språk- läs- och skrivutvecklare 2016-02-02 västra götaland · 2016-03-29 · en idé är en av...
TRANSCRIPT
Frågor och önskemål från er
Hur och vad utvärderar vi läslyftet med lärare, handledare och rektorer i slutet av läsåret?
Läslyftet på förskolan?
Samtal om texter, föreställningsvärldar?
Själva handledningen – hur man ställer frågor och organiserar så det blir kvalitet (och så man undviker ”frökenrollen”)?
Hur man får deltagarna att se varandra som resurser?
Bra tips på fördjupande och eftertänksamma frågor?
Tips på hur man kon organisera gruppen när man har en timme på sig och alla vill redovisa men jag vill komma på djupet?
Vilket ansvar har man när rektor/förvaltningsledning är ointresserad/ny?
Bör deltagare befrias av rektor utifrån andra uppgifter?
Rektor fyller gruppen med alltför många nya lärare?
Lärare med annat modersmål har svårt att hitta texter i anslutning till genomförandet vilket tar mer tid för handledaren?
Vad gör man när lärare inte genomför arbetsuppgifterna?
Jag kommer dessutom att
reflektera över…
Hur man leder bra samtal och ställer
generativa frågor
Formativ praktik
Lite om eftertänksamma samtal och
förskolelyftet
Pedagogiska utgångspunkter – lärarens
lärarstilar vid planering
Rollen som utvecklare kontra andra roller
Lärande sker i interaktion
Att förstå är att se ett mönster Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap i Lund
Språk och begrepp sätter handtag på verkligheten
Åke Edfeldt, professor emeritus i läsforskning, Stockholms universitet
Varje tidsålder måste omförhandla idéer och begrepp om vi ska bygga morgondagens samhälle
John Dewey, professor emeritus USA, progressiv pedagogisk tänkare
Vi lär oss genom samspel med andra och med kontexten
Lev Vygotskij, utvecklingspsykolog i Sovjet t. 1930, progressiv pedagogisk tänkare
Samtal har olika intentioner…
Knyta och hålla kontakter (plocka pälsen)
Debattera (framstå som segrare)
Dialog (utforska och lära)
Eftertänksam dialog
Fokus på samtalskultur OCH intellektuellt
utforskande
Skillnaden mellan
värderingar och idéer
En idé är en av mänsklighetens tankekonstruktioner som hjälper oss att se en företeelse. Den är inte värderad utan kan ha både fördelar och nackdelar. Synen (värderingen) på idén kan växla över tid och mellan samhällen.
En värdering är ett ställningstagande för någonting, ett sätt att se på eller ta ställning för eller emot en idé.
Mänsklighetens idéer Arbete
Aristokrati
Artighet
Astronomi
Definition
Demokrati
Dialektik
Djur
Dom
Dygd & last
Dröm & verklighet
Eftertänksamhet
Element
En & många
Erfarenhet
Evighet
Evolution
Familj
Filosofi
Form
Framsteg
Frihet
Fysik
Förnuft
Förändring
Gott & ont
Gud
Historia
Hypotes
Idé
Jämlikhet
Konst
Konstitution
Krig & fred
Kultur
Kunskap
Kvalitet
Kvantitet
Känsla
Kärlek
Lag
Lek
Lika & olika
Liv & död
Logik
Lycka
Makt
Matematik
Materia
Medborgare
Medicin
Medkänsla
Medvetande
Mekanik
Metafysik
Minne & fantasi
Mod
Monarki
Motstånd
Måttlighet
Människa
Natur
Njutning & smärta
Nödvändighet & tänkbarhet
Odödlighet
Oligarki
Orsak
Oändlighet
Plikt
Poesi
Princip
Profetia
Proportion
Påverkan
Regering&styre
Relation
Religion
Renhet
Resonemang
Respekt
Retorik
Revolution
Rymd
Rättvisa
Sanning
Skönhet
Sedvänja & konvention
Själ
Slaveri
Slump
Slutledning
Språk
Stat
Straff
Styrka
Synd
Tal
Tecken & symbol
Teologi
Tid
Tro
Tyranni & despotism
Universell & särskild
Uppskattning
Utbildning & lärande
Uthållighet
Vana
Varande
Vetenskap
Vilja
Vishet
Välstånd
Vänskap
Värld
Åsikt
Åtrå
Ängel
Ära
Öde
Mortimer J. Adlers six great
ideas
Truth Sanning
Goodness Godhet
Beauty Skönhet
Liberty Frihet
Equality Jämlikhet
Justice Rättvisa
Frågorna är avgörande
Faktafrågor är sällan användbara
Svaret på raderna
Tolkningsfrågor uppmanar deltagaren att
kritiskt granska och tolka
Svaret mellan raderna
Värderingsfrågor uppmanar deltagaren
att skatta, värdera och ta ställning
Svaret bortanför raderna
En god tolkningsfråga
Bottnar i egen
tveksamhet
Har betydelse
Går att diskutera
Är klart formulerad
Är väl avgränsad
Analys- och tolknings- frågor
Förtydliga
Undersök antaganden
Undersök skäl bevis, orsak
Undersök synvinklar
Undersök förutsättningar
Ifrågasätt
Vad menar du?
