Samhällsekonomi

SamhällsekonomiHushållning med resurser. Resurser? Pengar, arbetskraft, naturtillgångar. Naturtillgångar, Realkapital och arbetskraft resulterar i pengar, cash, som vi använder i vårt betalningssystem.

Naturtillgångar: Skog, Järnmalm, Olja, GasRealkapital: Maskiner, Fabriker, Verktyg osv.Arbetskraft: Arbetaren som skapar.

Produktionsfaktorer

Vad skall ekonomin leda till?

Bilar, mat, boende, vård, utbildning, allt som man behöver. Men vilka behov behöver vi tillfredsställa? Vi skapar behov vilket gör att ekonomin måste växa.

Ekonomin skall generera välfärd.

Samhällsekonomi

KonkurrensformerKonkurrens – en slags tävlan om kunder, marknadsandelar

Marknad – Mötesplats mellan köpare och säljare, tex torg där man säljer jordgubbar (konkret), eller arbetsmarknad (abstrakt)

Fri konkurrens: När vem som helst får sälja och köpa, så lite regler som möjligt, säljare konkurrerar med hjälp av priser. Gynnar köparen.Exempel på marknad med fri konkurrens: Begagnade bilar

Jordgubbar: 20kr/liter

Jordgubbar: 25kr/liter

Ni köper här

Frej

Roy

Roy måste sänka priset för att sälja, gynnar konsumenterna

Ni kan köpa hos vem ni vill

KonkurrensformerMonopol: När en ensam aktör är själv på marknaden. Det finns ingen konkurrens, aktören bestämmer själv priset. Gynnar inte konsumenten prismässigt.

Olika typer av monopol: -Statlig monopol: Lagstiftat om att staten har ensamrätt på tex alkohol. Detta pga att tex konsumtionskontroll, intäkter.-Naturliga monopol: Uppstår när en aktör konkurrerar ut de andra. Denne blir ensam kvar på marknaden. Exempel: Windows till PC (Microsoft), Google?Lagliga monopol: När tex ett läkemedelsföretag tar patent på en medicin, eller en artist har upphovsrätten till en låt. Detta finns för att stimulera forskning, kreativitet osv. Etiskt?

VinoFino Espaniól: 120kr/liter

Ni kan bara köpa på ett ställe

Systembolaget

Gynnar systembolaget

KonkurrensformerOligopol: Ett fåtal stora olika aktörer är relativt ensamma på marknaden. Exempel är Bensin eller asfaltläggning.

Risk för kartellbildning – Betyder att företagen går ihop och bestämmer ett pris högre än det skulle vara om öppen och fri konkurrens rådde.

Ekonomiska system

Marknadsekonomi: I en marknadsekonomi är det som marknaden styr. Det betyder att produktionssätt, priser, osv styrs efter marknadens behov. Fri konkurrens råder. I en marknadsekonomi kommer de varor finnas som efterfrågas. Det är konsumenterna som skapar efterfrågan (i viss mån även producenerna, säljarna, utbudet, som skapar behov).

I en marknadsekonomi finns en balans mellan utbud och efterfrågan. När ett företag är för inneftektivt går det i konkurs, mer ersätts av ett annat, mer effektivt.

Vid produktion kommer man producera med det effektivaste, mest ekonomiska produktionssättet.

Ekonomiska system

Planekonomi: I en planekonomi är det en statlig myndighet som bestämmer vad som skall produceras och hur det skall produceras. Privat företagande är mycket begränsat eller finns inte alls.

Finns knappt i sin renaste form, men det finns inslag av detta i de flesta länder. Allt som är federalt/statligt kan ses som planekonomiskt i viss grad. Tex polis, brandkår, sjukvård osv.

Priset bestäms av en statlig myndighet. Därför kan man styra vad som köps. Staten har monopol på det mesta och kan styra konsumtionen.

Den politiska frågan kan vara ungefär: Hur mycket skall marknaden regleras? Vilka marknader skall regleras/avregleras?

Att reglera: Begränsa marknaden och konkurrensen

Att avreglera: möjliggöra marknadens krafter och konkurrensen

Aktörer inom samhällsekonomin:

Jag, Hushållen.

