1 (46)

Program för att främja integrationen av invandrare

2019–2021

2 (46)

Innehåll

Inledning ......................................................................................... 3

Invandrare i Borgå.......................................................................... 5

2.1 Integrationsarbetets olika begrepp ................................................................................. 7

2.2 Lag om främjande av integration 1.9.2011 samt regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av integration 5.7.2018 .................................................... 8

2.3 Statens integrationsprogram 2016–2019 ....................................................................... 9

2.4 Lag om likabehandling (1325/2014) ............................................................................. 10

2.5 Invandrarkommitténs arbetssätt och sammansättning ................................................. 10

Komma igång med integrationen i Borgå ..................................... 11

3.1 Vägledning, rådgivning och kartläggning i det första skedet ......................................... 11

3.2 Meeting Point och Bra början i Borgå........................................................................... 11

3.3 Invandrartjänster .......................................................................................................... 12

3.4 Tolk- och översättningstjänster .................................................................................... 13

Basservicen stöder integrationen .................................................. 14

4.1 Boende ........................................................................................................................ 14

4.2 Hälsostationstjänster ................................................................................................... 15

4.3 Mentalvårdstjänster ..................................................................................................... 16

4.4 Småbarnsfostran och förskoleundervisning ................................................................. 17

4.5 Grundläggande utbildning ............................................................................................ 19

4.6 Vuxensocialarbete och socialarbete för barnfamiljer .................................................... 22

4.7 Kultur- och fritidstjänster .............................................................................................. 25

Arbete och utbildning ................................................................... 29

5.1 Invandrarna på arbetsmarknaden ................................................................................ 29

5.2 Vuxenutbildning erbjuder de första stegen till integration, utbildning och arbetsliv ....... 33

5.3 Stadens sysselsättningstjänster ................................................................................... 36

Övriga aktörer ............................................................................... 36

6.1 Tredje sektorn .............................................................................................................. 37

6.2 Församlingar och andra religiösa sammanslutningar stöder integration ....................... 39

6.3 Polisen ......................................................................................................................... 41

Kostnader ....................................................................................... 41

Uppföljning av integrationen, utvecklingsåtgärder och uppföljningen av dem 2019–2021 .................................................. 43

3 (46)

Inledning

I lagen om främjande av integration föreskrivs om att kommunen eller flera kommuner tillsammans

ska, för att främja integrationen och stärka det sektorsövergripande samarbetet, upprätta ett

program för integrationsfrämjande som godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och

ses över minst vart fjärde år. Programmet beaktas när en budget och ekonomiplan enligt 65 § i

kommunallagen (365/1995) upprättas (Lag om främjande av integration 1386/2010 § 32).

I integrationsprogrammet har den gällande lagstiftningen som styr integrationen samt Borgå stads strategi Drömmarnas Borgå 2030 beaktats. Strategins gemensamma värderingar, inbördes uppskattning och att göra tillsammans – modigt och ansvarsfullt, är lämpliga för att styra integrationsarbetet tillsammans med invandrare. Integrationsarbetet stöder strategimålen ”En trygg, välmående och jämlik stad för invånarna”: Vi utvecklar stadens trygghet och förebygger tillsammans marginalisering av invånarna och ojämlikheter. Vi stöder åldrande aktivt genom att betona hälsofrämjande åtgärder. Vi satsar på förebyggande arbete. Borgås program för främjande av integration har upprättats för åren 2019–2021. Målet med programmet är att främja positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper, att på jämlika grunder trygga tillgängligheten på integrationsfrämjande behovsenliga tjänster av hög kvalitet för invandrare samt främja sektorsövergripande samarbete mellan integrationsfrämjande aktörer. I slutet av 2017 bodde 2 372 utländska medborgare i Borgå. Sammanlagt statistikfördes det att 3

300 personer har något annat än Finlands officiella språk som modersmål. I Borgås

integrationsfrämjande program beskrivs integrationsstegen ur tjänsternas perspektiv. I programmet

framskrider man med stöd av stadens basservice från den första tiden i landet till utbildning eller

arbete. Centralt i programmet är även tredje sektorns och andra aktörers betydande insats för att

främja integrationen.

Integration är en flerdimensionell, livslång process över kommande generationer som alltid sker

under vardaglig växelverkan. Utöver myndigheterna stöds integrationen av olika aktörer och

föreningar, arbetsgemenskaper, företag, läroanstalter och andra gemenskaper.

Samhället möjliggör integration och erbjuder förutsättningar för den, men i grunden är det ändå

fråga om varje människas personliga liv och hennes egna resurser. En lyckad integration innebär

enligt Befolkningsförbundets mångkulturella kompetenscenter bland annat delaktighet,

språkkunskaper, sysselsättning, välbefinnande, ömsesidighet, livshantering, jämlikhet,

medvetenhet om rättigheter, skyldigheter och möjligheter till påverkan samt fungerande relationer

med närstående, meningsfull fritid och en känsla av trygghet och tillit.

Integrationens dubbelriktade natur är viktig. Också det mottagande samhället förändras. Var och

en av oss kan med våra egna insatser påverka hur välkomna invandrarna upplever sig vara och

hur de kan komma med i växelverkan med befolkningen.

Integrationen kan betraktas ur olika åldersgruppers perspektiv:

Barn, ungdomar och familjer: Integrationen av barn och ungdomar sker som en del av integrationen av familjen. Centralt i integrationen av familjer är att de vuxna ska kunna bibehålla sitt föräldraskap och erbjuda sina barn stöd. Barnrådgivningen, småbarnsfostran, den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningen samt ungdoms- och socialarbetets tjänster stöder föräldraskapet samt integrationen av barnen och ungdomarna ur sitt eget perspektiv.

Vuxna integrationsinvandrare som siktar på arbetslivet: Arbetsförvaltningen ansvarar i huvudsak för integrationen av personer i arbetsför ålder i arbetslivet. Målet med

4 (46)

integrationsutbildningen och andra arbetskraftspolitiska åtgärder är att uppnå en nivå av språkkunskaper som fungerar i vardagen samt att för varje invandrare hitta en individuell stig till fortsatt utbildning och/eller arbetslivet.

Äldre invandrare eller invandrare som annars hamnar utanför arbetslivet: För varje invandrare som hamnar utanför arbetslivet upprättar kommunen en individuell integrationsplan. De har som mål att få till stånd en språknivå som fungerar i vardagen samt informera om samhället och möjligheterna att delta i annan integrationsverksamhet, som främst ordnas av tredje sektorn.

Aktörer inom integration

5 (46)

Invandrare i Borgå

Under de senaste åren har invandringen till Finland blivit mångsidigare och ökat betydligt. Den

kulturella mångfalden och flerspråkigheten är en del av det finländska samhället. Så är det också i

Borgå.

Största delen av dem som invandrar till Borgå gör det till följd av äktenskap eller som en del av den

allt livligare rörligheten hos den internationella arbetskraften. Den största invandrargruppen är

medborgare från Ryssland, forna Sovjetunionen och Estland, hit räknas även ingermanfinländska

återvändare och deras familjer.

Borgå stad har sedan år 1988 årligen tagit emot cirka 25-30 personer i enlighet med avtalet med

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen). År 2016 ökades antalet

kommunplatser för flyktingar undantagsvis till 119 kommunplatser. Ökningen gjordes enligt NTM:s

förslag på grund av det landsomfattande flyktingläget, eftersom Finland under 2016 tog emot cirka

32 000 asylsökande, vilket skapade ett högt tryck på mottagningssystemet för flyktingar.

Under 2016 flyttade sammanlagt 139 flyktingar som fått uppehållstillstånd, medräknat 41

ensamkommande minderåriga ungdomar, till Borgå. Följande år, 2017, mottogs 75 nya flyktingar.

År 2018 stabiliserade sig antalet flyktingar vid tidigare års siffror. I Borgå är andelen personer med

flyktingbakgrund för tillfället uppskattningsvis en tredjedel av alla invandrare.

Utöver de personer som antecknats som utländska medborgare i befolkningsregistret, bor det i

Borgå uppskattningsvis cirka 1 000 personer med invandrarbakgrund som fått finskt medborgarskap.

Medborgarskap kan man ansöka om efter sex års oavbruten vistelse i landet, och för flyktingar gäller

fyra år.

UTLÄNDSKA MEDBORGARES ANDEL AV BEFOLKNINGEN I BORGÅ DEN 31 DECEMBER

2017

I Borgå bor det 2 372 invandrare från 98 olika länder. Detta motsvarar 4,7 procent av

befolkningen i Borgå (50 159)

Finska medborgare 95,3 %

Utländska medborgare 4,7 %

50 159 INVÅNARE

6 (46)

De största befolkningsgrupperna i Borgå

Nationalitet Antal Nationalitet Antal

Estland 561 Ryssland 195

Vietnam 146 Thailand 113

Serbien och

Montenegro

111 Sverige 99

Syrien 84 Irak 80

Rumänien 65 Demokratiska

republiken Kongo

64

Sudan 60 Myanmar 52

Afghanistan 47 Polen 47

Storbritannien 44 Tyskland 40

Nepal 35 Pakistan 31

Kina 29 Filippinerna 27

Spanien 26 Ukraina 25

Turkiet 23 Norge 22

Borgås invånare enligt modersmål den 31 december 2017

Åldersgrupp Personer som talar inhemska språk

Personer med ett främmande språk som modersmål Totalt

0–4 2 310 242 2 552

5–9 2 834 227 3 061

10–14 2 955 199 3 154

15–19 2 743 249 2 992

20–24 2 352 211 2 563

25–29 2 288 291 2 579

30–34 2 395 342 2 737

35–39 2 719 354 3 073

40–44 3 117 295 3 412

45–49 3 241 264 3 505

7 (46)

50–54 3 502 215 3 717

55–59 3 234 147 3 381

60–64 3 145 114 3 259

65–69 3 255 75 3 330

70–74 2 767 31 2 798

75– 3 999 47 4 046

Totalt: 46 856 3 303 50 159

2.1 Integrationsarbetets olika begrepp

Invandrare

En person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för

annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har

registrerats eller som har beviljats uppehållskort.

Integration i samhället

Med integration i samhället avses invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med

målet att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och

arbetslivet samtidigt som invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin

egen kultur stöds.

Integrationsarbete

Med integrationsarbete avses sektorsövergripande främjande och stödjande av integration

med hjälp av myndigheters och andra aktörers åtgärder och tjänster (sektorsövergripande

samarbete).

Person i behov av särskilda åtgärder

Med en person i behov av särskilda åtgärder avses invandrare som behöver intensifierade

integrationsfrämjande åtgärder i synnerhet på grund av analfabetism, ålder, familjesituation,

nedsatt funktionsförmåga, sjukdom, skada eller någon annan motsvarande orsak.

Kvotflykting

Med kvotflykting avses en person som FN:s flyktingorgan (UNHCR) har beviljat flyktingstatus

och som har kommit till landet inom ramarna för den mottagande statens flyktingkvot. I

Finland fastställer riksdagen flyktingkvoten årligen. Från 2001 har antalet kvotflyktingar som

ska tas emot i Finland varit 750 personer per år. Åren 2014 och 2015 höjdes flyktingkvoten

till 1 050 personer på grund av kriget i Syrien. Kvotflyktingar kommer ofta till Finland från

flyktingläger, men ännu oftare också från städer. De kvotflyktingar som Finland har mottagit

under de senaste åren har i huvudsak kommit från Syrien, Kongo, Afghanistan och Sudan.

Asylsökande

8 (46)

En asylsökande är en person som ansöker om asyl i ett annat land än sitt hemland. Att

ansöka om asyl är en mänsklig rättighet. Endast en liten andel av de asylsökande beviljas

flyktingstatus enligt FN:s flyktingavtal som bygger på personlig förföljelse. Däremot kan den

asylsökande få uppehållstillstånd på basis av behov av alternativt skydd (t.ex. hot om

omänsklig behandling i hemlandet).

Uppehållstillstånd

Med uppehållstillstånd avses ett visstids- eller permanent tillstånd att bo inom statens gränser

som staten utfärdar till en specifik person. En asylsökande kan få uppehållstillstånd på

grundval av asyl eller behov av alternativt skydd.

Flyktingstatus

Flyktingstatus får man i Finland i tre olika fall. Flyktingstatus beviljas de som fått asyl i Finland

och de som kommit till landet inom ramarna för flyktingkvoten samt deras familjemedlemmar,

som kommer till Finland via återföring av familjer. Flyktingstatus är den starkaste

internationella skyddskategorin.

Papperslös

En papperslös person är en person som lever i Finland utan lagenlig uppehållsrätt.

Myndigheterna känner inte officiellt till papperslösas vistelse i landet och tillåter det heller

inte. En person kan hamna i en status som papperslös i ett land till exempel efter att ha fått

avslag på sin ansökan om asyl eller uppehållstillstånd, om visumet eller uppehållstillståndet

har löpt ut eller om personen inte har ansökt om uppehållstillstånd. Avsaknad av pass eller

annat identitetsbevis gör inte en person papperslös. Asylsökande är inte papperslösa,

eftersom de har tillstånd att vistas i landet. Papperslösa står i lång utsträckning utanför

samhällets basservice.

2.2 Lag om främjande av integration 1.9.2011 samt regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av

integration 5.7.2018

Utgångspunkten i den nya lagen om främjande av integration är att bemöta de förändringar som

skett i invandringen under de senaste 20 åren. I lagen beaktas alla personer som av olika orsaker

flyttar till Finland. Invandrarna är en heterogen grupp och beredskap och servicebehov som anknyter

till olika invandrargruppers integration skiljer sig väldigt mycket från varandra. Flyktingar behöver

mångsidigt stöd för integrationen medan personer med olika långa arbetsavtal och studerande

behöver närmast information och vägledning för att kunna använda stadens basservice. I lagen

betonas att servicen är behovsbaserad och inte grundar sig på orsaken till invandringen.

Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklingen av invandrarnas

integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. Kommunen ska se

till att de kommunala tjänsterna lämpar sig också för invandrare. Kommunen ska dessutom se till att

de åtgärder och tjänster för invandrare som avses i denna lag ordnas så att de till innehåll och

omfattning är sådana som behovet i kommunen förutsätter. Kommunen ska se till att den egna

personalens kompetens i fråga om integration utvecklas. Åtgärder och tjänster avsedda för

invandrare får också ordnas i samarbete mellan kommunerna (lag om främjande av integration

1386/2010 § 30).

9 (46)

I led med den kommande landskaps- och social- och hälsovårdsreformen kommer även lagen om

främjande av integration att förnyas.

”Landskapet har en central roll i samordningen av integrationen.

Landskapet ska i sin planering beakta de riksomfattande målen för integreringen och samordna

planeringen av integreringen med kommunerna i landskapet. Landskapet åläggs allmänt ansvar och

samordningsansvar för utveckling, planering och uppföljning av integreringen av invandrare i

landskapet.

När landskapet planerar integreringen ska det ställa upp mål för främjande av invandrarnas

sysselsättning och företagsamhet, välfärd, hälsa och delaktighet samt av likabehandling, jämställdhet

och goda befolkningsrelationer. Det ska då också ange åtgärder för att stödja måluppfyllelse och de

ansvariga aktörerna. Dessutom ska landskapet på förhand bedöma samt beakta hur besluten

påverkar olika grupper av invandrare.

