statistik om bussbranschen · · 2017-04-28• lokal och regional kollektivtrafik 2015 ... på...

Statistik om bussbranschen April 2017

Statistik om bussbranschen 2017 2017-04-26

3

INNEHÅLL

1 Förord .............................................................................................................. 6 2 Busstrafiken .................................................................................................... 8

2.1 Persontransportarbete 1950-2014 ............................................................................................................... 8 2.2 Prognos för busstrafiken till år 2030 ........................................................................................................... 11 2.3 Antal kollektivtrafikresor per invånare ....................................................................................................... 12 2.4 Utbud av regional och interregional kommersiell linjetrafik på väg ........................................................... 12 2.5 Antal resor i den lokala och regionala kollektivtrafiken .............................................................................. 13 2.6 Busstrafikens andel av det totala resandet ................................................................................................. 13 2.7 Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 2015 .................................................................................. 14 2.8 Bussens persontransportarbete, personkilometer ..................................................................................... 15 2.9 Antal utbudskilometer per trafikslag och år ............................................................................................... 17 2.10 Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafiken ökar .............................................................................. 18 2.11 RKM effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer ........................................................................ 20 2.12 Storlek på bussavtalen ................................................................................................................................ 21 2.13 De tio största trafikföretagen på bussavtalen ............................................................................................. 21

3 Bussar ............................................................................................................ 22 3.1 Antal bussar i trafik och avställda bussar under 2000–2016 ...................................................................... 22 3.2 Ny- och avregistrering av bussar åren 2006–2016 ...................................................................................... 24 3.3 Antalet nyregistreringar efter län år 2016 .................................................................................................. 25 3.4 Antalet bussar i trafik efter län 2009-2016 ................................................................................................. 26 3.5 Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 2016 ........................................................................... 26 3.6 Tillverkarnas andel av sålda tunga bussar ................................................................................................... 27 3.7 De tio största fabrikaten ............................................................................................................................. 28 3.8 Antalet bussmodeller .................................................................................................................................. 28 3.9 Antalet fordonstyper i upphandlad trafik ................................................................................................... 29 3.10 Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik ................................................................................................. 29 3.11 Antal bussar och vikt ................................................................................................................................... 30 3.12 Antal bussar och längder ............................................................................................................................. 30 3.13 Antal bussar och höjder .............................................................................................................................. 31 3.14 Antalet färger på bussar .............................................................................................................................. 31 3.15 Antalet leasade bussar ................................................................................................................................ 32 3.16 Ålder på bussar ........................................................................................................................................... 32 3.17 Antalet bussar av årsmodell ........................................................................................................................ 33 3.18 Andel bussar i glesbygd ............................................................................................................................... 33 3.19 Totala och genomsnittliga körsträckor ....................................................................................................... 34 3.20 Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår ..................................................................... 35 3.21 Körsträckor i antalet mil och län ................................................................................................................. 35 3.22 Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare ................................................................................ 36 3.23 Andelen bussar med klimatanläggning – AC ............................................................................................... 36

4 Miljö .............................................................................................................. 37 4.1 Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis 2000-2016 ................................................................... 37 4.2 Energianvändning i transportsektorn per bränsle (TWh) ........................................................................... 39 4.3 Användningen av biodrivmedel inom transportsektorn ............................................................................. 39 4.4 Antalet bussar drivmedel och bussklass ..................................................................................................... 40 4.5 Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken ........................................... 40 4.6 Andel förnybara drivmedel i bussar i kollektivtrafiken ............................................................................... 41 4.7 Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken ...................................................................................................... 42 4.8 Miljöklassade dieselbussar inom den upphandlande kollektivtrafiken ...................................................... 43 4.9 Antalet bussar med eftermonterad reningsutrustning ............................................................................... 44 4.10 Utsläpp av växthusgaser från vägtransportsektorn 2015 ........................................................................... 44 4.11 Busstrafikens utsläpp av växthusgaser 1990-2015 ..................................................................................... 45


4

5 Tillgänglighet ................................................................................................. 46 5.1 Antal/andel bussar med låggolv .................................................................................................................. 46 5.2 Antal/andel bussar med ramp/lift............................................................................................................... 46 5.3 Antal/andel bussar med rullstolsplats ........................................................................................................ 47

6 Trafiksäkerhet ............................................................................................... 48 6.1 Antal dödade och svårt skadade i vägtrafiken ............................................................................................ 48 6.2 Antal dödade och svårt skadade i buss ....................................................................................................... 50 6.3 Antal dödade och svårt skadade med buss inblandad ................................................................................ 50 6.4 Antal dödade och svårt skadade per miljarder personkilometer................................................................ 51 6.5 Godkända bussar vid Bilprovningens kontrollbesiktning ............................................................................ 51 6.6 Antal bränder i buss .................................................................................................................................... 52 6.7 Antal/andel bussar med brandsläckning i motorrum ................................................................................. 53 6.8 Antal/andel bussar med bälten ................................................................................................................... 53 6.9 Antal/andel bussar med alkolås .................................................................................................................. 54 6.10 Antal/andel bussar med kameraövervakning ............................................................................................. 54

7 Bussföretagen ............................................................................................... 55 7.1 Inledning ..................................................................................................................................................... 55 7.2 Bussbranschens utveckling 2001, 2005 och 2008-2015 .............................................................................. 56 7.3 Bussbranschens utveckling 2004-2015 ....................................................................................................... 56 7.4 Busstrafikföretagens omsättning ................................................................................................................ 57 7.5 Antal bussföretag ........................................................................................................................................ 58 7.6 Linjebuss- och turist-/beställningstrafikföretagen ...................................................................................... 59 7.7 Busstrafikföretagens resultat efter finansnetto .......................................................................................... 63 7.8 Busstrafikföretagens vinstmarginal............................................................................................................. 63 7.9 Busstrafikföretagens soliditet ..................................................................................................................... 64 7.10 Bussbranschens omsättning och förädlingsvärde ....................................................................................... 64 7.11 Antal anställda och företag inom bussbranschen 2004-2014 ..................................................................... 65 7.12 Bussbranschens förädlingsvärde och personalkostnader ........................................................................... 66 7.13 Produktivitetsutvecklingen inom bussbranschen ....................................................................................... 67 7.14 Bussbranschen utifrån företagsstorlek ....................................................................................................... 67 7.15 Antal anställda i olika storleksklasser inom bussbranschen 2015 .............................................................. 68 7.16 Tillväxt i företag och anställda 2008-2015 .................................................................................................. 69 7.17 Tillväxt i förädlingsvärde och anställda 2008-2014 ..................................................................................... 69 7.18 De 30 största bussbolagen (nettoomsättning) 2015 ................................................................................... 70 7.19 Samverkansbolag (antal anställda, bussar och företag) ............................................................................. 71 7.20 Offentligt ägda bussföretag och antal bussar i trafik .................................................................................. 73 7.21 Översikt trafikföretag och övriga bussbolag ............................................................................................... 73 7.22 Bussbranschen per län 2015 ....................................................................................................................... 74 7.23 Effektiviteten inom kollektivtrafikbranschen 2008-2015 ............................................................................ 76 7.24 Jämförelser mellan olika transportslag inom kollektivtrafiken ................................................................... 79 7.25 Skolskjutsar ................................................................................................................................................. 81 7.26 Åldersfördelning av styrelseledamöter ....................................................................................................... 81 7.27 Antal konkurser, likvidationer och fusioner ................................................................................................ 82 7.28 Antal trafiktillstånd m.m. ............................................................................................................................ 82

8 Busstrafikens kostnader................................................................................ 84 8.1 Dieselkostnaderna....................................................................................................................................... 84 8.2 Skatter på drivmedel för bussar .................................................................................................................. 86 8.3 Fordonsskatter inom kollektivtrafikens transportslag ................................................................................ 88 8.4 Trafikförsäkringsskatten .............................................................................................................................. 88 8.5 Trängselskatter och broavgifter för bussar under 14 ton ........................................................................... 88 8.6 Transportstyrelsens avgiftsfinansiering ...................................................................................................... 88 8.7 Företagen betalar minst 280 000 kr per buss i skatt – per år ..................................................................... 88


5

9 Personal......................................................................................................... 89 9.1 Antal anställda i bussföretagen ................................................................................................................... 89 9.2 Anställda förare inom olika sektorer ........................................................................................................... 90 9.3 Anställda förare per län............................................................................................................................... 90 9.4 Antalet bussförare, mekaniker och tjänstemän .......................................................................................... 91 9.5 Bussförares medelålder .............................................................................................................................. 91 9.6 Andel bussförare över 55 år respektive 60 år ............................................................................................. 92 9.7 Andelen bussförare 30 år eller yngre .......................................................................................................... 93 9.8 Andelen bussförare mellan 30 och 40 år .................................................................................................... 94 9.9 Löneutvecklingen för bussförare ................................................................................................................ 94 9.10 Utan invandrare stannar bussen ................................................................................................................. 95 9.11 Körkortsinnehav för buss .......................................................................................................................... 100 9.12 Antal körkortsinnehav för kvinnor och män samt ålder 2016 .................................................................. 100

10 Jämställdhet ................................................................................................ 102 10.1 Andelen bussförare efter kön ................................................................................................................... 102 10.2 Andel kvinnor i bolagsstyrelser i bussbranschen ...................................................................................... 103 10.3 Andelen kvinnor i ledande befattningar i bussbranschen......................................................................... 104


6

1 Förord

Sveriges Bussföretag sammanställer årligen en statistikrapport om läget i svensk bussbransch. Rapporten uppdateras också kontinuerligt. Syftet är att sprida kunskap om branschen och ge fakta i debatten. Fakta för politiker, företagare, leverantörer, resenärer, forskare, studerande och journalister när kollektivtrafiken ska analyseras och beskrivas. Rapporten ger också förbundets egna medlemmar stöd i företagets egna omvärldsanalyser och strategiska planering.

Sveriges Bussföretag är den största bransch- och arbetsgivarorganisationen för bussföretag och bussresearrangörer i landet och har huvuddelen av bussbolagen som medlemmar. Såsom branschpartner finns ett antal av de kommunalt ägda bussbolagen, vilka är medlemmar i annat arbetsgivarförbund men som är med och påverkar branschens utveckling genom branscharbetet i Sveriges Bussföretag. Medlemsföretagen är indelade i elva regionala bussbranschföreningar över landet. Medlemskap i Sveriges Bussföretag förutsätter medlemskap i den eller de regionala bussbranschföreningar där företaget har verksamhet och vice versa.

Till Sveriges Bussföretag finns också ett 70-tal branschintressenter, huvudsakligen leverantörer och samarbetspartners till förbundet och dess medlemsföretag. Sveriges Bussföretag har också lokal närvaro genom Transportföretagens nio regionala kontor. Medlemmar i Sveriges Bussföretag är också automatiskt medlemmar i Svenskt Näringsliv.

Totalt har Sveriges Bussföretag 340 medlemsföretag med cirka 26 000 anställda (2017).

Av totalt 14 826 bussar i yrkesmässig trafik i Sverige (januari 2017) har Sveriges Bussföretags medlemsföretag cirka 80 procent av det totala antalet bussar.

Vi ser gärna att uppgifterna i denna rapport används och sprids, men ange Sveriges Bussföretag som källa. Besök webbplatsen www.sverigesbussforetag.se för ytterligare fakta och aktuella rapporter om svensk bussbransch.

Fakta som talar till bussens fördel: • Det är väsentligen säkrare att åka buss än att åka bil. Sverige ligger i framkant internationellt då det gäller säkerheten i

bussar. • Bussen minskar trängseln på vägarna och på gatorna i storstäderna – en buss som rymmer 50 passagerare tar avsevärt

mycket mindre plats än cirka 35 personbilar (med 1,4 personer i genomsnitt per bil). • En buss drar cirka tre liter drivmedel per mil och tar 50 passagerare. • Buss är ett flexibelt transportmedel. När människors vardagsrutiner ändras så förändras också busstrafiken. Bussen kan

gå överallt där det finns en väg. • Läs mer på www.sverigesbussforetag.se – Fördel bussen.

http://www.sverigesbussforetag.se/



7

Källor:

Statistiken är inhämtad ifrån följande statistikrapporter från Trafikanalys:

• Lokal och regional kollektivtrafik 2015 (Statistik 2016:26) • Kommersiell linjetrafik på väg 2015 (Statistik 2016:32). • Fordon 2016 (Statistik 2017:5) • Fordon i län och kommuner (Statistik 2017:3) • Trafikarbets utveckling för svenskregistrerade vägfordon (2015-03-25) • Trafikarbete på svenska vägar (2016-05-20) • Transportarbete 1950-2014 (2015-06-05) • Körsträckor 2015 (Statistik 2016:32) • Vägtrafikskador 2015 (Statistik 2016:12) • Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 2013 (Rapport 2015:13) • Transportbranschens ekonomi 1997–2015 (Statistik 2016:37)

Andra viktiga statistikkällor är Bisnode, SCB, UC, Svenskt Näringsliv, Energimyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), Skolverket, BilSweden, Transportstyrelsens vägtrafikregister och rapporter, databasen Frida1 samt Sveriges Bussföretags databaser och utredningar.

Definitioner:

Buss

Fordon som är inrättad för befordran av fler än åtta personer utöver föraren, även om fordonet dessutom är inrättad för annat ändamål.

Resor

Antal resor är ett mått på antal påstigningar i lokal och regional kollektivtrafik. Reser man tur och retur räknas det som två resor och reser man med övergång räknas varje övergång som en resa. Samtliga resor (avgiftsbelagda och kostnadsfria) per år redovisas.

Utbudskilometer

Utbudet ska avse den faktiskt utförda persontrafiken. Utbudskilometer är detsamma som tidtabellskilometer och exkluderar den trafik som ställs in och inkluderar den trafik som sätts in vid behov. Trafik såsom ut- och inkörning samt tomkörning bör om möjligt exkluderas. Utbudet för bantrafik mäts i vagnkilometer. Vagnkilometer är den sträcka i kilometer som vagnar upplåtna för resande framförts i järnvägs-, tunnelbane- och spårvägståg. Det vill säga, en vagn som kör en kilometer, är det samma som en vagnkilometer. Är det två vagnar som kör en kilometer, blir det två vagnkilometer och så vidare.

Persontransportarbete

Antal personkilometer är ett mått av den sammanlagda reslängden. Personkilometer är den sammanlagda reslängden och räknas fram genom att multiplicera antalet resor med medelreslängden. Medelreslängden anger resornas genomsnittliga längd. (Trafikanalys definition i ”Lokal och regional kollektivtrafik”.)

Kollektivtrafik

Kollektivtrafik är i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler. Begreppet kollektivtrafik innebär att det är en gemensam, allmän nyttighet och att utbudet är känt i förväg. De resande erbjuds resa genom köp av biljett, en föreskriven rättighet eller erbjuden förmån. Även resor som företas med turist- och beställningstrafik (charterbuss) bör räknas in anser Sveriges Bussföretag då man reser tillsammans fler än åtta personer, men så lyder alltså inte den officiella definitionen än.

1 http://frida.port.se


8

2 Busstrafiken

2.1 Persontransportarbete 1950-2014 Persontransportarbetet i Sverige, vilket inkluderar alla persontransporter, har under perioden 1950-2014 ökat från 18 miljarder personkilometer år 1950 till 148,6 miljarder 2014. Av det totala persontransportarbetet utgör vägtransporterna ungefär 84 procent. Personbilstrafiken växte kraftigt fram efter andra världskriget till slutet på 1980-talet och nådde en marknadsandel på cirka 80 procent vid slutet av 1960-talet. Toppnoteringen nåddes 1978 med 82 procent. Personbilstrafiken står för det dominerande resandet med 114,9 miljarder (77 procent) och kollektivtrafiken med 27,4 miljarder (18,5 procent), varav busstrafiken stod för 8,7 miljarder personkilometer (6 procent) år 2014.2

18

65

116125

149

0

20

40

60

80

100

120

140

160

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

Milj

arde

r per

sonk

ilom

eter

Persontransportarbete 1950–2014

Under 1950-talet bestod cirka hälften av persontransportarbetet, mätt i personkilometer, av kollektivtrafik. Kollektivtrafikens andel har därefter minskat från 49 procent 1950 till 18,5 procent 2014. Sedan början av 1970-talet har andelen legat på omkring 20 procent med mindre årliga variationer. Nedgången är en följd av ökad privatbilism.

