politiken i terapirummet johan 2 dec 2015.pptx

6
2015-12-06 1 …NÄR POLITIKEN KOMMER IN I TERAPIRUMMET… Marie Hagberg Socionom Lundströmmottagningen [email protected] 0322 - 22 67 92, 0709 - 54 08 91 Etik och förhållningssätt i samtal med hbtq-personer. Hur ska vi hantera och reflektera både över oss själva och de vi möter, när samtalen handlar om normer, genus, queer och politisk korrekthet. Transpersoner Flera kön Transmilitanta brigaden och deras manifest transkamp är klasskamp bröd, hormoner och frihet åt folket trans är en queer praktik, ett feministiskt redskap som handgripligt manglar sönder de så kallade "två könen". att vara trans är att vara i rörelse, att se att det utrymme vi fått tilldelat oss att leva på är minimalt och att i ständig kamp utvidga det utrymmet Cispersoner en cisperson klär sig gärna helt oreflekterat i dom attribut och kläder som våran kultur anser passande för deras juridiska kön, som staten tilldelat dom cispersoner kan gärna som en reaktion på att möta en könsöverskridare och/eller transperson säga saker som, ”ja själv tycker jag ju inte att könet spelar nån roll”. samtidigt som dom uppbär alla de privilegier som kommer med en cis-identitet och är helt begränsade i sina uttryck både rent fysiskt i hur dom sitter, går och talar cispersoner tror, och låt dig inte luras, dom hävdar ofta motsatsen, men sanningen är att dom verkligen tror att deras kön på något sätt är naturligt, normalt och ofrånkomligt CISSEXISM Transfobi Transmisogyni Könsbinärt tvång Heterosexism Transfeminism kritik mot att alla transpersoner känner att de är kvinnor som är fångna i mäns kroppar eller fångna i en kvinnokropp, måste identifiera sig som man/kvinna vilket kön man tillhör utgår från en normkropp, annars fel genitalier eller fel kropp Transmisandri

Upload: phamkhanh

Post on 14-Feb-2017

221 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Politiken i terapirummet JOHAN 2 dec 2015.pptx

2015-12-06

1

…NÄR POLITIKEN KOMMER IN I TERAPIRUMMET…

Marie Hagberg Socionom Lundströmmottagningen

[email protected] 0322 - 22 67 92, 0709 - 54 08 91

Etik och förhållningssätt i samtal med hbtq-personer.

Hur ska vi hantera och reflektera både över oss själva och de vi

möter, när samtalen handlar om normer, genus, queer och politisk

korrekthet.

Transpersoner Flera kön

Transmilitanta brigaden och

deras manifest

•  transkamp är klasskamp •  bröd, hormoner och frihet åt folket •  trans är en queer praktik, ett feministiskt

redskap som handgripligt manglar sönder de så kallade "två könen".

•  att vara trans är att vara i rörelse, att se att det utrymme vi fått tilldelat oss att leva på är minimalt och att i ständig kamp utvidga det utrymmet

Cispersoner •  en cisperson klär sig gärna helt oreflekterat i dom

attribut och kläder som våran kultur anser passande för deras juridiska kön, som staten tilldelat dom

•  cispersoner kan gärna som en reaktion på att möta en könsöverskridare och/eller transperson säga saker som, ”ja själv tycker jag ju inte att könet spelar nån roll”.

•  samtidigt som dom uppbär alla de privilegier som kommer med en cis-identitet och är helt begränsade i sina uttryck både rent fysiskt i hur dom sitter, går och talar

•  cispersoner tror, och låt dig inte luras, dom hävdar ofta motsatsen, men sanningen är att dom verkligen tror att deras kön på något sätt är naturligt, normalt och ofrånkomligt

CISSEXISM

Transfobi

Transmisogyni

Könsbinärt tvång Heterosexism

Transfeminism

•  kritik mot att alla transpersoner känner att de är kvinnor som är fångna i mäns kroppar eller fångna i en kvinnokropp, måste identifiera sig som man/kvinna

•  vilket kön man tillhör utgår från en normkropp, annars fel genitalier eller fel kropp

