STA

DE

NS

ST

RU

KT

UR

ha

nd

lin

gs

pr

og

ra

m f

r a

rk

ite

kt

ur o

ch s

tad

sb

yg

gn

ad 2

00

5

2

2

KARAKTR MALMHandlingsprogram fr arkitektur och stadsbyggnad 2005,har tagits fram gemensamt av Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Malm Kulturmilj, Stadsfastigheter, Miljfrvaltningen, Fastighetskontoret och Parkering Malm samt interna och externa referensgrupper.Handlingsprogrammet har utarbetats p uppdrag av Kommunstyrelsen och godkndes februari 2005.

BESTLLAROMBUD:Mats Olsson (stadsbyggnadsdirektr t o m 2004)

STYRGRUPP:Gunnar Ericson, Agneta Hammer, Anders Hultgren, Jan-Olof Jnsson, Christer Karlsson, Brje Klingberg, Christer Larsson, Anders Reisnert

PROJEKTLEDARE:Cecilia Hansson PROJEKTGRUPPER:Stadens struktur: Cecilia Hansson, Katarina Borg, Camilla Anderson, Pia Wallin, Maria Isling Hllbarhet: Eva Dalman, Karin Sjlin, Tor Fossum Teser: Hkan Andersson, Gunilla Pauly, Staffan Bjrk, Kay Nilsson

INTERNA REFERENSGRUPPER:Christer Liljemark, Pia Laike, Susanne Klint, Maria Koistinen, Lennart Jnsson, Ingmar Sellberg, Rune Johansson, Arne Ek, Annika Kruuse, Christian Rder, Lars-Erik Widarsson, Malin Ingmarsdotter, Tord Andersson, Torsten Persson, Lars Nerpin, Wiebke Sundin

VRIGA MEDVERKANDE:Tyke Tykesson, Gunilla Kronvall, Arne Wittstrand, Jenny Secund och Emma Hedar

GRAFISK FORM OCH LAYOUT:Cecilia Hansson och Stina Andersson i samrd med konsult Matilda Pljel

KORREKTURGRANSKNING:Margareta Tellenbach

KARTOR:Ann-Magret Rundqvist, Margareta Napiorkowska

FOTO OCH ILLUSTRATIONER STADENS STRUKTURElvy Engelbrektson s 16 alla utom verst, s 17 nederst, s 18 alla, s 20 alla utom mitten, s 21 nederst, s 22 alla utom verst, s 23 nederst, s 29, s 34, s 35 nederst, s 44 t.v., s 55. Tyke Tykesson s 21 verst t.h., s 22 verst, s 23 bda t.h., s 24 t.v., s 41, s 49, s 56 alla, s 57, s 68, s 87 mitten, s 88 alla, s107 n.h, Arne Wittstrand s 126-129, Jens Lindhe s 24 nederst, vriga foto Jan-Erik Andersson och Stadsbyggnadskontorets fotoarkiv

INFORMATION OM HANDLINGSPROGRAMMETlmnas av Cecilia Hansson, cecilia.hansson@malmo.se

TRYCKERI:Tryckeri Wiking Malm 2005

3

Att intresset fr arkitektur- och stadsbyggnadsfrgor r stort mrktes inte minst genom det engagemang som malmborna visade infr fr de aktiviteter som genomfrdes under Arkitek-turret 2001.

Arkitekturret var inledningen p arbetet med att utforma ett lokalt Handlingsprogram fr ar-kitektur och stadsbyggnad. Genom det nationella arkitekturret gavs arkitektur- och formfr-gor ett starkt fokus och r 2001 blev en manifestation ver arkitekturens betydelse i samhllet.

Under arkitekturret koncentrerades aktiviteterna i samband med Handlingsprogrammet till den uttriktade verksamheten med bland annat utstllningar, offentliga seminarier och frelsningar som berrde de olika delprojekten: Stadens struktur, Hllbarhet samt Teser Frvaltning och upphandling. Under vren 2003 avslutades den uttriktade processen med utstllningen Karaktr Malm p Form/Design Center. Intresset frn malmborna var stort cirka 20 000 beskte utstllningen.

Centrala utgngspunkter fr handlingsprogrammet har varit det av riksdagen godknda na-tionella handlingsprogrammet, Framtidsformer handlingsprogram fr arkitektur, formgiv-ning och design. I det nationella handlingsprogrammet sls bland annat fast att: Kvalitet och sknhetaspekter inte skall understllas kortsiktiga ekonomiska vervganden och kommunerna uppmanas att arbeta fram lokala handlingsprogram fr att strka kvalitetsaspekter och mil-jkvaliteter i den byggda miljn. Vidare lyfts vardagslivets gestaltning och funktion samt sam-spelet med en bred allmnhet fram som viktiga vlfrdsfrgor. I linje med pro grammet Vlfrd fr alla r det viktigt att en frdjupad medverkan och frankring hos alla befolkningsgrupper ger rum.

Frhoppningen r att genom arkitekturprogrammet ppna vgen fr fortsatta diskussioner om arkitektur och stadsbyggnadsfrgors betydelse i samhllet.

Jan-Olof Jnssont f stadsbyggnadsdirektr

4

KARAKTR MALMHANDLINGSPROGRAM FR ARKITEKTUR OCH STADSBYGGNAD I MALM

Programmets huvudsyfte r att tydliggra och ka Malm stads ambitioner nr det gller arkitektur- och stadsbyggnadsfrgor. Denna ambition r viktig fr en stad nr det gller att utarbeta strategiska frhllningsstt och ge riktlinjer betrffande svl hur befintlig byggnation ska frnyas, som nr staden ska bygga nytt. Ett annat ml har ocks varit att ka samsynen mellan de olika frvaltningsenheterna inom Malm stad. Fr att kunna genomfra mlen krvs det ett kat intresse fr och debatt om frgorna ngot som programmet vill stimulera till. Ett steg i denna riktning r att lyfta fram de mnga goda exempel som finns i Malm.

Handlingsprogrammet bestr av fyra delar:1. HLLBARHET 2. STADENS STRUKTUR 3. TESER FRVALTNING OCH UPPHANDLING4. GODA EXEMPEL

Handlingsprogrammet som helhet tar sin utgngspunkt i de nationella ml som riksda-gen tog vid sin behandling av Framtidsformer Handlingsprogram fr arkitektur, form-givning och design.

1. HLLBARHETKvalitet och sknhetsaspekter skall inte understllas kortsiktiga ekonomiska vervganden(Ur Framtidsformer: Sveriges handlingsprogram fr arkitektur, formgivning och design)

Diskussionen om hllbarhet handlar om mnniskans behov fr att leva ett gott liv idag och i framtiden. Det finns mnga infallsvinklar och perspektiv p frgan och en mngfald rster behvs fr att fra processen framt.

Hllbarhetsavsnittet visar metoder och synstt som leder till hllbarhet i planering och arkitektur. Hllbarhetsmlen r utarbetade med utgngspunkt frn tre aspekterna p hll-barhet: ekologisk, social och ekonomisk.

Hllbarhet utgr en viljeinriktning i hllbarhetsfrgor och visar hur arkitektur kan bidra till hllbarhet och vilka konsekvenser detta fr fr den byggda miljn.

5

2. STADENS STRUKTURKulturhistoriska och estetiska vrden i befintliga miljer skall tas tillvara och frstrkas(Ur Framtidsformer: Sveriges handlingsprogram fr arkitektur, formgivning och design)

Olika tider har olika byggnadsstt och ideal som avspeglas i staden. Fr att kunna ut-forma ett frhllningsstt r det viktigt att knna igen olika malmitiska karaktrsdrag i stadsmiljn. I Stadens struktur beskrivs tta stadskaraktrer och tre landskapskaraktrer i stadsmiljn samt hur dessa kan utvecklas nr staden vxer och frndras.

Syftet med Stadens struktur r att r att utgra ett underlag till bland annat bygglov- och detaljplaneprocessen. Arbetet med Stadens struktur r en direkt fortsttning och frdjup-ning av versiktsplan 2000 vad avser riktlinjer fr hur den byggda miljn skall utvecklas och bevaras.

3. TESER FRVALTNING OCH UPPHANDLINGOffentligt och offentligt understtt byggande, inredand

e och upphandling skall strkas och breddas(Ur Framtidsfrgor: Sveriges handlingsprogram fr arkitektur, formgivning och design)

Fr att skerstlla en god frvaltning och hg kvalitet i stadens byggnader har det tagits fram en vergripande gemensam policy i form av nio teser fr stadens byggnader. Teserna utgr en gemensam vrdegrund fr stadens alla frvaltningar nr det gller svl frndringar i det befintliga fastighetsbestndet som nr Malm stad bygger nytt.

Syftet med Teser r att visa hur Malm stad agerar i anslutning till det egna fastighets-bestndet. Frhoppningen r ocks att teserna ska inspirera andra som deltar i utform-ningen av stadsmiljn.

4. GODA EXEMPELGoda exempel sammanfattar Handlingsprogrammets olika delar och intentioner med vardagliga exempel p god arkitektur och stadsbyggnad dr ml fr hllbarhet har styrt urvalet.

Delarna ur Handlingsprogrammet, se bredvid, kan bestllas frn:Malm stad, Stadsbyggnadskontoret, 205 80 MalmTel. 040-342297, epost: anja levau@malmo.se

6

Fr att kunna utforma ett frhllningsstt r det viktigt att knna igen olika malmitiska karaktrsdrag i stadsmiljn samt hur vi utvecklar dessa nr staden vxer och frndras. I handlingsprogrammet har tta stads- och tre landskapskaraktrer identifierats. Olika tider har olika byggnadsstt och ideal som avspeglas i staden. Mnga gnger r vergngarna mellan olika byggnadsepoker flytande. Drfr har en viss generalisering varit ndvn-dig fr att tydliggra och sammanfatta stadens olika karaktrer. Flera av de definierade karaktrerna kan rymma byggnader frn helt olika tidsperioder. Till karaktren Grna rum hr de stora stadsparkerna och andra grnomrden som har planerats i ett annat sammanhang och med andra motiv n de bostadsomrden de ligger invid. Varje karaktr avslutas med en beskrivning av strategier/frhllningsstt och rd/rekommendationer.

STADS- OCH LANDSKAPSKARAKTRER

SLUTEN KVARTERSTAD

PPEN KVARTERSTAD

GRANNSKAPSENHETER STORSKALIGA BOSTADSOMRDEN

SMSKALIG BEBYGGELSE

INSTITUTIONER

VERKSAMHETSOMRDE

GRNA RUM

LANDSKAP

STADENS STRUKTUR

SID 8

SID 28

SID 38

SID 48

SID 60

SID 84

SID 92

SID 102

SID 110

PPEN KVAR TERST AD

GRANNSKAPSEN HETER

STORSKA LIGA BO STADS OM RDEN

SM SKA LIG BEBYGG ELSE

INST ITUTIONER

VERKSA M HETSOM RDEN

SLUTEN KVAR TERST AD

GRNA RUM

STADENS STRUKTUR

8

SLUTEN KVAR TERST AD

9

SLUTEN KVARTERSTAD

Adelgatan

10

11

SLUTEN KVARTERSTAD

nda fram till 1900-talet byggdes s gott som alla stder i form av en sluten kvartersstad. Olika funktioner var blandade och byggnader frn olika tider kom att st jmte varandra.

Den slutna kvarterstaden har vuxit fram under 750 r. Den har frndrats successivt ldre hus har ersatts med nya, fasader har byggts om och hus har bytt funktion vilket skapat en komplex karaktr.

Kring sekelskiftet 1800-1900 anlades nya stadsdelar fortfarande som en sluten kvarters-stad, exempelvis Mllevngen och Rrsjstaden. De har en homogen karaktr med bebyggelse i fyra till fem vningar. Eftersom hus och gator tillkommit under en kortare tidsperiod r de mer likartade.

De moderna stadsplanerarna ville helt erstta den ldre kvartersstaden med nya stads-mnster. En hel del byggnader revs i Malm och ibland fick hela kvarter ny samman-hngande bebyggelse men i huvudsak bevarades det gamla gatuntet. Kvartersstaden anpassades och frndrades med hnsyn till nya krav, exempelvis biltrafik.

