Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad

Studiehandledning

Omvårdnad, vuxna och äldres hälsa och ohälsa I, VFU

O7054H

Vårtermin 2018

Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska, 75hp Kursansvarig: Carina Nilsson Tel: 0920-49 38 16 E-post: carina.i.nilsson@ltu.se

2

Förord Välkommen! I kursen ingår teoretiska och verksamhetsförlagda inslag, vilket innebär att du under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omsätter teoretisk kunskap i kliniska situationer. Kursen riktar sig mot vuxna och äldres hälsa och ohälsa; hur distriktssköterskan bedriver hälsofrämjande/förebyggande arbete och mottagningsarbete inom primärvårdens kontext. Mottagningsarbetet sker via fysiska möten och telefon. Kursen utgår från beskrivningen av omvårdnad som finns vid Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet som nedan har modifierats utifrån vad som studeras i den här kursen: Omvårdnadsvetenskapens centrala begrepp är människa, hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar. Omvårdnad av vuxna och äldre inom primärvårdens mottagningsverksamhet som distriktssköterskan bedriver, innebär att hjälpa och stödja personer och närstående vid sjukdom så att hälsa uppnås. Inom primärvårdens mottagningsverksamhet sker möten fysiskt och via telefon. I denna kontext ingår även hälsofrämjande arbete som syftar till att främja läkande och välbefinnande hos personer, samt underlätta ett liv med långvarig sjukdom och eller funktionsnedsättning. Kursansvarig och lärare

Kursansvarig Carina Nilsson (CaNi) Universitetslektor, filosofie doktor i omvårdnad, distriktssköterska. Jag undervisar på grund- och avancerad nivå, främst specialistutbildningen och bedriver även egen forskning. Andra lärare i kursen Margareta Eriksson (MaEr) Leg. Sjukgymnast och Leg. Sjuksköterska. Margareta arbetar som folkhälsostrateg på Folkhälsocentrum, Region Norrbotten. Päivi Juuso (PäJu) Universitetslektor, filosofie doktor i omvårdnad, distriktssköterska. Päivi undervisar på grund- och avancerad nivå och bedriver även egen forskning.

Annette Johansson (AnJo) Universitetslektor, filosofie doktor i omvårdnad, distriktssköterska. Annette undervisar på grund- och avancerad nivå. Hennes forskningsområde är e-hälsa.

Anna Nygren Zotterman (AnZo) Universitetslektor, filosofie doktor i omvårdnad, distriktssköterska. Anna undervisar på grund- och avancerad nivå. Hon har disputerat med en avhandling som handlar om bemötande inom primärvården. Silje Gustafsson (SiGu) Universitetslektor, filosofiedoktor i omvårdnad, distriktssköterska. Silje undervisar på grund- och avancerad nivå. Hon har disputerat med en avhandling som handlar om egenvård och telefonrådgivning och hennes forskningsområde är…..

3

Lena Runius (LeRu) Sjuksköterska. Det finns en presentation av Lena i Canvas – ’Telefonrådgivning’ Kursens mål

De mål du ska uppnå i kursen är att självständigt och utifrån ett etiskt förhållningssätt kunna:

• Värdera, planera, genomföra och utvärdera åtgärder för att främja hälsa/förebygga ohälsa bland vuxna och äldre ur ett köns- och kulturellt perspektiv

• Analysera, värdera och motivera personers/patienters behov av omvårdnad • Föreslå omvårdnads- och medicinska interventioner vid telefonrådgivning och

mottagningsbesök inom primärvården • Formulera forskningsfråga och motivera dess vetenskapsteoretiska grund • Tillämpa intervjumetodik i fokusgrupp • Utveckla förmågan att dokumentera vetenskapligt samt *dokumentera vård och

omvårdnad • Kritiskt granska, värdera och tillämpa relevanta forskningsresultat • Analysera betydelsen av samverkan mellan olika yrkeskompetenser • Tillämpa relevanta lagar och författningar • Utveckla förmågan av självkännedom och empatisk förmåga, samt identifiera behov

av ytterligare kunskap för att fortlöpande utveckla sin kompetens Kursens innehåll

Hälsofrämjande & förebyggande arbete Inom primärvården finns en potential för framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande hälsoarbete bland personer i alla åldrar. Förändringar i den enskildes livsstil kan ge goda resultat även bland personer i hög ålder. Flera av de försämringar som ses som normala processer under åldrandet kan påverkas och förebyggas. Ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet och rökning är några av de faktorer som ackumuleras under livet och har negativa effekter på åldrandet. I distriktssköterskans kompetensområde ingår att stärka patienten till god hälsa med ett hälsofrämjande synsätt. För att kunna utföra detta behövs en lyhördhet för samhällsförändringar, ha beredskap för ett livslångt lärande samt ha förmåga att söka och tillämpa evidensbaserad kunskap. Distriktssköterskan behöver ha en förståelse för individens/ familjens resurser i ett hälsofrämjande perspektiv. För att arbeta hälsofrämjande på individ-, grupp- och samhällsnivå behövs fördjupade kunskaper, såsom kunskaper inom pedagogik, metoder som stärker patientens egen beslutsfattning och makt, samt om hur interaktioner mellan individ-, grupp - och samhällsnivå påverkar människor (Svensk sjuksköterskeförening, 2008).