Vad är huvudpoängen?
Vad antar du/det undersökta?
Vad kan vi anta istället?
Vilka är dina skäl för att säga så?
Kan någon annan se det på ett annat sätt?
Vilket antagande ligger bakom?
Vilka konsekvenser skulle det få?
Hur kan vi veta/ta reda på…?
Hur kan vi utvärdera detta?
Har du några bevis?
Vad ledde fram till detta?
Varför valdes den ståndpunkten?
På vilket sätt är … lika/olika…?
Vilken är skillnaden mellan… och…?
Vad är underförstått?
Vad händer om förutsättningar försvinner?
Tolka Hur kan vi tolka…?
Vad menas med…?
Vad betyder….?
Värderings- frågor
Välja
Värdera
Jämföra
Uppleva
Hur/vad/vem skulle du välja…?
Om det var du, hur/vad/vem skulle du göra…?
Hur skulle du döpa om texten/bilden/låten/…?
Håller du med om…?
Har du själv varit med om något liknande?
Vilken känsla är starkast här?
Vad skulle du vara beredd att göra för att…?
Vem/vilka av alternativen skulle du vilja…?
Skulle det göra skillnad om…?
Välj den del/mening…. som du anser viktigast?
Vad skulle du helst vilja undvika?
Vad tror du/skulle du vilja händer…? Gissa och önska
Vad skulle du tycka/känna om…?
Under vilka förutsättningar skulle du…?
Vilka anser du är mest lika/olika//sanna/osanna?
Vad är/vem har mest rätt/fel av…?
Leda samtalet
Avstå från att kontrollera innehållet, idéer eller värderingar
Värna om att samtalsreglerna följs
Koncentrera dig på hur deltagarnas tänkande och idéer kan fördjupas snarare än att de uttrycker ”rätt” idéer
Ställ i stort sett endast frågor
Anpassa din ledning efter gruppens kompetens
Metakognitiva frågor
Tidigare erfarenheter
Förebilder
Under processen
Utvärdera
Utveckling
Jämföra
Liknar det något du stött på tidigare?
Är detta en av de där…?
Vilka goda förebilder finns på området?
Varifrån kan du hämta idéer?
Vad förstår du så här långt?
Vilka metoder och strategier använde du?
Hur ska du genomföra uppgiften?
Vad tänker du nu?
Hur är din tanke lik/skiljer sig från någon annans? Varför?
Vad/vem har påverkat ditt tänkande? Varför?
Behöver du ställa någon fråga?
Är du på rätt spår/ fortfarande på spåret?
Hur gjorde du/gick du tillväga?
Gick det som du planerat?
Hur har ditt tänkande utvecklats?
Vad tänkte du i början? Varför?
Vad lärde du dig?
Förbättra Kan du lära från något misstag?
Kan du göra något bättre nästa gång?
Planera Vilket angreppssätt är det bästa här?
Mitt sätt att leda
utvecklingsgrupper:
Följ en dagordning, exempelvis:
Någon person per gång får fördjupa sin analys och presentation och övriga får lägga till eller komplettera utifrån sina observationer.
Diskussion av litteratur
Genomgång av nytt stoff
Ställ metakognitiva frågor. Be övriga att granska och kommentera (two stars and a wish)
Tidsätt varje moment och håll tiden.
