SAMHALL NUMMER 3 2011NUMMER 3 2011

joh

an

ek

lun

d

Vilja väl ären bra affär

Så matchasfunktion medrätt uppgift

Samhall kvar inom industrin

Blick för kvalitet

Ömsesidigt engagemang i Ömsesidigt engagemang i samarbetet med Babybjörnsamarbetet med Babybjörn

2 I FokuS nR 3 11

på BESÖKBebisar sitter säkertuppdraget för Babybjörn har firat tio år. Så länge har Sam-hall varit en del av utvecklingen hos den svenska tillverka-ren av produkter för de allra minsta. I Skillingaryd arbetar Samhalls medarbetare bland annat med att montera och packa babysitters, den lilla fjädrande stolen för små barn.

MEd KUNdENS ÖgONKommunerna upptäcker Samhall

Personalbrist inom hemtjänsten gjorde att Filipstads kom-mun började anlita Samhall. nu delar man upp arbetet mellan sig. kom-munen sköter själv hälso- och sjukvård samt administration. Samhall tar hand om städning, tvätt, dist-ribution av lunch-lådor och inhand-ling av dagligvaror.

Miljötänk i MotalaSamhall är på väg att ersätta sina bilar med miljövänligare alternativ. hittills har ungefär hundra bilar bytts ut. några av dem rullar i Motala, där de används för att distribuera kyld mat.

INNEHåLLNUMMER 3 2011

Kvar i industrinIndustrin är fortfarande viktig för Samhall. där finns intressanta affärer, och i industriuppdragen trivs många medarbetare. Viktigt är att erbjuda det kunderna vill ha. därför koncentrerar Samhall sin industrisatsning till mekanik, trä, kablage, systemmontering och produktmontering.

INtERvjUNVilja väl en bra affäratt ta ett samhällsansvar är också bra för företagets ekonomi, menar Icas koncernchef kenneth Bengtsson. På Ica satsar man bland annat på att anställa personer med funktionsnedsättning.

–Vi vill ta ett större ansvar än bara det som gäller våra egna affärer, säger han.

SId 8

SId 4

SId 12

SId 11

SId 16

SId 18

Pris som visar vägenI slutet av november koras vinnarna av Visa vägen-priset, som instiftats av Samhall för att bidra till att fler funktions-nedsatta får jobb. Förra årets vinnare, länspolismästare Carin Götblad, menar att det är vik-tigt att rikta strålkastarljuset mot goda exempel.

SCanPIx

Matchar person och jobbVad kan du göra? det är den vik-tigaste frågan när det gäller att uppskatta medarbetarnas funk-tionsförmåga. Svaret matchas sedan mot de krav som ställs i olika arbetsuppgifter. På Sam-hall i jokkmokk har man testat detta nyaarbetssätt.

6 FRågORProffs på telefon

Samhalls telefonväxel ska växa och utveck-las till en ny kundtjänst. den ska fung-era både internt och externt. Flera stora företag är redan intresserade av att anlita Samhall för sin kundtjänst.

Under hösten har jag besökt flera arbetsplatser runt om i landet och haft förmånen att få träffa många kompetenta medarbetare. ”Kundfokus” har jag upprepat som ett mantra på dessa träffar. Nöjda kunder är nämligen en grundförutsättning för att vi ska lyckas.

Vad skapar en nöjd kund? Vi ska göra ett riktigt bra jobb. Det vill säga vara noggranna och leverera kvalitet, vara lyhörda och visa engagemang. Detta är egentligen inget nytt. Tvärtom har det präglat vår verksamhet i många år.

Anledningen till att jag sätter kundfokus i första rum är att vi behöver fler jobb. Jobben betyder allt för Samhall. De skapar grunden för en sund per-sonalutveckling, ger oss god ekonomi som vi kan återinvestera i fler utvecklingsinsatser och de bygger stolthet och självkänsla – vilket gör alla medarbetare mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.

Detta gör Samhall så unikt. Vi ska skapa menings-fulla och utvecklande arbeten för människor med funktionsnedsättning. På marknadsmässiga villkor i konkurrens med andra företag. Det kräver att vi säl-jer fler varor och tjänster som efterfrågas på markna-den, samt erbjuder vår personal en bredd av arbets-uppgifter, så att alla har ett jobb. Ett riktigt jobb.

det är min personliga vision som VD på Sveriges viktigaste företag: att alla våra medarbetare ska ha riktiga jobb. Det går. Vi bevisar dagligen att Samhalls medarbetare är kompetenta och levererar hög kvali-tet till nöjda kunder.

Fast det är inte enkelt. Det är jag medveten om och har full respekt för. Flera saker måste vara på plats och fungera. Verktyg för planering och matchning, driftsättning av nya uppdrag, resursfrågor och nya stödsystem. Listan kan göras lång. Men vi ska beta av den. Var så säker. För jag tänker aldrig ge mig.

en av många åtgärder är att vi nu skapar Sveriges vassaste säljkår. Syftet är tydligt. Alla ska ha jobb. Samtidigt måste vi förbereda oss internt. Du och dina kollegor måste vara beredda. För när job-ben kommer måste vi alla visa att vi vet vad kundfokus handlar om.

I FokuS nR 3 11 3

väNdpUNKtLång resa till polisennär Inger Östlund var 6 år sökte hon till Polishögskolan och blev kallad till intervju. Men i samma veva blev hon gravid, så ambitionen kom av sig. efter många år och en delvis tuff livsresa är hon nu där hon ville vara från början, som anställd på polisen i Skärholmen utanför Stockholm.

SId 19

SId 22

SId 23

LEdARE

Bara funktion.Inga hinder.

monica LingegårdVd FÖR SaMhall

I FOKUSadress I Fokus, Box , 11 1 Stockholm, -3 11 hemsida www.samhall.se ansvarig utgivare Monica lingegård, Vd, Samhall chefredaktör anneli kamlin, kung & Partners, -6 3 1, anneli@kungpartners.se intern kontakt-person Stefan hladisch, stefan.hladisch@samhall.se produktion kung & Partners, www.kungpartners.se layout

katrin uddströmer, kung & Partners repro och tryck ljung-bergs Tryckeri

I Fokus kan även beställas som taltidning.

MaTTIaS BaRdå

INtERvjUN | KENNEtH BENgtSSONteXt annelI kaMlIn Foto BRuno ehRS

»

Med Äkta vilja

tt gå till Ica och köpa middagsmat är en del av var-dagen för miljontals svenskar. Det gör att företaget Ica har stort inflytande över människors liv och kan påverka mycket som händer i samhället.

–Vi vill ta ett större ansvar än det som bara gäl-ler våra egna affärer, säger Kenneth Bengtsson,

VD och koncernchef för Ica.Kenneth Bengtsson är övertygad om att hjärta och plån-

bok hör ihop, att en satsning på att göra gott också kan vara ekonomiskt lönsam.

–Men man måste utgå från en äkta vilja att ta ansvar. Då blir det även affärsmässigt framgångsrikt. Om målet från bör-jan enbart är att tjäna pengar går det inte lika bra. Jag tror att kunderna märker skillnad mellan om det man gör bara är till för att vinna affärsmässiga poänger eller om det är på riktigt.

”På riktigt” gäller för Icas satsning att skapa arbeten för per-soner med funktionsnedsättning i sina butiker.

– Den bygger på viljan att spegla alla människor, även funktionshindrade, säger Kenneth Bengtsson.

För två år sedan startade Ica det så kallade Vi kan mer-pro-jektet med målet är att under tre rekrytera minst 500 funk-tionsnedsatta.

– Vi är uppe i 600 personer nu. Det fungerar mycket bra i de allra flesta fall. Vi har lyckats med det vi ville, att skapa en värdegrund som säger att alla människor är olika och fung-erar på olika sätt, men ändå kan bidra med en bra arbets-insats, säger Kenneth Bengtsson.

Reklamfilmer gav skjutsEn rejäl skjuts framåt fick projektet när reklamfilmerna med Ica-Jerry började sändas. Jerry spelas av skådespelaren Mats Melin, som har Downs syndrom.

– Jag hade hjärtat i halsgropen när den första filmen med Jerry började visas i TV. Jag var rädd för att det skulle uppfat-tas som om vi drev med rollfiguren. Efter det första avsnittet fick vi mycket kritik, men sedan vände det.

praktikanten jerry har gjort succé. Samtidigt som Ica-filmerna rullat har 6 personer med funk-tionsnedsättning börjat jobba i Icas butiker. och fler ska det bli. Icas högste chef kenneth Bengtsson brinner för projektet även i sin roll som ordförande för Svenskt näringsliv.

