satsa på barns vardagsmiljöer – hälsofrämjande arbete för flyktingbarn

Satsa på barns vardagsmiljöer – hälsofrämjande arbete för

flyktingbarn

Henry Ascher MD, professor i folkhälsovetenskap, docent i barnmedicin,

Flyktingbarnteamet, Göteborg

Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn

[email protected]

Barns och ungas uppväxtvillkor

Malmökommissionen2 mars 2012

Rosengrenska

”Omar”, 12 år

Asylsökande från IrakStökig i skolan, inte tyst, lyder inte läraren

KNIV PÅ SIG!

Hälsa och välbefinnande

Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön

Det förflutna

Det som sker i nuet

Traumatiserande faktorer

Salutogenafaktorer

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

Artikel 1.Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter

Artikel 14.1.Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse.

Bakgrund

• Uppbrott — alla

• Påtvingad flykt undan krig och politiskt våld —

många

• Exponering för våld — många

• Andra påfrestande erfarenheter — många

— under flykten

—under migrationsprocessen

• ”Resettlement” — alla

Livet före flykten

Livet före flykten

Förluster av anhöriga

Krig, våld, övergrepp, hot

Förföljelse: politisk, religiös, etnisk

Bristande skolgång

Familje- eller hederskonflikter, tvångsäktenskap

Exploatering sexuellt, arbetskraft, kriminellt

Barnsoldater

Social misär

Flykten

Flykten

Lång väg, lång tid

Farofylld

Farligt och underbetalt arbete

Fängelse

Misshandel

Sexuella övergrepp?

Barn i asylprocessen

Utlänningslagen:

• Barn kan ha egna asylskäl

• I ärenden som rör barn skall barnet egna asylskäl utredas

• Barnets bästa skall vara avgörande i ärenden som rör barn. Dock kan Sveriges nationella intresse av en reglerad invandring vara överordnat i vissa fall.

Praxis

• 80 % av beslut som rör barn tar inte hänsyn till barnets asylskäl (Rädda Barnen, Barnombudsmannen)

Bevisbördan på barnet

ålder — ensamkommande barn

asylskäl — svårt att berätta

Misstroende, ifrågasättande

Barn i asylprocessen

Avvisning

till konfliktområden

enligt Dublinförordningen

Trots

avsaknad av anhöriga

avsaknad av sociala nätverk

avsaknad av skydd för barn enligt Barnkonventionen

otillräcklig utredning av barnets asylskäl

Ensamkommande barn i asylprocessen

Säkerhet Osäkerhet

Hopp Hot

Förhoppningar Verklighet

Retorik Praxis

“Klimat av misstänkliggörande”

Asylpolitik och hälsa

Asylprocessen

Hotet att skickas tillbaka• Psykisk hälsa ofta extremt dålig

• Många gömmer sig

Ovisshet, rädsla

Ingen möjlighet att påverka sin livssituation

Fattigdom

Beroende av andras välvilja

Psykisk ohälsa

Fysisk ohälsa

Osäkerhet om möjlighet till vård

Att leva som papperslös

Föräldrar som mår dåligt

Isolering

Skolgång?

”Varför kan inte jag få ha det som andra barn?”

Barn som lever som papperslösa

Uppehållstillståndsärskild gömda och ensamkommande

barn

Stor omställningFrån kort perspektiv till långsiktig planering

Existentiell kris inte ovanligUppbrottet definitivt

Familjen?

Förväntningar och kravegna

andras

Slappnar av — bortträngda tankar kommer

http://solstickan.se/Global/Seminar_Summary_Children_living_in_hiding_web_FINAL.pdf

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=11890

Hälsa och välbefinnande

Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön

Det förflutna

Det som sker i nuet

Framtiden

Hur går det på sikt?

Hur går det på sikt?• Sarah Moskowitz (USA, England, Israel)• Hans Keilson (Holland)• Dalianis-Karambatzakis (Grekland)• Anders Hjern — Birgitta Angel (Sverige)• Edith Montgomery (Danmark)

Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande

Händelser före flykten har stor betydelse för psykisk hälsa den första perioden efter ankomsten

Hälsofrämjande faktorer

Föräldrarnas betydelse

➔ Känsla av sammanhang (Aaron

Antonovsky)

• Begriplighet

• Hanterbarhet

• Meningsfullhet

Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnande

Vad är viktigt för att må bra?

1. Föräldrar och familj

2. Skolan

3. Vänner och fritid

4. Ekonomi

5. Hopp om framtiden

http://www.cergu.gu.se/Publikationer/

Föräldrarnas betydelse

• Anknytning

• Omsorg och skydd

• Förmedla KASAM

TILLIT OCH TRYGGHET — BARNET

DEN OMNIPOTENTA ILLUSIONEN — FÖRÄLDRAR

Vad händer vid hot och fara?

