Planen frsmbarns-pedagogik i Helsingfors

2 Helsingfors stad

Planen fr smbarns pedagogik i Helsingfors 2017

Innehll

1. Inledning 4

2. Principerna fr hur smbarns-pedagogiken ordnas i Helsingfors 9

2.1 Vrdegrund och sprkstrategi fr svensk smbarnspedagogik i Helsingfors 10

2.2 Verksamhetsformer inom smbarnspedagogiken 11

2.3 Barndomens egenvrde och synen p lrande 12

2.4 Barnets plan fr smbarnspedagogik 132.5 Samarbete i smbarnspedagogiken 162.5.1 Samarbete med vrdnadshavarna 162.5.2 Mngprofessionellt samarbete 162.5.3 Samarbete med

frskoleunder visningen 17

3. Smbarnspedagogikens uppdrag och allmnna ml 19

3.1 Pedagogiskt inriktad verksamhet fr vrd, fostran och lrande 19

3.2 Mngsidiga kompetenser i smbarnspedagogiken 20

4. Verksamhetskulturen inom smbarns pedagogiken 25

4.1 Lrmiljer och mngsidiga arbetsstt 264.2 Delaktighet, likabehandling

och jmstlldhet 274.3 Kulturell mngfald och

sprkmed vetenhet 284.4 Vlbefinnande, trygghet och

en hllbar livsstil 29

5. Planering och genomfrande av den pedagogiska verksamheten 31

5.1 Referensram fr den pedagogiska verksamheten 31

5.2 Med Barnagon och andra metoder inom smbarnspedagogiken 33

5.3 Leken som grund fr utveckling, lrande och vlbefinnande 33

5.4 Pedagogisk dokumentation 345.5 Lromrden 34

6. Std fr barnets utveckling och lrande 43

7. Utvrdering och utveckling av den pedagogiska verksamheten 49

Fotografier: Konsta Linkola (s. 1, 2, 30, 37, 48, 50), Jussi Hellsten (s. 8), Kimmo Brandt (s. 18) Lauri Mannermaa (s. 24) Juhana Hurtig (s. 42)

4 Helsingfors stad

Planen fr smbarnspedagogik i Helsingfors bygger p de nationella grunderna frplanen fr smbarnspedagogik och lagen om smbarnspedagogik, som kompletteras med de srdrag som finns i pedagogiken i Helsingfors. Grunderna fr planen fr smbarnspedagogik r en nationell freskrift som utfrdats av Utbildningsstyrelsen enligt lagen om smbarnspedagogik. Den r en freskrift som r normbaserad fr anordnarna av smbarnspedagogik.

Enligt lagen om smbarnspedagogik r syftet med smbarnspedagogiken att

hos varje barn frmja en helhetsmssig uppvxt, utveckling, hlsa och ett helhetsmssigt vlbefinnande i enlighet med barnets lder och utveckling,

stdja barnets frutsttningar fr inlrning och frmja livslngt lrande och uppfyllandet av utbildningsmssig jmlikhet,

ordna mngsidig pedagogisk verksamhet med utgngspunkt i barns lek, rrelse, konst och kulturtradition samt ge barnet mjligheter till positiva upplevelser av lrande,

skerstlla en smbarnspedagogisk milj som r utvecklande, frmjar inlrning och r hlsosam och trygg,

trygga ett verksamhetsstt som respekterar barnet och s bestende frhllanden som mjligt fr vxelverkan mellan barnet och personalen inom smbarnspedagogiken,

erbjuda alla barn likvrdiga mjligheter till smbarnspedagogik, frmja jmstlldhetmellan knen samt ge frdigheter att frst och respektera den allmnna kulturtraditionen samt vars och ens sprkliga, kulturella, religisa och livsskdningsmssiga bakgrund,

identifiera barnets individuella behov av std och, nr det uppkommit behov av std,organisera ett ndamlsenligt std inom smbarnspedagogiken, vid behov i form av mngprofessionellt samarbete

utveckla barnets frmga till samarbete och vxelverkan, frmja barnets frmga att delta i kamratgruppen samt vgleda barnet mot ett etiskt ansvarstagande och hllbarthandlingsstt, respekt fr andra mnniskor och samhllsmedlemskap,

skerstlla barnets mjligheter att f delta i och pverka sdana angelgenheter som berr barnet sjlvt

i samverkan med barnet och dess frldrar eller andra vrdnadshavare frmja en harmonisk utveckling hos barnet och dess holistiska vlbefinnande samt stdja barnets frldrar eller andra vrdnadshavare i fostringsarbetet.

Inledning1

1

8

9

10

2

3

4

5

6

7

Helsingfors stad 5

Frskoleundervisningen, som regleras av lagen om grundlggande utbildning, r en del av smbarnspedagogiken. Frskoleundervisningen i Helsingfors styrs av freskriften lroplanen fr frskoleundervisningen i Helsingfors som r utarbetad av grunderna fr frskoleundervisningens lroplan som Utbildningsstyrelsen har utfrdat.

Grunderna fr planen fr smbarnspedagogik har som uppdrag att stdja och styra hur smbarnspedagogiken ordnas, genomfrs, utvecklas och utvrderas. Grunderna fr planen fr smbarnspedagogik ska bidra till att verksamheten hller hg kvalitet och genomfrs p lika grunder i hela landet. Med smbarnspedagogik avses en systematisk och mlinriktad helhet som bestr av vrd, fostran och lrande, i vilken i synnerhet pedagogiken betonas.

Smbarnspedagogiken r en del av det finlndska utbildningssystemet. Den tidiga barndomen r ett viktigt skede i barnets vxande och lrande. Vrdnadshavarna br det primra ansvaret fr sina barns fostran. Smbarnspedagogiken stdjer och kompletterar hemmens fostrande uppdrag och bidrar till barnens vlbefinnande. Grunderna lgger vikt vid barnets delaktighet och barnet som kulturell aktr bde i sin egen barngrupp och i sin nrmilj.

Anordnandet av smbarnspedagogik i Helsingfors

I Helsingfors stad ansvarar sektorn fr fostran och utbildning fr anordnandet av den kommunala smbarnspedagogiken, frskoleundervisningen, grundlggande utbildningen, andra stadiets utbildning och fria bildningsarbetet. I Helsingfors stad ansvarar den svenska servicehelheten fr svensk smbarnspedagogik. Smbarnspedagogikens utbud kompletteras vid behov med kpservice. Det finns ven flera privata anordnare. Helsingfors stad frskrar sig om att tjnsterna som kps uppfyller samma kvalitet som motsvarande kommunal verksamhet och ordnas enligt de frfattningar som gller smbarnspedagogik.

I Helsingfors ska all smbarnspedagogisk verksamhet flja de allmnna ml och riktlinjer som faststlls i lagar, i verenskommelser, i grunderna fr planen fr smbarnspedagogik och i denna plan fr

smbarnspedagogik i Helsingfors. Dessa ml och riktlinjer gller ven smbarnspedagogisk verksamhet som baserar sig p en alternativ pedagogik eller en srskild skdning. Anordnaren av smbarnspedagogik kan erbjuda smbarnspedagogiska tjnster som baserar sig p en alternativ pedagogik eller srskild skdning. Sdana r till exempel Steiner, Montessori, Freinet och Reggio Emilia pedagogiken, eller smbarnspedagogiska tjnster som baserar sig p en viss skdning. vervakningsskyldigheten fr de privata servicearrangrerna ligger hos kommunen.

Planen fr smbarnspedagogik i Helsingfors preciserar, styr och stder frverkligandet av smbarnspedagogik i alla daghem och inom familjedagvrden. I planen bestms mlen och det centrala innehllet i smbarnspedagogiken, samarbetet, hursmbarnspedagogiken anordnas och frverkligas samt resultat av utvrderingar och utvecklingsarbetet. I planen fr smbarnspedagogik har man tagit hnsyn Helsingfors stads vrden, srdrag, arbetsmetoder och mlsttningar.

Kommunala, kpservicearrangrer och privata anordnare av smbarnspedagogik fljer samma plan fr smbarnspedagogik. Planen r utarbetad tillsammans med personalen inom smbarnspedagogiken. Barnen och vrdnadshavarna har varit delaktiga under processens gng.

Den enhetsvisa verksamhetsplanen som grs rligen kompletterar planen fr smbarnspedagogik i Helsingfors. Dr beskrivs hur planens innehll, metoder och mlsttningar frverkligas i smbarnspedagogiken. Verksamhetsplanen godknns av anordnaren av smbarnspedagogik. Daghemmen, gruppfamiljedaghemmen och familjedagvrdarna planerar rligen sin verksamhet och skriver in mlsttningarna och metoderna i verksamhetsplanen. Utvrderingen sker regelbundet under verksamhetsrets gng.

De kommunala daghemmen deltar i sjlvutvrdering och extern utvrdering som genomfrs en gng per fullmktigeperiod. Utvrderingen baserar sig p grunderna fr planen fr smbarnspedagogik och kvalitetskriterierna fr ett vlfungerande daghem som r utarbetad utifrn modellen en vlfungerande skola.

6 Helsingfors stad

Barnens nskeml och tankar om vad de vill ta del av inom smbarnspedagogiken samlades upp frn enheterna och har sammanstllts i fljande figur

Mera vuxnaModerna leksaker

Baka oftare

Mera gympaMera leksaker

Mera ute

Vuxna skall leka tillsammans med barnen

Titta p leffa

Strre salLngre matstund

Mera festerFrre vikarier

Tvlingar

Flera sngstunder

Helsingfors stad 7

8 Helsingfors stad

Helsingfors stad 9

Enligt stadens vision r Helsingfors en bostadsort med gemenskap mellan invnarna och en huvudstad dr servicen fungerar, beslutsfattandet r ppet samt vetenskap, konst och kreativitet blomstrar. Den byggda omgivningen, naturen, det mngsidiga utbudet av kultur och hobbyn samt de olika och mngsidiga mjligheterna att rra p sig i staden bidrar till verksamhetskulturen fr smbarnspedagogiken. I Helsingfors finns mnga muser, bibliotek, friluftsomrden ochidrotts och kulturbyggnader att beska. Barngrupperna har mjligheter att ta del av teaterfrestllningar, konserter och konstutstllningar. Helsingfors kan som huvudstad erbjuda en rik och unik lrmilj som anordnarna av smbarnspedagogik kan anvnda sig av mngsidigt. Barnen ska f synas och hras i staden.

Helsingfors bestr av olika stadsdelar, olikheter inom de omrdesvisa aspekterna beaktas d smbarnspedagogiken ordnas s att alla barnen har likvrdiga mjligheter till lek och lrande. De omrdesvisa aspekterna och gemensamma mlsttningar lyfts fram i de enhetsvisa verksamhetsplanerna.

Smbarnspedagogiken i Helsingfors r en del av ett kulturellt frnderligt och pluralistiskt samhlle.

Tillsammans med barnen bygger vi ett globalt och mngfaldigt Helsingfors. Smbarnspedagogiken uppskattar varje barns sprk och skdning samt vrt lands kulturarv och nationalsprk. I smbarnspedagogiken bekantar man sig med kulturella traditioner samt diskuterar olika tanke och handlingsmnster p ett konstruktivt stt. I smbarnspedagogiken lr sig barnen att utveckla en frstelse och respekt fr individer och grupper och ett ansvarsfullt agerande gentemot varandra. Frutsttningen fr barns delaktighet r att personalen ger varje barn mjlighet att frst och kan gra sig frstdd i de olika kontexterna.

Helsingfors tillhr sina invnare, vilket betyder att det respekteras att olika befolkningsgrupper bevarar sitt eget sprk och sin egen kultur och att alla invnare har kulturella rttigheter. Rasism tolereras inte i Helsingfors helsingforsarna kan vara olika men nd jmlika. Jmstlldhet r en grundlggande rttighet fr alla och ett grundlggande samhlleligt vrde.Helsingfors tvsprkighet r en rikedom. Genom att samarbeta p ett mngsidigt stt kan man stda livskraften hos sprken och kulturerna.