Under slutet av 1900-talet fick kvartersstaden en renssans och i Malm kan Bo01-omr-det betraktas som en nutida tolkning av kvartersstaden.

De offentliga rummen i den slutna kvartersstaden har tillkommit vid olika tider. Stortor-get anlades till exempel p 1530-talet medan Davidshallstorg kom till under 1920-talet. ven om torgen principiellt r likartat uppbyggda med en ppen rektangulr yta omgiven av sluten bebyggelse har de mycket skiftande karaktr beroende p tillkomsttid, storlek och funktion.

Det medeltida gatuntet finns nnu kvar i Malms centrala delar. Det prglas av smala och ibland krkta gaturum omgivna av bebyggelse av olika hjd. Bostadsgatorna p till exempel Mllevngen och i Rrsjstaden r oftast raka och har en mer enhetlig karaktr.

Under 1800-talets brjan ersattes befstningsverk och vallgrav med promenader och ka-naler. De inramar den Gamla staden och ger stadsrummet ppenhet och grnska. I den nyare kvartersstaden r parkerna f och sm, ofta bestr de endast av mindre platsbild-ningar som Karlskronaplan eller Falsterboplan (stadsparkerna beskrivs under karaktren Grna rum).

Stortorget

Sundspromenaden

Bastion lvsborg

12

OFFENTLIGA RUM

exempel redan Sveriges frsta Folkets park, tidningen Arbetet och kooperativa freningen Solidar. Torget inramas i tre riktningar av byggnader varav flera i jugendstil, som till exempel fondbyggnaden. I vster vetter torget ut mot en av innerstadens huvudgator, Bergsgatan. Samma utgngspunkt ett hrdgjort, men ngot mindre marknadstorg har S:t Knuts torg, som tillkom p 1930-talet. ven S:t Knuts torg omgrdas i tre vder-streck av en sammanhngande och enhetlig tegelarkitektur med en fondbyggnad i st och tangerar, i det hr fallet, en annan stor huvudgata, Amiralsgatan, i vst.

Nobeltorget, med tidstypisk 1940-tals arkitektur, kan klassificeras som ett parkrum med en nersnkt grsmatta med fontn.

Sdervrn, Dalaplan, Triangeln och Vrnhemstorget r alla platsbildningar som i frsta hand skapats som trafikplatser. Triangeln och Dalaplan var platser dr landsvgarna frn Ystad och Trelleborg mttes och bildade infart in mot centrala Malm. Vrnhemstorget och Sdervrn var platser dr ombyten mellan buss, jrnvg och sprvg skedde. Sder-vrn, Triangeln och Vrnhemstorget har under 1990-talet omvandlats till platser med kvaliteter som gr att de kan kallas torgrum.GATOR

Stortorget fick sitt nuvarande utse-

ende p 1970-talet d platsen runt

Karl X Gustavs ryttarstaty belades

med betongstenar och platanerna

planterades. D Sdergatan 1978

blev ggata, togs trafiken bort frn

torgets stra sida.

13

TORGDen medeltida staden hade s kallde gatutorg lngs svl Sdergatan som Adelgatan-stergatan. Detta r frklaringen till varfr dessa gator varierar i bredd och har en jmf-relsevis stor rymd.

Stortorget stod klart 1536 p initiativ av borgmstare Jrgen Kock. Ett kloster och ngra medeltida kvarter revs fr att ge plats t torget. Stortorget var genom sin storlek ett bety-dande handels- och paradtorg under 1500 1800 talen. Det har behllit sin yta sedan dess och torgets storlek pverkar staden innanfr kanalerna mycket ptagligt. Torgets funktion som ett monumentalt torg invid rdhus och residens r viktig.

Lilla Torgs historia r betydligt brokigare. Under senrenssansen, 1592, lades torget ut som ett handelstorg fr Malms egna kpmn. Torget frsvann helt 1902, d det p plat-sen uppfrdes en saluhall. Nr saluhallen revs i mitten av 1960-talet skapades ett kuller-stenbelagt torg. En utkning av torget gjordes 1995 d den norra delen av torget, som d var asfalterad gata, gatstenbelades i niv med torget. Torget domineras idag helt av uteser-veringar under sommarhalvret och har blivit en viktig samlingsplats i staden.P platsen fr Drottningtorget lg under medeltiden fram till brjan av 1800-talet den stra och viktigaste porten in till staden, sterport. Drottningtorget lades ut som en militr exercisplats invid husarregementet. D husarregementet flyttade ut till Hsthagen anvndes torget som marknadstorg och byggnaden i norr blev saluhall.

Ungefr samtidigt som Drottningtorget lades ut kom ocks Gustav Adolfs torg till. Det senare var avsett som en central representativ plats i den plan som lades fast d fortifi-kationsverken revs runt stadskrnan. Torget placerades rakt sder om Sdergatan och Stortorget, vilket haft stor betydelse fr Malm citys framvxt med en nord-sydlig axel genom staden. Flera gnger under rens lopp har torget omgestaltats, men hela tiden har karaktren av parktorg med fontner besttt. Den senaste omfattande ombyggnaden av torget genomfrdes 1997.

Mllevngstorget byggdes som ett marknadstorg i brjan av 1900-talet med stora sten-lagda ytor och trdplantering. P torget placerades 1930 Axel Ebbes staty Arbetets ra vilken ytterligare befste stadsdelens starka anknytning till arbetarrrelsen. Hr fanns till

Omrdet runt Davidshallstorg

stadsplanelades 1924. Torgets

skala reglerades genom att hgst

fyra vningar tillts i omrdets inre

delar. Torget har vackra proportio-

ner och r vl dimensionerat med

tidstypisk enhetlig arkitektur, en

stor del av torgytan idag upptas av

en parkeringsplats.

Dagens utformning av Drottning-

torget med smgatsten, anvisade

torgplatser och en trdrad runt tor-

get, kom troligen till i brjan av

seklet, kiosken tillkom p 70-talet.

14

Trdplanteringarna skttes inte p ett tillfredsstllande stt i brjan av seklet. Fr att hlla grnskan vid liv arrenderades marken ut, men denna tgrd fick till fljd att plantering-arna rkade i vanvrd. Detta var en av anledningarna till att en del av bastionsmarken togs i ansprk fr begravningsplatser, som det var stor brist p. Omrdet vster om Gustav Adolfs torg utsgs till begravningsplats och invigdes 1822. Gamla begravningsplatsen kom att domineras av stadens borgarfamiljers monumentala gravvrdar. Den mark som var avsedd fr offentlig plantering frvandlades successivt till begravningsplats.

Det som nnu idag finns kvar av det som var mnat fr offentlig plantering p gammal bastionsmark, frutom kanalpromenaderna, r Raoul Wallenbergspark, Altonaparken i sder och bastionerna Uppsala, Vnersborg, lvsborg och Nykping i norr.

PARKERInnanfr kanalerna ligger den lilla, innerstadsparken Rundelen, som anlades cirka 1938 invid Rundelsgatan. Parken har sedan dess genomgtt flera frndringar nr det gller utformning och innehll, vxtlighet respektive utrustning. Den senaste upprustningen genomfrdes 1999. En stor hstkastanj planterades och lekplatsen frnyades. Parken fyl-ler idag en viktig funktion fr barngrupper och nrboende och r en grn lunga i staden innanfr kanalen.

I rutntsplanen fr Rrsjstaden fanns frutom det genersa, parkliknande gaturummet Kungsgatan ven en stadsdelspark, Rrsjparken. Parken kom till 1905, under den sista delen av stadsdelens framvxt. Parken var till en brjan ganska spartansk till sin uppbygg-nad, men utvecklades s smningom under 1930-talet mot en park med tydliga funktio-nalistiska frebilder, innehllande plaskdamm, lekplats och stora inbjudande grsmattor.

Den slutna kvartersstadens parkrum utgrs i stor utstrckning av sm grningar som ligger som insprngda oaser i den hrt exploaterade staden. Mnga av dessa parkrum har kommit att benmnas plan, till exempel Karlskronaplan, Gingeplan, Varbergsplan, Falsterboplan och Upplandsplan. D stadsdelarna saknar strre parkrum r dessa gr-ningar populra och flera av parkerna r drfr utsatta fr ett hrt slitage.

Som en viktig park i Mllevngsomrdet fungerar ven Folkets park. Folkets park be-skrivs mer ingende i stadskaraktren Institutioner. Stadsparkerna Kungs- , Slotts- res-pektive Pildammsparken beskrivs under karaktren Grna rum.

De flesta av Malms huvudgator

karakteriseras av att vara breda

och genersa gaturum, ett resul-

tat av tiden d sprvagnar skulle

f plats. Vissa gator har efter att

sprvagnarna frsvunnit plante-

rats med en trdrad i en mittremsa.

(Amiralsgatan)

Betydelsen av att Malm ligger

som en armbge vid havet, med

hav i svl norr som vster, har

ocks pverkan p gatornas

dragning dr medeltidens gator

lngs med havet, Vstergatan.,

Adelgatan och stergatan, har en

mjuk bgform. (stergatan)

15

Gatorna i den slutna kvartersstaden r till vissa delar medeltida, vilket innebr ett oregel-bundet gatunt med korta och smala gator som ofta byter namn. Ngra f gator krker sig ocks genom bebyggelsen. De medeltida gatorna r sllan planterade med gatutrd. D befstningarna revs i brjan av 1800-talet lade fortifikationsdirektr Nils Manner-krantz fast en plan som innebar att mnga av de medeltida gatorna frsvann och ersattes med rtvinkliga kvarter och trdkantade promenader.

Nr den slutna kvartersstaden utanfr kanalen vxte fram var formerna fr hur staden skulle byggas ut mer formaliserad. Stadsdelar planerades som helheter och blev enhetliga tillgg till staden. Rrsjstaden r kanske det frmsta exemplet p en sdan genomarbe-tad och enhetlig stadsenklav, dr ven Kungsgatan, den trdplanterade esplanaden som lper genom omrdet, var en viktig del av gestaltningen.

P samma stt planerades stora huvudgator ssom Nobelvgen, Carl Gustafs vg och Amiralsgatan. Dessa viktiga trafiklnkar blev utgngspunkten frn vilken staden vxte.

Fr att dmpa hastigheten i trafiken genomfrdes under 1980- och 1990-talen omfat-tande trafiksaneringar i svl stra som vstra delen av gamla staden. Resultatet av denna tgrd i den stra delen kom att pverka gatorna negativt ur gestaltningssynpunkt. Man tog inte hnsyn till den slutna kvartersstaden, utan frde in element som snarare hr hemma p villagator i ytterstaden n i den ldre stadskrnan. ven Mllevngen genomgick en omfattande trafiksanering under 1980-talet, som ftt en stor pverkan p gatubilden.

KANALEN, PROMENADER OCH BEGRAVNINGSPLATSMalm grundlades redan p 1200-talet. Men den tydliga avgrnsning som kanalen runt den medeltida staden innebar, tillkom frst efter freden i Roskilde 1658, d Skne blev svenskt. Innan dess hade en stadsmur delvis inramat staden. Kanalen var i frsta hand ett frsvarsverk, men denna funktion avtog redan under 1700-talet.

I brjan av 1800-talet gav ett kungligt brev direktiv om att rasera befstningsverken. Dr befstningsverken lg skulle det i stllet skapas en promenad runt staden. Arbetet med anlggning av promenadvgar och planteringar av trd pgick under strre delen av 1800-talet. Bastionerna behlls utmed den norra sidan av staden, samtidigt flyttades den sdra sidan av kanalen lngre sderut. P s stt kunde Malm expandera ster- och sderut.

Idag r svl kanalerna och rester-

na av bastionsmarken ett ovrder-

ligt inslag i stadsbilden. De inramar

den gamla staden och ger stads-

rummet omvxling, liv, ppenhet

och grnska. (Rrsjkanalen)

I den nyare kvartersstaden r

parkerna f och sm, ofta bestr de

endast av mindre platsbildningar.