Kommunen ska även i fortsättningen vara en viktig integreringsaktör och propositionen ändrar inte

på kommunens allmänna förpliktelse att ansvara för planeringen, utvecklingen och ordnandet av

integrationsfrämjande tjänster för kommunens invandrarinvånare på kommunnivå. I lagen fastställs

innehållet i kommunens planering och utveckling av integreringen. Både landskapet och kommunen

ska främja integreringen genom sektorsövergripande samarbete.” (Regeringens proposition till

riksdagen med förslag till lag om främjande av integration 5.7.2018)

Lagens ikraftträdande beror på hur vård- och landskapsreformen framskrider på landets politiska

och förvaltningsnivå.

2.3 Statens integrationsprogram 2016–2019

Statens integrationsprogram innehåller mål och åtgärder för integrationen samt

tyngdpunktsområden för följande regeringsperiod.

Syftet och målet med integrationsprogrammet är att i enlighet med integrationslagen (1386/2010)

främja och stödja invandrarnas delaktighet inom alla samhällets områden, på ett politiskt, socialt

och ekonomiskt plan samt i kulturlivet.

Med hjälp av dessa mål skapas förutsättningar för likabehandling av invandrare och utnyttjas

invandrarnas kompetens till förmån för det finländska samhället.

I integrationsprogrammet för åren 2016–2019 har beaktats ökningen av antalet asylsökande och

de därefter upprättade invandringspolitiska riktlinjerna och åtgärderna.

Programmets särskilda målområden är att

1. utnyttja invandrarnas kultur som en del av Finlands innovationsförmåga 2. förbättra invandrarnas ställning på arbetsmarknaden 3. effektivisera integrationen tväradministrativt 4. främja samarbetet mellan staten och kommunerna för att främja mottagningen av

personer som har internationellt skydd samt 5. uppmuntra till en öppen diskussionskultur om invandringspolitik utan att tillåta rasism.

10 (46)

Med de programenliga åtgärderna vill man effektivisera integrationen och satsa särskilt på det

inledande skedet i integrationen.

2.4 Lag om likabehandling (1325/2014)

Syftet med lagen om likabehandling är att främja och trygga likabehandling samt att effektivera

rättsskyddet för den som utsatts för diskriminering.

Enligt lagen om likabehandling får ingen diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt

ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, politisk verksamhet, familjeförhållanden, åsikt,

hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller

hennes person.

Etniska minoriteter är i särskild fara att mötas av etnisk diskriminering. I Finland finns bland annat

följande etniska minoriteter: romer, judar, tatarer, representanter för äldre ryska samhällen, personer

med invandrarbakgrund och Finlands ursprungsbefolkning samerna.

Myndigheterna skall i all sin verksamhet målmedvetet och systematiskt främja likabehandling samt

etablera sådan förvaltningssed och sådana verksamhetssätt som säkerställer att likabehandling

främjas när ärenden bereds och beslut fattas. Myndigheterna ska särskilt ändra de omständigheter

som förhindrar uppnående av likabehandling.

Utvecklandet av jämlikheten i myndighetsverksamheten är till fördel för individen, myndigheterna

och hela samhället. Detta är en central utgångspunkt då tjänsterna utvecklas så att de motsvarar

olika användargruppers behov. (arbetsministeriet 1100/009/2004)

Lagen om likabehandling förpliktar myndigheterna att upprätta en jämställdhetsplan för att främja

den etniska jämlikheten i sin verksamhet samt för att förhindra diskriminering som grundar sig på

etniskt ursprung. Jämställdhetsplanen kan också bifogas till andra planer, till exempel kommunens

integrationsprogram.

2.5 Invandrarkommitténs arbetssätt och sammansättning

Enligt målen i det föregående integrationsprogrammet för åren 2013–2017 utsågs i Borgå en

sektorsövergripande invandringskommitté vars uppgift är att ansvara för såväl intentionaliteten i som

utvecklingen och uppföljningen av integrationen på förvaltningsnivå och beslutsfattande nivå.

Kommittén har fungerat som samordnare i projektet att uppdatera det nuvarande

integrationsprogrammet.

Invandringskommittén har sammanträtt nio gånger i uppdateringsarbetets tecken. Varje

förvaltningsområde och andra aktörer har uppdaterat sin egen del. För att höra och delaktiggöra

invandrare ordnades den 12 december 2017 ett separat hörande i Borgå Folkakademis lokaler.

Medlemmar i kommittén:

Sirkka Valta, chef för invandrartjänster, ordförande

Maria Andersson, chef för barn- och familjetjänsterna

Leila Nyberg, direktör för småbarnsfostran

Kimmo Sirén, rektor för Svalvägens skola

11 (46)

Merja Kukkonen, direktör för kultur- och fritidstjänsterna

Noona Heikkilä, planerare av tjänster för vuxna

Risto Purastie, polis vid polisinrättningen i Östra Nyland

Irina Mieskonen, TE-byråns integrationsexpert

Ville Heininen, servicechef, tjänster för vuxna från och med 8/2018

Företrädare för invandrarföreningar:

Svetlana Hirvonen (rysktalande invandrare)

Lourdes Markkanen (Borgås mångkulturella förening MAP)

Htun Thant Zin Htun (burmeser)

Nga Nguyen-Pakarinen (vietnameser) och

Evariste Habiyakare (rwandier och kongoleser).

Komma igång med integrationen i Borgå

3.1 Vägledning, rådgivning och kartläggning i det första skedet

Enligt lagen får invandraren som flyttar till Borgå basinformationsmaterial om det finländska

samhället i samband uppehållstillståndet eller vid registreringen av uppehållsrätten hos polisen

eller vid registreringen av uppgifter om sin hemkommun och personuppgifter hos magistraten.

Dessa myndigheter ger klienten guiden Grundläggande information om Finland, som finns på flera

olika språk. Guiden delas ut också hos stadens rådgivningstjänster, Kompassen.

Polisen och magistraten kan vid behov hänvisa invandraren till Kompassen där han eller hon får

vägledning om Borgå stads servicesystem och om integrationsfrämjande åtgärder.

Personer som behöver personlig vägledning och inledande kartläggning enligt lagen om integration

styrs antingen till invandrartjänster eller TE-byråns tjänster. Vid invandrartjänster finns det

möjlighet att få rådgivning på sitt eget språk på arabiska och engelska samt vid behov också på

andra språk.

Dessutom erbjuder rådgivningspunkten Luckan integration vägledning och rådgivning till alla

invandrare på finska, svenska och engelska.

3.2 Meeting Point och Bra början i Borgå

Medborgarinstitutets Meeting Point fungerar i praktiken som en träffpunkt och studieplats för

nyanlända invandrare. Där får alla invandrare oberoende av på vilka grunder de kommit undervisning

i finska språket och kan också delta i annan integrationsfrämjande verksamhet (handarbete, motion,

utfärder till närmiljön osv.). I anslutning till Meeting Point fungerar invandrartjänsternas jour där

socialarbetaren ger vägledning och rådgivning en gång i veckan.

12 (46)

Projektet Bra början i Borgå genomfördes under åren 2015–2018 i ett samarbete mellan Borgå

medborgarinstitut, Borgå folkakademi, Föreningen Luckan rf och stadens invandrartjänster. I

samarbete mellan ovan nämnda aktörer ordnade projektet orienteringskurser för nyanlända

invandrare i Borgå.

Innehållet i den månadslånga kursen bestod av introduktion i finska och svenska språket, bekantning

med i det finländska samhället samt de viktigaste tjänsterna i Borgå. För familjer med små barn

ordnades barnpassning på kursplatsen. Dessutom skapades i enlighet med verksamhetsmålen

kontakter med ortens invånare och föreningar.

Resultatet av projektet är ett förslag om grundande av en gemensam rådgivningspunkt för alla

invandrare. Målet är att samla all rådgivning som ges på olika verksamhetsställen på en och

samma plats, förlänga öppettiderna utanför kontorstiderna, utöka utbudet av rådgivning på det

egna språket och ordna informationstillfällen med centrala teman i integrationen.

3.3 Invandrartjänster

Invandrartjänsternas uppgift är att ta emot flyktingar och återflyttare som placeras i kommunen eller

som självständigt flyttar till kommunen, att ge information om samhället, socialt arbete och att främja

integration. Detta arbete utförs i samarbete med klienter, myndigheter och föreningar. Dessutom hör

det till invandrartjänsternas uppgift att ge vägledning och rådgivning också till andra invandrare,

myndigheter och privatpersoner i frågor som berör invandring.

Kontorspersonalen omfattar chefen för invandrartjänsterna, socialarbetare, socialhandledare och

förmånshandläggare-kontorsarbetare samt tolkar och kulturbiträden med invandrarbakgrund.

Flyktingar och återflyttare är klienter vid invandrartjänsterna huvudsakligen i 3-4 år efter

invandringen.

Inledande mottagningsservice för flyktingar omfattar att

- ordna med första bostaden

- granska bostaden och de mest nödvändiga grundtillbehören

- informera om anländande nya flyktingar/återflyttare till hälsovården, utbildningsväsendet,

daghemmen o.s.v.

- göra hembesök, introduktion till den närmaste omgivningen, butiker, hälsotjänster o.s.v.

- ordna informationstillfällen i grupp bland annat om tjänster inom social- och hälsovården,

arbets- och näringsbyrån, FPA och fritidssysselsättning

Klientförhållande inom invandrartjänsterna, socialt arbete och socialhandledning:

- vägledning gällande boende i höghus, hushållsapparater, användning av tvättstugan,

ordningsregler o.s.v.

- hänvisning till hälsoundersökningar, ordna hjälp i akuta sjukdomsfall

- att gå igenom dokument och intyg, översätta och hjälpa vid inskrivning i kommunen samt

med eventuella polisärenden (uppehållstillstånd och pass)

- att besöka daghem, skolor eller andra nödvändiga tjänster tillsammans med klientfamiljen

13 (46)

- att på ett förståeligt sätt förklara socialskyddets helhet samt de förmåner som

Folkpensionsanstalten beviljar

- vid behov beslut gällande kompletterande utkomststöd

- bedömning av livssituationen och behovet av tjänster. Hänvisning till nödvändiga tjänster.

- hänvisning av personer i arbetsför ålder till att bli klienter vid arbets- och näringsbyrån

- att upprätta integrationsplaner även för personer som förblir utanför arbetslivet,

hemmamammor och äldre samt vid behov barn och unga

- att ha sektorsövergripande samarbete med småbarnsfostran, skolorna, vuxenutbildare och

andra myndigheter

- att kartlägga flyktingarnas livsskeden och eventuella traumatiska erfarenheter, bedöma

vårdbehovet och styra till vården i samarbete med psykologen

- att ge psykosocialt stöd och utreda olika krissituationer

- att hjälpa med att inleda ärenden i flyktingarnas ansökningar om familjeåterförening, ge

utredningar och utlåtanden under processens olika skeden

- att ha samarbete med organisationer, föreningar och församlingar inom ramen för varierande

verksamhet, fester och vänverksamhet

- att stödja invandrarföreningar (ekonomiskt stöd till gemensamma evenemang/fester och

dylikt, informera och motivera till olika verksamheter, använda resurspersoner som

kulturbiträden o.s.v.)

Brådskande social- och hälsovård och andra tjänster för personer som vistas olagligt i landet

I juni 2017 godkände stadsstyrelsen stadens instruktioner för förfaringssätt inom tjänsterna för så

kallade papperslösa. I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets anvisningar tryggas för

klienterna brådskande social- och hälsovårdstjänster och dessutom även mödrarådgivningstjänster

och skol- och studenthälsovård.

Borgå stad, Borgå kyrkliga samfällighet och Finlands Röda Kors avdelning i Borgå har berett sig på

samarbete genom att diskutera och upprätta en sammanfattning av olika aktörers verksamhetssätt

och -möjligheter för att hjälpa personer som stannat kvar i landet utan uppehållstillstånd.

3.4 Tolk- och översättningstjänster

En av målsättningarna för integrationen är att invandrarna så småningom lär sig finska och/eller

svenska. I praktiken behöver dock både invandraren och den myndighet som sköter hans eller

hennes ärenden under flera års tid tolk- och översättningstjänster för att ärendena ska kunna skötas

på ett lyckat sätt och för att klientens rättskydd ska kunna tryggas i situationer då klienten och

myndigheten inte har ett gemensamt språk eller då invandrarens språkkunskaper inte är tillräckliga.

Tolk- och översättningstjänster behövs i synnerhet då myndigheterna måste fatta beslut om

invandrarens eller den asylsökandens rättigheter, förmåner eller skyldigheter eller då behandlingen

av ärendet annars kräver det.

Bestämmelser om ordnandet av språktjänster finns i lagen om främjande av invandrares integration

samt mottagande av asylsökande, lagen om förvaltningsförvarande, förvaltningsprocesslagen samt

lagen om patientens ställning och rättigheter. Myndigheternas skyldighet att ordna tolkning och

14 (46)

finansieringen av den är begränsad till ärenden som myndigheten kan anhängiggöra. Av särskilda

orsaker kan myndigheterna ombesörja tolkningen och översättningen i ärenden som klienten

anhängiggjort.

Staten ersätter kommunerna utan tidsgräns för kostnader för tolkning och översättning i ärenden

som berör mottagandet av asylsökanden och dennes familjemedlemmar inom social- och

hälsovården, upprättandet av integrationsplaner och servicestyrning till integrationsfrämjande

samhällsservice i närområdet. Efter att klienten erhållit finländskt medborgarskap ersätts inte längre

dessa kostnader.

Invandrartjänsterna har upprättat anvisningarna om bemötandet av klienter från olika kulturer och

om användningen av tolktjänster. Anvisningarna har delats ut till stadens alla enheter. I Borgå är

målsättningen att uppmana myndigheter till att använda tolkar, för att invandrarna ska kunna sköta

ärenden vid stadens olika myndigheter på ett smidigt och jämlikt sätt oberoende av problem på

grund av språket. Dessutom översätts meddelanden och broschyrer eller används redan översatt

material som stöd i skötandet av ärenden.

Basservicen stöder integrationen

4.1 Boende

Hyresbostädernas fördelningsgrunder Invandrarna får bostadsförvaltningens tjänster med samma principer som andra personer i behov av bostad. De sökande jämförs sinsemellan baserat på bostadsbehov, förmögenhet och inkomster och bostäderna hyrs ut till dem som mest behöver dem. Sökande som är bostadslösa och andra sökande som har brådskande behov av bostad, mindre bemedlade och låginkomsttagande sökande har förtur. Samtidigt strävar man efter en mångsidig invånarstruktur samt ett socialt balanserat bostadsområde. Behov och utbud av bostäder Man strävar efter att hitta lösningar för invandrarnas boende också utanför stadens egen

bostadsproduktion. Målet är att för invandrare ordna boende som är så mångsidigt som möjligt även

på privata och allmännyttiga bostadsmarknader.

Som första bostad för flyktingar som placeras i Borgå (cirka 25–30 per år) strävar man att anvisa till

de hyresbostäder som den landsomfattande Y-stiftelsen erbjuder. Inom ramen för samarbetet mellan

stiftelsen och Borgå stad finns 30 bostäder på olika håll i staden. På det här sättet strävar man efter

att skapa socialt balanserade bostadsområden och en mångsidig invånarstruktur i husen.

