rapport från projektåret 2015 - rjl.se · 2016-06-09 · patientens/brukarens situation och...
TRANSCRIPT
Center till stö d fö r å terhå mtning
Rapport från projektåret 2015
Arpad Andersson, Elisabeth Magnusson och Mia Nordlund
Region Jönköpings län kommunal utveckling, FoUrum
Jönköping
2016-01-12
1. Sammanfattning Syftet med projektet Center till stöd för återhämtning (CÅH) är att undersöka möjligheter och
motivera till att skapa en fysisk plats, en arena och kompetensplattform där personer med
egen erfarenhet av psykisk ohälsa, peers, används som resurs och medskapare, för att samla,
förmedla och sprida kunskap om stöd till återhämtning.
Projektiden löper 2015-01-15 - 2015-12-31
CÅH har under sitt projektår undersökt om behov finns enligt projektets uppdrag genom att
skapa den plats projektet ska undersöka. Projektledarna började med att ställa iordning en
utbildningslokal och ett kontor i Sannahuset, Vätternäs.
Arbetet fortsatte med en behovsinventering hos personal och personer med egen erfarenhet
genom fokusgrupper. Därefter omvärldsanalys med flera studiebesök i Uppsala, Stockholm och
Blekinge.
Ett uppdrag var att använda personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som resurs och
medskapare. CÅH har genomfört fyra olika utbildningar inom återhämtning .Vid två av dem har
CÅH haft peers som värdinnor vars ansvarsområde varit catering, servering och städ. Två av
utbildningarna har skapats av peers vilka riktas till personer med egen erfarenhet samt
personal.
Nätverksarbetet började ta fart. CÅH besökte kommuner i länet och bjöd in andra projekt och
verksamheter med närliggande verksamhetsområde till Sannahuset. Projektet fick i samverkan
med Studieförbundet Vuxenskolan möjlighet att utbilda peers i en samtalsledarutbildning.
Denna roll användes i samband med utveckling av studiecirkelverksamhet CÅH genomförde.
Annan samverkan är det så kallade Skavlansamtalet och Källarn 1. Dessa aktiviteter var även
viktiga delar i utvecklingen av samverkan med länet och regionen.
För att nå ut med information skapade vi ett eNyhetsbrev för utskick en gång i månaden. I
samband med det behövdes ett lättarbetat och aktivt kontaktregister.
Under projektåret har det visat sig att behovet, intresset och drivkraften finns för att skapa en
fysisk plats, en arena och en kompetensplattform.
Projektet har bidragit till att information kring ett återhämtningsinriktat arbetssätt och viljan
att kvalitetssäkra kompetensen, hos personal och personer med egen erfarenhet, har ökat.
Innehåll
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ....................................................................................................................... iii
Innehåll .......................................................................................................................................... v
2. Bakgrund till projektet .............................................................................................................. 1
2.1 Relevans .............................................................................................................................. 1
2.2 Lärande som återhämtningsverktyg ................................................................................... 2
2.3 Definitioner ......................................................................................................................... 3
2.4 Projektets syfte ................................................................................................................... 5
3. Metod och genomförande ........................................................................................................ 5
3.1 Behovsinventering; möten och fokusgrupper..................................................................... 5
3.2 Omvärldsanalys/Studieresor ............................................................................................... 8
3.3 Samverkan ........................................................................................................................... 9
3.4 Länskontakter och aktiviteter ........................................................................................... 11
3.5 Föredrag och information ................................................................................................. 15
3.6 Utbildningar på CÅH .......................................................................................................... 18
4. Diskussion ................................................................................................................................ 21
5. Slutsats .................................................................................................................................... 22
Referenser ................................................................................................................................... 23
1
2. Bakgrund till projektet Under ett flertal år har länet utvecklat former för att använda egenerfarna som resurs i ett
återhämtningsinriktat arbete. De grupper som ligger närmast att tänka på är Dialogutbildare,
Attitydambassadörer, Återhämtningsombud och BISAM. Resultatet av projekt som utbildar
egenerfarna och sprider återhämtningsbegreppet ut i psykiatriska verksamheter och
personalutbildningar är ett långsamt paradigmskifte från omhändertagande vårdmöten till ett
mer relationsbaserat medskapande inom psykiatrin.
Genom utbyte med Italienska Trento och deras verksamhet samt influenser från Engelska
Recovery Colleges (Centre for Mental Health) har länet tagit till sig den positiva utveckling det
innebär med UFE och Peer-support - egenerfarnas kunskap och stöd i en
återhämtningsprocess. (www.centreformentalhealth.org.uk.)
Center till stöd för återhämtning (CÅH) är inspirerat av Recovery Colleges där man har ett
pedagogiskt perspektiv som hjälper människor att utveckla sina resurser och färdigheter.
Istället för att helt kopiera Recovery Colleges har projektet valt att under frihet arbeta under
det beprövade konceptet.
Idéerna om att använda Recovery Colleges är tidigare beskrivet inom länet. (Förslag på
organisation av Hjärnkoll, 14-08-27)
Projektet är ett komplement till andra projekt inom en återhämtningsinriktad psykiatri i
Jönköpings län och arbetet för ökad brukarmedverkan/inflytande vilket bedrivs inom länet.
2.1 Relevans En viktig del i arbetet med ett Center till stöd för återhämtning är att skapa jämlika strukturer
mellan personal och egenerfarna. Medskapande är en central del och brukarmedverkan
handlar om att använda sina erfarenheter samt delta i gemensamma beslutsprocesser på
centret.
”Många av dagens välinformerade och välutbildade medborgare vill ha
ökade valmöjligheter och vara med och påverka utformningen av de
tjänster de ska ta del av. Samtidigt läggs ett allt större fokus på vad
välfärdstjänsterna faktiskt ger för resultat för den enskilde och vilken
kvalitet välfärdstjänsterna har haft. Detta sätter konkret
patientens/brukarens situation och upplevelse i centrum.” (Positionspapper – Patient och brukarmedverkan. SKL, 2010)
Ett långsiktigt arbete handlar om att bygga upp strukturer som strategiskt arbetar för målen
som sätts upp i verksamheten på Center till stöd för återhämtning. En central del av projektet
handlar om bemötande, delaktighet och inflytande. (PRIO psykisk ohälsa - plan för riktade insatser inom
området psykisk ohälsa 2012-2016)
För personer som ännu inte sökt psykiatrisk vård ska det vara möjligt att söka information och
stöd på Center till stöd för återhämtning utanför den ordinarie psykiatriska verksamheten. För
de som blivit utskrivna och lämnat den professionella vården kan Center till stöd för
återhämtning vara en kanal in till vidare kunskap om sin återhämtning.
2
2.2 Lärande som återhämtningsverktyg Inspirationskällor som Recovery college försöker CÅH omsätta till svenska traditioner för
lärande som utvecklande återhämtningsverktyg. Här tittar CÅH särskilt på
studiecirkelverksamheter med peers som cirkelledare och har i dessa sammanhang ett
konstruktivt utbyte med Studieförbundet Vuxenskolan. Peers är både kursledare och
sammansättare av kursinnehåll.
Ett pedagogiskt perspektiv där peers är medskapande och resurser inom
återhämtningsinriktade insatser ger offentliga sektorn möjlighet att erbjuda ett bredare utbud
till människor som är i behov av en egenutveckling för sin väg tillbaka från psykisk ohälsa. I
arbetet med att utveckla återhämtningsombud finns peers som resurser för att skapa en
samtalsgrupp med personer som vill ha verktyg för att bli bättre rustade för sina uppdrag.
Denna samtalsgrupp har syftet att ge gruppen möjlighet att fördjupa sig i ämnet återhämtning
och dela erfarenheter med varandra. Där tangerar den metoderna självhjälpsgrupp och
studiecirkel. Bägge dessa metoder är användbara inom ett Center till stöd för återhämtning
och nedan görs en jämförelse med dessa.
Studiecirkeln
Oscar Olsson räknas som studiecirkelns fader i Sverige. Traditionerna sträcker sig tillbaka till
1902 då man från studiekurser i Lund utvecklade dessa vidare. Han ville uppmuntra det fria
samtalet genom att avskaffa traditionella lärarledda lektioner och istället använda sig av
gruppdynamiken i den demokratiska studiecirkeln. Här har alla i den ursprungliga formen
samma ställning, inklusive studieledaren, att påverka innehållet och styra bildningsarbetet.
