stöd för kontroll av livsmedel på lokal nivå vid ... · från godkända länder eller genom...

of 27/27
1 Stöd för kontroll av livsmedel på lokal nivå vid import och handel Detta dokument har tagits fram i samarbete mellan Stockholm, Örebro, Västerås och Uppsala april 2015

Post on 21-Aug-2020

0 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

  • 1

    Stöd för kontroll av

    livsmedel på lokal nivå vid

    import och handel

    Detta dokument har tagits fram i samarbete mellan

    Stockholm, Örebro, Västerås och Uppsala april 2015

  • 2

    Innehåll Stöd för kontroll av livsmedel på lokal nivå vid import och handel ........................................................ 1

    Inledning .................................................................................................................................................. 3

    Lagstiftning och viktiga definitioner ........................................................................................................ 3

    Allmänna regler vid import och införsel .................................................................................................. 5

    Handel inom EU ....................................................................................................................................... 8

    Import .................................................................................................................................................... 15

    Checklista för kontroll av lokala kontrollmyndigheter vid handel inom EU eller import av livsmedel . 18

    Bilaga 1 Salmonella intyg kött enligt förordning (EG) nr 1688/2005 .................................................... 20

    Bilaga 2 Salmonella intyg ägg enligt förordning (EG) nr 1688/2005 ..................................................... 21

    Bilaga 3 Kontroll som kan utföras av livsmedelsinspektörer i kommunerna på sändningar med

    livsmedel som importerats från land utanför EU och som ska genomgå gränskontroll ....................... 23

    Bilaga 4 CVED Common Veterinary Entry Document ............................................................................ 24

    Bilaga 5 CED-Common Entry Document................................................................................................ 26

  • 3

    Inledning Detta dokument avser att stödja kommunala kontrollmyndigheter vid kontroll av livsmedel

    som importeras eller förs in till Sverige från andra länder. Först finns en kort sammanfattning

    av vilka regler som finns att förhålla sig till, i vissa fall ligger små tipsrutor för kontrollen och

    i slutet av dokumentet finns checklistor som kan medtas vid kontroll samt exempel på några

    aktuella intyg.

    Lagstiftning och viktiga definitioner

    Definitioner:

    Import-avser i normalfallet import från länder utanför EU

    Handel inom EU-avser införsel av livsmedel från ett annat EU-land

    Animaliska varor-innehåller enbart animaliska produkter

    Sammansatta livsmedel-innehåller både animaliska och icke-animaliska produkter

    Vegetabilier (icke animaliska livsmedel)-innehåller enbart icke-animaliska produkter

    Gränskontroll-avser kontroll av importerade livsmedel från land utanför EU vid någon

    av EU´s gränskontrollstationer, innan varan släpps för fri omsättning inom EU.

    Dokumentkontroll-avser kontroll att medföljande intyg/handling är korrekt utformad

    enligt de krav som finns och underskriven av rätt instans

    Identitetskontroll-avser kontroll att medföljande intyg/handling tillhör den aktuella

    sändningen som kontrolleras

    Fysisk kontroll-avser kontroll genom ex. organoleptisk undersökning, provtagning,

    temperaturmätning etc.

    DEP=designated point of entry

    CVED=common veterinary entry document

    CED=common entry document

    EU-avser de länder som är medlemmar i den Europeiska unionen. Utöver det räknas

    Norge, Island, Andorra, Färöarna och Liechtenstein som ett EU-land när det gäller

    handel med alla typer av livsmedel. Livsmedel från dessa länder behöver alltså inte

    gränskontrolleras när de förs in i Sverige eller något annat EU-land.

    Särskilda regler vid import av livsmedel:

    Rådets direktiv nr 97/78/EEG om import av animaliska livsmedel Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2006:4) om kontroll av animaliska livsmedel

    vid import från tredje (omtryck av LIVSFS 2004:3) med ändringar. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2011:14) om kontroll av vissa vegetabiliska

    och vissa sammansatta livsmedel som importeras från tredje land Kommissionens förordning (EG) nr 669/2009 om tillämpning av Europaparlamentets

    och rådets förordning (EG) nr 882/2004 när det gäller strängare offentlig kontroll av import av visst foder och vissa livsmedel av icke-animaliskt ursprung och om ändring av beslut 2006/504/EG

    Kommissionens förordning (EG) nr 1635/2006 av den 6 november 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 737/90 om villkoren för import av jordbruksprodukter med ursprung i tredje land efter olyckan vid

    kärnkraftverket i Tjernobyl Särskilda skyddsbeslut för enskilda länder och produkter Förordning (EG) 178/2002, artikel 18 spårbarhet

  • 4

    Genomförandeförordning (931/2011) för spårbarhetskrav för animaliska livsmedel Ursprungsmärkning nötkött enligt förordning (EG) 1760/2000 och förordning (EG)

    1825/2000

    Ursprungsmärkning och spårbarhet gris, får, get och fjäderfä enligt förordning 1337/2013.

    Fångszon för fisk enligt förordning (EG) 104/2000 och förordning (EG) 2065/2001 samt LIVSFS 2001:37

    Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 som reglerar olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (så kallat IUU-fiske)

    Särskilda regler vid införsel av livsmedel:

    Rådets direktiv 89/662/EEG om handel inom EU med animaliska livsmedel Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med

    animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen (till dessa föreskrifter finns också

    en vägledning från Livsmedelsverket)

    Förordning 853/2004/EG, artikel 8 (salmonella)

    Kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005 (salmonella)

  • 5

    Allmänna regler vid import och införsel

    1. Registrerad eller godkänd hos lokala kontrollmyndigheten Alla företag som importerar eller handlar med livsmedel ska registrera sig hos den

    behöriga lokala kontrollmyndigheten (vilken ofta utgörs av miljöförvaltningen).

    2. Alla livsmedel som säljs i Sverige ska vara märkta på svenska Om ett företag tar in färdigförpackade livsmedel ska de vara märkta på svenska.