Invånaromsättningen i de allmännyttiga hyreshusen är cirka 19 procent. Bostäder blir lediga i

synnerhet i de områden där det redan bor fler invandrare än i genomsnittet. Segregering av

Målsättningen med valet av invånare är att placera invandrare jämlikt över hela stadens område. I stadsdelarna och fastighetsbolagen främjas integration bland annat genom att uppmuntra invandrarna till aktiv invånarverksamhet och genom att utöka växelverkan mellan invånarna. En målsättning är dessutom att invandrarna ska lära sig reglerna och praxisen för boende i vårt land.

15 (46)

bostadsområden har ökat och till exempel i Gammelbacka har antalet personer med främmande

språk ökat snabbt. Då många invandrare bor i de områden med sämre status som domineras av

hyreshus och där det bor låginkomsttagare och personer med lägre utbildningsnivå, kan detta

tillsammans höja risken för att utslagning koncentreras till vissa områden, vilket kan stärka

segregering.

Segregeringen i bostadsområden bör förebyggas med såväl bostads- och planläggningspolitik som

med olika förorts- och områdesutvecklingsprojekt och genom att göra bostadsbeståndet

mångsidigare.

Borgå stad fortsätter sitt samarbete med Y-stiftelsen beträffande skaffandet av bostäder för flyktingar

och reserverar vid behov ett kapitalunderstöd i stadens budget.

Flyktingarnas första bostäder skaffas i första hand från Y-stiftelsens bostadsbestånd. Målet är att

upprätta Borgås egen boendeguide på olika språk i samarbete med de allmännyttiga

hyresbostadsbolagen som har verksamhet i staden.

4.2 Hälsostationstjänster

Hälsovårdscentralen har två hälsovårdare som är kontaktpersoner mellan invandrartjänsterna och

hälsostationstjänsterna. Invandrartjänsterna meddelar kontaktpersonerna om de invandrare som

anländer via dem. Hälsovårdarna samordnar ärenden som anknyter till hälsoundersökningar för

invandrare. De registrerar de nya invandrarnas uppgifter i patientjournalsystemet och skriver

remisser till laboratoriet och röntgen. Hälsostationens hälsovårdare kallar så snart som möjligt

klienten till en hälsoundersökning. Kallelsen förmedlas via invandrartjänsterna.

Hälsoundersökning

Hälsoundersökningen genomförs för alla kvotflyktingar och personer som fått asyl och placerats i

Borgånejden. Till sådana asylsökande som ännu inte beviljats uppehållstillstånd och som ännu inte

har en ordinarie bostad i Borgå ges endast akutvård. Undantaget är gravida kvinnor som styrs till

mödrarådgivningen, barn under skolåldern som styrs till barnrådgivningen och skolelever som styrs

till skolhälsovården.

Till Borgå anländer invandrare även på andra sätt. Till denna grupp hör återflyttare samt personer

som anlänt till landet till följd av familjeåterförening eller äktenskap. Om invandrarna klart kommer

från andra förhållanden än ett välfärdssamhälle jämförbart med Finland, utförs en

hälsoundersökning på samma sätt som för flyktingar och personer som fått asyl.

Hälsoundersökningen för vuxna görs på hälsostationen, för barn på barnrådgivningarna och för

skolelever i skolan. Vid hälsoundersökningen deltar även en tolk. I hälsoundersökningen kartläggs

klientens livsskeden, sociala bakgrund, allmänna hälsotillstånd, eventuella sjukdomar och mediciner

samt tidigare vaccinationer. Laboratorie- och röntgenresultat gås igenom med klienten. Baserat på

uppgifterna som fåtts, upprättas en vårdplan för klienten, planeras vaccinationer och klienten styrs

vid behov till läkarvård. I samband med hälsoundersökningen informerar man även om andra

hälsovårdstjänster i Borgå, till exempel munhälsovårdens tjänster.

Målet är att tillhandahålla lika tillgång till hälso- och sjukvård för alla så att den vård och

kundservice som klienten får, inte påverkas av ålder, boendeort, social ställning, modersmål,

kön, etnisk bakgrund, kultur eller övertygelse.

16 (46)

För kvotflyktingar, personer som fått asyl och andra invandrare erbjuds en möjlighet att få

vaccinationer enligt finländsk praxis. Asylsökanden vaccineras i regel inte, med undantag för

asylsökande barn och gravida kvinnor, vilka har en möjlighet att få vaccinationer enligt praxisen i

Finland.

Efter den första hälsoundersökningen har invandrarna rätt till samma hälsovårds- och

munhälsovårdstjänster som den övriga befolkningen.

4.3 Mentalvårdstjänster

Gemensamt för flyktingar och övriga invandrare är att de flyttat från sin hembygd till en ny och

främmande språk- och kulturmiljö. Flytten och förlusterna förknippade med den (släktingar, vänner,

arbete, samhällsställning, ekonomiska förluster) är ofta så stora förändringar i livet att de uppfattas

som kriser, vilket ökar risken för psykiska svårigheter och för att problem uppstår.

Invandrarna har ofta olika störningar i den psykiska balansen, såsom ångest, depression, känsla av

isolering och främlingskap, osäkerhet på den egna identiteten samt psykosomatiska symptom. Därtill

kan flyktingarna ha bakom sig flera svåra erfarenheter, bland annat förföljelse och situationer där de

varit i direkt livsfara. Av flyktingarna bedöms 10–40 procent har erfarenheter av tortyr. De

traumatiska erfarenheterna försvårar invandrarnas möjligheter att klara sig i det nya hemlandet och

detta återspeglas ofta i hela familjens välmående.

I Borgå sköts invandrarnas mentalvårdstjänster huvudsakligen inom de allmänna

hälsovårdstjänsterna. Mentalvårdsproblemen observeras ofta inom primärhälsovården, till exempel

vid mödra- och barnrådgivningen, skolhälsovården, vuxenutbildningen och socialarbetarnas

mottagning. En naturlig del av arbetsbilden för alla dem som arbetar med invandrare är samarbete

och att man erbjuder klienterna stöd och samtalsstöd.

Vid behov hänvisas klienterna att boka en tid vid den egna primärvården, den egna hälsostationen,

där läkaren bedömer patientens vårdbehov. Klienten kan även hänvisas till de lättillgängliga

tjänsterna i vilka man vid behov får ta del av tjänsterna som erbjuds av depressionsskötare,

sjukskötare insatta i rusmedelsproblem, psykologer och socialarbetare. De psykiatriska tjänsterna

är specialsjukvård, dit man remitterar de kunder med medelsvåra eller svåra psykiska problem som

är i behov av läkar- och terapeutisk vård.

Som specialservice finns tillgång till de specialtjänster för utlänningar som SOS-centret hos

Föreningen för Mental Hälsa i Finland erbjuder i Helsingfors. Resurserna för det egentliga

klientarbetet är begränsade, men centret erbjuder arbetshandledning, konsultation, utbildning och

samarbete i frågor som berör arbete bland invandrare.

De torterades rehabiliteringscenter i Helsingfors är en poliklinik på specialsjukvårdsnivå, som

bedömer, vårdar och rehabiliterar traumatiserade flyktingar och asylplatssökanden som utsatts för

tortyr i sina hemländer samt deras närstående. De torterades rehabiliteringscenter fungerar som ett

landsomfattande kompetenscentrum även för övriga aktörer som vårdar tortyroffer. Centret utbildar,

Målet med mentalvårdstjänsterna är att erbjuda så lättillgängliga tjänster som möjligt för alla

kommuninvånare. Detta mål stöds av lätttillgängliga tjänster för unga och vuxna vilka öppnades

vid hälsostationerna 2017. Önskemålet är att även nå invandrarbefolkningen med dessa

tjänster.

17 (46)

konsulterar och handleder hälsovårdspersonal, myndigheter samt frivilliga och

medborgarorganisationer.

4.4 Småbarnsfostran och förskoleundervisning

Kulturell och språklig mångfald inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen styrs av

principer och målsättningar

Småbarnsfostran i Borgå styrs av Borgå stads plan för småbarnsfostran (2017), som grundar sig på

principerna i Utbildningsstyrelsens plan för småbarnsfostran (2017). Föreskoleundervisningen styrs

av Borgå stads plan för förskoleundervisning (2016). För alla barn upprättas en plan för

småbarnsfostran eller en utbildningsplan för förskoleundervisningen. Familjerna bär det främsta

ansvaret för att bevara modersmålet och kulturen.

Kulturell mångfald inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen

I september 2018 fanns det inom Borgå stads småbarnsfostran cirka 195 barn med främmande språk, varav 55 barn inom förskoleundervisningen. Sammanlagt har dessa barn 24 olika språk som modersmål. I de flesta daghem finns det några barn med främmande språk som modersmål. Flest barn med främmande språk som modersmål finns i Gammelbacka daghem, Vårvindens daghem, Estbacka daghem, Tallberga daghem och daghemmet Pärlan.

Det allt större antalet barn med olika kultur- och språkbakgrunder inom småbarnsfostran ger

möjlighet till att bygga en mångkulturell gemenskap. Barnens och miljöns olika språk, kulturer,

åskådning samt traditioner beaktas och anammas som en naturlig del av vardagen inom

småbarnsfostran. Varje daghemsenhet har en person som är ansvarig för mångkulturaliteten och

dessa personer träffar varandra regelbundet. De ombesörjer utvecklingen av frågor förknippade med

kulturell mångfald och spridningen av kunskapen inom sina respektive enheter. På Borgås

webbplats för småbarnsfostran peda.net, på sidan Mångkulturell småbarnsfostran finns information

och material till stöd för genomförande av mångkulturell småbarnsfostran.

Inom småbarnsfostran synliggörs kulturell och språklig mångfald i samarbete med vårdnadshavarna.

Vårdnadshavarna informeras om målen, innehållet och förfaringssätten inom den finländska

småbarnsfostran. Tillsammans med vårdnadshavarna diskuterar man familjens språkliga miljö,

språkval, bildningen av flerspråkiga och mångkulturella identiteter samt olika utvecklingsskeden i

och betydelsen av modersmålet eller modersmålen. Vid behov används en tolk i samtalen med

vårdnadshavarna med vilken man säkerställer ömsesidig förståelse.

I ett samarbete mellan småbarnsfostran och invandrartjänsterna skapades 2015 en

verksamhetsmodell för starten av småbarnsfostran för familjer med invandrarbakgrund. När familjen

flyttar till Borgå, gör invandrartjänsternas socialhandledare och en expert på småbarnsfostran vid de

öppna tjänsterna för småbarnsfostran tillsammans ett hembesök, där man berättar för familjen om

olika tjänster och stödjer dem vid behov till exempel med att fylla i ansökningar. Experten på

småbarnsfostran erbjuder dessutom vägledning och rådgivning till familjerna i frågor gällande

Målsättningen med småbarnsfostran och förskoleundervisning är att stödja barnets integration i

det finländska samhället och hans eller hennes förmåga att lära sig finska eller svenska för de

barn som har en annan språklig eller kulturell bakgrund. Lärandet sker i naturliga situationer

med andra barn. Inom småbarnsfostran och förskoleundervisning bekantar man sig med

barnets egen kultur och historia.

18 (46)

småbarnsfostran. Småbarnsfostrans förvaltning och invandrartjänsterna har en samarbetsgrupp,

som sammanträder regelbundet.

Stödja kunskaperna i finska/svenska hos barn med främmande språk inom

småbarnsfostran och i förskoleundervisningen

Inom småbarnsfostran stöds utvecklingen av språkkunskaperna samt språk- och kulturidentiteten

och självkänslan hos barn med främmande språk. Med ett barn med främmande språk avses barn

vars första språk är något annat än finska, svenska, samiska, romani eller teckenspråk. Ett barn som

inte kan finska är oftast inte utan språkkunskaper, utan han eller hon talar sitt eget modersmål och

lär sig det andra språket baserat på det.

Utvecklingen av kunskaperna i finska/svenska främjas ändamålsenligt inom språkkunskapernas

olika delområden med utgångspunkt i barnets behov och förutsättningar. Undervisningen i

finska/svenska som andraspråk är en del av de grundläggande uppgifterna för personalen inom

småbarnsfostran och förskoleundervisningen. Barn med främmande språk kan under det första året

i daghemmet eller familjedaghemmet beviljas resurskoefficienter.

I planen för småbarnsfostran för barn med främmande språk samt i undervisningsplanen för barn

inom förskoleundervisningen antecknas en plan för att stödja det finska/svenska språket som

uppdateras varje höst och vår.

Barnen bereds i möjligaste mån möjligheter att använda och tillägna sig också sitt/sina modersmål.

En utvecklingspunkt under de kommande åren är samordningen av modersmålsundervisningen för

barn med främmande språk inom småbarnsfostran. Det egna modersmålet och inlärningen av

finska/svenska som andraspråk anlägger grunden för barnets funktionella två- och flerspråkighet.

Ansvaret för att bevara och utveckla barnets eget/egna modersmål och kultur åligger i första hand

familjen.

Inom förskoleundervisningen har man 2018 upprättat en läroplan för utbildningen som förbereder för

den grundläggande undervisningen.

Observationer, dokumentering och bedömningen av finska/svenska för barn med främmande språk Inom småbarnsfostran i Borgå kartläggs kunskaperna i finska och svenska systematiskt bland barn, som talar ett främmande språk. Information om barnets språkkunskaper samlas in genom observationer och genom att dokumentera barnets tal och språkbruk; vokabulär, uttal, ändelser och ordföljd. Dessutom är ett objekt frö observationen hur barnet hanterar sina tankar, känslor och sin vilja på det nya språket. Hur barnet lyssnar och vad han eller hon förstår. Framför allt fäster man uppmärksamhet vid hur barnet kan språket och inte på vad han eller hon ännu inte kan. I Borgå har man i samarbete med talterapeuter upprättat en stig för att stödja utvecklingen i det

finska/svenska språket för barn med främmande språk. I takt med att barnet framskrider på stigen

kartläggs och följs barnets kunskaper i finska/svenska upp bland annat genom nedan angivna olika

metoder.

Kettu-testet (Korpilahti-Eilomaa) är en metod för bedömning av treåringars tal- och språkutveckling.

Det är planerat för såväl daghemmens som barnrådgivningens och talterapeuternas behov. Det

används även som ett riktgivande redskap i bedömningen av flerspråkiga barns kunskaper i finska.

I testet kartläggs språkkunskapernas olika delområden.

19 (46)

Repun takanassa (Tammerfors stad 2000) är en kartläggning av det finska språket, som kan

tillämpas på barn som är fem år och äldre i bedömningen av såväl det finska språket som det egna

modersmålet. Repun takanassa kartlägger produktion och förståelse av talat språk. I testet kartläggs

språkkunskapernas olika delområden.

Pienten kielireppu (småbarnens språkryggsäck), från en nivå till nästa, är ett bedömningsverktyg för

bedömning av språkkunskaperna bland barn med invandrarbakgrund inom småbarnsfostran och

förskole- och inledande undervisningen. Kielireppu skapar enhetliga bedömningskriterier för

uppföljningen av barnens språkkunskaper och tillämpar den europeiska referensramen i

undervisningen av små barn med finska som andraspråk.