Principerna fr hur smbarnspedagogiken ordnas i Helsingfors

2

Helsingfors kan som huvudstad erbjuda en rik och unik lrmilj som anordnarna av smbarnspedagogik kan anvnda sig av mngsidigt.

10 Helsingfors stad

Vrdegrunden i grunderna fr planen fr smbarnspedagogik baserar sig p de allmnna principerna i FN:s konvention om barnets rttigheter, lagen om smbarnspedagogik och FN:s konvention om rttigheter fr personer med funktionsnedsttning. Principerna omfattar att barnets bsta kommer i frsta hand, att barnet har rtt att m bra, f omvrdnad och skydd, att barnets sikter ska beaktas samt att barnet ska behandlas jmlikt och likvrdigt och att barnet inte fr diskrimineras.Smbarnspedagogiken vrdestter bildning. Det synliggrs i det stt p vilket var och en ser p sig sjlv, p andra mnniskor, p sin omgivning och p kunskap samt i sttet och viljan att gra rtt. Personalen ska vgleda barnen att handla i enlighet med vrdegrunden och att diskutera vrderingar och ideal. Ingen form av mobbning, rasism eller vld ska accepteras.

Smbarnspedagogiken frmjar det finlndska samhllets demokratiska vrderingar s som likvrdighet, jmlikhet och mngfald. Barnen ska ges mjligheter att utveckla sina frdigheter och gra sina val oberoende av frvntningar baserade till exempel p kn, ursprung, kulturell bakgrund eller andra orsaker som gller barnet som person. Personalen ska skapa en atmosfr som respekterar mngfald. Smbarnspedagogiken bygger p ett mngskiftande finlndskt kulturarv som fortstter att formas genom samverkan mellan barnen, deras vrdnadshavare och personalen.

En professionell, ppen och respektfull instllning till mngfalden av familjer och familjers olika sprk, kulturer, skdningar och religioner, traditioner samt syn p fostran skapar frutsttningar fr ett bra fostringssamarbete. Barnens familjeidentitet och familjerelationer stds s att varje barn fr knna att den egna familjen r vrdefull. Smbarnspedagogiken ska stdja och respektera olika familjekonstellationer.

Helsingfors stadsfullmktige godknner strategiprogrammet som omfattar stadens primra ml och utvecklingsobjekt och de viktigaste tgrderna under fullmktigeperioden. Ett separat strategiprogram utarbetas fr varje fullmktigeperiod. De vrden som beskrivs i strategiprogrammet fljs ocks inom smbarnspedagogiken.

Den svenska smbarnspedagogiken i Helsingfors baserar sig p en gemensam vrdegrund fr den svenska smbarnspedagogiken och utbildningen i Helsingfors. Den tar hnsyn till de ml som str i Finlands grundlag, lagen om likabehandling och Helsingfors stads strategiprogram.De privata servicearrangrerna fljer utver de nationella vrden, ven de vrden som deras egen organisation har faststllt.

Vrdegrund

Inom den svenska smbarnspedagogiken och utbildningen erbjuds en enhetlig svensk lrstig frn smbarnspedagogik till andra stadiet i Helsingfors.

Kontinuiteten syns i den gemensamma synen p vrd, fostran, tillvxt och lrande i alla ldrar.

Utvecklingen, lrande och vxande sker tillsammans i en uppmuntrade och respektfull interaktion.

Lrmiljer r pedagogiska och kvalitativa och man str fr en hllbar utveckling.

Allas vlmende, mngfald och gldje utgr grunden fr verksamheten.

2.1. Vrdegrund och sprkstrategi fr svensk smbarnspedagogik i Helsingfors

1

2

3

4

Helsingfors stad 11

Den gemensamma vrdegrunden preciseras i enheternas verksamhetsplaner.

Sprkstrategi fr den svenska smbarnspedagogiken i Helsingfors

Sprkstrategin har utarbetats fr att strka det svenska sprket och ingr i enheternas verksamhetsplaner.

Fr att utveckla barns och ungas svenska sprk skapas lrmiljer som r sprkstdjande i frga om arbetsmetoder och material. Man strvar efter en positiv atmosfr dr barn och unga utvecklar sina sociala och kommunikativa frdigheter. Den pedagogiska verksamheten stder sprket kontinuerligt, bl.a. genom berttande, lsande och skrivande.

2.2. Verksamhetsformer inom smbarnspedagogiken

Det svenska kulturutbudet som erbjuds i Helsingfors ska anvndas mngsidigt i smbarnspedagogiken och barnen ska f bekanta sig med staden som svensksprkig milj. De svenska enheterna samarbetar med de finska i staden i syfte att frmja en levande tvsprkighet i Helsingfors.

Det som r viktigt r att strka barns och ungas svenska s att de i alla sammanhang kan anvnda sprket p modersmlsniv. Barn och unga ges mjlighet att utveckla det kommande skolsprket och samtliga barn och unga uppmuntras att utveckla alla sina sprk. Personalen i smbarnspedagogiken fungerar tillsammans med vrdnadshavarna som sprkliga frebilder och stder utvecklingen.

Smbarnspedagogik i Helsingfors ges p daghem, i gruppfamiljedaghem eller hos familjedagvrdare i hemmet. De olika verksamhetsformerna av smbarnspedagogik skiljer sig frn varandra i frga om lrmiljer, resurser, personalens utbildning och behrighetsvillkor, personalstruktur, barngruppens storlek och relationstalet mellan barn och personal. Det r viktigt att vrdnadshavarna fr tillrcklig information om alla verksamhetsformer med avseende p deras innehll och srdrag. Tillsammans med vrdnadshavaren ska man diskutera vilken verksamhetsform och vilken omfattning som gynnar barnet och svarar mot barnets och familjens behov. Rdgivning och handledning ska ges d familjen sker sig till de smbarnspedagogiska tjnsterna, men ocks nr barnet redan omfattas av tjnsterna.

Smbarnspedagogik som ges p daghem r den vanligaste formen av smbarnspedagogik. P daghemmen sker verksamheten i grupper. Barngrupperna kan bildas p olika stt, till exempel utgende frn barnens lder, syskonrelationer eller behov av std. Grupperna ska vara pedagogiskt ndamlsenliga och bestmmelserna om personaldimensionering och gruppernas maximala storlek ska beaktas d grupperna bildas. Av personalen i vrd och fostringsuppgifter p ett daghem ska tminstone en tredjedel vara behriga barntrdgrdslrare, den vriga personalen ska ha behrighet i enlighet med 8 i lagen om behrighetsvillkoren fr yrkesutbildad personal inom socialvrden.

Daghemmens mngprofessionella personal r en resurs fr en kvalitativ smbarnspedagogik nr allas kompetens, ansvarsomrden, uppgifter och yrkesroller tas till vara p ett ndamlsenligt stt. Lagen om smbarnspedagogik betonar vikten av pedagogik och barntrdgrdslrarens pedagogiska ansvar. Barntrdgrdslraren har det vergripande ansvaret fr att planera verksamheten i barngruppen, fr att genomfra verksamheten planenligt s att mlen uppns samt fr att utvrdera och utveckla verksamheten. Barntrdgrdslrarna, barnsktarna och den vriga personalen inom smbarnspedagogiken ska planera och genomfra verksamheten tillsammans.

Familjedagvrd r smbarnspedagogisk verksamhet som genomfrs i en liten grupp. Familjedagvrden kan ordnas i familjedagvrdarens eller barnets hem eller som gruppfamiljedagvrd. D barngrupperna inom familjedagvrden bildas ska man fsta uppmrksamhet vid att grupperna r ndamlsenliga. Familjedagvrdare som arbetar i ett hem ansvarar fr verksamheten i sin grupp. Ledaren inom familjedagvrden stdjer familjedagvrdarna nr det gller att planera och genomfra en mlinriktad verksamhet. Smbarnspedagogiken har som uppdrag att skydda och frmja barnens rtt till en god och trygg barndom. Smbarnspedagogiken bygger p uppfattningen om barndomens egenvrde. Varje barn r unikt och vrdefullt precis s som hen r. Alla barn har rtt att bli hrda, sedda, tagna

12 Helsingfors stad

i beaktande och frstdda som individer och som medlemmar i sin grupp.

Smbarnspedagogiken bygger p en syn p lrande, enligt vilken barnen vxer, utvecklas och lr sig genom att leka, kommunicera med andra mnniskor och den nrmaste omgivningen. Synen p lrande utgr frn uppfattningen om barnet som en aktiv aktr. Barn r nyfikna till sin natur och de vill lra sig nytt, repetera och upprepa och detta ska tas tillvara.

Lrande r en helhetsbetonad process och sker verallt, planerat och spontant, inte minst genom leken. Lrande inbegriper kunskaper, frdigheter, handlingar, knslor, sinnesfrnimmelser, fysiska upplevelser och tankar. Barnen lr sig genom att leka, rra p sig, utforska, utfra sm uppgifter, uttrycka sig sjlv och genom skapande verksamhet. Barnen lr sig ocks bland annat genom att iaktta och observera sin omgivning och genom att ta efter andras beteende.

Barngruppen och knslan av att ing i en gemenskap r av central betydelse fr barnets lrande och delaktighet. Gemenskapen och samverkan fr barnen i grupp betonas och syns genom att barnen stder, gldjas och lr sig av varandra.

En mlinriktad, lagom utmanande verksamhet som intresserar barnen inspirerar dem att lra sig mer. Varje barn ska f uppleva och knna gldje ver att lyckas och lra sig och ver sig sjlv som en lrande individ bde sjlvstndigt och i grupp. Personalen har som uppgift att mjliggra fr barnen ett fullvrdigt medlemskap i gruppen.

Det r viktigt att det som barnen ska lra sig har anknytning till barnens vxande frdigheter, erfarenhetsvrld och kulturella bakgrund. Barn lr sig bst d de mr bra och knner sig trygga. Det r viktigt att personalen kan skapa lugna och accepterande stunder fr barns lek och lrande. Positiva knsloupplevelser och kommunikation med andra frmjar lrandet. Barnen ska f handledning och std i sitt lrande.

2.3. Barndomens egenvrde och synen p lrande

Smbarnspedagogiken har som uppdrag att skydda och frmja barnens rtt till en god och trygg barndom. Smbarnspedagogiken bygger p uppfattningen om barndomens egenvrde. Varje barn r unikt och vrdefullt precis s som hen r. Alla barn har rtt att bli hrda, sedda, tagna i beaktande och frstdda som individer och som medlemmar i sin grupp.

Smbarnspedagogiken bygger p en syn p lrande, enligt vilken barnen vxer, utvecklas och lr sig genom att leka, kommunicera med andra mnniskor och den nrmaste omgivningen. Synen p lrande utgr frn uppfattningen om barnet som en aktiv aktr. Barn r nyfikna till sin natur och de vill lra sig nytt, repetera och upprepa och detta ska tas tillvara.

Lrande r en helhetsbetonad process och sker verallt, planerat och spontant, inte minst genom leken. Lrande inbegriper kunskaper, frdigheter, handlingar, knslor, sinnesfrnimmelser, fysiska upplevelser och tankar. Barnen lr sig genom att leka, rra p sig, utforska, utfra sm uppgifter, uttrycka sig sjlv och genom skapande verksamhet. Barnen lr sig ocks bland annat genom att iaktta

och observera sin omgivning och genom att ta efter andras beteende.

Barngruppen och knslan av att ing i en gemenskap r av central betydelse fr barnets lrande och delaktighet. Gemenskapen och samverkan fr barnen i grupp betonas och syns genom att barnen stder, gldjas och lr sig av varandra.

En mlinriktad, lagom utmanande verksamhet som intresserar barnen inspirerar dem att lra sig mer. Varje barn ska f uppleva och knna gldje ver att lyckas och lra sig och ver sig sjlv som en lrande individ bde sjlvstndigt och i grupp. Personalen har som uppgift att mjliggra fr barnen ett fullvrdigt medlemskap i gruppen.

Det r viktigt att det som barnen ska lra sig har anknytning till barnens vxande frdigheter, erfarenhetsvrld och kulturella bakgrund. Barn lr sig bst d de mr bra och knner sig trygga. Det r viktigt att personalen kan skapa lugna och accepterande stunder fr barns lek och lrande. Positiva knsloupplevelser och kommunikation med andra frmjar lrandet. Barnen ska f handledning och std i sitt lrande.