Med Äkta vilja

KORKORttFAKFAKttAAJobb: Vd och koncernchef för Ica. ordförande i Svenskt näringsliv.Född: I småländska ljungby 161.Karriär inom ica: Började jobba extra på Ica i ljungby när han var 13 år. Ägt fyra butiker, varav tre ICa Maxi. affärschef ICa Maxi, Vd ICaSverige, Vd och koncernchefLärt sig av svärmor (som har MS och sitter i rullstol): att möta funk-tionshindrade med respekt, inte nedlåtande.tankar om framtiden för hållbar utveckling: att skapa bättre möjlig-heter för äldre att arbeta längre.gillar med detaljhandeln: att träffa mycket folk och se resultat direkt.

Filmerna gav ett positivt eko inte minst bland Ica-handlarna. De 1 400 Ica-handlarna följer visserligen

gemensamma riktlinjer, men de äger sina butiker själva och bestämmer till största delen över dem. Även om Ken-neth Bengtsson är högsta chef kan han inte styra handlar-na genom att tala om för dem exakt vad de ska göra.

–Det gäller att väcka deras intresse för att själva göra något.

Berörd av glada HudikVi kan mer-projektet är ett samarbete mellan Ica, Sveriges kommuner och landsting, Samhall, FUB (föreningen för utvecklingsstörda) och Glada Hudik-teatern. Glada Hudik är också den teatergrupp som Mats Melin tillhör.

Det var Glada Hudik som på allvar väckte Kenneth Bengtssons engagemang för rekrytering av personer med funktionsnedsättning. För några år sedan var han och såg deras föreställning Elvis.

– I samband med föreställningen föreläste teaterns leda-re Pär Johansson om hur tufft det är för personer med funktionsnedsättning att ta sig ut i arbetslivet. Jag blev otroligt berörd.

Ica började sponsra Glada Hudik och tog hjälp av Pär Johansson som rådgivare och inspiratör.

– Han har bland annat rest runt till våra olika handlare för att hjälpa dem att våga satsa på funktionshindrade.

En annan av Icas samarbetspartners är Samhall. Med-arbetare från Samhall arbetar i uppdrag i Ica-butiker runt-om i landet. Många har också blivit anställda direkt av Ica-handlare.

– Vi har ett fantastiskt bra samarbete med Samhall. Sam-halls företrädare är väldigt bra på att hitta nya lösningar, de är innovativa. Våra båda företag har mycket gemensamt i företagskulturen, säger Kenneth Bengtsson.

– Samhall erbjuder många fler tjänster än vi kände till från början. Det är en intressant samarbetspartner med stor bredd.

Ica driver inte Vi kan mer-projektet enbart för att vara snälla, framhåller Kenneth Bengtsson. Samtidigt påpekar

han ytterligare en gång att önskan att vilja ta ansvar utgör en grund för samarbetet.

– Det lönar sig även ekonomiskt på sikt. Det går inte all-tid att mäta effekten av enskilda aktiviteter. Däremot har vi tydliga bevis för att våra satsningar på att ta ansvar ger effekt. Ica har blivit mycket mer attraktivt. Förr kom vi ald-rig med på listorna över de populäraste arbetsgivarna. Nu är vi i topp på alla.

– Genom att visa att vi arbetar med rätt värdegrund får vi lättare att locka till oss kompetenta medarbetare.

Trots sin övertygelse om att detta är rätt väg att gå är Kenneth Bengtsson överraskad över hur stor effekt rekryte-ringen av funktionshindrade har fått.

– Vi hade ingen aning om från början hur mycket good-will det skulle ge. Jag tror heller inte att succén hade blivit lika stor om vi hade haft syftet att vinna sådana poänger från början.

Arbetet med ”Vi kan mer” är en del av en mer övergri-pande ambition hos Ica att satsa på hållbar utveckling.

– Den första frågan som fick stort genomslag var miljön. Klimatfrågorna är fortfarande viktiga, men nu handlar hållbar utveckling också om hälsa och mångfald.

visa goda exempelUtöver att basa över Ica är Kenneth Bengtsson ordförande i organisationen Svenskt Näringsliv med 60 000 medlems-företag. Han tar vara på möjligheterna att lyfta fram perso-ner med funktionsnedsättning även där.

– Man kan inte vara på mer än ett sätt. Jag är likadan på Svenskt Näringsliv som jag är på Ica. Jag tror starkt på att det bästa sättet att påverka andra i rätt riktning är att visa upp goda, inspirerande exempel. Vårt arbete på Ica bidrar till att fler av företagen inom Svenskt Näringsliv har bestämt sig för att göra nytta på liknande sätt.

Kenneth Bengtsson har jobbat på Ica sedan han var 13 år. Nästa år lämnar han jobbet som högsta chef.

– Jag hade bestämt mig från början för att sitta kvar i högst tio år, så det är dags.

Vad han ska göra i stället återstår att se. Men han är inte alls bekymrad över vad som händer med arbetet med håll-bar utveckling och projektet ”Vi kan mer” inom Ica när han slutar.

– Det är så väl förankrat hos så många människor. Nu har projektet ett eget liv. «

vi hade ingen aning om från början hur mycket

goodwill det skulle ge.SC

an

PIx

I FokuS nR 3 11 7

NOtERAtw

InG

åR

dh

aR

kIT

ekTk

on

ToR

Nytt LANdMäRKE tAR FORM» i november invigs ett nytt hus för scenkonst i Jönköping som ska bli ett landmärke i staden.

Byggentreprenören Peab har givit Samhall i uppdrag att sköta bygg-städningen i samband med att huset byggs klart. Ytan som ska städas är 12 000 kvadratmeter och har en tak-höjd på upp till 15 meter. Det kräver en avancerad maskinpark som de 20

Samhallmedarbetarna utbildats i att använda.

Den nya byggnaden kallas Kultur-huset Spira och ska rymma fyra moderna scener. För verksamheten står Smålands Musik & Teater, som drivs av Landstinget i Jönköping. Huset ligger vid Munksjöns strand och är ritat av Wingårdhs Arkitektkontor. Byggherre är Landstingsfastigheter.

NyA UppdRAgI UMEå

vIKtIgAStENyHEtSBREvEt

» centrala Studiestödsnämnden, CSN, och Feelgood är nya kunder inom Samhalls städverksamhet i Umeå. Flera andra städavtal har för-längts under året. Totalt arbetar cir-ka 75 personer med städning inom Samhall i Umeå.

»  Följ vad som händer på Samhall genom företagets Facebooksida. Skriv in ”Samhall AB” i sökraden så kommer du rätt.

SOM vILKEN KUNd SOM HELSt»» medan fler företag upptäcker att Samhalls personal gör ett bra jobb börjar även konkurrenter se fördelar med att anlita Samhall som underentreprenör. För-utom bra uppdrag kan det ge nya möjligheter för anställningar utanför Samhall.

–Företag som till exempel Sodexo ser att de kan förstärka sina egna leve-ranser med vår hjälp, säger Samhalls marknadsdirektör Mats eliasson. I första hand är det kvalitet som avgör. därtill blir det allt viktigare med socialt ansvar

och där har Samhall en unik roll på marknaden.– det viktiga är att bemöta dem som vilka kunder som helst. Ibland kon-

kurrerar vi och ibland arbetar vi tillsammans. det måste bara vara

tydligt i vår överenskommelse från början. Samhall ska alltid

leverera hög kvalitet oavsett vem som är kund.

» i slutet av oktober lanseras Samhalls nya webbplats på www.samhall.se.Samtidigt kommer det första numret av nyhetsbrevet Sveriges Viktigaste nyhetsbrev till sina mottagare.

nyhetsbrevet skickas ut digitalt och vänder sig till Samhalls befintliga kun-der. det är till för att skapa kontinuitet i relationen till kunderna och att få fler kontaktytor med varje uppdragsgivare.

SAMHALLpå FAcEBOOKKulturhuset spira i

Jönköping ska rymma fyra moderna scener.

städ på gång.

SaM

ha

ll

ibland kund, ibland konkurrent.

