Snabbskolai Naturligförsamlings-utveckling

Med den här foldern önskar vi

att på ett enkelt sätt ge dig en in-

blick i vad Naturlig församlings-

utveckling är. Om du sedan blir

fortsatt intresserad så finns det

en uppsjö material och böcker

att förkovra sig i men kom ihåg

att naturlig församlingsutveck-

ling (NFU) ska framför allt levas.

NFU är inte som många tror,

en undersökning utan ett proces-

sorienterat förändringsarbete.

Ofta börjar det med att man gör

en undersökning men inte alltid,

en del har börjat med att läsa

Christian Schwarts böcker och

sedan implementera kunska-

perna. En NFU undersökning är

däremot ett utomordentligt red-

skap för att utvärdera växtprinci-

per i en församling, ungefär som

en hälsokontroll. Men att som

församling göra enbart en under-

sökning gör ingen skillnad, det är

att målmedvetet arbeta med rätt

saker över tid som gör skillnad.

Därför är det först efter uppre-

pade NFU undersökningar som

Naturlig församlings utveckling

blir just en naturlig utveckling.

Just det, är det väldigt viktigt att

du har med dig nu när du börjar

resan in i NFU!

InnehållIntroduktion ...........................................................................................................................3

Av sig själv-växt ........................................................................................................ 3

Forskningsprojekt .................................................................................................. 4

NCD International ................................................................................................. 5

NFU Sverige .................................................................................................................... 5

NFU-principerna ............................................................................................................. 6

8 kvalitativa särdrag .......................................................................................6-7

6 växtkrafter .............................................................................................................8-9

Den treeniga kompassen ............................................................................ 9

Minimifaktorn ..........................................................................................................10

Hur kan vi som församling arbeta med NFU .......................11

NFU-undersökningen ....................................................................................11

- Vad är det? ...................................................................................................................11

- Hur gör vi ......................................................................................................................11

- Handledare ..................................................................................................................12

NFU livscykel .....................................................................................................13-16

Till sist… ................................................................................................................................... 16Gra

fisk

for

m:

lo

ft

Rek

lam

byr

å, J

önkö

pin

g

2

IntroduktionNatUrlig... Allt levande växer, det ligger i själva livets na-tur. Ingen behöver tvinga träd att skjuta skott, man behöver inte övertala barn att få tänder. Att handskas med något levande handlar om att ge förutsättningar för livets energi att hitta utflöden, att ge strukturer och ta bort hinder så att det som växer kan göra det på sitt eget naturliga sätt.

FörSaMliNg... Församlingen är en levande organism, den rymmer i sig Guds rikes liv. Precis som det lilla fröet har församlingen en inneboende växtkraft. Fröet behöver komma i jorden och församlingen finna sin rätta miljö då växer båda av sig själv. Det enda som behövs är vattning och omvårdnad. Vi behöver arbeta i linje med detta, inte emot på konstgjorda sätt, utan i samklang med församlingens innersta väsen.

UtvECkliNg... Liksom allt annat levande så är församlingen skapad för att utvecklas. Det finns en kraft i den som verkar för att nå dess mål och fullbordan. Alla vi som älskar församlingen och arbetar för att den ska bli allt det den är ämnad att vara, behöver bra verktyg för att göra en hjälpsam insats, att vattna, beskära, gödsla på rätt sätt. Vi vill att församlingen ska ”växa i alla avse-enden” Ef 4:15.

Av sig själv-växtAtt arbeta med NFU ,innebär att identifiera och ta bort de hinder som gör att församling-en inte växer av sig själv. Vi kan hitta denna växtprincip i Bibeln i bl. a Mark 4:26-29: ”Med Guds rike är det som när en man har fått utsädet i jorden. Han sover och stiger upp, dagar och nätter går och säden gror och växer, han vet inte hur. Av sig själv bär jorden gröda, först strå, så ax, så moget vete i axet. Men när grödan är mogen låter

han skäran gå, för skördetiden är inne.”Ibland fungerar våra församlingar som

bilden visar. Vi skjuter på en vagn med fyr-kantiga hjul och försöker i egen kraft att göra det som Gud vill göra. NFU vill hjälpa församlingen att upptäcka de runda hju-len som vi redan har och sätta dem på rätt plats. Det är att förstå vad ”av sig själv-växt” handlar om. Målet är inte att göra fler saker utan att göra saker på ett annorlunda sätt.

Den stora poängen är hela tiden att gynna ”av sig själv-växten”.

Till hjälp för detta finns det två uppsätt-ningar principer. Åtta kvalitativa särdrag och sex växtkrafter. De kvalitativa särdragen handlar om vad vi ska göra och växtkrafterna talar om hur vi ska göra det.

3

Startade som ett forskningsprojektHur gör man för att upptäcka allmängiltiga principer som gör att församlingen utveck-las? Den frågan besvarar man inte genom att gå på intuition. Inte heller genom att studera ett litet antal modellförsamlingar. Det finns egentligen bara ett sätt att få svar på den här frågan, genom att göra en vetenskaplig studie av församlingar runt om i världen.Denna insikt blev upprinnelsen till det inter-nationella forskningsprojektet som startades av det tyska ”institutet för naturlig försam-lingsutveckling”. För att få ihop en tillräckligt stor databas och kunna göra vetenskapligt signifikanta utsagor, behövde man studera minst 1000 församlingar i fem världsdelar.

Församlingar från sammanlagt 32 länder medverkade i forskningen. Frågeformuläret, som fylldes i av 30 medlemmar från varje församling, översattes till 18 olika språk. I slutänden hade man 4,2 miljoner svar att analysera. Drivkraften till denna stora sats-ning var insikten att utan ett sådant grundligt studium skulle det vara omöjligt att avgöra

vilka av de moderna framgångsprinciperna som är universellt gällande och vilka som bara är myter.

rESUltatEtResultatet blev troligen den första världs-omfattande studien som med vetenskapliga metoder hjälper oss att svara på frågan: ”Vilka principer för församlingstillväxt är giltiga, oavsett kulturellt sammanhang och teolo-gisk uppfattning?”