16

varierar. Hr finns sadeltak, mansardtak och pulpettak. Takbelggningen bestr ofta av rtt tegel, plt eller i vissa fall av papp. 187080-TAL NYRENSSANSVurmandet fr renssansens arkitektur inleddes i Malm med restaureringen av lnsre-sidenset 1851 och rdhuset 1863. Fasaderna r skulpturala och har dekor i form av klas-siska arkitekturdetaljer som kolonner, pilastrar och konsoler som formas i puts i kombi-nation med gjutna cement- och stuckornament.

Under 1870-talet var det vanligt att hela fasaderna tcktes av denna putsarkitektur, men under 1880-talet stlldes bottenvningens putsrustik och den vriga fasadens cement- och stuckornament mot en tegelfasad. Putsens ytstruktur var ofta slt och fasaden ofta mlad i en kulr. Den kalkfrg som anvndes hade ursprungligen en stenimiterande kulr.

Fnster och portar r ofta indragna frn fasadlivet. Entrerna r antingen rundbgade eller rakslutna upptill. I ppningarna satt pardrrar. Ofta finns det glasade partier svl i som ovanfr drrarna. Fnsterppningar r ofta rakslutna eller rundbgeformade. Tr-fnstren har poster antingen i kors- eller i T-form. Fnstrens yttre bgar r uttgende. Snickerierna var ursprungligen mlade med linoljefrg i mrka kulrer. Fnsterbleck, beslag och stuprr var dremot svartmlade.

Takkupor frekommer sllan p de ganska flacka taken utan i stllet anvnds sm tak-fnster fr att f fram det ljus som behvs fr att orientera sig p vindarna. De byggnader som r uppfrda i den franska varianten av nyrenssansen har dock en betydligt hgre takresning med vindinredning och takkupor.

Takbelggningen r under denna period ofta slt och mrk. Svartmlad plt och skiffer r vanligt. Lngs med taknocken och som krning av torn finns ofta svartmlade jrndetaljer.

BYGGNADER

Frn den danska tiden terstr

endast ett ftal stora tegelhus

och ngra korsvirkesbyggnader.

De ldsta byggnaderna r hga

gavelvnda hus i sengotisk stil.

Korsvirkestekniken var frhrs-

kande under flera rhundraden.

Husen var lga men hade hga

takresningar och de fick ofta put-

sade fasader ovanp korsvirket.

I brjan av 1800-talet fick husen

grna en ansprksls utformning i

empirstil med enkla klassicistiska

fasadutsmyckningar.

Vstergatan

Lilla Torg

17

15001600-TAL SENGOTIK OCH HOLLNSK RENSSANSI brjan av 1500-talet uppfrde framgngsrika borgare stora tegelpalats i sengotisk stil samtidigt som den hollndska renssansen ocks hade brjat pverka arkitekturen i Malm. De gavelvnda hga packhusliknande husen ersattes successivt av hus som upp-frdes med lngsidan mot gatan.

Under 1530-talets sista r frsvagades det malmitiska borgerskapets ekonomiska stll-ning och byggandet med tegel stagnerade. Istllet fr tegelpalats i kontinentala stilar br-jade borgerskapet uppfra betydligt billigare korsvirkesgrdar. Ursprungligen var kors-virkesgrdarnas bostadshus avfrgade i engelskt rtt men kom senare att putsas i varma kulrer som lg mellan kalkvitt och ockragult. I mitten av 1800-talet uppfrdes i anslut-ning till flera av dessa grdar stora sdesmagasin. Dessa tegelbyggnader hade en enkel klassicistisk arkitektur. Flera av magasinen har rivits under ren, men ett antal byggnader finns fortfarande kvar och r viktiga och karaktristiska inslag i stadsbilden.

16001800-TAL SKNSK BYGGNADSTRADITION OCH KLASSICISMVster om Lilla torg vxte tidigt en enkel korsvirkesbebyggelse fram fr stadens smhant-verkare. Flera av byggnaderna uppfrdes i korvirke som drefter putsades. Arkitekturen kan beskrivas som enkel klassicism i liten skala, i kombination med gammal sknsk byggnadstradition.

Byggnaderna r uppfrda i en eller tv vningar. De r sltputsade och har ibland enkla fnster- och portomfattningar samt markerad takfot. Den putsade bebyggelsen var ofta frgad i varma kulrer som lg mellan kalkvitt och ockra gult. Drrarna som leder till byggnadens bostder r ofta pardrrar med speglar medan drrar till eventuell portgng r kldda med panel. De ldsta fnstren r alltid sprjsade och uttgende. Snickerierna var ursprungligen mlade med linoljefrg i mrka kulrer. Takformerna p bebyggelsen

Det nya stilidealet kom att p-

verka gestaltningen av stadens

offentliga byggnader och under

1870- och 80-talen uppfrdes

ven en rad bostadshus i denna

stil. Dessa byggnader r uppfrda

i tv och tre vningar och har mar-

kerade bottenvningar. De har en

symmetrisk fasadkomposition dr

mittpartiet ofta r markerat.

Sdra Promenaden

Gustav Adolfs torg

BYGGNADER

18

konger i takt med att insikten om den friska luftens vrde fr hlsan kade. Balkongernas rcken r ofta av sirligt smidesjrn. Jrnet r svart- eller mrkt grnmlat. ven balkonger med fronter av sten eller stenimiterande material frekommer.

Taken p dessa byggnader r branta och ofta brutna. I byggnadernas rika siluetter ingr bland annat tornhuvar och resliga hga skorstenar. Takbelggningen r slt och bestr av skiffer eller falsad plt. Plten r svart eller rdmlad. ven pltbeslag och stuprr r svart- eller rdmlade. Ibland r taken belagda med exklusiva takmaterial som glaserat tegel.Taken har sllan takkupor, men i de fall de frekommer r de integrerade i den vriga ar-kitekturen dr de spelar en speciell roll.

1900-TAL INDUSTRIALISMENS BEBYGGELSEIndustribyggnaderna r uppfrda i tegel och tcker genom om- och tillbyggnader ofta hela kvarter. Arkitekturen r ofta saklig, men historiserande motiv i romansk eller gotisk stil frkommer. Dekoren bestr av mnstermurningar i tegel, putsade partier eller inslag av betongsten. Fnstersttningen r upprepande och fnstren, av gjutjrn eller tr, r ofta smsprjsade. Gjutjrnsfnstren r mlade med linoljefrg i svarta eller grna kulrer medan snickerierna r mlade i en frgsttning som fljer bostadsarkitekturen fr respek-tive tid. Portarna utformades med stor omsorg, grna som byggnadernas arkitektoniska accenter.

De flacka taken r ofta tckta av slta och billiga material som takpapp. I anslutning till en del industribebyggelse finns vad som kanske r de gamla fabrikernas frmsta signum: den murade, hga skorstenen.

Fabrikerna och de verksamheter de hyst har varit en kontrast mot stenstadens bostads-hus ngot som skapat en dynamik i stadens liv och milj. Blandningen av bostder och verksamheter r typisk fr stenstaden, skorstenarna r tydliga landmrken och symboler fr industrialismen.190010 TAL-JUGEND

Under 1800-talets senare hlft an-

vnde arkitekterna frebilder frn

olika epoker ur arkitekturhistorien

till sina fasadkompositioner, s

kallade nystilar. Fasaderna blev

asymmetriskt uppbyggda genom

komplexa kompositioner med bal-

konger, bursprk och olika sorters

fnster. Arkitekterna anvnde gr-

na kta fasadmaterial som sten

och tegel istllet fr puts. Fortfa-

rande hmtades fasadutsmyck-

ningar frn arkitekturens historiska

formskafferi.

Sdra Frstadsgatan

19

18901900-TAL NYSTILAROmkring sekelskiftet 1900 skedde en omfattande frnyelse och frndring av Malms stadsbild. En stor del av den ldre bebyggelsen fick ge vika fr stora nybyggen. Dessa var ofta flera vningar hgre n tidigare. Det kraftigt kande byggandet kom i huvudsak att frsigg p redan planerad mark. Byggnaderna var av hg arkitektonisk kvalitet. De ritades i stor utstrckning av stadens nu framkomna egna arkitektkr, som gav dessa bygg-nader mycket individuella uttryck.

De exklusivaste byggnaderna fick fasader helt i natursten. Vanligast var dock att endast bottenvningarnas fasader och detaljer utfrdes i natursten. I stllet bestr fasaderna ovan-fr bottenvningarna av oputsad tegel eller r putsade i en kulr som ursprungligen lg i linje med naturstenens kulr. Variationen p stenmaterial r stor, svl granit, kalksten som sandsten anvndes. Det var ocks vanligt med putsrustik i sockelvningarna.

Den stora variationsrikedomen mrks ven p fnstren, som har ftt olika gestaltning fr varje vningsplan. Fnster och portar r indragna i frhllande till fasadlivet. Entrpar-tierna har ofta spegeldrrar. Ofta finns det ven glasade partier i drrarna med fasettsli-pade, etsade eller frgade glas. Fnstren samspelar med planlsningen och r placerade i grupper. Fnstrens ytterbgar r sidohngda och uttgende. Fasadens snickerier var ursprungligen mlade med linolja i kulrerna grnt och engelskt rtt, men ven ekdring frekom p drrar och inte sllan var drrarna transparent fernissade eller lackade. Kul-ren p fnsterbleck och beslag utfrdes lika snickeriernas kulrer, medan stuprr vanli-gen var mlade i en rd eller svart kulr.

I den mn balkonger frekommit under tidigare epoker har det frmst varit fr att fr-hja byggnadernas monumentalitet. De tidigare paradbalkongerna ersattes nu av fler bal-

Industribebyggelse uppfrdes

frmst i tegel och tckte genom

om- och tillbyggnader ibland hela

kvarter. Arkitekturen var enkel och

saklig med mnstermurningar i

teglet, ven utsmyckningar i ro-

mansk eller gotisk stil frkommer.

Chokladfabriken

20

men r mycket diskreta och starkt inarbetade i byggnadernas arkitektur.191020-TAL NATIONALROMANTIKNationalromantiska byggnader r relativt ovanliga inslag i Malms stadsbild, bland an-nat fr att stilen frmst anvndes under 1910-talet d byggnadsverksamheten var liten p grund av frsta vrldskriget. Byggnaderna har olika karaktr. Dels frekommer hus som har ett stramt och allvarligt formsprk med tunga fasader med mycket muryta, vilka har sina frebilder i den svenska stormaktstiden och Vasatidens borgarkitektur. Dels finns i Malm en regional variant av nationalromantiken dr man utnyttjat lokala byggnads-traditioner som frebild. Dessa hus har en ngot lttare karaktr och har mer utsmyck-ningar.

Det hrdbrnda mrkrda fasadteglet frknippas med tidens byggnader men det finns ocks hus i natursten och puts. Kulrmssigt imiterar putsfasaderna ofta natursten eller tegel. Bottenvningar och portomfattningar r ofta utfrda i granit. Murverket r sltt och enkelt. Skulpturala portaler och bursprk ger liv i fasaderna. Konstfullt utformade ankarslut skapar accenter i fasaderna. Dekoren r fr vrigt sparsmakad. Enstaka bal-konger frekommer och de har murade fronter eller rcken av smidesjrn. Jrnrcken r mlade med linolja i en svart kulr.

Entrdrrarna r ofta av ek, antingen fernissade eller lackade. Fnstren sitter i liv med fa-saden. De r av tr och r smsprjsade och sidohngda och ofta mlade i brunt eller vitt.

Byggnaderna har sadeltak med branta takfall och ibland i form av mansardtak. Takbe-lggningen bestr av rtt, mrkbrunt eller svart tegel som ibland r glaserat. Kopparplt anvnds ofta i anslutning till taken. Byggnaderna har ibland inredda vindar med tak-kupor. Skorstenar r ofta hgresta. Till skorstenar och stuprr har koppar eller rd- eller svartmlad plt anvnts.192030-TAL SENKLASSICISM Det klassiska formsprket anvndes ofta fritt och otraditionellt. Man var inte bunden av

Jugendstilen som slog igenom

strax efter sekelskiftet innebar att

fasadkompositionerna blev friare

n tidigare och ter anvndes puts

som fasadmaterial. ven bygg-

nadstekniker pverkade utseendet

jrn, stl, betong och glas blev

allt vanligare. I delar av Rrsjsta-

den och kring Drottningtorget finns

det flera bostadshus i jugendstil.

