SamhällsvetenskapSAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETENSKAP VID LUNDS UNIVERSITET | 2016/17

2

Välkommen!

3

INNEHÅLLOm samhällsvetenskap ...................................................... 4

Vad gör en samhällsvetare? ............................................7–9

Att välja sin utbildning .................................................... 11

Frågor & svar ................................................................12–13

Studera utomlands ........................................................... 15

Tips, drömmar och inspiration från studenter ...........16–19

ÄMNEN ............................................................................ 20

Freds- och konfliktvetenskap ........................................... 21

Genusvetenskap .............................................................. 21

Geografi ............................................................................ 22

Humanekologi .................................................................. 22

Medie- och kommunikations vetenskap ......................... 23

Pedagogik ......................................................................... 23

Psykologi ........................................................................... 24

Rättssociologi ................................................................... 24

Samhällsgeografi .............................................................. 26

Service management ........................................................ 26

Socialantropologi ............................................................. 27

Socialt arbete ................................................................... 27

Sociologi ........................................................................... 28

Statsvetenskap .................................................................. 28

Strategisk kommunikation .............................................. 29

Utvecklingsstudier ............................................................ 29

PROGRAM PÅ GRUNDNIVÅ ............................................. 30

Beteendevetenskapligt kandidatprogram .................... 31

Kandidatprogram i equality and diversity management .. 31

Kandidatprogram i freds- och konfliktvetenskap ............. 32

Kandidatprogram i genusvetenskap ............................... 33

Kandidatprogram i journalistik ....................................... 33

Kandidatprogram i kriminologi ...................................... 34

Kandidatprogrammet för personal- och

arbetslivsfrågor ................................................................ 34

Kandidatprogram i samhällsplanering –

urban och regional planering .......................................... 35

Kandidatprogrammet i utvecklingsstudier

(Bachelor in Development Studies) ................................ 35

Politices kandidatprogrammet ....................................... 38

Kandidatprogram i service management ....................... 38

Kandidatprogram i logistics service management ............39

Kandidatprogram i strategisk kommunikation .............. 40

Kandidatprogram i strategisk kommunikation

– digitala medier .............................................................. 40

Ämneslärarutbildning, inriktning samhällskunskap .........41

PROGRAM FÖR YRKESEXAMEN ...................................... 42

Psykologprogrammet ....................................................... 43

Socionomutbildningen ................................................... 43

PROGRAM PÅ AVANCERAD NIVÅ.................................... 44

KONTAKT .......................................................................... 46

3

4

Samhällsvetenskap

Hur analyserar man politiskt besluts­fattande? Varför har kvinnor ofta sämre löner än män? Hur kommunicerar en organisation ut sitt budskap? Hur kommer det sig att det svenska välfärdssamhället ser ut som det gör? Varför blir en region ekonomiskt framgångsrik? Detta är några exempel på frågor som samhällsvetenskapen analyserar och ger svar på.

Lunds universitet har ett av Sveriges största utbud av kurser och utbildningsprogram inom samhälls- veten skap och beteendevetenskap. Sammanlagt har du mer än 300 olika kurser, 14 kandidatprogram, 23 masterprogram och tre program för yrkesexamen att välja mellan. Du kan skaffa dig en examen både genom att läsa fristående kurser och genom att läsa ett ut bild nings program. Samhällsvetenskapliga utbildningar läser du vid våra institutioner som finns både i Lund och på universitetets campus i Helsingborg.

Samhällsvetenskapen består av en massa olika områ den. Gemensamt för alla är att de sysslar med att förklara vad som sker omkring oss och varför – oavsett om det gäller konflikter i främmande länder, strategier för kommunikation, kundrelationer och servicemöten, mobbning på arbetsplatser eller vår hälsa och trygghet. Samhällsvetenskapen behandlar allt från globala frågor till frågor på individnivå och frågor som handlar om kontakter mellan människor.

Utbildningar inom samhällsvetenskap bygger på både självständigt och på gruppbaserat arbete där du lär dig att inhämta kunskap, att tänka kritiskt och analytiskt och att snabbt dra slutsatser. I samarbetet med andra tränas du i att ta egna initiativ och vara kreativ – värdefulla kompetenser som kommer att vara nyttiga oavsett vad du vill jobba med i ditt framtida arbetsliv.

Många samhällsvetenskapliga ämnen funkar bra att kombinera med studier inom andra ämnesområden – till exempel ekonomi, språk eller juridik. Om du är intresserad av bli ämneslärare i samhällskunskap på högstadie- eller gymnasienivå kan du även söka till lärarutbildningen vid Campus Helsingborg.

Hur? Varför?

4

55

6

Vad gör en samhällsvetare?

Human Resources, journalist socionom, psykolog, utredare , strategisk kommunikation, ledare inom servicesektorn

6

7

Vad gör en samhällsvetare?

Du hittar samhällsvetare på en mängd olika arbetsplatser. Arbetsuppgifterna varierar stort, beroende på befattning, intresse, vad du har läst och din arbetslivserfarenhet. De flesta av våra utbildningar ger inte en specifik yrkesexamen utan är istället en bra bas för många olika yrken och arbets­områden.

Ofta söker arbetsgivare efter personer med samhälls-vetenskaplig eller beteendevetenskaplig utbildning utan att ange någon specifik examen. Vad arbetsplatserna behöver är samhällsvetarens djupa kunskaper inom ett eller flera ämnesområden och samhällsvetarens metoder för att analysera problem och utveckla nya åtgärder. Genom att kombinera olika ämnen kan du skaffa dig en specifik kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Samhällsvetare arbetar på kommuner, departement, politiska organisationer eller företag, med alltifrån att bygga städer, utveckla skolväsendet, förebygga brott, planera för en hållbar miljö, utveckla kommunika-tionsstrategier, leda serviceföretag, vara rådgivande i jämställdhetsfrågor eller sköta internationella för-handlingar. Dessutom arbetar många av dem som läst samhällsvetenskap med behandling och utredning i direktkontakt med människor. Det gäller framför allt socionomer, psykologer och andra med en beteende-vetenskaplig inriktning på sin examen.

Exempel på yrken – se nästa sida!

Human Resources, journalist socionom, psykolog, utredare , strategisk kommunikation, ledare inom servicesektorn

7

8

FORSKARE En del studenter går vidare till forskar-utbildning efter sina grundutbildnings- och masterexamina. Du går då en fyraårig utbildning som innebär att du fortsätter gå kurser, skriver en avhand-ling och deltar i institutionens övriga arbete. Efter avklarad forskarutbildning kan du antingen fortsätta undervisa eller forska i ditt ämne, eller arbeta med utredning och forskning utanför universitetsvärlden.

HANDLÄGGAREArbetet som handläggare kan variera mycket mellan olika arbetsplatser. Det innebär i stort att du bereder ärenden som har anknytning till en viss fråga. Det kan även innefatta rådgivning och service kring frågor som är kopplade till dina arbetsuppgifter. Man kan till exempel arbeta med utvecklingsfrågor på SIDA eller i en biståndsorganisation, med arbetsmarknadsåtgärder hos Arbets förmedlingen eller med samord-ning av alkoholfrågor i en kommun. Alla samhällsvetenskapliga ämnen kan leda till jobb som handläggare.

INFORMATÖR, KOMMUNIKATÖR, KOMMUNIKATIONSSTRATEGInformatören kan arbeta inom både privat och offentlig sektor. Vanligtvis bygger den huvudsakliga arbetsuppgif-ten på att analysera, planera, utforma, sprida och utvärdera information. Arbetsuppgifterna kan vara mycket omväxlande och därför se olika ut från en arbetsplats till en annan. Ofta har informatören rollen som företagets eller organisationens kommunikationsstra-teg. Andra informatörer är specialister på någon eller några delar av kommu-nikationsverksamheten. Det kan handla om att ansvara för presskontakter, webb och trycksaksproduktion eller att vara redaktör för personaltidningen. En bra ämneskombination för att få jobb som informatör är studier i medie- och kommunikationsvetenskap kombinerat med andra samhällsvetenskapliga äm-nen samt språk eller företagsekonomi, alternativt läsa ett program i strategisk kommunikation.

JOURNALISTSamhällsvetenskapliga ämnen är en bra grund för dig som vill arbeta som journalist. När du läst 90 hp i avslutade kurser kan du komplettera med jour-nalistutbildningen vid Lunds universitet – en påbyggnadsutbildning som leder till en kandidatexamen. Journalister arbetar framför allt med bearbetning av informationsmaterial, informations-sökning och produktion av informa-tionsmaterial. Förutom de traditionella medierna som TV, radio och tidning kan en journalist exempelvis arbeta på medieföretag eller statliga myndigheter. Många journalister startar också egna företag och arbetar som frilans.

LEDARE INOM SERVICEBRANSCHEN Servicesektorn svarar för 70 procent av alla arbetstillfällen i västvärlden. Som ledare med en utbildning i service management och tjänstevetenskap består dina arbets-uppgifter ofta av att leda, utveckla, organisera och mark-nadsföra en service-intensiv verksamhet där kunder och service står i fokus. Såväl bransch som arbetsuppgifter kan variera, beroende på vad du har för intressen och vad du vill jobba med. Väljer du att läsa en utbildning i service management och tjänstevetenskap kan du i framtiden jobba som exempelvis Travel manager, turismsamordnare, butikskommunikatör, Business developer, Health manager, entreprenör, Assistant controller, rekryteringsansvarig eller logistikchef. Det låter väl spännande?

OMVÄRLDSANALYTIKER Som omvärldsanalytiker bevakar man det som sker i omvärlden. För att kunna skapa en bild av mönster och trender måste materialet bearbetas, samman-ställas och analyseras. Syftet är att komma med en slutsats och förslag till åtgärder. Politices kandidatprogram-met, kurser i statsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och sociologi är exempel på studier som en omvärldsanalytiker har nytta av. Många väljer att kombinera dessa ämnen med ekonomistudier.

9

PERSONAL, HUMAN RESOURCESArbete med personalfrågor innebär personalplanering, personalutveckling, rekrytering och löneförhandling. Arbets-platsen kan vara ett privat företag, såväl som offentlig sektor eller en organisa-tion. Du kan till exempel arbeta som konsult på ett rekryteringsföretag, med personalutveckling på ett multi-nationellt företag eller som personal-handläggare på en statlig myndighet. Lämplig studie inriktning är kandidat-programmet för personal- och arbets-livsfrågor. Du kan läsa fristående kurser i exempelvis peda gogik, sociologi, psy-kologi, arbetsrätt och företagsekonomi.

PSYKOLOG Psykologens arbete syftar till att för-bättra människors livsvillkor, genom ett mångfasetterat arbete med utvecklings- och förändringsprocesser för individer, grupper och organisationer. Det finns behov av psykologer inom samhällets alla sektorer. Psykologer anställs exem-pelvis inom psykiatri och sjukvård, skola och barnomsorg samt arbetsmarknads-verkets område. Många arbetar i privata företag eller är egna företagare. För att bli legitimerad psykolog krävs att du efter examen från psykologprogrammet gör praktik under handledning i ett år.

SAMHÄLLSPLANERARESamhällsplanerare arbetar med utred-ning och samordning vid planerings-arbete av exempelvis bostadsområden och trafik. Arbetet bedrivs ofta i pro-jektgrupper, som är sammansatta av planerare med utbildning från olika specialområden. Kommuner, länssty-relser, Boverket, konsultföretag, inter-nationella organisationer är exempel på möjliga arbetsgivare. För denna typ av yrke kan du läsa vårt kandidatprogram i samhällsplanering eller ta en fristående examen i samhällsgeografi kombinerat med GIS, pedagogik, sociologi, statistik, statsvetenskap eller andra ämnen som du är intresserad av.

SOCIONOM Socionomer har många och skiftande arbetsuppgifter. Gemensamt är att arbetet innebär direktkontakt med människor och berör samspelet mellan människor och deras miljö. En socionom kan få anställning inom kommunala, statliga, privata eller frivilliga organi-sationer. Det största verksamhetsfältet är kommunala socialtjänsten där socio-nomer arbetar bland annat med äldre-omsorg, frågor kring barns situation, människors ekonomiska hjälpbehov och missbruk av alkohol och droger. Andra exempel på arbeten för socionomer är som kurator inom sjukvård eller skola, frivårdsinspektör inom kriminalvården, behandlingsassistent på institution eller privat konsultverksamhet. Socionomer anställs också inom den privata sektorn, till exempel som personalkonsulenter. Du kan endast få en socionomexamen genom att gå socionomprogrammet.

UTREDAREUtredningsjobb kan både innebära att man utreder förhållanden kring enskilda personer (till exempel på För-säkringskassan) eller att man utreder samhälleliga förhållanden (exempelvis på Utbildningsdepartementet eller Kriminalvårdsverket). Vill du arbeta med utredningar på individnivå kan du exempelvis läsa socionomutbildningen eller läsa till en examen med sociologi eller psykologi som fördjupningsämne, i kombination med ämnen som stats-vetenskap, rättssociologi, handelsrätt, pedagogik eller genusvetenskap. Om du däremot vill arbeta med utredning och utvärdering kring samhälleliga föränd-ringar och skeenden får du en gångbar examen genom att läsa statsvetenskap, sociologi eller samhällsgeografi, kombi-nerat med andra samhällsvetenskapliga, ekonomiska eller humanistiska ämnen.