Transmisandri

Page 2: Politiken i terapirummet JOHAN 2 dec 2015.pptx

2015-12-06

2

Inkluderande feminism Ett intersektionellt perspektiv där många maktordningar är sammanflätade på olika nivåer som •  flera kön och flera kroppar •  sexuell identitet •  etnicitet •  klass •  ålder •  religion 1.  Ciskvinna: erfarenhet av

uppfostran i kvinnokultur, biologi (mens)

2.  ”Systerskap” och ”jämställdhet” är en heterosexuell ciskvinnas feminism

Tvillingskapet - Snoppen blöder

https://www.youtube.com/watch?t=82&v=jU_YHHCbYrchttps://www.youtube.com/watch?v=jU_YHHCbYrc&feature=youtu.be

Sedelärande instruktionsmusikal i revolutionärt uppförande Hjalmar Söderberg ur

”Doktor Glas” 1905 Man vill bli älskad,

i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad,

i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill ha kontakt till

vad pris som helst.

Konsekvenser

•  det finns inget värre än att bli likgiltigt behandlad och vara osynlig

•  att inte synas är att inte få finnas, kan kännas som en utplåning av sig själv

•  ”den som inte blir sedd kan lika gärna vara död”

•  spegling och bekräftelse är våra grundbehov

Internaliserad transfobi och även homofobi

•  projektiv identifikation, tar på sig andras negativa känslor och gör dem till sina egna

•  tar hänsyn till andra på bekostnad av sig själv •  utsatthet för cissexism och heterosexism - så

van att förtryckas och behandlas illa att man inte reagerar längre

•  svårigheter att acceptera sig själv •  rädsla för negativ särbehandling •  kan känner sig ofta udda, annorlunda eller

väldigt fel inför sin behandlare •  rädsla för att patologiseras/ses som avvikande •  KRONISK MINORITETSSTRESS

Page 3: Politiken i terapirummet JOHAN 2 dec 2015.pptx

2015-12-06

3

Minoritetskultur och subkultur kontra majoritetskultur

•  utanförskap, man är alltid i minoritet •  marginalisering - hamna utanför eller bli

annorlunda behandlad av majoritetskulturen •  segregation - enbart vistas i minoritetskulturen

eller enbart i majoritetskulturen •  integration - inkludera var och ens kultur •  assimilation - gå upp helt, fullständig

anpassning (=utplåning) till majoritetskulturen, man är likadan fast tvärtom

Attityder till hbtq •  patologiserande

•  problematiserande •  normaliserande •  bagatelliserande •  nonchalerande •  reducerande •  förminskande •  exotifierande

Coming out of the closet = Komma Ut processen

•  komma på •  komma ut ur garderoben •  komma in •  komma hem •  komma bort sig •  komma vilse •  komma fel

Nya samlevnadsformer

•  enogami, ensamhet, singel •  monogami •  seriemonogami med överlappningar •  basförhållande med öppna relationer •  singel, men polyamorösa relationer, KK,

kärlekskompis och/eller knullkompis •  relationsanarkister, skiljer inte på sex- och

kompisrelationer, mot tvåsamhetsnormen •  fasta flersamma förhållanden, polygami

Vänskapsrelationer •  eftersom man lever i minoritet betyder vänner och

likasinnade extra mycket •  vänner ersätter familj, släkt, blodsband då de kanske

tagit avstånd eller att man inte träffas på samma sätt då man lever i olika kulturer

•  vänner betyder ännu mer när man inte lever i en traditionell kärnfamilj

•  när kärleksrelationer tar slut kan vänskapen oftare bestå i hbtq-relationer

•  man kan bo ihop med ex och vänner och ha partners utanför

•  skaffar barn med vänner •  hbtqcommunityt och subkulturen är överskådlig, stöter

lättare på sina ex

Vad funkar i psykoterapi •  ”The Heart & Soul of Change – Delivering What Works in

Therapy”. Barry L. Duncan, Scott D. Miller, Bruce E. Wampold and Mark A. Hubble (2010)

•  ”Som att det är en kunskapslucka” - En intervjustudie om hbt-personers upplevelser av terapi i hbt-avseende, Sara Nilsson & Rebecka Jensen, Psykologexamensuppsats, VT 2010

•  liten evidens på att någon speciell metod eller behandling skulle vara bättre än någon annan, beroende på PK:s bakgrundsproblematik

•  handlar inte om den perfekta behandlingsmetoden, människor är komplexa, med olika sorters erfarenheter som kulturella, etniska, religiösa, ekonomiska samt olika klassbakgrunder

