–rebro läns... · 2015-09-03 · orebro 29 juni 2015 •• ... box 1613 701 16 Örebro....

~~.~.~: °'' ~.~I~,~ro w~~ ~ ~ ~~.- _ f =ks ..~~k ~~

~~

d - ...

~`~ ~` r F% r~ ~ ~~ "tr}te~`

-~ ~ ..~ :fir ~rs' ,~ ~.: °~'~' '~' ~$'~ E'er ~ ~ l.,:v..~~

,s ~ ~t hq

~~ ~ ~

o P

' yea ,. ip'~- j' ~, ~. ?='~ , << ~ `~ -, t~ r"u c~ s r i,

gy .s~ ~,f~~/ P'r "~' ,` v~ E G i f ~ ~ ~ls' ~ ,~ q ~ ~ ,~:- ~ ~ . .:+ ,~,~m ~ ~ +S' S '~;4 4°'"J ~ F - e',K~.. ~ E

'^"`' ~ ~, - ~,-- y~` >..,~ ~ ~,c,.,. ~y ~. . `~ n~ ~ ~ d r ~>-- r o ~ ~.,~,...,.'. P x .e, ~--~,. ~ ~ ,;,%.. G,. .a4 ~w " '" '~ 7 ~u 4`~~. G x 5 ~k'r~. c : hx `?: ~ 3

. -' _ ,,~~ _yam

a ,

~~ ~ i. -9

F - ' /{ ..x '. ry - p' ~y -^ r 3'~` '. F - e ~ _. '! .. i ~ ~ 'dam ,4 ,/

r

f

-~ _ .

!! i" t .t; ~'' I .,. !" i !.'t om ! .`•. _ i '! t

~e~c~~..

~~ ~

.~ ~ ~'~ ~,..~

~~r~~~;g~~~;

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 135

_, ,.

7

•

,:t,

:~'.

till ~Zegion Orebro lanOrebro 22 juni 2015

..

• ~ ~ •

0

• • • • ~

+rs~x_racmr.rarseab, s.

