undan förtidig död och misär. Ur polisiär synvinkel är det lika naturligt att fokusera på strulet runtikring programmen, på avdrift och olaga handel, på brott och på spridning av missbruket. Resultaten varierar också stort mellan olika programtyper, patientgrupper och kontrollpo-litiska klimat. Sammantaget har läkemedelsassisterad behandling vid drogmissbruk inte visat sig vara någon kungsväg till ett narkotikafritt samhälle. Den kan dock ha sitt berättigande i enskilda fall.

Just i denna spänning mellan små- och storskalig-het uppkommer problem som gör programmen svår-hanterliga i vardagslivet. För att minska nackdelarna med storskaliga projekt kan man tänka sig att göra en tydligare offentlig målsättning att substitutionsbe-handling i varje enskilt fall skall syfta till att uppnå bestående drogfrihet. Det går att skärpa kriterierna för att patienterna skall tillåtas vara kvar i behandlingen, t.ex. frihet från andra droger, frihet från kriminalitet men även korrekt bemötande gentemot personalen. Ett administrativt krav kan vara att endast specialiserade sjukvårdsinrättningar för beroendevård bör få bedriva substitutionsbehandling. En självklarhet bör vara att programmen omfattar socialt och psykiatriskt stöd samt kontroll i syfte att bryta den kriminella livsstilen som förekommer kring missbruk. Kontrollen av för-skrivning av narkotikaklassade läkemedel bör skärpas för att förhindra läckage.

Troligen kommer frågan om läkemedelsassisterad behandling vid drogmissbruk att vara på dagordningen lång tid framöver. Metoden lockar med snabba lös-ningar. En betydande praktisk svårighet är dock att missbrukare gör egna tolkningar och tillämpningar av regler och rutiner. n

Referenser kan fås från författaren.

”En betydande praktisk svårighet är dock att missbrukare gör egna tolkningar och tillämpningar av regler och rutiner.”


Jag träffade Marina på Runnagården i utkanten av Örebro. Runnagården är ett LVM-hem för kvinnor

över 20 år som har ett alkohol- och narkotikabero-ende.

Marina bor i Östersund och hon har varit på Runnagården i två månader. Hon tillhörde tidigare A-laget i Östersund och missbrukade alkohol i så stora mängder att Socialtjänsten beslöt om tvångsintagning för behandling. Tidigare har Marina avgiftats och behandlats på Vindelns behandlingshem för sitt miss-bruk av bensodiazepiner, ett missbruk som pågått i åtta år. Den avgiftningen var ingen sinekur och Marina har heller inte återfallit i tablettmissbruk, men däremot omhändertagits för fylleri, LOB, ett antal gånger.

På Vindeln kom Marina för första gången i kontakt med musikterapi i behandlingen. Hon har alltid sjungit och spelat gitarr till husbehov och när hon nu fick möj-lighet att delta i musikaktiviteter på Runnagården, blev detta ett positivt inslag i vistelsen.

Den första tiden på ett behandlingshem är alltid jobbig, men Marina har nu hunnit med tre musikstun-der med musikterapeuten Lasse. Förutom musikaliska möten i grupp får de intagna enskild musikterapi en gång i veckan. De brukar då spela och sjunga under lättsamma former och får Marina är detta veckans höjdpunkt. Hon känner sig stärkt av att få uttrycka sig i sång och musik och ser nu mer positivt på framtiden. Om en månad får Marina återvända hem till Östersund och hon ser fram emot att få träffa barn och barnbarn igen.

Musikterapeuten LasseLasse Ulfvensjö är musiker och musikterapeut på Runnagården. Under studietiden spelade han i ett litet band och i tio år reste han sedan runt som trubadur och spelade och sjöng på olika ställen. För tio år sedan började Lasse arbeta som behandlingsterapeut på Runnagården, ett av Sveriges största LVM-hem.

Lasse upptäckte efterhand att vid de tillfällen som personal och de intagna kvinnorna sjöng och spelade tillsammans, var det lättare att komma nära varandra. Han började då med hjälp av Mikael Ramel att bygga upp en musikterapeutisk verksamhet på Runnagården.

Den musikterapeutiska verksamheten är nu inte-grerad med de övriga behandlingsinsatserna på hem-

met. Det finns nu ett särskilt musikrum med en del instrument och dit får klienterna komma på fasta tider en gång i veckan. De får då själva välja aktivitet, t.ex. spela, sjunga, skriva dikter och när vistelsen på Runnagården är över får klienten en ljud- och videoin-spelning med sina sånger och dikter.

