#skolvåren - så här tycker unga om skolan!

SKOLVÅRENS WALK N TALK

Insikter från Almedalen 2016

SKOLVÅREN + FLER UNGA + TRANSFORMATOR DESIGN

Transformator Design 2016

VEM SOM HELST SOM BRINNER FÖR SKOLAN ÄR VÄLKOMMEN ATT GÅ MED OCH DISKUTERA.

Vi som ordnade Walk n Talk i Almedalen 2016 var:

• Skolvåren - ett rikstäckande nätverk med främsta syfte att skapa en ljusare framtid genom att förbättra och förändra skolan i Sverige. Visionen är att skapa ett hållbart lärande samhälle.

• FlerUngaärenideellföreningvarssyfteärattökaungdomarspolitiskainflytandeoch att fungera som en plattform för spridning av kunskap och verktyg för påverkan. Där ungdomar diskuteras skall ungdomar representeras.

• Transformator Design arbetar med service design med stor påverkan för ett mänskligare samhälle. Ungdomar och skolan är jätteviktiga, här formas framtidens samhälle.

VILKA VAR MED I WALK N TALK I ALMEDALEN 2016?


INTE

RAKTIONER

IDÉGENERER

ING

TRIGGERMATERIAL

INSIKTER

SERVICEDESIGN ÄR EN ITERATIV PROCESSKUNDINSIKTER

OCH UTVECKLING I SAMMA PROCESS

AlmedalenWalk n Talk 2016

Denna rapport

Workshop 22/9-2016

Det handlar om att genom samtal förstå användarnas (elevernas) utmaningar, behov och drivkrafter och hitta lösningar tillsammans med dem och

tjänsteleverantören (skolan).

Nya samtal med ungaNär och var?


Digitalisering


DET DIGITALA ÄR EN SJÄLVKLAR DEL AV UNGDOMARS LIV, DE BEHÖVER FRÄMST LÄRA SIG ATT HANTERA DET

Både ungdomar och lärare ser att skolan inte är i fas med den digitala utvecklingen och att undervisningen på många sätt är traditionell och föråldrad. Ungdomar pratar ex. om att programmering bör införas tidigt under skolgången, då det är en grundläggande kunskap för att förstå hur den digitala världen är uppbyggd. “Vi har fortfarande slöjd under hela grundskolan men inte programmering”.

Samtidigtfinnsenmedvetenhetkringvilkariskersomfinnsmeddendigitalavärlden,somnäthatochtillgängligheten till information som kräver källkritik. Det är inte rimligt att kräva att lärare ska agera nätmoderatorer men skolan skulle kunna ta ansvar genom att inkludera nätetik i undervisningen.

JAG ÖNSKAR ATT JAG FICK LÄRA MIG PROGRAMMERING I GRUNDSKOLAN,

DET HETER JU MODERNA SPRÅK

VAD DÅ “DET NYA DIGITALA”, DET BARA

ÄR


DIGITALISERING I SIG HAR INGET EGENVÄRDE - DET ÄR ETT VERKTYG FÖR KUNSKAP OCH LÄRANDE

Både ungdomar och lärare ser att digitialiseringen är en möjlighetsöppnare men att det handlar om att förstå hur det kan användas för att skapa mervärde i undervisningen. Utbildning idag handlar till stor del om att på bästa sätt kunna ta till sig kunskap men informationssamhället vi lever i idag handlar om att sålla och vara källkritisk. I och med det har skolans uppdrag snarare kommit att handla omatthanterakunskapensomfinnsöverallt,snarareänatt bistå med fakta och lärande.

Ungdomar tycker att det är viktigt att lärare förstår vilken kunskap som ungdomar redan besitter och att dekanutnyttjadenbefintligadigitalakompetenseniundervisningen. Genom att ta tillvara på det som elever redan kan skulle respekten för lärare öka och eleverna skulle uppleva att de var mindre hierarkier och att elever och lärare skulle vara mer jämställda.

VARFÖR SKA VI LÄRA OSS SAKER UTANTILL, ALLT FINNS JU PÅ WIKI

DU BEHÖVER INTE LÄNGRE GÅ TILL EN

SÄRSKILD LOKAL FÖR ATT FÅ KUNSKAP, DET FINNS ÖVERALLT OCH DÄRMED FÖRÄNDRAS

SKOLANS ROLL


LÄRARNA ÄR ANSVARIGA FÖR ATT DIGITALISERINGEN TAS IN I UNDERVISNINGEN

Ungdomar ser digitaliseringen som självklar, den måste in i undervisningen och det skapar mycket frustration när lärare inte är med på banan, ex. när det tar tid att göra saker som ungdomarna ser som självklara i den digitala världen.