Alf Ahlbergs goda råd
Vilja få ämnet utrett
Strävan efter att hålla sig strängt till sak
Strävan efter logisk reda
Tillräcklig förberedelse
Tillträde förbjudet för: Rena pratmakare
Alla som INTE vill ha frågan utredd
Historieberättare
Fanatiker och dogmatiker
Alla som blir förolämpade, när de hör en annan mening än sin egen
Ordryttare och sofister
Delar i Läsa och skriva i
förskolan
Högläsning (Ann S. Pihlgren)
Samtala om texter (Ann S. Pihlgren)
Berätta en saga (Ann S. Pihlgren)
Leka och dramatisera berättelser (Ann S. Pihlgren)
Förskolan som läsande förebild (Frances Hultgren)
Läsmiljöer på förskolan (Frances Hultgren, Monica Johansson)
Samarbete med föräldrar kring barns skriftspråksutveckling (Carina Fast)
Skriva i förskolan (Carina Fast)
Tankar om läsning med
barn/elever och samtal
Dela upp läsningen i flera olika steg:
Introduktion
Bildpromenad
Läsning med lässtopp, diskussion om
begrepp och frågor
Dialogisk läsning
Estetisk genomläsning utan avbrott
Leka och dramatisera
Konsekvenser för undervisning:
Formativ bedömning
Bedömningen i syfte att lära
Feedback/återkoppling
Lärare – elev
Självbedömning
Kamratbedömning
Innehåll
Vad ska uppnås?
Vad kan jag nu?
Hur kan jag minska avståndet till målet?
Formativ bedömning måste pågå
ständigt
Bedömningskompetens och
tolkningsförmåga måste övas
Kontinuerligt
På olika sätt
Genom olika källor
Metakognition är ett aktivt och viktigt
inslag i förmågan till självbedömning
Diskutera bedömning i klassen
Analysera matris, kursplanemål och betygskriterier i smågrupper och i helklass
Analysera (avidentifierade) elevarbeten i smågrupper och i helklass
Vilka kvaliteter visar arbetet?
Vad skulle kunna förbättras?
Vilken bedömning skulle kunna göras i matrisen?
Vad skulle vi skriva i ett skriftligt omdöme, som skulle kunna hjälpa den här eleven vidare?
Finns det kommentarer som inte bör skrivas?
Av vilka skäl?
Vilket betyg skulle vi sätta?
Lärarens återkoppling genom
Respons på arbeten
Feedback och återkoppling under arbetets
gång
KUNSKAPS-
DIMENSION
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
A.
Faktakunskap
B.
Begrepps-
baserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
Fem olika undervisningsstilar
identifierades
Den allmänna undervisningsstilen
Den barn/elevutforskande
undervisningsstilen
Undervisningen som bygger
byggnadsställningar (the scaffolding
teaching style)
Den moralistiska undervisningsstilen
Låt-gå-undervisningsstilen
Den allmänna undervisningsstilen
Läraren inleder med introduktion
Läraren presenterar ny kunskap
Klassen/gruppen praktiserar och läraren
korrigerar
Läraren summerar (och ger eventuellt läxa)
KUNSKAPS-
DIMENSION
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
A.
Faktakunskap
B.
Begrepps-
baserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
Den barn/elevutforskande
undervisningsstilen
Oftast unga elever/förskolebarn eller i
praktisk-estetiska aktiviteter…
Introducerar nytt material som kommer hjälpa
barnen/eleverna att utvecklas på egen hand
Eleverna/barnen utforskar sina egna
intresseområden på det sätt de själva önskar
KUNSKAPS-
DIMENSION
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
A.
Faktakunskap
B.
Begrepps-
baserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
Den moralistiska
undervisningsstilen
Läraren verkar upptagen av någonting
annat…
Lära barnen/eleverna att uppföra sig?
KUNSKAPS-
DIMENSION
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
A.
Faktakunskap
B.
Begrepps-
baserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
Låt-gå-undervisningsstilen
Observerades på fritids och delvis i förskolan, inte i skolan
Personalen verkar sakna pedagogiska intentioner
Aktiviteterna saknar i stort sett planerat kunskapsinnehåll
Beslut och aktivering lämnas till barnen/eleverna, som också tar störst talutrymme
KUNSKAPS-
DIMENSION
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
A.
Faktakunskap
B.
