stÖrre, snabbare, · vi tror att stockholm kan vara ett av europas fem ledan-de finanscentrum...

2015 FRAMTIDSPROGRAM 1

STOCKHOLMS HANDEL SK AMMARE

T H E C A P I T A L

T H E C A P I T A L

STÖRRE, SNABBARE,roligare: så ska Stockholm

växa smart



Foto

: Bjö

rn L

eijo

n



VÅRA FÖRSLAGSå blir Stockholm en plats för världens talanger.

INLEDNINGUtgångsläget är bra, men utmaningarna är stora.

VIKTIGA FRAMSTEGNu får Stockholms skol-elever programmering på schemat.

MÄNNISKORNABostadsbristen är huvud-stadsregionens största stoppkloss.

FÖRETAGENHur kan smarta idéer växa till lönsamma affärer?

STADENEn levande storstad behöver både food trucks och stjärnkrogar.

FRAMTIDENBoosting the Capital: Så lyfter vi Stockholm.

INNEHÅLL

06

04

10

16

30

08

24

T H E C A P I T A L

T H E C A P I T A L

En borgmästare för hela regionen

Vår huvudstad är inte bara en av Europas snabbast växan-de städer, det är också en av världens bästa städer att leva i. Regionen har ett starkt näringsliv med ett världsledande teknikkluster och vi ligger långt fram inom livsvetenskap. Här finns fler globala huvudkontor än i övriga nordiska huvud- städer tillsammans. I dag.

Men världen utvecklas snabbt. Många städer konkurrerar om talang, kapital och innovation. Personer i ledande ställ-ning i andra regioner har gått från ord till handling för att svara upp mot utmaningarna. Om vi står stilla innebär det i praktiken att vi backar.

Så vad krävs egentligen för att vi ska klara konkurrensen i framtiden? Och hur kan vår region bli en ännu bättre plats för oss som redan bor här?

I det här framtidsprogrammet presenterar Handelskam-maren sin syn på regionens utmaningar och möjligheter.

Helt avgörande är att vi får ordning på infrastruktur och bostäder så att regionen kan möta de behov som finns.

Vi tror att Stockholm kan vara ett av Europas fem ledan-de finanscentrum redan 2020. Att Arlanda kan ta positionen som nummer ett i Norden. Och att huvudstadsregionen kan gå före bland annat genom att ge alla skolelever kunskaper i programmering.

Stockholms Handelskammare vill vara som en borgmästa-re för regionen. Vi vill bidra med idéer och inspiration till alla som vill vara med och ta ansvar så att huvudstadsregionen kan fortsätta att vara öppen och innovativ samt leva upp till ledor-den ”green, clean and cool”. För att nå dit krävs både visioner och förmåga att genomföra konkreta beslut.

Stockholm 8 oktober 2015

MICHAEL WOLF MARIA RANKKA Ordförande, Vd, Stockholms Handelskammare Stockholms Handelskammare

Stockholms Handelskammare Box 16050, 103 21 Stockholm Besök: Brunnsgatan 2 08-555 100 00 www.chamber.se [email protected]

Projektledare: Irene Beertema StrömmerGrafisk form: Jennie EisermanOmslagsbild: Björn LeijonTryckeri: Ineko



Urban- isering

Stockholm ska fortsätta vara en av världens mest attraktiva städer. För talangerna handlar det inte bara om vilket företag man vill jobba på, utan också om vilken miljö man vill bo och leva i.VÅRA FÖRSLAG I KORTHET:

• Möt den tillväxthämmande bokrisen med Bokriskommitténs förslag.

• Skapa en sammanhållen huvudstadsregion genom att låta Stockholm och Uppsala växa ihop. Minska förvaltningsgränsernas betydelse – i stället för en otidsenlig orga-nisation behövs mer av frivilliga gemen-samma regler och effektiva lösningar som utnyttjar skalfördelarna i en storstadsre-gion.

• Hög tillgänglighet stärker vår regions konkurrenskraft. Därför behövs satsningar på smarta infrastrukturinvesteringar som exempelvis ytterligare tunnelbana, fyrspår mellan Stockholm och Uppsala, en

färdigbyggd ringled runt Stockholm och en betydligt bättre flygkapacitet.

• Satsa på hållbar stadsutveckling med plats för cykel- och gångtrafik. Bygg tätare, högre och friare – och därmed miljövänligare.

• Stöd initiativ som bidrar till större folkliv på tidigare outnyttjade ytor genom att ut-veckla torg, anlägga ”pocketparker” och främja samverkan mellan handel, fastig-hetsägare och boende i kvarteren.

• Se till att Stockholm kan fortsätta utveck-las som start up-stad även på kulturom-rådet.

våra

förslag i

korthetFo

to: B

jörn

Lei

jon

Foto: Björn Leijon



Global- isering

Internationalisering får företag och städer att växa. Handel öppnar upp för nya marknader och nya kanaler för utbyte och innovation. Staden spelar en allt större roll för tillväxt och utveckling. Därför måste stadens roll i handelspolitiken stärkas.VÅRA FÖRSLAG I KORTHET:

• Gör huvudstadsregionen till en välkom-nande plats för världens talanger och bejaka dess roll som integrationsmotor. Värna öppen arbetskraftsinvandring, inför talangvisum, förbättra systemet med expertskatten och verka för att ett utländskt toppuniversitet etablerar sig i huvudstadsregionen.

• Se till att Stockholm blir ett av Europas fem främsta finansiella centrum 2020.

• Knyt Stockholm till den nya Sidenvägen. Få till ett ambitiöst och heltäckande ekonomiskt partnerskap mellan EU och USA, knyt strategiska avtal med nya och växande marknader samt riv hinder för

utländska investeringar i Stockholm genom stärkt investeringsskydd och effektiva mekanismer för tvistlösning.

• Öppna dörrar för huvudstadsregionen i världen. Stockholm bör ha en egen han-dels- och utrikesminister som bidrar till att vässa och förtydliga huvudstadsregionens varumärke globalt.

• Inför engelska som ”officiellt språk” i huvudstadsregionen. Det skulle ha stor betydelse för både integrationen, turis-men och företagens konkurrenskraft.

• Prioritera utbildning. Att ha en skola och lärare i världsklass är centralt för vår globala konkurrenskraft.

Digital- isering

VÅRA FÖRSLAG I KORTHET:

• Låt alla elever i huvudstadsregionen få kun-skap i den moderna ekonomins viktigaste språk – programmering.

• Huvudstadsregionen ska vara en digital ekonomisk frizon där nya affärsmodeller och den delade ekonomin bejakas. Regelverken ska utformas för att släppa fram innovativa lösningar inom områden som digitalisering omvandlar.

• Inför digital frihandel – skapa en digital inre marknad i EU och bygg inte nya digitala tullmurar mot resten av världen.

Digitaliseringen skapar nya möjligheter i en rasande takt. Ofta är det regler, tillgång till kapital och kom-petens som sätter gränser. Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras – alla regler som bör anpas-sas måste anpassas. Stockholm har en stark bas i en etablerad IT-bransch. Samtidigt pågår, med förnyad intensitet, en entreprenörsdriven utveckling av den senaste tekniken och av nya affärsmodeller som har gjort Stockholm till en verklig start up-stad.

Foto: Björn Leijon



Foto

: Bjö

rn L

eijo

n



Urbanisering, globalisering och digita-lisering är vår tids megatrender. Dessa krafter har oåterkalleligen förändrat världsekonomin, och därmed våra för-utsättningar att konkurrera i den.

Stockholm är en av Europas snabbast växande huvudstäder. Var femte svensk bor i Stockholm och här skapas nästan en tredjedel av allt värde som produce-ras i Sverige. Huvudstadsregionen är en motor för landets ekonomi, där välut-bildad arbetskraft och innovativa ar-betsgivare har goda möjligheter att fin-na varandra.