    Märkning kan även ske i Sverige, då måste importerande företag kunna uppvisa

    underlag som gör att produkten kan märkas i Sverige.

    3. Tulltaxa (TARIC) Vid import av livsmedel ska företaget betala tull till Tullverket. Tullverket ansvarar

    för tullklassificering av varor som importeras till Sverige. Kontakta Tullverket om du

    har frågor om TARIC.

    4. Licensbestämmelser Det kan finnas licensbestämmelser för jordbruksprodukter från länder utanför EU.

    Jordbruksverket kräver importlicens för bland annat frukt och

    grönt, mejerivaror, kött, socker, spannmål och ris. Se mer information om

    jordbrukslicenser på Jordbruksverkets webbplats: www.jordbruksverket.se.

    Tips: För att kunna ha koll på vilka företag som importerar eller för in livsmedel till

    Sverige, för riktade kontrollinsatser, kan man lägga in en ruta i kommunens

    ärendehanteringssystem (ex. ECOS) där man i samband med första besök noterar om

    företaget importerar eller för in livsmedel.

    Tips: se broschyr om import av färdigförpackade livsmedel på Livsmedelsverkets

    hemsida (www.slv.se).

    Tips: se Tullverkets broschyr om import av livsmedel samt Tullverkets broschyr om

    du ska börja importera kött (www.Tullverket.se)

    Tips: om företaget som importerat/fört in livsmedlet finns i en annan kommun så

    kontakta denna för att säkerställa att företaget är registrerat eller be att de kontrollerar

    ev. import/införseldokument som du är intresserad av.

    Om märkningsunderlaget inte är på svenska så får kontrollmyndigheten begära

    översättare för att kunna kontrollera märkningen

    http://www.jordbruksverket.se/

  • 6

    5. Tillsatser Livsmedel som importeras får bara innehålla tillåtna tillsatser. Se information om

    vilka tillsatser som är tillåtna på Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se.

    6. Varuprover Vid import av animaliska livsmedel från länder utanför EU så finns det särskilda

    regler/undantag för så kallade varuprov. Med varuprov menas små mängder livsmedel

    av animaliskt ursprung som kan vara avsedda för tester och undersökningar eller för

    produktpresentation. Import av varuprover regleras av Jordbruksverket-se mer

    information på deras hemsida. Ska proverna ätas räknas de som vanlig import och ska

    då passera Livsmedelsverkets gränskontroll.

    7. Nya livsmedel "Nya livsmedel" är livsmedel som hittills inte har konsumerats inom EU. För att få

    släppa ut sådana livsmedel på EU-marknaden krävs tillstånd av Livsmedelsverket. Se

    mer information om nya livsmedel på Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se.

    8. Ekologiska livsmedel Det finns särskilda regler för import av ekologiska livsmedel, de kan enbart importeras

    från godkända länder eller genom godkända kontrollorgan. Se mer information om

    ekologiska livsmedel på Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se.

    9. Alkoholhaltiga drycker För att kunna sälja alkoholdrycker i Sverige måste företaget vara godkänt som

    upplagshavare eller registrerad varumottagare enligt de regler som gäller i lagen om

    alkoholskatt. Företaget ansöker om sådant godkännande hos Skatteverket (läs mer på

    Skatteverkets webbplats).

    För import av vin från länder utanför EU krävs särskilda intyg, så kallade

    ledsagardokument-se mer information på Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se.

    Det finns särskilda regler för märkning av alkoholhaltiga drycker-se

    Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se.

    10. Förpackat vatten

    För att släppa ut ett naturligt mineralvatten på marknaden i EU måste vattnet vara

    godkänt i ett EU-land. Producenter i länder utanför EU kan få sitt vatten godkänt som

    naturligt mineralvatten av en myndighet i något EU-land. Om vattnet är godkänt i ett

    EU-land gäller detta godkännande i alla EU-länder och EES-länder. En förteckning

    över de naturliga mineralvatten som är godkända i EU finns på kommissionens

    hemsida (http://ec.europa.eu/food/food/labellingnutrition/water/).

    För andra förpackade vatten som källvatten och bordsvatten finns inga speciella

    importregler, utan de behandlas som övriga livsmedel.

    Tips: Se Livsmedelsverkets dokument: Information till livsmedelsföretagare

    Alkoholhaltiga drycker - tillverkning och märkning

    http://www.slv.se/http://ec.europa.eu/food/food/labellingnutrition/water/

  • 7

    11. Hälsokost och kosttillskott Kosttillskott är livsmedel och ska inte förväxlas med naturläkemedel. Naturläkemedel

    måste vara godkända av Läkemedelsverket innan de får säljas.

    Ett kosttillskott som innehåller information som räknas som läkemedelsinformation

    klassas som ett läkemedel. Vid oklarheter kontakta Läkemedelsverket för att få hjälp

    om produkten ska klassificeras som ett läkemedel eller som ett livsmedel.

    Om ett kosttillskott innehåller animaliska produkter kan det finnas krav på

    gränskontroll.

    För livsmedel för särskilda näringsändamål, till exempel sportprodukter och

    bantningsprodukter, gäller speciella regler. Detta kommer dock att ändras i samband

    med att förordning (EG) nr 609/2013 träder i kraft i juni 2016, då sportprodukter inte

    kommer att omfattas av sär-när föreskrifterna.

    12. IUU-fiske Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 reglerar olagligt, orapporterat och oreglerat

    fiske (så kallat IUU-fiske). Förordningen innebär att fiskprodukter som importeras till

    EU ska åtföljas av ett fångstintyg som visar att fisken är lagligt fiskad. Intyget ska

    garantera att partiet av fisk som importeras är fångat enligt de regler som finns för

    fisket och godkänns av myndigheterna i det land där fartyget är flaggat. Det följer

    sedan med fisken eller fiskeprodukterna när de förs in i EU. Fångstintyget ska sändas

    till Havs- och vattenmyndigheten via deras webbplats. Fångstintygets nummer ska tas

    upp i tulldeklarationen. Mer information finns på Havs- och vattenmyndighetens

    webbplats.

