pitekvarten nr1 2015

PITEKVARTEN NR 3 2014 | 1

Pitekvarten För alla medarbetare på Piteå kommun

PITEÅ KOMMUNS PERSONALTIDNING NR 1 2015

Kommunjoggen firar 10 årSIDAN 6 OCH 7

Musik som väcker minnenSIDAN 8

Tre steg mot ett bättre livSIDAN 12 OCH 13

TEMANUMMER:

HÄLSA

2 | PITEKVARTEN NR 3 2014

4 MÅ BRA PÅ JOBBET

6KOMMUN- JOGGEN FIRAR 10 ÅR

Piteå kommuns personaltidning ges ut fyra gånger per år och produceras av informationsenheten i samarbete med förvaltningsinformatörer. Personaltidningen publiceras även på www.pitea.se/pitekvarten.Ansvarig utgivare: Marie Lindgren tel 0911-69 60 14, [email protected]: Maria FäldtOmslagsbild: Maria FäldtTryck: Tryckericity i UmeåDetta är nr 1 årgång 16, våren 2015

INNEHÅLLLedare

Må bra på jobbet

Kommunjoggen firar 10 år

Musik som väcker minnen

Enkät - vad får dig att må bra på

jobbet?

Smått & gott

1-2-3 steg i livet

I fikarummet med Socialtjänsten

Grafisk manual

Ett nytt liv i ett nytt land

Konsument och centralarkiv

Krönika: Klarspråk

3

4

6-7

8

9

10-11

12-13

14-15

16-17

18

19

20

14I FIKARUMMET MED SOCIAL- TJÄNSTEN

Våren väcker känslorVarje år blir jag lika förvånad och positivt över-raskad över vilka lyckokänslor jag får när solen börjar värma och lysa upp dagarna. En riktig vitamininjektion som ger en föraning om sommar och ledighet. Det vill säga utomhus då, inomhus blir jag inte riktigt lika glad över solens strålar. Det blir ganska uppenbart att det som vinterns mörker så snällt dolt plötsligt blir väldigt påtagligt och jag blir påmind om varifrån uttrycket vårstäd-ning kommer. Men våren är ändå årets bästa årstid och förutom glädjen över solen känner jag mig tacksam över att jag har världens roligaste jobb med underbara arbetskollegor som ger mig massor av energi och arbetsglädje varje dag. Vad är det som får dig att må bra på din arbetsplats?

/Marie Lindgren, informationsenheten

MATS BERG, KOMMUNCHEF


LEDARE

Våren är på gång!Äntligen börjar det bli ljusare och när vi skriver dessa rader är det bara en dryg vecka tills vi går

över till sommartid. I detta nummer av Pitekvarten är temat hälsa och då drar det liksom inte ifrån att vi går in den unika årstiden mellan vinter och vår. Den tiden när man ser grannarna för första gången sedan novembermörkret drog in och den tiden när man börja med uteaktiviteter, utan att behöva ha hela vintergarderoben på sig.

Att du som medarbetare i Piteå kommun känner glädje och stolthet när du går till jobbet är mycket viktigt för oss. En god hälsa utgör ett grundfundament för att vi ska trivas och känna glädje på jobbet och skapar förutsättningar för ett långt hållbart arbetsliv. Det finns ingen universalmetod för att uppnå detta och är inget som sköter sig självt. Det förutsätter att vi alla tar ansvar för och gör så mycket vi kan för att ha en god hälsa. Det är också ett dubbelt ansvar mel-lan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivaren bär ansvaret för ett systematiskt arbetsmiljöarbete där vi arbetar för en god arbetsmiljö som stödjer medarbetare i möjligheter att utveckla både sig själva och sin arbetsplats.

Under året ska vi med olika artiklar och intervjuer inspirera dig som individ och arbetslag att utvecklas till hälsofrämjande arbetsplatser, men om det ska fungera bra på en arbetsplats krävs det att alla tar ett gemensamt ansvar både för hur vi har det. Resultatet av medarbetarenkäten som genomfördes under hösten 2014 är en bra början när man på arbetsplatsnivå ska arbeta med utveckling. Vad såg ni i ert resultat, kände ni igen er? Vad är viktigt att behålla och vilka utveck-lingsområden såg ni?