Studiecirkeln leds av en studieledare/cirkelledare vars främsta egenskaper är att vara en god
organisatör och ”vänsäll”, dvs. vara en god kamrat i gruppen. (Törnqvist, 2002)
Denna ursprungliga tanke ligger kvar i den mesta studiecirkelverksamhet som bedrivs i Sverige
även idag. Även om former för lärande har ändrats och modifierats, så har studiecirkeln en
mycket demokratisk prägel där det ses som viktigt att man lär och utvecklas tillsammans i en
gruppdynamik. Deltagare uppskattar formen för dess gemenskap med andra, den tvåsidiga
kommunikationen, det gemensamma intresset och studiecirkelformens ”otvungna
arbetsform”. Den uppmuntrar fria diskussioner och är en träffpunkt för social samvaro. (Gougoulakis, 2001)
Studiecirkelledarens roll är fortfarande likt ursprunget. Man ser ledarrollen som
sammanhållande mer än en lärande. Det är ofta upp till gruppdynamiken vilken karaktär
studiecirkeln får. Även om det oftast används någon form av studiematerial är det även här
centralt att det inom gruppen skapas en konsensus om hur man vill utvecklas i gruppen. Det
finns en förtröstan på individernas egna resurser och intresse till lärande.
Självhjälpsgrupper
I en självhjälpsgrupp träffas människor som befinner sig i en likartad livssituation. Gruppen
speglar sig med hjälp av varandras erfarenheter. I Sverige satte den moderna självhjälpsgrupp
rörelsen igång på 1960-70 talet genom kyrkan och nykterhetsrörelsen. Internationellt var det
under dessa årtionden även många rörelser inom kvinnorätt och medborgarrätt som förenade
människors intressen.
3
I dag har man självhjälpsgrupper inom en mängd skiftande områden, men det gemensamma
för alla är att en grupp människor förenas i ett ömsesidigt ämne där man har behov av att
prata med människor med liknande erfarenheter.
Grupperna bygger på att man inom gruppen har ett bra samtalsklimat med stor respekt för
varandras livserfarenheter. Man sätter ofta upp samtalsregler som syftar till att skapa ett bra
klimat och ge ömsesidigt utrymme för alla i gruppen att komma till tals. Delaktighet och
lyhördhet är viktiga ingredienser för att grupperna ska hållas vid liv. En sådan grupp kan träffas
regelbundet under ganska obegränsad tid. Är oftast bestående av samma medlemmar som
under tiden lär känna varandra och där det därför kan bli svårt att ta in nya inom gruppen.
Självhjälpsgrupper upplöses i regel då gruppsammansättningen inte fungerar.
Ofta startas självhjälpsgrupperna av en igångsättare som hjälper till att skapa samtalsregler
och får gruppen att lära känna varandra samt öppnar upp för bra samtal. Tanken därefter är
att gruppen ska leva sitt eget liv, men erfarenheter visar även att ibland kan ledare gå in och
fortsätta stötta grupper.
2.3 Definitioner
Återhämtning
"Återhämtning är en process, en attityd, ett sätt att leva och möta livets utmaningar. Det är
inte en linjär process. I perioder är vår riktning märklig, vi misslyckas, glider tillbaka, samlar nya
krafter och kommer igen. Det handlar om att återskapa integriteten, en ny omvärderad bild av
sig själv och en ny mening bortom funktionshindrets begränsningar." (Patricia Deegan, 1988)
Återhämtning är en process som ägs av individen själv. Återhämtning är inte en modell eller
metod för professionella att arbeta utifrån, inte heller en insats som kan erbjudas eller en
åtgärd som kan rymmas i en vårdplan. (Bogarve, Ershammar m.fl. 2012)
Medskapande
Aktivt medskapande, brukar- och patientmedverkan eller det engelska uttrycket Co-production
är några av de begrepp som används för att beskriva en allt mer växande ambition att ge
större inflytande till brukare, patienter och anhöriga i planering för och i genomförande av en
offentlig tjänst. Det handlar om att systematiskt ta tillvara erfarenhetskunskap och synpunkter.
När man gör det ändras relationen mellan brukare och de professionella, det skapas en annan
maktbalans. (SKL, Brukare och patienter som aktiva medskapare. www.skl.se )
”Medskapande är när man skapar något ihop, tillsammans”. (BISAM Jönköping, Medskapande
verksamheter, 2014)
Recovery Colleges
Innebär ett lärocentrum där personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa kan söka kunskap
inom olika områden kring den psykiska ohälsan. Utbildningarna designas efter kursdeltagarnas
behov och kursledare rekryteras utifrån den kunskap de förmedlar. Syftet är att varje student
ska få den kunskap som behövs för att kunna bli mer delaktig och få ett större inflytande i sin
vård och behandling.
4
Peer support
Peer support arbetare (specialist) är en person med egenerfarenhet av psykisk ohälsa som är
utbildad och anställd för att stödja andra. De kan verka på en rad olika sätt och i olika
verksamheter. Gemensamt är att de erbjuder hjälp och stöd som en jämlike och delar med sig
av personliga erfarenheter av återhämtning på ett sätt som inger hopp.
Peers för CÅH
Uttrycket Peers kommer ursprungligen från den engelska formuleringen med betydelsen att
personer är jämlika, jämbördiga vad gäller ex. ålder, utbildning, social tillhörighet,
gruppsammanhang etc. Inom Center till stöd för Återhämtning avses personer med
egenerarenhet av psykiskohälsa som gått utbildning till samt har uppdrag som
återhämtningsombud, dialogutbildare och/eller attitydambassadör.
Återhämtningsombud
Återhämtningsombud (ÅH-ombud) är personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa samt
personal inom psykiatriska kliniken i Jönköping och socialpsykiatrin i Jönköpings Kommun samt
Habo och Mullsjö kommuner. Skall bidra till att stärka brukarnas inflytande över sin
livssituation genom ett förändrat förhållningssätt mellan brukare och personal. Det främsta
syftet är att sprida kunskap om ett återhämtningsinriktat arbetssätt, informera om vad
återhämtning är, bidra till att förändra attityder till psykisk ohälsa. Uppdragsgivare
Strategigrupp-psykiatri i enlighet med uppdragshandling daterad 2011-06-22. Har gått
utbildning i Återhämtningsinriktat arbetssätt. (utbildare FoUrum – Jönköping)
Dialogutbildare
Person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Utbildar inom kommun och region i Jönköpings
län. Syftar till att skapa en bättre dialog mellan patienter/brukare och personal. Har gått
utbildning för att bli dialogutbildare. (Utbildare – Region Skåne)
Attitydambassadörer
Person med egen erfarenhet av psykiskohälsa. Kan bokas för föreläsningar inom länet. Mål att
öka allmänhetens kunskap, förbättra attityder och motverka diskriminerande beteende
gentemot personer med psykisk ohälsa. Har gått utbildning till attitydambassadör.
(Utbildare – Hjärnkoll)
BISAM
Utvecklades i Sverige under Nationell psykiatrisamordnings inflytandeprojekt fram till 2007.
Idag finns BISAM, Brukarinflytandesamordnare, på flera orter med både Kommunala och
Landstingshuvudmän. Man har sina starkaste fästen i Region Skåne och inom Stockholms
psykiatri. Samordnarna är en blandning av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa
och personal från psykiatriområdena.
Huvudsakligen arbetar BISAM med inflytandefrågor på sina respektive ställen.
Arbetsmetoderna kan se olika ut men kan handla om patientforum, utvecklingsgrupper,
utbildning, studiecirklar, brukarråd, brukarrevisioner och liknande aktiviteter som stärker
brukares möjligheter till delaktighet och påverkan på de platser man vistas på.
5
Trento och UFE
Italienska gemenskapens psykiatri grundades 1978 när man stängde mentalsjukhusen och
öppnade regional psykiatrisk hälsovård. Psykiatrisk hälsoservice i Trento arbetar med en
integrerad psykiatri där en av de viktigaste delarna är UFE, som startade 1999.
UFE, ”Expert users and family members”, är alla med egen erfarenhet och deras
familjemedlemmar som fått kunskap baserat på erfarenhet som tillåter dem att tillhandahålla
tjänster vid sidan av de professionella. (Mental Health Service of Trento. www.fareassieme.it)
Närstående
Förutom anhöriga kan närstående till personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa vara
föreningskontakter, vänner eller andra personliga kontakter som utifrån individens perspektiv
anses vara den eller de som står närmast.
2.4 Projektets syfte Undersöka möjligheter och motivera till att skapa en fysisk plats, en arena och
kompetensplattform där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa används som resurs
och medskapare, för att samla, förmedla och sprida kunskap om stöd till återhämtning.
3. Metod och genomförande För projektets syfte – ”att undersöka möjligheter och motivera till att skapa en fysiskplats en arena och kompetensplattform…” har det varit naturligt att använda en undersökande metod där projektet undersökt, prövat och utvärderat olika tillvägagångssätt.
Projektet började med att inreda en fungerande arbetsplats på Sannahuset, Vättersnäs,
Huskvarna. I Sannahuset fanns möjlighet att inreda både kontor och utbildningslokal.
