fars dag men inte för alla

Fot

o: J

epp

e G

ust

afss

on

Del C frn & 7 november 2009

20 Nu r rtt tid att ka till New York. Hr r bsta tipsen.Christina Strindlund leker med former och satsar stort.16

Red

iger

ing:

An

nel

ie B

ostr

m Fars dag men inte fr alla

14 Stark som en oxe, sa bonden och spnde musklerna.

Redigering: Annelie Bostrmlrdag 7 november 2009 NORRKPINGS TIDNINGAR STGTA CORRESPONDENTEN

I morgon r det Fars dag.En dag som fr hundratusentals pappor innebr frukost p sngen, slipsar och mt hjrtbestrdda teckningar.

Fr andra r den en dolk i hjrtat.

pappaDet m vara en av Mammon uppfun-nen dag fr att ge klirr i kassan. Men visst har Fars dag ocks kommit att f ett symbolvrde. Precis som Mors dag. Nej d, den r inte alls viktigt, sger jag till barnen, men om det inte ens dk upp ett sms skulle jag nog, p allvar, bli lite ledsen.

Det finns pappor som r riktiga svin, precis som det finns mammor som r det. Som har frverkat rtten att vrda sina barn.

Men det hr handlar inte om dem. Det hr ska handla om alla de allde-les vanliga farsor som inget hellre vill n att f tillbringa mer tid med sina barn. Men som inte fr det. Fr barnets mamma.

Fr s r det ju. Med en obegrip-lig ryggradslogik tycker fortfarande mnga kvinnor att de r den sjlvkla-ra chefen ver barnen. Den sjlvklara vrdnadshavaren, den bst lmpade. Varfr d? r det fr att ka sin sjlv-knsla? Eller bara tradition? Fr att kvinnor historiskt har tjnat mindre n mnnen och kompenserar det med

ett sjlvptaget chefsskap ver barn och hem?

Eller hnger det ihop med att mam-man, som redan nr barnet fds har nio mnaders frsprng, tar det mesta av frldraledigheten, och efter det tyck-er sig besitta kunskaper om barnet som r s milsvitt strre n pappans att det inte ens r lnt fr honom att frska komma i kapp?

Runt 40 000 barn i Sverige trffar inte sin pappa alls. 150 000 barn trffar honom en gng i mnaden, eller mindre.

Allt fler pappor finner sig inte i situa-tionen som marginaliserade kulisser i sina barns liv. De krver delaktighet, inte bara fre separationen, utan ven efter.

De allra flesta par som separerar har gemensam vrdnad. Mnga har det bara p pappret. Men begreppet tolkas p vldigt olika stt och mnga pap-

por tycker att det r mamman som helt dikterar villkoren.

500 000 barn lever med separerade frldrar.

En fjrdedel av frldrarna upp-ger att samarbetet med den andre fr-ldern fungerar dligt eller mycket d-ligt.

2006 kom en ny lag som skulle mins-ka processerna vid vrdnadstvister. I stllet har de kat. rligen har vi nu nra 4 000 sdana tvister i Sverige. I de allra flesta fall avgr mamman med segern.

Striderna r uppslitande och vapnen ofta sjaskiga. Det mest verkningsfulla av dem alla r en anklagelse om sexu-ella vergrepp.Pappaombudsmannen Arne Wirn kallar rdande praxis fr ett enormt mansfrtryck, fr den strsta orttvisan mellan knen i modern tid.stgten Jan Angner har i mnga r kmpat fr att kunna hlla uppe kon-takten med sin dotter under hennes uppvxt. Nu r han starkt engagerad i freningen Pappa-barn.

Paus har ocks trffat fem pappor (med fingerade namn) i lnet. Alla be-finner sig mitt i konflikter och berttar drfr sina historier anonymt. Men vi har ocks pratat med en farmor som vittnar om mardrmmen att, frn en dag till en annan, bli bervad sina barn-barn.

Det hr r minerad mark. Mnga pappor knner sig konsekvent motar-betade av etablissemanget. Mnga slu-ter sig, orkar inte driva sin sak lngre utan ger upp.

De r oerhrt rdda fr att missupp-fattas. En av dem sger: Du fr inte tro att det handlar om ngot hat mot kvinnor. Vi r bara alldeles vanliga farsor. Farsor som vill vara med vra barn.

arina GlenninG013-28 01 61

[email protected]

Fotnot. Siffrorna i detta reportage r hmtade frn Statistiska Centralbyrn, Domstolsverket och Barnombuds- mannen.

Pappor som vill vara

Redigering: Annelie Bostrm STGTA CORRESPONDENTEN NORRKPINGS TIDNINGAR lrdag 7 november 2009

Samhllets strategi vid vrdnadstvister r: bort med en av frldrarna, s lser sig problemen. Och jag menar verkligen bort. Det r inte s att man fr ett tidsbestmt straff ens, utan man dms p livstid. Och det tycks vara den som brkar minst som blir bortdmd. (anonym pappa)

fOTO: jEPPE GuSTAfSSON

Redigering: Annelie Bostrmlrdag 7 november 2009 NORRKPINGS TIDNINGAR STGTA CORRESPONDENTEN

Han r sjlvutnmnd Pappaombudsman och den som gr i brschen fr ett mer jmstllt samhlle nr det gller det viktigaste vi har barnen. Han heter Arne Wirn.

Du talar om ett enormt mansfr-tryck i rdande praxis kring hur vrd-nadstvister faller ut. Frklara.

Hela samhllsmaskineriet r upp-byggt kring att hjlpa mamman. Hon frutstts vara den lmpligaste vrd-nadshavaren. Fr pappan rcker det inte med att vara lika bra som henne, han mste vara bttre fr att ha en chans. Det r utan tvekan den strs-ta orttvisan mellan knen i modern tid.

Du har vnt dig mot hur begreppet vrdnadstvist ofta tolkas?

Det brukar illustreras med tv vuxna som drar i ett barn. Men i de all-ra flesta fall r det bara en som drar, mamman. Hon vill ha hela tiden med barnet, medan pappan r ute efter hal-va tiden.

190 000 barn trffar sina pappor sllan eller inte alls. Kommentar?

Ponera att det handlade om n-gon mystisk sjukdom som gav liknan-de symtom, tomhetsknslor som gjor-de vissa deprimerade eller aggressiva. Samhllet skulle satsa enorma resur-ser fr att frska lsa gtan. Jag fr-str inte varfr inte fler reagerar och demonstrerar p gator och torg. Vi vet ju, till exempel, att det knappt finns en enda kkfarare i detta land som haft en bra relation med sin pappa.

Jmstlldhetsdebatten r uppt vggarna, anser du. Varfr?

Vi pratar om lika ln och kvinnor i styrelserummen, men vi diskuterar inte snedfrdelningen nr det gller det viktigaste vi har barnen.

Enligt frldrabalken ska barnet

bo hos den frlder som bst kan till- godose dess behov av ven den andra frldern. Hur efterlevs det?

I mnga fall inte alls, eftersom domstolarna dmer efter kontinui-tetsprincipen, det vill sga barnet ska bo dr det har bott mest. Mnga mam-mor flyttar med barnen och etablerar dem p en ny plats. Efter det har pap-pan en enorm uppfrsbacke fr att f till stnd nrhet och en bra kontakt med sitt barn.

Ja, mnga pappor r frtvivlade just fr att deras ex har flyttat ivg lngt med barnen . . .

Ja, sjlvklart. Det sdana mammor gr mot sina barn r fruktansvrt. De reducerar pappan (halva barnets jag) till ngon man gr p Skansen med en gng i halvret. Mtet med pappan

blir ett barnkalas dr pappan inte kan/hinner vara en uppfostrande auktori-tet. Mnga vgar inte det. De vill hl-la sig vl med barnet som hgre upp i ldern sjlv kan bestmma vart det ska bo. Det blir totalt snett och de hamnar i en utpressningssituation.