4

Mottagningsarbete inom primärvården Mottagningsarbetet sker både fysiskt och via telefon och är en del av distriktssköterskans arbetsområde. Enligt HSL (1882:763) är primärvårdens uppgift att svara för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusets medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Detta medför att mottagningsverksamheten inom primärvården ansvarar för vård och omvårdnad för människor i alla åldrar. Vid en hälsocentral/vårdcentral arbetar olika professioner där ett fungerande teamarbete krävs. Mottagningsverksamhet kan ledas av distriktssköterska/sjuksköterska ex. vid hälsosamtal, hälso- och sjukvårdsrådgivning per telefon, diabetesmottagning, blodtrycksmottagning, astma- allergimottagning, promotion eller preventivt arbete i grupp. Telefonrådgivning är idag ett vedertaget begrepp som inte enbart är kopplat till sjukvården. Sambandet mellan omvårdnad och hälso- och sjukvårdsrådgivning är tydlig i och med de mänskliga relationerna och fokus på aktuellt hälsoproblem och dess medicinska symtom (Wahlberg & Wredling, 2001). Att via telefon kunna kommunicera med vårdsökande människor eller deras närstående är en kvalificerad arbetsuppgift, som kräver kunskap och lyhördhet för att kunna uppfatta det outsagda. Inom hälso- och sjukvårdsrådgivning är språket och människors talande i centrum för kommunikationen. Kommunikationen kan försvåras i mötet med människor från olika kulturer och i möten såsom via telefon (Wahlberg, 2007). Medicinska bedömningar och åtgärder Medicinsk vård omfattar all hälso- och sjukvård, som främjar hälsa och hjälper människor att förebygga patologiska tillstånd och trauman eller att bota/lindra dessa tillstånd. Läkarna har det slutliga ansvaret för diagnostisering, planering och genomförande av den medicinska vården, men utför inte alltid alla delar av vården personligen. Ibland hanterar personen själv sin sjukdom eller skada utan eller med råd av hälso- och sjukvårds personals, dvs egenvård. I andra fall delegerar läkaren till distriktssköterskan att utföra vissa uppgifter. Enligt SOSFS 2001:16 (senaste Ändringsförfattning SOSFS 2011:1) finns sjukdomar och symtom beskrivna, som distriktssköterskor har rätt till att diagnostisera och förskriva läkemedel till. Samverkan och Teamarbete I kursen utvecklar du din förmåga att samverka med patient och närstående, andra professioner inom primärvården, samt andra samarbetspartners i övriga samhället. Ett gott teamarbete innebär att den kompetens som finns används effektivt, vilket sker när teammedlemmarna är prestigelösa, målen tydliga, ett gott arbetsklimat med k0nstruktiv feedback och en stödjande ledning. Teamarbete gynnar den professionella utvecklingen och hälsa, samt även patienters hälsa och upplevelse av delaktighet (Carlström, Kvarnström & Sandberg, 2013). Referens ur kurslitteraturen Anna-Karin Edberg mfl. (2013). Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden.

5

Kursöversikt

Tidplan Tid Aktivitet Vecka 7 Campusdagar - Introduktion, Föreläsningar, Laboration 8-11 VFU 9 Resurstider – för studenter och handledare 10 Seminarium – Vetenskapsteori 11-12 Bedömning av VFU 12 Seminarium Resurstider för VFU vecka 9 Tider finns till förfogande för handledare och studenter, där kursansvarig (Carina Nilsson) kan kontaktas angående kursens innehåll, samt frågor om genomförandet av slutbedömningssamtalet. Du som student förmedlar nedanstående tider till din handledare. Tis 27/2 kl.14.00- 15.00 Tors 5/3 kl.14.00 - 15.00 Carina nås på tel.nummer: 0920-493816 eller eMail carina.i.nilsson@ltu.se Handledarna har innan kursstart via kontaktpersoner inom primärvården fått studiehandelning, kursplan och tillgång till en inspelad introduktion om kursens innehåll och om bedömningssamtalets genomförande. Du som student kontrollerar med din handledare att de har fått denna information, om de inte har fått den förmedlar du dokument och information. Alla studiehandledning, kursplan och inspelad introduktion finns även tillgänglig i Canvas. Kursens genomförande