1010

11

Att välja sin utbildning

En del personer vet precis vad de vill studera och jobba med i framtiden. Men för de allra flesta är valet inte så lätt.

Något av det viktigaste att tänka på när man ska

välja utbildning är att välja något som du faktiskt är

intresserad av läsa. En annan viktig sak är att ta reda på

så mycket som möjligt om de olika utbildningarna och

vad de kan leda till för jobb. Läs utbildnings broschyrer,

sök information på nätet, prata med studievägledare

och besök utbildningsmässor.

Tänk också på att många utbildningar – speciellt

inom samhällsvetenskap – är breda och kan leda till

mycket mer än det du först tänker på.

Du måste inte heller exakt veta vad dina studier ska

leda till när du börjar studera – ofta kommer man på

det efterhand, och kurserna som du läser under tiden

går i de flesta fall att tillgodoräkna i en examen.

På nästa uppslag hittar du svar på några frågor som

många blivande studenter ställler.

11

12

Frågor & svar

Ska jag läsa fristående kurser eller ett utbildningsprogram?

SVAR: Det är två olika vägar som leder till samma mål – din universitetsexamen! Om du läser på ett program är det redan bestämt vad du kommer att läsa under de flesta terminerna. Om du läser fristående kurser bestämmer du själv vad du ska läsa inför varje ny termin. En fördel med att läsa till en examen genom fristående kurser är att du kan välja kurser mer fritt än om du går på ett utbildningsprogram. Det gör att du kan skapa din egen utbildnings-profil. För en del examina krävs det dock att man läser på ett program (till exempel om du vill ha en socionomexamen eller en psykolog-examen).

12

Måste jag veta från början exakt vad jag ska läsa?

SVAR: Du behöver inte veta exakt vad din examen ska innehålla när du påbörjar din utbildning, utan kan välja inriktning efter hand och ändå tillgodoräkna dig det du läste i början av utbildningen i din examen. Du har även större möjligheter att byta studieort än om du läser på ett utbildningsprogram.

Kommer jag in på den utbildning jag sökt?

SVAR: På en del utbildningar krävs det höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet för att antas. Men det finns också många fristående kurser alla behöriga sökande kommer in på. Du kan sedan stärka dina möjligheter att antas till kurser som det är svårare att bli antagen till genom att läsa ett visst antal högskolepoäng (urvalsgruppen akademiska poäng).

Hur skiljer sig universitetsstudier från att läsa på gymnasiet?

SVAR: Den största skillnaden mot gymnasie-

studier är att du oftast bara läser ett ämne

i taget. Dessutom är studierna mer fördjupande

och har en nära kontakt med aktuell forskning.

På de flesta utbildningar är det betydligt mindre

schemalagd undervisning än på gymnasiet.

Istället är det mer självstudier och mer omfattande

kurs litteratur, vilket i sin tur kräver att man tar

ansvar och själv planerar sina studier.

Är det svårt att studera på universitet?

SVAR: Kurser på universitet och högskola har oftast mycket kurslitteratur och en stor del av litteraturen kan vara på engelska. Detta är ovant för många, och kräver att du planerar dina studier. Efter ett tag brukar man lära sig att lägga upp studierna så det fungerar och man vänjer sig vid att läsa på engelska. Missar du en tentamen finns det dessutom möjlighet till omtentamen. Det är även så att introduktions-kurserna är anpassade för nybörjare på universi-tetet och att studierna fördjupas efterhand.

1313

Vad är grundnivå och avancerad nivå?

SVAR: Svensk högskole- och universitets-

utbildning är indelad i tre nivåer:

Grundnivå: Du börjar läsa den kurs i ett ämne

eller inom ett område som inte kräver tidigare

studier på ett universitet eller en högskola. De

allra flesta program som ges på grundnivå är tre

år långa om du läser på heltid.

Avancerad nivå: för att kunna läsa ett program

på avancerad nivå måste du ha en examen om

minst tre år på grundnivå eller motsvarande

utländsk examen eller motsvarande kvalifikatio-

ner. För att läsa fristående kurser på avancerad

nivå krävs att du har läst utbildning på grund-

nivå. Det finns alltså inget examenskrav.

Forskarnivå: för att läsa på forskarnivån krävs

att du har en examen på avancerad nivå.

Hur anmäler jag mig?

SVAR: Du söker både kurser och utbildnings-program vid Sveriges olika universitet och högskolor via www.antagning.se. Genom att skapa ett användarkonto och logga in kan du enkelt söka fram utbildningar och göra din anmälan. På sidorna www.antagning.se och www.studera.nu finns också information om hur det är att läsa på högskola och universitet, regler för behörighet, meritvärdering, antagning och mycket mer. Sista ansökningsdag för att börja studera på hösten är den 15 april, och för att börja studera på våren den 15 oktober. Observera att en del program bara startar på hösten.

Vilken behörighet krävs?

SVAR: För att kunna antas till högskoleutbild-ning måste du uppfylla villkoren för grund-läggande behörighet. Denna kan uppfyllas på olika sätt men det vanligaste är att ha en sammanhållen utbildning på gymnasienivå. Dessutom krävs ofta särskild behörighet som innebär krav på vissa förkunskaper, ämnes-kunskaper eller arbetslivserfarenhet. Behörig-hetskrav ändras ibland – för att se aktuella behörighetskrav bör du besöka www.lu.se och söka efter den utbildning du är intresserad av.

Var vänder jag mig om jag vill få råd och stöd i mitt val?

SVAR: Prata med någon av universitetets studieväg ledare! Du kan vända dig till Lunds universitets allmänna studievägledning (se www.lu.se) eller kontakta någon av studie-vägledarna vid våra institutioner. Du hittar kontaktuppgifter längst bak i katalogen.

1414

15

Studera utomlands

Som student vid Lunds universitet kan du ansöka om utbytesstudier och förlägga en termin eller ett år av din utbildning utomlands.

Varje år reser cirka 1 000 lundastudenter ut i världen. Lunds universitet har utbytesavtal med över 680 universitet i 50 länder i alla världsdelar.

Studier utomlands kan ge dig ett minne för livet och ge kunskaper om ett annat land som inte går att få på något annat sätt än genom att bo där. Det är dessutom en värdefull erfarenhet när du ska börja arbeta. Att studera vid ett utländskt universitet ger dig möjligheten att läsa kurser som kanske inte finns i Lund, och du kommer garanterat att förbättra dina språkkunskaper. Som utbytesstudent kan du oftast tillgodo-räkna dina utlandsstudier i din svenska examen.

Många samhällsvetenskapliga ämnen vid Lunds universitet har en stark internationell profil och det finns ett omfattande samarbete med utländska universitet inom både forskning och utbildning. Det finns ett hundratal utbytesavtal med utländska universitet, bland annat i ett flertal europeiska länder, Nord-amerika, Asien, Australien och Nya Zeeland. De många avtalen gör att de flesta studenter som vill studera vid ett utländskt universitet under en eller två terminer kan erbjudas en sådan möjlighet. I en del länder är terminsavgifterna höga, men som utbytesstudent behöver du inte betala några terminsavgifter.

Mer information om utlandsstudier kan du få genom den internationella koordinator som finns vid varje institution.

Läs mer på www.lu.se/studerautomlands

15

16

Jag flyttade från Finland för att läsa utbildningen och är såhär i efterhand väldigt nöjd med den. Jag har lärt mig hur man som ledare skapar en god arbetsmiljö, hur man motiverar sin personal att ge god service och hur man skapar bra rutiner för att hantera klagomål. Jag läser nu till en master i mark­nadsföring eftersom jag är särskilt intresserad av digital marknadsföring.”

Wilhelm Öhman, från Helsingfors, läste kandidatprogrammet service management med inriktning Hotel & restaurant.

16

17

Studentcitatet

Jag bestämde mig för Lund redan när jag var 15 år. Då besökte jag universitetet första gången och kände direkt – hit ska jag! Eftersom jag är intresserad av politik och rättvisefrågor läste jag bland annat statsvetenskap. Mitt tips till alla som funderar på att börja plugga är att våga blanda kurser – på många av utbildningarna kan du själv påverka vilka kurser som din examen kommer att innehålla.”

Gurbet Peker, från Köpenhamn, läste etnologi och statsvetenskap.

17

18

Lunds universitet var det självklara valet för mig. Utbildningskvalitet var det mest centrala, och Lund håller erkänt hög nivå. Andra viktiga faktorer var utbudet av program och kurser som ger många möjlig­heter till specialinriktningar. Du kan forma din utbildning på väldigt många olika sätt och läsa precis det som intresserar dig! Den anrika historien och den starka kunskaps­traditionen som finns i Lund kändes också väldigt lockande. Miljön är unik!”

Henrik Hågemark, från Höganäs, läste Politices kandidatprogrammet

18

19

Vi har mycket duktiga och engage­rade lärare, så det är väldigt kul att läsa de olika ämnena. Bland det bästa med utbildningen är att komma ut på praktik och få göra allt det man pratar om på riktigt. Jag har bland annat varit på praktik på Svenska skolan i London. Det var fantastiskt! Jag bodde hos en värdfamilj och fick verkligen ta del av den brittiska kulturen. Eleverna i skolan var väldigt duktiga så det var verkligen inspi­rerande.”

Linnea Bäckström, från Lund, läste Ämneslärar utbildningen

19

20

Ämnen

20

21ÄMNEN

Genusvetenskap

Vilken betydelse har kön, klass, etnicitet, sexualitet och funktion när en människa skapar sin identitet? Hur påverkar genus individers och gruppers möjlig-heter i samhället? Genusvetare intresserar sig för makt, resursfördelning och ojämlikhet i dagens och gårdagens samhälle.

Genusvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som

fokuserar kön på olika sätt: Kön som del av våra sam­

mansatta identiteter, som sociala relationer i exempelvis

arbetslivet, som kulturella symboler, eller som represen­

tationer i exempelvis litteratur och media. Genom att

utveckla begrepp och teorier söker genusvetenskapen

förklaringar till människors handlingar och förhållanden

i samhället. Genusvetenskapen syftar till att förstå på

vilka sätt genus fungerar som en grund för samhällets

struktur, och vilken betydelse genus har för individens

förutsättningar och möjligheter.

Du kan läsa genusvetenskap på grundnivå upp till

90 högskolepoäng och genusvetenskap kan vara ditt

huvud område i en filosofie kandidatexamen (180 hp).

Efter slutförd kandidatexamen kan du läsa genus­

vetenskap på avancerad nivå. Detta kan leda fram till

en filosofie magisterexamen med genusvetenskap som

huvudområde eller en mastersexamen i samhällsveten­

skap med ämnesfördjupning i genusvetenskap. Utöver

de terminslånga kurserna i genusvetenskap ges ett antal

mindre kurser som kan ingå i en kandidatexamen.

Arbetsmarknad: Efter avslutad utbildning i genus­

vetenskap är du väl förberedd för ett varierat och mång­

sidigt arbetsliv i en mängd olika yrkesroller inom både

offentliga och privata organisationer. Med en examen i

genusvetenskap har du en utbildning med bredd, spets

och samhällsrelevans och kan exempelvis arbeta som

utredare, handläggare, projektledare, utbildare eller

informatör och journalist.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet. Se hem­

sida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.genus.lu.se

Freds­ och konfliktvetenskap

Ämnet freds- och konfliktvetenskap vänder sig till dig som söker flervetenskapliga perspektiv på krig, konflikthantering och fredsbyggande. Konflikters ursprung och förlopp analyseras ingående och ställs i relation till moderna krig som ofta handlar om identitetskonflikter och om hur stater ska organiseras.

Etnicitet, genus och religion spelar ofta en viktig roll i

konfliktutvecklingen. En central fråga är hur det inter­

nationella samfundet ska agera vid humanitära kata­

strofer. Konfliktlösning diskuteras med utgångspunkt

i diplomati, förhandling och medling. Olika typer av

konfliktförebyggande åtgärder, demokratiserings­ och

försoningsprocesser studeras. Målet är att ge dig en god

översikt av ämnet samt en förmåga att analysera aktu­

ella frågor om krig och fred.

Kurserna ger stora möjligheter till fördjupning av

egna intressen, främst genom uppsatsarbete. Du kan

läsa freds­ och konfliktvetenskap på grundnivå upp

till 90 högskolepoäng som fristående kurs eller inom

program och freds­ och konfliktvetenskap kan vara ditt

huvudområde i en filosofie kandidatexamen (180 hp).

Efter slutförd kandidatexamen i freds­ och konflikt­

vetenskap kan du läsa statsvetenskap på avancerad nivå

vid Lunds universitet. Detta kan leda fram till en

filosofie magisterexamen (60 hp) eller en masterexamen

(120 hp) med statsvetenskap som huvudområde.

Arbetsmarknad: Utbildning i freds­ och konfliktveten­

skap är inte snävt inriktad mot något eller några yrken

utan ska ses som en nödvändig och önskvärd bas i flera

olika typer av arbete. Som exempel på yrkesverksam­

het där freds­ och konfliktvetenskap är en viktig del

kan nämnas: självständigt utredande och arbete inom

privata samt offentliga organisationer på nationell och

internationell nivå. Arbetsuppgifterna kan innebära

kvalificerad omvärldsanalys, praktisk konflikthantering

och fredsbevarande insatser.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engelska

6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6).