    Tips: För mer fördjupad information om import se kommissionens vägledning

    avseende import som ni hittar på Livsmedelsverkets hemsida.

    Tips: Se mer information i Livsmedelsverkets vägledning och kontrollhandbok om

    kosttillskott som ni hittar på Livsmedelsverkets hemsida.

  • 8

    Handel inom EU Alla medlemsländer i EU följer samma livsmedelslagstiftning. Livsmedel ska produceras

    under samma krav och därmed ska handel inom EU kunna ske fritt utan några krav på

    gränskontroller. Undantag finns för handel med kött och ägg där Sverige, tillsammans med

    Finland och Norge, har rätt att kräva salmonellaintyg (se detaljerad information nedan om

    salmonellaintyg).

    Godkänd anläggning för animaliska livsmedel:

    Animaliska livsmedel från andra EU-länder måste komma från anläggningar som är

    godkända enligt förordning (EU) 853/2004. Vilka anläggningar som är godkända inom

    EU hittar du på kommissionens hemsida

    (http://ec.europa.eu/food/food/biosafety/establishments/list_en.htm)

    Märkning och spårbarhet vid handel med animaliska livsmedel inom EU:

    1. Animaliska livsmedel från en godkänd anläggning ska ha ovalmärkning enligt 853/2004.

    För kött, mjölk, fisk och vissa produkter av kött, mjölk, fisk och ägg krävs

    ett identifieringsmärke på produkten enligt förordning 853/2004. Märket är en

    oval med bland annat anläggningens godkännandenummer i mitten.

    Identifieringsmärket ska ange vilken anläggning som har bearbetat

    eller förpackat livsmedlet. Avsikten med märkningen är i första hand

    att visa att produkten har producerats vid en anläggning som genomgår

    den särskilda kontroll som reglerna kräver för produkter av animaliskt

    ursprung. I andra hand kan märkningen även användas i spårbarhetssyfte,

    eftersom den visar var produkten har bearbetats/förpackats.

    Märkningen säger ingenting om hur produkten har färdats genom

    livsmedelskedjan, men gör det möjligt att snabbt kunna spåra livsmedlet

    tillbaka till den anläggning där det har producerats eller förpackats,

    oavsett var i EU den anläggningen ligger.

    2. Spårbarhet generellt Enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002 ska livsmedel kunna spåras på

    alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan.

    Livsmedelsföretagarna ska kunna ange varifrån de erhållit varje livsmedel.

    3. Spårbarhet animaliska livsmedel enligt förordning 931/2011 Om du ska leverera livsmedel av animaliskt ursprung till en annan

    livsmedelsföretagare finns regler med krav på ytterligare information

    (931/2011) än vad som framgår av artikel 18 i förordning 178/2002. Reglerna

    gäller inte för livsmedel som innehåller både produkter av vegetabiliskt

    ursprung och bearbetade produkter av animaliskt ursprung.

    Tips: Vid kontroll av ett företag i ett annat land titta på kommissionens

    hemsida om företaget är registrerat, om inte så kontakta landets myndigheter

    för kontroll. Här kan man få hjälp av Livsmedelsverket med kontaktuppgifter

    till behöriga myndigheter i ett annat land.

    http://ec.europa.eu/food/food/biosafety/establishments/list_en.htm

  • 9

    4. Ursprungsmärkning nötkött enligt förordning (EG) 1760/2000 och förordning (EG) 1825/2000

    Reglerna om ursprungsmärkning av nötkött gäller för företag som producerar

    eller säljer nötkött och gäller exempelvis på slakterier, vid stycknings-

    anläggningar, hos importörer, grossister och i butiker. Märkningen av köttet

    ska garantera sambandet mellan djuret och köttet genom hela

    livsmedelskedjan och konsumenten ska i butiken kunna få information

    om köttets ursprung genom den märkning som finns på etiketten.

    5. Förordning 1337/2013 ursprungsmärkning och spårbarhet: Reglerna börjar tillämpas 1 april 2015 och innebär att färskt, fryst och kylt kött

    från gris, får, get och fjäderfä måste märkas med ursprung.

    Utöver märkning med uppgift om "Uppfött i" och "Slaktat i" ska köttet märkas

    med partikod (batch code). Livsmedelsföretagare ska säkerställa att den

    partikod som identifierar köttet som levereras till konsumenter eller storhushåll

    överensstämmer med det parti eller de partier kött som förpackningen eller det

    märkta partiet kommer från.

    Uppgifterna "Uppfött i" och "Slaktat i" kan ersättas med uppgiften Ursprung:

    (namn på medlemsstaten eller tredjelandet), om livsmedelsföretagaren på ett

    för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt kan bevisa att köttet

    kommer från djur som fötts, uppfötts och slaktats i en enda medlemsstat eller

    ett enda tredjeland.

    Undantag från reglerna finns för kött från tredjeländer och malet kött och

    putsbitar.

    6. Fångszon för fisk enligt förordning (EG) 104/2000 och förordning (EG) 2065/2001 samt LIVSFS 2001:37

    Detaljerade regler om spårbarhet finns också för fisk. Det gäller artens

    handelsbeteckning, dvs. vilket namn fisken ska säljas under, hur den har fötts

    upp eller fiskats (produktionsmetod) och var den har fångats (fångstzon).

    Denna information ska följa fisken från fiskaren genom livsmedelskedjan till

    butiken. Informationen ska ges antingen via märkningen eller på en skylt/ett

    anslag när fisken saluförs till konsument.