2 Trafikanalys rapport: ”Transportarbete 1950-2014” (2015-06-05).


9

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

140,0

1950

1953

1956

1959

1962

1965

1968

1971

1974

1977

1980

1983

1986

1989

1992

1995

1998

2001

2004

2007

2010

2013

Milj

arde

r per

sonk

ilom

eter

Antal personkilometer (miljarder km) på väg 1950-2014

Buss

Personbil

Järnväg

Tunnelbana

Spårväg

Gång, cykel, moped

18,0%

18,5%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Kollektivtrafikens andel av persontransportarbete 1997-2014%

År


10

Kollektivtrafikens marknadsandel i regionerna, landstingen år 2016.3

4928

2624

15131313

121212

111010

9888

66

0 10 20 30 40 50 60

Stockholms läns landstingVästra Götalandsregionen

Region SkåneLandstinget i Uppsala län

Region Jönköpings länVästerbottens läns landsting

Landstinget VästmanlandLandstinget Blekinge

Region GävleborgRegion Halland

Region Örebro länLandstinget Sörmland

Region Jämtland HärjedalenRegion Kronoberg

Landstinget DalarnaLandstinget i Värmland

Landstinget i Kalmar länLandstinget Västernorrland

Region Norrbotten Region Gotland

Marknadsandel för kollektivtrafik, andel (%)

2016 2011

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

1950

1952

1954

1956

1958

1960

1962

1964

1966

1968

1970

1972

1974

1976

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

Milj

arde

r per

sonk

ilom

eter

Antal personkilometer (miljarder km) med buss 1950-2014

Buss

3 Svensk Kollektivtrafiks” Årsrapport 2016 Kollektivtrafikbarometern” och Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Marknadsandelen beträffande Stockholm och Sörmland avser år 2015.


11

Personbil77,4%

MC0,6%

Buss5,8%

Järnväg8,1%

Tunnelbana1,2%

Spårväg0,4%

Inrikes luftfart2,4% Färjor

0,5%

Gång, cykel, moped

3,6%

Persontransportarbete 2014 (procentuell andel)

2.2 Prognos för busstrafiken till år 2030 Enligt Trafikverkets prognoser för busstrafiken kan de senaste årens ökning fortgå och att personkilometer med buss 2030 kan ligga på samma nivåer som på 1990-talet. Statistiken fram till 2013 och det glidande medelvärdet för statistiken visar dock inte någon tydlig ökande trend för busstrafiken.4

4 Trafikanalys rapport ”En jämförelse mellan trafikprognoser och faktisk trafikutveckling” (PM 2015:15), Trafikverkets prognosrapport 2015:059, SIKA Rapport 2005:8 och SIKA Rapport 2002:1.


12

2.3 Antal kollektivtrafikresor per invånare Kollektivresorna per invånare, antalet påstigningar, ökade från 122 till 151 resor per invånare mellan 2000 – 2015, en ökning med motsvarande 24 procent.5 Mellan år 2014 och 2015 ökade antalet påstigningar med två procent.

122

151

100

105

110

115

120

125

130

135

140

145

150

2000 2015

Antal kollektivtrafikresor per invånare 2000-2015

+ 24 %

2.4 Utbud av regional och interregional kommersiell linjetrafik på väg Med kommersiell linjetrafik avses linjelagd kollektivtrafik som bedrivs av kollektivtrafikföretag i egen regi eller på uppdrag av annan kommersiell aktör, utan subventioner från det allmänna eller med andra villkor knutna till trafiken. Trafikanalys rapport baseras på uppgifter från 27 av de 31 företag som bedöms bedriva kommersiell linjetrafik på väg i Sverige 2015.6

Utbud av kommersiell linjetrafik på väg 2012-20152012 2013 2014 2015

Antal linjer 116 72 86 127Antal avgångar, 1000-tal 383 437 448 334Antal sittplatser, 1000-tal 22 383 18 904 19 355 18 925Sittplatskilometer, miljoner 2 786 2 210 2 081 1 625Körda kilometer, 1000-tal 46 855 44 565 45 203 31 088

Utbud av regional och interregional kommersiell linjetrafik på väg 2015Regional trafik Interregional trafik

Antal linjer 73 45Antal avgångar, 1000-tal 246 84Antal sittplatser, 1000-tal 12 584 5 996Sittplatskilometer, miljoner 541 1 083Körda kilometer, 1000-tal 12 055 18 720

5 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2015 (Statistik 2016:26). 6 Trafikanalys rapport ”Kommersiell linjetrafik på väg 2015” (Statistik 2016:32).


13

2.5 Antal resor i den lokala och regionala kollektivtrafiken Utav antalet resor/påstigningar inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, som totalt uppgick till 1 482 miljoner resor (2015), en ökning med 37 procent för alla trafikslag sedan år 2000, var antalet resor med buss 775 miljoner (52 procent av samtliga trafikslagen). Antalet bussresor har ökat med 30 procent från 2000.7

År Buss Spårväg T-bana Järnväg Sjöfart Totalt 2000 592 91 284 103 7 1 0772001 601 95 283 111 8 1 0982002 601 96 283 115 8 1 1032003 610 101 279 120 8 1 1182004 609 108 278 118 7 1 1202005 608 110 276 124 7 1 1252006 635 114 297 131 8 1 1852007 639 122 303 142 7 1 2132008 657 123 306 151 8 1 2452009 660 124 307 151 9 1 2512010 681 131 310 156 9 1 2872011 719 150 309 167 9 1 3542012 736 140 320 172 9 1 3772013 738 154 328 189 11 1 4202014 747 149 330 198 11 1 4342015 775 150 338 208 12 1 482

2.6 Busstrafikens andel av det totala resandet Buss är det vanligaste kollektiva färdmedlet i Sverige. Under 2015 var 52 procent av samtliga lokala och regionala kollektivtrafikresor bussresor.8

Buss 52,3%

Spårväg 10,1%

T-bana 22,8%

Järnväg 14,0%

Sjöfart 0,8%

Busstrafikens andel av resorna inom den lokala och regionala kollektivtrafiken 2015

7 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2015” (Statistik 2016:26). 8 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2015” (Statistik 2016:26).


14

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Proc

ent

År

Antal resor fördelade i procent mellan trafikslagen 2000 – 2015

Sjöfart

Järnväg

T-bana

Spårväg

Buss

2.7 Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 2015 Trafikuppgifter och nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag på land år 2015.9

Buss T-bana Spårväg Tåg Totalt Buss %Påstigningar (1000-tal) 775 198 338 000 149 607 207 997 1 470 802 53%Utbudskilometer (1000-tal) 602 269 96 008 21 115 106 061 825 453 73%Sittplatskilometer/invånare (1000-tal) 2 733 458 147 2 159 5 497 50%Personkilometer (1000-tal) 6 778 680 1 892 000 621 505 6 399 939 15 692 124 43%Medelreslängd 8,74 5,60 4,15 30,77Genomsnittligt antal sittplatser 44,46 46,75 68,03 199,51Resor/Påstigningar/utbudskilometer 1,29 3,52 7,09 1,96Personkilometer/utbudskilometer 11,26 19,71 29,43 60,34

9 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2015” (Statistik 2016:26).


15

2.8 Bussens persontransportarbete, personkilometer Persontransportarbetet räknas i personkilometer och det är den sammanlagda längden en person färdas i ett fordon som beräknas genom att summera alla resors längd eller genom att multiplicera summan av alla resor med medelreslängden.

Antalet personkilometer uppgick för alla trafikslag på land med kollektivtrafik till 15 692 miljoner under 2015, vilket är en ökning med 78 procent sedan 2000 (8 788 miljoner). Det är med buss flest antal personkilometer inom kollektivtrafiken görs. Under 2015 uppgick antalet personkilometer med buss till 6 779 miljoner, vilket innebär att busstrafiken ökade antalet resta personkilometer med 47 procent mellan 2000 (4 599 miljoner km) och 2015.10

År Buss Järnväg Spårväg T-bana Totalt 2000 4 599 2 054 547 1 588 8 7882001 4 892 2 245 567 1 581 9 2852002 4 945 2 419 584 1 581 9 5292003 5 128 2 757 429 1 558 9 8722004 5 456 2 636 462 1 556 10 1102005 5 764 2 800 498 1 541 10 6032006 5 985 3 012 513 1 657 11 1672007 6 097 3 433 548 1 690 11 7682008 6 022 3 723 558 1 715 12 0182009 6 187 4 169 558 1 715 12 6292010 6 308 4 291 590 1 731 12 9202011 6 538 4 728 657 1 725 13 6482012 6 618 5 060 1050 1 796 14 5242013 6 573 5 208 648 1 841 14 2702014 6 604 6 115 611 1 848 15 1782015 6 779 6 400 622 1 892 15 693

10 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2015” (Statistik 2016:26).


16

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Proc

ent

År

Andelen personkilometer per trafikslag och per år (2000-2015)

T-bana

Spårväg

Järnväg

Buss

Buss 43%

Järnväg41%

Spårväg 4%

T-bana 12%

Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken

personkilometer år 2015


17

2.9 Antal utbudskilometer per trafikslag och år

År Buss Järnväg Spårväg T-bana Totalt 2000 487 76 26 87 6762001 489 77 25 88 6792002 493 83 27 89 6922003 502 83 27 89 7012004 495 74 17 90 6762005 499 72 17 91 6792006 503 68 18 94 6832007 506 62 18 91 6772008 530 68 19 89 7062009 534 75 17 92 7182010 551 78 17 88 7342011 575 88 18 89 7702012 585 89 21 91 7862013 591 99 19 92 8012014 592 104 21 94 8112015 602 106 21 96 825

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Proc

ent

År

Andelen fordonskilometer per trafikslag (2000-2015)

T-bana

Spårväg

Järnväg

Buss


18

Buss 73%

Järnväg13%

Spårväg 2%

T-bana 12%

Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, fordonskilometer

år 2015

2.10 Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafiken ökar De totala kostnaderna för den lokala och regionala kollektivtrafiken uppgick 2015 till drygt 42,9 miljarder kronor. Under 2015 ökade kostnaderna med 5 procent, samtidigt som verksamhetsintäkterna ökade med endast 3 procent.

”Sedan 2007 har såväl kostnaderna för produktionen som verksamhetsintäkterna av den svenska kollektivtrafiken ökat med drygt 50 procent, medan utbudet mätt som fordonskilometer bara ökat med 22 procent. Kostnaderna per fordonskilometer ökat med 25 procent sedan 2007.” … ”Under år 2015 finansierades 48 procent, av rikets lokala och regionala kollektivtrafik av den egna verksamheten. Resterande del av intäkterna finansierades med hjälp av bidrag och tillskott från kommuner, landsting och stat. Landstingen finansierade 46 procent, kommunerna knappt fem procent och staten en procent.”11

Sedan år 2000 har kostnaden för kollektivtrafiken per invånare har ökat från 2 386 kronor till 4 380 kronor per invånare och år (2015 års priser), samtidigt har bidragen till kollektivtrafiken ökat från 1 013 kronor till 2 280 kronor.

Samhällets trafikeringskostnader för kollektivtrafiken per utbudskilometer har ökat med 67 procent sedan 2000. Samtidigt som kostnaden är 52 kronor per utbudskilometer är trafikintäkterna per utbudskilometer endast 25 kronor. 12

11 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2015” (Statistik 2016:26) sid 26f. 12 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2015” (Statistik 2016:26).


19

31 31 35 3537 39

4441 42 43 44 44

46 48 50 52

0

10

20

30

40

50

60

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Trafikkostnad per utbudskilometer (kr/km)2000 - 2015

Skattesubventioneringen av kollektivtrafiken uppgår till 2 280 kronor per år och invånare för hela riket.

1 013 1 015 1 1311 229 1 207 1 296

1 3901 476 1 565 1 629 1 653

1 7481 839

2 0402 170

2 280

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Skattekronor

Skattesubventionering av kollektivtrafiken per invånare 2000-2015


20

2.11 RKM effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik har enats om ett effektiviseringsmål som syftar till att skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla kollektivtrafikverksamheten.13 En effektivisering i storleksordningen 20 procent är fullt möjlig. Kollektivtrafiken kan effektiviseras och sänka sina kostnader på en lång rad olika sätt. Ett sätt är genom att standardisera utformningen av de fordon som används inom kollektivtrafiken. Ett annat är ökad följsamhet till de indexrekommendationer som branschen enats kring. Ett tredje är att använda funktionskrav istället för detaljkrav vid upphandlingar. Sveriges Bussföretag har under lång tid även drivit att kollektivtrafiken ska effektiviseras genom att trafikföretaget får ta över ansvaret för tidtabellsplaneringen och omloppsplaneringen.

Sveriges Bussföretag har i rapporten ”Dyr kollektivtrafik riskerar att bli ännu dyrare” (2016) sammanställt i vilken utsträckning regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) har efterföljt de gemensamma framtagna avtalsrekommendationerna inom branschen.14

71,0%60,0%

21,0%

46,0%

69,0%

39,0%

63,0%

29,0%40,0%

79,0%

54,0%

31,0%

61,0%

37,0%

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

Andel upphandlad trafik som följer branschens gemensamma avtalsrekommendationer 2015

71 procent av upphandlingarna som genomfördes 2015 innehöll en resandeincitamentsandel på minst 25 procent. 60 procent följer indexrekommendationerna. 23 procent följer avtalsrekommendationen om affärsneutrala betalningsvillkor. 46 procent följer branschens standardiseringsrekommendationer för fordon, Buss 2010, utan egna tillägg. 69 procent låter trafikföretaget sköta lokal marknadsföring. 39 procent har ett uttalat mål om resandeökning. 63 procent har enbart funktionella miljökrav.15

13 Se www.partnersamverkan.se. 14 Se www.svenskkollektivtrafik.se/fordubbling/Avtalsprocessen/ och www.sverigesbussforetag.se. 15 Sveriges Bussföretags rapport ”Dyr kollektivtrafik riskerar att bli ännu dyrare” (2016), www.sverigesbussforetag.se.

http://www.transportforetagen.se/Documents/Publik_F%c3%b6rbunden/BuA/Rapporter/Dyr%20kollektivtrafik%20riskerar%20att%20bli%20dyrare.pdf

http://www.partnersamverkan.se/

http://www.svenskkollektivtrafik.se/fordubbling/Avtalsprocessen/



21

2.12 Storlek på bussavtalen Bussavtalen i tre klasser avser busstrafik under år 2013.16

Storlek på avtal Antal avtal Antal bussar Utbetalningar, mkr1-10 bussar 195 706 1 35811-99 bussar 139 5 335 10 702>100 bussar 16 2 952 6 303S:a 350 8 993 18 363

2.13 De tio största trafikföretagen på bussavtalen De tio största trafikföretagen avseende upphandlad bussavtal och direkt tilldelad busstrafik 2013.17

Operatör Antal avtal Utbudskm, % Utbetalningar, %Nobina i Sverige AB 43 27,3% 23,6%Keolis i Sverige AB 22 15,8% 21,2%Transdev 25 9,7% 10,1%Arriva i Sverige AB 9 9,1% 10,2%Buss i Väst AB 20 6,2% 7,5%Nettbuss AB 20 5,2% 4,1%KR Trafik AB 22 4,4% 2,8%Bergkvara Buss AB 10 2,5% 2,1%Gamla Uppsala Buss 1 1,7% 1,9%Centrala Buss i Norrbotten 37 1,6% 1,1%Övriga operatörer 141 16,5% 15,4%S:a 350 100,0% 100,0%

16 Trafikanalys rapport ”Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 2013” (2015:13). 17 Trafikanalys rapport ”Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 2013” (2015:13).


22

3 Bussar

3.1 Antal bussar i trafik och avställda bussar under 2000–2016 Antalet bussar i trafik har varit stort sett oförändrat under 2000-talet, 14 826 (2016).18

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Anta

l bus

sar

Antal bussar i trafik och avställda bussar 2000-2016

I trafik

Avställda

Under de senaste fem åren har antalet bussar i trafik återigen ökat till 14 826.19 Utav dessa bussar var 12 982 i yrkesmässig trafik och 849 i firmabilstrafik.20

200 0 200 1 200 2 200 3 200 4 200 5 200 6 200 7 200 8 200 9 201 0 201 1 201 2 201 3 201 4 201 5 201 6

Antal bussar 14 4 17 14 2 46 14 0 13 13 7 42 13 3 63 13 4 77 13 6 43 13 3 15 13 4 74 13 5 48 13 8 67 13 9 47 13 9 68 14 0 30 14 1 94 14 7 30 14 8 26

12 000

12 500

13 000

13 500

14 000

14 500

15 000

15 500

Antal bussar i trafik2000-2016

18 Sveriges bussföretags databaser, januari 2017, och Trafikanalys rapport ”Fordon 2015” (Statistik 2016:4). 19 Sveriges bussföretags databaser, januari 2017. 20 Trafikanalys rapport ”Fordon 2016” (Statistik 2017:5).


23

Antalet bussar i trafik fördubblades under åren 1950-1974. Under det senaste decenniet är det antalet större bussar, exempelvis ledbussar, som ökat i antal. Det är bussar med fler än 81 passagerare och i storleksklassen 51-70 passagerare som ökat mest i den yrkesmässiga trafiken. Vidare har utnyttjandet av bussar blivit effektivare så att fler passagerare har kunnat transporteras med färre antal bussar i trafik.