•  en trygg och omvårdande kontakt och terapeutens förmåga till empati, värme, öppenhet, att bry sig om är förutsättningen att på ett djupare sätt ska våga utforska sina svårigheter

Page 4: Politiken i terapirummet JOHAN 2 dec 2015.pptx

2015-12-06

4

God relation, gott samspel, god samarbetsallians

•  heteronormativitet hos terapeuten har visat sig vara kopplat till en sämre arbetsallians och lägre behandlingsnöjdhet hos klienten

•  kunskap om vad som påverkar ens liv när det gäller samhällsproblem, politik, lagar och olika familjekonstellationer

•  tillit och personkemi, engagemang och inspiration ger mest framgång, oavsett terapiform

•  personen måste att känna att det är möjligt att själv driva sin egen terapiprocess

Lindra könsdysfori som behandlare

•  tillsammans utforska könsidentitet och uttryck •  att ta itu med negativa effekter av könsdysfori och

stigmatisering •  lindra och minska internaliserad transfobi •  förbättra kroppsuppfattningen •  stödja det sociala nätverket, gå ut och ta plats i

samhället, gå med i föreningar och organisationer •  rådgivning och stöd till föräldrar, partners, vänner •  hormonbehandling (endokrinolog) •  kirurgi för att ändra kroppsdelar som bröst, externa

och/eller interna könsorgan, ansiktsdrag (plastikkirurg)

Hbtq-kompetens/kunskap ger trygghet

•  man vill att mottagningen har relevant kunskap •  man vill inte behöva förklara sig •  man vill inte själv lära upp eller undervisa •  man hoppas slippa bli fördomsfullt bemött •  man vill bli lika bra behandlad som alla andra

Mångfaldskultur

representation på arbetsplatsen efter

•  utbildningsnivå och kompetens •  personkemi, ”funkar i vår grupp” •  kön, cispersoner •  etnicitet •  ålder •  sexuell identitet •  funktionsvariationer eller funktionsskillnader •  klass, livsstil, levnadsstandard •  transpersoner, flera kön

Klädkoder och ”kostymer” på arbetsplatsen

Att inte klä sig på ett sätt som avviker mot "vedertagna normer”….. Klädedräkten eller detaljer och hur den bärs kan ge budskap om bärarens •  tillhörighet och politiska hållning •  status och socialgrupp •  kön och genus •  ålder och civilstånd, sexuell orienterlng •  etnicitet och religion •  attityd och modemedvetenhet

Neutralt förhållningssätt •  vad är ett neutralt förhållningssätt? •  om man inte ”sticker ut”, är man neutral då? •  heteronormativitet uppfattas oftast som neutralt •  heteronormativt synsätt innebär att man som

heteroperson anser sig vara mer neutral än hbtq •  neutrala kläder och övrig design…vad innebär det? •  om det inte framgår inför P/K om man är en

cisperson eller vilken sexuell läggning man har, är man neutral då?

•  rannsaka oss själva och vad vi signalerar

Page 5: Politiken i terapirummet JOHAN 2 dec 2015.pptx

2015-12-06

5

Självinsikt och medvetande •  heteronormen förmedlar en snävare ram om vad som är

kvinnlig/manligt •  vad förmedlar vi i våra kostymer, är vi heteroman,

heterokvinna, bög, lesbisk, intergender, transperson etc? •  en neutral attityd och ett förhållningssätt i relation till sitt kön

och sitt könsuttryck, som hetero eller hbtq, är svårt, eftersom vi ofta signalerar hur vi vill bli uppfattade som

•  medvetenhet om att ens egna könsidentitet/sexuella identitet och yttre "design” kan väcka olika känslor hos patienten

•  att inte bli rädd/känna sig kränkt över att man själv skulle kunna bli uppfattad som hbtq eller som hetero, eller som cis- eller transperson

•  inte vara rädd för att man själv, ens barn eller föräldrar skulle visa sig vara hbtq

Röstläge och kroppsspråk påverkar

•  ton och röstläge har olika grader av värme •  bli handfallen, osäker, stum, tyst, rädd •  bli distanserad, kylig, undanglidande, stel och

därmed uppvisa en avståndstagande position •  alltid viktigt hur kroppen förhåller sig till den

man pratar med - att kunna inge förtroende •  att inte visa sig vara obekväm

RELIGION och POLITIK Politik och diskriminering •  det personliga är politiskt •  politisera att allt mitt dåliga mående beror på att

jag blir så diskriminerad och utsatt av samhället och av den usla behandlaren!

