Örkelljunga kommun

SCB:s Medborgarundersökning – våren 2012

Örkelljunga kommun

Rapportbilaga

SCB:s Medborgarundersökning våren 2012 Innehållsförteckning - Rapportbilaga

Rapportbilaga - Innehållsförteckning Allmänt om undersökningen

Arbeta vidare med resultaten .................................................................................. 1

Förändringar i enkäten ............................................................................................ 3

SCB:s analysmodell med NKI .................................................................................. 10

Om undersökningen ............................................................................................... 15

A. Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på?

Diagram 1A. Modellbild A ....................................................................................... 20

Diagram 2A. Prioriteringsmatris A .......................................................................... 21

Tabell 1A. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga ........ 22

Diagram 3A. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga ....................... 25

Tabell 1A_K. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar ........................................................................................................... 26

Diagram 3A_K. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar ........................................................................................................... 29

Tabell 1A_M. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar ................................................................................................................ 30

Diagram 3A_M. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar ................................................................................................................ 33

Tabell 2A.1–5 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor ............. 34

B. Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter?

Diagram 1B. Modellbild B ...................................................................................... 39

Diagram 2B. Prioriteringsmatris B ......................................................................... 40

Tabell 1B. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga ....... 41

Diagram 3B. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga ...................... 45

Tabell 1B_K. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar .......................................................................................................... 46

Diagram 3B_K. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar .......................................................................................................... 50

Tabell 1B_M. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar ............................................................................................................... 51

Diagram 3B_M. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar .... 55

Tabell 2B.1–10 Verksamheternas betygsindex redovisat efter

bakgrundsfrågor och erfarenhet ........................................................................... 56

C. Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun?

Diagram 1C. Modellbild C ..................................................................................... 67

Diagram 2C. Prioriteringsmatris C ........................................................................ 68

Tabell 1C. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga ...... 69

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2011 Innehållsförteckning - Rapportbilaga

Diagram 3C. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga ....................... 72

Tabell 1C_K. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar........................................................................................................... 73

Diagram 3C_K. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar........................................................................................................... 76

Tabell 1C_M. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar................................................................................................................ 77

Diagram 3C_M. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar ..... 80

Tabell 2C.1-6. Faktorernas betygsindex redovisat efter

bakgrundsfrågor och erfarenhet ........................................................................... 81

SCB:s Medborgarundersökning våren 2012 Arbeta vidare med resultaten

Arbeta vidare med resultaten Resultatredovisningen för var och en av undersökningens tre delar A, B och C, bygger på:

• En modellbild (Diagram 1 A–C)

• En prioriteringsmatris (Diagram 2 A–C)

• En tabell (Tabell 1 A–C)

• Bakgrundstabeller (Tabell 2 A-C)

Modellbild och prioriteringsmatris

Starta med att studera modellbild och prioriteringsmatris (korsdiagram-met) som ger överblick åt materialet.

Man bör i sitt förbättringsarbete uppmärksamma faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant Prioritera (nedre högra delen av prioriteringsmatrisen). Även faktorer med relativt höga betygsindex och stor effekt, dvs. de som hamnat i kvadrant Förbättra om möjligt (övre högre delen), bör man uppmärksamma om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp.

Om det finns faktorer som hamnat i kvadrant Lägre prioritet (nedre vänstra delen) kan de ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget.

I kvadrant Bevara, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Se till att betygsnivån inte försämras för de faktorer som har låga effektmått.

Tabell 1 A–C

I tabell 1 A–C redovisas medelvärde och svarsfördelning för var och en av de frågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka frågor och vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika faktorernas betygsindex och de enskilda frågornas medelvärden, speciellt hur stor andel av medborgarna som gett låga betyg.

Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala på vilken 1–4 klassas som låga betyg, 5–7 som mellanbetyg och 8–10 som höga betyg. Observera att i en frågas procentfördelning på dessa tre betygsklasser ingår inte svaren från de medborgare som uppgett ”Ingen åsikt” eller valt att inte besvara den aktuella frågan.

Studera framförallt betygen på frågorna för de olika faktorer som enligt prioriteringsmatrisen hör till dem som bör uppmärksammas.

1

Arbeta vidare med resultatet SCB:s Medborgarundersökning våren 2012

Bakgrundstabeller

I bakgrundstabellerna redovisas hur betygsindexen för faktorerna eventuellt varierar mellan kön, ålder, boendeort, boendetid i kommunen och svaren på erfarenhetsfrågorna i enkäten. För kön och ålder har felmarginaler tagits fram i samband med modellanalysen. Information om kön och ålder på de svarande har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB).

För resterande bakgrundstabeller är resultaten uppdelad efter svaren på boendeort, boendetid i kommunen och svaren på erfarenhetsfrågorna, vilket medför att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex blir större än de felmarginaler som angetts i modellbilderna. För dessa är därför skillnader på 4 – 5 indexenheter mellan dessa gruppers indextal av mindre betydelse.

Övrigt

Arbetet med att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor eller ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan också vara så att medborgarna har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar och kanske därför behöver mer information om den verksamheten.

Studera även kommunens resultat i jämförelse med andra deltagande kommuner för att på så sätt hitta bra exempel. I rapporten redovisas jämförelser för höstens undersökning, dels med samtliga 115 kommuner och dels med kommuner i samma storleksklass.

På SCB:s webbplats www.scb.se/medborgarundersökningen kan jämförelser göras med andra kommuner som har deltagit i undersökningen och godkänt publicering på webbplatsen.

2

http://www.scb.se/medborgarundersökningen�

SCB:s Medborgarundersökning våren 2012 Förändringar i enkäten

Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning har genomförts två gånger om året sedan starten hösten 2005. Till undersökningen hösten 2010 genomgick enkäten en helhetsöversyn. Efter önskemål från flertalet av de kommuner som deltar i undersökningen har SCB tillsammans med en referensgrupp reviderat enkäten för att passa kommunerna och dess verksamheter bättre. Referensgruppen har bestått av representanter från Eskilstuna kommun, Piteå kommun, Järfälla kommun, Kungsbacka kommun och Gotlands kommun samt med representanter från Sveriges Kommuner och Landsting.

Förändringarna i enkäten handlar främst om att frågor som inte bedömts som relevanta för kommunerna har tagits bort samt att en stor andel frågor formulerats om och blivit mer tydliga. En del nya frågor har även tillkommit.

Förändringarna i enkäten kommer att påverka jämförbarheten med tidigare år, men vår förhoppning med översynen är att detta ska kompenseras av att enkäten får en högre kvalitet och bli mer användbar för kommunerna. Helhetsbetygen, NRI, NMI och NII är däremot helt jämförbara mellan samtliga undersökningsomgångar.

Större delen av de delfrågor som ingår i faktorerna kan däremot jämföras med tidigare år. I Tabell1 A – C redovisas kommunens resultat från det år då undersökningen gjordes senast i kommunen, för de frågor som bedöms kunna jämföras med tidigare år.

Nedan beskrivs vilka ändringar som har gjorts mellan åren.

Del A. Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? (Nöjd-Region-Index)

Från och med hösten 2010 har följande ändringar gjorts jämfört med den enkät som användes från och med hösten 2007. Dessa ändringar måste beaktas vid jämförelser mellan åren.

Den inledande frågan för samtliga frågor har ändrats från ”Hur nöjd är du vad gäller” till ”Hur ser du på”.

Faktorn Arbetsmöjligheter

Frågorna ”hur väl möjligheterna till arbete uppfyller dina förväntningar” och ” Föreställ dig en ideal arbetsmarknad. Hur nära sådana ideala förhållanden är arbetsmöjligheterna för invånarna i din kommun” har tagits bort.

Faktorn Utbildningsmöjligheter

Frågorna ”utbildningsmöjligheterna inom rimligt avstånd”, ”hur väl möjligheterna till utbildning uppfyller dina förväntningar” samt ” föreställ dig ideala utbildningsmöjligheter. Hur nära sådana ideala förhållanden är utbildningsmöjligheterna för invånarna i din kommun” har tagits bort. Frågan ”tillgången till högre utbildningar (universitets- eller

3

Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning våren 2012

högskoleutbildning) inom rimligt avstånd” har omformulerats till ”tillgången till universitets- eller högskoleutbildning inom rimligt avstånd”.

Frågan ”tillgången till övriga utbildningar inom rimligt avstånd? (Folkhögskola, Kvalificerad Yrkesutbildning, Komvux etc.)” har lagts till.

Faktorn Bostäder

Frågorna ”möjligheterna att hitta prisvärt boende”, ”hur det planeras för bostäder” samt ”Föreställ dig ideala bostadsförhållanden. Hur nära ett sådant ideal tycker du att boendet i din kommun kommer” har tagits bort.

Frågorna ”möjligheterna att hitta bra boende” och ”utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.)” har lagts till.

Faktorn Miljö

Faktorn har tagits bort. Frågan om ”tillgången till parker, grönområden och natur” har flyttats till faktorn Fritidsmöjligheter.

Faktorn Kommunikationer

Frågan ”tillgången till gång- och cykelvägar” har flyttats från faktorn Gång- och cykelvägar.

Frågorna kollektivtrafikens ”linjesträckning”, ”turtäthet” och ”biljettpriser” har tagits bort och ersatts av frågan ”möjligheterna till att använda kollektivtrafiken för resor (Med kollektivtrafik menas lokal och regional trafik med buss, spårvagn, tunnelbana, tåg och/eller båt/färja.)”.

Frågorna ”tillgången till förbindelser med fjärrtåg inom rimligt avstånd”, ”tillgången till förbindelser med expressbuss (långfärdsbuss i linjetrafik)” samt ”tillgången till flygförbindelser inom rimligt avstånd” har tagits bort och ersatts av frågan ”tillgången till förbindelser för längre resor? (Resor med tåg, buss, båt och/eller flyg.)”.

Frågan ”vägnätet” har tagits bort och ersatts med ”möjligheterna till att enkelt kunna transportera sig med bil”.

Frågan ”Föreställ dig en kommun med ideala kommunikationer. Hur nära ett sådant ideal kommer kommunikationerna i din kommun” har tagits bort.

Faktorn Kommersiellt utbud

Frågorna ”tillgången till bank och post inom rimligt avstånd” och ”Föreställ dig en kommun med idealt kommersiellt utbud. Hur nära ett sådant ideal kommer det kommersiella utbudet i din kommun” har tagits bort.

Frågan ”nöjesutbudet inom rimligt avstånd” har formulerats om till ”nöjesutbudet” samt flyttats till faktorn Fritidsmöjligheter.

Faktorn Fritidsmöjligheter

Faktorn har ändrat namn, från Fritid till Fritidsmöjligheter.

Frågorna ”nöjesutbudet” och ”tillgången till parker, grönområden och natur” har lagts till från faktorn Fritidsmöjligheter respektive Miljö.

4


Frågan ”möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter” har omformulerats till ”möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv”.

Frågan ”tillgången till kulturaktiviteter” har omformulerats till ”tillgången till kulturevenemang”.

Frågan ”tillgången till sport- och idrottsevenemang” har omformulerats till ”tillgången till idrottsevenemang”.

Frågorna ”tillgången till utflyktsmål” och ”Föreställ dig en kommun med ideala fritidsmöjligheter. Hur nära ett sådant ideal kommer fritidsmöjligheterna i din kommun” har tagits bort.

Faktorn Trygghet

Frågorna ”hur trygg och säker du och dina närmaste kan känna er” och ”Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i din kommun” har tagits bort.

Frågan ”hur tryggt du kan vistas utomhus på kvällar och nätter” har omformulerats till ”hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter”.

Frågan ”hur trygg och säker du kan känna dig mot stöld och inbrott” har omformulerats till ”hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet”.

Frågan ”hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel” har lagts till.

Indexet Rekommendation

Ingen ändring har gjorts i frågan för detta index, ”Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun”.

Förändringar mellan tidigare undersökningsomgångar 2005 – våren 2010

Frågeblankettens del A har ändrats sedan första gången undersökningen genomfördes 2005. Detta gäller till exempel faktorn Miljö som 2005 även innehöll frågor om bebyggelsens trivsamhet och prisvärt boende. Betygsindexet för faktorn Miljö har emellertid räknats om så det är jämförbart med åren 2006, 2007, 2008, 2009 och våren 2010.

Från och med 2006 har faktorn Bostäder tillkommit där ovan nämnda frågor ingår tillsammans med en fråga om planering för bostäder.

Vidare har faktorn Kommersiellt utbud utökats med två frågor om utbud av livsmedelsaffärer och tillgång till post och bank. Ovanstående förändring innebär att faktorn Kommersiellt utbud inte är helt jämförbar mellan åren 2005 och 2006, 2007, 2008, 2009 och våren 2010.

För faktorn Kommunikationer har det tillkommit en fråga om tillgången till förbindelser med expressbuss.

Från och med hösten 2007 har texten ”din kommun” tagits bort i frågorna rörande Arbetsmöjligheter och Utbildningsmöjligheter. Detta måste beaktas vid jämförelser mellan åren.

5


Helhetsbetyget NRI har beräknats på samma sätt genom åren och är därmed jämförbart mellan alla undersökningsomgångar.

Del B. Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? (Nöjd-Medborgar-Index)

Från och med hösten 2010 har följande ändringar gjorts jämfört med den enkät som användes från och med hösten 2007. Dessa ändringar måste beaktas vid jämförelser mellan åren. Verksamheten Förskolan

Ingen ändrig i enkäten för denna verksamhet.

Verksamheten Grundskolan


Verksamheten Gymnasieskolan


Verksamheten Äldreomsorgen


Verksamheten Stöd för utsatta personer

Frågan ”Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta individer får i din kommun” till ”Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i din kommun”.

Verksamheten Räddningstjänsten

Frågan ”Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten din kommun” till ”Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten (brandkåren) i din kommun”.

Verksamheten Gång- och cykelvägar

Frågan ”tillgången till gång- och cykelvägar samt cykelvänliga vägar i din kommun” har flyttats till faktorn Kommunikationer.

Frågan ”belysningen av gång- och cykelvägar i din kommun” har lagts till

Frågan ”gång- och cykelvägar samt cykelvänliga vägar i allmänhet i din kommun” har tagits bort.

Verksamheten Gator och vägar

Frågan ”belysningen av gator och vägar i din kommun” har lagts till.

Frågan ”gator och vägar i allmänhet i din kommun” har tagits bort.

Verksamheten Idrott- och motionsanläggningar

Faktorn har ändrat namn, från Fritid – Idrott till Idrott- och motionsanläggningar.

6


Frågorna ”tillgången till idrotts- och motionsanläggningar”, ”tillgången till friluftsområden och promenadvägar” samt ”möjligheterna till idrotts- och friluftsliv” har tagits bort.

Frågorna ”öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar” och ”belysningen i kommunens motionsspår”.

Verksamheten Kultur

Faktorn har ändrat namn, från Fritid – Kultur till Kultur.

Frågan ”kulturaktiviteter i allmänhet” har tagits bort.

Verksamheten Miljöarbete

Faktorernas samtliga frågor har tagits bort och ersatts med frågan ”kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt”.

Verksamheten Renhållning och sophämtning

Faktorn har bytt namn, från Renhållning till Renhållning och sophämtning.

Frågan ”renhållning av gator och vägar i din kommun” har tagits bort.

Frågan om ”tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun (Där du t.ex. kan lämna farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall)”.

Verksamheten Vatten och avlopp

Frågan ”kvaliteten på dricksvattnet i din kommun” har formulerats om till ”dricksvattnet i din kommun”.

Indexet Bemötande och tillgänglighet

Den inledande frågan för frågorna har ändrats till ”Hur nöjd är du med”.

Frågan ”hur blir du bemött när du har kontakt med personal i din kommun” har omformulerats till ”hur du blir bemött när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun”.

Frågan ”hur tycker du att servicen är när du har kontakt med personal i din kommun” har omformulerats till ”den servicen du får när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun”.

Frågan ”hur lätt är det att komma i kontakt med personal i din kommun” har omformulerats till ”hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun”.

Frågan ”möjligheter att komma i kontakt med kommunens högre chefer” har lagts till.


Frågeblanketten har för del B ändrats genom åren. För varje verksamhet ställdes 2005 tre övergripande frågor. För undersökningar från och med våren 2006 är det endast den första av dessa tre frågor som ingår för verksamheterna Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Äldreomsorgen, Stöd för utsatta personer och Räddningstjänsten.

7


För 2005 har dessa verksamheters betygsindex räknats om så att dess betygsindex är helt jämförbara med övriga undersökningsomgångar.

Från och med hösten 2007 till och med våren 2010 tillkom det ett antal frågor under verksamheterna Gator och vägar, Gång- och cykelvägar, Fritid – Idrott, Fritid – Kultur, Miljöarbete, Vatten och avlopp samt Renhållning. Ovanstående förändringar innebär att nämnda verksamheter för åren 2005, 2006 och våren 2007 inte är helt jämförbara med resultaten för hösten 2007 till och med våren 2010. Helhetsbetyget NMI har emellertid beräknats på samma sätt genom åren och är därmed jämförbart mellan alla undersökningsomgångar.

Del C. Vad tycker medborgarna om inflytandet i kommunen? (Nöjd-Inflytande-Index)

Från och med hösten 2010 har följande ändringar gjorts jämfört med den enkät som användes från och med hösten 2007. Dessa ändringar måste beaktas vid jämförelser mellan åren.

Faktorn Kontakt

Faktorn har bytt namn och hette tidigare Tillgänglighet.

Frågan ”Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att komma till tals med kommunens ansvariga tjänstemän” har tagits bort.

Frågan ”Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att komma till tals med kommunens politiker” har omformulerats till ”Hur nöjd är du med möjligheter att komma i kontakt med kommunens politiker”.

Faktorn Information

Faktorn har bytt namn och hette tidigare Information, Öppenhet.

Frågorna ”kommunens information om sina verksamheter”, ”omfattningen av kommunens information” och ”möjligheterna att få tag på information från kommunen” har tagits bort.

Frågorna ”tillgången till information om kommunen och dess verksamheter” och ”kommunens webbplats” har lagts till.

Faktorn Påverkan

Frågan ”invånarnas möjligheter att påverka kommunala beslut” har omformulerats till ”invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut”.

Faktorn Förtroende

Den inledande frågan för frågorna har ändrats från ”Vilken uppfattning har du om din kommun vad gäller” till ”Vad tror eller tycker du om”.

Frågan ”hur kunniga kommunens politiker är” har tagits bort.

Frågan ”hur väl kommunala beslut genomförs” har omformulerats till ”hur väl politiska beslut genomförs”.

8


Frågan ”kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa” har lagts till.


Från och med våren 2006 till och med våren 2010 har ändringar gjorts i frågeblankettens del C jämfört med 2005. För faktorn Tillgänglighet har en fråga tagits bort och dessutom har frågornas formuleringar ändrats något. Antalet frågor inom faktorn Information – Öppenhet har utökats från tre till fem frågor.

Faktorn Inflytande ändrade namn till Påverkan och innehöll en fråga om påverkan inom de kommunala verksamheterna. Förändringar innebär att nämnda faktorer inte är helt jämförbara mellan år 2005 och övriga undersökningsomgångar. Frågorna för faktorn Förtroende är helt jämförbar mellan 2005 och våren 2010. Helhetsbetyget NII går att jämföra mellan samtliga år.