Under projektåret har det genomförts behovsinventeringar, omvärldsanalyser, föredrag och
utbildningar. Projektet har utformat ett koncept för information om återhämtning och psykisk
ohälsa under arbetsnamnet Skavlansamtal – om ämnen som berör.
Vi har också haft möten, diskussioner och nätverkande med personal inom kommun och
region psykiatri vars arbetsområde ligger inom projektets målgrupp.
Projektet har skapat ett månatligt e-Nyhetsbrev. Information om verksamheten finns på
kommunens intranät. Ett lättarbetat aktivt kontaktregister har utformats. Personer med egen
erfarenhet av psykisk ohälsa har deltagit som resurser och medskapare, för att samla,
förmedla och sprida kunskap om stöd till återhämtning.
Projektet har genomfört arrangemang och haft utbyte med fem av länets 13 kommuner.
3.1 Behovsinventering; möten och fokusgrupper Kontakter har tagits med flertalet personer inom verksamheter och organisationer med
angränsande målgruppsområden som ex anhörigkonsulent, utbildningsledare, vårdenhetschef
för psykiatrimottagningen, NP-teamet, personliga ombud, Enter och IPS-verksamhet för att
skapa en bild av hur behovet inom olika områden ser ut och hur ett CÅH kan tillmötesgå dessa.
Vid dessa möten har det genomgående givits uttryck för att det slag av verksamhet CÅH ämnar
undersöka och motivera såväl saknas som behövs. Det som särskilt läggs tryck på är att det
6
saknas en kanal där målgruppen kan finna samlad information från närliggande verksamheter
om vad som finns att tillgå, öppettider, aktiviteter mm. Ett annat behov som lyfts är
möjligheten att få stöd och hjälp i kontaktar med myndigheter, riktade utbildningar till
personal och egenerfarna samt att få träffa peers.
Mötet med förbundschef för Finnveden Samordningsförbund och Södra Vätterbygdens
samordningsförbund har lett till en inbjudan att berätta om projektet tillsammans med
projektledare för En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län vid ett frukostmöte 21
januari 2016.
Fokusgrupper
Två fokusgrupper med egenerfarna, totalt 12 deltagare. 2015-03-03 och 2015-03-09.
Två fokusgrupper med personal, totalt 16 deltagare. 2015-05-25 och 2015-06-02
Projektet har som en del i en behovsinventering genomfört fyra fokusgrupper där syftet varit
att få in tankar och idéer som kan ligga till grund för hur ett center till stöd för återhämtning
kan utvecklas. För att få svar på de frågor projektet önskar har vi sett det som nödvändigt att
deltagarna i fokusgrupperna bör vara insatta i begreppet återhämtning. För detta ändamål är
urvalet för fokusgrupperna personer som gått utbildning i återhämtningsinriktat arbetsätt
och/eller dialogutbildning samt attitydambassadörs utbildning.
Två av grupperna har bestått av personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa som dels
använder verksamheter inom psykiatrin men även har roller som resurspersoner/peers inom
psykiatrin. Dessa roller kan t.ex. vara attitydambassadörer, BISAM, återhämtningsombud eller
dialogutbildare. Det deltog sex personer i varje fokusgrupp, sammanlagt tolv personer.
Två grupper har bestått av personal inom region- och kommunpsykiatrin där huvudparten är
återhämtningsombud. I ena fokusgruppen deltog nio personer, i den andra deltog sju
personer, sammanlagt sexton personer.
Under hösten försökte CÅH komplettera fokusgrupperna med att erbjuda föreningarna att
delta men lyckades inte få ihop en tillräckligt stor grupp för att genomföra det samtalet.
Samtliga fyra fokusgrupper har haft samma tre huvudfrågor att samtala kring. Till varje
huvudfråga har deltagarna efter en sammanfattning analyserat risker och möjligheter med
ämnena och innehållet man diskuterat. En projektledare har drivit samtalet och en annan
projektledare har fört anteckningar och sammanfattat samtalet. Samtalen har varit 2 timmar
långa inklusive introduktion och varje ämne har uttömts innan samtalsledaren har gått vidare
till nästa huvudfråga. Med hänsyn till ev. scheman förlades de två personalgrupperna på både
för- och eftermiddags tid. Samtliga fokusgrupper har genomförts på CÅH lokaler i Sannahuset,
Vättersnäs.
Svaren från de olika fokusgrupperna redovisas nedan under respektive frågeställning
numrerad med 1-3. I texten nedan används begreppet professionella om personal från
kommun och region.
7
1. På vilket sätt kan egenerfarnas resurser och erfarenheter användas i ett center till stöd för
återhämtning?
Att kunna ta del av andras erfarenhet. Inge hopp. Mentorer. Peers kan utbilda personal,
anhöriga och andra egenerfarna. Peers blir bärbare av information och kan hjälpa andra
vidare, blir som en länk mellan sjukvård och samhällets stödfunktioner. En vinst i att man som
peer blir delaktig i samhället. Samtliga grupper anser att det viktigt att man som peer kan
stödja varandra i arbetet exempelvis genom att arbeta två och två. Samtliga grupper nämner
unga och de som inte kan ta sig till CÅH och nämner olika förslag på uppsökeriverksamhet. En
personalgrupp nämner särskilt personer med neuropsykiatriska diagnoser som kan hamna i
kläm då de vid 18 års ålder inte längre tillhör barn- och ungdomspsykiatrin
Egenerfarna nämner oro över att man som peer inte är färdig med sig själv. Att inte lita till den
egna förmågan samt mötas av fördomar om psykisk ohälsa. Professionella ser risker med att
det inte finns ekonomi för ett CÅH och att peers inte får ersättning för arbetet. Professionella
ser även en risk i att peers inte orkar utföra uppdrag.
2. Vad ska ett Center till stöd för återhämtning ha för resurser och innehåll som kan stötta
återhämtning?
Sammansättning på CÅH ska bestå av både peers och personal. Peers ska ha en stor styrning av
innehåll medan professionella kan ha en samordnande funktion. Viktigt med nätverk av
resurser med både peers och professionella. Grupperna önskar ett salutogent fokus och ger
förslag på olika hälsofrämjande aktiviter. Tillgång på information från andra samhällsaktörer.
En heterogen sammansättning av peers för att kunna bredda utbudet. Alla grupper önskar
utbildning, bibliotek och information. En mötesplats. En fysisk plats dit man kan gå. Risker är
om det inte finns ekonomi för en verksamhet. Man ser även en fara i om ersättning ställs mot
ideellt arbete. Andra risker kan vara brist på kvalitet, dålig samverkan och
marknadsföringsbrister.
Professionella uttrycker att resursarbetet får människor att gå vidare och nya kommer in i en
kretsgång- kretslopp.
3. Vilka egna resurser behöver man utveckla för att vara ett stöd på Center till stöd för
återhämtning?
För att bli en peer behövs distans till sin egen återhämtning. Önskemål om en gemensam
grundutbildning, plattform. Utveckla kunskaper och medvetenhet om hur man kan använda sig
av sin egen erfarenhet för att hjälpa andra. Samtalsmetodik och kunskap om bemötande.
Utbildningar riktade till olika typer av uppdrag. Handledning för peers som är verksamma med
uppdrag. Det finns en oro för att peers tar på sig för stort ansvar med för höga krav och att det
kan behövas stöd med att begränsa sig. Samtliga ser handledning som ett viktigt stöd.
De egenerfarna nämner att man som peers behöver möten där man kan reflektera över sina
uppdrag, erfarenheter och behov av fortbildning. Professionella lyfter fram att det som peers
på CÅH kan vara en god merit för vidare kontakter på arbetsmarknaden, man bygger sitt CV.
8
3.2 Omvärldsanalys/Studieresor
Infoteket i Uppsala
Infoteket om funktionshinder i Uppsala - en informationsplats om funktionsnedsättningar. Infoteket imponerade med informativ webbsida, sina välskrivna faktablad om funktionshinder,
kunniga personal, bibliotek och väldisponerade lokaler för bland annat föreläsningar. Här finns
kunnig personal som kan svara på frågor om funktionsnedsättningar och ge vägledning för
vidare kunskapssökning vad gäller stöd och hjälp samt kurser, studiecirkla. Bland annat
inspirerades projektet av de s.k. Infotekskaféerna där allmänhet under samtal mellan en
professionell och en person med egenerfarenhet får ta del av hur det är att leva med en
funktionsnedsättning. En viktig lärdom från infotekets personal är att satsa på ett aktivt
nätverkande med uppdaterade mejllostor från start och att ge personer som kommer och
söker hjälp tid – samt att personal måste kunna erbjuda denna tid.
2015-03-30 (www.lul.se/infoteket)
RG Aktiv Rehabilitering i Stockholm
RG är en ideell förening med bidrag från Allmänna arvsfonden, stat och landsting, vars
ambition är att vara internationellt ledande inom aktiv rehabilitering för ryggmärgsskadade.