Helsingin kaupunki 13

2.4. Barnets plan fr smbarnspedagogik

Ett barn som deltar i smbarnspedagogisk verksamhet har rtt till systematisk och mlinriktad vrd, fostran och lrande. Fr att uppfylla detta ska en plan fr smbarnspedagogik utarbetas fr varje barn p ett daghem eller i familjedagvrd.

Barnets plan fr smbarnspedagogik ska utg frn barnets behov och stdja barnets utveckling. De ml som anges i planen ska glla den pedagogiska verksamheten. Personalen ska i samarbete med vrdnadshavaren utarbeta barnets plan fr smbarnspedagogik d barnet brjar p daghem eller i familjedagvrd. De ml som beskrivs i barnens planer fr smbarnspedagogik ska ligga som grund d verksamheten i barngruppen planeras och lrmiljerna utvecklas. Mlen i barnens planer ska ligga som grund d enhetens verksamhetsplan utarbetas.

Det r personalens ansvar att bjuda in vrdnadshavarna till samtal dr barnets plan fr smbarnspedagogik utarbetas och utvrderas. Barnets sikt och nskeml ska klarlggas och beaktas i planen. Personalen har ansvar fr att hitta lmpliga metoder fr att genomfra den pedagogiska verksamheten utgende frn barnets behov.

Vid daghemmen ansvarar barntrdgrdslraren fr att barnets plan fr smbarnspedagogik utarbetas och utvrderas. Barntrdgrdslrarens sakkunskap ska anlitas d en plan utarbetas fr barn i familjedagvrden.

Barnets plan fr smbarnspedagogik r det dokument dr de ml och tgrder som stdjer barnets utveckling, lrande och vlbefinnande ska anges. I planen ska barnets kunnande, styrkor, intresseomrden och individuella behov beskrivas. Det r viktigt att vrdnadshavarnas och personalens iakttagelser och uppfattningar om barnets utveckling och lrande samt frmga att fungera i grupp verensstmmer med det som anges i barnets plan fr smbarnspedagogik. Pedagogisk dokumentation ska anvndas d planen utarbetas. Planen ska ocks beakta barnets sprkliga, kulturella och skdningsmssiga bakgrund.

I barnets plan fr smbarnspedagogik ska man ange barnets eventuella std fr utveckling och lrande och hur stdet ska genomfras. Om barnet har

en lngvarig sjukdom som krver lkemedelsbehandling p daghemmet eller i familjedagvrden ska man som en del av barnets plan fr smbarnspedagogik gra upp en plan fr lkemedelsbehandling.

Barnets plan fr smbarnspedagogik ska alltid fljas upp vid behov och uppdateras d barnets behov ndras. Initiativet till att granska planen kan komma frn barnets vrdnadshavare, personalen eller annan myndighet som man samarbetat med i frgor som gller barnet.

D barnets plan fr smbarnspedagogik utvrderas ska fokus srskilt lggas p hur verksamheten organiserats och hur pedagogiken genomfrts. I barnets plan fr smbarnspedagogik ska fljande anges:3.8.2017

barnets styrkor nr det gller utveckling och lrande samt barnets intressen

ml som stdjer barnets utveckling, lrande och vlbefinnande

tgrder sombehvs fr att uppn mlen

utvrdering av hur mlen uppntts

barnets eventuella behov av std

en eventuell plan fr lkemedelsbehandling

barnens, personalens och vrdnadshavarnas gemensamma verenskommelser

andra eventuella sakkunniga som varit med och utarbetat planen

nr planen har utarbetats, nr den har fljts upp och nr den ska fljas upp nsta gng.

Alla i personalen ansvarar fr att befrmja barnets vlmende och frverkligandet av de uppstllda mlen. Alla i personalen ansvarar ocks fr den dagliga kontakten till familjerna.

14 Helsingfors stad

Specificerade ml och tgrder

Bli bekant

1

Planen grs upp *

1

SMBARNSPEDAGOGIKEN

BRJAR

Frberedelse

Personalens observationer

Barnets och vrdnadshavarnas synpunkter

* Planen grs upp

Barnets styrkor, intressen och behov beskrivs

Barnets tidigare plan utvrderas och den kommanden planen grs upp

I barnets plan beskrivs mlen fr verksamheten och de tgrder som ska vidtas fr att n mlen

Vid behov tar ett mngproffessionellt samarbete vid.

Barnets plan beaktas i planeringen av gruppens verksamhet

Barnets plan fr smbarnspedagogik, bild utifrn Utbildningsstyrelsen 2016

Kontinuiteten i barnets plan fr smbarnspedgagogik

Helsingfors stad 15

PEDAGOGISK DOKUMENTERING AV VERKSAMHETEN Observation, planering, utvrdering och utveckling

FRSKOLA

* Presisering av mlen

3

Planen grs upp *

3

2

Planen grs upp *

2

16 Helsingfors stad

Genom samarbete ska man stdja den smbarnspedagogiska verksamheten s att varje barn fr ta del av vrd, fostran och lrande enligt sin egen utveckling och sina egna behov. Anordnarna av smbarnspedagogik br ansvaret fr att samarbetet med vrdnadshavarna r systematiskt och fr att samarbetet vid behov r mngprofessionellt.

Det r viktigt att smbarnspedagogik, den frskoleundervisning som ingr i den, och den grundlggande utbildningen bildar en helhet som p ett logiskt stt stder barnens vxande och lrande. Det r viktigt att personalen i smbarnspedagogiken och frskoleundervisningen knner till varandras verksamhetskultur och de olika etapperna under lrstigen. Samarbetet ska vara systematiskt. Genom detta skerstlls kvaliteten i smbarnspedagogiken och barnens och vrdnadshavarnas delaktighet strks.

Anordnarna av smbarnspedagogik ska samarbeta med de myndigheter som ansvarar fr undervisning, idrott och kultur, socialvrd, barnskydd, rdgivningsverksamhet och vrig hlsovrd samt med andra fr smbarnspedagogiken ndvndiga aktrer.

2.5.1 Samarbete med vrdnadshavarna

Samarbetet med vrdnadshavarna spelar en viktig roll inom smbarnspedagogiken. Vrdnadshavarna br det primra ansvaret fr sina barns fostran. Mlet med samarbetet r att vrdnadshavarna och personalen ska frbinda sig till att tillsammans frmja barnens uppvxt, utveckling och lrande p ett sunt och tryggt stt. Samarbetet i det fostrande arbetet ska bygga p frtroende, jmlik kommunikation och msesidig respekt.

I brjan av utarbetandet av planen fr smbarnspedagogik i Helsingfors genomfrdes en enkt dr det frgades av vrdnadshavarna vilka saker de nskar att ska prioriteras, tas i beaktande och frverkligas inom smbarnspedagogiken i Helsingfors.

Nr det gller det fostrande arbetet ska vrderingar, ml och ansvar diskuteras svl inom personalen som med vrdnadshavarna. Samarbetet ska vara msesidigt och av personalen frutstts initiativtagande och aktivitet. I samarbetet ska familjernas mngfald, barnens individuella behov samt frgor som gller vrdnad och frldraskap beaktas. Vid behov ska en tolk anvndas under diskussionerna fr att skerstlla att alla parter blir frstdda.

2.5. Samarbete i smbarnspedagogiken

Samarbetet kan ha olika syften och se olika ut under barnets tid inom den smbarnspedagogiska verksamheten. Det r viktigt att personalen och vrdnadshavarna utbyter information om barnens dagliga upplevelser.

Samarbete med vrdnadshavarna r en medveten verenskommelse fr att agera tillsammans fr barnets bsta. Mlsttningen r att frmja barnets vergripande utveckling och vlmende.Mlet fr samarbetet med vrdnadshavarna ska vara att utveckla en tillitsfull, avslappnad, naturlig relation med barnets bsta i fokus. Barnets dag ska ses som en helhet. Utver det dagliga samarbetet p enheterna, erbjuds vrdnadshavarna i Helsingfors regelbundet mjlighet att ta del av utvrderingen av verksamheten och enkter om kundtillfredsstllelse. Resultaten anvnds p enhetsniv fr att utveckla verksamheten.

Vrdnadshavare ska ges mjligheter att delta i planeringen och utvecklingen av mlen fr den smbarnspedagogiska verksamheten i enheterna och det fostrande arbetet tillsammans med personalen och barnen. Informations och kommunikationsteknik anvnds i samarbetet med vrdnadshavarna. Samarbetet kan ocks frmja vrdnadshavarnas kontakt sinsemellan. Vrdnadshavarnas ntverkande och gemensamma aktiviteter vid olika evenemang strker gemenskapen bland familjerna och stdjer personalen i deras arbete. Mnga enheter i Helsingfors har frldrafreningar, vars uppgifter r att frmja samarbetet mellan familjerna och enheten, frmja barnens vlmende, fra fram familjernas sikter i frgor som gller fostran och fungera som ett forum fr samarbete och kamratstd fr barnens familjer.

2.5.2 Mngprofessionellt samarbete

Syftet med det mngprofessionella samarbetet r att frskra sig om att den smbarnspedagogiska verksamheten vid enheterna motsvarar barnens behov. Enligt lagen om smbarnspedagogik ska kommuner som anordnar smbarnspedagogik bedriva mngprofessionellt samarbete samt skapa de samarbetsstrukturer som behvs. I Helsingfors finns olika samarbetsmodeller till exempel med universiteten, kulturella aktrer och med instanser som erbjuder miljfostran och rrelse. Samarbetet berikar verksamheten och barnens delaktighet som samhlleliga aktrer.

Helsingfors stad 17

Smbarnspedagogiken i Helsingfors samarbetar med rdgivningspersonalen, barnskyddet samt med andra aktrer inom hlsovrden och socialvrden. Vikten av samarbetet kar om ngon av dessa aktrer knner oro fr barnets utveckling eller vlbefinnande samt nr barnets std planeras och ordnas. Personalen i smbarnspedagogiken r skyldiga att gra barnskyddsanmlan ifall de knner oro fr att ett barn far illa och som drfr misstnker att det finns behov av att utreda om barnet behver hjlp av barnskyddet.

I den omfattande hlsounderskningen ingr, med vrdnadshavarens skriftliga samtycke, personalens bedmning av hur ett barn under skolldern klarar sig i den smbarnspedagogiska verksamheten. Personalens bedmning r en viktig del av bedmningen av barnets helhetsmssiga vxande, utveckling och vlbefinnande och vid tidig identifiering av barnets behov av std i ett mngprofessionellt samarbete.

2.5.3 Samarbete med frskoleundervisningen

Den smbarnspedagogiska verksamheten och frskoleundervisningen ska bilda en kontinuerlig helhet som r meningsfull fr barnet och ger barnet mjlighet till framsteg i sitt lrande.Fr att stdja barnets utveckling och lrande i ett lngsiktigt perspektiv ska smbarnspedagogiken strva efter att n ett frtroendefullt samarbete med frskoleundervisningen. Frskoleundervisningen i Helsingfors sker bde i daghem och skolor och samarbetet ska ske kontinuerligt inom omrdet.

Samarbetet mellan personalen i smbarnspedagogiken och frskoleundervisningen r srskilt viktigt d barnet ska brja i frskolan. Personalen i samrd med gruppens barntrdgrdslrare ska ge med vrdnadshavarnas samtycke, vsentlig information om barnet vidare till barnets blivande lrare i frskolan.

I fljande figur finns vrdnadshavarnas sikter samlade

Individuellt bemtandeSunda levnadsvanor

Socialafrdigheter

Mindre gruppstorlekSvenska sprket

RrelseEgenvrdaren

Professionell personal

18 Helsingfors stad

Helsingfors stad 19

Smbarnspedagogikens uppdrag r att i samarbete med vrdnadshavarna frmja barnens helhetsmssiga vrd, fostran och lrande. De smbarnspedagogiska tjnsterna ska frmja jmlikhet och likabehand

Smbarns pedagogikens uppdrag och allmnna ml

3

ling mellan barnen och frebygga marginalisering. De kunskaper och frdigheter som barnen tillgnar sig i den smbarnspedagogiska verksamheten strker deras delaktighet och aktiva deltagande i samhllet.

