rötter och vingar · i förskolan och skolan ... en stimulerande inne- och utemiljö skapa...

Rötter och vingarBakgrund, sammanfattning och lägesrapport

Augusti 2013

2 Rötter och vingar – bakgrund, sammanfattning och lägesrapport

Inledning

De kommunala förskolorna och skolorna i Härryda kommun har länge haft ett gott renommé. Omdömena i mätningar, både interna mätningar och de från Skolverket, visar resultat som ligger över snittet i landet. Ändå var det svårt att sätta fingret på det speciella med de kommunala förskolorna och skolorna – och inte minst beskriva det för andra. Vad ligger i medarbetarnas kompetens och stolthet och de goda omdöme-na i mätningarna? Vad ska vara kännetecknande för förskolorna och skolorna, vilka värden ska de representera? Och vad ska barnen och eleverna få med sig från för-skolan och skolan inför sin fortsatta resa i livet?

Verksamhetscheferna för förskola och grundskola bestämde sig för att arbeta brett och gräva djupt, för att få fram en äkta bild som sammanfattade och beskrev vad för-skola och grundskola stod för och vad man ville åstadkomma framåt.

Arbetet startade 2010. Rapporten du håller i din hand är en sammanfattning av resul-tatet och en kort beskrivning av vad som sedan hände fram till augusti 2013.

Härryda kommun 2013-10-05

Annika Gry och Annika Hellström

Härryda kommun | Augusti 2013 3

Framträdande drag i förskolan och skolan

Verksamhetscheferna lät genomföra en undersökning i kommunens förskolor och skolor utifrån de viktigaste målgruppernas synvinkel; elevernas, pedagogernas, för-äldrarnas. För att kunna gräva på djupet och verkligen få fram en sann bild, bestämde man sig för att arbeta kvalitativt med så kallade djupintervjuer i fokusgrupper. Man bjöd in brett genom brukarråden för att nå föräldrarna och genom elevråden och Ungdomsforum för att nå eleverna. Alla som ville fick vara med. Pedagoger utgjorde den tredje gruppen och även här var alla inbjudna. I nästa steg deltog alla skolledare genom en stor workshop. Totalt var ett hundratal respondenter inblandade i arbetet.

Rapporten redovisar resultatet av undersökningen i rubriker med efterföljande förklarande textavsnitt. Rubrikerna är, enligt respondenterna i undersökningen, de egenskaper som är mest framträdande för den kommunala förskolan och skolan.

Erfarenhet och trygghet Erfarenhet, trygghet och stabilitet är framträdande kännetecken för kommunens för-skolor och skolor. Kommunen är en välkänd aktör, man har en etablerad verksamhet och en tradition – kommunen kan driva förskolor och skolor. Tryggheten lyfts fram av alla grupper. Föräldrarna menar att skolan förmedlar trygghet och förskoleföräld-rarna gav genomgående mycket goda omdömen om personalen, som de anser skapar förtroende och ger barnen trygghet. Eleverna gav också goda betyg. Man upplever att det är en god stämning på skolorna.

Stödfunktionerna, t ex skolhälsovård, skolkuratorer, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare, fungerar bra, anser både pedagoger och föräldrar. Det är en viktig del i skolan och bidrar till tryggheten. Även speciallokaler som är anpassade efter verk-samheten – bamba, slöjdsalar och kemisalar – lyfts fram som en del av erfarenheten och stabiliteten.

Mångfald Elever, föräldrar och pedagoger upplever det positivt med mångfald och blandade klasser. Förskolan och skolan är till för alla oavsett bakgrund och förutsättningar och elever från olika skolor och olika klasser bildar helt nya klasser till högstadiet. Man lär känna andra elever och sammanhållningen blir bra.

En beskrivning från 2010


Engagemang För att utveckla förskolan och skolan i samklang med omvärlden krävs ett engage-mang, det är alla respondenter överens om. Engagemanget och viljan till utveckling måste finnas i alla led – elever, föräldrar, pedagoger och ledning – och inom många områden.