En språkkonsultation ordnas årligen i april för personal inom småbarnsfostran. I konsultationen deltar

gruppens förskollärare, specialförskollärare och talterapeut. Målet är att kartlägga kunskaperna i det

finska/svenska språket bland barn med främmande språk som fyller fem år. På basis av

kartläggningen upprättas en fortsatt plan för barnet ur vilken framgår behovet och ordnandet av

finska/svenska som andraspråk-undervisning eller bedömning av talterapeuten.

Kita, det vill säga materialet för bedömning av kunskaper i det finska språket, är avsett för

övergångsskedet mellan förskole- och den inledande undervisningen. Kitabedömningen görs av

förskolegruppens förskolelärare för barn med främmande språk vars språkkunskaper man inte får

information om på annat sätt innan skolan börjar. Förskolegruppens förskolelärare ser till att

informationen överförs till skolan. Kitabedömningar görs inte för barn som har goda kunskaper i det

finska språket eller vars finskakunskaper bedöms separat i talterapin under förskoleåret.

Utvecklingsåtgärder för kulturell mångfald inom Borgå stads tjänster för småbarnsfostran

Tillräcklig utbildning av personalen inom småbarnsfostran och vägledning av dem i att

bemöta kulturell mångfald och vara språkstöd för barn med främmande språk i alla enheter

inom småbarnsfostran.

Sektorsövergripande samarbete och nätverkande med olika aktörer är viktigt och nödvändigt

också i framtiden.

Samordningen av modersmålslärarnas arbete (hemspråket) i daghemmen bör fortfarande

utvecklas i samarbete med invandrartjänsterna och utbildningstjänsterna.

Öka delaktigheten i tjänsterna för småbarnsfostran bland barn med främmande språk.

4.5 Grundläggande utbildning

I Borgå stads finskspråkiga grundskolor (årskurserna 1–9) finns 391 elever med invandrarbakgrund

och motsvarande siffra för de svenskspråkiga grundskolorna är fyra elever (7) (situationen

27.9.2018). I Peipon koulu finns för närvarande 117 elever med invandrarbakgrund (40 % av

elevantalet).

Undervisning inför den grundläggande utbildningen och stöd i övergångsskedet

I skolornas verksamhet är målet delaktighet, välmående, trygghet, tolerans och respekt för

andra. Skolmobbning och diskriminering förebyggs.

20 (46)

I den förberedande undervisningen är eleverna till sin ålder, färdigheter och skolgångshistoria väldigt

olika. Med anledning av detta ordnas undervisningen i små grupper med högst 10 elever. Vanligtvis

får eleverna förberedande undervisning i cirka ett år. Under den förberedande undervisningen

integreras eleverna i för allmänna undervisningsgrupper lämpliga ämnen, bland annat matematik,

engelska samt färdighets- och konstämnen.

Efter den förberedande undervisningen kan eleven vid behov studera med stöd i en övergångsklass.

Efter övergångsskedet flyttar eleven till sin egen närskola. För undervisningen i övergångsskedet

bör man reservera tillräckliga resurser, och dess verksamhet och ställning som en del av lärandet

och stödet för skolgången bör göras stadigvarande.

I svenskspråkiga skolor får elever med invandrarbakgrund stöd genom extra timresurser och/eller

rådgivning per telefon tills eleverna kan flytta över till grundläggande undervisning.

Den för invandrare förberedande undervisningen inför den grundläggande undervisningen hålls på

Vårberga skola, Peipon koulu, Svalvägens skola och Albert Edelfelts skola. Verksamheten i

klasserna inom den förberedande undervisningen utvecklas så att de även kan, om situationen så

tillåter, omfatta elever som befinner sig i övergångsskedet, det vill säga elever som följer

undervisningsplanen för den grundläggande utbildningen. På Svalvägens skola arbetar en separat

lärare i övergångsskedet.

Undervisning i finska som andraspråk

En elev som inte har lika goda språkkunskaper på alla delområden som på sitt modersmål får i stället

delta i lärokursen med undervisning i finska som andra språk (S2). Utbildningsanordnaren ser till att

alla elever som är berättigade till S2-undervisning bereds möjlighet att få ta del av den.

Undervisningen kan ges i separata grupper eller individuellt på modersmåls- och litteraturlektioner.

Om det i skolan finns minst fyra elever som studerar S2-lärokursen, finska som andra språk, hålls

undervisningen i separata grupper. Målsättningen med S2-undervisningen är alltid att utveckla

elevens kunskaper i finska. För elever som studerar S2-lärokursen strävar man efter att upprätta en

undervisningsplan. I skolornas anslag för undervisningsmaterial beaktas S2-undervisningen precis

som andra läroämnen.

Vid gymnasieskolan Linnankosken lukio hålls årligen fyra kurser med S2-undervisning, så att eleven

kan under sin utbildning genomgå alla sex obligatoriska S2-kurserna.

För S2-undervisningen delas timramen med en koefficient, knuten till antalet elever som inte talar

svenska eller finska. Detta har ökat mängden S2-undervisning i skolorna. S2-undervisningen

utvecklas med utgångspunkt i den nya läroplanen.

Undervisning i det egna modersmålet för elever med invandrarbakgrund

Behovet av undervisning i elevens modersmål kartläggs årligen och man strävar efter att ordna

undervisningen på basis av kartläggningen. För närvarande finns undervisningsgrupper i albanska,

arabiska, burmesiska, vietnamesiska och estniska på olika skolor.

Religionsundervisning för smågrupper

Undervisning i olika religioner ordnas i enlighet med 13§ i lagen om grundläggande utbildning.

Bedömning av elev med invandrarbakgrund

I bedömningen av olika läroämnen beaktar man elevens bakgrund och kunskaperna i finska språket

som utvecklas så småningom. Eleven bör kunna visa sitt kunnande oberoende av bristerna i det

finska språket. Bedömningen kan vara verbal med undantag av slutbedömningen. Slutbedömningen

21 (46)

bör också för elever med invandrarbakgrund vara realistisk och jämförbar och grunda sig på

kriterierna i slutbedömningen. Kriterierna för slutbedömning, som framförts i läroplanens grunder,

gäller alla elever.

Bedömningen av elever med invandrarbakgrund utvecklas vidare och man tar i bruk varierande och

flexibla bedömningssätt.

Grundläggande utbildning och övergång till studier på andra stadiet för personer som

uppfyllt läropliktsåldern

Samarbetet med läroanstalter på andra stadiet effektiviseras så att alla elever som slutfört

grundskolan kan hitta en lämplig studieplats. För unga med invandrarbakgrund som inte fått

grundskolans avgångsbetyg då läropliktsåldern uppfyllts strävar man efter att ordna möjligheter att

komplettera grundskolestudierna.

Utvecklingspunkter:

Elever med invandrarbakgrund som gått ut grundskolan skulle ha behov av ett alternativ som

är jämförbart med tiondeklassen, där de skulle få extra tid på sig att komplettera studierna

inom den grundläggande utbildningen och planera sin studiestig.

Från och med läsåret 2018–2019 har de finskspråkiga utbildningstjänsterna dragit igång

inom den grundläggande utbildningen för vuxna. I det inledande skedet är det främst

meningen att ordna kurser i läskunnighetsskedet, men kursutbudet kommer eventuellt att

utökas i ett senare skede, så att man även kan erbjuda vuxna personer möjlighet att

genomföra den grundläggande utbildningen.

Invandrarungdomar som kommit ensamma till Finland som minderåriga på Svalvägens skolas

vårfest 2017

Stöd för inlärning och skolgång för invandrarelever

22 (46)

Elever med invandrarbakgrund får stöd för inlärning med samma kriterier som de andra eleverna.

För eleven med invandrarbakgrund utarbetas vid behov en undervisningsplan där man utöver målen

i enskilda ämnen även antecknar stödåtgärderna i skolan.

Stödande av tolerans och goda etniska relationer i skolgemenskapen

Skolornas kulturella mångfald syns på skolornas fester, temadagar och evenemang. I

elevkårsverksamheten beaktas elever med invandrarbakgrund på ett sätt som passar i skolans

verksamhetsmodeller. Skolorna deltar enligt resurserna i internationella projekt och samarbete med

skolor och lärare från olika länder. Skolorna effektiviserar samarbetet, idéer och informering till

exempel om temadagar och evenemang som ordnas.

I Borgå stads läroplan finns en plan som förebygger mobbning vilken inkluderar planen som

förebygger diskriminering och rasism. Skolorna har absolut nolltolerans mot diskriminering och

rasism.

Utvecklande av ställningen för personal med olika språkliga eller kulturella bakgrunder

Som arbetsgivare följer Borgå stads utbildningstjänster likvärdighetsprincipen. I skolorna beaktas

ändå att en lärare eller annan anställd med invandrarbakgrund kan tillföra specialkunnande till skolan

samt främja toleransen både inom arbetsgemenskapen och bland eleverna. Därför stöder

utbildningstjänsterna rekryteringen av personer med olika språkliga eller kulturella bakgrunder till

fasta anställningar och anställer behöriga personer tills vidare. Arbetsplatserna ser till att personal

med olika språkliga och kulturella bakgrunder kan delta i all verksamhet på arbetsplatsen som

jämlika med andra anställda.

Utvecklande av utbildningsarrangemangen för invandrare

De finansiella resurser som fås av staten riktas till skolor som ordnar undervisning och är berättigade

till stöd. För att samordna och utveckla undervisningsarrangemangen för invandrare skulle det vara

bra att anställa en samordnare (på deltid) för invandrarundervisningen. I utvecklingsarbetet följs den

utvecklingsplan för mångkulturella färdigheter som Borgå stads finskspråkiga utbildningssektion

godkände 2015. Grunderna i undervisningsplanen för förberedande undervisning inför den

grundläggande utbildningen implementerades den 1 augusti 2016.

4.6 Vuxensocialarbete och socialarbete för barnfamiljer

Socialarbete

Flyktingar och återflyttare får nödvändiga socialservicetjänster från invandrartjänsterna i tre/fyra år

efter flytten till Finland. Efter det inledande skedet överförs de som klienter antingen till

vuxensocialarbetet eller socialarbetet för barnfamiljer.

Övriga invandrare, bland annat personer som fått uppehållstillstånd på basis av äktenskap samt

deras familjer, är nödvändigtvis inte överhuvudtaget klienter inom socialarbetet. Om de önskar så

kan de få rådgivning och vägledning av invandrartjänsterna, men ett klientförhållande som kräver

ekonomiskt stöd eller långsiktigt arbete påbörjas vanligtvis direkt inom socialarbetet i det egna

området.

23 (46)

Många av tjänsterna och arbetsmetoderna inom socialarbetet är gemensamma inom socialarbetet

för vuxna och barn. Alla klienter inom socialarbetet har tillgång till invandrartjänsternas vägledning

och rådgivning på sitt eget språk.

Under de första besöken på socialbyrån får klienten med hjälp av en tolk information om

socialskyddet och om sina rättigheter och med dem förknippade skyldigheter. Också i fortsättningen

används tolk vid behov. Man undviker att använda familjens barn som tolk.

Socialarbete inom tjänster för vuxna

I vuxensocialarbetet ges tjänsterna på basis av socialvårdslagen, i enlighet med klienternas behov.

Sedan grunddelen av utkomststödet överfördes till FPA i början av 2017. Vuxensocialarbetet

bedömer borgåbornas behov av andra ekonomiska tjänster eller socialtjänster och ger vid behov

antingen ekonomiskt eller psykosocialt stöd, vägledning och rehabilitering.

Grundprincipen är att kartlägga klientens egna resurser och vägleda honom eller henne till att klara

sig självständigt samt ge stöd till bättre livshantering i samarbete med till exempel hälsovården,

arbetskraftsbyrån, rusmedels- och mentalvårdstjänsterna.

Vuxensocialarbetets verksamhetsformer:

vuxensocialarbetets jour: bedömning av servicebehovet och vägledning, stöd och hjälp efter

behov varje dag

socialarbetets och socialhandledningens telefonrådgivning: bedömning av servicebehovet

och vägledning/stöd, ekonomisk och psykosocial hjälp efter behov

socialarbetets och socialhandledningens mottagningstider, hembesök och

nätverkssamarbete, där man bedömer servicebehovet och behovet av vägledning/stöd,

ekonomisk och psykosocial hjälp

med boendetjänster minskar man klyftorna i välmåendet. Den assisterade boendetjänsten

erbjuds i enlighet med servicebehovet

vägledning och rådgivning för boende i enlighet med servicebehovet

klientjuryverksamhet: öka delaktigheten, möjlighet att delta i utvecklingen av socialtjänsterna

på språkkaféet i Vänskä på Fänriksgatan i anslutning till matutdelningen finns det två gånger

per månad möjlighet att med låg tröskel komma och prata med socialhandledare och

erfarenhetsexperter

Verksamhetsformer som förverkligas vid sektorsövergripande samarbete:

Navigatorn erbjuder 16–29-åriga unga lättillgänglig, sektorsövergripande kundservice och

rådgivning

Teamet för arbetsförmåga för arbetslösa erbjuder sektorsövergripande social- och

hälsovårdstjänster, bedömning av servicebehov, ekonomisk och psykosocial hjälp, stöd,

vägledning och rådgivning.

Socialarbetets målsättning är att integrera invandrarklienterna i det finländska samhället och hur

det fungerar, och då får de service enligt samma principer som övriga medborgare.

24 (46)

Tjänsten Mitt hälsoteam är riktad till dem som gynnas av regelbundna hälsovårds- och

socialtjänster och erbjuder sektorsövergripande bedömning av servicebehov, stöd,

vägledning och rådgivning till dem som befinner sig i utdragna och svåra livssituationer

Med kultur- och motionstjänsten LiiKu (motion och kultur i livet) ökas möjligheterna till att ta

del av motions- och kulturtjänsterna. Med verksamheten minskas klyftorna i välmåendet och

förebyggs utslagning.

Med Kraft i vardagen-grupperna gör man möjligheterna att delta i kultur- och

fritidsverksamhet samt hälsofrämjande tjänster mer lättillgängliga för de borgåbor som

befinner sig utanför arbetslivet.

Socialarbete inom barn- och familjetjänsterna

Inom barn- och familjetjänsterna erbjuds tjänster i första hand på basis av socialvårdslagen. Vid

behov stöds familjen med hjälp av barnskyddet. Barnfamiljernas förmåga att klara sig stöds på flera

olika sätt, bland annat med ekonomiskt stöd, stödpersoner eller stödfamiljer, stöd i skolgången,

fritidsintressen, placeringen i arbetslivet eller med hjälp av familjearbete och hemservice.

En egentlig klientrelation inom barnskyddet blir det fråga om då man är orolig för barnets välmående,

hälsa och utveckling, vilka kan äventyras av bland annat försummelse av barnets vård, föräldrarnas

rusmedelsanvändning, mentala problem eller familjevåld. Barnet kan också själv äventyra sin egen

hälsosamma utveckling genom att använda rusmedel, försumma skolgången eller begå brott.

Barnskyddet är ett samarbete med familjerna, deras närmaste krets, myndigheter och till exempel

småbarnsfostran, skolan och ungdomsarbetet. Föräldrarna stöds i barnuppfostran i första hand så

att barnet bor hemma.

