projektarbetevardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · web view10.00 5.00 5.00...

39
FK FK M edCert M edCert Elektroniskt sjukintyg Cosm ic Elektroniskt sjukintyg Cosm ic Bokad telefonkontakt m ed sjuksköterska Bokad telefonkontakt m ed sjuksköterska Telefon- uppföljning dokum enteras i speciellm all inför läkarbedömning Telefon- uppföljning dokum enteras i speciellm all inför läkarbedömning Ev ny telefonkontakt från läkaren Ev ny telefonkontakt från läkaren Ev återbesök Ev återbesök Sjukskrivning en avslutas utan vidare åtgärd Förlängning FK FK Avstämningsmöte Avstämningsmöte R ehab- plan R ehab- plan C I-rapporter föruppföljning av statistik C I-rapporter föruppföljning av statistik "RÄTT FRÅN BÖRJAN" Projektarbete Förbättrat sjukskrivningsflöde vid neurologmottagningen, Medicinska specialistkliniken (MSK), Närsjukvården i västra Östergötland (NSV) Läkarsekreterare Susanne Johansson Specialistläkare Cecilia Lang 1

Upload: others

Post on 11-Aug-2020

24 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

FKFK

MedCertMedCert

Elektroniskt sjukintyg

Cosmic

Elektroniskt sjukintyg

Cosmic

Bokad telefonkontakt

med sjuksköterska

Bokad telefonkontakt

med sjuksköterska

Telefon-uppföljning

dokumenteras i speciell mall inför läkarbedömning

Telefon-uppföljning

dokumenteras i speciell mall inför läkarbedömning

Ev ny telefonkontakt från läkaren

Ev ny telefonkontakt från läkaren

Ev återbesök

Ev återbesök

Sjukskrivningen avslutas utan vidare

åtgärd

Förlängning

FKFK

AvstämningsmöteAvstämningsmöte

Rehab-plan

Rehab-plan

CI-rapporterför uppföljning

av statistik

CI-rapporterför uppföljning

av statistik

"RÄTT FRÅN BÖRJAN"

Projektarbete

Förbättrat sjukskrivningsflöde vid neurologmottagningen, Medicinska specialistkliniken (MSK),Närsjukvården i västra Östergötland (NSV)

Läkarsekreterare Susanne JohanssonSpecialistläkare Cecilia Lang

Projekt finansierat av ”Lite bättre hela tiden”2011-10-11 t.o.m 2012-04-10

1

Page 2: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

SammanfattningNeurologmottagningen önskade förbättra sjukskrivningsprocessen, både för patienternas och för vår egen skull. Projektet startades för att förbättra arbetsmiljö, teamwork och tillgänglighet.

Samtidigt hade samhället i stort fokus på sjukskrivning utifrån ett politiskt och ekonomiskt perspektiv. Ett samarbete mellan landstinget och Försäkringskassan, den s.k sjukskrivningsprocessen, startade ungefär samtidigt. Dessutom infördes ny nationell hantering av dokumentationen kring sjukskrivning.

Vi har granskat uppgifter ur journal kopplat till sjukskrivning.

Våra tre huvuddiagnoser är Parkinsons sjukdom (PS), Multipel skleros (MS) och epilepsi (EP). Grovt räknar vi att det tillsammans utgör hälften av arbetet vid vår neurologmottagning. Arbetsoförmåga drabbar neurologiska patienter i mycket hög utsträckning, ofta i arbetsför ålder och medför ofta, åtminstone delvis, arbetsoförmåga. Intygsskrivning är vid neurologmottagning cirka 3 gånger vanligare än för mag-/tarmsjukdomar och 10 gånger vanligare än för stroke för att ge ett perspektiv. Sjukskrivning är en mycket viktig del i vården av MS. Det finns restarbetsförmåga för samhället att bevara här.

Vi har inte kunnat påvisa snedfördelning pga genus. Vi ser att reglerna kring LOH är otydliga.

Under vårt arbete har det blivit tydligt att flera delar kring administrationen runt sjukskrivning kan förbättras. Många ansatser har ej gått att fullfölja, men kan indikera möjliga sätt att gå vidare. Vi har här bidragit till en god analys av dagsläget och gett många idéer till ett förbättrat sjukskrivningsflöde framöver.

2

Page 3: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

Innehållsförteckning

Sammanfattning…………………………………………………………………………………. 2

Innehållsförteckning……………………………………………………………………………. 3

1. Bakgrund………………………………………………………………………………….4

2. Syfte och mål..........................................................................................................52.1 Frågeställning………………………………………………………………………...52.2 Medicinsk bakgrund………………………………………………………………….52.3 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd………………………………………………...62.4 Rehabiliteringskedjan införs………………………………………………………...72.5 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd………………………………………………...7

3. Metod………………………………………………………………………………………83.1 Vilken metod har använts?................................................................................ 83.2 Sjukskrivningsstatistik………………………………………………………………. 93.3 Läkarutlåtande om hälsotillstånd…………………………………………………...93.4 Teoretisk utgångspunkt……………………………………………………………...9

3.4.1 Svenska MS-registret………………………………................................103.4.2 Lokal Försäkringskassa……….............................................................103.4.3 Diskussion med överläkare Johan Alinder………………………………103.4.4 Diskussion med sjukgymnast/doktorand Ann Wickström……………...103.4.5 Web-enkät om MS-fatigue………………………………………………...113.4.6 Kolmården och genusperspektiv………………………………………….113.4.7 Samordningsförbundet och vad som blev av psyksocialt resursteam..11

4. Resultat…………………………………………………………………………………. 124.1 Sjukskrivningsstatistik från hela kliniken………………………………………… 124.2 Deltidssjukskrivning av MS-patienter……………………………………………..154.3 Genusperspektiv………………………………………………………………....... 164.4 Extra framtagen CI-rapport ………………………………………………………. 184.5 Läkarutlåtande om hälsotillstånd………………………………………………….194.6 Resultatsammanställning…………………………………………………………. 20

5. Analys/diskussion/slutsatser………………………………………………………..215.1 Förändrad rutin nationellt avseende E-intyg och MedCert……………………..215.2 Blankettarkiv………………………………………………………………………...215.3 Komorbiditet; bidiagnos…………………………………………………………… 215.4 Diagnoskoder………………………………………………………………………. 225.5 Åtgärdskoder……………………………………………………………………….. 225.6 Komplementjournal (KoVis)………………………………………………………. 225.7 Checklista, speciell mall i datajournal…………………………………………….235.8 Hur vi tänker gå vidare……………………………………………………………..23

6. Referenser............................................................................................................. 24

3

Page 4: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

1. Bakgrund

Under våren 2011 hade vi på neurologmottagningen vid Medicinska specialistkliniken, Lasarettet i Motala, som ett led i internutbildning och konfliktlösning, gemensamt identifierat ett antal problematiska situationer där vi önskade förbättring.

Olika aspekter på patienternas behov av sjukskrivning framstod snart som det enskilt största problemet. Det rörde sig både om problem med kommunikation mellan olika yrkesgrupper och gentemot patienter och myndigheter. Vid granskning av dokumentationen upptäcktes att läkarna helt enkelt uttryckte sig olika och valde olika vägar för samma typ av problem, vilket delvis både berodde på och förstärkte osäkerhet i personalgruppen och otydlighet gentemot samarbetspartners.