9

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s Medborgarundersökning våren 2012

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI) är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av den undersökta verksamheten. Helhetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor. I denna undersökning finns tre helhetsbetyg, ett för varje modell. I modell A, med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på, ingår helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI). I modell B, med frågor om kommunens verksamheter, ingår helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index (NMI) och i modell C, med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter, ingår helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index (NII).

Varje modell ovan består av ett antal faktorer. Varje faktor mäts i regel med flera frågor som alla behandlar delar av det område som avses. De svarande medborgarna sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg.

Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av tabell 1 samt hänvisningarna till frågeblanketten i modellbilden för respektive modell. Frågeblanketten finns sist i rapporten.

Indexberäkningar

Medborgarna besvarar frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betygen räknas om till betygsindex, vilket innebär att resultaten omvandlas till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto nöjdare är medborgarna med faktorn. Den 10-gradiga skalan får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Anledningen till att betyget 5 inte översätts till betygsindex 50 etc. är att den 10-gradiga skalan börjar på 1 och index-skalan startar på 0.

Tolkning av skalan

För att få en större förståelse för hur den 10-gradiga skalan tolkas har SCB genomfört undersökningar där de svarande får ange var på skalan de anser att olika omdömen passar in. Resultaten indikerar att betyg under 5 kan klassas som ”inte godkänt”. Gränsen för ”nöjd” går enligt undersökningarna vid betyget 6 och betyg på 8 eller högre kan tolkas som ”mycket nöjd”. Motsvarande tolkning av betygsindexen ger att betygsindex under 40 kan klassas som ”inte godkänt”. Gränsen för ”nöjd” går vid 55 och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som ”mycket nöjd”.

10

SCB:s Medborgarundersökning våren 2012 SCB:s analysmodell med NKI

Effektmått – grad av påverkan

För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan NKI och respektive faktor. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur medborgarna prioriterar olika faktorer. En faktors effektmått anger i vilken utsträckning NKI (i denna undersökning NRI, NMI och NII), förväntas förändras vid en förändring av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor till exempel fått effektmåttet 1,0 innebär det att NKI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet.

Tolkningen av faktorernas effektmått

Hur ska man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det ska inte tolkas som att de faktorerna inte är viktiga. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära.

Vad kan ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att medborgarnas betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sina helhets-betyg. Medborgarnas sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan deras helhetsbetyg och deras betyg på faktorn, kan vara betydligt starkare för andra faktorer i modellen.

T.ex. i undersökningens frågeblock A, om kommunen som en plats att bo och leva på, ingår faktorn Arbetsmöjligheter. Även om faktorn Arbetsmöjligheter fått ett lågt betyg av medborgarna i kommunen kan faktorn samtidigt få ett lågt effektmått, alltså ha ett lågt samband med helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI). Detta kan t.ex. förklaras av att majoriteten av de svarande inte är personligen drabbade av arbetslöshet och att de kanske just därför fäster större avseende vid andra faktorer när de avger sitt helhetsbetyg NRI. Sambandet (dvs. effektmåttet) mellan medborgarnas betyg på faktorn Arbetsmöjligheter och deras helhetsbetyg på kommunen som en plats att bo och leva på (NRI) kan därför bli svagt trots att de gett ett lågt betyg åt Arbetsmöjligheter.

Prioriteringsmatris

För att på ett enkelt sätt åskådliggöra resultaten placeras faktorerna in i ett fyrfältsdiagram, en så kallad prioriteringsmatris. De fyra fälten i prioriterings-matrisen, kvadranterna, skapas av medelindex och medel-effekt för de faktorer som ingår i modellen. Kvadranterna utgör fyra områden med olika prioriteringsgrad i ett förbättringsarbete.

I prioriteringsmatrisen placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto nöjdare är medborgarna med faktorn. Ju längre åt höger i diagrammet en faktor ligger, desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på NMI.

11


För att förbättra NKI bör man främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen (Prioritera), dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de faktorer som hamnar uppe till höger i matrisen (Förbättra om möjligt). Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras, trots att de redan har relativt höga betygsindex.

Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen (Lägre prioritet) kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NKI. I kvadranten högst upp till vänster (Bevara) hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock bör man försöka bevara dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning kan leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten.

Felmarginaler

Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att endast ett urval av medborgarna har tillfrågats och att inte alla som ingår i urvalet har besvarat enkäten. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om en faktor exempelvis har fått ett betygsindex som är 55 och felmarginalen är ± 2,1 så innebär det att det sanna värdet med 95 procents säkerhet ligger i intervallet 52,9–57,1.

Statistiskt säkerställda skillnader

För att avgöra om skillnaderna i betygsindex mellan åren eller mellan olika kommuner är statistiskt säkerställda har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (indexvärdet ± felmarginalen) för två indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra, t.ex. ett intervall som är 53–57 och ett som är 57–61 anger vi att skillnaden är statistiskt säkerställd. Felmarginaler för betygsindex och effektmått finns angivna i diagram 1A-C.

12

SCB:s Medborgarundersökning våren 2012 SCB:s analysmodell med NKI

Bortfall

Bortfallet i en undersökning delas in i två olika typer. Totalbortfallet består av de medborgare som inte har besvarat enkäten överhuvudtaget. Partiellt bortfall innebär att medborgarna har svarat på enkäten men inte besvarat samtliga frågor. Även svarsalternativet ”Ingen åsikt” betraktas vid modell-beräkningarna som partiellt bortfall. Det partiella bortfallet ersätts med hjälp av en metod som kallas medel-värdesimputering. För att imputera en individs uteblivna svar på en fråga studeras de redovisningsgrupper där individen ingår. Det uteblivna svaret ersätts med medelvärdet för frågan i kommunen. De svarande som inte har besvarat eller angett ”Ingen åsikt” på mer än 25 procent av frågorna utesluts vid beräkningen av faktorernas betygsindex och effektmått. Anledningen till detta är att om dessa medborgare ska ingå i analysen måste deras stora partiella bortfall kompenseras genom imputering i så stor omfattning att det riskerar att snedvrida resultaten. Totalt inkom 22 896 besvarade enkäter. För modellen Nöjd-Region-Index (NRI) var 21 037 av dessa tillräckligt ifyllda för att kunna ingå i beräkningen av betygsindex och effektmått. För Nöjd-Medborgar-Index (NMI) var motsvarande antal enkäter 12 342 och för Nöjd-Inflytande-Index (NII) var motsvarande antal 13 460.

Det partiella bortfallet, dvs. den andel av de svarande som hoppat över en fråga, är inte stort. Däremot är andelen som markerat alternativet ”Ingen åsikt” relativt stor på flera av frågorna (se tabell 1 A–C).

Viktning av svaren

För att korrigera för att andelen svarande skiljer sig åt mellan könen och åldersklasserna har svar från kvinnor och män i de olika åldersklasserna inom varje kommun tilldelats olika vikter. Viktningen innebär att inom varje åldersgrupp för kvinnor respektive män räknas antalet svarande om så att det viktade antalet svarande i gruppen summerar till den gruppens faktiska antal medborgare i kommunen.

Modellens förklaringsgrad

Modellens förklaringsgrad (R2) är ett mått på hur väl modellen lyckas förklara den variation som finns bland medborgarna vad gäller deras helhetsbedömning av sin kommun (I denna undersökning NRI, NMI och NII). Förklaringsgraden (R2) kan variera mellan 0 och 1.

För Nöjd-Region-Index (NRI) blev förklaringsgraden för de deltagande kommunerna cirka 0,55 vilket innebär att modellens åtta faktorer förklarar 55 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av kommunen som en plats att bo och leva på.

Förklaringsgraden för Nöjd-Medborgar-Index (NMI) blev för de deltagande kommunerna cirka 0,63 vilket innebär att modellens tretton faktorer

13


(verksamheter) förklarar 63 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av kommunens verksamheter.

Förklaringsgraden för Nöjd-Inflytande-Index (NII) blev för de deltagande kommunerna cirka 0,78 vilket innebär att modellen med bara fyra faktorer förklarar 78 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedöm-ningen av det inflytande som medborgarna har över kommunens verksam-heter.

Metoder bakom modellen

Beräkningarna av helhetsbetygen NRI, NMI och NII, betygsindex och effektmått skattas av en strukturekvationsmodell med latenta variabler. Skattandet görs med en algoritmisk metod som kallas Partial Least Squares (PLS). Kortfattat söker metoden maximera samvariationen mellan faktorerna och helhetsbetyget. Utifrån det stratifierade urvalet minus totalbortfallet skattas helhetsbetyget och faktorernas betygsindex genom att individernas svar viktas upp till hela populationen. Vikterna beräknas i enlighet med teorin om stratifierat urval med obundet slumpmässigt urval inom strata. Vid analysmodellens beräkning av betygsindex tilldelas varje delfråga en särskild vikt. Vikten tas fram utifrån hur stor betydelse delfrågan har för faktorns betygsindex. Metoden som används för att skatta felmarginalerna för betygsindex och effektmått kallas för Jack-knife-metoden.

14

SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Om undersökningen

Om undersökningen Undersökningens resultat har bearbetats utifrån SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI). Modellanalyser har genomförts för var och en av undersökningens tre delar (A, B och C).

Modellanalyserna är inte i första hand konstruerade med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av medborgarna som är nöjda eller missnöjda med sin kommun. Modellanalyserna syftar till att ge en helhets-bild som pekar ut vilka områden eller delar som har särskilt stor betydelse för en förbättring av de helhetsbetyg som medborgarna ger sin kommun.

Population

Målpopulationen (målgruppen) är kommunens medborgare i åldrarna 18–84 år.

Urval

Undersökningen har genomförts som en urvalsundersökning. SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) är urvalsramen. Som standard drogs ett urval på 500 personer i kommuner med färre än 10 000 invånare i åldrarna 18–84 år. I kommuner med 10 000 eller fler invånare i åldrarna 18–84 år drogs ett urval på 1 000 personer.

Metod

Undersökningen har genomförts som en kombinerad post- och webbenkät med tre skriftliga påminnelser varav de två sista innehöll ny frågeblankett och nytt svarskuvert.

Mätperiod

Datainsamlingen inleddes med utskick från SCB den 13 mars och avslutades den 10 maj.

Svarsandel

Den sammanlagda svarsandelen för de 52 kommunerna i vårens undersökning uppgår till 53 procent av nettourvalet (dvs. urvalet minus övertäckning)

15

Om undersökningen SCB:s Medborgarundersökning våren 2012

Tabell D. Urval och andel svarande per kommun. Våren 2012

Kommun Bruttourval Övertäckning Nettourval Antal svarande

Andel svarande (%)

Bergs kommun 500 8 492 263 53%Båstads kommun 1000 16 984 571 58%Eda kommun 500 7 493 261 53%Eslövs kommun 1000 12 988 503 51%Fagersta kommun 500 6 494 241 49%Götene kommun 1000 9 991 517 52%Haninge kommun 1000 13 987 429 43%Heby kommun 1000 17 983 467 48%Hudiksvalls kommun 1000 6 994 510 51%Håbo kommun 1000 12 988 512 52%Härjedalens kommun 500 5 495 265 54%Järfälla kommun 1000 10 990 476 48%Jönköpings kommun 1000 11 989 548 55%Karlshamns kommun 1000 4 996 514 52%Karlskoga kommun 1000 9 991 503 51%Karlstads kommun 1000 19 981 503 51%Kristianstad kommun 1000 11 989 466 47%Krokoms kommun 1000 9 991 567 57%Kungälvs kommun 1000 7 993 519 52%Kävlinge kommun 1000 9 991 588 59%Köpings kommun 1000 8 992 486 49%Ljungby kommun 1000 8 992 521 53%Ludvika kommun 1000 16 984 479 49%Lycksele kommun 500 8 492 266 54%Mörbylånga kommun 1000 10 990 551 56%Olofströms kommun 1000 19 981 521 53%Orsa kommun 500 6 494 312 63%Robertsfors kommun 500 2 498 264 53%Sjöbo kommun 1000 13 987 500 51%Staffanstorps kommun 1000 18 982 529 54%Sunne kommun 1000 7 993 541 54%Svalövs kommun 500 7 493 264 54%Säters kommun 500 2 498 279 56%Sölvesborgs kommun 1000 10 990 519 52%Tjörns kommun 1000 10 990 508 51%Torsås kommun 500 4 496 287 58%Tranås kommun 1000 10 990 506 51%Trelleborgs kommun 1000 9 991 514 52%Ulricehamns kommun 1000 8 992 530 53%Umeå kommun 1000 6 994 479 48%Vaggeryds kommun 500 5 495 275 56%Valdemarsviks kommun 500 3 497 297 60%Vansbro kommun 500 4 496 302 61%Vaxholms stad 500 5 495 278 56%Värmdö kommun 1000 8 992 506 51%Växjö kommun 1000 17 983 488 50%Ystad kommun 1000 10 990 548 55%Åmåls kommun 500 4 496 273 55%Ängelholms kommun 1000 11 989 532 54%Örkelljunga kommun 500 4 496 257 52%Östhammars kommun 1000 14 986 535 54%Östra Göinge kommun 1000 8 992 526 53%Samtliga kommuner 44000 474 43526 22896 53%

16

SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Om undersökningen

Tabell E. Andel svarande (%) efter kön och kommun. Våren 2012

Män KvinnorBergs kommun 48% 59% 53%Båstads kommun 55% 60% 58%Eda kommun 52% 54% 53%Eslövs kommun 49% 53% 51%Fagersta kommun 46% 52% 49%Götene kommun 50% 55% 52%Haninge kommun 38% 49% 43%Heby kommun 41% 55% 48%Hudiksvalls kommun 50% 53% 51%Håbo kommun 49% 54% 52%Härjedalens kommun 50% 57% 54%Järfälla kommun 43% 53% 48%Jönköpings kommun 54% 56% 55%Karlshamns kommun 49% 55% 52%Karlskoga kommun 48% 53% 51%Karlstads kommun 47% 55% 51%Kristianstad kommun 43% 52% 47%Krokoms kommun 53% 62% 57%Kungälvs kommun 50% 54% 52%Kävlinge kommun 55% 64% 59%Köpings kommun 47% 51% 49%Ljungby kommun 49% 56% 53%Ludvika kommun 47% 50% 49%Lycksele kommun 54% 54% 54%Mörbylånga kommun 55% 56% 56%Olofströms kommun 49% 57% 53%Orsa kommun 61% 65% 63%Robertsfors kommun 50% 56% 53%Sjöbo kommun 46% 56% 51%Staffanstorps kommun 49% 58% 54%Sunne kommun 51% 58% 54%Svalövs kommun 50% 58% 54%Säters kommun 52% 60% 56%Sölvesborgs kommun 51% 53% 52%Tjörns kommun 49% 53% 51%Torsås kommun 56% 60% 58%Tranås kommun 46% 56% 51%Trelleborgs kommun 49% 55% 52%Ulricehamns kommun 48% 59% 53%Umeå kommun 43% 54% 48%Vaggeryds kommun 54% 57% 56%Valdemarsviks kommun 56% 63% 60%Vansbro kommun 58% 63% 61%Vaxholms stad 51% 62% 56%Värmdö kommun 46% 56% 51%Växjö kommun 46% 53% 50%Ystad kommun 52% 58% 55%Åmåls kommun 50% 59% 55%Ängelholms kommun 51% 56% 54%Örkelljunga kommun 51% 52% 52%Östhammars kommun 51% 58% 54%Östra Göinge kommun 48% 59% 53%Samtliga kommuner 49% 55% 53%

KommunKön

Total

17

Om undersökningen SCB:s Medborgarundersökning våren 2012

Tabell F. Andel svarande (%) efter ålder och kommun. Våren 2012

18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84Bergs kommun 44% 24% 45% 50% 64% 65% 65% 53%Båstads kommun 37% 34% 53% 53% 62% 70% 73% 58%Eda kommun 44% 27% 42% 52% 65% 68% 59% 53%Eslövs kommun 38% 36% 47% 48% 59% 66% 67% 51%Fagersta kommun 25% 36% 40% 47% 56% 65% 68% 49%Götene kommun 26% 30% 44% 51% 65% 72% 65% 52%Haninge kommun 24% 32% 34% 40% 52% 68% 72% 43%Heby kommun 25% 21% 42% 51% 59% 68% 53% 48%Hudiksvalls kommun 28% 38% 43% 50% 56% 72% 54% 51%Håbo kommun 28% 32% 45% 44% 68% 79% 74% 52%Härjedalens kommun 39% 32% 47% 53% 60% 64% 64% 54%Järfälla kommun 25% 25% 43% 51% 60% 75% 69% 48%Jönköpings kommun 29% 44% 47% 51% 69% 81% 71% 55%Karlshamns kommun 17% 31% 44% 52% 65% 74% 66% 52%Karlskoga kommun 23% 28% 38% 48% 62% 71% 69% 51%Karlstads kommun 29% 39% 40% 51% 69% 69% 69% 51%Kristianstad kommun 25% 30% 42% 51% 56% 65% 65% 47%Krokoms kommun 30% 44% 47% 56% 68% 75% 74% 57%Kungälvs kommun 29% 39% 49% 55% 61% 68% 68% 52%Kävlinge kommun 33% 46% 52% 60% 69% 76% 83% 59%Köpings kommun 26% 25% 37% 44% 63% 74% 64% 49%Ljungby kommun 31% 43% 44% 51% 62% 72% 60% 53%Ludvika kommun 24% 30% 44% 44% 62% 62% 68% 49%Lycksele kommun 27% 40% 46% 53% 65% 70% 65% 54%Mörbylånga kommun 50% 33% 44% 50% 68% 71% 59% 56%Olofströms kommun 30% 26% 46% 54% 62% 74% 58% 53%Orsa kommun 43% 33% 62% 68% 72% 78% 73% 63%Robertsfors kommun 34% 53% 42% 52% 54% 64% 68% 53%Sjöbo kommun 28% 30% 47% 44% 59% 71% 66% 51%Staffanstorps kommun 30% 35% 51% 50% 61% 72% 79% 54%Sunne kommun 30% 42% 44% 52% 65% 71% 64% 54%Svalövs kommun 26% 51% 48% 56% 58% 72% 61% 54%Säters kommun 36% 51% 48% 50% 67% 71% 57% 56%Sölvesborgs kommun 25% 25% 45% 52% 65% 71% 63% 52%Tjörns kommun 28% 36% 40% 49% 64% 68% 64% 51%Torsås kommun 21% 35% 50% 62% 75% 69% 67% 58%Tranås kommun 35% 32% 44% 53% 64% 71% 56% 51%Trelleborgs kommun 31% 38% 40% 53% 57% 75% 65% 52%Ulricehamns kommun 29% 41% 48% 54% 62% 71% 61% 53%Umeå kommun 28% 39% 42% 52% 64% 73% 55% 48%Vaggeryds kommun 33% 40% 45% 60% 64% 78% 62% 56%Valdemarsviks kommun 38% 38% 36% 64% 63% 85% 69% 60%Vansbro kommun 52% 41% 57% 60% 65% 70% 73% 61%Vaxholms stad 36% 28% 47% 53% 70% 77% 68% 56%Värmdö kommun 29% 35% 45% 45% 69% 79% 61% 51%Växjö kommun 30% 34% 42% 50% 68% 68% 67% 50%Ystad kommun 32% 38% 43% 56% 60% 75% 66% 55%Åmåls kommun 28% 38% 38% 51% 73% 69% 61% 55%Ängelholms kommun 40% 29% 50% 54% 63% 75% 63% 54%Örkelljunga kommun 39% 26% 47% 45% 71% 61% 67% 52%Östhammars kommun 32% 37% 43% 50% 64% 75% 68% 54%Östra Göinge kommun 32% 36% 38% 53% 63% 76% 65% 53%Samtliga kommuner 30% 34% 44% 51% 63% 72% 65% 53%

Ålder Total andel (%)Kommun

18

SCB:s Medborgarundersökning våren 2012 Tabeller och diagram

A. Medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva på

(Nöjd-Region-Index)

TABELLER OCH DIAGRAM

19

1257

Nöj

d-Re

gion

-Ind

ex (N

RI)

A1:

1

44±3

,10,

6

A2:

1 -

23,

665

± 3,

7D

el A

50±2

,80,

0±0

,5

A3:

1 -

3

Örk

ellju

nga

kom

mun

59±2

,51,

2*

61±

3,0

Vår

en 2

012

A4:

1 -

4

59±2

,41,

2

A5:

1 -

3

57±3

,20,

8

A6:

1 -

5

Ant

al s

vara

nde

257

54±2

,20,

6

And

el s

vara

nde

(%)

52A

7: 1

- 3

Med

elin

dex

5458

±3,2

0,9

Med

elef

fekt

0,8

Tolk

ning

av

effe

ktm

ått:

*Ef

fekt

måt

tet 1

,2 in

nebä

r att

om

bety

gsin

dexe

t för

fakt

orn

Bost

äder

ökar

med

5 e

nhet

er fr

ån 5

9 til

l 64

förv

änta

s he

lhet

sbet

yget

(NRI

) öka

med

1,2

enh

eter

från

61

till 6

2,2.