Vi hoppas att Pitekvarten ska ge nya infalls-vinklar och möjligheter att lära sig något av vad andra har gjort. För en sak är säker, tillsammans gör vi redan bra saker på våra arbetsplatser, saker som absolut är viktiga att sprida i vår organisation.

Trevlig vårvinter önskar

EWA DEGERMAN, PERSONALCHEF


Vägen till en säker och sund arbetsmiljö

Från personalavdelningens sida jobbar vi mycket förebyggande genom att utbilda och stötta chefer och skyddsombud i det systematiska arbetsmiljöarbe-tet berättar arbetsmiljökonsulenten Anna-Karin Nordström. Både chefer och personal måste vara medvetna om hur viktigt arbetsmiljön är och hur viktigt det är att alla följer rutiner och säkerhetsföreskrifter. Om man exempelvis slarvar med skyddsutrustning och skadar sig så gäller ju inte alltid försäkringar, säger Anna-Karin.

Men det här med systematiskt miljöarbete, vad innebär det egentligen? Jo, det är helt enkelt ett strukturerat sätt att arbeta med arbetsmiljö och hälsa i syfte att förebygga olyckor, skador och sjukdom. Det ska finnas rutiner att följa så att inte något glöms bort eller faller mellan de berömda stolarna.

Ett exempel på ett sätt att se till att arbetsmiljöfrågorna alltid ska vara aktuella är att arbetsmiljö ska vara en stående punkt på alla arbetsplatsträffar. Ett annat är den rutin som alltid ska användas för systematisk arbetsmiljö (SAM). Först gör man en skyddsrond för att där upptäcka eventuella risker. Därefter gör man en

Inom en kommun finns många typer av verksamheter och arbetsmiljön ska vara säker och sund oavsett vart och vad man jobbar med.

Att må bra och att inte behöva bli skadad eller sjuk av sitt jobb är egentligen en självklarhet och väldigt viktigt, allra mest för den enskilda individen, men även för samhället i stort. Sjukfrånvaro är kostsamt för arbetsgivaren. Dålig eller tråkig arbetsmiljö gör det svårt att hitta ny personal. Den enskilde kan drabbas hårt både socialt, fysiskt, psykiskt och ekonomiskt.

”Se och uppmärksamma dina kollegor - för vi är vår arbetsmiljö.”

Anna-Karin Nordström, arbetsmiljökonsultent


TEXT: MARIA FÄLDT

Det är viktigt att ha kunskap om sin pension, att du vet vilka val du kan göra och hur du själv kan påverka din pension. Du hälsas därför välkommen till en träff tillsammans med KPA Pension där vi kort informerar om den allmänna pensionen och din pension som medarbetare i Piteå kommun.

Din pension – Du bestämmer självAtt förstå sin pension kan vara knepigt, bland annat för att pensionen består av flera olika delar. Vi kommer att ta upp vad tjänstepension respektive allmän pension är, vad du får i pension och av vem och när du kan gå i pension.

För att du ska få ut så mycket som möj-ligt av informationen bjuder vi in till två olika grupper.

Är du 57 år och yngre?Tid: Torsdag 23 april kl 13-14.Deltagandet sker utanför din arbetstidPlats: Sessionssalen, StadshusetÄr du 58 år eller äldre?Tid: Torsdag 23 april kl 10-11 eller 16-17. Deltagandet sker utanför din arbetstidPlats: Sessionssalen, Stadshuset

Anmälan:Inbjudan gäller dig som är anställd hos Piteå kommun. Anmälan och mer infor-mation finns på Insidan. Du kan även anmäla dig hos Medborgarservice 0911-69 60 00 eller mail: [email protected]

Välkommen!

Personalavdelningen0911-69 60 00www.pitea.sewww.facebook.com/pitea.se

Inbjudan till pensions- information

Att titta på siffrorna för sjukfrån-varon är tyvärr inte världens roligaste läsning. I senaste personalbokslutet hade den stigit från 5,4 % till 6,1 % och 2013 låg den på 5,1 %. Det här är ingenting som är unikt för Piteå kom-mun utan man kan se en negativ trend över hela landet. I Piteå jämför vi med Luleå och Umeå och ser liknande siffror där.

Maria Renström på personalav-delningen berättar att man delvis kan förklara det hela med de nya direkti-ven för socialförsäkringen som kom 2008. De gjorde att siffrorna dök men vi förstod att det inte skulle hålla på

sikt. Tyvärr ser vi nu att det börjar gå över ”normaliseringen”.