Vi hade också tillgänglighetsproblem som sammanhängde med otydliga rutiner, och framför allt, med hög arbetsbelastning.

Allt ovanstående ledde till irritation och frustration, som i sin tur påverkade kommunikationen negativt. Vi behövde således förbättra sjukskrivningsflödet!

Vi funderade också över hur vi kunde förbättra arbetssituationen för samtliga yrkesgrupper och önskade oss resursförstärkning. Vi föreslog ökat tjänsteutrymme för befintlig personalkategori eller utökning av ytterligare personalkategori – liknande primärvårdens projekt med Rehab-samordnare, oftast i form av beteendevetare – eller omfördelning mellan yrkeskategorier av arbetsuppgifter. Vi fick dock ingetdera beviljat av klinikledning pga negativ budget.

En annan viktig del var att stärka läkarsekreterarens roll i att avlasta vårdpersonal med just administrativa arbetsuppgifter och på så sätt vinna tid och få ökad volym i produktionen. Detta uppmuntrades av klinikledning och möjligheten framstod att uppgradera läkarsekreterarens roll till vårdadministratör.

Vi bestämde oss då för att söka projektmedel för detta och kontaktade fackförbunden, både SKL och Vision, där vi möttes av intresse men tyvärr inte möjlighet till finansiering. Parallellt gjordes FOU-ansökan som ej beviljades.

Vi sökte också medel via landstingets förbättringssatsning ”Lite bättre hela tiden” och fick till vår glädje bifall. 50000 kr under 6 månader tillfördes projektet. Det beslutades att en utvald läkarsekreterare, som samtidigt utbildades med mål att bli vårdadministratör, fick avsätta tid till projektet motsvarande knappt 1 dag i veckan, totalt 23 arbetsdagar. Trots tillförda medel skulle ordinarie arbete inte drabbas. Medicinskt ledningsansvarig läkare avsatte motsvarande 1 timme/vecka utan finansiering av projektmedlen, beviljat av klinikledning.

Under projekttiden hade information om Östergötlands landstingsprojekt om förbättrad sjukskrivningsstrategi påbörjats och nationellt förestod snar ny rutin för hantering av sjukintyg.

4

Page 5: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

2. Orsak, syfte och mål

Orsaken till att projektet startades är bland annat utifrån behov av att förbättra arbetsmiljö, teamwork och tillgänglighet.

Syftet med projektet är att öka kvaliteten på sjukintygen genom att ta fram förbättrade rutiner (genom diskussion, information och utbildning).

Vårt mål är att snabbare kunna ge patienten möjlighet till rätt samhällsstöd genom förbättrat samarbete med myndigheter. Primärmål är att få ledningens gehör för betydelsen av denna arbetsuppgift.

En viktig del är även att styrka läkarsekreterarens och vårdadministratörens roll i att avlasta vårdpersonal med dokumentation och andra administrativa uppgifter.

2.1 Frågeställning

Vi resonerade utifrån att vi ville beskriva sjukskrivningsflödet för våra tre största patientgrupper på neurologmottagningen, varför vi valde att fokusera på diagnoserna Parkinsons sjukdom (PS), Multipel skleros (MS) och Epilepsi (EP).

2.2 Medicinsk bakgrund

Neurologisk sjukdom drabbar ofta i arbetsför ålder och medför ofta, åtminstone delvis, arbetsoförmåga, vilket medför ökade samhällskostnader. Det nu aktuella omdiskuterade ”utanförskapet” vid sjukdom handlar ofta om neurologiska diagnoser.

Parkinsons sjukdom (PS)En finländsk undersökning visade år 2006 att drygt en tredjedel av Parkinsonpatienter sjukpensioneras helt. Parkinson drabbar relativt sent i livet, oftast strax före ålderspension men i ovanliga fall redan före 50 års ålder. Det betyder att sjukskrivning för denna diagnosgrupp är ett mindre problem. Sjukdomen förlöper i tre faser som är relativt lika för alla patienter men kan ha olika svårighetsgrad. Det är relativt enkelt att förutspå problem i arbetslivet. Endast 16% arbetar fortfarande 5 år efter diagnos.

För denna diagnos är utveckling av läkemedel och bland annat neurokirurgiska operationer intensiv och dyrbar, men man kan inte minska produktionsbortfallet genom dessa åtgärder. Individens möjlighet att stanna kvar i eget boende och därmed inte behöva institutionsvård kan med dessa behandlingar ökas, men de är kostnadsdrivande.

Multipel skleros (MS)I vårt land har drygt 17000 människor diagnosen MS och varje år får drygt 500 personer diagnosen. Av dessa är två av tre kvinnor och oftast mellan 20-40 år. Både förlopp och funktionsbortfall skiljer sig mycket kraftigt åt mellan individerna. Därför är det omöjligt att vid diagnos förutspå framtida svårigheter i arbetslivet. Hälften av alla MS-patienter klarar inte alls att arbeta. År 2005 beräknades detta produktionsbortfall till 2 miljarder om året bara i Sverige.

5

Page 6: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

Forskningen är intensiv och i hög grad inriktad mot hälsoekonomi, både för patienternas skull och för att motivera den höga kostnad modern bromsmedicinering innebär. Det är visat att tidig intensiv behandling där det är indicerat tjänar in det ett tidigt handikapp skulle kosta.

Epilepsi (EP)En majoritet av alla patienter med epilepsi klarar ej normalt arbete. Det brukar inte vara svårt gentemot Försäkringskassan för dessa patienter. Patientföreningar idag beskriver liksom vid seklets början att huvudproblemet är att ingen vågar anställa dessa personer och tillvarata deras arbetsförmåga. Epilepsi är en konsekvens av en störning i nervsystemet som kan uppstå på väldigt många sätt. Därför skiljer sig epilepsipatienterna väldigt mycket åt sinsemellan. En del har det från födelsen och en del får det först sent i livet. En del har det som enda medicinska problem medan andra är multihandikappade inkluderande utvecklingsstörning. Spridningen i hur arbetsförmågan är påverkad är därmed mycket stor, men om den är gravt sänkt är det sällan enbart på grund av epilepsin.

Utveckling av epilepsibehandling är också ett stort forskningsfält och innefattar också dyra läkemedel och allt mer kirurgiska möjligheter. Idag är chanserna för en patient med epilepsi att slippa drabbas av täta anfall och därmed inte ha möjlighet till ett aktivt liv betydligt förbättrade. Anfallsfriheten ger ökad livskvalitet, men är sällan avgörande för anställningsbarhet.

2.3 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Våra myndigheter har avsett att underlätta sjukskrivningsärenden genom nedanstående. Ur Socialstyrelsens riktlinjer för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd för sjukdomsgrupp ”Nervsystemet” finns följande information från 1 oktober 2007. Texten är oförändrad sedan start och bör uppdateras, inte minst på grund av förändrad bromsbehandling vid multipel skleros.

Parkinsons sjukdom (G20): I den tidiga fasen har patienten ofta behov av återkommande korttidssjukskrivning för att återhämta sig. I fluktuationsfasen kan patienter med arbeten som inte kräver fysisk ansträngning och kontinuitet över dagen hålla kvar viss arbetskapacitet. I komplikationsfasen är det ovanligt med arbetsförmåga.