Arb

etsm

öjlig

hete

rRe

kom

men

-da

tion

Med

borg

arna

om

att

bo

och

leva

i ko

mm

unen

Utb

ildni

ngsm

öjlig

hete

r

NRI

Fråg

a

A9:

1Bo

städ

er

Kom

mun

ikat

ione

r

Fråg

a

A8:

1 -

3Ko

mm

ersi

ellt

utb

ud0,

1 - 1

,1

0,0

- 0,5

Frit

idsm

öjlig

hete

r0,

6 - 1

,8

0,6

- 1,8

Tryg

ghet

0,2

- 1,4

0,0

- 1,3

0,3

- 1,5

Felm

argi

nal f

ör

effe

ktm

ått

Dia

gram

1A

: Mod

ellb

ild

F

rågo

r

Bet

ygsi

ndex

Fel

mar

gina

l

Ef

fekt

måt

t

20

1257

Nöj

d-Re

gion

-Inde

x (N

RI)

Del

A

Örk

ellju

nga

kom

mun

Vår

en 2

012

NRI

61Re

kom

men

dati

on65

Ant

al s

vara

nde

257

57

And

el s

vara

nde

(%)

5246

Med

elin

dex

5468

Med

elef

fekt

0,8

Fakt

orBe

tygs

-in

dex

Effe

kt-

måt

tA

rbet

smöj

lighe

ter

440,

6U

tbild

ning

smöj

lighe

ter

500,

0Bo

städ

er59

1,2

Kom

mun

ikat

ione

r59

1,2

Kom

mer

siel

lt ut

bud

570,

8Fr

itids

möj

lighe

ter

540,

6Tr

yggh

et58

0,9

Med

borg

arna

om

att

bo

och

leva

i ko

mm

unen

= k

omm

unen

s m

edel

inde

x oc

h m

edel

effe

kt=

med

elin

dex

för

sam

tliga

kom

mun

er

höst

en 2

011

och

våre

n 20

12

= lä

gsta

ko

mm

unm

edel

inde

x hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

= h

ögst

a ko

mm

unm

edel

inde

x hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

Arb.

möj

l.

Utb

.möj

l.

Bos

täde

r K

omm

unik

.

Kom

mer

s.ut

b.

Friti

ds.m

öjl.

Tryg

ghet

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

Bet

ygsi

ndex

Effe

ktm

ått

Örk

ellju

nga

kom

mun

Bev

ara

Förb

ättr

a om

möj

ligt

Lägr

e pr

iorit

et

Prio

riter

a

Dia

gram

2A

: Pri

orit

erin

gsm

atri

s

21

12

57

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

Nöj

d-Re

gion

-Inde

x (N

RI)

Med

borg

arna

om

att

bo

och

leva

i ko

mm

unen

FRÅ

GA

V

åren

20

12V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

AA

8: 1

- 3

6164

6145

79A

9: 1

6568

6540

86A

1: 1

44.

4723

78Ö

rkel

ljung

a ko

mm

unA

2: 1

- 2

50.

6031

87V

åren

201

2A

3: 1

- 3

59.

5944

71A

4: 1

- 4

59.

5934

74A

5: 1

- 3

57.

6142

75A

6: 1

- 5

54.

5943

72A

7: 1

- 3

58.

6142

8054

58

Ant

al s

vara

nde

257

And

el s

vara

nde

(%)

52M

edel

inde

x54

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

RI o

ch s

amtli

ga fa

ktor

er s

amt m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

g fö

r de

lfråg

orna

i en

käte

n. Ä

ven

ande

len

som

har

ang

ett "

Inge

n ås

ikt"

sam

t de

som

inte

har

be

svar

at r

espe

ktiv

e de

lfråg

a fr

amgå

r i t

abel

len.

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

FAKT

OR

NRI

, HEL

HET

ENRE

KOM

MEN

DA

TIO

NA

RBET

SMÖ

JLIG

HET

ERU

TBIL

DN

ING

SMÖ

JLIG

HET

ERBO

STÄ

DER

KOM

MU

NIK

ATI

ON

ERKO

MM

ERSI

ELLT

UTB

UD

FRIT

IDSM

ÖJL

IGH

ETER

TRYG

GH

ETM

EDEL

IND

EX

Tabe

ll1A

: Bet

ygsi

ndex

, med

elbe

tyg

och

svar

sför

deln

ing

22

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NRI

, H

ELH

ETEN

6164

6145

79Fr

A8:

1

H

ur n

öjd

är d

u m

ed d

in k

omm

un i

dess

hel

het s

om e

n pl

ats

att

bo o

ch le

va p

å?6,

97,

27,

05,

88,

510

4842

100

01

Fr A

8:2

Hur

väl

upp

fylle

r di

n ko

mm

un d

ina

förv

äntn

inga

r på

en

plat

s at

t bo

och

leva

på?

6,5

6,8

6,5

5,1

8,1

1649

3510

00

1Fr

A8:

3Fö

rest

äll d

ig e

n ko

mm

un s

om e

n pl

ats

som

är

perf

ekt a

tt b

o oc

h le

va p

å. H

ur n

ära

ett s

ådan

t ide

al ty

cker

du

att d

in

kom

mun

kom

mer

?6,

06,

45,

94,

47,

624

5125

100

01

REKO

MM

END

ATI

ON

6568

6540

86

Fr A

9:1

Kan

du r

ekom

ende

ra v

änne

r oc

h be

kant

a at

t fly

tta

till

din

kom

mun

?6,

97,

16,

94,

58,

817

4142

100

01

ARB

ETSM

ÖJL

IGH

ETER

44.

4723

78

Fr A

1:1

Hur

ser

du

på…

…m

öjlig

hete

rna

att f

å ar

bete

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

5,0

5,5

5,3

3,1

8,0

3948

1410

017

3

UTB

ILD

NIN

GSM

ÖJL

IGH

ETER

50.

6031

87

Fr A

2:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

univ

ersi

tets

- elle

r hö

gsko

leut

bild

ning

inom

ri

mlig

t avs

tånd

?5,

04,

96,

23,

09,

338

4616

100

184

Fr A

2:2

…ti

llgån

gen

till

övri

ga u

tbild

ning

ar in

om r

imlig

t avs

tånd

? (F

olkh

ögsk

ola,

Kva

lific

erad

Yrk

esut

bild

ning

, Kom

vux

etc.

)5,

9.

6,5

4,3

8,4

2749

2510

018

7

BOST

ÄD

ER59

.59

4471

Fr A

3:1

Hur

ser

du

på …

…m

öjlig

hete

rna

till

att h

itta

bra

boe

nde?

6,1

.6,

13,

87,

420

4734

100

123

Fr A

3:2

…ut

bude

t av

olik

a ty

per

av b

oend

efor

mer

(hyr

esrä

tt,

bost

adsr

ätt,

sm

åhus

etc

.)?5,

6.

5,7

3,7

7,2

2751

2310

012

5Fr

A3:

3…

hur

triv

sam

beb

ygge

lsen

är?

6,8

6,6

6,9

6,0

8,5

1053

3810

08

5

And

elIn

gen

åsik

t (%

)A

ndel

Ej

svar

(%)

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

23

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

elIn

gen

åsik

t (%

)A

ndel

Ej

svar

(%)

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

KOM

MU

NIK

ATI

ON

ER59

.59

3474

Fr A

4:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

gång

- och

cyk

elvä

gar?

6,1

6,2

6,0

2,9

8,1

2645

2910

07

1Fr

A4:

2…

möj

lighe

tern

a ti

ll at

t anv

ända

kol

lekt

ivtr

afik

en fö

r re

sor?

(M

ed k

olle

ktiv

traf

ik m

enas

loka

l och

reg

iona

l tra

fik m

ed b

uss,

sp

årva

gn, t

unne

lban

a, tå

g oc

h/el

ler

båt/

färj

a.)

5,2

.5,

42,

77,

836

4321

100

84

Fr A

4:3

…ti

llgån

gen

till

förb

inde

lser

för

läng

re r

esor

? (R

esor

med

tåg,

bu

ss, b

åt o

ch/e

ller

flyg.

)4,

6.

5,6

2,9

7,9

5036

1410

07

6Fr

A4:

4…

möj

lighe

tern

a ti

ll at

t enk

elt k

unna

tran

spor

tera

si

g m

ed b

il?8,

4.

8,0

7,0

8,8

321

7710

05

3

KOM

MER

SIEL

LT U

TBU

D57

.61

4275

Fr A

5:1

Hur

ser

du

på …

…ut

bude

t av

livsm

edel

saff

ärer

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

6,9

7,0

7,2

5,3

8,6

1935

4610

02

1Fr

A5:

2…

utbu

det a

v an

dra

affä

rer

och

serv

ice

inom

rim

ligt

avst

ånd?

5,8

6,1

6,1

3,9

7,7

3239

2910

02

1Fr

A5:

3…

utbu

det a

v ka

féer

/bar

er/r

esta

uran

ger

inom

ri

mlig

t avs

tånd

?5,

85,

86,

13,

97,

731

4127

100

31

FRIT

IDSM

ÖJL

IGH

ETER

54.

5943

72

Fr A

6:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

park

er, g

röno

mrå

den

och

natu

r?7,

97,

57,

85,

98,

59

2368

100

32

Fr A

6:2

…m

öjlig

hete

rna

till

att k

unna

utö

va fr

itid

sint

ress

en t.

ex. s

port

, ku

ltur

, fri

luft

sliv

, för

enin

gsliv

?6,

77,

47,

25,

78,

114

4542

100

72

Fr A

6:3

…ti

llgån

gen

till

idro

ttse

vene

man

g?5,

76,

56,

24,

57,

832

4622

100

182

Fr A

6:4

…ti

llgån

gen

till

kult

urev

enem

ang?

4,5

5,9

5,7

3,7

7,4

5436

1110

023

2Fr

A6:

5…

nöje

sutb

udet

?3,

43,

84,

62,

87,

074

214

100

173

TRYG

GH

ET58

.61

4280

Fr A

7:1

Hur

ser

du

på …

…hu

r tr

yggt

och

säk

ert d

u ka

n vi

stas

uto

mhu

s på

kvä

llar

och

nätt

er?

6,7

6,6

6,5

4,3

8,5

2032

4810

05

1Fr

A7:

2…

hur

tryg

g oc

h sä

ker

du k

an k

änna

dig

mot

hot

, rån

och

m

issh

ande

l?6,

4.

6,4

4,4

8,3

2233

4610

05

1Fr

A7:

3…

hur

tryg

g oc

h sä

ker

du k

an k

änna

dig

mot

inbr

ott

i he

mm

et?

5,3

5,0

6,3

4,8

7,7

3937

2410

04

1

24

-100 0 100

Fr A8:1

Fr A8:2

Fr A8:3

Fr A9:1

Fr A1:1

Fr A2:1

Fr A2:2

Fr A3:1

Fr A3:2

Fr A3:3

Fr A4:1

Fr A4:2

Fr A4:3

Fr A4:4

Fr A5:1

Fr A5:2

Fr A5:3

Fr A6:1

Fr A6:2

Fr A6:3

Fr A6:4

Fr A6:5

Fr A7:1

Fr A7:2

Fr A7:3

Örkelljunga kommun

Lågt Högt

Diagram 3 Andel som givit högt respektive lågt betyg

25

12

57

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- Kv

inno

r

Nöj

d-Re

gion

-Inde

x (N

RI)

Med

borg

arna

om

att

bo

och

leva

i ko

mm

unen

FRÅ

GA

V

åren

20

12V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

AA

8: 1

- 3

6167

6245

79A

9: 1

6671

6640

87A

1: 1

42.

4725

78Ö

rkel

ljung

a ko

mm

unA

2: 1

- 2

49.

6135

88V

åren

201

2A

3: 1

- 3

61.

5944

72Kv

inno

rA

4: 1

- 4

60.

6033

76A

5: 1

- 3

57.

6142

77A

6: 1

- 5

55.

6142

74A

7: 1

- 3

56.

5840

7754

58

Ant

al s

vara

nde

140

And

el s

vara

nde

(%)

52M

edel

inde

x54

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

RI o

ch s

amtli

ga fa

ktor

er s

amt m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

g fö

r de

lfråg

orna

i en

käte

n. Ä

ven

ande

len

som

har

ang

ett "

Inge

n ås

ikt"

sam

t de

som

inte

har

be

svar

at r

espe

ktiv

e de

lfråg

a fr

amgå

r i t

abel

len.

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

för

Kvin

nor

FAKT

OR

NRI

, HEL

HET

ENRE

KOM

MEN

DA

TIO

NA

RBET

SMÖ

JLIG

HET

ERU

TBIL

DN

ING

SMÖ

JLIG

HET

ERBO

STÄ

DER

KOM

MU

NIK

ATI

ON

ERKO

MM

ERSI

ELLT

UTB

UD

FRIT

IDSM

ÖJL

IGH

ETER

TRYG

GH

ETM

EDEL

IND

EX

Tabe

ll1A

_Kvi

nnor

: Bet

ygsi

ndex

, med

elbe

tyg

och

svar

sför

deln

ing

26

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- Kv

inno

r

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NRI

, H

ELH

ETEN

6167

6245

79Fr

A8:

1

H

ur n

öjd

är d

u m

ed d

in k

omm

un i

dess

hel

het s

om e

n pl

ats

att

bo o

ch le

va p

å?7,

17,

47,

15,

78,

510

4545

100

01

Fr A

8:2

Hur

väl

upp

fylle

r di

n ko

mm

un d

ina

förv

äntn

inga

r på

en

plat

s at

t bo

och

leva

på?

6,6

7,0

6,6

5,0

8,0

1547

3910

00

1Fr

A8:

3Fö

rest

äll d

ig e

n ko

mm

un s

om e

n pl

ats

som

är

perf

ekt a

tt b

o oc

h le

va p

å. H

ur n

ära

ett s

ådan

t ide

al ty

cker

du

att d

in

kom

mun

kom

mer

?6,

16,

66,

14,

57,

722

4929

100

01

REKO

MM

END

ATI

ON

6671

6640

87

Fr A

9:1

Kan

du r

ekom

ende

ra v

änne

r oc

h be

kant

a at

t fly

tta

till

din

kom

mun

?7,

07,

47,

04,

58,

817

4044

100

02

ARB

ETSM

ÖJL

IGH

ETER

42.

4725

78

Fr A

1:1

Hur

ser

du

på…

…m

öjlig

hete

rna

att f

å ar

bete

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

4,8

5,9

5,3

3,2

8,0

4343

1410

020

3

UTB

ILD

NIN

GSM

ÖJL

IGH

ETER

49.

6135

88

Fr A

2:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

univ

ersi

tets

- elle

r hö

gsko

leut

bild

ning

inom

ri

mlig

t avs

tånd

?4,

85,

26,

33,

19,

347

3815

100

183

Fr A

2:2

…ti

llgån

gen

till

övri

ga u

tbild

ning

ar in

om r

imlig

t avs

tånd

? (F

olkh

ögsk

ola,

Kva

lific

erad

Yrk

esut

bild

ning

, Kom

vux

etc.

)6,

0.

6,7

4,4

8,5

2548

2810

016

6

BOST

ÄD

ER61

.59

4472

Fr A

3:1

Hur

ser

du

på …

…m

öjlig

hete

rna

till

att h

itta

bra

boe

nde?

6,3

.6,

14,

07,

418

4636

100

122

Fr A

3:2

…ut

bude

t av

olik

a ty

per

av b

oend

efor

mer

(hyr

esrä

tt,

bost

adsr

ätt,

sm

åhus

etc

.)?5,

7.

5,7

3,9

7,3

2551

2410

012

4Fr

A3:

3…

hur

triv

sam

beb

ygge

lsen

är?

7,1

6,7

6,9

6,0

8,5

550

4510

08

4

And

elIn

gen

åsik

t (%

)A

ndel

Ej

svar

(%)

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

27

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- Kv

inno

r

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

elIn

gen

åsik

t (%

)A

ndel

Ej

svar

(%)

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

KOM

MU

NIK

ATI

ON

ER60

.60

3376

Fr A

4:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

gång

- och

cyk

elvä

gar?

6,2

6,6

6,1

2,9

8,2

2444

3210

06

2Fr

A4:

2…

möj

lighe

tern

a ti

ll at

t anv

ända

kol

lekt

ivtr

afik

en fö

r re

sor?

(M

ed k

olle

ktiv

traf

ik m

enas

loka

l och

reg

iona

l tra

fik m

ed b

uss,

sp

årva

gn, t

unne

lban

a, tå

g oc

h/el

ler

båt/

färj

a.)

5,4

.5,

52,

67,

835

4124

100

7

4Fr

A4:

3…

tillg

ånge

n ti

ll fö

rbin

dels

er fö

r lä

ngre

res

or?

(Res

or m

ed tå

g,

buss

, båt

och

/elle

r fly

g.)

4,8

.5,

72,

77,

848

3517

100

83

Fr A

4:4

…m

öjlig

hete

rna

till

att e

nkel

t kun

na tr

ansp

orte

ra s

ig m

ed b

il?8,

5.