Pedagogiskt upplägg Vår pedagogiska strävan är att du utvecklar en förståelse och djupinlärning som utgår från kursens mål. Det betyder att du självständigt och under handledning tillämpar dina teoretiska kunskaper och erfarenheter i kliniska situationer, vilket är ett led i ditt lärande. Enligt högskoleförordningen poängteras att fokus i specialistutbildningar är att ytterligare utveckla sin förmåga att självständigt integrera och använda kunskap och att bedöma och hantera komplexa omvårdnadssituationer. Du ska aktivt agera i hälsofrämjande och förebyggande arbete som tillhör distriktssköterskans profession. Vidare ska du ge råd och stöd, utföra bedömningar av vård och omvårdnad till patienter och närstående i möten både fysiskt och via telefonrådgivning inom primärvårdens mottagningsverksamhet. Viktigt för din inlärning är att du under hela din VFU reflekterar över situationer du varit med om, självständigt och tillsammans med handledare eller andra yrkesprofessioner. Ditt lärande stöds av föreläsningar, laborationer, litteraturstudier, studieuppgifter, seminarium samt handledning under VFU. I och med att studierna är på distans är det av stor vikt att studierna planeras noggrant av dig som student. En förtroendefull relation mellan dig som student, lärare och handledare är en förutsättning till ett tillåtande och tryggt inlärningsklimat.

6

Din roll är att ta ansvar för din inlärning och att bidra till ett bra inlärningsklimat. Klimatet ska präglas av öppenhet och en tillåtande attityd för olika åsikter, så att trygghet skapas i gruppen. Yrkeshandledarens roll är att vara ett stöd i din utveckling till distriktssköterska och i yrkesmässiga frågor. Vidare innebär rollen att kontinuerligt ge dig feedback och tillfällen till reflektion kring vård och omvårdnadssituationer du aktivt medverkar och ansvarar för. Kursansvarig lärares/examinerande lärares roll är att skapa en inlärningsmiljö med klara mål genom undervisning och studieuppgifter som stimulerar dig att vilja lära. Föreläsningar och Work shop Under campusdagarna v.7 Work shop – Bemötande & Egenvård: Förbered dig genom att läsa nedanstående artiklar: XXXXX Kommer senare om vilka artiklar det är Lärare: Silje Gustafsson och Anna Nygren Zotterman Fokusgruppmetodik: Förbered dig genom att läsa nedanstående artiklar: Kitzinger, J. (1995). Introducing focus groups. Qualitative Research, 311, 299-302. Nilsson, C., Skär, L., & Söderberg, S. (2008). Swedish district nurses’ attitudes to implement information and communication technology in home nursing. The Open Nursing Journal, 2, 68-72. Formulera även två frågeställningar angående fokusgruppdiskussioner som du lämnar till Carina inför föreläsningen. Lärare: Carina Nilsson Hälsofrämjande arbete inom primärvård: Föreläsningen handlar om hälsosamtal som bedrivs i primärvården, Norrbotten och har utgångspunkten ’Hälsosamtal med ett hälsofrämjande och pedagogiskt förhållningssätt’. Föreläsningen är även en förberedelse inför laborationerna fredag 17/2. Föreläsare: Margareta Eriksson Förbered dig genom att läsa nedanastående artikel inför föreläsningen: Hörnsten, Å., Lindahl, K., Persson, K., & Edvardsson, K. (2014). Strategies in health-promoting dialogues – primary healthcare nurses’ perspectives – a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28, 235-244. Ha med dig frågor vad gäller hälsofrämjande arbete inom primärvården. Inspelade föreläsningar Länkar till föreläsningar via You Tube om vetenskapsteori finns tillgängliga i Canvas ’Seminarium’.

7

En inspelad introduktionsföreläsning om Vetenskapsteori med inriktning mot ämnet omvårdnad finns tillgänglig i Canvas ’Seminarium’. Föreläsare: Carina Nilsson Vårdvetenskapliga begrepp: En inspelad introduktionsföreläsning om vårdvetenskapliga begrepp finns tillgänglig i Canvas ’Seminarium’. Föreläsare: Carina Nilsson Hälso- och sjukvårdsrådgivning per telefon: Ett utbildningspaket med Lena Runius finns i Canvas ’Telefonrådgivning’. Litteratur

Kurslitteratur - böcker, se kursplan Nedanstående böcker är en röd tråd genom hela utbildningen: Edberg et al. (2013) Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur. Aktuella kapitel i denna kurs är: kapitel 1 Personcentrerad vård, kapitel 2 Teamarbete. Wiklund Gustin, L., & Bergbom, I. (2012). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Aktuella kapitel i denna kurs är kapitel 1 – 4 som ger en grundläggande förståelse för begrepp inom vårdvetenskaplig tradition.

