snabbkartläggning/underlag för vidare arbete · 2015-10-29 · kompetensutveckling inom...
TRANSCRIPT
Göteborgsregionens kommunalförbund
Snabbkartläggning/Underlag för vidare arbete Göteborg 9 oktober 2015
Nyanlända barn/elever - Kartläggning av behovet inom kommunernas
utbildningssektorer/utbildningsförvaltningar (förskola-vuxenutbildning)
Under vecka 41 (5-9 oktober 2015) kartlade GR Utbildning kommunernas
utbildningssektorers/utbildningsförvaltningars behov gällande nyanlända barn/elever.
Fokus för kartläggningen var att få en bild av vad kommunerna upplever som de största
utmaningarna just nu, behovet av kompetensutveckling/fortbildning kring mottagande av
nyanlända flyktingar, rekrytering av yrkeskategorier som kan fylla en funktion kring
flyktingmottagande samt att sprida exempel på framgångsrikt arbete mellan
kommunerna. Kartläggningen är ett uppdrag från utbildningscheferna i kommunerna
inom GR och en del av GR:s Förbundsstyrelses uppdrag till GR om att samordna de
insatser som kan samordnas mellan kommunerna.
Respondenter var kommunernas representanter i Förskolenätverket,
Grundskolenätverket, Gymnasienätverket, Vuxenutbildningsnätverket,
Kvalitetsnätverket, SYV-nätverket, GRAA-nätverket, Nätverket för barn i behov av
särskilt stöd och Introduktionsprogramsgruppen inom GR. Samtliga kommuner
besvarade enkäten.
I denna rapport redovisas en översiktlig bild av kommunernas
utbildningssektorers/utbildningsförvaltningars största utmaningar och behov. Det
underlag GR har fått in från kommunerna har sammanfattats i den mån beskrivningarna
är likartade.
Resultatet av kartläggningen
1. Vilka 3 frågor/områden gällande mottagande av nyanlända flyktingar
innebär de största utmaningarna just nu i din kommun?
De utmaningar som lyfts fram flest gånger är
Bostäder och lokaler
o Boende för ensamkommande barn.
o Bostäder för anhörigfamiljer.
o Bemanning av boenden.
Skolplacering
o Att ha volymer i skola för mottagande
o Att få in eleverna i studier.
o Förbereda de mottagande skolorna på att ta emot och undervisa nyanlända
elever.
o Organisering, administration.
Kartläggning av elevernas kunskaper.
Organisation av "Välkomsten"/motsvarande.
Därefter beskrivs följande områden som utmaningar. Delvis är det faktorer som
återkommer under frågan angående rekryteringsbehovet då rekrytering av vissa
yrkeskategorier ses som en stor utmaning framöver.
Att rekrytera lärarpersonal med kort varsel eftersom behoven kommer snabbt.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Kompetensförsörjning. Rekrytering av personal med rätt kompetens och lärare
med kompetens/behörighet inom
o svenska som andra språk,
o kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt,
o modersmålsstöd
o modersmålslärare med rätt kompetens
o studiehandledare med rätt kompetens – att erbjuda tillräckligt med
studiehandledning på modersmål
o språkstödjare med rätt kompetens
o SFI-lärare
Omhändertagande avseende trauma etc.
Samordningen inom kommunen gällande mottagande, mellan alla berörda parter,
d.v.s. olika aktörer/förvaltningar. Delarna gör helheten. Att få skolor att se
nyanlända som hela skolans ansvar.
Information om att de (nyanlända) kommer.
Samarbetet med arbetsförmedlingen.
Brist på god man.
Frågor kring betalningsansvar, samverkansfrågor och statsbidragsfrågor.
Inkluderingsinsatser, motivation - se och förstå att det finns andra vägar att gå än
nationellt program i gymnasieskolan.
Stödja alla skolor i arbetet med de nyanländas lärande (rektorer och pedagoger).
Få alla skolor, förskolor att se nyanlända elever som vilka elever som helst
Osäkerheten kring antalet/volymen.
Flexibiliteten: geografin och analfabetism vid skolplaceringar
2. Personal inom förskola
Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande
av nyanlända barn/elever? Om behovet ser olika ut för olika yrkeskategorier:
ange behovet per yrkeskategori. Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen
bör fokusera på.
Pedagoger:
o Språkutvecklande arbetssätt,
o Kunskap om andraspråksinlärning. Hur arbeta för att barn med ett
annat modersmål än svenska kan ges möjlighet att utveckla sin
förmåga att kommunicera på sitt modersmål.
Pedagoger och ledare:
o Handledning/Utbildning i bemötandet av flerspråkiga barn.
Kompetensutveckling för specifika modersmålsstödjare.
Kompetensutveckling och stöd till språkutvecklarna på förskolan.
Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer. Interkulturellt
arbete för all personal inom förskolan.
Omhändertagande avseende trauma. Hur möta ett barn som varit på flykt?
Kommunikation med hjälp av Ipads/samtalskartor.
Förhållningssätt och bemötande.
Kunskap om stöd i mottagandeprocesser.
Kunskap om vilka skyldigheter som föreligger för oss.
Handledning/utbildning i språkutvecklande arbetssätt.
Kartläggning.
Språk.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Allt som rör interkulturellt arbetssätt och språkutveckling. Hur kan en
pedagogisk verksamhet se ut när man tänker in modersmålsstöd i den
dagliga verksamheten.
3. Personal inom grundskola
Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande
av nyanlända barn/elever? Om behovet ser olika ut för olika yrkeskategorier:
ange behovet per yrkeskategori. Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen
bör fokusera på.
Lärare:
o Kompetensutveckling i svenska som andra språk,
o Andraspråksinlärning och kunskaps- och språkutvecklande
arbetssätt.
Modersmålslärare som saknar lärarutbildning:
o Grundläggande utbildning i svenska skolsystemet, läroplan,
kursplaner mm som ger en god grund.
