reaktion nr 3 2015

of 28 /28
EN TIDNING FÖR OSS PÅ VATTENFALL SOM JOBBAR MED KÄRNKRAFT OCH AVFALL NR 3 2015 Stort intresse för Forsmarks mobila utrustning Utvecklas med rotation! Sigrid på besök På jakt efter skademekanismen Dålig lönsamhet kan stänga R1 och R2 tidigare än planerat TEMA: TEKNIK

Author: forsmarks-kraftgrupp-ab-ringhals-ab

Post on 22-Jul-2016

237 views

Category:

Documents


5 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

En tidning för oss på Vattenfall som jobbar med kärnkraft och avfall.

TRANSCRIPT

  • EN TIDNING FR OSS P VATTENFALL SOM JOBBAR MED KRNKRAFT OCH AVFALL NR 3 2015

    Stort intresse fr Forsmarks

    mobila utrustningUtvecklas med rotation!

    Sigrid p besk

    P jakt efter skademekanismen

    Dlig lnsamhet kan stnga R1 och R2 tidigare n planerat

    TEMA:

    TEKNIK

  • 2 REAKTION NR 3 2015

    Redaktrsrdet fr tidningen Reaktion: Malin Sderlind, Ringhals, Sara Sderstrm, Forsmark, Katariina Gven, Vattenfall internkommunikation, och Eva Nevelius Buskhe, SKB. Foto: Lasse Modin

    Bde Forsmark och Ring-

    hals har nya huvudskydds-

    ombud. Sara Edin och

    Gert-ke Laxen Carlsson

    r intresserade av arbets-

    miljfrgor och jobbar fr

    att alla ska kunna knna

    sig trygga och

    skra p arbetet.

    Omslagbild: Odd Hedberg frn Forsmarks ytteromrdesdrift, FGD, provkr en mobil belysningsmast som kpts in genom programmet FOSH, Forsmarks skerhetshjning. Masten har fyra vinkelbara tusenwattslampor och inbyggd generator. Foto: Anna Ek

    Insndare kan publiceras under signatur, men frfattarens namn ska vara knt av redaktio-nen. Eftertryck medges efter verenskommelse. Fr osignerat material ansvarar redaktionen.

    Reaktion r forsmarkarnas och ringhalsarnas personaltidning med mjlighet fr fler att medverka. Tidningen delas ut till alla medarbetare med postfack p krnkraftverken. Utver det sprids tidningen i fikarum och tidningsstll p KSU, SKB och flera arbetsplatser inom Vat-tenfall. Tidningen har ven ett stort antal prenumeranter i form av pensionerade medarbetare, fretag i energibranschen, medierna, myndigheter och politiker med flera.

    Tyngdpunkten i tidningens innehll ska spegla Vattenfalls medarbetare och deras arbete med krnkraft och avfall. I redaktrsrdet finns representanter frn Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, Svensk Krnbrnslehantering AB och Vattenfall AB. Reaktion kommer ut med sex nummer per r.

    Alla ska frstDet r imponerande med all specialistkompetens som finns i krnkraftsbranschen. Hr finns mnga kunniga mnniskor som r yrkesstolta och som vill bertta vad de gr. Det finns gott om uppslag att skriva om i vr personaltidning. Vi som jobbar med kommunikation har ftt lra oss att ingen frga r fr dum. Det r viktigt att vi frstr, s att vi inte fr vidare felaktig information.

    Men det r inte bara vi som ska frst. Vi vill att alla som lser ocks ska frst. Texterna br inte vara fr lnga, innehlla svra ord eller frkortningar. Nr ngot upplevs obegripligt tappar man intresset och vi vill ju skriva artiklar som blir lsta. S det hnder att vi frenklar och vljer bort. Alla gillar inte det. r du en av dem som inte gillar det vill jag ta tillfllet i akt och frklara att det inte handlar om att frminska varken arbete eller kompe-tens, utan om frbttrad lsbarhet.

    Frkortningar och terminologi i vrt fackomrde underlt-tar kommunikationen mellan de redan insatta. Vi skriver fr s mnga fler. Med Reaktions nya och bredare mlgrupp fr vi tnka oss fr om vi ska lyckas ka delaktigheten.

    Allt handlar inte om krnkraft och teknik. Tidningen sprids till alla medarbetare och de representerar olika kompetensomr-den. En del arbetar exempelvis med personalfrgor, ekonomi, IT och olika serviceuppdrag. ven om Reaktion i frsta hand r vr personaltidning lses den ocks av ett stort antal externa prenu-meranter. Det r politiker, lokal media, organisationer, myndig-heter och andra som r intresserade av vr verksamhet. Drfr skriver vi s att alla frstr.

    SARA SDERSTRM

    INNEHLL

    UTBLICK

    Krnkraft str fr cirka elva procent av vrldens elproduktion. Intresset fr krnkraft r stort och mnga lnder bygger nya krnkraftverk. Om det ska vara mjligt att klara klimatmlen br krnkraftsproduktionen frdubblas till 2050, enligt International Energy Agency.

    M/S SIGRID

    I brjan av 2014 tog m/s Sigrid, SKB:s transportfartyg, ver transporterna med radioaktivt avfall och anvnt krnbrnsle. Till 2020 kommer ven brnsletransportbehl-larna att bytas ut.

    Strlskerhetsmyndigheten och deras internationella kollegor fanns p plats p Forsmark nr sju nya dieselag-gregat prov startades. Intresset r stort fr Forsmarks skerhetshjning (FOSH), dr ett av delprojekten r mobil utrustning.

    TEMA: TEKNIK

    Vill du bli prenumerant?Vi i redaktrsrdet r glada att

    tidningens artiklar och reportage r intressant lsning fr mnga. Den

    som vill kan teckna sig fr en gratis prenumeration. Hr av dig till redak-

    tionen s ordnar vi att du fr ett eget exemplar av tidningen.

    Redaktionens adressTidningen ReaktionFGKR, Forsmarks Kraftgrupp AB, 742 03 sthammar

    E-post [email protected]

    Ansvarig utgivare Anna Stlnacke, [email protected]

    Redaktrer Sara Sderstrm, Forsmark, Malin Sderlind, Ringhals, Eva Nevelius, Buskhe, SKB och Katariina Gven, Vattenfall internkommunikation

    Form och layout Byr4, Uppsala 2015

    Tryck BCB, Varberg

  • REAKTION NR 3 2015 3

    och en frndrad ledningsstruk-tur med gemensamma staber samt analys av mjligheter att Forsmark och Ringhals ska kun-na sls samman i ett gemensamt krnkraftsbolag.

    Vattenfalls reaktorer svarar fr en stor del av landets elpro-duktion och representerar stora ekonomiska vrden.

    Samtliga block r lika vik-tiga s lnge de krs, sger Eva Halldn.

    Forsmark och Ringhals kom-mer att fortstta kompetensut-veckla personal och rekrytera nya medarbetare. Anlggning-arna kommer att behva under-hllas med samma omsorg som tidigare.

    De lngsiktiga frutsttning-arna fr landets energifrsrj-ning ska nu klarlggas inom ramen fr energikommissionens arbete.

    Vi fokuserar p en stabil och sker drift fr alla vra reaktorer, sger Eva Halldn.

    TEXT: SARA SDERSTRM

    Foto

    : Elis

    abet

    h R

    edlig

    Torbjrn Wahlborg, chef fr Vattenfall Business

    Area Generation, CNO, Chief Nuclear Officer, samt

    styrelseordfrande i Forsmarks Kraftgrupp AB,

    Ringhals AB och SKB AB.

    Varfr har Vattenfall beslutat om ndrad inrikt-ning fr drifttider fr Ringhals 1 och 2 med en stngning redan mellan ren 2018 och 2020? Vi ser att de tuffa marknadsfrutsttningarna med mycket lga elpriser kommer att fortstta under flera r. Samtidigt kar vra produktions-kostnader inom krnkraften och lnsamheten vi-ker. Effektskatten motsvarar cirka 20 procent av vr produktionskostnad och vi hade inte fattat detta beslut om inte skatten hade funnits. Det r naturligtvis synd att stnga vl fungerande anlggningar men ibland r det oundvikligt av

    affrsmssiga skl.

    Vad hnder med de fem reaktorer Vattenfall ska fortstta driva i mnga r till? Vrt absolut viktigaste fokus r att ha en sker och stabil lngtidsdrift fr vra vriga fem krn-kraftsreaktorer, Ringhals 3 och 4 samt Forsmark 1,2 och 3. Vi ska driva dem i minst 60 r, det vill sga en bit in p 2040-talet, s vi talar om lnga tidsperspektiv. Vra anlggningar kommer att be-hva underhllas och moderniseras, och vi ska se

    till att utveckla hela vr krnkraftsverksamhet p

    bsta stt med god lnsamhet.

    Hur kan vi se till att vi fortsatt knner engagemang och framtidstro? Jag vet att vi r inne i en period som prglas av

    frndringar och oro, fr hela branschen och p

    Vattenfall. Allt handlar dock inte om att spara, dra

    ned och avveckla. Vi har flera stora investerings-

    program framfr oss, s som till exempel obero-

    ende hrdkylning. Det r viktigt att komma ihg att krnkraften r en hrnpelare i svensk energifrsrjning under lng tid fram ver. Vi mste behlla vrt fokus p den dagliga verksamheten och ha fortsatt hga ambitioner infr framtiden.

    TEXT: CECILIA GERGER

    Hall dr

    Det r bara tre r sedan Vatten-fall lmnade in sin anskan till Strlskerhetsmyndigheten om att f bygga en eller tv erstt-ningsreaktorer p ngon av saj-terna. Planerna vckte framtids-tro bland krnkraftsbranschens medarbetare. Nu konstaterar Vattenfall att behovet av erstt-ningskraft ligger lngre fram i tiden n man tidigare trott. Arbetet med ny krnkraft gr p sparlga.

    Den aktuella marknadssitua-tionen mjliggr inte ngra nya investeringar i krnkraft. Som om inte det vore nog skapar en minskad efterfrgan p el och fallande elpriser en ekonomiskt anstrngd situation fr Vatten-fall, som aviserat att man vill stnga tv reaktorer i Ringhals tidigare n planerat.

    Omvrlden och frutstt-ningarna fr vr verksamhet frndras och vi mste anpassa oss. Drfr mste vi fortstta att jobba hrt med tgrder som tryggar verksamheten, sger Eva Halldn, vd fr Forsmark och Ringhals.

    Krnkraftverken ska jobba enklare, effektivare och mer till-sammans. Ngra av tgrderna som pgr r omorganisationer

    Vi ska ha en lngsiktigt sker och stabil drift

    Med fokus p stabil och sker lngtidsdriftVattenfalls styrelse har tagit ett inriktningsbeslut om att stnga Ringhals 1 och Ringhals 2 tidigare n planerat och arbetet med ersttningsreaktorer gr p sparlga. Men det betyder inte att krnkraften r i avvecklingsfas.

    Ls mer om krnkraft i vrlden, sid 1213

    2022202220382035

    201620162018202820162016

    2025

    202220222022202120162016201820162016

    2015

  • 4 REAKTION NR 3 2015

    AVSTLLNINGSDRIFT Nr blocket tas ur drift gr det in i vad som kallas avstllningsdrift. Det innebr att man liksom under en revision r kallt avstlld och kontrollrummet r bemannat. Anlggningen skts och ndvndigt underhll och service genomfrs. Avstllningsdriften kommer att pg under cirka ett r.

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Omedelbart efter att Vatten-fall tillknnagivit sina avsikter bildades ett projekt som ska leda vgen till att reaktorerna r i avstllningsdrift. Projektet heter STURE (Sker och Trygg Utfasning av Reaktor 1 och 2) och leds av Lars Bjrnkvist, som lmnar sitt arbete som stllf-retrdande chef fr Ringhals teknikavdelning fr att arbeta heltid med avvecklingsprojektet.

    Det r inte bara att stnga av reaktorerna, sger Lars Bjrn-kvist. Det krvs en hel del pla-nering och dokumentation fr att det ska ske p bsta och mest effektiva stt.

    Fyra omrdenSTURE kommer att vara ett paraplyprojekt som samordnar samtliga delar av frberedelserna fr avstngningen. Det finns fyra huvudomrden: personal och kultur, anlggning, finan-

    STURE ska leda avvecklingen av R1 och R2I slutet av april meddelade Vattenfall att man vill lgga ner Ringhals 1 och 2 tidigare n planerat. Frn att ha haft inriktningen mot mitten av 2020-talet, vill man nu stnga verken mellan 2018 och 2020. Orsaken r sjunkande elpriser och stigande krnkraftsskatt. Det slutgiltiga beslutet ska tas i Ringhals styrelse. Minoritetsgaren E.on har inte tagit stllning till fr-slaget n.

    siell optimering och tillstnd. Det mesta arbetet kommer att utfras i den ordinarie linjen.

