remissvar unicef: barn och ungas rätt vid tvångsvård

7/26/2019 Remissvar UNICEF: Barn och ungas rtt vid tvngsvrd

1/5

Socialdepartementet Stockholm 2015-11-27Enheten fr familj och sociala tjnster

Remissvar p slutbetnkandet Barns och ungas rtt vid tvngsvrd. Frslag till ny LVU (SOU 2015:71)

UNICEF Sverige vlkomnar slutbetnkandet av utredningen om tvngsvrd fr barn och unga somgenomsyras av ett starkt barnrttsperspektiv. Barnet och barnets rttigheter stts i fokus och blirutgngspunkten fr de lagndringar som fresls. Mnga av frslagen tar ett tydligt avstamp i FN:skonvention om barnets rttigheter (barnkonventionen) och dess grundlggande principer. Synsttet pbarnet har frndrats och barn ses som en aktr snarare n ett objekt. Srskilt positivt r att barns rtt tilldelaktighet och inflytande s tydligt lyfts fram som en rd trd i betnkandet.

Fljande remissvar utgr frn en helhetssyn p slutbetnkandet utifrn barnkonventionens grundprincipersnarare n att kommentera varje enskilt frslag. Vi har ocks valt att srskilt uppmrksamma frslag somtydligt lyfter fram barnrttsperspektivet och som drmed r av vikt att belysa. Vi vill ven ptala en delbrister i frslagen frn utredningen dr vi menar att man inte ntt nda fram med att uppn ett reelltbarnrttsperspektiv.

Rtt till delaktighet

Betnkandet betonar ett antal principiellt viktiga omrden dr barns rtt till delaktighet och inflytande rsrskilt omnmnda. Detta frhllningsstt r helt i linje med barnkonventionens grundlggande princip omrtt till delaktighet som stipuleras i artikel 12. Vad gller tillmpningen av artikel 12 vill vi dock pminna omatt FN:s barnrttskommitt betonar att rttigheten gller bde ldre och yngre barn. Barnkonventionen

anger ingen minimilder fr barn att uttrycka sina sikter, utan alla barn som kan bilda en sikt har rtt attfritt uttrycka sig i alla frgor som berr dem. Kommittn avrder drmed frn att stta ldersgrns bde ilagen och i praktiken utan i stllet utg frn en individuell bedmning utifrn mognad och lmplighet.1Betnkandet och lagfrslagen br drmed ha en starkare insikt och ett strre resonemang kring detta.

UNICEF Sverige freslr att lagfrslagen i strre utstrckning mjliggr fr bde ldre och yngre barn att ges

mjlighet att utifrn mognad och lmplighet komma till tals i beslut som berr dem.

Vi ser mycket positivt p att frslaget betonar betydelsen av reell delaktighet och inflytande med barnet ifokus. Barns rtt till delaktighet i frslagen strcker sig lngre n sjlva beslutsprocessen och betonar venvikten av delaktighet av vrdens utformning och dess genomfrande svl som uppfljning. Det vlkomnar visrskilt.

Barns rtt till delaktighet strks ytterligare i rttsprocessen genom kad mjlighet att delta i muntligafrhandlingar. Det r positivt att utredningen framhver behovet av trygga former och rtt kompetens ochinstllning frn ansvariga vuxna som en lsning fr kat deltagande, snarare n att lgga fokus p barnsolmplighet att delta i processen. Dagens rttssystem har nnu inte ett tillrckligt barnrttsperspektiv, menmed utvecklandet av barnvnliga metoder och hjd kompetens kring barns deltagande kan dettamjliggras.

Frslagen att umgngesrtten ska utg frn barnets behov och vilja r en stark skrivning och stter ett tydligtfokus p barnet snarare n att utg uteslutande frn frldrar och vuxnas perspektiv. Detta ser vi mycketpositivt p.

1FN:s barnrttskommitts allmnna kommentar nr 12 (CRC/C/GC/12)


2/5

2 (5)

Att ordningsregler p HVB-hem ska tas fram i samverkan med boende, baserad p demokratiska vrderingaroch mnskliga rttigheter, r ett annat tydligt exempel p barns delaktighet vrt att nmnas.