Syftet med musikterapin är att nå utommusikaliska vinster som ett stärkt självförtroende och bättre til-lit och tålamod. De intagna lär sig att fokusera och intresset för det egna livsprojektet ökar hos många. De ges möjlighet att genom sång och musik bearbeta den egna identiteten, att bättre förstå det som varit och det som är just nu och att kunna se framåt och planera sin framtid.

Eller som en intagen kvinna sa: - Det är spännande att forska i sig själv. n

Musikterapi på behandlingshemtext och foto: gunnar hermansson

”Musikterapin förstärker de goda sidorna, stärker det som är friskt hos en människa och stärker självförtroendet.” marina

Lasse Ulfvensjö har byggt upp en musikterapeutisk verksam-het på LVU-hemmet Runnagården.


I år höll Norska Narkotikapolisföreningen, NNPF, för 20:e gången sin stora utbildningskonferens, denna gång i Bergen. Drygt 500 deltagare hade tagit sig till platsen på den norska västkusten där det regnar allra mest. För ovanlighets skull slog vintern till detta veckslut i senare delen av oktober och täckte Bergen med omgivningar med ett decimetertjockt snötäcke.

Årets tema var spaningsmetoder och sin vana tro-gen genomförde lillebror i väst en välredigerad och proffsigt genomförd föreställning. Vid sidan av sedvan-liga inledningsanföranden innehöll öppningsceremonin även ett par föreläsningar. En av dessa handlade om den öppna droghandeln i Oslo.

Historisk tillbakablickDen som höll föreläsningen var Kåre Stölen som till vardags arbetar som chef för polisstationen i Grönlands polisdistrikt. Kåre har en bakgrund som deltagare i de legendariska URO-patrullerna som bildades i början på 1980-talet. På den tiden var narkotikaförsäljningen

i Oslo koncentrerade till ett kvarter. För att knyta an till historien visade Kåre en reportagefilm från 1988 som handlade om narkotikasituationen och URO-patrullerna. Bortsett från skillnader i klädmode och fri-syr på poliserna var det slående att se att problemställ-ningarna då i stort sett är samma som nu. Då som nu betonade poliserna att problemen med narkotika inte enbart kan lösas av polisen. Då som nu var poliserna eniga om att samverkan mellan alla goda krafter i sam-hället är nyckeln till att lösa problemet. Tyvärr verkar Oslopolisernas signaler ha blivit totalt ignorerade eller misstolkade. Någonstans under mitten av 90-talet gick det väldigt snett. Bekämpningen mot småskalig narko-tikabrottslighet blev totalt nedprioriterad. I och med att man släppte fokus på gatuhandeln fick man snabbt en problembild som man lider av än idag.

NulägeIdag finns det fem mer eller mindre öppna drogsce-ner i Oslo. Det är Grönland, Vaterland, Akerselva/

Narkotikapoliskonferens i Norge

Solen kan skina även över den nederbördsrika staden Bergen Foto: Gunnar Hermansson

De öppna drogmarknaderna i oslo


Lökka-området, runt Karl-Johan och Järnbanetorget. Handeln pågår i huvudsak dagtid och eftermiddag med undantag för området runt Karl-Johan där handeln är koncentrerad till nattetid. Det förekommer handel med alla typer av droger även om cannabis är det vanligast förekommande.

Under 2010 har man i perioder genomfört spa-ningsaktioner. Under en tvåveckorsperiod fokuserade man bland annat sina spaningar mot cannabissäljande nätverk bestående av i huvudsak nordafrikanska asyl-sökande. Man koncentrerade sig främst på handeln på Järnbanetorget. Under dessa spaningar identifierade man och grep 71 stycken säljare, en imponerande och glädjande siffra. En mindre glädjande siffra var dock de 84 stycken ungdomar i åldern 12-17 år som hittills under 2010 har rapporterats för narkotikabrott.

Att Oslo har problem är inget att sticka under stol med. Själva jämför de sig i något mindre smickrande sammanhang med städer som Amsterdam, Frankfurt och Zürich.

säljarnas modusI samband med spaningarna mot Järnbanetorget genomfördes en hel del dokumentation med video. Delar av den omfattande dokumentationen förevisades på ett otroligt snyggt och pedagogiskt sätt. Man arbe-tade med att växelvis rulla filmen och att frysa den för att med hjälp av pilar och text peka ut vissa nyckelper-soner och kritiska skeenden.

Det framgick väldigt tydligt med vilket raffinerat system gatuhandlarna säljer narkotika.

Bland annat kunde man dokumentera hur platsche-fer styrde upp gatusäljare till olika ansvarsområden. Man kunde visa hur överlämnanden skedde på flera olika sätt. Man kunde visa hur pengarna hanterades i flera olika led. Mest fascinerande var dock att se hur nätverket betedde sig när en av flera utplacerade vakt-poster anade polisiär närvaro. Plötsligt kunde man se hur 15-20 unga nordafrikanska män simultant började

lämna platsen samtidigt som deras huvuden snurrade 360 grader. Det hela påminde nästan om ett fiskstim som genom ett gemensamt rörelsemönster försöker förvirra och undgå attack.