    Det frsta vi mste ta tag i r personalfrgorna, berttar Lars Bjrnkvist. Vi mste skerstlla att vi har kompetens fr att driva verken till den dag de ska stng-as. Fr det kommer det i princip att krvas individuella utveck-lingsplaner fr personalen. Den som berrs av beslutet ska ha en utvecklingsplan som passar. Vi mste ha koll p vilka kompe-tenser som kommer att behvas p de berrda blocken men ven hur det ser ut p Ringhals i v-rigt med kompetensbehov och pensionsavgngar med mera. Samtidigt som tv block tas ur drift, ska tv drivas vidare. Ett viktigt omrde r skerhetskul-turen, som mste vidmakthllas under alla faser i driften.

    Fr att f extra tyngd i detta arbete har Agneta Sundn lmnat

    1. Var det ett vntat beslut? Beslutet kom hastigt p nr det vl kom, men samtidigt var det inte helt ovntat. Orsaken r det besvrliga ekonomiska lget, dr vr produktion kostar mer n marknaden r beredd att betala. Prognoserna fr elprisutvecklingen r fortsatt dystra mnga r framt. Effektskatten som belastar den svenska krn-kraften r tung att bra nr priserna r s lga som nu.

    P 1990-talet hade vi ocks r med lga elpriser, men d var situationen en annan. Nu finns gott om el frn frnybara energikllor, bland annat vindkraft som byggs med statliga subventioner.

    2. Kunde vi ha gjort ngot annorlunda fr att undvika detta?

    Jag tycker alla ringhalsare med rtta ska knna sig stolta ver sina insatser. Ert engagemang och slit har gjort, och gr, Ringhals till ett vlsktt och vlfungerande krnkraftverk. Det finns ingenting som vi skulle ha kunnat gra annorlunda fr att pverka utgngen av beslutet. Vi har gjort vad vi har kun-nat fokuserat p sker drift och kostnadsminskningar men den hr situationen r inte mjlig att spara sig ur.

    Det r mycket trkigt att vi troligen str infr en tidigare-lagd stngning av tv mycket vl fungerande block. Stora in-vesteringar har gjorts fr att gra R1 och R2 redo fr sker och stabil produktion med sikte p 50 rs drifttid.

    3. Vad gr vi nu? Frst mste man mentalt f landa i den hr nya situationen, men sedan behver vi kavla upp rmarna igen. Vi har en lng rad frgor att analysera och ta tag i. Projekt STURE r i full gng med detta fr att hitta s bra lsningar som mjligt, bde fr medarbetarna och ur anlggningssynpunkt (ls mer hr bredvid). Viktigt r att alla tgrder sker

    samordnat via projektet. Man fr inte heller glmma att

    R1 och R2 fortfarande har cirka 60 TWh kvar att producera fram till 20182020. Det ska vi se till att gra med flaggan i topp. Men frst och frmst ska vi genomfra rets revisioner skert och planenligt.

    Inriktningsbeslutet ndrar inte p detta. Ringhals och Forsmark kommer att vara betydande elproducenter och stora arbets-platser nda in p 2040-talet. Det r viktigt att vi bibehller frtroendet fr verksamheten hela vgen in i ml.

    Tre frgor om Ringhals 1 och 2 till Eva Halldn

    TEXT: YVONNE JONSSON

    FOTO: ANNIKA RNBORG

    4STEG FR

    R1 OCH R2:S AVVECKLING

  • REAKTION NR 3 2015 5

    RIVNING Hur lng servicedriften blir r inte klarlagt nnu, men mlsttningen r att gra den s kort som mjligt innan rivningen av anlggningen kan brja. Fr att man ska komma dit mste ett antal tillstnd vara klara, till exempel miljtillstnd och bygglov fr tillflliga frvar.

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    STURE ska leda avvecklingen av R1 och R2personalchefsjobbet fr att arbeta heltid med STURE. Berit Anders-son, som tilltrder som perso-nalchef fr bde Ringhals och Forsmark i samband med orga-nisationsfrndringen i oktober, har redan hoppat in som chef fr Ringhals personalavdelning.

    Tillstnd krvs Det som ocks mste igng ganska fort r tillstndsfrgorna. Fr att f stnga av reaktorerna krvs bland annat en miljprv-ning med allt vad det krver av dokumentation, sger Lars Bjrnkvist. Det behvs ocks diverse bygglov fr tillflliga byggnader.

    Vattenfall riverSamtidigt pgr inom Vattenfall projektet AVANS, som syftar till att ta fram frutsttningarna fr en organisation som ska ta ver drifttillstnden fr Vattenfalls reaktorer nr de tjnat ut. AVANS ska leda fram till en organisa-tionsenhet eller ett bolag inom Vattenfall som specialiserar sig p att avveckla och riva reaktorer.

    Det r viktigt att pongtera att det r Ringhals AB som har ansvaret fr att driva reaktorerna fram till avstllningsdriften och att alla frberedelser fram till dess, kommer att gras inom projekt STURE.

    Frst drefter kommer Vatten-falls organisation fr rivning att ta ver, sger Lars Bjrnkvist. Men sjlvklart ska vi samarbeta och synka vra tgrder med den organisationen inte minst ska vi samarbeta om resursfrgorna.

    En ytterligare faktor som mste vgas in r den pgende utredningen om sammanslag-ningen av Ringhals och Fors-mark som ocks pverkar till-stndsfrgorna.

    EffektivitetProjektet ska ocks studera hur avstllningen grs p det mest kostnadseffektiva sttet. Det kan till exempel handla om hur vi p bsta stt frbrukar det redan inkpta brnslet.

    Vi kommer att titta p alla aspekter, bland annat ndvn-diga investeringar och brnsle-hantering fr att f fram nr och i vilken ordning blocken ska tas ur drift, sger Lars Bjrnkvist. Det finns en hel del pengar att tjna p att gra det p det mest optimala sttet.

    Nr det gller anlggnings-delen finns det en mngd frgetecken som mste rtas ut nr det gller beroendet mellan blocken och olika system liksom avfallshanteringen som r intimt ihopkopplad med R1. En skerhetsredovisning fr

    avstllningsdrift ska ocks tas fram. Den s kallade 50-gruppen som sedan ett drygt r tillbaka ar-betat med liknande frgor, men med sikte p avveckling 2025, kommer att upplsas. Resurser och det arbete som grup-pen hittills utfrt kommer att tas tillvara i det nya projektet.

    Det finns ingen fastlagd tidplan n. Men tanken utifrn

    Vattenfalls presenterade inrikt-ning r att bda blocken ska vara i avstllningsdrift r 2020. Dref-ter ska allt brnsle transporteras bort vilket kan ske inom ngot r och drefter r blocken i servi-

    cedrift. Ur kostnadssynvin-kel br den perioden bli s kort som mjligt, sger Lars Bjrnkvist.

    TEXT: GSTA LARSEN

    FOTO: ANNIKA RNBORG

    ILLUSTRATIONER: STIBBE

    JOHANSSON

    SERVICEDRIFT Nr allt brnsle transporterats ivg frn blocket till Centralt mellanlager fr anvnt krnbrnsle gr man in i servicedrift. Personalstyrkan p det stngda blocket kan minskas ngot och man gr frberedelser fr den kommande rivningen. I den hr fasen r det meningen att den nya organisationsenhet som Vattenfall ska starta tar ver tillstnden och all verksamhet vid blocket.

    TERSTLLNING Efter att blocket rivits och allt restmate-rial transporterats bort ska platsen friklassas radiologiskt och marken iordningsstllas fr framtida anvndning. Vad det blir vet man inte idag men hela omrdet vid Ringhals r utmrkt som riksintresse fr energiproduktion.

    Lars Bjrnkvist leder projekt STURE.

  • 6 REAKTION NR 3 2015

    REVISIONSTIDER P FORSMARK 1

    rets revision p Forsmark 1 innefattar flera stora jobb. Bland annat byts fyra stycken lgtrycks-frvrmare ut, vattenreservoaren runt reaktortanken

    som kallas fr wet well tms fr ett omfattande inspektionsarbete och ver 600 turbinblad byts ut. Under revisionen p Forsmark 1 lggs ven nytt

    gummi inuti kondensorns vattenkammare, som kallas fr skepp, p turbin 11. Gummit skyddar mot kor-

    rosionen orsakad av havsvattnet som frdas genom kondensorn fr att kyla turbinngan. P bilden syns

    Niklas Lundqvist som svetsar igen sm hl kring manluckorna fr att det nya gummit ska fsta.

    Arbetet r omfattande och grs endast p turbin 11 under rets revision.

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Foto

    : Ale

    xand

    er

    berg

  • REAKTION NR 3 2015 7

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Foto

    : Ale

    xand

    er

    berg

    Foto

    : Brj

    e F

    rst

    er

    REVISIONSTIDER P RINGHALS 1

    rets revision p Ringhals 1 har knne- tecknats av tunga lyft. Mnga nya komponenter har lyfts p plats, till exempel en ny huvudtrans-formator och en ny rvattentank som rymmer

    3 000 kubikmeter. Tyngst av allt var dock den nya generatorn till turbin 12. ver 400 ton vger bjssen och en enorm specialrigg fick frst monteras i lyft-schaktet fr att den gamla generatorn skulle kunna lyftas ut och den nya in. P bilden har den nya just skjutits in p sin plats i turbinhallen. Fr att arbetet

    skulle gras mindre komplicerat sanerades och friklassades den berrda delen av

    turbinhallen. Hela arbetsplatsen hamnade drigenom utanfr

    kontrollerat omrde.

  • 8 REAKTION NR 3 2015

    ponenterna som anvnds r beprvade av leverantren Wrtsil.

    Motorerna r i bra skick, sger Christoffer Solstad, arbetsbefl frn Wrtsil som har tio personer p plats i tvskift. Totalt r det cirka 380 strre motordelar som byts p varje diesel.

    Nr montaget r klart krs ett gediget provdriftsprogram i flera steg om totalt 40 drifttimmar fr varje motor, fortstter Cecilia Schotte. Ordningsfljden fr jobben har plane-rats s att vi har tid att skaffa erfarenheter och fnga upp eventuella gemensamma fel innan vi pbrjar arbetet p andra anlggningssidan.

    Bullerdmpande tgrder grs genom att insugsljuddmpare installeras p dieslarna. En annan frbttring r att heta ytor kapslas in med skyddspltar, vilket innebr mindre risk fr personskador och brandtillbud.

    TEXT: YVONNE JONSSON FOTO: ANNIKA RNBORG

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    TEMA: TEKNIK

    Teknik r ljud Det sgs att lukt-

    sinnet r det som bst

    nr vra knslor och fr

    oss tillbaka till gamla upp-

    levelser. Fr mig ligger

    hrseln inte lngt efter.

    Trygga ljud jag ibland somnade till i

    barndomen var pyset frn ngstryk-

    jrnet och surret frn symaskinen, som

    sa att mamma var i nrheten. Det om-

    vxlande smattriga och slpande ljudet

    frn den gamla nlskrivaren talade om

    att pappa fortfarande var vaken. Jag

    minns vggklockan som tickade hos

    mormor och morfar och det gamla

    kylskpets kompressor, vars ljud jag

    inte noterade frrn den tog en paus.

    Jag r mer observant p bilens ljud

    n dess instrument. Det blev tydligt

    nr jag var festchauffr och musiken i

    bilen var s hg att jag inte hrde nr

    det var dags att byta vxel. Nr det

    knackar, gnisslar eller hostar om bilen,

    hrs det att ngot r fel. Inte konstigt

    att Bosse Bildoktorn ville veta vilka

    ljud bilarna gav ifrn sig.

    Kollegan noterade ett annat stt

    man hr att det r problem med tek-

    niken. Under en kurs i bildhantering

    fungerade inte nedladdningen av

    bilderna p hennes dator. Genast blev

    rsten ljusare, orden kom snabbare

    och tangenttryckningarna blev till

    bankande. Tekniken hrdes inte, men

    stressen avsljades direkt och med

    den ven teknikproblemet.

    Jag hoppas att vi alla fr hra ljudet

    av vl fungerande teknik under som-

    maren. Gott dunkande frn tndkule-

    motorer i gamla fiskebtar, elvispars

    surrande nr grdden vispas till jord-

    gubbarna och det kraftfulla brumman-

    det frn turbiner som trots allt bidrar

    till landets elfrsrjning och drar in

    pengar till fretaget.