Inspiration till utsmyckningar

hmtade man frn vxt- och djur-

vrlden.

Sdra Promenaden

Valhallapalatset, 1903, arkitekt

Alfred Arwidius, Sdra Tullga-

tan, Gustav Adolfs torg

21

Jugend, eller Art Nouveau som den franska benmningen lyder, var helt nyskapande. Man skte efter nya inspirationskllor och stilen var delvis en reaktion mot fregende epoks mnga stilblandningar och industriproducerade stilimitationer.

Fasaderna r ofta putsade, men ven kombinationer med natursten, tegel och puts fre-kommer. D bde slt- och spritputsade ytor ingr i en fasad frgades bda putsytorna i samma kulr. Detta gller ven fr putsornamenten, som till exempel festonger. I de fall dr bottenvningen r av natursten ansluter putsens kulr till naturstenens. Friser och fnsteromfattningar r ibland av kalk- eller sandsten men konststen frekommer ocks i den enklare bebyggelsen. Byggnadernas bottenvningar r av den mer rustika graniten.

Den stora variationsrikedomen mrks ven p fnstren, som ofta har ftt olika gestaltning fr varje vningsplan. Gemensamt fr de flesta fnster r dock att de r indragna frn fasadlivet, att bgarna r uttgende och uppdelade i en undre och en vre del samt att de bgar som sitter i fnstrens vre del nstan alltid r sprjsade. ven drrarna r mycket individuellt formgivna. Ofta finns det glasade partier i drrarna med fasettslipade, etsade eller frgade glas.

Balkongernas rcken r ofta av sirligt smidesjrn och mlade med linoljefrg i svart, grnt eller rdbrunt. Fasadernas snickerier mlades ursprungligen i kulrerna grnt, rdbrunt eller engelskt rtt. Drrarna var ofta transparent fernissade eller lackade. Kulren p fns-terbleck och beslag utfrdes lika snickeriernas kulrer medan stuprren vanligen mlades i en rd eller svart kulr.

Taken p dessa byggnader r branta och ofta brutna. Taken r ofta belagda med rtt tegel men svl rd som svartmlad plt och kopparplt frekommer. Takkupor frekommer,

De nationalromantiska byggnaderna

domineras av mrkt rdbrunt tegel,

natursten och putskulrer som efter-

liknar natursten. Fasadernas dekor r

ofta sparsmakad. Taken r belagda

med tegel och har pltarbeten i kop-

par. Under tidsperioden frekommer

jugendstilen och nationalromantiken

parallellt och ibland sammansmlter

de tv stilarna i samma byggnad.

Slagthuset, 1900-04, arkitekt

Salomon Srensen

Posthuset, 1906, arkitekt

Ferdinand Boberg

22

takpapp, eternit eller skiffer.19402000-TALren under och efter andra vrldskriget var nybyggnadsverksamheten inom den slutna kvartersstaden begrnsad. Arkitekturen under de fljande rtiondena prglades av mng-fald i uttrycksformer.

I slutet av 1950-talet inleddes en period med omfattande rivningar, s kallad sanering, av ldre bebyggelse. Ofta togs hela kvarter i ansprk fr sammanhngande ny bebyggelse (och i vissa fall slogs flera ldre kvarter samman till ett nytt). Detta innebar en brytning mot den befintliga stadsstrukturen; i en del fall brt ven skalan i hjd av mot den existe-rande bebyggelsen.

En stor del av nybyggena var [renodlade] kontorshus eller hotell. De fick under 1950- och 60-talen som regel slta och okomplicerade, rtvinkliga och repetitiva fasader i senmodernistisk anda. Mnga olika fasadmaterial anvndes, exempelvis natursten, tegel, betongelement, keramiska plattor, fasadplt eller glas (dock oftast f fasadmaterial p samma fasad). Likadana fnster upprepades likformigt ver hela fasaden eller placerades som horisontella fnsterband. Fnstren utfrdes med bgar av tr eller aluminium. Hu-sen fick i flertalet fall platta eller mycket flacka tak. Bottenvningarna togs som regel i ansprk fr butiker med stora skyltfnster.

Kontorshusen frn det sena 1970-talet och 80-talet fick vanligen mer artikulerade fasader med djupare reliefverkan och mer varierad fnstersttning. Tegel blev det vanligaste fa-sadmaterialet.

Bostadshusen byggdes p 1950- och 60-talen med enkla odekorerade fasader i tegel med en- eller tvluftsfnster med vita snickerier. Ofta fick fasaderna sammanhngande bal-kongpartier, inte sllan indragna innanfr fasadlivet, med balkongfronter av korrugerad plt eller betongelement. Husen krntes av flacka sadeltak belagda med tegel eller plt.I brjan av 1970-talet blev fasaderna mrkare med brunt eller mrkrtt tegel mot vilka plt (balkongfronter och bursprk) i starka kulrer som till exempel orange, gult eller

I Malm fick senklassicismen ett

eget arkitektoniskt uttryck utan

tydlig grns mot nationalromanti-

ken. Tiden kring 1930-talet i Malm

prglas snarare av en kontinuitet

mellan stilarna. I husen kan man se

drag frn bde klassicism och funk-

tionalism.

Kockumsgatan

Fersens vg

23

att strikt terge exakta stilhistoriska kopior. Husen skulle underordna sig helheten och fick sina individuella uttryck genom att dekor och frg varierade mellan de olika husen. Fasaderna har vlavvgda proportioner och dekorationer som till exempel medaljonger och rosetter. Botten-vningarna r ofta markerade genom bandrusticering i granit, puts eller konststen med glimmer och synlig ballast. Konststenen blir ofta mycket lik graniten eftersom ytskiktet hrmar stenhuggning. Omfattningar och ornament r antingen av natursten eller konst-sten. Bde putsade och oputsade fasader frekommer. Putsen r slammad, slt eller grovt pslagen. De genomfrgade putsade fasaderna imiterar natursten genom inslag av glim-mer. De frgade fasaderna r mlade med jordfrger med mttade kulrer. Det stora fler-talet byggnader r dock oputsade. Vid sidan av det mrka brunrda teglet r det skarpt gulgrna teglet populrt.

Portarna r ofta ngot indragna. Entrpartier r i allmnhet lackade eller av fernissad ek. I mindre pkostade byggnader r drrarna av billigare trslag och tckmlade i brunt eller grnt. Drrarnas glaspartier bestr av ofrgat glas som r facettslipat eller etsat. Fnstren ligger i liv med fasaderna och r sex- eller niodelade, men ttadelade fnster frekommer ocks.

Som en kontrast mot tegelbyggnadernas kulrer str ofta trfnstrens grnmlade kar-mar, dr bgarna r mlade i en ljus kulr. Men ocks andra frgsttningar som exempel-vis grna bgar och vita karmar frekommer. Det fanns under perioden svl int- som uttgende fnster fr att skapa liv i fasaderna.

Balkonger ut mot gatan frekommer, men franska balkonger, som understryker fasader-nas strama och slta arkitektur r vanligare. Balkongerna har dekorativa smidesrcken, ofta mlade med svart linolja, men ven andra kulrer frekommer. Under perioden byggde man svl branta obrutna sadeltak med rtt taktegel som flackare sadeltak med

2000-Ljusrtttegelochglas.

1940/50-tal1930/40-talSvalt gult tegel dominerar i de flesta kvarter och omrden, oftast tillsammans med rda tegelbyggnader.Helt ljusa putsfasader ochkoppargrna, m rkgrna och vita balkonger ger dessa omrden en uttalad frgidentitet.Grgult kulrsvagt tegel, blekt gula,grna och ljust gr putskulrer frekommer ven.Gulrtt tegel, gulrd puts och varmt gula balkonger br undvikas!

1970-Vanligtrbrunttegel. 1980-Rdrosa tegel. 1980/90-Ljusputs.

romantik med sluten stram form frekomme r.

Arkitekturen under senare hlf-

ten av 1900-talet prglades av

mngfald i uttrycksformer. Under

1900-talets sista decennier bestod

byggandet frmst av s kallade

infill, det vill sga mindre ny-

byggnader i befintlig milj.

2000-Ljusrtttegelochglas.

1940/50-tal1930/40-talSvalt gult tegel dominerar i de flesta kvarter och omrden, oftast tillsammans med rda tegelbyggnader.Helt ljusa putsfasader ochkoppargrna, m rkgrna och vita balkonger ger dessa omrden en uttalad frgidentitet.Grgult kulrsvagt tegel, blekt gula,grna och ljust gr putskulrer frekommer ven.Gulrtt tegel, gulrd puts och varmt gula balkonger br undvikas!

1970-Vanligtrbrunttegel. 1980-Rdrosa tegel. 1980/90-Ljusputs.

romantik med sluten stram form frekomme r.

Caroli City

Rrsjgatan

24

mrkrtt kontrasterade. Fnstersnickerierna var mrkbruna och fnsterytorna blev mindre, till fljd av energisparnormer som kom i samband med oljekrisen 197374. Balkongerna, som fr det mesta placerades utanpliggande, blev strre och fick inte sl-lan avfasade hrn. Balkongrckena utfrdes i aluminium och fronterna frmst i korru-gerad plt. Trapphusen fick p 1970- och 80-talen generellt sina entrer frn grdarna, endast enstaka portar ledde in frn gata till grd. Takfallen blev brantare och belades med betongpannor.

Under den senare delen av 1980-talet och brjan av 1990-talet bestod byggandet frmst av s kallade infill, det vill sga mindre nybyggnader i befintlig milj. Fa-saderna utformades i olika slag av postmodernistisk stil, ibland med en strvan efter anpassning till den befintliga bebyggelsen. Flera olika fasadmaterial frekom: tegel med mnstermurningar, puts med inslag av dekorativa keramiska plattor med mera. Fnstren fick poster och ibland ven sprjsar, fnstersnickerierna bestod fretrdesvis av vitlackerad aluminium (tminstone ytterbgen). Arkitekturen omkring sekelskiftet 2000 prglas av en nymodernistisk anda med stora slta fasadpartier och omfattande glasytor. De nya nya byggnadernas fasader som upp-frdes i samband med bomssan Bo01 utmrks av stora glaspartier, ljus puts och inslag av oljat tr och rostfritt stl. Ngra av dem r uppfrda i gult eller rtt tegel. Gemen-samma drag r betoningen av horisontalitet och brist p renodlat dekorativa inslag. En kad medvetenhet om byggnaders miljpverkan ledde bland annat till att solpaneler och grna tak r vanligt frekommande.

Arkitekturen omkring sekelskif-

tet 2000 prglas av en nymo-

dernistisk anda med stora slta

fasadpartier och omfattande

glasytor.

Under 1900-talets sista decen-

nier bestod byggandet i den

slutna kvarterstaden frmst av

s kallade infill, det vill sga

mindre nybyggnader i befintlig

milj. (Stora Kvarngatan)

25

GENERELLA FRHLLNINGSSTT OCH STRATEGIER

VERGRIPANDE KARAKTRDen slutna stadsstrukturen efterlevs.

Hela den slutna kvarterstaden utgr ett

riksintresse fr kulturmiljvrd, dr srskild

hnsyn ska tas till det historiska och kultur-

historiska sammanhanget vid frndringar

av bebyggelsen och allmn plats. Riv-

ningar br undvikas.

BEBYGGELSENy bebyggelse br ha ett eget arkitekto-

niskt uttryck som samspelar och tolkar be-

fintlig bebyggelse. I omrden med enhetlig

bebyggelse br ny bebyggelse anpassas

vad gller hjd och andra volymskapande

egenskaper till omgivande bebyggelse.

Nya byggnader ska vara byggda enligt da-

gens hllbara principer, med en avvgning

mot kulturhistoriska vrden. Butiker och

publika lokaler i bottenvningarna samt

bostder med entr frn gatan efterstr-

vas.