Rektorer:
o Vikten av flexibla organisationer när skolan tar emot nyanlända
elever.
Pedagoger:
o Kunskap om andraspråksinlärning, språkutvecklande arbetssätt.
o Stöd till rektorer att organisera undervisningen.
Elevhälsan:
o Kontakter med Vg-regionen, gemensamma riktlinjer för
hälsobedömningar.
Alla pedagoger:
o Språk- och kunskapsutveckling i teori och praktik.
o Normer och värden, referensramar och kulturteori.
o Tala, läsa, skriva och lyssna i ett flerspråkigt perspektiv.
Alla pedagoger och ledare:
o Språkutveckling på första- och andraspråket.
o Sambandet mellan kognitiv och språklig utveckling.
o Planering och bedömning i relation till ämnesöverskridande
språkundervisning.
Alla pedagoger:
o Kompetensutveckling i språk- och ämnesövergripande undervisning.
”Alla lärare är språklärare”.
Modersmålslärare och personal som ska utföra kartläggningen:
o Kunskap om den kommande obligatoriska kartläggningen för
nyanlända.
Kunskap om och organisering av studiehandledning.
Våra skyldigheter. Vad ska/bör vi göra.
Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer. Allt om
interkulturellt arbetssätt/förhållningssätt.
Omhändertagande avseende trauma.
Användning av Ipads/datorer/telefoner i arbetet med barnen.
Bemötande.
Språkutvecklande arbetssätt.
Stöd i mottagandeprocesser.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Implementering av Kartläggningsmaterialet från Skolverket (januari 2016)
samt riktlinjerna.
Språk -studiestöd på modersmål
Språkutvecklande ämnesundervisning i alla ämnen. Svenska språket
utvecklas genom ämnen.
4. Personal inom gymnasieskola
Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande
av nyanlända barn/elever? Om behovet ser olika ut för olika yrkeskategorier:
ange behovet per yrkeskategori. Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen
bör fokusera på.
Lärare som arbetar på IM-SPR;
o Interkulturell kommunikation.
Lärare:
o Kompetensutveckling i svenska som andra språk,
andraspråksinlärning och kunskaps- och språkutvecklande
arbetssätt.
Modersmålslärare som saknar lärarutbildning:
o Grundläggande utbildning i svenska skolsystemet, läroplan,
kursplaner mm som ger en god grund.
Ämneslärare:
o Kartläggning av de nyanländas kompetens.
Elevhälsopersonal:
o Traumakompetens.
Samtliga pedagoger:
o Kompetensutveckling i svenska som andarspråk.
Kunskap om och organisering av studiehandledning.
Kulturkrockar och fördomar mellan eleverna. Den höga stressnivån leder
till spänningar när grupperna blir allt större och den personliga kontakten,
bekräftandet av varje enskild elev minskar. Hur minska stress och ångest
och öka motivation och framtidstro.
Mottagandeprocesser.
Kartläggningskompetens.
Bemötande.
Språk, Studiestöd på modersmål
5. Personal inom vuxenutbildning
Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande
av nyanlända elever? Om behovet ser olika ut för olika yrkeskategorier: ange
behovet per yrkeskategori. Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör
fokusera på.
Utbildning till studiehandledare på modersmål.
Interkulturell kommunikation.
Att utbilda samtalsledare som ska driva samhällsorientering för nyanlända
elever.
Kompetensutveckling gällande trauman och möta elever i kris.
Validering av kunskaper på sfi-nivå, grundläggande och gymnasialnivå.
Stort behov av språkstöd.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Kompetensutveckling inom analfabetisering (fler lågutbildade som kommer
nu).
Bakgrundskunskap och information om de länder som nyanlända kommer
från (kultur, politik, religion mm).
Lärare inom allmänna ämnen behöver kompetensutveckling kring
andraspråksinlärning.
30-poängskurs i SFI för pedagoger.
Bemötande och kartläggning.
Språk- studiestöd på modersmål.
SFI: hur arbeta med t ex språkpraktik för att underlätta snabbare
etablering.
6. Personal inom mottagningsteam/motsvarande
Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande
av nyanlända barn/elever? Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör
fokusera på.
Kompetensutveckling i att handleda och i att vara rådgivande åt kollegor
på de skolor som tar emot eleverna efter sin tid på mottagningsenheten.
Omhändertagande avseende trauma. Hur möta ett barn som varit på flykt?
Kommunikation med hjälp av Ipads/samtalskartor.
Lagstiftning angående vad som gäller för t.ex. socialtjänst.
Kartläggningsprocesser.
Samverkan i övergångar till hemskola.
All personals bemötande och utvecklande av eleverna.
Ny forskning kring mottagande.
Språkutvecklande arbetssätt.
Handledning för att kunna sprida sina kunskaper och erfarenheter av
mottagande ut i kommunen.
Fortbildning i olika myndigheters arbete med nyanlända för att få en
helhetsbild kring eleven.
Handledning för att kunna bearbeta svåra introduktionssamtal.
Kunskap om nationell styrning och stöd (Eventuellt kommande krav på
kommunerna fr.o.m. årsskiftet.)
Lärare på mottagningsenhet: ökad kompetens i att läsa elevens behov för
att kunna ge det stöd som behövs. Nära samarbete med elevhälsa och
socialtjänst. Mer kompetens kring trauma. Kartläggning av kompetenser
hos eleven.
Studiehandledare skulle behöva utbildning i just studiehandledning,
pedagogik, uppdraget som studiehandledare. Fokus ska alltid vara på
eleven och elevens bästa.
Bakgrundskunskaper om de länder som personerna kommer ifrån.
7. Personal inom studie- och yrkesvägledning
Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande
av nyanlända elever? Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör fokusera
på.
Kunskap kring validering av olika yrkeserfarenheter och vem/vilka som
erbjuder detta.
Språkkompetenser.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Mottagandet av nyanlända; kartläggning och validering. Hur går man
tillväga och vad behövs när det gäller validering av betyg och annan
dokumentation som eleverna kan ha med sig.