    MALIN SDERLIND

    KSERI

    Foto

    : Ann

    ika

    rn

    borg

    I brjan av maj stlldes den frsta reserv-kraftdieseln av, DG430 som hr till Ringhals 4. Tack vare att det sedan frra ret finns en ny, gemensam diesel fr Ringhals 3 och Ringhals 4, som kan erstta vilken som helst av de ordinarie tta dieslarna, kan arbetet utfras ven under blockens driftssong.

    Genom att justera brnsleinsprutning-en och byta ut delar i motorn, exempelvis kolvar, vevstakar, cylinderlock, ventiler och insprutningspumpar, kan vi f ut hgre effekt ur varje dieselmotor, sger anlggningskonstruktionsledare Cecilia Schotte.

    Att vi kan gra effekthjningen samtidigt som motorerna ppnas upp fr tolvrs versyn innebr samordningsvinster. Arbetet p varje aggregat berknas ta tv mnader, varav hlften gr t till montage och hlften till provdrift och kontroller.

    Motoreffekten hjs frn 2 650 till 2 835 kW, vilket ger den marginal p fem procent till effektbehovet som r rekommenderat enligt gllande standard. Metoden och kom-

    Reservkraft som uppgraderastta reservkraftdieslar p Ringhals 3 och 4 ska i tur och ordning f ett effektlyft och storversyn. Jobbet r i full gng med att byta komponenter och underhlla maskineriet.

    ALLTID REDO Reservkraftdieslarna har be-tydelse fr reaktorskerheten. De ska stn-digt vara startklara och redo att frsrja utrustning som matas via blockets diesel-skrade elskenor, om den ordinarie spn-ningsmatningen skulle sls ut.

    Dieselmodernisering p R3 och R4

    Projektprogrammet EDGM, Emergency Diesel

    Generator Modernization, innehller tre delar:

    Ett nytt reservdieselaggregat fr R3 och

    R4 (DG934), infrdes 2014

    Storversyn och effektuppgradering fr

    vriga tta dieslar, genomfrs 20152017

    Modernisering av dieslarnas el- och kon-

    trollutrustning, grs 20162018

    Vi har ttt och bra sam-arbete med drift och un-derhll som ju ska kra och gra service p dies-larna framver. Totalt r vi ett 30-tal personer som jobbar i projektet just nu, sger Cecilia Schotte.

    Arbetet r inne p andra dagen och de flesta motordelarna som ska bytas eller skickas i vg fr underhll har demonterats. Cristian Andersen r underhllstekniker i projektet och fljer vad som sker.

    TEMA: TEKNIKKrnkraft r en effektiv och

    driftsker teknik fr elproduktion. Teknik i smtt och stort finns med i de flesta arbeten som utfrs i krnkraftverken och

    r detta nummers tema.

  • REAKTION NR 3 2015 9

    En frlngd gren av den egna teknikorganisationen, det r tanken nr Forsmark, Ringhals och SKB i maj i r fick nya samarbetsavtal med Vattenfall Teknik, den nya centrala teknikorganisationen inom Vattenfall.

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    TEMA: TEKNIK

    Kort om VFT

    Vattenfall Teknik, VFT, r en ny tek-

    nikorganisation inom omrden som

    r gemensamma fr flera delar av

    Vattenfall bland annat Ringhals,

    Forsmark och SKB och dr det

    behvs en kritisk massa av specia-

    lister fr att utveckla och skerstl-

    la att strategiskt viktig kompetens

    finns kvar i Vattenfallkoncernen.

    Samtidigt som VFT samlar kom-

    petens p ett stlle r tanken att

    VTF genom samarbete med tek-

    nikorganisationerna p Forsmark,

    Ringhals och SKB ska kartlgga

    och utnyttja den kompetens som

    redan finns runt om i koncernen.

    VTF ska inte generera vinst och

    r frn och med 1 juli organiserat

    inom BU Projects & Services, BA

    Generation.

    VFT har ansvar fr att:

    1) Skerstlla och leverera teknisk

    expertis inom verenskomna stra-

    tegiskt viktiga kompetensomrden.

    2) Minska konsultberoende.

    3) Verka fr erfarenhetsterfring

    och synergi.

    VFT ska ha strategisk kom-petens. Men vi ska ocks bli bttre p att utnyttja kunskap som finns i de olika teknikorga-nisationerna, sger Bjrn Tell.

    Vattenfall Teknik, VFT, startades i brjan av 2014 och har tagit ver delar av den roll Vattenfall Power Consultant och Vattenfall Research & Development tidigare hade. Men ven om flera av medarbetarna r samma, finns en stor skillnad: VFT ska inte tjna pengar utan fungerar som en intern avdel-ning och en frlngning av Forsmarks, Ring-hals och SKB:s egna teknikorganisationer.

    Vattenfall Power Consultant konkurrerade till exempel med andra konsultbolag p mark-naden och var vinstdrivande. Bolagen i Vat-tenfallkoncernen var kunder bland mnga an-dra. VFT finns enbart till fr att internt, och till sjlvkostnadspris, ge tekniskt std till framfr allt Forsmark, Ringhals och SKB, sger Bjrn Tell, avdelningschef fr Vattenfall Teknik.

    Brist p strategisk kompetensI den mn VFT tar externa uppdrag r det fr att ka kompetensen inom omrden som r relevanta och viktiga fr uppdragsgivarna inom Vattenfall. Man arbetar till exempel fr finska krnkraftsfretaget TVO.

    Fr att styra vilken kompetens VFT ska erbjuda har Bjrn Tell en styrgrupp tillsam-mans med teknikcheferna p Forsmark, Ringhals och SKB.

    Det rder brist p strategisk kompetens och erfarenhet inom nukler teknik i Sverige.

    Styrgruppen gr igenom kort- och lngsiktiga kompetensbehov fr att identifiera viktiga omrden dr det finns en generell kompetens-brist eller ett stort beroende av externa kon-sulter. Vi kartlgger drefter vilken kompetens som redan finns inom VFT, Forsmarks, Ring-hals och SKB:s teknikorganisationer och som vi kan anvnda gemensamt, sger Bjrn Tell.

    Samarbete om avfallsbehllareEtt nyligen genomfrt projekt som visar styrkan i samarbetsformen r utvecklingen av avfallsbehllare fr det radioaktiva riv-ningsavfallet p SKB, en s kallad fyr-kokill och tv-kokill.

    Det var inget stort projekt, men det har en viktig betydelse bde fr avfallsystemet och fr planeringen av framtida rivningspro-jekt, sger Fredrik De la Gardie, utrednings-ingenjr fr avveckling av krntekniska anlggningar p SKB.

    Och precis som tnkt det vill sga att det nya avtalet ska ka kompetensutbytet mellan Vattenfalls bolag involverade VFT personer med konstruktionskompetens som till var-dags arbetar i Forsmarks teknikorganisation.

    VFT har arbetat med avfallssystemen tidi-gare t SKB, det var bland annat tack vare den erfarenheten de fick projektet. Nr vi behver uppdatera eller fortstta att utveckla vet vi att kompetensen fortfarande finns inom Vatten-fall, sger Fredrik De la Gardie och tillgger:

    Vi hade kunnat gra konstruktionen internt p SKB, men fr detta projekt var det mest frdelaktigt att nyttja resurserna inom Vattenfall, sger De la Gardie.

    TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN FOTO: VATTENFALL

    ILLUSTRATION: LAJ ILLUSTRATION (KLLA: SKB)

    Smidigare tekniksamarbete med nytt avtal

    Samverkansprincipen

    1. Har den egna organisationen erfarenhet och kompetens fr att genomfra uppdraget? Om inte, g till nsta steg.

    2. Har VFT, efterfrgad erfaren-het, kompetens och resurser att genomfra uppdraget? Kanske i samarbete med personer ur andra teknikorganisationer inom Vatten-fallkoncernen? Om inte, g vidare till nsta steg.

    3. Om inte heller VFT kan ta sig an uppdraget vnder du dig till externa konsulter.

    Behllarna som utvecklats Kokillerna lyfts p plats nere i bergrummet p SKB.

  • 10 REAKTION NR 3 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    P jakt efter skademekanismen ena sidan: hammare, ficklampor och frstoringsglas. andra sidan: vibrationsgivare och digitala mikroskop. Det r en blandad kompott av verktyg som FTMQ, Forsmarks detektiver, anvnder i jakten p skademekanismen.

  • REAKTION NR 3 2015 11

    Jag mter upp materialspecialis-ten Massimo Cocco frn grup-pen fr Svetsning, materialtek-nologi, provning och vibration (FTMQ) utanfr Strlskydds-expeditionen p Forsmark 1. Runt om oss: ett flde av gula overaller. Det r revision och verallt syns gulbla gestalter p vg in eller ut frn kontrol-lerat omrde.

    Vi ska till den vre reaktor-inneslutningen, berttar han. Man har upptckt en skada i en ventil i matarvattensystemet.

    Sherlock Holmes p aktiv sidaMassimo ska titta p skadan. Han ska gra en okulr besiktning, som det kallas. Likt Sherlock Holmes har han med sig en liten vska med diverse verktyg fr att besikta skadan i ventilen. Valet faller p en ficklampa och, passande nog, ett frstoringsglas.

    Det var svrt att hitta en bra vinkel fr att se skadan, berttar han senare. Men det ser ut att vara liten spricka. Frmodligen rcker det om de slipar bort den.

    FTMQ r Forsmarks egen detektivbyr som ser till att Fors-mark bibehller sin mekaniska integritet.

    Enkelt frklarat betyder mekanisk integritet att kom-

    TEMA TEKNIK: ARBETSPLATSREPORTAGE

    ponenter ska hlla, med goda marginaler, berttar Massimo. Om komponenter i exempelvis primrsystemet inte hller fr vi ett lckage som kan innehlla aktivitet.

    Under mitt samtal med Mas-simo terkommer vi till skade-mekanismen flera gnger. Det r vad man sker efter p FTMQ.

    Det r orsaken till sjukdo-men som drabbar materialet. Vi mste faststlla den mekanis-men, och sedan faststlla hur hg degraderingshastigheten r, om man kan kra en ssong till. Vi mste vara skra p vilken skademekanism som r aktiv och bedma skadehastigheten. Om vi drabbas av ngot som vi inte knner igen s ligger vi illa till men det hnder aldrig, sger han med ett skratt.

    Nog fr att en ficklampa och frstoringsglas fungerar, men Forsmarks detektiver har en ngot tyngre arsenal n s. Jag fljer med Massimo till material-labbet p Forsmark 1, hr sitter kollegan Madis Roots och Johan Sderberg frn processkonstruk-tionsenheten (FTC) och inspek-terar en metallbit.

    Vi anvnder ett digitalt mik-roskop som kan ta ett stort antal bilder frn olika hjd ver provet

    bran som vibrerar och fr igng luften och rat uppfattar det som ljud. rat uppfattar vibra-tioner mellan 20 och 20 000 Hz, sger han.

    Men det r inte bara frekvens (Hz) som Magnus vibrationsgi-vare mter, de mter ocks hur mycket det vibrerar.

    Oftast mter vi hastighet. Det mter vi i millimeter per se-kund och turbinen vibrerar nor-malt mellan 0 till 4 mm/s. Om det vibrerar mer n s gr vi in och monterar balanseringsvikter fr att kompensera obalansen som orsakar vibrationerna. De vldsamma vibrationerna p Forsmark 2:s hgtrycksventiler var ver 100 mm/s.

    Hamrar fram resultatFrutom vibrationsmtningar gr Magnus och hans kollega Ylva Vidhg ven s kallade knackprover, vilket r precis vad det lter som.

    Vi stter fast en givare och knackar sedan p objektet med en hammare och mter upp med vilken frekvens ventilen svnger av sig sjlvt, allts vilken egen-frekvens den har. I gr gjorde vi ett knackprov p Forsmark 1, i sprr- och nglckagesystemet (421). Under revisionen ska de byta flera ventiler och vi har bli-vit inkopplade fr att kartlgga vad vibrationsfrutsttningarna r fr de gamla och nya venti-lerna, sger Magnus.

    Egenfrekvenser kan ses som fingeravtryck, eller DNA.

    Det r drfr vi mter upp och sammanstller egenfrek-venserna. Om det uppstr hga vibrationer i anlggningen kan vi med hjlp av frekvensmt-ning spra varifrn orsaken till vibrationerna kommer, berttar Magnus.