• 7 _-~

`~ ~~c~~~ra ~~~r~ ~~~

~~~~~~~ ~~~~'i~~

~~ ~ ~ ~ ~f

=' ,~, ~'

..

Region O~eb~o l~zn a~ ~zl~t~a ~ultu~ och nc~tu~u~~levelse~: Foy c~tt .sti~ule~~ tu~i.st- och be.so'~.sn~~zngenoch u~ny~~~ de resu~ser vi h~zr bo"~ ~egionen .s~~z~cz helt~zc~~znde ~~zl~et .row bero~ destincztioner i allaregionens I~o~~une~.

Ett val utbrett kultur- och naturliv lockar bade lansinvanare och turister att upptacka var region.Region Orebro lan ar ett lan med manga resurser, och det ar viktigt att vi hay en tydlig plan forhur vi ska lyfta upp dem.

Vi har ett Wyss utvecklat cykelledsnat med overnattning och service som regionen tagit fram. Vihar ocksa manga sma framgangsrika foretag Tangs med kilsbergskanten. Vi har Tiveden, konst pahog i Kumla s high tech i Karlskoga med Alfred Nobels Bjorkborn. Guldvaskning i Ljusnarsberg,spannande gruvomraden i Lindesberg, Open Art Orebro. I Degerfors har vi det historisktintressanta omradet kring Letalven. Vi har trastaden Nora med koppling till Maria Lang. Vi harOrsta Galleri, museum i Kavesta folkhogskola, jarnvag i Hallsberg, Riseberga och Trystorpsslott. Det gar att fortsatta Lange.

Region Orebro Tan ar rikt pa kultur- och naturupplevelser. For att stimulera turist- ochbesoksnaringen och battre utnyttja de resurser vi har bor regionen skapa heltackande paket somberor destinationer i alla regionens kommuner. Kommunerna far da mojlighet att to from deplatser eller attraktioner de sarskilt vill lyfta i sadana sammanhang. Darefter bor regionentillsammans med kommunerna skapa Regionen-runt-paket i olika kategorier och konstellationerfor att knyta samman hela regionens turist- och besoksnaring. For att ytterligare underlatta forturister och besokare bor oven transport- och overnattningstips samlas och presenteras.

~, .., ~. ~ - _

att Region Orebro Tan skapar Regionen-runt-paket tillsammans med lanets kommunerfor att gora des lattare att upptacka hela lanes.

For Kristdemokraternas fullmaktigegruppt=

r' 'r ~~~~. j~ ,,^~

~> - ~_

Bo Rudolfsson ~ Urban Svensson

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 136

= _~ - . -~

-~~~~ `i ~ i ~x ,,

S`~~t~~t?'tI.LXI3ti _ f

Orebro den 23 juni 2015 ~~-~~~ ~ ~~ r~k~~.y~ ~ ~~ r~~~~:,~ .~

~~r

s

~ ~~ ~ ~ ~

TII~~ ~ Sri

Region Orebro IanRegionfullmaktige -=~

..

Alliansen i Region Orebro Ian ser ett stort behov av att utveckla samarbetet med det civilasamhallet inom halso- och sjukvarden. Familjer med svart sjuka barn behover stod och hjalp paolika satt for att komma igenom sjukdornsforloppet, sore i alla ayseenden drabbar hela familjen.

Ronald McDonald Barnfond startade 1990 och ar en fristaende ideell stiftelse som dries utanvinstintresse. Fonden har 90-konto och star under kontroll av SFI (Svensk Insamlingskontroll).Det argarantin foratt pengarna garti(I andamalet.

Donationer, gavor och ideellt arbetande volontarer finansierar byggnation, drift och inkop tillbarnhus och vantrum.

Under septer~ber 2013 invigdes det senaste tillskottet av barnhus i Uppsala, i anslutning tillSkandionkliniken. Finansi~ringen av barnhuset sker i ett sa~arbete mellan Ronald I~cDonald-fonden och Barncancerfonden som tilisar~r~ans bidrar i insamlingen for de sjuka barnens baste.Att tea ideella organisationer samarbetar ar ovanligt.

Utover defem hussom Jigger i anslutningtill universitetssjukhus, harfonden bidragittill attfrascha upp vantrum/ lekrum pa olika barnkliniker runt om i landet.

1 dagslaget ar det fem universitetssjukhus som her ett Ronald f~cDonald barnhus. Det ar bare ovauniversitetssjukhus som inte ken erbjuda familjer med wart sjuka barn derma rr~ojlighet, USO ardet ena. Ett Ronald McDonald hus skulls dessutom bli ett utmarkt komplement till de store,frar~tida satsningar sores ska gores pa USO.

Darfor skulls ~Iliansen med gladje se att ett samarbete upprattades med Ronald McDonald-fonden kringattfatill stand etableringen avett Ronald McDonald hus i anslutningtillUniversitetssjukhuset.

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 137

kbj005

Maskinskriven text

i

f _

.._ i ~. ~ „.,. .

~~ -•: •:.

att gora en framstallan till Ronald McDonald Barnfond orn en framtida etablering av ettRonald McDonald barnhus i anslutning till USA.

att starts ett samarbete kring upprustning av vantrum/ lekrum i anslutning till dekliniker/mottagningar sore besoks av barnpatienter i Region arebro Ian.

{ ;,.~. a ,:

-~ ~,y -~,~~ ~, :~

Ola Kar(ssonModeraterna

. ~ _,q.,~ r ~- ~ E_ ~.~, ~.

~ ~y _ ~ 4;~

Hanne AlvnerModeraterna

~y~..

s/* y... r r w

Ewa SundkvistKristder~~kraterna

^:.

~ ~ s

d ~ 1 ~' ~ -

. v __-~

Anna AgerfalkFolkpartiet ~iberalerna

- ~: .-,_'' ~,..• ~

Torbjorn Ahlin~~nterpartiet

~.;

/ I I.

',

..

till Region Orebro lanOrebro 29 juni 2015

•• •

• ••

~~ ~ ~~

~* ,~

~'. ~ ''

~-

Info's en mobil ~~l- och inv~~zd~a~h~zlsa, lil t den ~obil~z dist~z~tssl~ote~.s~e~ottagningen, .soon beso~ero~te~ mec~ .sto~cz a ylboenden fo'r ~egelbundna ~r~zffa~ wed asyl so'~c~nden.

Primarvarden ansvarar for att erbjuda alla asylsokande samt vissa nyanlanda invandrarehalsoundersokning i enlighet med Socialstyrelsens allmanna rad (SOSFS 2011:11 /SOSFS2013:25).

Halsoundersoknin~en har i svfte att ~e en allman orienterin~ i Sveri~es halso- och sjukvard,upplysa om halsofragor och att upptacka p~rsoner som a~ i behov av vard e11ersrnittskydds atgarder.

Detta sker framst genom ~syl- och invandrarhalsan som (inns i Lindesberg, Orebro samt pamottagningar i vardcentralerna i Hallsberg, Laxa och Askersund.

I Hera av regionens kommuner (inns asylboenden som mottar stort antal av nyanlandaasylsokande. Asyl- och invandrarhalsan har har en viktig uppgift, och gor ett bra jobb, men detbehovs mer. Manga av de nyanlanda har olika besvar och behover island enklare stod an yardvid en vardcentral.

Det skapar frustration hos asylsokanden och ar en tids- och personalkravande process, och allpersonal pa vardcentralerna har rote sarskild utbi~dning for kontakt med asylsokande. Darfor borregionen infora en mobil Asyl- och invandrarhalsa, likt den mobiladistriktsskoterskemottagningen, som besoker otter med stora asylboenden for att regelbundettraffa asylsokande. Da kan de asylsokande fa en trygghet i att de far hjalp och stod regelbundetanpassad sarskilt efter deras behov. Detta bor aven avlasta vardcentralerna, som far met tid tillinbokade patienter.

~~ _ ~. _ - -

att Region Orebro lan infor en mobil rlsyl- och invandrarhalsa som regelbundet besokerotter med stora asylboenden.

For Kristdemokraterr~as fullr~ak~i~egrupp -- ~ ~-~..--,; _~ - ~- mt _ -~

z ,.° ¢

~~ A ~ ~.>-r,

J ~..=..

}= 6 4l

Ewa Sundkvist Bo Ruc~olfsson ~~~., y~R~~

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 138

Namn: Datum:Lars Tri I I kott 2015-07-01Adress: °°~tationsvagen 3 ~ --_~~

_.~Postadress: .. -~-: ~} ~~~

Region Orebro lan `°=712 30 allefors ~~~Box 1613Tel: 7d 1 16 OI~E~1~0 ..0591-511 56 mobil 070-252 06 56 ~ ~~ ~~~ ~~rE-post: ~. ~ ~ ,,[email protected] ~ ,. ~.

Medbo rgarfor slag (kortfattat namn):

Inrattande av direkt servicelinje for sjukresor och besok pa Lindesbergs lasarett franH~ I I e f o rs/G ryt h y~ta n

Mo~ivering (Lamna en mer utforlig beskrivning av ditt forslag och motivera varfor det bor genomforas):

Bakgrund:Fran Haliefors/Grythyttan finns endast en "sa kallad direktforbindels~" med Lindesbergs lasarett. Enbusstur som tar ca 4 timmar fur och recur. Restiden ger en medelha~tighet pa ca 35-40 km/tim, alltsaungefar mopedfart.Den langsamma bussturen, tillsammans med lakarbesok och tiden for aterresan betyder att det tar naratotalt 7 timmar for ett lasarettbesok. Vidare (inns ingen bussforbindel~e fiill lasarettet for eventuellt besokhos inlagd patient eller om Wagon fatt behandlings~id omkring eller after lunch.Detta har papekats vid etc antal tillfallen sedan 2010 utan atgard fran varken Lanstrafiken eller Orebrolandsting.

~,

Forbindelserna mellan Hallefors/Grythyttan och lasarettet i Lindesberg waste forbattras genomexempelvis en speciell servicelinje sow gar tatare och battre restider tur och recur. Modernare hussar avnagot mindre storlek kan wed fordel anvandas och bokning sker direkt mellan avtalat bussbolag och/ellertaxi och patienterna. Har far inte kostnaden vara halt avgorande utan servicen for de sjuka ar prioritet ett.

Systemet wed servicelinje anvandes wed fordel hos Varmlands Landsting mellan exempelvis Filipstadoch Karlstad lasarett

For att ytterligare minska restids- och resekostnader kan en annan a~gard vary att remisserna franHallefors Vardcentra! skickas till Karlskoga lasarett istallet fir Lindesberg och att servicelinjen da i~nrattasmellan Hallefors/Grythyttan och Karlskoga.

Personuppgifterna behandlas enligt PuL.

Jag godkanner att forslaget wed mina personuppgifter publiceras i protokoll och foredragningslistor pa landstingetshemsida.

❑ Jag godkanner rote att fQrslaget wed mina personuppgifter publiceras i protokoll och foredragningslistor palandstingets hemsida.Namnunderskr~ft(~e~~ ~6 _:.

.,f' ,~„ .

~ w

Namnfortydligande:~~y ~~~"°:;

_ ~~

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 139

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 140

Bilaga 1.

Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg

1 § Namn och säte

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg.Förbundet har sitt säte i Umeå.

2 § Medlemmar

Medlemmar i kommunalförbundet är landsting och regioner i Sverige enligt nedan.Stockholms Läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, RegionÖstergötland, Region Jönköping, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Gotland, Landstinget Blekinge, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, Region Örebro, Landstinget Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget Västernorrland, Region Jåmtland Härjedalen, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting, Region Skåne.

3 § Ändamål, uppgifter

Förbundets ändamål är att för medlemmarnas räkning tillhandahålla ambulansflyg.

Förbundets syfte är att effektivisera ambulansflyg för att öka patientnyttan och patientsäkerheten genom samordning av gemensamma resurser.

Det ankommer därvid på förbundet att bland annat:

- upphandla och samordna flygambulanstjänst,- upphandla, äga och finansiera egna ambulansflygplan,- samordna beställningar och genomförande av flygambulanstjänst genom

tillhandahållande av flygcentral,- samordna och effektivisera inköp och drift av medicinteknisk utrustning,- tillhandahålla sjukvårdspersonal, samt- i övrigt följ a därmed sammanhängande frågor för utveckling av den luftburna

ambulanssjukvården i Sverige samt följa utvecklingen avseende ambulanshelikopterverksamheten i Sverige.

4 § Organisation

Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse, nedan kallat fullmäktige respektive styrelsen.

5 § Förbundsfullmäktige

Fullmäktige ska bestå av medlemmar i enlighet med §2. Varje medlem väljer en ordinarie ledamot och en ersättare som representant i fullmäktige.

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 145:1

Ordinarie fullmäktige sammankallas minst två gånger per år.

Fullmäktige ska besluta i följande ärenden:

- må1 och riktlinjer för verksamheten,- förbundets årliga budget,- val av ledamöter och ersättare i styrelsen,- val av revisorer och revisorssuppleanter,- årsredovisning och ansvarsfrihet.

Ledamöter och ersättare väljs för en mandatperiod om fyra år räknat från och med den 1 april efter ett valår. När val av ledamöter och ersättare sker första gången ska det avse tiden från den 1 januari 2016 till den 1 april 2019.

Fullmäktige ska vid sitt första sammanträde under mandatperioden bland sina ledamöter utse en ordförande och två vice ordförande för resten av mandatperioden.

Vid förfall av en ledamot i fullmäktige ska denne alltid ersättas av en förtroendevald från den medlem som valt ledamoten.

Fullmäktige avgör om andra än ledamöter ska ha yttranderätt vid fullmäktiges sammanträdenenligt kommunallagen kap 5 § 21.

6 § Beslut i Fullmäktige

Beslut i fullmäktige fattas med enkel majoritet.

Beslut om kommunalförbundets budget fattas med kvalificerad majoritet som är 2/3 av antalet avgivna röster.