8,1

7,2

8,9

318

7910

08

4

KOM

MER

SIEL

LT U

TBU

D57

.61

4277

Fr A

5:1

Hur

ser

du

på …

…ut

bude

t av

livsm

edel

saff

ärer

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

6,9

7,1

7,3

5,2

8,6

1934

4710

02

1Fr

A5:

2…

utbu

det a

v an

dra

affä

rer

och

serv

ice

inom

rim

ligt

avst

ånd?

5,8

6,1

6,2

3,8

7,9

2942

2910

02

2Fr

A5:

3…

utbu

det a

v ka

féer

/bar

er/r

esta

uran

ger

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

5,9

5,8

6,1

3,8

7,7

2746

2710

03

1

FRIT

IDSM

ÖJL

IGH

ETER

55.

6142

74

Fr A

6:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

park

er, g

röno

mrå

den

och

natu

r?8,

17,

87,

96,

08,

67

2172

100

33

Fr A

6:2

…m

öjlig

hete

rna

till

att k

unna

utö

va fr

itid

sint

ress

en t.

ex. s

port

, ku

ltur

, fri

luft

sliv

, för

enin

gsliv

?6,

87,

67,

35,

78,

213

4244

100

72

Fr A

6:3

…ti

llgån

gen

till

idro

ttse

vene

man

g?6,

06,

86,

44,

67,

827

4331

100

222

Fr A

6:4

…ti

llgån

gen

till

kult

urev

enem

ang?

4,8

5,9

5,9

3,7

7,7

4641

1310

021

2Fr

A6:

5…

nöje

sutb

udet

?3,

43,

74,

72,

77,

273

207

100

172

TRYG

GH

ET56

.58

4077

Fr A

7:1

Hur

ser

du

på …

…hu

r tr

yggt

och

säk

ert d

u ka

n vi

stas

uto

mhu

s på

kvä

llar

och

nätt

er?

6,3

6,0

6,2

4,0

8,4

2337

4110

06

1Fr

A7:

2…

hur

tryg

g oc

h sä

ker

du k

an k

änna

dig

mot

hot

, rån

och

m

issh

ande

l?6,

1.

6,1

4,1

8,2

2830

4210

06

1Fr

A7:

3…

hur

tryg

g oc

h sä

ker

du k

an k

änna

dig

mot

inbr

ott i

hem

met

?5,

35,

06,

24,

87,

641

3525

100

51

28

-100 0 100

Fr A8:1

Fr A8:2

Fr A8:3

Fr A9:1

Fr A1:1

Fr A2:1

Fr A2:2

Fr A3:1

Fr A3:2

Fr A3:3

Fr A4:1

Fr A4:2

Fr A4:3

Fr A4:4

Fr A5:1

Fr A5:2

Fr A5:3

Fr A6:1

Fr A6:2

Fr A6:3

Fr A6:4

Fr A6:5

Fr A7:1

Fr A7:2

Fr A7:3

Örkelljunga kommun

Lågt Högt


29

12

57

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- M

än

Nöj

d-Re

gion

-Inde

x (N

RI)

Med

borg

arna

om

att

bo

och

leva

i ko

mm

unen

FRÅ

GA

V

åren

20

12V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

AA

8: 1

- 3

6062

6045

78A

9: 1

6465

6440

86A

1: 1

46.

4721

77Ö

rkel

ljung

a ko

mm

unA

2: 1

- 2

51.

5927

87V

åren

201

2A

3: 1

- 3

57.

5844

70M

änA

4: 1

- 4

58.

5935

74A

5: 1

- 3

57.

6041

75A

6: 1

- 5

52.

5842

71A

7: 1

- 3

61.

6344

8255

58

Ant

al s

vara

nde

117

And

el s

vara

nde

(%)

51M

edel

inde

x55

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

RI o

ch s

amtli

ga fa

ktor

er s

amt m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

g fö

r de

lfråg

orna

i en

käte

n. Ä

ven

ande

len

som

har

ang

ett "

Inge

n ås

ikt"

sam

t de

som

inte

har

be

svar

at r

espe

ktiv

e de

lfråg

a fr

amgå

r i t

abel

len.

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en

2012

för

Män

FAKT

OR

NRI

, HEL

HET

ENRE

KOM

MEN

DA

TIO

NA

RBET

SMÖ

JLIG

HET

ERU

TBIL

DN

ING

SMÖ

JLIG

HET

ERBO

STÄ

DER

KOM

MU

NIK

ATI

ON

ERKO

MM

ERSI

ELLT

UTB

UD

FRIT

IDSM

ÖJL

IGH

ETER

TRYG

GH

ETM

EDEL

IND

EX

Tabe

ll1A

_Män

: Bet

ygsi

ndex

, med

elbe

tyg

och

30

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- M

än

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NRI

, H

ELH

ETEN

6062

6045

78Fr

A8:

1

H

ur n

öjd

är d

u m

ed d

in k

omm

un i

dess

hel

het s

om e

n pl

ats

att

bo o

ch le

va p

å?6,

77,

06,

95,

68,

510

5238

100

00

Fr A

8:2

Hur

väl

upp

fylle

r di

n ko

mm

un d

ina

förv

äntn

inga

r på

en

plat

s at

t bo

och

leva

på?

6,4

6,5

6,4

5,1

8,1

1751

3210

00

0Fr

A8:

3Fö

rest

äll d

ig e

n ko

mm

un s

om e

n pl

ats

som

är

perf

ekt a

tt b

o oc

h le

va p

å. H

ur n

ära

ett s

ådan

t ide

al a

nser

du

att d

in

kom

mun

kom

mer

?5,

86,

35,

84,

47,

626

5421

100

00

REKO

MM

END

ATI

ON

6465

6440

86

Fr A

9:1

Kan

du r

ekom

ende

ra v

änne

r oc

h be

kant

a at

t fly

tta

till

din

kom

mun

?6,

86,

86,

74,

58,

718

4240

100

00

ARB

ETSM

ÖJL

IGH

ETER

46.

4721

77

Fr A

1:1

Hur

ser

du

på…

…m

öjlig

hete

rna

att f

å ar

bete

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

5,1

5,2

5,3

3,0

8,0

3453

1410

014

3

UTB

ILD

NIN

GSM

ÖJL

IGH

ETER

51.

5927

87

Fr A

2:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

univ

ersi

tets

- elle

r hö

gsko

leut

bild

ning

inom

ri

mlig

t avs

tånd

?5,

34,

66,

12,

89,

229

5417

100

184

Fr A

2:2

…ti

llgån

gen

till

övri

ga u

tbild

ning

ar in

om r

imlig

t avs

tånd

? (F

olkh

ögsk

ola,

Kva

lific

erad

Yrk

esut

bild

ning

, Kom

vux

etc.

)5,

8.

6,4

4,0

8,4

2949

2210

019

8

BOST

ÄD

ER57

.58

4470

Fr A

3:1

Hur

ser

du

på …

…m

öjlig

hete

rna

till

att h

itta

bra

boe

nde?

6,0

.6,

03,

67,

521

4831

100

123

Fr A

3:2

…ut

bude

t av

olik

a ty

per

av b

oend

efor

mer

(hyr

esrä

tt,

bost

adsr

ätt,

sm

åhus

etc

.)?5,

5.

5,7

3,6

7,2

2950

2110

012

7Fr

A3:

3…

hur

triv

sam

beb

ygge

lsen

är?

6,5

6,4

6,8

5,9

8,5

1555

3010

07

7

And

elIn

gen

åsik

t (%

)A

ndel

Ej

svar

(%)

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Män

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

31

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- M

än

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

elIn

gen

åsik

t (%

)A

ndel

Ej

svar

(%)

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Män

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

KOM

MU

NIK

ATI

ON

ER58

.59

3574

Fr A

4:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

gång

- och

cyk

elvä

gar?

5,9

5,8

6,0

2,9

8,0

2746

2610

07

0Fr

A4:

2…

möj

lighe

tern

a ti

ll at

t anv

ända

kol

lekt

ivtr

afik

en fö

r re

sor?

(M

ed k

olle

ktiv

traf

ik m

enas

loka

l och

reg

iona

l tra

fik m

ed b

uss,

sp

årva

gn, t

unne

lban

a, tå

g oc

h/el

ler

båt/

färj

a.)

5,1

.5,

32,

57,

738

4517

100

9

4Fr

A4:

3…

tillg

ånge

n ti

ll fö

rbin

dels

er fö

r lä

ngre

res

or?

(Res

or m

ed tå

g,

buss

, båt

och

/elle

r fly

g.)

4,5

.5,

62,

87,

952

3711

100

58

Fr A

4:4

…m

öjlig

hete

rna

till

att e

nkel

t kun

na tr

ansp

orte

ra s

ig m

ed b

il?8,

2.

7,9

6,8

8,8

323

7410

02

2

KOM

MER

SIEL

LT U

TBU

D57

.60

4175

Fr A

5:1

Hur

ser

du

på …

…ut

bude

t av

livsm

edel

saff

ärer

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

6,9

6,9

7,2

5,2

8,5

1936

4510

02

0Fr

A5:

2…

utbu

det a

v an

dra

affä

rer

och

serv

ice

inom

rim

ligt

avst

ånd?

5,8

6,0

6,1

4,0

7,6

3536

3010

02

1Fr

A5:

3…

utbu

det a

v ka

féer

/bar

er/r

esta

uran

ger

inom

rim

ligt a

vstå

nd?

5,7

5,7

6,0

3,9

7,7

3636

2810

03

0

FRIT

IDSM

ÖJL

IGH

ETER

52.

5842

71

Fr A

6:1

Hur

ser

du

på …

…ti

llgån

gen

till

park

er, g

röno

mrå

den

och

natu

r?7,

77,

17,

75,

88,

612

2563

100

42

Fr A

6:2

…m

öjlig

hete

rna

till

att k

unna

utö

va fr

itid

sint

ress

en t.

ex. s

port

, ku

ltur

, fri

luft

sliv

, för

enin

gsliv

?6,

67,

27,

15,

88,

014

4739

100

82

Fr A

6:3

…ti

llgån

gen

till

idro

ttse

vene

man

g?5,

56,

36,

04,

27,

836

4914

100

142

Fr A

6:4

…ti

llgån

gen

till

kult

urev

enem

ang?

4,2

5,8

5,6

3,8

7,2

6129

910

025

2Fr

A6:

5…

nöje

sutb

udet

?3,

43,

84,

62,

96,

876

222

100

164

TRYG

GH

ET61

.63

4482

Fr A

7:1

Hur

ser

du

på …

…hu

r tr

yggt

och

säk

ert d

u ka

n vi

stas

uto

mhu

s på

kvä

llar

och

nätt

er?

7,1

7,0

6,9

4,6

8,8

1728

5510

04

0Fr

A7:

2…

hur

tryg

g oc

h sä

ker

du k

an k

änna

dig

mot

hot

, rån

och

m

issh

ande

l?6,

8.

6,7

4,7

8,6

1536

4910

04

0Fr

A7:

3…

hur

tryg

g oc

h sä

ker

du k

an k

änna

dig

mot

inbr

ott i

hem

met

?5,

44,

96,

44,

77,

838

3923

100

31

32

-100 0 100

Fr A8:1

Fr A8:2

Fr A8:3

Fr A9:1

Fr A1:1

Fr A2:1

Fr A2:2

Fr A3:1

Fr A3:2

Fr A3:3

Fr A4:1

Fr A4:2

Fr A4:3

Fr A4:4

Fr A5:1

Fr A5:2

Fr A5:3

Fr A6:1

Fr A6:2

Fr A6:3

Fr A6:4

Fr A6:5

Fr A7:1

Fr A7:2

Fr A7:3

Örkelljunga kommun

Lågt Högt


33

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

NR

I60

±5,4

61±5

,461

±3,0

Rek

omm

enda

tion

64±6

,666

±6,1

65±3

,7Ar

bets

möj

lighe

ter

46±6

,042

±5,2

44±3

,1U

tbild

ning

smöj

lighe

ter

51±5

,449

±4,8

50±2

,8B

ostä

der

57±5

,161

±4,5

59±2

,5K

omm

unik

atio

ner

58±4

,760

±4,5

59±2

,4K

omm

ersi

ellt

utbu

d57

±6,0

57±5

,257

±3,2

Friti

dsm

öjlig

hete

r52

±4,3

55±4

,254

±2,2

Tryg

hhet

61±5

,756

±5,8

58±3

,2AN

TAL

SVAR

AND

E11

714

025

7

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

NR

I55

±10,

756

±11,

959

±8,1

58±8

,665

±5,5

67±7

,562

±8,6

61±3

,0R

ekom

men

datio

n57

±13,

856

±14,

271

±9,5

61±9

,867

±6,5

74±9

,666

±10,

465

±3,7

Arbe

tsm

öjlig

hete

r51

±15,

139

±12,

145

±9,5

47±7

,644

±6,8

46±6

,134

±7,1

44±3

,1U

tbild

ning

smöj

lighe

ter

54±1

4,6

39±9

,347

±8,7

55±6

,053

±5,8

51±7

,051

±7,2

50±2

,8B

ostä

der

58±1

1,6

57±7

,852

±7,5

62±7

,162

±5,1

63±6

,651

±7,6

59±2

,5K

omm

unik

atio

ner

58±6

,754

±10,

452

±7,2

59±7

,363

±5,1

64±5

,763

±6,8

59±2

,4K

omm

ersi

ellt

utbu

d65

±11,

450

±11,

661

±8,1

53±8

,558

±7,0

56±8

,355

±9,6

57±3

,2Fr

itids

möj

lighe

ter

53±1

0,3

45±7

,355

±6,9

54±5

,856

±5,1

57±5

,453

±6,7

54±2

,2Tr

yghh

et67

±8,6

57±1

1,5

59±8

,763

±9,3

62±6

,953

±8,8

43±1

0,6

58±3

,2AN

TAL

SVAR

AND

E17

1736

4170

4630

257

65-7

4 år

Örk

ellju

nga

kom

mun

. Vår

en 2

012

TAB

ELL

2A.1

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NR

I efte

r kön

Kön

Sam

tliga

Man

Kvi

nna

75 å

r elle

r äld

re

TAB

ELL

2A.2

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NR

I efte

r åld

erÅ

lder

Sam

tliga

18-2

4 år

25-3

4 år

35-4

4 år

45-5

4 år

55-6

4 år

34

Kom

mun

ens

cent

ralo

rtAn

nan

täto

rtU

tanf

ör tä

tort

Upp

gift

sakn

asN

RI

6456

6117

61R

ekom

men

datio

n65

6664

5565

Arbe

tsm

öjlig

hete

r47

3846

844

Utb

ildni

ngsm

öjlig

hete

r55

4946

2350

Bos

täde

r60

5661

1759

Kom

mun

ikat

ione

r61

6056

3759

Kom

mer

siel

lt ut

bud

6645

5432

57Fr

itids

möj

lighe

ter

5953

4938

54Tr

yggh

et56

6061

3658

ANTA

L SV

ARAN

DE

113

5384

725

7

Örk

ellju

nga

kom

mun

. Vår

en 2

012

TAB

ELL

2A.3

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NR

I efte

r ort

styp

Var b

or d

u?Sa

mtli

ga

35

0-2

år3-

5 år

6-10

år

11 å

r elle

r lä

ngre

Upp

gift

sakn

asN

RI

5766

6261

3561

Rek

omm

enda

tion

5973

5566

6365

Arbe

tsm

öjlig

hete

r44

3350

4517

44U

tbild

ning

smöj

lighe

ter

3943

4653

3450

Bos

täde

r67

6157

5927

59K

omm

unik

atio

ner

6160

5559

4759

Kom

mer

siel

lt ut

bud

4456

4660

4657

Friti

dsm

öjlig

hete

r43

6048

5545

54Tr

yggh

et56

7060

5838

58AN

TAL

SVAR

AND

E18

1523

194

725

7

TAB

ELL

2A.4

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NR

I efte

r boe

ndet

id i

kom

mun

en

Hur

läng

e ha

r du

bott

i kom

mun

en?

Sam

tliga

36

Min

st 4

ggr

/vec

ka1-

3 gg

r/vec

kaN

ågra

gå

nger

/mån

adM

er s

älla

n än

1

gång

/mån

adAl

drig

Upp

gift

sakn

asN

RI

5447

5362

6164

61R

ekom

men

datio

n56

5355

6569

5165

Arbe

tsm

öjlig

hete

r48

3930

4644

5044

Utb

ildni

ngsm

öjlig

hete

r31

5447

5251

5150

Bos

täde

r62

5155

5958

6659

Kom

mun

ikat

ione

r53

6660

6058

6659

Kom

mer

siel

lt ut

bud

5557

5258

5657

57Fr

itids

möj

lighe

ter

4852

4856

5445

54Tr

yggh

et61

6336

6059

5758

ANTA

L SV

ARAN

DE

108

1110

910

910

257

TAB

ELL

2A.5

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NR

I efte

r erf

aren

het a

v ko

llekt

ivtr

afik

Hur

ofta

åke

r du

med

kol

lekt

ivtr

afik

en?

Sam

tliga

37


B. Medborgarna om kommunens verksamheter

(Nöjd-Medborgar-Index)


38

1257

Nöj

d-M

edbo

rgar

-Ind

ex (N

MI)

B1: 1

68±4

,30,

5

B2: 1

Del

B61

±4,0

0,1

B3: 1

3,4

Örk

ellju

nga

kom

mun

62±2

,90,

0±0

,660

± 4,

8V

åren

201

2B4

: 1

53±4

,90,

9

B5: 1

50±3

,70,

4

B6: 1

57±

4,4

Ant

al s

vara

nde

257

77±3

,80,

6

And

el s

vara

nde

(%)

52B7

: 1 -

4

Med

elin

dex

6254

±4,5

1,3

*M

edel

effe

kt0,

4B8

: 1 -

4

58±3

,60,

0

B9: 1

- 3

60±3

,30,

5

B10:

1 -

3

Tolk

ning

av

effe

ktm

ått:

61

±3,4

0,0

*Ef

fekt

måt

tet 1

,3 in

nebä

r att

om

B11:

1

bety

gsin

dexe

t för

ver

ksam

hete

n G

ång-

och

cyk

elvä

gar

59±4

,20,

8

ökar

med

5 e

nhet

er fr

ån 5

4 til

l 59

B12:

1 -

4

förv

änta

s he

lhet

sbet

yget

(NM

I) ök

a67

±4,7

0,0

med

1,3

enh

eter

från

57

till 5

8,3.