Många av Sveriges verkligt stora multi- nationella företag har sin bas här, lik-som utländska företags verksamheter i Norden eller Nordeuropa. Här finns kvalificerat företagande i etablerade branscher, från tillverkningsindustri till barnomsorg. Här finns företag in-om riskkapital och finansiell sektor som

borde göra det möjligt för Stockholm att positionera sig som ett av Europas le-dande finanscentrum.

Här finns också en ny entreprenörs- anda, med en dynamisk start up-scen för digitala lösningar. Att spela upp en låt med Spotify, att spela Minecraft i mobilen eller att betala en gatuförsäl-jare med kort via en Izettle-dosa: på bara några år har innovativa Stock-holmsföretag blivit del av människors vardag, världen över. Av de 138 nystar-tade mjukvaruföretag som värderas till över en miljard dollar, har fem sin bas här i Stockholm. Mätt per capita gör det Stockholm till världens näst starkaste hubb för nya teknikföretag, bara över-träffat av Silicon Valley.

Stockholm går före också på andra områden. I PWC:s ”Cities of Oppor-tunity” toppar Stockholm kategorierna hälsa och trygghet respektive hållbar-het. Samtidigt tappar vi på andra vik-tiga områden, som innovation och in-frastruktur.

Vår regions utgångsläge är bra. Men det finns utmaningar, som behöver hanteras med framsynthet.Det här framtidsprogrammet är Stock-

holms Handelskammares förändrings- agenda. Vår uppmaning till alla dem som på olika nivåer fattar de beslut som formar förutsättningarna för vår del av världen.

Framtidsprogrammet antogs i sin för-sta version 2012. Sedan dess har mycket hänt. Många av de frågor som Handel-skammaren arbetat för har utvecklats i positiv riktning: tunnelbanenätet byggs ut. Bygget av Förbifart Stockholm har startat. Arlanda flygplats har fått ett modernt miljötillstånd och kan fort- sätta utvecklas. Och flera av våra hjärte- frågor, såsom bostäder, infrastruktur och integration, ligger högt på den poli-tiska agendan.

Men vi ser också nya frågor som be-höver drivas, och delvis nya förutsätt-ningar för hur vi ska komma framåt i dem. Därför presenterar Handelskam-maren nu ett uppdaterat framtidspro-gram. Det täcker inte allt, men det drar upp huvudlinjerna i vad vi anser är nöd-vändigt för att klara de utmaningar som Sveriges huvudstadsregion står inför.

Vi kallar det ”Boosting the Capital”, och delar upp det i tre kapitel: Männ-iskorna, Företagen och Staden.

INLEDNING: STÄDER FÖRÄNDRAR VÄRLDENI dag står 600 städer för mer än 80 procent av världens samlade BNP. Täta urbana miljöer driver fram innovation. Att finnas i staden har blivit en nyckel till ekonomisk framgång. En majoritet av världens befolkning bor redan i städer – och andelen ökar stadigt.

I PWC:s ”Cities of Opportunity” toppar Stockholm kategorierna hälsa och trygghet res-pektive hållbarhet.



Viktiga framsteg sedan

2012

Tio nya stationer byggs, liksom 78 000 bostäder i tunnelba-nans närområde.

Arlanda flygplats har fått ett modernt miljötillstånd och kan fortsätta utvecklas.

Ökat utbud av andra-handslägenheter p.g.a. enklare regler för andrahandsuthyr-ning.

Stockholms stad har ett pilotprojekt med programmering i grundskolan.

Nationalmuseum renoveras och utveck-las.

I Stockholm har antalet bilpoolsbilar nära tredubblats.

Utländska skolor verk- samma i Sverige har fått rätt att utfärda svenska examensbevis.

Tvärförbindelserna i Stockholm har för-stärkts till Ulvsunda, Sundbyberg och Solna.



Fler food trucks på Stockholms gator har skapat ca 800 nya jobb på bara några år.

Bromma flygplats framtid utreds lång-siktigt, med fokus på flygtillgänglighet.

Förbifart Stockholm har börjat byggas, med finansiering från trängselskatten.

Öppna data vinner mark. Lantmäte-riet har beslutat att släppa sin småskaliga kartinformation fri.

Under 2013–2015 öpp- nades tolv nya inter-kontinentala direkt- linjer från Arlanda.

Fyrspår byggs mellan Tomteboda och Kall-häll.

Trängselskatten går oavkortat till att finan-siera regionens infrastruktur.

Foto

: Ist

ock



Stockholm är i dag en av Västeuro-pas snabbast växande städer. 2014 stod Stockholms län och Uppsala län till-sammans för nästan 40 procent av hela Sveriges totala befolkningstillväxt. Om 25 år beräknas var fjärde svensk bo i hu-vudstadsregionen. Den utvecklingen är bra för vår region. Men är den bra nog?

Just nu tyder mycket på att befolk-ningstillväxten, åtminstone i vissa ka-tegorier, faktiskt är för liten. Trots att utbildningsvolymerna växer och trots att många högutbildade förväntas flyt-ta hit, kommer näringslivets efterfrågan på kompetent arbetskraft att vida över-stiga utbudet.

TALANGJAKTENBåde växande småföretag och etablera-de jättekoncerner lever på att kunna att-rahera de skarpaste hjärnorna. Oavsett om de kommer från Borås eller Bom-bay.

När det gäller att attrahera talang-er tävlar vi i dag med metropoler som London, New York och Singapore. Samtidigt jämförs vi med andra svens-ka städer, som kan locka med kortare

pendlingsavstånd, prisvärt boende och goda karriärmöjligheter.

Ska vi kunna hävda oss i den globala konkurrensen behöver huvudstadsregi-onens bostadsmarknad fungera betyd-ligt bättre än i dag. Vår skola måste vara i världsklass. Och det kommer att krä-vas rejäla investeringar i kollektivtrafik och annan infrastruktur.

INVANDRINGENFör att kunna möta de utmaningar som befolkningstillväxten för med sig, behöver vi förstå hur den ser ut. I vår region drivs den framför allt av höga fö-delsetal och invandring.

Huvudstadsregionen tar sedan i bör-jan av 2000-talet emot cirka 30 procent av Sveriges totala invandring. Sedan 2006 har invandringen ökat till följd av ett betydande flyktingmottagande och anhöriginvandring.

På grund av den oroliga situationen i omvärlden räknar Migrationsverket med en kraftigt ökad flyktingström till Sverige de närmaste åren. Detta ställer stora krav på integration och möjlighe-ter för dem som flyr hit att ta sig vidare i det svenska samhället.

Skillnaderna mellan inrikes och utri-kes födda vad gäller till exempel syssel-sättning och hälsa är betydligt mindre i huvudstadsregionen än i övriga landet. Det är positivt. Ändå finns mycket kvar att göra, bland annat i skolan där det i dag finns oroande tecken på ökande klyftor.

Huvudstadsregionens långsiktiga ut-veckling måste bygga på att människor

FAKTA:

DE NYA STOCK- HOLMARNA

1. Invandring skapar för-utsättningar för tillväxt. 2014 stod nettoinflyttning-en från utlandet för 47 procent av av folkök-ningen i Stockholms län och Uppsala län.

2. Unga kvinnor driver urba-nisering. Under åren runt tjugo, den tid då man läser på högskola/universitet eller tar sina första steg in på arbetsmarknaden, flyttar kvinnor i betydligt högre utsträckning än jämnåriga män.

3. Många barn. Barnafödan-det har ökat stadigt det senaste decenniet och stod 2014 för nästan 40 procent av folkökning-en i huvudstadsregionen.