8 I FokuS nR 3 11

industrijobb ska löna sig

När världen förändras måste Samhall göra detsamma. I takt med att allt fler företag valt att lägga sin produktion utomlands, har industri-uppdragen minskat för Samhall och idag dominerar de inte verksamhe-ten som förut.

–Men industriuppdragen är fort-farande viktiga för Samhall och vi har många medarbetare som trivs bra i en industriell miljö. Därför strävar vi efter att behålla och utveckla våra livs-kraftiga uppdrag med målsättningen att skapa lönsamma, utvecklingsbara enheter, säger Tomas Andersson, regionchef på Samhall i Malmö och ansvarig för den industrisatsning som pågår i företaget.

Utgångspunkten är kunderna och deras behov.

Industriverksamheten ska finnas kvar inom Samhall. uppdragen ska koncentreras till fem

olika områden där framtidens affärer finns. det är vad kunderna behöver som styr.

teXt ulRIka PeTeRSén Foto eRIk holMSTedT

Lyckat industriuppdrag: tillverkning av joysticks i överkalix på uppdrag av caldaro.

I FOKUS NR 3 11 9

”Nya projekt går alltid till Samhall”Företaget Caldaro säljer fot­pedaler, joysticks, handtag till gräv­maskiner med mera på uppdrag av andra företag. För några år sedan bestämde man sig för att även till­verka produkter i eget namn, men utan att bygga upp en egen pro­duktion. I stället lades verksamhe­ten ut på tre företag, varav Samhall är ett.

–Vi har nu samarbetat i fyra år och det fungerar fantastiskt bra, säger Björn Stolt, projektledare på Caldaro, som ligger i Stockholm.

–Samhalls ställer alltid upp när vi behöver dem. Kvaliteten på arbetet är väldigt bra och kompetensen är hög. Därför lägger vi över mer och mer av vår produktion på dem och nya projekt går numera alltid till Samhall.

Uppdraget från Caldaro består i huvudsak av montering av plastdelar samt kretskortstillverkning. Produktio­nen sker i Överkalix och avståndet från Stockholm är det enda som Björn Stolt möjligtvis kan se en nackdel i.

– I och med att de är så duktiga kan vi sköta det mesta via telefon, säger han.«

– Det är kunderna som styr vad Sam­hall ska arbeta med. Vi har en stor utma­ning i att vi har ett antal enheter som ärdirekt olönsamma. Om vi inte levere­rar det kunden vill ha är det omöjligtatt få lönsamhet i industriverksam­heten. Fokus ska vara utåt på kunden,inte inåt på vår egen verksamhet.

UtvärderingMed det synsättet som grund harSamhall utvärderat alla produktions­enheters kompetens och utrustningoch identifierat fem områden för denindustriella affären: mekanik, trä,kablage, systemmontering och pro­duktmontering.

Inom dessa områden ser man fram­tida utvecklingsmöjligheter.

– I allt arbete strävar vi efter att leve­

rera en kombination av medarbetarnyt­ta, kundnytta och samhällsnytta. Upp­dragen får gärna vara komplexa, mende måste vara repeterbara och skapa såmånga arbetstillfällen som möjligt.

Efter utvärderingen har Samhallundersökt vilka kunder som bedömssom utvecklingsbara – helt enkelt varframtidens affärer finns. Man harsedan besökt kunderna och presente­rat konkreta förslag på hur samarbe­tet kan vidareutvecklas.

– Kunderna har välkomnat vårt ini­tiativ och sett det som positivt att vihaft samtal kring mer än den dagligadriften. Vi har både kompetens ochmaskinpark, men vi måste kommamed fler bra idéer och ha mycket stör­re kundfokus än vad vi har i dag. Härhar Samhalls medarbetare ett stort

ansvar, säger Tomas Andersson.Industrisatsningen riktar sig mot

befintliga kunder eftersom det är lätt­are att göra affärer där man redan ären ansedd och uppskattad leverantör.Och med flera stora och trogna kun­der på kundlistan ser han utveck­lingsmöjligheter.

Krävs förändringNu går industrisatsningen vidaremed att se över vilka förändringarsom krävs inom Samhall för att passade kundbehov som finns.

– Vi har kommit en bra bit på väg iarbetet med att ta fram vad vi kan ochvad kunden vill, säger Tomas. Nästasteg blir att matcha dessa två så att vikan skapa verksamheter med god lön­samhet.«

Björn Stolt

llars-ars-oove Sköld arbetar ve Sköld arbetar i uppdraget för Caldaro i uppdraget för Caldaro i i ööverkalix...verkalix...

... liksom kollegan amon Kaewsit.

10 I FokuS nR 3 11

NOtERAt

Nytt SAMHALL på wEBBEN

FÖNStERSOM SäLjER»Fönstertillverkaren Inwido i edsbyn har fått mer att göra. Som en följd av den ökade orderingången utökar Inwido sitt samarbete med Samhall. Inwido arbetar med fönster, dörrar och andra snickeriprodukter. Samhalls uppdrag är bland annat att kitta fönster, sätta in glas och hyvla.

» som en konkret åtgärd för att öka försäljningen, få in fler uppdrag och därigenom ordna jobb till alla med-arbetare rustar Samhall sin försälj-ningsorganisation i höst.

– Vi ska bygga upp marknadens vas-saste säljkår inom de områden där vi är verksamma. Vi har formulerat en offensiv målbild, såväl för befintliga säljare som för dem som kommer att ansluta, säger försäljningsdirektör Göran Olinder.

Till hjälp tar Samhall en extern

rekryteringsfirma för att hitta rätt personer till de första tjänsterna som ska tillsättas. Letandet efter de ”vikti-gaste” säljarna till landets viktigaste serviceföretag kommer att stöttas av annonsering.

–Alla som jobbar med försäljning i det här företaget har ett särskilt ansvar, säger Göran. Hela säljorganisationen ska stå på medarbetarnas sida. Vår upp-gift är att hitta affärer som skapar bra och viktiga jobb som passar våra med-arbetare – överallt där det behövs.

SäLjORgANISAtIONEN RUStAR SIg

»”Bara funkton. inga hinder.” den rubriken är det första som möter besö-karna på Samhalls nya webbplats, som lanseras i slutet av oktober.

det blir nu ännu lättare att hitta rätt inom Samhall. den viktigast målgrup-pen för webbplatsen är kunder

–Vi blir tydligare när det gäller vad vi levererar till våra kunder. den nya sajten har mer fokus på vad vi gör och visar ett nytt sätt att strukturera tjäns-terna, säger Samhalls marknadschef Carin Blicke Rehle.

Samhalls tjänster presenteras nu för-

delade på fem områden: Städ & Tvätt, lager & logistik, arbetsplats & Fastig-het, Äldreservice samt Tillverkning.

–Vi har också särskilda branschlös-ningar för handel, Fastighetsbolag, Industri, hotell & Restaurang samt offentlig Verksamhet.

I våras sjösattes webbplatsen i försik-tigt förändrad form. nu blir det alltså mer rejäla tag. en viktig modernise-ring, som inte syns med blotta ögat, är att sajten bygger på en ny teknisk platt-form.

adressen är www.samhall.se.den nya sajten gör det lättare för kunderna att hitta rätt inom samhall.

ISTo

Ck

wILLyS växERHOS SAMHALL»Willys i halmstad och Falkenberg har gett Samhall förtroendet att utföra städningen i deras lokaler. Under 2011 har Samhall i Halland även tecknat nya städavtal med Max hamburger-restauranger i Falkenberg och Diab i Laholm. Cirka 220 personer inom Sam-hall i Halland arbetar nu med städ.

wIl

lyS

I FokuS nR 3 11 11

samhall satsar stort på miljöbilar i ett program där alla bilar byts ut till ett miljövänligare alternativ. vid samhall i motala satsar man främst på biogasbilar för att distribuera kyld mat. Kunden motala kommun upp-skattar initiativet.

Den lagade och kylda maten distribu-eras hem till äldre människor i kom-munen. Maten kommer i veckoran-soner från ett centralkök i Västerås, lastas om och körs ut efter gjorda beställningar.

Förutom Motala kommun utförs denna tjänst åt Finspångs kommun samt tre kommuner i södra Närke. För att klara uppdraget har Samhall i Motala fyra fordon, varav två i nuläget är biogasbilar och en körs på etanol.

Under vårt besök hos Samhall fanns fortfarande en dieselbil kvar i den aktuella fordonsparken. Men den är på väg att ersättas av ytterligare en VW Transporter Eco BiFuel.