”En och en halv buss per tusen invånare”

”I Sverige fanns det 12 890 bussar i yrkesmässig trafik vid årsskiftet 2012/13. Vid samma tid-punkt hade vårt land knappt 9,6 miljoner invånare, vilket innebär att det fanns knappt en och en halv buss per 1 000 invånare. År 2012 var nästan hälften av bussarna i yrkestrafiken avsedda för fler än 70 passagerare.”21

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

1950 1974 2016

Anta

l bus

sar p

er 1

000

invå

nare

Anta

l bus

sar

Antal bussar och per 1000 invånare Åren 1950 - 1974 - 2016

Antal bussar

Bussar per 1000 invånare

Under 2016 nyregistrerades sammanlagt 1 382 bussar, vilket kan jämföras med 2015 då 1 423 bussar registrerades.22

Under 2016 (januari-december månad) har följande förändringar av bussbeståndet ägt rum:23 Bussar - status 2016 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

i trafik 14 746 14 724 14 628 14 798 14 949 13 678 13 476 14 975 14 980 14 736 14 857 13 882avställda 4 950 4 913 4 953 4 740 4 677 5 989 6 209 4 834 4 927 5 051 4 929 5 931nyregistreringar 53 64 43 75 157 166 117 209 144 62 124 168avregistreringar 108 118 94 108 51 113 94 76 43 177 125 135

Under 2017 (januari-februari månad) har följande förändringar av bussbeståndet ägt rum:24

Bussar - status 2017 Januari Februari

i trafik 14 823 14 800avställda 4 968 4 925nyregistreringar 58 41avregistreringar 78 110

21 Statistisk årsbok för Sverige 2014 s. 205. 22 Trafikanalys rapport ” ”Fordonsstatistik månadsfil” (2017-03-02). 23 Trafikanalys rapport ”Fordonsstatistik månadsfil” (2017-03-02). 24 Trafikanalys rapport ”Fordonsstatistik månadsfil” (2017-03-02).


24

Trafikanalys har sammanställt trafikarbetes utveckling för bussar.25

17 315

24 007

17 105

17 413

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal bussar som varit i trafiknågon gång under åren 2000-2015

3.2 Ny- och avregistrering av bussar åren 2006–2016 Antalet nyregistreringar av bussar har ökat något under de senaste 10 åren.26

1 465

1 051

1 262

1 742 1 712

1 3231 423 1 382

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2 000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antalet nyregistreringar 2006-2016

25 Trafikanalys rapport: ”Körsträckor 2015” (Statistik 2016:32). 26 Trafikanalys rapport ”Fordon 2015” (2016:4).


25

1 281

1 573

996907

1 079897

1 349

1 930

1 094

1 474

1 242

967853

738 654506 582

811 737 723904

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antalet avregisteringar 2006-2016

Avregistreringar därav utförda ur landet

3.3 Antalet nyregistreringar efter län år 2016 Län BussarVästra Götalands län 350Stockholms län 331Skåne län 116Kalmar län 96Örebro län 69Uppsala län 62Västerbottens län 61Östergötlands län 45Jönköpings län 45Dalarnas län 43Värmlands län 38Norrbottens län 29Gävleborgs län 26Västmanlands län 24Hallands län 16Kronobergs län 11Södermanlands län 6Jämtlands län 6Västernorrlands län 5Blekinge län 2Gotlands län 1Totalt 1 382


26

3.4 Antalet bussar i trafik efter län 2009-2016 Bussar i trafik och län vid slutet av år 2016.27 Län

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016Stockholms län 2 572 2 610 2 901 3 239 3 066 2 975 2 897 2 852Västra Götalands län 2 267 2 520 2 449 2 519 2 506 2 565 2 636 2 622Skåne 1 440 1 430 1 490 1 250 1 162 1 140 1 148 1 182Kalmar län 860 903 897 934 1092 1 170 1 179 1 029Jönköpings län 511 539 569 625 635 608 600 590Västmanlands län 321 331 328 351 345 355 407 567Uppsala län 486 480 465 495 485 521 554 550Östergötlands län 630 608 581 568 558 552 527 504Värmlands län 495 500 472 502 482 478 519 430Dalarnas län 445 439 420 450 465 414 437 419Västerbottens län 477 472 433 413 414 394 395 410Norrbottens län 419 408 375 419 386 388 407 406Västernorrlands län 357 359 328 350 348 370 394 386Gävleborgs län 252 218 224 292 337 367 379 386Örebro län 375 368 361 341 344 330 291 333Södermanlands län 328 323 322 275 276 276 286 314Hallands län 354 282 244 228 237 300 327 310Jämtlands län 495 608 645 541 532 490 434 293Kronobergs län 290 291 312 305 198 191 185 196Gotlands län 104 109 73 58 63 59 56 58Blekinge län 70 68 58 48 55 49 56 52

S:a 13 548 13 866 13 947 14 203 13 986 13 992 14 114 13 890

Antal bussar

3.5 Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 2016 Bussar i trafik i yrkesmässig trafik efter tillåtet antal passagerare (både sittande och stående).28 Sedan 2004 har antalet bussar med fler än 121 passagerare ökat från 242 till 511.

1 301

824 808

1 111

783

1 177

1 491 1 463

1 041

511

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2 000

-20 21-40 41-50 51-60 61-70 71-80 81-90 91-100 101-120 121-

Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 2016

27 Trafikanalys rapport ”Fordon i län och kommun” (Statistik 2017:3). Statistiken är delvis missvisande då en buss kan vara registrerad på ett företags kontor i ett län men sedan vara i trafik i ett annat län. 28 Trafikanalys rapport ”Fordon 2016” (Statistik 2017:5).


27

3.6 Tillverkarnas andel av sålda tunga bussar Registrering av tunga bussar (över 10 ton) var 1 038 under år 2016.29 Totalt finns 11 818 bussar över 10 ton i yrkesmässig trafik.

2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008Volvo 376 437 307 167 408 357 392 267 280 36,2% 42,9% 28,0% 16,2% 31,4% 25,0% 27,6% 28,9% 32,5%

Scania 241 145 65 65 344 512 316 216 193 23,2% 14,3% 5,9% 6,3% 26,5% 35,8% 22,3% 23,4% 22,4%

Mercedes-Benz 129 162 179 132 117 127 101 70 108 12,4% 16,0% 16,3% 12,8% 9,0% 8,9% 7,1% 7,6% 12,5%

MAN 95 82 229 397 132 205 209 188 205 9,1% 8,1% 20,9% 38,4% 10,2% 14,3% 14,7% 20,3% 23,8%

Kässbohrer-Setra 87 67 69 101 51 68 97 71 64 8,4% 6,7% 6,3% 9,8% 3,9% 4,8% 6,8% 7,7% 7,4%

VDL 41 27 131 26 102 50 12 5 0 3,9% 2,7% 12,0% 2,5% 7,9% 3,5% 0,8% 0,5% 0,0%

Temsa 19 18 3 15 18 9 0 1 0 1,8% 1,8% 0,3% 1,5% 1,4% 0,6% 0,0% 0,1% 0,0%

Solaris 14 34 50 78 86 58 224 29 0 1,3% 3,4% 4,6% 7,5% 6,6% 4,1% 15,8% 3,1% 0,0%

Neoplan 10 14 1 10 13 19 17 8 12 1,1% 1,4% 0,1% 1,0% 1,0% 1,3% 1,2% 0,9% 1,4%

Irizar 7 9 3 0 0 0 0 0 0 0,7% 0,9% 0,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Ekova Electric 7 0 0 0 0 0 0 0 0 0,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Iveco (och Irisbus) 5 10 41 40 16 15 42 8 0 0,5% 1,0% 3,7% 3,9% 1,2% 1,0% 3,0% 0,9% 0,0%

BYD 5 2 0 0 0 0 0 0 0 0,5% 0,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

AMZ Kutno 1 1 0 1 0 0 0 0 0 0,1% 0,1% 0,0% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Unvi Unbid 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Optare Solo 0 4 3 2 5 2 0 0 0 0,0% 0,4% 0,3% 0,2% 0,4% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0%

VanHool 0 1 15 0 1 0 1 0 0 0,0% 0,1% 1,4% 0,0% 0,1% 0,0% 0,1% 0,0% 0,0%

Autosan 0 0 0 0 5 4 0 36 0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,4% 0,3% 0,0% 3,9% 0,0%

Automet 0 0 0 0 1 4 0 0 0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,1% 0,3% 0,0% 0,0% 0,0%

Aytas 0 0 0 0 0 0 3 7 0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,2% 0,8% 0,0%

Scala 0 0 0 0 0 0 3 0 0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,2% 0,0% 0,0%

Beulas 0 0 0 0 0 0 2 1 0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,1% 0,1% 0,0%

Kutsenits 0 0 0 0 0 0 0 9 0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1,0% 0,0%

King Long 0 0 0 0 0 0 0 5 0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,5% 0,0%

Solbus 0 0 0 0 0 0 0 4 0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,4% 0,0%

Totalt: 1 038 1 013 1 096 1 034 1 299 1 430 1 419 925 862 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Marknadsandel (%)Registreringar av ny tunga bussar över 10 ton

Volvokoncernens och Scanias sammanlagda globala tillverkning av tunga bussar uppgick under 2015 till 15 790 enheter, varav 582 eller 4 procent såldes på den svenska marknaden.30

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

Anta

l bus

sar

År

Scanias och Volvos totala produktion av bussar (1980-2016)

Scania

Volvo

29 Bil Swedens statistik. 30 Uppgifter från BIL Sweden mars 2017. Siffrorna avser tillverkning t.o.m. 2006 och leveranser fr.o.m. 2007.


28

3.7 De tio största fabrikaten 13 622 bussar eller 92 procent av totala antalet bussar i Sverige utgörs av följande tio märken/fabrikat år 201731.

Fabrikat AntalVolvo 4 140Mercedes-Benz 2 696Scania 2 513MAN 1 910Setra,K-Setra 704Solaris 567VDL 447IVECO 361Neoplan 148Irisbus 136S:a 13 622

3.8 Antalet bussmodeller Utav 14 826 bussar finns det sammanlagt 2 012 olika fordonsbenämningar.32 Detta är resultatet av de små serier som bussarna tillverkas i, vilket delvis är en följd av de vitt skilda krav på fordon som ställs av i de enskilda upphandlingarna. Ju mindre serier en buss tillverkas desto högre blir produktionskostnaden, som ytterst resenären och skattebetalarna får betala. Modellerna med över hundra exemplar utgörs av:

Modell AntalVOLVO 8900RLE 372VOLVO B9S 281VOLVO B12BLE 249MAN A21 231VOLVO 8900 B8RLE 206MAN A26 174MAN B.2007.46.010 164MAN B.2007.46.012 163SCANIA OMNILINK 3 156VOLVO B12B 121MAN A23 117MERCEDES-BENZ 906 116SCANIA OMNILINK 3- 116SCANIA CITYWIDE 115SOLARIS URBINO 15LE 111MERCEDES-BENZ 108SCANIA OMNILINK 101

31Sveriges Bussföretags databaser 2017. 32 Sveriges Bussföretags databaser 2017.


29

3.9 Antalet fordonstyper i upphandlad trafik Antalet bussar i den upphandlade trafiken var 9 998 den 1 mars 201733. Antalet dubbeldäckare har sedan 2006 ökat från 4 till 225 stycken, antalet boggibussar från 1 286 till 3 750, antalet ledbussar från 420 till 1 776 och antalet dubbelledsbussar har från 0 till 32 stycken.

Boggibuss; 3 750; 38%

Dubbeldäckare; 225; 2%Dubbelledbuss;

32

Ledbuss; 1 776; 18%Minibuss; 552;

6%

Normalbuss; 3 623; 36%

Boggibuss

Dubbeldäckare

Dubbelledbuss

Ledbuss

Minibuss

Normalbuss

Antalet bussar efter fordonsstorlek

3.10 Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik Antalet bussar enligt fordonsklass34 i den upphandlade trafiken år 2017.35

Klass A; 229 Klass B; 331

Klass I4 356

Klass II4 540

Klass III; 485

Klass A

Klass B

Klass I

Klass II

Klass III

Antalet bussar efter fordonsklass

33 Frida fordonsdatabas 2017-03-01. Normalbuss avser ca 12 meter långa bussar. Boggibussar kan vara mellan 12-14 meter långa. 34 Klass A och B är bussar som är inrättade för befordran av högst 22 passagerare utöver förare. Klass I-III avser bussar som är inrättade för fler än 22 passagerare. Klass B och III är inte utformade för befordran av ståplatspassagerare, det är bussar som huvudsakligen används i turisttrafik, regiontrafik, skolskjuts etc. 35 Frida fordonsdatabas 2017-03-01.


30

3.11 Antal bussar och vikt Antal bussar (i trafik eller avställda) som är tyngre än 14 ton är sammanlagt 15 402.36

2841

4621 4900

2441

1532

1825 1328

287

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

3,5-13,9 14-19,9 20-24,9 >25

Antal bussar och vikt (ton)

Antal bussar i trafik Avställda bussar

3.12 Antal bussar och längder Antal bussar (i trafik eller avställda) efter längdstorlek.37

23111654 1413

36474528

121033

1143

835

195

1719853

415

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

< 7,9 8-11,9 12 12,1-13,9 14-17,9 18-19,9 20-24

Antal bussar och längder (meter)


36 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 2017. Det finns 4 373 bussar (i trafik eller avställda som är över 3,5 ton) som är under 14 ton och därmed berörs av trängsel-, bro och infrastrukturskatter. 37 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 2017.


31

3.13 Antal bussar och höjder Antal bussar (i trafik eller avställda) efter höjdstorlek.38

2501

9688

2044 347

741

1873

586

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

< 3 m 3 - 3,5 m 3,5 - 4 m > 4 m

Antal bussar och höjd (meter)


3.14 Antalet färger på bussar Antalet färger på bussar är sammanlagt 24.39

Vit; 2 976; 22%

Blå; 2 739; 21%

Flerfärgade; 2 148; 16%

Röd; 1 872; 14%

Gul; 1 616; 12%

Grön; 820Silver; 668

Grå; 237

Mörkblå; 98 Lila; 97

Bussarnas olika färger

Vit

Blå

Flerfärgade

Röd

Gul

Grön

Silver

Grå

Mörkblå

Lila

38 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 2017. 39 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 2017. Text och symboler på bussar sätts som regel med specialfilm på en enfärgad buss.


32

3.15 Antalet leasade bussar Utav de 14 826 bussar i trafik var 37 procent eller 5 499 bussar leasade, varav 2 753 är större bussar med fler än 81 passagerare.40

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antalet leasade bussar i trafik (2004-2016)

129 123 111209 236

510

804

1 045

666

255

1 367

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

– 20 21 –40

41 –50

51 –60

61 –70

71 –80

81 –90

91 –100

101 –120

121 - Okänd

Antal passagerare leasade bussar i trafik 2016

3.16 Ålder på bussar Bussarna är den fordonspark i Sverige som är yngst och dessutom föryngrats mest de senaste tio åren. Medianåldern på en buss i trafik är idag fyra år, jämfört med 8,2 år 1998. Detta kan jämföras med personbilarna som var 9 år, lätta lastbilar 6 år och tunga lastbilar 7 år.41

De nyare bussarna körs i genomsnitt flest mil per år. Av alla kilometer som körs är mer än hälften av bussar som är högst 4 år. Bussar som är 15 år och äldre kör endast två procent av bussarnas totala körsträcka.

Medelåldern på bussar i den upphandlade trafiken är cirka 5,8 år.42

Den låga genomsnittsåldern på bussar är en följd av stort slitage med långa körsträckor per år, upphandlingskrav och regelverken om miljözoner. Ökande miljökrav och ålderskrav vid upphandlingar har även medfört att antalet avställda bussar ökat sedan 1998. Den tekniska livslängden på bussar är avsevärt högre.

40 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 2017 och Trafikanalys rapport ”Fordon 2016” (2017:5). 41 Trafikanalys rapport ”Lokal och regional kollektivtrafik 2014 (Statistik 2015:20). 42 Frida miljö- och fordonsdatabas, 2017-03-01.

Leasade bussar 39%

61%

Andelen leasade bussar i trafik 2016


33

3.17 Antalet bussar av årsmodell Antal bussar fördelat på årsmodeller.43

0200400600800

100012001400160018002000

1990

1991

1992

1993

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Antalet bussar av årsmodell1990-2016

3.18 Andel bussar i glesbygd Utav 14 826 bussar är 6 procent verksamma i glesbygd.44

43 Sveriges Bussföretags databaser 2017. 44 Sveriges Bussföretags databaser 2017. Glesbygder har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 000 invånare samt öar utan fast landförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till 3 000 invånare. Enligt det nedlagda Glesbygdsverkets definition sedan 1996 bor cirka 24 procent av Sveriges befolkning i gles- eller landsbygdsområden.


34

3.19 Totala och genomsnittliga körsträckor Totalt kördes svenskregistrerade bussar 98 miljoner mil år 2016 med en genomsnittlig körsträcka på 5 696 mil, vilket är cirka sju (7) procent längre än år 2000.45 Detta kan jämföras med 1 224 mil för en personbil. En lätt lastbil, som främst används som hantverks-/servicebil eller budbil, kördes i genomsnitt 1 398 mil år 2016 medan en tung lastbil, som används för längre transporter, i snitt kördes 4 139 mil.