SAMBAND/OFFENTLIGA RUMDet medeltida, delvis oregelbundna ga-

tuntet innanfr kanalen och de centrala

torgen ska bibehllas. Torgen har alla en

egen karaktr och identitet. Gaturummen

ges mer enhetlig gestaltning. Knslan av

historisk mark ska frstrkas genom att

markbehandling, utrustning, ljussttning

med mera fljer riktlinjerna i Stadsmilj-

programmet.

SLUTEN KVARTERSTAD

De grna, som till exempel parker och

skolgrdar, r av stor betydelse. Eftersom

grdarna ofta r sm och mrka har de

allmnna ppna ytorna stor betydelse och

ska bevaras.

26

OFFENTLIGA RUM Torgen innanfr kanalen r viktiga att

bevara som ppna stadsrum. De r

alla historiskt intressanta och har sam-

tidigt stora vrden som mtesplatser

fr dagens malmbor. Vid frndringar

skall stor hnsyn tas till de kulturhisto-

riska vrdena, torgens individuella ka-

raktr och att de skall kunna anpassas

till dagens behov och krav.

I den slutna kvarterstaden utanfr

kanalen har torgen skilda karaktrer

och r alla tidstypiska torg. Det r av

vikt att bevara torgens srprgel som

marknadstorg, parktorget etc. Man br

ven se p mjligheterna att skapa fler

levande mtesplatser av nu slumrande

resurser ssom Dalaplan och Davids-

hallstorg med mer plats fr gende

och vistelse och drmed fr ett kat

folkliv.

De p 1980-talet trafiksanerade gator-

na i den stra delen av Gamla staden

br ses ver och gestaltas s att de

bttre anknyter till den slutna kvarter-

staden innanfr kanalen, vad gller

material, utrustning och grnska.

Utmed de medeltida gatorna br om-

fattande trdplanteringar undvikas.

Trd hr historiskt ej hemma hr, dre-

mot kan solitra trd planteras i knut-

punkter eller dr gaturummet vidgar sig

De generst trdplanterade gaturum-

men i den slutna kvarterstaden utanfr

kanalen r karakteristiska fr Malm

och skall bibehllas. De trngre bo-

stadsgatorna inne i kvarteren br ven

de kunna berikas med fler trdplante-

ringar. I de fall frgrdsmark finns skall

den bevaras med grs och buskar.

Marken br inte verg till parkeringsy-

tor. Nya stt att frdrja och avleda

dagvatten br utredas.

Mnga bostadsgrdar i den slutna

kvartersstaden har stor potential att ut-

vecklas, bland annat genom nya plan-

teringar, fler trd och fasadgrnska.

Kanalrummen med bastioner och pro-

menader r kulturhistoriskt intressanta

rester. Inslaget med vatten i Malm city

r ovrderligt och att visuellt och btt-

re utnyttja kanalrummen r en stndig

utmaning.

I den slutna kvarterstaden utanfr

kanalen r de grna rummen ocks

av stor betydelse och skall bevaras.

Mnga av dessa parker och platsbild-

ningar r ej fullt utnyttjade utan br

frnyas fr att f en kad betydelse

RD/VGLEDNING/REKOMMENDATIONERSLUTEN KVARTERSTAD

som platser fr samvaro och rekrea-

tion.

Reklamskyltar som placeras p offent-

liga plats utformas med stor hnsyn till

omgivningen. Knsliga miljer undan-

tas frn skyltar som till exempel parker,

kanalzoner, omrden kring kyrkor,

27

RD/VGLEDNING/REKOMMENDATIONERSLUTEN KVARTERSTAD

BYGGNADER De bevarade byggnaderna frn Mal-

ms ldsta tid r inte bara unika ur ett

lokalt perspektiv utan r ven sllsynta

ur ett nationellt och internationellt

perspektiv. De kulturhistoriskt viktiga

byggnaderna br i s stor utstrckning

som mjligt gras knda och tillgng-

liga fr allmnheten. Tillgnglighet och

drmed fljande skyltnings-, stld- och

brandskyddskrav br dock ske p

byggnadernas villkor.

Ny bebyggelse i sammanhngande

omrden br hanteras omsorgsfullt.

Framfr allt br skala och frgsttning

stmmas av mot den vriga bebyg-

gelsen. Flera byggnader har med ren

ftt en annan frgsttning. En utgngs-

punkt vid frgsttning r att fasaden

br f tillbaka sin ursprungliga frg

eftersom den ger bst rttvisa t bygg-

nadens arkitektur. Originalkulren br

dock alltid stmmas av mot den vriga

stadsbildens kulrer. Se Frgprogram

fr Malm.

I fasader frn 1870-80-talen dr bygg-

naderna fr liv genom det skuggspel

som skapas i fasadens skulpturala ka-

raktr, ska de klassicistiska utsmyck-

ningarna ha samma kulr som fasaden.

I fasader frn sekelskiftet 1900 med

vxt - eller djurmotiv som utsmyckning

ska dekoren ha samma kulr som fasa-

den, om de inte r utfrda i natursten.

Se Frgprogram fr Malm.

Genom efterkrigstidens ofta hrdhnta

renoveringar har mnga byggnader

frn sekelskiftet och tidigare frlorat

sina ornament, vilket inneburit en

utarmning av arkitekturen. Vid reno-

veringar kan det vara aktuellt att re-

konstruera frlorade ornament fr att

terstlla byggnadernas arkitektoniska

uttryck.

Den kommersiella verksamheten i

byggnadernas bottenvningarna har

ofta inneburit kraftiga arkitektoniska

frndringar. Fr att terskapa byggna-

dernas arkitektoniska harmoni kan det

i vissa fall bli aktuellt att rekonstruera

bottenvningarna. Eventuella frnd-

ringar mste dock vgas mot eventu-

ella egenvrden hos de frndringar

som skett i byggnaderna.

Ett stort antal av fnstren i sekelskif-

tesbebyggelsen r utbytta de senaste

trettio ren, bland annat i samband

med snkning av innertak. De nya

fnstren har i vissa fall ftt annan hng-

ning och lsa sprjsar/poster. Flertalet

fnster r ocks mlade med icke tck-

ande frger. En tergng till ursprunglig

hngning och postanordningar samt

tckmlning av fnster skulle bidra till

att ge byggnaderna deras arkitekto-

niska balans tillbaka.

Vindsinredningar med lmpligt utfor-

made takkupor r ofta mjligt p de

branta hustaken. De obrutna och flacka

taken r dremot olmpliga fr tak-

kupor mot gatan. Hr fr i stllet ver-

vgas takfnster eller mjligen kupor

mot grden, dr miljn ofta r mindre

knslig.

Inglasade balkonger innebr alltid

avsevrd pverkan p byggnaden och

p gatans karaktr. Inglasningarna ger

ofta ett mycket dominerande intryck,

vilket innebr att den typen av frnd-

ringar inte br gras mot gatorna i den

ldre bebyggelsen i den slutna kvarter-

staden.

Solpaneler br integreras som ett ar-

kitektoniskt element. P branta hustak

br eventuella solpaneler placeras

mot grden. P flacka hustak placeras

solpaneler s att de ej r synliga frn

gatan.

28

PPEN KVAR TERST AD

29PPEN KVARTERSTAD Ola Hanssonsgatan

PPEN KVAR TERST AD

30

31

PPEN KVARTERSTAD

I Malm utvecklades en regional

variant av den funktionalistiska

arkitekturen. Husen fick ett djup p

13 meter, s kallade tjockhus, vil-

ket var betydligt mer n de smal-

hus som radikala funktionalister

fresprkade. (Regementsgatan)

Under 1920-talet slog nya stadsplaneider igenom. Den traditionella, slutna kvarterssta-den ansgs vara ett frldrat stt att bygga stad. Kvarteren lstes nu upp och husen place-rades friliggande, som s kallade lamellhus. Man menade att detta skulle ge bttre och mer jmlika bostadsfrhllanden. Alla lgenheter skulle f tillgng till lika mycket solljus. Luftighet och grnska var viktiga faktorer.

Dessa ider vidareutvecklades p ett konstruktivt stt av de frsta funktionalisterna. Eko-nomisk depression under 30-talet, och drefter krigsren, medfrde att de f nya bostder som uppfrdes blev fr dyra. Situationen utvecklades till en bostadskris. En tgrd fr att vervinna krisen lg i en standardisering av byggandet samt i att bostder brjade uppf-ras i mer eller mindre direkt regi av bland annat staten och kommunala bolag.

Kvaliteter som ljus och luft var vgledande fr stadsplanemnster och husplacering. La-mellhusen placerades i rtvinkliga strukturer dr halvppna eller helt ppna grdar bilda-des i kvarter omgivna av gator. Husen byggdes frmst i tre eller fyra vningar.

Den ppna kvartersstadens fasader r genomgende enkla och saknar ofta dekor. Alla si-dor av byggnadskropparna r likvrdigt behandlade. Det finns inga tydliga framsidor eller baksidor.

Den ppna kvartersstaden har en relativt luftig och grn karaktr, men samtidigt en hg exploatering och en liten andel friyta per lgenhet. I stora delar av den ppna kvarters-staden finns idag en brist p allmnna grnytor i form av grningar, grannskapsparker och stadsdelsparker. I stllet r det sm grnytor samt bostadsgrdar som bidrar till den ppna, grna karaktren. ven skolgrdar och idrottsplatser utgr en viktig del av friyt-estrukturen.

De funktionalistiska idealen med vackra sekvenser av stads-, park- och gaturum, kan bland annat ses i stadsplanerna fr Ribersborg och Rnneholm. Plats fr sm parker ska-pades ofta genom ursparningar i kvartersstrukturen.

Liknande bebyggelsestrukturer byggdes ven under 1900-talets senare decennier, men d med helt andra stilmssiga uttryck n under 1920- och 30-talen.

Rnneholm

32

kalksten, markbelggning av grus, plattor av klinker eller kalksten, ibland ngon liten utsmyckning som fgelbad eller en liten skulptur.

Mnga grdar har under tidens lopp frvanskats med nya material, som betongsten p mark och i murar, nya hrdgjorda ytor fr parkering, och utkning av lekplatser, samt utarmning av vxtmaterial som gjort att den tidigare karaktren gtt frlorad.

De ppna, grna grdarna har stor betydelse fr den ppna kvartersstadens karaktr och dessutom utgr de viktiga samlingsplatser i dessa omrden dr tillgngen till andra grny-tor r bristfllig.

PARKERDe sm parkerna r ofta enkelt gestaltade i en intim skala. Med sina blommande solitr-buskage av till exempel syren och grupper av blommande sm trd, som prydnadspplen och hagtorn pminner de sm parkerna till svl struktur som vxtlighet mycket om bo-stadsgrdarnas.

Strre trd frekommer ibland, vanligt r bland annat ltta, ljusa trdslag som fylldblom-migt fgelbr, hngpil, bjrk och robinia. Vegetationen grupperades i kanterna av parker-na eller som solitrer vid entrer in mot parken. Detta i kombination med strre ppna grsytor fr lek och spel. Ngra fina och vl fungerande parker i den ppna kvartersstaden r Tessinparken, Ryttmstarehagen och Enskifteshagen.

OFFENTLIGA RUM

bildtxtGatorna i den ppna kvarterstaden

upplevs ofta som grna eftersom

det finns grnskande frgrdsmark

eller bostadsgrdar som ppnar

sig mot gatan. (stra Stallmstare-

gatan)

33

TORGDen ppna kvartersstaden vxte oftast fram utan tillhrande stadsdelstorg. Affrer och annan service var istllet koncentrerad till bostadsgatorna, dr kvartersbutiker placerades i nedre botten p fastigheterna, grna i gatukorsningarna. Mnga av dessa butiker har idag frsvunnit eller omvandlats till lokaler fr mindre fretag eller hantverkare. I den ppna kvartersstaden finns egentligen bara ett torg, Fridhemstorget som r ett tidstypiskt 50-tal-storg, gestaltat som en helhet med angrnsande kyrka, teater (fre detta biograf ) och bostadshus med affrslokaler i bottenvningen.