Se hemsida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.svet.lu.se

ÄMNEN22

Humanekologi

En humanekolog studerar förhållandet mellan människa och natur i olika kulturer, tidsperioder och sociala sammanhang. Här lär du dig att tänka tvärvetenskapligt kring vår tids största utmaningar, exempelvis klimatförändringar, hållbar energiför-sörjning och globala orättvisor.

En grundläggande fråga är hur människors kulturella

föreställningar om naturen påverkar och påverkas av

deras samhälle och försörjningssätt. För att få en

helhetsbild krävs ett synsätt som överskrider gränserna

mellan humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap

och teknik. Det är till exempel viktigt att kunna förstå

hur människors världsbild och maktrelationer är sam­

manflätade med fysiska företeelser som energiflöden

och markanvändning. Avsikten är att skapa insikter om

vårt moderna sätt att hantera naturen som ett kulturellt

fenomen. Inte minst belyser ämnet vår tids stora över­

levnadsfrågor, som miljöproblem, resurshushållning och

globala fördelningsfrågor. Ämnet kan utgöra huvud­

område i en kandidat­ och masterexamen och kan även

läsas på forskarnivå.

Arbetsmarknad: Humanekologi är ett idealiskt ämne

för dig som vill kunna se din yrkesinriktning i ett större

sammanhang, vare sig du exempelvis vill arbeta med

undervisning, journalistik, forskning, miljövård eller

biståndsarbete. Humanekologins gränsöverskridande

perspektiv kommer att bli allt viktigare ju mer vi tvingas

förstå de globala miljö­ och utvecklingsfrågorna som en

sammanhängande helhet.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet. Se hem­

sida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.keg.lu.se

Geografi

I geografi studerar man samspelet mellan natur och samhälle. Miljön står i centrum och kurserna i geografi ger dig kunskaper om hur naturstyrda processer påverkar vår livsmiljö och vilken roll män-niskan spelar i dessa förändringar.

Du får lära dig att analysera förändringar i landskapet

för att förstå landskapet både som resursbas och som en

mänsklig livsmiljö. Fokus ligger bland annat på klimatets

betydelse och hur landformer bildas och förändras.

Problem som uppstår vid olika landskapsutnyttjan­

den studeras globalt och regionalt, liksom landskapets

betydelse för kultur och miljö. Ämnet behandlar också

hur tekniska, ekonomiska och politiska motiv påverkar

handel, flyttningar, transporter, sysselsättning och lev­

nadsvillkor i olika områden. Under studierna lär du dig

att söka och arbeta med geografisk information, bland

annat inom GIS (Geografiska informationssystem, ett

datorbaserat verktyg för konstruktion och analys av digi­

tala kartor). Exkursioner och fältarbeten ingår i de olika

kurserna. Vid Lunds universitet sker undervisningen i

samverkan mellan institutionen för kulturgeografi och

ekonomisk geografi och institutionen för natur geografi

och ekosystemanalys.

Arbetsmarknad: Genom sin bredd och tvärvetenskap­

lighet kan geografi kombineras med flera olika ämnen,

både natur­ och samhällsvetenskapliga. De som har

studerat geografi arbetar bland annat som lärare i

geografi, samt med kultur­ och naturmiljöplanering,

utvecklingsfrågor och omvärldsanalys.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Kontakta studievägledare eller se

hemsida.

Läs mer: www.keg.lu.se

23ÄMNEN

Pedagogik

Kan man lära sig att bli en bra chef? Hur kan man förändra en arbetsorganisation med hjälp av utbild-ning? Varför ska man utvärdera utbildningsinsatser – och hur gör man egentligen?

Detta är bara några exempel på frågeställningar du

möter när du studerar pedagogik. Pedagogik syftar till

att beskriva, förstå och förändra processer inom fostran,

utbildning och undervisning. Du får studera hur männis­

kans kunskaper, färdigheter och värderingar förändras

i samspel med hennes omgivning och hur samhälleliga

och kulturella villkor påverkar dessa processer. Pedago­

gik i kombination med kurser i till exempel sociologi,

statsvetenskap eller samhällsgeografi ger kompetens att

arbeta med utrednings­, planerings­, utvecklings­ och

utvärderingsuppgifter.

Arbetsmarknad: Pedagoger arbetar med en rad olika

arbetsuppgifter inom förskola, skola och högskola, inom

statlig och kommunal förvaltning, i näringslivet och i

olika organisationer. Pedagoger medverkar i internatio­

nella projekt (exempelvis inom Sida) som syftar till att

bygga upp utbildningsorganisationer i utvecklingslän­

der. För sådana arbeten kan det vara bra att kombinera

pedagogikstudierna med utvecklingsstudier och statsve­

tenskap. Pedagoger arbetar också, ofta som konsulter,

med organisations­ och kompetensutveckling. För denna

typ av arbete är det lämpligt att kombinera pedagogik

med kurser i psykologi, sociologi, statsvetenskap eller

ekonomi. Andra arbetsuppgifter för pedagoger finns

inom så skiftande områden som läromedelsproduktion,

folkbildning, media och reklam, vård och omsorg.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet +

Matematik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2

(områdes behörighet A5). Se hemsida för eventuella

förändringar.

Läs mer: www.soc.lu.se

Medie­ och kommunikationsvetenskap

”In the future everyone will be world-famous for 15 minutes!” I dagens mediesamhälle känns Andy Warhols bevingade ord från 1968 definitivt som en profetia. Citatet passar väl när man med några rader vill betona mediernas betydelse för individen, för organisationen, för samhället, för landet och för världen.

Medie­ och kommunikationsvetenskap (MKV) i Lund

är för dig som inte nöjer dig med att bara betrakta

din omvärld utan vill kasta dig in i dess stora och små

frågeställningar. MKV riktar sig till dig som vill tänka

självständigt och med hjälp av analytiska verktyg lära

dig att utveckla dina egna förmågor. Hos oss får du

fundera över medie­ och kommunikationsfrågor utifrån

alla möjliga infallsvinklar; vilka konsekvenser har till

exempel mediernas utbud för politiken, för demokratin

och för människors vardagliga liv? Hur påverkar medier­

na oss, och vem påverkar medierna? Vilken roll spelar

företag och offentliga organisationers kommunikation

i samhället? Och hur fungerar kommunikation inom

organisationerna? Vi grundlägger kunskap och analy­

serar utifrån både traditionella teorier och nya tanke­

gångar. Som du säkert förstått vid det här laget så är

vi genuint ämnesinriktade och du kan läsa kurser ända

upp till en masterexamen. Vi har dessutom forskar­

utbildning i ämnet. För dig som vill få med ytterligare

praktiska verktyg innan du ger dig ut i yrkeslivet finns

det också möjlighet att göra praktik inom medie­ och

kommunikations branschen.

Arbetsmarknad: Studenter som läst ämnet arbetar idag

inom public relations, på redaktioner, medieanalys­

företag, informationsavdelningar, undersöknings­

företag, reklambyråer och marknadsavdelningar.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet +

Matematik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2

(områdesbehörighet A5). Se hemsida för eventuella

förändringar.

Läs mer: www.kom.lu.se

ÄMNEN24

Rättssociologi

Inom rättssociologi intresserar vi oss för normers och rättsreglers funktion i samhället. Vi studerar till exempel vilka förhållanden i samhället som leder till att nya lagar stiftas eller att nuvarande lagar förändras.

Genom rättssociologi får du en förståelse för rättens

möjligheter och begränsningar och även rättens bero­

ende av det omgivande samhället. Varför accepterar

exempelvis många unga människor inte förbudet mot

fildelning? Du får också lära dig att utreda, utvärdera

och vetenskapligt analysera sociala normer och rättsreg­

ler. Kurser i rättssociologi kan kombineras med andra

kurser till en filosofie kandidat­ eller mastersexamen

med fördjupning i rättssociologi. Kurser i rättssociologi

kan också ingå i en juristexamen.

Arbetsmarknad: Studenter som har läst rättssociologi

arbetar bland annat som utredare, utvärderare eller

handläggare inom statlig eller offentlig sektor samt

inom det privata näringslivet. Exempel på arbetsplatser

är Migrationsverket, kriminalvården, Skatte­ och Polis­

myndigheten, Socialförvaltningen, Skolinspektionen,

försäkringsbolag, tull, säkerhetsföretag, kommuner

eller på privata företag.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet.

Se hemsida för ev förändringar.

Läs mer: www.soclaw.lu.se

Psykologi

Hur utvecklas människan psykiskt från barnsben till ålderdom? Hur uppfattar vi oss själva och vår omvärld? Hur tänker och löser vi problem? Varför minns vi och varför glömmer vi? Hur beter sig människor i grupp? Hur påverkar vi varandra och vilka konsekvenser får det för våra relationer? Vad avgör en individs välmående på arbetsplatsen? Hur testar man intelligens och personlighet? Vilka hjärnfunktioner ligger bakom vårt tänkande och våra upplevelser?

Psykologi är kort och gott vetenskapen om beteenden

och upplevelser. Inom psykologin sätts människan i

centrum och kunskaper i ämnet är användbara och

viktiga inom många verksamhetsområden där kontak­

ter med människor ingår. Ämnet är mycket brett och

har beröringspunkter med andra ämnen inom såväl

samhälls vetenskap och humaniora som naturvetenskap,

medicin och teknik.

Genom att kombinera psykologi med andra ämnen,

exempelvis medie­ och kommunikationsvetenskap,

företagsekonomi, statsvetenskap, pedagogik, sociologi,

juridik eller språk, kan du skräddarsy din egen utbild­

ning beroende på den inriktning du sedan vill ta i

arbetslivet. Förutom våra heltidskurser inom psykolo­

gins olika teoriområden (områdeskurser), så erbjuder vi

halvfartskurser med inriktning på teman, som lätt kan

appliceras på olika arbetsområden (temakurser).

Arbetsmarknad: Efter avslutade studier på fristående

kurser i psykologi kan du arbeta inom en rad olika om­

råden såsom personalarbete, information/kommunika­

tion, hälsa och behandling, coachning och vägledning,

undervisning, forskning och utredning, samordning

och projektledning. Vill du bli psykolog? Läs då mer om

Psykologprogrammet i denna katalog.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Mate­

matik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdes­

behörighet A5) Se hemsida för ev förändringar.

Läs mer: www.psy.lu.se

2525

ÄMNEN26

Samhällsgeografi

Samhällsgeografin ställer frågor om hur människan påverkar och organiserar sin omvärld och varför det ser olika ut på olika platser. Varför ser städer ut som de gör? Hur förändras landskapet och vad beror det på? Hur påverkar globaliseringen människor på olika platser? Var etablerar sig nya och innovativa företag och varför just där? Varför blir en region ekonomiskt framgångsrik?

Man kan säga att samhällsgeografin studerar samhäl let

ur ett rumsligt perspektiv. Det handlar om hur männi­

skan organiserar och utnyttjar jordytan och dess resur ser,

var människans olika ekonomiska, sociala och kulturella

aktiviteter äger rum och hur de länkar samman platser

och regioner. Ämnet ger också kunskap i samhälls­

planering på olika nivåer. Samhällsgeografin spänner

alltså över ett brett ämnesmässigt spektrum, vilket gör

att du får en god grundläggande omvärldskunskap

som passar utmärkt att kombinera med många andra

universi tetsämnen, till exempel statsvetenskap, national­

ekonomi, sociologi eller etnologi. Samhällsgeografi kan

vara huvudområde i en kandidat­ samt masterexamen och

kan även läsas på forskarnivå.

Arbetsmarknad: Personer som har samhällsgeografi

som fördjupningsämne arbetar bland annat med sam­

hällsplanering, omvärldsanalys, utredning, utbildning,

handläggning, miljöarbete, resurshushållning, u­lands­

arbete och forskning.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt sam­

hällskunskap 1b/1a1/1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se

hemsida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.keg.lu.se

Service management

Service management och tjänstevetenskap handlar om att leda verksamheter där kunder och service står i fokus. Du får breda kunskaper om organisa-tion, ekonomi, marknadsföring och ledning av företag och organisationer.

Kandidatprogrammet Service management är för dig

som vill arbeta med att leda, utveckla och organisera

verksamheter där kundrelationer och servicemöten är

centrala. Inom Health management lär du dig att analy­

sera och utveckla nya affärsidéer för traditionell hälso­

och sjukvård men också för fitness­ och wellnessoriente­

rade verksamheter. På Hotel & restaurant management

får du en inblick i måltidsproduktion, distribution och

kvalitetsaspekter samt grundläggande kunskap i det

juridiska regelsystemet och handelsrättsliga aspekter.

Inom Retail management får du kunskap om utform­

ning, utveckling, sortiment och upplevelser i butiken

samt om logistik, butikslokalisering och relationer inom

detaljhandeln. På Tourism får du kunskap om hur man

utvecklar hållbara destinationer, hur turistnäringens

nätverk och relationer samverkar, hur upplevelser och

konsumtionen hänger samman samt hur framgångsrikt

entreprenörskap skapas.

Kandidatprogrammet Logistics service management

är för dig som är intresserad av logistik i olika typer av

organisationer samt utveckling av management och ser­

vice kring logistikorganisationen.