Sjukfrånvaron är inte så förvånande högst bland de något äldre. Vad som däremot är förvånande är att vi ser att den största ökningen sker i ålderskate-gorin 30-49 år.

Sjukfrånvaron är en allvarlig fråga. Det kostar oss extremt mycket pengar. Närmare bestämt 16 miljoner kronor för en sjukfrånvaro på 6,1 %. Sedan får vi ju inte glömma den mänskliga aspekten, att det är allvar-ligt att människor är sjuka och mår dåligt.

SJUKFRÅNVARON ÖKAR - IGEN

frånvaro- dagar per anställd i snitt under året

2238procent har inte haft en enda sjuk-dag under året

riskbedömning och utifrån den beslutas om åtgärd. En handlingsplan upprättas och avslutningsvis gör man en uppföljning på hur det har gått.

Exakt samma rutin används inom alla verksamheter även om de ser väldigt olika ut. På ett äldreboende ska det exempelvis göras en riskbedömning på varje ny boende, på en förskola när det blir en ny barngrupp och inom alla verksamhe-ter när det uppstår nya arbetsuppgifter eller när arbetsuppgifterna förändras. Här tar Anna-Karin upp förändringarna för exempelvis kök, städ och barnomsorg när man börjat arbeta mer med datorer. Det är rätt stora omställningar som dels kan vara fysiska men även mer psykiska med exempelvis osäkerhet och stress runt hur man hanterar dataprogram, rapportering och liknande.

Inom en så stor och omfattande organisation som en kommun finns många olika typer av yrken och arbetsuppgifter och därmed även vitt skilda risker. Ge-mensamt för alla är dock stress och hög arbetsbelastning. Och det är stora frågor, säger Anna-Karin. Det är relativt enkelt att åtgärda exempelvis ett dåligt golv, ett arbetsredskap som är trasigt eller skapa säkra rutiner för arbete på hög höjd. Då är det betydligt svårare med de ”mjuka” frågorna.

Som medarbetare finns det mycket man kan göra för att bidra till en säkrare och bättre arbetsplats. Ta upp eventuella frågor, brister och risker med skydds-ombud eller chefer. Kommunicera med varandra. Vägen till en sundare arbets-miljö är bland annat att ha trevligt tillsammans, ha en sund dialog och ett bra förhållningssätt till varandra. Se och uppmärksamma dina kollegor - för vi är vår arbetsmiljö. Ofta är det det lilla som gör stor skillnad i vardagen.

FOTO

(O

VAN

FR.

VÄ

.): M

AG

NU

S JO

HA

NSS

ON

, RIC

KARD

KÅ

RSTR

ÖM

, ERI

KA V

IKLU

ND

, (N

EDA

N)

MA

RIA

FÄ

LDT


Kommunjoggen är lite av en folkfest och lockar mellan 600 till 800 deltagare varje år. Rekordet ligger på drygt 900 deltagare, berättar Malin Wikberg från Öjeby Simhallar som arrangerar hela tillställningen.

Namnet Kommunjoggen är kanske lite missvisande då majorite-ten faktiskt promenerar. Men antalet som springer har ökat enormt enligt Jenny Axelsson. De första åren var det endast ett trettiotal som sprang och idag ligger siffran på ett par hundra.

Anna-Karin Nordström berättar att man från Personalavdelning-ens sida hoppas att arrangemanget ses som något roligt som man kan göra tillsammans med sina kollegor. Förhoppningsvis kan det motivera folk att ta ut sin friskvårdtimme och träna själv eller till-sammans med andra.

Malin och Jenny berättar om några minnesvärda händelser från åren. Ett år var det fullt med vatten i gångtunnlarna så personal från teknik- och gatu fick rycka ut och pumpa undan vattnet. Ett annat år var det stormbyar innan start som höll på ta med hela tältet och drog iväg med Intersport portalen.

‒ När vi hade 5-års jubileum skulle vi köpa in korv för att grilla efter loppet, säger Malin. Den som räknade ut hur mycket vi skulle köpa in räknade helt galet. Det blev alldeles för mycket så vi delade ut korvkartonger till lag som vi visste kom från förskolor. Förhopp-ningsvis blev det många mätta och glada barn som bonus.