Rtt till information

En viktig frutsttning fr att barn ska vara delaktiga och en aktiv aktr r att information grs tillgnglig fr

dem. Barn har rtt att bde f och ge information. Vi vlkomnar betnkandets betoning p rtt tillinformation som en frutsttning fr uppfyllandet av barns rttigheter inom tvngsvrden. De som omfattasav tvngsvrd mste f information om vad vrden innebr, varfr man vrdas, processen och vad man harfr rttigheter i vrden. Vi ser srskilt positivt p att frslaget betonar betydelsen av rtt till anpassadinformation till berrda, (bde barnet och vrdnadshavare), samt myndighetsutvarens skyldighet att se tillatt innehllet och betydelsen av informationen har uppfattats och frsttts.2Barns rtt till informationmste ocks glla under hela processen och prglas av kontinuitet.

Att det nya lagfrslaget har lagt srskilt fokus p att vara pedagogiskt utformat med en tydlig rttighetslistar ngot vi vlkomnar. Vrt att pminna att lagtexten dock nd br kompletteras med informationanpassad efter lder och mognad till barn fr att tydliggra begrepp, beslutsfattande och vriga processer.Utver ett tydligt syfte med lagen och dess grundlggande rttigheter anser vi att det saknas ett

tydliggrande kring vart man kan vnda sig om man inte fr sina rttigheter tillgodosedda (se vidare underavsnittet Klagoinstans).

UNICEF Sverige freslr att rttighetslistan i lagfrslaget kompletteras med information till barn anpassad

efter lder och mognad.

Rtt till std utan vrdnadshavarens samtycke

UNICEF Sverige tillstyrker betnkandets frslag att barn under 15 r som r i behov av std ges rtt tillregelbunden kontakt med en kontaktperson utan vrdnadshavarens samtycke. Detta r ett tydligt frslag drman lyfter barnrttsperspektivet och stter barnets rttigheter framfr vrdnadshavarens och dr barnetsrst vger tyngre n vrdnadshavarens.

Vi tillstyrker ven frslaget att barn ver 16 r ges rtt till vrd utanfr hemmet, utan vrdnadshavaressamtycke, om barnet sjlv samtycker. Detta skulle dock kunna strkas ytterligare genom utka rtten till attglla alla barn utifrn enskild individuell bedmning av socialnmnden och barns samtycke baserat p lder,mognad och lmplighetskriterier. (Se resonemang frn FN:s barnrttskommitt kring artikel 12 ovan).

Barnets bsta

Vi vlkomnar att principen kring barnets bsta fr en framtrdande roll i lagfrslaget och inte enbart uttrycksi en portalparagraf3, utan ven stipuleras som ett srskilt rekvisit vad gller beslut kring vrdensupphrande4. De rekvisit som omnmns r ej uttmmande men ger en bra vgledning fr beslutsfattare. Attbarnets instllning nmns som ett av de grundlggande huvudrekvisiten ser vi som srskilt positivt och viktigtatt lyfta fram sett utifrn ett barnrttsperspektiv. Detta bekrftas ven i barnrttskommittns allmnna

kommentar nr 145, dr ytterligare vgledning kan inhmtas vid beslutsfattande.Rttsprocessen

Vad gller rttsprocessen och de frfattningsfrslag som lagts fram ser vi positivt p att utredningen betonarbetydelsen av att strka kunskapen om barns rttigheter inom domstolsvsendet och bland offentligabitrden. Detta r en frutsttning fr rttsskerheten och efterlevandet av barns rttigheter. Virekommenderar att kompetensutbildningen grs obligatorisk och fokuserar p bde kunskap om barnsrttigheter samt hur man samtalar med barn och bedmer deras utsagor. Anvndningen av

23:4 Frslag till lag (2017:00) med srskilda bestmmelser om vrd av barn och unga3

1:2 Frslag till lag (2017:00) med srskilda bestmmelser om vrd av barn och unga411:2 Frslag till lag (2017:00) med srskilda bestmmelser om vrd av barn och unga5FN:s barnrttskommitts allmnna kommentar nr 14 (CRC/C/GC/14)


3/5

3 (5)

specialistyttranden av sakkunniga br anvndas i strre utstrckning n vad det grs idag fr att ge kadprofessionalitet.

UNICEF Sverige freslr att kompetensutveckling kring barns rttigheter inom domstolsvsendet grs

obligatorisk och inkluderar srskild utbildning kring bemtande och samtal med barn.

Vi delar utredningens resonemang kring att tgrder mste sttas in fr att gra domstolarna mer anpassadetill att hra barn och gra det faktiskt mjligt fr dem att delta och hras efter lmplighet och mognad (seovan under Rtt till delaktighet).

Vi vlkomnar frslagen om att samtliga beslut vid tvngsvrd r verklagningsbara och att barns rtt till etteget offentligt bitrde i samtliga renden lagstadgas. Att barn har ett eget bitrde, skilt frnvrdnadshavarens, vid beslut kring umgnge, r ett tydligt exempel p hur lagen utgr frn ettbarnrttsperspektiv i praktiken.