Begrepps-
baserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
1. Förvirring, perplexitet och utmaning genom a) Filosoferande b) Experiment
2. Analys: a) Vad kom vi fram till? Vad lärde vi oss? b) Vad vill vi lära oss/förstå nu? c) Tankeredskap och strategier
3. Ny kunskap a) Föreläsningar, film osv. b) Museer och annat i samhälle och natur c) Söka i böcker, på internet osv.
4. Generalisation och transfer a) Eftertänksam dialog b) ‘Skapa motsatsen’
5. Utvärdering av arbetet a) Vad lärde vi oss? b) Hur lärde vi oss?
Undervisningsstilen som bygger
byggnadsställningar (the scaffolding teaching style)
Metakognitiva frågor
Tidigare erfarenheter
Förebilder
Under processen
Utvärdera
Utveckling
Jämföra
Liknar det något du stött på tidigare?
Är detta en av de där…?
Vilka goda förebilder finns på området?
Varifrån kan du hämta idéer?
Vad förstår du så här långt?
Vilka metoder och strategier använde du?
Hur ska du genomföra uppgiften?
Vad tänker du nu?
Hur är din tanke lik/skiljer sig från någon annans? Varför?
Vad/vem har påverkat ditt tänkande? Varför?
Behöver du ställa någon fråga?
Är du på rätt spår/ fortfarande på spåret?
Hur gjorde du/gick du tillväga?
Gick det som du planerat?
Hur har ditt tänkande utvecklats?
Vad tänkte du i början? Varför?
Vad lärde du dig?
Förbättra Kan du lära från något misstag?
Kan du göra något bättre nästa gång?
Planera Vilket angreppssätt är det bästa här?
KUNSKAPS-
DIMENSION
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
A.
Faktakunskap
B.
Begrepps-
baserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
Kriterium Allmän Moralistisk Elev/barnaktiv Låt-gå Byggnadsställn.
Lektions-planering
Från enklare till svårare i förutbestämda steg som läraren styr
Ordning först Därefter lärande
Läraren introducerar material, eleven väljer fortsättning
Planering av aktivitet utan genomtänkt mål
Från förvirring, via sortering och analys till generalisering genom fler olika moment med syfte att fördjupa
Eleven/barnet motiveras gm
Korta pass med växling av innehåll och form
Belöning eller hot om åtgärd
Att hen väljer utifrån sitt eget intresse
Att aktiviteten är lustfylld
Autentisk problemlösning i grupp
Eleven/barn är under-visningsbara om
Elevens/barnets basala fysiska behov är tillgodosedda
Det är ordning Eleven/barnet är mogen och har full hjärnkapacitet Miljön är harmonisk
Eleven/barnet gillar aktiviteten
Problemet är utmanande/intressant Miljön är spännande och utmanande
Lärarens frågor
QRE : fråga, svar, utvärdering (Vad är 2+2?)
Retoriska (Vad sa jag nyss? Lyssnar du?)
Frågor om elevens/barnets inre motivation (Vad vill du göra? Hur mår du?)
Inte i fokus Metakognitiva frågor om process (Hur kan man göra för att lösa detta?)
Möblering Biosittning (ibland utifrån grupp) Förskola/fritids: ring
Biosittning Matta på golvet
Materialstationer Matta på golvet
Inte i fokus Flexibel möblering beroende på lärandesituationer
Läromedel Centralt i undervisningen Självrättande
Centralt i undervisningen Självrättande
Laborativt utformat material
Tillrättalagda lekmaterial
Autentiska underlag och problem Variation av tekniker
Orsak till svårigheter i lärandet
Lättja Otillfredsställda basala behov (sömn,
trygghet, mat, kärlek)
Lättja Otillfredsställda basala behov (sömn, trygghet, mat, kärlek)
Ännu ej mogen alt. Neurologisk störning/brist
Koncentrations-svårigheter Individuella svårigheter
Oförmögen till samspel genom neurologisk diagnos
Hantering av elever/barn med svårigheter
Belöning eller hot om åtgärd (gå tidigare,
kvarsittning)
Enskild specialundervisning
Tillsägelse Assistent
Vänta Harmoni genom mindre grupp
Tillsägelse Assistent
Samspel i mindre grupp
Ändra lärares arbetssätt
Svårt! De flesta traditionella metoder är
ineffektiva
Lärandemiljön är komplex
Goda resultat med:
Reflektioner i grupp
Anknutet till praktiken
Fokus på barnens/elevers lärande OCH
lärares behov
Starkt lokalt ledarskap och strukturer
Undervisningsstilar förflyttning
Låt-gå
Elevutforskande
Moralistisk
Traditionell
Byggnadsställningsbyggande (scaffolding)
Svagt kognitivt
innehåll
Starkt kognitivt
innehåll
Vad behöver läraren kunna? Planera för elevens/barnets kognition snarare än fakta kräver
Andra metoder än de traditionella
Andra sätt att fråga
Andra planeringsstrukturer
Använda omgivningen för att sända produktiva budskap till eleven/barnet
Läraren som förebild
Lärande
Lärandets samspelsaspekter Social miljö
Fysisk miljö Pedagogisk miljö
Individuell kunskapsutveckling Samspel
Hur kan vi utvecklas?