4. 90-talisterna växer upp. 2015 är antalet 20–25-åringar i Sverige 170 000 fler än för tio år sedan. Många av dem söker sig till Stockholm, trots en tuff bostadsmark-nad som är svår att ta sig in på utan pengar eller kontakter.

MÄNNISKORNAHuvudstadsregionen växer – och behöver växa ännu mer. Det kräver bra villkor för företa-gen, men det kräver också att vi lyckas få hit rätt människor för att jobba i dem. Bara så kan huvudstadsregionen hävda sig i den globala konkurrensen om talangerna.



vill söka sig hit och inte primärt på att de flyr från krig och nöd. Samtidigt vore det ödesdigert att underskatta potentialen i de människor som kom-mer hit som flyktingar. Arbetsmarkna-den skriker efter skickliga yrkesutövare. Många av dem finns redan här, men får vänta alldeles för länge på chansen att visa vad de kan.

MINSKA BYRÅKRATINRegionens näringsliv, inte minst de nya innovativa teknikföretagen, är starkt beroende av att kunna rekrytera perso-ner från utlandet. Inget tyder på att det behovet kommer att minska framöver. Snarare tvärtom. Här har expertskat-ten och nya regler för arbetskraftsin-

vandring varit positiva reformer – men den senare präglas tyvärr fortfarande av snårig byråkrati och orimligt långa led-tider. Det måste förändras.

Det ska vara enkelt för människor att komma hit och jobba. Nyckelper-soner som är beredda att flytta hit, som behövs i företagen och därmed i för-längningen i regionen, ska inte fast-na i papperskvarnen. För att göra vår region attraktiv för utländsk nyckel-kompetens måste reformen för arbets-kraftsinvandring vårdas och uppdate-ras. Migrationsverkets behandling av arbetstillstånd behöver bli mer effektiv och expertskatten bör förlängas från tre till fem år.

FAKTA:

BOSTADSBRIST

1. Stockholms län växer med 35 000 personer per år. 2013 vände bostadsbyg-gandet uppåt efter att i många år legat runt 7 000 bostäder per år. En befolkningsökning på tio personer kräver sex nya lägenheter. Byggtak-ten har alltså länge varit alldeles för låg.

2. Lång väntan. Det tar i dag i genomsnitt 7,7 år att få en lägenhet genom bostadsförmedlingen i Stockholm. Kötiden gäller lägenheter i hela Stock-holms län – den som vill bo i innerstaden får räkna med mer än det dubbla.

3. Växande köer. Den sista december 2014 stod 431 144 personer i kö till bostadsförmedlingen, en ökning med cirka 40 000 personer. Antalet förmed-lade lägenheter stannade på knappt 11 000.

4. Rekryteringshinder. När Handelskammaren frågade de 500 mest snabbväxan-de företagen i Stockholms län om problemen med att rekrytera arbetskraft på grund av bostadsbristen, uppgav nästan en tred-jedel av företagen att de hade sådana svårigheter.

BOSTÄDER – den stora stoppklossen

Att snabbt få tag i en hyreslägenhet på rimligt pendlingsavstånd är för de flesta stockholmare helt omöjligt – i bästa fall bara mycket komplicerat. Verksamhets-kritisk arbetskraft tvingas tacka nej till jobb i regionen för att man inte lyckas lösa boendet. Bostadsbristen slår hårt och direkt mot individer och företag. Men i förlängningen hotar den hela huvudstadsregionens tillväxt och utveckling.

I september 2013 tillsattes Bokriskommittén av Fastighetsägarna Sverige samt handelskamrarna i Stockholm, Västsverige och Sydsverige. Uppdraget var att ta fram konkreta förslag till hur bostadsmarknaden ska reformeras för att fungera bättre.

I sin slutrapport pekade kommittén ut två huvudsakliga hinder för en väl fungeran-de bostadsmarknad: för dålig rörlighet inom det befintliga bostadsbeståndet och för litet nybyggande. Att bara lösa det ena eller det andra problemet räcker inte: både rörligheten och nybyggandet måste öka, samtidigt.

När det gäller rörligheten utgör hyresregleringen en av flera stoppklossar. Fel prissättning leder till att människor saknar incitament att flytta då bostadsbehovet förändras.

Det finns dessutom skäl att ifrågasätta i vilken mån hyresregleringen når sitt politiska syfte, att motverka segregation på grund av inkomst och etnicitet. När ekonomer vid Uppsala universitet analyserade bruksvärdessystemets effekter på segregationen kom de fram till följande slutsats:

”Resultatet kan tillspetsat formuleras som att den typiske innehavaren av en hyresrätt i Stockholms innerstad är högutbildad, äldre, infödd och med hyfsat hög inkomst, medan populationen i ytterområdena i högre utsträckning utgörs av småbarnshushåll och invandrare” (Wilhelmsson, Söderberg, Enström, debattartikel i tidningen Bofast 2012).

Ett annat betydande hinder för rörligheten är reavinstskatten, som många gånger gör det olönsamt för den som äger sin bostad att flytta till något mindre när exem-pelvis vuxna barn flyttar ut.



FÖR LITE OCH FÖR LÅNGSAMTNär det gäller nybyggandet ligger mycket av förklaringen i den långa lista av bygghinder som präglar huvudstads-regionen – från utdragna planprocesser till brist på byggbar mark. Givet huvud-stadsregionens kraftiga befolkningstill-växt borde det vara ett riksintresse att öka bostadsbyggandet. Ändå ligger en mängd olika markrestriktioner i vägen för att så ska kunna ske.

Till detta kommer att mycket av det som byggs, byggs för fel målgrupp. Många av dem som behöver bostad har begränsade ekonomiska resurser. Ändå byggs nästan ingenting för den gruppen.

I dag, när de statliga byggsubventio-nerna i allt väsentligt är avskaffade, måste bostadssektorn attrahera kapi-tal på samma villkor som andra sek-torer i ekonomin. Därför bygger man det som lönar sig – vilket oftare är dyra bostadsrätter än billiga hyresrätter.

Vi ska inte tillbaka till statliga byggsubventioner. Däremot finns det starka skäl att på andra sätt stimulera efterfrågan på de bostäder som byggs, till exempel genom ett höjt bostadsbi-drag till resurssvaga hushåll. Vi skulle också vilja se skattemässiga incitament för bosparande för unga.

Bostadsfrågan är avgörande, och den är akut. Ska Sverige ha en attrak-tiv huvudstadsregion behövs en fung-erande bostadsmarknad där det är enkelt och billigt att flytta, där om-sättningen på bostäder är hög och där bostadsbeståndet utnyttjas effektivt.

SE ÖVER SKATTERNADet måste löna sig att arbeta och stude-ra här. Som nämnts tidigare står vår re-gion inför stora utmaningar framåt när det gäller kompetensförsörjning. Mot den bakgrunden finns det starka skäl att se över hur skattenivåer påverkar de beslut som enskilda människor och fö-retag fattar.

Stjärnprogrammeraren som väljer mellan att jobba i Stockholm eller Lon-don tittar ju inte bara på hur hög lönen är – utan också på hur mycket av den hon får behålla.

Här är värnskatten en faktor – i prak-tiken en extra skatt på utbildning, som enligt flera utredningar skulle kunna slopas utan negativa effekter på statsfi-nanserna. Att avskaffa värnskatten och att fortsätta sänka skatterna på arbete generellt skulle gynna hela Sverige, men inte minst huvudstadsregionen som är landets tillväxtmotor.

FAKTA:

BYGGHINDER

1. Brist på mark. Det finns i dag i princip ingen mark i de centrala delarna av Stockholms län som inte är belagd med någon typ av hinder eller restrik-tion. Att förtäta befintlig bebyggelse eller bygga på gammal industrimark medför stora kostnader för överklagandeprocesser och sanering.