B13:

1 -

3

80±3

,40,

5

Förs

kola

nBe

möt

ande

oc

h Ti

llgän

g-lig

het

Med

borg

arna

om

kom

mun

ens

verk

sam

hete

r G

rund

skol

an

Gym

nasi

esko

lan

Äld

reom

sorg

enFr

åga

B1

5: 1

- 4

Stöd

för

utsa

tta

pers

oner

NM

I

Rädd

ning

stjä

nste

n

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

rFr

åga

B1

4: 1

- 3

0,0

- 1,4

Gat

or o

ch v

ägar

0,0

- 0,9

0,0

- 0,6

Idro

tt- o

ch m

otio

nsan

lägg

ning

ar0,

2 - 1

,6

0,0

- 1,3

Kult

ur0,

0 - 1

,4

0,3

- 2,3

Vat

ten

och

avlo

pp0,

0 - 0

,6

0,0

- 1,2

Milj

öarb

ete

0,0

- 0,6

0,0

- 1,5

Renh

ålln

ing

och

soph

ämtn

ing

0,0

- 0,6

0,0

- 2,1

Felm

argi

nal f

ör

effe

ktm

ått

Dia

gram

1B:

Mod

ellb

ild

Frå

gor

B

etyg

sind

ex

F

elm

argi

nal

Eff

ektm

ått

39

1257

Nöj

d-M

edbo

rgar

-Ind

ex (N

MI)

Del

B

Örk

ellju

nga

kom

mun

Vår

en 2

012

NM

I57

Bem

ötan

de o

ch T

illgä

nglig

het

60

Ant

al s

vara

nde

257

60

And

el s

vara

nde

(%)

5251

Med

elin

dex

6269

Med

elef

fekt

0,4

Ver

ksam

het

Bety

gs-

inde

xEf

fekt

-m

ått

Förs

kola

n68

0,5

Gru

ndsk

olan

610,

1G

ymna

sies

kola

n62

0,0

Äld

reom

sorg

en53

0,9

Stöd

för

utsa

tta

pers

oner

500,

4Rä

ddni

ngst

jäns

ten

770,

6G

ång-

och

cyk

elvä

gar

541,

3G

ator

och

väg

ar58

0,0

Idro

tt- o

ch m

otio

nsan

lägg

ning

ar60

0,5

Kultu

r61

0,0

Milj

öarb

ete

590,

8Re

nhål

lnin

g oc

h so

phäm

tnin

g67

0,0

Vatt

en o

ch a

vlop

p80

0,5

Med

borg

arna

om

kom

mun

ens

verk

sam

hete

r

= k

omm

unen

s m

edel

inde

x oc

h m

edel

effe

kt=

med

elin

dex

för

sam

tliga

kom

mun

er

höst

en 2

011

och

våre

n 20

12

= lä

gsta

ko

mm

unm

edel

inde

x

höst

en 2

011

och

våre

n 20

12

= h

ögst

a ko

mm

unm

edel

inde

x h

öste

n 20

11 o

ch v

åren

20

12

Förs

kola

Gru

ndsk

. G

ymn.

Äld

reom

s.

Stöd

.

Räd

dnin

g.

Gån

g/cy

kel.

Gat

or.

Idro

tt.

Kul

tur

Milj

öarb

.

Ren

h.

Vatte

n.

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

Bet

ygsi

ndex

Effe

ktm

ått

Örk

ellju

nga

kom

mun

Bev

ara

Förb

ättr

a om

möj

ligt

Lägr

e pr

iorit

et

Prio

riter

a

Bev

ara

Förb

ättr

a om

möj

ligt

Lägr

e pr

iorit

et

Prio

riter

a

Dia

gram

2B:

Pri

orit

erin

gsm

atri

s

40

Ta

bell:

Bet

ygsi

ndex

, med

elbe

tyg

och

svar

sför

deln

inga

r

1257

Örk

ellju

nga

kom

mun

Nöj

d-M

edbo

rgar

-Inde

x (N

MI)

Med

borg

arna

om

kom

mun

ens

verk

sam

hete

rFR

ÅG

A

Vår

en

2012

Vår

en

2009

Bety

gs-

inde

x

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

BB1

4: 1

- 3

5755

5541

66B1

5: 1

- 4

60.

5746

70B1

: 168

6864

4876

Örk

ellju

nga

kom

mun

B2: 1

6167

5839

77V

åren

201

2B3

: 162

6560

3779

B4: 1

5347

5238

69B5

: 150

4148

3760

B6: 1

7780

7462

85B7

: 1 -

454

.53

3468

B8: 1

- 4

58.

5339

65

Ant

al s

vara

nde

257

B9: 1

- 3

60.

5940

71

And

el s

vara

nde

(%)

52B1

0: 1

- 3

KULT

UR

61.

6144

75M

edel

inde

x62

B11:

159

.54

4267

B12:

1 -

467

.65

5376

B13:

1 -

380

7678

5889

6260

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

MI o

ch s

amtli

ga v

erks

amhe

ter

sam

t sva

rsfö

rdel

ning

och

med

elbe

tyg

för

delfr

ågor

na i

enkä

ten.

Äve

n an

dele

n so

m h

ar a

nget

t "In

gen

åsik

t" s

amt d

e so

m

inte

har

bes

vara

t res

pekt

ive

delfr

åga

fram

går

i tab

elle

n.

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

VER

KSA

MH

ETN

MI,

HEL

HET

ENBE

MÖ

TAN

DE

OCH

TIL

LGÄ

NG

LIG

HET

FÖRS

KOLA

NG

RUN

DSK

OLA

NG

YMN

ASI

ESKO

LAN

ÄLD

REO

MSO

RGEN

STÖ

D F

ÖR

UTS

ATT

A P

ERSO

NER

RÄD

DN

ING

STJÄ

NST

ENG

ÅN

G- O

CH C

YKEL

VÄ

GA

RG

ATO

R O

CH V

ÄG

AR

IDRO

TT- O

CH

MO

TIO

NSA

NLÄ

GG

NIN

GA

R

MIL

JÖA

RBET

ERE

NH

ÅLL

NIN

G O

CH S

OPH

ÄM

TNIN

GV

ATT

EN O

CH A

VLO

PPM

EDEL

IND

EX

41

Örk

ellju

nga

kom

mun

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en

2012

Våre

n 20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NM

I, H

ELH

ETEN

5755

5541

66Fr

B14

:1

Hur

nöj

d är

du

med

hur

din

kom

mun

skö

ter

sina

olik

a ve

rksa

mhe

ter?

6,3

6,2

6,1

5,0

7,1

1362

2510

00

2Fr

B14

:2H

ur v

äl u

ppfy

ller

din

kom

mun

s ve

rksa

mhe

ter

dina

fö

rvän

tnin

gar?

6,1

6,0

5,9

4,9

7,0

1760

2310

00

2Fr

B14

:3Fö

rest

äll d

ig e

n ko

mm

un s

om s

köte

r si

na o

lika

verk

sam

hete

r på

ett

per

fekt

sät

t. H

ur n

ära

ett s

ådan

t ide

al a

nser

du

att d

in

kom

mun

kom

mer

?5,

95,

85,

74,

76,

923

5720

100

03

BEM

ÖTA

ND

E O

CH T

ILLG

ÄN

GLI

GH

ET60

.57

4670

Fr B

15:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

hur

lätt

det

är

att k

omm

a i k

onta

kt m

ed tj

änst

emän

elle

r an

nan

pers

onal

i di

n ko

mm

un?

6,4

.6,

14,

97,

119

4734

100

301

Fr B

15:2

...hu

r du

blir

bem

ött n

är d

u ha

r ko

ntak

t med

tjän

stem

än e

ller

anna

n pe

rson

al i

din

kom

mun

?7,

0.

6,6

5,6

7,3

1242

4610

030

0Fr

B15

:3…

den

serv

ice

du få

r nä

r du

har

kon

takt

med

tjän

stem

än e

ller

anna

n pe

rson

al i

din

kom

mun

?6,

9.

6,5

5,5

7,3

1441

4510

031

3Fr

B15

:4…

möj

lighe

ter

att k

omm

a i k

onta

kt m

ed k

omm

unen

s hö

gre

chef

er?

5,9

.5,

34,

07,

036

3034

100

610

FÖRS

KOLA

N68

6864

4876

Fr B

1:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om fö

rsko

lan

i din

kom

mun

?7,

17,

16,

75,

68,

013

4146

100

411

GRU

ND

SKO

LAN

6167

5839

77

Fr B

2:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om g

rund

skol

an i

din

kom

mun

?6,

67,

06,

24,

67,

913

5136

100

411

GYM

NA

SIES

KOLA

N62

6560

3779

Fr B

3:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om g

ymna

sies

kola

n i d

in k

omm

un?

6,6

6,9

6,4

4,3

8,1

1254

3310

054

3

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

42

Örk

ellju

nga

kom

mun

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en

2012

Våre

n 20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

ÄLD

REO

MSO

RGEN

5347

5238

69

Fr B

4:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om ä

ldre

omso

rgen

i di

n ko

mm

un?

5,6

5,2

5,7

4,4

7,0

2850

2110

029

2

STÖ

D F

ÖR

UTS

ATT

A P

ERSO

NER

5041

4837

60Fr

B5:

1Va

d tr

or e

ller

tyck

er d

u om

det

stö

d oc

h de

n hj

älp

som

uts

atta

pe

rson

er få

r i d

in k

omm

un?

5,4

4,8

5,3

4,3

6,2

3550

1610

056

3

RÄD

DN

ING

STJÄ

NST

EN77

8074

6285

Fr B

6:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om r

äddn

ings

tjän

sten

(bra

ndkå

ren)

i di

n ko

mm

un?

7,9

8,2

7,7

6,2

8,5

625

6910

018

1

GÅ

NG

- OCH

CYK

ELV

ÄG

AR

54.

5334

68

Fr B

7:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bely

snin

gen

av g

ång-

och

cyk

elvä

gar

i din

kom

mun

?5,

9.

5,8

4,3

6,9

2548

2810

014

3Fr

B7:

2…

unde

rhål

l och

skö

tsel

av

gång

- och

cyk

elvä

gar

i din

ko

mm

un?

6,0

5,9

5,8

4,0

6,8

2251

2710

011

3Fr

B7:

3…

snör

öjni

ng a

v gå

ng- o

ch c

ykel

väga

r i d

in k

omm

un?

5,5

5,6

5,3

3,7

6,9

3246

2210

012

2Fr

B7:

4…

traf

iksä

kerh

eten

på

gång

- och

cyk

elvä

gar

i din

ko

mm

un?

6,3

6,2

6,0

4,2

6,9

2049

3110

013

2

GA

TOR

OCH

VÄ

GA

R58

.53

3965

Fr B

8:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bely

snin

gen

av g

ator

och

väg

ar i

din

kom

mun

?6,

8.

6,3

4,5

7,1

1344

4310

05

2Fr

B8:

2…

unde

rhål

l och

skö

tsel

av

gato

r oc

h vä

gar

i din

ko

mm

un?

5,7

5,8

5,5

3,3

6,6

3145

2510

04

2

Fr B

8:3

…sn

öröj

ning

av

gato

r oc

h vä

gar

i din

kom

mun

?5,

85,

75,

43,

86,

728

4527

100

23

Fr B

8:4

…tr

afik

säke

rhet

en p

å ga

tor

och

väga

r i d

in k

omm

un?

6,4

6,2

6,0

4,9

6,7

2146

3310

05

3

IDRO

TT- O

CH M

OTI

ON

SAN

LÄG

GN

ING

AR

60.

5940

71

Fr B

9:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

öppe

ttid

erna

vid

kom

mun

ens

idro

tts-

och

m

otio

nsan

lägg

ning

ar?

6,6

.6,

64,

87,

713

4641

100

523

Fr B

9:2

…ut

rust

ning

och

skö

tsel

av

kom

mun

ens

idro

tts-

och

m

otio

nsan

lägg

ning

ar?

6,5

.6,

24,

17,

513

5433

100

533

Fr B

9:3

…be

lysn

inge

n i k

omm

unen

s m

otio

nssp

år?

5,9

.6,

24,

27,

524

4729

100

603

43

Örk

ellju

nga

kom

mun

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en

2012

Våre

n 20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

KULT

UR

61.

6144

75

Fr B

10:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bibl

iote

ksve

rksa

mhe

ten?

7,6

7,4

7,6

6,3

8,4

635

5910

026

2Fr

B10

:2…

utst

älln

ings

- och

kon

stve

rksa

mhe

ter?

6,2

6,2

6,4

4,6

7,7

2347

3010

050

2Fr

B10

:3…

teat

erfö

rest

älln

inga

r oc

h ko

nser

ter?

4,4

4,2

5,6

3,2

7,6

5626

1810

050

2

MIL

JÖA

RBET

E59

.54

4267

Fr B

11:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

kom

mun

ens

insa

tser

för

att k

omm

unin

nevå

narn

a sk

a ku

nna

leva

milj

övän

ligt?

6,2

.5,

94,

86,

922

4533

100

242

REN

HÅ

LLN

ING

OCH

SO

PHÄ

MTN

ING

67.

6553

76

Fr B

12:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

soph

ämtn

inge

n i d

in k

omm

un?

7,7

7,6

7,6

5,9

8,2

1027

6310

03

1Fr

B12

:2…

tillg

ängl

ighe

ten

till

åter

vinn

ings

cent

rale

r i d

in k

omm

un?

(Där

du

t.ex

. kan

läm

na in

farl

igt a

vfal

l, gr

ovav

fall

och

elek

tron

ikav

fall)

7,5

.7,

14,

98,

313

2859

100

41

Fr B

12:3

…ko

mm

unen

s åt

gärd

er m

ot k

lott

er o

ch a

nnan

sk

adeg

örel

se?

6,2

6,4

6,3

5,3

7,4

2150

2910

042

3Fr

B12

:4…

renh

ålln

inge

n av

par

ker

och

allm

änna

pla

tser

i di

n ko

mm

un?

7,1

6,9

6,6

5,0

7,8

1146

4310

012

2

VA

TTEN

OCH

AV

LOPP

8076

7858

89

Fr B

13:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

dric

ksva

ttne

t i d

in k

omm

un?

8,2

7,8

8,3

5,7

9,4

622

7110

016

1Fr

B13

:2…

din

kom

mun

s va

tten

förs

örjn

ing?

8,3

8,0

8,3

6,2

9,2

326

7110

029

2Fr

B13

:3…

din

kom

mun

s av

lopp

ssys

tem

?7,

97,

87,

86,

68,

76

3064

100

362

44

-100 0 100

Fr B14:1

Fr B14:2

Fr B14:3

Fr B15:1

Fr B15:2

Fr B15:3

Fr B15:4

Fr B1:1

Fr B2:1

Fr B3:1

Fr B4:1

Fr B5:1

Fr B6:1

Fr B7:1

Fr B7:2

Fr B7:3

Fr B7:4

Fr B8:1

Fr B8:2

Fr B8:3

Fr B8:4

Fr B9:1

Fr B9:2

Fr B9:3

Fr B10:1

Fr B10:2

Fr B10:3

Fr B11:1

Fr B12:1

Fr B12:2

Fr B12:3

Fr B12:4

Fr B13:1

Fr B13:2

Fr B13:3

Örkelljunga kommun

Lågt Högt


45

Ta

bell1

B_K

vinn

or: B

etyg

sind

ex, m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

g

12

57

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- Kv

inno

r

Nöj

d-M

edbo

rgar

-Inde

x (N

MI)

Med

borg

arna

om

kom

mun

ens

verk

sam

hete

rFR

ÅG

A

Vår

en

2012

Vår

en

2009

Bety

gs-

inde

x

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

BB1

4: 1

- 3

5657

5640

67B1

5: 1

- 4

60.

5846

70B1

: 164

6965

5177

Örk

ellju

nga

kom

mun

B2: 1

6169

5941

77V

åren

201

2B3

: 163

6661

3480

Kvin

nor

B4: 1

5847

5334

68B5

: 151

4049

3460

B6: 1

7680

7562

85B7

: 1 -

452

.53

3469

B8: 1

- 4

58.

5338

66

Ant

al s

vara

nde

140

B9: 1

- 3

59.

6039

74

And

el s

vara

nde

(%)

52B1

0: 1

- 3

KULT

UR

65.

6444

79M

edel

inde

x63

B11:

161

.55

3870

B12:

1 -

468

.66

5375

B13:

1 -

379

7679

5589

6361

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

MI o

ch s

amtli

ga v

erks

amhe

ter

sam

t sva

rsfö

rdel

ning

och

med

elbe

tyg

för

delfr

ågor

na i

enkä

ten.

Äve

n an

dele

n so

m h

ar a

nget

t "In

gen

åsik

t" s

amt d

e so

m

inte

har

bes

vara

t res

pekt

ive

delfr

åga

fram

går

i tab

elle

n.

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

VER

KSA

MH

ETN

MI,

HEL

HET

ENBE

MÖ

TAN

DE

OCH

TIL

LGÄ

NG

LIG

HET

FÖRS

KOLA

NG

RUN

DSK

OLA

NG

YMN

ASI

ESKO

LAN

ÄLD

REO

MSO

RGEN

STÖ

D F

ÖR

UTS

ATT

A P

ERSO

NER

RÄD

DN

ING

STJÄ

NST

ENG

ÅN

G- O

CH C

YKEL

VÄ

GA

RG

ATO

R O

CH V

ÄG

AR

IDRO

TT- O

CH

MO

TIO

NSA

NLÄ

GG

NIN

GA

R

MIL

JÖA

RBET

ERE

NH

ÅLL

NIN

G O

CH S

OPH

ÄM

TNIN

GV

ATT

EN O

CH A

VLO

PPM

EDEL

IND

EX

46

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- Kv

inno

r

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en 2

012

Våre

n 20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NM

I, H

ELH

ETEN

5657

5640

67Fr

B14

:1

Hur

nöj

d är

du

med

hur

din

kom

mun

skö

ter

sina

olik

a ve

rksa

mhe

ter?

6,2

6,3

6,1

5,0

7,1

1657

2710

00

3Fr

B14

:2H

ur v

äl u

ppfy

ller

din

kom

mun

s ve

rksa

mhe

ter

dina

fö

rvän

tnin

gar?

6,1

6,1

6,0

4,9

7,0

1955

2610

00

2Fr

B14

:3Fö

rest

äll d

ig e

n ko

mm

un s

om s

köte

r si

na o

lika

verk

sam

hete

r på

ett

per

fekt

sät

t. H

ur n

ära

ett s

ådan

t ide

al a

nser

du

att d

in

kom

mun

kom

mer

?5,

95,

95,

84,

66,

923

5522

100

03

BEM

ÖTA

ND

E O

CH T

ILLG

ÄN

GLI

GH

ET60

.58

4670

Fr B

15:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

hur

lätt

det

är

att k

omm

a i k

onta

kt m

ed tj

änst

emän

elle

r an

nan

pers

onal

i di

n ko

mm

un?

6,4

.6,

25,

17,

020

4436

100

261

Fr B

15:2

...hu

r du

blir

bem

ött n

är d

u ha

r ko

ntak

t med

tjän

stem

än e

ller

anna

n pe

rson

al i

din

kom

mun

?7,

0.

6,7

6,0

7,5

1635

4910

025

1Fr

B15

:3…

den

serv

ice

du få

r nä

r du

har

kon

takt

med

tjän

stem

än e

ller

anna

n pe

rson

al i

din

kom

mun

?6,

9.

6,6

5,8

7,5

1636

4810

027

1Fr

B15

:4…

möj

lighe

ter

att k

omm

a i k

onta

kt m

ed k

omm

unen

s hö

gre

chef

er?

5,8

.5,

33,

96,

840

2139

100

601

FÖRS

KOLA

N64

6965

5177

Fr B

1:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om fö

rsko

lan

i din

kom

mun

?7,

07,

36,

95,

78,

113

4443

100

371

GRU

ND

SKO

LAN

6169

5941

77

Fr B

2:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om g

rund

skol

an i

din

kom

mun

?6,

57,

36,

34,

68,

016

5134

100

422

GYM

NA

SIES

KOLA

N63

6661

3480

Fr B

3:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om g

ymna

sies

kola

n i d

in k

omm

un?