3.1. Pedagogiskt inriktad verksamhet fr vrd, fostran och lrande

Pedagogiken bygger p en bestmd vrdegrund, syn p barnet, barndomen och lrande. Med pedagogik avses en planerad och mlinriktad, professionellt ledd verksamhet, som grundar sig p tvrvetenskaplig kunskap, framfr allt pedagogisk och smbarnspedagogisk kunskap, som genomfrs av yrkesutbildad personal i syfte att skerstlla att barnen mr bra och lr sig. Betoningen p pedagogik inom hela den smbarnspedagogiska verksamheten frutstter pedagogisk sakkunskap och att personalen har en gemensam syn p hur barns lrande och vlbefinnande kan frmjas p bsta stt.

Smbarnspedagogiken genomfrs i samspel mellan vrdnadshavarna, personalen, barnen och omgivningen, dr vrd, fostran och lrande bildar en enhetlig helhet. Dessa tre dimensioner kan granskas som separata begrepp men i den praktiska verk

samheten hnger de ihop. Detta gr det mjligt att utg frn ett helhetsperspektiv fr att frmja barnets uppvxt, utveckling och lrande. Vrd, fostran och lrande betonas p olika stt i verksamheten fr barn i olika ldrar och i de olika verksamhetsformerna av smbarnspedagogik.

msesidiga och respektfulla relationer och nrhet utgr grunden fr god vrd och omsorg. Fostran r verksamhet genom vilken kulturella vrderingar, seder och normer frmedlas, formas och frnyas. Barnen ska handledas att forma sina egna sikter och frhlla sig kritiskt till rdande tanke och handlingsmnster samt att handla etiskt hllbart. Verksamheten ska frmja barnens lrande och hjlpa dem att bilda sig en uppfattning av sig sjlva, andra mnniskor och den omgivande vrlden. Lrandeprocessen ska bygga p barnens naturliga nyfikenhet och lust att upptcka.

20 Helsingfors stad

3.2. Mngsidiga kompetenser i smbarnspedagogiken

Smbarnspedagogiken har som uppdrag att skapa en grund fr barnens mngsidiga kompetens. Med mngsidig kompetens avses en helhet som bestr av kunskaper och frdigheter, vrderingar, attityder och vilja. Kompetens innebr ocks frmga att anvnda sina kunskaper och frdigheter och att agera p det stt som situationen krver. Behovet av mngsidig kompetens uppstr ur de frndringar som sker i den omgivande vrlden. Att vxa som mnniska, att studera och arbeta samt att fungera som samhllsmedborgare frutstter bde nu och i framtiden kompetenser som verskrider och frenar olika kunskaps och frdighetsomrden.Utvecklingen av mngsidig kompetens bidrar till att barnen vxer som individer och som medlemmar i sin grupp. Utvecklingen av mngsidig kompetens brjar i den tidiga barndomen och fortgr hela livet. Den svenska servicehelheten i Helsingfors bygger p tanken om livslngt lrande. Utvecklingen av mngsidiga kompetenser och livslngt lrande pverkas av verksamhetskulturen, hur lrmiljerna anvnds och hur barnens vlbefinnande och lrande stds.

Frmga att tnka och lra sig

Frmgan att tnka och lra sig utvecklas i kommunikation med andra mnniskor och omgivningen och skapar frutsttningar fr utvecklingen av andra kompetenser och livslngt lrande. Den smbarnspedagogiska verksamheten ska lgga grunden fr ett kreativt och kritiskt tnkande som r en frutsttning fr att ska och strukturera information och skapa ny kunskap.

Barnens frmga att tnka och lra sig utvecklas med hjlp av mngsidiga och meningsfulla upplevelser. Det ska finnas utrymme fr att frundras och gra upptckter samt knna gldje i lrandet. I leken har barnen mjlighet att anvnda sin fantasi och sin kreativitet, tillsammans prva sina ider och utforska vrlden. Barnens frmga att strukturera, benmna och beskriva omgivningen och dess fenomen ska stdjas enligt deras lder och utveckling. Barnen ska uppmuntras att stlla frgor och ifrgastta. Barnen och de vuxna gldjer sig ver framgngar tillsammans och barnen lr sig att uppmuntra varandra. Barnen uppmuntras att vara ihrdiga och att inte lta sig nedsls av misslyckanden och att hitta lsningar i olika situationer. Barnen ska handledas att vara uppmrksamma ocks under lngre tider. En tillrcklig fysisk aktivitet dagligen stdjer barnens frmga att tnka och lra sig. Den pedagogiska dokumentatio

nen av verksamheten och gemensamma reflektioner hjlper barnen att iaktta sitt lrande och knna igen sina styrkor. P s stt strks barnens tilltro till sina egna frmgor.

Kulturell och kommunikativ kompetens

Barnen vxer i en vrld som knnetecknas av kulturell, sprklig och skdningsmssig mngfald, vilket ger de sociala frdigheterna, kommunikationsfrdigheterna och den kulturella kompetensen kad betydelse. Kulturell och kommunikativ kompetens knnetecknas av frmga att lyssna, identifiera och frst olika synstt samt frmga att reflektera ver sina egna vrderingar och attityder. Att kunna kommunicera, uttrycka sig och frst andra har stor betydelse fr mnniskans identitet, funktionsfrmga och vlbefinnande.

Personalens stt att bemta olika mnniskor p ett positivt stt och deras positiva instllning till en mngfald av sprk, kulturer och skdningar fungerar som modell fr barnen. Personalen ska handleda barnen att vara vnliga och att uppfra sig vl mot andra. En verksamhet som baserar sig p samarbete skapar mjligheter att va sig i att kommunicera och uttrycka sig i olika situationer och med olika mnniskor. Personalen ska tillsammans med barnen hjlpa dem att utveckla sin empatiska frmga, lra sig att objektivt granska olika situationer samt ge verktyg till konfliktlsning. P s stt strks barnens sociala frdigheter. Barnen ska f std i att forma sina kulturella identiteter. Till exempel sagor, berttelser, lekar, mltider och fester ger goda mjligheter att dela erfarenheter om olika traditioner och vanor. Barnen ska stdjas i att utveckla en positiv instllning till mngfald. I Helsingfors ska den kulturella mngfalden beaktas i den smbarnspedagogiska verksamheten. Utflykter, samarbete med vrdnadshavarna och kulturella instanser utvidgar lrmiljn i smbarnspedagogiken.

Vardagskompetens

Alla behver kunna ta hand om sig sjlva, vrna om sin hlsa och trygghet. Barnen ska stdjas att gradvis bli mera sjlvstndiga. Barnen ska f hjlp och de ska uppmuntras att be om hjlp vid behov. Barnen ska f trna olika frdigheter, till exempel att kl p sig, ta och skta sin personliga hygien och ta hand om sina egna saker. Barnen ska vgledas att handla ansvarsfullt och tryggt i lrmiljerna samt i naturen och i

Helsingfors stad 21

22 Helsingfors stad

trafiken. Personalen ska tillsammans med barnen diskutera frgor som frmjar deras vlbefinnande, till exempel betydelsen av vila, kost, fysisk aktivitet och psykisk hlsa. Barnen ska f hjlp i att uttrycka och reglera sina knslor. Barnens emotionella frdigheter strks nr barnen fr lra sig att upptcka, frst och stta ord p knslor. Barnen ska ocks f handledning i att respektera sin egen och andras kroppsliga integritet.

Multilitteracitet och digital kompetens

Multilitteracitet och digital kompetens behvs i barnens och familjernas vardag, fr kommunikation mellan mnniskor och fr delaktighet i samhllet. Multilitteracitet och digital kompetens frmjar en jmlik fostran och utbildning.

Multilitteracitet r en central grundlggande frdighet som behvs fr att frst mngfalden av kulturella meddelanden och den omgivande vrlden samt fr kommunikation. Den r nra kopplat till frmgan att tnka och lra sig. Multilitteracitet r ocks frmga att tolka olika miner, kroppsprk, berring och gester, vilket r en viktig uttrycksform fr speciellt sm barn som nnu inte kan tala. Personalen ska tillsammans med barnen diskutera om innehllet, ge ord och betydelse fr det och skapa sammanhang. Barnen ska uppmuntras att underska och observera informations och kommunikationsteknikens roll i vardagslivet och stifta bekantskap med olika digitala verktyg, applikationer och spel. D barnen ges mjligheter att gra olika frsk och att producera innehll, sjlvstndigt och tillsammans med andra barn, med hjlp av digitala verktyg, frmjas deras kreativa tnkande, samarbetsfrmga och lsfrdighet. Personalen ska handleda barnen i att anvnda digitala verktyg p ett mngsidigt och tryggt stt.

Multilitteracitet bygger p det vidgade textbegreppet, enligt vilket texter kan vara bland annat skriftliga, verbala, audiovisuella eller digitala. Multilitteracitet omfattar olika frdigheter, till exempel bildkunskap,

numerisk lskunnighet, mediekunskap och grundlggande lsfrdighet. Med multilitteracitet avses ocks frmga att tolka och producera olika slag av meddelanden. Fr att utveckla multilitteracitet behver barnen en vuxen frebild, en rik textmilj, kultur producerad av barn och kulturella tjnster avsedda fr barn.Helsingfors erbjuder mngsidiga samarbetsparter som tillsammans med smbarnspedagogiken frmjar barnens multilitteracitet, s som bibliotek, kulturevenemang, teatrar, muser och gallerier.

Nr man planerar och frverkligar verksamheten ska barnens lekar, erfarenheter och kunnande som har med media att gra beaktas. Mngfalden i mediavrlden ska ocks beaktas s som bilder, bcker, program, spel och digitala innehll. Informationens ursprung och innehll ska diskuteras d man sker, anvnder och jmfr olika kllor. Tillsammans med barnen utnyttjas appar och nttjnster som hr till vardagen, ssom kartor och reseplanerare, till exempel d man gr utflykter i sin nrmilj.

Frmga att delta och pverka

Frmga att delta och pverka p ett aktivt och ansvarsfullt stt lgger grunden fr en demokratisk och hllbar framtid. Det frutstter att barnen har frmga och vilja att delta i den gemensamma verksamheten och litar p sina mjligheter att pverka. Till barnens rttigheter hr att bli hrda och att vara delaktiga i frgor som pverkar deras liv.

Att bemta barnen med respekt, ta hnsyn till deras tankar och bemta deras initiativ strker barnens frmga att delta och pverka. Barnen ska planera, genomfra och utvrdera verksamheten tillsammans med personalen. Barnen lr sig d samtidigt att kommunicera och att frst betydelsen av gemensamma regler, verenskommelser och tillit. Personalen ansvarar fr att varje barn har mjlighet att delta och pverka. I fljande figur beskrivs en del av de sakerna som barnen nskar att f gra och uppleva om inom smbarnspedagogiken i Helsingfors.

Helsingfors stad 23

I figuren nedan har barnens egna ord och citat anvnts.

BARNETS DELAKTIGHET

Barnvntliglrmilj

Sensitivt

bemtande

Familje

ns

synpu

nkter

Att gratillsammans

Arb

etss

ttoc

h st

rukt

ur

ringlek, busslek, fgellek, sifferlek

lsa sagor

skrinna i Braheparken

titta p tavlor

titta p leffa

laga matp riktigtoch baka

lyssna pmusik

bygga medandra

jag vill gympa

g till skogen

leka med mina vnner

jag vill mla

springa

pyssla fiskar, dinosaurier, blckfiskar

med diamanter

24 Helsingfors stad

Helsingfors stad 25

Verksamhetskulturen inom smbarnspedagogiken

4

En verksamhetskultur r ett historiskt och kulturellt format handlingsmnster som utvecklas genom socialt samspel. Anordnaren av smbarnspedagogik och de personer som leder smbarnspedagogiken ska skapa frutsttningar fr att utveckla och utvrdera verksamhetskulturen inom de olika verksamhetsformerna och enheterna inom smbarnspedagogiken. Detta krver att personalen skapar en ppen och respektfull dialog om verksamhetskulturen samt vilja att utveckla och utvecklas med den.