2. Orimligt långa besluts- och planprocesser. Från byggidé till inflyttningsklar bostad tar det i dag i ge-nomsnitt sex år. Ett viktigt skäl är brister i samarbetet mellan byggprocessens olika aktörer.

3. Regelverk. Hårda krav på nybyggda bostäder gällande till exempel bullernivåer, tillgänglighet och antal parkeringsplat-ser per bostad.

4. Överklagandeprocesser. I Stockholmsregionen överklagas nästan alla de-taljplaner. Det förekommer till och med att myndighe-ter överklagar varandras beslut – att staten alltså processar mot sig själv.

DET BYGGS FÖR FÅ BILLIGA HYRESRÄTTER. I dag bygger man det som lönar sig – vilket oftare är dyra bostadsrätter än billiga hyresrätter.

”Från byggidé till inflyttningsklar bostad tar det i genomsnitt sex år.”

Foto

: Ist

ock



BÄTTRE INFRASTRUKTUR

Vi talar gärna om Stockholm som en liten storstad: här finns den globala sta-dens utbud och mentalitet kombinerat med, potentiellt åtminstone, den lilla stadens effektiva kommunikationer. Men om vi vill förverkliga den poten-tialen, och vinna den lilla storstadens konkurrensfördel, kommer det att krävas målmedvetet arbete. Vi är inte framme än.

Det senaste halvseklet har huvud-stadsregionen fått en betydligt min-dre del av de statliga investeringarna i vägar och spår än vad som hade varit rimligt sett till befolkningsutveckling och trafikarbete. Priset för de eftersat-ta investeringarna betalar vi nu i form av överbelastning och framkomlighets-problem på både vägar och spår.

Även underhållet är kraftigt försum-

mat. Mycket som byggdes i mitten på förra seklet är i dåligt skick och kräver genomgripande renovering.

Även underhållet har varit kraftigt försummat. Mycket av det som bygg-des under 1960- och 1970-talet är nu i dåligt skick och kräver genomgripande renovering.

Mot den bakgrunden är det glädjande att det händer mycket i regionen på in-frastrukturområdet. Efter decennier av kraftiga underinvesteringar har projekt som Citybanan och Norra länken sett dagens ljus. Det byggs dubbelspår på Ostkustbanan genom Gamla Uppsa-la, liksom fyrspår på Mälarbanan mel-lan Barkarby och Kallhäll. Förbifart Stockholm blir nu verklighet och fram till 2025 ska tio nya stationer byggas då tunnelbanenätet dras ut till Nacka, Arenastaden och Barkarby.

Men 40 år av underinvesteringar innebär att det byggts upp en betydan-de investeringsskuld, som det kommer att ta lång tid att beta av. Behoven un-der de kommande 20 åren kommer att vara betydande, både på vägar och spår, och många investeringar kommer att bli särskilt akuta mot bakgrund av be-folkningstillväxten. Det gäller till ex-empel den utbyggnad av fyrspår mel-lan Uppsala och Stockholm som skulle kunna möjliggöra 100 000 nya bostäder i nya och befintliga stationslägen.

Det bör finnas en öppenhet för att fi-nansiera och organisera infrastrukturinvesteringar på nya sätt, till exempel ge-nom offentlig–privat samverkan (OPS). Privata aktörer kan inte bara tillföra kapital, de kan också dela risker, skapa incitament för att hålla kostnader och tidsplaner samt tillföra ny kompetens.

TIO NYA STA-TIONER. Fram till 2025 ska tio nya stationer byggas då tunnelbanenätet dras ut till Nacka, Arenastaden och Barkarby.

Foto

: Ist

ock



DET VIKTIGA FLYGET

Det är inte bara kommunikationerna inom regionen som avgör vår konkur-renskraft. Att vara tillgänglig för resten av landet, och världen, är minst lika viktigt. Flygplatser är avgörande plat-ser i en modern ekonomi. Här kan man känna världshandelns puls. Flyget tar inte bara människor från en plats till en annan, utan står också för idétranspor-ter och kunskapslogistik.

Arlanda flygplats har till slut fått ett modernt miljötillstånd, som gör att den kan fortsätta utvecklas som en interna-tionell storflygplats. De senaste tre åren har tolv nya interkontinentala direktlin-jer öppnats från Arlanda, till bland an-nat Dubai och San Francisco.

Ändå erbjuder Köpenhamn/Kastrup fortfarande fler interkontinentala di-

rektförbindelser än Stockholm/Arlan-da, och dessa går i högre grad till vik-tiga affärsdestinationer. Med tanke på att Stockholm har fler huvudkontor och Nordenkontor för stora företag än nå-gon av de andra nordiska huvudstäder-na, borde förhållandet snarare vara det motsatta.

Länsstyrelsen i Stockholm pekade för ett par år sedan ut de fem mest in-tressanta direktdestinationerna för att stärka huvudstadsregionens konkur-renskraft: San Francisco, Hongkong, Delhi, Tokyo och Shanghai. Sedan dess har Arlanda fått en – dock främst tu-ristprofilerad – direktlinje till San Fran-cisco, och en linje till Hongkong starta-des i september 2015. Det är positivt för regionens tillgänglighet, men mycket återstår att göra.

FAKTA:

INFRA- STRUKTUR

1. Fyrtio år av underinvesteringar. De senaste fyrtio åren har de statliga investeringarna i vägar i Stockholms län utgjort ungefär 10 procent av de totala statliga vägin-vesteringarna, trots att befolkningen uppgått till 20 procent och trafikar-betet 25 procent. När det gäller spårinvesteringar har relationerna varit ännu sämre.

2. Långa pendlingstider. Stockholmare ägnar sex veckor per år åt att jobb-pendla – två veckor mer än svensken i genomsnitt.

3. Vägar – inte bara för bilar. I Stockholms län rullar omkring hälften av kollek-tivtrafiken i vägnätet.

4. Tättrafikerade cykelbanor. På tio år har antalet cyklis-ter i Stockholms innerstad ökat med 80 procent. Allt fler använder cykeln för att pendla längre sträckor.

ANTALET CYKLIS-TER i Stockholms innerstad har ökat med 80 procent på tio år.

GRÖN infrastruktur

#1Gör Arlanda till flygplats

i Norden

En modern och hållbar huvudstadsregion behöver både väginfrastruktur och en väl utbyggd kollektivtrafik. Men den behöver också en fungerande infrastruktur för cyklar. Inte minst när allt fler väljer att cykla, av både miljö-, tids- och häl-soskäl. Här bör Stockholm flytta fram positionerna, till exempel med fler och säkrare cykelbanor.

Att bygga den sista, östra delen av ringleden runt Stockholm skulle kraftigt avlas-ta innerstaden från trafik. En sådan trafikminskning skulle ge goda förutsättningar att förverkliga visionen om den gröna promenad- och cykelstaden.

Foto

: Bjö

rn L

eijo

n



Våren 2015 valdes Arlanda som en av tio flygplatser i världen ut för ameri-kansk inresekontroll, så kallad preclearance. Preclearance skulle göra det betydligt smidigare att flyga till USA och innebära en god möjlighet för Sve-rige att stärka banden till världens stör-sta ekonomi och vår viktigaste export- marknad utanför EU. Men beskedet räcker inte för att vi ska kunna luta oss tillbaka. Att förverkliga preclearence kommer att kräva resurser i form av in-vesteringar samt att Sverige förhandlar och fattar beslut om en mängd olika detaljer. Det behövs politisk vilja, mod och förmåga.

Arlanda har goda förutsättningar att bli Nordens flygplats nummer ett, med störst antal interkontinentala direkt-linjer. Det målet har också den sittan-de regeringen ställt sig bakom. Men för att nå dit kommer det på sikt troligen att behövas en fjärde bana på Arlanda.

