session 43 muriel beser hugosson

Download Session 43 Muriel Beser Hugosson

Post on 07-Jul-2015

220 views

Category:

Documents

2 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

  • 1. Sampers erfarenheter frntgrdsplaneringenMuriel Beser Hugosson Maria Brjesson14 januari 2010, 1

2. Sampers Prognosticerar efterfrgan p personresor Utgngslget att gra det perfektasystemet Skulle ha krvt mycket resurser Enklare lsningar med fr- och nackdelar Bestr av efterfrgemodeller ochntverksanalysprogram (Emme/2)14 januari 2010, 2 3. Delmodeller Lokala och regionala resor: 9 000 zoner, 5 regionerPALT Inrikes lngvga resor:Kopparberg, Gvleborg, Vsternorrland, 670 zoner Utrikes resor: 180 zoner utanfr och 670NorrbottenJmtland, Vsterbotten, zoner inom Sverige. TASS vst Halland, Gteborg och Bohusln, lvsborg, Skaraborg, Vrmland DataunderlagSAMM III Uppsala, Stockholm, Vstmanland, rebro, Sdermanland Riks-RVU 94-00 (ca 50 000 observationer)TASS sydst Fehmarn Belt studien stergtland, Jnkping, resundsstudienKronoberg, Kalmar, Blekinge TuristdatabasenSKNE Andra nationella RVU Kristianstad, M almhus14 januari 2010, 3 4. Hghastighetstg berr frmst lngvga resande Hur beskriva beteende fr lngvgaresande? Tidtabell Val av restidpunktResfrekvens BiljettprisDestination Ursprunglig ambitionFrdstt Fr resurskrvande r 2000 Frenklad variant anvndsTidpunkt Modell finns utvecklad men ej uppdaterad Biljettyp Bde standard Sampers och Samvips r frenklade varianter14 januari 2010, 4 5. BilparkBrnslekostnad BNP Krkostnad BilinnehavOmrdesdatabasfrn SCB: Efterfrgemodeller RP vrdering: kostnad, tid, BiljettprBefolkningAttraktionsdata vntetid etc. is Vg- och Emme/ linjent 2 SAMPERS Trafikering! EfterfrganTrafikerings- Vrdering : Olyckor,p resor perkostnad CO2,Tid, vntetid etc (ASEK) frdmedel och(ASEK)Upprkning/diskontering destination(ASEK)Samkalk InvesteringskostnadMetod januari 2010, 5 14 budgeteffekter (ASEK) 6. Frenklade modeller i olika avseenden Bde standard Sampers och Samvips r frenklade versioner avideal modell Efterfrgemodellerna i standard Sampers beaktar faktorer sominte finns med i modellen, om datamaterialet r bristflligt lederdetta till att modellen underskattar elasticiteterna Efterfrgeberkningen i Samvips tar inte hnsyn till faktorer sominte ingr i modeller och kan drfr verskatta elasticiteterna14 januari 2010, 6 7. Konkurrerande linjer Beroende av assignmentalgoritmen Ett mindre problem p lngvga resor Frdmedelsvalet bestms i efterfrgestegetoch inte i ntverksanalysprogrammet Kompensation i efterfrgedelen fr lgturtthet Realtids EMMA14 januari 2010, 7 8. Kombinationsresor Anslutningsresa finns i Sampers Kombinationsresorna var vldigt f I datakllor finns inte std fr att kombinationsresor behversrbehandlas kta kombinationsresa finns inte fr de lngvga resorna iSampers (finns i de regionala modellerna)14 januari 2010, 8 9. Vad r en bra modell? En bra modell ska beskriva beteendefrndringar. Den ska beskriva hur viktigt tid och kostnad r i valet av frdmedel. Att modellen kan terskapar nulget vl r av underordnadbetydelse. En extremt enkel modell med bara konstanter terskapar nulget perfekt. Men den r helt oanvndbar fr prognoser. En modell med bara tidsvrden kan ocks terskapa ocks nulget perfekt. Vill man ha lga elasticiteter bara konstanter Vill man ha hga elasticiteter bara tidsvrden Viktigt att man anvnder tillfrlitliga och transparenta data nrmodellen skattas. Annars finns det finns mjlighet att varastrategisk.14 januari 2010, 9 10. Modeller behver slumpterm: mnniskor r olikaI en modell som beskiver val mellan frdmedel mste man ta hnsyn till att mnniskor inte tycker lika och inte har samma behov. En del gillar/behver