Engagerad och målmedveten verksamhet med intressant uppsökeriverksamhet av personer
med erfarenhet av sin egen ryggmärgsskada som förebilder och vägledning i rehabilitering. RG
har 30-årig erfarenhet av uppsökeri verksamheten samt ett långtgående samarbete med
sjukhusen för att erbjuda nyligen ryggmärgsskadade att träffa en person som har en liknande
skada och som kommit längre i sin utveckling. En betydelsefull erfarenhet är att det är viktigare
matcha rätt person mot den nyskadade än att matcha en liknande/skada
funktionsnedsättning. Uppsökaren fungerar som en förebild och träffar nyskadade på sjukhus
för att ge hopp och information om hur den nyskadade kan hitta ett tillfredsställande
förhållningssätt till sin skada. Det är den nyskadades behov som styr samtalets innehåll.
2015-03-31 (www.rgaktivrehab.se)
BISAM Stockholm
BISAM - inom Psykiatri Södra Stockholm är två personer anställda på heltid som
brukarinflytande-samordnare (BISAM). Även där möttes vi av brinnande engagemang och
intressanta perspektiv på brukarinflytande, återhämtningsprocessen och de kriterier som
behöver ställas på varje individ som vill ta steget att bli medarbetare med brukarerfarenhet.
2015-03-31 (www.psykiatrisodrastockholm.se)
Medarbetare med Brukarerfarenhet, MB, är en egenframtagen utbildning av Psykiatri Södra
Stockholm och Norra Stockholms Psykiatri. Framtagen och genomförd av deras BISAM
funktion. Kursen syftar till att utbilda personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa att
verka som anställda medarbetare inom psykiatrin. Inspiration har man hämtat från engelska
Peer support worker.
Funktionen är tänkt att fungera som ett komplement till det traditionella vårdarbetet där den
inte ersätter det professionella perspektivet. Funktionen liknar ett mentorskap där MB går in
med sin öppna egenerfarenhet och stödjer patienter genom att vara bollplanket som kan visa
det egenerfarna perspektivet.
9
Utmärkande för detta initiativ är att man på ett föredömligt vis tar fram en utbildning där
egenerfarna kan använda dels sin egen erfarenhet i verksamheterna, men även ger dessa
adekvata kunskaper och verktyg att arbeta med. Funktionen är inte en annan vårdare utan
man använder sig mer av sin person samt har fått en egen kunskap om hur man kan agera och
hur organisationen man verkar i är uppbyggd.
Utbildningen var uppbyggd i tre block där man använde sig av sex temaområden som
utvecklades för varje block. Temaområdena är. Återhämtning/Empowerment,
Myndigheter/Organisationer, Inflytande/Delaktighet, Vara föreläsare/Utbildare, Egen
erfarenhet som arbetsredskap och Metoder och arbetssätt som MB, kallat ”verktygslåda”. (Utbildning: Medarbetare med brukarerfarenhet, Sammanställning och utvärdering, 2015)
Blekingeparaplyet
Blekingeparaplyet - ett utvecklings- och samverkansprojekt mellan kommuner, landsting,
brukarrörelser och forskning. Projektet riktar sig till personer med omfattande eller
komplicerad psykiatrisk problematik. Vi fick ta del av information om relationen mellan pengar
och ensamhet. Helhetstänkande där områdena kultur, natur, kost och motion samverkar för
att förbättra livskvaliteten och hälsan. Projektet CÅH blev mycket intresserad av en kurs vilken
i utvärderingar visat sig ge goda resultat - ”Att leva ett friskare liv” – tankens kraft och
användandet av den i återhämtning från psykisk ohälsa. Kursen vänder sig till personer som
har en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionshinder och/eller närstående. Kursen har
utvecklats under flera års erfarenhet av sjukdomsspecifika utbildningar för personer med
långvariga sjukdomar och bygger på kognitiv inlärningspsykologi, hög deltagaraktivitet och
betonar sätt som hjälper deltagarna att öka sin tilltro på den egna förmågan att klara av sitt
tillstånd och de problem som uppstår på grund av det. Ledarna har egenerfarenhet eller
erfarenhet som närstående och har gått en särskild ledarutbildning med tillgång till metodbok.
2015-04-07 (www.ltblekinge.se)
Trentoträff på RSMH-gemenskapen
Under våren anordnades i samarbete med Qulturum och RSMH en träff med Italienska Trento.
Trento använder sig av UFE, vilket kan liknas vid peers, och berättelsen vi lyssnar till handlar
om hur man går från svårt psykisk sjuk till att växa som människa när man som UFE får hjälpa
andra.
3.3 Samverkan I regionen finns ett antal projekt, verksamheter och personer vilka på flertalet punkter
tangerar målgrupp och syfte för Center till stöd för återhämtning. Projektledarna har under
2015 kontaktat och bjudit in för diskussion om anknytningspunkter i syfte att samverka och
samordna kring angränsande frågor. Exempelvis har detta lett till behovsinriktade utbildningar
för ÅH-ombuden samt en gemensam presentation inför länsnätverket 3 december 2015 (se
behovsinriktad verksamhet samt föredrag/kommunikation).
Medskapande
Ett av CÅH intentioner är att tillsammans med egenerfarna forma verksamheten samt de olika
rollerna i denna. Genom bland annat individuella samtal, fokusgrupper och utvärderingar av de
utbildningar CÅH bedrivit har intressanta tankar och förslag fångats upp. Med hjälp av
personer med egen erfarenhet har projektet skapat utbildningar, studiecirklar och även
10
utformat ett uppdrag i anslutning till utbildningar med ansvar för catering, servering och städ. I
uppgifterna ingår även ansvar för tillgång till vatten, frukt och material i utbildningsrummet.
Utvärderingen av värdskap har visat en uppskattning då deltagare upplevt ett personligt och
välkommande omhändertagande. För personerna som ansvarat som värd/värdinnor har rollen
upplevts som ett viktigt och utvecklande uppdrag vilket stärkt den egna självkänslan. Det
främjar gruppen peers och de individuella personerna med en tydlig kommunikation vad gäller
själva uppdragets innehåll, syfte, frekvens/längd inför tillsättande eller uppdragsfördelning.
Utvärderingar när det gäller utbildningar och studiecirklar hänvisar vi till dessa texter.
Studieförbundet Vuxenskolan i Jönköping
Studiecirkeln Vi Vet Vad Vi Väljer skedde i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV).
Tidigare under hösten har sju personer med anknytning till Center för stöd till återhämtning
gått kursen samtalsledare som arrangerades av SV i Nässjö. En av dessa var med i Mullsjö som
assisterande cirkelledare. I resultat från fokusgrupperna framkommer att det är önskvärt att
samtalsgrupper och liknande uppdrag kan skötas av två peers som därigenom kan stödja och
utveckla varandra. I en förlängning kan de som varit assisterande stå på egna ben och sätta
igång nya grupper som cirkelledare och ha någon bredvid som assisterande.
Samarbete med studieförbund ger möjlighet att utbilda peers i att ansvara för studiecirklar,
samtalsgrupper och liknande arrangemang. Det gemensamma utbytet blir att studieförbunden
kan stå som medarrangörer genom sitt folkbildningsstöd. Ett Center till stöd för återhämtning
har kontakterna och samordnar arrangemang och utbildningar. Peers får adekvata kunskaper
och verktyg att arbeta med från ett etablerat studieförbund. CÅH kan bedriva cirklar med
peers som resurser och medskapare av arrangemangen.
En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län
Projektet är ett pågående arbete med att implementera ett återhämtningsinriktat arbete i
Jönköpings län. Projektet har sedan 2011 utvecklats i olika riktningar med huvudsyftet att hela
tiden ha personers kunskap och erfarenhet av psykisk ohälsa i centrum. Projektet är en del av
arbetet med nationella PRIO-satsningen i Jönköpings län och finansieras av PRIO-medel från
länets kommuner och Region Jönköpings län. Projektet har bl.a. utbildat Attitydambassadörer
och Dialogutbildare samt ÅH-ombud i samverkan med Samordnare för ÅH-ombud och CÅH.
BISAM Jönköping
Brukarinflytandesamordnare är ett verktyg för ökat inflytande inom Jönköping Kommuns
funktionshinderomsorg, område psykiskt funktionshinder.
Samordnarna riktar sina insatser till de verksamheter eller boenden där kommunen är
huvudman. Syftet är att utveckla personers möjligheter och vilja att påverka verksamheterna
man använder sig av. Det kan vara genom demokrati och utvecklingsmöten, studiecirklar,
seminarier eller samtalsgrupper som har fokus på utvärdering och utveckling. BISAM arbetar
även med att ge personer egna verktyg för hur man kan påverka sin vardag eller sin
verksamhet.