91 705 46693 942 193

92 055 071

96 220 059

95 853 494

98 203 637

80 000 000

82 000 000

84 000 000

86 000 000

88 000 000

90 000 000

92 000 000

94 000 000

96 000 000

98 000 000

100 000 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Total körsträcka 2000-2016(antal mil)

5 296

5 5435 664 5 658

5 377

5 696

4 000

4 500

5 000

5 500

6 000

6 500

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Genomsnittlig körsträcka 2000-2016(antal mil)

45 Trafikanalys statistikrapport ”Körsträckor 2016” (Statistik 2017:10).


35

3.20 Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår år 2016.46

År Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil-1998 578 392 526 1 1001999 152 113 100 1 5212000 211 441 119 1 7772001 375 432 171 2 1962002 749 200 267 2 8062003 1 641 280 485 3 3842004 1 510 251 471 3 2062005 4 222 420 855 4 9392006 4 276 857 901 4 7472007 4 027 943 844 4 7722008 4 843 588 1 010 4 7962009 7 167 534 1 200 5 9732010 11 543 020 1 686 6 8462011 12 030 126 1 644 7 3182012 12 254 491 1 661 7 3782013 9 762 941 1 331 7 3352014 8 686 125 1 307 6 6462015 10 834 002 1 439 7 5292016 3 336 482 1 223 2 728Totalt 98 203 637 17 240 5 696

3.21 Körsträckor i antalet mil och län Genomsnittlig körsträcka i mil efter län år 2016Län Antal mil Uppsala 7 295Västmanland 6 606Södermanland 6 559Jämtland 6 065Halland 6 018Stockholm 5 838Västra Götaland 5 777Kalmar 5 699Jönköping 5 619Skåne 5 582Gävleborg 5 539Västernorrland 5 460Västerbotten 5 317Östergötland 5 248Gotland 5 216Dalarna 5 184Värmland 4 973Kronoberg 4 924Örebro 4 835Norrbotten 4 601Blekinge 3 536Totalt 5 696

46Trafikanalys statistikrapport ”Körsträckor 2016” (Statistik 2017:10).


36

3.22 Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år 2016.47

Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år 2016Antal passagerare Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil – 20 4 821 882 1 860 2 592 21 – 40 3 949 914 1 229 3 214 41 – 50 6 036 018 1 222 4 939 51 – 60 10 105 050 1 600 6 316 61 – 70 5 876 034 1 000 5 876 71 – 80 8 861 770 1 520 5 830 81 – 90 12 412 803 1 729 7 179 91 – 100 11 340 166 1 617 7 013101 – 120 7 533 317 1 146 6 574121 - 3 347 343 559 5 988Okänd 23 919 342 3 758 6 365Totalt 98 203 637 17 240 5 696

3.23 Andelen bussar med klimatanläggning – AC Andelen bussar med klimatanläggning, luftkonditionering (AC) inom den upphandlade trafiken var 87 procent 201748:

87%

13%

Andelen bussar med klimatanläggning - AC

47Trafikanalys statistikrapport ”Körsträckor 2016” (Statistik 2017:10). 48 Frida fordonsdatabas 2017-03-01.


37

4 Miljö

4.1 Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis 2000-2016 Under perioden 2000-2016 har bussar med förnybart drivmedel mer än fördubblats. De senaste åren är det framförallt HVO, elbussar och elhybrider som ökat kraftigt.49

År Bensin Diesel RME HVO MDE El Elhybrider Etanol Natur-/biogas1999 639 13 481 0 12 0 394 -2000 511 13 114 0 17 0 404 -2001 413 12 975 0 17 0 410 352002 315 12 820 0 14 0 410 362003 240 12 601 0 16 0 410 362004 186 12 223 0 16 0 379 822005 140 12 310 0 13 0 366 5892006 113 12 228 0 9 0 490 7272007 96 11 913 0 9 1 491 7092008 79 11 990 0 8 1 514 7862009 69 11 717 100 0 4 1 552 9672010 57 11 804 150 0 4 1 611 1 3082011 52 11 385 600 0 4 1 850 1 5692012 48 11 456 900 0 6 36 788 1 7952013 53 10 861 1 503 15 26 8 73 795 2 1632014 48 8 488 2 358 231 16 11 221 654 2 3002015 39 8 745 2 358 378 16 25 221 591 2 3572016 54 5 810 1 804 4 211 16 41 197 365 2 328

Bensin0,4%

Diesel39,2%

RME12,2%

HVO28,4%

MDE0,1%

El0,3%

Elhybrider1,3%

Etanol2,5%

Natur-/biogas15,7%

Bussar i trafik efter drivmedel 2016

Bensin Diesel RME HVO MDE El Elhybrider Etanol Natur-/biogas

49 Sveriges Bussföretags databaser 2017 och Trafikanalys rapport ”Fordon 2016” (Statistik 2017:5).


38

Antalet biogasbussar har ökat starkt från ett trettiotal bussar i början på 2000-talet till dagens cirka 1 800 bussar i trafik. Under de senaste tio åren har användningen av RME ökat markant, men de senaste åren alltmer ersatts av HVO. HVO har ökat kraftigt från ett tiotal bussar 2013 till idag mer än 4 211 och är det drivmedel som bidragit mest till att minska användningen av fossila drivmedel inom busstrafiken. Etanol är på väg att fasas ut som drivmedel inom busstrafiken.50

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Anta

l bus

sar

El, elhybrider och förnybara drivmedel för bussar 2000-2016

Etanol

Biogas

Helelektrisk

RME

Elhybrider

MDE

HVO

Körsträckor och antal bussar efter drivmedel år 2016.51

Körsträckor och antal bussar efter drivmedel år 2016Drivmedel Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i milBensin 54 591 66 827Diesel 68 881 249 12 965 5 313Biodiesel (RME/HVO) 8 485 614 1 192 7 119El 137 278 40 3 432Elhybrider 366 508 96 3 818Etanol/ etanol flexifuel 2 569 597 413 6 222Gas/gas bi-fuel 17 531 823 2 428 7 221Övriga 176 978 40 4 424Totalt 98 203 637 17 240 5 599

50 Sveriges Bussföretags databaser 2017. Statistiken om antalet bussar som använder biogas, RME och HVO är behäftad med stora osäkerheter då buss klassade som dieselbussar också kan (och ofta) körs på exempelvis HVO, som är ett syntetiskt, helt förnybart drivmedel. Däremot ger diagrammet en bild av utvecklingstrenden. 51 Trafikanalys statistikrapport ”Körsträckor 2016” (Statistik 2017:10). Den officiella statistiken om antal körda mil, bussar och medelkörsträckor avseende diesel och biodiesel (RME och HVO) är behäftad med stora osäkerheter.


39

4.2 Energianvändning i transportsektorn per bränsle (TWh) Under de senaste åren har energianvändningen av biodiesel ökat starkt. Användningen av bioetanol har stagnerat, precis som diesel och naturgas. Biogas och bioetanol har endast en marginell roll i transportsektorn.52

År Diesel Bioetanol Biodiesel Biogas Naturgas El2000 25,0 0,2 0,0 0,0 0,1 3,22001 25,5 0,2 0,0 0,1 0,1 2,92002 29,1 0,5 0,0 0,1 0,1 2,92003 30,5 0,9 0,1 0,1 0,2 2,82004 33,8 1,5 0,1 0,1 0,2 3,02005 35,3 1,7 0,1 0,2 0,2 2,82006 36,4 1,9 0,6 0,2 0,3 2,92007 37,6 2,2 1,2 0,3 0,3 2,42008 37,8 2,5 1,5 0,3 0,3 2,42009 36,9 2,3 1,9 0,4 0,3 2,42010 40,4 2,3 2,1 0,6 0,3 2,42011 41,3 2,4 2,7 0,7 0,5 2,62012 40,1 2,3 3,7 0,8 0,6 2,72013 39,5 2,1 5,4 0,9 0,6 2,82014 38,5 1,9 8,1 1,0 0,6 2,62015 39,5 1,5 10,5 1,1 0,5 2,6

4.3 Användningen av biodrivmedel inom transportsektorn Låginblandat HVO var det biodrivmedel som ökade mest i absoluta tal och uppgick under 2016 till drygt 946 000 m3. Ren FAME53 ökade till drygt 260 000 m3.54

8,9

2,5

2,4

0,9

0,7

0,3

0 2 4 6 8 10

HVO låginblandning

Ren HVO

FAME låginblandning

Etanol låginblandning

Ren FAME

Etanol höginblandning

Flytande biodrivmedel 2016 (TWh)

52 Energimyndighetens rapport ”Energiläget i siffror 2017” (2017-02-20). 53 FAME är förkortningen för fettsyrametylestrar som kan baseras på olika oljeväxter. Den vanligaste råvaran är rapsolja som förestras till rapsmetylester, RME. Det går att köra vanliga dieselmotorer på 100 % ren FAME, men det krävs att fordonet godkänts för FAME-drift av tillverkaren. 54 Energimyndighetens statistik 2017-03-03.


40

4.4 Antalet bussar drivmedel och bussklass Antalet bussar i respektive bussklass och användning av drivmedel.55

Drivmedel A B I II III Övr S:aDiesel 134 1 866 1 976 4 178 2 259 1 112 11 525Fordonsgas 5 1 616 418 3 286 2 328Biodiesel 96 358 26 6 486Etanol 209 9 147 365El 36 2 3 41S:a 134 1 871 3 933 4 965 2 288 1 554 14 745

Bussklass

4.5 Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken År 2017 var andelen fordonskilometer med förnyelsebara drivmedel och elektricitet i upphandlad busstrafik 76,5 procent av totalt 9 998 bussar.56

RME/FAME; 28,7%

Etanol; 4,5%

Biogas; 20,5%El; 0,1%

HVO; 22,8%

Diesel; 23,5%

Andel fordonskilometer per drivmedel i upphandlad busstrafik år 2016

55 Sveriges Bussföretags databaser 2017. 56 Frida miljö- och fordonsdatabas, 2017-03-01 och Sveriges Bussföretags databaser.


41

4.6 Andel förnybara drivmedel i bussar i kollektivtrafiken Andel bussar som körs på förnybara drivmedel i kollektivtrafiken ökar snabbt.57

94,0

70,1

67,2

47,6

45,1

40,1

39,2

38,1

29,3

24,6

20,7

20,6

17,6

15,9

13,9

13,7

11,5

5,8

5,5

4,6

0,0

1,3

6,0

9,7

12,1

58,5

3,4

16,7

17,2

81,5

24,5

49,0

17,2

11,0

87,5

12,5

0,0

6,5

18,4

50

33,1

50,1

47

59,7

4,5

62,8

5,2

83,3

50,9

35,2

27,3

13,4

5,1

13,7

0

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

Region Gotland Västerbottens läns landsting

Landstinget i Uppsala län Landstinget i Värmland

Region Jämtland Härjedalen Landstinget Västernorrland

Landstinget i Kalmar län Landstinget Dalarna

Region Skåne Region Gävleborg

Region Halland Region Kronoberg

Norrbottens läns landsting Landstinget Blekinge

Region Örebro län Region Östergötland

Västra Götalandsregionen Landstinget Sörmland

Landstinget Västmanland Stockholms läns landsting

Region Jönköpings län

Andel förnybara drivmedel i bussar i upphandlad kollektivtrafik, procent 2016

Fossila Etanol Biogas RME/FAME HVO El

Fossila Etanol Biogas RME/FAME HVO El

Region Gotland 94,0 1,3 4,7

Västerbottens läns landsting 70,1 6,0 17,4 6,5

Landstinget i Uppsala län 67,2 9,7 4,7 18,4

Landstinget i Värmland 47,6 2,4 50

Region Jämtland Härjedalen 45,1 3,8 18,0 33,1

Landstinget Västernorrland 40,1 9,5 50,1 0,3

Landstinget i Kalmar län 39,2 12,1 1,7 47

Landstinget Dalarna 38,1 2,0 59,7 0,2

Region Skåne 29,3 58,5 7,0 4,5 0,7

Region Gävleborg 24,6 3,4 9,2 62,8

Region Halland 20,7 16,7 62,6

Region Kronoberg 20,6 17,2 57,0 5,2

Norrbottens läns landsting 17,6 81,5 0,9

Landstinget Blekinge 15,9 0,8 83,3

Region Örebro län 13,9 24,5 10,7 50,9

Region Östergötland 13,7 49,0 2,1 35,2

Västra Götalandsregionen 11,5 17,2 44,0 27,3

Landstinget Sörmland 5,8 11,0 69,4 13,4 0,4

Landstinget Västmanland 5,5 87,5 1,9 5,1

Stockholms läns landsting 4,6 19,8 12,5 49,4 13,7

Region Jönköpings län 0,0 0,0 100,0 0

57 Frida miljö- och fordonsdatabas, 2017-03-01.


42

4.7 Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken Den sammantagna andelen förnybara drivmedel i upphandlad kollektivtrafik ökade till 76,5 procent 2016. 17 landsting har en förnybar andel över 50 procent. Det är en övergång från fossil diesel till biodiesel (HVO och RME) samt biogas som bidragit till den högre andelen förnybar energi inom kollektivtrafiken.58

100

96,7

95,4

94,2

88,5

86,3

86,1

84,1

82,4

79,4

79,3

75,4

70,7

61,9

60,8

54,9

52,4

47,4

32,8

29,9

6

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0

Region Jönköpings län

Stockholms länslandsting

LandstingetVästmanland

Landstinget Sörmland

VästraGötalandsregionen

Region Östergötland

Region Örebro län

Landstinget Blekinge

Norrbottens länslandsting

Region Kronoberg

Region Halland

Region Gävleborg

Region Skåne

Landstinget Dalarna

Landstinget i Kalmar län

Region JämtlandHärjedalen

Landstinget i Värmland

LandstingetVästernorrland

Landstinget i Uppsalalän

Västerbottens länslandsting

Region Gotland

Andel i procent.

Andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken, i procent 2011 och 2016

2016

2011

58 Frida miljö- och fordonsdatabas, 2017-03-01.


43

4.8 Miljöklassade dieselbussar inom den upphandlande kollektivtrafiken Utav 7 264 dieselbussar i den upphandlade trafiken 2017 är 84 procent av bussarna Euro V och Euro VI.59

Euro 00,1%

Euro II0,4%

Euro III8,0%

Euro IV7,3%

Euro V55,6%

Euro VI28,7%

Euro 0

Euro I

Euro II

Euro III

Euro IV

Euro V

Euro VI

Miljöklassade dieselbussar inom den upphandlade kollektivtrafiken

Inom EU finns det lagstiftade utsläppskrav för de reglerade emissionerna. Benämningen på motorer avseende avgasutsläpp kallas för Euro-klass eller utsläppsklass, de s.k. Euronormerna.60 Klassindelningen startar vid Euro O och högsta möjliga miljöklass är idag Euro 6. Det är möjligt att med hjälp av särskilt godkänd avgasrening uppgradera miljöklasser, så att en Euro 4 kan bli exempelvis en Euro 6.

59 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 2017-03-01. 60 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/55/EG, senast ändrad genom kommissionens direktiv 2006/51/EG och Avgaslag SFS 2011:318.


44

För bussar som drivs med etanol och fordonsgas i upphandlad trafik.61

Euro 612% sämre än Euro 5

9%

Uppfyller Euro 5 eller EEV

79%

Miljöklass, etanol-, fordonsgasbuss

Euro 6 sämre än Euro 5 Uppfyller Euro 5 eller EEV

4.9 Antalet bussar med eftermonterad reningsutrustning År 2016 finns det i upphandlad busstrafik 618 bussar med eftermonterad reningsutrustning (KPF, EGR och SCR).62 Med eftermonterad avgasutrustning kan bussarnas livslängd förlängas och därmed ge ett förbättrat ekonomiskt resursutnyttjande och bättre miljöprestanda. I praktiken kan man med godkänd eftermonterad utrustning uppgradera en buss till en högre Euroklass.

4.10 Utsläpp av växthusgaser från vägtransportsektorn 2015 Busstrafikens andel av utsläpp av växthusgaser från vägtrafiken uppgår till ca 4 procent.63

Personbil64%Lätt lastbil

9%

Buss4%

Tung lastbil22%

Motorcykel och moped

1%

Utsläpp av växthusgaser från vägtransportsektorn 2015

61 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 2017-03-01. 62 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas 2017-03-01. 63 Trafikverkets rapport ”Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi” 2016-02-23.


45

4.11 Busstrafikens utsläpp av växthusgaser 1990-2015 Utsläppen av växthusgaser från busstrafiken har minskat med en fjärdedel sedan 1990.64 Andelen biodrivmedel inom vägtransportsektorn ökade från 11,7 procent 2014 till 14,2 procent 2015. Ökningen beror till största delen på ökad inblandning av biodiesel i diesel huvudsakligen i form av hydrerade växtoljor (HVO). Mängden HVO ökade under 2015 med 53 procent, samtidigt ökade också mängden RME med 14 procent. Det resulterade i att andelen biodiesel i diesel ökade från 14 procent till 19 procent. Mängden fordonsgas till personbilar och bussar ökade under 2015 med 2 procent. Mängden biogas ökade medan mängden naturgas65 minskade, vilket resulterade att andelen biogas i fordonsgasen ökade från 63 procent till 68 procent. Mängden etanol till bussar minskade jämfört med föregående år.

0,911,03

0,820,88

0,81 0,790,67

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Utsläpp av växthusgaser från busstrafiken 1990-2015, miljoner ton

64 Trafikverkets rapport ”Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi” 2016-02-23. 65 Naturgas är ett fossilt drivmedel.