GATORBostadsomrdena r uppbyggda med gator fr biltrafik i en ntstruktur. Lngs gatorna finns bilparkeringar. Gatorna har sllan trdplanteringar men de upplevs nd som grna eftersom det finns grnskande frgrdsmark eller bostadsgrdar som ppnar sig mot ga-tan.

Ett slktskap kan sknjas med de storskaliga bostadsomrdenas karaktr vad gller be-byggelsens storlek och placering. Den stora skillnaden r trafikplaneringen. I den ppna kvarterstaden r trafiksystemet traditionellt och bilar parkeras utmed gatorna eller p tvrparkeringar. De storskaliga bostadsomrdena r dremot trafikseparerade. Roslins vg r ett exempel p ett generst tilltaget gaturum med frgrdsmark. Stallmstare- och Rytt-mstaregatorna r uppbyggda p likartat stt, men betydligt smalare.

BOSTADSGRDARBostadsgrdarna i de ppna eller halvppna kvarteren r ofta anlagda som parkytor med grsmatta, gngar, lgre buskage och en mindre lekplats. Ofta domineras grdarna av n-got eller ngra strre karaktrstrd. 1930-50-talens grdar vittnar ofta om en stor omsorg vad gller gestaltning och utformning.

Val av vxtmaterial gjordes mycket medvetet utifrn stor kunskap om perenner, rosor och blommande buskar. Utver grnskan finner man lga staket runt planteringar, murar av

De rektangulra bostadsgrdarna

byggdes upp som parkytor med

grsmatta, enstaka strre trd,

gngar, lga buskage och en liten

lekplats. Grdarna gestaltades

omsorgsfullt och vxter och mark-

belggning valdes ut noggrant.

(Ingelstadsgatan)

Roskildevgen

34

Flertalet byggnader har trdrrar. Drrarna r oftast lackade eller fernissade. Ett ftal byggnader har smckra drrar i rostfritt st. Drrar har ofta glaspartier som bidrar till att fra in dagsljus i trapphusen.

Enligt tidens anda skulle taken vara platta. Hus med platta tak, ibland med indragen tak-vning och takterrass, har ofta takpapp. Vanligt r ocks att taken r utfrda som sadel-tak, som ibland r valmade. Sadeltaken r oftast belagda med rtt enkupigt tegel.

Rtt och svalt gult tegel karaktriserar en stor del av den ppna kvarterstadens frgstt-ning och ger omrdena en tydlig frgidentitet. Det gula teglet har ofta en grn anstryk-ning. Den brnningsteknik som anvndes vid den hr tiden gav tegelstenarna en hete-rogen karaktr. En enda tegelsten kan drmed skifta frn gult till grnt med en mngd gulgrna frgtoner dr emellan.

Den ppna kvarterstaden har fler putsade byggnader n de senare perioderna. De putsade byggnaderna r mlade i matta, mycket ljusa, kulrer. De ljusa putserna bidrog till att re-flektera dagsljuset mellan husen och var oftast mlade med kalkfrg, vilket gav fasaderna en speciell lyster.

Flertalet balkonger i den ppna kvarterstaden har ursprungligen varit koppargrna, mrkgrna eller vita. De grnmlade balkongfronterna och de fronter som rgats grna str i en spnnande kontrast till det grngula teglet. Som kontraster mot tegelfasaderna och de putsade fasaderna str ocks fnstrens frgsttning. Fnstrens karmar r ibland mlade i grnt. Bgarna r d ofta mlade i en vit kulr. Fnstren r ursprungligen m-lade med linoljefrg.

BYGGNADER

bildtext

Ljus och luft skulle prgla den

nya arkitekturen. Istllet fr att

lta historiska stilar utgra fre-

bilder fresprkades att husens

praktiska och tekniska funktioner

skulle synas i fasaden.

35

Det ndamlsenliga r det skna slogs fast p Stockholmsutstllningen 1930,dr funktionalismen introducerades i Sverige. Istllet fr att lta historiska stilar utgra frebilder vid fasadkompositionen fresprkades att husens funktioner skulle komma till uttryck i fasaden.

I Malm utvecklades en regional variant av den ljusa funktionalistiska arkitekturen ge-nom att bland annat anvnda gult tegel, tredelade fnster och flacka sadeltak. Den ppna kvartersstadens fasader r genomgende enkla och saknar ofta dekor. Alla sidor av bygg-nadskropparna r likvrdigt behandlade.Trapphusen r vanligtvis uppglasade i fasaden fr att f in s mycket ljus som mjligt. Sockel, takfot och tak r nedtonade fr att framhva helheten och de geometriska formerna i byggnaderna.

Inom karaktren finns ven exempel p arkitektur frn brjan av 1950-talet d den mer renodlade funktionalistiska arkitekturen delvis frndrades. Arkitekturen fick d till viss del ett mer traditionellt uttryck, som till exempel markeringar av entrpartier, fnsterom-fattningar med mera.

Dagsljuset, och dess betydelse fr hlsan, var en viktig utgngspunkt i tidens arkitektur. P 1930-talet blev balkongerna ett uttryck fr det moderna sunda boendet. Balkongerna r ofta fasadernas huvudmotiv och ofta fick varje lgenhet sin egen balkong. Balkongerna r utfrda i slta eller fint sinuskorrugerade pltfronter. Ofta krns balkongerna av hyllor fr blomsterldor och smckra jrnrcken som r utformade som skeppsrelingar. Ibland finns ven ltta jrnstativ fr vindskyddande tyg.Fr att f in s mycket ljus som mjligt i lgenheterna fick fnstren ltta snickerier ondiga sprjsar valdes bort. Fnstren, som lades i liv med fasaden saknade ocks fns-teromfattningar, vilket ytterligare bidrog till att leda in ljuset i lgenheterna. Fnstren r fretrdesvis sidohngda, tv- eller tredelade, med fasta mittposter. Snickerierna r av tr och har en enkel profilering. I den ppna kvarterstaden upptrder ocks de pivhngda fnstren fr frsta gngen.

Rtt och svalt gult tegel karak-

triserar en stor del av den glesa

kvarterstadens frgsttning och

ger omrdena en tydlig frgiden-

titet.

Dagsljuset, och dess betydelse fr

hlsan, var en viktig utgngspunkt

i tidens arkitektur. P 1930-talet

blev balkongerna ett uttryck fr

det moderna sunda boendet.

(Mariedalsvgen)

36

GENERELLA FRHLLNINGSSTT

OCH STRATEGIER VERGRIPANDE KARAKTRDen ppna kvarterstadens grundlg-

gande karaktrsdrag bevaras och

utvecklas.

Det ppna bebyggelsemnstret

med de karaktristiskt fritt liggande

byggnaderna r viktiga fr stads-

bildens helhet. Ny bebyggelse och

kompletteringar br ske restriktivt

s att stadsplaneintentionerna och

boendekvaliteterna inte frsmras.

Eventuell ny bebyggelse br inte lg-

gas mot park, grnyta eller utsikt s

att den stnger utblick fr andra hus

i omgivningen. Verksamheter i bu-

tikslokaler i fastigheternas bottenv-

ningar br stimuleras eftersom de r

betydelsefulla fr bostadskvarterens

och gaturummens liv och rrelse.

BYGGNADERBebyggelsens sammanhllna helhet

bibehlls.

Ny bebyggelse gestaltas med hnsyn

till omrdets skala och karaktr samt

sammanhllning i materialkaraktr

och taklandskap. Strre komplette-

ringar i stadsbildssmssigt knsliga

lgen undviks.

Byggnaderna karaktriseras av en-

kelhet som gr detaljerna avgrande.

Tidstypiska detaljer som fnster, entrer,

balkonger och rcken bibehlls.

SAMBAND/OFFENTLIGA RUMDet ppna sambandet mellan gaturum

och bostadsgrdar bevaras.

Eftersom det finns liten andel parkmark

i den ppna kvarterstaden r det viktigt

att bevara de grnytor som finns. Bo-

stadsgrdarnas och frgrdsmarkens

grnska har stor betydelse fr gaturum-

mets karaktr. Trd i gaturummet bevaras

och nya trd kan med frdel planteras dr

utrymme finns. Om mjligt tillskapas nya

allmnna stadsrum i form av sm plats-

bildningar eller grningar.

PPEN KVARTERSTAD

37

RD/VGLEDNING/REKOMMENDATIONER

OFFENTLIGA RUM Fridhemstorget r det enda torget i den

ppna stadskaraktren. Vid upprustning

r det angelget att bevara torgets tids

typiska karaktr.

Tidstypiska karaktrsdrag i parker och

p bostadsgrdar br bevaras och ter

stllas vid underhll, restaurering och

ombyggnad fratt tydliggra en helhet

mellan hus och utemilj. Vxtmaterial,

vegetationsstruktur, markmaterial och

detaljer r viktiga fr helheten.

Mnga bostadsgrdar i den ppna

kvarterstaden har stor potential att ut

vecklas och frbttras, bland annat ge

nom att ka artvariationen p grdarna

och plantera stora trd. De ppna, gr-

na grdarna r dessutom viktiga fr den

ppna dagvattenhanteringen och frm

jandet av biologisk kvalitet och mng

fald. Det r viktigt att vattensystem och

andra tgrder an pasas till platsens

utformning och skala.

Nya sm byggnader till exempel milj-

hus och cykelskjul mste gestaltas och

placeras omsorgsfullt fr att inte frst

ra grdens anvndbarhet och karaktr.

Tilgg br ske restriktivt.

* Skolgrdarna r viktiga komplement till

bostadsgrdar och parker, och utgr

dessutom den dagliga utemiljn fr

skolbarnen. Tyvrr r en del skolgrdar

torftiga bde till innehll och gestalt

ning. Skolgrdarna br utvecklas till

grna oaser och mjliga mtesplatser

fr barnens och de boendes dagliga

utevistelse och rekreation.

BYGGNADER Kulren var ursprungligen en av

de viktiga delarna i det arkitektoniska

uttrycket. De putsade fasaderna br

vara sltputsade eftersom den slta

ytan r en del av byggnadernas ltta

arkitektur. En knottrig yta frstr det

ltta uttrycket samt bidrar till att fasa-

den smutsas fortare och ojmnare.

Gulrtt tegel, gulrd puts och varmt

gula balkonger br undvikas i omrden

som domineras av gul tegelbebyggelse

eftersom dessa genom frgpverkan

(induktion) ger en negativ upplevelse

av omrdenas karaktristiska gula te-

gel. (Se Frgprogram fr Malm.)

Balkongerna dominerar den ppna

kvarterstadens arkitektur och bidrar till

bebyggelsens typiska karaktr. Behll

de ppna balkongerna med de

smckra fronterna och rckena i strs-

ta mjliga mn. ven till synes sm fr

ndringar kan vara tillrckliga fr att

det tidstypiska uttrycket ska g frlo

rat. Om balkongerna behver bytas

br originalen i s stor utstrckning

som mjligt efterliknas. Inglasningar av

balkonger och solpaneler r ofta svra

att infoga i denna milj.

Behll balkongernas originalkulr d

den oftast r medvetet framtagen fr

att frstrka lystern i teglets eller puts

ens kulr. Kulrvalet pverkar hela

gatubilden.

Fnstren r en viktig del av byggna-

dens arkitektur och ligger ofta i liv

med fasaderna och r drmed extra

exponerade. Frsk in det lngsta att

bevara och renovera originalfnstren

virkeskvalitet och glaskvalitet r ofta

mycket hg.

ven fnstrens originalkulrer r nog

grant framtagna fr att ge rtt lyster t

den vriga fasaden. Viss frgstt-

ning kan f fasaden att framst som

smutsig. (Se Frgprogram fr Malm.)

Platta tak kan frses med takgrnska,

men de tegeltak som finns br beva-

ras.

I stadsbildsmssigt knsliga lgen

br takkupor i flacka takfall undvi-

kas.