    Intyg vid handel inom EU:

    Vid ett fåtal tillfällen krävs intyg vid införsel av animaliska livsmedel, det gäller

    följande fall:

    -vid införsel av färskt (inklusive kylt och fryst) kött av nöt, svin och fjäderfä samt

    hönsägg ska sändningen åtföljas av salmonellaintyg (se mer detaljerade regler om

    vilket kött som omfattas nedan samt hur intyget ska vara utformat i bilaga 1 och 2)

    -i vissa fall krävs särskilda intyg enligt rådets förordning (EG) nr 853/2004 om

    animaliska livsmedel (ex. för levande musslor, råvaror till kollagenframställning).

    Det är mottagaren av en sändning med animaliska livsmedel från annat EU-land som

    är skyldig att kontrollera att korrekta intyg finns med sändningen. Om sådana

    intyg/dokument saknas eller är felaktiga på något sätt så är mottagaren skyldig att

    omedelbart meddela sin kontrollmyndighet om detta. Sändningen får i sådana fall inte

    hanteras vidare förrän kontrollmyndigheten medger detta.

  • 10

    Enligt 4 § i LIVSFS 2005:22 ska mottagaren dokumentera alla införda sändningar. För

    varje sändning ska dokumentationen innehålla uppgifter om

    − livsmedlets slag,

    − mängd,

    − avsändande land,

    − avsändande anläggning med kontrollnummer,

    − datum för mottagandet och

    − livsmedelsföretagare som fört in sändningen.

    Handelsdokument, sundhetsintyg, salmonellaintyg och övrig dokumentation ska

    förvaras hos mottagaren av sändningen i minst två år (LIVSFS 2005:22, § 5).

    Salmonellakontroll: Salmonellareglerna för handel med animaliska livsmedel inom EU finns i

    Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22 (J 66)). Reglerna gäller inte vid

    införsel av livsmedel från Norge och Finland, eftersom dessa länder har samma

    salmonellastatus som Sverige. Hönsägg för direkt konsumtion från Danmark omfattas

    inte heller av kraven på salmonellaintyg.

    Kött:

    Kraven på salmonellakontroll och handelsdokument gäller för import och införsel av

    färskt kött (inkluderat fryst eller kylt kött), inklusive malet kött, av nöt, svin eller

    fjäderfä. Kraven gäller inte för köttprodukter, köttberedningar eller mekaniskt urbenat

    kött.

    Sändningar med nöt- eller svinkött som är avsedda för en anläggning för pastörisering,

    sterilisering eller annan behandling med motsvarande effekt, omfattas inte av kraven

    på provtagning, om det finns dokumentation som styrker detta. Sändningar med

    sådant kött ska åtföljas av handelsdokument av vilka det framgår att köttet är avsett att

    värmebehandlas, se artikel 8.2 c och e i förordning (EG) nr 853/2004.

    Om avsikten är att värmebehandla köttet krävs alltså inte salmonellaprovtagning, även

    om varan passerar ett eller flera fryshus för lagring på vägen. Om varan före ankomst

    till värmebehandlingsanläggningen bearbetas på något annat sätt än genom

    värmebehandling ska salmonellaintyg däremot krävas vid införseln.

    Färskt och malet kött av fjäderfä ska alltid åtföljas av salmonellaintyg, även om det är

    avsett att värmebehandlas.

    Vid import kontrolleras intyget i samband med gränskontrollen, medan vid handel

    inom EU så är det importören som är skyldig att i sin egen kontroll kontrollera att

    korrekta intyg finns med sändningen.

    Ett dokument där det framgår att köttet är undersökt enligt kommissionens förordning

    (EG) nr 1688/2005 ska följa med varorna, liksom ett intyg eller en analysrapport från

    laboratoriet om att salmonella inte har påvisats i köttet (se bilaga 1).

  • 11

    Ägg:

    Företag som för in hönsägg (gäller ej ägg från andra fjäderfän) för direkt konsumtion

    till Sverige ska i sin egen kontroll och innan äggen hanteras vidare se till att intyg om

    salmonellaundersökning medföljer äggen. Intyget ska vara utformat enligt

    kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005 (se bilaga 2) och visar att flocken som

    äggen härrör från har provtagits för Salmonella med negativt resultat.

    Salmonellaintyg behövs dock inte när äggen levereras direkt till godkända

    värmebehandlingsanläggningar i Sverige och om det av intyg framgår att äggen är

    avsedda att bearbetas till äggprodukter.

    Kontroll av intyg:

    Handelsdokumentet ska utfärdas i minst tre exemplar (ett original och två kopior).

    Originalet ska åtfölja sändningen till slutdestinationen och ska sparas av mottagaren.

    Producenten och transportföretaget ska behålla varsin kopia (se bilaga IV i förordning

    (EG) nr 1688/2005).

    Vid tillämpning av LIVSFS 2005:22 avses med mottagare varje ”livsmedelsföretagare

    som får animaliska livsmedel levererade till sig från ett annat EU-land eller som delar

    upp en sändning”, se 3 §. Eftersom alla som har en anläggning som hanterar livsmedel

    räknas som livsmedelsföretagare innebär det att en importör som hyr en pallplats i ett

    fryshus är en livsmedelsföretagare som får varor levererade till sig. När en sändning

    som anlänt till ett fryshus splittras kan dokumentationen därför sparas på fryshuset om

    importören och mottagaren är överens om det. Alternativt kan dokumenten sparas hos

    importören. Det viktiga är att dokumenten ska kunna visas upp på begäran från den

    behöriga kontrollmyndigheten.

    Kontroll av handelsdokument ska ske så tidigt som möjligt i handelsledet efter införsel

    av varan till Sverige för att undvika att partier med felaktiga intyg sprids över landet.

    Enligt förordning (EG) nr 1688/2005, bilaga IV, ska intyget i original medfölja

    sändningen till slutdestinationen. Vad som avses med slutdestination är den mottagare

    som står angiven på handelsdokumentet, dvs. innan partiet har delats upp och

    levererats vidare till andra företag.