Multipel skleros (G35): Vid sjukdomsdebut med skov behövs ofta kortare sjukskrivningsperiod, framför allt vid arbeten som kräver koncentration, uthållighet och simultankapacitet. Vid skov behövs sjukskrivning i upp till 2 till 12 veckor. Associerade symtom som psykiska krisreaktioner, MS-trötthet och tidig kognitiv svikt måste vägas in. Partiell sjukskrivning för att gradvis öka belastningen vid återgång i arbetet är ofta att föredra, inte sällan via arbetsträning. Behandling med betainterferon (bromsmedicin) är i början ofta förenad med influensaliknande biverkningar som kan vara sjukskrivningsgrundande.

Vid primär och sekundär progressiv MS krävs en längre tids sjukskrivning . Sjukskrivningen eller sjukersättningen är ofta partiell i början och ökar gradvis i takt med att funktionsnedsättningen tilltar. Arbetet i sig påverkar dock inte sjukdomsaktiviteten.

6

Page 7: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

Epilepsi (G40, G41): Dålig anfallskontroll medför ett arbetshinder för de flesta och ger behov av långtidssjukskrivning. Överväg långtidssjukskrivning på del- eller heltid om patienten får kognitiva funktionsnedsättningar eller biverkningar av medicinering.

2.4 Rehabiliteringskedja införs

Socialförsäkringen har politiskt förändrats vid upprepade tillfällen de senaste åren. Den 1 juli 2008 infördes den s.k rehabiliteringskedjan vilket innebär att individens arbetsförmåga prövas mot olika grunder vid bestämda tidpunkter. Efter 180 dagar sker prövningen mot alla förekommande arbeten på arbetsmarknaden. En stor förändring skedde sommaren 2010 då den så kallade rehabiliteringskedjan infördes med DFA-analys (diagnos, funktion, aktivitet).

Personer med samma medicinska förutsättningar kan ha olika arbetsförmåga i förhållande till sina respektive arbetsuppgifter. Den ena kan ha full förmåga medan den andre nästan helt kan sakna förmåga att klara sitt (mer krävande) arbete. Detta förhållande innebär att en bedömning av en persons arbetsförmåga aldrig kan bli rent medicinsk. Vid nedsatt arbetsförmåga behöver läkarintyg dokumentera aktivitetsbegränsning relaterat till faktisk arbetsuppgift. Socialförsäkringen relaterar till nedsatt arbetsförmåga och inte sjukdomen i sig.

För patienter inom våra huvudkategorier blir det nu möjligt att öka förståelsen för individuella skillnader vid samma diagnos. Många gånger kan det dock vara svårt att beskriva graden av aktivitetsbegränsning enbart relaterat till organisk skada. Fortfarande saknas möjlighet att ta hänsyn till sociala omständigheter i socialförsäkringen. Exempelvis är svårighet att fokusera i tanken, vilket kan vara ett vanligt neurologiskt symtom, olika belastande hos en 62-årig kroppsarbetande man och en ensamstående 23-årig småbarnsmor som utbildar sig.

2.5 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Elsy Söderberg mfl, Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet - Utvärdering 2007-2009, - Vägledning för sjukskrivning, resultat från år 2009-2010, Rapport 2011Samtliga sjukintyg till Försäkringskassan i Östergötland under 2x3 veckor två olika år jämfördes kvantitativt och kvalitativt. Syftet var att undersöka om Försäkringsmedicinskt beslutsstöd förändrade intygens innehåll. 45% av intygen gällde kort tidsperiod, max 34 dagar. Mellan de två undersökta åren minskade långvarig heltidssjukskrivning, 100% över 1 år, från 10% till 5%. Deltidssjukskrivning minskade också, från 31% till 25% och gällde framför allt kvinnor. I materialet finns G-kapitlet, neurologiska sjukdomar, knappt representerat och är ej enskilt kommenterat. Flest antal intyg gällde F-kapitlet, psykiatriska sjukdomar, och M- respektive S-kapitlen för skador eller besvär i muskulatur, rörelseapparaten.

Det kommenteras att själva intyget mycket sällan används för att initiera arbetsrehabilitering, cirka 7%. Man kommenterar att Sverige har mindre arbetsplatsanpassning internationellt sett.

7

Page 8: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

Kvinnor oftare än män råkar ut för att deras sjukintyg saknar dokumenterad funktionsnedsättning och aktivitetsnedsättning, framför allt det senare. För närvarande är DFA-kedjan använd för beslut i sjukskrivningsärenden. Man konstaterar att det är svårt vid framför allt psykiatriska diagnoser (i alla fall svårare än tydliga muskulära besvär). Detta beror både på fortfarande outvecklat beslutsstöd och att det vid dessa funktionsnedsättningar är svårt att beskriva aktivitetsbegränsning, särskilt relaterat till samtliga på arbetsmarknaden förekommande arbetsuppgifter.

Arbetsuppgifter kan enligt SSYK (standard för svensk yrkesklassificiering) indelas i tre grupper, vitt, blått och rosa; Vitt sammanfattar högskoleutbildning, Blått sammanfattar kroppsligt och ofta tungt arbete (typiskt manligt, dvs utomhus med maskiner, jordbruk, skogsbruk, byggarbete), Rosa sammanfattar service inkluderande affär, omsorg och vård, restaurang (typiskt kvinnligt, dvs också med kroppslig belastning men mer statiskt arbete i axlar).

I beslutsstödet anges endast grov kategori av belastning, exempelvis ”fysiskt tungt”.

3. Metod

Oavsett yrkestillhörighet var personalen på neurologmottagningen överens om att patienternas sjukskrivningsbehov var ett stort problem. För att objektivera detta försökte vi samla information via vår datajournal Cosmic. Det fanns redan regelbunden statistisk rapportering, så kallad InfoView Cosmic Intelligence (CI-rapporter), som kontrolleras dagligen, veckovis eller månadsvis, men vi märkte snabbt att de variabler som vi behövde inte vanligtvis efterfrågades. Vi bad då om särskilda sammanställningar via ansvariga för dessa rapporter men det visade sig vara svårt och många gånger omöjligt att kombinera de variabler vi var intresserade av.

Vi bestämde oss - efter flera försök beskrivet nedan - att eftersöka information utifrån ett helt annat sökkriterium än sjukskrivningsblanketten men stötte då åter på patrull.

Vår ursprungliga tanke var att ur statistisk sammanställning av kontakter under studerad tidsperiod för de tre största diagnosgrupperna kunna redovisa vardera 10 typfall. Detta övergavs dels på grund av att det visade sig bli väldigt arbetskrävande och dels för att det inte var tillräckligt objektivt.

Vi har valt att strukturera rapporten med blandade resultat och diskussion för ökad läsbarhet.

Vi anser inte att allt jobb har varit förgäves utan har istället bidragit till en god analys av dagsläget och gett många idéer till ett förbättrat sjukskrivningsflöde framöver.

3.1 Vilken metod har använts?

Genom att granska uppgifter i datajournal och blankettarkiv har vi fått fram uppgifter att jämföra med framtagna statistikuppgifter. Vi har även belyst gällande rutiner kring utfärdande av sjukintyg. Under hela projekttiden har vi haft utvärdering av delmål, dokumenterade i minnesanteckningar.

8

Page 9: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

3.2 Sjukskrivningsstatistik via InfoView Cosmic Intelligence

För att ta fram statistik ur vår datajournal används så kallade CI-rapporter (InfoView Cosmic Intelligence).