För att underlätta flygets miljöom-ställning behövs också satsningar som

gör att produktionen av förnyelsebara flygbränslen kommer i gång.

BROMMA BEHÖVSParallellt med Arlanda är Bromma flyg-plats utveckling av stor betydelse. Det vanliga reguljära flyget från en citynä-ra flygplats betyder mycket för Stock-holms och regionens attraktionskraft. Men Bromma spelar också en stor roll för affärsflyget och därmed för huvud-kontorsekonomin och i förlängningen hela Sveriges konkurrenskraft.

Före valet 2014 fattades flera positiva beslut för att öppna för civilflyg på Är-na flygplats i Uppsala. Det vore ett väl-kommet tillskott för regionens flygtill-gänglighet. När den nya lokala politiska majoriteten i Uppsala nu verkar för att stoppa planerna på civilflyg, finns där-för all anledning att bevaka och driva denna fråga.

Den fysiska delen av infrastruktur-planeringen behöver samordnas bättre med den ekonomiska delen. I flera stör-

”2015 valdes Arlanda ut som en av tio flygplatser i världen för amerikansk inresekontroll, så kallad preclearance.”

re infrastrukturprojekt har man kallat in statliga förhandlingspersoner för att lösa finansieringsfrågorna. Den model-len har fungerat bra – men brister i kon-tinuitet. Efter att förhandlingspersonen avslutat sitt uppdrag, uppstår ofta nya problem som måste lösas. Därför bör en permanent förhandlingsdelegation för Stockholmsregionen tillsättas.

Huvudstadsregionen står inför en stor utmaning. Vi måste inte bara klara dagens tillväxt – vi behöver dessutom se till att den förblir på en hög nivå och att människor som i dag inte söker sig hit ser Stockholm och Uppsala som attrak-tiva alternativ.

Stockholm växer varje dag med två fullsatta SL-bussar. Ska vi klara att fort-sätta attrahera människor, kunskap och kapital måste vi se till att de bussarna inte fastnar i köer – och att människ-orna som sitter i dem kan bygga sig en framtid här.STOCKHOLM

behöver fler interkontinentala direktflyglinjer.

Foto

: Ist

ock



”I Stockholm finns nio huvudkontor för företag i globala branscher, det ger en åttonde plats bland världens städer.”

8:eplats bland

världens städer

Foto

: Ist

ock



Huvudstadsregionen är Sveriges ekono-miska motor. Här bor snart var fjärde svensk. I regionen produceras över en tredjedel av BNP och härifrån hämtas en betydande del av landets skattein-täkter genom statlig skatt och skatte- utjämning. Mer än vart tredje nytt svenskt företag startas här, och vi har fler huvudkontor i globala branscher än i de andra nordiska huvudstäderna till-sammans. Här finns också mycket av ekosystemet för kapitalförsörjning till nya och växande företag.

I Stockholm finns nio huvudkontor för företag i globala branscher, det ger en åttonde plats bland världens städer. Räknar man huvudkontor per capita kommer Sverige på fjärde plats i värl-den. Den globaliserade ekonomin syns tydligt – av världens 2 000 ledande fö-retag har 23 sitt huvudkontor i Stock-holms län, 3 i övriga Sverige.

URBANISERING I storstadsmiljön samlas talang, företa-gande och efterfrågan på ett och sam-ma ställe. Det driver fram ett starkt tjänsteföretagande, sida vid sida med tunga producerande företag som ofta har omfattande forsknings- och ut-vecklingsarbete i regionen. De varupro-ducerande företagen utgör dessutom en betydande del av den avancerade tjäns-tesektorns efterfrågan. Stockholm är en huvudstad för huvudkontor. Dessa och tjänsteföretagen som omger dem präg-lar Stockholmsekonomin.

GLOBALISERING De senaste decenniernas strukturom-vandling har gjort regionens ekonomi betydligt mer diversifierad och mindre sårbar än tidigare. Handelskammarens 2 000 medlemsföretag verkar i en stark och sund ekonomi. Samtidigt är nä-ringslivet här, i likhet med Sverige i öv-rigt, kraftigt internationaliserat: många företag och arbetstillfällen i regionen är direkt integrerade i globala produk-tions- och distributionskedjor.

DIGITALISERING Stockholm är en av världens mest upp-kopplade städer. Det sätter tydliga av-tryck i företagandet. Här finns ett av världens främsta IT-kluster, med både stora, etablerade företag som Ericsson och nyare tillskott som Klarna, Spoti-

FÖRETAGEN Öppen, kreativ, digital: huvudstadsregionen klarar sig relativt bra i olika internationella mätningar. Samtidigt står vi nu inför betydande utmaningar för att behålla och stärka vår kon-kurrenskraft. Inte minst näringsklimatet måste synkas med omvärlden och framtiden.

MER ÄN VART TREDJE nytt svenskt företag startas i huvud-stadsregionen.



fy och Izettle. Dataspelsindustrin har medvind från framgångsföretag som Mojang, King och Dice. Även i nya till-växtbranscher, som livsvetenskaper och miljöteknik, finns tendenser till kluster i regionen.

Att huvudstadsregionen står starkt ekonomiskt hänger förstås också ihop med Sveriges ekonomiska ställning överlag. Huvudstadsregionen är en del av Sveriges näringsklimat, som i sin tur är en del av en gemensam europeisk marknad. På samma sätt som huvud-stadsregionen är viktig för Sverige, är Sverige viktigt för huvudstadsregionen.

DATASPELS- INDUSTRIN har medvind från framgångsföretag som Mojang, King och Dice.

”Huvudstadsregionen är en del av hela Sveriges näringsklimat, som i sin tur är en del av en gemensam europeisk marknad.”

FAKTA: STARK HUVUDKONTORSEKONOMI I HUVUDSTADSREGIONEN

PLACERING FORBES FÖRETAG HUVUDKONTOR I

119 Nordea Bank Stockholm

235 Ericsson Stockholm

259 SEB Stockholm

289 Svenska Handelsbanken Stockholm

296 Swedbank Stockholm

316 Teliasonera Stockholm

352 Volvo Group Göteborg

353 Investor Stockholm

449 H&M Stockholm

514 Atlas Copco Stockholm

541 SCA Stockholm

649 Sandvik Stockholm

781 Skanska Solna

864 Assa Abloy Stockholm

870 ICA Gruppen Stockholm

1118 Industrivärden Stockholm

1137 Kinnevik Stockholm

1178 Autoliv Stockholm

1265 SKF Group Göteborg

1351 Electrolux Group Stockholm

1416 Tele2 Stockholm

1456 Alfa Laval Lund

1486 Hexagon Stockholm

1566 Lundbergs Stockholm

1921 Securitas Stockholm

1939 NCC Group Solna

23av världens

ledande företag har huvud-

kontor i Stockholm.



KOMMERSIALISERA MERAMen det är uppenbart att inte bara styr-korna på det nationella planet, utan även svagheterna, har stor inverkan på regionen.

Stockholm är Europas ledande hu-vudstadsregion när det kommer till innovationer. Det är fantastiskt för en befolkningsmässigt relativt liten region i den geografiska periferin. Men när det kommer till förmågan att kommersi-alisera och sälja de innovationer vi tar fram ligger vi betydligt sämre till.

Förklaringen till detta glapp ligger till stor del i villkor som regleras på riks-planet: från krångliga processer för ar-betskraftsinvandring till skatter som gör det oförmånligt för entreprenörer, investerare och tidiga nyckelmedarbe-

tare att satsa på nya entreprenöriella fö-retag. Med rätt incitament för forskare, universitet och högskolor att kommer-sialisera sina idéer skulle även lärosäte-nas innovationskraft kunna frigöras fullt ut.