Kandidatprogrammet Equality and diversity Manage-

ment riktar sig till dig som vill arbeta nationellt eller

internationellt med genus­, jämställdhets­ och mång­

faldsfrågor. Du lär dig hur man strategiskt arbetar inom

organisationer för att rekrytera, behålla och ge lika

möjligheter till medarbetare med olika erfarenheter och

bakgrunder.

Arbetsmarknad: Med en examen i Service management

& tjänstevetenskap kan du till exempel arbeta som

Travel Manager, turismsamordnare, butikskommunika­

tör, Business Developer, Health Manager, logistikchef,

entreprenör, Assistant Controller eller som rekryterings­

ansvarig.

Studieort: Helsingborg/Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Mate­

matik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdes­

behörighet A4). Se hemsida för ev. förändringar.

Läs mer: www.ism.lu.se

27ÄMNEN

Socialantropologi

I socialantropologi studeras människan i ett samhäl-leligt sammanhang. Exempel på problemområden är mångfald och integration i dagens samhälle, kultu-rella perspektiv på hälsa och ohälsa, globalisering, våld och frågeställningar om etnicitet och sociala identiteter.

Fältarbete är den metod som används mest inom social ­

antropologin, vilket innebär en längre tids vistelse hos

den befolkningsgrupp eller organisation som studeras.

Detta leder till en mikroinriktning, det vill säga studier

av lokalplanet. För makrostudier och historiska fråge­

ställningar krävs andra metoder, eftersom direkta obser­

vationer inte är möjliga.

Här sammanfaller antropologens arbetssätt mer med

sociologens, historikerns och ekonomens.

Arbetsmarknad: Personer med examen i socialantropo­

logi arbetar bland annat med integrationsfrågor, infor­

mation, organisationsutveckling, utredning, utbildning

och administration i biståndsorganisationer, inom FN,

inom statliga myndigheter och utbildningsväsendet eller

med forskning.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet. Se hem­

sida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.soc.lu.se

Socialt arbete

Socialt arbete är ett tvärvetenskapligt ämne som inkluderar frågor om sociala problem, dess defi-nitioner, uppkomst, orsaker och lösningar. Ämnet omfattar även organisations- och professionsforsk-ning, det vill säga studier kring hur det sociala arbetet organiseras och utförs.

Utbildningen är bred och generell och ger till exempel

kunskaper om människor, deras levnadsvillkor och om

samhällets resurser. Socialhögskolan vid Lunds univer­

sitet har en stark forskningsmiljö i socialt arbete med

många erkända forskare. Socialhögskolan ger förutom

socionomprogrammet också internetbaserade distans­

kurser i socialt arbete upp till 60 hp. Övriga fristående

kurser i socialt arbete är inriktade på fortbildning inom

området, grundläggande utbildning i psykoterapi,

magister och masterprogram samt forskarutbildning i

socialt arbete.

Arbetsmarknad: Socialt arbete omfattar många områ­

den inom det sociala fältet. Gemensamt för arbetsfältet

är att du arbetar direkt eller indirekt med människor i

olika skeden av livet. För att arbeta som socionom be­

höver du en socionomexamen – läs mer under ”Program

för yrkesexamen”. Efter tre års utbildning är det möjligt

att ta ut en kandidatexamen i socialt arbete. Majori­

teten av socionomer arbetar inom stat, landsting eller

kommun. Idag är det även vanligt att socionomer arbe­

tar inom den privata sektorn.

Studieort: Lund/Helsingborg

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet.

Se hemsidan för förkunskapskrav till fortsättningskurser

i ämnet.

Läs mer: www.soch.lu.se

ÄMNEN28

Statsvetenskap

Målet för kurserna i statsvetenskap är att ge dig förmågan att analysera politiska företeelser i en föränderlig värld.

Politiskt beslutsfattande på olika nivåer – lokalt,

regionalt, nationellt och internationellt – har blivit mer

sammanflätat och kopplingen mellan till exempel poli­

tik och ekonomi har blivit alltmer tydlig. Denna ökade

komplexitet lyfts fram i kurserna i statsvetenskap.

De klassiska frågorna om makt, demokrati, konflikt

och samverkan är de viktigaste utgångspunkterna för

den statsvetenskapliga analysen av politik. I kurserna

behandlas bland annat politiska idéer, styrelseskicket i

skilda politiska system, partier och andra organisationer,

massmedia och politisk opinionsbildning samt förvalt­

ningspolitik. Inom området internationell politik stude­

ras utvecklingen från ett internationellt system byggt

på suveräna staters relationer till ett system präglat av

ömsesidigt beroende i en globaliserad värld.

Efter den inledande grundkursen har du stor frihet

att välja fördjupning efter intresse. Flera olika inrikt­

ningar erbjuds, men det gemensamma för dessa är att

de ger en god förmåga att självständigt och kritiskt

kunna analysera politiska företeelser. Omfattande upp­

sats­och examensarbeten ingår i utbildningen. Förutom

allmänna kurser i ämnet finns det också nätbaserade

kurser på halvfart. Du kan läsa statsvetenskap på grund­

nivå upp till 90 högskolepoäng som fristående kurs eller

inom program och statsvetenskap kan vara ditt huvud­

område i en filosofie kandidatexamen (180 hp). Efter

slutförd kandidatexamen kan du läsa stats vetenskap

på avancerad nivå. Detta kan leda fram till en filosofie

magisterexamen (60 hp) eller en masterexamen (120 hp)

med statsvetenskap som huvudområde.

Arbetsmarknad: Med statsvetenskap som fördjupnings­

ämne kan du bland annat arbeta på nationell och inter­

nationell nivå som handläggare, utredare, analytiker,

projektledare, journalist, informatör och forskare.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engel­

ska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdes behörighet

A6). Se hemsida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.svet.lu.se

Sociologi

Inom sociologin studerar du samspelet mellan människor i ett omgivande samhälle. Ämnet tar bland annat upp frågor om identitet, deltagande, gemenskap, marginalisering och makt. Man stude-rar och analyserar samhällskonflikter, kriminella beteenden, orättvisor, ungdomskulturer, familjeliv och mycket annat.

I stort sett allt som handlar om mänskliga relationer och

samhällsfenomen kan rymmas inom sociologin – både

det som sker nära i tid och rum och det som sker i andra

kulturer och i andra delar av världen. Som sociologistu­

dent lär du dig att se världen med nya ögon. Du lär dig

att undersöka och utreda, att kritiskt granska, analysera

och att skapa underlag för förändringsarbete. Det ges

kurser i både allmän sociologi och inom specialområden

som kriminologi, socialpsykologi och organisation. Det

finns även ett brett utbud av specialinriktade temakur­

ser och av kurser som ges på distans via nätet. Sociologi­

studenter har mycket goda möjligheter att åka utom­

lands och studera.

Arbetsmarknad: En utbildning som inkluderar socio logi

utgör en bra bas för många olika yrken och arbets ­

områden. Att kunna se och undersöka olika fenomen,

samla in data, sammanställa, analysera, beskriva och

förändra, är användbart på många olika arbetsplatser.

Du kan exempelvis arbeta med information, marknads­

föring, journalistik, organisationsutveckling, perso­

nalfrågor, utredning och utvärdering, biståndsarbete,

forskning, kriminalvård, eller inom den sociala sektorn.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet +

Matematik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2

(områdes behörighet A5). Se hemsida för eventuella

förändringar.

Läs mer: www.soc.lu.se

29ÄMNEN

Utvecklingsstudier

Vilka är den tredje världens dominerande problem? Vad är utveckling? På vilket sätt är fattiga och rika länder beroende av varandra? Hur ser globalise-ringen ut i olika regioner? Utvecklingsstudier rör sig inom denna typ av frågeställningar.

Den inledande kursen om 30 hp består av fyra delkur­

ser som behandlar u­ländernas situation idag samt

utvecklingsproblematikens kännetecken, utbredning,

framväxt, orsaker och historiska bakgrund. Du läser

teorier, strategier och metoder för att främja utveckling

i tredje världen, samt olika former av utvecklingssamar­

bete. Utveckling i en globaliserad värld ställer nya och

komplicerade frågor – utbildningen är därför tvärveten­

skaplig med bidrag från praktiskt och teoretiskt erfarna

lärare från fyra ledande ämnen på Lunds universitet.

Ämnet som i sig är tvärvetenskapligt kan kombineras

med i stort sett alla samhällsvetenskapliga ämnen där

studierna inriktas mot utvecklingsfrågor i ett globalt

perspektiv.

Arbetsmarknad: Personer som har läst utvecklingsstu­

dier arbetar både på nationell och internationell nivå,

bland annat inom internationella organisationer och

biståndsorganisationer med inriktning mot internatio­

nell tjänst, upplysnings­ och undervisningsverksamhet.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engel­

ska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet

A6). Se hemsida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.keg.lu.se

Strategisk kommunikation

Inom strategisk kommunikation studeras olika former av målinriktade informations- och kommu-nikationsprocesser mellan organisationer, samhälle och specifika intressenter, aktörer eller målgrupper.

Vi utbildar blivande kommunikations­ och pr­konsulter,

kommunikatörer, kommunikationsstrateger, marknads­

kommunikatörer, projektledare och webbstrateger.

Utbildningarna som tar ett helhetsperspektiv på kom­

munikation är tvärvetenskapliga. Som student möter du

inte enbart lärare från strategisk kommunikation utan

från ämnen som företagsekonomi, retorik, sociologi,

språkvetenskap och systemvetenskap.

Utbildningarna behandlar strategisk kommunikation

med fokus på organisationskommunikation, varumär­

keskommunikation och Public Relations, men har även

inslag av corporate social responsibility, digital kommu­

nikation, förändringskommunikation, kriskommunika­

tion, ledarskapskommunikation och politisk kommuni­

kation. Som student lär du dig att på ett strukturerat

och kreativt sätt analysera de kommunikativa utmaning­

ar som dagens organisationer står inför. Ofta innehåller

programmen tillämpade inslag såsom praktisk gestalt­

ning, webbdesign eller praktisk svenska. Våra utbild­

ningar ger en bred kompetens eftersom de utvecklas i

nära samverkan med näringslivet, offentliga verksamhe­

ter och kommunikationsbranschen. Du ges också möjlig­

het att genomföra en kvalificerad yrkespraktik.

Arbetsmarknad: Efter examen kan du till exempel ar­

beta som kommunikations­ eller pr­konsult, kommuni­

kationsstrateg, kommunikatör, marknadskommunikatör,

projektledare eller webbstrateg.

Studieort: Helsingborg

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet. Se hem­

sida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.isk.lu.se

30

Program på grundnivå

30

31KANDIDATPROGRAM

Kandidatprogram i equality and diversity management180 HP

I dagens samhälle ökar ständigt efterfrågan av personer med kunskaper inom jämställdhets- och mångfaldsfrågor.

Equality and diversity management handlar om hur

man strategiskt arbetar inom organisationer för att

rekrytera, behålla och ge lika möjligheter till medarbe­

tare med olika erfarenheter och bakgrunder.

Programmet riktar sig till dig som vill arbeta natio­

nellt eller internationellt med genus­, jämställdhets­ och

mångfaldsfrågor i privata eller offentliga organisationer

och verksamheter. Utbildningen handlar om hur man

kan skapa både affärsnytta för företag och rättvis ut­

veckling för medarbetare och kunder. Utbildningen är

tvärvetenskaplig och du utbildas i bland annat ledarskap,

likabehandling, juridik, organisation, ekonomi, globali­

sering, mångfalds­ och genusvetenskap. Målet är att du,

den dag du är färdig med utbildningen, ska vara redo

att via ansvarsfull management skapa positiv förändring

i företag och organisationer.

Inom programmet erbjuds en valbar termin på 30 hp

som ger dig möjlighet att välja mellan fristående kurser,

praktik eller utlandsstudier. Programmet ges i samar­

bete med Genusvetenskapliga institutionen.

Arbetsmarknad: Efter utbildningen kan du till exempel

arbeta med HR, personalutveckling, som utbildnings­

konsult eller med mångfalds­ och jämställdhetsfrågor

inom företag, organisation eller myndighet.

Studieort: Helsingborg och Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Mate­

matik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbe­

hörighet A4). Se hemsidan för eventuella förändringar.

Läs mer: www.ism.lu.se/edm

TERMIN 1–2: Introduktion till equality and diversity management: 15 hp, Jämställdhet, makt och mångfald: 7,5 hp, Globalisering, handel och rättvisa: 7,5 hp

TERMIN 2: Genusvetenskaplig teori: 7,5 hp, Metod och analytisk färdig-het: 7,5 hp, Kundrelationer och equality and diversity management: 15 hp

TERMIN 3: Juridik i teori och praktik ur ett genusperspektiv: 30 hp

TERMIN 4: Ledarskap och organisation: 15 hp, Ekonomi och verksamhets-styrning: 15 hp

TERMIN 5: Valbara kurser/praktik/utlandsstudier: 30 hp

TERMIN 6: Implementering av mångfald inom organisationer: 7,5 hp, Metodologisk fortsättningskurs: 7,5 hp, Examensarbete: 15 hp

Beteendevetenskapligt kandidatprogram180 HP

Sätter du människan i fokus och är nyfiken på samspel, utveckling, lärande och kommunikation mellan människor? Då är Beteendevetenskapliga programmet någonting för dig!