Validering av yrkeskunskaper som ungdomar har med sig från sina
hemländer, ta tillvara den kunskapen
Språkkunskaper.
Vägledningskunskap.
Kunskap om olika möjligheter att vägleda de äldre eleverna om vilka
möjligheter som finns när de är sent anlända. Att vägleda nyanlända elever
så att tidigare kunskap och erfarenhet kan tas till vara.
Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer
Omhändertagande avseende trauma.
Hedersproblematik.
Hur kan man stödja ungdomar med väldigt lite skolgång bakom sig att
hitta möjliga utbildningar och möjlighet till arbete?
UHR/Valideringsutbildning.
Bemötande.
Bakgrundskunskaper om de länder som personerna kommer ifrån.
8. All personal inom utbildningssektorn/förvaltningen
Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande
av nyanlända barn/elever? Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör
fokusera på.
Hur bygga beredskap vid stora ökningar.
Hur hela kedjan ser ut när det gäller mottagande och vad som gäller i form
av resurser, stöd etc.
Språkkompetenser.
Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer. Interkulturell
kommunikation. Interkulturell kompetens för att på ett positivt sätt arbeta
runt de frågor som kommer att uppstå. Kunskap hos alla
personalkategorier om vanliga kulturkrockar och hur de kan undvikas,
viktigt att tänka på vid tolkningsföreträde för de personalkategorier som
använder sig av det i sitt uppdrag.
Att arbeta med främst barn som har traumatiska upplevelser samt helt
andra erfarenheter avseende undervisningsmetoder, etc.
Hur ser lagstiftningen kring mottagande av nyanlända ut, vilka
skyldigheter har vi som kommun. Vem ansvarar för vad och exempel på
hur organisation av mottagande se ut.
Omhändertagande avseende trauma etc.
Regelverk och ansvar: vad gäller och vem ansvarar för vilka insatser.
Samverkansfrågor: Det är viktigt att barnet/ungdomen kommer i studier
omgående men ofta blir det fördröjning pga för lite information, mycket tid
läggs på att söka tillstånd att ta in elever på skola som inte är anvisade vår
kommun och eftersom det är olika förvaltningar (socialtjänsten samt
utbildningssektorn) så är informationsflödet inte alltid optimalt.
Vad gäller angående bidrag/sökbara statliga ersättningar, riktlinjer
förskola/skola enligt statlig styrning.
Juridiska och ekonomiska spörsmål, ansvarsfrågor mellan kommuner.
Utbildning för elevhälsans professioner kring posttraumatisk stress och
utredningar för ev. särskoleplacering.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Språkutvecklande arbetsätt och bemötande.
Aktuell forskning kring flerspråkighet. Undervisningen bör vila på forskning
och beprövad erfarenhet.
Språk- och kunskapsutveckling i teori och praktik.
Språkutveckling på första- och andraspråket.
Sambandet mellan kognitiv och språklig utveckling.
Organisationen kring de nyanlända, hur optimerar man den?
Generell information kring bemötande och möjligheter till stöd.
All personal skulle behöva få den utbildningar/konferenser som Skolverket
anordnar just nu kring nyanländas lärande. Det handlar om ansvar,
organisation, genomförande, inkluderande arbete, kartläggning etc.
Kunskap om nyanländas villkor.
9. Rekryteringsbehov inom olika yrkeskategorier
Vilket rekryteringsbehov finns i din kommun för att ni ska kunna arbeta med
mottagande av nyanlända barn/elever på ett bra sätt? Ange yrkeskategori som
saknas eller skulle behöva utökas i omfattning. Ange även hur mycket
nyrekrytering/utökning som skulle behövas inom respektive yrkeskategori
(ungefärlig uppskattning).
Framförallt behov av
lärare i svenska som andraspråk
modersmålslärare
studiehandledare
Andra befattningar där det finns behov av rekrytering är
Studie- och yrkesvägledare.
Ämneslärare med SVA-kompetens.
Studiehandledare med pedagogisk utbildning.
Kvalificerade studiehandledare som kan göra kartläggning på modersmål.
Lärare IM-Språk.
SFI-lärare med bred kompetens och lärarlegitimation.
Modersmålsstöd.
Lärare med läs- och skrivinlärningskompetens i att utbilda analfabeter.
Skolsköterskor och skolkuratorer.
Behöriga lärare med rätt språkkompetens (dari, persiska, arabiska,
somaliska, tigrinja) samt boendestödjare med samhällsinformationsansvar.
Personal och lärarkompetenser med flerspråkighet.
Specialpedagoger med inriktning mot flerspråkighet.
Förskollärare som jobbar på ett interkulturellt sätt, med fokus på
flerspråkighet som kompetens.
Personal som pratar elevernas modersmål.
Personal som kan tjänstgöra på boende för ensamkommande, gode män,
socialpedagoger, fritidspedagoger.
Boendeassistenter.
Tolkar.
Samtalsledare för samhällsorientering.
Göteborgsregionens kommunalförbund
10. Exempel på framgångsrikt arbete med mottagande av nyanlända
flyktingar
Göteborg
Har en kartläggnings/bedömningsenhet som tar emot alla nyanlända, dag ett är
rektor på respektive skola rektor för eleven. Ca 4 veckors tid på Välkomsten.
Pedagoger och skolsköterska.
Kungsbacka
Mediakampanjer, byggt upp samhällsorientering.
Istället för introduktionsklasser har vi valt att arbeta för att eleverna ska bli
direktintegrerade på hemskolan i sin klass. För att säkerställa att alla barn/elever
får ett likvärdigt mottagande har vi ett introduktionsteam som stödjer och
handleder förskolor och skolor i mottagandet. Genom detta arbete byggs kunskap
upp hos pedagogerna i verksamheten. Det består av socialpedagog,
specialpedagog, lärare i svenska som andraspråk och studiehandledare i olika
språk. Teamet stödjer och handleder i allt från inskrivningssamtal, kartläggningar,
planering av elevens studier, uppföljningar, knyter samverkan mellan
studiehandledare och berörda lärare, t ex ämneslärare. Teamet initierar också till
samverkan med andra aktörer som t ex fritid (så att eleverna kan få prova
på/börja på någon fritidsaktivitet) samverkan med boenden för ensamkommande,
etc. Arbetar helt enkelt för att få till en samverkan mellan olika berörda parter.