Innovationer #

1

FAKTA:

NÄRINGS- KLIMAT

1. Möjligheternas stad. I PWC:s uppmärksammade studie ”Cities of Opportu-nity 2014” rankas Stock-holm som nummer sju i världen. En bra placering – om än ett tapp med två placeringar sedan föregå-ende mätning 2012.

2. Starka företag. Konkurser-na i regionen ligger under genomsnitt för riket: det startas relativt många företag och relativt många överlever.

3. Höga inkomstskatter, i kombination med ofördel-aktiga regler för personal- optioner, försvårar rekry-tering av nyckelkompetens till växande företag.

4. Riskkapital behövs. Av de över 50 företag som introducerats på Stock-holmsbörsen sedan 2001 har över hälften sponsrats med riskkapital. Samtidigt är det i dag svårt för före-tag att få tag i riskkapital, framför allt i tidiga skeden.

SPOTIFY är ett av de stora världseta-blerade IT-företag som finns i Stock-holm.

Foto

: Ist

ock



RISKKAPITALET RÄCKER INTE

En annan betydande svaghet är till-gången på riskkapital. Framgången för svenskfödda digitala lösningar har bi-dragit till att det i dag finns en levande start up-scen och en ny entreprenörs- anda i regionen, med initiativ som till exempel SUP46 där lovande nya företag får coachning och hjälp att hitta finan-siering. Men det räcker inte, långtifrån. Det är fortfarande alldeles för svårt för växande företag att få in riskkapital, framför allt i tidiga tillväxtskeden.

Det är viktigt att komma ihåg att frågan om riskkapital inte bara gäller start-ups. Även etablerade företag kan behöva tillskott av kapital och kunskap för förverkliga sin potential. Alfa Laval, Byggmax och Permobil är bara några av de företag som på senare år kunnat ut-vecklas positivt och expandera tack vare riskkapital.

Om fler smarta idéer ska kunna ut-vecklas till framgångsrika företag, mås-te det bli lättare att få tag i kapital. Det behövs en politik som ger förutsätt-ningar för den riskkapitalindustri som finns här att fortsätta verka, med lång-siktiga och konkurrenskraftiga spelreg-ler på skatteområdet. Privat förmögen-hetsuppbyggnad måste möjliggöras.

Även optionsbeskattningen och de så kallade 3:12-reglerna behöver ses över för att företag ska kunna erbjuda sina medarbetare del av ”uppsidan” i nystartade företag, till exempel genom ägande. Det är viktigt att belöningen för framgångsrikt entreprenörskap är hög, eftersom risken för misslyckande är stor.

LYFT FINANSSTOCKHOLM

Finanssektorn är en viktig tillväxtmo-tor för huvudstadsregionen. Förutom att förse näringslivet med kapital och bidra till regionens innovationskraft är sektorn en betydande konsument av av-ancerade företagstjänster.

Med stark kompetens och med tryg-ga, transparenta system rankas Stock-holm i dag som Nordens ledande finanscentrum. Men för att vår konkur-renskraft inte ska urholkas måste ambi-tionsnivån sättas högre. Med ett aktivt arbete för att utveckla vår finanssektor bör Stockholm kunna bli ett av Euro-pas fem ledande finanscentrum senast 2020. Detta kan ske genom bland annat stärkt samverkan mellan offentliga och privata aktörer, en bättre marknadsfö-ring av Stockholm som finansiellt cen-trum samt främjande av finansiell inn-ovation och teknik.

Vi behöver också ha en näringspo-litik som ser styrkan i huvudstadsregi-onens diversifierade näringsstruktur – som inte ställer produktion mot tjäns-ter, utan inser att stora delar av tjänste-sektorn i regionen säljer sina tjänster till de producerande företagen.

Utgångspunkten måste vara att ett gott klimat för alla är bättre än ett sär-skilt bra klimat för vissa. Stockholms Handelskammare är övertygad om att generella åtgärder för ett bra närings-klimat är bättre än politiska ambitioner att hitta ”vinnare” eller att stödja vissa branscher. Ett diversifierat och avance-rat näringsliv lämpar sig dåligt för nä-ringspolitisk klåfingrighet.

FAKTA:

FORSKNING OCH UTVECK-LING

1. Viktig FoU-region. Huvud-stadsregionen har landets största koncentration av FoU-resurser. Här finns dock stora utmaningar efter negativ utveckling på senare tid, såsom avveckling av Astra Zenecas forsknings-verksamhet i Södertälje och Pharmacia i Uppsala.

2. Ont om privata investerare. Mycket av FoU-investering-arna är privata, men görs i huvudsak i näringslivet. På högskolor och universitet kommer bara 15 procent av forskningsmedlen från pri-vata stiftelser, företag eller privatpersoner.

3. För lite ”bang for the buck”. De stora svenska satsning-arna på forskning ger veten-skapliga resultat: svenska forskare har en internatio-nellt sett hög produktion av vetenskapliga artiklar och citeras ofta av andra forskare. I Vetenskapsrådets internationella jämförelse av antal citeringar hamnar Sverige på sjunde plats. Däremot ger satsningarna inte samma goda utdelning i företagens innovation – det är den så kallade forsknings-paradoxen.

DET ÄR VIKTIGT att belöningen för framgångsrikt entreprenörskap är hög, eftersom risken för misslyck-ande är stor.

”Ett diversifierat och avan- cerat näringsliv lämpar sig dåligt för näringspolitisk klåfingrighet.”



100 000 JOBB I VÄLFÄRDEN

Välfärdssektorn har vuxit snabbt på se-nare år. Företag i skola, vård och omsorg är en viktig del av regionens näringsliv, och står för ett stort antal arbetstillfäl-len. Omkring 100 000 personer i Stock-holms län och Uppsala län arbetar i privata företag inom vård, skola och omsorg. I Stockholms län utgörs nästan 20 procent av bruttokostnaden för väl-färdsverksamheten av köp från privata företag, föreningar och stiftelser.

Välfärdssektorn har inte bara skapat

arbetstillfällen, utan också ett stort an-tal entreprenörer. Den absoluta majori-teten av de privata vård- och omsorgs-företagen, 93 procent, har färre än 20 anställda. Påfallande många av före-tagsledarna är kvinnor. I Stockholm har sex av tio privata vård- och om-sorgsföretag en kvinnlig företagsledare. I Uppsala är det fem av tio.

Välfärdssektorn bidrar dessutom med en viktig pusselbit i regionens in-dividklimat: valfriheten. Mångfalden av skolor, vårdcentraler och hemtjänst

med olika inriktningar är en av de saker som gör vår region attraktiv att leva i.

Mot den bakgrunden finns det an-ledning att påpeka att resonemanget ovan om näringspolitisk klåfingrighet givetvis också gäller för negativa åtgär-der. Att från politiskt håll peka ut en viss bransch som mindre önskvärd eller viktig är sällsynt dålig politik. De kraf-ter som i dag verkar för att begränsa väl-färdsföretagens möjligheter att etablera sig och växa, urholkar samtidigt kon-kurrenskraften för hela vår region.

MÅNGFALDEN av skolor, vårdcentraler och hemtjänst med olika inriktningar är en av de saker som gör vår region attraktiv att leva i.

Foto: Mattias Bardå



Den kanske allra största utmaningen för vår region handlar om närings-livets kompetensförsörjning. Om inte kraftfulla åtgärder vidtas kommer vi att ha stora brister under kommande decennier.

Här är skolan en helt avgörande faktor, för huvudstadsregionen likaväl som för Sverige i stort. De senaste årens larm om svenska elevers fallande kunskapsresultat visar att läget är akut. Ambitionsnivån måste sättas högt redan från början. Utbildningen i huvud-stadsregionen ska hålla högsta kvalitet – från förskoleklass till forskarutbildning.