–Samhalls satsning ligger helt i lin-je med kommunens egen policy som är biogasdrift vid byte till nya tjänste-

håKan BLom mohsen aLKademiJaLaL ”JaLLe” aL-KahWati

– det är naturligt att vi arbetar så miljö-anpassat som möjligt. det går också lätt att tanka med gas, särskilt efter att tankstället bytt teknik för detta.

– Vi har inte skyltat att bilarna körs på biogas, men får ändå positiva kom-mentarer. Människor blir glada när de hör att vi kör miljövänligt.

– det är jät-tebra. Bio-gasbilarna är smidiga att köra och går dessutom tystare. Miljö-frågor är viktiga för alla och jag källsorterar även hemma.

vad tycker du som förare om satsningen på miljöbilar?

Miljö-Miljö-bilarnabilarnarullar pårullar på

leIF

Peh

RSo

n

samhall har nu totalt 100 miljöbilar. några av dem finns i motala, där tomas eriksson är personalledare.

fordon, säger Jaan Noor, socialstrateg vid Motala kommuns socialförvalt-ning och fortsätter:

– Krav på miljöbilar har annars inte ställts vid upphandlingen ännu och Samhall har därmed överträffat våra förväntningar. En extra garnering på en tårta, där vi i övrigt har goda erfa-renheter av hur tjänsten utförs.

Egna tankställenDe fyra miljöbilarna hos Samhall används även för en annan tjänst som upphandlats av kommunerna Motala och Mjölby – att inhandla dagligvaror till människor som behöver det.

Biogasbilarna har möjligheten till bensindrift som reservbränsle när det inte finns gasmackar tillgängliga. Men i Motala har kommunen egna tankställen för biogas som Samhall använder, och som även förser den lokala busstrafiken med detta nästan helt koldioxidneutrala bränsle.

– Miljöbilar är bra på många sätt och särskilt med biogas sänker vi även driftkostnaderna. Vi lär oss dessutom att använda bilarna mer ekonomiskt, säger Tomas Eriksson, personalledare på Samhall, en yrkesgrupp som i Mot-ala kör etanolbil.«

MaTS lIndBeRG

påpå BESÖK BESÖK | BAByBjÖRN

Lisbeth Jansson håller ett vakande öga över de riktigt små barnens stolar.

Över hela världenÖver hela världen sitter små barn och gungar i stolar från svenska Babybjörn. I småländska Skillingaryd sätts stolarna ihop och packas. dessutom granskas de i detalj så att kvalitetskravet följs. Samhalls medarbe-tare gör jobbet på uppdrag av Babybjörn.

teXt SVen MaGnuSSon Foto PaTRIk SVedBeRG

I FokuS nR 3 11 13

varje land måste få en broschyr på rätt språk.

Lisbeth jansson kontrollerarbabysitterns tygsits. Här får inte finnas lösa trådar och log-gan ska vara godkänd. Sedan drar hon tyget över den för-monterade ställningen. Lisbeth, eller Lisa som hon kallas här, placerar den i en konsumentförpackning, lägger i en manual, klistrar på EAN-/kod (streckkoden) och färgetikett.

– Nu kan jag skriva på min signatur, säger Lisbeth och skriver LJ som en kvalitetsstämpel i en ruta på utsidan av det färggranna förpackningen.

Kvalitetskontrollen är viktig och sker i alla led under produktionen. Varje moment ska godkännas.

Lisbeth jobbar på Samhall i Skillingaryd, ett samhälle som ligger strax intill E4:an i västra Småland. Överallt runt henne pågår montering och packning av Babybjörns babysitter, den lilla fjädrande stolen för små, små barn som blivit en succé över stora delar av världen.

Just den här leveransen ska till Japan och kvalitetskra-ven är som alltid minutiösa. Inget får ge intryck av dålig kvalitet, det får inte ens finnas vassa hörn på kartongen eller skavanker på emballaget. Lisbeth ser med vana ögon alla detaljer, vänder på babysittern, kontrollerar så att babysittern är godkänd.

–Vi har ett stort ansvar, fortsätter Lisbeth, medan hon bör-jar med nästa babysitter. Chefen för Babybjörn, Björn Jakob-son, har varit här flera gånger och jag vet hur noga han är. Och stolen ska ju användas av det käraste vi har – våra barn.

Lisbeth vet också att högsta ledningen är nöjd med det arbete hon och hennes arbetskamrater i Skillingaryd utför:

–De ställer höga krav, men Björn Jakobson tackade förra gången han var här för att vi gör ett så bra jobb.

Hon är stolt och det finns anledning. Samhall i Skillinga-ryd gör färdigt alla Babybjörns babysitters. Det brukar bli mellan 600 – 800 per dag, eller runt 150 000 varje år som säljs över hela världen.

– Vi har olika broschyrer för olika länder, berättar Lisbeth. På en hylla finns trycksaker på flera andra språk. Varje

land måste få en broschyr på rätt språk.

Utvecklar tillsammansPeter Johansson är produktionschef inom Babybjörn och i dag har han möte här med Samhalls affärsområdeschef Christian Cederborg och personalledaren i Skillingaryd Gerd Svensson. De diskuterar bland annat en liten plats-detalj, en hylsa som ska göra att babysittern inte knarrar.

– Vi hjälps åt och diskuterar förändringar, vi utvecklar produkten tillsammans, säger Christian. Babybjörn lyss-nar alltid till våra synpunkter på produkten, på arbetssätt och metodik.

–Här finns ett tydligt engagemang och intresse för effek-tivisering, svarar Peter Johansson. Och vi är trygga i att de produkter som går ut härifrån är hundraprocentiga.

Samhall i Skillingaryd växer med Babybjörn. Under »

ForBArNeNSBAStA

14 I FokuS nR 3 11

på BESÖK | BAByBjÖRNBabybjörn är ett företag som tillverkarprodukter till små barn, främst bärselar (6 per år), babysitter (1 per år) och resesängar ( per år). Produkterna säljs över hela världen. Företaget startade för år sedan av Björn jakobson som hade kommit på ett enkelt sätt att göra en baby-stol av bockad tråd av fjäderstål med en tygsits över. Stockholmaren Björn jakobson åkte till Småland där han hittade företag som kunde till-verka hans idéer.

sKiLLingaryd

vi är stolta när vi ser en produkt från Babybjörn i en butik. Peter sörensten

och de övriga i uppdraget har sinne för detaljer.

nills aaby gillar kundens

höga krav.

I FokuS nR 3 11 15

åren som gått har personalen här monterat och packat 900 000 babysitters. Man sätter samman

detaljer från olika underleverantörer, kontrollerar kvali-teten och slutförpackar. När samarbetet hade tioårsjubi-leum nyligen firades med tårta.

Christian och Gerd uppskattar den långsiktiga relationen och att personalen får göra en produkt från början till slut.

– Vi vill vara en helhetsleverantör i stället för att bara göra detaljer. Nu får alla en särskild känsla för produkten, en känsla av sammanhang, tror Gerd. Vi är stolta när vi ser en produkt från Babybjörn i en butik.

Alla tänker kvalitetTillbaka ute i produktionen möter vi Milazim Qazimi. Han är ansvarig för tillverkning av vaggan, men jobbar idag ock-så med att sätta loggan på fotplattan till babysittern. Han granskar noga varje detalj, kvalitetstänkandet finns tydligt hos alla anställda. 59-årige Milazim, med rötter i Kosovo, har tidigare bland annat jobbat på en belysningsfabrik, men när den gick i konkurs kom han till Samhall.

– Här är bra, säger han med eftertryck. Inte minst tack vare en engagerad chef, Gerd, som lyssnar och tar hänsyn. Det betyder mycket för oss.

En liten bit bort jobbar Esko Ahokainen, som är svetsare i botten, och Peter Sörensten med andra detaljer på baby-sittern. Som alla andra byter de arbetsmoment emellanåt. Men Peter är specialist på friktionshylsorna som ska mot-verka det knarrande ljudet.

– Jag ser så väl på ytan på plastbiten om den fungerar eller inte, säger han. Man lär sig efter ett tag.

Peter har, liksom de flesta andra här, också varit på besök på anläggningen i Lanna ett par mil bort, där huvudlagret finns. Och han känner flera inom Babybjörn.