Vad man hittade var åtta principer eller ”särdrag” som vi kallar dem, som identifierats som gemensamma faktorer hos växande för-samlingar i hela världen. Särdragen rör kvali-tet, inte kvantitet. De är utmärkande drag för församlingens liv och hur de uppfattas hos de som lever med i församlingen. Varje sär-drag består av ett substantiv som beskriver själva området och ett förtydligande adjektiv.

kvalitEtSSkillNaDErMan fann vidare att skillnaden mellan

växande och minskande församlingar var mycket stor när det gäller de åtta särdra-gen. Med andra ord: Församlingar som växer har i allmänhet en mätbart högre kvalitet. Det gäller dock inte utan un-dantag, det finns församlingar som växer numerärt men vars kvalitet ligger under medeltalet, kvantitativ växt är tydligen möjlig på andra sätt.

aUtOMatiSk växt Det fanns emellertid en regel som man inte fann ett enda undantag till bland de 1000 församlingar man undersökte. Alla församlingar som kom upp i ett kvalitets-index på 65 eller mer för samtliga åtta kvalitativa särdrag, är växande försam-lingar. Detta är kanske den mest spekta-kulära upptäckten i studien. Det innebär att om en församling har tillräckligt hög kvalitet, är tillräckligt ”bra” på rätt saker så växer den automatiskt (i exakta statistiska termer, med 99,4% sannolikhet).

4

”NCD-InternationalInstitutet för Naturlig församlingsutveckling startades 1996 av Christian A. Schwarz. NFU är helt och hållet uppbyggt utifrån en nät-verksstruktur. Schwarz kontor ligger i Tysk-land vid danska gränsen. Natural Church Development (NCD) Inter-nationals viktigaste uppgift är att rekrytera och stödja de olika nationella partners som finns runt om i världen.

• De utvärderar hela tiden data från NFU-undersökningarna och publicerar de mest relevanta resultaten.

• De hjälper till att utveckla nationellt anpassade NFU-undersökningar.

• De väljer lämpliga NFU-partners i olika länder.

• De tar fram internationella versioner av NFU-verktyg och uppdaterar dessa eftersom.

• De ansvarar för kommunikationen med alla NFU-partners och hjälper till att lösa problem som uppstår i verksamheten.

NFU-SverigeNaturlig församlingsutveckling (NFU) intro-ducerades i Sverige hösten 2000 av Svenska Baptistsamfundet. Ända från början har det funnits ett nära samarbete med andra sam-fund genom Sveriges Frikyrkosamråd (FSR), som idag är en del av Sveriges Kristna råd (SKR). Sedan november 2004 har delar av NFU-arbetet drivits som ett ekumeniskt pro-jekt med en tjänst på 50% som finansierats genom bidrag från samfunden och FSR.

NatiONEll partNErFör att få ha NFU-verksamhet i ett land måste det finnas en nationell partner. Detta för att säkerställa NFU kvalitén i respektive land.

I Sverige är det Svenska baptistsamfundet och deras arbete är att rekrytera, utbilda och stödja så många samarbetspartners som möjligt. Det är den nationella partnern som ansvarar för kommunikationen med NCD-international.

lEDNiNgSgrUppENDet ekumeniska samarbetet visar sig på

en mängd olika sätt. Vi har gemensamma utbildningar för handledare/mentorer, ge-mensamma riktlinjer för hur NFU ska tilläm-pas i Sverige och inte minst en ekumenisk ledningsgrupp för NFU-arbetet i Sverige.

Nio samfund finns formellt med i NFU-

projektet och har en representant i den na-tionella ledningsgruppen som väljs på FSR:s årsmöte. Ledningsgruppen träffas några gånger/år och drar upp riktlinjerna för det övergripande arbetet. De har också ansvar för gemensamma handledarutbildningar, utvärdering och utveckling av NFU-arbetet och så långt resurserna räcker forskning och analys av det stora statistiska material som NFU förfogar över.

Det löpande NFU-arbetet sköts av NFU-samordnaren, den nationella partnern och en mindre arbetsgrupp (AU) från den natio-nella ledningsgruppen.

5

2 31

8 kvalitativa särdragDe åtta kvalitativa särdragen (se tabellen nedan) var det direkta resul-tatet av forskningen. De är kvaliteter som alla växande församlingar har gemensamt oavsett kulturella, teologiska eller storleksmässiga skillnader. Särdragen rör kvalitet, inte kvantitet. De är utmärkande drag för församlingens liv och hur de uppfattas hos de som lever med i församlingen. Varje särdrag består av ett substantiv som beskriver

själva området och ett förtydligande adjektiv. Substantiven kan vi hitta i nästan alla församlingar, men det är bara i växande försam-lingar som adjektiven finns. Växande församlingar får betydligt högre resultat på de åtta olika områdena än de som har stagnerat eller är på tillbakagång. Det finns alltså inte bara en nyckel till församlingsväxt, utan minst åtta olika nycklar.

NFU principernaDet finns två olika kategorier av principer som utgör NFU: sex växtkrafter och åtta kva-litativa särdrag. Särdragen svarar på frågan

”Vad ska vi göra?” medan de sex växtkrafterna handlar om hur vi ska göra det.

UtrUStaNDE lEDarSkap”När du träffar en utrustande ledare, känner du att du växer.”

Ledarskap är ett nyckelområde i allt försam-lingsliv och förändringsarbete. Preciseringen uttrycks bäst genom ordet utrustande. Le-dare för växande församlingar ser det som en av sina allra viktigaste uppgifter att stödja andra. De utrustar, stödjer, motiverar och vägleder individer, så att de kan bli allt det som Gud vill att de ska vara. De använder inte medlemmarna som ”medhjälpare” för att uppnå sina egna mål och förverkliga sina egna visioner. Detta särdrag beskriver ledare som vill skapa delaktighet för alla i församlingen.

gåvObaSEraD vErkSaMhEt”Genom gåvobaserad verksamhet kan vanliga människor åstadkomma ovan-liga saker.”