Men r det inte uppslitande fr ett barn med en vrdnadstvist?

Jag r vertygad om att det r mer uppslitande att frlora sin pappa fr alltid.

Men en hel del av dem kanske r svi-kare?

Ja, men sk upp dem d och krv att de tar ansvar!

. . . eller de kanske inte brydde sig nr barnen var sm?

Vad r det fr argument? Nu bryr han sig ju, bttre sent n aldrig. Och

Pappan mste vara fr att ha en chansbttre


vem sger att han inte brydde sig? Han snickrade den dr altanen fr hela fa-miljen, han lagade bilen fr att kunna kra barnen till fotbollen, han jobbade ver fr att f ihop till fjllresan. Men nu rknas inte det, det har kvinnan be-stmt, fr p det hr omrdet har hon tolkningsmonopol. Det finns tusen stt att bry sig. Byta bljor och prata med dagisfrken kan inte vara de en-da stten.

Frekommer det anklagelser om sexuella vergrepp i samband med vrdnadstvister?

Ja tyvrr. Ofta. Och i sdan mngd att det r hpnadsvckande att inte samhllet reagerar. Det r ett med-el som tas till nr steg ett och tv (han skter inte barnen ordentligt/det hn-der att han slr dem) inte fungerar.

Men om en mamma till exempel har grava missbruksproblem, d mste det vl nd vara sjlvklart att pappan blir den huvudsaklige vrdnadshava-ren?

Nej. De papporna fr ofta av social-assistenter/BUP hra att det r upp-byggligt fr mamman att ha barnen hos sig. Det fr henne att anstrnga sig. Barnet ska allts fungera som ett slags lyckopiller t sin mamma. De argumenten anvnds dock aldrig i motsatta fall, dr det r pappan som drogar.

Vilken r den viktigaste frndring-en i lagstiftningen som borde gras?

1. Nr pappan skriver under fader-skapsbeviset s ska han ocks per au-tomatik vara vrdnadshavare. 2. Prax-is att oense rcker fr att det inte ska

bli gemensam vrdnad missbrukas enormt och mste bort. Domstolar-na kan inte bara konstatera att frld-rarna inte r verens, de mste utreda vems felet till det r.

Och hur kan soc, BUP och familjertt bli bttre?

Genom att inte lta mamman st-ta normen. Genom att sluta frutst-ta att kvinnor alltid talar sanning. Ge-nom att sttta den svaga parten, oftast pappan eftersom det r han som blir bervad sina barn. Och sedan tycker jag att vi ska knskvotera in mn p socialkontoren!

Vad frvnar dig mest? Det finns en liten grupp destruk-

tiva mn i samhllet som begr brott. Det vet vi alla och dr frsker samhl-let bekmpa tendenserna. P samma

stt finns det en liten grupp destrukti-va kvinnor som gr allt fr att frvgra sina barn deras pappa. Jag tycker det r konstigt att samhllet inte genom- skdar dem och hjlper dessa barn att bli befriade frn mammornas tota-la inflytande. I sin iver att skydda och hjlpa r socialen s frblindad att de ibland skyddar barnen mot fel per-son.

Bertta om din egen skilsmssa? Den var lycklig s till vida att jag var

gift med en klok kvinna som frstod att jag var lika viktig fr vr son som hon. Frn 20 mnader upp till vuxen lder har han vxelvis bott hos oss lika mycket. Jag nskar att alla frnskilda frldrar, och framfr allt deras barn, fick uppleva en sdan skilsmssa.

arina GlEnninG

PappaombudsmannenJournalisten och debattren Arne Wirn, Stockholm, var i mitten

av 90-talet rdgivare t regeringens pappagrupp. Han var en av dem som drev fram revideringen av frldrabalken 1998, den som skulle gra frnskilda mammor och pappor lika viktiga fr sina barn.

Fr ngra r sedan utsg han sig sjlv till Pappaombudsman.i dag driver han en juridisk byr och arbetar som stdperson,

konsult och juridiskt ombud fr pappor i tvister. Enligt honom sjlv till halva timkostnaden av vad en advokat kostar.

ls mer p www.pappaombudsmannen.se Se intervju p www.youtube.com/genusnytt

fOTO

: jEP

PE

Gu

STA

fSSO

N

Sluta gm er i buskarna, socialsekreterare! Kom ut i ljuset och vga diskutera ppet varfr

ni anser att mammor r bttre frldrar n pappor.

Jans rd till separerade frldrarKrngla aldrig med barnets samvaro

med den andre. Uppmuntra och under-ltta umgnget. Hll god min. Inse att barn snart blir vuxna. (Ltt att glmma nr de r sm och vuxenkonflikten r

stor.) Men r det ngot barn minns r det skitsnacket om den andre frldern. Tnk efter:

Kommer du att kunna se dina barn i gonen utan att behva skmmas fr

ditt beteende under deras uppvxt? Vill du verkligen riskera att de sger

upp bekantskapen med dig fr vad du frstrde under barnaren?

S, skrpning frldrar!

lrdag 7 november 2009 NORRKPINGS TIDNINGAR STGTA CORRESPONDENTEN Redigering: Annelie Bostrm

Behver du hjlp?G in p www.pappa-barn-sverige.se. Pappa-barn i stergtland bestr av

ett 30-tal medlemmar som trffas i Norr-kping frsta tisdagen i varje mnad.

Hr erbjuds mjlighet att dryfta egna

problem och f rd och std av mer erfarna pappor. Syftet med freningen r att ka kontakten med socialen och familjertten fr att frska f dem att se barnens behov av ven sin pappa.

Freningen erbjuder std till med-lemmarna i deras kontakter med soci-alen, familjertten och BUP . Att ha med sig en erfaren och plst medfljare r en bra lsning som ingen kan nekas.

Uppmaningen r Jan Angners, Norrkping. Han har sjlv en lng vrdnadstvist bakom sig. Men det r inte ngon personlig vendetta som gr att han nu jobbar ideellt i Pappa-barn-freningen i stergtland.

Under sin egen resa har han tyckt sig mrka hur galet lagstiftning-en tolkas och tillmpas, men ocks kommit i kontakt med mnga st-gtska pappor vars barn hindras att trffa dem.

Jan Angner har just avslutat ett lngt yrkesliv. Han kommer frn den manligaste av vrldar, chefs- ingenjr och provflygare av Gripen. Nr han slutade p Saab var siktet instllt p att ta sig haveriutred-ningsuppdrag, men s blev det inte.

I stllet jobbar han med att hjl-pa andra pappor som ser sig svik-na av etablissemanget i kampen om sina barn. Ocks det en typ av haveri- utredningar, fr all del.

I samband med separationer och skilsmssor gynnar socialen systematiskt mammorna. Kanske inte fr att de r elaka utan fr att denna slutna kvinnliga vrld inte kan se barnens behov ven av pap-porna. Vi vill inte strida med dem, vi vill bara att de blir vassare, mer effektiva och att de stmmer i bck-en i stllet fr att bidra till att vrd-nadstvister hamnar i rtten. Som det fungerar nu har papporna att vlja mellan sillmjlk och dom-stol, anser Jan Angner.

Stympar barnets livTrots att Sverige ntt lngt i jm-stlldheten runt barn, massor av pappor tar ut frldraledighet och r delaktiga i sina barns liv, r pap-porna bara sjlvklara fre en separa-tion eller skilsmssa. Inte efter, me-nar Jan. D kan de i stllet bli miss-tnkliggjorda som vldsverkare el-ler pedofiler, trots att inte en skugga funnits ver dem tidigare.