Vinsten med att ha en sådan väldokumenterad spaning och kunna presentera den på ett sådant peda-gogiskt sätt är uppenbar. Till och med en lekman kan förstå att gatuhandeln är väl organiserad och att den utgör ”big business”.

framtidenDe omfattande problemen i Oslo har till sist tvingat fram åtgärder. Att bekämpa gatuhandeln har äntligen fått högre prioritet. Den övergripande strategin för 2010-2013 är att Oslo ska vara en stad utan öppen handel och öppet användande av droger. Detta ska ske genom att rapportera och ingripa mot narkotikabrott. Ett särskilt fokus ska ligga på att förhindra att asyl-grunden används för kriminalitet. Man hoppas att man genom dessa åtgärder ska skapa en ökad trygghet för medborgarna på Oslos gator och torg. Min gissning är att Oslo kommer att behöva längre tid än 3 år för att få bukt med sina problem. Det glädjande är dock att man återigen intar en normaliserad hållning till ett allvarligt samhällsproblem. n

Lennart Karlsson

Kåre Stölen pekar ut riktningenFoto: Lennart Karlsson

spaning på svenskt visI Norge har man länge sneglat på hur polisens spaningsresurser är organiserade i Sverige. Man har inte det nationella och regionala spanings-stöd i större ärenden som vi har i Sverige. Därför hade man bjudit in cheferna för Rikskriminalens och Uppsalapolisens spaningsrotlar, Mats Beinö och Ove Dahlberg för att berätta om spaning på svenskt vis.

Föreläsningen tilldrog sig mycket stort intresse med närmare 300 deltagare, trots att det pågick två andra föreläsningar samtidigt.

Mats och Ove kunde berätta att spaningsrotlar finns i varje län och på Rikskriminalen. Sverige är numera polisiärt uppdelat i sju regioner med tre län i varje region. Inom regionerna hjälper länen varandra med spaningsstöd. Vid behov av mer avancerad teknisk spaning kan man begära assistans från storstädernas spaningsrotlar eller från Rikskriminalen. I varje region och i de tre storstäderna finns också numera aktionsgrupper som arbetar mot den grova organiserade brotts-ligheten.

Den svenska modellen saknas helt i Norge, vil-ket man hoppas att det blir ändring på, för ”Utan spaning ingen aning! Gunnar Hermansson

peter rätz

Journalisten och förfat-taren Dick Sundevall har med denna bok följt upp sin granskning av den svenska polisens – i hans mening olagliga – infiltratörsverksamhet som påbörjades i boken Hanteraren.

Infiltratörer avslöjas och mördas eller försvin-ner spårlöst. Peter Rätz dog inte utan överlevde 9 år på insidan av gängen.

När han avslöjas går han under jorden och försöker starta ett nytt liv, och det är då de verkliga problemen börjar för honom och den svenska rättvisan.

Peter Rätz värvades 1995 och steg snabbt i gra-derna. Under åren som följde kom han längre än någon annan infiltratör. Han var Sergant at Arms i Bandidos, ansvarig för säkerhet, vapen och elimineringar. Han genomförde knark- och vapenaffärer och var inblan-dad i indrivningsverksamhet och människohandel. Som prospect i Brödraskapet MC arbetade han en tid som livvakt åt Hells Angels president och tog en kula i benet. Rätz verkade i sammanlagt elva länder och infiltrerade bland annat jugoslovaisk, albansk och rysk knarkmaffia.

Allt med svensk polis goda minne.Men år 2004 förändras allt i ett slag: Peter Rätz

avslöjas.– Eskilstunapolisen läckte till en journalist, säger

han.Därmed blir han ”levande död”. Utan möjlighet till

kontakt med vänner och släktingar och med minst två kontrakt på sitt huvud. Han kan aldrig mer återvända till Sverige. Hans lille son vet inte att hans föräldrar är svenskar, vet inte ens vad deras riktiga namn är. Det är som taget ur en thriller. Men vartenda ord är sant. Så här ser verklighetens kamp mot den svenska maf-fian ut.