Teamet går kontinuerligt på utbildning kring allt som rör nyanlända barn och
elever.
Alla nyanlända tilldelas fyra timmar studiehandledning på sitt modersmål och
erbjuds modersmålsundervisning. Fyra timmar studiehandledning har resulterat i
att nyanlända elever har fått en högre studietakt, klarar att få godkända betyg i
flera skolämnen på kort tid (ca 6 mån). Att eleverna är integrerade i ordinarie
klass har resulterat i att eleverna lär sig svenska snabbt. Vi börjar också märka av
en attitydförändring hos de lärare som ska undervisa nyanlända elever: de förstår
vikten av kartläggningarna, planeringen av elevens studier samt närmare
samarbete med studiehandledare. Teamet har varit igång i snart två år och
mycket har hänt på den tiden, men vi är inte helt framme än, men fortsätter
envist med arbetet. Kan också tillägga att arbetet drivs i projektform och vi har
två forskare från Borås högskola som följer projektet och ska till våren 2016
skriva en slutrapport på vårt projekt.
Tjörn
Vi startade tidigt ett nätverk för de tre förvaltningarna BoU, soc, KoF som träffas
kontinuerligt och informerar varandra om nuläge, organisation mm. Vid vissa
tillfällen har även civilsamhället bjudits in som Kyrkan, Röda korset mm.
Kungälv
Vi håller på att bygga en Välkomst och plockar goda exempel från närliggande
kommuner.
Stenungsund
Yrkesutbildningar med språkstöd (inom Vuxenutbildningen).
Se vår Välkomst: Enheten för Flerspråkighet som täcker alla elever från 6 till 18
år.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Lerum
Start Lerum för mottagande av nyanlända barn. Start Lerum utgör en
stödfunktion inom Sektor lärande i samverkan med Sektor stöd och omsorg, med
uppdrag att samordna mottagningen av nyanlända barn och elever till förskola,
grundskola och gymnasieskola. Start Lerum ska ge eleverna ett likvärdigt
mottagande och utbildning samt hela familjen en god grund för integrering i
samhället.
Mölndal
Vi har riktlinjerna för Mölndals stad Skolförvaltning. För arbetet med dessa och
hela vår organisation på modersmålsenheten har vi fått priset ”European language
label” av Skolverket och EU. Modersmålsenheten i Mölndal fick ”utmärkelsen för
sitt sätt att främja språkutveckling hos de flerspråkiga barnen och eleverna. De
har byggt en ny organisation för att lyfta fram vikten av elevernas rätt till
modersmål, studiehandledning och svenska som andraspråk. De har också
utvecklat ett nära samarbete med biblioteket där inte bara eleverna går utan
också föräldrarna inbjuds. Detta har medfört en stor efterfrågan på böcker och
modersmålsbiblioteket lånar nu ut tusentals (böcker).
För att ytterligare arbeta med språket på ett stimulerande sätt finns ”språkväskor”
på 36 olika språk som innehåller böcker, spel och CD-skivor som eleverna får låna
hem. Man har också satsat på speciella språkutvecklare, som finns på varje enhet
på förskolan, för att fokuserar på flerspråkighet i samverkan med övriga
pedagoger.
Samarbetet mellan svenskalärare och modersmålslärare har stärkts genom att
organisationen möjliggör att lärarna kan arbeta tillsammans inom olika teman,
t.ex. sagor och på så sätt styrka barnen och elevernas modersmål och svenska.
Modersmålslärarna tillhör lärgrupper och utvecklingsgrupper där de träffas och får
möjlighet till kompetensutveckling inom olika områden, såsom t.ex. skollagen,
lgr11 och betyg och bedömning. Mellan träffarna möts man via nätet. Man har
också byggt upp en digital plattform där gemensamt material inom olika områden
finns att tillgå.
Modersmålenheten har alltså genom sitt arbete på flera olika sätt stärkt elevernas
lärande, utvecklat samarbetet mellan olika lärargrupper och byggt upp sin
organisation så att barnen och eleverna ska utveckla både sitt modersmål och
svenska som andraspråk.
http://www.molndal.se/download/18.2d9c88a114e03c690f319f70/143625232573
5/Riktlinjer+nyanl%C3%A4nda+fastst%C3%A4llda+SKF+rev+juni+2015.pdf
Partille
Inte göra det speciellt utan så normalt som möjligt kopplat till alla verksamheter.
Kungälv
Inskrivning i skolan direkt och placering i klass. Bemötande viktigt. Se möjligheter
och ingjuta hopp. Vänklass som språkintroduktionselever träffar regelbundet och
gör schemabrytande aktiviteter tillsammans med.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Inspel från plattformsdeltagare och chefsnätverk på Välfärd som rör skolan
Hur skolgång för ungdomar i gymnasieåldern kan underlättas när de har fått PUT.
Till exempel upplägget kring IM Språkintroduktion eftersom dessa utbildningar
inte är sökbara varken i Sverige eller inom GR utan bygger på en individuell
studieplan.
Vilken interkommunal ersättning som ska betalas ut mellan kommunerna om det
skrivs avtal på individnivå (lång och krånglig hantering).
Hur pengarna för skolgången från staten ska räcka och om de kan komma tillbaka
snabbare än de gör idag.
Hur ungdomarnas eventuella betyg ska valideras/värderas när de söker t ex till
gymnasieskolan via vår antagning, men där det enligt regelverket är rektor som
ska avgöra vilken nivå de ligger på.