Artiklar Telefonrådgivning Allan, J., Farquharson, B., Choudhary C., Johnston, D.W., Jones, C., Johnston M. (2009). Stress in telephone helpline nurses: research protocol for a study of theoretical determinants, physiological aspects and behavioural consequences. Journal of Advanced Nursing, 65, (10), 2208-2215. Ernesäter, A., Holmström, I., & Engström, M. (2009). Telenurses’ experiences of working with computerized decision support: supporting, inhibiting and quality improving. Journal of Advanced Nursing, 65, 1074-1083. Greenberg, M. E. (2009). A comprehensive model of the process of telephone nursing. Journal of Advanced Nursing, 65(12), 2621–2629. Leppänen, V. (2010). Power in telephone-advice nursing. Nursing Inquiry, 17(1), 15–26. Holmström I.K., Krantz, A., Karacagil, L., & Sundler, A.J. (2017). Frequent callers in primary health care – a qualitative study with a nursing perspective. Journal of Advanced Nursing, 73(3), 622-632. Holmström, I.K., Nokkoudenmäki M.B., Zukancis S., & Sundler, A.J. (2016). It is important that they care – older persons’ experiences of telephone advice nursing. Journal of Clinical Nursing, 25, 1644-1653.

8

Höglund, A.T., & Holmström, I. (2008). It’s easier to talk to a woman. Aspects of gender in Swedish telenursing. Journal of Clinical Nursing, 17, 2979-2986. Kaminsky, E., Rosenqvist, U., & Holmstrom, I. (2009). Telenurses' understanding of work: Detective or educator? Journal of Advanced Nursing, 65(2), 382–390.

Hälsofrämjande arbete Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants S., & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses’ experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal of Clinical Nursing, 20, 3322–3330. Hörnsten, Å., Lindahl, K., Persson, K., & Edvardsson, K. (2014). Strategies in health-promoting dialogues – primary healthcare nurses’ perspectives – a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28, 235-244. Kempainen, V., Tossavainen, K., & Turunen, H. (2012). Nurses’ roles in health promotion practice: an integrative review. Health Promotion International Advance Access, 10, 1-12. Fokusgruppdiskussion Kitzinger, J. (1995). Introducing focus groups. Qualitative Research, 311, 299-302. Nilsson, C., Skär, L., & Söderberg, S. (2008). Swedish district nurses’ attitudes to implement information and communication technology in home nursing. The Open Nursing Journal, 2, 68-72. Ruff, C., Alexander, I, & McKie, C. (2005). The use of focus group methodology in health disparities research. Nursing Outlook, 53, 134-140.

Övrigt Hart, P.L., & Mareno, N. (2013). Cultural challenges and barriers through the voices of nurses. Journal of Clinical Nursing, 23, 2223-2233. McInnes, s., Peters, K., Bonney, A., & Halcomb, E. (2015). An intergrative review of facilitators and barriers influencing collaboration and teamwork between general practitioners and nurses working in general practice. Journal of Advanced Nursing, 71(9), 1973-1985.

Rapporter Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2014. (2014). Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen. https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i-Sverige-arsrapport-2014.pdf [Hämtad 170130]. Hälsoundersökningar/Hälsosamtal – En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter 2014. (Nätverket Hälsofrämjande hälso-och sjukvård) http://www.regiongavleborg.se/globalassets/samverkanswebben/halsa-vard-tandvard/vuxna/halsoframjande/rapport_halsoundersokningar-halsosamtal.pdf [Hämtad 170130]

Gå in på Folkhälsomyndighetens hemsida där det finns publikationer som berör hälsofrämjande arbete. http://folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/

9

Avhandlingar Gustafsson, S. (2016). Self-care for minor illness: People’s experiences and needs (avhandling för doktorsexamen, Luleå tekniska universitet). http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:974910/FULLTEXT01.pdf Nygren Zotterman, A. (2016). Encounters in primary healthcare from the perspectives of people with long-term illness, their close relatives and district nurses. (avhandling för doktorsexamen, Luleå tekniska universitet). http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1054856/FULLTEXT01.pdf

Lagar och författningar & allmänna råd Vaccinationer SOSFS 2009:17 Behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A(H1N1) SOSFS 2009:14 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läke-medelshantering i hälso- och sjukvården Dokumentation SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SFS 2008:355 Patientdataförordningen, (ändring 2013: 124) Även egen sökning av vetenskapliga artiklar, lagar och författningar ingår i kursen. Referenslitteratur Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/Distriktsskoterska/ [Hämtad 180111]. Kompetensbeskrivning för telefonsjuksköterska http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/Telefonsjukskoterska/ [Hämtad 180111]. Rollnick, S., Miller, W.R., & Butler, C.C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och sjukvård – Att hjälpa människor att ändra beteende. Lund: Studentlitteratur. Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. (2008). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf [Hämtad 180111] Wibeck, V. (2011). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