    Vid kontroll av verksamheten får kontrollmyndigheten alltså ta reda på om aktuell

    verksamhet är slutdestination av sändningar från andra EU-länder, där kontroll av

    dokument inte har utförts i tidigare led. Flera olika typer av anläggningar kan vara

    slutdestination, exempelvis fryshus, grossister, större butiker, styckningsanläggningar

    m.m.

    Det kan alltså vara så att en sändning har passerat exempelvis ett fryshus enbart för

    ompackning och handelsdokument finns utfärdade för flera slutdestinationer. I sådana

    fall ska kontroll ske vid angiven slutdestination.

    Kontrollmyndigheten kan alltså inte begära in handelsdokument i de fall

    dokumentkontroll redan har utförts i ett tidigare led hos den mottagare som finns

  • 12

    angiven på handelsdokumentet. Detta då det i lagstiftningen finns angivet att intyget

    ska kontrolleras och sparas hos mottagaren som anges på handelsdokumentet.

    Det man kan göra i senare led är då att vända sig till kontrollmyndigheten som

    ansvarar för mottagaren och be dem att kontrollera att nödvändiga intyg finns.

    Vid kontroll av salmonellaintyg vid handel inom EU så finns det flera delar som en

    kontrollmyndighet bör fokusera på:

    Kontrollera att medföljande intyg och analysintyg finns och ser ut som bilagorna i

    förordning (EG) nr 1668/2005 (se bilaga 1 och 2). Kontrollera även att rätt instans har

    skrivit under intygen. Handelsdokumentet för kött ska vara undertecknat av ansvarig

    person på företaget, medan intyget för sändningar med ägg ska ha intygats av veterinär

    eller officiell inspektör.

    Det måste finnas någon typ av koppling mellan handelsdokument och intyget från

    laboratoriet, som gör att man vet att intyget hör till den sändning som

    handelsdokumentet beskriver. Det kan t.ex. vara genom att referensnumret finns

    angivet på båda dokumenten.

    Titta på analysintyget och se om det framgår hur många prover som tagits. Om detta framgår kontrollera att antalet stämmer med det antal som borde tagits ut enligt bilaga

    I och II i förordning (EG) nr 1688/2005. Om det framgår kontrollera även om rätt

    provtagningsmetod använts (svabbprov eller annat).

    Kontrollera om rätt analysmetod använts: Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005 ska mikrobiologisk analys av

    salmonella ske i enlighet med den senaste upplagan av

    a) standard EN/ISO 6579 eller

    b) metod nr 71 beskriven av Nordisk Metodikkommitté för Livsmedel (NMKL)

    Handelsdokumentet ska vara utfärdat på det officiella språket i mottagarlandet

    (svenska i detta fall) eller på något annat EU-språk om det åtföljs av en officiell

    översättning eller om detta överenskommits med mottagarlandets behöriga

    myndighet. I Sverige har vi som tradition att acceptera intyg på svenska och engelska.

    Varje sändning ska åtföljas av ett handelsdokument/intyg i enlighet med förordning

    (EG) nr 1688/2005. Enligt 3 § i LIVSFS 2005:22 definieras sändning så som ”animaliska

    livsmedel av samma slag som omfattas av samma sundhetsintyg eller

    handelsdokument. Sändningen ska komma från samma anläggning, befordras med

    samma transportmedel och ska levereras till samma destination/mottagare”.

  • 13

    För prover av kött från nöt, svin och fjäderfä kan man dock använda analysmetoder som

    validerats enligt det protokoll som fastställts i standarden EN/ISO 16140 mot den senaste

    upplagan av standarden EN/ISO 6579 eller metod NMKL nr 71.

    Exempel på valideringsorgan är AFNOR, NordVal och Microval.

    Ospecificerade metodangivelser av typen ”PCR”, ”ELISA” och liknande är inte

    godtagbara. Analysmetodens specifika namn ska alltid anges i intyget från laboratoriet.

    Om analysen gjorts med en annan metod än EN/ISO 6579 eller NMKL nr 71 - hur

    kontrollerar man då att den är validerad? Det är företaget som är skyldigt att visa för kontrollmyndigheten att använd metod är

    validerad. Kontrollera på intyget vilken metod som har använts. Om detta inte är helt klart

    får företaget kontakta laboratoriet och komplettera uppgifterna. Om inte metod EN/ISO

    6579 eller NMKL nr 71 använts är det alltså företaget som ska visa att använd metod finns

    med på listan över validerade metoder från något av ovanstående valideringsorgan och

    följaktligen är godkänd enligt förordning 1688/2005.

    Så här kontrollerar man uppgiften att metoden är validerad:

    1. Sök upp analysmetoden på webbplatsen för något av valideringsorganen nedan (om

    metoden finns listad där så innebär det också att metoden har validerats mot den senaste

    utgåvan så detta behöver inte kontrolleras specifikt).

    2. Kontrollera att protokollets datum fortfarande är giltigt.

    Valideringsorgan: • AFNOR • NordVal • Microval

    Tips: För dig som vill utföra mer ingående kontroll av salmonellaintyg vid handel med

    animaliska livsmedel inom EU-titta på checklistor som användes i samband med riksprojekt

    2012, materialet finns på Livsmedelsverkets hemsida (Rapport nr 15 2013).

  • 14

    Marknadskontroll av vissa skyddsbeslut inom EU:

    I vissa fall finns krav på att marknadskontroll (kontroll inom EU) ska ske för att

    kontrollera efterlevnad av särskilda skyddsbeslut som fattats av EU. Denna kontroll

    kan genomföras av lokala kontrollmyndigheter (miljöförvaltningarna). Nedan ges

    sådana exempel och de finns angivna på Livsmedelsverkets hemsida under

    skyddsåtgärder.

    -Stickprover avseende förekomst av GMO enligt beslut 2010/315/EG ska tas på

    risprodukter importerade från USA för att kontrollera att det inte finns produkter som

    innehåller, består eller är tillverkade av "LL RICE 601" på marknaden. Görs av

    miljöförvaltningen.