Verksamhetskulturen inom smbarnspedagogiken r en helhet som omfattar bland annat:

vrderingar och principer

tolkning av de normer och ml som styr arbetet

lrmiljer och arbetsstt

olika former av samarbete

kommunikation och atmosfr

personalens kompetens, professionalism och utvecklingsinriktat arbetsstt

ledningsstrukturer och praxis

organisering, planering, genomfrande och utvrdering av verksamheten.

Alla medlemmar i en gemenskap pverkar verksamhetskulturen och verksamhetskulturen pverkar i sin tur alla medlemmar, oberoende av om de r medvetna om det eller inte. Strukturen p dagen, veckan och mnaden ska utg ifrn barnens behov och den pedagogiska verksamheten. Den ska vara tydlig och synliggjord fr alla.

I Helsingfors ska alla arbetsstt stdja barnets utveckling och lrande och kunna motiveras pedagogiskt. Enhetens verksamhetskultur och faktorer som pverkar den, s som personalens arbetsstt och organisering av verksamheten och personalens arbetstider ska regelbundet utvrderas. Det r viktigt att personalen r medveten om att deras stt att agera och kommunicera verfrs som en modell till barnen. P s stt tillgnar sig barnen gemenskapens vrderingar, attityder och vanor.I frsta hand ska alltid barnets perspektiv och verksamhetsprinciperna vara sdana att det mjliggr ro och tid fr obruten lek.

Verksamhetskulturen pverkar kvaliteten i den smbarnspedagogiska verksamheten. Den har stor betydelse fr hur smbarnspedagogiken genomfrs och fr hur mlen uppns. En verksamhetskultur som stdjer mlen fr det smbarnspedagogiska arbetet skapar gynnsamma frhllanden fr barnens utveckling, lrande, delaktighet, trygghet, vlbefinnande och en hllbar livsstil.

Verksamhetskulturen pverkas i hg grad av ledarskapet. Ledarens uppgift r att upprtthlla en diskussion tillsammans med personalen om verksamhetskulturens natur, utveckling och utvrdering. Genom att skapa strukturer fr professionella diskussioner frmjar ledaren en verksamhetskultur som knnetecknas av delaktighet. Det omfattar alla sdana tgrder som ger personalen frutsttningar fr goda arbetsfrhllanden, frutsttningar att utveckla och utnyttja sin yrkeskompetens och sin utbildning och att genomfra pedagogisk verksamhet.

Ledaren ska stdja gemenskapen s, att den utvecklas till en lrande gemenskap dr var och en utvecklar och delar med sig av sin kompetens. Ledaren ska ansvara fr r att den gemensamma verksamhetsidn och mlen fr verksamheten syns i det praktiska arbetet. Barnen och vrdnadshavarna ska vara med och utveckla och utvrdera verksamhetskulturen.

26 Helsingfors stad

En lrande gemenskap

Smbarnspedagogiken bildar en gemenskap, dr barnen och personalen lr sig med och av varandra. I en lrande gemenskap finns det rum fr olika sikter och knslor. Barnen och personalen ska uppmuntras att ppet dela sina tankar och att prva nya tillvgagngsstt. En gemenskap som kontinuerligt utvrderar och utvecklar sin verksamhet utmanar sig sjlv och r medveten om och utnyttjar sina styrkor. I en lrande gemenskap uppskattas respektfullt

4.1. Lrmiljer och mngsidiga arbetsstt

Inom smbarnspedagogiken r syftet att skerstlla en lrmilj som r utvecklande, som frmjar lek, lrande och som r hlsosam och trygg. Med lrmiljer avses lokaler, platser, gemenskaper, metoder, redskap och tillbehr som stdjer barnens utveckling, lrande och kommunikation. Begreppet lrmilj omfattar bland annat den fysiska, psykiska och sociala dimensionen.

Med fysisk lrmilj avses strukturering av lokalen, dagsrytmen, smgruppsverksamheten, lekredskap och anvndning av digitala verktyg. Belysningen, akustiken och inomhusluftens kvalitet ska beaktas och utrymmena ska vara prydliga och rena. Lrmiljerna ska utformas och utvecklas s att de r estetiska, ergonomiska, ekologiska, trivsamma och tillgngliga. Dagliga rutiner och arrangemang r viktiga fr att vergngssituationerna ska bli smidiga. Genom smgruppsverksamhet r det lttare att uppmrksamma, bemta och stda det enskilda barnet. Arbete i smgrupper medfr ofta det lugn som behvs och barnet har d lttare att koncentrera sig och f den uppmrksamhet som hen behver.

Barnen ska f anvnda mngsidiga och skra lekredskap och vriga redskap i tillrcklig omfattning. Redskapen ska vid behov anpassas till barnens individuella behov av std. Materialet och redskapen ska vara tillgngliga s att barnen har mjlighet att sjlva ta initiativ till lekar och sysselsttningar.

Informations och kommunikationstekniken r en del av en mngsidig och inkluderande lrmilj fr barnet. Digitala verktyg ska anvndas p ett ndamlsenligt stt inom smbarnspedagogiken. Personalen ska komma verens med vrdnadshavarna om anvndningen av barnens egna apparater, leksaker och redskap.

Med psykisk lrmilj avses en positiv, respektfull och uppmuntrande milj. Personalen ska skapa en lugn och stressfri milj fr barnet. Barnet uppmuntras att anvnda och utveckla sin egen kreativitet och fantasi. Barnet ges tid att utforska, reflektera, prva sjlv, jmfra och experimentera. Genom att uppmuntra barnet och ge barnet mjligheter att lyckas stds utvecklingen av barnets positiva sjlvbild. Barnets individuella vgledning och lrande innebr att personalen stder barnets sjlvknsla och initiativtagande, strker och utvecklar olika delomrden samt frdigheter hos barnet. I en trygg milj r det tilltet att visa olika knslor och personalen hjlper barnen att uttrycka sina knslor och att reglera dem. Barnen ska uppmuntras att stlla frgor och de ska f sina frgor besvarade.

Med social lrmilj avses den grundtrygghet, gemenskap, kamratskap och det accepterande av olikheter (vianda) som finns p enheterna. Med ldersenligt material erbjuds barnen mjligheter att upptcka olika modeller fr sociala lsningar.Lrmiljerna ska utvecklas s att de ml som faststlls fr smbarnspedagogiken kan uppns och s att de stdjer barnens sunda sjlvknsla och utvecklingen av sociala frdigheter och frmgan att lra sig.

Lrmiljerna ska planeras och utformas tillsammans med barnen. De ska stdja barnens naturliga nyfikenhet och vilja att lra sig. De ska locka barnen till fysisk aktivitet, till att leka, underska samt uppleva och uttrycka konst. Barnen ska ha mjlighet att utforska vrlden med alla sina sinnen och med hela kroppen. Lrmiljerna ska erbjuda barnen olika mjligheter till meningsfull sysselsttning, mngsidiga och fartfyllda fysiska aktiviteter, lekar och spel men ocks till vila samt lugn och ro. Barnen ska

och hnsynsfullt beteende. Inom gemenskapen ska man uppmuntras till att experimentera, frska och anstrnga sig men det ska ven vara tilltet att gra misstag.

Personalen ska uppmuntras till sjlvvrdering och till att dela kunskap och kompetens och samtidigt utvecklas professionellt. Reflektion ver gemensamt verenskomna ml och uppgifter, regelbunden utvrdering av det egna arbetet samt respons av vrdnadshavarna och andra samarbetspartner frmjar lrandet i gemenskapen.

Helsingfors stad 27

4.2. Delaktighet, likabehandling och jmstlldhet

En inkluderande verksamhetskultur ska frmja delaktighet, likabehandling och jmstlldhet i all verksamhet. Barnens, personalens och vrdnadshavarnas initiativ, sikter och synpunkter ska vrdesttas. Det frutstter att man medvetet utvecklar arbetsstt och strukturer som frmjar delaktighet.

Genom delaktighet utvecklar barnen frstelse fr gemenskapen, rttigheter, ansvar och konsekvenser av val. Sensitivt bemtande och rtten av att bli sedd och hrd p ett positivt stt strker barnens delaktighet. Delaktigheten strks genom att barnen och vrdnadshavarna deltar i planeringen, genomfrandet och utvrderingen av verksamheten. Delaktigheten i smbarnspedagogiken skapas genom att gra tillsammans, gemensamma arbetsstt och verenskomna strukturer, barnvnliga lrmiljer, sensitiva bemtande och frldrarnas synpunkter. Det r personalens uppgift att skapa mngsidiga mjligheter fr barnens delaktighet.

Medlemmarna i gemenskapen ska bemtas och behandlas likvrdigt oberoende av omstndig

ocks ges tid och rum att bara vara. Barnens ider, lekar samt deras alster och verk ska synas i lrmiljerna.

Lrmiljerna ska planeras och utvecklas s att de frmjar likabehandling och jmstlldhet mellan knen. Detta mjliggr att man kan bryta traditionella knsstereotypa mnster. Lrmiljerna ska frmja barnens sprkliga utveckling och sprkmedvetenhet samt synliggra kulturell mngfald.

I Helsingfors finns en stadsmilj som r rik p natur, lekparker, muser, frilufts, historiska och

kulturella besksplatser. Planeringen av lrmiljer erbjuder ocks en naturlig mjlighet till samarbete mellan personalen och vrdnadshavarna. Vrdnadshavarnas arbetsplatser kan till exempel berika barnens lrmiljer. Den vlfungerande kollektiva trafiken mjliggr en smidig anvndning av statsmiljn som ocks utgr i sig en spnnande lrmilj. Alla dessa miljer erbjuder upplevelser, material och mngsidiga mjligheter att leka, underska och experimentera. De ska anvndas som platser fr fysisk aktivitet, naturupplevelser och lrande.

heter som gller en enskild person. Det att alla r lika vrda betyder inte att alla r likadana. Fr att kunna utveckla verksamhetskulturen r det viktigt att attityder i anslutning till likabehandling och jmstlldhet diskuteras i arbetsgemenskapen. Det r ocks viktigt att fundera ver hur attityder i anslutning till exempelvis sprk, etnicitet, skdning, handikapp, kn och dess mngfald terspeglas i tal, gester, handlingar och tillvgagngsstt och att kommunikationsstt, sprkbruk och handlingsmnster som utgr frn stereotypa antaganden verfrs till barnen. Smbarnspedagogiken ska vara genussensitiv. Personalen ska uppmuntra barnen att gra val oberoende av knsbundna eller andra personrelaterade stereotypa rollmnster och frvntningar. Personalen ska lgga mrke till om det frekommer ojmlikt bemtande bland barnen och ingripa p ett finknsligt och konsekvent stt. Positiv och uppmuntrande kommunikation stdjer utvecklingen av barnets identitet och sjlvknsla.

Det att alla r lika vrda betyder inte att alla r likadana.

28 Helsingfors stad

4.3. Kulturell mngfald och sprkmedvetenhet

Smbarnspedagogiken r en del av ett kulturellt frnderligt och pluralistiskt samhlle. Kulturell mngfald ska ses som en resurs. Rtten till det egna sprket, den egna kulturen, religionen och skdningen r grundlggande rttigheter. Landets kulturarv och nationalsprk samt den egna gemenskapens och omgivningens kulturella, sprkliga och skdningsmssiga mngfald ska tas till vara och vrdesttas inom smbarnspedagogiken. Det frutstter att personalen har kunskap om andra kulturer och olika skdningar samt frmga att frst och se freteelser ur olika perspektiv och stta sig in i andra mnniskors situation. Det r viktigt att anvnda vrdnadshavarnas expertis p traditioner och kulturarv och se om de kunde anvndas i vardagen. Personalen ska tillsammans med vrdnadshavarna diskutera olika tanke och handlingsmnster p ett konstruktivt stt och ven tillsammans skapa samhrighet och nya tillvgagngsstt. Samtidigt frmjas en kulturellt hllbar utveckling.