GENERELLA FRHLLNINGSSTT

OCH STRATEGIER PPEN KVARTERSTAD

38

GRANNSKAPSENHETER

39

GRANNSKAPSENHETER

Augustenborgstorg

40

41

GRANNSKAPSENHETER

Under tiden efter andra vrldskriget byggdes nya stadsdelar som s kallade grannskapsen-heter. Inspirationen kom frn England och USA. Den lokala gemenskapen skulle strkas fr att bidra till strre trygghet. Skola, affrer, lkarvrd och rekreation skulle finnas i nr-omrdet och drmed skulle enheten utgra en sjlvstndigt fungerande stadsdel.

Istllet fr den tidigare utbyggnaden av staden, dr kvarter fogades till kvarter och husen byggdes av olika byggmstare, producerades nu strre bostadsomrden i ett sammanhang, med f byggherrar.

Under 1940-talet inleddes en period d bostadsbyggandet var reglerat och styrt av stat och kommun genom lagar och normer, subventioner och kommunala bostadsbolag. Bland annat infrdes statlig bostadsfinansiering r 1942. En ny stadsplanelag och en byggnadsstadga r 1931 var frsta steg i riktning mot ett enhetligt bostadsbyggande i strre skala i hela landet. I Malms bildades MKB 1946. Staden kom att framst som en mnsterstad i folkhemmet.

Grannskapsenheterna utformades delvis som en reaktion p funktionalismens upplsta kvarter. Husen byggdes ofta i vinkel och placerades s att tydliga grdsrum av olika ka-raktr skapades. Husen grupperades fritt och ofta konstfullt fr att skapa skyddande rum mot en bilfri sida.

En lummig grnska r ett gemensamt karaktrsdrag fr grannskapsenheterna. Det finns i allmnhet god tillgng p grnytor i och med att husen grupperas kring en central park.Skolor och idrottsplatser utgr en viktig del av grnstrukturen och ligger vanligen i an-slutning till den centrala parken.

Grannskapsenheterna ger ett grnt intryck i och med att grdarna delvis vnder sig mot gatan och genom att gator och parkeringar ofta r trdplanterade.

Det radikala funktionalistiska form-

sprket ifrgasattes p 1940-talet

. Stadsplanerna blev mer rumsliga

och husen mindre strama (Stjrn-

husen, Mellanheden)

Erikslustvgen

42

OFFENTLIGA RUM

bildtxt

pel p element som frtar det arkitektoniska helhetsintrycket. I Augustenborg pgr en upprustning dr vissa grdar har gestaltats i en tidstypisk anda, medan andra ftt en mer slentrianmssig utformning. I omrdet har man infrt en ppen dagvattenhantering, vil-ket medfrt tillgg i form av dagvattendammar och betongrnnor. P grdarna har man byggt nya sophus fr lokal sopsortering.

PARKERven parkernas gestaltning, materialval, vxtval och utsmyckning var ursprungligen typiska fr 1940- och 50- talets arkitektur. Flera av grannskapsparkerna r dock idag slitna och i behov av upprustning och frnyelse. Ett fint exempel p en typisk 40-talspark r Mellanhed-sparken, med genersa grsytor fr lek och spel, trevliga sittplatser och en smskalig lekplats. I parkens kanter finns fritt grupperad vegetation av blommande buskar som try, forsytia och pa-radisbuske, sm blommande trd, som paradispplen och hagtorn, samt strre trd, som bjrk och hngalm. Dr planerades en plaskdamm som aldrig uppfrdes. Gngvgar var ursprung-ligen grusade. Persborgsparken, Grningen, Lekngen och Pjttngen r alla helt omgrdade av bostadsbebyggelse, vars grdar vnder sig ut mot parken. Detta bidrar till en halvprivat karaktr. Augustenborgsparken har nyligen rustats upp och den ppna dagvattenhanteringen har blivit ett nytt inslag i parken liksom den nya temalekplatsen.

En viktig id fr grannskapsenhe-

ten var att det skulle finnas ett lo-

kalt butikstorg. Torgen placerades

vid en strategisk punkt i omrdet

och fick ett utbud av olika butiker.

(Erikslust)

43

TORG I Malm finns typiska torg till alla grannskapsenheterna. De flesta har verksamheter eller butiker i bottenvningarna. P torgen finns ofta en fontn, ibland med en skulptur, sitt-platser och ett vrdtrd. Markbelggningen bestr vanligen av betongplattor i kombina-tion med gatsten i rutmnster.

Torget r ofta omslutet p tv eller tre sidor av lga affrslngor eller bostadshus. Augus-tenborgs torg r ett mycket srprglat, tidstypiskt och vlbevarat 50- talstorg. ven Pers-borgs torg r vackert och vlbevarat. I Mellanheden, som omfattar tre delomrden, finns flera strk med butiker utver Erikslustsplan, som r det egentliga torget. Ett planerat centrum med bland annat biograf blev aldrig genomfrt.

GATORPrincipen fr grannskapsenheterna var att s lngt mjligt undvika korsningar mellan gende och biltrafik. Bostder, park, skolor och affrscentrum skulle sammanbindas av gngvgar, tminstone inom samma kvarter. Grannskapsenheterna r, med undantag av Augustenborg, utifrnmatade vilket skapar ett inre skyddat, bilfritt rum. Ibland finns ma-targator med tvrparkering, som annars anordnas p gatumark eller p den del av bostads-grden som vetter mot gatan. Genom att grdarna vxelvis vnder sig mot gatan skapas en grn gatumilj. I Mellanheden skyddas dock grdarna lngs Kpenhamnsvgens ena sida av lga butikslngor. Gator och parkeringsplatser r ofta trdplanterade. I Augustenborg r gatorna en integrerad del av omrdet. Som en reaktion mot funktionalismens stramhet fick gaturummen hr en bjd form och en smskalig, mer rumslig utformning med fond-motiv av hus eller trd.

BOSTADSGRDARI Mellanheden introducerades de s kallade stjrnhusen. Den slingrande bebyggelsefor-men medger dels att en sida kan hllas bilfri, dels att intima grdsrum bildas, som vxelvis vnder sig in mot parkomrdet och mot gatan. Samma grundtema terfinns i Persborg och Grningen, dr husen placerades i en slinga som skapar sekvenser av olika grdsrum, som t ena hllet samspelar med den centrala parken och t andra hllet med gatan.

Gestaltning, materialval, vxtval och utsmyckning var ursprungligen typiska fr 1940- och 50- talens arkitektur. Grdarna prglades av en trdgrdskaraktr med belggningar av natursten eller grus och en stor rikedom av blommande buskar och trd. Dock r s gott som alla idag mer eller mindre ombyggda och frvanskade. Frgad betongsten p mark och i murar, prefabricerade cykelskjul och ett frmmande formsprk r ngra exem-

Bebyggelsen vnder sig ofta mot

en central parkyta eller grning,

som fungerar som ett samlande

rum. ppenheten mellan grd och

park spelar stor roll. (Augusten-

borg)

Grannskapsenheternas bostads-

grdar r ofta tydliga rumsbild-

ningar. Husen placerades s att

sekvenser av grdsrum skapades.

t ett hll ppnar de sig mot ett

strre parkrum och t andra hllet

mot en gata. I likhet med tidigare

fick grdarna ofta en genomtnkt

och omsorgsfull gestaltning som

samspelade med hela bebyggel-

sestrukturen. (Mellanheden)

OFFENTLIGA RUM

44

ven lekfulla individuella variationer bejakades, vilket tog sig uttryck i udda fnsterfor-mer och storlekar. Fnstren frsgs ofta med mittpost.

Balkongerna r ett viktigt karaktrsskapande element. Helt ppna utanpliggande bal-konger, som tidigare var dominerande, erstts av balkonger som kopplas samman och bildar sammanhngande enheter. ven hela huskonstruktioner och balkongfronter brjade upp-fras i betong och frebdar den nya tidens strvan efter att rationalisera byggprocessen.

Flertalet byggnader har trdrrar. Drrarna r oftast lackade eller fernissade. Drrarna har ofta glaspartier som bidrar till att fra in dagsljus i trapphusen.De platta taken ersattes med flacka sadeltak med rtt taktegel. Med dansk byggnadstradi-tion som frebild utformades gavlarna ibland utan taksprng.

Rtt och svalt gult tegel karaktriserar en stor del av grannskapsenheternas frgsttning. Balkongerna r ofta utfrda i sinuskorrugerad plt och har ursprungligen varit koppar-grna, mrkgrna eller vita. Som kontraster mot tegelfasaderna och de putsade fasaderna str ocks fnstrens frgsttning. Fnstrens karmar r ibland mlade i grnt. Bgarna r d ofta mlade i en vit kulr.

BYGGNADER

Som fasadmaterial frekom-

mer svl puts som tegel. Ofta

blandas olika fasadmaterial och

tegelkulrer p samma hus.

Husen prglas av en hg detalj-

bearbetning med mnstermur-

ningar och ett samspel mellan

puts och tegel.

45

Under 1940-talet kom en reaktion mot det radikala funktionalistiska formsprket bde vad gllde stadsplaneidealen och husutformningen. Stadsplanerna blev alltmer rumsliga och husen mindre strama och mer form- och materialrika. Mnga aspekter frn funk-tionalismen finns dock kvar, till exempel ljus och rymd i de ofta sm men vlplanerade lgenheterna.

Det traditionella formsprket bejakades, som fasadmaterial frekommer svl puts som tegel. Ofta blandas olika fasadmaterial och tegelkulrer p samma hus. Husen prglas av en hg detaljbearbetning med mnstermurningar och ett samspel mellan puts och tegel.

Grningen

46

GENERELLA FRHLLNINGSSTT

OCH STRATEGIER

VERGRIPANDE KARAKTRBebyggelsens tydlighet och karaktr

bevaras, liksom dess vrdefulla samman-

hllna helhet.

I de tidiga grannskapsenheterna planera-

des och byggdes gator, torg och parker

tillsammans med bostadsomrdenas hus

och grdar. Det r viktigt att vid alla frnd-

ringar ha detta i tanke s att grannskaps-

enheternas helhetskaraktr och rumsliga

struktur bevaras. Kompletteringar med nya

hus r normalt inte mjliga inom omrdena.

BEBYGGELSEGrannskapens byggnader r enkla och

underordnar sig helheten. Fasadfrnd-

ringar br gras med stor frsiktighet.

Husens tidstypiska detaljer som fnster,

entrer, balkonger och rcken bibehlls.

Strre tillbyggnader i stadsbildsmssigt

knsliga lgen undviks.

SAMBANDBevara torgen och parkerna som centralt

samlande rum.

De ppna sambanden dels mellan

bostadsgrden och gatan, dels mellan

grden och parkrummet br inte byggas

igen.

GRANNSKAPSENHETER

47

OFFENTLIGA RUM En grundlggande id fr grann-

skapsenheten var att det skulle finnas

ett lokalt butikstorg. Upprustning

skall gras varsamt med knsla fr

tidsandan vad avser till exempel ma

terial, vxter, mnster, detaljer etc.

Tidstypiska karaktrsdrag p bo-

stadsgrdar och i parker br bevaras

och terstllas vid underhll, restau

rering och ombyggnad fr att tydlig

gra en helhet mellan hus och utemil

j. Vxtmaterial, vegetationsstruktur,

markmaterial och detaljer r viktiga.

Dagvattenhanteringen kan frbttras

och bli ett vrdefullt inslag. Det r vik-

tigt att vattensystem och andra tgr-

der anpassas till platsens utformning

och skala. Den biologiska mngfalden

kan ka genom att plantera fasad-

grnska.

BYGGNADER Den svalt gula tegelbebyggelsen r

uttrycksfull nr omgivande fasadku-

lrer samspelar med de gula tegelku-

lrerna. Gulrtt tegel, gulrd puts och

varmt gula balkonger br undvikas i

omrden med den svalt gula tegel-

bebyggelsen eftersom dessa genom

frgpverkan ger en negativ upplevel-

se av det gula teglet. (Se Frgprogram

fr Malm.)