Nr en mamma ges ensam vrd-nad, och drmed fr mjlighet att strypa barnets kontakt med pap-pan, s stympar man barnets liv. Frutom att vi r mammor och pap-por s r vi ocks olika mnniskor, individer. Vem har rtt att berva ett barn halva dess ursprung, halvera antalet vuxna frebilder och halv-

era slkten?Nr barnen blir 1720 r tril-

lar poletten ned hos mnga barn och de inser att det inte var rtt det som skedde, sger Jan.

D r det inte ovanligt att barnet stnger av kon-takten med den krnglan-

de frldern. Ibland klipper barnet till och med av kontakten med bda frldrarna och frlorar d helt sina rtter. Sedan r det ltt att det sp-rar ur.

Alla studier, all forskning, r i det hr fallet entydig: barn mr bst av att ha kontakt med bda sina frld-rar. Och de allra, allra flesta frld-rar till de 500 000 barn detta hand-lar om, skter sig bra. Men en fjr-dedel, frldrarna till cirka 125 000 svenska barn, uppger att samar-betet med den andre frldern gr dligt eller mycket dligt. Ingen underskning har dock gjorts om vad det beror p.

Lnar sig att krnglaPappa-barn-freningen r frustre-rad ver att den nuvarande lagstift-ningen fungerar konfliktdrivande. 1997 ndrades Frldrabalken och gemensam vrdnad blev huvudre-geln. Men sedan kom det en back-lash 2006 d 2002 rs vrdnads-utredning blev lag. Efter ett preju-dikat i Hgsta domstolen 2007 s rcker det numera att frldrar-na r oense fr att man ska frng gemensam vrdnad.

Det rcker med att mamman s-ger vi r inte verens om umgng-et. Den som haft barnet hos sig mesta tiden fr d ofta ensam vrd-nad. Vi tycker tvrtom att den som krnglar ska frlora p det, precis som i alla andra sammanhang i livet. Annat r helt befngt.

Lt sga att en mamma tar ett barn och flyttar ivg lngt frn pap-pan. Han vill trffa barnet, hon vg-rar. Tiden gr och oenigheten kvar-str. Pappan driver frgan till dom-stol och familjertten dr man und-rar vart barnet r mest van att bo. Svaret blir frsts hos mamman. Och s tilldms hon, enligt konti-nuitetsprincipen, ensam vrdnad. Ju mer hon hller undan barnet fr pappan desto skrare r det att hon s smningom fr ensam vrdnad.

Frdmjukande Det ska inte behva g s hr lngt ver huvud taget. Om inte ett brott r begnget r ju vrdnadsfrgor ingen juridisk sak. Bde Barnkon-ventionen och Frldrabalken r, liksom forskningen, tydliga med vad som r barns bsta: Tillgng till bda sina frldrar.

Lagstiftningen r sned och ojmnstlld ven p andra hll, an-ser Pappa-barn. r paret inte gifta r barnet mammans. Hon fr auto-matiskt ensam vrdnad.

Fr att ndra till gemensam vrdnad krvs ett frdmjukande besk hos socialen dr mamman ska g med p det. Och barnbidra-get, det gr alltid till mamman, svi-da hon inte hos Frskringskassan skrivit under att det delas med pap-pan.

Jan menar att oenighet kring ett barn vid en separation ska betrak-tas som en kris. Fr det r vad det r. En kris dr samhllets funktio-ner mste g in och hjlpa, vgleda. Mitt i upprivenheten ver ett have-rerat ktenskap, mitt i bouppteck-ningen, nr konflikten r p topp, ska barnfrgan lsas ocks. Fr- ldrarna mste f psykologiskt in-riktad vgledning med fast hand. De samarbetssamtal som socialen i dag erbjuder ger han inte mycket fr.

Socialen stller i princip bara upp med en lokal, men verens, det mste parterna bli av egen kraft. Men om man r verens behver man ju ver huvud taget inte kom-ma dit! Sjlva orsakerna till fr- ldrakonflikter vid skilsmssor mste utredas ordentligt.

Lgg till det att socialtjnsten r en enknad milj utan debatt och insyn. Vi uttalar oss inte i enskil-da fall och det hr r sekretess-belagt. Ta skolan som jmfrelse, dr rektorer och lrare ofta debatte-rar sin verksamhet i insndare och debattsoffor. Varfr hr vi aldrig socialtjnstens personal delta i den offentliga debatten?

Manligt kvinnligt Jan menar att pappor har en smre position frn start. De r inte lika va-na som kvinnor vid att prata om sig sjlva som viktiga frldrar. De har ofta inte, i motsats till kvinnorna, vnner som de ltt kan prata knslor med. Mn knner sig inte frstdda av socialen och upplever samtalen dr som mjkiga och konturlsa. Mnnen vill, p traditionellt man-ligt manr, ha handling. Och s fr-strks kollisionskursen. Jan tar ett exempel p hur manligt och kvinn-ligt krockar:

Efter otaliga samtal om hur um-gngesschemat ska se ut kommer pappan till ett mte med socialen (som nstan alltid r tv kvinnor) och exfrun. Han drmmer ett fr-slag i bordet och sger:

Nu har jag gjort ett schema efter de krav du (exfrun) sist framfrde och nu har vi ltat detta lnge nog!


fOTO

: jEP

PE

GU

STA

fSSO

N

10 Redigering: Annelie Bostrmlrdag 7 november 2009 NORRKPINGS TIDNINGAR STGTA CORRESPONDENTEN

Intressant dom

Du verkar lite ag-gressiv ... (socialsekreteraren)

Nej, jag r inte aggressiv, men herregud vi mste ju komma till skott ngon gng!

Mrker du sjlv att du blev nnu argare nu? (socialsekreteraren)

Redan hr, menar Jan, r det mnga pappor som knner sig misstnklig-gjorda och utelmnade. De mter ing-en frstelse hos samhllets repre-sentanter. De sluter sig, i stllet fr att sga till sig sjlva jag r bra och jag gr rtt.

Barn gillar rttvisaNr det gller vxelvis boende hnvi-sar Jan till sm barns stora rttspatos. En kaka till dig, en kaka till mig. Det r inget konstigt fr dem, snarare tvrt-om, de krver det.

De har samma syn p frldraska-pet och de frstr att ingen ska ha fr-delar. En vecka hos mamma, en vecka hos pappa. Det r ju det naturliga i ett litet barns rttvisevrld. Vid 1214-rs-ldern upphr det dr och barnet kan-ske vljer att bo mest hos den ena par-ten. Av praktiska eller andra skl. Men upp till den ldern r det naturligt med vxelvis boende.

Men om barnet sjlv sger jag vill inte bo hos pappa?

Om det inte r ett fall med vld el-ler vergrepp s r det med all sanno-likhet frgan om pverkan frn den krnglande frldern. Vi mnniskor pverkar varandra hela tiden, positivt och negativt. Misshandlade kvinnor pverkas att stanna i dliga frhllan-den, andra vertygas att g med i reli-gisa sekter ... I spelet kring en vrd-nadstvist r det inte konstigt att ett barn kan bli pverkat av en frlder man r beroende av.

Hjrntvtt av barnJan mlar upp en sketch igen: Pappa ringer nr barnet r hos mamma, dr barnet ocks bor. Barnet mrker en li-ten irritation hos mamman som tycks vilja att samtalet ska avslutas. En irri-tation som accelererar. Det blir jobbigt med de hr telefonsamtalen. Bst att hlla dem korta. Barnet vill ju ha lugn och ro omkring sig och samtalen gr tydligen mamma upprrd. Hon blir ocks irriterad och smarg nr barnet firar jul med pappan, eller gr p fot-boll med honom. Kanske lika bra att sluta med det ocks . . .

Att pverka ett barn till avstnds-tagande, frldraalienation, kallas hjrntvtt p ren svenska. Barn vas i att varken visa empati eller sympati fr en i grunden lskad person.