    -EU har godkänt USA:s pre-exportkontroll avseende aflatoxin i jordnötter. Det innebär

    att kontroller avseende aflatoxin ska ske i USA i stället för vid ankomsten till EU. För

    att pre-exportkontrollerna ska vara giltiga krävs att sändningarna åtföljs av dels

    resultat av provtagning och analys, dels av ett intyg. Sändningar med berörda

    produkter ska föranmälas till någon av Livsmedelsverkets gränskontrollstationer och

    där sker kontroll av intygen. Stickprovsmässig provtagning kan genomföras av lokal

    kontrollmyndighet (miljöförvaltningen).

    -Medlemsstaterna ska också utföra slumpvisa fysiska kontroller, inklusive provtagning

    och analys för att kontrollera förekomsten av pentaklorfenol i guarkärnmjöl avsänt

    från andra länder än Indien. Denna provtagning kan genomföra av lokal

    kontrollmyndighet (miljöförvaltningen).

    För marknadskontroller så sker inget särskilt förhandsbesked om aktuell import från

    Livsmedelsverket, utan kontrollen får ske utifrån den kännedom miljöförvaltningen

    har om aktuella företag i sin kommun.

    vad importörerna tar in för produkter. Kontakta SLV för samråd före sådan kontroll.

    Tips: Kontakta Livsmedelsverkets gränskontrollfunktion och be att få information

    om aktuella importörer i din kommun för att se vilka varor som kommer in som

    omfattas av krav på gränskontroll så att du vet var du kan utföra ev. uppföljande

    kontroll av intyg eller provtagning.

  • 15

    Import

    Gränskontroll

    Alla animaliska produkter, vissa sammansatta produkter, produkter som omfattas av

    skyddsbeslut samt vissa vegetabiliska livsmedel ska gränskontrolleras innan de får föras in till

    EU.

    Vilka animaliska livsmedel som ska gränskontrolleras framgår av kommissionens beslut (2007/275/EG) om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas

    vid gränskontrollstationer enligt rådets direktiv 91/496/EEG och 97/78/EG.

    Vilka produkter som omfattas av skyddsbeslut hittar du på Livsmedelsverkets hemsida.

    Vilka vegetabiliska livsmedel som ska gränskontrolleras hittar du på Livsmedelsverkets hemsida. De flesta vegetabiliska livsmedel kan tas in utan

    gränskontroll.

    Ett sammansatt livsmedel innehåller både produkter av vegetabiliskt ursprung och värmebehandlade produkter av animaliskt ursprung. Om det finns råa animalier i

    slutprodukten räknas den alltså inte som en sammansatt produkt. För mer detaljerad

    information om vad som räknas som ett sammansatt livsmedel och vilka som ska

    genomgå gränskontroll, se Livsmedelsverkets hemsida.

    I Sverige är det Livsmedelsverket som ansvarar för gränskontrollen. Det finns

    gränskontrollstationer för livsmedel i Helsingborgs hamn, Stockholms hamn och Göteborgs

    hamn samt på Arlanda flygplats och Landvetters flygplats.

    Före gränskontroll så ska importören anmäla sändningen (kallas föranmälan) till

    gränskontrollstationen. Detta sker i ett elektroniskt system (Traces) som kommunerna inte har

    tillgång till ännu, via en blankett som heter CVED (Common Veterinary Entry Document) för

    animaliska livsmedel eller CED (Common Entry Document) för vegetabiliska livsmedel.

    CVED och CED består av 2 sidor där importör/ansvarig för sändningen fyller i första sidan

    med uppgifter om sändningen, som då fungerar som föranmälansblankett till

    Livsmedelsverkets gränskontrollstation. Efter gränskontroll genomförts fyller sedan

    Livsmedelsverket i sida 2 där uppgifter om kontrollen framgår. Här framgår då vad som får

    ske med sändningen. Livsmedelsverket lämnar sedan intyget till tullen som också skriver på

    intyget och sedan kan sändningen omsättas fritt inom EU (om det godkänts).

    Exempel på CVED och CED finns i bilaga 4 och 5.

    Gränskontrollens personal kan utföra tre olika typer av kontroller:

    Dokumentkontroll (kontroll att medföljande föranmälan samt nödvändiga hälsointyg är korrekta, ex. kontroll att sändningen kommer från godkänt land och anläggning)

    Identitetskontroll (kontroll att sändning och dokument hör ihop)

    Fysisk kontroll (kan bestå av organoleptisk kontroll, temperaturmätning eller provtagning av något slag). Fysisk kontroll sker bara för en viss andel av sändningarna

    som passerar gränskontroll.

    Det kan finnas särskilda skyddsbeslut som EU beslutat som exempelvis kräver

    provtagning av ett visst livsmedel från ett visst land och då utförs detta av

    gränskontrollen.

  • 16

    Ibland kan det inträffa att Livsmedelsverket tagit ut stickprov vid gränskontrollen och sedan

    släppt sändningen för fri omsättning. Om provet sedan visar sig innehålla något otillåtet så

    kommer Livsmedelsverket kontakta aktuell lokal kontrollmyndighet dit livsmedlet tagits in.

    Lokal kontrollmyndighet får sedan agera så att nödvändiga åtgärder vidtas av det ansvariga

    företaget utifrån omständigheterna.

    Villkor vid import av animaliska livsmedel (inklusive sammansatta livsmedel)

    Godkänt land och anläggning:

    Animaliska livsmedel som importeras från land utanför EU ska komma från ett

    godkänt land och en godkänd anläggning. Vilka länder och anläggningar som är

    godkända hittar ni på kommissionens hemsida

    (http://ec.europa.eu/food/food/biosafety/establishments/third_country/index_sv.htm).

    I vissa fall kan medlemsstaterna själva godkänna anläggningarna, vilka produkter detta

    gäller för framgår EU´s hemsida. FVO kontrollerar regelbundet länderna och

    anläggningarna genom revisioner i länderna.