I Helsingfors finns det barn i den smbarnspedagogiska verksamheten som pratar bde svenska och finska som modersml. Det r av stor betydelse fr dessa tvsprkiga barns sprkliga utveckling och identitetsutveckling att bda sprken fr std och att barnen uppmuntras att anvnda dem. Det finns ocks barn som kommer frn familjer med andra sprkkombinationer. Detta leder till att det p enheterna finns barn vars sprkliga bakgrund r vldigt heterogen. Drfr r det viktigt att personalen r medveten om sin roll som sprklig modell och att personalens attityd r av stor betydelse fr barns sprkutveckling och vlmende. Anordnarna av smbarnspedagogik i Helsingfors ska ha en sprkstrategi som stder verksamheten. Den kommunala svenska smbarnspedagogiken fljer Tnk sprk! sprkstrategi fr smbarnspedagogiken.

I en sprkmedveten smbarnspedagogik r man medveten om att sprken r nrvarande hela tiden och verallt. Frmgan att frst och frmgan att producera sprk ska knytas samman. Personalen frstr sprkets centrala betydelse fr barnens utveckling och lrande, fr kommunikation och samarbete samt fr identitetsskapande och delaktighet i samhllet. Att synliggra flersprkigheten stdjer barnens utveckling i en kulturellt mngskiftande vrld. Personalen ska fsta uppmrksamhet

vid sitt eget sprkbruk. De ska uppmuntra barnen att anvnda sprk p ett mngsidigt stt. Barnens sprkliga frdigheter ska beaktas och de ska ges tid och mjligheter att uttrycka sig i sprkligt varierande situationer.

Med tanke p sprkinlrningen r det viktigt att vara medveten om att barn i samma lder kan befinna sig i olika skeden av sprkutvecklingen inom dess olika delomrden. Den sprkliga identiteten utvecklas nr barnet fr std och handledning inom de centrala delomrdena fr sprkliga kunskaper och frdigheter.I smbarnspedagogiken ska barnens varierande sprkliga och kulturella bakgrund ses som ngot positivt som berikar gruppen.

I den smbarnspedagogiska verksamheten ska barn med ett frmmande sprk som modersml och flersprkiga barn f std fr att utveckla sina sprkkunskaper, sina sprkliga och kulturella identiteter och sin sjlvknsla. Utvecklingen av barnens kunskaper i svenska ska frmjas inom sprkens olika delomrden utgende frn barnens behov och frutsttningar. Ett konkret sprk och ett uttrycksfrrd som anvnds i vardagen ska vara utgngspunkten fr att tillgna sig svenska. Frmgan att frst och frmgan att producera sprk ska knytas samman. P detta stt lr sig barnet att gra iakttagelser och uttrycka sina tankar, knslor och sikter p ett eget och fr situationen lmpligt stt.

En del av barnen blir bekanta med den finlndska kulturen och det svenska sprket frst d barnet brjar i smbarnspedagogiken. Smbarnspedagogiken stdjer barnets integrering i det finlndska samhllet. Ett samarbete mellan personal, vrdnadshavare och olika kultursamfund frmjar kontinuiteten i barnens och familjernas kulturarv och stdjer barnens mjligheter att ge uttryck fr sin egen kulturella bakgrund. Vrdnadshavarna ska f hra om den finlndska smbarnspedagogikens ml, innehll och metoder. Personalen ska diskutera familjens sprkmilj, sprkval, flersprkiga och kulturella identiteter samt utvecklingen och betydelsen av barnets modersml ett eller flera med vrdnadshavarna. Ansvaret fr att upprtthlla och utveckla barnets modersml ett eller flera och kultur ligger i frsta hand hos barnets familj. Vid behov anvnds tolk i diskussion med vrdnadshavare fr att garantera msesidig frstelse.

4.4. Vlbefinnande, trygghet och en hllbar livsstil

En hlsosam, trygg och fysiskt aktiv livsstil vrdestts. Barnen ska rra p sig bde inomhus och utomhus p mnga olika stt samt undvika lngvarigt stillasittande. Barnens vlbefinnande frmjas genom att de under dagen ges mjlighet att vila och ta det lugnt samt genom att de erbjuds en mngsidig, hlsosam och tillrcklig kost. En tydlig och planerad, men flexibel dagsstruktur frmjar vlbefinnandet.

Barnet har rtt att f trst d barnet behver det. Mobbning, vld eller trakasserier tillts inte. Personalen ska knna igen mobbning, ingripa vid mobbning och frebygga mobbning medvetet och systematiskt. Personalen ska tillsammans med barnen lra sig att upptcka och lsa konflikter p ett konstruktivt stt. I fall av trakasserier, mobbning eller vld diskuterar personalen med barnens vrdnadshavare och sker lsningar tillsammans.

Vikten av en ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hllbar livsstil ska beaktas i all verksamhet. Vardagliga val och aktiviteter ska avspegla ett ansvarsfullt frhllningsstt till naturen och omgivningen. Gemensam anvndning av redskap och lokaler, mttlighet, sparsamhet samt att reparera och tervinna saker ska frmjas inom smbarnspedagogiken.

Helsingfors stad 29

30 Helsingfors stad

Helsingfors stad 31

Planering och genomfrande av den pedagogiska verksamheten

5.1. Referensram fr den pedagogiska verksamheten

5

Den pedagogiska verksamheten inom smbarnspedagogiken ska prglas av ett helhetsskapande angreppsstt. Den pedagogiska verksamheten frverkligas i samverkan mellan barnen, personalen och familjerna. Barnens spontana verksamhet, personalens och barnens gemensamma ider och verksamhet som planeras av personalen ska komplettera varandra. Den pedagogiska verksamheten ska genomsyra den helhet som bestr av vrd, fostran och lrande.

En mlinriktad verksamhet utgr frn vrdegrunden och synen p lrande, en verksamhetskultur som

stdjer dem samt mngsidiga lrmiljer, samarbete och arbetsstt. Barnens intressen och behov samt viktiga aspekter som anknyter till barnens uppvxtmilj ska utgra utgngspunkter fr planeringen av verksamheten. En annan utgngspunkt r lromrdena. En frutsttning fr pedagogisk verksamhet r systematisk dokumentation, utvrdering och utveckling. Planeringen av verksamheten ska ven styras av mlen fr mngsidig kompetens. Referensramen fr den pedagogiska verksamheten beskrivs i ovanstende figur.

Barnens intressen och behov samt viktiga aspekter som anknyter till barnens uppvxtmilj ska utgra utgngspunkter fr planeringen av verksamheten.

32 Helsingfors stad

Pedagogisk verksamhet inom smbarnspedagogiken

Barnens intres sen och behov

Barnensuppvxtmiljer

Pedagogisk dokumentation

VRDEGRUND SYN P LRANDE

Utvrdering och utveckling

Verksamhetskultur Lrmiljer Arbetsstt Samarbete

Frmga att tnka och

lra sig

Kulturell och kommunikativ

kompetens

Vardags- kompetens

MNGSIDIG KOMPETENS

Multilitteraci-tet och digital

kompetens

Frmga att delta och

pverka

Lrande och vlmende

barn

Jag lr migJag leker

Jag uppleverJag rr p mig

Jag agerarJag upptcker

Jag deltarJag uttrycker mig

Vrd, fostran och lrande

Mina mngauttrycksformer

Jag och vr gemenskap

Jag vxer, rr p mig och

utvecklas

Jag utforskar min omgivning

Sprkens rika vrld

LROMRDEN

Referensram fr den pedagogiska verksamheten, bild utifrn Utbildningsstyrelsen 2016

Helsingfors stad 33

5.2. Med Barnagon och andra metoder inom smbarnspedagogiken

5.3. Leken som grund fr utveckling, lrande och vlbefinnande

Inom den svenska smbarnspedagogiken har anordnarna ett gemensamt frhllningsstt och en gemensam syn p barnet. Hur detta frhllningsstt och syn p barnet tillmpas i praktiken sker enligt modeller anordnarna sjlva vljer. Dessa modeller beskrivs mera ingende i anordnarnas verksamhetsplaner.

Inom den kommunala smbarnspedagogiken arbetar enheterna med en arbetsmodell som heter Med barnagon. Med Barnagon (MB) r ett pedagogiskt synstt med frdjupad frstelse fr det enskilda barnet och dess behov. Synsttet prglar frhllningsstt till barnen och frldrar p ett vergripande stt och baserar sig p tvrvetenskaplig

forskning om anknytning (trygghet) och temperament (unikhet). Med hjlp av en trygg relation kan barnet utforska och underska sin omvrld, utveckla och lra sig samt forma en bild av sig sjlv som en handlingsbar och kompetent individ.

Arbetsmodellen bygger p ett egenvrdarsystem individuellt bemtande av barnet och dess behov. Det innebr i korthet att egenvrdaren till barnet ser barnet fr den det r, engagerar sig i relation till barnet, stder barnet, fljer och gldjas ver dess framsteg samt fungerar som den primra kontakten till familjen. Smgruppsverksamheten ska anvndas som en metod fr att frverkliga arbetsmodellen p enheterna.

Leken r betydelsefull fr lrandet hos barn i smbarnsldern. Lekkulturen har lnga traditioner i Helsingfors och ska vrnas om ocks i framtiden. I Helsingfors ska personalen skapa frutsttningar fr en pedagogisk, ldersenlig sjlvstyrd och ledd lek.Leken motiverar och ger barnet gldje samtidigt som den bidrar till att barnet lr sig mnga nya frdigheter och tillgnar sig kunskap. I smbarnspedagogiken ska lekens egenvrde fr barnet och lekens pedagogiska betydelse fr barnets lrande samt fr barnets helhetsmssiga utveckling och vlbefinnande uppmrksammas.

Barnen och personalen ska ha mjlighet att uppleva gldjen i att gra och leka tillsammans, bde i inom och utomhusmiljn. Personalen ska lgga mrke till faktorer som begrnsar leken och utveckla arbetsstt och lrmiljer som frmjar lek. Alla i gemenskapen ska uppmuntras att anvnda sin uppfinningsrikedom, uttrycksfrmga, fantasi och kreativitet. Leken ska f synas och hras. Barnen ska ges tid, rum och ro att hitta p lekar, experimentera och uppleva. Lekande barn och vuxna ska ges lekro. Personalen stdjer leken genom att vara observant och lyhrd fr barnens initiativ. Det r viktigt att lgga vikt vid lekens kvalitet. Lekmiljer ska utvecklas och utvrderas enligt barnens behov tillsammans med barnen. Lekobservationer ska anvndas fr att

utveckla leken. Personalen ska flja med barnens aktuella frebilder och lekar.

I den pedagogiska verksamheten kan man kombinera till exempel drama, improvisation eller sagor fr att utveckla lekens gng och bygga upp lekvrldar och lekstationer. Personalen ska inse vilken betydelse det har fr barnens vlbefinnande och lrande att barnen fr koncentrera sig p att underska, uttrycka sig spontant och kreativt samt leka fartfyllda och aktiva rrelselekar. Olika situationer kan berikas genom lek. Ramsor, ordlekar, snger och lekfull samvaro strker en positiv atmosfr, vilket stdjer barnens sprk, lrande och vlbefinnande.

Personalen ska trygga frutsttningarna fr lek, handleda leken p ett lmpligt stt och se till att alla barn har mjlighet att delta i gemensamma lekar utifrn sina frutsttningar och sin frmga. Personalen ska systematiskt och mlinriktat stdja barnens lek och handleda den antingen utanfr leken eller genom att sjlv vara med i leken. Personalens fysiska och psykiska nrvaro stdjer kommunikationen mellan barnen och frebygger konfliktsituationer.

