Byggsektorns miljöpåverkan – hur stor del härrör från väg- och

baninfrastruktur?

Susanna Toller susanna.toller@ecoloop.se

Vilken miljöbelastning ger svensk transportinfrastruktur upphov till?

• Projekt under 2010 finansierat av Boverket: Indikatorer för uppföljning av bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan från 1993-2007

• Författare: Susanna Toller, Anders Wadeskog, Göran Finnveden, Sofiia Miliutenko

• Ett moment i studien var att beräkna bidrag från väg och järnväg och dra ifrån detta så att det inte belastar bygg- och fastighetssektorn

Bakgrund:

Väg och järnväg ur ett livscykelperspektiv, workshop på KTH 10-10-07

1. Nationell eller regional nivå, “network level” (styr flera projekt)

3. Projektnivå/planering (styr lokalisering av projekt)

5. Projektering/byggande (projekt finns, beslut i projektet)

7. Produktnivå (miljöbelastning specifika produkter)

Vilken miljöbelastning ger svensk transportinfrastruktur upphov till?

• Baserat på tidigare genomförda

livscykelanalyser (LCA)

• Avgränsat till vägar och järnvägar

• Inkluderar produktion och underhåll

• Fokus på energianvändning och utsläpp av

växthusgaser, NOx och partiklar

• Uppskattningen bygger på verklig information

snarare än en antagen livslängd

Metod:

Tidigare genomförda LCA av väg och järnväg

• ”Network level” eller ”Project level”

• Systemgränser

– Aktiviteter

– Delar av vägkroppen

– Miljöpåverkan

– Tidsperspektiv

Problem vid livscykelanalys av anläggningar – när slutar deras livscykel?

• ”Surveyable time perspective”• ”Infinite time perspective”• Slutligt omhändertagande

Frågeställningen avgör relevant tidsperspektiv!

Beräkningar1. Nyproduktion antogs utgöras av differens i vägnät och

spårlängd mellan olika år

2. Energi för produktion av olika vägtyper och av järnväg

multiplicerades med årsspecifik nyproduktion av väg och

spår

3. Energi för underhåll av olika vägtyper och järnväg

multiplicerades med årsspecifik väglängd och spårlängd

4. Energin antogs härröra från el samt från förbränning i

stationära eller mobila anläggningar

5. Emissionerna till luft beräknades utifrån årlig statistik över

svensk elmix och emissioner från bränsleanvändning

• Källor: Jonsson 2005, Stripple och Uppenberg 2010,

Karlsson och Carlson 2010, Trafikverket, SIKA Statistik, SCB

Resultat• Energianvändningen för produktion och underhåll av vägar och järnvägar var

ca 40 000 TJ och vägarna stod för merparten

• Vägar och järnvägar stod i genomsnitt för drygt en femtedel av bygg- och

fastighetssektorns energianvändning

• År 2005 stod vägar och järnvägar för knappt 2 % av Sveriges totala

energianvändning

Transportinfrastruktur

Bygg och fastighetssektorns energianvändning,

exkl uppvärmning och exkl transportinfrastrukturEnergianvändning (TJ):

• NOx-utsläppen från produktion och underhåll av väg och järnväg utgjorde år 2005

knappt 4% av svenska NOx-utsläpp

• Växthusgasutsläppen utgjorde en dryg femtedel av bygg och fastighetssektorns

växthusgasutsläpp och knappt 4% av svenska växthusgasutsläpp år 2005

• Energianvändningen och växhusgasutsläppen från vägar och järnvägar har ökat

något sedan 1993 medan utsläpp av NOx och partiklar har minskat

Transport-infrastruktur

Bygg och fastighetssektorns energianvändning, exkl uppvärmning och exkl transportinfrastruktur

Utsläpp av NOx (ton):

Resultat, forts.

Diskussion

• Osäkra input-data påverkar resultaten (potential för uveckling)– Vägstatistik, speciellt för enskilda vägar utan stadsbidrag – LCA-resultat från olika studier uppvisar stor variation– NOx-utsläpp från förbränning

• Resultatet stämmer oväntat väl överens med tidigare genomförd Input-output analys på nationell nivå

• Hur man förhåller sig till tidsperspektivet påverkar resultatet kraftigt – här visas på en möjlighet att komma runt detta problem genom att utgå från befintlig statistik

• Möjligheter till implementering– Årlig uppföljning (t ex formulering av indikatorer)– Prioritering av åtgärder

Avslutande synpunkter

• Här presenteras en första ansats till nationell uppskattning av svensk transportinfrastrukturs miljöbelastning, osäkerheter kvarstår

• Transportinfrastrukturen är inte oviktig ur ett nationellt perspektiv för att uppnå miljömålen

• Användning av befintlig statistik – ett sätt att minska osäkerheter i uppskattningen på nationell nivå och att göra kostnadseffektiva uppföljningar

• För långvariga anläggningar – glöm inte bort underhållsfasen! Hur kan miljöbelastningen från denna minskas?

Väg och järnväg ur ett livscykelperspektiv

Implementering av kunskap på olika systemnivåer?

Relevant systemnivå beror på frågeställningen!

Tack!

Susanna Toller susanna.toller@ecoloop.se

Exempel frågor och systemgränser som aktualiseras i samband samhällets vägbyggande

Det hållbara transportsystemet

Flyg, Bil, Båt, Tåg, Cykel, Gå

Vägsystemet Vägar i ett geografiskt perspektiv,

t ex en region

Vägsträckan

Vägar på en plats i en region

Vägkonstruktionen

Funktion, utförande och uppbyggnad

Produkt/materialEgenskaper,

sammansättning

Vilket Vilket transportsystem transportsystem

ska väljas?ska väljas?

Vad är bästa platsen?Vad är bästa platsen?

Vilken är den bästa Vilken är den bästa konstruktionen?konstruktionen?

Vilken är den Vilken är den fördelaktigaste fördelaktigaste

produkten?produkten?

Kemiska ämneno substanser

Vilka vägar ska Vilka vägar ska byggas, drivas?byggas, drivas?

Vilka ämnen kan Vilka ämnen kan ge upphov till ge upphov till

påverkan?påverkan?

Fysikaliska, kemiska