Synsttet att ven barn kan pver-kas till att ta avstnd frn en frlder r etablerat i mnga lnder, men i Sve-rige gr det trgt. Det r drfr vi vill f till en ny utredningsmetodik. Det r ju sjlvklart att ett barn sger jag vill in-te vara hos pappa om barnet mrker att det fr sdana jobbiga konsekven-ser i livet hos mamman.

Pengar som drivkraft En annan drivkraft i konflikterna kring barn r pengar. Om frldrarna har gemensam vrdnad och ett kta vxelvis boende betalar ingen frld-er underhllsbidrag. Men det r inte ovanligt att en mamma bara accepte-rar pappan 49 procents umgngesrtt, berttar Jan.

Som bofrlder till barnet kan hon i bsta fall inkassera 5 0006 000 skat-tefria kronor i mnaden i form av barn-bidrag, underhllsbidrag, bostadsbi-drag och vrdnadsbidrag. Jag knner till mnga pappor som ftt ekonomin totalt havererad.

Nr ett underhllsbidrag faststlls tittar man p vad pappan tjnade fr etttv r sedan. Maxbeloppet r 1 273 kronor per barn och mnad. Sedan kan standardtillgg komma i frga.

Beloppet ndras inteDet r svrt att ndra ett faststllt un-derhllsbelopp. Om pappan senare skulle bli arbetsls ndras inte belop-pet automatiskt. Enda mjligheten r att han stmmer sitt eget barn, som d fretrds av bofrldern, mamman, fr att f bidraget omprvat. Vem vill stmma sitt eget barn?

Vrdnadstvister r ofta solkiga. Ett brk som har accelererat under flera r och dr parterna nu, infr rtten, r den bst lmpade vrdnadshavaren. Situationen inbjuder till smutskast-ning.

Det mest verkningsfulla vapnet av alla r en anklagelse om otillbrlig-het, nrmande mot barnet. Pedofili.

Inte alls ovanligtDet r alls inte ovanligt, sger Jan. Att anklaga pappan fr detta r gratis. Han har aldrig hrt talas om att en lju-gande mamma blivit talad fr falsk tillvitelse. Fr det krvs bevis fr att hon gjort det avsiktligt. Hur skulle det kunna bevisas?

Frsk att tnka dig in i situatio-nen. Att bli anklagad fr vergrepp p sitt eget barn. Det r en helt absurd tanke fr varje normal pappa. Bara att brja frsvara sig mot en sdan ankla-gelse gr dig misstnkt. En s totalt fa-sansfull situation.

arIna GlennInG

en intressant dom avkunnades den 23 oktober i Svea hovrtt.

en mamma i Stockholm har under flera rs tid p ett extremt stt pverkat barnen att hata pappan och frhindrat umgnge.

Hon till och med anklagade pappan fr vldtkt infr barnen. Hovrtten gav pappan ensam vrdnad av de fyra barnen, med ett kraftigt vite fr mamman om hon inte sam-arbetar. Domsklen kan bli viktig

vgledning fr andra rttsinstan- ser:

1 Man ska inte pverka barnen att hata den andre frldern.2 Det r vrt att ta olgen- heten det innebr att flytta

barnen till den av frldrarna som sannolik bst kommer att verka fr fortsatt god kontakt mellan barnen och bda frldrarna.

Det vill sga: om mamman r

den som krnglar och bedriver umgngessabotage r hon inte den bst lmpade bofrldern fr barnet.

Domen finns att lsa p www.pappa-barn-sverige.se

www.pappaombudsmannen.sewww.styvmorsviolen.sewww.makalosa.sewww.genusnytt.se

Fler adresser

Socialen gynnar mammorna

Redigering: Annelie Bostrm 11

nda sedan separationen har jag haft vr dotter varannan vecka. Jag har ald-rig sett rken av ngot barnbidrag. Till slut orkar man inte brka om det lng-re. Men det r nd en bagatell i jmf-relse med vad som hnde fr ett drygt r sedan.

Jag befann mig p en frja till Eng-land nr jag sent p lrdagskvllen fick ett SMS frn mitt ex. Dr stod: Jag kan inte ta hand om XX i morgon. Det fr du gra. Jag fattade ingenting. Sjlv-klart kunde jag inte ta hand om vr dotter nr jag befann mig i ett annat land!

Jag frskte frgves ringa henne, men fick inget svar trots upprepade frsk. Till slut kontaktade jag exets mamma som kte hem till henne. Hon fann hennes livls och ringde ambu-lans. P psykakuten fick de s sm-ningom igng henne.

Sjlvklart r jag vldigt oroad ver mitt ex som har mtt dligt under mnga r. Hon ter mycket psykofar-maka. Den hr kvllen hade hon ven

hllt i sig en massa vin och flippat ur.Det hr var tredje gngen under 1,5

rs tid som hon frskt ta sitt liv och jag knde att nu fr det vara nog. Vid samtliga tillfllen har det dessutom hnt under helger d hon haft ansva-ret fr vr dotter. En gng var dottern till och med hemma, lg och sov i sin sng! nr hon gjorde ett sjlvmords-frsk! Eller rop p hjlp eller vad nu detta handlar om. ven den gngen var det mormor som kom till undstt-ning. Det var naturligtvis en vldigt traumatisk upplevelse fr dottern.

Mot bakgrund av det hr tyckte jag att hon, under en tid, skulle bo hos mig p heltid. Jag ville att mitt ex skulle f professionell hjlp med sina problem, samtalsterapi, hjlp att reda upp sin trassliga ekonomi etc, men allt tycks handla om piller i psyksvngen.

Jag kontaktade en kvinnlig social-assistent som blev mycket hpen ver mitt frslag och som definitivt av-rdde mig att begra ensam vrdnad, ven om det skulle handla om en tids-

begrnsad period. Jag gick vidare till psykteamet och BUP. Tillsammans med min dotter och mitt ex fick vi g p samtal dr.

Jag var desperat och behvde rd. Skert 20 gnger hos BUP stllde jag frgan: Vad ska jag gra? Men fick ba-ra till svar: Vi kan tyvrr inte ge dig rd. Du och mamman mste lsa detta.

Ingen stdde min linje. Tvrtom. Mamman behvde sin dotter. De tv ldre kvinnorna frn psykteamet pra-tade bara om exets problem, inget om hur vi skulle hjlpa dottern. Jag tycker det r helt jvla otroligt hur man kan lgga den hr brdan p ett barns ax-lar. Man planterade ju en skuldkns-la hos dottern. Varje gng hon inte var hos sin mamma oroade hon sig fr att mamman mdde dligt. Hon blev sin mammas mamma.

Jag knner mig totalt rttsls i den hr soppan och jag frstr verkligen inte hur socialen och BUP resonerar. Jag r grymt besviken. Var kommer min dotters bsta in i bilden?

Nr vi skilde oss var barnen 5 och 7 r. Jag hade blivit vertalig p min arbets-plats och gick p a-kassa. Enligt lagen skulle vi ha gemensam vrdnad, men mitt ex har alltid agerat som att jag ba-ra har umgngesrtt varannan helg. Hon krvde ocks underhllsbidrag. Nr man frn samhllet inte krver att vrdnad, svl kostnader som eventu-ella bidrag, delas lika fungerar inte ge-mensam vrdnad i praktiken.

nr Frskringskassan faststllde underhllsbidraget tittade de p vad jag tjnat tv r tidigare. D hade jag ett heltidsjobb och ekonomin var god. D, men inte nr vi skilde oss!

Min a-kassa var 8 000 kronor. Nr jag hade betalat hyra, el, telefon och underhllsbidrag hade jag exakt 20 kronor kvar. Jag vnde mig till Frsk-ringskassan som sa vi har de regler vi har. Jag gick vidare till kommunens konsumentvgledare och fick svaret: det finns inget du kan gra annat n att lta underhllsbidragen g till krono-fogden. Och s blev det.