TEXT: MARIA FÄLDT FOTO: MAGNUS JOHANSSON,

Kommunjoggen

2006 - Uppvärmningen sköttes av Jennie Johansson och Ann-Jeanette Norberg.

Kommunjoggen

Anmäl dig till löpskola Vill du förbättra din löpteknik och få hjälp med träning inför kommunjoggen?

Anmäl dig då till vårens löpskola med start v. 17. Varje måndag kl 17.15 under 6 veckor. Vi tränar löpteknik med fokus på hållning, höft och fotisättning. Vi kommer även gå igenom styrketräning anpassad för löpning och hur du kan variera din löpträning med olika typer av intervaller. Alla tillfällen utgår från stadshuset.

Pris: 450 kr

Anmälan: Öjeby simhall 0911-69 63 90

Träningstips • Skaffa dig bra löparskor som har bra stötdämpning för att minska risken för överbelastningsskador.

• Börja löpträna redan nu. Om du inte har sprungit på ett tag börja då lugnt med att jogga 1 minut och gå 1 minut. Upprepa cirka 10 gånger. Öka sedan tiden och sträckan du springer långsamt och successivt.

• Glöm inte att värma upp inför varje löprunda, gå eller jogga långsamt i 5-10 minuter.

• Förebygg skador genom att träna styr-keträning anpassat för löpning. Styrketrä-ning gör också att du har lättare för att springa med rätt löpteknik. Lägg till ett par övningar i samband med ditt löppass. Prioritera styrka för bål och vader. Exem-pel på 3 övningar du kan göra i samband med en löprunda: tåhävningar, utfallssteg och plankan.

• Variera dina löparrundor, både vad gäller hastighet och sträcka.

Staffan Lundström har haft många idéer kring startskott och prövat olika krutladdningar! Ojoj. Ett år hade han med sig två olika gevär med egentillverkade lösa skott. Då small det aldrig. Ett år skulle han ha en fyrverkeriraket men glömde den hemma och fick ropa ”PANG” i stäl-let. Sedan dess har han använt ge-mensam nedräkning 10, 9, 8, 7……. Det funkar bäst. Då är alla delaktiga.

2007 - Vädret gick från regn några timmar innan start till strålande sol vid picknicken.

Underbar start på dagen. Det är inte alltid lätt och stressfritt att vara arrangör ...

Ett gäng glada deltagare från den allra första upplagan av Kommunjoggen, 2006.

Blandade bilder från 2013 och 2014.

Delar av arrangörsgänget 2013.2006 strulade det en hel del med nummerlapparna och utlottningen.

På nästa uppslag hittar du mer information om Kommunjoggen 2015.


Musik som väcker minnenIdag är det livat och glatt på Källbogården. Ivar Johansson och Gunnar Westergren är på plats och spelar och sjunger och berättar lite historier från Pitebygden för boende och personal. De börjar närma sig slutet på den turné de gjort runt kommunens vård- och omsorgsboenden samt Samvaron i både Piteå och Öjebyn.

Ivar berättar att han gjort en hel del spelningar på olika boenden tidigare, bland annat med en kör. Den här gången, tillsammans med Gunnar, spelas låtar med koppling till Piteå och älvdalen.

‒ Vi har fångat upp såväl den välkände speleman-nen Hjalmar Sandberg som Fingal Åström från Pål-mark. Dessutom spelar vi lite Ove Thörnkvist som faktiskt har en viss koppling till Piteå, berättar Ivar.

‒ Min erfarenhet är att det är viktigt att relatera till vad åhörarna känner igen, fortsätter Ivar. Vad lyssnade dagens äldre på när dom var unga? Musik har en förmåga att väcka minnen till liv. Det funkar därför ofta väldigt bra på dom som är dementa.

Att spela på boenden är tacksamt och roligt. Man får feedback direkt. Och det är uppskattat, inte bara

av de boende utan även av personal och anhöriga. Gunnar berättar om en anhörig som kom fram och sa ”så här glad har jag inte sett pappa på flera år”. ‒ Då känns det härligt. Musiken är många gånger ett riktigt lyckopiller.

Speltiden är ganska kort. Ivar berättar att på demensboenden så är en halvtimme ungefär vad åhörarna orkar med. I grupper med piggare pen-sionärer som på Samvaron, där blir det gärna lite längre spelningar. Många börjar önska låtar.