Beteendevetenskapligt kandidatprogram är en treårig

utbildning som leder till en kandidatexamen i beteende­

vetenskap med inriktning mot pedagogik, psykologi

eller sociologi. Programmet innehåller både teoretiska

moment, självständiga arbeten och valfri praktik på

en arbetsplats. Under första året läser du beteende­

vetenskaplig grundkurs där du får en introduktion till

pedagogik, psykologi och sociologi. Första året lär du

dig också grundläggande vetenskaplig metod. Under

andra året läser du fördjupningskurser i något av de tre

ämnena. Under tredje året skriver du uppsats och kan

utöver det till exempel göra praktik på en arbetsplats

eller läsa ett valfritt ämne.

Arbetsmarknad: Genom programmet får du kunskaper

om mänskligt beteende och hur beteende påverkas av

kulturella, samhälleliga, sociala och biologiska faktorer.

Det innebär att utbildningen är passande för många

olika arbetsområden, inom såväl privat som offentlig

och ideell sektor. Några exempel är förändrings­,

utvecklings­ och utvärderingsarbete, hälso­ och frisk­

vård, information och kommunikation, marknadsföring

och reklam, pedagogiskt utvecklingsarbete, personal­

arbete, projektledning, rehabiliterings­/behandlingsar­

bete, stödjande/rådgivande verksamhet och utrednings­

arbete.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Mate­

matik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdes­

behörighet A5). Se hemsida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.psy.lu.se/bvp

TERMIN 1–2: Beteendevetenskaplig grundkurs: 60 hp

TERMIN 3: Valbar kurs inom huvudområdet för kandidat examen: 30 hp

TERMIN 4: Valbar kurs i peda gogik, psykologi eller sociologi: 15 hp, samt Projektledning för beteend evetare, 15 hp

TERMIN 5: Praktikkurs: 30 hp eller Projektarbete: 15 hp och Valfri kurs: 15 hp eller Valfri kurs: 30 hp

TERMIN 6: Kandidatkurs inom huvudom rådet för kandidat examen: 30 hp

KANDIDATPROGRAM32

TERMIN 1: Freds- och konfliktvetenskap grundkurs: 30 hp

TERMIN 2: Statsvetenskap grundkurs: 30 hp

TERMIN 3: Freds- och konfliktvetenskap fortsättningskurs: 30 hp

TERMIN 4: Val av temakurs: Konflikt och ekonomisk utveckling (ekono-misk historia: grundkurs): 30 hp, Konflikters historia (Historia: grundkurs): 30 hp, Konflikters antropologi (Socialantropologi: grundkurs): 30 hp, Konflikt och politiska processer (Statsvetenskap: fortsättningskurs): 30 hp

TERMIN 5: Valfria studier t ex praktik eller utbytestermin: 30 hp

TERMIN 6: Freds- och konfliktvetenskap kandidatkurs: 30 hp

Kandidatprogram i freds­ och konfliktvetenskap180 HP

Är du intresserad av kris- och konflikthantering, utveckling och fredsbyggande? Kandidatprogram-met i freds- och konfliktvetenskap är en treårig flervetenskaplig utbildning som ger dig kunskaper i klassiska ämnen som statsvetenskap, folkrätt och historia.

Genom programmet skaffar du dig en bred teoretisk

verktygslåda, varierade analysmetoder och en intressant

yrkesprofil som du till stor del utformar själv. Utöver

kärnämnet freds­ och konfliktvetenskap kan du välja

att fördjupa och komplettera dina kunskaper inom till

exempel historia, ekonomisk historia, statsvetenskap

eller socialantropologi.

Inom programmet erbjuds du möjligheten att under

en termin sätta dina teoretiska kunskaper och akade­

miska färdigheter på prov genom att genomföra en

kvalificerad praktiktermin. Den valfria praktikterminen

kan utgöra en värdefull språngbräda till kontakter inom

arbetsmarknaden men framförallt kan den ge dig insik­

ter om att de kunskaper och färdigheter du förvärvat

under din studietid är relevanta för ett kommande

kvalificerat yrkesliv.

För att kunna konkurrera på en växande lokal, natio­

nell och global arbetsmarknad uppmuntras du också

att utnyttja möjligheter till internationella erfarenheter

genom exempelvis internationellt studentutbyte eller

att genomföra en Sida­finansierad fältstudie (”Minor

Field Studies”).

Arbetsmarknad: programmet är en bra plattform för

dig som är intresserad av att arbeta med kvalificerad

omvärldsanalys inom till exempel FN, Utrikesdeparte­

mentet, Myndigheten för samhällsberedskap, Sida eller

vid olika organ inom EU.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: grundläggande behörighet + Engelska

6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6).

Se hemsida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.svet.lu.se

33KANDIDATPROGRAM

Kandidatprogram i genusvetenskap 180 HP

Att alla människor ska ha möjlighet att fungera i samhället på lika villkor är en central fråga i dagens samhälle. Kandidatprogrammet i genusvetenskap ger dig kunskap att förstå vilken betydelse genus har för människors förutsättningar och möjligheter i samhället.

Inom genusvetenskapen ligger fokus på kunskap om

makt, identitet och social förändring. Kandidatprogram­

met i genusvetenskap ger dig kunskaper om frågor som

bland annat handlar om hur diskriminering motverkas

och förebyggs, hur en jämställd organisation skapas

och vilken betydelse faktorer som genus, klass och

sexualitet har i dagens samhälle. Du kan välja mellan

tre olika inriktningar inom programmet: Kultur och

media, Jämställdhet, makt och mångfald eller Migration

och globalisering. Ditt första år består av grund­ och

fortsättningskurs i genusvetenskap. År två inleds med

kursen Juridik i teori och praktik ur ett genusperspektiv

(30 hp) och den påföljande terminen väljer du ett annat

samhällsvetenskapligt ämne utifrån ett antal alternativ.

Under det tredje och sista året kan du välja att fortsätta

med ditt fördjupningsämne, eller att göra praktik under

en termin. Sista terminen läser du kandidatkursen och

skriver ett fördjupningsarbete.

Arbetsmarknad: Programmet ger en bred kompetens

med spets, profil och samhällsrelevans. Förutom grund­

läggande kunskap i genusvetenskaplig teori kommer du

även att få kompetens i aktuell jämställdhetslagstift­

ning, diskriminering och mänskliga rättigheter samt i

arbetet med att utveckla och utvärdera jämställdhets­

planer. Programmet ger dig stora möjligheter att inom

trygga ramar själv forma din utbildning och profilera dig

inom ämnet och den valbara praktikterminen ger dig

dessutom möjlighet till arbetslivsförankring.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engel­

ska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet

A6). Se hemsida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.genus.lu.se

TERMIN 1: Genusvetenskap, grundkurs: 30 hp

TERMIN 2: Genusvetenskap, fortsättningskurs: 30 hp

TERMIN 3: Juridik i teori och praktik ur ett genusperspektiv: 30 hp

TERMIN 4: Valbar kurs med anknytning till vald inriktning: 30 hp

TERMIN 5: Arbetslivspraktik: 30 hp eller Valbar kurs med anknytning till vald inriktning: 30 hp

TERMIN 6: Kandidatkurs: 30 hp

Kandidatprogram i journalistik90 HP

Vill du bli journalist? Journalistprogrammet vid Lunds universitet är en påbyggnadsutbildning för dig med 90 hp avslutade kurser i bagaget. Utbild-ningen sträcker sig över tre terminer och leder till en kandidatexamen i journalistik.

Utbildningen är direkt yrkesförberedande, vilket inne­

bär att du får kunskaper och färdigheter för att kunna

arbeta som journalist inom olika medier. Du genomgår

både praktiska som teoretiska moment med särskild

tonvikt vid nyhetsjournalistik, webbjournalistik och

grävande journalistik.

Första terminen ger dig kunskap om journalistyrket

och om mediernas funktion i samhället vad gäller bland

annat yttrande­ och tryckfrihet, etiska och juridiska

regler, nyhetsvärdering och källkritik. Du lär dig också

att söka information och att producera och redigera

text i olika journalistiska genrer. Du får även kunskap

om relationen mellan massmedier, politik och det demo­

kratiska systemet.

Under den andra terminen lär du dig att hantera tek­

nik och programvara i praktisk produktion för TV och

webb. Här får du också sätta dig in i journalistikforsk­

ningens framväxt och inriktningar. Terminen avslutas

med en praktiskt orienterad fördjupningskurs i under­

sökande journalistik.

Tredje terminen inleds med ett fördjupningsarbete i

reportagegenren. Efter det följer en teori­ och metod­

kurs som förbereder dig för examensarbetet i form av

en uppsats där du angriper ett journalistikvetenskapligt

problem. Utbildningen leder till en kandidatexamen

med journalistik som huvudområde.

Det finns även en fristående praktikkurs att söka

efter utbildningen, där du på en arbetsplats får utveckla

och demonstrera dina kunskaper och färdigheter i

redaktionell miljö.

Arbetsmarknad: Efter examen kan du jobba som jour­

nalist på till exempel olika medieföretag, på myndig­

heter eller som frilansande journalist.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Avslutade högskolestudier om

90 hp, varav minst fortsättningsnivå i ett ämne, samt

godkänt resul tat på Lunds universitets antagningsprov

för journalistik. Rangordning görs efter resultat på

antagnings provet. Se hemsida för mer information.

Läs mer: www.kom.lu.se

TERMIN 1: Introduktion till journalistiken: 7,5 hp, Journalistikens genrer: 7,5 hp, Lagar, etik, offentlighetsprincip: 7,5 hp, Demokrati, politik och mediemakt: 7,5 hp

TERMIN 2: Redaktionellt arbete: 15 hp, Journalistik som forsknings-objekt: 7,5 hp, Journalistisk granskning: 7,5 hp

TERMIN 3: Reportage: 7,5 hp, Journalistikvetenskaplig teori och metod: 7,5 hp, Examensarbete: 15 hp

KANDIDATPROGRAM34

Kandidatprogram i kriminologi180 HP

Är kriminalitet en livsstil? Hur fungerar kriminal-vården? Hur ser samspelet mellan sociala normer och rättsregler ut? Kandidatprogrammet i krimino-logi presenterar och diskuterar kriminologiska och rättssociologiska grundfrågor.

Utbildningen tar upp kriminologiska teman som våld,

brottsoffer och rädsla för brott, kriminella livsstilar,

straff och behandlingsinstitutioner, poliser och polis­

väsendet. Man diskuterar också olika rättssociologiska

frågeställningar, till exempel hur normer och rättsreg­

ler fungerar i familjen, i skolan, på arbetsplatsen och i

samhället. Du lär dig även varför nya lagar stiftas och

om lagar får avsedda effekter. I utbildningen ingår såväl

teoretiska som praktiska moment. Det ges även goda

möjligheter till utlandsstudier inom programmets ramar.

Praktiska moment i utbildningen som valbar praktikkurs

syftar till att öka anställningsbarheten efter examen.

Utbildningen leder till en kandidatexamen i kriminologi

med valbart huvudområde sociologi eller rättssociologi.

Arbetsmarknad: Brott och straff är ett ständigt aktuellt

ämne i samhällsdebatten och utgör grunden för många

yrken i samhället. Du får kompetens att arbeta med

utredning, utvärdering och analys med särskilt fokus

på lag, rätt, brott och straff. Det skulle kunna leda till

arbeten som handläggare, projektledare, utredare, sak­

kunnig eller säkerhetssamordnare. Tänkbara arbetsplat­

ser skulle kunna vara: Kriminalvården, Polisväsendet,

Tullverket, Migrationsverket, Brottsförebyggande rådet

eller privata säkerhetsföretag. Med vidare utbildning

kan man också forska inom det kriminologiska området.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Mate­

matik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdes­

behörighet A5). Se hemsida för ev förändringar.

Läs mer: www.soclaw.lu.se/krim

TERMIN 1: Sociologi – kriminologi: 30 hp

TERMIN 2: Rättssociologi – introduktion till juridik och rättssociologi: 30 hp

TERMIN 3: Valbar fördjupning i Kriminologi eller Rättssociologi: 30 hp

TERMIN 4: Straffrätt för samhällsvetare: 15 hp, Valbar kurs (som ger perspektiv på det kriminologiska fältet, t.ex. genusvetenskap, psykologi, socialt arbete eller mänskliga rättigheter): 15 hp

TERMIN 5: Praktikkurs: 30 hp eller Valfri kurs: 30 hp eller Utlandsstudier: 30 hp

TERMIN 6: Kandidatkurs inom huvudområdet för kandidatexamen (sociologi eller rättssociologi): 30 hp

Kandidatprogrammet för personal­ och arbetslivsfrågor 180 HP

Vill du vara med och forma morgondagens arbets-liv? Då är kandidatprogrammet för personal- och arbetslivsfrågor något för dig!