BISAM Jönköping har genom åren genomfört ett flertal träffar med utvecklingsperspektiv för
både små och stora grupper och samverkar gärna med både personal och brukargrupper.
11
Samarbetet med CÅH har handlat om att utveckla studiecirklarna som bedrivits i Habo och
Mullsjö. BISAM är den funktion inom området som har stor erfarenhet av att jobba med den
typen av sammankomster.
Samordning för återhämtningsombud
Uppdraget är en "spin off" från projektet "Fortsatt kompetenshöjning för baspersonal i
samordnat kontaktmannaskap samt återhämtningsinriktat arbetssätt"(2010-2011) riktat till
personal inom Landstinget i Jönköpings län och Jönköpings, Habos och Mullsjös kommuner
Under åren och med de uppdrag som frågas efter har behovet av mer riktade utbildningar för
och med peers öka inom gruppen. Många av ÅH-ombuden med egen erfarenhet av psykisk
ohälsa är även dialogutbildare och attitydambassadörer vilka utför uppdrag för projekt En
återhämtningsinriktad psykiatri samt Hjärnkoll. Den samlade gemensamma erfarenheten
dessa personer innehar samt de behov som de uttrycker är en av de viktiga anledningarna till
en gemensam samverkan med projekt CÅH och ovan nämnda projekt.
Anhörigkonsulenter
Diskussioner om hur samverkan kan se ut har inletts och viss samverkan har startas i och med
de s.k. Skavlansamtalen i Vetlanda. Ett Skavlansamtal är även planerat i Huskvarna i mars
2016.
3.4 Länskontakter och aktiviteter Kontakter med Anhörigkonsulent Vetlanda Kommun, Kameleonten i Sävsjö, Stöd och
Återhämtningsteamet i Eksjö, Habo – fyran, Tornet daglig verksamhet i Mullsjö.
För att få en bättre inblick i hur behoven ser ut i länets olika kommundelar har kontakter tagits
med bland andra anhörigkonsulenter och personal inom kommunpsykiatrin genom såväl
personliga besök som via telefon och mejlkontakter.
Utifrån vad som framkommit har projektet enligt önskemål erbjudit kommunerna att prova
bland annat s.k. Skavlansamtal och Behovsinriktade studiecirklar. Samarbeten har skett med
anhörigkonsulent, studieförbundet Vuxenskolan, BISAM, Återhämtningsombud (personal och
personer med egenerfarenhet).
Sävsjö Kommun
Personal på Kameleontens dagcenter i Sävsjö kommun uttrycker ett intresse av begreppet
återhämtning och vill även sprida kunskapen vidare till sina deltagare och annan personal inom
kommunen. Det efterfrågas tillgång till resurspersoner ex. ÅH-ombud, dialogutbildare som kan
verka som mentorer för deras deltagare i syfte att skapa ett intresse för själva begreppet
återhämtning samt motivationen att sprida kunskapen vidare inom länsdelen. Kameleonten
vänder sig till deltagare med beslut och kan därmed inte sprida information om återhämtning
till allmänheten. I anslutning till Sävsjö vårdcentral finns ett mindre infocenter där syftet är att
man skall hitta aktuell information vad gäller vård, omsorg och dagligsysselsättning mm. Här
skulle det kunna finnas möjlighet att även delge information om återhämtning, tips på
webbsidor kontaktpersoner mm. Under hösten har personalen meddelat att omorganisationer
påverkat möjligheterna att fortsätta det önskvärda utbytet, man önskar återuppta kontakt när
organisationen har landat.
12
Eksjö Kommun
Projektet har träffat personal från Stöd- och återhämtningsteamet i Eksjö vid två tillfällen för
gemensamt utbyte - de har önskat mer kunskap om projektet samt besöka en av kommunens
träffpunkter i Huskvarna. Teamet arbetar med träffpunktsverksamhet, boendestöd och har
annan rehab personal knuten till sig för enskilda insatser. De har under vår och höst
omorganiserat sin verksamhet och kontakterna sammanföll väl med deras intensioner att
utveckla en återhämtningsinriktad psykiatri. Det finns intresse för att utveckla en
socialpsykiatri där egenerfarna är en resurs i verksamheterna och ett komplement till
personalen. Man ser också att det idag kan finnas personer som är beredda att ta på sig en
möjlig sådan roll. I oktober besökte CÅH i Eksjö då teamet beskrev träffpunktsverksamheten
och hur man arbetar med återhämtningsinriktat arbetssätt inom Eksjö socialpsykiatri.
Personalen berättar att de haft en dialogutbildning (via projekt En återhämtningsinriktad
psykiatri i Jönköpings län) för både personal och personer med psykisk ohälsa vilket varit en
mycket positiv erfarenhet. Teamet är intresserade av fortsatt arbete med att sprida kunskap
om återhämtning och önskar fortsätta kontakten för att framöver diskutera hur de med stöd
av CÅH kan utveckla olika alternativa aktiviteter som ex studiecirklar, mentorer för
egenerfarna.
Vetlanda Kommun
Skavlansamtal, om ämnen som berör
Plats: Vetlanda kommun. Hörsalen, Vetlanda bibliotek.
Datum: 2015-11-25
Ämne: ”Är det något som är galet?”
Ett samtal kring familjen, barnet och resurser i förskola och skola.
Målgrupp: Alla med intresse för ämnet
Skavlansamtalet genomförs inför en lyssnande publik där personer med egen erfarenhet,
specialister och anhöriga samtalar om ett ämne som berör. Samtalet leds av en samtalsledare.
Efter samtalet ges åhörarna möjlighet till frågor och kan efteråt samtala med deltagarna för
mer information. Rubrik och ämne i Vetlanda 2015-11-25 : ”Är det något som är galet?” Ett
samtal kring familjen, barnet och resurser i förskola och skola.
Deltog gjorde en skolpedagog, leg. psykolog, dietist och personer med egen erfarenhet. Ämnet
valdes i samverkan med anhörigkonsulenten i Vetlanda kommun. Projektet valde att lägga
arrangemanget på Vetlanda bibliotek för att nå ut till en målgrupp utanför vård och omsorg. I
lokalen informerade CÅH, Hjärnkoll, Anhörigstödet Vetlanda kommun och Vuxenskolan om sin
verksamhet med inriktning stöd till psykisk funktionsnedsättning och anhöriga.
Skavlansamtalet riktar sig till projektets målgrupp och allmänheten. Samtalet genomfördes
som ett kulturarrangemang i samarbete med Vuxenskolan med gratis inträde. Specialisterna
deltog i samtalet som ett uppdrag i tjänsten. Anhöriga arvoderades av projektet.
Att nå ut till små kommuner och en bredare allmänhet är ett av projektets uppdrag och
utvärderingen av arrangemanget visade på att Skavlansamtalet var ett lyckat arrangemang
som gav åhörarna information och ett ökat intresse för ämnet. Anhörigstödet i Vetlanda
13
kommun fick nya kontakter och fler kommuner har visat intresse för att genomföra ett
Skavlansamtal.
Habo och Mullsjö Kommuner
Studiecirkel – Vi vet vad vi väljer.
Plats: Habo och Mullsjö
Datum: 5 tillfällen. Habo 2015-10-26 - 2015-11-23. Mullsjö 2015-10-27 – 2015-11-24.
Målgrupp: Personer med egen erfarenhet
Antal deltagare: Habo 6. Mullsjö 3.
Mindre kommuner kan ha praktiska svårigheter att erbjuda studiecirklar, samtalsgupper,
självhjälpsgrupper inom just sitt geografiska område. Dock visar de möten CÅH har haft med
samtliga länsdelar att man välkomnar möjligheten att kunna erbjuda något sådant till sin
målgrupp.
Vi vet vad vi väljer kallas studiecirkelerbjudandet som CÅH går ut med till två orter inom
Jönköpings läns samarbetskommuner, Habo och Mullsjö. Syftet är att hitta personer som har
psykiatrikontakter med kommunerna och kan vara intresserade av att delta i en studiecirkel.
Valet av Habo och Mullsjö som samarbetes kommuner för utvecklandet av Vi vet vad vi väljer
grundar sig på möjligheten att samtidigt använda sig av personal som har ett uppdrag som
återhämtningsombud. Personalen är i sådana här faser viktiga nycklar för att nå ut till
intresserade. Det är med engagerad personal som vill och kan förmedla ett budskap, fånga
intresset, motivera, stödja och nå målgruppen som man får tag i de personer som är
potentiella deltagare.
I detta initiala skede var det Center till stöd för återhämtning som knöt denna första kontakt,
berättade om erbjudandet av studiecirkeln och hur den ser ut. Tack vare personalen fick CÅH
hjälp med att nå ut med en broschyr till ev. deltagare. Här redogjordes för innehållet i
studiecirkeln och även för tid och plats. Vem som är cirkelledare, personalkontaktperson på
orten och kontaktperson på CÅH.