Infiltatörskarriär: Polisen rekryterade Peter Rätz som infiltratör 1995. Då jobbade han som barchef på Downtown i Stockholm, ett ställe som var flitigt frek-venterat av kriminella element. Efter nio år, hösten 2004, blev han avslöjad av tidningen Dalademokraten. Peter Rätz är idag 43 år och lever på hemlig ort utom-lands med skyddad identitet. Hotad till livet av bland andra Bandidos, Hells Angels och ryska maffian

Bokförlag: Bonnier PocketFörfattare: Dick Sundevall

Bokrecension: Åsa Dahlberg


Boktips

Marijuana och frihetCannabisreportageför eftertänksamma

Pelle Olsson, med ett halv-dussin narkotikaböcker i sitt författarskap, behand-lar i sin senaste bok nya forskningsrön om inverkan av cannabis på hjärnan. Han har varit på studieresa i Danmark, Nederländerna, Uganda, USA, EU och FN- högkvarteret i Wien. Han

har pratat med forskare, odlare, politiker och andra för att teckna en fullständig bild av vad som sägs, görs och forskas kring cannabis.

Idag har de fysiska skadorna hos inbitna cannabis-rökare blivit mycket bättre dokumenterade. Så har det visat sig att cannabis stör en rad system som sköter bl.a. reproduktion och tankeverksamhet. Idag kan vi med fyllig vetenskaplig dokumentation i detalj för-klara mekanismerna till det som tidigare endast varit känt som sociala eller psykiska skador, t.ex. störningar i viljelivet. Men vi vet även mer om mekanismerna som gör att cannabis leder till beroende, psykoser och depressioner. Särskilt viktig är Olssons fylliga redo-visning av cannabis effekter på den unga människans hjärna. Kort sammanfattat: där cannabisröken går in går tankeskärpan ut.

I efterordet till boken noterar författaren att can-nabis ”förändrar synen på världen och människan, den förflackar känslolivet, minskar nyfikenhet och livslust samt hämmar utvecklingen av den växande hjärnan”. Det värsta hotet från cannabis mot unga människor framstår därmed som existentiellt: drogen kan beröva en människa hennes förmåga att tänka och leva självständigt. Det budskapet bör vi lyfta fram i opinionsbildningen mot narkotika. Pelle Olsson ger även många andra välunderbyggda argument mot can-nabismissbruk.

Som vetenskapsjournalistiskt reportage om can-nabis är Olssons bok ett av de mest inträngande och kunskapsrika sedan Peggy Manns klassiker Marijuana Alert (1985).

Pelle Olsson: Marijuana och frihet, FRI Förlag, 2010, 242 sidor. Recension: Jonas Hartelius

anabola androgena steroiderUpplaga 2.1

Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukra-tiv. Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer.

I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orien-tering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, prepa-ratöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder.

Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en hel-täckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angelä-get samhällsproblem.

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy MobergUtgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF

ANABOLA ANDROGENA STEROIDER

Anabola Androgena Steroider 2.1

Gunnar Hermansson och Tommy Moberg

Mandom, mod och morske mänEn bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson

Behovet av hjälp och behand-ling för fysiska och psy-kiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroi-der ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mör-

kertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingåen-de AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.

Den idiotiska klubbenEn bok av Göran Bohlin

Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mit-ten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rock-

musikens efterhand allt vanligare kopplingar till nar-kotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m.


Narkotika, dop-ningsmedel och hälsofarliga varorUpplaga 10.1

Narkotika, dopningsme-del och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska miss-brukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras samman-sättning, missbruksmöns-

ter, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska och medicinska termer.

Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dop-ningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med miss-bruksproblem. Den har utgivits även på engelska, est-niska och ryska.

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotika-polisföreningen.

Boktips

Böcker som kan beställas från sNpf:s hemsida www.snpf.org

Ny upplaga


Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intres-seanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.

SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I KalifornienStyrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org

SNPF:s stipendium för Årets ObservationStipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripan-de mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.

SNPF:s PTN-stipendiumStyrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-med-lem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.

Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till Årets Nykomling Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning.

Mediahusets stipendium Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor.

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens

Rikspolisstyrelsens narkotikastipendiumStipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten.

Tullverkets stipendium10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.

Svenska Carnegie Institutets polisstipendiumStipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat.

ResebidragMedlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om rese-bidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org

Lösning kryss 3-10De flesta krysslösare som skickar in sina lösningar tillhör en trogen och återkommande skara, men varje gång deltar också några nya lösare i tävlingen.

Grattis till följande vinnare:

Lillemor Jigström, LINDOMELennart Davidsson, VRIGSTADMaria Landström, GÄLLIVARE

Vinnarna får den nyutkomna boken Marijuana och frihet av Pelle Olsson.Boken recenseras av Jonas Hartelius på sidan 76.

Fler kryssare är välkomna att skicka in sina lösningar.

stIpENDIErUtaN


kryss 4-10 Lösningar ska senast den 10 februari 2011 sändas till:Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPINGTre vinnare får bokpriser.

Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

svenska polisfÖreningens tidskrift nr 4/2010 · vikten av att informera läkemedelsverket...

Documents