Grunden för det andra kvalitativa särdraget är övertygelsen att Gud har utrustat alla krist-na med gåvor (både så kallade andliga och praktiska). Församlingslivet fungerar bäst och blir mest glädjerikt när alla får fungera i de uppgifter som man har motivation, gåva och intresse för. Basen för verksamheten blir då människornas gåvor, längtan och behov och inte en på förhand given verksamhetsapparat som måste hållas igång. När du lever i har-moni med dina egna andliga gåvor, verkar du inte längre i egen kraft, utan den Helige Ande verkar genom dig. Så även om du är en vanlig människa kan du utföra ovanliga ting.

Läs mer om gåvobaserad verksamhet i boken ”Gåvornas 3 färger”

Det finns också två stycken arbetshäften till boken som ni kan ladda ner gratis du hittar dem i materialbanken. De handlar om hur man kan använda Gåvornas 3 färger i en smågrupp och i ett enskilt samtal.

häNgivEN aNDlighEt”När det gäller andlighet är tecken på att vi växer viktigare än vårt nuvarande till-stånd.”

Forskningen visade att det inte är försam-lingens stil som är avgörande för växt utan i vilken grad tron faktiskt levs ut med hän-givenhet, passion och entusiasm. Det är vad som skiljer växande församlingar från dem som inte växer.

När data från tusentals församlingar har analyserats har man gjort en intressant upp-täckt. Den tid som människor ägnar åt bön har bara ett svagt samband till kvaliteten på församlingen och dess växt. Om bönen däremot ses som en ”inspirerande upple-velse”, har en betydande inverkan både på församlingens kvalitet och numerära antal.

Vägen till hängiven andlighet är att skapa balans mellan Ordet, Anden och världen. Att bli helt bibelcentrerad, helt uppfylld av Anden och helt ”världslig”.

6

4

5

6

78

FUNktiONElla StrUktUrEr”Ta fullt ansvar som ledare för struktu-rerna som de ser ut idag.”

Undersökningen visade att det inte går att förorda den ena eller den andra organisa-tionsformen för fungerande församlingsliv. Det viktigaste kriteriet för församlingens strukturer är huruvida de fyller sitt syfte el-ler inte. Allt som inte motsvarar det kravet (dvs förminskande ledarskapsmönster, då-ligt anpassade gudstjänsttider, eller program som inte når de avsedda mottagarna på ett effektivt sätt) bör läggas ned. Genom den här processen av ständig förnyelse kan man i stor utsträckning undvika invanda hjulspår. Funktionella strukturer innebär med andra ord att man har strukturer som är anpas-sade efter den rådande situationen och som är funktionella i förhållande till sin uppgift..

iNSpirEraNDE gUDStJäNStEr”Att gå på en inspirerande gudstjänst är roligt.”

Inspirerande gudstjänstliv förknippar vi ofta med vissa uttrycksformer. Undersökningen visar däremot att gudstjänstformerna är av underordnad betydelse. Den avgörande fak-torn är inte om gudstjänsten är karismatisk eller icke karismatisk, liturgisk eller friare till sin form inte heller om den är inriktad på vana kyrkobesökare eller på sökare. Nyck-elkriteriet för gudstjänsten är om den är en inspirerande upplevelse för besökarna. Det är den aspekten som tydligt särskiljer väx-ande församlingar från dem som inte växer.

Gudstjänstformerna i växande försam-lingar kan se väldigt olika ut, ändå har de en gemensam nämnare. I växande församlingar möter du hög kvalitet på de tre områdena liturgi, undervisning och tillbedjan.

livSNära SMågrUppEr”En balanserad smågrupp ger liv åt del-tagarnas huvuden, händer och hjärtan.”

Växande församlingar har utvecklat ett sys-tem med smågrupper där enskilda troende kan få möta en nära gemenskap, få praktisk hjälp och ett intensivt andligt utbyte. I de här grupperna träffas människor inte bara för att diskutera bibeltexter och lyssna på ledarens intressanta förklaringar. Här tillämpas bibliska principer på deltagarnas vardagsproblem.

Kristna smågrupper är inte någon trevlig fritidssyssla som man kan ha eller mista. Nej, att erbjuda platser där troende kan hitta så-dan nära gemenskap är själva kärnan i Jesu Kristi församling.

Det bästa sättet att förstå vad livsnära små-grupper är, är att se dem som en ”församling i miniatyr”. Det betyder att du kan förvänta dig att allt som kännetecknar församlingen som helhet - till exempel de åtta kvalitativa särdragen - ska fungera, med viss variation, även på smågruppsnivån. Livsnära smågrup-per ska ge liv åt deltagarnas huvuden, händer och hjärtan.

bEhOvSOriENtEraD EvaNgEliSatiON”I växande församlingar möter man be-hoven hos människor utanför kyrkan.”

Det behövs inga världsomfattande forsk-ningsprojekt för att övertyga folk om att det är omöjligt att nå församlingsväxt utan evangelisation. På vilket sätt skulle försam-lingen annars kunna växa, om inte genom att sprida evangeliet så att fler och fler hittar vägen in i Kristi församling? Denna process kallas generellt för ”evangelisation”. Den spännande frågan i forskningen var alltså inte om evangelisation är nödvändigt, utan om det gick att hitta den avgörande faktorn i evangelisationen i växande församlingar. Vissa tror att evangelisation fungerar bäst

om man pressar människor till att ge sina liv till Jesus. Men det går att visa att på-tryckande, manipulativa metoder är raka motsatsen till de växande församlingarnas tillvägagångssätt. Deras hemlighet ligger i att sprida evangeliet på ett sådant sätt att de svarar på frågor hos människor utanför församlingen och möter deras behov.

Behovsorienterad evangelisation hand-lar om både bön, omsorg och vittnesbörd. Alla dessa komponenter är viktiga, men det är sällan som vi hittar dem samtidigt i våra församlingar. Men det är det som är nyckeln..

kärlEkSFUlla rElatiONEr”Äkta kärlek ger en församling magnetisk dragningskraft.”