Jag ville vidareutbilda sig, men fick inget studieln p grund av mina be-talningsanmrkningar. Jag ville starta

ett eget fretag, men nekades av sam-ma anledning. Jag sitter i en rvsax. Och det yrke jag r utbildad fr finns det ingen efterfrgan av i dag.

Konflikten med exfrun accelerera-de nr hon, via ett assistentbolag, vil-le bli privat assistent t vr handikap-pade son. Jag vgrade skriva under de pappren eftersom jag vet att det finns mycket skumt kring det aktuella bola-get. I Sverige betalas det ut 20 miljar-der i assistentbidrag varje r. Jag skul-le inte sga ngot om pengarna kom de handikappade till del, men de anvnds till mycket konstigt, som brsspekula-tioner. I mina gon r staten grundlu-rad av dessa bolag. Trots att jag aldrig skrev under fullmakten gick Frsk-ringskassan med p hennes begran! Ingen frgade ens vad jag tyckte.

I samma veva skaffade mamman en god man och krvde ensam vrdnad. Jag vgrade. Den gode mannen har gtt bakom ryggen bde p mig och sin chef, verfrmyndaren, och fungerar mjligen som god man t min exfru, men knappast t vr son. Jag tvivlar in-te p min exfru som mor, men jag an-ser att vr nu 18-rige son mste br-

ja vnjas vid ett vuxenliv och inte bara sitta hemma, fast vid sin mamma.

Jag har hamnat i ett helvete som jag aldrig valde, som jag inte r skyldig till och som r omjligt att ta sig ur. Dess-utom har jag blivit snuvad p mina barns uppvxt. Jag r ingen rolig farsa. Har aldrig kunnat erbjuda dem en liten smula av det man vill ge sina barn.

Nr jag ska ut och ka lite med min handikappade son tigger jag bensin-pengar av min nuvarande, svrt sjuka, frus vuxna barn. I en annan del av stan sitter exet. Hon har sparat 70 000 kro-nor p ett konto till sonen. Varje mnad tickar det in heltidsln, ett vrdnads-bidrag, tv barnbidrag, ett bostadsbi-drag och ett underhllsbidrag.

Jag har nu en kvarts miljon i skulder och r en bruten man. Vrt skyddsnt r s diskriminerande att man inte tror det r sant. Varfr kan inte ett under-hllsbidrag omprvas och grundas p frra rets deklaration i stllet fr p en inkomst som ligger lngt, lngt bak i tiden? Hur kan vi till-lta att ett stelbent re-gelverk fr kncka en mnniska fr livet?

I Stockholm provas sedan i somras en helt ny metodik i samband med vrdnadstvister.

Konflikt och frsoning heter modellen som har lagstd och r praxis i hela landet. I korthet

gr den ut p att frldrarna ska frms att komma verens om, upprtta och skriva under ett godtagbart samarbetsavtal gllande barnen innan skilsms-san kan g igenom. I Trondheim

har man arbetat intensivt och framgngsrikt och vi-sat mycket goda resultat. Det handlar om ett aktivt barnperspektiv, mer n parternas positionering.

Samma modell, anpassad till svenska frhllanden, infrdes i somras i lvsj, Skrholmen, Hgersten och Liljeholmen.

(Sk konflikt og forsoning p Youtube. Dr finns fyra filmavsnitt.)

Konflikt och frsoning

Till slut orkar man inte brka

Hkan, 46 r. Separerad sedan tta r. Har gemensam vrdad om den 12-riga dotter som bor hos honom varannan vecka.

Jens, 50 r. Pappa till tv tonringar varav den ena r handikappad. Har ftt sin ekonomi havererad.

Jag har hamnat i ett helvete

fOTO

: jEP

PE

Gu

STA

fSSO

N

STGTA CORRESPONDENTEN NORRKPINGS TIDNINGAR lrdag 7 november 2009

12 lrdag 7 november 2009 NORRKPINGS TIDNINGAR STGTA CORRESPONDENTEN

Jag har levt i en mardrm i tio r och den flathet jag mtt hos socialtjnsten skrmmer mig. Enligt mitt och min mans synstt levde vr nu 44-rige son med en psykiskt sjuk kvinna i tio r. Redan frn start styrde och stllde hon med hans liv. Han fick bara trf-fa oss vid enstaka stora hgtider, inte annars. Och aldrig ensam.

Den hr kvinnan har haft en myck-et trasslig uppvxt och har ingen kon-takt med de egna frldrarna eller sys-konen.

Min sons och hennes liv var totalt kaotiskt. Och vi stod handfallna och sg p. Man lgger sig ju inte i en vux-en sons liv! Till slut hamnade han hos en psykolog som rdde honom att lmna frhllandet med orden: Den hr kvinnan frgr dig! Psykologen hade rtt. Min son var faktiskt rdd fr sin hustru.

Sedan fljde r av trassel gllande barnen. Hon ville inte att varken sonen eller vi skulle ha ngon kontakt med dem. Socialen, familjertten, BUP . . . till slut dmde tingsrtten till vr sons frdel. Han skulle f trffa sina barn varannan helg plus, ytterligare en dag i veckan.

Hon verklagade, men hovrtten

hll fast vid tingsrttens linje, plus beslutade om ett vite p 5 000 kronor varje gng hon hindrade umgnget.

Tre r efter skilsmssan hade vi en fantastisk sommarmnad ihop med sonen och barnbarnen p vrt lantstl-le. Trots allt trassel kom vi nu nra var-andra och det var frsts underbart. Men efter den hndelsen vnde allt. Det var som om mamman inte stod ut med att barnen hade haft det bra till-sammans med oss och nu krvde hon pltsligt att varken barnens pappa el-ler vi fick trffa dem ver huvud taget. Det var ett trauma. I synnerhet som vi mrkte att barnen gradvis drog sig un-dan, inte ville ha kontakt. Hon lycka-des verkligen hjrntvtta dem totalt.

En hndelse senare samma r fick helvetet att bryta loss. Vid ett tillflle hade jag lyft in mitt barnbarn frn ga-tan, eftersom han var helt hysterisk och vgrade kl p sig ytterklder. Ef-ter den, i sig odramatiska hndelsen, polisanmlde exfrun mig och min man fr barnmisshandel!

Vi blev talade. Det gr inte att i ord beskriven den fruktansvrda knslan. S frnedrande, s krnkande! Jag har arbetat med barn och ungdomar i hela mitt yrkesliv och skulle aldrig aldrig!

bra hand mot en annan mnniska. Det r helt befngt. Och ven om ta-let lades ner i brist p bevis s knner vi oss inte friade, talet hnger dr ver oss nd.

I samma veva ringde socialen och upphvde (!) hovrttens dom. Bar-nen behvde lugn och ro och skulle drfr varken trffa oss eller sin pap-pa. Jag har aldrig hrt p maken, s kan de vl inte agera?

Jag r normalt en lugn och sansad mnniska, men nu klappade jag ns-tan ihop. Det var som att leva i en ond science fictionfilm. Eller r, ska jag vl sga. Varken jag och min man, eller vr son, har nu trffat barnen p tre r, trots att de bor helt nra. Det r en stor, stor sorg.

Det r s uppenbart att den hr kvin-nan inte r frisk. Ingen frisk mnniska vill knipsa av halva sina barns slkt. Hur kan ngon enda mnniska inbil-la sig att man r den enda som r vik-tig fr sina barn? Det r ju tvrtom! Barn behver ett brett socialt skydds-nt som bestr av flera vuxna mnnis-kor, frebilder. Tyvrr tror jag att hon vid det hr laget har hunnit hjrntvtta vra barnbarn s pass att jag befarar att de aldrig kommer tillba-

ka. Hon har kunnat mata dem, r ut och r in, med att vi r de onda. Byggt upp en sjuk symbios mel-lan bara mor och barn.