    Som sagt: ett detektivarbete. S bli nu inte frvnad om du ser Magnus eller Ylva g ls med hammare p en ventil, och tro inte att Massimo har tappat n-got i systemen nr han lyser med lampa och kastar blickar i sitt frstoringsglas. Nej, allt r i sin ordning. FTMQ gr sitt arbete med ett ml i sikte: att gra Fors-mark skrare.

    TEXT OCH FOTO: ALEXANDER BERG

    Materialspecialisten Massimo Cocco tittar intresserat p en metallbit. Ur metalbiten har ett mindre prov tagits loss, vars brottyta inspekteras under mikroskopet.

    och stta ihop dem till en tredi-mensionell bild. P s stt kan vi studera provytans topografi, sger Madis.

    P skrmen syns metallbiten kraftigt uppfrstorad. Med topo-grafi menar Madis de djupa dalar och hga kullar som uppenbarar sig lngst metalbitens topp.

    Vibrationerna finns i turbinenI reaktoranlggningen p Forsmark finns brnslet, hr finns chansen att se den ljusbla tjerenkoveffekten och hr finns reaktortanken. Hjrtat. Men fr en av FTMQ:s vibrationsexperter sker det intressanta i turbinan-lggningen.

    Den mesta av mekaniken finns hr och drfr ven vibra-tionerna, sger Magnus Adolfs-son, civilingenjr med inrikt-ning p vibrationer.

    Sedan Forsmark 2:s problem med hgtrycksventilerna 2010 har alla hrt talas om vibratio-ner. P FTMQ arbetar man aktivt med mtningar och uppflj-ningar av vibrationer fr vibre-rar, det gr det.

    Vibrationer r ngot som svnger. De hr svngning-arna mter vi i hertz (Hz), allts svngningar per sekund. I en hgtalare r det hgtalarmem-

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

  • 12 REAKTION NR 3 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Idag finns cirka 435 reaktorer i drift i 31 lnder med en installe-rad effekt p drygt 375 000 MW. De str fr cirka elva procent av vrldens elproduktion. Mnga av dessa brjar komma upp i lder och kommer att stngas under det nrmaste decen-niet, men nybyggnationen har kommit igng under senare r och totalt r mellan 60 och 70

    reaktorer under uppfrande och dubbelt s mnga r p plane-ringsstadiet. I vissa scenarier frdubblas krnkraftsproduktio-nen till 2035.

    Intresset fr krnkraft r p en niv som den inte varit de senaste 25 ren, sger Agneta Rising som r generaldirektr fr World Nuclear Association. Det byggs p mnga platser just nu,

    ven i lnder som inte har haft krnkraft tidigare.

    Den sammanlagda produk-tionsvolymen minskade ngot efter jordbvningen och den efterfljande krnkraftsolyckan i Japan 2011, men har nu brjat stiga igen.

    Krnkraftens framtid i Sverige r dock osker. Visserligen kom-mer vra nyare block att kras in p 2040-talet, men antalet reak-torer i drift kommer att minska redan inom de nrmaste fem ren. Utbyggnaden av krnkraf-ten r koncentrerad till ett tiotal lnder, framfrallt asiatiska som r under utveckling och dr el-behovet kar, men det pgr en hel del i vrt nromrde ocks.

    Nybygge kring stersjnAtt grannlandet Finland bygger en ny reaktor i Olkilouto knner skert de flesta till och kanske ocks att ytterligare en reaktor planeras vid Pyhjoki norra delen av landet. Och nu finns det tydligen ocks lngt fram-skridna planer p tv reaktorer i Polen. Sedan tidigare hller ryssarna p att bygga en reaktor i enklaven Kaliningrad vid stersjkusten och tv nya vid det nuvarande krnkraftverket i Sosnovy Bor vid Finska viken.

    Ytterligare ett antal reaktorer r under konstruktion i Europa. Frutom de ovannmnda, r det tvillingen till Olkilouto 3 Fla-manville i Frankrike, tv reakto-rer i Slovakien och tv i Vitryss-land. I Litauen har ett projekt

    Andrzej Budnik r en polsk resebloggare som inte drar sig fr strapatser nr han ska utfra sina uppdrag. Fr att underska krnkraftens eventuella pver-kan p turism i nromrdena, cyklade han frst till Forsmark, sedan Ringhals och slutligen till Barsebck dr bilden r tagen.

    Krnkraften r dd lnge leve krnkraften!Fr ngra veckor sedan dk en ung man p en fullastad cykel upp vid Ringhals. Det visade sig vara en resebloggare frn Polen som hade ftt i uppdrag att se om ett krnkraftverk hmmar turismen ngot som motstndarna till ett krnkraftsprojekt i hemlandet hvdar. Detta hnde samma vecka som Vattenfall meddelade att man tnkte stnga Ringhals 1 och 2 i frtid. Att Polen samtidigt funderar p att bygga ny krnkraft vckte tanken p att underska hur denna energikllas framtid ser ut utanfr landets grnser.

    startats fr att i samarbete med de andra baltiska lnderna bygga nytt vid det nedlagda krnkraft-verket Ignalina.

    P andra sidan Nordsjn r Storbritannien lngt framme i sina planer p nya krnkraft-verk. Som det ser ut nu kommer fyra verk att st frdiga i brjan av 2020-talet och planer p ytterligare utbyggnad finns.

    En tredjedel i AmerikaLnge anvndes USA som exem-pel p att krnkraftens era var ver. Efter haveriet i Harrisburg 1979 stoppades utbyggnaden helt i tv decennier, men nu r fem nya reaktorer under uppfrande. Samtidigt som till-gngligheten p de amerikanska reaktorerna har hjts avsevrt de senaste ren, har mnga av de nuvarande reaktorerna ocks ftt sina driftlicenser frlngda till 60 r. Nu undersker man mjligheterna att licensiera ngra av dagens reaktorer fr 80 rs drifttid.

    USA r redan idag vrldens strsta krnkraftland med cirka 100 reaktorer i drift, vilka str fr nstan en tredjedel av vrldens krnkraftsproduktion.

    I Turkiet la nyligen landets en-ergiminister ner den sym-boliska frsta stenen till

    TEMA TEKNIK: UTBLICK

    Illustrationen frn World Nuclear Association visar lget 2013.

    Agneta Rising

  • REAKTION NR 3 2015 13

    Reaktorer i drift, bygger nya

    Reaktorer i drift, planerar att bygga nya

    Inga reaktorer i drift, bygger nya

    Inga reaktorer i drift, planerar att bygga nya

    Reaktorer i drift, inga planer p att bygga nya

    Fasar ut eller avvecklar reaktorer

    Inga reaktorer

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    landets frsta krnkraftverk. De planerar att ha fyra 1 200 MW anlggningar i drift r 2025. I Frenade Arabemiraten byggs just nu tv reaktorer och Jorda-nien har precis undertecknat ett avtal om tv reaktorer med Ryss-land som medfinansir.

    I Kina pgr en enorm ut-byggnad liksom i Indien. Ett 30-tal nya reaktorer r under byggnation i dessa bda lnder. Sydafrika meddelade i mitten av maj att man tnker bygga sex till tta reaktorer fre 2030.

    Idag kommer elva procent av vrldens el frn krnkraft. Enligt International Energy Agency (ett organ inom OECD*) borde krn-

    kraftproduktionen frdubblas till 2050 om vi ska klara klimatm-len, sger Agneta Rising.

    World Nuclear Association anser att krnkraft r plitlig och viktig i en elmix dr man ef-terstrvar ett lngsiktigt lgt pris och dr man ocks tar hnsyn till milj och hlsa.

    TEXT: GSTA LARSEN

    FOTO: MARIA TARANGER

    *OECD = Organisation for Economic Co-operation and Development

    Lnder som bygger krnkraft

    Land Antal reaktorer Installerad effekt (MW)

    Argentina 1 25

    Vitryssland 2 2 218

    Brasilien 1 1 245

    Kina 23 22 738

    Finland 1 1 600

    Frankrike 1 1 630

    Indien 6 3 907

    Japan 2 1 325

    Korea 4 5 360

    Pakistan 2 630

    Ryssland 9 7 371

    Slovakien 2 880

    Ukraina 2 1 900

    Frenade Arabemiraten 3 4 035

    USA 5 5 633

    Kinesiska Taipei 2 2 600

    Totalt: 71 68 136

    Tabell frn World Nuclear Association 2015

    Elisabeth Djerf, administratr, SKB sthammar Eltand-borsten! En verklig nytto-pryl som ger mig en bra start p dagen. Jag kan nstan inte vara utan den.

    Anja Hrdin, dokumenthante-ringsingenjr p Forsmark Jag har ingen srskild relation till teknikprylar. Men om jag ms-

    te vlja skulle det vara bilen, den ger mig r-relsefrihet. Det knns sknt att ha en egen bil som jag sjlv bestmmer ver.

    Tomas Winter, elskerhetsingenjr, Ringhals Jag har nyligen blivit ptvingad en Ipad av min sambo som ville uppgradera min ganska tek-nikfria tillvaro. Jag tycker om den och anvn-der den till att lsa e-bcker och lyssna p ljudbcker och poddar.

    Anders Forss, kalkylanalytiker p Vattenfall SmartPhone, eftersom den

    samlat hjlper mig med mycket. Bland annat att kommunicera och planera. Frut hittade jag varken kalender eller ToDo-listor.

    Vilken r din favorit bland teknikprylar?

    ?Frga 4

  • 14 REAKTION NR 3 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Frebyggande arbete samt ordning och reda r ledord fr krnkraftverkens personal som job-bar med Rent system. Mlet med deras arbete r att frhindra brnsleskador, som kan orsa-kas av att sm spnor eller andra frmmande freml hamnar i systemen. En brnsleskada som leder till avstllning kostar cirka tio miljo-ner kronor per dygn i inkomstbortfall.

    Vid en workshop i Forsmarks bruk trf-fades FME-koordinatorer (Foreign Material Exclusion) frn Forsmark, Ringhals, Oskars-hamn och Svensk Krnbrnslehantering AB (SKB) fr att inleda ett samarbete.

    Gemensamt tankesttRent system rymmer tv olika omrden. Det ena r FME och det andra r kemirenhet. Niklas Dahlberg r en av tre FME- koordina-torer p Forsmark som deltog i den gemen-samma workshopen. Syftet var att utveckla ett nrmare samarbete mellan de svenska krnkraftverken vad gller Rent system.

    Det finns mnga skillnader i hur vi arbe-tar och vilka rutiner vi har. Det r viktigt att nrma sig ett mer gemensamt tankestt fr att underltta arbetet fr de mnga montrer

    som reser emellan och arbetar p flera krn-kraftverk, sger Niklas Dahlberg.

    Vid det frsta mtet diskuterades bland annat FME-zoner, skyltning och signalfr-ger. Signalfrgen fr FME och FME-zoner kommer att vara rosa p alla verk. De nya gemensamma frgerna p huvor fr samt-liga krnkraftverk r orange p kontrollerat omrde och bl p okontrollerat omrde. Att man valt tv olika frger r p grund av kontaminationsrisken om man blandar ihop huvor mellan de olika omrdena.

    En stende punkt p dagordningen vid FME-koordinatorernas trffar r utbyte av erfarenheter. Ringhals delade med sig av en hndelse som orsakade ett tolv timmar lngt driftstopp p grund av fr hga niver av klo-rider i vattnet vid uppstart efter revision. Or-saken var fr mycket rd penetrantvtska som lmnats i systemet vid bytet av en mantel p en hgtrycksfrvrmare. Forsmark delade ett annat exempel d en skruv fastnat, vilket p-verkade en ventils slaglge. Skruven orsakade en elva dagar lng frlngning av revisionen.

    Vi lr oss mycket av att ta del av varan-dras erfarenheter och f hra hur de arbetar med de hr frgorna, sger Niklas Dahlberg.

    Rent system-gruppen kommer att fort-stta trffas vr och hst. Nsta mte kom-mer sannolikt att hllas i Oskarshamn under hsten.

    TEXT: JULIA RYDBERG FOTO: ALEXANDER BERG

    Gemensamt fr samtliga krnkraftverk i Sverige r arbets- och frhll-ningssttet Rent system, som handlar om arbetsstt och rutiner fr att minska person-, brnsle- och komponentskador. Nyligen hlls en workshop om det i Forsmarks bruk.

    Robert Hllstrand, Entreprenad och arbetskraft AB, inspekterar ett litet rr i systemet fr instrument- och manverluftsystem infr ett ventilbyte.

    Samarbete om Rent system

    Fakta om Rent systemRent system r ett generellt be-grepp som str fr strvan att identifiera och eliminera frekomst av frmmande freml och fro-reningar i samtliga system. Mlet r att frhindra brnsleskador och faktorer som medfr nedsatt funk-tion eller annan strning med s-kerhets- eller driftpverkan.