Lärarnas förhållningssätt till digitala hjälpmedel är en grundförutsättning för att de ska kunna använda det i undervisningen. Det handlar dels om förståelse för vilka möjligheter det kan ge och dels om att förstå hur hjälpmedlen på bästa sätt kan användas.

Lärare som arbetet ett antal år och som har ett etablerat arbetssätt har i vissa fall svårt att förändra sitt sätt att arbeta, tillika vara mottagliga för digitala hjälpmedel.

LÄRARE KAN BETESIG PRECIS SOM

BARN, DE SOM INTE VILLE JOBBA DIGITALT

SLUTADE NÄR JAG INFÖRDE EN DIGITAL

SATSNING


Jämställdhet


GUIDA OCH UPPMUNTRA UTIFRÅN INDIVIDENS BEHOV OCH LÄRFÖRMÅGOR

Dagens skola är inte anpassad för alla individers behov utan främst för de med ett eget driv, studiemotivation och lätt att lära på traditionella sätt.

Lärare behöver kunna se och guida ungdomar utifrånettbredareperspektivochflertyperavbehov.Här kan digitala hjälpmedel spela stor roll, då det kanbidratillökadflexibilitetiinlärningen,ex.omen individ är visuell, kinestetisk eller auditiv. Om detfinnsenfunktionsnedsättningsompåverkarinlärningsmöjligheterna kan det vara lättare att ta hänsyn till dessa och stödja inlärning i en digital undervisningsmiljö.

Även sättet att skapa grupperingar inom skolan skapar snedfördelning.Åldersägerisigintesåmycketomkunskapsnivå. Alternativa sätt att skapa grupper inom skolan skulle kunna vara målsättningar och intresseområden.

SKOLAN BÖR INTE VARA EN

FABRIK DÄR ALLA STÖPS I SAMMA

FORM

BARA FÖR ATT VI ÄR FÖDDA SAMMA ÅR ÄR VI INTE LIKA


LÄRAREN SOM LEDARE ÄR A OCH O FÖR EN JÄMSTÄLLD UNDERVISNING

Detfinnsettstortbehovavtydligtledarskapiklassrummen, ungdomar ser att lärare ibland brister i sitt pedagogiska ledarskap genom att snarare bli en kunskapsbank än undervisare och ledare. “Jag har haft lärare som mest tittar ner i sina papper och inte är uppmärksam på det som händer i klassrummet”.

Lärare måste vara uppmärksamma på de som inte hänger med eller inte bidrar, och förstå vilka behov och förutsättningar de har, men också vilka roller de tar. Ansvaret för att hålla ihop en grupp och genomföra ett arbete lämnas ofta till de mer drivna eleverna. De mer drivna eleverna är oftare tjejer som faller inom ramarna för“duktigflicka”-syndromet.Killarförväntasintetalikamycket ansvar som tjejerna i en grupp vilket gör att en ofta manlig “slackerkultur” skapas. “Jag provade att sätta ihop alla slackers i samma grupp, då insåg de att de ju behövde jobba”.

LÄRARNA ÄR JU DE SOM FORMAR NÄSTA GENERATION, DE HAR ETT ANSVAR I

ATT JOBBA NORMKRITISKT

JAG HAR HAFT LÄRARE SOM MEST TITTAR NER I SINA PAPPER OCH INTE

ÄR UPPMÄRKSAM PÅ DET SOM HÄNDER I

KLASSRUMMET


JÄMSTÄLLDHET OCH JÄMLIKHET BEFÄSTS I SKOLAN OCH BEHÖVER FÅ MER UTRYMME I KLASSRUMMET

Jämställdhet och jämlikhet behöver få större utrymme i skolan. Även om jämställdhet lyfts i många sammanhang utanför skolan så har samhället oroande nog gått bakåt i utvecklingen inom vissa områden, ex. respekten för tjejers kroppar och integritet. Ungdomar upplever att de får för litestödidettafrånskolanochsinalärare.Kränkningarbortförklaras och förminskas vilket leder till att killar fortsätter kränka och tjejer får acceptera eller ha strategier för att skydda sig. “Vi tjejer måste hålla ihop och ha rätt killkompisar”.

Det är viktigt att dessa frågor lyfts upp och ageras på samma sätt som tex mobbning. Eleverna behöver få diskutera normer och förhållningssätt med varandra, modereradeavlärareförattskapasundareflektionerochställningstaganden. En stor del av lärarkåren representerar i hög grad traditionella normer och värderingar, vilket gör att medvetenheten är liten om behovet att agera normkritiskt.