Vare sig du gillar begreppet eller inte, går det att visa att växande kyrkor har en högre ”kär-leksfaktor” än stagnerade eller minskande församlingar. Kärleksfaktorn handlar om hur församlingens medlemmar på ett praktiskt sätt relaterar till varandra. Man frågar t.ex. hur mycket tid medlemmarna spenderar med varandra utanför de officiella samlingarna. Eller hur ofta man bjuder varandra på mat eller fika. Forskningen visade då att det finns tydligt samband mellan en församlings för-måga att visa kärlek och dess långsiktiga tillväxtpotential. Växande församlingar har i allmänhet en mätbart högre ”kärleksfaktor” än stagnerande eller minskande.

Läs mer om kärleksfulla relationer i boken ”Kärlekens 3 färger” den finns att beställa på hemsidans materialbank.

7

1 23

6 växtkrafterDet finns två olika kategorier av principer som utgör NFU: Sex växt-krafter (tidigare kallades de för ”biotiska principer”) och åtta kvalitativa särdrag hos växande församlingar. Medan de kvalitativa särdragen svarar på frågan ”Vad ska vi göra?” handlar de sex växtkrafterna om frågan ”Hur ska vi göra det?”.

De sex växtkrafterna är som kraftfullast när de fungerar i harmoni

med varandra. Varje enskild kraft bidrar till ”av sig själv-växten”. Alla dessa principer drivs av samma dynamik, därför går det inte att dra någon skarp skiljelinje mellan dem. De pekar bara på olika aspekter av denna dynamik. I varje församling finns en växtpotential som vi kan frigöra. Dessa sex växtkrafter hjälper oss att frigöra den växtkraft som finns i församlingen.

4Ömsesidighet”Alla delar i Guds skapelse hänger ihop.”

Ingen församling har råd att förbise kraften i ömsesidigheten. Vi kan studera effekterna av det när vi analyserar församlingar som har gjort flera NFU-undersökningar. Varje gång en församling arbetar med något av de åtta kvalitativa särdragen förändras inte bara deras resultat på området. Det brukar även leda till förändringar på andra områden. När man arbetar med exempelvis särdraget gåvobaserad verksamhet, får det betydande effekter på områden, som ledarskap, andlig-het, strukturer och relationer.

Ömsesidighet handlar om att allting hänger ihop. Olika saker påverkar varandra och är beroende av varandra. För att ta till vara på den här växtkraften behöver vi tänka långsiktigt och fundera över hur olika initia-tiv och förändringar vi gör påverkar andra delar i församlingen positivt eller negativt. Var skeptisk mot kortsiktiga framgångar och tänk alltid på ”hela NFU-paketet” det vill säga se ett brett perspektiv. Fundera gärna över hur det ni gör påverkar helheten på kort och på lång sikt.

multiplikation”I Guds skapelse har allt levande utfor-mats för att multipliceras.”

I Guds skapelse är obegränsad växt något onaturligt. Ett träd växer sig inte hur stort som helst. Det ger istället upphov till nya träd, som i sin tur ger nya träd. Det här är princi-pen om multiplikation som Gud har byggt in i hela skapelsen. Missionsbefallningen är ett exempel på multiplikation i Bibeln. Den naturliga frukten av en smågrupp är en ny smågrupp inte en jättestor grupp. Motsatsen till multiplikation är addition fundera över om et ni gör adderar eller multiplicerar. Se till att det ni gör ökar er produktionsförmåga, till exempel genom att involvera ledarträning i allt ni gör.

energiomvandling”Energier som förstör hälsan omvandlas till energier som förbättrar den.”

Energiomvandling innebär att man omvand-lar negativ energi eller negativa situationer till något positivt. Ett exempel på detta hittar vi i Apg. 8 där Gud använder förföljelsen av de kristna till att föra ut evangeliet. Vindkraft-verken är också ett exempel, de producerar inte någon energi. De omvandlar bara den energi som finns tillgänglig: Vindkraften. Vinden kan upplevas som en ”fientlig kraft”, men vindkraftverken omvandlar den till användbar energi - elektricitet. Försök hitta krafter som stödjer och krafter som motar-betar, använd dig av motståndet för Guds

rike, omvandla den… Tillexempel genom att engagera någon som är kritisk.

hållbarhet”När du lever i samklang med den här kraf-ten behöver du inte längre tänka på växt.” Gud har utformat alla levande organismer så att deras naturliga frukt innehåller frön för reproduktion. Eftersom naturlig repro-duktion följer principen om multiplikation och inte addition, bidrar hållbarheten till dramatisk växt. I Guds skapelse ger samma energi samtidigt resultatet och underhållet, frukten och fröet. Faktum är att enligt Guds formgivning är resultatet lika med underhål-let och frukten likvärdig med fröet.

Hållbarhet handlar om att göra en hand-ling som leder till ett resultat som förstärker den första handlingen. Jesus praktiserade detta när han utbildade sina lärjungar. Det var ingen skillnad mellan lärjungaträning och offentlig verksamhet. De utbildades genom att tjäna andra.

Man arbetar med den här principen i sin församling genom att ta varje tillfälle i akt att utbilda andra. Lös inte folks problem - hjälp dem istället att lösa dem själva.En bra fråga att ställa sig är, leder det vi gör till samordning och effektivare användning av våra resurser? Eller är det bara en en-gångsåtgärd?

8

5 6symbios”Symbiosens fiender är monokultur och konkurrens.”

Symbios är enligt Norstedts svenska ordbok ”samliv mellan organismer av olika slag till nytta för båda”. Enligt den här definitionen är båda delarna viktiga: 1) olikheten mellan de två organismerna och 2) nyttan i deras samliv. Om någon av dessa delar förbises, kan kraften i principen symbios inte frigöras. Försök arbeta på ett sätt som gynnar alla, det ska inte finnas vinnare och förlorare utan endast vinnare. Vi kan känna igen detta i Jesu ord ”älska din nästa som dig själv”. Försök

undvika monokultur och konkurrens och istället uppskatta mångfalden. Koppla ihop olika utgångspunkter så att de drar nytta av varandra. Fundera över om det ni gör leder till harmonisk samverkan (ej konkurrens)? Se upp med likriktning

Fruktbärande”Att mäta fruktbarheten på lång sikt är ett bra sätt att mäta hälsan i en organism.”