    Ordning och reda hjlper oss att hlla systemen renaStrategi fr Rent system p Forsmark

    TEMA: TEKNIK

  • REAKTION NR 3 2015 15

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Sedan Gert-ke Laxen Carlsson brjade p Ringhals fr drygt 30 r sedan har han bland annat arbetat som mekare, gruppledare, skyddspersonal, kompetensut-vecklare och informatr. Intresset fr arbetsmilj fick han redan i brjan av karriren inom varvsindustrin.

    viktigt, inte minst nr det gl-ler de psykosociala aspekterna. Det r ltt att gra misstag nr man gr och grubblar ver fram-tiden. Jag kan lyfta frgan till ledningen och se till att skydds-ombuden fr utbildning i hur man ser signaler och kan agera i psykosociala frgor.

    Mjlighet att pverkaP Ringhals finns 77 skyddsom-bud, men det behvs fler, frmst i skiftlagen p driften. Det finns mnga frdelar med uppdraget.

    Redan i planeringsarbetet infr frndringar p arbetsplat-sen ska skyddsombuden vara med. Det innebr kad insyn och mjlighet att pverka.

    TEXT: MALIN SDERLIND

    FOTO: ANNA COLLIN

    Sara Edin r nytt huvudskyddsombud p Forsmark. Jag gr det hr fr att jag tycker att det r s in-tressant och roligt att jobba med arbetsmiljfrgor. Att arbeta skert och inte gra ngot som r farligt p jobbet r jtteviktigt alla ska ha rtt till en sker arbetsplats och knna sig trygga, sger hon.

    Gert-ke Laxen Carlsson r sedan 1 januari utsedd till Ringhals huvud-skyddsombud. Det r ett fackligt frtroendeuppdrag med en mandatperiod om tre r. Efter beslut frn ledningen r uppdraget nu en heltidstjnst.

    Sara Edin r nytt huvudskyddsombud p Forsmark och sammanhllande fr de 29 arbetsmiljombuden.

    Fem, tio varvsarbetare dog varje r, tills vi fick ett huvud-skyddsombud som jobbade bra med arbetsmiljfrgor och fick ner antalet ddsolyckor. P Ringhals r huvudskyddsombu-det samordnare och talesperson fr alla skyddsombud. Det r en viktig roll, tycker jag. Jag har samverkat i flera forum fr att hjlpa fretaget att se till att vi har en bra arbetsmilj.

    Stora frndringarOrganisatoriskt fortstter Gert-ke Laxen Carlsson att tillhra kommunikationsenheten och fretaget betalar lnen, men uppdraget r via fackfrening-arna p Ringhals.

    Det r ett jtteintressant uppdrag. Jag hade det under en period fr 15 r sedan. Ringhals str infr stora frndringar vil-ket gr att uppdraget blir extra

    Sara Edin arbetar som sta-tionstekniker i skiftlag sju p Forsmark 2. Hon har varit skyddsombud p Forsmark i ngra r och bestmde sig fr att anta uppdraget som huvud-skyddsombud nr det utlystes tidigare i r.

    Enligt arbetsmiljpolicyn r vi alla ansvariga fr arbetsmil-jarbetet. Att se till att kollegan kommer vlbehllen ut frn ett arbete, att hjlpa till att hlla i stegen under ett jobb eller att bara frga hur det r. Det r ex-empel p hur vi kan ta ansvar, sger Sara Edin.

    Psykosocial arbetsmiljArbetsmilj spnner ver ett brett omrde och kan behandla stora abstrakta och svra frgor till mer greppbara och konkreta. Psyko-social arbetsmilj r en stor och viktig del av arbetsmiljarbetet.

    Vi har relativit mnga psyko-sociala frgor som kommer upp i samband med omorganisationen p Forsmark, sger Sara Edin.

    Omorganisationen ger ocks mnga nya mjligheter. Nu har vi ju vrldens chans att utveckla arbetsmiljarbetet, fortstter hon.

    Samarbete med RinghalsFrutom att ha fokus p omorga-nisationen har ven ett samar-bete med Ringhals arbetsmilj-organisation inletts under ret.

    Vi tittar p hur deras organi-sation r uppbyggd. De r betyd-ligt fler i sin arbetsmiljorgani-sation, n vad vi r p Forsmark. Mlet r att ocks vi ska ha ett aktivt skyddsombud dygnet runt ute p anlggningarna, sger Sara Edin.

    TEXT OCH FOTO: ANNA EK

    Viktig roll fr arbetsmiljnArbetsmiljombuden p Forsmark och skyddsombuden p Ringhals r observatrer och std i arbets- miljfrgor. Mt deras samordnare; vra nya huvudskyddsombud.

    Ingen p vra krnkraftverk ska skadas eller bli sjuk p grund av sitt arbete.

    Nollvision fr arbetsolyckor

    F INSYN OCH PVERKA

    Vill du ha mer insyn och pverkan, samtidigt som du hjlper oss med vr arbets-

    milj? Hr av dig till huvudskyddsombudet

    p din arbetsplats.

  • 16 REAKTION NR 3 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    I programmet FOSH, Forsmarks skerhets-hjning, dr erfarenheterna frn stresstes-terna efter Fukushimahaveriet tas om hand, ingr ett delprojekt som heter Mobil utrustning. Mobila vrmeanlggningar, belysningsmaster och dieseldrivna elaggre-gat r exempel p utrustning som har kpts in och som ska kunna anvndas vid ofrut-sedda hndelser, som till exempel extrema vderfrhllanden.

    Det finns nu totalt sju mobila 1,2 me-gawatts dieselaggregat p Forsmark och de r utplacerade i tre grupper: tv str vid

    Forsmark 1, tv vid Forsmark 2 och tre vid Forsmark 3.

    Varje mndag provstartar vi dieselag-gregaten, ett i taget inom varje grupp. Vi startar upp ett aggregat och lter det g i ungefr tre minuter, drefter fljer tre minuters efterkylning. Sedan startar vi nsta, sger Odd Hedberg frn Forsmarks ytteromrdesdrift, FGD, som ansvarar fr provningarna.

    Vid ett av startproven nyligen fanns mnga skdare p plats. Under ledning av Leif Karlsson frn SSM beskte en grupp frn

    Odd Hedberg frn Forsmarks ytteromrdesdrift, FGD, provkr ett av de mobila dieselaggregaten vid Forsmark 2. Med vid provkrningen var medlemmar ur MDEP (NEA Multinational Design Evaluation Programme), som var p Forsmark fr erfarenhetsbyte tillsammans med Strlskerhetsmyndigheten. Frn vnster: Odd Hedberg, Ana Gomez-Cobo, brittiska myndigheten ONR, Karin Liljequist, SSM samt Kawasaki Kenji och Tomoyuki Sugiyama frn den japanska krnkraftsmyndigheten NRA.

    Sju nya mobila dieselaggregat r nu utplacerade vid hgspn-ningsbyggnaderna p Forsmark. Dieselaggregaten provstartas varje mndag, just den hr gngen under verinseende av Strlsker-hetsmyndigheten, SSM, och deras internationella kollegor.

    Stort intresse vid provstart av mobila dieslar

  • REAKTION NR 3 2015 17

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    MDEP (NEA Multinational Design Evalua-tion Programme) Forsmark.

    Inom MDEP finns en grupp myndighets-personer frn bland annat Sverige (repre-senterat av SSM), Japan, England och USA som utbyter erfarenheter kring moderna kokvattenreaktorer. I USA och England finns anskningar om att bygga nya krnkraftverk inlmnade till myndigheterna och Fors-marks reaktorer r ganska lika de moderna anlggningar som byggs internationellt, sger Gustav Dominicus p Forsmarks sker-hetsavdelning, FQ.

    Genom internationellt samarbete vill MDEP bredda kompetensen om kokvatten-reaktorer myndigheterna emellan och ta del av varandras specialistkunskap.

    MDEP var ocks intresserade av Forsmarks skerhetssystem och vilka tgrder som satts in efter hndelserna vid Fukushima.

    Under en rundtur fick gruppen se den mobila utrustning som FOSH kpt in och vara med vid en provstart av ett av dieselag-gregaten. De fick ocks se de FRISK-filter (kallas haverifilter p Ringhals) som Fors-mark installerade efter olyckan vid Three

    Gustav Dominicus (med gula hrselkpor) frn Forsmarks skerhetsavdelning, FQ, visar en del av den mo-bila utrustning som kpts in fr Hiroshi Ono, Nobumichi Watanabe, Tomoyuki Sugiyama och Kawasaki Kenji frn den japanska krnkraftsmyndigheten, NRA.

    En av Forsmarks sju mobila dieselaggregat som str uppstllda i containrar vid respektive block. Aggregaten r p 1,2 megawatt.

    Powermoon heter den hr mobila belysningsmas-ten som har en tusenwattslampa. Den bl delen av skrmen r en reflektor. Den vita delen stabiliserar reflektorn.

    Stort intresse vid provstart av mobila dieslarMile Island, och som bland annat Japan nu hller p att installera i sina krnkraftverk, sger Gustav Dominicus.

    Provstarten av dieselaggregaten gick en-ligt plan.

    De startade som de skulle, sger Odd Hedberg som tillsammans med kollegorna Dennis Liljeqvist och Gunnar Aspman, FGD, ocks visade gruppen hur vrig mobil ut-rustning ser ut och fungerar.

    TEXT OCH FOTO: ANNA EK

  • 18 REAKTION NR 3 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Arbetsrotation innebr att under en tid byta arbetsplats fr att ska nya utmaningar och mjligheter. Det r ett utmrkt stt att ka sin kompetens, f en helhetsyn p verksam-heten samt finna ny motivation och inspira-tion. Alerta organisationer nyttjar tillfllet att fnga upp och utveckla individer och samtidigt ka kompetensspridningen.

    Arbetsrotation kan ocks fungera som en tidig insats mot ohlsa. Det r viktigt att snabbt fnga upp mnniskor vid signaler som snart eller lngre fram kan leda till sjuk-skrivning om ingen tgrd vidtas. Arbetsro-tation kan till exempel vara ett bra alternativ fr att f distans till sitt vanliga arbete och fr en tid fokusera p annat.

    Vattenfall erbjuder mjligheterArbetsrotation syftar till kunskapsutbyte mellan olika verksamheter. Det ger mjlig-het att arbeta med antingen befintliga eller helt nya arbetsuppgifter och till exempel delta i projekt. Att kombinera arbetsrotatio-

    Fr Cline Alberts, sedan rsskiftet chef p Ringhals enhet fr hrdanalys och brnsleteknik, var arbetsrotation en unik mjlighet till nya erfarenheter. Ett viktigt steg mot nrmare samarbete inom Vattenfallkoncernen, sger hon.

    Har du funderat p att byta jobb men trivs lite fr bra fr att lmna arbetsgivaren? D kan arbetsrotation vara en mjlighet en chans till personlig utveckling och att prova ngot nytt.

    Vga satsa p arbetsrotationDet r inte bara i klassrummet man fr nya kunskaper. Frutom kurser och regelrtta utbildningar kan man ka sin kompetens genom arbetsrotation, dr man fr prova andra arbetsuppgifter. Det r ett tillflle fr kompetensutveckling med stora mjligheter fr svl medarbetare som organisation.

    Arbetsrotation inom krnkraft

    Alla verksamheter inom Vattenfall deltar

    Riktar sig i frsta hand till dig inom drift, skerhet, teknik och underhll

    Intresserad? Kontakta HRBP eller nrmaste chef

    nen med utbildning och andra tgrder fr kompetensutveckling som projektarbete, mentorsprogram och lrande i vardagen ger maximal utvxling.

    Vattenfall erbjuder ven mjligheter till olika internationella uppdrag nr en viss nyckelkompetens krvs utomlands under en lngre men begrnsad tidsperiod, eller som kompetensutveckling av medarbetare.

    TEXT: ANNA COLLIN

    Cline Alberts var tidigare chef fr Nukler design och analyser p Vattenfall Nuclear Fuel, men ville se fler delar av krnbrnslepro-cessen. Tidigare sysslade jag med dimensionering av hrd och brnsle, och med kvalificering av nytt brnsle. Nu jobbar jag ven med hante-ringen, anlggningsndringsprocessen och std till driften. Jag ville lra mig om brnsle-verksamheten ute p plats, och leda en mer driftnra verksamhet.

    Ett r r lagom tid fr uppdraget; det behvs fr att komma in i verksamheten och sjlv kunna bidra en viktig del fr Cline Alberts. Och den begrnsade tiden gr att ngra livs-omvlvande beslut inte krvs. Sjlv tycker hon att rotationen har gtt ver frvntan och rekommenderar det varmt. Frutom kunskapsutbytet skaffar man sig ett helt nytt ntverk, vilket ocks r vrdefullt!