–Alla är lika trevliga. Och vi vet att det inte får finnas minsta reva på kartongerna, än mindre skador på produk-ten. Det vi tillverkar här ska vara helt perfekt, betonar han.

gillar stämningenNär detaljerna lämnat Peter går de vidare till bland andra Håkan Hugosson som monterar spärren som gör att baby-sittern kan sättas i tre olika lägen. Håkan har jobbat på en gummifabrik i Värnamo som inte längre finns kvar.

– Här är renare arbetsmiljö och jag gillar stämningen, kamratskapet, säger han.

Strax intill sitter Nills Aaby, med föräldrar från Chile och farföräldrar från Danmark. Nu bor han i Skilingaryd och jobbar sedan sjutton år på Samhall sedan sviter av hans poliosjukdom gjort det svårare att jobba. Nills har tidigare arbetat med möbeltillverkning för Ikea och vet vad höga kvalitetskrav innebär.

– Det är intressant med en kund som ställer höga krav och roligt att göra produkter för barn, säger Nills och trycker fast en gummidetalj, synar att den sitter rätt innan han plockar fram nästa babysitter.«

»

eskoahokainenfokuserar.

mellan 600 och 800 baby-sitters görs färdiga varje dag.

ärre

–Jag tycker att det samhall gör är bra. de kommer en gång i veckan och städar. de kan lätt ändra tid för städningen om det inte passar mig, säger brukaren åke åberg på servicehuset i Lesjöfors. här pratar han med kommunens Peter nilsson.

Hushållsnära tjänster gör livet lättare

I FokuS nR 3 11 17

FILIpStAdS KOMMUN | MEd KUNdENS ÖgON

det är brukarna inom äldreomsorgen som är vinnare på samarbetet mellan kommunen och Samhall menar de ansvariga på Filipstads kommun. teXt Pelle SVenSSon Foto johan eklund

nom hemtjänsten i Filipstads kommun sköts administration samt hälso- och sjukvård av kommunens personal. De hushållsnära service-insatserna ansvarar Samhall för. Den uppdel-ningen har slagit väl ut.

–Samhalls personal och våra medarbetareinom hemtjänsten har bra kontakt och kontinuerlig dia-log. Och det är brukarna som är vinnare, säger Peter Nils-son, verksamhetsledare i Filipstads kommun.

Kommunerna är en av Samhalls prioriterade målgrup-per. De kan ha nytta av att anlita Samhall, bland annat för att avlasta sin egen personal. Inte minst gäller detta inom äldreomsorgen.

För Filipstad i östra Värmland började det med att man förutsåg personalbrist inom hemtjänsten. I syfte att fri-göra personalresurser beslutade man att anlita Samhall för att ta över de hushållsnära serviceinsatserna.

Idag utför 40 medarbetare från Samhall följande tjänster:• Städning i hemmet åt ett hundratal personer var fjor-

tonde dag.• Distribution av lunchlådor varje dag året runt, cirka

50000 portioner om året.• Tvätt av kläder till alla som har bistånd, mer än 200 tvät-

tar varje månad.• Inhandling av dagligvaror åt cirka 100 brukare per

vecka. Samhalls medarbetare skriver inköpslistor till-sammans med varje brukare, köper varorna och lägger in dem i skåp och lådor i brukarens bostad.

Ansvarsfullt arbete– Att utföra tjänster hemma hos brukaren är ett ansvars-fullt arbete, och det gör Samhalls personal bra. Att Sam-hall ansvarar för de tjänsterna, och ingenting annat, är en stor fördel för brukaren, säger Peter Nilsson.

–Samhalls medarbetare kan lägga fullt fokus på att göra sina uppgifter på ett bra sätt. De finns där för brukaren, i hemmet. Och vår personal kan koncentrera sig på sina uppgifter, till exempel vård, bistånd och annat som rör äldreomsorgen.

Han menar att Samhallpersonalen spelar en viktig roll även socialt.

–Många av våra brukare sitter ensamma. Personalen är bekanta ansikten hemma hos de äldre, och jag är övertygad om att det har stor betydelse att få samtala en stund med någon man känner igen, ventilera olika frågor och mötas av ett genuint engagemang. Samhalls medarbetare utför den typ av tjänster som gör att de kommer människor nära.

Vissa brukare använder enbart de tjänster som Samhall utför, inte några av kommunens egna. I de fallen har Sam-halls personal en extra ansvarsfull uppgift, nämligen att rapportera om det är något i brukarens hemmiljö som inte fungerar.

– Samhalls medarbetare är bra på att upptäcka sådant och föra det vidare till någon av verksamhetsledarna i kommunen eller till våra biståndshandläggare. Alla insat-ser är biståndsbedömda efter brukarens egen ansökan, men alla känner inte till vilken hjälp som går att få, säger Peter Nilsson.

Smidigt samarbeteIngen risk för konkurrens mellan Samhall och kommu-nens personal?

– Inte alls. Alla vet sin yrkesroller och sin tillhörighet. Och vi är beroende av varandra för att omsorgen ska fung-era på ett bra sätt. Samhalls personal och våra medarbeta-re har bra kontakt, informationen fungerar på ett bra sätt på alla nivåer i samarbetet. Det gör att arbetet går smidigt och vi undviker onödig byråkrati. Och ju effektivare vi job-bar, desto bättre är det för brukaren.

Som verksamhetsledare har Peter Nilsson ständig kontakt med Samhall. Varje månad hålls ett avstämningsmöte, där man bland annat tar upp eventuella klagomål och pro-blem.

– Både Samhall och vi på kommunen jobbar löpande med att rätta till brister och förbättra oss på olika sätt. Vi vill samma sak och tillsammans jobbar vi för brukarens bästa.«

FILIpStAdS KOMMUNS Råd tILL SAMHALLS MEdARBEtARE

• Rapportera direkt om det är något som inte fungerar i brukarens bostad. det kan handla om allt från hjälpmedel till enklare saker för brukarens bekväm-lighet.• Berätta också om det är något du saknar för att kunna utföra dina arbetsuppgifter på ett bra sätt.

18 I FokuS nR 3 11

Dags för Dags för årets årets vägvisarevägvisaresnart avgörs det vilken person och vilket företag som får årets visa vägen-pris. Priset har kommit till för att vara en dörröppnare för personer med funktionsnedsättning.

För fjärde året i rad delar Samhall ut Visa vägen-priset till en enskild person och en arbetsgivare som bidragit till att öppna arbetsplatser för funktionsnedsatta.

– Priset sätter strålkastarljuset på goda exempel. Det är viktigt att män-niskor får se att det inte är så svårt som man tror att anställa personer med funktionsnedsättning, säger för-ra årets vinnare Carin Götblad, läns-polismästare i Stockholm och Gotland.

givit jobb hos polisenCarin Götblad vann priset i klassen ”Eldsjäl”, vilket går till någon som gjort extraordinära insatser för att bidra till att personer med funktions-nedsättning anställs, till attitydför-ändringar, till att motverka fördomar och till att rasera hinder. Hon har tagit initiativet till att polisen i Stockholm samarbetar med Samhall för att öka mångfalden inom sin organisation.

– Vi har haft en mycket bra utveck-ling under året som gått sedan jag fick priset. Flera personer som var anställ-da på Samhall och ingick i projektet har växlat över till att bli anställda hos oss, berättar Carin Götblad.

Visa vägen-priset har instiftats av Samhall för att underlätta för de nästan en miljon människor i Sverige som har någon typ av funktionsnedsättning.

Prisutdelningen är den 30 november i samband med ett seminarium, där besökarna kan lyssna till bland andra Carin Götblad, näringslivsprofilen Carl Bennet samt Ikeas miljö- och håll-barhetschef Jeanette Skjelmose.«

annelI kaMlIn

Utöver äran och uppmärksamheten får vinnarna varsin skulptur som är skapad av konstnärinnan annette alsiö. skulpturen är en öppnad dörr, som symboliskt öppnar för nya tankar och idéer. i år är skulpturen orange, som fjärde bokstaven i samhalls logga.