Barn i invandrarfamiljer kan ha också svåra erfarenheter bakom sig. Att landet och kulturen bytts ut

är en gemensam sak för hela familjen och det kan leda till svåra familjeproblem och försämrad

verksamhetsförmåga. Ungdomarnas växtvärk i de två kulturernas mellanrum (hemmet och det

omkringliggande samhället) skapar extra press och det är inte alls ovanligt att det i invandrarfamiljer

finns problem som leder till en klientrelation inom barnskyddet. Genom att i tid söka hjälp underlättas

familjernas och barnens situation på bästa möjliga sätt.

Ifall barnskyddsåtgärder är nödvändiga, är samarbetet med familjen grunden för verksamheten.

Familjen har rätt att få information om ärendena så att de förstår den. När det inte finns ett

gemensamt språk, har man rätt att kräva hjälp av en tolk.

Unga asylsökande som kommit ensamma som minderåriga

Borgå stad erbjöd kommunplatser till de asylsökande, som varit inkvarterade på Karijärvi

flyktingförläggning och Borgå Folkakademi, som kommit ensamma som minderåriga och som 2016

fick uppehållstillstånd i Finland. Av dessa 41 unga fyllde merparten 18 år i början av 2018.

De unga bodde i en enhet för stött boende i anslutning till boendeenheten Nuotta, som hör till

barnskyddets eftervård. En del av de redan vuxna unga får vägledningstjänsterna via Ehjä ry i

enlighet med det avtal som staden konkurrensutsatte.

I Borgå bodde de unga i gemensamma höghuslägenheter som staden hyrde. Senare har dessa

unga sökt sig till självständiga boenden då de har blivit myndiga.

I vägledningen av unga strävar man efter målmedveten självständighet samtidigt som man tryggar

det psykosociala stödet som den unga behöver.

25 (46)

Alla 17 år fyllda unga deltog på hösten 2018 i enlighet med sina integrationsplaner antingen i

arbetskraftsutbildning som ordnas av TE-byrån (12 personer) eller studerade på eget initiativ (6

personer i utbildning som leder till examen och 21 personer i förberedande utbildning). Målet är att

den ungas studiestig fortsätter utan avbrott och vid behov strävar man efter att ordna

arbetsprövningsplatser för de unga, såvida det inte genast finns vetskap om en plats för fortsatta

studier. I Borgå deltar invandrarungdomar under 17 år i förberedande grundläggande utbildning.

De unga har rätt till eftervård som är jämförbar med barnskyddet tills de har fyllt 21 år. Varje person

som omfattas av stött boende eller myndiga som redan bor självständigt upprättas en klientplan för

eftervård, i vilken man fastställer den ungas behov av stöd. Närings-, trafik- och miljöcentralen i

Nyland ersätter fullt ut personal- och operativa kostnader från verksamheten.

Socialarbetets utvecklingsbehov:

Modigare användning av arbetsformer som konstaterats vara lämpliga för invandrare i

grundarbetet, till exempel rådslag med närstående

Utnyttjande av lättläst material som är avsett för invandrare i det vardagliga arbetet.

Tätt samarbete och pararbete med invandrartjänsterna och socialarbetet för barnfamiljer.

4.7 Kultur- och fritidstjänster

Stadsbiblioteket – Nylands landskapsbibliotek

Biblioteket erbjuder tjänster för alla invånargrupper i Borgå. I samlingsarbetet, kundtjänsten,

inhämtningen av information och användarutbildningen beaktas även behoven hos specialgrupper,

som invandrare. Mångkulturella händelser ordnas i samarbete med olika intressentgrupper.

Samarbete idkas med invandrartjänsterna och med Flerspråkiga biblioteket vid Helsingfors

stadsbibliotek för att erbjuda litteratur, andra material och information på andra språk till invandrare.

Kulturtjänsterna

Kulturtjänsterna har verksamhetslokaler i Konstfabriken, vilket ger möjlighet att uppmärksamma

olika målgrupper. Konsthallen, evenemangssalarna (Avantisalen och Fabrikssalen) och verkstaden

Studio är plattformar där man kan ordna olika evenemang från verkstäder till mångkulturella

händelser.

Samverkan mellan verkstäderna och Konsthallens utställningar har utvecklats så att invånarna kan

få en djupare inblick i utställningarnas innehåll genom att göra saker själv eller genom att delta i

Målet för kultur- och fritidstjänsternas verksamhet i Borgå är att Borgå ska erbjuda

invånarinriktade, mångsidiga, högklassiga och konkurrenskraftiga biblioteks-, kultur-, idrotts- och

ungdomstjänster för människor i olika åldrar samt fritt bildningsarbete och grundläggande

konstundervisning.

Invandrare är en målgrupp för vars verksamhet kultur- och fritidstjänsterna vill ge utrymme. Alla

enheter producerar tjänster och evenemang för invandrare själva och tillsammans med andra

samarbetsaktörer.

26 (46)

temadiskussioner. Besök på konstutställningar ger invandrarna ett perspektiv på vårt sätt att utforska

oss själva och vår omgivning och i gengäld kan vi få respons av dem om den finländska kulturen.

Musikinstitutet Musikinstitutet erbjuder tjänster för alla åldrar. Invandrare kan integreras med i musikinstitutets

gruppundervisning. Musiken förenar och skapar ett gemensamt språk över språkgränserna.

Familjens minsta, 0‒6-åringar, kan delta i musiklekskoleverksamheten tillsammans med en vuxen.

För gravida mödrar ordnas periodvis Masumuskari-kurser (magmusikstunder). Det finska och/eller

svenska språket utvecklas utan att det märks med hjälp av barnsånger och lekar, och man lär känna

varandra naturligt genom att göra saker tillsammans. För barn och unga finns Ocarina-körerna:

förberedande, barn-, goss- och ungdomskörer. Vuxenkören Multakurkut gör det möjligt att skapa

kontakter med vuxna. Bandskolan erbjuder en väg till att börja syssla med popjazz och traditionell

musik. Specialbarn kan integreras i grupperna och på musikinstitutet finns dessutom ett specialband

som skräddarsytts särskilt för behoven hos specialbarn.

Musikinstitutet har möjlighet att ordna verksamhet på skolorna under skoldagen som alla villiga

skolelever kan delta i. Sommarverksamheten under andra veckan i juni erbjuder trevliga saker för

barnfamiljer att göra tillsammans. I musikinstitutets mångsidiga konsertutbud finns alltid väldigt olika

evenemang och möjligheter att lyssna på musik och delta i socialt umgänge.

Idrottstjänsterna

Motion är en bra fritidsaktivitet, för inte ens begränsade språkkunskaper kan förhindra en från att

delta i den existerande verksamheten vid idrottsföreningarna eller de tjänster som stadens

idrottsväsende erbjuder. I dessa regelbundna grupper/träningar är det lätt att skapa kontakter med

ursprungliga borgåbor och deras familjer. Dessa tjänster är dessutom ofta förmånliga. Ett exempel

på befintlig verksamhet är bolagsidrotten, där lag som består av invandrare deltar i

bolagsfotbollsserien och via vilka särskilt familjernas barn och unga har anslutit sig till lokala

idrottsföreningar.

Idrottstjänsterna fungerar vid behov som en länk mellan invandrargruppen och de tjänster och

idrottsföreningar som står till buds. Motionslandet för barn är en verksamhetsform som

invandrarfamiljerna särskilt önskas delta i. Familjerna kan bekanta sig med andra barnfamiljer i en

väldigt avslappnad atmosfär. Andra aktiviteter och evenemang som idrottstjänsterna ordnar är

exempelvis idrottsklubbar med låg tröskel, utflykter och simskolor.

Idrottstjänsterna startade redan 2012 idrottsverksamhet som är särskilt riktad till invandrargrupper

och kommer att fortsätta också under kommande år. Verksamheten har fått understöd av UKM.

Med verksamheten strävar man efter att introducera invandrarkvinnor och -män i olika åldrar till

idrottsgrenar, som de kan utöva förmånligt i Borgå. Idrottsväsendet satsar kontinuerligt även på

simundervisning för vuxna.

Det är en utmaningen att nå fram till invandrarna. Därför arbetar idrottstjänsterna kontinuerligt och

långsiktigt med olika aktörer med målet att få med de svårast nåbara av invandrargrupperna, som

ofta inkluderar invandrarkvinnor och -flickor. Vi deltar även vid olika evenemang riktade till

invandrare. Ett exempel är evenemanget International Women's Day, där vår idrottsledare varit med

och föreläst om vikten av idrott samt presenterat idrottsmöjligheterna i Borgå. Dessa evenemang är

Idrottstjänsterna integrerar invandrare och andra etniska minoriteter till normala motions- och

idrottsverksamhet i ett så tidigt skede som möjligt.

27 (46)

synnerligen viktiga, eftersom de ger idrottstjänsterna möjlighet att skapa kontakter. Vi har dessutom

konstaterat att invandrarna behöver ett ansikte till verksamheten – för att få med alla invandrare på

ett tryggt sätt.

Ungdomstjänsterna

Ungdomstjänsterna erbjuder mångsidiga hobby- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga i Borgå

samt deras familjer. Verksamhetsformerna utgörs av ungdomsgårdsverksamhet, utflykter, läger,

evenemang samt riktat ungdomsarbete. För barn och unga som befinner sig i integrationsprocessen

finns det möjlighet till individuellt stöd på fritiden på alla ungdomsgårdar. Besökarna på alla tre

ungdomsgårdar, Vårgårda, Gammelbacka och centrums Zentra, kommer från mångsidiga kulturella

och religiösa bakgrunder och pratar många hemspråk. Arbetarna inom specialtjänsterna gör det för

sin del möjligt att få individuell vägledning såväl på skolorna som på fritiden.

Ungdomsarbetet har ett tätt samarbete med skolorna och då särskilt med de förberedande klasserna

för invandrarelever.

Kompetensen i mångkulturella ärenden hos personalen inom ungdomstjänsterna upprätthålls

genom utbildningar. Nästan alla ungdomsarbetare har 2017 genomgått Förbundet för mänskliga

rättigheters utbildning. Ungdomstjänsterna samordnas av Nella-teamets (numera

jämställdhetsnätverket) möten två gånger per år. Jämställdhetsnätverkets uppgift är:

att samordna arbetet som stöder integrationen av barn och unga

att stöda delaktigheten i olika fritidsaktiviteter riktade till barn och unga med

invandrarbakgrund

att intensifiera samarbetet mellan aktörer som arbetar med invandrare

att öka arbetstagarnas mångkulturella färdigheter och kunskaper

samt att stödja och öka jämställdheten.

Ungdomstjänsternas målsättning är att öka medvetenheten om främmande kulturer bland den

infödda befolkningens unga samt att stödja uppskattningen av olikheter genom att ordna

jämställdhetsevenemang och -jippon. Ett exempel på sådan verksamhet är det

upplevelsepedagogiska undervisningsevenemanget Flyktingens stig, som årligen ordnas för

stadens åttondeklassare i ett samarbete mellan flera aktörer och vars syfte är att genom erfarenheter

och upplevelser påverka attityder och fördomar samt väcka diskussioner om invandrarnas ställning

i samhället.

Till kommunens ungdomsarbete hör pedagogisk vägledning av unga, verksamhetslokaler, möjligheter till hobbyer, informations- och rådgivningstjänster, stöd till ungdomsföreningar och -grupper, idrottsligt, kulturellt och mångkulturellt betonad ungdomsverksamhet, miljöfostran för unga, andra verksamhetsformer anpassade efter lokala förhållanden och behov, som Alliansen. Ungdomsarbetets verksamhetssätt ökar de sociala kontakterna mellan olika ungdomar och deras möjligheter att lära känna varandra. I ledd och trygg verksamhet beaktas de ungas olika utgångspunkter, behov och livssituationer. Ungdomsarbetets verksamhetsmiljöer finns i skolor, på gator, på nätet och i verksamhetslokaler där ungdomar håller till.

28 (46)

Ungdomstjänsterna stödjer föreningsverksamheten och genomförandet av verksamhet riktad till

tredje sektorns invandrare. Evenemang som ordnas årligen i samarbete med tredje sektorn är

dessutom Intercultural Winter Bazaar, det mångkulturella morsdagsfirandet – Mother’s Day samt

evenemanget Respect, som ordnas på våren under antirasismveckan.

Sedan januari 2016 har det öppna, lättillgängliga servicestället Navigatorn i Borgå haft verksamhet

för alla under 30 år i Borgå. Samordningen av Navigatorn sker inom Borgå stads ungdomstjänster,

men den sektorsövergripande personalen vid Navigatorn består av ett brett nätverk som arbetar med

ungdomar. Inom ramarna för Navigatorn samarbetar bland annat stadens, statliga och

föreningsaktörer med arbetsgivare i området för ungdomarnas väl och ve. På Navigatorn får den

unga individuell och sektorsövergripande hjälp bland annat med att söka arbets- och studieplatser,

framtidsplanering, ekonomifrågor, ansöka om bostad samt frågor förknippade med fritid, hobbyer

och välmående. På Navigatorn får man service på finska, svenska och engelska. På Navigatorn

ordnas även olika temakvällar och lektioner. På Navigatorn har dessutom en samordnare från

Luckan Integration jour varje vecka.

Porvoon kansalaisopisto-Borgå medborgarinsitut (KomBi)

• Undervisning i finska på dagtid

Borgå medborgarinstitut ordnar dagtid undervisning i finska språket för invandrare och

undervisningen är uppdelad i olika nivågrupper. Verksamheten fick sin början med namnet

Meeting Point. Verksamheten har utvecklats vidare i samarbete med stadens

invandrartjänster. Undervisningen är öppen för alla invandrare och kurserna som ordnas är

kostnadsfria för eleverna.

Tyngdpunkten i undervisningen ligger på kurserna i finska språket, men utöver dem ordnas

också handarbetskurser.

• Projektet Kamoon

Undervisnings- och kulturministeriet beviljade institutet ett anslag om 40 000 euro för ett

projekt som heter Undervisning, vägledning och rådgivning för invandrare på

medborgarinstitutet. Projektet upphör i slutet av 2019. Målet med projektet är att via

gemensamma kurser uppnå bättre integration av invandrarna i det finländska samhället. Med

anslaget är det meningen att ordna kostnadsfria kurser där eleverna består av såväl

invandrare som infödda finländare. I kursutbudet betonas kunskaps- och konstämnen och i

planeringen av det är syftet att utnyttja olika samarbetsnätverk (t.ex. mångkulturellt nätverk).

• Undervisning av invandrare som är analfabeter

Sommaren 2017 gav undervisnings- och kulturministeriet det fria bildningsarbetet en ny

bildningsuppgift. Det centrala innehållet i förnyelsen är att ordna undervisning för invandrare

som är analfabeter samt ordna kurser för hemmaföräldrar. Det nya systemet började gälla

den 1 januari 2018. I enlighet med systemet ordnar medborgarinstitutet årligen 2‒3 läs- och

skrivkurser i samarbete med den lokala TE-byrån och invandrartjänsterna. Målet är att uppnå

en nivå av läs- och skrivkunnighet som möjliggör övergång antingen till vuxengymnasiets

läskunnighetskurser eller Careerias kurser i finska språket.