Allt levande i Guds skapelse karaktäriseras av förmågan att bära frukt. Det finns så klart situationer när ingen frukt - eller otillräcklig mängd frukt - produceras. Men varje gång

är det en indikation på att saker inte fungerar som de ska. Om allt fungerar som det ska så bär vi frukt. I Matt 7 läser vi om att varje gott träd bär god frukt. Att mäta fruktbarheten på lång sikt är ett bra sätt att mäta hälsan i en organism. Eftersom frukten är synlig är det möjligt att undersöka den. Principen fruktbä-rande handlar om den sortens utvärdering. Genom att följa de här tre enkla stegen kan ni göra livet i er församling mer fruktbart:

• Sätt namn på frukten. Vad vill vi uppnå?

• Planera för frukt. Hur vill vi uppnå det?

• Pröva frukten. I vilken utsträckning har vi uppnått vårt mål?

Den treeniga kompassen”Ett balanserat liv, med bibliska mått mätt, är någonting radikalt.”

Den treeniga kompassen är ett verktyg för att få balans i livet, en hjälp för att upptäcka de sidor av Guds natur som du ännu inte har upplevt. Samtidigt så kan man med hjälp av kompassen se var vår egen ”minimifaktor” är i förhållande till Gud. Den hjälper oss också att förstå varför andra kristna tänker och fungerar på ett annat sätt än du gör. Detta gör också att de steg som du behöver ta i din gudsrelation kanske inte är samma som någon annan i din församling behö-ver ta. Kompassen handlar om att komma närmare Gud och hitta balans. Detta frigör också av-sig-själv-växten i ditt liv och vi-dare i församlingen.

När vi talar om församlingsutveckling så måste centrum alltid vara den kristna tron. Den tron handlar om Gud som har uppenbarat sig själv på tre olika sätt; Hans uppenbarelse som Skaparen (grönt om-

råde), hans uppenbarelse i Jesus Kristus (rött område) och hans uppenbarelse i den helige Ande (blått område).

Precis som när ljuset passerar genom en prisma och sprids ut i de olika färgerna i spektrumet, kan vi reflektera ljuset från Gud

på olika sätt. Vissa människor kan reflektera grönt ljus, andra rött, åter andra blått - men ändå speglar vi samma Gud. Så länge vi begränsar synen på Gud till en eller två av de tre färgerna så blir den inte hel. Om vi har en begränsad förståelse av Gud, så är

risken att vi bara reflekterar en begränsad bild av Guds natur. Det är en ständig ut-maning för oss att hela tiden bredda våra erfarenheter av den eller de färger som vi ännu inte återspeglar. Den röda sidan har fokus på evangelisation och lärjungaskap. Den gröna på tolerans och social rättvisa och den blå på känslomässigt helande och andlig kraft.

Balans mellan de tre färgerna är nyckeln till både församlingsutveckling och per-sonlig mognad. Läs gärna mer om tre-färgstänkandet i boken ”Sätt färg på livet med Naturlig församlingsutveckling.” Där finns också ett test där du kan utvärdera både dig själv och din församling utifrån de tre färgerna.

reFlexion ha

nd

lin

gskraFt k

änsl

a

fokus påtolerans och

social rättvisa

fokus påkänslomässigt helande ochandlig kraft

fokus påevangelisation

och lärjungaskap

9

Minimifaktorn”Minimistrategin hjälper dig att rikta koncentrationen mot de mest strategiska områdena.”

Minimifaktorn är det område i församlingen där man är som svagast. Applicerar vi detta på principen om de åtta särdragen så är mi-nimifaktorn det särdrag där församlingen har lägst kvalitet.

Tunnan illustrerar principen om minimi-faktorn. Om ett eller flera av särdragen har lägre kvalitet än de andra så rinner vatt-net ur tunnan. Vattnet motsvarar antalet

gudstjänstdeltagare. Ökar kvaliteten på alla områden så ökar också antalet gudstjänst-deltagare.

Den församlingsprofil man kan göra med hjälp av NFU visar vilken minimifaktor för-samlingen har. Detta är till hjälp för att man ska kunna jobba mer strategiskt med rätt saker och höja kvaliteten i församlingen. Om en församling har mer än 65 enheter på varje

särdrag så är det en växande församling även i antal. Detta kom Schwarz fram till i sin in-ternationella forskning. Våra svenska resultat visar att detta stämmer även hos oss.

10

NFU-undersökningenvaD är DEt?En NFU-undersökning är ett instrument för kontinuerlig kvalitetskontroll i församlingen. Den ger en bild av hur församlingen mår i relation till de åtta kvalitativa särdragen. Denna diagnos kan sedan ligga till grund för församlingens fortsatta utvecklingsarbete.

Undersökningen baserar sig på en enkät som 30 aktiva i församlingen fyller i, inklusive pastorn. Enkäten innehåller 91 frågor och ger en ögonblicksbild av församlingens hälsa, tagen i det ögonblick formulären fylldes i. På det sättet liknar det en hälsokontroll man gör hos doktorn. Dessa enkäter bearbetas sedan i en databas och församlingen får sedan ut resultatet i form av ett stapeldiagram. (Den första NFU-undersökningen baserades på resultatet från 1000 församlingar. Den se-naste versionen baseras på resultatet från fler än 70 000 undersökningar i hela världen.) Diagrammet visar tydligt hur starkt utvecklat vart och ett av de kvalitativa särdragen är. För ett ovant öga så kan en profil verka full-komligt irrelevant för församlingslivet. Men efter att man har satt sig in i principerna för Naturlig Församlingsutveckling (NFU) så ger

den mycket värdefull information. Den visar t ex. en församlings starka och svaga sidor men också hur relationerna mellan de olika särdragen ser ut. Handledaren är en viktig hjälp vid tolkningen av profilen men det har också visat sig vara en framgångfaktor att ha någon med utifrånperspektiv som kan handleda i processerna.

hUr gör vi?Först och främst, ta kontakt med NFU-an-svarig i ditt samfund eller till den nationella NFU-samordnaren i Sverige. Aktuella kon-taktuppgifter hittar du på hemsidan www.forsamlingsutveckling.seDär får ni hjälp att hitta en lämplig handle-dare, samtidigt får vi möjlighet att vägleda er in i de första stegen på ett bra sätt samt svara på eventuella frågor ni har.