46

5 Tillgänglighet

5.1 Antal/andel bussar med låggolv År 2017 var andelen bussar med låggolv inom den upphandlade kollektivtrafiken 80 procent eller 7 899 av totalt 9 928 bussar.66

61%66% 66%

72% 74%78% 80% 80%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Bussar med låggolv

5.2 Antal/andel bussar med ramp/lift År 2017 var andelen bussar med ramp eller lift inom den upphandlade kollektivtrafiken 92 procent eller 9 132 bussar.67

58%

73% 73%

86% 89% 91% 92% 92%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Bussar med ramp eller lift

66 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 2017-03-01. 67 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 2017-03-01.


47

5.3 Antal/andel bussar med rullstolsplats År 2017 var andelen bussar med rullstolsplats inom den upphandlade kollektivtrafiken cirka 93 procent eller 9 998 bussar.68

74%78%

84% 87%91% 93% 93% 93%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Bussar med rullstolsplats

Vidare är 81 procent av alla bussar inom den upphandlade trafiken utrustade med audiovisuellt utrop och 92 procent har barnvagnsplats.69

68 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 2017-03-01. 69 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 2017-03-01.


48

6 Trafiksäkerhet

6.1 Antal dödade och svårt skadade i vägtrafiken Den största trafikantgruppen bland de omkomna var bilister (151 omkomna), följt av motorcyklister (36 omkomna) och gående (42 omkomna). Under 2016 omkom en person i buss (en passagerare). Under hela perioden 1985–2016 omkom 96 personer i buss, vilket ger ett genomsnitt på 3 personer per år.70

Personbil51,1%

Lastbil4,4%

Buss0,4%

MC13,3%

Moped 3,0%

Cykel 8,1%

Fotgängare 15,6%

Övriga trafikelement4,1%

Antal dödade personer vid vägtrafikolyckor år 2016

70 Trafikanalys statistikrapport (2017:22) ”Vägtrafikskador 2016” (2017-04-26).


49

Antal dödade personer och svårt skadade personer samt antal trafikelement vid polisrapporterade vägtrafikolyckor med dödlig eller svår personskada efter trafikmiljö under år 2016.71

Trafikelement Antal dödade personer Antal dödade och svårt skadade personer

Personbil 138 1 504Personbil med släp el. husvagn - 4Tung lastbil 2 15Tung lastbil med släp 4 26Lätt lastbil eller husbil 6 80Lätt lastbil med släp - 1Lastbil (okänd viktklass) - 5Buss, ev. med släp 1 18Tung MC, ev. med sidovagn 29 245Lätt MC 1 6MC (okänd viktklass) 6 25Okänt motorfordon - -

Moped klass 1 2 71Moped klass 2 3 31Moped (okänd klass) 3 27Cykel 22 237Fotgängare 42 273Övriga trafikelement 11 49Totalt: 270 2 617

Trafikelement Antal dödade personer Antal svårt skadade personerBuss singel - 8Personbil – buss 4 13Lastbil – buss - 2Buss – buss - -Buss – motorcykel - 3Buss – moped - 2Buss – cykel 1 7Buss – gående 2 9Buss – djur - -Buss – traktor - -Buss – övrigt - -Totalt: 7 44

71 Trafikanalys statistikrapport (2017:22) ”Vägtrafikskador 2016” (2017-04-26).


50

6.2 Antal dödade och svårt skadade i buss Under år 2016 omkom en person i buss vid trafikolycka. Trenden med antalet svårt skadade och dödade i buss är nedåtgående samtidigt som busstrafiken har ökat. Dödsfallen och huvuddelen av olyckor med svårt skadade ägde rum utanför tätbebyggt område.72

104 1

116

1 0 2 2 2 1 2 0 1

55

3529

52

2917 14

3525 27

21 18 20 18

0102030405060708090

100

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Anta

l

Antal dödade och svårt skadade i buss vid olyckor 2003-2016

Dödade

Svårt skadade

6.3 Antal dödade och svårt skadade med buss inblandad Under år 2016 omkom 7 personer i olyckor samband med buss inblandad.73 44 personer skadades svårt i olyckor med buss inblandad.

13

36

15 13 17 16 19 18 11 11 4 7

118128

8977 78

107

8366 67

40 43 44

020406080

100120140160180200

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Anta

l

Antal dödade och svårt skadade i olyckor med buss inblandad 2005-2016

Dödade

Svårt skadade

72 Trafikanalys statistikrapport (2017:22) ”Vägtrafikskador 2016” (2017-04-26). 73 Trafikanalys statistikrapport (2017:22) ”Vägtrafikskador 2016” (2017-04-26).


51

6.4 Antal dödade och svårt skadade per miljarder personkilometer

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antal döda 0,2 2,0 1,0 0,2 0,0 0,3 0,3 0,3 0,2 0,3 0,0 0,2

Svårt skadade 5,7 9,5 5,0 2,8 2,3 5,8 4,0 4,3 3,2 2,8 3,1 2,8

0,2

2,01,0

0,2 0,0 0,3 0,3 0,3 0,2 0,3 0,0 0,2

5,7

9,5

5,0

2,82,3

5,8

4,0 4,33,2 2,8 3,1 2,8

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

Anta

l per

milj

ard

pers

onkm

Antal döda och svårt skadade per miljarder personkilometer i buss under åren 2005 - 2016

6.5 Godkända bussar vid Bilprovningens kontrollbesiktning Utav 15 649 förrättningar, besiktigade bussar över 3,5 ton år 2016 godkändes 68 procent. Antalet underkända bussar med krav på efterkontroll var 3 579 eller 23 procent.74

51%44%

49% 49% 48% 46% 47%51% 55% 56% 56%

59%

62% 64%67% 68%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Proc

ent

Andel godkända bussar (> 3,5 ton) vid kontrollbesiktning 2001-2016

74 Transportstyrelsens statistik.


52

6.6 Antal bränder i buss En sannolik orsak till bränder i bussar är ökande krav på bussarnas minskade miljörelaterade utsläpp och bullernivåer, vilka resulterat i högre motortemperaturer då bussarnas motorrum isolerats mer i syfte att dämpa bullernivåerna.75 Bussbranschen drev därför tillsammans med försäkringsbranschen krav på obligatorisk brandskyddskontroll vid besiktningen, vilket infördes 2002. Från 2004 infördes även krav på sprinklersystem i motorrummet som villkor för att kunna brandförsäkra bussar över 10 ton. Under de senaste åren har antalet bussbränder minskat.

Antalet bussbränder ska ses i relation till det ökande bussresandet. Sedan 1998 har antalet utbudskilometer inom busstrafiken ökat med 24 procent, antalet personkilometer med 70 procent och antalet resor med buss med 18 procent. Den genomsnittliga körsträckan (5 604 mil) med en buss ökade under samma period med sex procent. Bussarna utnyttjas mer, rullar längre och det är fler som reser med buss jämfört med slutet av 1990-talet. Risken att skadas av bussbrand är mycket liten. År 1976 var det senast någon dog till följd av brand i buss i Sverige.76

68 65 64

83

105

121 123

139

125131

162

137 139

153141

147

123 122

10192

105

139

116 114119

111

99

86 82

66

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Anta

l bus

sbrä

nder

Antal inrapporterade bussbränder 1996 - 2015

Vid en närmare granskning av MSB:s statistik från 2005-2014 visar det sig att närmare en tredjedel av insatserna felaktigt klassats som bussbränder och inte rörde yrkesmässig busstrafik. De blåa staplarna visar det egentliga antalet bussbränder i yrkesmässig busstrafik.

75 Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts rapport ”Fire Safety in Buses – WP1 report: Bus and Coach fires in Sweden och Norway, SP Report 2006:59. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps IDA-portal, http://ida.msb.se. 76 Se Sveriges Bussföretags rapport ”Bussar och brandsäkerhet” (2016), www.sverigesbussforetag.se.

http://ida.msb.se/



53

6.7 Antal/andel bussar med brandsläckning i motorrum År 2017 var andelen bussar med brandsläckning i motorrum inom den upphandlade kollektivtrafiken 93 procent eller 9 306 av totalt 9 998 bussar.77

51%

62%70%

80%86%

90% 93% 93%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Bussar med brandsläckning i motorrum

6.8 Antal/andel bussar med bälten År 2017 var andelen bussar med bälten inom den upphandlade kollektivtrafiken 67 procent eller 6 668 av totalt 9 998 bussar.78 Varav 1 245 bussar har tvåpunktsbälten och 5 423 bussar har trepunktsbälten. Endast bussar i Klass II, Klass III och Klass B ingår i nyckeltalet.79

Har ej33%

2-punktsbälte13%

3-punktsbälte54%

77 Frida miljö- och fordonsdatabas, 2017-03-01. 78 Frida miljö- och fordonsdatabas, 2017-03-01. 79 Buss klass 1: gjord för stadstrafik, har ej bälteskrav och tillåter stående. Buss klass 2: regionaltrafik (inomlänstrafik) Har bälteskrav men tillåter stående. Buss klass 3: ”turistbuss” eller långväga busstrafik HAR bälteskrav och tillåter inte stående. Buss klass B är inte utformade för befordran av ståplatspassagerare. Ett fordon i denna klass saknar utrymme för ståplatspassagerare.


54

6.9 Antal/andel bussar med alkolås År 2017 var andelen bussar med alkolås inom den upphandlande kollektivtrafiken cirka 95 procent eller 9 429 av totalt 9 998.80 Dessutom tillkommer 303 så kallade alkoskåp.

35%

48%

59%

79%

91% 94% 95% 95%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Bussar utrustade med alkolås

6.10 Antal/andel bussar med kameraövervakning År 2017 var andelen bussar med kameraövervakning (trygghet) inom den upphandlande kollektivtrafiken 62 procent eller 6 168 av totalt 9 998.81

34%41% 41%

49%56% 58%

62% 62%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Bussar med kameraövervakning

80 Frida miljö- och fordonsdatabas, 2017-03-01. 81 Frida miljö- och fordonsdatabas, 2017-03-01.


55

7 Bussföretagen

7.1 Inledning Uppgifterna om bussföretagen har inhämtats från dels officiella statistikkällor, som exempelvis SCB:s statistikdatabas och Trafikanalys rapporter, och dels genom en analys av bussföretagens årsredovisningar (2001, 2005 och 2008-2015), som utförts av Bisnode under mars 2017 på uppdrag av Sveriges Bussföretag.

Analysen av företagens ekonomi utgår från att bussbranschen definieras enligt följande SNI koder: Företag inom SNI 49311 (Linjebussverksamhet) och 49390 (Annan landtransport av passagerare) med minst en buss. Ett urval av företag inom SNI 49320 (Taxitrafik), för mindre företag gäller minst 0,5 bussar/anställd. Ett urval av företag inom SNI 49319 (Övrig kollektivtrafik). Samt ett antal aktiebolag inom SNI koderna 79120 (Researrangemang), 79110 (Resebyråverksamhet), 52 219 (Övriga stödtjänster till landtransport) och 49 410 (Vägtransport, godstrafik) med minst en buss.

Bussföretagens ekonomiska utveckling utifrån årsredovisningarna 2001, 2005, 2008-2015 har analyserats. För analysen av bussföretagens utveckling har Simpler-modellen använts som är en metod för att beskriva lönsamhet utifrån hur effektivt företagen skapar sitt förädlingsvärde. Förädlingsvärdet kan enkelt beskrivas som försäljning minskat med inköp samt avskrivningar. Kostnaderna som krävs för att skapa förädlingsvärdet är personalkostnader samt kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna består dels av kostnader för lånat kapital (ränta) och dels av kostnader för det egna kapitalet (genomsnittlig ersättning till aktieägare). Vi använder en för svenskt näringsliv genomsnittlig (medel) avkastning till aktieägarna vilket ger ett benchmark mot hela näringslivet.

Genom att ställa personalkostnader och kapitalkostnader (förädlingskostnader) mot förädlingsvärdet skapas Simpler- index. Om förädlingskostandera är större än förädlingsvärdet erhålls ett Simpler-index som är större än ett (>1) och innebär låg lönsamhet och skulle kunna innebär att bolaget går med förlust, dvs. att intäkterna inte ens täcker personalkostnaderna. Detta är i längden en ohållbar situation, vilket antingen leder till omstrukturering av företagets verksamhet eller kräver tillskott från aktieägarna. Om det omvända gäller, att förädlingskostnaderna är lägre än förädlingsvärdet erhålls ett Simpler-index mindre än ett (<1) vilket innebär hög lönsamhet. Om förädlingskostnader och förädlingsvärdet är lika stora fås ett index som är lika med ett, vilket innebär att företaget kan betala personalkostnader, lånekostnader samt ge en genomsnittlig avkastning till sina aktieägare.

För att åskådliggöra lönsamheten och tillväxten för ett företag eller en bransch sätts Simpler-index (lönsamhet) på y-axeln och tillväxten i förädlingsvärde på x-axeln (se grafen nedan till höger) och företaget eller branschens storleks visar förädlingsvärdets storlek. Om företaget eller branschen har god lönsamhet och växer i förädlingsvärde kommer det att positioneras i den översta högra kvadranten (grönt område). Om företaget har svag lönsamhet och negativ tillväxt i förädlingsvärde befinner vi oss i den nedersta vänstra kvadranten i grafen. Det finns även situationer där företaget kan ha god lönsamhet men ingen tillväxt (översta vänstra kvadranten) samt svag lönsamhet men tillväxt (nedersta högra kvadranten).


56

7.2 Bussbranschens utveckling 2001, 2005 och 2008-2015 Bussbranschen 2015 utgjordes av bland annat 549 aktiebolag med 27 758 anställda.

Effektiviteten inom bussbranschen har förbättrats från år 2001 fram till 2015. Åren 2009, 2014 och 2015 är de första åren under 2000-talet som bussbranschen ligger under linjen (Simpler-index 1,0), dvs. branschen har en något bättre genomsnittlig avkastning än som för svenskt näringsliv. Omsättningen och förädlingsvärdena har nästan tredubblats under perioden 2001-2015. Bussbranschen 2001 2005 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015Förädlingsvärde (FV) 5 359 350 7 440 584 9 742 200 10 474 698 10 346 881 10 587 414 11 594 699 12 121 757 12 915 760 14 278 496Omsättning 11 971 299 17 229 485 22 072 278 22 682 885 23 531 716 24 833 115 26 715 354 28 111 005 29 035 725 31 329 717Inköp Varor/Tjänster 6 611 948 17 134 787 12 330 078 12 208 187 13 310 486 14 335 658 15 180 886 16 048 089 16 179 893 17 202 998Förädlingsgrad 44,8% 43,2% 44,1% 46,2% 44,0% 42,6% 43,4% 43,1% 44,5% 45,6%Personalkostnad (PK) 5 473 342 7 345 887 9 051 472 9 371 266 9 786 764 10 227 197 10 995 168 11 650 102 11 905 782 12 907 268Kapitalkostnad (KK) 525 700 534 822 743 243 783 508 772 744 707 337 590 896 674 055 711 661 568 238Förädlingskostnad (FK) 5 999 042 534 822 9 794 715 10 154 774 10 559 508 10 934 535 11 586 064 12 324 157 12 617 443 13 475 506Personaleffektivitet 1,02 0,99 0,93 0,89 0,95 0,97 0,95 0,96 0,92 0,90Kapitaleffektivitet 0,10 0,07 0,08 0,07 0,07 0,07 0,05 0,06 0,06 0,04Simpler-index 1,12 1,06 1,01 0,97 1,02 1,03 1,00 1,02 0,98 0,94Värdeavstånd -639 692 -440 124 -52 526 319 942 -212 627 -347 121 8 634 -202 400 298 316 802 990Antal anställda 18 308 20 522 23 958 24 001 23 977 24 409 25 524 26 320 27 008 27 758Antal företag 405 573 592 602 614 576 562 549 548 549

7.3 Bussbranschens utveckling 2004-2015 Vinstmarginalen var år 2015 4,5 procent och soliditeten 28,4 procent. Bussbranschen 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015Förädlingsvärde (FV) 7 040 698 7 391 408 8 159 457 8 911 768 9 742 200 10 474 698 10 346 881 10 587 414 11 594 699 12 121 757 12 915 760 14 278 496Omsättning 15 978 897 17 033 150 18 772 928 20 270 794 22 072 278 22 682 885 23 531 716 24 833 115 26 715 354 28 111 005 29 035 725 31 329 717Nettoomsättning 15 685 811 16 702 655 18 389 516 19 842 223 21 698 087 22 182 624 23 073 451 24 276 695 26 126 436 27 563 035 28 517 410 30 777 750Inköp Varor/Tjänster 8 938 199 9 641 741 10 613 471 11 359 026 12 428 117 12 738 412 13 310 486 14 335 658 15 180 886 16 048 089 16 179 893 17 202 998Förädlingsgrad 44,1% 43,4% 43,5% 44,0% 44,1% 46,2% 44,0% 42,6% 43,4% 43,1% 44,5% 45,6%Personalkostnad (PK) 7 003 623 7 302 828 7 742 402 8 359 807 9 051 472 9 371 266 9 786 764 10 227 197 10 995 168 11 650 102 11 905 782 12 907 268Kapitalkostnad (KK) 560 102 529 411 585 658 649 234 743 249 783 486 772 744 707 337 590 896 674 055 711 661 568 238Förädlingskostnad (FK) 7 563 726 7 832 238 8 328 060 9 009 041 9 794 721 10 154 752 10 559 508 10 934 535 11 586 064 12 324 157 12 617 443 13 475 506Personaleffektivitet 0,99 0,99 0,95 0,94 0,93 0,89 0,95 0,97 0,95 0,96 0,92 0,90Kapitaleffektivitet 0,08 0,07 0,07 0,07 0,08 0,07 0,07 0,07 0,05 0,06 0,06 0,04Simpler-index 1,07 1,06 1,02 1,01 1,01 0,97 1,02 1,03 1,00 1,02 0,98 0,94Värdeavstånd -523022 -440830 -168611 -97276 -52521 319946 -212627 -347121 8634 -202400 298316 802990Antal anställda 20 174 20 392 21 294 22 816 23 954 24 000 23 977 24 409 25 524 26 320 27 008 27 758Antal företag 531 545 560 577 592 602 614 576 562 549 548 549Bussar 0 0 0 0 0 0 12 785 13 316 13 920 14 011 13 796 13 898Vinstmarginal 0,2% 0,5% 2,3% 2,8% 3,2% 5,0% 2,4% 1,5% 2,3% 1,7% 3,5% 4,5%Soliditet 21,4% 22,1% 22,1% 21,7% 22,4% 28,2% 25,4% 23,3% 22,7% 21,9% 26,9% 28,4%Resefin -209 222 -119 168 224 951 292 209 277 249 841 944 358 355 67 976 243 470 136 854 733 649 1 156 210 Under perioden 2008-2015 har tillväxt i förädlingsvärde varit 24 (35) procent, antalet anställda ökat med 10 (10) procent och antalet företag minskat med 7 (+49) procent. (Siffrorna i parantes avser Sveriges näringslivs genomsnittliga avkastning.)