10

Moment

Syftet med momenten som ingår i kursen är att ge stöd för att nå kursens mål. Moment 1 – Laboration Hälsosamtal I examensmålen för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska finns tre preciserade examensmål. Två av dessa är: -visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utföra åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och att förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer -visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökningar och vaccinationsverksamhet I Region Norrbotten (tidigare Norrbottens läns landsting) erbjuds hälsosamtal i åldrarna 30, 40, 50, 60 år. All legitimerad personal utför hälsosamtalen, mestadels sjuksköterskor. En kravspecifikation finns för utförarna: -vara legitimerad personal -ha utbildning i motiverande samtalsmetodik -ha intresse för arbetsområdet -ha genomgått en tredagars utbildning inom arbetsområdet I den här kursen ingår en laboration med övningar och reflektion vad gäller att utfra hälsosamtal.

• Laborationen utförs under campusveckan (v.7) se schema. • Inför laborationen kommer en introducerande föreläsning av Margareta Eriksson att

ges. Syftet med laborationen är att:

• Öva genomförande av hälsosamtal med ett systematiskt och pedagogiskt arbetssätt. • Reflektera över vad som är viktigt att tänka på för ett lyckat hälsosamtal utifrån

pedagogiskt, kommunikativt och etiskt förhållningssätt. Information och anvisningar vad gäller laborationen finns i Canvas ’Hälsosamtal’ Deltagande i laborationen är obligatoriskt. Moment 2 – Seminarium – Vetenskapsteori Vetenskapsteori är grundläggande i vetenskapliga arbeten. Syftet med seminariet är att utifrån tidigare kunskaper, fördjupa dina kunskaper inom vetenskapsteori, för att kunna formulera forskningsfrågor och motivera dess vetenskapsteoretiska grund. Momentet är även en förberedelse inför examensarbetet/magisteruppsatsen som du kommer att göra senare i utbildningen (kursen O7036H). Anvisningar vad gäller Seminarium i dialog – Vetenskapsteori finns i Canvas ’Vetenskapsteori’

11

Examination

I examinationen ingår:

• Bedömning av yrkeskompetens • Individuell skriftlig tentamen - rapport • Seminarium - Telefonrådgivning • Fullgjorda obligatoriska moment

Bedömning av yrkeskompetens I halvtidsdiskussionen och slutbedömningen används AssCE formuläret (finns i Canvas) på avancerad nivå som stöd, stödmanual mot målen i kursen (Bilaga 1), samt checklista (Bilaga 2). Halvtidsdiskussion sker i mitten av din VFU i tvåpartssamtal mellan student och yrkeshandledare. Där Adjungerande klinisk adjunkt (AKA) finns, deltar också i samtalet. Syftet med halvtidsdiskussionen är att tillsammans med handledare och eventuellt AKA diskutera styrkor och vad du behöver utveckla och förbättra under resterande VFU. Slutbedömning av yrkeskompetens sker i trepartssamtal med student, yrkeshandledare och examinerande lärare i slutet av den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömningssamtalet utgår från exempel av patientsituationer. I samtalet skall du argumentera för dina svar och för din självskattning gällande förmågor och färdigheter utifrån kursens mål. Det ska tydligt framgå hur du integrerar teori med praktiskt handlande. AssCE formuläret är ett underlag och stöd i bedömningen av VFUn, där kursens mål examineras. Examinerande läraren ansvarar för betygsättningen. Förberedelser och genomförande av halvtidsdiskussion och slutbedömning Du som student förbereder samtalet enskilt genom att utföra en egen självskattning som utgår från omvårdnadssituationer/patientsituationer du varit med om under VFU. Under samtalet redogör du för dessa. Ha stödanteckningar med dig under samtalet. Handledaren förbereder samtalet genom att utföra en egen bedömning innan samtalet sker, angående studentens utveckling mot yrkesprofessionen och kursens måluppfyllelse. Handledaren motiverar sitt ställningstagande för aktuell faktor. Examinerande lärares roll vid slutbedömningssamtalet är att utifrån studentens redogörelser ställa frågor om så behövs som komplettering för den slutliga bedömningen. Tid för det avslutande bedömningssamtalet är 60-90 minuter. Signerat bedömningsunderlag (AssCE ) med skattning och motivation för gällande faktorer med koppling till kursmålen utfört av handledare/AKA och ifylld checklista skickas till kursansvarig lärare. Fokus i bedömningssamtalen är förmågor och färdigheter angående: -Självständighet

12

-Samarbete/Samverkan -Bedöma och hantera komplexa omvårdnadssituationer Betygskriterier För betyget Godkänd ska studenten:

• uppnå färdigheter och förmågor som befinner sig på mycket god måluppfyllelse. • redogöra för situationer som förekommit under VFU med anknytning till teoretisk

kunskap och argumentera för sitt handlande och genomförande. • visa kunskaper om att förebygga ohälsa och stärka hälsa hos vuxna och äldre. • bedöma och hantera komplexa omvårdnadssituationer. • visa självständighet i genomförande av medicinska bedömningar. • visa självständighet i bedömningar och åtgärder av omvårdnadsbehov. • visa självständighet i att samordna olika omvårdnadsinsatser och att

samarbeta/samverka med olika professioner. • visa kunskap som krävs för att ansvara för vaccinationer.