    I vissa fall finns det så kallade bilaterala avtal mellan Sverige och ett visst land utanför

    EU. I dessa fall får animaliska livsmedel tas in från de anläggningar som Sverige och

    det aktuella landet har avtalat om. Vilka länder, produkter och anläggningar det

    handlar om hittar du på Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se. Det finns idag bara

    bilaterala avtal för import av äggprodukter samt import av sniglar och grodlår.

    När det gäller sammansatta livsmedel som kräver gränskontroll så ska bearbetade

    produkter av kött, mjölk, fisk eller ägg komma från en godkänd anläggning.

    En sammansatt produkt som innehåller mjölkprodukt måste komma från ett godkänt

    land även i de fall då gränskontroll inte krävs.

    Anläggningen som tillverkar produkten av animaliskt ursprung måste vara godkänd.

    Anläggningen som tillverkar den sammansatta produkten behöver inte vara godkänd,

    men ska vara registrerad av kontrollmyndigheten. Den måste dessutom ligga i samma

    godkända land som anläggningen där den animaliska delen har producerats.

    Intyg

    Animaliska livsmedel som importeras till EU ska åtföljas av ett intyg (health

    certificate) underskrivet av veterinär eller inspektör (inspektör gäller för fisk- och

    äggsändningar). Varje sändning ska ha ett eget hälsointyg.

    Vid gränskontrollen, kontrolleras att medföljande intyg är korrekt utformade och hör

    ihop med sändningen. Hur intygen som krävs vid import av olika animaliska livsmedel

    ska se ut fastställs av EU i beslut eller förordningar. Se Livsmedelsverkets hemsida för

    information om gällande intyg.

    Vid kontroll av intyg så finns det vissa standardregler enligt förordning (EG) nr

    854/2004, bilaga VI, som man alltid kan kontrollera:

    -att det finns officiell stämpel på varje blad -att intyget är utfärdat på ett officiellt språk i avsändarlandet samt i medlemsstaten där gränskontrollen sker samt vid begäran även för bestämmelsemedlemsstaten eller bestyrkt översättning (vi kan acceptera ex. engelska)

    http://ec.europa.eu/food/food/biosafety/establishments/third_country/index_sv.htmhttp://www.slv.se/

  • 17

    -att originalet ska medfölja sändningen -att intyget består av ett ark eller flera som hänger ihop (odelbart eller numrerat) -att intyget har ett unikt identifieringsnummer -att intyget har utfärdats innan sändningen lämnat behörig myndighets kontroll

    Skyddsbeslut

    Det kan finnas skyddsbeslut för att skydda andra länder från smittsamma sjukdomar

    eller hälsofarliga livsmedel. Det kan innebära att en viss produkt från ett visst land

    eller region kan vara belagda med importrestriktioner som förbjuder import eller

    lägger villkor vid import.

    Vilka skyddsbeslut som gäller hittar du på Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se

    Villkor vid import av icke-animaliska (vegetabiliska livsmedel):

    Vissa icke-animaliska livsmedel kräver också gränskontroll, det gäller för följande livsmedel:

    -livsmedel som regleras i kommissionens förordning (EG) nr 669/2009 om

    tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 när det

    gäller strängare offentlig kontroll av import av visst foder och vissa livsmedel av icke-

    animaliskt ursprung och om ändring av beslut 2006/504/EG

    -livsmedel som omfattas av något skyddsbeslut-se vilka aktuella beslut som finns på

    Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se.

    -det finns regler för import av icke odlad svamp från vissa länder med anledning av

    olyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl. Dessa regler innebär att viss svamp måste

    passera en gränskontrollstation före import. Se mer information på Livsmedelsverkets

    hemsida, www.slv.se.

    Kontroll av bekämpningsmedel: Kontroll av rester av bekämpningsmedel vid import sker av Livsmedelsverket genom

    Jordbruksverkets växtskyddsinspektörer.

    Svarta listan är en sammanställning över partier av varor som inte får säljas utan

    Livsmedelsverkets medgivande. Villkoret för försäljning beror på att varorna

    innehållit resthalter av bekämpningsmedel över gällande gränsvärde. Partierna måste

    anmälas till Livsmedelsverket för undersökning innan de får saluföras. Du hittar den

    svarta listan på Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se.

    Jordbruksverket har restriktioner för import av vissa växter, se information på Jordbruksverkets hemsida, www.jordbruksverket.se.

    Villkor vid import av material i kontakt med livsmedel:

    Det finns särskilda regler vid import av köksredskap i plast av polyamid eller melamin från Kina och Hong Kong, dessa ska kontrolleras innan de får importeras i EU.

    Kontrollen sker genom Livsmedelsverkets gränskontrollstation, för mer information

    läs på Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se.

    Se bilaga 3 med tips på vad livsmedelsinspektörer kan kontrollera på animaliska

    sändningar som importerats från land utanför EU.

    http://www.slv.se/

  • 18

    Checklista för kontroll av lokala kontrollmyndigheter vid handel inom

    EU eller import av livsmedel

    Generella krav:

    Kontrollera om importören är registrerad, antingen i din egen kommun eller hos en

    annan kommun.

    Om livsmedlet är konsumentförpackat, kontrollera att livsmedlet är korrekt märkt på

    svenska. Om det ska märkas i senare led-kontrollera att underlag som gör att korrekt

    märkning kan ske finns.

    Kontrollera att livsmedlet inte innehåller några otillåtna tillsatser.

    Om det är ett livsmedel som du inte känner igen/verkar vara nytt-kontrollera att det är

    godkänt (se nya livsmedel).

    Vid ekologiska livsmedel-kontrollera att landet eller kontrollorganet är godkänt.

    Vid import av naturliga mineralvatten kontrollera att dessa är godkända.

    Om kosttillskott, kontrollera påståenden som framgår av märkningen och kontakta

    Läkemedelsverket om oklarheter kring om det utgörs av ett läkemedel eller ett

    livsmedel.