• Kvällskurser i finska och svenska

Undervisning i finska och svenska språket ordnas som normal kvällsundervisning. För dessa

kurser debiteras en kursavgift, som subventioneras med studiesedelsunderstöd som

29 (46)

beviljats av Utbildningsstyrelsen. Det finns dock skäl att betona att invandrarna är välkomna

till alla kurser som ordnas vid medborgarinstitutet. Också med elementära kunskaper i finska

eller svenska klarar man åtminstone kunskaps- och konstämnena, där läraren har möjlighet

att illustrera sin undervisning genom konkret handledning.

• Övrig undervisning

Medborgarinstitutet är en allmänbildande läroanstalt som är öppen för alla vuxna.

Studieprogrammet omfattar fler än 500 olika kurser. Borgå medborgarinstitut erbjuder

undervisning inom följande ämnesområden: öppen universitetsundervisning, musik,

teaterkonst, bildkonst, ordkonst, sjö- och flygtrafik, trädgårdsekonomi, huslig ekonomi,

datateknik, språk, bl.a. finska och svenska, samhälle och fostran, dans, motion och hälsa

samt yoga.

Största delen av invandrarna är vuxna och är därför en naturlig målgrupp för

medborgarinstitutet. För barn och unga ordnar medborgarinstitutet närmast utbildning i

teaterkonst. Övriga kurser omfattar dans, musik och färgbad för bebisar. Invandrarnas

integration främjas av att de deltar i medborgarinstitutets kurser. Utöver att kunskapen och

färdigheterna utökas är det viktigt för integrationen att invandrarna knyter kontakter med

finländare, eftersom kurserna i finska inte ensamma garanterar att invandrarna lär sig språket

i praktiken. I naturligt umgänge med finländare lär man sig att prata finska och svenska

genom att göra tillsammans. En orsak till bristande språkkunskaper bland invandrare är det

begränsade umgänget med finländare, vilket leder till att man inte får chans att öva på de

inlärda språkkunskaperna. Medborgarinstitutet erbjuder ett naturligt och tryggt forum för

detta. Institutet kan ha en synligare roll än nu i integrationen av invandrare i det finländska

samhället.

Målet är att under varje arbetskraftspolitisk kurs gå igenom institutets studieprogram och

uppmana folk att delta. Under de senaste åren har allt flera invandrarkurser besökt institutet

på plats, vilket är en väldigt bra praxis.

Ett annat mål är att skriva in i alla integrationsplaner att invandraren bör delta i åtminstone

en av medborgarinstitutets kurser.

Dessutom har medborgarinstitutet som mål att förbättra informationen till invandrare.

Institutets viktigaste informationskanaler är det tryckta studieprogrammet och webbplatsen.

Studieprogrammet kunder utvecklas ytterligare och vissa delar kunde översättas till de

viktigaste språken, åtminstone till engelska, ryska och arabiska. Också medborgarinstitutets

undervisning i finska kunde utvecklas ytterligare enligt de nivåer som tillämpas på

integrationskurserna för invandrare.

Arbete och utbildning

5.1 Invandrarna på arbetsmarknaden

Arbets- och näringsbyråns tjänster

30 (46)

Invandrartjänsternas personalresurs Vid TE-byrån i Nylands verksamhetsställe i Borgå arbetar en heltidsanställd expert med

invandrartjänsterna. Kunderna består av integrationsinvandrare. När den första integrationsplanen

upprättas, tar man vanligen hjälp av en tolk. I skötseln av andra ärenden används eventuellt ett

gemensamt språk, närmast engelska. Om klienten till exempel har skrivit en fullmakt åt sin

finsktalande partner att sköta hans eller hennes ärenden på TE-byrån, utnyttjas detta i kundservicen.

Klienterna I juli 2018 fanns 342 utländska arbetssökande vid TE-byrån i Nylands verksamhetsställe i Borgå. De

arbetssökande representerade 73 nationaliteter, varav de största grupperna var ester, ryssar,

vietnameser och thailändare. För närvarande omfattas cirka 300 klienter av integrationslagen, varav

merparten tar del av tjänster som överenskommits med TE-byrån, så som integrationsutbildning och

arbetsprövning. En klient omfattas av integrationslagen i 1–5 år efter att uppehållstillståndet har

beviljats.

Inledande kartläggning Arbets- och näringsbyrån inleder en inledande kartläggning för invandrare som är arbetslösa och

registrerade som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån på det sätt som stadgas i lagen om

offentlig arbetskraftsservice (1295/2002). Kommunen ska inleda den inledande kartläggningen för

en invandrare som befinner sig utanför arbetslivet och som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt

lagen om utkomststöd (1412/1997).

Arbets- och näringsbyrån eller kommunen kan inleda en inledande kartläggning även för en annan

invandrare, om han eller hon begär det och anses vara i behov av det. Den inledande kartläggningen

ska påbörjas inom två månader från det att klientrelationen inleddes eller begäran om inledande

kartläggning lämnades. Den arbets- och näringsbyrå eller kommun som har ordnat den inledande

kartläggningen ska vid behov hänvisa invandraren till tjänster som ordnas av någon annan

myndighet eller anordnare av tjänster.

Integrationsplan

Integrationsplanen är en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster vars syfte

är att stödja hans eller hennes möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska

och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samt främja hans eller

hennes möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten.

Utöver studier i finska eller svenska kan i integrationsplanen överenskommas om undervisning i

invandrarens eget modersmål, samhällsorienterad undervisning, läs- och skrivundervisning samt

undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen, integrationsutbildning och andra

individuella integrationsfrämjande åtgärder.

Rätt till integrationsplan och integrationsplanens varaktighet

Arbets- och näringsbyråns (TE-byråns) mål är att förbättra integrationen av invandrarna och deras möjligheter till sysselsättning genom att öka deras arbetsmarknadsfärdigheter med hjälp av olika åtgärder, som integrationsutbildning (finska eller svenska), yrkesutbildningar, arbetsprövning samt sysselsättning med lönesubvention och vid behov rehabiliterande arbetsverksamhet. Målet är att invandraren ska få färdigheter att fungera i det finländska arbetslivet.

31 (46)

En invandrare har rätt till en integrationsplan, om han eller hon är arbetslös och har registrerats som

arbetssökande enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice eller om personen annat än tillfälligt får

utkomststöd enligt lagen om utkomststöd. En integrationsplan kan utarbetas även för en annan

invandrare, om han eller hon med stöd av den inledande kartläggningen bedöms vara i behov av en

plan för att integrationen ska främjas.

Den första integrationsplanen ska upprättas senast inom tre år från det att det första

uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljades eller uppehållsrätten registrerades. Om

integrationsplanen tillfälligt inte har kunnat genomföras på grund av skada, sjukdom, moderskaps-,

faderskaps- eller föräldraledighet eller av någon annan jämförbar orsak, kan den maximala tid som

berättigar till integrationsplan förlängas i motsvarande mån.

Utarbetande av integrationsplan

Kommunen och arbets- och näringsbyrån gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren.

Av grundad anledning får kommunen och invandraren eller arbets- och näringsbyrån och

invandraren dock göra upp planen sinsemellan. Kommunen eller arbets- och näringsbyrån inleder

utifrån den inledande kartläggningen utarbetandet av integrationsplanen inom två veckor från det att

den inledande kartläggningen har gjorts.

I arbetet med integrationsplanen tas hänsyn till invandrarens egna integrationsfrämjande mål.

Integrationsplanen och andra relevanta planer som utarbetats för invandraren ska samordnas.

Åtgärder enligt integrationsplanen genomförs vid behov genom sektorsövergripande samarbete.

Uppgifter för den myndighet som utarbetar integrationsplanen

Arbets- och näringsbyrån ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om

utbildning, jobbsökning och dess mål samt om åtgärder och tjänster som stöder jobbsökningen och

främjar sysselsättningen.

Invandraren ska anvisas att söka sig till en utbildning som motsvarar hans eller hennes individuella

behov eller till någon annan integrations- och sysselsättningsfrämjande åtgärd inom en månad från

det att integrationsplanen utarbetades.

Integrationsutbildning

Tillsammans med arbetskrafts- och näringscentralen (NTM) ordnar TE-byrån utbildning som

främjar invandrarnas integration, bland annat läs- och skrivundervisning samt grundläggande

undervisning i finska. Projektet omfattar två integrationsutbildningar per år som börjar i januari-

februari och augusti-september: undervisning i normal takt under 240 studerandedagar och

undervisning i långsammare takt under 270 studerandedagar. Dessutom ingår läs- och

skrivundervisning för så kallade semianalfabeter och analfabeter.

De båda kurserna, i normal takt eller i långsammare takt, innehåller tre moduler i finska och en fjärde

modul i arbetslivsfinska i arbetspraktikens tecken, då studeranden bekantar sig med det finländska

arbetslivet.

Om invandraren väljer en svenskspråkig integrationsstig, hänvisar TE-byrån honom eller henne till

integrationsutbildningen som ordnas av Borgå folkakademi. De svenskspråkiga integrationskurserna

startar varje år i augusti. Två kurser på olika nivåer står till buds och innehållet i dem motsvarar den

finskspråkiga utbildningen.

Dessutom har TE-byrån ombesörjt rekryteringen av studeranden till de av Utbildningsstyrelsen

finansierade utbildningarna som förbereder inför yrkesstudier. Dessa ordnas av läroinrättningarna

Careeria och Borgå Folkakademi.

32 (46)

I början av utbildningen uppgörs till en början en individuell läroplan, i vilken man beaktar bland annat

elevens läs- och skrivkunnighet, tidigare utbildning, yrkeserfarenhet, språkkunskaper och

allmänkunskap.

Tillsammans med NTM-centralen anskaffar TE-byrån utbildning som främjar integrationen av invandrare. Om urvalet av elever till utbildningen beslutar alltid arbets- och näringsbyrån, som hänvisar klienter som behöver integrationsutbildning till en bedömning av språkkunskapernas utgångsnivå. Grunderna för integrationsutbildningens läroplan har förnyats, men utbildningens modulära konstruktion har bibehållits. Bland annat har man tillagt kunskapskartläggningar utmed utbildningens olika skeden. Med den förnyade utbildningsmodellen har man velat öka den klientrelaterade flexibiliteten för olika målgrupper. Ordnande av integrationsutbildning Integrationsutbildningen ordnas i regel som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, såsom stadgas i

lagen om offentlig arbetskraftsservice. Integrationsutbildning kan också ordnas i form av frivilliga

studier. NTM-centralen ansvarar för att på sitt verksamhetsområde ordna integrationsutbildning som

genomförs i form av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning.

TE-byrån ska anvisa invandraren till integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftspolitisk

vuxenutbildning eller att söka sig till frivilliga studier. Kommunen kan både ordna

integrationsutbildning och anvisa invandraren att söka sig antingen till kommunens

integrationsutbildning eller till frivilliga studier som ordnas av någon annan aktör.

Stöd för frivilliga studier En invandrare som deltar i frivillig utbildning har rätt till arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd

under de förutsättningar som anges i denna lag och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om TE-

byrån har konstaterat att invandraren har behov av utbildning och om TE-byrån bedömer att frivilliga

studier stöder invandrarens integration och sysselsättning, Innan studierna inleds ska man besluta

om studierna i integrationsplanen.

Olika projekt Projektet Arbeta i Finland, som finansierades av Europeiska Socialfonden, genomfördes under åren

2016–2018 och det administrerades av närings-, trafik och miljöcentralen i Nyland. I projektet

pilottestades inom integrationsutbildningen hos TE-byrån i Nyland en orienteringsdel som aktiverar

självständig integration och innehåller en intensiv del av samhälls- och arbetslivskunskap i det

inledande skedet. Orienteringsdelen är en tjänst i det inledande skedet som riktas till invandrare som

nyligen anlänt till Finland, där undervisningen ges på det egna språket (arabiska, engelska, ryska,

dari och farsi). Kompetensprogrammet för unga vuxna invandrare (MAO) hade verksamhet under

åren 2017–2018.

KOTO-SIB-testet (Social Impact Bond) inleddes under hösten 2016 och fortsätter till slutet av 2019.

Målet är att under testets varaktighet utbilda och sysselsätta 2 500 invandrare. KOTO-SIB-

klienternas och KOTO-SIB-kontrollgruppens sysselsättning och ställning på arbetsmarknaden

jämförs 2020, efter att testet har avslutats. Om sysselsättningen lyckas bättre med KOTO-SIB-

33 (46)

modellen, betalas avkastning till dem som investerat i modellen ur de besparingar som på grund av

den snabbare sysselsättningen genererats för staten.

Deltagandet i KOTO-SIB-tjänsten baseras på frivillighet och på slumpmässigt urval. Syftet är att

klienten först får utbildning i cirka fyra månader och därefter erbjuds jobb. Under det första året

erbjöds SIB-tjänsten endast till klienter inom integrationsprojektet, men målgruppen för 2017

utökades och nu är det möjligt att till SIB-tjänsten hänvisa arbetssökande invandrare vid TE-byrån

som har något annat medborgarskap än finskt.

5.2 Vuxenutbildning erbjuder de första stegen till integration, utbildning och arbetsliv

Edupoli och Point College förenade sina krafter den 1 januari 2019 och bildade det nya aktiebolaget

Careeria (EdupoliPointCollege Oy). Careeria är en utbildningskoncern och tillika dotterbolag till

Borgå stad. Den mest betydande aktören inom integrationsutbildningen är fortfarande Careerias

dotterbolag Edupoli Oy.

Careeria och Edupoli Oy utvecklar:

sätt att genomföra integrationsutbildning på

stigar till yrkesinriktad utbildning och avläggande av examen

stöd- och vägledningstjänster för yrkesutbildningar

arbetsbetonade sätt att lära sig, där finska språket och yrkeskunskaperna lärs på arbetsplatsen

stigar direkt till arbetslivet i sektorsövergripande samarbete med Borgås olika aktörer.

Careeria Careeria är en sektorsövergripande utbildningskoncern, vars verksamhetsområde omfattar Östra

Nyland och huvudstadsregionen. På Careeria kan man studera 20 olika branscher och fler än 80

examen i arbetslivet. Careerias föregångare har ordnat invandrarutbildning redan sedan 1988. Vid

Careeria kan man delta i olika utbildningar och avlägga examen i bland annat närings-, service- och

teknikbranscherna. Under integrationsutbildningen ges invandrarna information om olika yrken och

yrkesutbildningar samt om systemet med fristående examen. Informationen om möjligheterna till

yrkesutbildning också i vuxen ålder är viktig bland annat för personens studiemotivation och

målsättningar för språkutbildning. Den studerande förs in på en lämplig studiestig genom

integrationsutbildning och förberedande utbildning och vidare till yrkesutbildning och arbetsliv. Under

yrkesutbildningen är det möjligt att få stöd och vägledning i finska. Vid Careeria genomförs

yrkesutbildningar som hör till kompetensprogrammet för invandrare och finansieras av utbildnings-

och kulturministeriet. Målet med dessa utbildningar är att för invandrarna främja en snabb övergång

till arbetsmarknaden. Utbildning ordnas bland annat inom följande branscher: turism,

fastighetstjänster, näringsverksamhet, logistik, renhållnings- och hemservicetjänster, byggservice,

social- och hälsovårdsbranschen.