57

7.4 Busstrafikföretagens omsättning År 2015 var bussföretagens omsättning i Sverige 30,6 miljarder kronor.82

0

5 000 000

10 000 000

15 000 000

20 000 000

25 000 000

30 000 000

35 000 000

40 000 000

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Busstrafikföretagens omsättning 2004-2015 (tkr)

0

5 000 000

10 000 000

15 000 000

20 000 000

25 000 000

30 000 000

35 000 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Bussbranschens nettoomsättning 2008 -2015 (tkr)

Turist-/beställningsbussföretag

Linjebussföretag

Bussbranschen

82 UC branschrapport Busstrafikföretag 2016:2.


58

7.5 Antal bussföretag Antalet bussföretag (även inklusive enskilda firmor och handelsbolag) har minskat med 106 bolag under perioden 2003-2016.83 Antalet aktiebolag har ökat från 531 till 547 (2003-2015). Enskilda firmor har sedan 2010 minskat från 235 till 222. Linjebussföretagen har blivit färre under perioden. Charterbussföretagen och bussföretag för fjärrtrafik ökade i antal fram till ca 2013, men har därefter minskat något.84

401303 297 281 270

480

591 632 613 604 605

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Anta

l bus

sför

etag

Antal bussföretag 2003-2016

Linjebussföretag Charterbussföretag

Antal enskilda firmor inom bussbranschen.85

83 Källa: SCB:s statistikdatabas 2016-02-12. Företag (FDB) efter näringsgren SNI 2007. SNI kod 49.311 linjebussföretag och 49.390 charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik. Ett företag kan bedriva både linjebuss- och charterbussverksamhet. 84 Siffrorna över antalet bussföretag kan variera, beroende på skilda definitioner hos olika källor, som SCB och UC. Osäkerheten i den tillgängliga statistiken beror bland annat på oklara gränser mot andra verksamheter, som till exempel taxi- och resebyråverksamhet samt mot regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) respektive mot andra transportslag. Flera av de större busstrafikföretagen har också spår- och båttrafik i sin verksamhet. 85 Avser enskilda firmor, ej aktiebolag, inom SNI-koder 49 311, 49390 och 49 319, exkl. Stockholmståg Kommanditbolag.

146127

140

69

114

69

235 240255

233 232 222

0

50

100

150

200

250

300

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal enskilda firmor och antalet anställda 2010-2015

Antal anställda Antal företag


59

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Enskilda firmors förädlingsvärde och omsättning 2010-2015 (tkr)

Förädlingsvärde Omsättning

7.6 Linjebuss- och turist-/beställningstrafikföretagen Utav de 270 linjebussföretagen hade 94 bolag inga anställda och sex bolag över 500 anställda.86

Linjebussföretag Antal bolag (2016) Antal anställda (2013)0 anställda 94 01-4 anställda 66 2045-9 anställda 34 25710-19 anställda 28 43620-49 anställda 17 53650-99 anställda 14 563100-199 anställda 9 1 996200-499 anställda 2 658500+ anställda 6 15 840Totalt: 270 19 580

Utav de 605 charterbussföretagen, bussföretag för fjärrtrafik, fanns 309 företag utan anställda, och 7 bolag med över 100 anställda.

Charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik Antal bolag (2016) Antal anställda (2013)0 anställda 309 01-4 anställda 127 3025-9 anställda 61 40110-19 anställda 54 86020-49 anställda 37 88350-99 anställda 10 748100-199 anställda 4 453200-499 anställda 3 592500+ anställda 0 0Totalt: 605 4 239

86 SCB:s statistikdatabaser 2017-03-01.


60

År 2015 hade linjebussföretagen en nettoomsättning på drygt 18,4 miljarder kronor samt turist- och beställningsbusstrafikföretagen (charterbussföretagen) en nettoomsättning på cirka 4,4 miljarder kronor. Det är endast turist- och beställningsbusstrafikföretag som har minst en buss som ingår i denna kategori. Resultatet efter finansnetto uppgick år 2015 till 619 904 tkr för linjebussföretagen och till 217 270 tkr för turist- och beställningsbussföretagen.

0

2 000 000

4 000 000

6 000 000

8 000 000

10 000 000

12 000 000

14 000 000

16 000 000

18 000 000

20 000 000

2 008 2 009 2 010 2 011 2 012 2 013 2 014 2 015

Nettoomsättning utveckling 2008-2015 (tkr)

Linjebussföretag

Turist-/beställningsbussföretag

5,7%

5,0%4,6% 4,4%

5,6%6,1%

2,8%

6,6%

2,3%

1,2%

1,8%

0,5%

2,8%

4,0%

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

7,0%

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Vinstmarginal 2008-2015

Turist-/beställningsbussföretag Linjebussföretag


61

25,8%28,3%

26,6%28,0%

30,6% 31,5% 32,3%

21,6% 22,1% 20,8%17,9%

24,6% 25,7%

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Soliditet 2008-2015


290 304 320 325 325 316 315

179 179 184 177 179 169 168 167

0

50

100

150

200

250

300

350

400

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal företag 2008-2015



62

2 347 2 718 2 632 2 548 2 520 2 723

7 0087 477 7 541 7 891 7 837 7 787

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal bussar 2010-2015


Precis som hela bussbranschen växer turist- och beställningstrafiken i förädlingsvärde och är lönsamma 2015. Lönsamheten för turist- och beställningstrafiken är något bättre än för linjebussföretagen.


63

7.7 Busstrafikföretagens resultat efter finansnetto Busstrafikföretagens resultat efter finansnetto under perioden 2004-2015.

-400 000

-200 000

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

1 400 000

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Busstrafikföretagens resultat efter finansnetto 2004-2015 (tkr)

7.8 Busstrafikföretagens vinstmarginal Den stora avvikelsen i vinstmarginalen 2009 beror på den reavinst som uppstod vid People Travel Group försäljning av dotterbolaget FAC Flygbussarna Airport Coaches AB till Veolia Transport Sverige AB (idag Transdev AB). Utan detta företag är vinstmarginalen för bussbranschen 3,2 procent 2009. Denna försäljning påverkar även avvikelsen för soliditeten för 2009 och utan People Travel Group är soliditeten 27, 5 procent (se avsnitt 7.9).

0,2%0,5%

2,3%2,8%

3,2%

5,0%

2,4%

1,5%

2,3%

1,7%

3,5%

4,5%

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Busstrafikföretagens vinstmarginal 2004-2015


64

7.9 Busstrafikföretagens soliditet

21,4% 22,1% 22,1% 21,7% 22,4%

28,2%25,4%

23,3% 22,7% 21,9%

26,9%28,4%

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Busstrafikföretagens soliditet 2004-2015

7.10 Bussbranschens omsättning och förädlingsvärde

0

5 000 000

10 000 000

15 000 000

20 000 000

25 000 000

30 000 000

35 000 000

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Bussbranschens omsättning och förädlingsvärde 2004-2015 (tkr)

Förädlingsvärde

Omsättning


65

7.11 Antal anställda och företag inom bussbranschen 2004-2014

0

100

200

300

400

500

600

700

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Anta

l Ans

tälld

a

Anta

l för

etag

Bussbranschen antal anställda och företag 2004-2015

Antal anställda

Antal företag

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antalet anställda 2008-2015

Utländska Offentliga

Utländska Privata

Svenska Offentliga

Svenska Privata


66

7.12 Bussbranschens förädlingsvärde och personalkostnader

0

2 000 000

4 000 000

6 000 000

8 000 000

10 000 000

12 000 000

14 000 000

16 000 000

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Bussbranschens förädlingsvärde och personalkostnader 2004-2015 (tkr)

Förädlingsvärde

Personalkostnader

Utvecklingen av förädlingsvärde inom bussbranschen 2008-2015.

0

600 000

1 200 000

1 800 000

2 400 000

3 000 000

3 600 000

4 200 000

4 800 000

5 400 000

6 000 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Förädlingsvärde 2008-2015


Utländska Privata

Svenska Offentliga

Svenska Privata

349 362 383 391 407436 432 434 454 461 478

514

0

100

200

300

400

500

600

700

800

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Bussbranschens förädlingsvärde/anställd 2004-2015 (tkr)

FV/anställd


67

7.13 Produktivitetsutvecklingen inom bussbranschen Produktiviteten mäts som förädlingsvärde per anställd i tkr (löpande priser). Bilden visar hur mycket förädlingsvärde varje heltidstjänst skapar, dock inte hur effektivt denna skapas. Produktivitetsutvecklingen är god inom bussbranschen och är i snitt på ca 515 000 kronor per anställd. Detta kan jämföras med besöksnäringen där värdet är ca 350 000 kronor per anställd och industrin ca 800 000 kronor.

350

400

450

500

550

600

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Produktivitetsutvecklingen 2008-2015 (tkr)

Svenska Privata


Utländska Privata

Svenska Offentliga

7.14 Bussbranschen utifrån företagsstorlek

Bussbranschen 0-9 anst. 10-50 51-100 101-500 >500 Totalt:Förädlingsvärde (FV) 649 772 1 357 166 929 205 2 917 929 8 424 424 14 278 496Omsättning 3 150 444 4 210 029 1 966 841 6 460 201 15 542 202 31 329 717Inköp Varor/Tjänster 2 511 891 2 861 040 1 039 107 3 543 912 7 247 048 17 202 998Förädlingsgrad 21% 32% 47% 45% 54%Personalkostnad (PK) 530 374 1 139 755 762 781 2 592 208 7 882 150 12 907 268Kapitalkostnad (KK) 84 532 110 434 47 917 138 664 186 691 568 238Förädlingskostnad (FK) 614 906 1 250 189 810 698 2 730 872 8 068 840 13 475 506Personaleffektivitet 0,82 0,84 0,82 0,89 0,94Kapitaleffektivitet 0,13 0,08 0,05 0,05 0,02Simpler-index 0,95 0,92 0,87 0,94 0,96Värdeavstånd 34 866 106 977 118 507 187 057 355 583 802 990Antal anställda 1 293 2 597 1 739 5 465 16 664 27 758Antal företag 357 136 25 25 6 549Andel av total antal anställda 5% 9% 6% 20% 60%


68

7.15 Antal anställda i olika storleksklasser inom bussbranschen 2015 I en jämförelse med övrigt näringsliv är hela 60 procent av alla sysselsatte inom bussbranschen anställda av sex företag med fler 500 anställda.

21%23%

9%

18%

29%

5%

9%

6%

20%

60%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

0-9 anställda 10-50 51-100 101-500 >500

% a

v to

talt

anta

l sys

sels

atta

Antal anställda i olika storleksklasser

Sverige 2015 Bussbranschen 2015

Bussföretagen med 51 - 500 anställda har snabbast tillväxt i förädlingsvärde 2008-2015.


69

7.16 Tillväxt i företag och anställda 2008-2015 Antalet anställda växer för alla ägandeformer. De utländska offentliga företagen växer snabbast i anställda följt av de svenska offentliga.

7.17 Tillväxt i förädlingsvärde och anställda 2008-2014 Bussbranschen växer i förädlingsvärde oavsett ägandeform. De privata företagen, både svenska och utländska har bättre lönsamhet än de offentligt ägda.


70

7.18 De 30 största bussbolagen (nettoomsättning) 2015 Det 30 största bussföretagen (koncernmodern) 2015, sorterat efter nettoomsättning:

Bussföretag (Koncernmoder) FV Nettoomsättning Resefin Vinstmarginal Soliditet Anställda Antal Bussar FöretagsnamnNobina AB (publ) 3 259 212 5 883 623 389 530 6,7% 25,9% 5 968 2 293 -Keolis SA 2 424 834 4 142 178 100 627 2,8% 33,0% 5 039 1 667 Keolis Sverige ABDeutsche Bahn AG 1 193 625 2 455 097 -179 767 -6,1% 17,2% 2 714 838 Arriva Sverige AktiebolagTransdev Group SA 1 135 321 2 173 558 112 467 5,9% 12,4% 1 883 817 -NSB AS 584 530 1 449 616 52 153 5,0% 20,1% 902 626 -Mekka Traffic AB 613 474 1 245 169 122 488 11,0% 23,8% 1 100 867 Bergkvara Buss ABBuss i Väst AB 18 038 1 096 368 6 708 0,6% 15,7% 13 56 -Björks & Byberg AB 356 782 1 009 822 18 307 2,5% 22,9% 754 446 -SAMBUS AB 6 705 876 694 5 413 0,6% 22,9% 2 1 SAMBUS AktiebolagVästmanlands Läns Landsting 238 215 440 207 12 365 3,6% 25,9% 482 167 AB Västerås LokaltrafikUppsala Läns Landsting 242 993 410 379 6 953 2,9% 44,6% 446 196 Gamla Uppsala Buss ABSandarna Transporter AB 217 720 344 597 14 424 4,4% 24,9% 578 127 -Söne Buss AB 152 961 298 954 12 914 4,8% 28,1% 329 202 -Smolandia AB 125 490 280 815 11 086 4,8% 47,8% 193 150 -Byberg & Nordins Busstrafik AB 126 687 277 335 25 938 10,3% 38,6% 182 138 Byberg & Nordins Busstrafik ABKarlssonbuss i Vaggeryd AB 116 432 235 410 29 117 13,3% 26,1% 195 160 -Mohlin Holding AB 83 170 174 749 3 678 3,8% 13,9% 130 91 Mohlins Bussar ABSkellefteå Kommun 91 456 169 897 2 023 2,0% 43,5% 188 127 Skelleftebuss AktiebolagSverige Resor Krister Engdahl AB 90 083 168 323 9 998 6,9% 27,7% 187 136 -Borås Kommun 105 756 167 397 20 288 12,4% 63,3% 198 61 Borås Lokaltrafik AktiebolagGöteborgs Kommun 73 696 163 476 4 856 3,0% 64,1% 146 69 GS Buss ABUddevalla Kommun 74 675 158 026 -5 092 -2,6% 25,8% 163 104 Uddevalla Omnibus AktiebolagBorås Handel & Konsult AB 48 136 128 937 8 034 10,8% 9,3% 84 91 -Ramsell Holding AB 62 301 128 901 6 200 6,3% 12,7% 146 98 Västanhede Trafik AktiebolagLuleå Kommun 62 762 125 439 -4 543 -2,9% 34,8% 146 67 Luleå Lokaltrafik AktiebolagNilsbuss AB 58 293 123 118 9 723 9,0% 31,3% 137 86 -StångåBuss Transport AB 62 268 122 744 6 267 6,9% 27,3% 188 79 StångåBuss Trafik AktiebolagSvenska American Motors Sam-Ser 42 449 106 556 7 221 7,6% 30,2% 76 28 Westin Buss Stockholm ABCeris Resor AB 42 354 92 919 3 489 4,8% 15,2% 123 54 Ceris Resor AktiebolagRingarums Busstrafik AB 35 919 86 647 183 2,1% 26,2% 92 38 -S:a 24 536 951 22 784 9 880

Flertalet av företagen i branschen växer i förädlingsvärde och är lönsamma. Nobina och Keolis växer och är lönsamma. Arriva växer i förädlingsvärde men har något svag lönsamhet 2015. Transdev minskar i förädlingsvärde men har god lönsamhet.