Personalen ska ven iaktta och dokumentera barnens lek. Genom att observera leken fr personalen insikt i barnens tnkande och intressen, deras knslor och upplevelser. Observationerna ska anvndas

34 Helsingfors stad

5.5. Lromrden

5.4. Pedagogisk dokumentation

Lromrdena beskriver den pedagogiska verksamhetens centrala ml och innehll. Lromrdena r indelade i fem helheter i enlighet med frskoleundervisningens lroplan. Lromrdena styr hur personalen tillsammans med barnen ska planera och genomfra en mngsidig och helhetsskapande pedagogisk verksamhet. Barnen har rtt att f mngsidiga upplevelser inom de olika lromrdena. Lromrdena ska inte genomfras som separata helheter, utan deras teman ska kombineras och anpassas utgende frn barnens intressen och kompetens. En helhets

skapande pedagogisk verksamhet gr det mjligt att granska och underska olika freteelser och fenomen i ett brett perspektiv. Teman kan till exempel vxa fram i samband med lekar, sagor, utflykter eller i spontana kommunikationssituationer mellan barnen och personalen samt i kommunikationen barnen emellan. Det stt p vilket mlen fr lromrdena frverkligas varierar beroende p temat, situationen och hur barnen lr sig. Personalen ansvarar fr att den pedagogiska verksamheten frmjar utvecklingen och lrandet hos barn i olika ldrar.

fr att planera och handleda leken och den vriga verksamheten. Personalen ska vara lyhrd, ha yrkeskompetens och ett genussensitivt frhllningsstt fr att upptcka barnens initiativ till lek och kunna bemta dem p ett lmpligt stt.Lngvarig lek krver tid, utrymme, lugn och ro samt lmpliga lekredskap och material som r tillgngliga fr barnen. Lrmiljerna ska anpassas efter leken, eftersom leken inte ndvndigtvis hller sig inom det anvisade omrdet.

Knnedom om barnkultur och medier riktade till barn hjlper personalen att frst barnens lekar. ven olika spel och digitala verktyg erbjuder mnga slags mjligheter fr barnens lek. I en lrmilj som uppmuntrar till lek lr sig ven de vuxna. Med vrdnadshavarna ska personalen diskutera lekens betydelse och iakttagelser i anknytning till barnens lekar. P detta stt kan man frmja att leken fortstter hemma eller i den smbarnspedagogiska verksamheten.

Den pedagogiska dokumentationen ska synliggra fr det enskilda barnet och dess vrdnadshavare, barnets egen lrandeprocess. Det r en kontinuerlig process, som blickar bakt och framt, dr observationer, dokument och en gemensam tolkning av dessa skapar, frstelse fr den pedagogiska verksamheten och barnets lrande. Det r viktigt att personalen tervnder till de dokumenterade hndelserna tillsammans med barnen fr att knna igen de gemensamt upplevda tillblivelserna.

Den pedagogiska dokumentationen ger information om barnens liv, utveckling, intressen, tankar, lrande och behov samt om barngruppens verksamhet, p ett konkret och mngsidigt stt. Med hjlp av enskilda dokument, till exempel fotografier, teckningar eller personalens observationer, kan man tillsammans med barnen iaktta barnens utveckling och lrande. Barnens kunskaper och frdigheter,

intressen och behov blir synliga genom den pedagogiska dokumentationen och ska utgra grunden fr planeringen av verksamheten.

Mlet med den pedagogiska dokumentationen r att personalen ska lra knna det enskilda barnet och frst relationerna barnen emellan samt frst p vilket stt personalen och barnen i gruppen kommunicerar med varandra. Syftet med pedagogisk dokumentation r att frverkliga smbarnspedagogisk verksamhet utgende frn barnen. Den information och frstelse som dokumentationen bidrar till ska anvndas till exempel fr att arbetsstten, lrmiljerna, verksamhetens ml, metoderna och innehllet kontinuerligt ska kunna anpassas enligt barnens intressen och behov. Barnets plan fr smbarnspedagogik r en del av den pedagogiska dokumentationsprocessen. Pedagogisk dokumentation behvs ocks d man bedmer barnens behov av std fr utveckling och lrande.

Helsingfors stad 35

Exempel p helhetsskapande pedagogisk verksamhet

Vardagskom-petens

Rrelse

Frmga att tnka och lra sig

Kunna planlgga sin omgivning

Kulturell och kommunikativ

kompetens

Bekanta sig med andra kulturer

Frmga att delta och pverka

ka kulturellt kapital

Multilitteracitetoch digitalkompetens

Att tolkameddelanden

MNGSIDIGA KOMPETENSER

Centrala ml

Innehllsml

Mina mngauttrycksformer

Konst och kulturJag och vr gemenskap

Bli medveten om sin kulturtradition

Jag vxer, rr p mig och utvecklas

Regler och verenskommelser

Jag utforskar min omgivning

Bli medveten om den numeriska

omgivningen

Sprkens rika vrld

ka ordfrrdet, diskutera

erfarenheterLROMRDEN

Barnets intressen och behov

t.ex. museibesk

stimulerande ochutmanade verksamhet

Bild utifrn Eskelinen & Hjelt 2016

36 Helsingfors stad

Sprkens rika vrld

Smbarnspedagogiken har som uppdrag att stdja utvecklingen av barnens sprkliga kunskaper och frdigheter samt deras sprkliga identiteter. Barnens intresse och nyfikenhet fr sprk, texter och kulturer ska strkas. D man stdjer sprkutvecklingen utvecklas ven barnets multilitteracitet. Sprkutvecklingen har ocks samband med andra delomrden inom mngsidig kompetens, bland annat kulturell och kommunikativ kompetens. Nr barnens sprkliga frdigheter utvecklas ger det barnen nya mjligheter att pverka, delta och vara aktiva aktrer.

Fr barnen r sprket bde ett freml och ett verktyg fr lrandet. Med hjlp av sin sprkliga uttrycksfrmga kan barnet hantera olika situationer och freteelser, kommunicera med andra, uttrycka sig och skaffa information. En mngsidig sprkmilj och samarbete med vrdnadshavarna stdjer barnens sprkliga utveckling. I den smbarnspedagogiska verksamheten ska barnen regelbundet f uppmuntrande respons p sin sprkliga uttrycksfrmga och sina kommunikationsfrdigheter.

Barnen kan lra sig flera sprk samtidigt, till exempel s att sprken utvecklas och anvnds p varierande stt i olika sammanhang. Inom verksamheten ska man ta hnsyn till att barnen lever i olika sprkliga miljer. Sprkbruket och sttet att kommunicera varierar mellan hemmen och i vissa hem talas det flera sprk. I den smbarnspedagogiska verksamheten ska sprklig och kulturell mngfald synliggras i samarbete med vrdnadshavarna, vilket stdjer utvecklingen av barnens sprkliga identiteter.

Med tanke p utvecklingen av kommunikationsfrdigheter r det viktigt att barnen upplever att de blir hrda och att deras initiativ blir bemtta. Det r centralt att personalen r sensitiv fr och reagerar ven p barnens nonverbala budskap. Utvecklingen av kommunikationsfrdigheter stds genom att barnen uppmuntras att kommunicera med personalen och med varandra.

Genom en mngfald av sprkliga modeller stdjer man barnens sprkfrstelse. Genom att systematiskt verbalisera och diskutera med barnen stds utvecklingen av barnens ordfrrd. I den smbarnspedagogiska verksamheten ska sprkbruket vara beskrivande och korrekt. Barnets sprkfrstelse ska vid behov stdjas med hjlp av bilder, freml och tecken.Utvecklingen av barnens muntliga sprkfrdighet ska fljas upp och handledas. Barnen ska uppmuntras att tala i olika situationer bde med vuxna och med varandra, vilket frmjar frmgan att anvnda och frst talat sprk. Tillsammans med barnen ska man ocks iaktta tonfall och betoningar.

Den sprkliga uttrycksfrmgan ska stimuleras och barnen och personalen ska tillsammans fundera ver anvndningen av sprk i olika situationer. Syftet r att strka frmgan att anpassa sprket enligt si

tuationen. Barnen ska f va sig i att bertta, frklara och diskutera. Nr barnen fr leva sig in i olika situationer, anvnda humor och lra sig goda vanor strks deras sprkliga uttrycksfrmga. Genom att barnen bekantar sig med olika typer av texter utvecklas den sprkliga uttrycksfrmgan och frmgan att skilja p talat och skrivet sprk.

Barnens sprkliga uttryck berikas d deras verbala arbetsminne och ordfrrd utkas. Till personalens uppgift hr att medvetet stdja denna utveckling. Fr att stdja utvecklingen av det verbala arbetsminnet kan t.ex. ramsor och snglekar anvndas. Att leka med sprket, benmna och att anvnda beskrivande ord frmjar utvecklingen av barnens verbala arbetsminne och ordfrrd. En rofylld tid fr diskussioner, lsning och berttelser ger barnen mjlighet att fundera ver ords och texters betydelser och att lra sig nya begrepp i olika kontexter.

Att iaktta olika sprk i nrmiljn stdjer utvecklingen av barnens sprkliga medvetenhet. Personalen ska vcka och ka barnens intresse fr talat och skrivet sprk och smningom ocks fr att lsa och skriva. Genom att iaktta och underska sprk styrs barnens uppmrksamhet frn ordens betydelse till sprkets former och strukturer, bland annat till ord, stavelser och ljud. Barnen ska tilltas att lekskriva och leklsa.

I smbarnspedagogiken ska rika och varierande texter anvndas. Personalen ska tillsammans med barnen bekanta sig med barnlitteratur p ett mngsidigt stt. Barnen ska f hra berttelser och de ska uppmuntras att hitta p egna berttelser. Barnens berttelser, ramsor och verbala budskap ska dokumenteras. Fr att stdja multilitteraciteten inom den smbarnspedagogiska verksamheten ska vid sidan om talat sprk ocks bland annat visuella, auditiva och audiovisuella meddelanden och texter anvndas.

Mina mnga uttrycksformer

Smbarnspedagogiken har som uppdrag att p ett mlinriktat stt stdja utvecklingen av barnens musikaliska, visuella, verbala och kroppsliga uttrycksfrmga och att lta barnen bekanta sig med kulturarvet och olika konstarter. Barn uttrycker sig ofta p ett helhetsbetonat stt och kombinerar olika uttrycksformer p ett kreativt stt. Att uppleva och uttrycka konst frmjar barnens frutsttningar fr lrande, deras sociala frdigheter, positiva sjlvbild och frmga att frst och strukturera sin omvrld. Frmgan att tnka och lra sig utvecklas d barnen undersker, tolkar och skapar mening genom att va att uttrycka sig p olika stt. Frmgan att fantisera och frestlla sig olika saker r central ocks d barnets estetiska tnkande utvecklas. Att bekanta sig med kulturarvet, konst och olika uttrycksformer strker barnens mngsidiga kompetenser ocks nr det gller delomrdena multilitteracitet och frmga att delta och pverka.

Helsingfors stad 37

Genom att uttrycka sig p olika stt upplever och gestaltar barnen vrlden p ett stt som tilltalar och inspirerar dem. Konstnrliga uttrycksformer uppmuntrar barnen att synliggra sina iakttagelser, knslor och kreativa tankar. Olika uttrycksformer ska utforskas med hjlp av olika sinnen, arbetsstt, lrmiljer och genom att ta vara p kulturutbudet i nrmiljn. Estetiska och inspirerande lrmiljer, tillgng till mngsidiga redskap och material samt tillrcklig handledning har stor betydelse d barnen bekantar sig med olika uttrycksformer.

Konstfostran omfattar bde spontan och p frhand planerad verksamhet. I skapande och lrande processer betonas att barnen ska f mjligheter att frska och underska samt va olika arbetsfaser och dokumentera dem. Varje barns individuella stt att uttrycka sig ska stdjas och barnens gemensamma kreativa processer ska ges tillrckligt med tid och utrymme. Personalens, barnens och samarbetspartnernas specialkompetens berikar konstfostran.

Inom smbarnspedagogiken r mlet att utveckla barnens frmga att uttrycka sig musikaliskt genom att ge barnen musikaliska upplevelser och strka deras intresse och frhllande till musiken. Barnen ska f lyssna och uppleva musik, rra sig till musik, prva olika instrument och att iaktta ljudmiljn. Barnens frmga att uppfatta musik, ljudlngd, ljudniv, ljudstyrka och klangfrger utvecklas genom lekfull musikalisk verksamhet. Barnen ska f erfarenheter av grundrytm, ordrytm och av att anvnda kroppen som instrument. Barnen ska uppmuntras att anvnda sin fantasi och att uttrycka tankar och knslor som musiken vcker, till exempel i bilder eller genom att bertta, sjunga och dansa. Barnen ska ocks f erfarenheter av att skapa musik tillsammans och va infr mindre musikframfranden samt uppleva gldjen ver att lyckas i ett framfrande.