De flesta respondenterna ger en positiv bild av pedagogernas engagemang. Flera res-pondenter lyfter fram arbetslagen som ett sätt för pedagogerna att få fördjupa sig och arbeta med de ämnen som de brinner mest för. Flera föräldrar nämner Grön Flagg, som lär barnen miljötänk i tidiga år.

Eleverna lyfter fram engagemang på ett annat sätt, nämligen Änglarna, som arrang-erar evenemang på skolorna. Några skolor har andra namn på gruppen av elever, men uppdraget är detsamma – att öka trivseln på skolan.

God och uppskattad matMaten är uppskattad. Föräldrar, pedagoger och flertalet elever tycker att maten är god, vällagad och näringsrik. Samtliga grupper nämnde maten spontant, vilket inne-bär att frågan är viktig för den upplevda kvaliteten på förskolan och skolan. Man bör dock vara uppmärksam på den lilla kritik som framfördes om miljön i matsalen. Den kan förbättras i vissa skolor för att matupplevelsen ska bli optimal.

Storleken på barngrupperna och klasserna – en viss oroStorleken på skola, barn- och elevgrupper är en central faktor för att förskolan eller skolan ska kunna leverera kvalitet, enligt alla tre respondentgrupperna. Responden-terna uttryckte en oro för ökande barngrupper, ökande antal elever per klass och att antalet pedagoger inte ligger i samklang med storleken på grupperna. Responden-terna är överens om att det blir svårt för pedagogen att se individen när grupperna blir för stora.

Varierande nivå på viljan till utvecklingUtvecklingen och förändringsviljan är stark i förskolorna, men inte lika påtaglig i de högre årskurserna. Enligt föräldrarnas beskrivning finns en tydlig brytpunkt mellan förskola och skola och mellan F–5 och 6–9.

Ojämn kompetens i skolornaKompetensutveckling är ett viktigt inslag i en organisation som vill utveckla sig. Men kommunens skolor har en ojämn kompetens, menar både pedagoger och föräldrar. Rektorerna behöver driva på personalens utveckling, ge var och en möjlighet att på-verka – och samtidigt kräva utveckling och förändring av sin personal.


Nivån på ute- och innemiljöer varierarMiljön är en viktig faktor i en god förskola och skola, både inomhus och utomhus. Föräldrarnas synpunkter är olika beroende på vilken ålder deras barn har. Den goda utemiljön lyfts fram av föräldrarna till förskolebarnen och barnen i F–5. De är påtag-ligt nöjda. I högstadieskolorna är utemiljön sliten och oinspirerande, anser föräldrar till barn i årskurserna 6–9.

Innemiljön får hård kritik av elever såväl som av föräldrar och pedagoger. Man tycker den är omodern, tråkig, sliten och mörk. Skolan är ofräsch, tycker flera elever. Pe-dagoger och elever nämner klotter och smuts och eleverna menar att de inte gärna använder skolans toaletter. En av högstadieskolorna lyfts fram som ett undantag. Den är ny och har ljusa och fräscha lokaler, enligt föräldrarna.

Ledarskapet är viktigtDet finns brister i 1–16-perspektivet och i överlämningen av elever, nämner flera pedagoger. Det glappar när barnen går från förskola till skola eller från F–5 till 6–9. Man saknar en röd tråd. Flera av respondenterna bland föräldrar och pedagoger säger sig också vara oklara över vart ledningen vill ta skolan. Man upplever att det saknas planering, långsiktighet, visioner och mål och att det finns olika bilder av förskolan, skolan och målen. Helhetssyn, planering, framförhållning och kommunikation efter-lyses av alla tre resondentgrupperna.


Sammanfattande bild av förskolan och skolan 2010

Respondenterna ombads att sammanfatta sin upplevelse av förskolan och skolan i ett djur. Beskrivningarna varierade något beroende på de enskilda upplevel serna av förskolorna och skolorna. Men två bilder kunde ändå urskiljas:

Schimpans – trygg, glad och ny�ken Respondenterna beskrev förskolan och skolan som stor, trygg och beskyddande, glad och ny�ken.