– det känns stort och är en ära att få göra detta pris, som en symbol för ett öppnare samhälle. tänk att det ska vara så svårt att öppna en dörr! säger annette alsiö.

juryN För VISA VägeN-PrISet• camilla Littorin, förbundssekreterare, Företagarna (juryns ordförande)• mats augurén, generalsekreterare, Childhood• Luciano astudillo, samhällsentreprenör• eva hansdotter, hR-direktör, SkF• Pär Larshans, hållbarhetschef, Max hamburgerrestauranger aB• mats eliasson, marknadsdirektör, Samhall aB

tIDIgAre VINNAre2010 eldsjäl: Carin Götblad, länspolismästare

Företag: lk armatur aB

2009 eldsjäl: Pär johansson, Glada hudik-teaternFöretag: Max hamburgerrestauranger aB

2008 eldsjäl: liselotte ohlsson, activaFöretag: Bröderna johansson Sängfabrik

leIF

Peh

RSo

n

2010

I FokuS nR 3 11 19

Rätt man eller kvinna på rätt plats och utvecklingsmöjlig-heter för medarbetarna. Det är huvudsyftet med den nya arbetsmetoden som fokuserar på funktionsförmåga.

Metoden röjer hinder för personalen. Dessutom gynnar den företaget. Det menar Karin Falk Olsson, personalledare

på Samhall i Jokkmokk. Hon är nästan lyrisk över det nya arbetssättet.

– Det handlar om att stärka personerna, det som jag brinner för. Funktionshindret är redan väl utrett hos alla. Vi tar i stället reda på vilken förmåga som är kvar och vad

vad man kan göra på jobbet är viktigare än vad man inte kan göra. det är grunden i Samhalls nya arbetssätt, som utgår från medarbetarnas funktionsförmåga. I jokkmokk har det nya arbetssättet redan testats.

alla passar inteXt aGneTa nyBeRG iLLUstration jan olSSon Foto ToR lundBeRG

det nya arbets-sättet gör det lättare att matcha rätt person med rätt uppdrag.

20 I FokuS nR 3 11

FasCinErandE OCh häFTigT, tycker medarbetaren Carola andersson, om den nya metoden.

Carola andersson arbetar med leve-

rans av lkaB:s arbetskläder. hon valde lastbilschaufför som provyrke då hon gjorde sin spindel.

– det har varit roligt att göra den.

det är ett jättehäftigt program och spännande att se, jag är helt fascine-rad. de hade glömt att mata in det där med körkort men det har säkert fixats till nu.

hon tycker att bedömningen varit lättsam att göra, personalledaren är snabb med att ta itu med saker och ting och de var ense om vad hon kan. Riktlinjerna för de olika nivåerna är uttryckliga.

att metoden kan ge mer jobb till Samhall tror hon benhårt på. och att den visar vilken stor kompetens som ryms i företaget.

– det skulle vara trevligt om det fanns fler arbetsuppgifter att välja mellan så att man kunde alternera. För även om arbetsgolvet är belagt med specialmatta funkar det inte att stå åtta timmar i sträck.

hon ser fram emot att efterfrågan på arbetskraft ska öka. då kan match-ningen testas på riktigt. den som har kunskaper och förmågor lämpliga för arbetsuppgiften erbjuds jobbet.

– det måste vara roligt för den som blir utvald att få höra: du passar per-fekt, säger Carola andersson.«

CaROla aNdERSSON:

– det är ett jättehäftigt program

man faktiskt kan göra. Det är inte så diagnosfixerat. Ibland behövs bara att någon tror på en, säger hon.

I Jokkmokk kallas metoden för spindeln. Den färdiga bedömningen av funktionsförmågorna blir till en bild som liknar ett spindelnät då den matchas ihop med bilden som visar vilka krav en arbetsuppgift ställer.

Efter ett allmänt informationsmöte har Karin satt sig ner med alla medarbetare, en i taget. Innan dess hade hon

redan gjort en bedöm­ning av de flesta funk­tionsförmågorna. Till­sammans har de gått

igenom bedömning­en och hon har för­klarat varför nivå­erna begränsad, god eller hög har använts.

– Underlaget är

så tydligt. Jag har alltid visat det under samtalen. Där är det lätt att se vilka kriterier som krävs för att nå olika nivåer. Som det här med matte till exempel. En hög för­måga innebär att man kan de fyra räknesätten och inte att man ska kunna avancerade ekvationer. Det är jättebra att sådant framgår. Då vet man vad man ska utgå ifrån och att alla har samma bedömningsgrund, säger Karin.

Ta bort hinderDet har varit viktigt att ta sig tid att genomföra alla sam­tal inom en kort tidsram, något som bidragit till engage­mang, menar hon. Vissa punkter har diskuterats fram. Om någon är färgblind är annars svårt att veta och det är en av alla förmågor som bedöms.

– Vi gick igenom varje steg för sig, med konkreta frågor, för att bedöma rätt nivå. Ett exempel på fråga är: Skulle du orka dra tvättvagnen fram och tillbaka 15 gånger? berättar Karin.

–Det här sättet att arbeta tar bort ramar och staket. På en sådan här liten arbetsplats kan man tycka att man redan vet om till exempel Kalle klarar av att putsa fönster, men det har visat sig att man ibland haft fel. Likaså att Beda,

alla passar in

det var roligt att göra spindeln, tycker Carola andersson.

I FokuS nR 3 11 21

som verkar kunna allt, plötsligt inte klarar vissa uppgifter.Då underlaget blivit klart har medarbetarna fått välja

några låtsasjobb som de skulle vilja prova. Karin visar hur de gjort. Två bilder läggs ihop – ena bilden med funk­tionsförmågan, den andra med krav för aktuell arbetsupp­gift –och spindelnätet kommer fram.

Tydligt resultatAtt matcha ihop person och arbetsuppgift blir enkelt. Om topparna på bilden passar ihop är personen ypperlig för arbetsuppgiften. Vita fält visar vilka kunskaper som behö­ver stärkas.

– Spindelbilden visar vad som går att utveckla. Just den här tydligheten har fått alla att förstå syftet. För dem som vill höja sin nivå, exempelvis sin fysiska uthållighet, ser vi på vad just den personen kan göra för att nå dit och hur vi kan hjälpa till. Det kan vara att uppmana till friskvård eller att få promenera från sitt uppdrag istället för att hämtas med bil, säger Karin.

Då nya uppdrag kommer in är Samhall i Jokkmokk redo. –Det ska bli spännande att kunna ha det här som ett var­

dagsverktyg, säger Karin Falk Olsson.«

Så fungerar spindeln

FäRgSeende

FäRgSeende

höRSel

höRSel

SvenSka,FöRStå/tala

SvenSka,FöRStå/tala

aRBeta SjälvStändIgt

konCentRatIonFlexIBIlItetSeRvICe-

upptRädande

SItta

SItta

3

2

1FIn-

motoRIk

gRov-motoRIk

MedArBetArenjäMfört Med fönSterputS

aRBeta SjälvStändIgt

konCentRatIonFlexIBIlItetSeRvICe-

upptRädande

FIn-motoRIk

3

2

11gRov-

motoRIk

ArBetSuppgifterför fönSterputS

För att visa hur bra personen passar för en arbetsuppgift läg-ger man ihop två bilder. den första bilden visar kraven som ställs, den andra visar medarbetarens förmåga. i exemplet är passningen mellan jobb och person inte så bra. Testet tar upp fler egenskaper är de som anges nedan. dEn nya arbETsmETOdEn verkade först luddig, menar

lars-erik norgren, som varit anställd på Samhall sedan 1989 och nu jobbar med bland annat märkning av lkaB:s arbetskläder.

– men man gör ju det man ska, som han säger.Sedan hans ”spindel” blivit färdig har han ändrat

inställning.– alla här pratar om den i positiva ordalag. det blir väl-

digt överskådligt då man ser bilden. jag tror att den gör det lättare att hitta något annat arbete som passar en bättre, och att få utbildning som passar arbetsuppgiften, säger lars-erik norgren, som har alla körkört från a till eoch erfarenhet från många olika yrken.

några oupptäckta talanger framkom inte under hans bedömningssamtal med personalledaren. de var också överens om vilka nivåer han når.

lars-erik skulle gärna köra lastbil, som han gjort tidi-gare. I jokkmokk, Sveriges näst största kommun till ytan men med bara cirka 5 invånare, är dock antalet arbetstillfällen begränsat.

– vi får väl hoppas att den planerade gruvan i Björkhol-men kommer i gång, då kan det bli uppsving. Så länge vi har lkaB:s tvätt går det ändå bra. I dessa tider är man väldigt glad att ha jobb.«

laRS-ERIK NORgREN:

– det blir lättare att hitta arbete som passar

Luddigt, tyckte Lars-Erik norgren först om metoden.