Det är inte bara Ivar och Gunnar som turnerat. I december åkte Lars-Åke Aldrin och Staffan Lundström runt på vård- och omsorgsboenden och i somras hade vi en latinoshow, berättar Ewa Karls-son som är verksamhetsutvecklare inom Äldre-omsorgen.

‒ Piteå kommun fick en återbetalning av redan inbetalda medel från AFA-försäkringar och Soci-alnämnden beslutade att en del av pengarna skulle gå till kulturarrangemang. Det här är en del i den satsningen.

TEXT OCH FOTO: MARIA FÄLDT

”Musiken är många gånger ett riktigt lyckopiller.”


Irene Bergdal, 60 år Kock, Strömbackas produk-tionskök

– Att ha roligt tillsammans med arbetskamraterna.

Per Nordström, 50 år Vaktmästare, Strömbacka

– Att det är roligt. Och att jag inte stressar så mycket.

Helena Stenberg, 44 år Kommunalråd

– När jag känner att jag åstadkommer något bra för Piteå tillsammans med andra. Då är det roligt och då mår jag bra.

Eva Andersson, 50 år Administratör, Medborgar-service

– Det är lätt att må bra på mitt jobb. Jag har fantas-tiska kollegor och vi har så roligt tillsammans. Det är jätteviktigt.

Alexandra Fridén, 21 år Undersköterska, Källbo-gården

– Mina arbetskamrater.

Jonas Sandlund, 37 år Projektledare, Fastighetskon-toret

– Flextid. Jag tycker om att kunna börja och sluta på olika tider utefter behov.

VAD FÅR DIG ATT MÅ BRA PÅ JOBBET?


Start och mål för Kommunjoggen är vid Tages bro. Banan går runt Stadshuset, vidare längs cykelvägen och därefter runt Strömlidaspåret. Kommunjoggen är till för alla an-ställda i kommunen.

3 JUNI KL. 18.00 UPPVÄRMNINGEN STARTAR KL.17:45

LAG: Samla ihop fem deltagare bland dina arbetskamra-ter. Vid anmälan se till att ha alla namnuppgifter tillgängliga. Alla lag bjuds på en picknickpåse av våra sponsorer. Laget ska bestå av fem löpare. Det går ej att göra större eller mindre grupper. Alla löpare måste anmälas samtidigt. Man kan anmäla ett lag fast med färre deltagare men kostnaden blir densamma som ett lag på fem personer (300 kr).

INDIVIDUELL: Du kan även delta individuellt.

ANMÄLAN: www.pitea.se/kommunjoggen2015

”Musiken är många gånger ett riktigt lyckopiller.”

KOMMUN

JOGGEN

För alla a

nställda in

om Piteå kommun

10ÅR2006

2015

Tabata är en form av högintensiv intervallträning. Träningsformen är smart upplagd då du blandar högintensiva övningar med korta vilor under en förutbestämd tid, ofta 4 min.

Varje träningsrunda innehåller 8 repetitioner som du utför i 20 sek med vila i 10 sek mellan varje repetition och här

kommer appen Gymboss väl till pass för att hålla ordning på aktivitet och vila. Ett runda på 4 min kan räcka, men kombine-rar du flera muskelgrup-per kan du träna flera rundor under samma träningspass. Metoden kommer från Doktor Izumbi Tabata som tog fram träningsformen för speedskatinglandslaget i Japan, i samband med att han utvärderade olika träningsmetoders effekt på atleterna. Han publicerade sina studier i slutet av 90-talet. Tränings-formen visade sig ha mycket bra effekt på konditionen samt mjölksyreträningen. Den 4 minuter långa träningsformen visade sig ha bättre effekt än en timmas lågintensivträning, såväl på det anaeroba som aeroba energisystemet. Den stora skillnaden mot andra träningsformer var att man på väldigt kort tid kunde uppnå väldigt stora effekter.

ROCKY Rocky Balboa är en avdankad medel-ålders boxare som går matcher för kaffepengar på kvällarna och på dagarna jobbar som indrivare. Som boxare anses han vara slut och hans tränare Mickey vill inte ha honom kvar i sitt stall. Samtidigt i en helt annan del av boxningsvärlden tvingas utmanaren till tungviktstiteln dra sig ur på grund av en skada. Regerande mästaren, Apollo Creed, tvingas leta upp en ny motståndare som är villig att ställa upp på kort varsel.