Nr det gller den visuella uttrycksfrmgan r mlet att utveckla barnens frhllande till bildkonst, annan visuell kultur och kulturarvet. Barnen ska ges mjligheter att njuta av att skapa bilder och f estetiska upplevelser och erfarenheter av konst. Barnen ska trna sitt visuella tnkande och sin frmga att iaktta och tolka bilder genom att uttrycka sig visuellt p flera olika stt. Frmgan att skapa bilder utvecklas med hjlp av olika sinnen och genom att skapa samband med andra uttrycksformer. Barnen ska f prva att skapa bilder p olika stt och med olika verktyg och material, till exempel genom att mla, rita, bygga och skapa mediepresentationer. Tillsammans med barnen ska man iaktta och analysera bilder, konstverk, medieinnehll och freml som barnen sjlva producerat och olika objekt i naturen och den byggda miljn. Barnen ska handledas att tolka och beskriva sina tankar om budskapet i bilderna. Bilder ska studeras med avseende p till exempel frg, form, material, upphovsman, i vilket sammanhang bilderna visas och vilka knslor de framkallar.

38 Helsingfors stad

Helsingfors stad 39

Barnen ska f trna sin frmga att planera och lsa problem p ett kreativt stt och frdjupa sin kunskap om konstruktioner, material och tekniker i sljd, till exempel genom att modellera, bygga, sy och snickra. Avsikten r att ge barnen mjligheter att gldjas ver att skapa, uppleva och upptcka samt att njuta av att vara kreativa och stta sin egen prgel p arbetet. Barnen ska ges mjligheter att experimentera med, underska och kombinera olika mjuka och hrda material samt att lra sig de tekniker som behvs i arbetet.

Barnen ska uppmuntras att uttrycka sig verbalt och kroppsligt till exempel med hjlp av drama, dans och lek. Mlet r att vningarna och lekarna ska ge barnen mjlighet att uppleva, uttrycka sig och kommunicera verbalt och kroppsligt p ett mngsidigt stt. Barnens fantasier, upplevelser och iakttagelser bearbetas gemensamt. Barnen ska f erfarenheter bde av att uttrycka sig spontant och av kreativa processer som planeras, genomfrs och utvrderas gemensamt. Barnlitteratur, ordkonst, olika former av teater, dans och cirkus ska utnyttjas mngsidigt i verksamheten.

Jag och vr gemenskap

D barnen brjar i den smbarnspedagogiska verksamheten blir deras livsmilj utanfr hemmet strre. Utver det egna hemmets traditioner, vanor, vrderingar och skdningar mter barnen ocks andra stt att tnka och handla. Smbarnspedagogikens uppdrag r att utveckla barnens frmga att frst mngfalden i nrmiljn och att va sig att fungera i den. Uppdraget betraktas ur olika perspektiv: etiskt tnkande, skdning, nrmiljns frflutna, nutid och framtid samt media. I verksamheten kan man p ett mngsidigt stt anvnda till exempel sagor, musik, bildkonst, lek, drama, olika medieinnehll samt gster, besk och evenemang i den nrmaste omgivningen. Lromrdet stdjer barnens mngsidiga kompetenser srskilt inom delomrdena kulturell och kommunikativ kompetens samt frmga att tnka och lra sig.

Personalen ska stdja barnens frmga till etiskt tnkande genom att tillsammans med barnen fundera p etiska frgor som frekommer i olika sammanhang eller som barnen funderar ver. Det kan handla om teman som vnskap, skillnaden mellan rtt och fel eller rttvisa. Det kan ocks handla om rdsla, sorg och gldje. Etiska frgor ska behandlas s att barnen kan knna sig trygga och accepterade. Tillsammans med barnen ska man ocks fundera ver gruppens regler och varfr de behvs.

Inom skdningsfostran ska man tillsammans bekanta sig med de religioner och vriga skdningar som finns i barngruppen. Mlet r att frmja msesidig respekt och frstelse gentemot olika skdningar samt stdja barnens kulturella och skd

ningsrelaterade identiteter. Tillsammans med barnen ska man bekanta sig med olika skdningar och traditioner som hnger ihop med dem. skdningarna kan underskas p ett naturligt stt i samband med till exempel rstidsfester och evenemang samt i olika situationer i vardagen s som vid pkldning eller vid mltider. Det ska finnas utrymme fr barnen att frundras och de vuxna ska tillsammans med dem fundera p frgor om livet. Nr det gller skdningsfostran ska personalen samarbeta med vrdnadshavarna samt ta hnsyn till och respektera varje familjs bakgrund, skdningar och vrderingar. skdningsfostran stdjer barnens mngsidiga kompetens bland annat inom delomrdena kulturell och kommunikativ kompetens samt frmga att tnka och lra sig.

Genom att fundera ver nrmiljns frflutna, nutid och framtid riktas barnens intresse mot historiska frgor och byggandet av en hllbar framtid. Mngfalden i barnens uppvxtmiljer granskas ocks. Barnen ska ges mjligheter att leva sig in i historiska hndelser och situationer. Viktiga informationskllor r barnen sjlva och deras personliga historia samt personer, freml och platser i den nrmaste omgivningen. Ocks vrdnadshavarnas sakkunskap om sitt eget kulturarv kan utnyttjas. Det frflutna kan utforskas till exempel med hjlp av lekar och musik som var aktuella nr barnens mor och farfrldrar var barn. Nutiden iakttas genom att personalen tillsammans med barnen diskuterar aktuella frgor som barnen funderar ver eller r intresserade av. Mngfalden i nrmiljn ska underskas och respekteras. Personalen undersker tillsammans med barnen till exempel mnniskors, knens och familjernas mngfald. Mlet r att barnen ska lra sig frst att mnniskor r olika men nd lika vrda.

Utver det frflutna och nutiden r det viktigt att fundera ver framtiden och hur vi kan pverka och bidra till en hllbar framtid. Det kan man gra till exempel i samband med att man planerar lekar till den kommande rstiden eller d man planerar den egna lrmiljn. Tillsammans med barnen kan man till exempel bygga framtida fantasivrldar eller reflektera kring framtiden utgende frn yrken som intresserar barnen.

Inom smbarnspedagogiken har mediefostran som uppdrag att stdja barnens frutsttningar att vara aktiva och uttrycka sig i gruppen. Personalen ska tillsammans med barnen bekanta sig med olika medier och prva att producera medieinnehll p ett lekfullt stt i trygga miljer. Man ska tillsammans fundera ver medieinnehll som anknyter till barnens liv och innehllets sanningsenlighet. Samtidigt utvecklar barnen sina frdigheter i kll och mediekritik. Barnen ska f handledning i att anvnda medier p ett ansvarsfullt stt med hnsyn till sitt eget och andras vlbefinnande. Teman som frekommer i medierna kan tas upp till exempel i rrelselekar, genom att rita eller med hjlp av drama.

40 Helsingfors stad

Jag utforskar min omgivning

Smbarnspedagogiken har som uppdrag att ge barnen frdigheter att iaktta, strukturera och frst sin omgivning. Barnen ska handledas att utforska och rra sig i naturen och den byggda miljn. Smbarnspedagogiken ska stdja utvecklingen av barnens matematiska tnkande och strka en positiv instllning till matematiken. Smbarnspedagogiken ska ven omfatta miljfostran och teknologifostran. Egna iakttagelser, upplevelser och erfarenheter i anslutning till lrmiljerna hjlper barnen att frst orsakssammanhang och att utvecklas som tnkande och lrande individer. Utveckling av frmgan att benmna saker och anvnda olika begrepp frmjar barnens multilitteracitet.

Mlet med smbarnspedagogiken r att erbjuda barnen, oberoende av p vilket stadium av matematiskt tnkande de befinner sig, gldje ver insikt och lrande. Barnen ska stifta bekantskap med matematiken och dess delomrden p ett skdligt och lekfullt stt. Barnen ska handledas att upptcka matematiken i vardagliga situationer och i omgivningen. Barnen ska uppmuntras att fundera ver och beskriva sina matematiska iakttagelser. Iakttagelserna presenteras och utforskas till exempel med kroppen eller med hjlp av olika redskap och bilder. Barnen ska ges mjligheter att klassificera, jmfra och rangordna saker och ting och att hitta och skapa lagbundenheter. Barnen ska ocks uppmuntras att hitta problem som anknyter till lrmiljn, fundera ver dem, dra slutsatser och ska lsningar p dem.

Utvecklingen av barnens taluppfattning ska stdjas mngsidigt i interaktiva situationer, till exempel genom lek och med hjlp av material som intresserar barnen. Barnen ska uppmuntras att iaktta antal i miljn och, i takt med att frdigheterna kar, att kombinera dem med motsvarande rkneord och siffersymboler. Frmgan att se och rkna upp talfljder kan utvecklas till exempel med hjlp av rim och ramsor. Tillsammans med barnen prvar man att mta och var plats och jmfrelsebegrepp till exempel i rrelselekar, genom att rita eller med hjlp av olika redskap.

Barnens frmga att uppfatta rum och niver ska stdjas genom olika vningar. Barnen ska uppmuntras att underska olika geometriska former och att leka med dem. Fr att strka barnens geometriska tnkande ska barnen ges mjligheter att bygga, pyssla och modellera. Tidsbegreppet utforskas till exempel genom att iaktta rstiderna och dygnets olika tider.

Syftet med miljfostran r att strka barnens frhllande till naturen, lra dem att bete sig ansvarsfullt i miljn och handleda dem att stegvis tillgna sig en hllbar livsstil. Miljfostran omfattar tre dimensioner: att lra sig i miljn, att lra sig om miljn och att agera till frmn fr miljn. Den nrbelgna naturen och den byggda miljn r bde freml fr lrande och lrmiljer.

Att gra utflykter i naturen och i den byggda miljn samt att underska omgivningen r en viktig del av den smbarnspedagogiska verksamheten. Genom positiva upplevelser lr sig barnet att njuta av naturen och nrmiljn och det strker barnets frhllande till sin omgivning. Olika naturfenomen iakttas med flera sinnen och under olika rstider och man diskuterar och undersker dem. Samtidigt lr sig barnen att anvnda begrepp som hr ihop med omgivningen. Genom att va sig att knna igen olika vxt och djurarter strks kunskapen om naturen. Tillsammans med barnen var man att ska information om frgor som intresserar dem. Naturen kan ocks vara en plats fr estetiska upplevelser och avkoppling.

Barnen ska handledas att vrda naturen och dess vxter och djur. Tanken med miljfostran r att barnen ska tillgna sig en hllbar livsstil och va frdigheter som den frutstter. Sdana frdigheter r bland annat att inte skrpa ned i samband med utflykter, att lra sig mttlighet och sparsamhet, att frhlla sig ansvarsfullt i samband med mltider, att spara energi och att minska avfallet genom till exempel tervinning, reparation av freml och teranvndning. Samtidigt ska barnen handledas att fsta uppmrksamhet vid konsekvenserna av olika handlingar.

Syftet med teknologifostran r att uppmuntra barnen att bekanta sig med underskande och experimenterande arbetsstt. Barnen ska handledas att upptcka teknik i omgivningen och att hitta p egna kreativa lsningar. Barnen ska ven uppmuntras att stlla frgor, att gemensamt ska svar p dem och att dra slutsatser.

Personalen ska tillsammans med barnen iaktta tekniska lsningar i vardagen och bekanta sig med digitala verktyg och hur de fungerar. Srskild uppmrksamhet ska fstas vid en trygg anvndning av maskiner och apparater. Barnen ska ges mjligheter att frverkliga sina egna ider till exempel genom att bygga med olika material och testa hur olika apparater fungerar. De ska ocks uppmuntras att beskriva sina lsningar. Tillsammans s