    TEXT OCH FOTO: EMMA STEINWALL

    Cline leder nrmare driften

  • REAKTION NR 3 2015 19

    Thomas Sundgren, skiftchef p Fors-mark 2, arbetsroterar. Sedan den 1 mars r han i Solna, p Nuclear Over-sight fr att se en annan del av verk-samheten n den han r van vid.

    Jag har jobbat mnga r i kontroll-rummet och det var dags fr ngon-ting nytt, sger han. Frra hsten gick han fretagets chefsutvecklingsprogram. Det och ett inspirerande seminarium om WANO:s verksamhet var tv inslag som gav ett ndrat fokus fr Thomas Sund-gren som lmnade en trygg arbets-milj och invanda rutiner till frmn fr personlig utveckling. Arbetsrotationen varar i sex mna-der. Thomas Sundgren fortstter att vara del av Forsmarks produktions- och skerhetsmten vilket gr honom till en naturlig lnk mellan sajt och stab. I sommar ska han jobba skift p Ringhals fr att se om det finns ngra driftmssiga skillnader mellan krn-kraftverken och mjliga frbttringar. Under tiden skaffar han sig helhets-perspektiv och kad kunskap om det strategiska arbetet. I framtiden hop-pas han exempelvis kunna vara del-aktig i WANO-uppdrag. Att arbetsrotera innebr ett kat resande fr Thomas Sundgren. Det innebr ven att han skaffar sig nya kunskaper och ett utvidgat ntverk. Det r roligt, intressant och ut-vecklande. Jag kan varmt rekommen-dera andra att vlja arbetsrotation, sger han.

    TEXT OCH FOTO: SARA SDERSTRM

    TACK

    En stor eloge till vaktstyrkan, transportrerna p driftomrdet och Lasse Johansson med killarna p avfallet. De har inte bara varit mycket smidiga och hjlpsamma utan ocks bemtt oss med glatt humr. Fredmligt! Bengt Baum, Alstom Power Sweden, med uppdrag p Forsmark 3:s revision

    Ett stort TACK till alla arbetskamrater fr den fina uppvaktningen infr min pensionering! En hlsning till alla trevliga och kompetenta medarbetare som jag har trffat och haft frmnen att jobba ihop med under de 45 r som jag jobbat hr. Lycka till med de utmaningar som vntar framver. Lars Martinson, Ringhals

    Ett stort tack till er alla som uppvaktade mig vid min pensionering! Samt tack till alla Ringhalsare och entreprenrer som har gjort mina 44 r p Ringhals till en trevlig tid! Kenneth Gustavsson, Ringhals

    Tack alla kra kollegor fr avtackningen i samband med min pensionering. Tack fr vackra blommor och fint presentkort p god mat och dryck p stadens restauranger och fr det fina talet, det uppskattades verkligen! Det blev en knslosam eftermiddag fr mig, efter 40 r p en fantastisk arbetsplats tillsammans med er underbara medarbetare vntar nu en ny epok i mitt liv. Jag nskar er varmt lycka till med de utmaningar ni har framfr er! Agnetha Hanson, Ringhals

    Tack alla som uppvaktade mig nr jag slutade p Ringhals efter 39 r. Det knns svrt att sga pensionr s jag sger att jag blivit tidsmiljonr! Jag kommer att sakna alla goa arbetskamrater, men ha kvar alla fina minnen. Helen Bocian Molin, Ringhals

    Tack alla arbetskamrater p Ringhals fr den fina uppvaktningen och presenterna i samband med min 50-rsdag. Det var den trevligaste besiktning jag blivit kallad till. Janne Johansson, Forsmark

    PENSIONERINGAR

    Bosse Gejdebck frn Vattenfall Business Unit Projects & Services gr i pension efter 45 r i fretaget.

    Leif Olausson ocks frn Vattenfall Business Unit Projects & Services gr i pension efter 35 r i fretaget.

    FOLK

    P NYA UPPDRAG

    Annette Molin, Ringhals, r sedan den 1 februari ny gruppchef p Ringhals Facility Services. Hon bytte tjnst efter nio r som planeringsingenjr inom under-hllsorganisationen.

    Gustav Dominicus har utnmnts till ny bitrdande chef fr Fors-marks avdelning fr Skerhet och milj. Han brjade sitt nya upp-drag den 1 februari i r. Gustav har tidigare arbetat p Forsmark 3 som blockstabsingenjr.

    Johan Landberg, tidigare grupp-chef fr mekaniska verkstaden Strandvillan FMIV, montagegrup-pen Forsmark, arbetar sedan den 1 april som anlggningsutveck-lingsingenjr fr ytteromrdet p FGA.

    Tobias Hgback, Ringhals, har bytt tjnst och r sedan den 1 mars i r utvecklingsingenjr p teknik och utveckling/anlggning. Tobias kom nrmast frn Instrument.

    Aili Hunt r sedan den 12 januari i r anstlld p Forsmarks avdel-ning fr Skerhet och milj, med inriktning p reaktorskerhet. Aili arbetar med MTO - frgor (Mn-niska - Teknik - Organisation). Hon har tidigare arbetat som uppdrag-skoordinator p Forsmarks pro-cesskonstruktionskontor.

    Cecilia Eriksson r vrd, s kallad Host Interface Representative, vid WANO:s peer review p Forsmark i hst. I rsskiftet 2014/2015 utsgs hon till projektledare fr Forsmark 1 och 2:s PSR (Periodic Safety Review). Cecilia har tidi-gare arbetat p F12A som milj-, arbetsmilj- och ALARA-samord-nare p Forsmark 1 och 2.

    Louise Bengtsson, HR-std fr Nuclear Oversight and Fleet Ma-nagement, slutar p Vattenfall. Hon arbetade tidigare som HR-std p SKB. Hennes nya tjnst r HR Manager p Thermo Fisher Scientific i Uppsala.

    Har du brjat ett nytt jobb, ftt ett nytt uppdrag eller en utmrkelse? Kanske har du rekryterat en ny medarbetare? Under den hr vinjetten vill vi i varje nummer av tidningen kortfattat pre-sentera mnniskor p nya befattningar och i andra sammanhang som kan vara intressant fr oss i krnkraftsbranschen.

    Skicka in en text (max 300 tecken) och en portrttbild till Folk. Glm inte att tala om vem du r och var vi kan f tag i dig, ifall vi har frgor. Redaktionen frbehller sig rtten att redigera i materialet.

    E-post: [email protected]

    Thomas r lnken mellan sajt och stab

  • 20 REAKTION NR 3 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Forsmarks nya organisation r planerad att infras i oktober.

    Vi jobbar med en skerhetsgranskning av anmlningsunderlaget till Strlskerhets-myndigheten (SSM). Den gemensamma stabsfunktionen r nu en del av underlaget, vilket innebr att vi ven fr Ringhals fr-bereder en anmlan till SSM av just den ge-

    Detaljniv i nya organisationenCirka nio mnader har gtt sedan Ringhals stllfretrdande produk-tionschef Sven-Anders Andersson kom till Forsmark fr att arbeta med omorganisationen. Just nu skerhetsgranskas underlaget som ska bli en anmlan till Strlskerhetsmyndigheten. Nu arbetar vi p en mer detaljerad niv, sger Sven-Anders Andersson.

    mensamma stabsfunktionen. Vi arbetar ven fr fullt med rekrytering och tillsttning av chefer, dokumentuppdatering, grnssnitts-kartlggning och sker avlmning, berttar Sven-Anders Andersson.

    Vad menar man med grnssnitt? P Forsmarks finns olika arbetsprocesser

    dr ansvar och arbetsuppgifter frdelas mel-

    lan olika avdelningar. Grnssnittskartlgg-ningen ska dels identifiera frndringar i an-svar och dels tydliggra ansvarsfrdelningen mellan de olika avdelningarna. Kartlggning-en ska vara frdig sista maj, och med den som bas kan vi skerstlla att styrande dokument anpassas till den nya organisationen p ett riktigt stt. I vissa fall kommer vi att genom-fra s kallade torrsimsvningar dr vi gr igenom olika processer fr att skerstlla att allt fungerar som det ska, berttar han.

    Flytt av arbetsuppgifterArbetet med den nya organisationen inne-fattar ven sker avlmning: processen som ska skerstlla att inget faller mellan stolarna nr medarbetare byter arbetsuppgifter eller organisationstillhrighet.

    Vi anvnder befintliga kompetens- och arbetsuppgiftanalyser fr att se hur arbets-uppgifterna frdelas i den nya organisatio-nen. Det kommer att underltta arbetet med att lmna ver arbetsuppgifter nr den nya organisationen infrs, sger han.

    Ni har gjort en enktunderskning som skickades ut via mejl. Vad har ni ftt fr re-sultat p den?

    Den visar att medarbetarna knner sig vlinformerade om anledningarna till omorganiseringen. Och det r viktigt: en-ergimarknaden har frndrats och med det Forsmarks, Ringhals och krnkraftens frut-sttningar, avslutar Sven-Anders Andersson.

    TEXT OCH FOTO: ALEXANDER BERGSven-Anders Andersson leder frndringsarbetet p Forsmark.

    Vi anvnder befintliga kompetens- och arbets-

    uppgiftanalyser.

    Forsmark och Ringhals blir gemensam BU Frn den 1 juli kommer Forsmark och Ringhals att ing i samma Business Unit (BU). Den gemensamma enheten kommer att heta BU Nuclear Generation och ingr i Business Area Generation i Vattenfalls nya organisation. Det r ett naturligt frsta steg i pgende frndringar, dr Forsmark och Ringhals frn den 1 oktober har gemensamma staber. Syftet r att ka effektiviteteten, berttar Peter Kornmann, projektle-dare fr bildandet av BA Generation. BU-chef fr den gemensamma enheten r Eva Halldn som precis som tidigare funktionellt kommer styra de tv juridiskt tskilda enheterna Forsmark och Ringhals, avslutar Peter Kornmann.

    Illus

    trat

    ion:

    Lin

    da C

    olm

  • REAKTION NR 3 2015 21

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    40 r sedan FKA kpte Forsmarks brukDrygt 1 000 hektar var kraftstatio-nens totala behov av mark nr Vat-tenfall bestmde sig fr Forsmark som plats fr sitt planerade krn-kraftsbygge i brjan av 1970-ta-let. Ngra r senare kptes ven Forsmarks bruk och kringliggande skogsmarker. Den tidigare s framgngsrika jrnhanteringen, som en gng i tiden skapat Forsmarks bruk, lades ned i slutet av 1800-talet och mnga byggnader hade brjat fr-falla nr friherrinnan Ulla af Ugglas i mitten av 1960-talet satte i gng med en omfattande upprustning av bruket. Tack vare det var det ett sllsynt vl bevarat bruk som sldes till FKA 1975. Den nya garen har en ansvarsfull uppgift i att anvnda bruksmiljn fr moderna ndaml och att samtidigt bevara den.

    Att hlla bruksmiljn levande utan att dess ursprungliga karaktr ska g frlorad r inte en enkel uppgift fr FKA, som ger Forsmarks bruk sedan 40 r tillbaka. Hr bor ett 100-tal invnare och hit kommer varje sommar ett stort antal beskare som vill flja med p guidningar, uppleva bruksmiljn och lra sig mer om krnkraft och slutfrvar. Hit kommer ocks ett stort antal Vattenfallmedarbetare fr att utbilda sig eller delta i konferenser och mten. Herrgrdarna, bde den gamla och den nya, anvnds flitigt fr ndamlen liksom Charlottaskolan och Jgmstarbostaden. N-gon extern uthyrning av lokalerna grs inte.

    Sedan uppmaningen om att konferera p hemmaplan och bara i Vattenfalls egna kon-ferensanlggningar kom har antalet frfrg-ningar till Forsmarks bruk kat.

    Det r inte bara forsmarkare som hr av sig utan ven andra Vattenfallgrupper som grna vill frlgga sin konferens hr, berttar Sanna Rasting Alm, konferensvrdinna.

    Tillsammans med Jeanette Danielsson skter hon konferens- och mtesbokning-arna i Forsmarks bruk.

    I takt med det kade intresset anvnds konferensanlggningen mer n tidigare. Trycket p bokningskalendern r hgt, sger Sanna Rasting Alm.

    Bastu och boule Mest r det endagskonferenser som r aktu-ella, men det hnder att konferensen pgr flera dagar och att deltagarna sover ver. Anlggningen har 44 rum och 65 bddar, vilket ofta r det som avgr vilken storlek p sllskap som kan konferera i bruket.