7 § Arvodesbestämmelser

Arvoden till och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i fullmäktige och styrelsen samt till revisorerna och revisorssuppleanter ska bestämmas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i det landsting där kommunalförbundet har sitt säte.

8 § Styrelse

Fullmäktige utser för samma mandattid som för fullmäktige en styrelse. Styrelsen ska bestå av minst sju ledamöter och sju ersättare. Varje sjukvårdsregion ska vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Lagen om proportionellt valsätt ska inte tillämpas vid val till styrelsen.

Styrelsen är ställföreträdare för fullmäktigeide ärenden där fullmäktige inte ska besluta enligtovan.

Styrelsen utser firmatecknare och beslutsattestanter för kommunalförbundet. Styrelsen utseren förbundschef som har att leda verksamheten inom kommunalförbundet enligt styrelsensanvisningar.

Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande.

Närvaro- och yttranderätt för utomstående vid styrelsens sammanträden avgörs av styrelsenenligt kommunallagen kap 6 § 19.

9 § Revisorer

Kommunalförbundet ska ha två revisorer och två revisorssuppleanter för granskning av förbundets verksamhet. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i fullmäktige.

Revisorerna ska avge revisionsberättelse till fullmäktige som beslutar om ansvarsfrihet förstyrelsen. Denna ska också lämnas till varje förbundsmedlems fullmäktige senast före april månads utgång.

10 § Initiativrätt

Ärenden i fullmäktige får väckas av:

- ledamot i fullmäktige,- styrelsen, samt- förbundsmedlem genom framställan av landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen.

11 § Kungörelser och tillkännagivanden

Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets officiella anslagstavla. Västerbottens läns landsting officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för kommunalförbundet.

Tid och plats för budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiellaanslagstavlor samt på kommunalförbundets web-sida.

12 § Andelskapital

Varje medlem tillskjuter en (1) svensk krona per landstingsinvånare som andelskapital vid kommunalförbundets bildande. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel ikommunalförbundet.

13 § Andel i tillgångar och skulder

Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet.

Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning.

14 § Kostnadstäckning

Kommunalförbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter.

Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen.

Om årets kostnader inte täcks enligt andra stycket ska finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året.

15 § Lån, borgen mm

Förbundet får uppta lån upp till ett belopp om sexhundramiljoner kronor (600 000 000 kronor).

Kommunalförbundet får inte uppta lån utöver 600 000 000 SEK, teckna borgen, garantiereller andra ansvarsförbindelser utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmarsfullmäktige.

Kommunalförbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag, förvärva fast egendom eller motsvarande utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige.

16 § Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet

Medlemmarna i kommunalförbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn ikommunalförbundet.

Förbundet ska löpande tillställa förbundsmedlemmarna rapport om verksamhetens ekonomi och utveckling. Styrelsen ska, efter samråd med medlemmarna, fastställa en tidplan förförbundets arbete med budget, uppföljning av ekonomi och verksamhet, delårsrapporter ochbokslut.

Styrelsen ska därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som medlem i förbundet efterfrågar. Styrelsen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna i förbundet om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Innan beslut tas om avtal av större dignitet eller större investeringar ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar.

Om förbundsmedlemmarna inte är överens om avtal av större dignitet eller större investeringar ska beslut om dessa fattas med enkel majoritet i fullmäktige.

17 § Budget - årsredovisning

Fullmäktige ska årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan försåväl verksamheten och ekonomin under budgetåret som ekonomin under den kommandetreårsperioden.

Förbundet ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget enligt plan för budgetarbetet och senast en månad före fullmäktiges sammanträde. Budgeten ska fastställas senast den 30 september före verksamhetsåret.

Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas ikommunallagen. Tid och plats för budgetsammanträdet ska kungöras på kommunalförbundets officiella anslagstavla och samtliga medlemmars officiella anslagstavlor.

Fullmäktige ska varje år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december.

Prisberäkningsmodell för debitering av medlemmarna för utförda tjänster fastställs årligen ibudgeten.

Fördelningsmodell av kommunalförbundets fasta kostnader (administration, koordineringscentral, medicinsk teknik och egna sjuksköterskor mm) finns i bilaga 1. (tillägg) Den kostnad som ska fördelas samt takbeloppet fastställs årligen i samband med budgetbeslutet för kommunalförbundet.

Fastställd budget ska publiceras på kommunalförbundets web-sida.

18 § Förbundskansli

Förbundet ska ha ett kansli med uppgift att under förbundsstyrelsen sköta förbundets administration och förbundets löpande verksamhet. Förbundskansliet har kontor i Umeå.

19 § Uppsägning och utträde

Kommunalförbundet är bildat på obestämd tid. En förbundsmedlem har rätt att utträda urförbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningenskedde.

Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skuldersom gäller det år då medlemmen utträder ur förbundet, om inte annat avtalas mellanförbundsmedlemmarna.

De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet.

20 § Likvidation och upplösning

Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden i 19 §är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation.

Likvidationen verkställs av styrelsen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundetsbehållna tillgångar i anledning av likvidationen ska den i 11 § angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna tillämpas.

När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt.Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.

När styrelsen har fullhjort sitt uppdrag som likvidator ska styrelsen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisning sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen ska fogas styrelsens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv.

När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtligaförbundsmedlemmar, är förbundet upplöst.

21 § Tvister

Tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar ska, om parterna inte kan nå en frivilliguppgörelse, avgöras genom skiljeförfarande enligt lag (1999 :116) om skiljeförfarande.

22 § Bildandet av förbundet

Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen. Förbundetansvarar för verksamheten enligt förbundsordningen från den 1 j anuari 2016.

23 § Ändringar av förbundsordningen

Ändringar eller tillägg till förbundsordningen ska antas av fullmäktige och fastställas av medlemmarnas landstingsfullmäktige.

2015-03-30

Bilaga 2

Samverkansavtal mellan Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg och Västerbottens Läns Landsting

§ 1 ParterFöreliggande samverkansavtal har tecknats mellan Kommunalförbundet Svensk Ambu-Iansflyg och Västerbottens Läns Landsting.

§ 2 Avtalets syfteAvtalet ska tydliggöra ansvars- och rollfördelning mellan Kommunalförbundet och Västerbottens Läns Landsting.

§ 3 Grundprinciper för ambulansflygverksamheten Kommunalförbundet bedriver ambulansflygverksamheten med säte i Umeå.

Västerbottens Låns Landsting förbinder sig att stödja kommunalförbundet både medicinskt och administrativt på sätt som regleras nedan.

§ 4 Parternas åtaganden

§ 4.1 Västerbottens Läns Landstings (VLL) uppgifter och ansvar• VLL är vårdgivare för verksamheten.

• VLL ska förse kommunalförbundet med sjuksköterskor utifrån fastställd bemanning, antingen från den egna organisationen eller från andra medlemmar.

• VLL svarar, efter samråd med övriga medlemmar, för kravspecifikation för medicinskteknisk utrustning i flygplanen.

• VLL svarar för administrativt stöd till kommunalförbundet iden mån inte kommunalförbundet har egna resurser. Det kan vara både direkta insatser som ekonomi- och löneadministration eller konsultativa insatser i form av exempelvis juridisk rådgivning eller upphandlingsstöd.

§ 4.2 Kommunalförbundets uppgifter och ansvar• Kommunalförbundet ersätter VLL eller annan medlem för de personalkostnader som

uppkommer i samband med tjänstgöring åt kommunalförbundet. 2015-03-30

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 145:2

2015-03-30

• Kommunalförbundet ersätter VLL för administrativa tjänster som de ställer till kommunalförbundets förfogande.

• Kommunalförbundet svarar för eventuell specialutbildningen som krävs för att vårdpersonal ska kunna tjänstgöra inom ambulansflyget.

§ 5 Avtalstid och förändringarAvtalet gäller tills vidare med en uppsägningstid av 12 månader.

Parterna ska under avtalstiden påtala behov av förändringar i avtalet. En uppföljning av avtalet ska ske inom tre år från ikraftträdandet.

För Kommunalförbundet:2015-

...................................Förbundschef

För Västerbottens Läns Landsting:2015-

....................................Landstingsdirektör

1) Källa: SCB Folkmängd 31.12 2014

Bilaga 3.Fördelning av andelskapital utifrån folkmängd i riket 2014-12-31 1),

Landsting Folkmängd Andelskapital, kronorStockholm 2 198 044 2 198 044Uppsala 348 942 348 942Södermanland 280 666 280 666Östergötland 442 105 442 105Jönköping 344 262 344 262Kronoberg 189 128 189 128KaImar 235 598 235 598Gotland 57 255 57 255Blekinge 154 157 154 157Skåne 1 288 908 1 288 908Halland 310 685 310 685Västra Götaland 1 632 012 1 632 012Värmland 274 691 274 691Örebro 288 150 288 150Västmanland 261 703 261 703Dalarna 278 903 278 903Gävleborg 279 991 279 991Västernorrland 243 061 243 061Jämtland 126 765 126 765Västerbotten 262 362 262 362Norrbotten 249 987 249 987Summa: 9 747 375 9 757 375

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 145:3

Bilaga 4. Prismodell och fördelning av fasta kostnader

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 145:4

Bila

ga 5

.

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 145:5

Bilaga 6.

Preliminär budget 2016.

20 % av del fasta kostnaderna för kommunförbundets egen regiverksamhet.

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 145:6

-• • •Adress: Nikolaigatan 3, 702 10 Orebro •Telefon: 019 -611 29 00E-post: arkivicentrumCa~arkivicentrum.se

Hemsida: www.arkivicentrum.se

TillRegionstyrelsen Örebro länBox 1613701 16 Örebro

Ansökan om lån

.~....` p.:

F =~ .~i,'`- _

Arkivcentrum Örebro län (org nr 875 000 -7158) ansöker härmed om 1 000 000 kr i lån frånRegionstyrelsen Örebro län.

Bakgrund

Arkivcentrum Örebro län bildades i januari 2007 och är en sammanslagning av det somtidigare hette Folkrörelsernas arkiv i Örebro län och Örebro läns företagsarkiv. Här finnsnästan 6 000 hyllmeter arkivhandlingar från ca 4 900 föreningar och ca 800 företag.

Arkivcentrum Orebro län är en kulturarvsinstitution och till sin organisatoriska form en ideellförening med närmare 600 organisationer /företag som medlemmar. Arkivet tar hand omkällorna till civilsamhällets historia, det som ligger utanför den offentliga sektornsverksamhet. Spännvidden i materialet är stor och innebär att det finns arkiv från bland annatfrikyrkoförsamlingar, politiska partier, idrottsföreningar och näringslivets olika branscher.Arkivet förvarar exempelvis Sveriges Dövhistoriska Sällskaps arkiv och Alfred Nobelsföretag Nitroglycerin AB : s arkiv.

Arkivcentrum har tre huvuduppgifter:

1. Att ta emot arkiv från civilsamhället och ordna och förteckna dessa2. Att väcka och stödj a intresset för regionens historia3. Att ge råd och service i arkivfrågor