FöraNkraEn viktig förberedelse är att förankra NFU i församlingsledningen och i församlingen. Detta är viktigt både för att själva genom-förandet ska gå smidigt men också för att

resultatet ska bli till maximal nytta. Detta förankringsarbete kan göras på många olika sätt. Till exempel genom att predika och un-dervisa om de åtta särdragen och principer i NFU. Informera om NFU på församlings-kvällar, församlingshelger, vid kyrkkaffet osv. Det finns presentationsmaterial att beställa på hemsidan. Sprid gärna också foldrar och böcker om NFU i församlingen.

gENOMFöra ENkätUNDErSökNiNgENSedan är det dags för 30 aktiva från försam-lingen att fylla i frågeformuläret. Enkäten distribueras via NFU-handledaren eller NFU-Sverige. I enkätmaterialet finns detaljerade instruktioner för hur enkätundersökningen genomförs på ett korrekt sätt. Det är mycket viktigt att följa kriterierna för vilka som ska fylla i enkäten.

Erfarenheten visar att det är bra att dela ut och fylla i formulären vid något tillfälle då de flesta av de utvalda är samlade och att samla in dem direkt efteråt. Formuläret tar ca 30-60 minuter att fylla i och det är en fördel om personerna är insatta i vad de är med

Hur kan vi som församling jobba med NFU?Den vanligaste vägen är att man bestäm-mer sig för att göra en församlingsprofil eller NFU-undersökning som det också kallas. Detta gör man i samarbete med en hand-ledare som sedan följer församlingen under

förändringsprocessen. Vill man inte börja med att göra en NFU-

undersökning så kan man läsa material om NFU och lära sig principerna bakom NFU och jobba med dem i sin församling. För-

delen med att göra en församlingsprofil är att man får hjälp med att prioritera vilka områden man mest behöver jobba med i församlingen.

11

om. Det bästa är om dessa personer har läst den här foldern ”Snabbskola i NFU”. Om ni delar eller skickar ut formulären så blir det svårare att kontrollera vilka som har och inte har fyllt i, eftersom formulären är anonyma.

När alla formulär är väl ifyllda så ansva-rar en NFU-handledaren för att enkäterna databehandlas.

Efter 1-3 veckor är resultatet klart och handledaren besöker församlingen för att presentera profilresultatet. Oftast väljer man att presentera för pastorer och församlingsle-dare först, för att sedan ge hela församlingen möjlighet att ta del av resultatet.

haNDliNgSplaN I samråd med församlingsledningen/försam-lingens NFU-grupp skapas en handlingsplan för hur församlingsprofilen ska kunna för-bättras under de närmaste 6-12 månaderna.

kONtiNUErligt UtvECkliNgSarbEtE Församlingens NFU-grupp(alt. Församlings-ledning) arbetar sedan enligt handlingspla-nen. 2-4 gånger per år bör man ha kontakt med sin handledare för att få stöd och hjälp.

NäSta prOFil Efter 12 till 18 månader är det dags att göra en ny församlingsprofil för att kontrollera vil-ka framsteg som görs. Efter ytterligare ca.18 månader görs profil nr 3 osv. NFU är med andra ord ett kontinuerligt utvecklingsverk-tyg som under lång tid hjälper församlingen att identifiera sina starka sidor.

vaD kOStar DEt att göra EN FörSaMliNgSprOFil?I några samfund är kostnaden för NFU pro-filen inbakad i de utvecklingsprogram man erbjuder, andra ger ett bidrag. Enbart pro-filen kostar 2 000kr. Det tillkommer också en kostnad för arvode till handledaren vid handledarbesök, här brukar vi följa sam-fundens rekommendationer för arvoden vid mötesbesök.

haNDlEDarENFU är en handledarledd process. All er-farenhet av NFU från hela världen visar att förutsättningarna för en positiv utveckling ökar markant om församlingen samarbe-tar med en NFU-handledare. Handledarens

uppgift är att lyssna in församlingens situa-tion och stödja, uppmuntra och utmana församlingsledningen i processen. Handle-darens funktion är bland annat att bistå med utifrånperspektiv och att hjälpa församlingen att jobba långsiktigt och målmedvetet med församlingens utveckling. Handledaren ska möta församlingsledningen (församlingens NFU-grupp) minst två gånger per år för att processen ska hållas levande.

Man bör räkna med en process på 2-3 år och minst två församlingsprofiler innan man egentligen kan avgöra vad NFU kan betyda för församlingen. En utvärdering med möj-lighet till omprövning av arbetet bör ske en gång om året. I varje samfund finns utbildade NFU-handledare. Ta kontakt med ert sam-funds NFU-ansvarige för att få en handledare till församlingen.

I det konkreta utvecklingsarbetet så kan handledaren hjälpa er församling att be-döma behoven och förutsättningarna för just er församling. Handledaren ingår i ett rikstäckande nätverk för NFU. I detta nätverk pågår regelbundet utbildning och erfaren-hetsutbyte.

12

NFU:s livscykelAtt arbeta med NFU är en långsiktig, ständigt pågående process. En del för-samlingar stannar av i denna process och NFU:s livscykel som presenteras här ger tydlighet och visar på vikten av uthållighet med hela NFU-processen.

NFU:s livscykel baseras på sex sta-dier som återspeglar centrala bibliska uppmaningar. Om du liknar cykeln vid ett hjul, kan du säkert föreställa dig var-för församlingslivet ibland känns ”stö-tigt” eller till och med stannar upp när vi själva eller andra inte är tillräckligt utvecklade på vissa stadier. Till exem-pel kan dina ledare kanske ”uppfatta” någonting nytt som Gud vill göra ge-nom er församling, men ha mycket svårt att planera för det första steget i detta. Eller så kanske ni är en mycket motiverad församling, som är beredda att ”förverkliga” vad som helst för att få se Guds rike på jorden, men på grund av er oförmåga eller ovilja att ”testa” era

handlingar och bara behålla det som är gott, går ni miste om liv i överflöd.