Elefant – klok, mål-medveten men långsamDen andra bilden som responden-terna lyfte fram var den av elefan-ten. Förskolorna och skolorna av detta slag beskrev man som långsamma, men kloka och mål-medvetna och med en förmåga att glimta till.

1

2


Framtiden och en önskad utveckling

Respondenterna fick beskriva en framtida önskvärd förskola och skola, en förskola och skola när den är som allra bäst. Respondenterna vill lämna det långsamma, fyrkantiga och något förändringsobenägna för att gå mot smidighet, kommunikation och stolthet. Men däremot vill man ha kvar det trygga, beskyddande, nyfikna och glada.

Trygghet I den ideala förskolan och skolan lägger pedagogerna en större andel av sin tid bland eleverna och mindre på administration, menar respondenterna. Man har en organisa-tion, där alla inte gör allt utan tar hjälp av varandra, vilket skapar mer tid för eleverna. En viktig del i tryggheten är också storleken på barngrupperna eller klasserna.

Trygghet är också kompetens, yrkesskicklighet, utbildning och lämplighet för yrket. Kan man sitt yrke och har en stabil utbildningsgrund att stå på, oavsett vilken roll man har i förskolan eller skolan, är sannolikheten stor att man känner sig trygg och skapar trygghet.

Engagemang och utveckling Engagemang, stimulans och utveckling är tre viktiga faktorer i den ideala förskolan och skolan. Om pedagogerna får vara med och utveckla pedagogiken och metoderna, kommer resultatet att bli bra, menar föräldrarna. Låt pedagogerna få specialisera sig och utvecklas i ämnen som de brinner för och är bra på. Samtidigt måste personalen våga anta utmaningen, våga utvecklas och utmana sig själva.

Skapa samarbete och utveckling inom kommunen. Lyft de som är riktigt intresse-rade, både lärare och elever. Ge en lärare som brinner för ett ämne möjligheten att få undervisa intresserade elever på flera kommunala skolor. Eller samla intresserade elever i ett ämne från flera skolor och ha en webbaserad undervisning.

Med stimulerade pedagoger får man stimulerade elever. Pedagogerna tar hand om eleverna, har goda kunskaper och förbereder dem för livet och studierna. I den ideala förskolan och skolan är barnen och eleverna delaktiga i sitt eget lärande och i miljön på skolan, menar föräldrar och elever.


Uppmuntrande, tydligt och långsiktigt ledarskap Pedagoger och föräldrar menar att den ideala förskolan och skolan har en ledning som uppmuntrar och tror på sin personal, har tydliga och kommunicerade mål och en tydlig röd tråd mellan verksamheterna och i 1–16-perspektivet.

Förskolecheferna och rektorerna måste utveckla verksamheten och ha en löpande kommunikation om de olika målen som styr förskolan och skolan. Förskolan och sko-lan ska vara målstyrda och målen ska vara tydliga och centrala. Men vägen dit får lov att se olika ut. Pedagoger, barn och elever ska känna att de kan påverka. Responden-terna påpekar också vikten av uppföljning. Uppföljningen är lika viktig som målen.

En stimulerande inne- och utemiljöSkapa stimulerande miljöer med hjälp av barnen och eleverna. Låt eleverna designa, måla och inreda. Låt de glänsa och samtidigt ta ett ägaransvar över det som de själva har skapat. Låt arbetet gå hand i hand med skolarbetet (hållbarhet, budget, beräkna och räkna). Med eget skapande kan eleverna inreda och designa de rum och den miljö som de önskar – musikrum, uppehållsrum, elevcafé och fräscha toaletter.

Förskoleföräldrarna och föräldrarna i F–5 är nöjda med utemiljön, men däremot får skolans senaredel kritik. I den ideala skolan är det mycket natur runt skolan, tycker eleverna, inte bara asfalt. Skolgården är fin med platser att sitta på och mer saker att göra, till exempel en bra fotbollsplan och en ramp.