Balkongerna utgr stora delar av fasa-

derna. Drfr r balkongernas kulrer

mycket viktiga i dessa omrden. Kulr-

valet pverkar hela gatubilden. Behll

balkongernas originalkulr d den

oftast r medvetet framtagen fr att

frstrka lystern i teglets eller putsens

kulr.

Inglasningar av balkonger och solpa-

neler r ofta svra att inlemma i denna

milj. Solpaneler kan i undantagsfall

accepteras.

Nya sm byggnader till exempel mil-

jhus och cykelskjul mste gestaltas

och placeras omsorgsfullt fr att inte

frstra grdens anvndbarhet och

karaktr. Tillgg br ske restriktivt.

RD/VGLEDNING/REKOMMENDATIONER

GRANNSKAPSENHETER

48

STORSKALIGA BOST ADSOMR DEN

49

STORSKALIGA BOSTADSOMRDEN

STORSKALIGA BOST ADSOMR DEN

Apelgrden, Rosengrd

50

51

Mellan 1955 och1975 byggdes nstan hlften av Malms nuvarande bostadsbestnd. Un-der rtiondena efter andra vrldskriget gick svensk industri p hgvarv och inflyttningen till stderna kade. En stor bostadsbrist rdde i landet. 1965 lanserades det s kallade miljonprogrammet. En miljon bostder skulle genom ett effektiviserat och rationellt byggande produceras under en tiorsperiod. Bostadsbyggandet fick dock ett abrupt slut i och med oljekrisen 1974, som drabbade den svenska industrin hrt, samtidigt som inflyttningen ersattes av ett utvandringsnetto. P mnga hll uppstod istllet ett bostads-verskott.

Till skillnad frn tidigare epokers bostadsomrden, som vuxit fram i takt av enstaka hus eller kvarter, planerades och byggdes nu hela stadsdelar i snabb takt. Utbyggnaden skedde p lantegendomar i stadens utkant, p kermark dr f naturliga hinder fr ex-ploateringen fanns. Ibland finns rester i form av ldre trd, aller, gogrnser eller ngon byggnad kvar. Ljus, luft och grnska var nyckelord fr planeringen redan under den tidiga funktionalismen. 1930- och 40- talens ppna kvarterslsningar utvecklades under andra hlften av 50- talet till ett alltmer storskaligt byggande.

Vid mitten av 1950-talet introducerades 16-vningshus i Malms stadsbild och under ren omkring 1960 byggdes relativt mnga hghus. Miljonprogrammet domineras dock av trevnings lamellhus och ttavnings skivhus. Samtidigt serieproducerades hus i allt strre utstrckning och de blev mer och mer enhetliga, i de tidiga storskaliga omrdena grupperades husen ofta kring en gemensam grnyta, vilket var en utveckling av grann-skapsenheten. Det fanns en tanke om ett obrutet flde av grnska mellan park och bostadsgrdar. Mnga grnytor r dock splittrade och uppdelade p mnga sm grnytor blandat med hrdgjorda ytor, parkeringsplatser och cykelvgar med mera.

Typiskt fr den hr perioden var ven bilismens framvxt. Omrdena prglas av en lngt gngen trafikseparering. Trafikforskargruppen SCAFT hade vid 1960-talets mitt tagit fram riktlinjer som fick stor genomslagskraft i stadsplaneringen och trafiksepareringen kom att bli ett signum fr den hr tidens omrden. Prioriteringen av biltrafiken ledde till en utglesning av stadsbilden genom stora trafikleder, skyddszoner och parkeringsytor.

Under 1990-talet byggdes ter storskaliga omrden, dock i betydligt mindre omfattning

STORSKALIGA BOSTADSOMRDEN

Visionen fr stadsbyggandet var

hus i park. Hga hus placerades

mot grnytan, ofta fasfrskjutna

fr att bilda en tydlig rumslighet,

och lgre hus placerades lngre

ut. I den senare, serieproducerade

bebyggelsen prglas stadsplan-

erna av stora, rtvinkliga grdar,

lnga siktlinjer och en lngt driven

funktionsuppdelning. Parkytorna

minskar och reduceras alltmer till

remsor mellan bostadsomrdena

eller lngs trafiklederna. (Sege-

vng)

De storskaliga bostadsomrdena

har idag ofta en grn karaktr

genom de stora parkerna i bo-

stdernas nrhet. Genom tra-

fiksepareringen skapades stora

bilfria sammanhngande miljer i

bostadsomrdenas inre delar, dr

centrumfunktioner, skolor, idrotts-

anlggningar och parker samla-

des. En stor kvalitet r tillgngen

p planerade och trafikskra mil-

jer fr barn.

52

bildtxt

har ett tydligt slktskap med grannskapsenheternas centrala grnyta

I de senare miljonprogramsomrdena blev utemiljn alltmer styvmoderligt behandlad. Synen p bostadsgrden frndrades. Grdarna blev strre, zoneringen mellan offentligt och privat var otydlig eller obefintlig och grdarna led ofta av bristande intimitet och hem-knsla. Den snabba utbyggnadstakten gjorde att grdarna ofta gestaltades slentrianmssigt med grsmattor och stora asfalterade ytor. Utformningen var statisk, rtvinklig och funk-tionsuppdelad. Lekplatser med smbarnens sandldor placerades nrmast husen och de fr de ldre barnen lite lngre bort. Arrangemang fr vuxna saknades nstan helt. Utformning och planering styrdes i hg grad av dtidens byggnormer. Ett exempel r Lindngen, dr planen karaktriseras av stram rtvinklighet och grdarna r mycket stora och rumslighe-ten otydlig. Bostadsgrdarna i vstra Lindngen r mer rumsliga p grund av en uppvxt och varierad vxtlighet som ger omrdet en trivsam karaktr. Vegetationens inramning bidrar till att dra ned skalan p de stora huskropparna.

Parkering anordnades ofta i form av underjordiska garage i anslutning till husen, vilket medfrde att mnga grdar byggdes p betongbjlklag. Detta begrnsade starkt mjlig-heten att anvnda strre buskar och trd. Vissa grdar gestaltades med planteringsldor av betongelement, mest konsekvent genomfrt, och med arkitektoniska ambitioner, p Kronprinsens grd, tre vningar ovan mark.

Husens placering och proportioner i de storskaliga bostadsomrdena bidrog till att fr-strka ett blsigt och ogstvnligt klimat. Omrdenas lge, p grnsen till det ppna jord-brukslandskapet, frstrkte problemen.

Vxtmaterialet var i allmnhet ensartat och planterades i monokulturer. Vegetationen anvndes i frsta hand fr att avgrnsa olika funktioner och hrdgjorda ytor frn varandra. Taggiga buskar fick ofta erstta stngsel. Den av byggkranar och maskiner kompakterade marken samt blst och slitage medfrde stora problem med vxtetableringen. Mnga trd och buskar fick inte en normal tillvxt och utvecklades aldrig till den stomme som hade behvts.

Senare grdsupprustningar och nyplanteringar har inverkat positivt p miljn. Det faktum att det gtt 3040 r sedan omrdena planterades har naturligtvis bidragit till en rikare grnska. Vid upprustningar av utemiljn har man frskt att ka intimiteten och detalje-ringsgraden, tydliggra skillnaden mellan privat och offentligt, anlagt uteplatser till lgen-heter p nedre botten och kompletterat med mer vegetation. Alltfr ofta blev tgrderna

OFFENTLIGA RUM

Till bostadsomrdena hr i de fles-

ta fall lokala centrum, mindre torg

eller butiker i bostadshusens bot-

tenvningar. I de tidiga omrdena

byggdes sm lokala torg medan

de senare blev ovanligare och er-

sattes med innomhuscentra.

(Lorensborg, vre bilden, och

Lindeborg)

Trafiklederna sammanbinder bo-

stadsomrdet med staden, men

verkar samtidigt som avskrande

barrirer, som gng- och cykelv-

gar inte frmr att verbrygga.

(Rosengrd)

53

TORGTill bostadsomrdena hr i de flesta fall lokala centrum, mindre torg eller butiker i bostadshusens bottenvningar, som erbjuder det mesta som behvs fr den vardagliga servicen. I de tidigare omrdena fanns fortfarande ett inkpsmnster som gav under-lag fr lokala mindre affrstorg. I de senare r torgen ovanligare. Flera av torgen r bra och vlfungerande med livlig handel, till exempel Nydalatorget och Segevngs torg, det sistnmnda ett av de bsta exemplen p stadsdelstorg frn denna tid. Avgrande r flera faktorer, som lget i omrdet, nrheten till exempel till busshllplats och promenadstrk, men ven torgets rumslighet och befolkningens sammansttning. Gestaltningen r ofta enkel med betongplattor p marken, sittplatser och ngra trd. P de mer omsorgsfullt gestaltade torgen finns ofta ngon form av konstnrlig utsmyckning. Flera torg gr inte skl fr namnet d den potentiella torgytan till strsta delen upptas av parkeringsplatser. Rosengrds centrum r speciellt stillvida att det inte bara skulle frsrja nromrdet med detaljhandel och offentlig service, utan ven fungera som kommersiellt centrum fr de bilburna invnarna i Malms stra delar.

GATORI omrdena har trafikseparering gllt som planeringsprincip. Vid 1970-talets brjan till-lmpades SCAFT-normerna med benhrd konsekvens. Framfr allt i de senare omrdena finns en stadsstruktur med verdimensionerade, ibland nedsnkta, genomfartsleder eller ringleder i bostadsomrdenas utkanter, matargator och sckgator in till bostadsomrdena samt en inre bilfri struktur med gng- och cykelvgar. Trafiklederna sammanbinder bo-stadsomrdet med staden, men verkar samtidigt som avskrande barrirer, som gng- och cykelvgar inte frmr att verbrygga. Ett exempel r den mycket breda, och genom Rosengrd, nedsnkta Amiralsgatan som ursprungligen var planerad fr sprvgstrafik i mittremsan, dr cykelbroar frbinder den norra och den sdra delen av Rosengrd. ven de strre gatorna inne i omrdet r uppbyggda p samma stt.

I bostadsomrdenas utkant eller mellan husen anlades stora parkeringsytor som ofta mer n vl uppfyllde normen. Parkeringsplatser var kvoterade till antalet lgenheter och man rknade med minst en bil per bostad. Detta skapade p sina hll ett verskott p bilupp-stllningsplatser, ofta p bekostnad av utemiljn.

BOSTADSGRDARI de tidigare omrdena ser man ofta kraftfulla, arkitektoniska gestaltningsgrepp dr vege-tationen anvndes fr att skapa grna rum. Hjdskillnader och markmodellering anvn-des p ett medvetet stt fr att frstrka rumsligheten. Grden till exempel i Blekingsborg

I de tidiga storskaliga omrdena

gestaltades grdarna omsorgs-

fullt, ofta med kraftfulla, arkitek-

toniska gestaltningsgrepp dr ve-

getationen anvndes fr att skapa

grna rum. (Segevng)

I Lorensborg flyter de tv intillig-

gande grnomrdena, Stadion-

parken och Vendelsfridsparken,

obrutna in mellan husen. (Lorens-

borg)

54

och 50- talen anvndes vxterna fr sina individuella kvaliteter till exempel i form av vacker blomning eller andra prydnadsvrden. Under 1960- och 70-talen behandlade vx-terna istllet som arkitektoniska element, ofta i massverkan, grna i form av formstarka trd. Ofta syns ett onyanserat artval dr en eller ett ftal trdarter anvnds genomgende utan hnsyn till funktion eller vxtplats.

Dock finns vackra exempel p enkelt gestaltade parker med grs, trddungar och en med-veten markmodellering, som nstan kan jmfras med den engelska landskapsparken, till exempel Stadionparken och delar av grdsparken.

Snabbvxande och storvxta popplar och pilar anvndes ofta fr att ge snabb grnska som kunde mta sig med bebyggelsens skala. Deras trdrtter orsakar idag problem och r dessutom relativt kortlivade och mste ersttas med nya trd. Mycket alm planterades. Idag dr almarna p grund av almsjukan. ven olika arter av lnn r vanliga.

I samband med miljfrbttringarna p 1980-talet berikades mnga parker med ny ve-getation i form av naturlika planteringar som id