6,7

7,1

6,5

4,3

8,1

957

3310

057

3

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

47

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- Kv

inno

r

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en 2

012

Våre

n 20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

ÄLD

REO

MSO

RGEN

5847

5334

68

Fr B

4:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om ä

ldre

omso

rgen

i di

n ko

mm

un?

5,8

5,3

5,8

4,3

7,0

2358

1910

026

2

STÖ

D F

ÖR

UTS

ATT

A P

ERSO

NER

5140

4934

60Fr

B5:

1Va

d tr

or e

ller

tyck

er d

u om

det

stö

d oc

h de

n hj

älp

som

uts

atta

pe

rson

er få

r i d

in k

omm

un?

5,4

4,6

5,3

4,2

6,4

3746

1710

054

4

RÄD

DN

ING

STJÄ

NST

EN76

8075

6285

Fr B

6:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om r

äddn

ings

tjän

sten

(bra

ndkå

ren)

i di

n ko

mm

un?

7,9

8,2

7,8

6,5

8,7

527

6810

018

1

GÅ

NG

- OCH

CYK

ELV

ÄG

AR

52.

5334

69

Fr B

7:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bely

snin

gen

av g

ång-

och

cyk

elvä

gar

i din

kom

mun

?5,

9.

5,8

4,2

6,8

3040

3110

016

4Fr

B7:

2…

unde

rhål

l och

skö

tsel

av

gång

- och

cyk

elvä

gar

i din

ko

mm

un?

6,1

6,4

5,8

4,1

6,8

2445

3110

012

5Fr

B7:

3…

snör

öjni

ng a

v gå

ng- o

ch c

ykel

väga

r i d

in k

omm

un?

5,4

6,1

5,3

3,4

6,9

3342

2410

010

2Fr

B7:

4…

traf

iksä

kerh

eten

på

gång

- och

cyk

elvä

gar

i din

kom

mun

?6,

46,

56,

04,

17,

120

4535

100

123

GA

TOR

OCH

VÄ

GA

R58

.53

3866

Fr B

8:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bely

snin

gen

av g

ator

och

väg

ar i

din

kom

mun

?6,

9.

6,3

4,3

7,1

1342

4510

05

3Fr

B8:

2…

unde

rhål

l och

skö

tsel

av

gato

r oc

h vä

gar

i din

kom

mun

?6,

16,

15,

63,

56,

728

4032

100

53

Fr B

8:3

…sn

öröj

ning

av

gato

r oc

h vä

gar

i din

kom

mun

?5,

75,

85,

43,

76,

732

3929

100

33

Fr B

8:4

…tr

afik

säke

rhet

en p

å ga

tor

och

väga

r i d

in k

omm

un?

6,4

6,3

6,0

4,9

6,7

2241

3610

05

5

IDRO

TT- O

CH M

OTI

ON

SAN

LÄG

GN

ING

AR

59.

6039

74

Fr B

9:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

öppe

ttid

erna

vid

kom

mun

ens

idro

tts-

och

m

otio

nsan

lägg

ning

ar?

6,5

.6,

74,

67,

915

4737

100

553

Fr B

9:2

…ut

rust

ning

och

skö

tsel

av

kom

mun

ens

idro

tts-

och

m

otio

nsan

lägg

ning

ar?

6,7

.6,

34,

07,

67

5537

100

583

Fr B

9:3

…be

lysn

inge

n i k

omm

unen

s m

otio

nssp

år?

5,8

.6,

24,

48,

027

4528

100

645

48

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- Kv

inno

r

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en 2

012

Våre

n 20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

KULT

UR

65.

6444

79

Fr B

10:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bibl

iote

ksve

rksa

mhe

ten?

7,8

7,8

7,8

6,7

8,6

530

6510

020

2Fr

B10

:2…

utst

älln

ings

- och

kon

stve

rksa

mhe

ter?

6,7

6,7

6,6

4,6

7,9

1446

4110

049

3Fr

B10

:3…

teat

erfö

rest

älln

inga

r oc

h ko

nser

ter?

4,8

4,4

5,8

3,0

7,8

5028

2210

049

2

MIL

JÖA

RBET

E61

.55

3870

Fr B

11:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

kom

mun

ens

insa

tser

för

att k

omm

unin

nevå

narn

a sk

a ku

nna

leva

milj

övän

ligt?

6,4

.5,

95,

07,

122

3840

100

242

REN

HÅ

LLN

ING

OCH

SO

PHÄ

MTN

ING

68.

6653

75

Fr B

12:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

soph

ämtn

inge

n i d

in k

omm

un?

7,9

8,1

7,7

6,1

8,3

727

6610

04

1Fr

B12

:2…

tillg

ängl

ighe

ten

till

åter

vinn

ings

cent

rale

r i d

in k

omm

un?

(Där

du

t.ex

. kan

läm

na in

farl

igt a

vfal

l, gr

ovav

fall

och

elek

tron

ikav

fall)

7,4

.7,

15,

08,

313

2859

100

61

Fr B

12:3

…ko

mm

unen

s åt

gärd

er m

ot k

lott

er o

ch a

nnan

sk

adeg

örel

se?

6,6

6,5

6,4

5,3

7,4

1942

4010

046

4Fr

B12

:4…

renh

ålln

inge

n av

par

ker

och

allK

vinn

orna

pla

tser

i di

n ko

mm

un?

7,2

7,2

6,7

4,8

7,8

1042

4710

013

1

VA

TTEN

OCH

AV

LOPP

7976

7955

89

Fr B

13:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

dric

ksva

ttne

t i d

in k

omm

un?

8,1

7,9

8,4

5,7

9,3

1217

7110

018

1Fr

B13

:2…

din

kom

mun

s va

tten

förs

örjn

ing?

8,3

8,1

8,3

6,3

9,2

721

7210

032

2Fr

B13

:3…

din

kom

mun

s av

lopp

ssys

tem

?7,

97,

97,

96,

58,

911

2564

100

412

49

-100 0 100

Fr B14:1

Fr B14:2

Fr B14:3

Fr B15:1

Fr B15:2

Fr B15:3

Fr B15:4

Fr B1:1

Fr B2:1

Fr B3:1

Fr B4:1

Fr B5:1

Fr B6:1

Fr B7:1

Fr B7:2

Fr B7:3

Fr B7:4

Fr B8:1

Fr B8:2

Fr B8:3

Fr B8:4

Fr B9:1

Fr B9:2

Fr B9:3

Fr B10:1

Fr B10:2

Fr B10:3

Fr B11:1

Fr B12:1

Fr B12:2

Fr B12:3

Fr B12:4

Fr B13:1

Fr B13:2

Fr B13:3

Örkelljunga kommun

Lågt Högt


50

Ta

bell1

B_M

än: B

etyg

sind

ex, m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

gar

12

57

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- M

än

Nöj

d-M

edbo

rgar

-Inde

x (N

MI)

Med

borg

arna

om

kom

mun

ens

verk

sam

hete

rFR

ÅG

A

Vår

en

2012

Vår

en

2009

Bety

gs-

inde

x

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

BB1

4: 1

- 3

5854

5337

66B1

5: 1

- 4

61.

5643

70B1

: 172

6762

4476

Örk

ellju

nga

kom

mun

B2: 1

6265

5737

77V

åren

201

2B3

: 161

6459

4078

Män

B4: 1

4946

5138

69B5

: 150

4248

3663

B6: 1

7981

7360

86B7

: 1 -

455

.53

3566

B8: 1

- 4

58.

5338

65

Ant

al s

vara

nde

117

B9: 1

- 3

61.

5842

69

And

el s

vara

nde

(%)

51B1

0: 1

- 3

KULT

UR

58.

5941

75M

edel

inde

x62

B11:

157

.53

3966

B12:

1 -

466

.64

5279

B13:

1 -

382

7677

5789

6259

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

MI o

ch s

amtli

ga v

erks

amhe

ter

sam

t sva

rsfö

rdel

ning

och

med

elbe

tyg

för

delfr

ågor

na i

enkä

ten.

Äve

n an

dele

n so

m h

ar a

nget

t "In

gen

åsik

t" s

amt d

e so

m

inte

har

bes

vara

t res

pekt

ive

delfr

åga

fram

går

i tab

elle

n.

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

för

Män

VER

KSA

MH

ETN

MI,

HEL

HET

ENBE

MÖ

TAN

DE

OCH

TIL

LGÄ

NG

LIG

HET

FÖRS

KOLA

NG

RUN

DSK

OLA

NG

YMN

ASI

ESKO

LAN

ÄLD

REO

MSO

RGEN

STÖ

D F

ÖR

UTS

ATT

A P

ERSO

NER

RÄD

DN

ING

STJÄ

NST

ENG

ÅN

G- O

CH C

YKEL

VÄ

GA

RG

ATO

R O

CH V

ÄG

AR

IDRO

TT- O

CH

MO

TIO

NSA

NLÄ

GG

NIN

GA

R

MIL

JÖA

RBET

ERE

NH

ÅLL

NIN

G O

CH S

OPH

ÄM

TNIN

GV

ATT

EN O

CH A

VLO

PPM

EDEL

IND

EX

51

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- M

än

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en

2012

Våre

n 20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NM

I, H

ELH

ETEN

5854

5337

66Fr

B14

:1

Hur

nöj

d är

du

med

hur

din

kom

mun

skö

ter

sina

olik

a ve

rksa

mhe

ter?

6,3

6,0

6,0

4,7

7,1

1067

2310

00

2Fr

B14

:2H

ur v

äl u

ppfy

ller

din

kom

mun

s ve

rksa

mhe

ter

dina

fö

rvän

tnin

gar?

6,1

5,8

5,8

4,7

7,1

1466

2010

00

2Fr

B14

:3Fö

rest

äll d

ig e

n ko

mm

un s

om s

köte

r si

na o

lika

verk

sam

hete

r på

ett

per

fekt

sät

t. H

ur n

ära

ett s

ådan

t ide

al a

nser

du

att d

in

kom

mun

kom

mer

?5,

85,

65,

64,

46,

923

6017

100

02

BEM

ÖTA

ND

E O

CH T

ILLG

ÄN

GLI

GH

ET61

.56

4370

Fr B

15:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

hur

lätt

det

är

att k

omm

a i k

onta

kt m

ed tj

änst

emän

elle

r an

nan

pers

onal

i di

n ko

mm

un?

6,5

.6,

04,

87,

218

5131

100

351

Fr B

15:2

...hu

r du

blir

bem

ött n

är d

u ha

r ko

ntak

t med

tjän

stem

än e

ller

anna

n pe

rson

al i

din

kom

mun

?7,

1.

6,5

5,2

7,4

750

4310

036

0Fr

B15

:3…

den

serv

ice

du få

r nä

r du

har

kon

takt

med

tjän

stem

än e

ller

anna

n pe

rson

al i

din

kom

mun

?7,

0.

6,3

5,0

7,2

1147

4210

036

4Fr

B15

:4…

möj

lighe

ter

att k

omm

a i k

onta

kt m

ed k

omm

unen

s hö

gre

chef

er?

6,0

.5,

23,

77,

231

4129

100

620

FÖRS

KOLA

N72

6762

4476

Fr B

1:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om fö

rsko

lan

i din

kom

mun

?7,

27,

06,

65,

27,

813

3751

100

451

GRU

ND

SKO

LAN

6265

5737

77

Fr B

2:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om g

rund

skol

an i

din

kom

mun

?6,

76,

86,

14,

68,

011

5039

100

390

GYM

NA

SIES

KOLA

N61

6459

4078

Fr B

3:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om g

ymna

sies

kola

n i d

in k

omm

un?

6,5

6,8

6,2

4,3

8,0

1551

3410

051

2

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Män

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

52

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- M

än

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en

2012

Våre

n 20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Män

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

ÄLD

REO

MSO

RGEN

4946

5138

69

Fr B

4:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om ä

ldre

omso

rgen

i di

n ko

mm

un?

5,3

5,2

5,6

4,2

7,2

3541

2410

031

1

STÖ

D F

ÖR

UTS

ATT

A P

ERSO

NER

5042

4836

63Fr

B5:

1Va

d tr

or e

ller

tyck

er d

u om

det

stö

d oc

h de

n hj

älp

som

uts

atta

pe

rson

er få

r i d

in k

omm

un?

5,3

5,0

5,3

4,0

6,6

3254

1410

058

1

RÄD

DN

ING

STJÄ

NST

EN79

8173

6086

Fr B

6:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om r

äddn

ings

tjän

sten

(bra

ndkå

ren)

i di

n ko

mm

un?

8,0

8,3

7,6

5,8

8,4

724

6910

019

1

GÅ

NG

- OCH

CYK

ELV

ÄG

AR

55.

5335

66

Fr B

7:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bely

snin

gen

av g

ång-

och

cyk

elvä

gar

i din

kom

mun

?6,

0.

5,9

4,0

7,0

2056

2410

012

2Fr

B7:

2…

unde

rhål

l och

skö

tsel

av

gång

- och

cyk

elvä

gar

i din

ko

mm

un?

5,9

5,4

5,7

3,7

7,0

1959

2210

010

1Fr

B7:

3…

snör

öjni

ng a

v gå

ng- o

ch c

ykel

väga

r i d

in k

omm

un?

5,6

5,1

5,4

3,8

6,8

3051

1910

014

1Fr

B7:

4…

traf

iksä

kerh

eten

på

gång

- och

cyk

elvä

gar

i din

ko

mm

un?

6,1

5,9

6,0

3,9

7,0

1953

2710

014

1

GA

TOR

OCH

VÄ

GA

R58

.53

3865

Fr B

8:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bely

snin

gen

av g

ator

och

väg

ar i

din

kom

mun

?6,

6.

6,3

4,7

7,1

1347

4110

06

1Fr

B8:

2…

unde

rhål

l och

skö

tsel

av

gato

r oc

h vä

gar

i din

ko

mm

un?

5,4

5,6

5,4

3,2

6,6

3450

1610

02

1Fr

B8:

3…

snör

öjni

ng a

v ga

tor

och

väga

r i d

in k

omm

un?

6,0

5,5

5,4

3,7

6,7

2451

2610

02

2Fr

B8:

4…

traf

iksä

kerh

eten

på

gato

r oc

h vä

gar

i din

kom

mun

?6,

36,

16,

04,

96,

819

5130

100

61

IDRO

TT- O

CH M

OTI

ON

SAN

LÄG

GN

ING

AR

61.

5842

69

Fr B

9:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

öppe

ttid

erna

vid

kom

mun

ens

idro

tts-

och

m

otio

nsan

lägg

ning

ar?

6,8

.6,

54,

37,

711

4544

100

482

Fr B

9:2

…ut

rust

ning

och

skö

tsel

av

kom

mun

ens

idro

tts-

och

m

otio

nsan

lägg

ning

ar?

6,3

.6,

14,

27,

318

5330

100

472

Fr B

9:3

…be

lysn

inge

n i k

omm

unen

s m

otio

nssp

år?

6,0

.6,

24,

17,

322

4830

100

552

53

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- M

än

FRÅ

GA

V

ERKS

AM

HET

Vår

en

2012

Våre

n 20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Män

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

KULT

UR

58.

5941

75

Fr B

10:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

bibl

iote

ksve

rksa

mhe

ten?

7,3

7,0

7,4

5,9

8,2

843

4910

034

2Fr

B10

:2…

utst

älln

ings

- och

kon

stve

rksa

mhe

ter?

5,5

5,7

6,1

4,5

7,6

3349

1810

052

2Fr

B10

:3…

teat

erfö

rest

älln

inga

r oc

h ko

nser

ter?

4,0

4,1

5,4

3,2

7,5

6224

1410

052

1

MIL

JÖA

RBET

E57

.53

3966

Fr B

11:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

kom

mun

ens

insa

tser

för

att k

omm

unin

nevå

narn

a sk

a ku

nna

leva

milj

övän

ligt?

6,0

.5,

84,

56,

921

5325

100

241

REN

HÅ

LLN

ING

OCH

SO

PHÄ

MTN

ING

66.

6452

79

Fr B

12:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

soph

ämtn

inge

n i d

in k

omm

un?

7,4

7,2

7,4

5,5

8,1

1427

5910

02

1Fr

B12

:2…

tillg

ängl

ighe

ten

till

åter

vinn

ings

cent

rale

r i d

in k

omm

un?

(Där

du

t.ex

. kan

läm

na in

farl

igt a

vfal

l, gr

ovav

fall

och

elek

tron

ikav

fall)

7,6

.7,

14,

88,

313

2859

100

21

Fr B

12:3

…ko

mm

unen

s åt

gärd

er m

ot k

lott

er o

ch a

nnan

sk

adeg

örel

se?

5,8

6,3

6,2

5,0

7,5

2457

1910

037

1Fr

B12

:4…

renh

ålln

inge

n av

par

ker

och

allm

änna

pla

tser

i di

n ko

mm

un?

6,9

6,6

6,6

5,1

7,9

1150

3910

011

2

VA

TTEN

OCH

AV

LOPP

8276

7757

89

Fr B

13:1

Vad

tror

elle

r tyc

ker d

u om

……

dric

ksva

ttne

t i d

in k

omm

un?

8,4

7,8

8,3

5,6

9,4

127

7210

014

1Fr

B13

:2…

din

kom

mun

s va

tten

förs

örjn

ing?