Samverkan mellan föräldrar och förskolan/skolan Föräldern ska stötta barnen i det dagliga, vara med på föräldramöten, i utvecklings-samtal och på fixardagar. Han eller hon tar ett allmänt vuxenansvar, som innefattar fler barn än sitt eget. Föräldern och pedagogen för en dialog och ger feedback om vad som fungerar och inte fungerar. Förskolecheferna och rektorerna involverar föräld-rarna genom att berätta om förskolans och skolans mål och visioner.

Den goda pedagogenPedagogen är nyckeln till framgång. Pedagogen kan sina ämnen men inser också sina begränsningar och tar hjälp av kollegor. Han eller hon har ett nytänkande, ett driv, ett engagemang och en vilja att vidareutbilda sig. Han eller hon ser individen, be-handlar alla lika och får barnen att växa som människor. Pedagogen är kunnig inom sitt ämne, har glimten i ögat, en bra barn- och elevkontakt och en bra kommunika-tion med föräldrarna.


Förbättringsarbetet utifrån fokusgrupperna

De många synpunkterna och kommentarerna som kom fram i fokusgrupperna blev en utmärkt idébank att utgå från i det omedelbara förbättringsarbetet. Verksamheter-na startade en rad olika åtgärder.

• Det togs fram en IKT-plan (Information, Kommunikation, Teknik) för verksam-heterna med bland annat utbildning för pedagoger. Barn, elever och personal har genom IKT-planen också fått tillgång till en rad olika digitala verktyg.

• Två digitala så kallade lärplattformar, Fronter och Pluttra, köptes in för att under-lätta information och kommunikationen inom verksamheten och mellan verksam-heten och brukarna.

• För att förbättra både inomhus- och utomhusmiljön tog kommunen fram en inves-teringsplan som framför allt gällde grundskolans miljöer.

• För att säkerställa bättre övergångar mellan förskolan och förskoleklass, mellan årskurs 5 och årskurs 6, delades förskolorna och skolorna in i sex geografiska områden, så kallade pedagogiska områden.

• Alla skolor årskurs F–5 startade fritidsklubbar. Genom dessa vill skolorna skapa en trygg miljö för eleven hela dagen.


Rötter och vingar – helhets-idén om förskolan och skolan

Alla grupper som varit involverade i arbetet för den kommunala förskolan och skolan (elever, brukare, pedagoger, förskolechefer och rektorer) var eniga i sin bild av hur man vill uppleva förskolan och skolan. Bilden har två delar som båda är lika viktiga och förutsätter den andre.

Förskolan och skolan ska stå för erfarenhet, trygghet, stabilitet och långsiktighet. Men den ska samtidigt vara stimulerande, utvecklande och ge utmaningar till barn, elever och personal. Båda delarna förutsätter en personal med kompetens, yrkesskick-lighet och engagemang.

Trygghet och stabilitet, men samtidig utveckling och nyfikenhet. Resultatet samman-fattas i Rötter och vingar. Rötter och vingar är den gemensamma helhetsidén för alla verksamheter i den kommunala för- och grundskolan. Det är ledorden för hur vi vill att barnen och eleverna ska vara rustade när de lämnar våra verksamheter.

Vad betyder Rötter och vingar?Det var viktigt att helhetsidén, Rötter och vingar, och symbolbilden skulle fungera väl ihop med kommunen och kommunvapnet. Vi tog hjälp av Mirjam Korn, designer och kommuninvånare, som har haft uppdrag för kommunen tidigare och som vi har goda erfarenheter av.

Man kan läsa in många betydelser i bilden. Den gröna färgen (densamma som i kommunvapnet) symboliserar flera saker, t ex den vackra naturen i kommunen, för- och grundskolans olika miljöcertifieringar och kommunens Fair Tradediplomering. Trädet och rötterna blev en naturlig symbol för oss, då en stor del av kommunen är täckt av skog. Det blå i bilden är den andra färgen i kommunvapnet och symboliserar himlen och utblicken mot omvärlden.