Avledning till låneansökan

Arkivcentrum är i stort behov av ytterligare arkivlokaler, depåerna är idag fyllda avarkivhandlingar och vi har varit tvingade att be deponenter att avvakta med leveranser. Ensådan är till exempel Örebro läns museum, vars arkiv ska deponeras hos Arkivcentrum.

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 146

Redan för tre år sedan påbörjades en diskussion med Arkiv Västmanland, som var i sammaprekära situation när det gäller arkivlokaler. Vi insåg att en samverkan skulle innebärasamordningsvinster, inte minst när det gäller ekonomiska. Sedan dess har vi blivit erbjudna enarkivlokal i Arboga, i Försvarsmaktens före detta stora persedelförråd. Hyreskontraktet är på15 år efter ett ömsesidigt önskemål. Vi har även bildat ett gemensamt bolag; Örebro-Västmanlands Arkiv AB, vars huvudsakliga uppgift är att hyra lokalen av fastighetsbolagetSturestadens AB. Vi räknar med att flytta in under hösten, lokalerna håller just nu på attanpassas efter Riksarkivets krav på arkivlokaler. Verksamhetens namn kommer att varaArkivcentrum Arboga.

Det ska påpekas att Arkivcentrum för övrigt kommer att vara kvar i samma lokaler påNikolaigatan 3 i Örebro och att detta är ytterligare en depå för verksamheten.

Vi kommer nu att behöva inreda lokalen med arkivhyllor, en stor och kostsam utgift som viinte klarar utan ett lån. Enligt offert kommer kostnaden att bli över 1 milj on kronor ochArkivcentrum hoppas att Region Örebro län kan hjälpa oss med detta. Då hyresåtagandet ärlångsiktigt (15 år) önskar vi att lånetiden motsvarar detta och i övrigt att lånevillkoren förränta och amortering följer de av Region Örebro tillämpade.

A~kivCent~um Ö~eb~o län söker 1 miljon k~ono~ i lån.

Örebro 2015 -OS -07

,~~~

/ ~ R'

f

Birgitta Almgrenordförande

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 147

PeriodrapportJuli

2015

Bilaga § 149

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 149

2

l Resultat januari – juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %)l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %)l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr)

OmvärldsanalysUnder juli återhämtade de västerländska börserna sig efter den turbulens som rådde på marknaderna under juni i samband med den grekiska skuldkrisen. Den svenska börsen steg med 5 procent under månaden, vilket betyder en uppgång sedan årsskiftet med 15,6 procent. På valutamarknaden försvagades den svenska kronan mot samtliga större valutor under månaden. På räntemarknaden fick vi se ytterligare en sänkning av Riksbankens reporänta på 10 punkter till -0,35 procent. Svensk BNP växer i en takt som gör att konjunkturen förstärks framöver. BNP förväntas öka med 2,8 procent 2015 och 3,2 procent 2016. Även exporten väntas få en god tillväxt de närmaste åren. Samtidigt som sysselsättningen fortsätter att öka så växer arbetskraften i nästan samma takt, varvid arbetslösheten förutses förbli hög länge än. Prognosen för 2015 är 7,7 procent, och under 2016 väntas arbetslösheten uppgå till 7,5 procentenheter.

BudgetförutsättningarI verksamhetsplan och budget för 2015 budgeterades ett resultat på 20 mnkr för Region Örebro län. I det budgeterade resultatet ingår en reservering för fram-tida utmaningar på 150 mnkr. Vidare innehåller budgeten nya satsningar på 59 mnkr. Den budgetera-de nettokostnadsutvecklingen för 2015 är 5,1 procent. Vidare beslutades om att avsätta 230 mnkr för att möta ökande pensionsåtaganden. Regionens skatte-sats för 2015 på 11,55 kronor inkluderar en skatteväx-ling med länets kommuner med 3 öre för bildande av regionorganisationen, Region Örebro län.

ResultatanalysPeriodens resultatRegionorganisationens resultat per juli är ett över-skott på 194 mnkr, jämfört med 213 mnkr föregå-ende år. Årets resultat innehåller engångsintäkter för återbetalning av försäkringspremier från AFA med 50 mnkr. Justerat för detta är resultatet 144 mnkr, vilket är 69 mnkr sämre än vid samma tidpunkt 2014. Förra månaden var skillnaden 59 mnkr. Från januari har redovisningen för Örebro läns landsting och Regionförbundet i Örebro län sam-manförts. Det innebär att såväl intäkter som kostna-der har ökat mellan åren. Från maj har Länstrafiken Örebro ABs verksamhet förts över till regionorga-nisationen. Fram till dess har endast lönerna för Länstrafikens personal funnits med i redovisningen. Det innebär att det som tidigare funnits med i form av driftbidrag till bolaget nu är ett flertal olika verk-

samhetsintäkter och -kostnader. Verksamheterna totalt har ett underskott på -73 mnkr jämfört med -2 mnkr i fjol. Regiongemensamt uppgår till ett överskott på 267 mnkr jämfört med 215 mnkr 2014.

HelårsprognosHelårsprognosen beräknas till 170 mnkr. I prog-nosen förutses budgeterat resultat att uppnås och planeringsreserven för framtida utmaningar att inte utnyttjas under året. Regiondirektören har sedan april ett uppdrag från regionstyrelsen att vidta åt-gärder motsvarande 40 mnkr under 2015. Samtliga verksamheter har därmed fått i uppgift att genom-föra förändringar som på kort sikt ger ekonomisk effekt. Det handlar bland annat om ökad restrikti-vitet med till exempel striktare prövning i samband med köp av konsulttjänster, konferenser och intern representation samt fastighetsunderhåll.

Verksamhetens nettokostnadNettokostnaden uppgick för perioden till 4 659 mnkr (4 395 mnkr). Nettokostnadsökningstakten är 6,9 procent (3,3 procent) justerad med engångspos-ter, bland annat avseende återbetalning av premier från AFA Försäkring 2015. Det prognostiserade resultatet innebär en netto-kostnadsökning på 5,7 procent. Prognosen innebär att nettokostnaderna utgör 98 procent av skattein-täkter och generella statsbidrag.

Verksamhetens intäkterVerksamhetens intäkter uppgår för perioden till 1 079 mnkr (890 mnkr). Det innebär en ökning med 8,0 procent justerat för jämförelsestörande poster. Årets intäkter innehåller en återbetalning av premier från AFA Försäkring avseende 2004 med 50 mnkr. Detta är den sista återbetalningen som kommer att ske från AFA. Intäkterna för såld vård har ökat med 11,7 procent till 223 mnkr och patientavgifterna för tandvård har ökat med 6,3 procent till 92 mnkr. Patientavgifterna för sjukvård redovisar en minskning med -8,3 pro-cent till 58 mnkr. Verksamheterna har kompenserats med 6 mnkr på helår på grund av intäktsbortfallet efter beslutad avgiftsfrihet för patienter över 85 år.

Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår till 5 738 mnkr (5 285 mnkr). Ökningen av verksamhetskostnaderna mellan åren uppgår till 7,0 procent justerat för jämförelsestörande poster. Lönekostnadsökningen uppgår till 5,8 procent (4,1 procent) justerat för effekten av att tidigare Regionförbundets anställda nu ingår. Kostnadsök-ningen finns framförallt i övertid- och jourkostnader inom hälso- och sjukvården. Kostnaden för inhyrd

Ekonomi

3

personal ökar med 35 mnkr eller 76,3 procent till 81 mnkr. Kostnaderna för läkemedel har samman-taget ökat med 14 mnkr eller 2,8 procent och upp-går till totalt 505 mnkr. Per juli har läkemedel inom förmånen ökat i kostnad medan rekvisitionsläkeme-del har minskat. Köpt somatisk vård har preliminärt ökat med 26 mnkr eller 17,8 procent till 171 mnkr. Kostnaden för köpt psykiatrisk vård har ökat med 9 mnkr eller 56,4 procent till 25 mnkr. Skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidragSkatteintäkterna har ökat med 154 mnkr eller 4,4 procent per juli. Generella statsbidrag och utjäm-ning har ökat med 45 mnkr eller 4,2 procent. I stats-bidraget för läkemedelsförmånen har regionen fått 26 mnkr för läkemedel vid behandling av Hepatit C som ett engångsbelopp i år, vilket avser 2014. Sam-mantaget är ökningen för skatter och statsbidrag 4,3 procent (5,8 procent). SKL har gjort en ny beräkning av underlaget för skatteintäkter i augusti. Den innebär en nedrevi-dering, så att helårsprognosen på skatteintäkter nu är 23 mnkr lägre än budget. Helårsprognosen för skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår där-med till 8 194 mnkr, vilket innebär en ökning mot föregående år med 4,2 procent.

FinansnettoFinansnettot är 45 mnkr bättre än i fjol per juli och uppgår till 60 mnkr. Den största bidragande orsaken till ökningen avser juni månad, då fyra aktieindex-obligationer såldes inom pensionsmedelsportföljen, vilket gav en reavinst på 34 mnkr. Resterande ökning avser utdelningar på placeringar inom över-likviditets- och pensionsmedelsportföljen, som har ökat med 22 mnkr till 55 mnkr. Samtidigt har en nedskrivning av finansiella omsättningstillgångar som avser likvidportföljen gjorts med 14 mnkr i maj, då marknadsvärdet understeg bokfört värde. Samma typ av nedskrivning genomfördes 2014. Nedskriv-ningen återförs succesivt under året.

Finansiell ställning Investeringar Materiella investeringar har gjorts för 178 mnkr (153 mnkr), varav 99 mnkr avser byggnader och 79 mnkr avser utrustningsinvesteringar. Årets totala investe-ringsbudget uppgår till 1 033 mnkr varav 515 mnkr är överfört från 2014 års budget.

Likviditet och övriga finansiella tillgångar Likviditeten (definierad som likvida medel och kortfristiga placeringar utanför pensionsmedelsför-valtningen) uppgår till 870 mnkr, varav 807 mnkr avsåg kortfristiga placeringar. Om hänsyn tas till nettoinlåningen från regionens närstående bolag

uppgick likviditeten till 777 mnkr, vilket innebär en minskning med 58 mnkr sedan årsskiftet. Av den budgeterade investeringen i pensions-medelsförvaltningen på 230 mnkr har 201 mnkr verkställts per juli. Den långfristiga fordringen på dotterbolaget Region Örebro läns förvaltnings AB har tillförts pensionsmedelsförvaltningen per 1 janu-ari med 150 mnkr. Totalt uppgår bokfört värde till 2 054 mnkr inklusive återinvesterade avkastningar, medan marknadsvärdet uppgår till 2 264 mnkr.

Pensionsportföljen mnkr

Placerat t.o.m. 2014 (bokf) 1 756

Placerat 2015 201

Återinvesterad utdelning 97

Totalt placerat (bokf) 2 054

Marknadsvärde 2 264

Övervärde 210

Avkastning 2015 5,7 %

Kvar att placera 2015 29

Likviditet mnkr

Kassa 62

Fonder 807

In/utlåning koncernbolag -92

Avkastning fonder 2015 0,2 %

Total likviditet 777

Lönekostnadsutveckling(justerat för jämförelsestörande poster)

Utveckling av nettokostnader resp skatteintäkter och generella bidrag

jämfört med föregående år justerat för jämförelsestörande poster

Skatteintäkter Verksamhetens nettokostnader

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2015Utfall 2014

Jan–Juli Helår

2,3%2,8%

5,8%

3,3%

5,8%

3,6%

4,3%

6,9%

4,2%

5,7%

7%

8%

0%

1%

2%

3%

4%

5%

5,4%

4,1%

5,8%

5,1%

Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2015Utfall 2014

4,4%

Jan–Juli Helår

6%

7%

8%

4

Balansräkning (mnkr) 2015 07 31 2014 07 31 2014 12 31

TILLGÅNGARAnläggningstillgångar 3 130 3 132 3 259Omsättningstillgångar 3 569 3 097 3 465

SUMMA TILLGÅNGAR 6 699 6 229 6 724

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 1 741 1 514 1 547- därav årets resultat 194 213 246

AVSÄTTNINGARAvsättning för pensioner 3 092 2 851 2 930Övriga avsättningar 56 83 84Summa avsättningar 3 148 2 934 3 014

SKULDERLångfristiga skulder 278 467 282Kortfristiga skulder 1 532 1 314 1 881Summa skulder 1 810 1 781 2 163

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 699 6 229 6 724

Resultaträkning (mnkr) Redovisning Redovisning Prognos Budget Redovisning jan–juli jan–juli helår 2015 2014 2015 2014

Verksamhetens intäkter 1 079 890 1 605Verksamhetens kostnader -5 577 -5 131 -9 003Avskrivningar -161 -154 -288 -267 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -4 659 -4 395 -8 071 -8 150 -7 665 Skatteintäkter 3 673 3 518 6 289 6 312 6 012Generella statsbidrag och utjämning 1 120 1 075 1 905 1 866 1 848Finansiella intäkter 112 64 127 59 126Finansiella kostnader -52 -49 -80 -67 -75

PERIODENS/ÅRETS RESULTAT 194 213 170 20 246

Jämförelsestörande posterVerksamhetens intäkterÅterbetalning av premierAFA Försäkring -50 – -50 – –

PERIODENS/ÅRETS RESULTAT JUSTERAT FÖR JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER 144 213 120 20 246

-7 783{

5