Att skolan får göra ganska många insatser kring integrationen som kanske inte
täcks av pengarna som går till skolan. De finns kanske i kommunen men skolan
uppmärksammas inte tillräckligt.
Det kan vara intressant för oss att starta ett nätverk för personer i skolan som
möter såväl ensamkommande som unga asylsökande som kommer med anhöriga.
Vi har tidigare haft ett sådant nätverk för ledare i skolan, men det lades ner efter
att de allmänna råden hade funnits ett tag i mitten på 2000-talet. Kanske dags nu
igen.
Överenskommelse angående skolgång för ensamkommande barn, framför allt i
grundskolan, som placeras i annan kommun, exempelvis när en kommun öppnar
ett boende i en annan kommun. Ansvar och ersättningar behöver regleras.
Vi öppnade i somras med kort varsel ett boende i en kranskommun och när vi
kontaktade skolan i berörd kommun ville de inte ta emot barnen
(grundskoleelever). Vi drog inte frågan så långt eftersom vi av flera skäl gjorde en
omflyttning så det bara blev gy-ungdomar kvar på boendet och de reste in till vår
stad så det blev aldrig något skarpt läge. Däremot känns det viktigt att det
fungerar utan diskussion framöver så barnen kommer till skolan.
Svårigheten i det här fallet var nog att det inte handlade om något eller några
enstaka barn utan det rörde sig om ca 20 barn och det var förstås väldigt många
för en kommun med ett mindre mottagande. Finns det en överenskommelse så är
det förstås jättebra, men då skulle vi behöva se den så vi vet vad vi ska förhålla
oss till. Det gäller i första hand asylsökande barn och unga, där skollagen inte
reglerar var de ska gå i skolan. För elever med PUT är det folkbokföringsadressen
som styr och sedan blir det då köp och sälj i vanlig ordning.
Skolfrågor är särskilt viktiga att samverka kring. Det är viktigt att det uppbådas
solidaritet med framförallt Mölndal och Göteborg från övriga GR kommuner. Det
är väl också viktigt att informera och prata om att vi kommer att etablera
boenden i kranskommunerna, vilket kräver samverkan av nödvändighet.
Hur arbeta strategiskt med kompetensförsörjning (t ex socionomer,
modersmålslärare och studiehandledare på modersmålet).
Göteborgsregionens kommunalförbund 2016-10-16
Mottagande av nyanlända barn/elever –
Pågående insatser och förslag till kommande åtgärder
Insatser som pågår eller kommer igång under de närmaste veckorna De åtgärder och insatser som redan pågår eller kommer att startas/erbjudas inom den
närmaste perioden är
1. En fördjupad behovsinventering är gjord under vecka 41. Inventeringen fokuserade på kommunernas utbildningssektorers/utbildningsförvaltningars behov av
nischad kompetensutveckling, rekryteringsbehov, framgångsrika exempel med goda resultat mm. Respondenter var representanterna i befintliga nätverk: Förskola,
Grundskola, Gymnasieskola, Vuxenutbildning, Kvalitet, Barn-i-behov, SYV, GRAA och
Introduktionsprogramsgruppen.
2. SFI - GRINT – vad ger goda resultat? Redo att vidta konkreta åtgärder tillsammans med kommuner och fristående aktörer
3. Yrkesutbildning med språkstöd intensifieras. Fem yrkesutbildningar med språkstöd,
exempel integrations/boende assistent, start januarui
4. Workshop/erfarenhetsutbyte: Workshop för nyckelpersoner på
modersmålsenheter. Större konferens för erfarenhetsutbyte kring nyanländas skolgång. (december)
5. Utbildningar: Ordna nischade yrkesutbildningar för kompetenser som behövs för att
ta hand om nyanlända (till exempel boendestödjare, modersmålsstödjare).
Förslag till åtgärder/insatser efter kartläggning av kommunernas behov Utifrån ovan nämnd behovsinventering har ledningsgruppen för GR Utbildning tagit fram
följande förslag till insatser som ska presenteras och hanteras via Utbildningschefsnätverket. Förslagen utgår ifrån sex perspektiv på stöd och/eller
kompetensutveckling till kommunerna. Avslutningsvis presenteras tankar kring påverkan
och finansieringsmöjligheter.
1. Rikta frågor till nätverk Ordförandena för nätverken får uppdraget att aktualisera flyktingsituationen i samband
med nätverksmötena, sekreterarna får uppdraget att sammanställa underlag från
mötena. Underlaget kan utgöra aktuell information om kommunernas behov i arbetet med kommande insatser.
Inom GR Utbildnings nätverk och grupper har bland annat följande aspekter lyfts och
behandlats kopplat till nyanlända barn/ungdomar.
Möta kommande lagförändringar om Utbildning för nyanlända elever –
mottagande och skolgång (Prop. 2014/15:45)
Mångkulturell vägledning och hur studie- och yrkesvägledare arrbetar med vägledning av elever med annan bakgrund
Nyanländas skolgång Placering av barn och ungdomar inom regionen och samordning av placering
Kartläggning av nyanlända
Göteborgsregionens kommunalförbund
Stöd och riktlinjer kring validering av kunskap samt bedömning av utländska
betyg Läromedel och digitala verktyg för elever med annat modersmål än svenska
Snabbare etablering på arbetsmarknaden
2. Konferenser Konferens för Modersmålsenheter - chefer, nyckelpersoner och lärare/dec
Konferens gällande Nyanlända - Skolchefer, skolledare och nyckelpersoner.
3. Kursutbud/Kompetensutveckling Det kommer att erbjudas ett tjugotal olika kompetensutvecklingsinsatser under 2016 med fokus nyanlända. Utbudet bygger på inventeringen som gjorde i nätverken oktober 2015.