Här finns all anledning att vända blickarna utåt i världen för att inspireras av hur andra skolsystem arbetat för att stärka lärarnas yrkesroll och höja nivån på lärarutbildningen. Huvudstadsregionens lärare ska vara Europas bästa.

Överlag är huvudstadsregionens skolor relativt bra. Men det finns stora skillnader mel-lan olika skolor. I Stockholms stad, för att ta ett exempel, delar utbildningsförvaltningen in stadens skolor i fyra grupper utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. I den grupp skolor där eleverna har starkast bakgrund lämnade 4 procent grundskolan utan gymnasiebehörighet 2014. I den svagaste gruppen skolor var andelen nästan tio gånger så stor, 39 procent. Ett glapp som dessutom har ökat från tidigare år. Sådana klyftor är oacceptabla.

Utbildningen måste också vara anpassad till omvärldens och framtidens krav. Digitali-seringen har i grunden förändrat hur vi kommunicerar, gör affärer och skaffar oss infor-mation. Skolan måste självklart gå i takt med resten av samhället. Man kan till exempel fråga sig varför grundskolans läroplan kräver att mellanstadieelever lär sig virkning, men inte grundläggande programmering. Särskilt med tanke på att dataprogrammerare redan i dag är Stockholms vanligaste yrke.

En modern

SKOLA

Programmerarevanligaste yrket

SKOLAN MÅSTE anpassas till omvärldens och framtidens krav.



EN NY TID

Vår tid ser i många avseenden radikalt annorlunda ut än när Stockholms Handelskammare bildades 1902. Men det finns också stora likheter: i hur vi växer befolkningsmässigt, i inter-nationaliseringen av näringslivet och i hur den tekniska ut-vecklingen omformar samhälle och ekonomi.

När Handelskammaren bildades 1902 hade fabriker och järnvägar ritat om kartan för hela näringslivet. I dag har smartphones gjort samma sak. Välståndet ökar och omfattar fler, valmöjligheterna likaså. I digitaliseringens tid, liksom in-dustrialiseringens, är framgångsrika företag en drivande kraft i den utvecklingen – och en absolut förutsättning för att den ska kunna äga rum.

Foto: Istock



Foto: Björn Leijon

Foto: Roger Vikström / TT

Foto: Björn Leijon



Varje dag växer Stockholm med mot-svarande två fullsatta SL-bussar. Många av inflyttarna är unga. 20–25-åringarna är i dag 170 000 fler än för tio år sedan och många av dem söker sig, trots en ex-tremt tuff bostadssituation, till Stock-holm och Uppsala.

Man kan fråga sig varför. Vad får en 23-åring att hellre bo på en soffa i Stock-holm, än att flytta till en mindre stad där högskoleplatsen kommer med lä-genhetsgaranti?

Spännande jobb, eftertraktade ut-bildningar – absolut. Men det finns ju på andra ställen också. Det som gör en stad levande och framgångsrik, som får människor att söka sig dit trots praktis-ka hinder, handlar om så mycket annat än karriär- och affärsmöjligheter. En stads själ är dess invånare, men också dess arkitektur, historia, kulturliv och nöjespuls.

Kreativa och välmående människor behöver leva i en stad som stimulerar

och inspirerar och där utbudet av kul-tur, restauranger och nöjen är stort och mångskiftande. Arkitektur och stads-planering spelar inte bara en roll för funktionalitet, säkerhet och hållbarhet, utan också för trivsel och identifikation.

Så, hur blir huvudstadsregionen en vackrare och mer spännande plats att leva på? Tre områden är särskilt viktiga att fokusera på. Arkitektur och byggan-de, nöjes- och kulturliv samt att göra det både ekonomiskt och politiskt lön-samt att växa.

SLÄPP FÖRSIKTIGHETENBåde Stockholm och Uppsala är myck-et vackra städer. Närheten till naturen, till vatten och stora arkitektoniska vär-den är en del av vår attraktionskraft. Samtidigt har byggande och arkitektur under senare decennier präglats av en påtaglig försiktighet.

Försiktigheten har dessutom en vik-tig kommersiell dimension, inte minst när det gäller möjligheterna att bygga högre. Restriktioner för påbyggnad av befintliga byggnader och ett motstånd mot högre nya byggnader hämmar sta-dens utveckling och innebär att viktiga ekonomiska värden inte kan realiseras.

Handelskammaren anser dels att vi generellt behöver tillåta att det byggs också på höjden, dels att mer innova-tiv arkitektur ska både tillåtas och upp-muntras. Det betyder inte att det ska

STADENI en digitaliserad och globaliserad värld har den fysiska platsen blivit viktigare än någonsin. Det är där människor möts som saker händer. Ska huvudstadsregionen utvecklas måste den vara attraktiv att leva i.

SIZE IN THE PARK, Steve Angellos konsert i Kungs-trädgården, en av många gratis- konserter i Stockholm.



Ett brett utbud av kultur, shopping och nöjen är inte bara roligt för oss som redan bor här. Det är också viktigt för att attrahera människor till vår region.

byggas skyskrapor i Gamla stan, men att vi behöver tillåta ett större nyska-pande i framför allt nya områden. Här är den framväxande Hagastaden ett bra exempel: en modern och tät stadsdel med plats för både bostäder, forskning och företag.

Huvudstadsregionen har redan i dag ett försprång i form av unik kompetens om hållbar stadsutveckling, med gröna stadsdelar som till exempel Hammarby sjöstad i Stockholm och det komman-de Rosendal i Uppsala. Den kunskapen ska användas här hemma och exporte-ras ut i världen.

När detta framtidsprogram skrivs pågår och planeras hundratals byggpro-jekt i huvudstadsregionen.

Ett är Norra Djurgårdsstaden, där man förutom att bygga 12 000 nya bo-städer ska ta de gamla vackra gasklock-orna i anspråk för bland annat en in-ternationell gästspelsscen. Ett annat intressant projekt är Nobelcentrum, som enligt planerna ska öppna 2019. Båda dessa är exempel på hur vi behö-ver ta oss an utvecklingen av staden: med respekt för historien, men också med självförtroende att tänka nytt och utmana konventioner.

De omfattande renoveringarna av yt-terstadens miljonprogram erbjuder en unik möjlighet att pröva idéer om mo-dernt stadsbyggande i praktiken. Här finns också möjligheter att förbättra integrationen, till exempel genom att medvetet rekrytera arbetskraft lokalt.

Både Uppsala och Stockholm behö-ver utvecklas till städer med fler verkli-ga centrum än bara den innersta stads-kärnan. Just nu pågår en rad projekt där ytterstadscentrum förtätas med bostä-der och affärslokaler. Det är en positiv utveckling, som gör vår region öppna-re, tryggare och mer attraktiv för både boende och näringsidkare.

EN LEVANDE STADNär Handelskammaren bad 1 000 unga stockholmare mellan 18 och 35 år att rangordna de bästa sakerna med Stockholmsregionen hamnade kultur, shopping och nöjen på topp fem till-sammans med utbildning och jobb.

Vi som bor i huvudstadsregionen

Ett roligare STOCKHOLM



har naturligtvis ett starkt intresse av att det ska vara roligt och stimuleran-de att vara här. Dessutom är besöks-, kultur- och nöjesnäringarna viktiga och växande branscher. Här jobbar tio- tusentals människor, ofta unga och in-vandrare, nya företag startas och det skapas stora ekonomiska värden.

Vad som är ett bra nöjes- och kultur-liv låter sig inte enkelt definieras. Men det råder ingen tvekan om att ett stort utbud på både bredden och höjden är avgörande. En levande och pulserande storstad behöver både food trucks och stjärnkrogar, både avantgardeteater och arenarock. Och ju större del av dygnet som krogar, affärer och trafik är i gång, desto roligare och tryggare blir staden.