Första mötet med en intressegrupp får karaktären av informationsträff och presentation av
cirkelledare, möjligt material och vilken typ av ämnen som kan erbjudas. Skillnaden mot
traditionella studiecirklar är här erbjuds möjligheten för intressegruppen att välja vad
tyngdpunkten på cirkelns innehåll ska vara.
Till den första träffen kom till Habo sju personer och till Mullsjö fyra personer. I Habo var
samlingsplatsen deras träffpunkt, Habo fyran. I Mullsjö hyrdes lokal hos Kyrkans hus. Här
bedrevs även studiecirklarna fortsättningsvis.
Träffarna arrangerades med mingel och fika samt en presentation om tankegångar där
deltagarna får värdera vad de känner mest behov för. Till detta fanns framtaget material där
de får värdera tyngden för respektive område. Områdena man kunde välja på redovisas nedan
samt även hur viktigt man tyckte dessa var. På så vis var det de ämnen gruppen prioriterade
som också styrde vad innehållet på kommande träffar kom att innehålla.
14
Hur viktigt är detta ämne för dig?
För studiecirkeln tycker jag detta ämne är:
Delaktighet och Egenmakt
Friskvård och Hälsa
Självbild
Återhämtning
Vi Väljer!
Grupperna sätter kryss för de ämnen man önskar ha studiecirkel om.
Delaktighet och Egenmakt 11 st
Friskvård och Hälsa 5 st
Självbild 8 st
Återhämtning 9 st
Studiecirkeln Ditt eget liv
Utifrån gruppernas valda områden använde sig cirkelledaren av material som är etablerat inom
ämnena och satte ihop ett kompendium där tyngdpunkten ligger på Egenmakt, delaktighet,
återhämtning och självbild. Detta material kallar man Ditt eget liv.
Ditt eget liv innehåller kapitel som fungerar som igångsättare för vidare samtal. Även en
relativt van cirkelledare kan behöva material för att få en grupp att komma igång och lära
känna varandra. En intressant iakttagelse är att vid ena gruppens första träff kom man igång
med bra samtal där man delade varandras egna erfarenheter på ett givande sätt. Gången efter
föll det sig naturligt, efter önskemål från en deltagare, att fortsätta på förra veckans ämne. Här
behövde man inte använda ett förarbetat material utan gruppen kunde själva styra in på det
innehåll som det fanns behov av.
Studiecirklarna i Habo och Mullsjö bedrevs fem gånger. Två timmar varje träff. Sex deltagare i
Habo och tre i Mullsjö. Vanligtvis har man fler träffar men för att kunna pröva under hösten
och hinna färdigt innan året var slut valdes färre.
Innehållsmässigt nämner bägge grupperna det givande att få dela erfarenheter med andra. Att
kunna samtala med personer med liknande erfarenheter utan särskilda krav skapar en positiv
känsla i grupperna och ger inspiration att komma vidare med sitt liv. Kommentarer från bägge
grupperna var att man hade önskat fortsätta och träffas både fler gånger och i längre pass.
Inte så viktigt Jätteviktigt 1 2 3 4 5
6 3 2 Antal
Värde
Inte så viktigt Jätteviktigt 1 2 3 4 5
3 3 Antal
Värde 2 1
Inte så viktigt Jätteviktigt 1 2 3 4 5
7 2 1 Antal
Värde 1
Inte så viktigt Jätteviktigt 1 2 3 4 5
5 5 Antal
Värde 1
15
Region Jönköpings län
Källarn 1
I januari 2015 kom CÅH i kontakt med psykosvården psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov
en ny verksamhet för patienter som erhåller depå medicin planerades. Psykosvården
inspirerades av verksamheter i Göteborg och sökte nu personer med egenerfarenhet av
psykossjukdom i syfte att vara förebilder/mentorer och aktivt delta i verksamheten. Med hjälp
av peers ville kliniken erbjuda meningsfulla aktiviteter under ca tre timmars väntan innan
deltagarna kan åka hem igen. Kontakt med Samordnare för ÅH-ombud och CÅH förmedlades
av projektledare från En återhämtningsinriktad psykiatri Jönköping län då uppdraget lämpade
sig för befintlig verksamhet. Två peers med erfarenhet av psykossjukdom, utbildning i ett
återhämtningsinriktat arbetssätt och med intresse för uppdraget involverades i fortsatt
planering då lokaler skulle inredas och aktiviteter planeras. Tre av personalen hade möjlighet
och deltog i två dagars utbildning i ett återhämtningsinriktat arbetsätt under början av våren.
Verksamheten som går under benämningen Källarn 1 smög igång under våren och startade på
allvar under hösten. Efterhand som personal samt deltagare hittat rutiner i verksamheten har
de två peers även presenterat och förmedlat en del av sin unika erfarenhet och kunskap vad
gäller återhämtning, strategier och redskap för bättre mående till deltagarna.
Sammantaget är man mycket nöjd med att ha tillgång till peers i verksamheten. De tillför ett
annat, avdramatiserande perspektiv på psykisk ohälsa särskilt till de unga patienterna.
Deltagarna uppfattas ha varit mycket positiva, det har uppstått bra diskussioner och
erfarenhets utbytet mellan peers och deltagare vad gäller att ”leva” med sjukdomen har blivit
bättre än med enbart vårdpersonal. På grund av olika anledningar har det under hösten varit
en hel del personalbyten där de uttrycker att det är de båda peers som bidragit till stabilitet
verksamheten.
Båda peers upplever att de gör en viktig insats, att de har en kompletterande kunskap att
förmedla samt att deras medverkan uppskattas av deltagarna vårdpersonal. Trots de ofta
förekommande bytena av personal upplever de sig som naturliga medarbetare i ett väl
fungerande samarbete. De känner även att en personlig utveckling skett genom uppdraget
och att de kompletterar varandra med sina erfarenheter och kunskaper.
Under hösten planeras återkommande teman där peers och personal kommer att ansvara för
sina respektive delar. Personal vill ha fortsatt tillgång till peers, både personal och peers vill har
fortsatt stöd i hur man med egenerfarnas kunskap och erfarenheter kan utveckla
verksamheten framåt.
3.5 Föredrag och information
Studieförbundet Vuxenskolan, Jönköping
Projektledarna presenterar projektet och våra visioner för vuxenskolans
verksamhetsutvecklare i länet i syfte att skapa intresse och knyta kontakter inom länet.
Projektet har efter denna presentation inlett kontinuerlig kontakt och samverkan med SV.
2015-04-14
16
Verksamhetsdagar IFS, Ädelfors folkhögskola
I samband med att CÅH deltog i gemensamt samråd med brukarorganisationer och brukarråd
kom en inbjudan att berätta om projektet under IFS verksamhetsdagar till hösten. Uppdraget
var att berätta om återhämtning och projekt CÅH. Detta gjordes tillsammans med en peer,
som berättade om sin återhämtning och de uppdrag hon arbetat med som
återhämtningsombud och dialogutbildare. 2015-10-04
Verksamhetsdagar Länsnätverket psykiatri, Hooks Herrgård
Tillsammans med projektledare från En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län
presenterade CÅH våra gemensamma tankar om utvecklingen av återhämtningsperspektivet i
länet. Här beskrevs behovet av en samordnad återhämtningsinriktad psykiatri i länet.
2015-12-03
Utvecklingskraft maj på Elmia, Jönköping. 2015-05-06
Utvecklingskraft 2015, 6 – 7 maj på Elmia, Jönköping är en konferens för personer som arbetar
inom omsorg, hälso- och sjukvård samt tandvård. En nationell mötesplats där det går att ta del
av samt även sprida goda exempel på förbättringsarbete
Projektet delade bord med nybildade föreningen Hjärnkoll Jönköping. I deras röda monter var
det många besök, samtal och frågor kring psykisk ohälsa och betydelsen av en bra
återhämtning. Mellan föreläsningarna minglade intresserade konferensdeltagare livligt och det
knöts viktiga kontakter. Det var också ett utmärkt tillfälle att nå ut med information om CÅH
till andra kommuner i länet.
Öppet hus på Sanna huset i samarbete med ADV, Jönköpings kommun. 2015-05-19
Projektet deltog i det gemensamma Öppet hus som bedrevs i Sannahuset. I samband med det
togs det fram en informationstavla som visuellt beskriver projektet. Denna tavla har CÅH
sedan även använt i dokumentformat när projektet presenterats för de kontakter och möten
som genomförts under året. CÅH fick under dagen besök av personal inom Jönköpings och
Vetlanda kommun och Region Jönköpings län. Bland annat framkom efterfrågan på ett vidare
samarbete vad gäller återhämtning- och återhämtningsinriktat arbete då det pekades på att
personer med psykisk ohälsa även kan vara inskrivna vid andra kliniker och enheter än inom
psykiatrin.