Många elever med invandrarbakgrund studerar inom social- och hälsovårdsbranschen. Flera

vårdbiträdesutbildningar riktade till invandrare har ordnats och en ny sådan är en förberedande

34 (46)

grundexamen inom social- och hälsovård, som finansieras av kompetensprogrammet för invandrare.

Vårdbiträdesutbildningar ordnas även i form av arbetsbetonad utbildning, där hela utbildningen

ordnas på arbetsplatsen. Den arbetsbetonade utbildningen lämpar sig väl för invandrare, eftersom

verksamhet i äkta interaktionssituationer i arbetslivet främjar inlärningen av det finska språket.

I yrkesutbildningar för invandrare tillämpas språkmedveten utbildning och säkerställs att eleverna får

tillräckligt med språkstöd i finska språket (S2) av läraren och vägledning av inlärningscoachen. Inom

social- och hälsovårdsbranschen har invandrare fått sysselsättning i hög grad och numera arbetar

invandrare på nästan alla arbetsplatser inom vårdyrket.

Integrationsutbildning Careerias dotterbolag Edupoli Oy ordnar arbetskraftspolitisk integrationsutbildning riktad till vuxna

invandrare som upphandlats av NTM-centralen.

Integrationsutbildningen genomförs på basis av grunderna för Utbildningsstyrelsens läroplan för

integrationsutbildning (Utbildningsstyrelsen 1/011/2012). I genomförandet av utbildningen har men

beaktat utbildningsstyrelsens och ANM:s nya modeller (3/2016), vars syfte är att påskynda tillgången

till utbildning samt stigen till arbetslivet och fortsatta studier, stödja komplettering av tidigare

inhämtade kunskaper, göra genomförandesätten mångsidigare och effektivare samt på så sätt öka

effekten av utbildningen.

Innan eleven kan inleda sin integrationsutbildning, hänvisar TE-byrån honom eller henne till en

bedömning av utgångsnivån, där man utreder vilken utbildning i det finska språket är lämplig för

eleven. Bedömningen av utgångsnivån genomfrös av Testipiste, som en gång i månaden ordnar

testdagar på Careeria i Borgå. TE-byrån kallar eleverna till testdagen och när testresultaten har

kommit, samlar den eleverna i lämpliga grupper enligt deras respektive utgångsnivå:

Integrationsutbildning; långsam utbildning: längd 90 + 60 + 60 + 60 dagar

Integrationsutbildning; grund- och snabb utbildning: längd 60 + 60 + 60 + 60 dagar

Integrationsutbildningen kan genomföras olika långa, i 1–4 moduler, i enlighet med elevens

individuella plan.

Målet med integrationsutbildningen för vuxna invandrare är att uppnå grundläggande

språkkunskaper i det finska språket (kunskapsnivå B1.1) och främja personens möjlighet att komma

in på arbetsmarknaden och fortsatt utbildning. Under utbildningens gång gör eleven tillsammans

med utbildaren upp en yrkesinriktad fortsättningsplan, där man kommer överens om både kortsiktiga

och långsiktiga mål. Elevens yrkesinriktade fortsättningsplan planeras med beaktande av

livssituationen till exempel på följande sätt:

till arbete eller arbetsprövning

till yrkesutbildning

till yrkeshögskolan eller universitetsstudier via erkännande av examen

till övrig utbildning; Valma, övrig utbildning i finska språket

rehabiliterande arbetsverksamhet o.d.

Förberedande utbildning inför grundläggande yrkesutbildning, Valma

35 (46)

För invandrare som siktar på grundläggande yrkesutbildning ordnar Careeria förberedande

utbildning inför grundläggande yrkesutbildning (Valma). Utbildningen ordnas på finska. I början av

utbildningen upprättas en individuell plan för kompetensutveckling (HOKS), där man kommer

överens om vilka studier som ska genomföras och hur. Utöver språkliga färdigheter innehåller

utbildningen också yrkesutbildning och perioder av praktisk arbetslivsorientering. Under utbildningen

kan eleverna vid behov få till exempel intyg över hygienkompetens, arbetssäkerhetskort eller

utskänkningspass.

Careeria har rätt att fungera som examensplats för allmänna språkexamina. Eleverna kan avlägga

examen i finska/svenska på mellannivå till exempel för yrkesinriktade studier eller arbetsliv, eller för

en ansökan om finskt medborgarskap.

Studierna vid Careeria stöds av diskussioner med utbildaren, utbildningshandledning och

stödtjänster. Handledningen kan ges i grupper, smågrupper eller individuellt och den ges i

utbildningens olika skeden av professionella handledare (arbetslivslärare, inlärningscoach,

speciallärare, kurator) och andra lärare.

Läraren är en inlärningsexpert och handledare - inte bara förmedlare av kunskap. I undervisning- en

använder vi, beroende på situationen, olika metoder som stöder inlärningen. Utöver teorilektionerna

finns det tillgång till olika inlärningsmiljöer, som olika yrkesinriktade inlärningsmiljöer, nätbaserade

inlärningsmiljöer, språkstudior. I utbildningen ingår studiebesök och gästande lärare.

Careeria har ett fruktbart samarbete med olika intressenter för att främja invandrarnas integration i

samhället. Viktiga samarbetspartner är bland annat Borgås invandrartjänster, arbets- och

näringsbyrån, arbetsgivare i området och övriga läroanstalter samt aktörer inom tredje sektorn.

Careeria har utarbetat en jämlikhets- och jämställdhetsplan samt ett program för kulturell mångfald,

och dessa iakttas och följs upp. I Careeria är den kulturella mångfalden en naturlig del av vardagen.

Vuxna studerande kan bekanta sig med andra kulturer, byta erfarenheter och knyta kontakter.

Grundläggande utbildning för vuxna

Vuxenlinjen vid gymnasieskolan Linnankosken lukio ordnar grundläggande utbildning för dem som

uppnått läropliktsåldern. Den grundläggande utbildningen fördelas på det inledande skedet (omfattar

även läskunnighetsskedet) och det avslutande skedet. Tyngdpunkten i utbildningen är inlärning av

det finska språket, men utöver det studeras övriga läroämnen inom den grundläggande utbildningen.

Genomförandet av hela den grundläggande utbildningen tar 4–5 år. Utbildningen omfattar även

studievägledning och inlärning av arbetslivskunskaper. Målet är att eleven efter den grundläggande

utbildningen ska kunna fortsätta utbilda sig till exempel genom yrkesinriktad grundutbildning eller

komma ut i arbetslivet.

I Careerias utbud finns den också bland invandrare populära engelskspråkiga grundutbildningen i

affärsverksamhet, Vocational Qualification in Business Management (QBM). Den utbildningen

lämpar sig för avancerade elever som har goda kunskaper i det engelska språket och en befintlig

examen från någon annan bransch samt tillräckliga kunskaper i det finska språket. Kunskaperna i

finska ska vara på nivån A2.1 och i engelska på nivån B1.2. Utbildningen har en sysselsättande

effekt och är ett bra internationellt alternativ.

Svenskspråkig integrationsutbildning

Borgå Folkakademi (Akan) finns i stadens centrum och erbjuder svenskspråkig

integrationsutbildning för nybörjare och mer avancerade elever. Studierna i det svenska språket

ligger i centrum, men undervisningsplanen omfattar även samhällskunskap och historia samt

grunderna i finska och engelska. Eleverna ges möjlighet att bekanta sig konkret med sitt nya

36 (46)

hemland genom studiebesök hos ortens olika organisationer, arbetsplatser, kulturevenemang och

naturområden. Utbildningen förbereder även inför arbetslivet och den omfattar en två veckor lång

arbetspraktik per läsår.

Akan strävar efter att eleven:

uppnår sådana grundläggande färdigheter i det svenska språket som de behöver för att klara av vardagslivet, det finländska samhället, arbetslivet och fortsatt utbildning

uppnår de färdigheter som han eller hon behöver för att hantera sitt liv och delta i samhället

uppnår färdigheter som krävs för att bygga sin egen studiestig och sin egen livsplan

får stöd i att sammanföra sin egen kultur och det omgivande samhällets kultur

stärker sina sociala färdigheter, som krävs för att hitta sin egen plats i det omgivande samhället

lär sig grundläggande datatekniska färdigheter

ska ställa upp individuella studiemål och planera sina studier på ett realistiskt sätt efter sina egna behov, sin inlärning och sina kunskaper.

Utbildning som motsvarar grundläggande utbildning för vuxna Akan erbjuder även möjligheter för vuxna att genomföra grundskolan på svenska. Vuxna, personer

som fyllt 17 år och äldre, kan via Akan få behörighet till fortsatta studier på andra stadiet. Elever som

har lång resväg kan bo på internat. Utbildningen skräddarsys efter elevens tidigare erfarenheter och

utbildning. Studierna kan inledas flexibelt antingen på höst- eller vårterminen.

5.3 Stadens sysselsättningstjänster

Sysselsättningstjänsterna rehabiliterar långtidsarbetslösa unga och unga som riskerar utslagning till

arbetslivet och att hantera den egna vardagen. Andelen invandrarklienter inom

sysselsättningstjänsternas klientbas har ökat. En särskilt för invandrare avsedd tjänst är de grupper

i finska som ordnas i samarbete med medborgarinstitutet. Hösten 2018 deltog 16 klienter med

invandrarbakgrund i dessa grupper.

Traditionellt sett har en förhållandevis stor grupp invandrarkvinnor deltagit i verksamheten på

TaitoPaja, som hör till verkstäderna för vuxna- För närvarande är närmare hälften, det vill säga 11

av 25 personer, av deltagarna som deltar i TaitoPajas verksamhet invandrare. I övriga verkstäder

deltar personer med invandrarbakgrund slumpmässigt och varierande. I september 2018 uppgick

antalet till tre personer.

Alla personer som är registrerade som arbetssökande arbetslösa och vars arbetslöshet har varat

längre än i ett år eller som utöver arbetslösheten även har andra problem som påverkar

livshanteringen och sysselsättningen kan söka sig till tjänsterna som sysselsättningstjänsterna

erbjuder. Arbetet på verkstäderna förutsätter tillräckliga kunskaper i det finska språket.

Sysselsättningstjänsterna har ett nära samarbete med kunden, stadens olika förvaltningar, arbets-

och näringsbyrån, dem som driver olika projekt i området, läroanstalter, företag och andra aktörer

inom den privata sektorn.

Syftet med företagssamarbete är att främja klienternas möjligheter att hitta arbets-, praktikant- eller

läroavtalsplatser både inom staden och i lokala företag. Handledaren är klientens stödperson när en

åtgärd blir aktuell.

Övriga aktörer

37 (46)

6.1 Tredje sektorn

Röda korsets avdelning i Borgå

Principen för humanitet är den första av de sju principerna som styr Röda Korsets verksamhet: Att

förhindra och lindra mänskors lidanden på alla vis är Röda Korsets viktigaste uppgift och syftet med

verksamheten. Vi strävar efter att skydda människors liv, hälsa och människovärde. Uppgiften är att

främja förståelse, vänskap, samarbete och bestående fred mellan människor.

Vi stödjer invandrarnas integration i Borgå och uppmuntrar majoritetsbefolkningen att delta i

utvecklingen av vår mångkulturella stad. Verksamheten för samman människor med olika

bakgrunder. En gång i månaden ordnar vi en temadag om olika ämnen och under dessa dagar

bjuder vi in gästföreläsare. Ämnena omfattar bland annat polisens verksamhet i Finland, hur man

klär sig på vintern, barnens skolgång, avfallsåtervinning osv.

FRK utbildar stödpersoner och vänner som verkar i vänverksamheten och som är intresserade av

frivilligverksamhet. Principerna för vänverksamheten är frivillighet, förtroendefullhet, avgiftsfrihet och

mänsklighet. Vännernas verksamhet kan till exempel handla om regelbundna träffar, lyssna på den

andra, diskutera och vara ute tillsammans, följa med sin vän till olika platser eller besök till staden,

biblioteket, simhallen, idrottstävlingar o.s.v. FRK har utbildat vänfamiljer och vänner också till

asylsökande på asylförläggningar samt alla invandrare. På begäran av invandrartjänsterna har Röda

Korset också förmedlat personliga vänner till byråns klienter.

En av verksamhetsformerna är Juttukolo där de som är med i vän- och stödpersonsverksamheten

samt andra frivilligarbetare erbjuder möjligheter till samtal, att göra saker tillsammans, läxläsning

osv. Juttukolo är till för alla - en öppen mötesplats för såväl finländare som invandrare. Juttukolo

sammanträder på måndagar i Röda Korsets lokaler i Borgå på Ågatan 25. Juttukolo besöks varje

vecka av 15–25 personer och under temadagarna av 20–40 personer.

Läxhjälpen och språkklubben erbjuder hjälp med hemläxor efter skolan och med inlärningen av det

finska språket. Läxhjälpen är särskilt avsedd för dem som har flyttat till Finland. Klubben finns i varje

Juttukolo.

Inom Röda Korsets avdelning i Borgå fungerar en klubb för äldre ingermanländska återflyttare.

Mötena sker den första tisdagen i varje månad på Juttukolo. Målet är uppiggande umgänge.

38 (46)

FRK:s avdelning i Borgå, Borgås församlingar och stadens invandrartjänster har ett tätt samarbete. Hur man klär sig i den finska vintern. Sommarutflykt till Gransjön.

Luckan Integration

Luckan erbjuder lättillgängliga väglednings- och rådgivningstjänster i Kulturhuset Grands lokaler.

Tjänsten är riktad till alla personer med invandrarbakgrund, oberoende av vistelsestatus.

Rådgivningspunktens klient får stöd i integrationsprocessen och han eller hon får bland annat hjälp

med att söka arbete, studiealternativ, språkkurser och fritidsalternativ.

Luckan Integration ordnar även olika sysselsättningsstödjande utbildningar på engelska. På Grand

kan invandrare en gång i veckan lära sig svenska på kursen Öva svenska! Mentorsprogrammet

FIKA upprätthålls av Luckan Integration. Via FIKA söker man frivilliga mentorer till invandrarna för

utbyte av erfarenheter och utöka nätverket.

MAP, Multicultural Association of Porvoo

Målet med verksamheten är att stödja invandrare i deras integration samt att sammanföra

borgåborna inom ramarna för mångkulturell verksamhet. Tre gånger i månaden ordnas ett språkkafé

på Gammelbacka välfärdscenter. Till verksamheten hör samtal om dagens tema och läxläsning. En

gång i månaden ordnas matlagningstillfället Suomiruoka (finsk mat) i WSOY-huset. Föreningen har

även hyrt några odlingslotter på olika håll i staden och vägleder villiga i odlingsfrågor. Dessutom

ordnas mångkulturella evenemang, som Winter Bazar, International Mother’s Day och

Möjligheternas torg.

Marthaföreningarna i Borgå

Marthaföreningarna i Borgå har uttryckt sitt intresse för samarbete med invandrare, till exempel i

form av matlagnings- och hushållsklubbar. Marthorna hälsar invandrarkvinnorna välkomna med i

föreningsverksamheten.