PA­programmet förbereder dig för självständigt arbete

med personal­ och arbetslivsfrågor inom företag, för­

valtningar och organisationer. Att arbeta med personal­

frågor innebär idag så mycket mer än vad som traditio­

nellt setts och beskrivits som personalarbete. Utöver

personalutveckling, rekrytering, arbetsmiljöfrågor,

förhandlingar – uppgifter som tidigare tillsammans med

personaladministrativt arbete utgjorde kärnan i arbetet

– arbetar man idag också med utrednings­ och utvärde­

ringsarbete, organisations­ och ledarskapsutveckling,

fackligt arbete på central nivå liksom ledaruppgifter i

skilda typer av organisationer. Programmet ger möjlig­

het till fördjupning inom ett av ämnena sociologi, peda­

gogik, psykologi eller arbetsrätt. Samtidigt får du också

möjlighet att bredda din kompetens genom valfria kur­

ser under din sista termin. Efter kandidatexamen finns

också möjlighet att läsa vidare till en masterexamen

med inriktning personal och arbetsliv.

Arbetsmarknad: Med en kandidatexamen med inrikt­

ning personal och arbetsliv står du väl förberedd för

arbete på en personalavdelning inom både offentlig

och privat verksamhet. Det blir också allt vanligare

att examen leder till arbete inom exempelvis beman­

ningsföretag, fackliga organisationer och olika former

av konsultverksamhet. Exempel på arbetsuppgifter är

ledar­, personal­ och organisationsutveckling, förhand­

lings­ och utredningsverksamhet, personalsocialt arbete

och rekrytering.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Mate­

matik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdes­

behörighet A5). Se hemsida för ev förändringar.

Läs mer: www.soc.lu.se

TERMIN 1: Sociologi: 15 hp, Psykologi: 15 hp

TERMIN 2: Pedagogik: 15 hp, Arbetsrätt I: 15 hp

TERMIN 3: Personalekonomi: 15 hp, Metod & fördjupning: 15 hp

TERMIN 4: Inriktningsval: Organisation (sociologi): 30 hp, Personalutveck-ling (pedagogik): 30 hp, Arbetsmiljö (psykologi): 30 hp, eller Arbetsrätt (handelsrätt): 30 hp

TERMIN 5: Kandidatkurs i vald inriktning: 30 hp

TERMIN 6: Valfria kurser, praktik eller utbytesstudier: totalt 30 hp

35KANDIDATPROGRAM

Kandidatprogram i samhälls­planering – urban och regional planering 180 HP

Vill du vara med och planera en modern samhälls-utbyggnad som tar hänsyn till sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter? Sök dig då till vårt kandidatprogram i samhällsplanering!

Globalisering, arbetslivets omvandling, en förändrad

befolkningssammansättning, miljöförstöring och klimat­

hot – alla är faktorer som gör att behovet av planerings­

relevanta analyser ökar. En samhällsplanerare måste

ha en bred kunskapsbas och förmåga att sammanställa

kunskap från olika specialområden. Programmets kärna

utgörs därför av fördjupningsämnena samhällsgeografi

och sociologi. Programmet fokuserar speciellt på urbana

och regionala förhållanden och hur planering i olika

former kan hantera dessa. Jämförande studier används

ofta i undervisningen, där svenska förhållanden ställs

mot utvecklingen i andra länder på olika utvecklings­

nivåer. Ett stort inslag av övningar, fältstudier, exkur­

sioner, GIS­moment (GIS = Geografiska informations­

system) med direkt yrkesrelevans präglar också

programmet. Kontakter med potentiella arbetsgivare

upprätthålls genom hela programmet.

Arbetsmarknad: Som samhällsplanerare/ samhälls­

analytiker har du en kompetens som är tydlig och direkt

användbar på arbetsmarknaden. Flera arbets givare

kommer att efterfråga din kompetens – till exempel

kommuner, regionala aktörer, statliga myndigheter,

konsultföretag och EU­organ.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Mate­

matik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdes­

behörighet A5). Se hemsida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.keg.lu.se

TERMIN 1: Planeringens förutsättningar 1 – introduktion till samhälls-geografi: 7,5 hp, Planeringens förutsättningar 2 – Globala utmaningar: resurser, miljö, näringsliv: 7,5 hp, Planeringens förutsättningar 3 – Landskapsförändringar, urbanisering och samhällets geografi: 7,5 hp, Planeringens grunder: 7,5 hp

TERMIN 2: Sociologisk grundkurs: 15 hp, GIS i urban och regional planering: 7,5 hp, GIS i urban planering: 7,5 hp

TERMIN 3: Vetenskapsteori: 7,5 hp, Planeringsteori: 7,5 hp, Urban sociologi med metodtillämpningar: 15 hp

TERMIN 4: Regional utveckling och planering: 7,5 hp, Valbara kurser – hållbar utveckling/stadens sociala geografi/statistik: 7,5 hp, Det europeiska perspektivet – Komparativ sociologisk analys av aktuella trender: 7,5 hp, Projektarbete: 7,5 hp

TERMIN 5: Valbara kurser som ska kunna tillgodoräknas inom det valda huvudområdet: 15 hp, Självständigt projekt inom det valda huvudområdet: 15 hp

Kandidatprogrammet i utvecklingsstudier (Bachelor in Development Studies) 180 HP

Varför är vissa delar av världen utvecklade och andra inte? Hur kan en miljard människor leva i fattigdom samtidigt som andra lever i överflöd? Om dessa frågor intresserar dig kan utvecklings-studier vara något för dig!

Som enda universitet i Sverige erbjuder Lunds universi­

tet ett engelskspråkigt treårigt program i utvecklings­

studier. Genom ett samarbete mellan fyra olika ämnen

– ekonomisk historia, samhällsgeografi, sociologi och

statsvetenskap – skapas en internationell utbildnings­

miljö där en rad problemområden studeras från flera oli­

ka perspektiv och tillsammans ger en djupare förståelse

för utvecklingsproblematiken. Den långa erfarenheten

av utvecklingsstudier som finns vid Lunds universitet

kombineras med en praktisk inriktning. Du får möjlig­

het att komma i kontakt med u­landsproblematiken och

utvecklingsarbetets vardag redan under utbildningen.

Praktikplatser under tredje året öppnar också dörrar till

framtida jobb.

Arbetsmarknad: Personer som har läst utvecklings­

studier arbetar bland annat inom internationella orga­

nisationer och biståndsorganisationer med inriktning

mot internationell tjänst, planering, utredning, upp­

lysnings­ och undervisningsverksamhet.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Se hemsida.

Läs mer: www.keg.lu.se

TERMIN 1–2: Development and under-development in a historical perspective: 15 hp, Development policy in practice: 15 hp, Development theory: 15 hp, Research methods – an introduction: 15 hp

TERMIN 3–4: Courses within your major discipline: 30 hp, Optional courses: 30 hp

TERMIN 5–6: Development cooperation in practice: 15 hp, Research met-hods in developing contexts: 15 hp, Field work/internship or research over-view: 15 hp, Independent project in the chosen major subject: 15 hp

3636

3737

KANDIDATPROGRAM38

Politices kandidatprogrammet180 HP

Statsvetenskap, nationalekonomi och samhälls-geografi är centrala ämnen i Politices kandidat-programmet som ger en bra grund för analys- och utrednings uppgifter inom privat och offentlig sektor. Programmet ger också en bra grund för studier på avancerad nivå.

Att ekonomi och politik hänger nära samman är en

grundläggande utgångspunkt i programmet. Det ena

kan inte förstås som helt fristående från det andra,

oavsett av om det handlar om den globala nivån, EU

eller den lokala politiska ekonomin. Utbildningen ger

dig förmågan att analysera ekonomiska och politiska

före teelser i en föränderlig värld. Pol kand.­programmet

är uppbyggt kring fördjupningsämnena statsvetenskap,

nationalekonomi och samhällsgeografi. Dessutom kan

man även läsa kurser i företagsekonomi, handelsrätt

och statistik. Oavsett inriktning följer alla studenter

samma programstruktur. Första och andra terminen

består av kurser i statsvetenskap och nationalekonomi.

Under termin tre väljer du kurser bland ämnena sam­

hällsgeografi, företagsekonomi, handelsrätt eller statis­

tik. Under de efterföljande terminerna fortsätter du att

läsa kurser i fördjupningsämnet och skriver examens­

arbete för kandidatexamen i ditt fördjupningsämne.

En termin inom utbildningsprogrammet är helt valfri.

Då kan du till exempel läsa en termin utomlands eller

göra praktik motsvarande 30 hp. Beroende på vilken

kombination av kurser och delkurser som du väljer kan

din pol. kand.­examen få en egen unik profilering. Du

kan även få ut en pol. kand.­examen efter studier på

fristående kurser, under förutsättning att ovanstående

krav är uppfyllda.

Arbetsmarknad: Personer som har läst på politices kan­

didatprogrammet arbetar bland annat på nationell och

internationell nivå som handläggare, utredare, analyti­

ker, projektledare, journalist, informatör och forskare.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engel­

ska 6, Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2

(områdesbehörighet A4). Se hemsidan för ev föränd­

ringar.

Läs mer: www.svet.lu.se/polkand

TERMIN 1: Statsvetenskap – grundkurs: 30 hp

TERMIN 2: Nationalekonomi – grundkurs: 30 hp

TERMIN 3: Samhällsgeografi/företagsekonomi/handelsrätt/statistik: 30 hpeller Statistik + handelsrätt (juridisk översiktskurs): 30 hp

TERMIN 4: Fortsättningskurs nationalekonomi/statsvetenskap/samhälls-geografi: 30 hp

TERMIN 5: Kandidatkurs nationalekonomi/statsvetenskap/samhälls-geografi, utlandsstudier eller valfria kurser motsvarande: 30 hp

TERMIN 6: Kandidatkurs nationalekonomi/statsvetenskap/samhälls-geografi eller praktik, utlandsstudier eller valfria kurser motsvarande: 30 hp

Kandidatprogram i service management 180 HP

Detta är utbildningen för dig som vill arbeta med att leda, utveckla och organisera verksamheter där kundrelationer och servicemöten är centrala. Service management är ett tvärvetenskapligt ämne som ger dig bred kunskap om organisation, ekonomi, marknadsföring och ledning av företag och organi-sationer.

Utbildningen har utvecklats i nära samarbete med insti­

tutionens partnerföretag och organisationer. I kombi­

nation med teori lär du dig analysera innehållet utifrån

sociala, kulturella och miljörelaterade perspektiv. Under­

visningen är uppbyggd på bland annat föreläsningar,

grupparbeten, workshops, case och PBL (problem baserat

lärande). Under studietiden får du också kontakt med

näringslivet genom bland annat gästföreläsningar och

studiebesök

När du söker till kandidatprogrammet i Service

Manage ment väljer du vilken inriktning du vill speciali­

sera dig inom: Health, Hotel & restaurant, Retail eller

Tourism. Varje läsår består av fyra kurser där en kurs är

inriktningsspecifik och övriga tre kurser läses gemen­

samt. Även de gemensamma kurserna innehåller inslag

med olika branschperspektiv. Under utbildningens

senare del finns möjlighet till utlandsstudier.

Studieort: Helsingborg

Behörighetskrav: För samtliga inriktningar gäller grund­

läggande behörighet + Matematik 3b/3c, Samhällskun­

skap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A4). Se hemsida för

ev förändringar.

Läs mer: www.ism.lu.se

TERMIN 1: Introduktion till service management: 15 hp, Servicesektorns framväxt i ett ekonomgeografiskt och nationalekonomiskt perspektiv: 15 hp

TERMIN 2: Inriktningsspecifik kurs: 15 hp, Konsumtion, identitet och kommunikation: 15 hp

TERMIN 3: Organisering och marknadsföring av serviceverksamheter: 15 hp, Redovisning och ekonomistyrning i serviceverksamheter: 15 hp

TERMIN 4: Metod och analytisk färdighet: 15 hp, Inriktningsspecifik kurs: 15 hp

TERMIN 5: Strategi och verksamhetsstyrning i serviceverksamheter: 15 hp, Ledarskapsrollen i serviceverksamheter: 15 hp

TERMIN 6: Inriktningsspecifik kurs: 15 hp, Examensarbete: 15 hp

Health managementInriktningen ger dig kunskaper i att driva och organisera

verksamheter på hälsomarknaden. Du studerar ekonomi,

ledarskap och organisering av hälsoarbete med ett sär­

skilt fokus på de speciella krav som företag och organi­

sationer inom hälsobranschen efterfrågar. Du kommer

också att utveckla kunskaper om marknader, entrepre­

nörskap etiska och juridiska ramar, personalekonomi,

strategier för hälsopromotion samt investeringar och

39KANDIDATPROGRAM

lönsamhet i hälsoarbete. Utöver detta får du lära dig

hur du gör en omvärldsanalys och affärsplan.

Arbetsmarknad: Med denna utbildning förbereder du

dig för en karriär som till exempel Health manager eller

hälsostrateg inom både näringsliv och offentlig sektor.

Intressanta branscher är till exempel friskvård, träning,

spa, hälso­ och sjukvård samt vård och omsorg.

Hotel & restaurant managementInriktningen är utformad för att ge dig de verktyg en

ledare inom hotell­ och restaurangbranschen behöver.

Med utbildningen blir du väl insatt i hur branschen

fungerar när det gäller konceptutveckling, upplevelse­

design, kundrelationer, arbetsrätt, kollektivavtal, orga­

nisationsstrukturer, personalledning och företagens roll

i samhället. Samtidigt får du breda kunskaper i organi­

sation, ekonomi, marknadsföring och ledning av olika

serviceverksamheter.