    Miljn hr r fantastisk. Gsterna ter gott p vrdshuset och p kvllarna brukar de spela boule, kubb eller g tipspromenader i bruket. Ngra badar kanske bastu i den re-noverade kkslngan, det rcker lngt, sger Sanna Rasting Alm.

    TEXT: SARA SDERSTRM FOTO: SARA

    SDERSTRM (INTERIRER) OCH ELINA MEULLER

    Konferensanlggning i unik bruksmilj I nstan 200 r tillhrde Forsmarks bruk familjen af Ugglas, innan det sldes till Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA). Sedan dess har bruket fr-klarats som byggnadsminne och ftt en ny funktion. Hr mts Vatten-falls medarbetare fr utbildningar och konferenser i en fantastisk milj i ett av landets bst bevarade vallonbruk.

  • 22 REAKTION NR 3 2015

    Falck blir brand-skyddsleverantr ven p RinghalsRinghals har nu skrivit avtal med Falck som ny leverantr av brandskydds-tjnster. I och med det blir Falck leve-rantr bde t Forsmark och Ringhals. Avtalet trder i kraft i februari 2016, och i samband med detta genomfrs vissa organisationsfrndringar inom Ringhals skyddsavdelning. I de frberedande analyserna har Forsmarks modell av brandorganisa-tion, som visat sig fungera bra, varit en frebild p Ringhals. Mer brandresurser ska nu sttas in ute p blocken under de tider d mest arbete utfrs. Befatt-ningen internt rddningsbefl kommer att finnas kvar, men i extern regi med den vriga brandstyrkan. ven den nya befattningen brandtekniker kommer att kpas in av extern leverantr.

    Konstutstllning i SKB:s sthammarskontor

    Bygglov fr nytt personalboende Nu byggs ett nytt personalboende vid Igelgrundet i Forsmark.

    I mitten av personalboendet byggs en sexkantig centrumbygg-

    nad i tre plan med kk och gemensamma samlingsrum p varje

    vning. Frn den utgr sex flyglar, varav fem med 430 boende-

    rum och en med utrymmen fr personal som jobbar med service

    och fastighetssktsel. Varje rum kommer att vara 17 kvadrat-

    meter med egen tv, toalett och dusch. Planen r att

    det nya personalboendet ska st klart infr revisions-

    avstllningarna r 2017.

    Illus

    trat

    ion:

    Joha

    n S

    koog

    ark

    itek

    tkont

    or

    AB

    Foto

    : Olle

    Lin

    der

    Foto

    : Lar

    s-R

    une

    lu

    nd

    WANO-granskare utbildas p ForsmarkUnder midsommarveckan kommer WANO till Forsmark fr att arrang-era en grundutbildning, (WANO Basic Training) fr nya WANO-granskare frn hela vrlden. WANO brukar fr-lgga denna rliga utbildning p en anlggning som ska genomg en granskning under ret. Det r anled-ningen till att Forsmark i r r vrd fr utbildningen. Frdelen med detta r bland an-nat att Forsmark ges mjlighet att disponera ett antal platser p ut-bildningen. Det r bra med tanke p granskningen som ska genomfras p Forsmark senare i hst, sger Henrik Runermark, projektledare fr WANO-granskningen. Utbildningen innefattar dels teori om WANO:s granskningsmetodik samt genomfrande av gransknings-vningar ute i Forsmarks anlggningar.

    SKB:s kontor i sthammar har

    en hel del beskare. Hr kan man

    bland annat se den ordinarie ut-

    stllningen om SKB:s verksamhet.

    Dessutom har fretaget valt att

    ppna lokalerna fr konstutstll-

    ningar av externa aktrer.

    Tidigare har det varit Konst-

    nrsfreningen och Fotoklubben

    som visat upp sina alster. Under

    juni, juli och augusti breddas utbu-

    det med mlningar, keramik, hant-

    verk och media frn kommunens

    dagliga verksamhet.

    Det ska bli jttespnnande

    att f gra en sommarutstllning

    i de fina lokalerna, sger Inga-

    Lill Widn, ledare fr den dagliga

    verksamhetens Konst och Media

    inom sthammars kommun.

    NOTERAT

    Frbttrat strlskydd fr ndsituationer Karin Fritioff frn Vattenfall Teknik

    har lett en arbetsgrupp som lmnat

    in en rapport med frslag p fr-

    bttringstgrder till strlskydds-

    ntverket RadNet. Rapporten tar

    upp strategier fr att arbeta i en

    problematisk strlningsmilj efter en

    svr olycka, avtal som frpliktar an-

    lggningar att bist varandra med

    personal och utrustning vid en akut

    hndelse samt nya krav p strate-

    gier fr optimerat skydd. Gruppen

    har besttt av strlskyddsexperter

    frn krntekniska anlggningar i

    Sverige och arbetat p uppdrag av

    RadNet som leds av Olga German

    frn Vattenfall Environment. Gruppen

    har tagit lrdomar av bland annat

    Fukushima-olyckan och planerar att

    fortstta med erfarenhetsutbyten.

    Frgsprakande, ett exempel p konst p SKB i sthammar. Akvarell av Margareta Hagelthorn.

    En hel vgg av pplen. Installation gjord av Camilla Holewa.

    Besk Ringhals och Forsmark i sommarSnart semester? Ta familjen med dig och k till Ringhals och Forsmark. Hr kan ni f lra er mer om krnkraft, el och energi, till exempel genom att flja med p guidade visningar och beska vra utstllningar. Ls mer om sommarens aktiviteter och ppet-tider p: www.vattenfall.se/ringhals och www.visitforsmark.se

  • REAKTION NR 3 2015 23

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Skerhetskraven p krnkraftverk har hjts i en rad lnder runt om i hela vrlden efter olyckan i japanska Fukushima. Men ven intresset fr den typ av frivilliga granskningar som WANO arbetar med har vuxit.

    Vattenfall har tidigare frmedlat medarbetare till fyra s kallade secon-dee-tjnster i Paris. Nu rekryterar vi till ytterligare tre tjnster, sger Gran Larsson Vattenfalls WANO Interface Officer, som arbetar med rekrytering till WANO inom Vattenfall.

    Secondee-tjnsterna r tre r, efter det kan man ska en frlngningsperiod. Man fr hjlp att hitta bostad och ersttning fr dubbel bosttning. Om

    man vill ta med sig familjen finns det ett mindre ekonomiskt std fr det, sger Gran Larsson.

    Eftersom WANO granskar i stort sett alla delar i ett krnkraftsverk spelar det inte s stor roll vad inom krnkraft man har arbetat med.

    Det r en frdel om man har chefserfarenhet, men specifik fackkompe-tens kan vara nog s vrdefullt. Dremot mste du ha ett engagemang fr skerhetsfrgor och viss social kompetens, s att du ltt kan samarbeta med alla du mter p dina granskningsresor.

    Fr nrvarande arbetar 120 personer frn olika europeiska krnkraftorga-nisationer och frn Kina p WANO i Paris.

    Mnga reser mycket, men det finns tjnster exempelvis p teknikavdel-ningen dr man i princip bara arbetar i Paris, sger Gran Larsson.

    TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN

    Efter olyckan i Fukushima har skerhetssamarbetsorgani-sationen WANO ftt fler granskningsuppdrag. Nu utkar WANO sin organisation och det innebr att Vattenfall har tre nya secondee-tjnster i Paris att fylla.

    De erfarenheter och kunskaper medarbetare tar med sig hem efter en

    tjnst p WANO r otroligt vrdefulla fr oss som arbetsgivare. WANO:s arbete ger

    insikt i hur andra krnkraftverk arbetar och det hjlper oss att utvecklas.

    Eva Halldn, vd Forsmark och Ringhals

    ppet och prestigelst Michael Lvgren har ett digert CV efter tjugotv r p Ringhals och tre r p Vattenfall stab Fleet Manage-ment. I februari i r packade han vskan och flyttade till Paris fr tre r p WANO. Varfr? Jag har tidigare varit ute p tv uppdrag fr WANO. Det var bde roligt och lrorikt. Jag har arbetat med krnkraft i 25 r, mes-tadels inom drift men ocks med skerhet och kvalitet. Det hr r ett tillflle att lta den erfarenheten komma till nytta i ett nytt och strre sammanhang.

    Hur har de frsta mnaderna varit? Det flyter p bra. Det r en del att stta sig in i och det kan vara en kort startstrcka innan man ker ut p sitt frsta uppdrag. Vi har internutbildningar i hur man skriver fakta, rapporter et cetera. Nr tid finns tar mnga av oss extralektioner i engelska och franska.

    Hur r WANO som arbetsplats? Det r en ppen och ifrgasttande milj. Det r ltt att stlla frgor och samtidigt dela med sig av sina egna erfarenheter. WANO:s koncept r att strka industrin ge-nom utbyte av erfarenheter och strva mot best practice.

    Vi r s upptagna av vra egna problem I lite mer n ett r har Eva Pettersson hunnit arbeta fr WANO. I bagaget till Paris hade hon med sig tjugosex rs erfarenhet frn driften p Forsmark, bland annat som skiftchef p Forsmark 3. Hur r livet i Paris? Jag trivs mycket bra. Det r en fantastisk stad att bo i och jag klarar mig i det stora hela p engelska ven om jag frsker lra mig franska. Det var en stor omstllning att komma frn landsbygden i Sverige till stadslivet i Paris, f nya kollegor och arbetsuppgifter, och dessutom tala och arbeta p engelska. Jag knner att jag har utvecklats som person bara det hr frsta ret. P vilket stt? Sprket, givetvis. Min engelska r mycket bttre nu. Resten r svrt att stta fingret p. Jag trffar mycket mnniskor frn hela vrlden. Vi har p det stora hela samma bakgrund, att vi jobbar inom krnkraft, men vi kommer frn olika kulturer. Nr man arbetar i en sdan milj fr man p djupet lra sig att acceptera att andra mnniskor kanske lser problem annorlunda n vad jag r van vid, och att deras lsningar kan vara minst lika bra som mina. Om du skulle flytta hem idag, vilken lrdom tar du med tillbaka till Forsmark? Vi r inte bst. Vi mste ta oss tid att lyssna p andras erfarenheter. Vi r s upptagna med att lsa de problem vi har framfr oss att vi inte ser hur andras erfarenheter kan hjlpa oss att hitta bra lsningar.

    S sker duOm du vill ha mer information om att arbeta p WANO kontakta Gran Larsson: [email protected]

    Lediga platser i Paris

  • 24 REAKTION NR 3 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Systemet fr transporterna av radioaktivt avfall byggdes upp i brjan av 1980-talet i samband med att fartyget m/s Sigyn togs i drift. Och det sger sig sjlvt att mycket har hnt sedan dess. Bland annat r kraven p sker-

    het hgre och vi har ett helt an-nat miljtnk n fr 30 r sedan.

    Frsta steget p en moder-nisering av transportsystemet var leveransen av det nya trans-portfartyget m/s Sigrid i slutet av 2013. Det var en bitande kall

    vintermorgon i brjan av de-cember som hon fr frsta gng-en lade till i Videbergshamn vid Ringhals krnkraftverk. D hade hon precis genomfrt den lnga resan frn varvet i Galati i Rum-nien dr hon byggdes.

    Sigrid r strreI januari 2014 tog s Sigrid ver transporterna med radioaktivt avfall och anvnt krnbrnsle frn m/s Sigyn. Sedan dess har det rullat p och facit fr 2014 blev bland annat 19 besk i Vi-debergshamn och 16 i Forsmark. Samtliga planerade transporter kunde genomfras. Inte helt problemfritt naturligtvis, men det kan man inte heller frvnta sig med ett nytt fartyg, ppe-kar SKB:s transportchef Ulrika Broman.

    Sigrid r ett strre fartyg med ett strre vindfng n m/s Sigyn. Speciellt vid Ringhals har man vid ett par tillfllen tvingats vnta in vinden innan man kunde lgga till. Men de frseningar som varit beror mer p vder och vind, och de nya

    farledsbegrnsningar som vi har, n p fartyget i sig. Som en frbttring kommer vi i hst att installera en s kallad aktertrus-ter fr att kunna styra fartyget bttre i sidled. D blir det lttare att lgga till.

    Hgre kravNsta steg fr transportenheten blir inkpet av nya brnsletran-sportbehllare. Varje r trans-porteras cirka 200 ton anvnt krnbrnsle frn Ringhals, Oskarshamn och Forsmark till mellanlagret Clab. Under transporterna finns brnslet i srskilda strlskrmade trans-portbehllare. ven kraven p dessa har hjts p senare r. Det blev drfr ndvndigt att bestlla nya behllare och ett avtal tecknades hsten 2013 med amerikanska Holtec International. En satsning som sett i pengar faktiskt r strre n inkpet av det nya fartyget.