Men bilden symboliserar framförallt värden, som har stor betydelse i processen att bli en medmänniska. Rötterna är de grundläggande värden som barnen och eleverna får med sig, bland annat genom goda möten i förskolan och skolan. Det är trygghet, soci-al förmåga och självkänsla. Rötterna är plattformen för att kunna och våga utvecklas. Vingarna är nyfikenheten, modet och viljan att upptäcka och lära sig nytt, att våga prova nya idéer och tankar. Våga pröva sina förmågor, sina vingar.

Våra barn och elever är morgondagens världsmedborgare. Vi har förmånen att få vara deras guider under några år tills den dag de ska ta nästa stora steg i livet. Vi ska ge dem stabila rötter och starka vingar för att de ska kunna ta sig an framtiden. Detta ser förskolan och skolan som sitt grundläggande uppdrag.


Befästa och etablera helhets-idén Rötter och vingar

Sedan helhetsidén Rötter och vingar antogs, har arbetet koncentrerats på att befästa och etablera idén bland pedagoger och ledning på de olika förskolorna och skolorna. Detta arbete har pågått under en stor del av läsåret 2012–13. Ett antal begrepp har tonat fram under detta arbete: Demokrati, Kunskaper, Mod och självkänsla, Social kompetens, Hållbar utveckling och Goda lärmiljöer. Dessa begrepp kommer att vara grundläg gande i förskolornas och skolornas arbete med Rötter och vingar under läsåret 2013–14.

DEMOKRATIGoda möten med barn och ungdomar ska

prägla våra verksamheter. Mångfalds-perspektivet ska alltid beaktas. Då lägger vi grunden för tolerans och solidaritet mellan människor.

KUNSKAPERGoda kunskaper, ett gott

självförtroende, förmågan att lära nytt och tänka krea tivt. Fantasi, lek och estetiskt skapande ger barnen och ung domarna möjlig-

heter att göra kloka val som leder till ett demokratiskt och hållbart

samhälle.

MOD OCH SJÄLVKÄNSLA

Vi ska hjälpa våra barn och ungdomar att erövra vingar som ger kraft och mod, som bär ut i en omvärld och genom livet.

SOCIAL KOMPETENS

Vi ska ge barnen och ung domarna trygga rötter som får dem att stå

stadigt på jorden och utveckla omtanke om sig själv och andra.

HÅLLBAR UTVECKLINGVi ska skapa grunden för en positiv framtidstro. En hållbar utveckling blir möjlig först när alla tar sitt ansvar.

GODA LÄRMILJÖERVåra verksamheter ska vara stimulerande och utmanande så att alla barn och ungdomar kan lära och utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

Poster2.indd 1 2012-10-12 13:02

Rötter och vingar – bakgrund, sam

manfattning och lägesrapport. A

ugusti 2013. Extern resurs: Ingela Qvirist, Q

virist Qom

municera A

B

Nya skyltarAlla enheter kommer att få nya skyltar med enhetens namn tillsammans med bilden. Hemsidorna har också fått ett annat utseende och innehåll för att förenkla sök vägarna för brukarna.

Enheterna har tagit emot stafettpinnen I maj träffade verksamhetscheferna samtliga brukarråd i de pedagogiska områdena, för att berätta om helhetsidén Rötter och vingar. Då tog också enheterna emot stafettpinnen.

Innehållet i helhetsidén Rötter och vingar ska ses som ett långsiktigt arbete för att kvalitetssäkra verksamheten. Hur enheterna väljer att arbeta med Rötter och Vingar kommer att variera i de olika förskolorna och skolorna beroende på ålder på barnen och vilka andra projekt eller teman som förskolan eller skolan planerat. Det viktiga är att enheterna är uthålliga i arbetet med att få barnen att utveckla sina rötter och vingar, så att de får en stabil värdegrund att utgå från och vingar som bär dem ut i livet.

Annika Gry, verksamhetschef förskola [email protected]

Annika Hellström, kvalitetschef [email protected]

harryda.se

rötter och vingar · i förskolan och skolan ... en stimulerande inne- och utemiljö skapa...

Documents