Arbetsmarknad: Efter utbildningen kan du söka ledar­

befattningar inom hotell, arbeta som restaurangchef el­

ler med marknadsföring inom branschen. Utbildningen

ger dig också en möjlighet till att göra internationell

karriär, starta egen verksamhet eller söka arbete inom

andra servicebranscher.

Retail managementEfter utbildningen kan du söka ledarbefattningar inom

hotell, arbeta som restaurangchef eller med marknads­

föring inom branschen. Utbildningen ger dig också

en möjlighet till att göra internationell karriär, starta

egen verksamhet eller söka arbete inom andra service­

branscher.

Arbetsmarknad: Efter utbildningen kan du arbeta

som marknadsförare, entreprenör, projektledare,

butiks chef, inköpare, konsult, controller eller med

andra befattningar på retailföretag.

Tourism management Inriktningen Tourism Management riktar sig till dig som

vill ha världen som arbetsfält och som gärna arbetar

med värdskap, ledarskap och har ett intresse för besöks­

näringen. På inriktningen blir du väl insatt i hur turist­

näringens nätverk och relationer samverkar. Du studerar

platser och destinationer på olika studieresor, du får

kunskap om upplevelsekonsumtionens drivkrafter och

du lär dig entreprenörskap. Detta förenas med kunskap

om organisationer, hållbarhet, ekonomi, marknadsfö­

ring och ledning av servicebranschen.

Arbetsmarknad: Efter utbildningen kan du arbeta som

till exempel turistchef, konsult inom destinationsutveck­

ling, entreprenör, Operations manager, Travel consul­

tant, Travel manager eller med andra befattningar inom

rese­ och besöksnäringen.

Kandidatprogram i logistics service management180 HP

Logistik handlar om att uppnå högsta möjliga effektivitet i en verksamhet genom bra service och låga kostnader, för att tillgodose alla parter i en flödeskedja.

Kandidatprogrammet i logistics service management

är utbildningen för dig som vill arbeta med att utveckla

innovativa och kostnadseffektiva logistiklösningar som

sätter kunden och service i centrum. Utbildningen är

tvärvetenskaplig med en internationell profil då fram­

tidens arbetsmarknad präglas av samarbete över gränser

och globalisering.

Under din utbildning studerar du metoder och model­

ler från olika perspektiv för att kunna förbättra logistik­

system, servicelösningar och lönsamhet. Du läser bland

annat kurser i ekonomi, ledarskap, organisation och

verksamhetsstyrning. Under studietiden får du också

kontakt med näringslivet genom bland annat gästföre­

läsare och studiebesök.

Arbetsmarknad: idag finns ett växande behov av logis­

tiker på arbetsmarknaden. Efter utbildningen kan du

arbeta som till exempel logistikchef, projektledare,

informatör, inköpare, distributionsansvarig, platschef

eller andra befattningar inom logistik, varuflöden och

transport ekonomi.

Studieort: Helsingborg

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet +

Matematik C, Samhällskunskap A eller Matematik 3b/3c,

Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A4).

Se hemsidan för eventuella förändringar.

Läs mer: www.ism.lu.se/logistics

TERMIN 1: Service management – introduktion till service management: 15 hp, Verksamheters karaktär och förutsättning ur ett logistikperspektiv: 15 hp

TERMIN 2: Logistik, enhetslaster och utrustningskomponenter: 15 hp, Logistikföretagens kundrelationer: 15 hp

TERMIN 3: Förändringsprocesser i försörjningskedjan: 15 hp, Metod och analytisk färdighet: 7,5 hp, Juridik för logistics service management: 7,5 hp,

TERMIN 4: Organisation och ledning i logistiksystem: 15 hp, Ekonomi och verksamhetsstyrning i logistikföretag: 15 hp

TERMIN 5: Miljö- och kvalitetsstyrning ur ett logistikperspektiv med kvantitativ metod: 15 hp, Ledarskap och chefsarbete: 7,5 hp, Logistik i serviceverksamheter: 7,5 hp

TERMIN 6: Komplexa logistiska system: 15 hp, Examensarbete för kandidatexamen: 15 hp

KANDIDATPROGRAM40

Kandidatprogram i strategisk kommunikation 180 HP

Är du intresserad av att utveckla förmågan att förmedla budskap genom text och bild? Vill du utveckla organisationers varumärke och relationer till olika målgrupper? Vill du jobba med den interna kommunikationen på ett företag eller en organisa-tion?

Då är kandidatprogrammet i strategisk kommunikation

något för dig. Under utbildningen får du utveckla din

förmåga att kommunicera över kulturella och sociala

gränser – något som efterfrågas allt mer i dagens globa­

liserade kunskapssamhälle.

Målet med utbildningen är att du ska bli en kritiskt

tänkande kommunikatör. Till skillnad från mer tradi­

tionella informatörsutbildningar så ger programmet i

strategisk kommunikation dels en bredare kompetens

(mot marknadskommunikation), dels en mer praktisk

kompetens (med produktions moment). Du tränas i såväl

retorik och praktisk svenska som visuell kommunikation.

Under utbildningen kopplas teoretiska kunskaper inom

områdena marknadskommunikation, public relations

och internkommunikation till yrkeslivet. Detta görs

bland annat genom en praktik period och gästföreläsare

från näringslivet.

Genom utbildningen får du ett helhetsperspektiv på

organisationers kommunikationsbehov och du möter

lärare från flera ämnen såsom företagsekonomi och

retorik. Du ges dessutom möjlighet att skapa en unik

profil på din utbilning genom en utbytestermin utom­

lands eller valbar termin på annat lärosäte.

Arbetsmarknad: Efter utbildningen kan du arbeta som

till exempel kommunikatör, PR­konsult, marknadskom­

munikatör eller webbredaktör inom både privata och

offentliga organisationer. Utbildningen förbereder också

för fortsatta studier på avancerad nivå.

Studieort: Helsingborg

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engel­

ska 6, Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2

(områdesbehörighet A4). Se hemsidan för eventuella

ändringar.

Läs mer: www.isk.lu.se/kandidatsk

TERMIN 1: Kommunikativa yrkesroller i teori och praktik: 7,5 hp, Perspek-tiv på kommunikation: 7,5 hp, Kommunikation i organisationer: 15 hp

TERMIN 2: Språkstrategi: 6 hp, Varumärkeskommunikation: 9 hp, Kom-munikationsdesign: 7,5 hp, Kommunikationsprojekt: 7,5 hp

TERMIN 3: Public Relations – theory and practice: 7,5 hp, Media, power and society: 7,5 hp, Introduction to research metods: 7,5 hp, Academic paper: 7,5 hp

TERMIN 4: Ekonomistyrning, finansiell analys och ekonomisk rapportering: 15 hp, Yrkespraktik i strategisk kommunikation: 15 hp

TERMIN 5: Valbara kurser vid utländskt eller nationellt lärosäte: 30 hp

TERMIN 6: Strategisk kommunikation: perspektiv, teori och processer: 7,5 hp, Forskningsmetoder i strategisk kommunikation: 7,5 hp, Examens-arbete för kandidatexamen: 15 hp

Kandidatprogram i strategisk kommunikation och digitala medier180 HP

Vill du arbeta som kommunikatör med både traditionella och nya medier? Kan du se dig själv som projektledare för internetbaserade kommu-nikationsprojekt? Vill du utveckla nya former för påverkan, dialog och opinionsbildning i det digitala medielandskapet?

Då ska du läsa vår tvärvetenskapliga kandidatutbildning

Strategisk kommunikation och digitala medier. Program­

met förenar den strategiska kommunikationens samhäl­

leliga och sociala aspekter med kurser i systemvetenskap

som bland annat behandlar interaktionsdesign, webbpu­

blicering, webbdesign och utvecklingsmetoder.

Organisationsperspektivet löper som en röd tråd

genom hela utbildningen som är väl anpassad mot

dagens behov i näringslivet. Programmet kopplar sam­

man ämnena public relations, marknadskommunikation

och internkommunikation med studier av informations­

och kommunikationsteknologi. Denna kombination av

ämnen ger en kompetens som efterfrågas allt mer av

både organisationer och företag.

Under utbildningen ägnar du dig både åt teoretiska

studier och praktiska övningar. Programmet innehåller

också en praktikperiod och möjlighet till utlandsstudier.

Arbetsmarknad: Du kommer att kunna arbeta både

praktiskt och strategiskt med kommunikationsplane­

ring, digital marknadsföring och PR, sociala intranät,

internetstrategier samt risk­, krav­ och kvalitetsanalyser.

Utbildningen förbereder också för fortsatta studier på

avancerad nivå.

Studieort: Helsingborg

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engel­

ska 6, Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2

(områdes behörighet A4). Se hemsidan för eventuella

ändringar.

Läs mer: www.isk.lu.se/kandidatdm

TERMIN 1: Yrkesroller i det digitala samhället: 7,5 hp, Perspektiv på kommunikation: 7,5 hp, Kommunikation i organisationer: 15 hp

TERMIN 2: Språkstrategi: 6 hp, Varumärkeskommunikation: 9 hp, Webbpublicering: 7,5 hp, Webbdesign: 7,5 hp

TERMIN 3: Public Relations – theory and practice: 7,5 hp, Strategic communication and digital media – culture and society: 7,5 hp, Introduction to research metods: 7,5 hp, Academic paper: 7,5 hp

TERMIN 4: Ekonomistyrning, finansiell analys och ekonomisk rapportering: 15 hp, Kvalitetssäkring och riskhantering: 7,5 hp, Informationsarkitektur och innehållshanteringssystem: 7,5 hp

TERMIN 5: Studier utomlands: 30 hp eller Yrkespraktik: 15 hp och valbara kurser vid svenskt eller utländskt lärosäte: 15 hp

TERMIN 6: Strategisk kommunikation – Perspektiv, teori och processer: 7,5 hp, Forskningsmetoder i strategisk kommunikation: 7,5 hp, Examens-arbete för kandidatexamen: 15 hp

KANDIDATPROGRAM40

41ÄMNESLÄRARUTBILDNINGEN

Ämneslärarutbildning med ingång samhällskunskap270 – 330 HP

Är du intresserad av samhällsfrågor och politik? Vill du inspirera, vägleda och lära ut? Då är ämneslärar-utbildningen med inriktning samhällskunskap det rätta valet!

Som samhällskunskapslärare behöver du både djupa

kunskaper inom samhällskunskap och förmåga att lära

ut inom ämnesområdet. På ämneslärarutbildningen

läser du en unik kombination av statsvetenskap,

natio nalekonomi, sociologi, juridik och ämnesdidaktik.

Dessutom studerar du de för läraryrket mycket centrala

kunskapsområdena: bedömning, gruppdynamik, ledar­

skap och etik. Teori och praktik (så kallad verksamhets­

förlagd utbildning, VFU) integreras under hela utbild­

ningen. Vårt mål är att ge dig en gedigen grund att stå

på i ditt framtida arbete som samhällskunskapslärare

och de bästa förutsättningarna för att skapa en god

lärandemiljö i klassrummet.

Väljer du inriktningen mot grundskolan åk 7–9 stude­

rar du, förutom samhällskunskap, två andra ämnen

som du också blir behörig att undervisa i. Väljer du

att rikta in dig mot gymnasieskolan läser du, förutom

samhällskunskap, ett annat ämne som du blir behörig

att undervisa i. Oavsett inriktning blir samhällskunskap

ditt huvudämne. Utbildningen inom ämnet är baserad

på Campus Helsingborg, men beroende på ditt val av

andra ämne och tredjeämne kan du komma att läsa i

både Lund och i Kristianstad.

Arbetsmarknad: att vara lärare är ett spännande och

kreativt yrke som handlar om att få människor att växa

och utvecklas. Du får en examen med behörighet för

att arbeta inom grundskolans årskurs 7­9 eller inom

gym nasieskolan. En examen från en lärarutbildning är

grunden för lärarlegitimation som krävs för att arbeta

som lärare.

Studieort: Helsingborg, Lund och Kristianstad

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engel­

ska B, Samhällskunskap A. Eller: Samhällskunskap 1b /

1a1+1a2, (Områdesbehörighet A6c/6C).