Föräldrarnas betydelseSlutsatser:

• Viktigt att stärka föräldrarna så att de kan utgöra starka

trygga föräldrar för sina barn

• Stärk föräldrars egenmakt, gör dem delaktiga i t.ex.

skolarbetet

• Motverka isolering genom stöd till att återskapa nya

sociala nätverk

• Motverka rollförskjutningar föräldrar-barn

Förskolans / skolans betydelse1. Kunskap — i bred bemärkelse

2. Tillhörighet

Men även:

• Struktur

• Ingång till det svenska samhället

• Viktiga vuxna

”Skolan/förskolan är den bästa medicinen för ledsna

flyktingbarn” (Anders Hjern)

Vad händer när skolan inte fungerar?

Fritid och ekonomi

• Tillhörighet, sammanhang

• Vänner

• Socialt nätverk

• Ingång till det svenska samhället

Framtidshopp

Behov av

• identitet

• tillhörighet

• delaktighet, möjlighet att påverka sin situation

• hopp

Vad händer när alla vägar är stängda?

Betydelsen av

• Breda och långsiktiga ”befolkningsstrategier”!

• Betrakta alla nyanlända flyktingbarn som ”sårbara barn”

— men också som resursstarka

• Helhetsperspektiv

Betydelsen av

• Att återskapa trygghet och tillit

• Bekräftelse

• Skydd mot våld, främlingsfientlighet, rasism,

kriminalitet

• Skydd mot fattigdom och utanförskap

http://www.allmannabarnhuset.se/data/files/Satsa_p_barnens_vardagsmilj_er.pdf

http://www.rch.org.au/gatehouseproject/

Nationell nivå

Det nyanlända

barnet

FöräldrarFamilj

Skola

SamhälletFramtiden

Det nyanlända

barnet

Lokalsamhälle

SkolaElevhälsan Frivillig-

organisationer

Nätverk

BarnmedicinPrimärvård

BUPPsykiatri

Socialtjänst

Barnhälsovård

BarnFöräldrar

Familj

Samverkan, exempel

Betydelsen av

• Identifiera barn i behov av stöd på specialistnivå

Vanliga hälsoproblem

Posttraumatiskt stressyndrom

Sömnproblem — invasiva mardrömmar — återupplevande

Ångest

Koncentrationssvårigheter

Utagerande beteende

Depression, inåtvändhet

Förlorad barndom — tidigt vuxenansvar

Buksmärtor, huvudvärk, aptitlöshet

Skuldkänslor — överlevnadsskuld

Påverkan på sociala, kognitiva och känslomässiga funktioner

Vanliga hälsoproblem

SpädbarnDepression

Regression

Grava anknytningssvårigheter

SmåbarnÅngest

Klängighet, kinkighet undandragande, passiva

Autism-liknande beteende

Fixerad, repetitiv, tvångsmässigt lekmönster

Förlust av lekförmåga

Omvårdande, ansvarstagande

Några slutsatser

• Involvera barnen och ungdomarna!

• Involvera föräldrarna! Obs skolan

• Skolan en central arena

• Samverkan mellan institutioner, professioner och myndigheter

• Mobilisera hela Malmö

Vad kan vi göra?

Bygga bra strukturer

Samverka

Utveckla indikatorer fortlöpande utvärdering

Tillräckligt många vuxna!

Stöd till personalen!

utrymme för reflexion

utbildning – fortbildning – handledning

stöd och uppmuntran

Betydelsen av långsiktiga breda satsningar

• Bristdiskurs eller resursdiskurs?

• Arbeta från en gemensam — och levande! —

värdegrund

• Arbeta kontinuerligt med bemötandefrågor

• Betydelsen av mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter

Artikel 2 —barns lika värde

Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom dess jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag…

Artikel 3 —barns bästa

Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.


Artikel 6 —barns rätt till liv och utveckling Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.

Artikel 12 —barns rätt att bli hörda och påverka sin egen situation

Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.


Artikel 22 —flyktingbarn

Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn söker flyktingstatus … erhåller lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter som anges i denna konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt.


Artikel 39 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp; tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning; eller väpnade konflikter. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.

Blir det inte för dyrt?

Vad kostar det att inte satsa?

Barnen är

• vår gemensamma framtid

• vårt gemensamma ansvar

Barnfattigdom är inte oundvikligt utan följden av politiska beslut

UNICEF har beräknat att det skulle kosta följande andel av BNP att utplåna barnfattigdomen i resp. land:

• USA 0,68%• Storbritannien 0,48%• Kanada 0,46%• Sverige 0,07%...

”Omar”, 12 år

Asylsökande från IrakStökig i skolan, inte tyst, lyder inte läraren

KNIV PÅ SIG!

VARFÖR??

”Nobody need wait a single moment before starting to improve the world”

Betydelsen av det förflutna och det som sker nu

satsa på barns vardagsmiljöer – hälsofrämjande arbete för flyktingbarn

Documents