De kurser som redan är klara och kommer att erbjudas under våren 2016 är exempelvis
Att organisera nyanlända elevers lärande (Anna Gunnevik)
Hur kan det upplevas för människor från ett överlevnadssamhälle att komma till
en välfärdsstat? (Per Brinkemo)
Nyanlända elevers språkutveckling (Tore Otterup)
Vardagsrelaterad alfabetisering (Camilla Nilsson)
En kurs kring traumatiserade barn kommer att erbjudas och föreläsaren är
vidtalad (Tomas Sjödin).
Utifrån dialog med kommuner kan ytterligare kompetensutvecklingsinsatser under 2016 utvecklas och anpassas efter specifika behov.
För information så har följande kurser erbjudits i GR Utbildnings kursutbud under hösten
2015 Flera språk i förskolan - teori och praktik
Flerspråkighet och språkstörning
Språk, text och lärande - om att lyfta lärandet för både elever och lärare
Skolgång för nyanlända - rätten till utbildning och innehållet i utbildningen
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med nyanlända för maximal
utveckling hos varje individ
Som nämns ovan erbjuds från och med januari 2016 även yrkesutbildningar med
språkstöd för personer som inte har svenska som modersmål samt utbildning
yrkesutbildning till boendeassistent för ensamkommande barn.
4. Justering nätverk med anledning av extraordinärt läge
GR Utbildning bedömer att nuvarande nätverksorganisation kan ses över och att några grupper och/eller nätverk kan friställas från sitt uppdrag under en period framöver i syfte
att möjliggöra kraftsamling kring de nätverk som har tydligast koppling till frågan om nyanlända barn/elever.
Eventuellt finns behov av upprättande av ytterligare nätverk eller att befintliga nätverk
omdefinieras för att möta uppdrag kring mottagande, bedömning och placering av nyanlända. Exempelvis kan det bli aktuellt med ett nätverk för ansvariga för mottagande
av nyanlända i skolan och/eller chefer för modersmålsundervisning. Tillsättandet av nytt eller ombildning av befintligt nätverk blir i sådant fall en fråga för GR Utbildnings
Utbildningschefsnätverk att ta ställning till.
Göteborgsregionens kommunalförbund
5. Kompetens Pröva modell för nyanlända vuxna med lärarutbildning
Kontakt med AF om att pröva möjligheten att hitta former för anställning av nyanlända vuxna med lärarutbildning. Ex genom att undervisa elever som tala samma språk. Vid
sidan av undervisningen kan kompetterande utbildning och validering ske.
Studenter på lärarhögskolan
kontakt tagen med LUN För dom som studerar på lärarutbildningen kan det ges möjlighet att hjälpa till i skolan
utanför studietid, läxläsning, resurs mm
Pensionerade lärare tillbaka in i skolan Kontakt tas med personalchefsnätverket för att se möjligheterna till kartläggning inom
GR avseende pensionerade lärare.
6. Processtöd riktat direkt till kommun Systematiskt kvalitetsarbete kopplat till nyanlända elever
Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att utveckla och förbättra skolans arbete. I arbetet med nyanlända ställs delvis andra krav på verksamheten, och man
behöver tänka och agera specifikt utifrån denna grupps förutsättningar när det handlar om att tydliggöra elevernas upplevelse av utbildningen och övriga
aspekter som är viktiga för verksamhetens kvalitet. I denna process kan
Pedagogiskt Centrum erbjuda processledning och stödmaterial.
Undervisning kopplat till elever med svenska som andraspråk
Elever som inte har svenska som modersmål behöver mötas på ett kompetent
sätt av alla lärare. Processtöd och kompetensutveckling inom området kan både handla om ett språkutvecklande arbetssätt för alla lärare, eller en mer riktad
insats till lärare som arbetar extra mycket med nyanlända elever.
Hur skapas effektiv samverkan inom skolan kopplat till nyanlända elever
Nyanlända elever behöver ofta ha kontakt med många funktioner inom skolan – lärare, specialpedagoger, skolsköterka, kurator, studie- och yrkesvägledare och/eller andra
nyckelpersoner. För att samarbetet ska fungera väl krävs en förståelse för elevernas situation och en god samverkan. Processtöd inom området kan handla om en allmän
kompetenshöjning för berörda grupper och/eller hjälp att strukturera samverkan.
7. Utredning, administrativa ingångar GR Utbildning kan genomföra kartläggningar av organisationer kopplat till nyanlända.
8. Påverkan och extern finansiering Strategiskt påverkansarbete med relevanta externa aktörer pågår för närvarande med fokus på flykting/nyanlända perspektivet. Syftet är att säkerställa att de
resurser/finanseringsmöjligheter som finns att tillgå inom ramen för bland annat EUs
strukturfonder riktas rätt så att de kan användas till de behov som nu har inventerats inom GRs alla sakpolitiska områden. Exempelvis pågår dialog med Sekretariatet för
Strukturfondspartnerskapet kopplat till EUs strukturfonder.
För att den typ av påverkansarbete som nu har initierats ska ge långsiktiga effekter har
GR har i samråd med Göteborgs stad (inom ramen för överenskommelsen om EU-
Göteborgsregionens kommunalförbund samverkan) och Sekretariatet för strukturfondspartnerskapet, SFP, säkerställt att det
kommer att ske en fortsatt dialog om identifierade behov kopplat till möjligheterna inom EUs fonder och program. Det innebär bland annat att frågan om prioriteringar och
finansieringsfrågor kommer att förstärkas inom ramen för den Strategiska samordningsgruppen inom VGRs Kompetensplattformsarbete. Gruppen representeras av
tjänstemän från delregionerna/KF och VGR och träffas 2-4 gånger/år. Gruppen har sedan
tidigare uppdrag att ta fram förslag för årliga prioriteringar och finansieringsfrågor samt omvärldsbevakning, samordning och erfarenhetsutbyte. Arbetet
för gruppen samordnas av VGR. Representanter från delregionerna förankrar och samordnar frågorna inom sin delregion. Gruppens arbete återkopplas till Västgruppen
som bereder ärenden till VGRs samverkansorgan Beredningen för hållbar Utveckling (BHU).