Varken vr son el-ler vi har orkat fortst-ta den hr striden. Vi r totalt utmattade, ledsna, tillintetgjor-da. Och jag tycker s innerligt synd om de som ofrivilligt blivit slagtrn, vra barn-barn. Vr sons exfru har nu lyckats dri-va igenom det hr med socialtjns-tens goda minne. Sjlv upplever jag bara att jag bli-vit bemtt med flathet, ointres-se och rdsla. Och det fr mig verkligen att undra fr vem vra sam-hllsfunk-tioner finns till.

Susanne, 69 r. Blev av sonens exfru polisanmld fr misshandel av de tre barnbarnen, nu 8, 12 och 16 r.

Vrt ktenskap var stormigt frn start. Min exfru r en kontrollmn-niska. Familjelivet skulle vara hen-nes Srgrdsidyll, som taget ur en Carl Larsson tavla. Allt skulle vara per-fekt, om barnen inte fick mat p exak-ta klockslag blev hon vansinnig, och s vidare. Jag sa ta det lugnt, barnen svlter inte, de behver frldrar som mr bra, och som orkar i lnga loppet, men hon vgrade lyssna eller att g p familjerdgivning.

Vid ett tillflle blev jag en timme fr-senad frn jobbet, kom hem och fann att familjen hade tit s jag brjade la-ga mat till mig . . . och pltsligt kom-mer hon in i kket och hller ut maten i diskhon, fullstndigt rasande. Jag tog tag om hennes axlar och fste ut hen-ne i hallen. Sedan hnde det helt otro-liga, hon slngde sig mot ytterdrrens handtag med full kraft, kte till polisen och anmlde mig fr misshandel!

Anmlan drogs tillbaka, men jag knde herregud, vad ska denna kvin-na hitta p nsta gng? Det var spiken i kistan fr vrt ktenskap, men ocks startskottet fr r av konflikter, hot, vrdnadsutredningar och rttsliga tvister.

Jag har alltid varit en nrvarande pappa och starkt engagerad i barnens fritidsintressen. Jag vgrade ge upp dem. Efter skilsmssan vgrade hon att lta mig trffa dem. Efter en tid ville

hon att vi skulle frska igen. Min ex-fru hade d gtt in i vggen p jobbet, blivit sjukskriven och ftt antidepres-siva medel. P ett stt blev det vr bs-ta tid, (hon var sjukskriven i flera r), men medicinen kapade alla toppar och dalar, hon slutade med dem och snart var cirkusen igng igen. Jag var despe-rat, skrev brev till vrden och bad om hjlp, jag var ju s orolig fr vr familj.

Till slut var skilsmssan oterkalle-lig, jag stod inte ut lngre. Exfrun sva-rade med att vgra lta mig trffa bar-nen mer n varannan helg, trots att jag bodde helt nra. Sakta men skert mrkte jag hur barnen vnde sig ifrn mig. Efter hand blev det ocks tydligt

att exfrun sa upp kontakten med allt fler gamla vnner och slktingar, till och med sin egen slkt. Ingen fr ifr-gastta henne.

Min son var vilsen, dottern blev mammans medhjlpare. Nr jag skick-ade sms till barnen blev jag anmld fr frfljelse. Dottern brjade avboka be-sken eller frkorta dem. Till slut het-te det: Frsvinn ur vra liv! Det var en helvetisk tid. P natten sov jag en tim-me, grt, sov en timme . . . Frn att ha varit sina barn vldigt nra till att bli betraktad som paria, kan ngon stta sig in i den knslan?

Det som fick mig att fortstta orka kmpa var vertygelsen om att det-ta var mammans verk. Extra utsat-ta barn, eftersom vra r adopterade, r ltta att pverka, ltta offer. Jag har aldrig lagt ngon skuld p dem. Det hr handlar om att min exfru hatar mig s mycket att hon tar barnen som redskap fr att skada mig.

Jag har vnt mig till alla tnkbara in-stanser, soc, familjertten, skolan, vr-den utan att f ngon som helst frst-else fr att dessa barn faktiskt far illa. Det enda som hnde var att socialen begav sig hem till exfrun och pratade med barnen som deklarerade att de var arga p mig.

Frra ret stmde mamman mig och krvde ensam vrdnad, trots att jag in-te ens fick trffa dem. Hon skulle vrida

om kniven en extra gng. Jag vgrade, d skulle jag ju vara borta frn allt, in-te kunna f information frn skolan el-ler ngonting. Om deras mamma dog skulle de inte ha ngon vrdnadsha-vare!

Det skulle vara att frstta dem i en fruktansvrd situation.

Fre jul frra ret ringde det p dr-ren, min dotter stod dr och sa: snlla pappa, frlt jag vill bo hos dig! Pol-letten hade trillat ner hos henne. Hon flyttade hem till mig, och mamman svarade med att byta alla lsen.

Processerna i rtten har varit ett helvete. Det r advokaternas arena. Ju djupare konflikt desto mer klirr i kassan. Smutskastningen nr oanade hjder. Hr finns s mycket rutten-het. Att samhllet bussar in frldrar i denna soppa r hpnadsvckande. Vi r inga kriminella, vi har inget dr att gra!

Samtidigt vndas barnen, som behver samarbete och ter sam-arbete. Ingen ser till deras intres-sen.

Det knns som om det hr hel-vetet aldrig tar slut. Men jag ger inte upp. Mina barn ska aldrig kunna sga att de hade en pap-pa som sket i dem, en pappa som inte gjorde allt som stod i hans makt fr att stlla allt till rtta.

Jag har levt i en mardrm i 10 r

Peter 48 r. Skild med tv adopterade barn, nu tonringar, som han frvgrats att trffa.

Hon anmlde mig fr misshandel

Redigering: Annelie Bostrm

Redigering: Annelie Bostrm

Vilka tragedier kan drabba mig? Arbets-lshet, en nr och kr som blir svrt sjuk, huset brinner . . . Men den vrsta tragedin, alla kategorier, vore att bli bervad det k-raste jag har. Mina barn.

Drfr har jag ltt att stta mig in i den sorg, frustration och vanmakt som flera pappor ger uttryck fr i dagens Paus. De fr inte trffa sina egna barn. Fr att mam-morna inte vill det. Tre tankar mal i min skalle:

1. Papporna r s vana att bli misstrodda att de verst mig med bevis p att de talar sanning. Foton, dokument, telefonnum-mer till egna slktingar, nummer till ex-fruns slktingar, vnner, skola. Det r r-rande och sorgligt.

2. Samtliga r vl etablerade i samhl-let, verbala och duktiga p att uttrycka sig i skrift. Det fr mig att undra hur stort mr-kertalet av knckta pappor r. r det hr en klassfrga?

3. Det finns en htskhet i debatten som jag inte sttt p tidigare. Nr en pappa skriver ett debattinlgg och ifrgast-ter Frldrabalken blir han fullstndigt mosad, tillintetgjord. Militanta femi-nister krver att han ska utplnas frn jordens yta. andra sidan: frn makt- havarhll r det s tyst, s tyst kring dessa fr-gor. F tycks vilja ta i dem.

Jag vet inte vil-ket lger som skrmmer mig mest. Men jag vet vilka det r allra mest synd om. Barnen.