    Till 2020 kommer vi att f fem eller sex nya brnsletran-sportbehllare istllet fr de tio vi har i dag. Varje ny behllare

    Frndringens vindar blser fr transporterna

    Frsta ret med m/s Sigrid, SKB:s nya transportfartyg, har passerat. Men Sigrids ankomst var inte finalen, utan brjan p en lngre resa fr transportenheten. Nu vntar nya satsningar fr framtiden.

    Ulrika Broman r transportchef p SKB. Ombord p biblioteket p m/s Sigrid kan hon bde fundera ver framtiden fr transporterna och studera hur den dagliga verksamheten skts.

    Sigrid vid det frsta besket i Forsmarks hamn i brjan av 2014. Det nya transportfartyget var brjan p en modernisering av hela SKB:s transportsystem. Nsta steg blir bland annat nya transportbehllare fr anvnt krnbrnsle.

  • REAKTION NR 3 2015 25

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    rymmer mer brnsle n vad som r fallet nu, vilket innebr att vi kan minska antalet transporter och inte behver komma lika ofta till krnkraftverken och till Clab. Ngot som i sin tur innebr minskad miljpverkan, berttar Ulrika Broman.

    ven en ny transportbehllare fr interndelar som suttit nra hrden har bestllts. Och drefter r det dags att se ver de fordon som anvnds vid landtranspor-terna, dribland Skalman.

    De brjar bli gamla och det blir allt svrare att f tag i reserv-delar.

    Frndringarna stller krav, inte bara p SKB, utan ven p krnkraftverken. Transporten-hetens nio medarbetare har en mycket nra kontakt med perso-nal ute p verken och Ulrika tyck-er att samarbetet fungerar bra.

    Vi pratar nog oftare med dem n med andra SKB-are. De r ju vra kunder.

    Vardagens slit viktigtven om mycket tankeverksam-het lggs p att fundera ver hur

    transporterna ska se ut i framti-den r det trots allt det dagliga arbetet som r det allra vikti-gaste. Att transporterna fungerar enligt plan r lika viktigt fr alla inblandade parter eftersom ett stopp innebr att krnkraftver-ken p sikt inte kan bli av med sitt avfall.

    Det gller att se till att logis-tiken fungerar och vi som jobbar med det hr mste vara ganska flexibla. De problem som upp-str behver kunna lsas snabbt. Men det r det som r roligt med att arbeta med transporter ocks. Jag gillar nr det hnder grejer och det inte r s frutsg-bart, sger Ulrika Broman.

    TEXT: EVA NEVELIUS BUSKHE

    FOTO: LASSE MODIN

    Fotnot: En aktertruster r en

    slags rrlig propeller som placeras i

    aktern p fartyget fr att frbttra

    styrfrmgan.

    Ann-Kristin From, SKB:s kommunikationschef

    i Forsmark/sthammar

    Ni planerar just nu fr ett riktigt sommarevenemang? Ja, verkligen. Vi kommer att kunna bjuda p ett fint besk. Vrt fartyg Sigrid kommer att ligga i Forsmarks hamn i tre dagar (23-25 juni) och allmnheten ges mjlighet att be-ska vr utstllning i lastrummet ombord. Tu-rerna utgr frn Forsmarks bruk. Det r redan mycket stort intresse och besken mste fr-handsbokas.

    Det blir mnga olika typer av besk? Ja, fr oss r alltid de nrboende i omr-det och kommuninvnarna de viktigaste. Vi ser dem som VIP-gster i alla sammanhang. Men naturligtvis kommer vi ven att bjuda in bland annat politiker och fretagare att be-ska fartyget. Vr egen SKB-personal ska ocks f komma ombord, vi har ven bjudit in personalen frn Forsmarks Kraftgrupp.

    Det handlar frsts om stora skerhetsarrangemang? Ja, vr projektgrupp har gjort omfattande freberedelser och hr mste jag betona det goda samarbetet med Forsmarks Kraftgrupp som ju r gare till hamnen.

    Hur knns det att kunna visa upp Sigrid fr

    allmnheten i sthammars kommun? Det knns jttebra. Vi r stolta och glada ver att kunna visa Sigrid i den hr kommu-nen dr vi redan har verksamhet i dag och planerar flera stora projekt i framtiden. Vi har ftt vldigt mycket frgor om Sigrid och vi vet sedan tidigare att det finns ett mycket stort intresse fr vrt transportfartyg.

    Hall dr

    Fotnot: Du kan lsa mer om Sigrids besk

    p www.skb.se.

  • 26 REAKTION NR 3 2015

    Bengt Tnnng har alltid varit intresserad av teknik och nyfiken p hur saker funkar. I kontrollrummet p Ringhals 1 kokar han vatten fr att f turbinerna att spinna, men i den egna firman anvnds hetvattnet till andra, mer vldoftande livselixir.

    NAMN: Bengt Tnnng

    LDER: 49 r

    FAMILJ: Tv vuxna dttrar, srbo

    BOR: Egen villa i Horred, cirka tre mil frn Varberg

    GILLAR: Trdgrdsarbete: odlar bland annat chili och tomater. Hller sig i form med lpning och cykling

    DOLD TALANG: r utbildad massr, har tidigare extraknckt som brllopsfotograf

    PROFILEN

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Frn atomer till bruna bnor

    Jag fick den billigt eftersom den var trasig och jag lyckades laga den till nstan perfekt skick, trots att det sades att det inte gick. Fast sista klaffen som ger den mrkaste tonen fick jag inte riktigt till, sger han men verkar inte ledsen fr det, eftersom den

    reparerade saxen senare byttes in mot ett annat instrument.

    Bengt Tnnng har arbetat p Ringhals sedan 2005, frst som processoperatr och senare som drifttekniker i ett av skiftlagen i ettans kontrollrum. Sedan sex r tillbaka har han dessutom en lite annorlunda sidoverksamhet: han reparerar och servar kaffe-maskiner p fritiden.

    Det brjade med att min dvarande svrfar som slde

    utrustning till storkk behvde hjlp med krnglande kaffema-skiner. P den vgen r det. Jag brjade jobba med cafer och restauranger i Varberg, men ryk-tet spred sig snabbt, s nu har jag kunder frn Halmstad i sder till Bors i ster.

    Klyver atomer och mal kaffebnorKaffemaskiner finns i en rad varianter och mrken, Bengt

    Att jobba som drifttekniker p krnkraftverk har inga som helst likheter med att reparera kaffemaskiner, sger Bengt Tnnng. Men bda r kul och utvecklande p sitt stt.

    Redan som nyfiken femring skruvande Bengt Tnnng isr en dammsugare fr att ta reda p varfr den inte fungerade som den skulle. Intresset vxte i takt med Bengt sjlv, och i tonren mekade han med mopeder, bilar och en saxofon.

    Kaffe torde sannerligen vara ett lngsamt verkande gift, ty jag r 84 och nnu inte dd!

    Franois-Marie Arouet de Voltaire, filosof och frfattare (16941778)

  • REAKTION NR 3 2015 27

    Tnnng har nischat in sig p att rengra och serva maskiner t mindre fristende cafer. Han utbildar dessutom baristor i den dla konsten att gra riktigt gott kaffe och skta maskineriet.

    Jag tycker mycket om att arbeta med mnniskor. Som kaf-femaskinsreparatr kommer jag ut och fr trffa mycket folk och arbeta praktiskt vilket r ett bra komplement till min roll som drifttekniker, som r mer ver-vakande.

    Jag fr ofta frgan om vilken kaffemaskin som gr godast kaf-fe. Svaret r enkelt: den som r ren! Rren i en maskin som inte avkalkas stts igen och vattnet

    blir inte tillrckligt hett vilket i sin tur gr att kaffet smakar mindre.

    Vilket kaffe och bryggnings-metod han sjlv vljer beror p tillfllet: hemma har han fyra maskiner och lika mnga kaffe-kvarnar att vlja p. Fr frskma-let skall det helst vara.

    Jag tycker det r spnnande med variation, testar grna olika bnor och rostningar, men r ingen snobb. Annars r brygg-kaffe trendigast just nu: att koka upp vatten p spisen och sila kaffet genom melittafilter, precis som man gjorde frr.

    Arabicabnan r den vanligaste i svenska kaffepaket. Robustabnan r mycket krvare i smaken och kan knnas som en riktig ryggstrckare. Blan-dar man 80/20 fr man en bra mix till cappuccino, tipsar konnssren.

    Han tycker om att arbeta i projekt och har tidigare varit delaktig i revisionsplaneringen p Ringhals 1. Projekt r ngot man kan se spr av i hans egen trdgrd. Dr ligger en sju ku-bikmeter stor damm med vackra japanska koifiskar som simmar omkring. Bengt grvde den me-terdjupa dammen fr hand och har lagt ner ett stort jobb p att skapa den avkopplande milj man finner dr idag.

    Bsta kaffekoppen r den p uteplatsen dr jag sitter och ter frukost, ser p fiskarna och lyss-nar p det porlande vattnet.

    TEXT: ANNA COLLIN

    FOTO: ANNIKA RNBORG

    Bengts experttips fr gott kaffe:

    ANVNDER DU KAFFEBRYGGARE? Kontrollera att vattnet blir riktigt varmt, helst ver 96 grader. Annars utvecklas inte aromerna ordentligt. Nr kaffet bryggts klart: hll direkt ver det i en ren, varm termos, annars frstrs smaken av vrmen frn plattan.

    SKA DU KPA ESPRESSOMASKIN? Satsa p en med rejlt gods i hand-taget. Hr gller devisen: ju dyrare desto bttre maskin.

    HAR DU EN HELAUTOMATISK KAFFEMASKIN MED INBYGGD KVARN? Tnk d p att inte fylla i mer bnor n vad som gr t under en dag. Kaf-febnor r lite oljiga nr de hlls ur paketet, men torkar fort och frlorar smak. Oljan stter sig istllet i kvarnen och hrsknar, vilket pverkar kaf-fets smak.

    En aktiv man med mnga strngar p sin lyra Bengt Tnnng.

    God Morgon varma kaffe! Din doft renar mina sinnen Bjrnstjerne Bjrnson, norsk nobel-

    pristagare i litteratur (18321910)

    DE RTTA VRBLOMMORNAMnga lyckades hitta de tio namnen p

    vrblommorna som vi efterlyste i bokstavs-

    pusslet, i frra numret av Reaktion. Bland

    er har vi dragit tre vinnare, som kommer

    att belnas med ett pris. Grattis Elisabeth

    Ryner, lvkarleby, Ronny Stenfeldt, Vrbacka,

    och Marie Svenzon, Stockholm.

    Vrblommorna var: blsippa, hsthov, krokus, scilla, sndroppe, svalrt,

    tussilago, vintergck, vitsippa och vrlk.

    TEKNIKTVLING!P Forsmark och Ringhals kryllar

    det av hftiga teknikprylar. Har du bra koll? Bertta vad det r fr prylar p

    bilderna, vad man anvnder dem till och tvla om fina priser. Skicka dina svar till tidningen senast den 25 augusti,

    adressen hittar du p sidan 2. Bland de rtta svaren lottas tre

    vinnare fram. Lycka till!

    A

    B

    C

    FOTO: ALEXANDER BERG

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

  • 28 REAKTION NR 3 2015

    Posttidning

    Retur till:Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 sthammar

    B

    Vrna om stolthetenMarknadslget kastar sin skugga ver krnkraften. De lga elpriserna blir bestende under verskdlig tid och r orsaken till mnga av de frndringar som vi nu str infr. I slutet av april fattade Vattenfall beslut om en ny inriktning fr Ringhals 1 och 2, som innebr att den planerade drifttiden kortas. Stngning berknas ske 2018-2020 istllet fr 2025. Nr detta skrivs terstr det slutliga stllningstagandet i Ringhals styrelse. Jag tycker beslutet r mycket trkigt. Vi har vlsktta anlggningar som hade kunnat kra hela planeringstiden ut. Mycket pengar har investerats fr en drifttid p 50 r och vi r mnga som har jobbat och slitit fr att detta skulle vara mjligt. Med tanke p elprisprognoserna r beslutet nd inte ovntat. Krnkraftsskatten r betungande och utgr 20 procent av vr produktionskostnad. Vissa frgor kopplade till en avveckling hade vi brjat jobba med innan beslutet kom, men nu mste vi accelerera och bredda det