71

Övriga stora aktörer (ej Nobina, Keolis, Arriva och Transdev) är Bergkvara, Merrresor, Nettbuss, Sandarna, Västerås Lokaltrafik och Gamla Uppsala buss. Samtliga dessa företag växer och är lönsamma, utom Gamla Uppsala buss.

7.19 Samverkansbolag (antal anställda, bussar och företag)

Samverkansbolag Förädlingsvärde Anställda Bussar FöretagSambus 665 100 1 322 679 21Buss i Väst 519 756 1 059 694 31Centrala Buss i Norrbotten 243 040 459 300 19Centrala Buss i Jämtland/Härjedalen 186 462 312 236 9Förenade Buss i Värmland 85 087 168 156 13Busspoolen Västerbotten 76 781 160 125 20GotlandsBuss 51 793 89 87 12Mittbuss 16 360 24 28 5

Together (där flera av samverkansbolagen ingår) 1 692 201 3 308 2 038 104


72

Alla samverkansbolag, utom Busspolen Västerbotten, har god lönsamhet- Lönsamheten för Mittbuss är mycket god. Centrala Buss i Jämtland och Sambus har mycket god tillväxt i förädlingsvärde.

Centrala Buss i Jämtland, Gotlands Buss och Sambus har mycket god tillväxt i anställda. Busspolen Västerbotten och Förenade Buss i Värmland minskar antalet anställda.


73

7.20 Offentligt ägda bussföretag och antal bussar i trafik Antalet bussar som ägs av offentligt ägda bussföretag uppgår till 4 716, vilket utgör 32 procent av det totala antalet bussar i Sverige.87 De kommunalt ägda bussbolagen har 791 bussar eller 5 procent av det totala antalet bussar i Sverige.

7.21 Översikt trafikföretag och övriga bussbolag Trafikanalys har i en studie jämfört de olika delbranscherna inom transportbranschen och däribland bussbranschen88 Nedanstående siffror avser år 2015.

Bussbolag: Operatörer Övrig buss S:aAntal företag: AB 40 636 676

HB,KB,EF 0 56 56Enskilda firmor 0 234 234Anställda 23 689 7 423 31 112Nettoomsättning (mkr) 25 711 10 644 36 355Bussar 8 337 5 051 13 388Soliditet 27,0% 23,0%Avkastn. tot kapital 7,1% 6,2%Rörelsemarginal 2,8% 5,1%Förädlingsvärde per anställd 556 628

Svenska företag: Antal företag 34 631 665Anställda 10 843 6 942 17785Nettoomsättning (mkr) 12 665 9 780 22445Soliditet 32,0%Avkastn. tot kapital 10,1%Rörelsemarginal 4,2%Förädlingsvärde per anställd 555

Utlandsägda företag: Antal bolag 6 5 11Anställda 12 846 481 13327Nettoomsättning (mkr) 13 046 864 13910Soliditet 20,0%Avkastn. tot kapital 3,6%Rörelsemarginal 1,4%Förädlingsvärde per anställd 557

87 Sveriges Bussföretags databaser. 88 Trafikanalys rapport ” Transportbranschens ekonomi 1997–2015” (Statistik 2016:37, 2016-12-19). Trafikföretagen har definierats genom att först identifiera företag med 10 bussar eller mer inom de aktuella SNI-koderna.


74

7.22 Bussbranschen per län 2015 Bussbranschens konkurrenskraft per län 2015.

Län Förädlingsvärde Omsättning Simpler-index Anställda Företag Bussar

Stockholms län 3 999 778 7 667 869 0,99 8 117 52 2 847Västra Götalands län 2 443 373 6 056 970 0,94 4 736 88 2 402Skåne län 1 603 766 3 172 314 0,91 2 936 54 1 532Uppsala län 646 378 1 298 703 0,95 1 201 19 621Östergötlands län 565 446 1 176 268 0,94 1 089 48 602Jönköpings län 538 847 1 179 512 0,97 1 065 49 637Kalmar län 468 548 929 182 0,89 897 26 513Västmanlands län 437 669 1 754 889 0,94 883 13 368Dalarnas län 410 573 794 413 0,94 864 21 412Värmlands län 385 491 851 358 0,88 690 35 416Gävleborgs län 346 082 842 336 0,96 631 20 412Hallands län 344 169 720 286 0,97 680 26 382Örebro län 325 192 665 117 0,91 706 27 417Västernorrlands län 298 248 863 679 0,90 546 19 338Södermanlands län 288 306 571 882 0,85 499 13 269Västerbottens län 281 416 631 319 0,98 559 30 400Norrbottens län 259 407 551 331 0,97 508 28 431Kronobergs län 232 450 480 622 0,88 443 24 339Blekinge län 176 546 368 789 0,86 320 8 262Jämtlands län 175 292 577 843 0,90 297 25 212Gotlands län 51 518 175 035 0,92 91 14 86


75

Förändring 2014-2015 Förädlingsvärde (FV) Anställda FöretagStockholms län 407 290 31 -1Skåne län 254 774 192 -2Västra Götalands län 243 550 207 -2Östergötlands län 91 841 85 2Jönköpings län 91 014 167 1Västernorrlands län 74 952 89 -2Västmanlands län 69 265 89 1Uppsala län 62 623 54 0Värmlands län 50 853 28 2Kalmar län 38 061 14 1Södermanlands län 34 179 18 1Örebro län 22 117 52 2Hallands län 15 823 2 2Gotlands län 7 060 13 2Kronobergs län 5 427 -7 0Norrbottens län 4 425 13 -3Gävleborgs län -733 -8 -1Blekinge län -1 132 -10 0Jämtlands län -18 262 -43 2Dalarnas län -23 141 -71 -1Västerbottens län -67 249 -165 0

Bussbranschen har god lönsamhet i alla län 2015. De största länen i förädlingsvärde för bussbranschen är Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne. Branschen växer snabbare i förädlingsvärde än Sverige och har god lönsamhet här. Andra län där branschen har god tillväxt jämfört med Sverige är Västmanlands län, Blekinge, Värmland, Kalmar, Jönköping och Dalarna. Gävleborg och Västerbottens län tappar i förädlingsvärde.


76

Företagstillväxten för Bussbranschen är låg jämfört med övriga svenska näringslivet. Bussbranschen växer generellt i anställda i de största länen, men har svag eller ingen företagstillväxt. De anställda i branschen i Västmanlands län växer med mycket snabb takt vilket påverkas av AB Västerås lokaltrafik som utökar sin verksamhet. Gävleborg, Västerbotten, Halland, Södermanland, Jämtland och Norrbottens län tappar anställda.

7.23 Effektiviteten inom kollektivtrafikbranschen 2008-2015 I en jämförelse mellan branscherna inom kollektivtrafiken har tillväxten i förädlingsvärde 2008-2015 varit högst inom bussbranschen.

0

2 000 000

4 000 000

6 000 000

8 000 000

10 000 000

12 000 000

14 000 000

16 000 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Tillväxt i förädlingsvärde 2008-2015

Bussbranschen

Taxitrafik

Tågtrafik

Flygtrafik


77

-40%

-30%

-20%

-10%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Tillväxt i förädlingsvärde 2008 - 2015

Bussbranschen Taxitrafik Tågtrafik Flygtrafik

All persontrafik har god lönsamhet 2015. Buss- och taxibranschen har snabbast tillväxt i förädlingsvärde och växer snabbare än genomsnittligt svenskt näringsliv.


78

Tillväxten i anställda för bussbranschen och taxibranschen är snabbare än tillväxten för svenskt näringsliv. Flyg- och tågtrafik har ingen respektive svag tillväxt i anställda. Tågtrafiken har snabbare företagstillväxt än svenskt näringsliv. Antalet aktörer ökar från 14 till 23 företag. Två av de större företagen som inte fanns 2008 är Botniatåg AB och DSB Uppland AB.

I en jämförelse mellan branscherna inom kollektivtrafiken var produktiviteten år 2015 högst inom flyg- och tågbranschen.

300

400

500

600

700

800

900

1 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Produktivitetsutveckling 2008-2015 (förädlingsvärde per anställd tkr)

Bussbranschen

Taxitrafik

Tågtrafik

Flygtrafik

Detaljhandel

Tillverkande sektorn


79

-50%

-40%

-30%

-20%

-10%

0%

10%

20%

30%

40%

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Tillväxt i anställda 2008 - 2015

Bussbranschen Taxitrafik Tågtrafik Flygtrafik

7.24 Jämförelser mellan olika transportslag inom kollektivtrafiken

Buss45%

Taxi 15%

Tåg 15%

Flyg25%

Omsättning 2015


80

Buss; 549; 18%

Taxi ; 2 358; 76%

Tåg ; 23;0,3%

Flyg; 167; 5% Antal företag 2015

Buss56%

Taxi 26%

Tåg 10%

Flyg8%

Antal anställda 2015

Bussbranschen53%

Taxitrafik19%

Tågtrafik14%

Flygtrafik14%

Förädlingsvärde 2015


81

7.25 Skolskjutsar Den sammanlagda nettokostnaden för de särskilda persontransporterna uppgick år 2012 till 8,9 miljarder kronor. Skolskjuts utgjorde mer än hälften, eller 4,5 miljarder. År 2005 hade cirka 450 000 elever tillstånd för skolskjuts, varav två tredjedelar gällde grundskolan och en tredjedel gällde gymnasieskolan. Dessa inkluderar både periodkort i allmän kollektivtrafik och särskilt anordnad skolskjuts.89

Enligt SKL:s undersökning läsåret 2004/5 och Skolverkets statistik på antalet elever det läsåret hade ungefär 30 procent av alla grundskoleeleverna (inklusive förskoleklass och särskola) tillstånd till skolskjuts, och cirka 40 procent av gymnasieeleverna kostnadsersättning för skolresor.90

Skolskjutsverksamhet kan regleras med offentlig upphandling, där kommunerna enligt lag är ansvariga beställare, även om själva upphandlingsförfarandet ibland överlåts till RKM eller länstrafikbolag. Skolskjutsverksamhet kan också bedrivas i egen kommunal regi.

Skolskjuts bedrivs ibland med buss och ibland med taxi.

7.26 Åldersfördelning av styrelseledamöter Åldersfördelning av styrelseledamöter i bussbolagen årsskiftet 2016/2017.91

129

306

521

644

400

86

-50

50

150

250

350

450

550

650

750

20-35 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 66-75 år >75 år

Anta

l sty

rels

eled

amöt

er

Antal styrelseledamöter per ålder i bussbranschen 2016/2017

6%

15%

25%

31%

19%

4%

Andel styrelseledamöter per ålder i bussbranschen 2016/2017

20-35 år36-45 år46-55 år56-65 år66-75 år>75 år

89 Trafikanalys rapport ” Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter” (Rapport 2014:7) 90 ”Sammanställning över nationell enkät om skolskjuts”, Sveriges Kommuner och Landsting/Thyrens AB, 2006-05-04. 91 Sveriges Bussföretags databaser 2017.


82

7.27 Antal konkurser, likvidationer och fusioner

01

8

4

9

5

32

4

2

43

1

7

0

8

2

10

0

2

4

6

8

10

12

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antalet konkurser, likvidationer och fusioner 2011-2016

Konkurs avslutad Likvidation avslutad Fusion avslutad

7.28 Antal trafiktillstånd m.m. Antal trafiktillståndsinnehavare för busstrafik och återkallade trafiktillstånd samt utfärdade gemenskapstillstånd.92

1123 1077 1058 1024 978

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

2011 2012 2013 2014 2015

Antal trafiktillståndsinnehavare, buss (2011-2015)

92 Transportstyrelsens statistik 2017-03-01.


83

40

81 86

6073

67

0

20

40

60

80

100

120

140

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal återkallade trafiktillstånd, buss (2010-2015)

Alla transportföretag som utför internationella persontransporter med buss ska ha ett gemenskapstillstånd. Dessa gemenskapstillstånd ska finnas antingen tillsammans med de rosa tillstånden för linjetrafik eller de gröna så kallade Way-bill-häftena för beställningstrafik med buss.

55 5472 62

289

78

0

50

100

150

200

250

300

350

400

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal utfärdade gemenskapstillstånd, buss (2010-2015)


84

8 Busstrafikens kostnader

8.1 Dieselkostnaderna Efter de rekordhöga oljepriserna sommaren 2008 sjönk priserna kraftigt i samband med den globala finanskrisen. Därefter steg priserna återigen 2010 för att under 2014 falla kraftigt. Nedanstående graf visar oljeprisernas utveckling sedan år 1948.93

Sedan 1980 har dieselpriserna ökat med 280 procent i 2016 års prisnivå.94

0,002,004,006,008,00

10,0012,0014,0016,00

Diesel och E85 priser 1980-2016(2016 års prisnivå, kr/liter)

Diesel (MK1) E85

93 http://www.macrotrends.net/1369/crude-oil-price-history-chart. 94 Energimyndigheten ”Energiläget i siffror 2017” (februari 2017).

http://www.macrotrends.net/1369/crude-oil-price-history-chart


85

Med 5 810 dieselbussar som har en medelkörsträcka på 5 604 mil och med en dieselförbrukning på cirka 3,5 liter per mil innebär det en kostnad för trafikföretagen på drygt 1,1 miljarder kronor (dieselpriset per den 1 januari 2017). Utav denna kostnad utgjorde energi- och koldioxidskatterna 5,73 kronor per liter (2017), vilket innebär att skatterna stod för drygt 57 procent av dieselpriset och en årlig skattekostnad på busstrafiken på 684 miljoner kronor.95

5,00 kr

6,00 kr

7,00 kr

8,00 kr

9,00 kr

10,00 kr

11,00 kr

12,00 kr

Dieselkostnaderna per liter för bussbolagen 2004-07-01 -- 2017-01-01

Totalt kommer dieselkostnaderna för busstrafiken i år att uppgå till ungefär 1,1 miljarder kronor. För en expressbuss med en genomsnittlig årlig körsträcka som uppgår till ungefär 18 000 mil och med en dieselförbrukning på 2,98 liter per mil betalas cirka 300 000 kronor per år i energi- och koldioxidskatter.

0

1

2

3

4

5

6

7

Kron

or

Energi- och koldioxidbeskattningen av dieselbränslet MK1 2000-2017

Koldioxidskatt

Energiskatt

95 Sveriges Bussföretags databaser 2017.


86

Energiskatterna på elektricitet har ökat 344 procent sedan 1993.96

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

1993

-01-

01

1994

-01-

01

1995

-01-

01

1996

-01-

01

1997

-01-

01

1998

-01-

01

1999

-01-

01

2000

-01-

01

2001

-01-

01

2002

-01-

01

2003

-01-

01

2004

-01-

01

2005

-01-

01

2006

-01-

01

2007

-01-

01

2008

-01-

01

2009

-01-

01

2010

-01-

01

2011

-01-

01

2012

-01-

01

2013

-01-

01

2014

-01-

01

2015

-01-

01

2016

-01-

01

2017

-01-

01

Elektricitet, energiskatt öre/kWh (1993-2017)

8.2 Skatter på drivmedel för bussar Energi- och koldioxidskatten för drivmedel uppgår omräknat till öre per kWh (2017):97

0,0 0,05,3 8,0 10,0

17,4 19,925,0 29,5

58,4

71,4

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0

Skatter på drivmedel 2017-01-01(öre/kWh)

96 Energimyndigheten ”Energiläget i siffror 2017” (februari 2017). 97 Energimyndigheten ”Energiläget i siffror 2017” (februari 2017).


87

Utav nedanstående diagram åskådliggörs skillnaderna på beskattningen av drivmedel för bussar.98 Trots att elektriciteten inte orsakar några utsläpp av växthusgaser och är billigare att producera är den högre beskattad och därmed dyrare per kWh än det fossila drivmedlet naturgas och fordonsgas.

6150

103 106

41

32

17

818

29

0

20

40

60

80

100

120

Diesel MK1 Naturgas Fordonsgas Biogas El

Kostnader och skatter för drivmedel för bussar (öre/kWh)

Kostnad Koldioxidskatt Energiskatt Elskatt

Energibeskattningen och elskatten per fordonskilometer skiljer sig rejält mellan transportslag och drivmedel. Notera att spårbunden kollektivtrafik är helt befriad från energibeskattning (energi-, koldioxid och elskatt).

Energiskatt resp. elskatt per fordonskilometer 2015Transportslag Drivmedel Öre/fordonskmBuss Diesel MK1* 64,1

FAME/RME 38,4HVO 0,0Biogas 0,0Naturgas* 0,0

Laddhybridbuss El/diesel 39,5Elbuss El 41,2Spårvagn El 0,0Tunnelbana El 0,0Järnväg El 0,0*) Tillkommer koldioxidskatt för fossila drivmedel.

98 Fordonsgasen består av en blandning av 75 % biogas och 25 % naturgas. Elproduktion beskattas inte med energi- eller koldioxidskatt. Istället belastas elanvändaren genom en sammansatt elskatt. Elskatten skiljer sig åt i olika regioner: 29,2 öre/kWh i kommuner med normal skattesats, 19,3 öre/kWh i lågskattekommuner.


88

Energibeskattningen och elskatten per personkilometer skiljer sig rejält mellan transportslag och de olika drivmedlen.