Mannerheims Barnskyddsförbund

39 (46)

MBF ordnar Vän med en invandrarmamma-verksamhet, som omfattar utbildning av frivilliga samt

samordning av verksamheten. Med verksamheten vill man främja integration och språkinlärning.

Hösten 2018 deltog cirka 20 invandrarfamiljer i verksamheten.

6.2 Församlingar och andra religiösa sammanslutningar stöder integration

Den evangelisk-lutherska kyrkan deltar i invandrarnas integrationsprogram i enlighet med de kristna

värderingarna. Invandrare och andra etniska minoriteter är välkomna till de tillställningar och

evenemang som församlingarna ordnar, till exempel grupper, utflykter, läger samt ungdoms- och

barnarbetets evenemang. I praktiken har invandrare deltagit bland annat i familjelägerverksamheten

och internationella gudstjänster. Alla människor bemöts som jämlikt.

I församlingsarbete, i möten och diskussioner med klienter samt i fråga om eventuellt ekonomiskt

stöd genom diakoniarbete gör man ingen skillnad på om personen hör till den evangelisk-lutherska

kyrkan eller inte. Representanter för olika trossamfund stöds och bemöts enligt samma principer

som församlingsmedlemmarna i övrigt.

Borgås finska församling och Borgå svenska domkyrkoförsamling bjuder in personer med

invandrarbakgrund till församlingarnas allmänna verksamhet. I led med det ökade antalet

asylsökande, som började 2015, startade församlingarna ett fredskafé som fungerar som en

mötesplats för den nya och den infödda befolkningen. Dessutom ordnar församlingarna en gång i

månaden den internationella Taizé-mässan, där man utöver engelska även använder till exempel

arabiska.

Integrationen lyckas bäst i växelverkan med den finländska infödda befolkningen. En betydande

synvinkel i växelverkan är religionsdialogen. Företrädare för religionerna diskuterar intensivt den

fredliga samexistensen i Borgå. Församlingarna informerar aktivt om sin verksamhet. Vi bedriver

samarbete med staden, läroanstalter och organisationer.

40 (46)

Stämningar från Fredskaféet

Café Miriam, som har kaféverksamhet i Metodistkyrkan en gång i veckan på lördagar, erbjuder

invandrare och deras vänner kaffe, umgänge och diskussioner. Verksamheten utformas efter

besökarnas önskemål, till exempel i form av handarbete, sång och dans.

Missionskyrkan samlar varje söndag Borgås invandrare från Rwanda och Kongo till en gudstjänst.

Sång och musik är en väsentlig del av gudstjänsten. Invandrargruppens egen pastor i Helsingfors

besöker kyrkan regelbundet. En gång i månaden ordnas gudstjänsten tillsammans med den

svenskspråkiga församlingen. Kvinnogruppen och kören träffas också regelbundet. För barn

ordnas söndagsskola.

Samaria-föreningen erbjuder invandrarna gemenskaplig språkbadsverksamhet i syfte att främja

integrationen inom ramarna för projektet Språkbarriärens brytare. Till verksamheten hör

arbetsprövning- och rehabiliteringsperioder samt hobbyverksamhet i enlighet med klienternas

behov och önskemål. Parallellt med att man gör saker tillsammans, lär man sig finska och

förbättrar de sociala färdigheterna för arbetslivet. Verksamheten är öppen för alla.

Porvoon islamkulttuurikeskus upprätthåller en moské och utövande av islam för den muslimska

befolkningens behov. Verksamheten omfattar även föreläsningar och utbildning.

41 (46)

6.3 Polisen

Utlänningarnas andel av befolkningen inom Östra Nylands polisinrättnings område har ökat – också

i de östliga delarna av området (Sibbo, Borgå, Askola, Mörskom, Pukkula, Lappträsk och Lovisa).

Denna ökning leder också till att ärendena blir fler hos såväl polisen som andra myndigheter.

Förändringen syns förutom i tillståndsförvaltningen (uppehållstillstånd, körkort,

medborgarskapsfrågor, pass och flyktingarnas resehandlingar) också i praktiken i den övriga

polisverksamheten.

Östra Nylands polisinrättnings uppgifter inom utlänningsärenden har centraliserats till ett ställe på Helsingfors-Vanda flygplats. Oberoende av uppgiftens art bör polisens verksamhet grunda sig på lagen, men också vara saklig,

opartisk och försoningsfrämjande.

Synpunkter enligt lagen om likabehandling

Polisen har inte kännedom om rasistiska brott i Borgå. Polisens högsta ledning har poängterat att

polisen har en fullständig nolltolerans beträffande rasistiska brott. I Borgå har inga allvarliga etniska

konflikter förekommit.

Betydelsen av samarbete mellan olika myndigheter bör betonas i arbetet med att förebygga etniska

konflikter och rasistiska brott. I framtiden ska verksamheten upprätthållas och effektiveras.

Kostnader

Tillämpningsområdet för lagen om främjande av integration sträcker myndigheternas

integrationsåtgärder till alla invandrare som fått uppehållstillstånd behovsbaserat under 3–5 år

oberoende av grunderna till att de kom till landet. De flesta av kommunens tjänster lämpar sig för

invandrare som de är eller med små stödåtgärder, till exempel tolkning eller förlängda

mottagningstider.

Antalet invandrare i Borgå är lågt i förhållande till alla som använder tjänsterna, vilket innebär att

deras tjänster vanligtvis sköts som en del av det grundläggande arbetet, utan att det belastar

personal- eller andra resurser extra. Merkostnader uppstår främst vid eventuell tolkning för en del

klienter.

Till den förberedande utbildningen inför grundläggande utbildning uppbär man en statsandel. Till

undervisningen i finska som andraspråk, undervisningen i invandrarnas eget modersmål och stöd i

annan undervisning fås statligt understöd baserat på ordnade timmar. Till grundläggande

undervisning för vuxna fås en statsandel baserat på kursprestationerna.

Medborgarinstitutet får 100 procent statsandelar för de kurser i läs- och skrivkunnighet som de

ordnar och det baseras på antalet lektionstimmar som hållits. Antalet granskas årligen.

För flyktingarnas del ersätter staten kommunerna för de kostnader som mottagandet av

flyktingarna har orsakat. Ersättningar får kommuner som har upprättat ett avtal om mottagande av

flyktingar med NTM-centralen och som har ett gällande integrationsprogram, som godkänts av

kommunfullmäktige. Syftet med ersättningarna är att täcka kostnaderna för social- och

hälsovårdssektorn och andra integrationsfrämjande åtgärder.

42 (46)

Staden får kalkylerad ersättning för varje mottagen person

2 300 euro/år för personer som är 7 år eller äldre

6 845 euro/år för personer under 7 år

Den kalkylerade ersättningen för personer som har internationellt skydd fortsätter i tre år och för

kvotflyktingar i fyra år.

Staten ersätter dessutom efter realiserade kostnader:

social- och hälsovårdskostnader som orsakats av långvarigt skadade eller sjuka

kostnader för specialdagvård

kostnader som orsakas av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård, ordnande av vård utom hemmet och eftervård

kostnaderna för utkomststöd för tre år

eftervården av ensamkommande minderåriga till och med 21 års ålder samt tolkkostnader I Borgå täcker statens ersättningar för de kalkylerade och realiserade kostnaderna flyktingarnas specialtjänster i det inledande skedet (Invandrartjänsterna) i 3–4 år. Till utvecklingen av tjänsterna har man fått projektpengar av Europeiska Socialfonden och olika ministerier. På det här sättet har man finansierat bland annat medborgarinstitutets extrakurser och projektet Bra början i Borgå. När landskaps- och social- och hälsovårdsreformen genomförs kommer ersättningarna till kommunerna att ändras. Enligt regeringens proposition med förslag till lag om främjande av integration förslås följande:

Till de delar som integrationstjänster ordnas som en del av landskapets ansvar att ordna

social-, hälsovårds- och tillväxttjänster, ska de finansieras med allmänna medel.

Staten ska till kommunerna betala en kalkylerad ersättning för inledande kartläggning,

vägledning och rådgivning i det inledande skedet, tolkkostnader och ordnande av annan

integrationsfrämjande verksamhet för personer som har internationellt skydd.

Ersättningen av de särskilda kostnader som staten betalar till kommunerna skulle i

huvudsak upphöra och överföras till den allmänna statsandelen.

Till den allmänna statsandelen skulle ersättningen för social- och hälsovårdens särskilda

kostnader samt de kostnader som orsakas av utkomststödet överföras. För återflyttarnas

del utgör ersättningarna kostnader för utkomststöd eller social- och hälsovårdskostnader

som orsakas av skador eller sjukdomar, och dessa skulle också överföras till statsandelen.

(ANM:s äldre regeringssekreterare Juha-Pekka Suomi vid Kommunförbundets tillställning

15.3.2018).

43 (46)

Uppföljning av integrationen, utvecklingsåtgärder och uppföljningen av dem 2019–2021

En sektorsövergripande invandringskommitté följer upp och bedömer årligen hur integrationen

framskrider. Kommitténs uppgift är att ansvara för intentionaliteten i samt utvecklingen och

uppföljningen av integrationen på förvaltningsnivå och beslutsfattande nivå.

Centrala teman i integrationsprogrammet beskrivs i den vidstående tabellen tillsammans med

åtgärdsrekommendationer. Invandringskommittén rapporterar årligen om genomförandet av planen

till stadsstyrelsen. I tabellen visas även de mätare som används i uppföljningen.

Mål 1: Tjänsterna är klientorienterade

Tyngdpunkt Åtgärd/metod Mätare Ansvar

Utöka klientens delaktighet

Ordnande av särskilda höranden för invandrare

Antalet tillställningar och antalet deltagare på

dem

Invandrarkommittén

Behovet av en gemensam

väglednings- och rådgivningspunkt för alla invandrare

kartläggs

Kartläggningen görs i samarbete med aktörer som

bedriver mångkulturellt rådgivnings- och

vägledningsarbete

Kartläggning har

utarbetats

Invandrartjänster, KoMbi, Luckan

integration, Akan, Kompassen

Mål 2: Integrationens dubbelriktade natur, växelverkan mellan olika befolkningsgrupper samt öppenhet ökas i integrationsarbetet

Tyngdpunkt Åtgärd/metod Mätare Ansvar

Aktiv kommunikation Informationsinnehållet som riktas till invandrare på

stadens webbplats förbättras och kommunikationen i sociala medier ökas.

Antalet besökare och meddelanden på webbplatsen

Invandrartjänster och stadens

kommunikationsansvariga

Aktiv boendeverksamhet, boendevägledning

Att få med invandrare i fastighetsbolagens

verksamhet och ibruktagande av en guidebok

för boendet samt vägledning.

Utnyttja tjänster inom den

tredje sektorn i boenderådgivning för

flyktingar

Antalet deltagare i verksamheten och boendekurserna. Aktiv användning av boendeguiden.

Bostadssektorn, fastighetsbolagen, invandrartjänsterna

Goda befolkningsförhållanden, förebyggande av etnisk

diskriminering samt etniska och rasistiska

konflikter.

Man stöder aktivt invandrarnas delaktighet i

det finländska samhället och främjar olika

befolkningsgruppers möjligheter att lära av

varandra.

Antalet åtgärder som ökar positiv

växelverkan

Antalet etniska konflikter och

rasistiska brott

Samtliga myndighetsaktörer

Tredje sektorn

44 (46)

Man fäster särskild uppmärksamhet vid kvinnors

ställning och uppmuntrar kvinnor till att delta i

byggandet av samhället, att utbilda sig och att utöva

fritidsintressen.

Sektorsövergripande myndighetssamarbete

Mål 3: Personalens kompetens stärks

Tyngdpunkt Åtgärd/metod Mätare Ansvar

Personalens multikulturella

kompetens

Mångsidig, regelbunden

utbildning

Utnyttjande av

huvudstadsregionens

utbildningsutbud

Antalet

utbildningstillställningar

och deltagare

Invandrartjänster och alla

branscher

Den kulturella

kompetensen och

invandrarnas

delaktighet i

myndigheternas

sektorsövergripande

samarbete ökas.

Utnyttjande av kulturtolkar

och tjänster på det egna

språket

Användning av

arbetsformer som lämpar

sig för invandrare

Utnyttjande av lättläst

material

Antalet klienter hos

kulturtolkarna

Minst två åtgärder för

att öka antalet

arbetsformer.

Personalen använder

materialet aktivt

Socialarbete

Tjänster för vuxna samt

barn- och familjetjänsterna

Mål 4: Påverka segregeringen av bostadsområden Tyngdpunkt Åtgärd/metod Mätare Ansvar

Flyktingarnas första bostäder

anvisas huvudsakligen från

Y-stiftelsens bostadsbestånd på olika håll i staden

Borgå stad fortsätter sitt

samarbete med Y-stiftelsen

beträffande skaffandet av

bostäder till flyktingar och

reserverar vid behov ett

kapitalunderstöd i stadens

budget.

Antalet bostäder

från Y-stiftelsen och

deras placering

Antalet bostäder

från bostadssektorn

och deras placering

Bostadssektorn,

bostadsbolagen

45 (46)

Mål 5: Invandrarnas språkkunskaper utvecklas och man tryggar tillräckliga språkkunskaper och integrationen för invandrare som befinner sig utanför arbetslivet Tyngdpunkt Åtgärd/metod Mätare Ansvar

Tillräckliga språkkunskaper

med beaktande av vardagsliv,

utbildning och arbetsliv

Öka delaktigheten i

tjänsterna för

småbarnsfostran bland barn

med främmande språk.

Varje integrationsklient

erbjuds språkutbildning och

man stödjer hans eller

hennes möjligheter till att

förbättra sina

språkkunskaper i vardagen.

Beredskapen för fortsatta

studier för ungdomar med

invandrarbakgrund hos dem

som beslutar om

grundläggande utbildning

stöds, till exempel

förberedande undervisning,

tiondeklassen,

grundläggande utbildning

för vuxna.

Antalet barn inom

småbarnsfostran

Antalet personer

som deltar/ordnar

utbildning: Akan,

Kombi, Careeria,

utbildning som

motsvarar

grundläggande

utbildning, annat)

Bildningsväsendet

Arbets- och

näringsförvaltningen

Invandrartjänster

Ordnande av undervisning för

invandrare som är analfabeter och

som på andra sätt hamnar utanför

arbetslivet.

KoMbis och Akans kurser

för analfabeter och

hemmamödrar

Man ansöker om

projektfinansiering för

verksamheten

Antalet kurser samt

antalet deltagare

Kultur- och fritidstjänster,

KomBi

Akan

Mål 6: Invandrarnas deltagande i arbetslivet ökar Tyngdpunkt Åtgärd/metod Mätare Ansvar

46 (46)

Effektivisering av åtgärder som

främjar sysselsättningen

Arbetslöshetssiffror följs

upp

Man utvecklar aktivt

åtgärder för att

sysselsätta invandrare,

bland annat ökas

vägledningen till

arbetslivet genom att

samordna det

sektorsövergripande

samarbetet mellan

myndigheterna

Andelen arbetslösa

invandrare sjunker (i

förhållande till

sysselsättningssituationen)

TE-byrån

Sysselsättningstjänsterna

idkar samarbete med

läroverk och andra aktörer