Social miljö
Pedagogisk miljö
Fysisk miljö
Vad ser ni inom resp. område som hindrar lärande?
Vad ser ni inom respektive område som möjliggör lärande?
Lärandemål för enhet/lag/individ
Ändra lärares arbetssätt
Svårt! De flesta traditionella metoder är
ineffektiva
Lärandemiljön är komplex
Goda resultat med:
Reflektioner i grupp
Anknutet till praktiken
Fokus på elevers lärande OCH lärares behov
Starkt lokalt ledarskap och strukturer
Lära lärare
Ett samspel mellan rektors styrning (som
man ropar i skogen får man svar) och
utvecklarens stöd
Förflytta dem som stagnerat efter 3-5 år
Skapa efterfrågan genom rektors
granskning
3 starka faktorer http://igniteresearch.org/enhancing-teachers-understanding-of-how-to-develop-students-thinking/
Introducera obligatoriska uppgifter som ska testas med elevgruppen, och som presenteras med lärarkollegor, forskare och rektor närvarande för feedback och öppen, reflekterande dialog.
Fostra och kräv intellektuellt arbete i presentationer, feedback och genom att läsa forskningslitteratur.
Rektor eller biträdande rektor ger utvecklingsarbetet legitimitet och vikt.
Steg 1 – Lärandeinnehåll - Vad ska eleven lära sig, förstå och förmå?
1 a. Generativ fråga – Varför är kunskapen viktig för människan i världen?
Eleven ska hela tiden fundera över följande fråga/frågor:
1 b. Läroplans- och kurs/ämnesplaneinnehåll 1 c. Förståelse – Vad ska eleven förstå efteråt?
Kursplanens centrala innehåll, syften: Eleven ska förstå att:
1 d. Transfer – Vilka förmågor utvecklar eleven?
Eleverna ska oberoende av område ha förmåga att:
Läroplansmål (demokrati, elevinflytande, sociala färdigheter, jämställdhet ,skapande, lek): 1 e. Kunskap – Vilka kunskaper och färdigheter lär sig eleven?
Övergripande perspektiv (historiskt, miljö, internationellt, etiskt): Eleven ska kunna följande begrepp:
Eleven ska kunna följande fakta:
Eleven ska kunna använda följande färdigheter/genomföra följande processer:
Steg 2 – Bedömning - Hur vet vi att eleven lärt sig?
2 a. Kriterier – Vad ska bedömas? 2 b. Bedömningsuppgifter - hur ska det bedömas?
Kriterier och bedömningsnivåer (ev. i bifogad matris): Eleven och läraren vet att de nått resultaten genom följande bedömningsuppgifter:
Steg 3 – Lektionsplan - Hur ska vi genomföra det?
3 a. Fördiagnos – hur vet vi vad eleverna redan kan?
Elevernas förkunskaper utvärderas genom:
3 b. Lektionsaktiviteter 3 c. Lärandemiljö 3 d. Formativ feedback
Följande aktiviteter genomförs: Lärmiljö och möblering används så här: Elev och lärare vet att eleven är på väg mot målet genom att:
Följande material och teknik används:
Uppdrag
Ett uppdrag består av
En uppmaning
En eller fler produkter
En eller flera bedömningskriterier
Undervisningen inriktas medvetet på att
eleverna ska klara att utföra uppdraget
Uppdraget lägger medvetet fokus på vad
eleven åstadkommer.