Göteborgsregionens kommunalförbund
MISSIV Utbildningsgruppen
2015-11-05
ÄRENDE 4 Till
Utbildningsgruppen
Förslag om
Att ansöka om återcertifiering som Teknikcollegeregion under perioden
2017-2021
Göteborgsregionen står inför en ny certifieringsomgång om att erhålla status som återcertifierad Teknikcollegeregion. Certifieringsperioden löper över fem år med
självvärdering till granskningskommittén efter två år och med årliga verksamhetsberättelser, statistikuppgifter och regional kvalitetsuppföljning som krav. Det
regionala Teknikcollegerådet ansvarar för att kvalitetsuppföljningen genomförs i de lokalt
certifierade collegen. Föregående ansökan beviljades i november 2011. Göteborgsregionen genomförde en självvärdering 2014 med återkoppling vid ett
självgranskningsmöte 2014-03-10. Underlag från självgranskningen samt beskrivning av arbetet inom Teknikcollege Göteborgsregionen 2014 bifogas i särskild handling, bilaga 1.
Teknikcollegeprocessen bygger på partssamverkan, där varje part finansierar sina
kostnader för det regionala arbetet med kvalitetssäkring av aktuella utbildningar inom teknik och industriteknik samt inom el-automation och datorteknik inom
gymnasieutbildning, vuxenutbildning och YH-utbildning.
För att stödja processen kring ett regionalt Teknikcollege föreslås Utbildningsgruppen
besluta om att ansöka om att återcertifieras som Teknikcollegeregion under perioden 2017-2021.
Utbildningsgruppen föreslås besluta
att ansöka om att återcertifieras som Teknikcollegeregion under perioden 2017-2021
att uppdra åt utbildningschefen att verka för att en regional ansökan om återcertifiering
kommer till stånd.
Göteborg 12 oktober
Bengt Randén
Utbildningschef /Johanna Redelius
Processledare Teknikcollege
1
Bilaga 1
150930
Teknikcollege Göteborgsregionen (TCGR)
– Rapport inför ansökan om återcertifiering 2017-2021
1. Bakgrund
Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög
teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen är i behov av skickliga
medarbetare som har kvalificerad utbildning, både på gymnasial och också eftergymnasial
nivå. För att öka andelen sökande till tekniskt inriktade utbildningar på olika nivåer, har
industrins parter tillsammans engagerat sig för att utveckla Teknikcollege.
Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare
och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade
utbildningar. Genom ett nära samarbete med regionens företag utformas innehållet i
utbildningar så att det passar industrins framtida behov.
Teknikcollegecertifierade utbildningar har granskats och kvalitetssäkrats utifrån tio kriterier
som teknik- och industriföretag tagit fram. Både gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar
kan certifieras.
2. Parterna bakom Teknikcollege
Bakom konceptet står Industrirådets aktiva medlemsorganisationer, parter i samverkan:
Teknikföretagen, IF Metall, Livsmedelsföretagen, Trä- och
Möbelföretagen, Industriarbetsgivarna, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna, GS
Facket, Sveriges Ingenjörer, Grafiska Företagen, SLA-Skogen samt Unionen. Dessa
organisationer är de som driver Teknikcollegekonceptet tillsammans med Riksföreningen
Teknikcollege och de 26 certifierade regioner i Sverige.
3. Politiskt uppdrag inom GR
Utbildningsgruppen beslöt 070510 att, tillsammans med utbildningscheferna i
Göteborgsregionen, lämna en regional intresseanmälan och så småningom en ansökan till
Industrirådets - Industrikommittén om att ingå i Teknikcollegekonceptet.
Ansökan beviljades för tre år och Göteborgsregionen certifierades i april 2008 som den första
storstadsregionen i landet. I dagsläget är 26 regioner certifierade. Över 143 godkända enskilda
utbildningsanordnare är certifierade.
4. Parterna inom Teknikcollege Göteborgsregionen
Parterna i Teknikcollege Göteborgsregionen är:
Teknikföretagen
IF Metall
Unionen
2
Business Region Göteborg
Göteborgsregionens kommunalförbund
5. Goda förutsättningar för TCGR
Samverkansavtal gällande samtliga utbildningar inom gymnasieskolan
Samverkansavtal kring en viss del vuxenutbildning
Yrkesvux hanteras av GR
ESF-projekt som drivs via GR
Upphandling av vuxenutbildning
Strukturerad samverkansorganisation
Regional processledare och lokala processledare
Kvalificerade yrkesutbildningar/Yrkeshögskola
6. Teknikcollegerådet inom GR
Teknikcollegerådet sammanträder 6 gånger per år. Arbetslivet är i majoritet och innehar
ordförandeposten. Dokumentation finns under www.grkom.se/teknikcollege
Deltagare i rådet är:
Namn Företag/Organisation
Göteborgs certifierade college
Jan Johansson GTG/GTC
Johan Bengtsson GTG
Katarina Boric Volvo Car Corporation
Svante Boström YRGO
VAKANT
Mona Ericsson Områdeschef Lindholmen
Jens Kultje Processledare, Lindholmen
Moa Wennström Midroc Europé
Sheila Galt Chalmers
Håkan Cardfelt Rektor, Polhemsgymnasiet
Ann Malmberg SKF tekniska gymnasium
Johannes Appeby SKF Sverige AB
Kungälvs certifierade college
VAKANT
Stenungsunds certifierade college
Anders Thelander Ordförande, Borealis AB
Gunilla Forssell Rektor, Nösnäsgymnasiet
Kungsbacka certifierade college
Björn Winblad Rektor, Elof Lindälvsgymnasiet
Pernilla Öhberg Processledare, Elof Lindälvsgymnasiet
VAKANT
3
Kerstin Uddenberg Yrkeshögskolan, Kungsbacka
Cecilia Ericsson Rektor, Aranäsgymnasiet