För betyget Väl godkänd ska studenten: Förutom ovanstående betygskriterier för Godkänd även uppnå nedanstående betygskriterier:

• uppnå färdigheter och förmågor som befinner sig huvudsakligen på mycket god måluppfyllelse.

• visa mycket god förmåga och färdighet att kommunicera, bedöma och genomföra komplexa omvårdnadssituationer

• visa mycket god självständighet och ansvar för egna bedömningar och genomförandet av medicinska- och omvårdnadshandlingar utifrån distriktssköterskan ansvarsområde.

• argumentera och motivera för medicinska- och omvårdnadshandlingar som du har utfört/deltagit i på ett utomordentligt sätt.

Individuell skriftlig tentamen Rapport - Hälsofrämjande/ förebyggande omvårdnadsintervention på gruppnivå Du ska planera en hälsofrämjande/förebyggande omvårdnadsintervention riktad till en grupp personer som du kommer i kontakt med på hälsocentralen/vårdcentralen (vuxna/äldre personer). Om det är svårt att få ihop en grupp kan du rekrytera deltagare från en ideell organisation (exempelvis pensionärs- eller patientförening). Du tillämpar intervjumetodik fokusgruppdiskussion för att samla data om deltagarnas egna synpunkter och attityder utifrån det förutbestämda område som du har valt att diskutera i gruppen. Det som framkommit sammanställs i en skriftlig rapport som visar planering och genomförande av fokusgruppdiskussionen, samt beskriver förslag och planering av en hälsofrämjande/preventiv åtgärd som distriktsköterskan kan genomföra utifrån identifierade behov som finns i gruppen.

Faktorer i AssCE som bedöms i den här kursen framgår i stödmanualen, se bilaga 1.

13

Genomförande av gruppträffen och den skriftliga rapportens innehåll

• Observera att du enbart ska planera för en hälsofrämjande/förebyggande omvårdnadsintervention, alltså inte genomföra den.

• Inled med att studera kurslitteratur som beskriver det hälsofrämjande/förebyggande området som du har valt, samt litteratur om fokusgruppmetodik.

• Gör en planering inför gruppträffen utifrån fokusgruppmetodik dvs en diskussion där du tar reda på deltagarnas egen syn, attityder och uppfattningar angående det område som ska tas upp. Detta redogörs i rapporten.

• Genomför träffen med gruppen. I rapporten redogör du för vad som framkom i fokusgruppdiskussionen.

• Utifrån gruppdeltagarnas kunskaper och erfarenheter gör du en bedömning av omvårdnads- och kunskapsbehov som du anser att deltagarna i gruppen har behov av, vilket du beskriver i rapporten.

• beskriv i rapporten planeringen av en hälsofrämjande/förebyggande omvårdnadsintervention grupp utifrån behov du har identifierat. I planeringen integrerar du dina kunskaper såsom kommunikation, gruppmetodik samt ditt vårdpedagogiska förhållningssätt, samt kunskaper från kursen M7012H Folkhälsa och folkhälsoarbete.

• Gör en databassökning av minst tre vetenskapliga artiklar om hälsofrämjande/förebyggande arbete som är relevanta i sammanhanget och som du integrerar i rapporten. Du granskar kritiskt de artiklar du väljer att ha med och motiverar varför du har valt dessa artiklar.

Alla ovanstående delar ska framgå i rapporten. I rapporten ska även en kritisk reflektion ingå:

- Om användning av fokusgruppdiskussion som datainsamlingsmetodik i din grupp: - Var metoden lämplig att använda?

Uppkom några etiska svårigheter? Gruppdynamik? Delaktighet? Metodologiska överväganden?