8,4

8,0

8,2

6,1

9,3

031

6910

026

1Fr

B13

:3…

din

kom

mun

s av

lopp

ssys

tem

?7,

97,

87,

76,

28,

70

3664

100

301

54

-100 0 100

Fr B14:1

Fr B14:2

Fr B14:3

Fr B15:1

Fr B15:2

Fr B15:3

Fr B15:4

Fr B1:1

Fr B2:1

Fr B3:1

Fr B4:1

Fr B5:1

Fr B6:1

Fr B7:1

Fr B7:2

Fr B7:3

Fr B7:4

Fr B8:1

Fr B8:2

Fr B8:3

Fr B8:4

Fr B9:1

Fr B9:2

Fr B9:3

Fr B10:1

Fr B10:2

Fr B10:3

Fr B11:1

Fr B12:1

Fr B12:2

Fr B12:3

Fr B12:4

Fr B13:1

Fr B13:2

Fr B13:3

Örkelljunga kommun

Lågt Högt


55

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

NM

I58

±6,5

56±8

,357

±4,4

Bem

ötan

de o

ch ti

llgän

glig

het

61±6

,660

±9,3

60±4

,8Fö

rsko

lan

72±6

,664

±8,0

68±4

,3G

rund

skol

an62

±7,0

61±6

,961

±4,0

Gym

nasi

esko

lan

61±5

,363

±5,3

62±2

,9Ä

ldre

omso

rgen

49±7

,558

±8,9

53±4

,9St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r50

±5,3

51±7

,450

±3,7

Räd

dnin

gstjä

nste

n79

±6,2

76±7

,077

±3,8

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r55

±6,4

52±8

,654

±4,5

Gat

or o

ch v

ägar

58±6

,558

±6,1

58±3

,6Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

61±5

,659

±6,1

60±3

,3K

ultu

r58

±6,1

65±5

,861

±3,4

Milj

öarb

ete

57±7

,061

±7,3

59±4

,2R

enhå

llnin

g oc

h so

phäm

tnin

g66

±7,9

68±7

,867

±4,7

Vatte

n oc

h av

lopp

82±5

,879

±6,1

80±3

,4AN

TAL

SVAR

AND

E11

714

025

7

Örk

ellju

nga

kom

mun

. Vår

en 2

012

TAB

ELL

2B.1

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r kön

Kön

Sam

tliga

Man

Kvi

nna

56

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

NM

I56

±9,9

57±2

2,8

59±1

0,5

53±1

1,8

54±7

,360

±8,4

64±1

3,0

57±4

,4B

emöt

ande

och

tillg

ängl

ighe

t62

±11,

652

±26,

458

±10,

658

±12,

361

±8,1

62±9

,671

±9,8

60±4

,8Fö

rsko

lan

68±9

,156

±19,

867

±12,

161

±13,

369

±5,2

77±1

0,9

82±7

,868

±4,3

Gru

ndsk

olan

62±1

4,1

47±1

5,8

62±1

0,5

59±1

3,8

62±5

,969

±8,1

67±8

,461

±4,0

Gym

nasi

esko

lan

66±1

3,5

53±4

,563

±9,1

65±9

,356

±5,6

64±8

,368

±5,1

62±2

,9Ä

ldre

omso

rgen

31±1

0,5

52±2

8,1

57±9

,558

±12,

653

±8,0

59±1

0,2

56±9

,853

±4,9

Stöd

för u

tsat

ta p

erso

ner

59±8

,528

±18,

750

±9,2

56±7

,946

±7,3

52±1

0,3

64±7

,150

±3,7

Räd

dnin

gstjä

nste

n78

±9,5

80±2

2,0

73±1

0,6

78±7

,368

±6,1

84±7

,382

±10,

577

±3,8

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r54

±8,9

63±2

6,1

47±1

0,9

56±8

,051

±8,5

54±9

,554

±12,

154

±4,5

Gat

or o

ch v

ägar

58±9

,472

±12,

156

±11,

358

±10,

649

±6,9

56±9

,663

±10,

658

±3,6

Idro

tt- o

ch m

otio

nsan

lägg

ning

ar67

±9,2

59±1

6,2

55±1

0,8

59±8

,957

±5,2

63±6

,464

±6,9

60±3

,3K

ultu

r56

±8,4

79±1

7,1

57±9

,358

±7,4

55±6

,865

±8,1

66±9

,361

±3,4

Milj

öarb

ete

68±1

0,1

69±1

1,7

56±1

2,1

55±1

4,3

50±8

,561

±10,

963

±10,

059

±4,2

Ren

hålln

ing

och

soph

ämtn

ing

64±2

5,3

65±2

3,5

61±9

,968

±8,1

65±7

,074

±7,9

73±1

0,2

67±4

,7Va

tten

och

avlo

pp86

±9,4

83±1

5,9

77±7

,483

±8,3

75±7

,377

±8,7

85±1

0,2

80±3

,4AN

TAL

SVAR

AND

E17

1736

4170

4630

257

65-7

4 år

75 å

r elle

r äld

re

TAB

ELL

2B.2

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r åld

er

Åld

erSa

mtli

ga18

-24

år25

-34

år35

-44

år45

-54

år55

-64

år

57

Ja, e

get/e

gna

barn

elle

r ba

rnba

rn

Ja, g

enom

vä

nner

/ be

kant

a

Arbe

tar i

nom

fö

rsko

lan

Nej

, ing

en s

ådan

er

fare

nhet

und

er

de s

enas

te 2

åre

n

Upp

gift

sakn

as

NM

I55

6153

5757

Bem

ötan

de o

ch T

illgä

nglig

het

5668

6061

60Fö

rsko

lan

6769

7570

68G

rund

skol

an61

6474

6261

Gym

nasi

esko

lan

5966

8062

62Äl

dreo

mso

rgen

5359

7351

53St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r46

5347

5350

Räd

dnin

gstjä

nste

n74

8281

7777

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r50

5761

5554

Gat

or o

ch v

ägar

5961

7256

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

5667

6260

60K

ultu

r61

6566

6261

Milj

öarb

ete

6063

6056

59R

enhå

llnin

g oc

h so

phäm

tnin

g64

6570

7167

Vatte

n oc

h av

lopp

7784

7580

80AN

TAL

SVAR

AND

E57

3910

162

257

Örk

ellju

nga

kom

mun

TAB

ELL

2B.3

Ver

ksam

hete

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r erf

aren

het a

v fö

rsko

lan

Har

du

erfa

renh

et a

v fö

rsko

lan

unde

r de

sena

ste

två

åren

?Sa

mtli

ga

58

Ja, e

get/e

gna

barn

elle

r ba

rnba

rn

Ja, g

enom

vä

nner

/ be

kant

a

Arbe

tar i

nom

gr

unds

kola

nN

ej, i

ngen

såd

an

erfa

renh

et u

nder

de

sen

aste

2 å

ren

Upp

gift

sakn

as

NM

I51

6064

5857

Bem

ötan

de o

ch T

illgä

nglig

het

5661

7361

60Fö

rsko

lan

6463

8373

68G

rund

skol

an60

6077

6361

Gym

nasi

esko

lan

6265

7061

62Äl

dreo

mso

rgen

5252

6955

53St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r50

4755

5350

Räd

dnin

gstjä

nste

n73

7891

7777

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r49

5857

5454

Gat

or o

ch v

ägar

6259

6856

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

5663

7460

60K

ultu

r63

6374

5961

Milj

öarb

ete

5959

7457

59R

enhå

llnin

g oc

h so

phäm

tnin

g63

6673

7067

Vatte

n oc

h av

lopp

7883

8381

80AN

TAL

SVAR

AND

E49

4611

156

257

TAB

ELL

2B.4

Ver

ksam

hete

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r erf

aren

het a

v gr

unds

kola

n

Har

du

erfa

renh

et a

v gr

unds

kola

n un

der d

e se

nast

e tv

å år

en?

Sam

tliga

59

Ja, h

ar s

jälv

gå

tt dä

rJa

, eg

et/e

gna

barn

elle

r ba

rnba

rn

Ja, g

enom

vä

nner

/ be

kant

a

Arbe

tar i

nom

gy

mna

sies

kola

nN

ej, i

ngen

såd

an

erfa

renh

et u

nder

de

sen

aste

2 å

ren

Upp

gift

sakn

as

NM

I64

5554

5949

57B

emöt

ande

och

Till

gäng

lighe

t66

6355

6247

60Fö

rsko

lan

7370

6470

3268

Gru

ndsk

olan

7871

6160

2561

Gym

nasi

esko

lan

7871

6060

5962

Äldr

eom

sorg

en65

6151

5349

53St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r53

5649

5046

50R

äddn

ings

tjäns

ten

6977

7279

8877

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r64

6047

5639

54G

ator

och

väg

ar67

5852

6144

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

7267

5760

4960

Kul

tur

5965

5365

4461

Milj

öarb

ete

7260

5163

2459

Ren

hålln

ing

och

soph

ämtn

ing

6171

6071

3767

Vatte

n oc

h av

lopp

7379

7881

8280

ANTA

L SV

ARAN

DE

729

3618

37

257

TAB

ELL

2B.5

Ver

ksam

hete

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r erf

aren

het a

v gy

mna

sies

kola

n

Har

du

erfa

renh

et a

v gy

mna

sies

kola

n un

der d

e se

nast

e tv

å år

en?

Sam

tliga

60

Ja, e

gen

erfa

renh

etJa

, gen

om

nära

an

hörig

Ja, g

enom

vä

nner

/ be

kant

a

Arbe

tar i

nom

äl

dreo

mso

rgen

Nej

, ing

en s

ådan

er

fare

nhet

und

er

de s

enas

te 2

åre

n

Upp

gift

sakn

as

NM

I57

5768

5657

Bem

ötan

de o

ch T

illgä

nglig

het

6163

7756

60Fö

rsko

lan

6770

5272

68G

rund

skol

an64

6247

6361

Gym

nasi

esko

lan

6564

6060

62Äl

dreo

mso

rgen

5154

7451

53St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r52

5549

4650

Räd

dnin

gstjä

nste

n74

7984

7677

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r52

5166

5654

Gat

or o

ch v

ägar

5456

6662

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

6261

6856

60K

ultu

r56

5976

6661

Milj

öarb

ete

5860

7258

59R

enhå

llnin

g oc

h so

phäm

tnin

g65

7179

6467

Vatte

n oc

h av

lopp

7782

8780

80AN

TAL

SVAR

AND

E37

7018

139

257

TAB

ELL

2B.6

Ver

ksam

hete

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r erf

aren

het a

v äl

dreo

mso

rgen

Har

du

haft

erfa

renh

et a

v äl

dreo

mso

rgen

und

er d

e se

nast

e tv

å år

en?

Sam

tliga

61

Ja, e

gen

erfa

renh

etJa

, gen

om

nära

an

hörig

Ja, g

enom

vä

nner

/ be

kant

a

Arbe

tar i

nom

so

cial

tjäns

ten

Nej

, ing

en s

ådan

er

fare

nhet

und

er

de s

enas

te 2

åre

n

Upp

gift

sakn

as

NM

I44

5646

6057

57B

emöt

ande

och

Till

gäng

lighe

t52

5047

6558

60Fö

rsko

lan

4852

6273

4468

Gru

ndsk

olan

5759

5463

3961

Gym

nasi

esko

lan

4764

5863

6262

Äldr

eom

sorg

en51

3947

5748

53St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r39

5442

5246

50R

äddn

ings

tjäns

ten

5075

7080

9477

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r37

4940

5950

54G

ator

och

väg

ar33

5051

6167

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

4359

5163

5560

Kul

tur

4551

5965

4461

Milj

öarb

ete

4459

5361

5059

Ren

hålln

ing

och

soph

ämtn

ing

4458

5572

6567

Vatte

n oc

h av

lopp

6776

7183

8480

ANTA

L SV

ARAN

DE

710

3020

27

257

TAB

ELL

2B.7

Ver

ksam

hete

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r erf

aren

het a

v so

cial

tjäns

ten

Har

du

haft

erfa

renh

et a

v so

cial

tjäns

ten

unde

r de

sena

ste

två

åren

?Sa

mtli

ga

62

JaN

ejÄr

sjä

lv/h

ar

varit

ans

tälld

av

kom

mun

en

Min

ns e

jU

ppgi

ft sa

knas

NM

I56

6059

4857

Bem

ötan

de o

ch T

illgä

nglig

het

5963

7249

60Fö

rsko

lan

6578

7258

68G

rund

skol

an59

6962

4961

Gym

nasi

esko

lan

6260

5966

62Äl

dreo

mso

rgen

5159

5760

53St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r49

5343

5850

Räd

dnin

gstjä

nste

n77

7972

7877

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r53

5650

3954

Gat

or o

ch v

ägar

5762

5446

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

6061

5943

60K

ultu

r62

6065

5261

Milj

öarb

ete

5960

5940

59R

enhå

llnin

g oc

h so

phäm

tnin

g66

7372

4867

Vatte

n oc

h av

lopp

7984

7767

80AN

TAL

SVAR

AND

E13

796

2015

257

TAB

ELL

2B.8

Ver

ksam

hete

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r kon

takt

med

tjän

stem

än e

ller a

nnan

per

sona

l i k

omm

unen

Har

du

haft

kont

akt m

ed tj

änst

emän

elle

r ann

an p

erso

nal i

kom

mun

en u

nder

de

åSa

mtli

ga

63

Kom

mun

ens

cent

ralo

rtAn

nan

täto

rtU

tanf

ör tä

tort

Upp

gift

sakn

as

NM

I59

5557

057

Bem

ötan

de o

ch T

illgä

nglig

het

6056

6412

60Fö

rsko

lan

7072

630

68G

rund

skol

an65

6255

061

Gym

nasi

esko

lan

6457

630

62Äl

dreo

mso

rgen

5550

530

53St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r52

4949

050

Räd

dnin

gstjä

nste

n77

7679

077

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r53

4760

054

Gat

or o

ch v

ägar

5757

610

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

6153

640

60K

ultu

r63

5564

061

Milj

öarb

ete

6253

590

59R

enhå

llnin

g oc

h so

phäm

tnin

g66

6273

067

Vatte

n oc

h av

lopp

8077

8444

80AN

TAL

SVAR

AND

E11

353

847

257

TAB

ELL

2B.9

Ver

ksam

hete

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NM

I efte

r ort

styp

Var b

or d

u?Sa

mtli

ga

64

0-2

år3-

5 år

6-10

år

11 å

r elle

r län

gre

Upp

gift

sakn

as

NM

I68

5955

5728

57B

emöt

ande

och

Till

gäng

lighe

t77

6167

5940

60Fö

rsko

lan

4572

8270

2768

Gru

ndsk

olan

4463

5963

3661

Gym

nasi

esko

lan

5469

6163

3562

Äldr

eom

sorg

en74

6554

5243

53St

öd fö

r uts

atta

per

sone

r52

6151

5038

50R

äddn

ings

tjäns

ten

8076

8177

4377

Gån

g- o

ch c

ykel

väga

r67

4452

5338

54G

ator

och

väg

ar71

5247

5835

58Id

rott-

och

mot

ions

anlä

ggni

ngar

6255

6360

3260

Kul

tur

7662

6661

3861

Milj

öarb

ete

7866

5558

3859

Ren

hålln

ing

och

soph

ämtn

ing

7471

7267

3667

Vatte

n oc

h av

lopp

8780

6680

6680

ANTA

L SV

ARAN

DE

1815

2319

47

257

TAB

ELL

2B.1

0 Ve

rksa

mhe

tern

as b

etyg

sind

ex o

ch N

MI e

fter b

oend

etid

i ko

mm

unen

Hur

läng

e ha

r du

bott

i kom

mun

en?

Sam

tliga

65


C. Medborgarna om inflytandet i kommunen

(Nöjd-Inflytande-Index)


66

1257

Nöj

d-In

flyta

nde-

Inde

x (N

II)C1

: 1

51±3

,60,

0

C2: 1

- 4

Del

C55

±4,1

0,1

43±

3,8

C3: 1

- 4

Örk

ellju

nga

kom

mun

41±4

,02,

6*

Vår

en 2

012

C4: 1

- 4

49±4

,71,

8

Ant

al s

vara

nde

257

And

el s

vara

nde

(%)

52

Med

elin

dex

49

Med

elef

fekt

1,1

Tolk

ning

av

effe

ktm

ått:

*Ef

fekt

måt

tet 2

,6 in

nebä

r att

om

bety

gsin

dexe

t för

fakt

orn

Påve

rkan

ökar

med

5 e

nhet

er fr

ån 4

1 til

l 46

förv

änta

s he

lhet

sbet

yget

(NII)

öka

med

2,6

enh

eter

från

43

till 4

5,6.

Med

borg

arna

om

infly

tand

et i

kom

mun

en

NII

Info

rmat

ion

Påve

rkan

Fråg

a

C5: 1

- 3

0,0

- 0,6

Fört

roen

de1,

8 - 3

,4

0,9

- 2,7

Kont

akt

0,0

- 0,5

Felm

argi

nal f

ör

effe

ktm

ått

Dia

gram

1C:

Mod

ellb

ild

Fråg

or

B

etyg

sind

ex

F

elm

argi

nal

E

ffek

tmåt

t

67

1257

Nöj

d-In

flyta

nde-

Inde

x (N

II)

Del

C

Örk

ellju

nga

kom

mun

Vår

en 2

012

NII

43

Ant

al s

vara

nde

257

47

And

el s

vara

nde

(%)

5236

Med

elin

dex

4957

Med

elef

fekt

1,1

Fakt

orBe

tygs

-in

dex

Effe

kt-

måt

tKo

ntak

t51

0,0

Info

rmat

on55

0,1

Påve

rkan

412,

6Fö

rtro

ende

491,

8

Med

borg

arna

om

infly

tand

et i

kom

mun

en

= k

omm

unen

s m

edel

inde

x oc

h m

edel

effe

kt=

med

elin

dex

för

sam

tliga

kom

mun

er

höst

en 2

011

och

våre

n 20

12

= lä

gsta

ko

mm

unm

edel

inde

x

höst

en 2

011

och

våre

n 20

12

= h

ögst

a ko

mm

unm

edel

inde

x h

öste

n 20

11 o

ch v

åren

20

12

Kon

takt

Info

rmat

ion

Påve

rkan

Fö

rtro

ende

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

Bet

ygsi

ndex

Effe

ktm

ått

Örk

ellju

nga

kom

mun

Bev

ara

Förb

ättr

a om

möj

ligt

Lägr

e pr

iorit

et

Prio

riter

a

Dia

gram

2C:

Pri

orit

erin

gsm

atri

s

68

Ta

bell

1C: B

etyg

sind

ex, m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

gar

12

57

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

Nöj

d-In

flyta

nde-

Inde

x (N

II)

Med

borg

arna

om

infly

tand

et i

kom

mun

enFR

ÅG

A

Vår

en

2012

Vår

en

2009

Bety

gs-

inde

x

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

CC5

: 1 -

343

3940

2854

C1: 1

51.

5039

67C2

: 1 -

455

.54

4465

Örk

ellju

nga

kom

mun

C3: 1

- 4

41.

4027

52V

åren

201

2C4

: 1 -

449

.46

3061

4947

Ant

al s

vara

nde

257

And

el s

vara

nde

(%)

52M

edel

inde

x49

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

II oc

h sa

mtli

ga fa

ktor

er s

amt s

vars

förd

elni

ng o

ch m

edel

bety

g fö

r de

lfråg

orna

i en

käte

n. Ä

ven

ande

len

som

har

ang

ett "

Inge

n ås

ikt"

sam

t de

som

inte

har

be

svar

at r

espe

ktiv

e de

lfråg

a fr

amgå

r i t

abel

len.

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en

2012

FAKT

OR

NII,

HEL

HET

ENKO

NTA

KTIN

FORM

ATI

ON

PÅV

ERKA

NFÖ

RTRO

END

EM

EDEL

IND

EX

69

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

FRÅ

GA

FA

KTO

RH

öste

n 20

12V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NII,

HEL

HET

EN43

3940

2854

Fr C

5:1

Hur

nöj

d är

du

med

den

insy

n oc

h de

t inf

lyta

nde

invå

narn

a ha

r öv

er k

omm

unen

s be

slut

och

ve

rksa

mhe

ter?

5,2

4,6

4,8

3,9

5,9

3258

1010

00

8

Fr C

5:2

Hur

väl

upp

fylle

r di

n ko

mm

un d

ina

förv

äntn

inga

r på

invå

narn

as m

öjlig

hete

r til

l ins

yn o

ch in

flyta

nde?

5,1

4,5

4,8

3,9

5,9

3557

810

00

8Fr

C5:

3Fö

rsök

före

stäl

la d

ig e

n id

eal s

ituat

ion

för

invå

narn

as in

syn

och

infly

tand

e öv

er k

omm

unen

s ve

rksa

mhe

ter

och

besl

ut.

Hur

när

a et

t såd

ant i

deal

tyck

er d

u at

t inv

ånar

nas

insy

n oc

h in

flyta

nde

kom

mer

i di

n ko

mm

un?