Aktiviteter Återhämtningsombud
Information och återknytning efter utbildning i Ett återhämtningsinriktat arbetssätt.
Ombud, personer med egen erfarenhet. 15 deltagare. 2015-04-23
Ombud, personal. 25 deltagare. 2015-04-28
Vid dessa två tillfällen delgavs information om uppdraget som ÅH-ombud och även en del av
de förändringarna som införts sedan start. En av dessa är att personen först ska gå utbildning i
ÅH-inriktat arbetsätt innan man kan kallas för ÅH-ombud. ÅH-ombud med personal erfarenhet
utser inte längre personer att bli ÅH-ombud utan rekommenderar dem att söka kontakt med
samordnare som informerar mer om uppdraget, utbildningen och de krav som ställs på
personer som agerar som ÅH-ombud. Då kan man även få möjlighet att träffa peers som kan
berätta mer om hur de upplever uppdraget. För de ÅH-ombud som vill delge sin
egenerfarenhet av återhämtning finns numer en fördjupningsutbildning i ÅH-processen (se
avsnitt om utbildningar). Vi de båda mötena informerades även om CÅH och projektets
17
intentioner samt fokusgrupperna och en intresse anmälan för att delta i dessa lämnades ut till
samtliga deltagande på mötena (se avsnitt om fokusgrupper).
Nätverksträff och information om verksamhet inom kommun och psykiatrisk klinik.
Ombud, personal och personer med egen erfarenhet. 50 deltagare. 2015-10-22
Under eftermiddagen fick deltagarna ta del av hur flertalet verksamheter inom kommun och
psykiatriska kliniken på olika sätt arbetar med återhämtningsperspektivet med stöd av
återhämtningsombud. Bland andra berättade enhetschef inom Arbetslivsinriktad
dagligverksamhet tillsammans med engagerade återhämtningsombud om hur jobbet med
implementering av Återhämtningsinriktat arbetssätt bedrivs inom verksamheten. Två peers
berättade om kursen Återhämtningsprocessen fördjupning för vilken de även är kursledare och
man fick även ta del av aktuella aktiviteter och information om projektet Center till stöd för
Återhämtning. Flertalet deltagare uttryckte att det var mycket positivt att höra att det sker
mycket inom området för ett återhämtningsinriktat arbetssätt och var nöjda med en
informativ och inspirerande eftermiddag.
Nyhetsbrev
CÅH mailar varje månad ut ett eNyhetsbrev. På mail listan står alla de som på något sätt
kommit i kontakt med projektet. Det finns möjlighet att avregistrera sig från utskicket.
I syfte att inspirera och motivera till ett center till stöd för återhämtning har projektets valt att
sprida information om vad som är på gång och aktuella nyheter genom ett månatligt
eNyhetsbrev till peers och personer inom verksamheter, organisationer, myndigheter,
föreningar och patientgrupper intressanta för projektet. Information om nyhetsbrevet och
möjlighet att anmäla sig som prenumerant har bland annat delgivits vid tillfällen då CÅH
informerat om verksamheten, personer har även hört av sig till någon av projektledarna för att
skriva upp sig på prenumerationen. Nyhetsbrevet går i dagsläget ut till 214 prenumeranter.
Webb
Via webben kan man få en allmän överblick om Center till stöd för Återhämtnings verksamhet
och intention samt kontaktuppgifter. Länkat till dessa sidor finns även det månatliga
nyhetsbrevet som innehåller mer detaljerad och aktuell information. Under projekttiden har
det framkommit behov av att utveckla en samlad webbplats för målgruppen med information
om funktionsnedsättningar, samhällsguider, utbildningar och evenemang samt länkar till olika
hemsidor inom region och kommunerna.
Under Jönköpings kommuns externa nät, sökord Center till stöd för återhämtning
Jönköpings kommun. På Jönköpings kommuns intranät finns en länk till sidan.
Under Region Jönköpings läns hemsida, FoUrum social välfärd, ligger information
under sökord Center till stöd för återhämtning Region Jönköpings län.
Kontaktregister
I syfte att skapa ett hållbart kontaktnät har projektet skapat ett kontaktregister som är lätt att
uppdatera med aktuell information. Projektet har för detta ändamål valt att använda sig av
Microsoft Access för att hålla ett aktivt och lättarbetat kontaktregister. Projektledarna fick i
augusti 2015 godkänt av dåvarande chef för IS-enheten och socialförvaltningens
18
säkerhetshandläggare inom Jönköpings kommun, att skapa ett liknande kontaktregister. I
funktionen går det att samköra viss information så att det exempelvis går att lyfta fram de
peers som har gått olika utbildningar till ÅH-ombud, attitydambassadörer samt
dialogutbildning. Inga personuppgifter eller sekretessbelagda uppgifter finns sparade i
registret.
3.6 Utbildningar på CÅH
Ett återhämtningsinriktat arbetssätt.
Plats: CÅH
Datum: Två tillfällen, två dagar 2015-03-03/03-17 och 2015-05-04/05-18.
Målgrupp: Personal och personer med egen erfarenhet.
Antal deltagare: Sammanlagt 32 personer
Utvärdering från utbildningar i samband med skapandet av Samordningen av
Återhämtningsombud har pekat på mycket positiva resultat och upplevelser av att ge en
gemensamutbildning för personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa samt professionella
inom kommun – och regionpsykiatri.
Under våren har CÅH förlagt utbildningen ”Ett återhämtningsinriktat arbetssätt” för ÅH -
ombud till Sannahuset i syfte att förstärka ett blivande center till stöd för återhämtning i rollen
som kompetensplattform inom begreppet återhämtning. Två utbildningar med sammanlagt 32
personer, 18 personal inom kommun och region samt 14 personer med egenerfarenhet, har
genomförts i samverkan med Kommunalutveckling och projektet En återhämtningsinriktad
psykiatri i Jönköpings län.
Utbildningen är upplevelse- och processbaserad där man aktivt får ta ställning i
värderingsövningar, reflektera och diskutera kring deltagarnas erfarenheter. Hemuppgift
mellan de båda utbildningsdagarna ingår. Innehållet bygger på erfarenheter av RSMHS
utbildning i återhämtningsinriktat arbetssätt och utförs enligt en evidensbaserad praktik
bestående av forskning, brukares erfarenheter samt professionellas erfarenheter. I
utbildningen ingår bland annat forskning, definitioner av begreppet återhämtning, vad hjälper
- vändpunkter, erfarenheter från personer med psykisk ohälsa, återhämtningsprocessen och
att arbeta återhämtningsinriktat.
I utvärderingar från utbildningen bekräftas tidigare positiva erfarenheterna då det
genomgående framgått att den blandade gruppen, med både personal och personer med egen
erfarenhet av psykisk ohälsa som deltagare, är ett framgångskoncept. Deltagare upplever att
den blandade gruppen bidrar med andra perspektiv och djupare förståelse mellan de båda
gruppernas upplevelser, behov och beteenden/reaktioner. I övrigt lyfts blandningen av
föreläsning, forskning, egenberättelserna, grupparbeten, diskussioner och värderingövningar
fram som positivt och utvecklande.
19
Återhämtningsprocessen fördjupning, steg 1
Plats: CÅH
Datum: 5 halvdagar inklusive en avslutande workshop. 2015-05-21 – 2015-06-23
Målgrupp: Personer med egen erfarenhet som gått utbildningen Ett återhämtningsinriktat
arbetssätt
Antal deltagare: 10
Från starten 2012 för Samordningen av Återhämtnings ombud har det varit ett uttalat krav att
ÅH-ombud med egenerfarenhet av psykisk ohälsa skall inneha: en (tillräcklig) trygg distans och
öppenhet i förhållandet till denna erfarenhet samt en vilja och förmåga att förmedla
erfarenheter i syfte att stötta och hjälpa andra. Utbildning i ”ett återhämtningsinriktat
arbetssätt” har för detta ändamål varit en bra grundutbildning. Under åren har efterfrågan på
insatser från ÅH-ombuden medfört ytterligare behov av individuell fördjupning i ämnet
återhämtning. Utifrån önskemål från ÅH-ombud med egen erfarenhet av psykisk ohälsa
verkandes inom psykiatrin i Habo, Jönköping, Mullsjö har en behovsorienterad
processutbildning med fördjupning i återhämtningsprocessen skapats. En förhoppning och
förväntan är att utbildningen skall vara ett komplement för länet samtliga peers (se definition
ovan) och ytterligare rusta dem inför de olika uppdrag som efterfrågas inom länet.
Utbildningen ägde rum under fyra tillfällen 2015-05-21- 2015-06-23 för tio personer och har
skapats i samverkan med projekt ”En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län” samt
CÅH.