Arbetsprocessen
”Stöka runt”
Mini-uppgift 1
Mini-uppgift 2
Uppdraget löses
Uppdrag:
Skriva saga Efter att ha läst tre sagor i grupp, gjort en analys av en saga utifrån frågekartan och ritat en storyboard över din berättelse ska du skriva en egen saga som ska läsas upp för barnen på förskolan. Tänk på att:
Använda din storyboard och frågekartan när du skriver sagan.
Använda den feedback som du fått av kamraten på din storyboard.
Lämna sagan till läraren för feedback och revidera.
Öva att läsa sagan flera gånger innan du läser den för förskolebarnen.
Arbetsprocessen: Skriva saga
”Stöka runt”:
Läsa: Sagor
Diskutera: Sagors struktur
Föreläsningar:
* Sagors struktur och språk
* Sagans historia och funktion
Workshops:
* Analysera saga tillsammans
* Hur man gör en storyboard
*Hur man ger feedback/få feedback.
Mini-uppgift 1:
Analysera en saga utifrån en frågekarta:
Personer:
* Huvudperson
* Hjälpare, stödjare
* Skurk, falska hjälpare
Språk:
Början: ”Det var en gång”
Slut ”Och så levde de…”
Eventuella upprepningars funktion.
Historiens storyboard:
* Början (problem/konflikt uppstår), kulmen (gåva och /tre/ prövningar), slut (problemets lösning, fiendens straff, huvudpersonens belöning)
* Finns en röd tråd?
Mini-uppgift 2:
Gör en storyboard till din saga. Använd frågekartan som hjälp.
Ge feedback och få feedback.
Uppdraget löses (se tidigare bild)
Skriva uppdrag Efter att ha….
…ska du…. …redovisa en text… …och/eller produkt. Se särskilt till att du….
Läst Lyssnat på Undersökt
Presentera Ge Leda Delta Skapa Förklara Berätta Återberätta Spela upp Utveckla Konstruera
Novell Tal Dikt Kapitel Föreläsning Faktatext Karta Musik (noter) Pjäs, drama Konstverk Tidslinje Laborationsrapport Processrapport Video/ film, dokumentär Politiskt dokument (skämtteckning, lag, policy) Manual Kostnadsberäkning Forskningsrapport
Debatt Tal Utställning Muntlig presentation Demonstration Powerpoint-presentation Intervju Förslag/marknadsföring Dokumentär (foto eller film) Modell i skala Tidslinje Illustration Kaligrafi Graf, skiss Musikaliskt verk Konstverk Beräkning
Argumenterar för eller emot… Motstridiga idéer… Ge exempel på… Dra slutsatser, ta fram förslag på… Resonera om källornas trovärdighet… Peka på svagheter, felaktigheter eller obesvarade frågor… Följande stilistiska drag eller illustrationer finns med… Följande tekniker används… Att ha med (bibliografi, citat, referenser) Osv….
Pedagogisk profession
http://igniteresearch.org/sv/svenska-
pedagogisk-profession-ett-
utvecklingsmaterial-for-rektors-och-
forskolechefs-observationer-
medarbetarsamtal-och-lonesamtal-med-
larare-forskollarare-fritidslararepedagoger-
och-barnskotare/
Styrsystem och stödsystem
NÄMND Förvaltningschef Rektor Lärare
Handledaren Läs- och
skriv-utvecklaren
Besvärliga lägen undviks eller
underlättas av en tydlig
överenskommelse Vad vill rektor ska ha hänt när arbetet är
klart?
Vilket innehåll/vilka processer är viktiga att
få med?
Vilken återkoppling önskar rektor?
Vilka krav ställer du på rektors deltagande
för att lyckas med uppdraget? På tid?
Styrsystemet
Politiskt system
Medborgarens röst
Lekmannakompetens
Ideologisk styrning
Partipolitisk förankring
Tjänstemannasystem
Professionalitet
Kompetens
Integritet
Opartiskhet
MÅL PROCESS RESULTAT
Vad ska uppnås? Hur ska det uppnås? Nådde vi målet?
Balansakten…
Lärargruppens förtroende Uppdraget
Nämndens behov
Vad ska ha hänt när arbetet är klart?
Vilken återkoppling önskar nämnden och
när?
På vilket sätt kan nämndsledamöterna
stödja projektet?