Vi bestämde oss för att främst studera tidsintervallet 2011-03-11 t.o.m 2011-12-31 eftersom vi fr.o.m denna tidsperiods början övergick till ny version av vårt datasystem med uppgradering av sätt att söka ut statistik. Slutdatum valdes dels för att hinna bearbeta information men dels också för att man pga nationella direktiv införde helt ny logistik för registrering av sjukskrivning via MedCert och elektroniska sjukintyg (E-intyg), kommenterat senare. Andra delar av statistiken rör intervallet 2011-01-01 t.o.m 2011-10-31 eftersom vi vid start av projektet önskade en överblick. I efterhand inser vi att vi från början borde ha lagt ett enda tidsintervall med slut innan projektets start.

Vi trodde att vi skulle hitta meningsfull statistik genom att eftersöka långa sjukskrivningsperioder. Det visade sig inte hjälpa eftersom en lång sjukskrivningsperiod ibland knappt föranledde några kontakter, administrativt arbete eller frustration över huvud taget. Dessutom var det inte alls ovanligt att samma patient växlade mellan olika kvartiler av arbetsförmåga. Detta kunde i sig vara anledning till nya sjukintyg och därmed merarbete men kunde också bero på både försämring eller förbättring hos patienten och inte nödvändigtvis indikera att ärendet i sig var komplicerat.

3.3 Läkarutlåtande om hälsotillstånd

När vi inte kunde ta fram önskad statistik ur sjukskrivningsblanketten försökte vi istället att studera antal utfärdade läkarutlåtanden om hälsotillstånd (LOH). Det visade sig att det inte gick att samköra gentemot sjukskrivningsärenden. Det blev också tydligt att samma typ av frågeställning bara ibland ledde till utfärdande av LOH. Många gånger hade man istället haft kontakt med Försäkringskassan via telefon eller brev, i vissa fall utfärdat fritt intyg till patienten. Ibland hade problemet blivit löst på något sätt som inte kunde utläsas ur dokumentationen. Därför var inte heller detta en framkomlig väg till översyn.

Eftersom kontakter med Försäkringskassan inte ses via CI-rapporter försökte vi därefter manuellt studera befintliga LOH-intyg och eftersöka varför de utfärdats eftersom vi hoppades att vi skulle hitta de ärenden där Försäkringskassan efterfrågat kompletterande information.

9

Page 10: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

3.4 Teoretisk utgångspunkt

Parallellt undersöktes andra liknande projekt och kontakter har tagits med både vårdgrannar lokalt, andra landsting och med myndigheter lokalt och nationellt.

3.4.1 Svenska MS-registret, Docent Anne-Marie Landtblom, US Linköping/MotalaPatientrapporterade mått (PROM) i Svenska MS-registret utvecklas för att fånga data avspeglande upplevda symtom med för patienten meningsfulla effektvariabler. Där är arbetsförmåga ett betydelsefullt effektmått, eftersom MS-patienten ofta är ung till medelålders och ofta får nedsatt arbetsförmåga, vilket oftare beror på MS-trötthet (fatigue) än på neurologiska bortfall, vilket ibland leder till problem i sjukskrivningsprocessen, i synnerhet för patienter med fatigue som saknar neurologiskt handikapp. MS är samhällsekonomiskt en av de dyrbaraste diagnoserna, framför allt pga tidigt och långvarigt produktionsbortfall.

Inom Svenska MS-registret har Motala lasarett 2006 utvecklat en pilot för autoregistrering i ett väntrumsgränssnitt. Detta är presenterat som en poster vid NSV-dagarna 2006.

Pilot från Motala har bildat modell för utvidgad projekt, presenterat vid Svenska kvalitetsregisterdagarna i oktober 2011.

Svenningson och Wickström utvecklar ytterligare instrument för att inventera arbetsförmåga för närvarande. Sydöstra sjukvårdsregionen och Umeå driver parallella och delvis kopplade projekt.

3.4.2 Lokal FörsäkringskassaMöte 2012-02-10 ledande till enighet om ny modell efter E-intygets införande; Så fort misstanke om komplext ärende direkt kontakt med handläggare för tidigt avstämningsmöte, numera åter ersatt av Försäkringskassan. Sedan årsskiftet 2011/2012 finns ett nytt sätt att försöka ta tillvara lågt kvarstående arbetsförmåga via ”Kundlinjen”. Specialistläkare Cecilia Lang inbjöds som föreläsare till internutbildning för handläggare vid Försäkringskassa och Arbetsförmedling om kognitiv dysfunktion som orsak till arbetsoförmåga vid neurologisk sjukdom (planerad 2012-05-24).

3.4.3 Diskussion med överläkare Johan Alinder, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, US Linköping

Diskussion 2012-02-29 angående formulering vid intygsskrivning utifrån den mall som han tagit fram för sjukskrivningsprocessen i vårt landsting, presenterat 2011-10-05. Samsyn angående svårigheter att hitta nyckelord beskrivande funktionsförmågebegränsning och aktivitetsnedsättning vid kognitiv dysfunktion. Viktigt att tydliggöra skillnad mellan statisk skada efter trauma respektive pågående kronisk degenerativ sjukdom, ofta med multifokal lokalisering varför symtomutveckling och prognos blir helt annorlunda. Framtida samarbete planerades.

3.4.4 Diskussion med sjukgymnast Ann Wickström, US Linköping och UmeåDiskussion 2012-03-29 för utbyte av information och inhämtande av delresultat ifrån pågående projekt. Aktiva YrkesRehab, som är en vidareutveckling av Pathfinder är startat som projekt och utnyttjas aktivt av Västerbottens landsting, där cirka 10 MS-patienter nydiagnostiseras per år och 4 MS-patienter per år på detta sätt arbetsrehabiliteras.

10

Page 11: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

Projektet övergick till förening startad i Umeå 2001. Ann Wickström etablerade den 2008 i Östergötland. Nu finns den i ny projektform med stöd av Leader Folkungaland. Syftet är att hitta möjlighet för människor med neurologisk funktionsnedsättning att fortsätta vara yrkesverksamma/omskolas, ofta med mål att arbeta via dator på distans som egen företagare eller via förening. Årskostnaden, cirka 60000 kronor, täcks oftast antingen via Försäkringskassa, Arbetsförmedling eller facklig försäkring, motiverad av ”Rätt till förebyggande rehab-ersättning” givande rätt till kompetenshöjning.

3.4.5 Web-enkät om MS-fatigue Specialistläkare Cecilia Lang har tagit fram svensk översättning av MS IF – multiple sklerosis internationell federation – digital enkät under hösten 2011, besvarad av över 10 000 personer med MS för över 100 länder. Enkäten efterfrågar självupplevd negativ påverkan av fatigue, huvudsakligen relaterad till aktivitetsnivå, iscensatt i samband med Internationella MS-dagen 2011-05-27, slutversion och resultat 2012-02-25. En stor majoritet av patienterna upplevde så stor negativ påverkan av fatigue på deras aktivitetsförmåga att det blev svårt att klara av fortsatt yrkesliv.

3.4.6 Kolmården och genusperspektivGenusprojektet ”Jämt sjukskriven” vid Kolmårdens vårdcentral genomfördes 2008-2010. Man använde även här CI-rapporter utifrån sjukskrivningsblanketten ”Sjukskriven >28 dagar”. Deras projekt gällde jämställdhet. 2008 presenteras genom denna typ av statistik 200 fall med könsfördelning kvinnor till män 70-30. Vid projektets utvärdering 2010 hade detta halverats till 100 med fördelning 60-40. Deras konklusion är att mallar för sköterskor som förberedelse till läkares bedömning av sjukskrivning är mycket effektivt, men förändringar tar tid. De tycker sig se att det finns risk att vården felaktigt medikaliserar kvinnor och ej upptäcker att män döljer missbruk.