Företag

Bank

Offentlig sektor

Lön

Arbetskraftkunskap

BetalningVaror tjänster

Vara eller tjänst

Skatt

Skatt

Tjänstertransfereringar

Tjänster

Lån

Lån

Ränta

Ränta

Det Ekonomiska Kretsloppet

Gunnar Doris

3. Förtjänst ränta:20 tusen

7. Räntekostnad:40 tusen

8. Banken går 20 tusen plus Då doris ränta är högre (40-20=20)

Bank

6. Doris köper hus för 1 miljon(Bankens säkerhet)

1. Har1 miljon

5. Behöver 1 miljonFör att köpa hus.Lånar av Banken

Bankens räntor:Insättning : 2%Utlåning: 4%

2. Sätter in demPå banken

4. Banken har1 miljon

S S SSS S S S S S

S S S SS S S S S

SS S S S S

S S S S S

SS SS S

S SS S SS S S

Pengar för attLåna ut

Reporänta

Reporänta är den ränta som marknadens banker kan låna eller placera till i Riksbanken. Knutna till reporäntan är alltså Riksbankens inlåningsränta och utlåningsränta.

RIKSBANKEN

Reporäntan är Riksbankens viktigaste styrränta. Reporäntan har genom åren gradvis höjts och sänkts efter hur Riksbanken har bedömt utvecklingen av den ekonomiska konjunkturen och således inflationsutsikterna. Den senaste tiden har också finanskrisen påverkat ränteläget. Under ungefär ett år låg reporäntan på rekordlåg nivå.

Statens BudgetStatsbudgetens inkomsterStatsbudgetens inkomstsida består av flera inkomstområden, som kallas inkomsthuvudgrupper. Den största av dessa är skatter, som till exempel hushållen och företagen betalar in. År 2010 uppgick statsbudgetens inkomster till 779,5 miljarder kronor.

Statsbudgetens inkomsterUtfall 2010 Inkomstgrupp Miljarder kronorDirekta skatter på arbete 469,3Indirekta skatter på arbete 399,3Skatt på kapital 188,5Skatt på konsumtion och insatsvaror 443,4- Mervärdesskatt (moms) 324,1- Skatt på tobak 10,6- Skatt på vin 4,4- Skatt på öl 3,2- Energiskatt 41,2- Koldioxidskatt 27,3- Skatt på vägtrafik 16,4- Övriga skatter 16,1Skatt på import 5,7Restförda och övriga skatter 0,8Avgående poster, skatter till EU -7,1Avgående poster, skatter till andra sektorer -718,0Statens skatteinkomster 781,9Periodiseringar -2,4Totala inkomster 779,5

Budgetprocessen

Två gånger om året överlämnar finansministern ett viktigt dokument till riksdagen och detta brukar följas av ett stort mediauppbåd. Det beror på att dokumenten innehåller regeringens förslag till åtgärder inom den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. På våren lämnas den ekonomiska vårpropositionen, den så kallade VÅP:en, och på hösten lämnas budgetpropositionen.

Dessa båda har olika innehåll:

* Vårpropositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för de närmaste åren och även på längre sikt.

* I budgetpropositionen utarbetas sedan förslagen till en statsbudget för det kommande året. Där ges också detaljerade förslag över hur statens utgifter ska fördelas mellan olika ändamål och förslag på skatter.

Intäkter, ex skatt, företag, den gemensamma kakan

Cash in

Offentlig sektor

Budget-att hushålla & fördela med resurserna

Fördelning av skattemedel, cash ut

Sjukhus Skolor

Polis Infrastruktur

Dagis Äldrevård

Bidrag Försvar

Naturvård

Exempel på utgifter

Utgiftsområde Miljarder kronor

1-6 Rikets styrelse, samhäll.ek., rättsväsende, försvar 116,4

7-8 Internationellt bistånd, invandrare och flyktingar 33,8

9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,0

10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 100,0

11-12 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och för familjer 111,7

13-14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73,8

15-16 Studiestöd och universitet 75,8

17-22 Samhällsplanering, regional utv., miljö och kommunikationer 63,8

23-24 Jordbruk, skog, fiske och näringsliv 26,0

25. Bidrag till kommuner 75,7

26. Statsskuldsräntor 23,427. Avgiften till EU 30,4Summa utgiftsområden 786,4

Riksgäldskontorets nettoutlåning -9,2

Kassamässig korrigering 3,4Totala utgifter 780,6

Källa: ESV

Högkonjunktur:

Löner

Arbetslöshet

Produktion

Inflation

Ränta

Priser

Lågkonjunktur:

Löner

Arbetslöshet

Produktion

Inflation

Ränta

Priser

Ekonomisk tillväxt

Tid1903 2011

Tillväxt(Värdet av produktionen)

Högkonjunktur

Lågkonjunktur

Tillväxt – Lång siktTillväxt – Kort sikt

Konjunkturer-vad gör vi för att dämpa dem?