Handelskammaren vill se en poli-tik som underlättar utvecklingen av restaurang- och hotellnäringen i regi-onen, och som uppmuntrar ett större privat engagemang också i kulturlivet. Till exempel har de fem privata museer som öppnats under de senaste fem åren bidragit till Stockholms attraktivitet.

Ambitionsnivån måste vara hög: Vi vill att huvudstadsregionen ska vara värd för verkligt stora konferenser, mässor, kulturevenemang och idrottstävlingar. Det ställer krav på bland annat hotell-kapacitet och direktflyglinjer liksom på moderna och flexibla mäss- och kon- ferenslokaler.

Ett sätt att nå högt satta mål är att sän-ka trösklar, så att fler kan vara med och bidra. Här är Stockholms food trucks ett bra exempel. Handelskammaren har målmedvetet och framgångsrikt ar-betat för food trucks på Stockholms ga-tor. Ett betydande antal nya företag och arbetstillfällen har skapats, samtidigt som stockholmarna fått tillgång till nya matupplevelser i en levande stadsmil-jö. Men för den som vill rulla sin food truck över kommungränsen väntar nya krångliga tillståndsprocesser. Med ett smartare system skulle Stockholms län och Uppsala län kunna ha en inre marknad för food trucks, med ännu fler jobb och nya entreprenörer som resul-tat. Och mer god gatumat!

”Besöks-, kultur- och nöjesnäringarna är växande branscher.

Här jobbar ofta unga och invandrare.”

Foto: Nils-Johan Norenlind



dens utveckling. Det måste helt enkelt bli lättare för kommuner, landsting och regioner att driva en politik som främ-jar befolkningstillväxt och ekonomisk utveckling.

Ett viktigt led i det arbetet vore att i grunden reformera skatteutjämnings-systemet. Givetvis finns det legitima motiv för att ekonomiskt mer fram-gångsrika regioner delar med sig till mindre resursstarka. Men som systemet fungerar i dag hämmar det utveckling-en i huvudstadsregionen.

GÖR DET LÖNSAMT ATT VÄXA

I dag är det i huvudsak kommunal-ekonomiskt ”lönsamt” att växa. Men incitamenten är fortfarande för svaga. Fler invånare betyder visserligen mer skatteintäkter, men också ökade behov av bostäder, infrastruktur, förskoleplat-ser och så vidare. För ett kommunalråd som siktar på att bli omvald är det, kort sagt, inte alltid den klokaste politiken.

Därför måste kopplingen bli starkare mellan den kommunala verksamheten och näringslivets och arbetsmarkna-

”Det måste bli lättare att driva en politik som främjar befolknings- tillväxt och ekonomisk utveckling.”

Grön infrastruktur En modern och hållbar huvudstadsregion behöver både väginfrastruktur och en väl utbyggd kollektivtrafik. Men den behöver också en fungerande infrastruktur för cyklar. Inte minst när allt fler väljer att cykla, av både miljö-, tids- och häl-soskäl. Här bör Stockholm flytta fram positionerna, till exempel med fler och säkrare cykelbanor.

Att bygga den sista, östra delen av ringleden runt Stockholm skulle kraftigt avlas-ta innerstaden från trafik. En sådan trafikminskning skulle ge goda förutsättningar att förverkliga visionen om den gröna promenad- och cykelstaden.

Här är Stockholms län ett talande ex-empel. Samtidigt som man av eko-nomiska skäl tvingas skära ned på en redan underdimensionerad kollektiv-trafik, förväntas länet kraftigt öka sina inbetalningar till skatteutjämnings- systemet. Det är inte en rimlig balans.

Den starka viljan att utjämna både inkomster och förutsättningar mellan kommuner och regioner har försvagat incitamenten för befolkningstillväxt och därmed också för bostadsbyggande och infrastrukturutveckling.

DAGENS SYSTEM för skatteutjämning hämmar utveckling-en i huvudstadsregionen.

Foto: Björn Leijon



BLÅSLAMPApå kommunerna

TIGGERI – INGEN HÅLLBAR LÖSNING

Ett relativt nytt inslag i stadsbilden är fattiga EU-migranter, ofta från Rumä-nien, som kommer till Sverige för att tigga. Fattigdom och diskriminering i hemlandet gör att människor är bered-da att leva under mycket knappa för-hållanden här för en chans att försörja sig själva och sina familjer. Det är fullt förståeligt. Men tiggeri är likväl inte en hållbar lösning.

Vi kan inte acceptera att människor lever i vad som närmast liknar kåkstä-der, med sanitära problem och ohälsa som följd, och utan andra utsikter till långsiktig försörjning än vad fortsatt tiggande kan ge.

Tiggeriet har blivit ett problem, i hu-vudstadsregionen liksom i övriga Sve-rige. Handelskammaren och dess med-lemmar vill vara en konstruktiv kraft i detta. Vi kommer därför på olika sätt att engagera oss för att bidra till att de människor som i dag kommer hit för att tigga ska erbjudas bättre handlings-alternativ.

Det ska vara lönsamt att växa, men det ska också kosta att inte göra det. Många kommuner har relativt ambitiösa planer för bostadsbyggande. Men var femte plan förverkligas aldrig. I flera kommuner ligger den andelen ännu högre. Regionala utvecklingsplaner är viktiga politiska do-kument men inte på något sätt bindande.

Här har näringsliv, medier och civilsam-hälle en viktig uppgift i att granska och agera blåslampa på den politiska makten. Det måste bli politiskt och opinionsmäs-sigt olönsamt att inte leverera på bygg-löften. Och den politiker som väljer bort byggande och utveckling ska tvingas redovisa sina skäl för detta.

1av5byggplaner blir

aldrig förverkligade.

”Den politiker som väljer bort byggande

och utveckling ska tvingas redovisa

sina skäl för detta.”

Foto: Björn Leijon



T H E C A P I T A L

T H E C A P I T A L

Så vill vi lyfta Stockholm

Bygg ut tunnelbanan ytterligare.

Bygg fler och säkrare cykelbanor.

Låt Stockholm och Uppsala växa ihop. Börja med att bygga fyrspår mellan städerna.

Gör det lättare att komma hit som arbetskrafts- invandrare.

Marknadsför och stärk Stockholm som finansiellt centrum.

Ge Stockholm en egen handels- och utrikesminister.



Uppmuntra privat engagemang i kulturlivet.

Slut ringleden runt Stockholm genom att bygga Österleden.

Skylta på engelska i hela huvudstadsregionen.

Genomför Bokris-kommitténs förslag för ökat byggande och större rörlighet på bostadsmarknaden.

Ge stadsmiljön nytt liv genom att utveckla torg och ”pocketparker”.

Låt alla elever i huvudstadsregionen få lära sig program-mering.

Gör huvudstadsregionen till en digital ekonomisk frizon där nya affärs-modeller bejakas.

Bygg staden tätare, högre och friare.

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE är en medlemsorganisation för företag och

företagare i Stockholms län och Uppsala län.

Vi driver frågor som är viktiga för att stärka huvudstadsregionens tillväxt och konkurrenskraft,

frågor som är avgörande för att regionen ska vara attraktiv i framtiden.

Det gäller allt från bostadsbyggande, infrastrukturinvesteringar, företags- och

innovationsklimat till internationell handel.

Handelskammaren har också ett av världens ledande skiljedomsinstitut som löser affärstvister.

Läs mer om vårt arbete för att lyfta huvudstadsregionen på www.chamber.se

Hur vill du att Stockholmsregionen ska se ut i framtiden?

Dela med dig av dina förslag på Twitter (@sthlmchamber) och Facebook (Stockholms Handelskammare).

De fem bästa förslagen belönas med två biobiljetter.

stÖrre, snabbare, · vi tror att stockholm kan vara ett av europas fem ledan-de finanscentrum...

Documents