Klagoinstans

Fr att rttigheter ska vara meningsfulla mste det finnas effektiva rttsmedel till upprttelse vidkrnkningar av rttigheter.6Barns srskilda beroendestllning gr det svrare fr dem att f tillgng tillupprttelse och drfr mste staten skerstlla att det finns anpassade frfaranden fr barn att f klaga.Inspektionen fr vrd och omsorg (IVO) har idag ansvar fr tillsyn av tvngsvrden och barn ges vissmjlighet att framfra klagoml vad gller boende och bemtande. Detta frfarande r dock inteheltckande utan det saknas fortfarande en oberoende offentlig instans som kan agera fr barnets rkningoch stdja barnet i enskilda renden. Vi delar drmed utredningens frslag att regeringen br utredainrttandet av en operativ barnombudsfunktion dit barn kan vnda sig om de upplever att deras rttigheterkrnks. Mandatet br inte begrnsas enbart till den sociala barn- och ungdomsvrden utan snarare anta ettbrett helhetsgrepp fr samtliga barns rttigheter. Detta fr att undvika att vissa frgor hamnar mellanstolarna eller att barn slussas vidare till olika myndigheter och funktioner utan tydligt ansvar eller kompetenskring barns rttigheter. Fljande frslag lyfts ven fram i rekommendationerna frn FN:s barnrttskommitttill Sverige som regeringen har tagit sig att tgrda.7

UNICEF Sverige freslr att regeringen br utreda inrttande av en operativ barnombudsfunktion dit barn

kan vnda sig om de upplever att deras rttigheter krnks. Detta br omfatta rttigheter inom tvngsvrden

svl som vriga omrden.

Krav p vrdens kvalitet

Utredningen lgger fram ett flertal frslag p frbttringar samt frtydligande kring vrdens kvalitet. Dettaser vi positivt p. Vi delar lagfrslagets srskilda frtydliganden att vrden ska prglas av trygghet, omtankeoch respekt fr den enskilda personen. Att s kallade mjuka vrden omnmns i lagtext r av stor betydelsefr dess erknnande i utformandet av vrden samt fr uppfljning av vrdens kvalitet.

Krav p samverkan mellan myndigheter r ocks en viktig frutsttning fr hg kvalitet inom vrden.

Ansvarsfrdelningen br dock frtydligas fr att frhindra att barn faller mellan stolarna.

UNICEF Sverige freslr att ansvarsfrdelningen mellan myndigheter br frtydligas i lag eller freskrifter fr

att skerstlla att barn i utsatta situationer inte faller mellan stolarna.

Vi delar utredningens frslag om att lagstifta kring srskilda kompetenskrav p anstllda inom vrden somett led i att strka vrdens kvalitet p liknande stt som gjorts i hlso- och sjukvrdslagen8. Att stta tydligare

6

FN:s barnrttskommitts allmnna kommentar nr 5 (CRC/GC/2003/5)7Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte rapport p.14 (CRC/C/SWE/CO/5)8Hlso- och sjukvrdslagen (1982:763) 2a


4/5

4 (5)

krav p utredning, dokumentation, underlag och uppfljning av beslut r ocks viktiga tgrder fr att karttsskerheten, transparensen och bidra till en kad frstelse fr den enskilde.

Isolering och avskiljning

Vad gller bestmmelserna kring isolering av barn p srskilda ungdomshem noterar vi att detta har ersatts

med s kallade avskiljningsbestmmelser. Detta r ett steg i rtt riktning, med starka begrnsningar ochregleringar fr isolering av barn. UNICEF Sverige anser dock att detta br avskaffas i sin helhet d det stridermot barnkonventionen. FN:s barnrttskommitt har uttryckt en stark avrdan frn anvndningen och explicitrekommenderat Sverige att upphra med behandlingsmetoden och istllet utveckla och infra alternativametoder.9

Infr beslutet att barnkonventionen ska bli lag ser vi det ven av att yttersta vikt att svensk lagstiftning slngt som mjligt str i verenskommelse med barnkonvention fr att undvika att stora ndringar msteinfras i ett senare skede.

UNICEF Sverige avstyrker frslagen p avskiljningsmetoder och frslr istllet att utveckla och infra

alternativa metoder frenliga med barnkonventionen.