En Fars dag som skaver

ArInA glennIng

Socialtjnsten gr inte de utredningar de skalena elander-Jrgensen barnrttsjurist, stationerad i Helsingborg, men med hela landet som arbetsflt: Vi har en diskriminering redan ilagstiftningen efter-som ogifta pappor per automatik inte r vrdnadshava-re frrn mamman godknt det. Kontinuitetsprincipen gr det dessutom lnsamt fr mammor att krngla i en vrdnadstvist. Jag upplever att domstolarna ver-lag blivit lite bttre, men socialtjnsten r allt fr ofta en inkompetent del av rttsprocesserna. De intar ett vuxenperspektiv med vervikt kvinnligt perspektiv. Socialtjnsten gr inte de utredningar de ska och de krnker och behandlar mn p ett stt som vi kvinnor aldrig skulle acceptera. Kvinnor vill in i mnnens vrld, men mnga accepterar inte att de kom-mer in i vr. Mn ges inte samma mjligheter att vara frldrar och vi har en lagstiftning som stimulerar det gamla tankesttet att hem och barn r kvinnans borg. Drmed fljs inte Barnkonventionens tydliga budskap om att det r barnets rtt som ska st i centrum. Barnets rtt till en god och nra relation med bda frldrarna inbegriper pappa.

amilla lindberg, riksdagsledamot FP: Efter en intervju fr genusnytt p Youtube i vras blev jag fullstndigt mejlbombad av pappor. 300400 brev kom det. Helt klart har vi ett mans-frtryck i Sverige och helt klart r processerna kring vrdnadstvister en mansflla. Jmstlldhetsdebatten har gtt helt verstyr s till vida att man bara fr prata om kvinnors utsatthet och problem. Allt annat blir sprngstoff och betraktas som politiskt inkorrekt och antifeministiskt. Jag tycker att jmstlldet handlar om individer, inte om kn, hudfrg etc. Det hr r helt klart en frga som mste lyftas.(Hr kan du se inter-vjun: www.youtube.com/genusnytt)

Helt klart har vi ett mansfrtryck i Sverige

Betty Malmberg, riksdagsledamot M och aktiv i rdda Barnen som motionerat om en lagndring i Frldrabalken: Jag fr tskilliga mejl frn pappor i detta rende. Det handlar om rttsvidriga frhllanden. Fortfarande r 2009 frutsetts kvinnor vara bttre frldrar n mn. Det duger inte. Pappor ska betraktas som vrdnadsha-vare i samma veva som de skriver under faderskapsbeviset. Och att vara oense ska inte rcka fr att gemensam vrdnad inte ska bli aktuell. Hovrt-tens dom den 23 oktober (se frra sidan) gr i linje med detta och dr tas ocks mnet frldraalienation (hjrntvtt) upp p ett bra stt. (Hr kan du lsa motionen: www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=C389)

Det handlar om rttsvidriga frhllanden

Sakkunnige Ulrik lindgren, KD, p socialdepartementet anser inte att det finns ngon fakta som underbygger pstendet att pappor r mer diskrimine-rade n mammor i samband med separationer. Han framhller att 94 procent av de som skiljer sig har gemensam vrdnad. Ls hela intervjun p webben.

G in p Nt.se och klicka dig in p Paus. Hr finns ven fler berttelser frn stgtska pappor. Hller du med papporna i deras kritik? Diskutera i vrt forum p ntet.

Vem br ansvaret?

13STGTA CORRESPONDENTEN NORRKPINGS TIDNINGAR lrdag 7 november 2009

[email protected]

Nr det tog slut mellan oss efter tta r och Elias bara var 1,5 blev jag totalt hpen nr hon pltsligt berttade att hon skulle sga upp sitt jobb och flyt-ta hem till sina frldrar. 38 mil bort. Men s kan du ju inte gra! Elias d, du kan ju inte bara ta vrt barn och dra!

Men det kunde hon. Jag frbannar att jag i samband med faderskapsbevi-set inte ocks skrev under papper fr gemensam vrdnad, d kanske jag ha-de haft lite mer att stta emot nu. Men vem tnker p sdana teknikaliteter nr man r lycklig nybliven pappa? Fast det blir ju tydligen inga efterrk-ningar fr mammor som struntar i den

fastlagda gemensamma vrdnaden heller. Hade jag gjort detsamma som hon hade det kallats kidnappning. I dag har vi dock gemensam vrdnad.

Jag har ett eget vletablerat fre-tag p orten och kan inte flytta efter. Vi har nu ideliga samtal hos socialen i hennes hemkommun fr att frska f till stnd ett vettigt umgngesschema. Hon krnglar hela tiden. ndrar sig, byter helger och frkortar redan ver-enskomna perioder d Elias ska vara hos mig.

Jag tnker inte ge mig. Elias och jag har en jttetajt relation. Han r teknik-intresserad och r ofta med mig nr

Nr Sara var 4 r trffade hennes mamma en ny man via ntet. Vi skil-de oss och mamman flyttade till en l-genhet 300 meter bort. Det fungerade bra i tre mnader, vi hade Sara varan-nan vecka.

Men s en dag var mamman bor-ta! Hon hade flyttat till den nye man-nen, bosatt p en . Under sex mna-ders tid hrde vi inte ett ljud frn hen-ne. Hon ringde inte ens p Saras fdel-sedag och min dotter var naturligtvis frtvivlad. Srskilt i brjan. Hur fr-klarar man fr en femring att hennes mamma r uppslukad av jorden? Men bortsett frn det, saknaden mildrades efterhand, s hade vi det bra, Sara och jag. Nr jag tnker tillbaka r det nog min lyckligaste tid.

Strax efter Saras 5-rsdag dk hon ofrhappandes upp i vrt liv igen och vi blev bda glada och lttade. Mam-man vill fika ett par timmar med vr dotter och det var givetvis okej. Det vi-sade sig vara ett desdigert, och kan-ske naivt, beslut. Hon kom nmligen

inte tillbaka! Hon ringde senare un-der dagen frn n och berttade att nu skulle vr dotter bo dr.

Efter tv veckor kte jag dit. Jag kn-de inte igen mitt barn. Hon hade ett lakan ver sig och ville inte se p mig. Du har svarta gon och svart tunga, sa hon. Jag frstod ingenting. I bilen ha-de jag julklappar med mig och till slut fljde hon med mig ut. Vi skulle ka och ta en fika och ppna klapparna.

Under tiden ringde min exfrus sam-bo till mig och sa att han hade kontak-tat polisen, eftersom de befarade att jag skulle kidnappa Sara tillbaka. Det slutade med att vi sammanstrlade p polisstationen och exfrun tog Sara med sig. I dag ngrar jag att jag inte dr och d tog Sara med mig hem.

Efter det fick jag inte trffa henne p tre mnader. Flera, helt bisarra, an-klagelser frn exfrun och hennes sam-bo brjade nu droppa in. Bland annat skulle jag inte ha mrkt att Sara bli-vit bortrvad och sexuellt utnyttjad medan jag lg och sov!

Erik, 45 r, med 9-rig dotter, som exfrun kidnappade.

Men s en dag var mamman borta

Birgitta Mki, regionchef BRIS st. I BRIS Vuxentelefon om

barn fr vi samtal frn bde pap-por och mammor som av olika an-ledningar inte fr trffa sina barn. Vr roll r att f frldern att hl-la fokus vid barnets behov och inte sina egna. Det finns andra stt n fysiska att hlla kontakt, som sms, vykort, brev och mejl.

Det r svrt fr barn att ta par-ti fr den ena eller andra frldern. Barn ska inte behva vlja bort en frlder. Barn r i grund och botten lojala, oavsett frmga eller kapacitet hos den enskilde frldern, och saknar ofta den frldern de inte bor hos. I mngt och mycket handlar det om att barnen lskar bda sina frldrar. Det r de vux-nas beteende som r avgrande fr om och hur barn hamnar i klm. S hr str det i ett mejl vi ftt frn en 11-rig flicka: Jag vill inte alls vlja ngons sida, men det knns som om jag gr det nr jag sger att jag vill bo mer hos pappa

Annika Rejmer, forskare och rttssociolog vid Lunds Univer-sitet. Har just frdigstllt tv totalunderskningar av socialtjnstens genomfrande av samarbetssamtal och tingsrtts handlggning av vrdnadstvis-ter.

De barn och frldrar detta handlar om r vergivna av samhllet. Ofta rr det sig om en frlder som inte har frmgan att se barnets eller den andre frlderns behov. Och barn har behov av bda sina frldrar, dels fr att skapa en identitet, sjlva jaget, dels som kompletterande omsorgsgivare och resurser.