Det behövs balans mellan alla sex stadierna. Inte en balans där allt är lika medelmåttigt, utan en radikal balans där varje stadium tillämpas fullt ut i församlingen, i det sammanhang som skapas vid NFU-undersökningen. Efter ett tag kommer den här livsrytmen att kännas lika naturlig för församlingen som det känns att cykla när man väl har lärt sig det.

De olika stadierna handlar om att få information, att tillämpa denna infor-mation och att förvandlas.

Till hjälp för att jobba med NFU-pro-cessen finns en arbetsbok. Den är gratis och går att ladda ner på hemsidan.

testa

Syftet med att testa är att få värdefull, på-litlig information som kan leda till praktisk handling och genom den handlingen till häl-sosammare erfarenheter i församlingslivet.

Många församlingar börjar med att göra en NFU-undersökning. Stadiet testa består nämli-gen av denna undersökning. Syftet med NFU-undersökningen är att hjälpa församlingen att spåra förändringar och bedöma om det som är gjort har hjälpt eller hindrat hälsosam växt.

Stadiet består av två delar: Att förbereda för NFU-undersökningen och att genomföra undersökningen.

FörbErED För UNDErSökNiNgEN

1. iNFOrMEra OM NFUDet är viktigt att både ledarskapet och för-samlingen som helhet förstår vad NFU hand-lar om och att man är beredd att gå in i en långsiktig överlåtelse. Ledarskapet måste få ägarskap till NFU.

2. MObiliSEra FörEbEDJarEDetta är inte en process som man kan åstad-komma själv. Det är väldigt viktigt att hela tiden ha förebedjare som följer processen. Se till att de hela tiden får aktuell information.3. SE till att Ni har EN NFU-haNDlEDarETa kontakt med ert samfunds NFU ansvarige

13

om ni inte redan har en handledare. Hand-ledaren är den som förutom att stödja er hela vägen också förmedlar enkäterna och profilsvaret.

4. Skapa Ett NFU-tEaM på 3-7 pErSONErVälj gärna ett mindre team i början och utöka det när vi vet vad som blir er minimifaktor, då vill ni kanske ha med någon som har ansvar för detta område i församlingen.

gENOMFör ENkätUNDErSökNiNgEN• Gör ett slumpmässigt urval av delta-

garna enligt kriterierna i enkäten• Introducera deltagarna i NFU de kan

gärna läsa det här materialet.• Gör enkätundersökningen• Prata med handledaren om nästa steg

dvs. bestäm datum för presentation av resultat etc.

Gå vidare till stadiet förstå.

FÖrstå

Det är viktigt att inte hoppa direkt till plane-ringsstadiet. Det finns en fara att gå för fort in i lösningar. Man blir exalterad över resul-tatet och går direkt vidare. Det är viktigt att verkligen förstå. Risken finns att man annars börjar jobba med fel saker. Här samlar man ihop information både från uppfatta stadiet

och teststadiet, låter det processas, jämför informationen och utvärdera den.

Förståstadiet kan delas upp i några olika punkter:

1. tOlka prOFilENNi har fått massor av fakta och information genom er NFU-undersökning. Handledaren blir här en ovärderlig hjälp för att tolka re-sultatet och dela fakta från den fördjupade profilen.

2. prESENtEra prOFilEN För FörSaMliNgENPresentera först för ledarskapet och NFU-teamet. Informera också de som deltagit i enkäten, alla kanske inte är med vid den ge-nerella presentationen. Lyssna på reaktioner och gå inte för fort in på handlingsplaner. Fundera istället på vad som ligger bakom resultatet.

3. NFU-tEaMEtNu när ni vet er minimifaktor kan det vara så att ni vill utveckla NFU-teamet med någon person som är ansvarig för det område som är er minimifaktor (om det inte redan finns i teamet).

4. gör EN tiDSliNJEGör en övergripande tidsplan. När är ni klara med analysen och kan påbörja handlingspla-nen? Gör detta för att veta var ni är på väg. Cykel 1 är inte klar förrän ni har gjort en ny profil. När den andra är gjord är redan nästa cykel påbörjad osv. Första cykeln tar ca två år, den andra ca 18 mån, sedan kanske 12 mån. Många avvaktar för länge, låt det bli en del av den årliga utvärderingen. Planera från början att göra flera profiler. Stå till svars inför handledaren med den övergripande planen.

5. FOkUSgrUppErSyftet med en fokusgrupp är att förstå or-sakerna till minimifaktorn. Samla en grupp

på upp till 30 pers som bara träffas en gång. Intervjua dem om vad de tror är orsakerna till minimifaktorn. En grupp skulle kunna vara de som fyllt i enkäten. En annan kan vara hemgruppsledarna om smågrupper är minimifaktorn osv. Det är nu profilen får liv. Människor tycker om när man frågar om deras åsikt — det skapar ett gott förändrings-klimat. Prata med människor gör dem del-aktiga! Det är mycket viktigt att kombinera analysen med detta.

6. läS på OM MiNiMiFaktOrNFundera på vad ni redan tidigare har gjort på det område som är er minimifaktor, vad har fungerat och vad har inte fungerat? Samla in-tryck och erfarenheter från andra, det kanske finns någon annan församling som varit i en liknande situation? Läs böcker, artiklar osv. som berör er minimifaktor. Glöm inte bort att ”Handbok i naturlig församlingsutveckling” är ett bra hjälpmedel, den finns att beställa i vår materialbank på hemsidan.

7. kOMMUNiCEra böN- taCkSägElSEäMNEN till FörEbEDJarNaLåt förebedjarna vara aktiva hela tiden och se till att de får den information de behöver.

Gå vidare till stadiet planera.

14

planera

Det finns ingen poäng med att regelbundet testa församlingens hälsa och samla in fakta om man inte gör några förändringar. För att göra något krävs en plan. Om du vill förändra församlingens hälsa måste den enskildes liv förvandlas. En plan måste därför börja med det vardagliga livet för varje enskild person.