Projektet presenterades 111005 för att inkluderas i landstingets sjukskrivningsprocess.

3.4.7 Samordningsförbundet och vad som blev av psykosociala resursteamet 2007 avsatte Östergötlands samordningsförbund medel till s.k psykosociala team, PST. Syftet var att minska sjukskrivningar inom primärvården, uppdelat i fem kategorier, där två kategorier var stress och smärta.

Projektformen har vid årsskiftet 2011/2012 upphört. Samsyn finns att samarbetsformen fungerat mycket bra och bör fortsätta. Heltidssjukskrivning har genom detta projekt minskat med över 10%.

11

Page 12: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

4. Resultat

4.1 Sjukskrivningsstatistik från hela kliniken (MSK)

Statistik hämtat från sjukskrivningsblankett utfärdad vid Medicinska specialistkliniken under tidsperioden 2011-01-01 t.o.m 2011-10-31.

Denna graf visar läkarens arbetsbörda vad gäller att utfärda sjukintyg vid Medicinska specialistklinikens olika enheter.

Om man enbart jämför mellan klinikens olika mottagningar så ser man att neurologmottagningen utfärdar flest antal intyg.

Sett till hela kliniken kan man även se innebörden av att vår klinik åtar sig ansvaret för bemanning av akutortopedi och akutkirurgi, vilket dock görs till största delen av hyrläkare resepektive AT-läkare som går akutblock på MSK och AT-läkare från Aleris.

Om man jämför utfärdade sjukintyg på neurologmott och akutortopeden framkommer tydligt att neurologpatienterna får flera intyg per individ utfärdade. Vid kronisk neurologisk sjukdom är orsak till sjukskrivning av annan art än vid akut ortopedisk vårdkontakt.

12

Page 13: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

Sjukskrivningsstatistik från mottagningsenheten MSK

Man ser tydligt att sjukskrivning av kroniskt sjuka toppas av neurologmottagningen. Antal sjukskrivna dagar och därmed samhällskostnaden, är jämfört med de övriga mottagningarna enskilt ungefär 10 ggr så stor.

Eftersom det är många mottagningar kan man istället säga att räknat i antal dagar är neurologisk arbetsoförmåga av mängden arbetsoförmåga som handläggs vid Medicinska specialistkliniken 3/5 (neuromott 173/387 intyg respektive 14727/ca 15000 neurologisk arbetsoförmåga i relation till cirka 10000 andra diagnoser).

Detta visar på den samhällsekonomiska betydelsen av neurologers arbete samt att arbetsoförmåga drabbar neurologiska patienter i mycket hög utsträckning, högre än andra sjukdomar som handläggs vid en internmedicinsk klinik. Detta beror dels på sjukdomarnas natur men kanske framför allt på åldersspektrum på patienterna, eftersom neurologmottagningens patienter ofta ännu är i arbetsför ålder.

Om man istället studerar antal utfärdade intyg fördelat på de olika mottagningarna ser man också att neurologmottagningen överväger tydligt, dvs 3 ggr så många som t.ex mag-/tarmmott och hjärtmott, totalt sett den största delen av totala antal intyg men nu knappt hälften, där man när man studerar antal sjukskrivna dagar alltså låg på 3/5. Det här visar på ett annat vis att neurologiskt sjuka patienter oftare är sjukskrivna längre tid per intyg.

13

Page 14: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

Antal sjukintyg per mottagningsenhet MSK, 2011-01-01 t.o.m 2011-10-31

45%

Diab- o bltrmottDietmottEndokmottHemamottHjärtmottLungmottMag-tarmmottMedmottMinnesmottNeuromottStrokemott

Unika individer/sjukintyg mottagningsenheten MSK, 2011-01-01 t.o.m 2011-10-31

44%

Diab- o bltrmottDietmottEndokmottHemamottHjärtmottLungmottMag-tarmmottMedmottMinnesmottNeuromottStrokemott

Antal sjukskrivningsdagar per mottagningsenhet MSK, 2011-01-01 t.o.m 2011-10-31

60%

Diab- o bltrmottDietmottEndokmottHemamottHjärtmottLungmottMag-tarmmottMedmottMinnesmottNeuromottStrokemott

14

Page 15: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

4.2 Deltidsjukskrivning av MS-patienter

Statistik hämtat från sjukskrivningsblankett, där vi kan läsa ut att gruppen MS-patienter under 10 månader orsakat 120 st vårdkontakter. Orsaken till kontakt är här inte känd. Vi har dock relaterat varje kontakt till sjukskrivningsdata. När vi undersökte hur många som under denna period hade varit sjukskrivna mer än 1 månad fann vi att det var nästan allihop. Vid MS är det inte aktuellt med korttidssjukskrivning.

Vi undersökte dels om tjänstgörande doktorer hade likartat mönster, vilket överensstämde i ganska hög grad, och vi såg framför allt att patienter med MS inte bara var heltidssjukskrivna. Figuren visar att det är ungefär lika många sjukintyg för varje kvartil av arbetsförmågan.

Vid Kolmårdens vårdcentral (se 3.4.6) använder man också statistik för sjukskrivning mer än 1 månad.

Försäkringskassan redovisar (se 2.5) att 45% av alla intyg gällde sjukperiod cirka 1 månad. Försäkringskassans genomgång av alla sjuktintyg i Östergötland visar att helt sjukskrivna över 1 år minskade från 10% 2007 till 5%. Regelverket har dag 180 som tydlig brytpunkt. Landstingets statistik är fokuserat på över 1 månad. Vi valde att undersöka hur många intyg som gällde över 100 respektive 200 dagar. I efterhand kan man konstatera att mest relevant för en framtida mätning vore 200 dagar pga socialförsäkringens brytpunkt.

Man ser tydligt att de allra flesta som pga sin neurologiska diagnos inte är arbetsföra behöver heltidssjukskrivning men att mindre än 1/4 kan arbeta deltid. Undantaget är Parkinsons sjukdom.

15

Page 16: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

4.3 Genusperspektiv

Långtidssjukskrivna neurologpatienter (intyget giltigt över 100 dagar) utgörs av 85 patienter, där 52 st är kvinnor och 33 st män, dvs 61% kvinnlig dominans.

Man ser av staplarna ”övriga neurologiska diagnoser”, I-kapitel och R-kapitel att det är en jämn könsfördelning.

Kolmården redovisar en övervikt för sjukskrivning av kvinnor på 60-70%.

Under utredningstiden, dvs innan diagnos är fastställd, har vi under redovisad tidsperiod använt två diagnoser, G98.9 och R29.8. I vår statistik är det en stark övervikt för kvinnor. Är det så att kvinnor är svårare att diagnostisera eller oftare söker neurolog utan verklig bakomliggande neurologisk sjukdom? Här har vi anledning att fundera mera.

16

Page 17: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

Ovanstående genusstatistik är hämtat ur CI-rapporten ”Diagnoser – individer per diagnos” för sjukskrivna på neurologmottagningen under tidsperioden 2011-01-01 t.o.m 2011-10-31 och är manuellt framtagen fördelat på kvinnor och män. Alla vårdkontakter är noterade, dvs detta representerar aktiva patienter under tiden som är 10 månader.