Innehållet i utbildningen bygger på material och fakta från utbildningen ett
återhämtningsinriktat arbetssätt samt samtalsgrupp om återhämtning sammanfogad av ÅH-
ombud. Utbildningen utformades och genomfördes av två peers, en avslutande workshop
sammanställdes av projektledare från CÅH där syftet var att fånga upp ytterligare behov och
önskemål om inriktade utbildningar för ÅH-ombuden.
Utvärderingen av denna processutbildning visar att deltagarna känt sig trygga med varandra
samt upplevt att ledare och material varit ”proffsigt” och innehållet berikande. Deltagarna
uppger att de fått en fördjupad insikt i sin egen ÅH-process samt hur de kan använda sig av
denna kunskap och gruppens gemensamma erfarenheter i sin roll som ÅH-ombud och peer. En
positiv bieffekt av utbildningen är att gruppen, i syfte att bli mer medvetna om egna och
andras strategier och verktyg för återhämtning, även börjat fungera som en självhjälpsgrupp
(se definition) för den individuella åh-processen. Det finns önskemål och planer på att fortsätta
dessa träffar under våren 2016 med utgångspunkt även från vad som framkom i den
avslutande workshopen. Utvecklingen kan ses som ett steg i att skapa en trygg och gemensam
grund för peers och peer support i syfte att använda sin egen återhämtning som expertis i ett
recovery collage.
20
Återhämtningsprocessen fördjupning, steg 2
Plats: CÅH
Datum: 3 halvdagar. 2015-11-17 – 2016-01-11
Målgrupp: Personal och personer med egen erfarenhet som aktivt arbetar med uppdrag som
återhämtningsombud eller som annan resurs inom ett återhämtningsinriktat arbetssätt efter
psykisk ohälsa.
Antal deltagare: 6
Utbildningen utforskar samband mellan individuella erfarenheter och ett
återhämtningsinriktat arbetssätt. Syftet är att förbättra och stärka ett individuellt
återhämtningsarbete för både personal och personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa.
Utbildningen är utformad och genomförd av en person med egen erfarenhet.
Innehållet fokuserar på upplevelsemässiga övningar som är självinstruerande. Hela kursen kan
repeteras många gånger, där du för varje gång kommer ett lager djupare. Varje deltagare får
ett kursmaterial att ta med sig hem. Kursen består av tre delar och genomförs under tre olika
tillfällen.
1. Konsten att styra din uppmärksamhet
Hur kan vi få tillgång till fri uppmärksamhet eller bli bättre på att använda den uppmärksamhet
vi redan har? Det vi sätter vår uppmärksamhet på växer. Vi utforskar vart vår uppmärksamhet
går och om vi vill rikta den på annat sätt.
2. Att hantera sina föreställningar
Det finns ett samband mellan dina föreställningar och upplevelserna av dig själv, din
omgivning, andra människor och din livssituation. Vi utforskar sambandet och undersöker vad
vi kan förändra.
3. Samstämmighet.
Att bli samstämd garanterar framgång. Den tredje delen ”Att få ihop livet” utforskar
förhållandet mellan uppmärksamhet, motivation och att sätta upp mål. Att hitta
samstämmighet är det som leder människor till att ta huvudrollen i sitt eget liv och skapa
vägen framåt/hemåt.
Utvärderingen visade på ett ökat intresse och fördjupning och helhetsintrycket var mycket bra.
För att kunna ta del av innehållet behöver deltagarna ha kommit en bra bit på väg inom sin
egen återhämtning och reflektionerna från utvärderingen pekade på att det är en fortbildning
och inte kan rekommenderas till alla.
Att Leva ett friskare liv genom Landstinget Blekinge.
Målgrupp: Personer som har en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionshinder. Även
närstående.
Utbildningen Att leva ett friskare liv är speciellt intressant då det har ett salutogent
angreppsätt som kombinerar en evidensbaserad praxis då de två ledarna skall ha
egenerfarenhet samt professionell expertis. Då utbildningen även vänder sig till anhöriga och
21
närstående samt till en vidare målgrupp än personer med enbart psykiskohälsa kan den även
vara ett led i att motverka stigmatisering.
Under hösten har projektet anmält två platser till personer för att utbilda dem till ledare i
syftet att under första kvartalet 2016 erbjuda en första utbildningsomgång till intresserade
deltagare i länet. På grund av felaktiga uppgifter om kursstart samt därefter ändrat datum för
denna pga. sjukdom har ledarutbildning inte gått att genomföra enligt planeringen. Därmed
kommer ej heller någon utbildning i Att leva ett friskare liv att bedrivas det första halvåret
2016. CÅH har två garanterade platser till nästa ledarutbildning som förhoppningsvis kommer
att äga rum hösten 2016.
4. Diskussion Det är med klarare blick vi kan se framåt då det handlar om en medskapande psykiatri. Att
involvera egenerfarna i olika sammanhang när det handlar om utveckling av verksamheter,
utbildning av professionen eller andra egenerfarna ser vi ger positiva reaktioner och
utvärderingar. Man skapar en större förståelse och ger människor möjlighet att dela
erfarenheter med varandra på ett sätt som i sig är en återhämtningsprocess. Effekten av en
pedagogisk inriktning skapar dynamik i mötet mellan människor vilket leder till en större
förståelse av sig själv och andra. Och får individen att se sig själv i ett sammanhang.
Center till stöd för återhämtning har velat visa på den effekten. Projektet vill även visa hur
olika insatser kan bredda kunskapen om psykisk ohälsa, hur viktigt det är att samordna
aktiviteter och även hur viktigt det är att skapa nätverk av kontakter inom området psykiatri.
Det vi ser under vårt projektår är exempelvis hur flera personer efterfrågar möjligheten att
själv bidra med sin egen erfarenhet. Hur personer önskar att man arbetar med peers som
resurser. Idag är dessa resurser inte så många och en del är hårt ansatta av arbete då man
gärna vill ha deras medverkan i olika sammanhang. Vi ser även att vårdpersonal har egen
erfarenhet av psykisk ohälsa och är en grupp som oftast inte kommer till tals. Det är svårt att
vara öppen med att ha egen erfarenhet av psykisk ohälsa och vara professionell. Men egen
erfarenhet av psykisk ohälsa är en kompetens som skulle kunna öppna dörrar mellan
traditionella vårdformer och ett idag vanligare tänk, där egenerfarenheten är en merit.
CÅH ser vid möten med andra verksamheter och projekt att det pågår mycket arbete som har
liknande önskemål om en återhämtningsinriktad psykiatri. Överblicken av dessa aktiviteter kan
ibland bli svår och en del i ett framtida samordningstänkande är att skapa funktioner som ser
helheten av pågående arbeten.
CÅH är platsen där man samordnar resurser, personer, aktiviteter, peers, kunskap, utbildning,
information och ger människor möjlighet att mötas som en del i sin utveckling.
CÅH är en plats där människor verkar på lika villkor men med olika erfarenheter i en
medskapande atmosfär. En sammanhållen länsgemensam organisation ger möjligheter till ett
gemensamt synsätt och resurser som anpassas till de olika behov som finns inom regionens
länsdelar. En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län.
22
5. Slutsats Projektet har visat att det finns ett behov av och ett ökat intresse för att utveckla en fysisk
plats, en arena och kompetensplattform där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa
används som resurs och medskapare, för att samla, förmedla och sprida kunskap om stöd till
återhämtning. De kontakter och samarbeten som inletts med andra kommuner inom länet
pekar även på att det finns intresse och behov för ett länsgemensamt CÅH. Det finns
möjligheter att vidareutveckla redan befintliga resurser samt i detta projekt prövade och
utvärderade aktiviteter. Slutsatsen är baserad på det som hittills är genomfört och utvärderat i
projektet.
23
Referenser Törnqvist, Ingvar (2002) Oscar Olsson, Studiecirkelns fader. Bilda Förlag & Idé
Gougoulakis, Petros (2001) Studiecirkeln, Livslångt lärande…på svenska! HLS Förlag
Bogarve, Camilla & Ershammar, David & Rosenberg, David (red.) (2012) Rehabilitering och stöd
till återhämtning vid psykiska funktionshinder. Gothia Fortbildning
Steinsaphir, Åsa & Sundström, Klas & Ljungberg, Amanda & Semius, Janine (2015) Utbildning:
Medarbetare med brukarerfarenhet. Norra Stockholms psykiatri och Psykiatri
södra Stockholm
BISAM, Jönköping (2014) Medskapande verksamheter. Jönköpings Kommun
Regeringskansliet (2012) PRIO-psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk
ohälsa 2012-2016. Socialdepartementet
Internetkällor
Centre for mental healt (www.centreformentalhealth.org.uk)
Fareassieme, Mental Health Service of Trento (www.fareassieme.it)
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2010) Positionspapper – Patient och brukarmedverkan.
(www.skl.se)
SKL, Brukare och patienter som aktiva medskapare.(www.skl.se)