Investeringar (mnkr) Redovisning Redovisning Prognos Budget Redovisning jan–juli jan–juli 2015 2015 2014 2015 2014

Byggnader 99 81 300 723 247Inventarier 79 72 212 310 140Finansiella 18 – 78 – –

TOTALT 196 153 590 1 033 387

Driftredovisning (mnkr) Resultat Resultat Prognos Resultat 2015 07 31 2014 07 31 helår 2014

REGIONSTYRELSENS OCH REGIONFULLMÄKTIGESEGEN VERKSAMHET 50,8 60,9 18,0 37,8varav- Hälsovalsenheten 10,1 29,2 10,0 15,8- Tandvårdsenheten 1,1 -1,0 -2,0 -2,1 REGIONSERVICE 35,3 30,1 15,6 18,4

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN -157,2 -108,7 -170,0 -143,5

FOLKTANDVÅRDEN -11,4 7,8 -6,0 3,7

REGIONAL UTVECKLING 7,9 7,1 0,0 1,4

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD SAMT TOLKFÖRMEDLING 1,1 0,7 0,0 0,2

SUMMA VERKSAMHETER -73,5 -2,1 -142,4 -82,0

REGIONGEMENSAMT 267,1 215,3 312,4 327,5

TOTALT 193,6 213,2 170,0 245,5

Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år 2015. Landstingsgemensamt är budgeterat till 20,3 mnkr.

Postadress: Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro E-post: [email protected]öksadress: Eklundavägen 2, Örebro Tel: 019-602 70 00 Fax: 019-602 70 08

www.regionorebrolan.se

1 (2)

TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING

Regionservice, Catarina Schlyter 2015-08-25 15RS2781

POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, ÖrebroTELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST [email protected] INTERNET

www.regionorebrolan.seORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

Regionens revisorerc/o Öhrlings PricewaterhouseCoopers-KomrevBerit LindholmBox 89701 ÖREBRO

Yttrande över revisionsrapporten " Uppföljning av upphandlingsverksamheten "

Regionorganisationens revisorer har översänt revisionsrapporten ”Uppföljning av upphandlingsverksamheten” till regionstyrelsen för yttrande.

Syftet med granskningen är att ge svar på om regionstyrelsen har säkerställt att åtgärder vidtagits inom upphandlingsområdet för att förstärka den interna kontrollen. Vidare har den genomförda upphandlingen av anropstyrd trafik granskats.

I revisionsuppföljningen konstaterar revisorerna att flera förbättringar har gjorts inom upphandlingsområdet, bl.a.:

Övergripande policydokument har förtydligats avseende organisation och ansvar. De upphandlande aktörerna samverkar i större utsträckning vilket gör att

möjligheterna till erfarenhetsutbyte och kompetensöverföring har utökats. Inom regionen sker alla upphandlingar inom Regionservice: Medicinsk teknik, Fastigheter och Upphandlingsavdelningen.

Regionservice fastighets upphandlingar sköts numera av upphandlingsavdelningen vilket bör leda till bättre kvalitet, eftersom upphandlingskompetensen lättare kan upprätthållas hos de som arbetar dagligen med upphandlingar.

Tröskelvärden när det gäller ramavtal för entreprenörer har införts. Spridning av regionens ramavtal sker numera via Tendsign och successivt utökas

databasens omfång allteftersom nya upphandlingar genomförs.

I granskningen av upphandlingsakten gällande samhälls-betald anropsstyrd trafik 2014-2019 konstateras att kraven på leverantörerna i huvudsak är ändamålsenliga.

Revisorerna redovisar i rapporten vissa förbättringsområden, framför allt att delegations-ordningen kan förtydligas samt att rutinmässiga stickprovskontroller sker gällande avtals-trohet och lagenligheten i genomförda upphandlingsakter.

Regionstyrelsen delar inte uppfattningen att delegationsordningarna behöver förtydligas rörande att fastighetschefen ej finns upptagen i vidaredelegationen från regiondirektören samt att vidaredelegation skett till upphandlingschef trots att detta endast får ske till förvaltningschef.

Eftersom upphandlingarna för Regionservice Fastigheter numera sköts av upphandlingsavdelningen ses för närvarande inget större skäl till att fastighetschefen behöver delegation för tilldelningsbesluten. I regionstyrelsens delegationsordning finns det inte med någon begränsning som anger att vidaredelegation från regiondirektör endast får

http://www.regionorebrolan.se/

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 150

2 (2)


Regionservice, Catarina Schlyter 2015-08-25 15RS2781



ske till förvaltningschef. Regiondirektörens vidaredelegation till upphandlingschefen är därför enligt regionstyrelsens mening korrekt. Vidare anser revisorerna att inköpsansvariga ännu inte utsetts inom regionens olika verksamheter. Regionstyrelsen ser både positiva och negativa effekter av en sådan organisering. Regionstyrelsens uppfattning är dock att de positiva effekterna som följer av en de-central hantering överväger effekterna av en omorganisering till en mer central hantering.

Regionstyrelsens anser att flera av de föreslagna förbättringsområdena ska utgöra underlag för ytterligare utveckling av den interna kontrollen och effektiviteten inom upphandlingsverksamheten. Berörda verksamheter har i uppdrag att senast 30 september formulera aktiviteter som ökar den interna kontrollen i verksamheten. Aktiviteterna ska rapporteras till regionstyrelsen i december 2015.

För Region Örebro län

Marie-Louise Forsberg-FranssonRegionstyrelsens ordförande

Rickard SimonssonRegiondirektör


1 (3)


Regional utveckling, Katarina Bååth 2015-08-25 15RS2819



RegeringskanslietMiljö- och [email protected]/2144/Ee

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Bakgrund

Energimyndigheten har gjort en översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen i syfte att vidareutveckla den och öka dess samhällsekonomiska effektivitet. Region Örebro läns energikontor verkar idag som samordnare och regional utvecklingsledare för energi- och klimatrådgivarna i Örebroregionens tolv kommuner och Region Örebro län svarar därför nu på remissen.

Sammanfattning

Region Örebro län ser positivt på att Energimyndigheten ger tydligare ramar för hur rådgivningen ska genomföras samt att de regionala energikontoren får en stärkt roll för att utveckla verksamheten.

Region Örebro län anser att förslaget på krav på samordning av de mindre kommunerna så att de omfattar minst 18 000 invånare är negativt då det inte tar hänsyn till olika förutsättningar för samverkan och att energi- och klimatrådgivningen bör vara lokalt anpassad. Om detta förslag ändå genomförs bör det inte träda i kraft förrän 1 januari 2017.

Region Örebro län tycker att förutsägbarheten för stödet inte blir tillräckligt när Energimyndigheten ges rätt att föreskriva om stödets storlek och prioriteringar år från år. Detta slår undan benen för den lokalt anpassade energi- och klimatrådgivningen av hög kvalitet.

Det bör vara möjligt att även i fortsättningen inkludera transportrådgivning i energi- och klimatrådgivningen.

En årlig kostnadsindexuppräkning av stödet bör införas.

Synpunkter

Region Örebro län anser att den kommunala energi- och klimatrådgivningen är mycket viktig för att Sverige nationellt, regionalt och lokalt ska kunna nå sina energi- och klimatmål. Lokalt anpassad och rätt utförd rådgivning till hushåll, företag och organisationer är ett effektivt verktyg i energiomställningen.


mailto:[email protected]

kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 151

2 (3)





Det är viktigt att Energimyndigheten, som ansvarig myndighet för rådgivningen, ger ett tydligare ramverk för hur rådgivningen ska utföras än tidigare samt kontinuerligt utvecklar stödet till kommunerna vad gäller organisation, metoder, uppföljning. Region Örebro län ser mycket positivt på att de regionala energikontoren föreslås få en starkare roll i samordningen och utvecklingen av energi- och klimatrådgivningen.

Det är viktigt att alla medborgare och företag garanteras energi- och klimatrådgivning oavsett kommuntillhörighet. Därför anser Region Örebro län att förslaget på att mindre kommuner tvingas att samordna sin rådgivning så att den omfattar minst 18 000 invånare är negativt. I Örebro län har de mindre kommunerna redan upparbetade samarbeten. Ett exempel är Laxå kommun och Askersunds kommun som delar på en heltidsanställd energi- och klimat-rådgivare. Dessa kommuner kommer dock inte tillsammans upp till en befolkningsmängd på 18 000 invånare. Förslaget medför en stor risk för att etablerad rådgivning slås sönder och uteblir helt i mindre kommuner.

Samordning bör förordas och stödjas från Energimyndighetens sida men vara frivilligt och en alternativ lösning måste finnas för de tio procent av kommunerna som Energimyndigheten redan nu förutspår inte kommer att kunna söka stödet på grund av kravet.

Lydelsen ”Bidrag lämnas endast för sådan energi- och klimatrådgivning som en kommun ensam eller i samarbete med andra kommuner ansvarar för” har ändrats till ”Bidrag lämnas endast för en sådan energi- och klimatrådgivning som en kommun ensam eller i samarbete med annan kommun ansvarar för”. Om detta innebär att det endast får vara två kommuner som samarbetar för att komma upp till 18 000 invånare för att få stödet blir det ännu svårare för mindre kommuner att erbjuda energi- och klimatrådgivning till företag, hushåll och organisationer.

Om förslaget om minst 18 000 invånare för en energi- och klimatrådgivare ändå genomförs så måste kommunerna ges god tid att samordna sig. Region Örebro län anser att en sådan förändring inte kan träda i kraft förrän 1 januari 2017.

Anslaget till energi- och klimatrådgivningen har varit oförändrat under många år och inte anpassats till kostnadsutvecklingen. Detta innebär att kommunerna har svårt att få kostnadstäckning för en verksamhet som nu är permanterad. Vi föreslår därför att en årlig kostnadsindexuppräkning införs.

Vidare är det ett problem att stödets storlek inte har tillkännagetts utan ska anges för något år i taget genom föreskrifter av Energimyndigheten. Det kommer att göra det svårt för kommunerna att planera sin verksamhet och tillsätta kompetent personal för rådgivningen vilket kommer att ge lägre kvalitet. Förutsägbarheten är väldigt viktig.


3 (3)





Det är också oroande att Energimyndigheten avser att styra resurstilldelningen utifrån hårt prioriterade målgrupper och tilläggsutlysningar år från år. Detta kommer göra det ytterligare svårare för kommunerna att bemanna med rätt kompetens men framförallt att planera den lokalt anpassade rådgivningen.

Vad gäller transportrådgivningen som föreslås tas bort anser Region Örebro län att förordningen bör utformas så att transportrådgivning kan ingå för de kommuner som utifrån sina lokala anpassningar anser att denna typ av rådgivning gör nytta och har effekt.


Marie-Louise Forsberg-FranssonOrdförande i regionstyrelsen

Rickard Simonsson Regiondirektör


1 (1)


Regionkansliet, Gunnel Åkesson 2015-08-25 15RS3438



Till Socialstyrelsen 4.1.1 – 13559/2015

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende

Region Örebro län tillstyrker förslaget om förtydligade krav på de vårdenheter som erbjuder läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. Syftet är att öka tillgängligheten för behandling för patientgruppen och att kraven på vård på lika villkor kan uppfyllas. Läkemedelsassisterad behandling ska bara få ges vid en vårdenhet som kan se till att även psykosocial eller psykologisk behandling eller rehabilitering samtidigt kan ges. Sådana insatser ska utgöra basen i den läkemedelsassisterade behandlingen. Det förtjänar att påpekas att medicineringen är ett andrahandsalternativ i de fall en nedtrappning av ett opioidberoende misslyckats i öppen eller sluten vård.

Regionstyrelsen tillstyrker förslaget att den vårdenhet som ska erbjuda behandling anmäler detta till IVO. Ansvaret för behandlingen kan vila på såväl specialister i psykiatri som specialist i beroendemedicin. Det är bra att det tydliggörs att en noggrann läkarundersökning genomförs som inkluderar somatisk status, beroendebedömning och bedömning av den sociala situationen. För detta sistnämnda är det viktigt att läkaren får hjälp av annan profession som till exempel kurator. Vi tillstyrker att det ska finnas en behandlingsplan med mål och delmål samt att medicinska kontroller ska genomföras. Vi instämmer i förslaget att även de personer som genom sjukvårdens behandlingar fått ett opioidberoende kan inkluderas.