Energiskatt resp. elskatt per personkilometer 2015Transportslag Drivmedel Öre/personkmBuss Diesel MK1* 5,8

FAME/RME 3,5HVO 0,0Biogas 0,0Naturgas* 0,0

Laddhybridbuss El/diesel 3,6Elbuss El 3,7Spårvagn El 0,0Tunnelbana El 0,0Järnväg El 0,0*) Tillkommer koldioxidskatt för fossila drivmedel.

8.3 Fordonsskatter inom kollektivtrafikens transportslag År 2000 höjdes fordonsskatten från 1 500 kronor per buss till 19 000 kronor för en buss med totalvikt på 18 ton. År 2008 höjdes dessutom fordonsskatterna för lätta och små bussar med 45 procent, trots att mindre bussar drar mindre energi. I september 2009 höjdes radikalt skatten för Euro IV bussarna. Höjningarna av fordonsskatten har inneburit ökade kostnader för busstrafiken med närmare 200 miljoner kronor per år.

I syfte att kompensera busstrafiken delvis för kommande höjda dieselskatter sänktes fordonsskatten från den 1 januari 2011, främst på tyngre bussar. Sänkningen innebär dock ingen återgång till skattenivåerna som rådde 1999 eller till EU:s minimiskattenivåer som det förespeglades i propositionen. En återgång till nivåerna år 1999 skulle öka konkurrensneutraliteten inom kollektivtrafikens transportslag, då dagens höga fordonsbeskattning på bussar kan jämföras med den skattebefrielse som råder för lok, passagerarvagnar, fartyg och flygplan. Busstrafiken betalar genom fordonsskatten ungefär 190 miljoner kronor per år till statskassan.

8.4 Trafikförsäkringsskatten Den 1 juli 2007 infördes en skatt på trafikförsäkringen för samtliga fordon. Skatt ska erläggas med 32 procent av den intjänade premien för trafikförsäkring och med 22 procent av mottagen trafikförsäkringsavgift. För busstrafiken innebar detta en kostnadsökning uppemot ca 4 000 kronor per buss och år. Denna skatt kostar bussbranschen 50 miljoner kronor extra om året och totalt handlar det om 500 miljoner kronor fram till år 2017 för reformen.

8.5 Trängselskatter och broavgifter för bussar under 14 ton Bussar som väger mer än 14 ton är undantagna att erlägga trängselskatter samt bro- och vägavgifter. Det innebär att det är 2 876 bussar mellan 3,5 – 14 ton som är tvungna att betala sådana skatter och avgifter.99

8.6 Transportstyrelsens avgiftsfinansiering Samtidigt med höjda skatter har Tranportstyrelsen höjt avgifter och infört nya typer av avgifter på busstrafiken i syfte att finansiera sin tillsynsverksamhet.100

8.7 Företagen betalar minst 280 000 kr per buss i skatt – per år För en buss i expressbusstrafik som exempelvis körs årligen 18 000 mil betalas i dieselskatt (18 000 mil x 3 liter x 5,73 kr/liter =) 300 000 kr. Dessutom tillkommer fordonsskatt ca 20 000 kr, trafikförsäkrings-skatten på ca 5 000 kronor samt alla diverse avgifter (som mer eller mindre egentligen är skatter) och indirekta skatter vid service av bussar (el etc.). Då blir det närmare 325 000 kronor per år. Med tanke på miljözonsreglerna, där en buss får högst vara 8 år gammal, måste en ny buss inköpas för 2-5 miljoner kronor. Och under dessa 8 år i drift utgör skatter och avgifter nästan lika mycket som inköpskostnaden av en ny buss. 99 Sveriges Bussföretags databaser. 100 Se Sveriges Bussföretags olika remissyttranden om Transportstyrelsens genomförda avgiftshöjningar och nya typer av avgifter på hemsida, www.sverigesbussforetag.se.



89

9 Personal

9.1 Antal anställda i bussföretagen Antalet anställda i bussföretagen har under sjuårsperioden 2003-2013 ökat med 34 procent till 23 747 anställda, varav 19 508 inom linjebussföretag.101

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Antal anställda i bussföretag 2003-2013

Linjebussföretag

Charterbussföretag m.m.

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013Linjebussföretag 14 981 17 618 17 556 19 343 18 930 18 930 16 923 17 031 17 055 17 055 19 508Charterbussföretag m.m. 2 713 2 819 3 019 3 252 3 665 3 665 3 738 3 913 4 368 4 368 4 239Totalt 17 694 20 437 20 575 22 595 22 595 22 595 20 661 20 944 21 423 21 423 23 747

Antal anställda i bussföretag 2003-2013

Antalet anställda år 2015 inom busstrafikföretagen var 27 515, jämfört med 18 119 år 2006.102

101 SCB:s statistikdatabas. Anställda i företag (FDB) efter näringsgren SNI 2007, 49.390 charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik och 49.311 linjebussföretag. 102 UC Branschrapport, Busstrafikföretag 2016:2.


90

9.2 Anställda förare inom olika sektorer Anställda buss- och spårvagnsförare inom olika sektorer (privata aktiebolag, kommun och övriga) 2014.103

20801

1837 4830

5000

10000

15000

20000

25000

30000

Anställda förare inom olika sektorer 2014

AB, ej offentlig ägda

Kommunalt ägda företag

Övriga

9.3 Anställda förare per län Anställda buss- och spårvagnsförare 16-64 år i län år 201301 Stockholms län 6 52314 Västra Götalands län 4 63712 Skåne län 2 67005 Östergötlands län 1 03903 Uppsala län 1 03006 Jönköpings län 67417 Värmlands län 65108 Kalmar län 61113 Hallands län 61021 Gävleborgs län 60804 Södermanlands län 59818 Örebro län 58619 Västmanlands län 55824 Västerbottens län 55620 Dalarnas län 55425 Norrbottens län 50322 Västernorrlands län 50007 Kronobergs län 35010 Blekinge län 32623 Jämtlands län 28409 Gotlands län 8999 län okänt 6S:a 23 963

103 SCB:s statistik. Anställda (yrkesregistret) 16-64 år efter yrke, arbetsställets sektor tillhörighet, kön och år.


91

9.4 Antalet bussförare, mekaniker och tjänstemän Antalet bussförare, mekaniker och tjänstemän har ökat inom bussföretagen sedan 2008.104

1534 2000 2568 2334 3181696 1193 1266 1294 1062

18247 19214 20702 22263 21828

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

2008 2010 2012 2014 2016

Antalet bussförare, mekaniker och tjänstemän

Mekaniker etc. Tjänstemän Bussförare

9.5 Bussförares medelålder Medelåldern bland bussförarna har stigit de senaste åren.105 Medelåldern för en buss- och spårvagnsförare är 48 år och är ett av de 25 yrken med högsta medelålder.106

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67

Åldersfördelning (andel, %) bussförareSveriges bussföretag år 2016%

104 Källa: Svenskt Näringsliv. 105 Källa: Svenskt Näringsliv. 106 Källa: SCB, klassificerat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96).


92

0100200300400500600700800900

1000

21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67

Åldersfördelning (antal) bussförareSveriges bussföretag år 2016

9.6 Andel bussförare över 55 år respektive 60 år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Andel bussförare över 55 år%


93

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Andelen bussförare över 60 år%

9.7 Andelen bussförare 30 år eller yngre

0

2

4

6

8

10

12

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Andelen bussförare 30 år eller yngre%


94

9.8 Andelen bussförare mellan 30 och 40 år

0

5

10

15

20

25

30

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Andel bussförare mellan 30 och 40 år%

9.9 Löneutvecklingen för bussförare Månadslönen var i genomsnitt 2016 för en bussförare 25 496 kronor.107

20 431 21 226 21 995 22 822 23 010 23 610 24 273 24 814 25 343 25 496

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Månadslön för en bussförarekr

107 Uppgifterna om löneutvecklingen avser endast förare anställda hos medlemsföretag i Sveriges Bussföretag och innefattar inte KFS, arbetsgivarorganisationen för kommunnära företag, eller förare i företag ej anslutna till kollektivavtal.


95

9.10 Utan invandrare stannar bussen Av alla ca 24 000 anställda bussförare i Sverige är 41 procent utrikes födda.108

25% 27% 28% 30% 31% 32% 34% 36% 38% 41%

75% 73% 72% 70% 69% 68% 66% 64% 62% 59%

0

0,2

0,4

0,6

0,8

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Andelen utrikes födda bussförare, i hela landet 2005-2014

Andelen utrikes födda bland alla bussförare

Andelen födda i Sverige bland alla bussförare

Andelen anställda utrikesfödda buss- och spårvagnsförare:

47%

12%2%

39%

Andelen anställda utrikesfödda buss- och spårvagnsförare 16-64 år 2014

Antal inrikes födda män Antal inrikes födda kvinnor

Antal utrikes födda kvinnor Antal utrikes födda män

108 Denna sammanställning av statistik och trender rörande invandrarnas andel av bussförare är sammanställd av Farbod Rezania, som arbetar som biträdande regionchef och med integrations- och mångfaldsfrågor på Svenskt Näringsliv. Uppgifterna kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Svenskt Näringslivs databaser. Se även rapporten ”Utan invandrare stannar bussen och taxin – statistik och trender” (juni 2014), se www.sverigesbussforetag.se.


96

23

148

260

4

135

1

24

2770

1714

3072

3339

75

457

6

281

10806

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000

Afrika

Asien (Mellanöstern)

Europa exkl Norden

Nord- och Mellanamerika

Norden exkl Sverige

Oceanien

Sydamerika

Sverige

Buss- och spårvagnsförare 16-64 år, födelseregion 2014

Kvinnor Män

9545

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000

Städare

Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende

Restaurang- och köksbiträden m.fl.

Vårdbiträden

Personliga assistenter

Barnskötare

Lager- och terminalpersonal

Grundskollärare

Kockar och kallskänkor

Buss- och spårvagnsförare

Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete

Övriga kontorsassistenter och sekreterare

Butikssäljare, fackhandel

Butikssäljare, dagligvaror

Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl.

Övriga servicearbetare

Vårdare, boendestödjare

Specialistläkare

Företagssäljare

Förskollärare

Yrken med flest utrikesfödda anställda, 2014


97

41%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Städare

Buss- och spårvagnsförare

Specialistläkare

Restaurang- och köksbiträden m.fl.

Övriga servicearbetare

Kockar och kallskänkor

Vårdbiträden

Personliga assistenter

Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende

Lager- och terminalpersonal

Barnskötare

Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete

Vårdare, boendestödjare

Grundskollärare

Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl.

Butikssäljare, dagligvaror

Övriga kontorsassistenter och sekreterare

Förskollärare

Butikssäljare, fackhandel

Företagssäljare

Yrken med störst andel utrikes födda, 2014

44%53%

44%

24%

56%47%

56%

76%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Stockholm Malmö Göteborg Övriga landet

Utrikes och inrikes födda bussförare i Sverige 2014

Utrikes födda Inrikes födda


98

22%

41%

50%

60%56%

48%44%

39%

30%

78%

59%

50%

40%44%

52%56%

61%

70%

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64

Åldersfördelning bland bussförare, i Stockholm 2014


53%

72% 72% 73%

59%

50% 53%

38%30%

47%

28% 28% 27%

41%

50% 47%

62%70%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64

Åldersfördelning bland bussförare, i Malmö 2014



99

23%

40%

55% 54% 53% 51%45%

38%

24%

77%

60%

45% 46% 47% 49%55%

62%

76%

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64

Åldersfördelning bland bussförare, i Göteborg 2014


22%

32%39% 38%

34%28%

24%16%

9%

78%

68%61% 62%

66%72%

76%84%

91%

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64

Åldersfördelning bland bussförare, övriga landet 2014



100

9.11 Körkortsinnehav för buss År 2016 fanns totalt 171 553 personer med busskörkort (behörighet D).109 Antal buss-körkortsinnehavare har sedan år 2004 minskat med 12 procent från 194 000.

0

50

100

150

200

250

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antal körkortsinnehavare av busskörkort D i tusental (2000-2016)

År

9.12 Antal körkortsinnehav för kvinnor och män samt ålder 2016 Utav det totala antalet busskörkortsinnehavare är 90 procent män.110 De flesta (62 procent) som har busskörkort är mellan 45 och 64 år gamla. En relativt stor andel av innehavarna av busskörkort är i pensionsåldern. För männen är 22 procent av körkortsinnehavarna 65 år eller äldre.

Antal körkortsinnehav (buss) för kvinnor och män samt ålder 2015Kvinnor Män Totalt

18-24 45 312 35725-44 3 197 22 437 25 63445-64 11 286 93 915 105 20165-79 2 931 35 913 38 84480- 48 1 469 1 517Totalt 17 507 154 046 171 553

109 Trafikanalys rapport ”Fordon 2016” (2017:5). 110 Trafikanalys rapport ”Fordon 2016” (2017:5).


101

Ålder på körkortsinnehavare klass D för buss 2016Län 18-24 25-44 45-64 65-79 80-Stockholm 23 5 877 18 770 5 652 222 30 544Uppsala 5 901 3 652 1 442 56 6 056Södermanland 14 896 2 921 1 160 42 5 033Östergötland 23 1 272 4 988 1 817 64 8 164Jönköping 13 1 030 4 490 1 620 76 7 229Kronoberg 10 538 2 152 837 28 3 565Kalmar 12 577 3 036 1 174 36 4 835Gotland 2 115 904 307 15 1 343Blekinge 9 356 1 653 737 22 2 777Skåne 40 2 886 12 392 4 149 166 19 633Halland 18 728 3 763 1 692 82 6 283

Västra Götaland 72 4 357 17 912 6 834 312 29 487Värmland 24 762 3 654 1 527 54 6 021Örebro 18 785 3 475 1 431 51 5 760Västmanland 6 736 2 369 1 005 31 4 147Dalarna 15 739 3 836 1 627 45 6 262Gävleborg 10 576 3 129 1 430 41 5 186Västernorrland 11 549 2 751 1 093 42 4 446Jämtland 3 424 1 850 717 32 3 026Västerbotten 16 871 3 600 1 211 41 5 739Norrbotten 13 659 3 904 1 382 59 6 017Totalt 357 25 634 105 201 38 844 1 517 171 553


102

10 Jämställdhet

10.1 Andelen bussförare efter kön Buss- och spårvagnsförare är ett av de 20 vanligaste yrkena för män. Utav 23 121 förare 2014 var 3 365 kvinnor eller 14 procent.111

87% 86% 86% 86% 86% 85% 85% 85% 85% 86%

13% 14% 14% 14% 14% 15% 15% 15% 15% 14%

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Könsfördelning bland bussförare i Sverige2005-2014

män kvinnor

27%35%

45%

73%65%

55%

12% 15% 18%

88% 85% 82%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2005 2010 2014

Andelen utrikes födda män och kvinnor bland bussförare 2005-2014

Andelen utrikes födda män bland manliga bussförare

Andelen män födda i Sverige bland alla manliga bussförare

Andelen utrikes födda kvinnor bland kvinnliga bussförare

Andelen kvinnor födda i Sverige bland alla kvinnliga bussförare

111 Källa: Sveriges Bussföretag och SCB.


103

10.2 Andel kvinnor i bolagsstyrelser i bussbranschen

242

51

395

26 170

50100150200250300350400450500

0% <25% 25-50% 50%-99% 100%

Anta

l för

etag

Andel kvinnor i styrelser per företag i bussbranschen 2016/2017

33%

7%

54%

4% 2%

Andel kvinnor i styrelser per företag i bussbranschen 2016/2017

0%

<25%

25-50%

50%-99%

100%

Statistik om bussbranschen 2017 2017-04-26 104

10.3 Andelen kvinnor i ledande befattningar i bussbranschen Andelen kvinnor i ledande befattningar (VD) i busstrafikbolagens styrelser är i genomsnitt 9 procent.112

9%

17%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Ande

l för

etag

med

man

/kvi

nna

leda

nde

befa

ttni

ngsh

avar

e

Andelen kvinnor och män i ledande befattningar (VD) i bolagsstyrelser 2015

Man Bussbranschen

Kvinna Bussbranschen

Man Riket

Kvinna Riket

58 61 61 54 55 55 51 48

532 539 551522

506 494 495 501

0

100

200

300

400

500

600

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Anta

l för

etag

Antalet kvinnor och män i ledande befattningar (VD) i aktiebolag i bussbranchen

Man Bussbranschen


112 Sveriges Bussföretags databaser.

Statistik om bussbranschen 2017 2017-04-26 105

0

200

400

600

800

1 000

1 200

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Prod

uktiv

itet

(tkr

)Produktivitetsutveckling och sammansättning av ledande befattningshavare (VD)

Man Bussbranschen


Man Riket

Kvinna Riket

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

160%

180%

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Tillv

äxt f

öräd

lings

värd

e %

Procentuell förändring av förädlingsvärde (basår 2008) och sammansättning av ledande befattningshavare (VD)

Man Bussbranschen


Man Riket

Kvinna Riket

Transportgruppen Box 5384

102 49 StockholmBesöksadress: Storgatan 19

Telefon: 08 762 71 [email protected]

transportgruppen.se