22 I FokuS nR 3 11

FRÅgOR TIll...

TEXT håkan SjunneSSon FOTO eRIk holmStedt

...rhoger nilenstrand som bygger upp Samhalls nya externa kundtjänst..

Varför behövs det en ny kundtjänst?– Samhall ska bli ännu mer attraktivt som samarbetspart­ner för företag. Vi kommer också att skapa många nya egna arbetstillfällen.

hur stort ska detta bli?– Om fem år tror jag att cirka 100 personer inom Samhall jobbar med olika kundtjänstuppdrag. Fem gånger fler än som jobbar på någon av Samhalls två telefonväxlar i Luleå och i Visby i dag. I storstadsregionerna är det ofta en hög personalomsättning. Här i Luleå och i Visby får vi behålla den utbildade personalen på ett helt annat sätt. Förutom rejäl utökning i både Luleå och i Visby, ser jag Samhalls personal på satellitstationer hos befintliga samarbetspart­ners runt om i Sverige.

Vad är grunden till att den nya kundtjänsten ska fungera?– Samhalls personal kommer att få utbildning för att utveckla företagets redan starka förtroende och kund­fokus. Den som ringer ett samtal till en kundtjänst som sköts av Samhallanställda ska känna sig som en ”guld­kund” och verkligen få efterfrågad hjälp. Detta kommer att ställa höga krav på dem som ska jobba med kundtjäns­ten, men det är jag inte alls bekymrad över. Medarbetarna är kvalificerade att arbeta även med det.

Vilken teknisk lösning väljer ni?– Personalen och det personliga mötet är den absolut vik­tigaste faktorn. Tekniken är underordnad och vi får se vil­ken kommunikationsplattform och teknik vi väljer.

Vad ser du för utmaningar?– Den viktiga förutsättningen för att detta arbete ska lyckas finns redan inom Samhall. Det är personalens stora engagemang och ansvarstagande. Vi har suttit i enskilda

Utbildningen av personal till samhalls nya kundtjänst ska snart dra i gång. rhoger nilenstrand i Luleå håller i projektet.

ansvarig för: att bygga upp Samhalls ny externa kundtjänstFamilj: Fru och fem barn, från ,5 till 31 år.bor: luleåFritid: musik, framför allt dansband. har ordnat många spelningar i norrbotten med Sveriges stora dansband.

KORTFaKTa | RHOgER NIlENSTRaNd

samtal med stora flertalet av personalen i Luleå och Visby. Den finns en stor motivation att göra denna utveckling.

hur ser tidplanen ut?– Vi tar redan nu de första stegen mot en ny intern kund­tjänstverksamhet. Grunden till operativ verksamhet av den nya externa kundtjänsten, i samarbete med våra sam­arbetspartners, hoppas jag skapas under våren 2012.

– Många pusselbitar ska på plats. Men redan nu är flera stora företag mycket intresserade av att börja ett samarbe­te så snart som möjligt.«

INgER ÖStLUNd |väNdpUNKtteXt ulRIka nyBÄCk Foto håkan lIndGRen

Som ung villeInger Östlund bli polis, men det blev inte så. Många år senare är hon ändå på precis den arbetsplats hon hade tänkt sig då. Via Samhall har Inger fått fast anställning på polisstationen i Skärholmen, och där vill hon stanna. –Jag har omvärderat

många saker, säger inger östlund om sin

egen utveckling.

24 I FokuS nR 3 11

nger Östlund har medvind i livet just nu. Hon har nylig-en fått fast anställning hos polisen i Skärholmen utanför Stockholm, hon ska få hyra ett mysigt torp på landet –

och så ska hon äntligen operera ryggen. Efter åratal med ryggont har hon fått veta att en steloperation san-nolikt kommer att minska hennes ryggbesvär rejält.

– Jag blev så glad när allt det här hände att jag slu-tade röka på kuppen. Min chef här på polisen visste om att jag ska operera ryggen och ändå ville han att just jag skulle få tjänsten, säger Inger Östlund och ler brett.

Klockan är nio och polisstationen i Skärholmen slår pre-cis upp portarna. Den här morgonen är det ännu ingen anstormning av besökare, men när allt kommer igång har Inger fullt upp med att ta emot människor som blivit råna-de, misshandlade eller vill anmäla förlorat gods. Hon tar emot de drabbade och skriver en rapport om det inträffade.

I december 2010 gjorde Inger sitt första arbetspass på polisstationen och från dag ett kände hon sig välkommen.

– Alla är snälla och stöttande här. Tidigare var jag styrd av jantelagen, men nu är jag mer trygg – jag är faktiskt bra på en hel del saker och jag kan fortfarande lära mig nya saker. Jag mår bra här.

Länspolismästaren i Stockholm, Carin Götblad, tog för ett par år sedan initiativet till ett samarbete med Samhall för att rekrytera nya medarbetare och öka mångfalden inom polisen. När Inger hörde talas om det bad hon sin närmaste chef hålla ögonen öppna. Och så dök den upp, tjänsten på polisen i Skärholmen.

Själslig arbetsplatsInnan hon fick det jobbet arbetade hon på Samhall i sex år. Då med trädgårdsskötsel på Skogskyrkogården i Gamla Enskede i Stockholm. Skogskyrkogården upptogs 1994 på Unescos världsarvslista och räknas som en av den moder-na arkitekturens viktigaste skapelser. Och för Inger Öst-lund fick Skogskyrkogården stor betydelse. De blev början på något nytt efter flera år av utbrändhet och depression.

– Jobbet på Samhall, mina nya kollegor där och de män-niskor jag mötte på den judiska begravningsplatsen blev början till ett i stora delar nytt liv för mig. Jag har omvär-derat många saker och har kommit ut som en delvis ny människa.

Men det är bäst att vi tar det från början. Från tjugoårsåldern har Inger Östlund haft flera krävan-

de arbeten, hon har lastat bagage på Arlanda, arbetat som städare och jobbat på centrallaget på Ericsson. Hon var ensamstående med två små barn, pengarna räckte sällan till, det var en usel stämning på jobbet och i samma veva insjuknade hennes pappa i cancer. Den 11 november 1999 fanns det ingen ork kvar.

– När jag ringde vårdcentralen för att be om hjälp grät jag så hejdlöst att den sjuksköterska som svarade inte hör-de vad jag sa. Jag fick ringa tillbaka när jag lugnat ner mig lite, berättar Inger.

Från den dagen blev Inger Östlund sjukskriven. – Jag var bitter, nedstämd och allt kändes hopplöst. Jag

fick prova att äta antidepressiva mediciner och de hjälpte efter ett tag. Men vägen tillbaka var lång.

Åren gick. Sakta och säkert kände Inger sig bättre. Med stöd från barnen, läkaren, en kurator och de antidepres-siva medicinerna började hon känna sig redo att ge sig ut i arbetslivet igen.

tveksam startÅr 2004 fick Inger erbjudande om en tjänst på Samhall.

– Jag var tveksam till en början, jag hade mina fördomar om Samhall och om vilka som arbetar där. Men de har jag fått omvärdera många gånger. Utan stödet från Samhall hade jag inte kommit till min nuvarande arbetsplats.

Arbetet på Skogskyrkogården var fysiskt krävande, men Inger har alltid tyckt mycket om att röra på sig och vara ute i naturen, så det passade henne väl. Under två säsong-er arbetade hon med den judiska begravningsplatsen, som skulle rensas, moderniseras och bli ljusare. De människor som besökte begravningsplatsen kom att betyda mycket för Inger.

– Jag hade långa samtal med flera av besökarna. De berät-tade om koncentrationslägren, om de anhöriga de mist och vad de upplevt i sina liv. Och ändå var de aldrig bittra. De var tacksamma för allt gott de har i livet nu. Det hände något i mig under de samtalen.

Hon fortsätter: – Jag blev först arg på mig själv – där gick jag och gnäll-

de över småsaker. Men jag har ju två underbara barn, jag hade ett jobb igen och jag hade mat för dagen. Sakta men säkert blev jag bättre på att tänka på det som är bra i livet. Idag är jag mer empatisk och jag tror mer på mig själv.

De egenskaper som Inger utvecklade under åren på Samhall har hon stor nytta av i sitt nuvarande arbete på polisen i Skärholmen. Här är det ofta ett högt tempo med många människor som pockar på uppmärksamhet.