Regionstyrelsen vill framhålla att förslaget om sänkt tidsgräns från sex till tre månader för när patienten själv kan börja ansvara för sin egenvård kan innebära en medicinsk risk. För patienter med arbete, familj eller långa reseavstånd kan en förenklad hantering vara praktisk. Idag lämnas hemdoser successivt till patienten beroende på följsamhet till medicinutdelningen från mottagningen. Regionstyrelsen anser att förslaget borde ha motiverats mer utförligt.


Marie-Louise Forsberg FranssonRegionstyrelsens ordförande



kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 152

1 (1)





Socialdepartementet S2014/3698/FS

Yttrande över förslag i slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna

Region Örebro län tillstyrker förslaget att möjligheten till utbyte av läkemedel utvidgas till att omfatta även läkemedel utanför förmånen och smittskyddsläkemedel. Förutsättningarna för utbyte bör likställas med utbyte inom läkemedelsförmånen så mycket som möjligt.

Utbyte bör vara frivilligt i de fall patienten själv betalar men inte frivilligt när läkemedlet finansieras av det offentliga.

Det är angeläget att administrationen och regleringen av läkemedel utanför förmånen och preparat som subventioneras av landstingen ändras till de strukturer som gäller för öppen-vårdsläkemedel i allmänhet. Kodning på recept och registrering av arbetsplatskod bör ske för såväl smittskyddsläkemedel som för landstingsubventionerade preparat.

De förslag som läggs om priswebb och prisinformation i förskrivarstöden kan möjligen leda till förbättringar, men påverkar inte landstingens och regionernas möjlighet till kostnadskontroll. Regionstyrelsen förutsätter att staten ansvarar för finansieringen av de kostnader som införandet av åtgärder för prisinformation medför, eftersom situationen till stor del är föranledd av apoteksmarknadens avreglering.

Eftersom uppdraget att se över läkemedel utanför förmånerna inte omfattat frågan om prisreglering kommer läkemedel som inte ingår i förmånssystemet att även i fortsättningen kosta olika mycket beroende på val av apotek. Regionstyrelsen anser att den varierande prissättningen därför borde analyseras innan föreslagna förändringsförslag läggs fram för beslut.





kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 153

1 (1)





Socialdepartementet S2015/3231/FS

Yttrande över förslag om kostnadsansvar för smittskyddsläkemedel

Region Örebro län tillstyrker förslaget att kostnaden för smittskyddsläkemedel ska ersättas av det landsting inom vars område patienten är bosatt. För de patienter som tillhör person-kretsen i 7 kapitlet 3 § 2-4 smittskyddslagen ska det landsting inom vars område den som förskrivit läkemedlet har sin verksamhetsort ersätta kostnaderna.

Det är bra att det förtydligas vilka som utan att vara bosatta i Sverige är berättigade till kostnadsfria smittskyddsläkemedel.

Vi stödjer även förslaget att apotekens fakturor för kostnadsfria läkemedel ska förmedlas av eHälsomyndigheten. Vi anser att distributionen ska ske på samma sätt som för läkemedels-förmånen så att de ingår i det månatliga förmånsunderlaget och i de rådatafiler som specificerar läkemedelsförmånen. Detta bör kunna ge förutsättningar för en bra uppföljning av förskrivning och kostnader. Ett förtydligat ansvar för läkemedel förskrivna enligt smitt-skyddslagen bör genomföras samtidigt som de övriga förslag om likartad hantering för läkemedelsförskrivning som utredningen om Läkemedel för särskilda behov (SOU 2014:20) har lagt.

Regionstyrelsen föreslår därutöver att i de fall en person i befolkningsregistret är noterad ”utan känd hemvist” ska det landsting där personen senast var folkbokförd bära kostnads-ansvaret för smittskyddsläkemedlen. När det gäller uppkomna vårdkostnader för denna grupp tillämpar vård- och hemlandstingen denna princip.





kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 154

1 (12)


Regionkansliet, Yvonne Nilsson Hirsch 2015-08-25 [email protected]

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRORegion Örebro länBox 1613701 16 Örebro

Eklundavägen 2Örebro

019-602 70 00 019-602 70 08 232100-0164 122500-2

E-POST [email protected] INTERNET www.regionorebrolan.se

Socialdepartementet103 33 [email protected]@regeringskansliet.se

Yttrande över betänkandet SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring

Inledning Region Örebro län vill härmed lämna sina synpunkter över rubricerad utredning. Arbetet med detta remissvar har samordnats mellan landsting och regioner inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, som därmed avlämnar i huvudsak likalydande svar.

Regionen instämmer i huvudsak i de förslag som utredningen lägger, förutom förslag om att det i hälso- och sjukvårdslagen införs en skyldighet för landstingen att samverka med arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Regionen instämmer inte heller i förslag om krav för landstingen att upprätta rehabiliteringsplaner för återgång i arbete. Som en konsekvens av detta avstyrker vi även förslaget att Försäkringskassan inte längre ska ha ett samordningsansvar för patientens rehabilitering.

Hälso- och sjukvårdens roll är främst att ha tidig kontakt med arbetsgivare vid behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och att ha ett nära samarbete med Försäkringskassan och andra berörda aktörer. Vid mer komplexa rehabiliteringsfall ska hälso- och sjukvården upprätta rehabiliteringsplaner. Regionen välkomnar särskilt ett långsiktigt statsbidrag för koordineringsfunktioner och att ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen föreslås bli mer flexibla än idag.

SammanfattningRegion Örebro län avstyrker förslaget att det införs en ny paragraf i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) där det föreskrivs en skyldighet för landstinget att samverka med patientens arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det är nödvändigt för att patienten så snart som möjligt ska kunna återgå i arbete eller för att undvika sjukskrivning. Landstingets skyldighet att vid behov samarbeta med andra aktörer regleras redan i HSL.

Vi anser att detta förslag tillsammans med förslaget om ändring av Försäkringskassans samordningsansvar till samverkansansvar medför en otydlighet kring hur ansvaret för samverkan och samordning ska se ut mellan aktörerna. I dagsläget förordar vi därför istället en fortsatt och förstärkt stimulering av pågående utvecklingsarbeten med att förbättra samverkan mellan hälso- och sjukvården och övriga aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.


http://www.orebroll.se/



kbj005

Maskinskriven text

Bilaga § 155

2 (12)



Mot bakgrund av detta anser regionen att Försäkringskassan även fortsättningsvis ska ha kvar samordningsansvaret för patientens rehabilitering. Regionen tillstyrker dock förslaget att Försäkringskassan ska få ett ansvar för att följa upp de åtgärder för återgång i arbete som vidtagits.

Region Örebro län avstyrker även förslaget att det införs en ny paragraf i HSL som ställer krav på landstinget att göra en rehabiliteringsplanering för återgång i arbete när en patient är i behov av samordnade vård-, behandlings- och rehabiliteringsinsatser inom hälso- och sjukvården för att så snart som möjligt kunna återgå i arbete.

När en patient behöver samordnade insatser och/eller riskerar att hamna i långtidssjukskrivning utformar landstinget/vårdgivaren tillsammans med patienten idag en skriftlig rehabiliteringsplan med planerade insatser inom vården. Vid behov kontaktas Försäkringskassan så att de kan kalla till ett avstämningsmöte där berörda parter deltar. I detta fall kommer patientens rehabiliteringsplan inom vården samordnas med Försäkringskassans plan för återgång i arbete och därmed även innehålla arbetslivsinriktade åtgärder om detta är nödvändigt.

Vi tillstyrker i enlighet med detta resonemang att ett långsiktigt statsbidrag införs för koordineringsfunktioner inom hälso- och sjukvården eftersom koordineringsfunktioner och teamet kring patienten är spindeln i nätet, inte bara i upprättandet av rehabiliteringsplaner inom vården utan i hela sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, både internt och i samverkan med externa parter.

En springande punkt för att åstadkomma ökad arbetsåtergång är att ge utökat stöd till arbetsgivarnas insatser för återgång i arbete och regionen tillstyrker därför detta förslag, liksom förslaget att Arbetsförmedlingen får i uppdrag att utveckla insatserna till personer med begränsad arbetsförmåga på grund av ohälsa och att säkerställa att uppföljning sker av inskrivna vid Arbetsförmedlingen som inte har rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Förslaget att Arbetsförmedlingen bör ges möjligheter att, om personen i fråga medger det, ha direktkontakt med hälso- och sjukvården för att kunna stödja återgång i arbete bör dock analyseras vidare.

Vidare instämmer regionen i förslaget att ersättningarna i socialförsäkringarna ska kunna baseras på tidigare faktiska inkomster. Den nuvarande regeln för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) bör dock finnas kvar och tillämpas även efter etapp 1. SGI bör vara huvudregeln vid beräkningen av sjukpenning. Den alternativa beräkningsmetoden bör användas för de grupper där nuvarande regler fungerar mindre väl. Vi instämmer även i förslaget att arbetsgivaren månatligen, till Skatteverket på elektronisk väg (e-inkomst), inrapporterar anställdas ersättningsgrundande inkomst (EGI).

Regionen välkomnar förslaget att 80 procent av de försäkrade ska få en ersättningsnivå motsvarande 80 procent av inkomsten.

Regionen vill också särskilt framhålla företagshälsovårdens viktiga roll både vad gäller det förebyggande arbetet, som i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.


3 (12)



Del 1 Ett rättvisande inkomstunderlag

Avsnitt 7.1 Införandet av ett rättvisande inkomstunderlag Avsnitt 7.2 Gemensamt inkomstbegrepp (EGI)Avsnitt 7.3 E-inkomstAvsnitt 7.4 Ramtid för förmåner som beräknas på e-inkomstAvsnitt 7.5 Förslag i socialförsäkringen – Etapp 1Avsnitt 7.6 Förslag i arbetslöshetsförsäkringen- Etapp 1Avsnitt 7.7 Förslag i arbetslöshetsförsäkringen- Etapp 2Region Örebro län instämmer i förslaget att ersättningarna i socialförsäkringarna ska kunna baseras på tidigare faktiska inkomster, det vill säga på de genomsnittliga inkomsterna tolv månader före försäkringsfallet. Vi anser dock att den nuvarande regeln för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ska finnas kvar och tillämpas även efter etapp 1. Den beräkningen baseras på den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att tillsvidare få. SGI bör tillämpas som huvudregel för dem som har tillsvidareanställningar och som har regelbundna inkomster. Som alternativ ska sjukpenningen kunna baseras på tidigare faktiska inkomster. Den alternativa beräkning är bra för de grupper som i dag har svårt att påvisa framtida inkomster, till exempel visstidsanställda, personer som har säsongsarbete eller som kombinerar förvärvsarbete med företagande. Om SGI används som huvudregel minskar eventuella negativa effekter på sjukskrivningarna som kan uppstå när en person går ned från heltid till deltid och kort därefter blir sjukskriven. Om ersättningen i detta fall i huvudsak baseras på en heltidslön uppstår en överkompensation som kan riskera att minska motivationen att snabbt återgå i arbete.

Region Örebro har inget att invända mot förslaget att arbetsgivaren månatligen, till Skatteverket på elektronisk väg (e-inkomst), inrapporterar anställdas ersättningsgrundande inkomst (EGI), det vill säga samma inkomst som arbetsgivarna betalar sociala avgifter på. Enligt vår mening bör e-inkomst även underlätta fastställandet av SGI. En väl utformad gemensam insamling av inkomstunderlag kan vidare enligt utredningen användas i skatteförfarandet, i socialförsäkringarna och en rad andra verksamheter. Regionen välkomnar minskad uppgiftslämnarbörda för både försäkrade och arbetstagare.

Del 2 En långsiktigt hållbar sjukförsäkring