Rtt till utbildning

Vi ser positivt p att utredningen har lyft fram betydelsen av att strka placerade barns rtt till utbildningeftersom resultat visar att placerade barn har en betydligt lgre utbildningsniv n vriga barn, trotslikartade kognitiva frutsttningar.10De tgrder som fresls i utredningen r dock ngot svaga, ochtydligare skrivningar behvs med betoning p srskilda insatser och resurser fr att skerstlla att placeradebarn fr samma frutsttningar fr utbildning som vriga barn. Detta r srskilt viktigt eftersom skolan haren central roll fr barns utveckling och fr att bryta negativa mnster och socialt utanfrskap. tgrder sombehver prioriteras utver skolresultaten r aktiva insatser mot mobbning, hg frnvaro och lnga uppehllunder utbildningen.

UNICEF Sverige freslr att det lagstiftas om srskilda insatser och resurser inom utbildningsomrdet fr att

skerstlla att placerade barn fr lika rtt till utbildning och utveckling som vriga barn.

Rtt till hlsa

Vi vlkomnar att barns rtt till hlsounderskningar grs obligatoriska infr placering, genomfrande och vidavslutande av vrden. Hlsovrden ska prglas av kontinuitet och tydliga krav p dokumentation.

Rtt till fritid

Vi ser positivt p att barns rtt till en fritid str srskilt uttryckt i lagfrslaget som drmed frtydligar ochfaststller att barnkonventionens bestmmelse kring rtt till en meningsfull fritid gller fr alla barn och ren viktig del av barns utveckling.

Barn som fr vrd enligt LVU och r aktuella fr utvisning

Frgan kring barn som omfattas av tvngsvrd men samtidigt r aktuella fr utvisning enligt utlnningslagenhar inte berrts nrmare i utredningen, d detta ej var del av direktivet. Det kan dock inte anses rimligt attbarn utvisas under pgende samhllsvrd, utan barnets bsta mste alltid prvas och komma i frmstarummet i dessa situationer. FN:s barnrttskommitt delar ocks denna uppfattning och rekommenderarsrskilt Sverige att skra att inget barn ska utvisas tillsammans med vrdnadshavare som barnetomhndertagits ifrn, samt att beslut mste fattas enligt principen om barnets bsta.11

9Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte rapport p. 25-26 (CRC/C/SWE/CO/5)10

Socialstyrelsen. ppna jmfrelser (2011)11Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte rapport p. 49-50 (CRC/C/SWE/CO/5)


5/5

5 (5)

Vi anser att det otydliga rttslget som uppkommer i denna situation br utredas d nuvarande regleringinte r frenlig med ett barnrttsperspektiv och barnets bsta. Vi rekommenderar att detta grs omgendes att lagen kan str i verenskommelse med barnkonventionen som svensk lag.

UNICEF Sverige freslr att regeringen utreder och tydliggr lagregleringen kring barn som fr vrd enligt

LVU och r aktuella fr utvisning och dess frenlighet med barnets bsta och vriga bestmmelser i

barnkonventionen.

vrigt

Utredningen och dess frfattningsfrslag r mycket ambitist utformade och kommer att krva enomfattande kraftsamling av mnga aktrer fr att f genomslag i praktiken. Resurser, ekonomiska svl sompersonella, mste avsttas. Dessutom mste utbildning och kompetenshjande insatser genomfras p bredfront.

Trots att utredningen har varit tydlig med att det frebyggande arbetet och frslag till tgrder inte haringtt i uppdraget r det viktigt att betona dess betydelse fr att minska risken fr barns behov av samhlletsvrd. Forskning r eftersatt inom detta omrde samt utvrdering och uppfljning p effekterna av vrden

behver ocks prioriteras.

Vi noterar ven att utredningen har freslagit mnga vidareuppdrag och drmed skjuter upp vissa delar avutredningen. Detta frlnger processen ytterligare och behver noga fljas upp, och resurser avsttasspecifikt fr detta, fr att skerstlla dess genomfrande.

Under utredningens gng har det fattats andra beslut kring lagversyn som r relevanta fr detta omrde.Regeringen har till exempel tillsatt en utredare fr att se ver hur socialtjnstlagen ska ses ver ochregeringen har i tillggsdirektiv till barnkonventionsutredningen beslutat att barnkonventionen skainkorporeras i svensk rtt. Vi anser att det r av srskild vikt att en samtliga frslag harmoniseras.

UNICEF Sverige

Vronique LnnerbladGeneralsekreterare

Underlaget r framtaget av Karin dquist Drackner, barnrttsjurist UNICEF Sverige. Fr kontakt och eventuellafrgor:[email protected]
mailto:[email protected]:[email protected]:[email protected]:[email protected]

remissvar unicef: barn och ungas rätt vid tvångsvård

Documents