    Spårbarhetskontroller-gå tillbaka flera led i kedjan och kolla om samtliga led är

    registrerade/godkända verksamheter enligt kraven, kontrollera ovalmärkning och

    ursprungsmärkning och kontrollera om alla erforderliga intyg/dokument finns med i

    alla led. Kräver kontakt med kommuner i tidigare led men kan vara värdefullt att göra

    stickprovsmässigt.

    Vid RASFF så sker kontroll av att nödvändiga åtgärder vidtas enligt informationen i

    det aktuella Rasffet (spårning, återkallande).

    Hos ett företag som importerar eller för in livsmedel kan det vara extra bra att

    kontrollera att rutinerna för återkallande finns och fungerar.

    Animaliska livsmedel:

    Vid livsmedel som importerats från land utanför EU som ställer krav på gränskontroll,

    kontrollera om nödvändigt CVED finns (kan kräva kontakt med kommun där

    importören finns).

    Vid import av animaliska eller sammansatta livsmedel från land utanför EU-

    kontrollera att livsmedlet kommer från ett godkänt land och en godkänd anläggning.

    Vid import från land utanför EU kontrollera om livsmedlet kan omfattas av något

    särskilt skyddsbeslut och att dessa krav i så fall är uppfyllda.

    Vid import/införsel av färskt kött av nöt, svin, fjäderfä eller hönsägg som omfattas av

    kraven på salmonellaintyg-kontrollera att sådana finns och är korrekt utformade.

    Vid kontroll av företag som för in livsmedel som omfattas av krav på salmonellaintyg-

    kontrollera vilka rutiner som finns för kontakt med kontrollmyndighet om intyg

    saknas/är felaktiga.

    Vid kontroll av företag som för in livsmedel som omfattas av krav på salmonellaintyg-

    man kan stickprovsmässigt ta ut salmonellaprover, antingen fullständig provtagning

    enligt förordning 1688/2005 eller stickprov, för att kontrollera intygens säkerhet.

    Vid import av fisk kontrollera uppgifter om handelsbeteckning och fångstzon samt att

    kraven på fångstintyg enligt IUU har uppfyllts.

  • 19

    Det kan bli aktuellt att vi får övervaka att nödvändiga åtgärder vidtas om

    gränskontrollen hittat positiva prover på sändningar som sedan släppts för fri

    omsättning.

    Vegetabiliska livsmedel:

    Vid livsmedel som importerats från land utanför EU som ställer krav på gränskontroll,

    kontrollera om nödvändigt CED finns (kan kräva kontakt med kommun där

    importören finns).

    Vid import från land utanför EU kontrollera om livsmedlet kan omfattas av något

    särskilt skyddsbeslut och att dessa krav i så fall är uppfyllda.

    Det kan bli aktuellt att vi får övervaka att nödvändiga åtgärder vidtas om

    gränskontrollen hittat positiva prover på sändningar som sedan släppts för fri

    omsättning.

    För vissa livsmedel, ex. guarkärnmjöl, jordnötter från USA och ris från USA kan

    finnas krav på marknadskontroll som gör att man kan ta ut stickprov-detta görs med

    fördel som projekt tillsammans med fler kommuner för att få ett bättre underlag.

    Om det är odlad svamp, kontrollera om den omfattas av krav på kontroll enligt

    förordning 1635 om radioaktivitetskontroll med anledning av Tjernobyl.

    Kontrollera att partiet inte omfattas av några beslut enligt svarta listan

    (bekämpningsmedel).

  • 20

    Bilaga 1 Salmonella intyg kött enligt förordning (EG) nr 1688/2005

  • 21

    Bilaga 2 Salmonella intyg ägg enligt förordning (EG) nr 1688/2005

  • 22

  • 23

    Bilaga 3 Kontroll som kan utföras av livsmedelsinspektörer i

    kommunerna på sändningar med livsmedel som importerats från land

    utanför EU och som ska genomgå gränskontroll

    Kontrollera att sändningen genomgått gränskontroll. Originalet av CVED med

    veterinärens underskrift ska medfölja sändningen till den första bestämmelseorten.

    Hälsointyg i original och kopia på CVED sparas på gränskontrollstationen i 3 år. Om

    en importör man kontrollerar inte kan få fram CVED så kan man kontakta

    gränskontrollstationen och be dem kontrollera om sändningen genomgått kontroll.

    För vissa sändningar som genomgår gränskontroll görs enbart dokument- och

    identitetskontroll, dvs. man tittar enbart på dokument och kontrollerar att sändning och

    intyg hör ihop. Då kan man som livsmedelsinspektör utföra en fysisk kontroll när

    sändningen anländer till mottagaren och exempelvis kontrollera att sändningen inte

    innehåller något annat än det som framgår av intygen.

    Animaliska livsmedel ska vara korrekt märkta, bland annat ska tillverkande

    anläggningens kontrollnummer framgå. Detta kan man som livsmedelsinspektör

    kontrollera vid ankomst till mottagaren. När livsmedlet sedan säljs till konsument ska

    det vara fullständigt korrekt märkt på svenska och man kan då kontrollera att

    märkningen stämmer med de underlag som finns från ursprungslandet om märkning

    sker här i Sverige.

    Det kan bli aktuellt att Livsmedelsverket kontaktar en kommun för att be om

    uppföljande kontroll om ett stickprov tagits ut i gränskontrollen och sändningen sedan

    släppts för fri omsättning. Om stickprovet visade någon typ av problem så får då

    miljöförvaltningen följa upp med kontroll hos mottagaren enligt anvisning från

    Livsmedelsverket.

  • 24

    Bilaga 4 CVED Common Veterinary Entry Document

  • 25

  • 26

    Bilaga 5 CED-Common Entry Document

    GEMENSAM HANDLING VID INFÖRSEL (CED)

  • 27