Frldrar i djup konflikt lmnas t sitt de i dag. Det finns inte n-gon instans som fngar upp dem och hjlper dem att lsa konflikten p ett konstruktivt stt. Det kartlggs inte ens vilken hjlp och vilket std de skulle behva. Problembilden r komplex, ofta handlar det om frldrar som genomgr parallella livskriser. Vad som mste till frn samhllets sida r adekvat, professionell hjlp. Hr finns mycket att gra och det brdskar.

Catherine Johnsson, pressansva-rig hos Barn-ombudsman-nen.

Vi har ju-rister som tittar p hur Barnkonven-tionen efter-levs. Vr hll-ning r sol-klar: barn har rtt till nra och god kontakt med bda sina frldrar. Barnets bsta mste all-tid vara det avgrande. Det r barnen som r frlorarna nr de vuxna inte kan enas.

Barn ska inte behva vlja bort en frlder

Thomas, 32 r. Separerad sedan tv r. Har sporadisk kontakt med 4-rige sonen Elias som mamman flyttade ivg 38 mil med.

Hon krnglar hela tiden, byter helgerPaus har ut-an framgng skt Maria Larsson, KD och ytterst ansvarig fr socialtjns-ten, fr en kommentar. I stllet har Ulrik Lind-gren, poli-tisk sakkun-nig fr Maria Larsson, mejlat fljande svar p ngra av frgorna.

I samband med separationer och skilsmssor gynnar socialen systema-tiskt mammorna. Varfr d?

Det lter som ett fr bestmt vr-derande av vad socialtjnsten gr. Det verlgset vanliga r gemensam vrd-nad. Enligt BO:s rapport Upp till 18 har 94 procent av de som skiljer sig ge-mensam vrdnad. Bland det stora fler-talet av dem som inte har det har mam-man ensam vrdnad i drygt 90 procent av fallen.

Men mnga kvinnor tycks ju tolka gemensam vrdnad som att pappan bara fr umgngesrtt, p hennes vill-kor. I samma Upp till 18-utredning som du hnvisar till uppger en fjrde-del av frldrarna till 500 000 barn att samarbetet med den andre frldern fungerar dligt eller mycket dligt. Borde man inte underska varfr?

Det r skert ett omrde som bor-de beforskas mer och ett insatsomrde dr socialtjnstens arbete kan utveck-las, fr att om mjligt frebygga kon-flikter som kan skada barnet. Reger-ingen har dock fr nrvarande inte n-got initiativ p omrdet.

Borde det inte fungera s att vrd-naden hamnar hos den part som har strst sannolikhet att upprtthlla barnets kontakt med ven den andre frldern?

Socialtjnstens uppgift i sam-band med vrdnadsutredningar r att ge domstolen ett s allsidigt underlag som mjligt fr att den ska kunna fatta ett beslut som r till barnets bsta. S lngt det r mjligt ska svl kort- som lngsiktiga effekter fr barnet beaktas. I bedmningen av vad som r barnets bsta, ska man bland annat srskilt ta hnsyn till om barnet kommer att f en nra och god kontakt med bda frld-rarna.

Tycker du att det finns skl att un-derska varfr s mnga mn i Sveri-ge knner sig diskriminerade nr det gller de egna barnen?

Det r mycket angelget att soci-altjnsten kan medverka tidigt till att makarna kommer till kloka, av bgge parter acceptabla lsningar, utan att det behver bli rttsprocess. Allt fler frldrar har gemensam vrdnad och det vxelvisa boendet kar, vilket kan indikera att fler kommer till goda ls-ningar. Jag r drfr inte beredd att sga att det srskilt borde underskas varfr mn knner sig missnjda. Det r mycket viktigt att socialtjnsten och tillsynsmyndigheten fljer upp arbe-tet, oavsett om det gller mns eller kvinnors kritik av hur de behandlats.

CARInA gLennIng

Gemensam vrdnad vanligast

C14 lrdag 7 november 2009 NORRKPINGS TIDNINGAR STGTA CORRESPONDENTEN STGTA CORRESPONDENTEN NORRKPINGS TIDNINGAR lrdag 2 maj 2009

Frldrar i djup konflikt lmnas t sitt de i dag

Rtt till bda sina frldrar

Men s kan du ju inte gra! Elias d, du kan ju inte bara ta vrt barn och dra

jag jobbar. Jag r inte ute efter att be-rva honom kontakten med sin mam-ma, men ser ingen som helst anledning till varfr jag inte skulle ha honom hos mig halva tiden. Minst. Men det gr exet. P socialen satt hon och sa: Jag har ju ftt fast jobb nu och bor nra Eli-as morfrldrar s jag tycker absolut att han ska bo heltid hos mig. Social-tanten nickade instmmande, hum-made och sa: Ja visst, men det frstr jag ju absolut.

Jag bara gapade. Spnde gonen i henne och sa hr du vad du sjlv sger, mnniska? Jag var s arg att jag trod-de jag skulle explodera. Jag har ocks

fast jobb, jag har ocks vldigt nra till mina frldrar och andra slktingar. Det var ju HON som ryckte upp sonen frn hans invanda milj och pltsligt framstller hon det som om hon har de bsta frutsttningarna fr att ha en-sam vrdad. Det var s tydligt att soci-alkvinnans sympati lg hos exet. Vad som egentligen r bst fr vr son kom helt i skymundan. Man hpnar.

Nu ska jag ta hjlp av Pappa-barn-freningen i stergtland. Jag ger mig aldrig. Min son har lika stor rtt till sin pappa som till sin mamma. Det faktum att hon stack ska inte ta ifrn honom den rtten.

Utan min pappa och moster som stttat mig hade jag inte orkat

I samma veva fick jag reda p att ex-fruns nye man r nmndeman i tings-rtten, har deltagit i flera vrdnads-tvister och uppenbarligen vet hur en slipsten ska dras. Om de bara hll kvar Sara s lnge som mjligt p n skul-le kontinuitetsprincipen kunna be-ropas.

En utredning, med anledning av de-ras anklagelser, drogs igng och fr-halade hela processen med ett och ett halvt r. Jag fick inte trffa Sara och var totalt nedbruten, har aldrig mtt s dligt i hela mitt liv. Kunde inte job-ba, inte sova, inte ta. Kontaktade po-lisen och familjertten, men det enda rd jag fick var att skaffa en advokat, vilket inte r helt ltt. Det r f advo-kater som tar sig familjeml. Hittade till slut en nyutexaminerad jurist som frordade att Sara skulle bo hos oss tv veckor var.

Det blev inte bra. Sara mdde psy-kiskt dligt och fick bland annat en-copresproblem (brjade bajsa p sig). Det blev en andra rttegng och d

beslutades att Sara skulle bo med sin mamma. Jag fr ha henne varannan helg.

Nu r vr dotter 9 r och mr frhl-landevis bra. Hon r stark och sger varje gng vi ses att hon verkligen vill flytta tillbaka till sin hemstad. Men jag vill inte riva upp saker, vill inte stressa henne, utan vljer att ligga lgt. Sam-tidigt fortstter exfruns sambo att plantera frtckta hot. Det senaste r att han ska kpa hns t Sara som det r noga att hon skter om ordentligt. Annars ska det bli kycklingsoppa av dem.

Det intressanta r att det r han som ligger bakom alltsammans. Min exfru ville ju frn brjan att jag skulle ha en-sam vrdnad!

Frn samhllets sida har jag knt mig motarbetad och misstrodd frn dag ett. Utan min pappa och mos-ter som stttat mig hade jag inte or-kat. Snt hr snackar man inte med sina kompisar om. De skulle aldrig fatta.

Extramaterial fr webben

fars dag men inte för alla

Documents