Vi utläser att neurologmottagningen under 10 månader har kontakt med 150 st Parkinsonpatienter (43% kvinnor) och 106 st MS-patienter (69% kvinnor) och 449 st epilepsipatienter (49% kvinnor).

I grafen ovan har tyvärr endast G40.9 + G41.9 redovisats (261 st). Hela gruppen epilepsipatienter omfattar G40.0 t.o.m G41.9 och är betydligt större, minst 449 st. Kanske kan vårt tankefel visa en orsak till varför epilepsistatistik är så svår att få fram, man definierar olika.

Enligt Försäkringskassans genomgång (se 2.5) är deltidssjukskrivning fortfarande ganska ovanligt och minskade mellan 2007 till 2009 från 31% till 25%. Det var mer kvinnor än män som var deltidssjukskrivna.

Aktiva vårdkontakterHuvuddiagnosgrupper

2011-01-01 t.o.m 2011-10-31

65 73

134

85

33

127

020406080

100120140160

Parkinsons sjd G20.9 Multipel skleros G35.9 Epilepsi G40-G41

Kvinnor

Män

17

Page 18: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

Till skillnad från föregående graf där vi utgick ifrån alla aktiva vårdkontakter har vi här redovisning utifrån individer sjukskrivna över 1 månad. Vi ser då betydligt mindre siffror, men samma fördelning. Våra tre huvuddiagnoser utgör 39 personer, vilket är knappt hälften av de 85 sjukskrivna i tidsintervallet 10 månader. Könsfördelningen är 23 kvinnor av 39 patienter (59%) att jämföra med totalen 61%. Jämfört med Kolmårdens siffror från ett perspektiv på primärvårdsdiagnoser (60-70% kvinnor) är det en likartad bild. Detta tolkar vi som rättvisande, dvs vi har ingen snedfördelning pga genus utan könsskillnaderna avspeglar sann bild utifrån neurologisk diagnos.

Underlaget är egentligen för litet för att genusstuderas men man blir onekligen nyfiken på om det är skillnad på männen och kvinnorna som har multipel skleros respektive epilepsi vad gäller bedömning av arbetsoförmåga.

4.4 Extra framtagen CI-rapport (ej illustrerad)Mellan 2011-03-11 t.o.m 2011-10-31 utsöktes sjukintyg per diagnos enligt vårt önskemål.

Neurologmottagningen hade då totalt 129 st sjukintyg på ungefär 10 månader, väldigt mycket mer än både mag-/tarmmottagning, strokemottagning och hematologmottagning. Av dessa 129 st intyg var det 19 personer med MS, vilket motsvarades av 34 st intyg och 14 personer med epilepsi, vilket innebar 29 st intyg och 4 personer med Parkinson, innebärande 9 st intyg. Totalt var det alltså 72 st sjukintyg och oavsett diagnos kan man grovt beräkna 2 st intyg/person, lite mindre för MS. Detta eftersom MS-patienterna i högre utsträckning hade långa sjukperioder per intyg, inte ovanligt ett helt år framåt i tiden.

18

Page 19: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

4.5Läkarutlåtande hälsotillstånd (LOH)

Sammanfattning av vem som begärt LOH 2011-01-01 t.o.m 2011-10-31

39%

61%

Formell begäranBegärt på annat sätt

Manuell granskning ur datajournal av vem som begärt LOH av totalt 28 patienter visar att det i 39% av fallen har begärts formellt av Försäkringskassan och i 61% har begäran om LOH framförts på annat sätt, t.ex via anhörig, närstående, godman.

Vår önskan var att kunna utläsa nyckelinformation om vi studerade vem som begärt dem och hur ofta Försäkringskassans handläggare tyckte sig behöva extra information utav oss. Det gick helt enkelt inte. Orsaken till begäran om och medicinsk indikation för LOH varierade kraftigt. Inte heller Försäkringskassan verkar ha klara bestämmelser om när LOH är nödvändigt. Här finns det skäl att efterfråga klarare riktlinjer för att minska denna arbetsbörda.

Ofta var behovet av LOH inte tänkt att belägga stadigvarande arbetsoförmåga för att beslut om sjukersättning skulle kunna tas, utan för att få bilstöd, handikappsersättning eller ibland något helt annat där LOH ej är rätt. Erfarenheten härifrån har ytterligare styrkt oss i uppfattningen att vi behöver tydliggöra regelverket för olika intyg för samtliga medarbetare vid neurologmottagningen. Patienternas önskemål vid begäran om intyg är många gånger inte korrekta enligt regelverket och det är då vår uppgift att upplysa och hänvisa till rätt handläggning.

19

Page 20: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

4.6 ResultatsammanställningEpilepsi och multipel skleros är två stora huvuddiagnoser. Parkinsonpatienter är äldre och behöver därför ej lika ofta sjukskrivning. Parkinsonpatienterna söker oss av annan orsak.

Något fler män än kvinnor har Parkinson. I vårt material ser det ut som 2/3 män, alltså tvärt om mot MS, vilket är mer än genomsnittet. Möjligen insjuknar fler män än kvinnor tidigt under tiden då de fortfarande är arbetsföra.

Det är fler kvinnor än män som har MS, ur internationell statistik rör det sig om 2/3, vilket stämmer bra med vårt material.

Som förväntat är det något fler män som har epilepsi, då en hel del är relaterat till alkoholmissbruk och huvudtrauma, vilket är vanligare hos män. Vid epilepsi är körförbud vanligt och detta kan förklara varför män med epilepsi oftare sjukskrivs då de ofta kör bil i arbetet.

Sammanfattningsvis var det alltså 72 av 129 st sjukintyg som gällde våra tre huvuddiagnosgrupper (multipel skleros, epilepsi och Parkinson) och det innebär att huvuddiagnoserna utgör ungefär 3/5 av sjukskrivningsarbetet, vilket framstår som rimligt.

Om man tänker utifrån antal personer får man en annan fördelning eftersom det då gäller 19 st personer med MS av 106 st, som är 20% av patientklientelet, vilket ska jämföras med 14 patienter med epilepsi utav åtminstone 450 st, vilket som mest är 3% av patientgruppen samt likartat förhållande inom Parkinsongruppen där vi har 150 patienter och det var 4 st personer som behövde sjukskrivas, vilket innebär 2%.

Detta visar tydligt att sjukskrivning är en mycket viktig del i patient/läkarkontakten vid MS-patienter och förklarar varför läkare som är medicinskt ansvariga för MS har mer administrativt arbete att utföra.

I gruppen MS-patienter som behöver sjukintyg finns en stor del restarbetsförmåga. Jämför med 2.2; 50% helt arbetsoförmögna, där alltså helt sjukskrivna och förtidspensionerade är ihopslagna. 14 MS-patienter erhöll LOH, men det är inte säkert att alla dessa blev sjukpensionärer under denna tid. Under ett knappt år heltidssjukskrevs 17 individer med MS. Således hade vi 17+14=31 st helt arbetsoförmögna MS-patienter, dvs 31 av 106 individer med MS under ett knappt år motsvarar ungefär 29%.