– Visst blir jag trött om det är för mycket ljud och stress under en dag och det var en tuff omställning i början. Men nu går det bättre. Jag har också blivit bättre på att vila när jag är hemma. Förut kunde jag sitta på toaletten och vika tvätt samtidigt. Nu kan jag låta disken stå och lägga mig och lyssna på en ljudbok istället, berättar Inger.

– Jag älskar mitt nya jobb, här vill jag vara kvar tills jag går i pension. När ryggoperationen är över vill jag gå flera interna utbildningar, bland annat i civilrätt och vardags-juridik. Och så längtar jag efter att börja träna.«

I dag är jag mer empatisk och tror mer på mig själv.

KORtFAKtA | INgER ÖStLUNdålder: år Familj: Två barn, och 6 år gamla. och en dalmatiner. Bor: I en lägenhet i Vårby utanför Stockholm och torp i Gnesta i Södermanland. arbetade på samhall: –1. Jobbar: I receptionen på polisen i Skärholmen. intressen: att umgås med barnen och att vara ute med hunden, cykla mountainbike i skogen, simma och styrke-träna. och att lyssna på ljudböcker.

trivs ihop. inger östlund och anna-Pia Lindholm är kollegor på polisen i skärholmen.

26 I FokuS nR 3 11

NOtERAt

tUSEN NyA jOBB på SAMHALL I åR» Under första halvåret 2011 fick 1 079 personer nytt jobb på Samhall. Att Samhall kan anställa fler hänger ihop med att det är fler medarbetare som lämnar Samhall för att börja hos

en annan arbetsgivare. Minst 6 procent av Samhalls anställda ska varje år byta företag. Det första halv-året 2011 var siffran 6,1 procent.

– Den ökade genomströmningen

ger oss möjlighet att erbjuda fler personer med funktionsnedsättning arbete och utveckling hos Sveriges viktigaste serviceleverantör, säger Monica Lingegård, VD i Samhall AB.

FLER jOBBI MUNKFORS

Nytt UppdRAgINOM tELEKOM

dAMMEN BRASt – på LåtSAS

» munkforssågar aB och Samhall har kommit överens om att flytta produktionen av sågblad in i Munk-forssågars lokaler i Munkfors. De båda företagen har samarbetat i 20 år och delar av tillverkningen har tidigare skett i Sunne. Nu koncentre-ras produktionen till Munkfors. De flesta av Samhalls 29 medarbetare som berörs flyttar med till Munk-

fors. Några får nya arbetsuppgif-ter på Samhall i Sunne. Ingen

förlorar jobbet.

» i slutet av september hölls en stor internationell övning för länderna i den så kallade Barentsregionen runt Barents Hav. Syftet var att öva gräns-överskridande hjälp- och olycksbered-skap. Den svenska delen av området är Norrbotten och Västerbotten, där övningen genomfördes.

Grundscenariot i övningen är att

ett stort dammbrott i Luleälven fått så omfattande konsekvenser att Sverige måste begära hjälp från Norge, Fin-land och Ryssland.

Samhall deltog i för- och efterarbe-tet samt med servicepersonal under övningen. Uppgiften var bland annat att kontrollera in- och utpassering och genomföra persontransporter.

» samhall i Kristianstad har inlett samarbete med företaget Exir Broad-casting & Telecom som flyttar hem produktion från Ungern. Samhall står för produktionen av kontakter och filt-er till mobilmaster. Samhall kommer också att leverera en koaxialkabel som används i mobiltelefonisystem.

Porjus vattenkraftverk i Luleälven har inte brustit.

joa

nn

a a

nd

Rea

SSo

nVa

TTe

nFa

ll

I FokuS nR 3 11 27

KRySSEt

Skic

ka in

kry

sset

sen

ast

den

n

ove

mb

er

11

till

I Fo

kus,

Sam

hal

l, B

ox

, 1

1

1 St

ock

ho

lm. d

å ö

pp

nar

vi

kuve

rten

och

bel

ön

ar d

e ti

o f

örs

t ö

pp

nad

e rä

tta

lösn

ing

arn

a m

ed e

n t

riss

lott

. Mär

k ku

vert

et ”

ko

rso

rd”.

Vin

nar

e i k

ryss

et n

r ,

1

1 är

: le

if e

ng

dah

l, B

olln

äs;

Gu

n e

rics

son

, no

rrkö

pin

g;

Ruth

jak

ob

sso

n, j

okk

mo

kk;

eje

jon

sso

n, F

rän

sta;

Ing

-Mar

ie l

and

by,

Mal

mö

; B

irg

itta

lar

sso

n, k

arls

kog

a; M

on

ica

lars

son

, Gö

teb

org

; u

lla o

hls

son

, an

ger

ed;

Ch

rist

ina

Sko

g, n

orr

köp

ing

och

To

mm

y Tu

rsel

l, M

alm

ö

vin

ntr

issL

ott

!

Retur:Samhall aBBox 11 1 Stockholm

I FOKUSPosttidning B

EdINA pARAtUSIc | MAt SAMHALL RUNtteXt åSa RehnSTRÖM Foto julIa SjÖBeRG

– Samhall har betytt oerhört mycket för mig. Kol-legor och chefer har varit ett stort stö, berättar Edina Para-tusic medan hon lagar till bosniska ”hamburgare”.

Ett pitabröd får ett dopp i en kastrull med vatten och kryddor. Sedan läggs det som ett täcke över nystekta kött-färsbitar i en stekpanna.

–Brödet ska få ta smak av köttet, säger Edina Paratusic.Hon lagar cevapcici, en av de mest populära rätterna

från hennes hemland Bosnien. Det nyrenoverade köket i Kungälv utanför Göteborg

fylls av underbar doft och Edina berättar att hon älskat att laga mat sedan hon var liten. Det började när hennes pappa hade gått bort och hon och hennes bror fick laga maten när mamma jobbade.

–Varje dag kom hon hem till en mängd olika rätter. ’Vad ska jag göra av all mat’ brukade hon sucka.

Edina skrattar. Det gör hon ofta. Men så kommer hon in på tiden innan flykten från hemlandet och rösten förändras.

– Jag levde i kriget i ett år innan vi flydde. Säkert finns det de som är starka och klarar av en sådan upplevelse. Jag trodde att jag hade gjort det. Men när vi hade varit i Sverige ett par år kom allt tillbaka.

Minnena fick henne att må dåligt i flera år. Men sedan vände det, först med Svenska för invandrare och sedan via Samhall.

Stortrivs på lagretI dag arbetar Edina på Lindex lager i Partille som produk-tionsamordare och stortrivs.

– Sedan jag började på Samhall för elva år sedan har jag bara varit sjukskriven en enda vecka, säger hon.

Edina börjar varva pitabröd och cevapcici som jättestora hamburgare och berättar att matlagning för henne hand-lar om att gå på känsla. Recept använder hon aldrig.

–När jag skulle lära mig att laga svensk mat köpte jag lax men struntade i ”fiskkryddorna”. Istället provade jag lite andra kryddor och det blev jätte-bra.

Cevapcicin får sällskap på tall-rikarna av rå lök, yoghurt och paprikaröran ajvar relish. När det är dags att slå sig ner vid bor-det talar Edina om att hon egent-ligen inte är så förtjust i att äta själv. Hon ställer fram de rykan-de tallrikarna, ler och säger:

– Men jag älskar att bjuda andra på mat!«

PitaBröd g mjöl1 pkt jäst½ dl fingervarm mjölk1 tsk salt1 tsk socker1 dl fingervarmt vatten

Blanda mjölk, socker och jäst. häll i mjöl och salt. knåda degen mjuk. låt den jäsa i –3 timmar och vänd på den –3 gånger under tiden. dela degen i fyra delar och dra ut dem till runda kakor. jäs under duk i 1 minuter. Grädda i mitten av ugnen vid grader i –1 minuter.

cevaPcici g köttfärs gula lökar3 vitlöksklyftor1 tsk chilipulver1½ tsk svartpeppar½ dl mineralvatten msk potatismjöl tsk saltsmör till stekning

Blanda alla ingredienser och låt stå i kylskåpet över natten. Forma som små järpar och stek. koka upp vatten, häll i allkrydda och lite smör. dop-pa pitabröden i vattnet och lägg dem ovanpå cevapcicin någon minut.

serverat!edina Paratusic

dukar fram.