Alingsås certifierade college
Tomas Johansson Framtiden Alingsås
Patrik Bredberg Rektor, Alströmergymnasiet
Jarl Silander Alströmergymnasiet
Övriga rådsmedlemmar
Stina Johansson Vuxenutbildningen, Göteborgs Stad
Kenneth Ardehed GRVux
Cecilia Hamilton Arbetsförmedlingen
Malin Blomqvist Chalmers
Helene Wikström VolvoCars
Kajsa Dahlsten och Stina Olén Västsvenska handelskammaren
B-O Hertz Ericsson
Parterna
Christer Skogsberg Teknikföretagen
Karin Ingelhag BRG
Malin Rosén IF-metall
Pierre Svensson Unionen
Ordförande
Anders Thelander Borealis AB
Processledare
Johanna Redelius GR
7. Aktuell statistik
• 7 godkända college
• 2 ev. blivande college
• 52 inriktningar på gymnasieprogram mot teknik och industri
• Gymnasieskolan 1879 elever är fördelade på: IN 67 kvinnor och 554 män, TE 285
kvinnor 765 män, EE 9 kvinnor 196 män
• 14 YH-utbildningar inom teknik och industri
• 1396 deltagare vuxenutbildning och YH-utbildning
• Tillkommer ett antal utbildningsplatser i form av uppdragsutbildning
8. Identifierade vinster med certifieringen av Teknikcollege Göteborgsregionen
Vinster för skolan:
* Nya uppdrag, förändrat innehåll, inbyggd kompetensutveckling, nya arbetsuppgifter, bättre
resursutnyttjande, uppdaterad utrustning
* Ekonomi, kontaktnät – samverkan, mm. TC certifiering ger nya kvalitetssäkrade uppdrag
* Arbetssätt utvecklas
* Utvecklat nätverk (TC), externa resurser, nya uppdrag/uppdragsbeskrivning för lärare
4
Vinster för företag och branscher:
* Långsiktighet – utveckling av de anställdas kompetens
* Behovsanpassade utbildningar, flexibel ”nära” utbildning
* Brett utbud av utbildningar (inom Teknikcollege)
* Deltar i utformningen av YH-utbildningar
* Utbildning till vettiga priser
Vinster för deltagarna:
* De anställda i företagen – får möjlighet till personlig relevant utbildning, även med
möjlighet till betyg eller intyg
* Eleven ser ”stegen” i utbildningen från gymnasiet till yrkeslivet
* Eleven får kvalitativt uppdaterad utbildning med nära företagskontakter (med möjligt till
arbete)
* Eleverna får kvalitetssäkrad utbildning, Teknikcollegemärkt
Vinster för samhället:
* Tydliga kvalitetssäkrade utbildningar
* Den samlade kompetensnivån höjs
* Regionen kan erbjuda välutbildad, anställningsbar arbetskraft, vilket gynnar tillväxt och
attraktion
* Bra resursutnyttjande med samverkande utbildningsanordnare
9. Riksföreningen Teknikcollege
Samtliga parter, certifierade regioner och lokala teknikcollege är medlemmar i föreningen
Teknikcollege Sverige. Medlemmar betalar en medlemsavgift beroende på roll och storlek.
Föreningen har en webbsida, där samtliga regioner presenteras; www.teknikcollege.se,
föreningen har även skapat en TCportal där samtliga inom TC kan hämta information,
dokument samt ta del av andra regioners, utbildningar samverkan. Föreningen har även skapat
en fjärde modul av Skolverkets webbaserade handledarutbildning som knuten till
teknikcollege och berör området teknik och industri.
Vid årsmötet 2014 valdes en av TCGR-rådets medlemmar in i styrelsen för föreningen;
Anders Thelander Borealis AB.
11. Inför återansökan under år 2016, certifieringsperiod 2017-2021 – Nuläge och
kommande åtgärder
Den 31 december 2016 går TCGR:s certifieringsperiod ut och det är möjligt att ansöka om
återcertifiering som teknikcollegeregion för ytterligare fem år. Som tidigare nämnts har
TCGR genomgått en självvärdering och ett självgranskningsmöte med granskningskommittén
utifrån TCGR kvalitetsarbete utifrån Industrirådets riktlinjer. Industrirådets
granskningskommitté för Teknikcollege har som uppgift att inför ägarna av varumärket
fastställa att samtliga kriterier för Teknikcollege uppfylls. Kriterierna säkerställer processen
för att ständigt utveckla Teknikcollege samt säkerställer utbildningarnas kvalitet gentemot
elever, lärare och företag.
De åtgärder som lyfts fram av granskningskommittén i syfte att förbättra och vidareutveckla
arbetet med Teknikcollege i Göteborgsregionen är bland annat omfattningen på och innehållet
i processledarens uppdrag samt att utvecklingsområden bör identifieras och beskrivas i en
utförligare och konkretare progressionsplan/handlingsplan. Processarbetet och kopplingen
mellan lokal och regional styrgruppen samt vikten av näringslivets medverkan på samtliga
5
nivåer inom TCGR. Detta kommer bland annat att innebära att omfattningen på
processledarens uppdrag kommer att behöva utökas. De åtgärder som lyfts fram i
självgranskningen som önskvärda att genomföra kommer att beaktas och beskrivas i ansökan
om återcertifiering.
12. Återgranskningsprocess
Processen går till så att varje lokalt teknikcollege skickar sin ansökan utifrån specifika
riktlinjer till TCGR. De lokala delarnas beskrivningar/ansökningar bildar ett underlag för den
regionala ansökan som lämnas till Industrirådet. I det fall den regionala styrgruppen anser att
det finns så allvarliga brister i en lokal ansökan att de inte kan stå för den, så lämnas den
utanför återansökan. Finns det endast tveksamheter lämnas den särskilt till
granskningskommittén för besök. Styrkor och förbättringsområden i de lokala delarna ska
framgå av den regionala ansökan. Därefter planeras ett återgranskningsbesök. I dagsläget har
övriga parter har ställt sig bakom en återcertifieringen av TCGR.