Detta skulle betyda att vår MS-population har större bevarad arbetsförmåga än beskrivet i genomsnitt 2005. Kanske indikerar detta redan effekt av effektiv bromsmedicinering? Sifferunderlaget är inte helt jämförbart eftersom tidsintervallen och utsökningskriterier skiljer sig något åt.

Jämfört med andra mottagningar vid vår klinik är sjukskrivning mycket vanligt, ungefär 3 gånger så mycket som vid mag-/tarmmottagning och nästan 10 gånger så mycket som strokemottagning, bara för att ge ett perspektiv. Deltidssjukskrivning är generellt mycket ovanligt men relativt vanligt hos oss. Långa sjukskrivningsperioder är mycket ovanliga, endast enstaka kvartalslånga. Vid neurologmottagningen hade 32 av 129 intyg en sjukskrivningsperiod över 100 dagar och 9 av 129 över 200 dagar. Minnesmottagningen använde sig enbart av intervall halv- eller helår, men under studerad period hade de endast 3 st personer sjukskrivna, vilket ju förklaras av att demenssjukdom före ålderspension tack och lov är ovanligt.

20

Page 21: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

5. Analys/diskussion/slutsatser

Genom detta projekt har vi tagit fram ett omfattande underlag för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring, både vid vår enhet och för neurologiska sjukdomar. Vi tror att goda möjligheter till förbättrad arbetsmiljö och förtydligande av arbetsteamets fördelning i olika roller kan följa.

Både tillgänglighet, effektivitet och patientsäkerhet (omvårdnad, framför allt vårdprocess och kommunikation) har förbättrats genom medvetandegörande kring behov av ökad strukturering och att alla följer givna rutiner. Korrekta intyg ger Försäkringskassan underlag för snabbare hjälp till patienten med att få rätt ekonomisk ersättning vid sjukdom.

5.1 Förändrad rutin nationellt avseende E-intyg och MedCertMålet är redan från projektstarten uppfyllt med att patienter i stor utsträckning godkänner elektroniska läkarintyg enligt preliminärt resultat från Försäkringskassan, där mätning av elektroniska läkarintyg under november 2011 visar att Östergötland toppar med 98% andel elektroniska intyg.

Rutinbeskrivningar är framtagna inom Landstinget i Östergötland i samarbete med Försäkringskassan. Genom att man i vår datajournal kan komplettera tidigare utfärdade E-intyg med ny information (via en funktion kallad för ”förnya blankett”) ses tidsvinster där läkaren inte behöver diktera om hela intyget utan enbart de kompletteringar som Försäkringskassan efterfrågat. Försäkringskassan brukar dock vid komplettering efterfråga LOH, vilket ej skickas digitalt ännu.

Vi har efterfrågat vidareutveckling/förbättringar av MedCert och kontakt är etablerad med ansvariga. Via IT felanmälan har vi skickat in och diskuterat förslag om att användare får vara med i en referensgrupp i samband med vidareutvecklingen.

5.2 Blankettarkiv Vid genomgång av intygsmallar, som till exempel finns i besöksmall för läkare i vår datajournal Cosmic, framkommer tyvärr att vi inte alltid har rätt version jämfört med de intyg som finns i blankettarkivet. Utifrån denna erfarenhet kan vi konstatera att de datasystem som vi använder tillhandahåller myndighetsblanketter på ett inkonsekvent inkorrekt och ologiskt sätt. Vi har helt enkelt haft fel version inlagt i vårt datasystem. Detta är framfört till ansvariga för blankettarkiv inom Landstinget i Östergötland.

Något som ytterligare försvårar arbetet som läkare är även att man inte kan få ut en arbetskopia av intyget att ha som underlag vid diktering. Systemet kräver ifyllda rutor som ska sparas digitalt men ej i journal och detta är helt oacceptabelt utifrån arbetsmiljöhänseende, det är inte användarvänligt.

Ytterligare en brist är att blankettens rutor inte anpassar sin storlek efter mängden text utan man tvingas använda fortsättningsblad som bilaga. Tyvärr kan man inte spara ner fortsättningsbladet tillsammans med intyget och medför därför en risk att man missar viktigt information.

Patientsäkerheten ökar om vi endast har ett sätt att dokumentera på, då blir informationen lättare att hitta och ger i sin tur tidsvinster.

5.3 Komorbiditet; bidiagnosEn tanke var att sjukskrivningsärenden som krånglade berodde på en viss typ av komorbiditet. Vi försökte därför att eftersöka statistik där vi försökte kombinera våra tre huvuddiagnoser (Parkinsons sjukdom, MS och epilepsi) med olika bidiagnoser.

21

Page 22: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

Främst utifrån tanken att många av våra patienter har psykiatriska besvär och/eller smärta varför vi begränsade oss på att försöka kombinera ICD-kapitel G med F och/eller M, där ytterligare en tankegång var att under F döljs både depressioner, demens och utvecklingsstörning, där det senare i sig ofta innebär behov av intyg för aktivitetsersättning. Ett försök till manuell genomgång ger vid handen att åtminstone 20% av de patienter som vi sjukskriver redan har bidiagnos under F-kapitlet. Grovt rör det sig om 1/3 depression, 1/3 demens och 1/3 utvecklingsstörning. Vi kunde tyvärr inte få fram relevant statistik för detta i dagsläget. I sammanhanget har vi också noterat att CI-rapporter för att få fram statistik på kontakt med Försäkringskassan saknas. CI-rapport saknas även för sjukintyg versus LOH.

Två (stress och smärta) av fem sjukskrivningsorsaker fokuserat i PST överlappar verksamhet vid vår neurologmottagning i mycket hög grad. Erfarenheter från PST i primärvård skulle sannolikt i hög grad kunna utnyttjas hos oss (se 3.4.7).

5.4 DiagnoskoderVid genomgång av statistikrapporter versus journalanteckningar framkommer således att vi inte använder huvud- och bidiagnos konsekvent. En bättring har skett efter intern kodningsutbildnings av läkarsekreterare inom Landstinget i Östergötland men inte ens nu efterlevs dessa riktlinjer fullt ut. Uppföljning samt fortsatt intern utbildning av både läkarsekreterare och annan vårdpersonal är därför nödvändig inom hela kliniken.

Då vi använt utredningsdiagnos G98.9 och R29.8 i sjukintyg upplever vi att sjukskrivningen oftare ifrågasatts av Försäkringskassan. Vi har därför skickat förfrågan till ansvariga på Försäkringskassan samt Socialstyrelsen för samsyn kring dessa diagnoskoder. Försäkringskassan har svarat ” Det blir alltså inte någon skillnad för den försäkringsmedicinska analysen om diagnosen är R29.8 eller G98.9” och Socialstyrelsen har svarat ”Det är ju innehållet i intyget och patientens funktionshinder som skall vara avgörande för sjukersättningen. Den kod man valt för att beskriva patientens problem borde inte ha något med sjukskrivningen att göra. Krav på beskrivning av aktivitetsbegränsning ökar vid symtomdiagnos”.

Ansvariga på Medicinska specialistkliniken har därför tagit ett beslut att som utredningsdiagnos för neurologmottagningen koda dessa besök med ”R29.8 Neurologisk utredning” enligt rekommendation från intern kodningsutbildning.

5.5 ÅtgärdskoderI dagsläget använder vi väldigt få åtgärdskoder på neurologmottagningen men det finns möjlighet att få ut statistik på detta. Vi har inte dragit några slutsatser av tillgänglig statistik. Inför 2013 planeras en genomgång av vilka åtgärdskoder som kan ha betydelse för neurologmottagningens patienter.

