Opartiskt beslutsunderlag

– finns det?

Roger Pyddoke

VTI

Transportforum 2010

Översikt• Vad är opartiskt underlag?

• Lag som styr svenska tjänstemän?

• System för svenska infrastrukturbeslut

• Något om kalkyler

• Analyser av höghastighetståg

• Slutsatser

Vad är opartiskt underlag?• Kan betyda flera saker

−En procedur som följer vissa regler oberoende av vem som berörs

−Oberoende av bestämda intressen−Rättvis i förhållande till inblandade parter

• Vad som av en intressent eller en enskild individ uppfattas som rättvist är dock i hög grad subjektivt

Vad säger lagen?• RF 9 § Domstolar samt

förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Lag (1976:871).

• Svensk förvaltning prövas nästan aldrig mot denna regel

• Varken Myndighetsförordningen eller Förvaltningslagen säger något om opartiskhet.

Gemensamma förutsättningar• Gemensamma förutsättningar

−Scenarier från Långtidsutredningen−Gemensamma och (delvis) öppna data för

skattning av efterfrågemodeller (Res och flödesdata)

−Gemensamma efterfrågemodeller (Sampers o Samgods)

−Gemensamma kalkylmetoder och kalkylvärden (ASEK 4)

• Inget av detta har status av legalt bindande krav

Varför gemensamma förutsättningar?

• Ett underlag för prioritering från ett statligt perspektiv

• För att göra olika investeringar jämförbara

• Jämförbarhet före högsta möjliga precision i alla förutsättningar

Procedur för ASEK Denna har ändrats över tid men har hela

tiden sett ut ungefär så här:

• Tjänstemän bereder förslag

• Förslagen granskas av ett vetenskapligt råd

• Riktlinjer och kalkylvärden beslutas av ett råd av tjänstemän från myndigheter som tillämpar kalkyler (Vägverket, Banverket m.fl.)

Något om kalkyler• Kalkyler förutsätter att relevanta alternativ

jämförs – t.ex. utbyggnad av stambanorna

• Fyrstegsprincipen: beakta flera sätt att hantera kapacitetsproblem – t.ex. avgifter

• Flera kalkylvärden påverkar projekt ganska likformigt t.ex. ränta, livslängd, skattefaktorer

• Känslighetskalkyler viktigast för projektspecifika parametrar som t.ex. flödesfördelning

Invändningar mot de gemensamma förutsättningarna

Det finns en lång rad.

De som jag bedömer som STÖRST:

• Kostnadsöverdrag

• Offentliga medels finansieringskostnad

• Intrång

De som intressenter oftast brukar framhålla är:

• Regionala tillväxteffekter

• Växande resnyttor

• Potential för arbetspendling och regionförstoring

Studien för Expertgruppen för miljöstudier

Valde Banverkets studie av Götalandsbanan−Den använde åtgärdsplaneringens

förutsättningar såvitt vi kunde bedöma −transparensen är inte fullständig i studien−Övriga tidigare studier byggde på

förutsättningar som inte redovisades fullt ut

Malm• Har valt egen prognos

−Med betydligt fler resande

• Redovisar och jämför inte analyser med åtgärdsplaneringens förutsättningar−T.ex. Banverkets Götalandsbanestudie

• Redovisar inte WSP:s beräkningar av regionala utvecklingseffekter i betänkandet

Vad bör förvaltningar göra?

• Bör tjänstemän påstå att det som Riksdag och regering bestämmer är lönsamt?

• NEJ, inte utan sakliga skäl.

• Det strider mot RF 9. I varje fall såvitt en icke-jurist som jag bedömer.

• Myndigheternas trovärdighet vilar på att de följer prövade och transparenta kriterier.

Vad bör förvaltningar göra?• Myndigheter (och utredningar är

myndigheter) bör redovisa vad de vet och vad de inte vet.

• Myndigheter bör försöka utveckla kvantifierade bedömningar av det som för närvarande inte ingår i kalkylerna.

• Exempel: Samlokmodellen för regionala utvecklingseffekter

Vad bör göras?• Flera uppgifter återstår innan fullständigt

och transparent underlag finns för höghastighetsbanor.

• Ett beslutsunderlag bör framställas som beaktar −Åtgärdsplaneringens prognoser

• Vidare bör följande beaktas−Ett alternativt utbyggnadsscenario av

stambanor−Svensk empiri för kostnadsöverdrag