sin bil. En del tycker om att ka tg en del att flyga.Vi ser olikheterna omkring oss och i RVU:n.Detta ger en trghet i frdmedelsbyte nr restider och reskostnader ndras.Om man inte tar hnsyn till olikheter sger modellen att alla vljer samma frdmedel.14 januari 2010, 10 11. Korselaticiteter Utan slumptermer i modellen fr man fr storakorselasticiteter Sampers korselasticiteterna kan vara lite lga. Det rfortfarande de bsta gissningen vi har. Korselasticiteter r extremt situationsspecifika.14 januari 2010, 11 12. Rule-of-a-halfU tgCtgkostnadtg tidtgtgU flygC flygkostnadtg tid flyg flyg Slumptermerna skiljer mellan frdmedel och tar hnsyn tillskillnader mellan frdmedel och resenrer som vi inte kan frklara. Det r drfr man mste anvnda rule-of-a-half 14 januari 2010, 12 13. Rule-of-a-half vad r det?Resuppoffring tg Utbud UA Utbud JA 0 1Andel som vljer tg Modellen visar hur andelen som vljer tg gradvis blir strre nr tget blir bttre. Utan hnsyn till olikheterna vjer alla eller ingen tg (rd streckad linje) Rule-of-a half r en standard metod som anvnds i alla lnder. Den enda approximationen man gr r att kurvan antas vara linjr. Okej fr sm prisfrndringar. 14 januari 2010, 13 14. Frndrat utbud p tv frdmedelGK GK Efterfrgan sedan flygutbudet fr Utbud Utbud JAJA Utbud UtbudEfterfrgan UAUA Efterfrgan T0 T1 T = Antal resorT0T1 T2 T = Antal resEtt frbttrat utbud p tg leder till attEtt frsmrat utbud p flyg leder till attefterfrgan kar. Nyttan kar fr efterfrgekurvan fr tg skiftar utt. Detgresenrer, befintliga och de som resenrer som drfr tillkommer ptillkommer, pga av det frbttrade tgutbudet.tget har inte ftt det bttre. Rknamed den mrkbl rektangeln. Mste veta varfr resenrer byter frdmedel fr att kunnaveta om deras nytta kar eller minskar: tv prognossteg 14 januari 2010, 14 15. Totalefterfrgan - stor betydelse fr nyttan Sampers r kalibrerad mot Riks-RVU/RES och mot jrnvgs- och luftfartsstatistikfrn SJ och LFV. Samvips anvnder SAMPERS resandematriser: P:s referensscenario. ..men har skrivit upp lngvga resande. Motiv glmske-effekt i RVU somsampers-kalibreringen inte tagit hnsyn till.SAMPERSSamvipsSkillnadNulgeJA (EET) kn NulgeJA 2020 knNulge JA 202020062020 2007Lngvga bil13.8 15 8% 23.5 25.17% 1.70 1.67Lngvga tg 5.2 7.2 38%5.67.4 32% 1.08 1.03Lngvga buss 1.81.9 10% 1.7 1.3 -24%0.94 0.68Inrikes flyg3.13.24% 2.7 311%0.87 0.94Summa23.8 27.3 14%33.536.810%1.41 1.35lngvga Effekten p nyttan beror mycket p modellens korselasticiteter.14 januari 2010, 15 16. Slutsatser Sampers vl underbyggt av befintliga dataBygger p vletablerade teorierVl validerad och utforskad metodikAnvnds av alla trafikverken, forskare, konsulterBrister och frtjnster vlknda och tas hnsyn till!Kalibrerade mot observerat resandeTransparentViktigast r att vi gr lika och kan jmfra!Utvecklingsarbete pgr behvs bttre tillgng till operatrernas data14 januari 2010, 16 17. Tack!Muriel Beser Hugosson och Maria Brjesson Centre for Transport Studies www.cts.kth.se 14 januari 2010, 17 18. Vad r d rtt? RVU: har tv delunderskningar: mtdagsresande och lngvgaresande. De ger inte samma resvolym eftersom respondenter lttare glmmer resor som gjorts fr lnge sedan (delstudien lngvga resande). Men resorna r skrare skattade delstudien lngvga resande. Och resorna r i genom snitt lngre i delstudien lngvga resande. Det r lttare att glmma frekventa och kortare lngvga resor. Insamling mtdag Insamling lngvga Transportarbete, miljarder km 25,218,2 Oskerhetsmarginal*, +/- intervall2,10,5 Oskerhetsmarginal*, i procent +/-8% 3% Genomsnittlig reslngd per resa, km190 208 Oskerhetsmarginal +/-83 Oskerhetsmarginal i procent4% 2% Klla: RES05/06. Bearbetning Anna Johans14 januari 2010, 18