Avsnitt 10.1 Angelägna förbättringar inom sjukförsäkringenAvsnitt 10.2 En långsiktigt hållbar sjukförsäkringAvsnitt 10.1.1 Utvecklade mål för sjukfrånvaronAvsnitt 10.2.1 Behov av fast spelreglerRegion Örebro län instämmer i förslaget att målet för sjukfrånvaron även fortsättningsvis ska vara att den är långsiktigt stabil och låg och i nivå med jämförbara länder samt att en bred politisk överenskommelse ska lägga fast hur målen ska utvecklas och preciseras. Den ska även klargöra vilka parter som har ansvar för att målen nås.

Vi ställer oss dock tveksamma till att sjukpenningtalet tills vidare ska användas som referensmått och att det inte bör överstiga 2013 års nivå, 8,4 dagar (det


4 (12)



genomsnittliga antalet dagar som en sjukförsäkrad haft sjukpenning under ett år). Sjukfrånvaron avser den samlade frånvaron på grund av nedsättning av arbetsförmågan som följd av sjukdom, och inkluderar även sjuk- och aktivitetsersättningar (tidigare förtidspensioner). Sjukskrivningarna, sjuk- och aktivitetsersättningarna, arbetsmarknaden (arbetslöshetsersättningarna/aktivitetsstöd) och ekonomiskt bistånd är kommunicerande kärl. Upp och nedgångar i sjukskrivningarna förstärks även av regelförändringar i sjukförsäkringen och förändrat sjukskrivningsbeteende.

Region Örebro län anser i likhet med detta resonemang att utredningens förslag, att i en bred politisk överenskommelse fastställa vilka förändringar i regelsystem och andra åtgärder som ska vidtas när sjuktalet oförklarligt under en lämplig period avviker från referensnivån, bör modifieras. Vi anser att oförklarliga ökningar av sjukpenningtalet bör vara en signal om att titta närmare på orsakerna till detta. Sjukfrånvaron börjar ofta med ett ökat inflöde i sjukförsäkringen och därefter börjar sjukfallslängderna öka som i sin tur är en stor riskfaktor för ökade sjuk- och aktivitetsersättningar. Det kan vara svårt att i förväg ha fastställt vilka förändringar i regelsystemet som ökningen kräver. Däremot kan det vara bra att i överenskommelsen ha idéer om hur framtagandet av förändringar i regelverket eller andra åtgärder ska hanteras.

10.1.2 Förstärkt ansvar för sjukfrånvaron för hälso- och sjukvårdenRegion Örebro län instämmer i att staten även fortsättningsvis bör stödja landstingen ekonomiskt för att utveckla sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Enligt utredningen bör resurserna förstärkas i sjukskrivningsmiljardens rörliga del, (som relaterar till utvecklingen av antalet utbetalda sjukpenningdagar i länet). Vi anser dock inte att förstärkningen bör avse den rörliga delen eftersom den inte är direkt påverkningsbar för landstinget. Utvecklingen av sjukskrivningarna styrs snarare av förändringar av sjuk- och aktivitetsersättningarna, demografi och arbetsmarknad. Statsbidraget bör i stället riktas mot olika åtgärder som landstingen direkt kan påverka, till exempel inrättande/uppbyggnad av olika funktioner/strukturer för att få till en säker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, samt för implementering av nationellt framtagna lösningar, uppföljningssystem, beslutsstöd och riktlinjer.

10.1.3 Utvecklat försäkringsmedicinskt beslutsstödRegion Örebro län välkomnar förslaget att Socialstyrelsen får ett utökat uppdrag att förvalta, utveckla och uppdatera det försäkringsmedicinska beslutsstödet samt följa upp och utvärdera hur beslutsstödet används i sjukskrivningsprocessen. Det är dock angeläget att de övergripande principerna för beslutsstödet ses över och följs upp. Förslaget att Socialstyrelsen, Försäkringskassan och medicinska experter årligen ska redovisa hur sjukskrivningar för olika diagnoser utvecklas hos de olika landstingen tillstyrks också.

10.1.4 Förbättrad standardtrygghetRegion Örebro län har inget att invända mot förslaget att 80 procent av de försäkrade som får ersättning i form av sjukpenning ska få sin standardtrygghet tillgodosedd genom ersättning från den allmänna sjukförsäkringen. Med standardtrygghet avses en ersättningsnivå motsvarande 80 procent av inkomsten. Taket i socialförsäkringen ska utformas så att denna andel hålls konstant över tid.


5 (12)



10.1.5 Förstärkt kompetensutveckling hos FörsäkringskassanRegion Örebro län välkomnar förslaget att Försäkringskassan ska få i uppdrag att utveckla sjukförsäkringshandläggarnas kompetens avseende utredningsmetodik och försäkringsmedicin eftersom detta är av stor vikt för en patient- och rättssäker och likformig handläggning av sjukförsäkringsärenden samt även för samverkan med andra berörda aktörer, som bland annat hälso- och sjukvården.

10.1.6 Utvecklat bedömningsstöd för hälso- och sjukvårdensarbete med tidiga insatserRegion Örebro län välkomnar förslag att ett bedömningsstöd för hälso- och sjukvården ska införas som ska bidra till att tidigt identifiera insatser som kan minska behovet av sjukskrivning och ge ökad återgång i arbete. Stödet ska också bidra till att prognostisera risken för långtidssjukskrivning. Införandet av ett sådant bedömningsstöd är dock avhängigt det arbete som påbörjats med att utveckla ett bedömningsstöd för vården och andra aktörer. Det är än så länge för tidigt att bedöma framgången i det bedömningsstöd som nu är under arbete.

10.1.7 Rättvisare utformning av karensRegion Örebro län har inget att invända mot förslag om att karensdagen i lagen (1991:1047) om sjuklön ersätts av ett karensavdrag som beloppsmässigt i princip ska motsvara karensdagen. Karensavdraget ska uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Vi instämmer i att detta ger en mer rättvis reglering av den enskildes självrisk i samband med sjukdom.

10.1.8 Mer flexibel sjukpenningRegion Örebro län tillstyrker förslag om att en försäkrad i vissa fall ska kunna få sjukpenning med fler förmånsnivåer än 25, 50, 75 och 100 procent. Flexibel sjukpenning ska endast utges så länge arbetsförmågan ska bedömas mot den försäkrades vanliga arbete eller annat arbete hos arbetsgivaren. Förslaget innebär att den sjukskrivne tillsammans med arbetsgivaren bättre kan pröva sig fram för att kunna ta tillvara maximal arbetsförmåga och det blir därmed också lättare för patienten att successivt återgå i arbete. Sjukskrivningsnivån bör dock inte vara mindre än 25 %.

Del 3 Bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa

Avsnitt 13.1 Krav på samverkan införs i hälso- och sjukvårdslagenRegion Örebro län avstyrker förslaget att det ska införas en lagparagraf HSL om att landstinget ska samverka med patients arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det är nödvändigt för att en patient så snart som möjlig ska kunna återgå i arbete eller för att undvika sjukskrivning, om patienten medger det. I HSL finns redan krav på att ett landsting alltid vid behov ska samarbeta med andra aktörer.

Ett arbete pågår också redan med att hitta former för tidig samverkan mellan hälso- och sjukvården och övriga aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.


6 (12)



Det innebär bland annat att landstinget (vården) ska ta initiativ till kontakt med andra aktörer när det finns ett behov av anpassningar av arbetsplatsen eller arbetslivsinriktad rehabilitering och då patienten lämnat samtycke till att kontakt tas. Ett sådant initiativ kan ta sig i uttryck i att vården signalerar till Försäkringskassan att det behövs ett avstämningsmöte (som Försäkringskassan kallar till och håller i) och där vården deltar som en part vid behov. I vissa fall kan det falla sig naturligt att vården tar en direkt kontakt med patientens arbetsgivare för att klargöra patientens medicinska tillstånd och arbetsförmåga utifrån befintliga arbetsuppgifter eller möjliga anpassningar av arbetsuppgifterna på arbetsplatsen.

Mot bakgrund av den ansträngda arbetssituation som i dag råder för vårdpersonalen, bland annat till följd av ökande vårdbehov, stora förändringar i befolkningens sammansättning, läkarbrist, framför allt inom primärvården och psykiatrin, och sjuksköterskebrist på sjukhusen, är Försäkringskassans avstämningsmöten den enda framkomliga vägen för att få till samverkan med andra aktörer. Regionen anser att Försäkringskassan även fortsättningsvis ska ha ansvaret för att samordna patienters rehabilitering.

I dagsläget förordar vi en förstärkt stimulering av pågående utvecklingsarbeten med att förbättra samverkan mellan hälso- och sjukvården och övriga aktörer, inklusive socialtjänsten, i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Avsnitt 13.2 Krav på behandlings- och rehabiliteringsplanering införs i hälso- och sjukvårdslagenRegion Örebro län avstyrker förslaget att det införs en lagparagraf i HSL om att landstinget ska göra en rehabiliteringsplanering för återgång i arbete när en patient är i behov av samordnade behandlings- och rehabiliteringsinsatser inom hälso- och sjukvården. Rehabiliteringsplaneringen ska omfatta planerade vårdinsatser och om möjligt en tidsplan för dessa.

Redan idag gäller för en väl fungerande rehabilitering – och sjukskrivningsprocess att en rehabiliteringsplan ska upprättas, som ska innehålla planerade insatser inom vården och en tidsplan för dessa insatser. Vid behov kontaktas Försäkringskassan så att de kan kalla till ett avstämningsmöte där förutom den sjukskrivne och Försäkringskassan minst en annan part som kan påverka den sjukskrivnes situation deltar, till exempel vården/arbetsgivare/arbetsförmedling. I detta fall kommer patientens rehabiliteringsplan inom vården att samordnas med Försäkringskassas plan för återgång i arbete och inkludera nödvändiga arbeteslivsinriktade insatser. Grundläggande är att rehabiliteringsplanen upprättas tillsammans med patienten för att även fånga patientens resurser och målsättning med rehabiliteringen. Rehabiliteringsplanen bör även samordnas med andra planer som vården har att upprätta för patienten.

Avsnitt 13.3 Ekonomiskt stöd för koordineringsfunktioner inom hälso- och sjukvårdenRegion Örebro län välkomnar utredningens förslag om att ett långsiktigt statsbidrag införs för koordineringsfunktioner inom hälso- och sjukvården.


7 (12)



Den exakta utformningen av koordineringsfunktionerna bör enligt utredningen vara en fråga för landstingen, medan staten ska ange vilka villkor som ska vara uppfyllda för att landsting ska få ta del av statsbidraget.

För att säkra samverkan med olika aktörer för personer i behov av samordnade vård-, behandlings- och rehabiliteringsinsatser, eller som riskerar långtidssjukskrivning, är tillsättandet av rehabiliteringskoordinatorer/funktioner på sjukskrivningsintensiva enheter av stor betydelse. Detta arbete stöds av att Försäkringskassan också utser kontaktpersoner gentemot vården. Arbeten pågår nu på många håll för att utveckla samarbetet mellan rehabiliteringskoordinatorer/funktioner och Försäkringskassans utsedda kontaktpersoner, samt Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Det kommer att medföra att Försäkringskassan får tidigare signaler om att kalla till avstämningsmöten för personer som riskerar att bli långtidssjukskrivna eller har problem att återgå i arbete efter avslutad behandling.

Avsnitt 13.4 En stärkt roll för Socialstyrelsen

13.4.1 Expertråd för återgång i arbeteRegion Örebro län välkomnar förslaget att ett expertråd för återgång i arbete ska inrättas vid Socialstyrelsen. Rådet ska samla och sprida kunskap om återgång i arbete så att den blir lättillgänglig inom hälso- och sjukvården. Regionen anser dock att frågan bör utredas ytterligare vad gäller ansvar, uppgifter, samverkan med mera.

13.4.2 Öppna jämförelser av sjukskrivningarRegion Örebro län välkomnar även förslag att Socialstyrelsen, i samverkan med Försäkringskassan och landstingen, årligen ska jämföra och rapportera sjukskrivningar och resultat av åtgärder för återgång i arbete för de olika landstingen. Möjlighet att koppla till den nationella statistiktjänsten, som är ansluten till den nya intygstjänsten, och andra utvecklingsarbeten bör beaktas och frågan bör därför beredas mer ingående vad gäller innehåll, effekter med mera.

