session 31 liselott söderström

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Separering av gående från cyklisterSeparering av gående från cyklister

Liselott Söderström, Trivector TrafficLiselott Söderström, Trivector Traffic

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Bakgrund

Fotgängare upplever otrygghet Cyklisterna upplever

framkomlighetsproblem

Hur separera?

Längs Brunnsviken, Solna

Pildammsstråket , Malmö

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

3 förslag till demonstrations-exempel

Litteraturstudie

STRADA- analys

MetodAnalys av

utformningstyper

Fältstudie

1.Separering med dubbelriktad cykelbana

2.Separering i intensiv trafikmiljö

Pilotstudie

3. Gågata

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Separering är inget trafiksäkerhetsproblem

Drygt 400 fotgängare, knappt 300 cyklister skadas varje år Ca 15 % får allvarliga skador ~ 100 personer/år

Fotgängares olycksorsak

Fotgängare-mf

10,5%

Fotgängare

singel

84,6%

Övrigt

3,8%

Fotgängare-

cykel

1,1%

Cyklisters olycksorsak

Cykel-fotgängare

0,7%

Cykel-cykel7,0%

Cykel singel74,4%

Cykel-mf15,2%

Övrigt1,5%

Cykel-moped1,1%

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

3 förslag til demonstrations-exempel

Litteraturstudie

STRADA- analys

MetodAnalys av

utformningstyper

Fältstudie



Pilotstudie

3. Gågata

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

1. Separering med dubbelriktad cykelbana

- Rader av gatsten, som kompletteras med en vit heldragen linje

- Gångdelen med plattor- Cykelbanan som är

dubbelriktad skall separeras med streckad linje

- Både gång- och cykelytan märks ut med symboler

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

1. Separering vid dubbelriktad cykelbana

Få felplacerade fotgängare och cyklister Både fotgängare och cyklister är positiva och tycker

att utformningen är tydlig Vita linjer och cykelsymboler upplevs ha förbättrat

situationen Mopedtrafik på cykelbana ej populärt

Terminalgatan Helsingborg Ystadsgatan Malmö

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

1. Separering vid dubbelriktad cykelbana

Den testade utformningen kan rekommenderas. Utöver själva utformningen av separeringen är det viktigt med: – väldimensionerade bredder på gång- och cykelbanan. – tydlig utformning i sträckans början och slut – en medveten strategi för hur mopeder ska hanteras

Terminalgatan Helsingborg Ystadsgatan Malmö

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

2. Separering i intensiv trafikmiljö

Gångdel i plattor Cykeldel i asfalt Remsa av gatsten

kompletterad med vit linje Säkerhetsremsa mellan

cykelbana och körbana Både gång- och

cykelbana märks ut med symboler

Stockholm stad, Vasagatan

Ur: ”Utvärdering av olika utformningar av separereing mellan gående och cyklister”

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

2. Separering i intensiv trafikmiljö Busshållplats och lastning - stort antal fotgängare som korsar

cykelbanan. Gångbanan är smal i förhållande till antalet fotgängare - relativt

många går på cykelbanan. Både fotgängare och cyklister tycker utformningen är bra och tydlig Den kompletterande markeringen upplevs ha förbättrat situationen

marginellt

Järnvägsgatan Helsingborg Folkungagatan Stockholm

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

2. Separering i intensiv trafikmiljö

Den testade utformningen är tydlig, men det finns utmaningar att hantera för att de oskyddade trafikanterna ska respektera utformningen :– Viktigt att beakta trafiksituationen i övrigt, t ex placering

av busshållplats och cykelställ– Dimensionering - skapa tillräckliga utrymmen och

bredder – Behov av prioritering, t ex att bilparkering flyttas. – Ska cyklister ges fri framkomlighet i intensiv

stadsmiljö?

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

3 förslag til demonstrations-exempel

Litteraturstudie

STRADA- analys

MetodAnalys av

utformningstyper

Fältstudie



Pilotstudie

3. Gågata

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Cyklister på gågator?

Hälften av Sveriges kommuner har gågator Komplex situation – gågatan är en gata att vistas på Men hur ska vi göra med cyklisterna?

– Ofta motstridiga behov – cyklisternas framkomlighet och gåendes trygghet och trivsel

– Vilka krav kan ställas på framkomlighet?

Behov av mer omfattande studie och råd till kommuner om hur man ska göra.

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Pilotstudie/förslag till en mer omfattande studie för gågator

Lilla Fiskaregatan i LundLilla Fiskaregatan i Lund

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Metod Lilla Fiskaregatan

Utveckling av metod – mer fokus på trygghet och trivsel, mindre på cyklisters framkomlighet

Intervjuer – attityder, hänsynstagande, problem med cyklister/gående, trivsel– 105 personer intervjuades, 62 gående och 43 cyklister

Beteendestudier – vilken yta man gick/cyklade på, interaktioner mellan gående och cyklister

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Lilla Fiskaregatan

Majoriteten av gående och cyklister tycker det är bra att cykeltrafik är tillåten. Många är både gående och cyklister

Observationsstudierna visar att samspelet fungerar bra, men…

… situationen upplevs av många som rörig

Tydligare separering efterlystes

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Lilla Fiskaregatan

Gående kan känna sig trygga längs sidorna

Mycket kan göras genom att se över möblering, leveranser, affärernas skyltning etc

© T

rivec

tor

Tra

ffic

AB

Förslag på vidare studier

Gågator i ett vidare perspektiv

Kommunrepresentanters och handelns syn på dagens och tidigare utformningar av gågatan

Regler vid olika tider Interaktioner mellan

cyklister

session 31 liselott söderström

Documents