- Om hur personcentrerad vård kan bedrivas i hälsofrämjande / preventivt arbete. Rapporten ska tydligt visa anknytning teori och praktik och att kurslitteraturen är bearbetad, vilket innebär att genomgående i rapporten referera till kurslitteraturen. Rapportens utformning Alla ovanstående delar inkl försättsblad ska finnas med, med lämpliga underrubriker, logiskt struktur, korrekt språk och referensteknik. Text: Times New Roman, textsnitt 12 med 1,5 radavstånd Marginal: vä 3-4cm, hö 2-3 cm Referensteknik enligt APA (se Röda korsets dokument) Rapporten ska bestå av ca 5 sidor exklusive försättsblad och referenslista Inlämning av rapporten sker senast Måndag 26/3 kl. 10.00 i Canvas. Betygskriterier framgår i Bilaga 3.

14

Seminarium - Telefonrådgivning Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård Att kommunicera via telefon med vårdsökande är en kvalificerad och komplex uppgift som distriktssköterskan till stor del arbetar med inom primärvården, vilket dels beror på att distriktssköterskan inte ser den vårdsökande/patienten. Hen måste kunna avgöra om den person som ringer ”överdriver eller undervärderar problemen”. Detta gäller särskilt om det inte är den sjuka personen som själv ringer. Syftet med uppgiften är att: - analysera och reflektera över olika faser i ett fiktivt inspelat telefonsamtal (finns i Canvas). - reflektera över svårigheter som kan uppkomma och hur dessa svårigheter kan hanteras. Genomförande -I Canvas ’Telefonrådgivning’ finns ett utbildningspaket (1-6 filmer) som du tar del av. -Därefter lyssnar du på det fiktiva telefonsamtalet du har blivit tilldelad att analysera tillsammans med en kurskamrat. Paper -Analysera samtalet med utgång från nedanstående punkter som ni sammanfattar i ett Paper: -Vad var bra/mindre bra i samtalet? -Vilka fallgropar identifieras i samtalet? -Beskriv viktiga kunskaper för att kunna hantera samtalet? Motivera svaret. -På vilket sätt skulle distriktssköterskan ha kunnat använda uppringarens kunskap? Utgå från ett pedagogiskt förhållningssätt. -Vad är viktigt att dokumentera efter att samtalet har avslutats? Utgå från relevanta lagar och författningar. Reflektera kritiskt om: -Distriktssköterskans förmåga att inge trygghet och delaktighet i samtalet med uppringaren. -Hur kan personcentrerad vård uppnås i det fiktiva samtalet som ni har analyserat? -Etiska övervägande i samtalet som bör göras. I ert Paper ska det tydligt framgå att ni integrerat kurslitteraturen (boken om ’Telefonrådgivning’ och vetenskapliga artiklar), dvs att i stor utsträckning ha referat till kurslitteraturen utifrån det sammanhang som ni beskriver. Formalia för utformningen: Times New Roman (TNR) Textsnitt 12 1 ½ radavstånd Rak vänster marginal Sidnumrering Referensteknik enl APA (se dokument Röda korset) Försättsblad och referenslista Max 3 sidor exklusive försättsblad och referenslista Lämna in ert Paper i Canvas senast Tisdag 19/3 2017 kl.12.00.

15

Du blir tilldelade ett annat arbete som ni granskar och ger konstruktiv kritik i form av opponentskap i ett Seminarium vecka 12, se schema.

Inför seminariet läser du även de andras arbeten som ingår i din seminariegrupp. Gruppindelningar och tider för seminariernas genomförande kommer att finnas i Canvas.

Betygskriterier Seminarium telefonrådgivning - Godkänd / Underkänd, se bedömningskriterier bilaga 3. Betygskriterier för godkänd/väl godkänd kurs Bedömning sker enligt betygsskala; väl godkänd, godkänd, underkänd.

Krav för godkänd kurs: • God måluppfyllelse enligt AssCE med utgång från kursens mål • Godkänd individuell skriftlig tentamen • Godkänt paper och genomfört opponenskap i seminarium • Fullgjorda inlämningsuppgifter

Krav för väl godkänd kurs Förutom ovanstående krav för godkänd ska även nedanstående krav uppnås:

• Mycket god måluppfyllelse enligt AssCE med utgång från kursens mål. • Väl godkänd individuell skriftlig tentamen (se bedömningskriterier bilaga 3).

Lycka till!

16

Plagiatkontroll: Programmet Ephorus används för plagiatkontroll. Omtentamen: Rapport / Seminarium: sker vid nästa omtentamenstillfälle. Om studenten icke uppnår acceptabel nivå i den verksamhetsförlagda utbildning (VFU), genomför studenten ny VFU när nästa kurstillfälle ges. Utvärdering

Dina synpunkter är viktiga för att kursen ska kunna utvecklas och det är därför mycket värdefullt att du lämnar in en utvärdering på kursen. Kursen utvärderas via EvaSys.

17

Bilaga 1

Stödmanual mot målen och bedömningsformuläret AssCE avancerad nivå i kursen O7054H SKA REVIDERAS!! Ändra kolumner så följden blir enl AssCE

Student och handledare förbereder sig inför halvtidsdiskussionen och slutbedömningen genom att utifrån sin roll värdera studentens färdighet och förmåga att ha uppnått kursens mål med stöd av de faktorer enligt AssCE som ingår, se nedan.