Avsnitt 13.5 Förtydligande av arbetsgivarens skyldigheterRegion Örebro län instämmer i förslaget att arbetsgivaren, efter samråd med den försäkrade, även fortsättningsvis ska svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Vi anser dock inte att skyldigheten för den försäkrades arbetsgivare att lämna upplysningar till Försäkringskassan ska tas bort. Detta följer av att vi inte anser att Försäkringskassans samordningsansvar ska tas bort som utredningen föreslagit.

De skäl som utredningen framför för att ta bort Försäkringskassans samordningsansvar är att arbetsgivaren inte ska behöva invänta Försäkringskassans samordning av insatser och att det blir enklare för arbetsgivaren att fullgöra sina skyldigheter. I och med de förslag som nu läggs om förbättrade möjligheter för landstingen att samverka med övriga parter kommer direktkontakt lättare kunna tas mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivaren när detta är lämpligt och möjligt. I de fall detta inte är en framkomlig väg måste möjlighet finnas att signalera till Försäkringskassan att det behövs samordning av insatser eller ett avstämningsmöte för att patienten ska kunna återgå i arbete. Försäkringskassan bör således även fortsättningsvis ha kvar samordningsansvaret.


8 (12)



Avsnitt 13.6 Bättre stöd från ArbetsförmedlingenRegion Örebro län välkomnar förslag att Arbetsförmedlingen bör få i uppdrag att ta fram förslag på utvecklade insatser till personer med begränsad arbetsförmåga på grund av ohälsa och även säkerställa att uppföljning sker av dessa personer. Region Örebro län är dock tveksamma till förslaget att Arbetsförmedlingen ska, om patienten medger det, kunna ta en direkt kontakt och samverka med hälso- och sjukvården och andra rehabiliteringsaktörer i syfte att främja återgång i arbete. Det kan innebära att Arbetsförmedlingen behöver få medicinska bedömningar och utredningar direkt från vården för att kunna fullfölja sitt ansvar. Detta förslag behöver förtydligas och utredas ytterligare, inte minst ur patientens synvinkel. Begäran om medicinska bedömningar måste också ske enligt fastställda rutiner och i ordnade former. Regionen instämmer annars i att Arbetsförmedlingens ansvar ska gälla oavsett försörjningskälla så länge personen är inskriven vid Arbetsförmedlingen och har ett behov av insatser för att kunna återgå i arbete.

Avsnitt 13.7 En förtydligad roll för Försäkringskassan Region Örebro län avstyrker förslaget om att Försäkringskassans samordningsansvar ska tas bort. Mot bakgrund av att arbetssituationen är pressad för vårdpersonalen, är avstämningsmöten många gånger den enda framkomliga vägen för att få till samverkan med andra aktörer. Regeringen bör i detta sammanhang även beakta det utvecklings- och effektiviseringsarbete som nu pågår inom Försäkringskassan och som kommer frigöra tid och resurser för Försäkringskassans handläggare att fullgöra detta och andra uppdrag mer effektivt. Vi tillstyrker därför förslaget att Försäkringskassan löpande ska följa upp genomförda åtgärder för återgång i arbete och verka för att de aktörer som berörs av rehabiliteringen av den försäkrade vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering.

Den part som bär kostnaderna för sjukskrivningarna och sjuk-och aktivitetsersättningarna bör ha ansvaret för såväl samordning som tillsyn.

Avsnitt 13.8 Investeringar i långsiktig kunskapsuppbyggnadRegion Örebro län har inget att invända mot förslaget att det upprättas en databas över åtgärder som vidtas när det gäller sjukskrivna personer i syfte att främja en återgång i arbete samt vid vilken tidpunkt i sjukfallet detta sker och vem som vidtar åtgärderna. Vi instämmer i att finns ett stort behov av en långsiktig kunskapsuppbyggnad när det gäller vilka åtgärder som effektivt hjälper människor med nedsatt arbetsförmåga tillbaka till arbetslivet. Databasen är en förutsättning för sådan kunskapsuppbyggnad.

Det är även bra att Försäkringskassan får i uppdrag att göra en årlig rapport där vidtagna åtgärder och utvecklingen av de ohälsorelaterade socialförsäkringsförmånerna sammanställs på ett systematiskt sätt.

Avsnitt 13.9 En nationell webb-portal för återgång i arbeteRegion Örebro län välkomnar förslaget att det tas fram en nationell webb-portal för återgång i arbete som innehåller information kring de olika insatser som finns för att


9 (12)



stödja återgång i arbete med mera. Vi anser att föreslagen webb-portal är ett bra stöd för arbetsgivare och bör göra det lättare för arbetsgivare att ta sitt ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering.

Del 4 En mer rättssäker arbetsskadeförsäkring

Avsnitt 17.1 Utredning med uppdrag att ta fram ett bedömningsstöd i arbetsskadeförsäkringenAvsnitt 17.2 Inrättandet av ett arbetsmedicinskt rådAvsnitt 17.3 Bättre kunskapsförsörjning i arbetsskadeförsäkringenAvsnitt 17.4 Förstärkt forskningAvsnitt 17.5 En mer sammanhållen arbetsskadestatistikRegion Örebro län instämmer i att det är angeläget att arbetsskadeförsäkringen förbättras för att säkra rättssäkerhet, rättvisa och transparens. Vi ställer oss därför bakom de förslag som läggs inom detta område, bland annat att det tillsätts en utredning med uppdrag att ta fram en förteckning över sjukdomar som vid en given exponering i arbetet ska anses utgöra en arbetsskada. Regionen stödjer även att det inrättas ett arbetsmedicinskt råd med de uppgifter som föreslås, som att utveckla och följa upp nämnda förteckning och verka för kunskapsutveckling på dessa områden, samt analysera och förebygga osakliga skillnader i beviljandegrad mellan kvinnor och män.

Det är även bra att förstärka forskningen för att förbättra kunskapsläget om kvinnors arbetsmiljö och arbetsskador samt att ett nytt statistiksystem utvecklas i syfte att belysa samhällets samlade kostnader för skador och dålig arbetsmiljö.

Del 5 En trygg och effektiv arbetslöshetsförsäkring

Avsnitt 20.1.1 Förvaltningslagen (FL) bör gälla för arbetslöshetskassornas myndighetsutövande verksamhetAvsnitt 20.2 Intern styrning och kontrollAvsnitt 20.3 InformationssäkerhetAvsnitt 20.4 Stärkt arbete för likformighet i rättstillämpningen inom arbetslöshetsförsäkringenAvsnitt 20.5 KarenstidAvsnitt 20.6 Sökområde – 100-dagarsregelnAvsnitt 20.7 Ny deltidsbegränsningRegion Örebro län instämmer i förslaget att förvaltningslagens bestämmelser kring ärendehandläggning, serviceskyldighet och samverkan även ska göras tillämpliga på arbetslöshetskassornas verksamhet som avser myndighetsutövning. Det är viktigt att grundläggande rättssäkerhetsprinciper som förvaltningslagen ger den enskilde hos förvaltningsmyndigheter även gäller hos arbetslöshetskassorna.

Vi instämmer även i förslag att arbetslöshetskassornas styrelse ska se till att kassorna har tillräcklig intern kontroll och riskhanteringssystem. Arbetslöshetskassorna sköter ett offentligt uppdrag och måste därför ha ett ändamålsenligt administrations- och kontrollsystem. Förslag om


10 (12)



informationssäkerhet för arbetslöshetskassor tillstyrks också. Det är viktigt att information inte läcker ut, förvanskas eller förstörs och att informationen är tillgänglig när den behövs samt att det finns spårbarhet i informationshanteringen. Både enskilda kassamedlemmar och andra samhällsintressenter måste kunna känna förtroende för att arbetslöshetskassorna hanterar information på ett säkert sätt.

Region Örebro instämmer i att en mer likformig tillämpning inom arbetslöshetsförsäkringen skulle kunna stärkas genom att en myndighet beslutar om allmänna råd eller lämnar besked i konkreta tolkningsfrågor på ansökan av arbetslöshetskassor (tolkningsbesked). Vi anser därför att båda föreslagna lösningar bör belysas ytterligare.

Region Örebro län anser att det finns en poäng i utredningens förslag om att ersättningsperioden bör kompletteras med en begränsning i kalendertid. Enligt utredningen bör begränsningen innebära att ersättning endast lämnas för dagar som förbrukas inom fem år, räknat från och med den dag för vilken ersättningen först lämnades. Det är viktigt att tydliggöra att arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring och att tiden i arbetslöshet påverkar den sökandes möjlighet att hitta ett nytta arbete. Sannolikheten att hitta ett nytt jobb minskar med tiden i arbetslöshet och det är därför viktigt att arbetslösa hittar ett nytta arbete så snart som möjligt.

Vi instämmer även i förslaget att en arbetslös under de första 100 ersättningsdagarna i en ersättningsperiod ska kunna begränsa sig till att söka lämpligt arbete inom sitt yrke och i sitt geografiska närområde. Det underlättar tillämpningen av bestämmelserna om lämpligt arbete. Omställningstiderna bör även vara lika för personer som är arbetslösa på heltid och deltid.

Förslaget att dagens deltidsbegränsning ersätts med en begränsning som innebär att till en person som utför eller deklarerar deltidsarbete lämnas ersättning under sammanlagt 60 veckor för varje ersättningsperiod tillstryks också av regionen.

Del 6 Bättre försäkringsskydd för vissa grupper

Studerande:Avsnitt 22.3.1 SjukförsäkringenAvsnitt 22.3.2 Återgång i studier

Region Örebro län instämmer i förslaget att en möjlighet ska införas att vid särskilda skäl vara sjukskriven på deltid med sammanlagt heltidsersättning inom studiemedelssystemet.

Vi instämmer även i att utbildningsanordnarnas ansvar när det gäller rehabilitering av studerande tillbaka till studier efter sjukdom ska förtydligas. Det gäller insatser i form av anpassad studiegång och andra åtgärder inom ramen för utbildningsanordnarens ansvar som kan underlätta en återgång. Regionen instämmer dock inte i att Försäkringskassans särskilda ansvar för rehabilitering av studerande ska tas bort.


11 (12)



Det är viktigt att studenter ges ett bättre skydd vid sjukdom. De förslag som nu lagts är därför bra men det kan behövas ytterligare skydd vid sjukdom för studerande. Frågan om kvalificeringsregler i sjukförsäkringen liksom karenstid behöver beredas vidare.


12 (12)



Företagare och uppdragstagare:Avsnitt 23.3.1 Förslag till förbättrade regler vid uppbyggnadsskedeAvsnitt 23.3.2 Införande av regler vid uppbyggnadsskede för företagare som bedriver företag i aktiebolagsformRegion Örebro län har inget att invända mot förslaget att möjligheten att få sin ersättning baserad på tidigare förvärvsinkomst eller en jämförelseinkomst förlängs från 24 till 36 månader. Förlängningen är rimlig eftersom det kan ta flera år att bygga upp lönsamheten i ett nystartat företag.

Ikraftträdande av förslagenFörslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, vilket regionen bedömer vara en realistisk tidpunkt.

ÖvrigtArbetslivsintroduktion bör enligt utredningen tidigareläggas. För de försäkrade som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen senast efter 15 månaders sjukskrivning initiera insatser. Utredningen har föreslagit att när de förstärkta insatserna är genomförda kan den bortre tidsgränsen ersättas av en regelbunden kontroll av Försäkringskassan med högst ett halvårs mellanrum.

Noteras bör att en arbetsgrupp på Socialdepartementet nyligen presenterat en promemoria (Ds 2015:17) i vilken det föreslås att den bortre tidsgränsen för sjukpenning tas bort (dvs. maxgränsen på två och ett halvt år för sjukpenning). Genom förslaget bortfaller behovet av det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion (ALI) som ges i 3 månader efter att maxtiden uppnåtts (karens). Det bör enligt promemorian vara möjligt att i stället identifiera personer som är aktuella för samverkansinsatser genom det samarbete som etablerats mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Inriktningen bör vara att samverkan kan ske långt före två och ett halvt års sjukskrivning. Regeringen bör enligt promemorian följa upp att människor erbjuds rehabilitering och stöd för omställning med mera. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Regionen anser att ett borttagande av den bortre tidsgränsen kan innebära att sjuktalen ökar och rehabiliteringskedjan får sämre verkningskraft. Det är därför viktigt att omfattande insatser görs för att utifrån socialförsäkringsutredningens förslag följa upp berörda personers rehabilitering och att stöd för omställning ges vid behov.





–rebro läns... · 2015-09-03 · orebro 29 juni 2015 •• ... box 1613 701 16 Örebro....

Documents