Penningpolitik: Sköts av Riksbanken. Görs genom att kontrollera Reporäntan. Sänks räntan höjs förhoppningsvis konjunkturen och tvärt om.

Finanspolitik: Politikerna kan skap arbeten, investera i samhällsprojekt, folk får jobb, löner och börjar handla. De kan även sänka skatten för att vi skall få mer pengar att handla för. Detta kostar. Staten lånar, vilket leder till Statsskuld.

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

0

200,000

400,000

600,000

800,000

1,000,000

1,200,000

1,400,000

1,600,000

Miljarder kronor

Sveriges statsskuld: 1061 miljarder 28 feb 2011

Om man slår ut Sveriges statsskuld per invånare är den cirka 122 000 kronor per person.

Inflation

Inflation är när pengarna tappar sitt värde. En stegring av den allmänna prisnivån vilket innebär att penningvärdet minskar. Det vanligaste måttet på inflation i Sverige är Konsumentprisindex (KPI).

Kan bero på flera saker: För mkt pengar i omlopp, löner och priser stiger och inflationen ökar. RB ska se till att nivån ligger på 2%. Se filmen för mer info.

BNP

Bruttonationalprodukt, BNP, definieras som värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land för användning till konsumtion, investering och export under en period. Detta beräknas också på regional nivå och då kallas det Bruttoregionalprodukt, BRP. Den engelska motsvarigheten förkortas GDP.

BNP-utveckling

Sverige

Tyskland

USA

Arbetslösheten skiljer sig kraftigt mellan olika åldersgrupper i Sverige, för åldersgrupperna över 35 år ligger arbetslösheten på omkring fem procent, för ungdomar (15-24 år) ligger arbetslösheten på omkring närmare 25 procent rensat för säsongsvariationer.

Arbetslöshet

Arbetsmarknadens uppdelning

Arbetslöshet

Det finns flera olika typer av arbetslöshet. Några av dessa är: Konjunktursarbetslöshet - Cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget Klassisk arbetslöshet - Orsakas av att regeringar eller arbetsmarknadens parter

sätter för höga minimilöner Friktionsarbetslöshet - Beror på att det tar tid att söka jobb och informera sig om

tänkbara arbetsgivare, samtidigt som det tar tid för arbetsgivaren att anställa. Strukturell arbetslöshet - Orsakas av att arbetskraftens kompetens eller geografiska

lokalisering ej stämmer överens med arbetskraftsefterfrågan. Detta kan t.ex. ske genom att vissa branscher försvinner antingen genom att totala efterfrågan minskar

Säsongsrelaterad arbetslöshet – Då arbeten är säsongsrelaterade, exempelvis skidlärare eller badvakt

Arbetslöshet, 15-74 år (säsongsrensad

%

Arbetslöshet, 15-74 år

Skatter

Arbetsgivaravgift Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd person utöver arbetstagarens lön. Arbetsgivaravgiften sänktes 2009 med en procentenhet till 31,42 procent - en nivå som även gäller för 2011. För ungdomar under 25 år är arbetsgivaravgiften nedsatt till 15,49 procent. För individer som nått pensionsålder (födda 1938-1945) är avgiften nedsatt till 10,21 procent. För arbetstagare födda 1937 eller tidigare utgår ingen arbetsgivaravgift.

Kommunalskatter Den kommunala inkomstskatten är proportionell och betalas sedan mitten av 1980-talet endast av fysiska personer. Under 1960- och 1970-talen ökade kommunalskatten kraftigt. Idag ligger riksgenomsnittet på 31,55 procent.

År 2011 får du tjäna 18 104 kronor per år utan att deklarera och betala skatt.

Den del av månadslönen som ligger mellan 27 383–40 716 kronor beskattas med 20 procent statlig skatt. Den del av månadslönen som ligger över 40 716 kronor beskattas med 25 procent statlig skatt.

Skatter

Här kan du räkna ut hur din inkomst är beskattad.

Punktskatter Punktskatter är konsumtionsskatter som endast tas ut på speciella varor och tjänster. Exempel på punktskatter är tobaksskatt, alkoholskatt, energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt och reklamskatt.

Moms Momsen, eller mervärdesskatten, är den viktigaste indirekta skatten. Den tas ut på produktion, försäljning eller användning av vissa varor eller tjänster. Moms ingår i priset på de flesta varor.

Skattetrycket historiskt Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Så har det dock inte alltid varit. Länge var det samlade skatteuttaget lägre i Sverige än genomsnittet för OECD-länderna.

Andel av BNP i %

Sveriges skattetryck förr och nu