1. träNa NyCkEllEDarNa i växtkraFtErNaNär det nu börjar vara dags att sätta konkreta planer i verket så är det viktigt att dessa är förenliga med växtkrafterna.

2. iDENtiFiEra hUvUDFrågOrNaVad är viktigast just nu? Det handlar inte om att göra fler saker, utan om att göra rätt saker. Prioritera ett par saker ni behöver ta tag i och försök inte att greppa över för mycket på en gång.

3. Sätt Upp kvalitativa MålVar tydliga med vad det är för mål ni vill uppnå, vilken förändring är det ni vill se?

4. iDENtiFiEra hiNDrENVad finns det som skulle kunna hindra er från att lyckas med det ni vill åstadkomma? Försök att ta reda på det innan ni sätter igång.

5. aNväND Era Starka SiDOrAnvänd er maximumfaktor när ni arbetar med minimifaktorn.

6. ägarSkap av lEDarSkap OCh FörSaMliNgSedan är det jätteviktigt att församlingsled-ning och församling är med på vad ni ska göra. Ni kommer kanske inte att få 100 % av församlingen ”med på tåget” men stora delar behöver vara med om det ska lyckas.

7. UtvärDEra rEgElbUNDEtSe till att ni regelbundet utvärderar det ni gör och justera planen efterhand om det skulle behövas.

Gå vidare till stadiet förverkliga.

FÖrverkliga

I detta stadium går ni från att bara se till ert ansvar för församlingsutvecklingen till att få en förväntan på det Gud kan göra utöver och utanför er plan. Så när ni sätter era planer i verket be då Gud att handla på ett sådant sätt som går utanför alla planer ni har gjort upp.

Att förverkliga handlar om att utveckla förmågan att förverkliga vad ni vet genom planen samtidigt som ni lär er att se den för-ändring som sker och klarar av att omforma planen vid behov.

1. kOMMUNiCEra DEt Ni vill UppNåSe till att församlingen som helhet vet vilken plan ni har gjort och vilka förändringar som ska prioriteras.

2. kOppla hEla tiDEN till växtkraFtErNaDet viktigt att planerna kopplas till växtkraf-terna så att det blir en hållbar utveckling i längden.

3. Fira När Ni SEr FraMStEgGlöm inte bort att fira framgångarna och tacka Gud för det han gör. Var noga med att berätta om framstegen.

4. UppMUNtra DE SOM är iNvOlvEraDEUppmuntra de församlingsmedlemmar och ledare av olika slag som är involverade i de förändringar som ni jobbar med.

5. kOrrigEra plaNEN OM DEt bEhövSVar inte rädd för att ändra planen om det visar sig att den inte fungerar eller att om-ständigheter eller förutsättningarna har ändrat sig.

Gå vidare till stadiet upplev.

upplev

Denna fas handlar om att tillåta dig själv att ställa dig utanför din egen tankebana, din historia och dina förväntningar. Att verkligen se på hur den Helige Ande kommer med förändring. Lär dig att observera de dagliga erfarenheterna i församlingslivet, föränd-

15

ringarna i människorna, humöret, känslan av Gudsnärvaro, vittnesbörden, tillväxt i ka-raktär, andliga gåvor i funktion, större tro, stärkt gemenskap, djupare engagemang i tillbedjan osv. Fundera över vad som händer ”Av-sig-själv” utan att du ”fixar det”.

• Testastadiet har ett huvudsakligt fokus på att utvärdera tidigare erfarenheter

• Planerastadiet förbereder framtiden

• Erfarastadiet handlar om vår förmåga att leva helt och hållet i det nuvarande

Det finns en risk att vi blir för fokuserade på framtiden. Andra vet inte hur man lever i nuet. En del lever helt i det förgångna, andra i framtiden. Den enda tiden du kan leva i helt och fullt är nuet.

Gå vidare till stadiet uppfatta.

uppFattaI denna fas ska ni INTE utvärdera era upp-fattningar. Ni ska inte fråga er hur biblisk, hälsosam, innovativ eller effektiv er försam-ling är. Genom att reducera fokus endast till att observera dina upplevelser så öppnar du dig själv för det du kan lära av Gud.

Det kan vara nödvändigt att stanna upp och reflektera med ett öppet sinne på de upplevelser ni precis har haft, ex under en retreat. Försök att inte fundera över hur det borde vara, utan på hur det är. Uppmuntra försam-

lingsmedlemmar att dela sina intryck och känslor om församlingen. Påpeka att det är normalt för individer att ha olika upplevelser. Tillåt inte att man kritiserar varandra.

1. UtvärDEriNg av NFU-prOCESSENDet är i det här stadiet ni utvärderar de ti-digare stadierna i processen. Vad har ni lärt er av NFU-processen? Vilka mål har ni nått? Varför har ni inte nått vissa? Vad vill ni göra annorlunda nästa gång?

2. Fira Er FraMgåNgGlöm inte bort att fira era framgångar och glädja er över de förändringar ni ser.

3. bEStäM DatUM För NäSta NFU-UNDErSökNiNgTänk på att denna cykel inte är klar förrän ni har gjort nästa NFU-undersökning, det är då ni får en mer objektiv utvärdering på det arbete ni har gjort.

Gå vidare till stadiet testa.

Till sist…Nu har vi vandrat igenom alla de olika in-gredienserna som finns i Naturlig försam-lingsutveckling, särdrag, växtkrafter den treeniga kompassen och minimifaktorn. Dessutom livscykeln som hjälper oss med att hitta sättet att arbeta med NFU som en ständigt pågående process i en församlings liv. I början en process som kräver stort en-gagemang men som över tid går mer och mer av sig själv.

Vi hoppas ”Snabbskolan” varit givande och att du fått lust att lära mer. Då vill vi upp-muntra dig att inte bara läsa och förkovra dig utan också aktivt delta i det som är na-turlig församlingsutveckling. Naturligtvis är du varmt välkommen att höra av dig till oss för mer information eller för att få svar på frågor du har. Vi hjälper er gärna också till en kontakt med en handledare till er process.

Kontaktuppgifter finns på hemsidan

Nätverket Församlingsutveckling önskar er all välsignelse!

www.forsamlingsutveckling.se

16