I skolan pratas det inte nämnvärt mycket om andra diskrimineringsgrunder än kön men diskussionen bör breddas till att gå utanför jämställdhet kvinnor-män och även tala om jämlikhet och diskriminering.

BRY DIG INTE OM ATT KILLARNA

TAFSAR - DE ÄR BARA KÄRA I DIG

PÅPEKAR JAG ORÄTTVISOR UPPFATTAS

JAG BARA SOM JOBBIG


Hållbarhet


DET SAKNAS ETT FORUM DÄR ELEVER KAN VARA MED OCH PÅVERKA - PÅ RIKTIGT

Skolungdomar upplever att de ofta tillfrågas att vara med att tycka men när det väl kommer till kritan spelar det ingen roll. De saknar ett forum där de faktiskt kan vara med och påverka.

Som lärare är det viktigt att tänka igenom hur det går att jobba med elevinvolvering, på riktigt. Skolan behöver ta tillvara på elevernas kunskaper, engagemang och erfarenheter så att en bra gemenskap kan skapas där många deltar och påverkar. Det är också viktigt att sätta gränser för vad som eventuellt inte går att påverka och kommunicera det tydligt, ex. när det gäller läroplanen.

Det traditionella sättet att påverka genom att engagera sig i föreningar, styrelser etc lockar bara ett fåtal ungdomar och stöter bort många. Man efterfrågar mer konkreta sätt att påverka genom att göra, istället för att diskutera.

VILJAN ATT ENGAGERA SIG FINNS

MEN DET BEHÖVS NYA SÄTT ATT GÖRA

DET PÅ

JAG SKULLE ALDRIG VILJA BLI POLITIKER, DET ÄR

INGET FÖR MIG


JAG HAR LÄRT MIG ATT HANTERA STRESS

MEN DET HAR JAG FÅTT GÖRA UTANFÖR

SKOLAN

BRA PSYKISK HÄLSA ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT TA TILL SIG KUNSKAP

Normen är att psykisk ohälsa är någonting skamfyllt och negativtfinnsäveniskolan.Attintemåbra,intevågaprata om det och därmed inte kunna förbättra sin situation kan på sikt leda till att skolungdomar inte klarar av att prestera på den nivå de har potential för.

Den som är avvikande från normen tex i könsuttryck tvingas ofta kämpa på två fronter vilket påverkar den psykiska hälsan och skolresultaten. Man kämpar för att få förståelse, respekt och acceptans från andra elever, men också från oförstående och okunniga lärare. “Min kompis är transsexuell, men vi har bara omklädningsrum för tjejer och killar.”

Trotsattdetfinnsskolhälsovårdtarmångaungdomarsnarare hjälp med att hantera sin psykiska ohälsa utanför skolan. Detta trots att det kan vara skolan eller skolmiljön i sig som påverkar hur de mår, “jag har lärt mig att hantera stress men det har jag fått göra utanför skolan”.

Sociala medier har även en stor inverkan på ungdomars självbild, vilket kan vara både positivt och negativt. “Likesamhället gör att vi ständigt tävlar om varandras uppmärksamhet”.

DET FINNS EN SKAM KRING PSYKISK

OHÄLSA, BÅDE I SKOLAN OCH I

SAMHÄLLET I STORT


TYDLIGARE KOPPLING MELLAN SKOLA OCH ARBETSLIV ÖNSKAS

Ungdomar ser att kunskap om vad som krävs i “verkliga livet” är viktigt att inkludera i skolan, exempelvis att skriva CV, personligt brev och att förstå hur och när de måste söka till universitetet. Idag värderas andra kunskaper i skolan än vad som värderas i arbetslivet och det glappet behöver överbryggas.

Många ungdomar vill också att undervisningen ska kopplas mer till arbetslivet, med studiebesök, jobbmässor och skolprojekt hos riktiga arbetsgivare. Prao är bra, men man skulle hellre vara kortare tid hosflerabetsgivareänenveckapåsammaställeförattfåinblickifleryrkenändemanharnärmastisinomgivning.“Detgavintesåmycket,jagficksittapåen stol och titta på i fem dagar.”

EN GÅNG PÅ TRE ÅR HADE VI EN

FÖRELÄSARE FRÅN VERKLIGHETEN

DET VIKTIGA ÄR ATT RUSTAS INFÖR FRAMTIDEN OCH FÖRSTÅ VAD EN

ÄR BRA PÅ