•  vilket också kan stämma emellanåt, men är förstås inte alltid hela sanningen

•  handlar även om självkänsla, självinsikt, självanalys hos patienten/klienten

•  att sortera sitt liv är en grannlaga uppgift, men för det krävs tillit till sig själv, tillit till sin behandlare och tillit till sina närstående

Föreställningar om transvården

•  folk dör i väntan på vård och den görs medvetet otillgänglig

•  en inhuman vård som misstänkliggör, ifrågasätter, granskar och förhalar

•  man måste bevisa att man är trans genom förnedrande frågor från cispersoner som inte har någon förförståelse eller egen erfarenhet

•  man måste må bra under väntetiden annars får man ingen behandling, hur kan man må bra utan behandling?

•  behandlare får rollen av att vara plågoandar

Behandlare uthängda på sociala media och på bloggar •  känna sig felciterad och missförstådd •  det man sagt har ingått i ett större sammanhang

så att betydelsen blir en annan •  får dock leva med det •  vi har betalt, det ingår i jobbet för att klara av att

våra patienter kan känna sig missnöjda hur mycket vi än tycker att vi gjort vårt allra bästa

•  vi gör misstag, klantar till oss, använder fel ord eller meningar, som gör att det landar fel hos mottagaren, ingen är perfekt, hur proffsig man än anser sig vara.

Page 6: Politiken i terapirummet JOHAN 2 dec 2015.pptx

2015-12-06

6

”Politiken” i terapin Sortering av bekymmer/svårigheter, vad är vad:

•  1. könsdysfori 2. normsamhälle/utsatthet 3. personliga problem och konflikter •  hur hanteras dessa tre? •  att vända könsdysforin inåt eller utåt •  att vända orättvisor, diskriminering och förtryck i

samhället inåt eller utåt •  att vända svår uppväxt som bristande trygghet, omsorg

och tillit inåt eller utåt •  att hantera depression, sorg, rädslor och kriser i sina liv

inåt eller utåt •  att hantera psykisk ohälsa inåt eller utåt •  att hantera olika neuropsykiatrisk diagnoser som

asperger, autism, ADHD •  att hantera missbruk •  att hantera funktionsvariationer eller funktionsskillnader

Under varje samtalstimme... •  alltid förklara syftet med svåra och intima frågor,

var en god pedagog •  förebygga misstro genom att ta upp på slutet, göra

en utvärdering hur varje timme har känts för att undvika sårade känslor med risk att både pat och behandlare känner sig kränkta

•  fråga om det är något pat undrat över, stört sig på, något språkligt som inte har känts bekvämt

•  även om pat inte alltid vågar säga vad den känner, föder det ändå en känsla av att man kan säga något och att behandlaren är mån om att det blir rätt och att den också kan göra misstag

•  att man då vågar säga något kanske nästa gång eller senare

Rädslan för att vara trans- och

homofob •  man kan bli för passiv •  inte vågar säga något för rädsla att bli anklagad för

att vara fördomsfull eller ha bristande kunskap •  undvika att ifrågasätta och utmana pga rädsla av

att verka vara trans- och homofobisk •  att våga ställa intima och nära frågor om kärlek,

sexualitet och kön som är relevanta för situationen •  att arbeta för att personen måste få upp ögonen på

vad den behöver att utveckla och träna på i sitt liv

Om det inte uppstår bra allians…

•  prata om varför det inte fungerar •  vad känns svårt i terapin och vad saknar

man? •  något alldeles särskilt man retar sig på? •  byta terapeut eller föreslå andra lösningar

Uppmuntran och hjälp till nya strategier

•  se personen som en helhet och ge stöd, hjälp och uppmuntran i sitt liv som hbtq

•  stödja hbtq att hitta sina egna gränser för hur man vill bli behandlad

•  stödja hbtq att ta plats i sina egna liv och ta plats i sina relationer

•  stödja hbtq att ta ansvar för sitt kärleksliv och skapa goda och hälsosamma relationer

•  ATT FÅ DEN HJÄLP MAN BEHÖVER