Läs mer: www.uvet.lu.se

INRIKTNING MOT GRUNDSKOLAN ÅK 7-9:

TERMIN 1: Ämnesstudier i ingångsämnet: 30 hp

TERMIN 2: Ämnesstudier i ingångsämnet: 15 hp, Utbildningsvetenskaplig kurs: Samhällets förändring, skolsystemet och ämneslärarprofession: 7,5 hp, Utbildnings-vetenskaplig kurs: Kognition, språk, utveckling och lärande: 7,5 hp

TERMIN 3: Ämnesstudier i andraämnet: 30 hp

TERMIN 4: Ämnesstudier i andraämnet: 30 hp

TERMIN 5: Utbildningsvetenskaplig kurs: Undervisningsämnen, mål, innehåll och arbetssätt: 7,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning inom andraämnet: 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kurs: Bedömning av kunskaper och betygssättning: 7,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning inom ingångsämnet: 7,5 hp

TERMIN 6: Utbildningsvetenskaplig kurs: Mångfald rättvisa och stöd till lärare: 7,5 hp,

Utbildningsvetenskaplig kurs: Utvärdering och utvecklingsarbete: 7,5 hp, Ämnesstudier i ingångsämnet: 7,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning inom ingångsämnet: 7,5 hp

TERMIN 7: Ämnesstudier i tredjeämnet: 30 hp

TERMIN 8: Ämnesstudier i tredjeämnet: 7,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning inom tredjeämnet: 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kurs: Sociala relationer, konflikt-hantering och pedagogiskt ledarskap: 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kurs: Utbildningsvetenskapliga perspektiv och forskningsansatser: 7,5 hp

TERMIN 9: Examensarbete: 30 hp

INRIKTNING MOT GYMNASIESKOLAN:

TERMIN 1: Ämnesstudier i ingångsämnet: 30 hp

TERMIN 2: Ämnesstudier i ingångsämnet: 15 hp, Utbildningsvetenskaplig kurs: Samhällets förändring, skolsystemet och ämneslärarprofession: 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kurs: Kognition, språk, utveckling och lärande: 7,5 hp

TERMIN 3: Ämnesstudier i andraämnet: 30 hp

TERMIN 4: Ämnesstudier i andraämnet: 30 hp

TERMIN 5: Ämnesstudier i andraämnet: 30 hp

TERMIN 6: Utbildningsvetenskaplig kurs: Undervisningsämnen, mål, innehåll och arbetssätt: 7,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning inom andraämnet: 7,5 hp, Ämnesstudier inom ingångsämnet: 15 hp

TERMIN 7: Ämnesstudier i ingångsämnet: 30 hp

TERMIN 8: Utbildningsvetenskaplig kurs: Mångfald, rättvisa och stöd till lärare: 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kurs: Utvärdering och utvecklingsarbete: 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kurs: Bedömning av kunskaper och betygsättning: 7,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning inom ingångsämnet: 7,5 hp

TERMIN 9: Utbildningsvetenskaplig kurs: Sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap: 9 hp, Verksamhetsförlagd utbildning: 13,5 hp,

Utbildningsvetenskaplig kurs: Utbildningsvetenskapliga perspektiv: 7,5 hp

TERMIN 10: Examensarbete: 30 hp

42

Program för yrkesexamen

42

43PROGRAM – YRKESEXAMEN

Socionomprogrammet210 HP

Även i en välfärdsstat som Sverige finns det männ-iskor med problem som orsakats av personliga eller samhälleliga omständigheter. Det kan röra sig om hemlöshet, fattigdom och en rad andra sociala problem. Socionomers arbete innebär ofta direktkontakt med människor och grupper i utsatta situationer men kan också handla om att påverka strukturella faktorer som orsakar problemen.

Socionomprogrammet omfattar tre och ett halvt års

heltidsstudier kan läsas både i Lund och i Helsingborg.

Utbildningen kännetecknas av ett samspel mellan teori

och praktik genom att yrkesverksamma socionomer

tillsammans med brukar­ och frivilligorganisationer ofta

medverkar under utbildningen.

I utbildningen ingår färdighetsträning, bland annat

i form av kommunikationsövningar och handledd

socionom praktik som kan göras såväl i Sverige som

utomlands.

Socialhögskolans forskare undervisar på alla nivåer i

programmet. Du får därför hela tiden insyn i den senaste

forskningen inom socialt arbete och andra närliggande

områden. Efter socionomexamen har du möjlighet att

fortsätta läsa till magister/master/doktorsexamen i socialt

arbete. Det finns också möjlighet att vidareutbilda sig till

psykoterapeut efter en tids arbetslivserfarenhet.

Arbetsmarknad: Socionomprogrammet leder till en

yrkesexamen som ger möjlighet till arbete inom det

sociala yrkesfältets olika områden. Socionomer kan

exempelvis arbeta som socialsekreterare, biståndsbedö­

mare, arbetsledare inom äldre­ och handikappomsorg,

kuratorer vid sjukhus och skolor eller inom kriminalvår­

den. Många jobbar med barn och ungdomar, personer

med missbruks­ och beroende problematik, familjer med

försörjningsproblem med mera. Socionomer kan också

arbeta med utvecklings arbete, utvärderingsarbete eller

med uppgifter på strukturell nivå.

Studieort: Lund eller Helsingborg

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Matema­

tik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbe­

hörighet A5). Se hemsida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.soch.lu.se

TERMIN 1: Socialt arbete som ämne och profession: 30 hp

TERMIN 2: Samhällsvetenskap och socialt arbete: 30 hp

TERMIN 3: Juridik i socialt arbete 1: 15 hp, Juridik i socialt arbete 2: 15 hp

TERMIN 4: Perspektiv på sociala problem och interventioner: 15 hp Kommunikation och handling i socialt arbete: 15 hp

TERMIN 5: Socionompraktik: 30 hp

TERMIN 6: Det sociala arbetets organisering: 7 hp, Kunskapsproduktion i socialt arbete: 8 hp, Examensarbete: 15 hp

TERMIN 7: Valbar fördjupningskurs: 15 hp, Professionellt socialt arbete: 15 hp

Psykologprogrammet300 HP

Psykologprogrammet är en yrkesutbildning som omfattar 300 högskolepoäng under 5 års heltids-studier och leder till psykologexamen. För psyko-loglegitimation som utfärdas av Socialstyrelsen krävs därutöver ett års praktisk tjänstgöring under handledning av legitimerad psykolog.

En psykologexamen ger goda förutsättningar att arbeta

för att förbättra människors liv, inom många verksam­

hetsområden, och genom arbete med både individer,

grupper, organisationer och miljöer. Arbetsmetoderna

omfattar kvalificerad bedömning, behandling, konsulta­

tion, handledning, organisationsutveckling och peda­

gogisk verksamhet, samt utvärdering och utveckling av

olika verksamheter.

Psykologprogrammet löper över tio terminer och ger

ett mångsidigt perspektiv på människan – biologiskt,

psykologiskt, socialt och kulturellt. Undervisningen

präglas av en stor bredd i undervisningsformer och där

teoretiska och praktiska inslag hela tiden samspelar.

Efter halva utbildningen gör du nästan en hel termins

verksamhetsförlagd utbildning (praktik).

Genom hela programmet fördjupas förståelsen för

vetenskaplig kunskapsbildning och vad ett vetenskapligt

förhållningssätt innebär i psykologers praktik. Utbild­

ningen avslutas med ett examensarbete i form av en

masteruppsats.

Arbetsmarknad: Det finns idag ca 10 000 leg. psykologer

som arbetar inom många olika sektorer av samhället.

Vanliga arbetsområden är inom barn­ och vuxenpsykiatri,

skola och förskola, omsorg och sjukvård samt arbetslivets

organisationer. Cirka en tredjedel av psykologerna driver

eget företag. Behovet av psykologinsatser är växande i

ett samhälle med stora förändrings­ och kompetenskrav,

kulturell mångfald och ambitioner att främja individens

psykiska hälsa och livskvalitet, vilket medför att psyko­

logers kompetens efterfrågas på allt fler områden.

Arbetsmarknaden för psykologer är för närvarande god

med en arbetslöshet som är väsentligt lägre än genom­

snittet. Alla prognoser tyder på att detta läge kommer

att bestå även framöver.

Studieort: Lund

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Mate­

matik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdes­

behörighet A5). Se hemsida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.psy.lu.se

TERMIN 1–3: Introduktion till psykologyrket och psykologin: 22,5 hp,Människan i biologiskt och kognitivt perspektiv: 30 hp, Människan i livslopps perspektiv: 32,5 hpTERMIN 4–6: Människan i socialt och kulturellt perspektiv: 25 hp, Klinisk psykologi I: 23 hp, Psykoterapi, psykoterapeutisk teori: 20 hp, Verksamhets-förlagd utbildning: 22 hp

TERMIN 7–10: Psykoterapi, psykoterapeutisk metod och tillämpning: 18 hp, Psykologens arbete i grupper & organisationer: 34,5 hp, Valbar för djup ning: 7,5 hp, Vetenskapsteori, metod och statistik: 15 hp, Klinisk psykologi II: 15 hp, Examensarbete för psykologexamen: 30 hp

44

Program på avancerad nivå

44

45

• Development Studies

• European Affairs

• Genusvetenskap

• Global Studies

• Human Ecology

• Human Geography

• International Development and Management

• Media and Communication Studies

• Personal­ och arbetslivsfrågor

• Pedagogik

• Psychology

• Service management, logistics

• Service management, retail

• Service management, tourism

• Social Studies of Gender

• Socialantropologi

• Socialt arbete

• Sociologi

• Sociology of Law

• Statsvetenskap

• Strategic Communication

• Welfare Policies and Management

När du har tagit din kandidatexamen finns det möjlighet att läsa vidare till en master­ eller magisterexamen.

Det finns hela 22 samhällsvetenskapliga masterutbildnin gar att välja på, varav 14 ges på engelska. Miljön är interna tionell – många kurser ges på engelska och du läser med studenter från hela världen.

Läs mer om masterutbildningar på www.lu.se/master/sam

MASTERUTBILDNING – AVANCERAD NIVÅ 45

46

Kontakt

46

47

INSTITUTIONER OCH STUDIEVÄGLEDARE

■ Genusvetenskapliga institutionenBox 117, 221 00 LundBesöksadress: Allhelgona kyrkogata 14Mwww.genus.lu.sestudievagledare@genus.lu.seTel. 046-222 08 01

■ Institutionen för kommunikation och medier Box 201, 221 00 LundBesöksadress: SOL-centrum,Helgonabacken 12www.kom.lu.seStudievagledare@kom.lu.seTel: 046-222 40 51

■ Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografiSölvegatan 12, 223 62 LundBesöksadress: Geocentrum byggnad I, Sölvegatan 10www.keg.lu.seStudievägledning geografi, GIS, utvecklingsstudier, samhällsgeografi och kandidatprogrammet i samhällsplanering:studievagledare@keg.lu.seTel: 046-222 84 17Studievägledning Kandidatprogram i utvecklingsstudier: bids@keg.lu.seStudievägledning humanekologi: studievagledare@hek.lu.se

■ Institutionen för psykologiBox 213, 221 00 LundBesöksadress: Paradisgatan 5 O och 5 Pwww.psy.lu.seStudievägledning beteendevetenskapliga programmet:Studievagledare_bvp@psy.lu.seTel: 046-222 87 54Studievägledning fristående kurs:Studievagledare@psy.lu.seTel: 046-222 87 54 eller 046-222 80 91Studievägledning psykologutbildningen:Studievagledare_psp@psy.lu.seTel: 046-222 91 22

■ Rättssociologiska institutionenBox 42, 221 00 LundBesöksadress: Allhelgona kyrkogata 14,www.soclaw.lu.sestudievagledare@soclaw.lu.seTel: 046-222 41 55

■ Institutionen för service management och tjänste-vetenskap Box 882, 251 08 HelsingborgBesöksadress: Universitetsplatsen 2, Helsingborgwww.ism.lu.sestudievagledning@ism.lu.seTel: 042-35 65 77, 042-35 66 22

■ SocialhögskolanBox 23, 221 00 LundBesöksadress: Bredgatan 13www.soch.lu.sestudievagledare@soch.lu.seTel: 046-222 94 31

■ Sociologiska institutionen Box 114, 221 00 LundBesöksadress: Paradisgatan 5 Gwww.soc.lu.seStudievägledning sociologi:studievagledare@soc.lu.seTel: 046-222 88 77Studievägledning pedagogik och socialantropologi:studievagledare@soc.lu.seTel: 046-222 87 38Studievägledning PA-programmet:studievagledare_pa@soc.lu.seTel: 046-222 80 91

■ Statsvetenskapliga institutionenBox 52, 221 00 LundBesöksadress: Paradisgatan 5 Hwww.svet.lu.sestudievagledare@svet.lu.seTel. 046-222 89 50

■ Institutionen för strategisk kommunikationBox 882, 251 08 HelsingborgBesöksadress: Universitetsplatsen 2, Helsingborgwww.isk.lu.se Studievagledare@isk.lu.seTel: 042-35 66 59

■ Samhällsvetenskapliga fakultetens kansliBox 117, 221 00 LundBesöksadress: Sandgatan 3Tel. 046-222 00 00 (vxl)info@sam.lu.se www.sam.lu.se

ALLMÄN STUDIEVÄG LEDNING■ Allmän studievägledning vid Lunds universitet Besöksadress: Sölvegatan 29, Genetikhuset, LundTel: 046-222 01 00studievagledning@stu.lu.sewww.lu.se/studievagledning

47

Produktion: FEW och Kansli S, Lunds universitet. Redaktör: Mats Kristersson. Foto: Kenneth Ruona, Johan Persson, Charlotte Carlberg Bärg, Apelöga, G Menander. Upplaga: 6 500 ex. Tryck: Lenanders. Denna katalog kan beställas på www.lu.se/kataloger. Med reservation för ändringar.

48

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

LUNDS UNIVERSITETBox 117221 00 LundTel 046-222 00 00

WWW.SAM.LU.SE

facebook.com/lundsuniversitetinstagram.com/lunduniversity

twitter.com/lundsuniyoutube.com/lunduniversity

Samhällsvetenskap – för dig som vill förstå vad som sker omkring oss och vara med och förändra!

Öppet hus!Besök Lunds universitet och få inspiration och tips! Välkommen på Öppet hus lördag 12 mars 2016 Läs mer på www.lu.se/oppethus