Faktor enl AssCE Kursmål Exempel att resonera om under trepartsamtalet

Faktor 1 - Kommunicera med och bemöta patienter

- Analysera, värdera och motivera personers/patienters behov av omvårdnad

-Viktigt att tänka på vid telefonrådgivning vid rådgivning på mottagning eller hälsosamtal gällande kommunikativ färdigheter och förmåga? -Visad lyhördhet och respekt -Pedagogisk färdighet och förmåga

Faktor 2 ej aktuell

Faktor 3 - Samverka med olika instanser inom vård och omsorg

- Analysera betydelsen av samverkan mellan olika yrkeskompetenser

-Utifrån ett konkret exempel beskriva och reflektera över samverkan med andra enheter

-Förmåga att samverka med andra professioner?

Faktor 4 och 5 ej aktuella

Faktor 6, 7, 8, 9 Omvårdnadsprocessen

- Värdera, planera, genomföra och utvärdera åtgärder för att främja hälsa och förebygga ohälsa ur ett köns- och kulturellt perspektiv

-Självständigt utifrån ett komplext patientfall via telefon/på mottagning beskriva och motivera behov, beskriva planering och prioritering av åtgärder, samt utförande och uppföljningen -Anknytning till teoretisk kunskap.

Faktor 10 – Rapportera, dokumentera och för journal

- Dokumentera vård och omvårdnad Beskriv en situation från VFU då du har dokumenterat och integrera gällande lagar och föreskrifter

Faktor 13, 14, 15 ej aktuella

18

Faktor 16 -Säkerhetsmedvetande

- Tillämpa relevanta lagar och författningar

-Exempel från VFU där du anknyter till tillämpning av gällande lagar och författningar inom hälso- och sjukvården

Faktor 17 - Vetenskaplig medvetenhet

- Kritiskt granska och värdera forskningsresultat

-Beskriv en situation där du har jämfört forskningsresultat med kliniskt utförande

Faktor 18 – Etisk medvetenhet

- Visa självkännedom och empatisk förmåga

– Ge exempel på hur självbestämmande och respekt för patienten beaktats utifrån en specifik vårdsituation -stå upp för grundläggande ideer med utgång från aktuell vårdsituation -försvara utsatta patienter med etiska argument

Faktor 19 – Självkännedom

- Visa självkännedom och empatisk förmåga

– Egna styrkor och begränsningar?

Faktor 20 - Noggrannhet, pålitlighet och omdöme

- Identifiera behov av ytterligare kunskap för att fortlöpande kunna utveckla sin kompetens

-Något som behöver utvecklas i den professionella yrkesrollen? Ytterligare kunskap?

Faktor 21 - Självständighet - Genomsyrar alla målen

19

Bilaga 2

Checklista O7054H, Omvårdnad, Vuxna och äldres hälsa och ohälsa I, VFU

Namn:___________________________________________________________

Aktivitet Deltagit

Utfört under handledning

Utfört själv-ständigt

Teoretisk förankring

Övrigt

Telefonrådgivning

Informations-överföring till annan vårdgivare

Förskrivning av läkemedel

Vaccinationer

Hälsosamtal

Läkemedelsgenom-gång

20

Bilaga 3

Kriterier för bedömning av skriftlig individuell tentamen och seminarium i Kursen Omvårdnad, vuxna och äldres hälsa och ohälsa, I, VFU O7054H Kriterier Uppfyller i ringa

utsträckning Uppfyller i god utsträckning

Uppfyller i stor utsträckning

1. Alla delar i rapporten är bearbetade

2. Att rapporten har en logisk struktur, har en inre konsistens och korrekt språkbruk och referensteknik

3. Beskrivning av vad som framkom under fokusgrupp diskussionen

4. En teoretisk anknytning ska finnas, dvs att kurslitteratur och tidigare kunskaper såsom kommunikation, vårdpedagogiskt förhållningssätt, folkhälsa är integrerat på ett relevant sätt i rapportens sammanhang

5. En kritisk granskning av egna sökta artiklar ska framgå i rapporten

6. Bearbetad kritisk reflektion

7. Gällande seminarium- telefonrådgivning: -väl planerat och genomfört opponentskap/respondentskap

8. Aktivt deltagande i seminariet telefonrådgivning vilket innebär att studenterna har relevanta frågeställningar till de andra studenternas arbeten

Godkänd kräver att samtliga kriterier är uppfyllda i ’God utsträckning’ Väl godkänd kräver att kriterierna 1, 2, 4, 5, 6 är uppfyllda i ’Stor utsträckning’

21