5.6 Komplementjournal (KoVis) Idag använder vi en skanningsfunktion av extern information där allt arkiveras i den så kallade komplementjournalen. För att underlätta sammanfattning av information inför bedömning behöver denna vidareutvecklas. Dokumenthanteringsplanen är framtagen av landstingsarkivarie och avgör hur man ska döpa försättsbladet som delas in i huvud- och underkategori. Av okänd anledning syns tyvärr ej huvudkategori i komplementjournalen i dagsläget. Dokumenthanteringsplanen är också svårläst eftersom den saknar sökfunktion. Vi önskar även en vidareutveckling av färgkoder för lab. Efter inskickat förbättringsförslag har Laboratoriemedicinskt IT i mars 2012 bekräftat att önskemål om förbättringar är överlämnade till ROS-förvaltningen. Likaledes önskas att uppgifter om enhet och datumintervall på inskannade externa journalkopior visas. Vi föreslår sammanfattningsvis förbättrad struktur i komplementjournal.

22

Page 23: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

5.7 Checklista, speciell mall i datajournalEfter projektets avslut finns möjlighet att ta fram en speciell mall i vår datajournal där sjuksköterska/undersköterska/vårdadministratör på neurologmottagningen kan dokumentera relevant information (DFA-innehåll) inför förlängning av sjukskrivningsperioden. Vi tänker oss att man obligatoriskt bokar en planerad telefonkontakt med patienten 2-3 veckor innan sjukskrivningens slutdatum. Genom detta skulle vi troligen spara tid genom att läkaren dels alltid har tillgänglig och aktuell information inför beslut samt dels att patienten inte ska behöva ringa till neurologmottagningen och be om förlängning etc. Vi lyfter således ansvaret från patienten och lägger det på oss istället. Detta motiveras också av att många av dessa patienter har kognitiva svårigheter, vilket förklarar att de inte alltid kan hålla reda på allt och ringa i tid. Likaså kan man vid behov förbereda eventuellt avstämningsmöte med Försäkringskassan.

Genom intern genomgång och samsyn om vilken information som bör finnas med i E-intyget bör vi även få minskat antal kontakter med Försäkringskassan då behovet av kompletteringar bör minska. Vi kommer nu att aktivt be om avstämningsmöten som alternativ.

5.8 Hur vi tänker gå vidare Möjlighet finns att i ett senare skede, preliminärt 2014, söka fortsatta projektmedel för att

kunna starta upp ett länsövergripande samarbete med neurologmottagningar vid Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping kring gemensam journalmall inkl intygsmallar. Möjligen kan detta ske i samarbete och utveckling av Kolmårdens vårdcentrals framtagna mall.

Utveckla statistikrapporter tillsammans med IT-Konsult vid Resurscentrum i Östergötland. Utveckla rutiner kring MedCert tillsammans med Försäkringskassans representanter och

utvecklingsgrupp, Landstinget i Östergötland. Påtala interna brister som att teknisk support saknas för Excel, Power point och Word. Uppföljning kring hur ny administrativ rutin fungerar avseende dokumentation och fakturering

vid avstämningsmöten. Uppföljning kring uppgradering av blankettarkiv via kontaktperson vid FM-centrum. Internutbildning på neurologmottagningen för samsyn av intygsskrivande och diagnoskodning. Eventuell pilotarbete vid neurologmottagning kring att läkarsekreterare/vårdadministratör

bokar avstämningsmöte direkt i tidboken efter meddelande i MedCert. Eventuellt delta i nästa REHSAM-konferens; Praktiskt rehabiliteringsarbete och strategiska

rehabiliteringsfrågor nationellt diskuteras. Funderar vidare på; Är det så att kvinnor är svårare att diagnostisera eller oftare söker neurolog

utan verklig bakomliggande neurologisk sjukdom? Kvinnor dominerar utredningsdiagnos.

23

Page 24: PROJEKTARBETEvardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/124280/82... · Web view10.00 5.00 5.00 10.00 2.00 6.00 5.00 5.00 8.00 4.00 9.00 5.00 8.00 6.00 6.00 3.00 2.00 9.00 5.00 7.00

6. Referenser

Costs and quality of life with multiple sclerosis in Europé; http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2077637/

Costs and quality of multiple sclerosis in Sweden; http://www.springerlink.com/content/p3x885804v242747/?MUD=MP

Martikainen, K. K., Luukkaala, T. H. and Marttila, R. J. (2006), Parkinson’s disease and working capacity: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17183549

[email protected] . Information om Östergötlands landstingsprojekt om förbättrad sjukskrivningsstrategi på

Intranät; http://www.lio.se/Startsida/Verksamheter/Landstingsdirektor/Ledningsstaben/Halso--och-sjukvardsgruppen/Sjukskrivning/

Vård och behandling rätt och säkert; http://www.lio.se/Startsida/Verksamheter/Landstingsdirektor/Ledningsstaben/Halso--och-sjukvardsgruppen/Sjukskrivning/Handlingsplan/Trappstegsbild/

Sjukskrivningskommittén, Landstinget i Östergötland: http://www.lio.se/Planering-och-uppfoljning/Arsredovisning/Arsredovisning-2002/Verksamheten/Halso-och-sjukvard/Prioriterade-grupper/Samverkan-med-Forsakringskassan/Sjukskrivningskommitte-med-kvalitetsperspektiv/

Handlingsplan för jämställd sjukskrivningsprocess, Landstinget i Östergötland; http://www.lio.se/pages/115241/Li%C3%96%202011-1875.pdf

Bättre sjukskrivningar, Handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården från SKL; http://www.sklkommentus.se/Web/ProduktB.aspx?p=2584

Jämställda sjukskrivningar, Arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess från SKL; http://www.medicine.gu.se/digitalAssets/1359/1359690_handbok-j--mstallda-sjukskrivningar.pdf

Läkarutlåtande vid bedömning, http://lisa.lio.se/Startsida/Verksamheter/Landstingsdirektor/Ledningsstaben/Halso--och-sjukvardsgruppen/Sjukskrivning/Utbildning/

Jämt sjukskriven, http://lisa.lio.se/Startsida/Verksamheter/Landstingsdirektor/Ledningsstaben/Halso--och-sjukvardsgruppen/Sjukskrivning/Utbildning/

Utvärdering av försäkringsmedicinskt beslutsstöd; http://lisa.lio.se/Startsida/Verksamheter/Landstingsdirektor/Ledningsstaben/Halso--och-sjukvardsgruppen/Sjukskrivning/Utbildning/

Vad ett läkarintygs ska innehålla, Försäkringskassan 2011-11-16: http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/ac3b3cec-0991-46ed-94e5-37fb6aea8de4/40349_information_om_lakarintyg_A_2011_11_25.pdf?MOD=AJPERES

Aktiva YrkesRehab; http://aktivayrkesrehab.se/media//narhet-med-distans.pdf

MS in focus online fatigue survey – www.msif.org Utvärdering av de psykosociala teamen i Borensberg, Motala och Vadstena Inom Svenska MS-registret har Motala lasarett 2006 utvecklat en pilot för autoregistrering i ett

väntrumsgränssnitt. Detta presenterades som poster vid NSV-dagarna 2006.

Presentation för MS-sjuksköterskor 2011 av Anne Wickström

24