5,0

4,5

4,7

3,7

5,8

3557

810

00

7

KON

TAKT

51.

5039

67

Fr C

1:1

Hur

nöj

d är

du

med

möj

lighe

ter

att k

omm

a i k

onta

kt

med

kom

mun

ens

polit

iker

?5,

8.

5,5

4,5

7,1

2648

2710

052

0

INFO

RMA

TIO

N55

.54

4465

Fr C

2:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

tillg

ånge

n til

l inf

orm

atio

n om

kom

mun

en o

ch

dess

verk

sam

hete

r?6,

2.

6,1

5,2

7,2

1660

2410

024

4Fr

C2:

2…

tydl

ighe

ten

i kom

mun

ens

info

rmat

ion?

6,0

5,8

6,0

5,0

7,0

2056

2310

026

4Fr

C2:

3…

i hur

god

tid

kom

mun

en in

form

erar

om

vi

ktig

a fr

ågor

?5,

75,

75,

74,

66,

726

5223

100

375

Fr C

2:4

…ko

mm

unen

s w

ebbp

lats

?6,

2.

6,2

5,0

7,1

1461

2510

047

3

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

70

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

FRÅ

GA

FA

KTO

RH

öste

n 20

12V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

PÅV

ERKA

N41

.40

2752

Fr C

3:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

hur

kom

mun

ens

polit

iker

lyss

nar

till i

nvån

arna

s s

ynpu

nkte

r?4,

74,

54,

63,

45,

642

508

100

414

Fr C

3:2

…in

våna

rnas

möj

lighe

ter

att p

åver

ka p

oliti

ska

besl

ut?

4,6

.4,

33,

35,

347

449

100

424

Fr C

3:3

…in

våna

rnas

möj

lighe

ter

att p

åver

ka in

om d

e ko

mm

unal

a ve

rksa

mhe

tern

a?4,

54,

24,

33,

25,

447

4310

100

424

Fr C

3:4

…i v

ilken

uts

träc

knin

g di

na å

sikt

er i

stor

t fin

ns

repr

esen

tera

de b

land

kom

mun

ens

part

ier?

4,9

4,9

5,0

3,9

6,6

4141

1810

046

5

FÖRT

ROEN

DE

49.

4630

61

Fr C

4:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om…

…hu

r ko

mm

unen

s po

litik

er a

rbet

ar fö

r ko

mm

unen

s bä

sta?

5,8

5,2

5,4

3,8

6,7

3045

2510

029

3Fr

C4:

2…

hur

ansv

arst

agan

de k

omm

unen

s po

litik

er ä

r?5,

64,

75,

13,

66,

635

4322

100

303

Fr C

4:3

…hu

r ko

mm

unen

s hö

gre

tjän

stem

än a

rbet

ar fö

r ko

mm

unen

s bä

sta?

5,7

.5,

34,

06,

732

4424

100

373

Fr C

4:4

…hu

r vä

l pol

itisk

a be

slut

gen

omfö

rs?

5,2

.5,

03,

76,

539

4417

100

393

71

-100 0 100

Fr C5:1

Fr C5:2

Fr C5:3

Fr C1:1

Fr C2:1

Fr C2:2

Fr C2:3

Fr C2:4

Fr C3:1

Fr C3:2

Fr C3:3

Fr C3:4

Fr C4:1

Fr C4:2

Fr C4:3

Fr C4:4

Örkelljunga kommun

Lågt Högt


72

Ta

bell

1C_K

vinn

or: B

etyg

sind

ex, m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

gar

12

57

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- Kv

inno

r

Nöj

d-In

flyta

nde-

Inde

x (N

II)

Med

borg

arna

om

infly

tand

et i

kom

mun

enFR

ÅG

A

Vår

en

2012

Vår

en

2009

Bety

gs-

inde

x

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

CC5

: 1 -

345

3941

2853

C1: 1

55.

5138

71C2

: 1 -

457

.55

4366

Örk

ellju

nga

kom

mun

C3: 1

- 4

42.

4028

50V

åren

201

2C4

: 1 -

451

.46

3062

Kvin

nor

5148

Ant

al s

vara

nde

140

And

el s

vara

nde

(%)

52M

edel

inde

x51

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

II oc

h sa

mtli

ga fa

ktor

er s

amt s

vars

förd

elni

ng o

ch m

edel

bety

g fö

r de

lfråg

orna

i en

käte

n. Ä

ven

ande

len

som

har

ang

ett "

Inge

n ås

ikt"

sam

t de

som

inte

har

be

svar

at r

espe

ktiv

e de

lfråg

a fr

amgå

r i t

abel

len.

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

för

Kvin

nor

FAKT

OR

NII,

HEL

HET

ENKO

NTA

KTIN

FORM

ATI

ON

PÅV

ERKA

NFÖ

RTRO

END

EM

EDEL

IND

EX

73

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- Kv

inno

r

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

201

2V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NII,

HEL

HET

EN45

3941

2853

Fr C

5:1

Hur

nöj

d är

du

med

den

insy

n oc

h de

t inf

lyta

nde

invå

narn

a ha

r öv

er k

omm

unen

s be

slut

och

ve

rksa

mhe

ter?

5,3

4,7

4,8

3,5

630

5912

100

011

Fr C

5:2

Hur

väl

upp

fylle

r di

n ko

mm

un d

ina

förv

äntn

inga

r på

invå

narn

as m

öjlig

hete

r til

l ins

yn o

ch in

flyta

nde?

5,2

4,5

4,8

3,7

631

5911

100

010

Fr C

5:3

Förs

ök fö

rest

älla

dig

en

idea

l situ

atio

n fö

r in

våna

rnas

insy

n oc

h in

flyta

nde

över

kom

mun

ens

verk

sam

hete

r oc

h be

slut

. Hur

när

a et

t såd

ant i

deal

tyck

er d

u at

t inv

ånar

nas

insy

n oc

h in

flyta

nde

kom

mer

i di

n ko

mm

un?

5,0

4,5

4,7

3,5

631

5811

100

09

KON

TAKT

55.

5138

71

Fr C

1:1

Hur

nöj

d är

du

med

möj

lighe

ter

att k

omm

a i k

onta

kt

med

kom

mun

ens

polit

iker

?6,

1.

5,6

4,4

721

5326

100

501

INFO

RMA

TIO

N57

.55

4366

Fr C

2:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

tillg

ånge

n til

l inf

orm

atio

n om

kom

mun

en o

ch

dess

verk

sam

hete

r?6,

2.

6,3

5,3

717

5627

100

284

Fr C

2:2

…ty

dlig

hete

n i k

omm

unen

s in

form

atio

n?6,

05,

86,

14,

97

1857

2510

028

4Fr

C2:

3…

i hur

god

tid

kom

mun

en in

form

erar

om

vi

ktig

a fr

ågor

?5,

65,

85,

84,

47

2456

2110

038

5

Fr C

2:4

…ko

mm

unen

s w

ebbp

lats

?6,

3.

6,3

4,8

715

5827

100

474

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

74

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- Kv

inno

r

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

201

2V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Kvin

nor

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Kvin

nor

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

PÅV

ERKA

N42

.40

2850

Fr C

3:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

hur

kom

mun

ens

polit

iker

lyss

nar

till i

nvån

arna

s s

ynpu

nkte

r?4,

74,

44,

63,

56

4347

1110

044

4Fr

C3:

2…

invå

narn

as m

öjlig

hete

r at

t påv

erka

pol

itisk

abe

slut

?4,

6.

4,3

3,3

545

4213

100

434

Fr C

3:3

…in

våna

rnas

möj

lighe

ter

att p

åver

ka in

om d

e ko

mm

unal

a ve

rksa

mhe

tern

a?4,

64,

14,

33,

25

4740

1310

042

5Fr

C3:

4…

i vilk

en u

tstr

äckn

ing

dina

åsi

kter

i st

ort f

inns

re

pres

ente

rade

bla

nd k

omm

unen

s pa

rtie

r?4,

94,

95,

03,

97

4438

1810

048

5

FÖRT

ROEN

DE

51.

4630

62

Fr C

4:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om…

…hu

r ko

mm

unen

s po

litik

er a

rbet

ar fö

r ko

mm

unen

s bä

sta?

6,0

5,2

5,4

3,9

727

4627

100

353

Fr C

4:2

…hu

r an

svar

stag

ande

kom

mun

ens

polit

iker

är

5,6

4,6

5,2

3,6

734

4125

100

343

Fr C

4:3

…hu

r ko

mm

unen

s hö

gre

tjän

steK

vinn

or a

rbet

ar fö

r ko

mm

unen

s bä

sta?

5,9

.5,

43,

97

3140

2910

042

3Fr

C4:

4…

hur

väl p

oliti

ska

besl

ut g

enom

förs

?5,

4.

5,1

3,9

634

4620

100

473

75

-100 0 100

Fr C5:1

Fr C5:2

Fr C5:3

Fr C1:1

Fr C2:1

Fr C2:2

Fr C2:3

Fr C2:4

Fr C3:1

Fr C3:2

Fr C3:3

Fr C3:4

Fr C4:1

Fr C4:2

Fr C4:3

Fr C4:4

Örkelljunga kommun

Lågt Högt


76

Ta

bell1

C_M

än: B

etyg

sind

ex, m

edel

bety

g oc

h sv

arsf

örde

lnin

g

12

57

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- M

än

Nöj

d-In

flyta

nde-

Inde

x (N

II)

Med

borg

arna

om

infly

tand

et i

kom

mun

enFR

ÅG

A

Vår

en

2012

Vår

en

2009

Bety

gs-

inde

x

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Del

CC5

: 1 -

342

3940

2756

C1: 1

48.

4936

63C2

: 1 -

452

.53

4266

Örk

ellju

nga

kom

mun

C3: 1

- 4

40.

3926

55V

åren

201

2C4

: 1 -

447

.45

2963

Män

4746

Ant

al s

vara

nde

117

And

el s

vara

nde

(%)

51M

edel

inde

x47

I den

na ta

bell

redo

visa

s be

tygs

inde

x fö

r N

II oc

h sa

mtli

ga fa

ktor

er s

amt s

vars

förd

elni

ng o

ch m

edel

bety

g fö

r de

lfråg

orna

i en

käte

n. Ä

ven

ande

len

som

har

ang

ett "

Inge

n ås

ikt"

sam

t de

som

inte

har

be

svar

at r

espe

ktiv

e de

lfråg

a fr

amgå

r i t

abel

len.

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hö

sten

201

1 oc

h vå

ren

2012

för

Män

FAKT

OR

NII,

HEL

HET

ENKO

NTA

KTIN

FORM

ATI

ON

PÅV

ERKA

NFÖ

RTRO

END

EM

EDEL

IND

EX

77

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- M

än

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

NII,

HEL

HET

EN42

3940

2756

Fr C

5:1

Hur

nöj

d är

du

med

den

insy

n oc

h de

t inf

lyta

nde

invå

narn

a ha

r öv

er k

omm

unen

s be

slut

och

ver

ksam

hete

r?5,

14,

54,

83,

76

3557

710

00

5

Fr C

5:2

Hur

väl

upp

fylle

r di

n ko

mm

un d

ina

förv

äntn

inga

r på

invå

narn

as m

öjlig

hete

r til

l ins

yn o

ch in

flyta

nde?

4,9

4,5

4,7

3,7

640

555

100

05

Fr C

5:3

Förs

ök fö

rest

älla

dig

en

idea

l situ

atio

n fö

r in

våna

rnas

insy

n oc

h in

flyta

nde

över

kom

mun

ens

verk

sam

hete

r oc

h be

slut

. Hur

när

a et

t såd

ant i

deal

tyck

er d

u at

t inv

ånar

nas

insy

n oc

h in

flyta

nde

kom

mer

i di

n ko

mm

un?

4,9

4,5

4,6

3,4

640

555

100

05

KON

TAKT

48.

4936

63

Fr C

1:1

Hur

nöj

d är

du

med

möj

lighe

ter

att k

omm

a i k

onta

kt

med

kom

mun

ens

polit

iker

?5,

5.

5,5

4,4

732

4128

100

550

INFO

RMA

TIO

N52

.53

4266

Fr C

2:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

tillg

ånge

n til

l inf

orm

atio

n om

kom

mun

en o

ch

dess

verk

sam

hete

r?6,

2.

6,0

4,9

715

6421

100

204

Fr C

2:2

…ty

dlig

hete

n i k

omm

unen

s in

form

atio

n?6,

15,

85,

94,

87

2356

2110

024

4Fr

C2:

3…

i hur

god

tid

kom

mun

en in

form

erar

om

vi

ktig

a fr

ågor

?5,

75,

65,

64,

57

2847

2510

035

5

Fr C

2:4

…ko

mm

unen

s w

ebbp

lats

?6,

2.

6,0

4,6

713

6423

100

463

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Män

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

78

ÖRK

ELLJ

UN

GA

KO

MM

UN

- M

än

FRÅ

GA

FA

KTO

RV

åren

20

12V

åren

20

09Be

tygs

-in

dex

Lägs

tabe

tygs

-in

dex

Hög

sta

bety

gs-

inde

x

Låga

bety

g(1

- 4)

Mel

lan-

be

tyg

(5 -

7)

Hög

a be

tyg

(8 -

10)

Sum

ma

And

el E

j sv

ar (%

)

Bety

gsin

dex

för

Män

Jäm

före

lse

med

sam

tlig

a ko

mm

uner

hös

ten

2011

och

vår

en 2

012

för

Män

And

el s

var

uppd

elat

på

låga

, mel

lan

och

höga

bet

yg fö

r ko

mm

unen

(%)

And

elIn

gen

åsik

t (%

)

PÅV

ERKA

N40

.39

2655

Fr C

3:1

Hur

nöj

d är

du

med

……

hur

kom

mun

ens

polit

iker

lyss

nar

till i

nvån

arna

s s

ynpu

nkte

r?4,

64,

54,

53,

26

4253

610

038

4Fr

C3:

2…

invå

narn

as m

öjlig

hete

r at

t påv

erka

pol

itisk

abe

slut

?4,

5.

4,2

3,1

649

474

100

404

Fr C

3:3

…in

våna

rnas

möj

lighe

ter

att p

åver

ka in

om d

e ko

mm

unal

a ve

rksa

mhe

tern

a?4,

54,

34,

33,

16

4746

710

043

4Fr

C3:

4…

i vilk

en u

tstr

äckn

ing

dina

åsi

kter

i st

ort f

inns

re

pres

ente

rade

bla

nd k

omm

unen

s pa

rtie

r?5,

04,

85,

03,

67

3944

1810

044

5

FÖRT

ROEN

DE

47.

4529

63

Fr C

4:1

Vad

tror

elle

r ty

cker

du

om…

…hu

r ko

mm

unen

s po

litik

er a

rbet

ar fö

r ko

mm

unen

s bä

sta?

5,6

5,3

5,3

3,7

734

4323

100

214

Fr C

4:2

…hu

r an

svar

stag

ande

kom

mun

ens

polit

iker

är

5,7

4,8

5,0

3,6

735

4619

100

253

Fr C

4:3

…hu

r ko

mm

unen

s hö

gre

tjän

stem

än a

rbet

ar fö

r ko

mm

unen

s bä

sta?

5,6

.5,

23,

97

3448

1810

031

3Fr

C4:

4…

hur

väl p

oliti

ska

besl

ut g

enom

förs

?5,

1.

4,9

3,6

744

4215

100

293

79

-100 0 100

Fr C5:1

Fr C5:2

Fr C5:3

Fr C1:1

Fr C2:1

Fr C2:2

Fr C2:3

Fr C2:4

Fr C3:1

Fr C3:2

Fr C3:3

Fr C3:4

Fr C4:1

Fr C4:2

Fr C4:3

Fr C4:4

Örkelljunga kommun

Lågt Högt


80

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

NII

42±6

,045

±7,2

43±3

,8K

onta

kt48

±6,1

55±6

,551

±3,6

Info

rmat

on52

±6,9

57±7

,155

±4,1

Påve

rkan

40±6

,342

±7,3

41±4

,0Fö

rtro

ende

47±7

,151

±8,6

49±4

,7A

NTA

L SV

AR

AN

DE

117

140

257

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

Bet

ygs-

inde

xFe

l-m

arg.

NII

41±1

2,1

42±1

3,8

41±9

,038

±10,

045

±8,6

46±9

,555

±16,

643

±3,8

Kon

takt

25±9

,851

±12,

759

±7,8

46±9

,756

±8,2

55±1

2,1

64±9

,251

±3,6

Info

rmat

on57

±22,

743

±16,

754

±9,1

52±9

,660

±6,2

58±8

,657

±7,9

55±4

,1På

verk

an39

±10,

739

±17,

141

±8,8

39±1

0,3

45±7

,544

±10,

740

±13,

941

±4,0

Fört

roen

de43

±17,

049

±18,

349

±10,

945

±11,

753

±8,1

51±1

2,6

55±1

6,5

49±4

,7A

NTA

L SV

AR

AN

DE

1717

3641

7046

3025

7

65-7

4 år

Örk

ellju

nga

kom

mun

. Vår

en 2

012

TAB

ELL

2C.1

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NII

efte

r kön

Kön

Sam

tliga

Man

Kvi

nna

75 å

r elle

r äld

re

TAB

ELL

2C.2

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NII

efte

r åld

er

Åld

erSa

mtli

ga18

-24

år25

-34

år35

-44

år45

-54

år55

-64

år

81

JaN

ejÄ

r sjä

lv/h

ar

varit

pol

itike

rM

inns

ej

Upp

gift

sakn

as

NII

4245

4243

Kon

takt

5251

5251

Info

rmat

ion

5457

4755

Påve

rkan

4142

4241

Fört

roen

de48

5143

49AN

TAL

SVAR

AND

E82

156

1025

7

Kom

mun

ens

cent

ralo

rtAn

nan

täto

rtU

tanf

ör tä

tort

Upp

gift

sakn

asN

II46

4639

43K

onta

kt55

5247

51In

form

atio

n55

5554

55På

verk

an42

4240

41Fö

rtro

ende

5052

4649

ANTA

L SV

ARAN

DE

113

5384

257

Örk

ellju

nga

kom

mun

. Vår

en 2

012

TAB

ELL

2C.3

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NII

efte

r kon

takt

med

någ

on p

oliti

ker i

kom

mun

en

Har

du

haft

kont

akt m

ed n

ågon

pol

itike

r i k

omm

unen

und

er d

e se

nast

e tv

å år

en?

Sam

tliga

TAB

ELL

2C.4

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NII

efte

r ort

styp

Var b

or d

u?Sa

mtli

ga

82

0-2

år3-

5 år

6-10

år

11 å

r elle

r lä

ngre

Upp

gift

sakn

as

NII

5455

3243

043

Kon

takt

5948

4951

051

Info

rmat

ion

5748

5654

055

Påve

rkan

5631

3541

041

Fört

roen

de71

4940

480

49AN

TAL

SVAR

AND

E18

1523

194

725

7

TAB

ELL

2C.5

Fak

tore

rnas

bet

ygsi

ndex

och

NII

efte

r boe

ndet

id i

kom

mun

en

Hur

läng

e ha

r du

bott

i kom

mun

en?

Sam

tliga

83

Örkelljunga kommun

Documents