Rocky – den ultimata träningsfilmen är en amerikansk dramafilm från 1976,

regisserad av John G. Avildsen.

Scenen där Rocky lyckas springa upp

för alla trappor är en klas-siker och kan få den mest inbitna soffpotatis att vilja bli en atlet!

2 500 följer Piteå kommun på facebook!

Målet är att vi ska få motsvarande 10% av antalet pitebor att följa oss, dvs 4 200 innan årets slut. Hjälp oss nå mållet! Vi kommer att lotta ut små priser på vägen

dit. Hoppas att vi ses på:www.facebook.com/pitea.se

TABATA

Hög

inte

nsiv

a in

terv

alle

r

Smått och gott bjuder på livskvalitet i form av må-bra-recept och tips för din träning. Apropå träning, anmäl dig redan nu till kommunjoggen!

GULDMJÖLK

Ingredienser gurkmejapasta

1/2 dl gurkmeja

1 1/2 – 2 dl vatten

1/3 tsk svartpeppar

Håller i ca 2 veckor i kylskåp.

Ingredienser guldmjölk

1 tsk gurkmejapasta

3 dl valfri, osötad mjölk (tex havremjölk)

ca 1/2 tsk mald kardemumma

1/2 tsk flytande vaniljextrakt

En nypa cayennepeppar och en nypa svartpeppar

1 tsk ekologisk, kallpressad kokosolja

1/2 tsk honung

SÅ HÄR GÖR DU!

Låt 1 tsk gurkmejapasta sjuda i en kastrull tillsam-

mans med mjölk och kryddor på låg värme under

omrörning i någon minut. Måttet för kardemumma

kan variera beroende på om du maler kardemum-

man själv eller köper färdig, ta lite i taget och smaka

av. Ta kastrullen från plattan och rör i kokosolja och

honung. Häll upp och drick med en gång, gärna på

kvällen eftersom varm sötad mjölk har en lugnande

effekt och hjälper dig att slappna av.

SMOOTHIESUPERNYTTIG OCH FRÄSCH

Ladda hem supersmarta appen ”Gymboss” till din telefon. Gymboss hjälper dig i gymet att fokusera på dina övningar istället för att räkna repetitioner. Jättebra när du jobbar med intervaller och verkligen vill svettas! Sök på ”gymboss” eller ”Interval timer” så hittar du en variant som passar dig.

Piteå kommun som arbetsgivare vill att du som anställd tar hand om din hälsa. Detta gör vi genom att erbjuda dig följande förmåner.

Du får billigare träningskort hos: Korpen, ACTIC Öjebyn, Step In, S.T.A.R.• Du får friskvårdsbidrag 800 kr/år.• Du har möjlighet att nyttja en friskvårdstimme per vecka.• Du har möjlighet att delta i friskvårdskurser. Kurserna är subventio-

nerade, men oftast ingår en egenavgift.• Du kan lämna in ett aktivitetskort. Du motionerar och deltar i

utlottningen av priser!

SLUTA RÄKNA!

Du kommer väl ihåg dina förmåner?

Madonnas confessions on a dance-

floor har perfekt jogging-tempo på alla låtar.

I H

ÖR

LU

RA

RN

AM

ed s

kön

mus

ik i

lura

rna

blir

prom

enad

en e

ller

jogg

ingr

unda

n m

ycke

t ro

ligar

e!H

är få

r du

tip

s på

pep

pand

e tr

änin

gsm

usik

och

intr

essa

nt ly

ssni

ng.

Du vet väl att Piteå kommun har en egen App? Rakt in i din telefon hittar du genvägar till nyttiga funktioner som rör din kommun. Öppettider till simhallar och tips på mo-tionsspår är bara några exempel på riktigt bra saker som du hittar i appen. Appen finns för iPhone, Android och Windows Phone.

Ladda hem idag!

LADDA HEM...

Kommunjoggen – motions-loppet för alla anställda inom Piteå kommun, fyller i år 10 år.

Googla ”Tabata” så får du mängder med tips på träningsupplägg.

Byt och dela låtlistor på Spotify med

varandra. Roligt med variation i löpspåret.

Låt Alex och Sigge få följa med på prome-

nad. Allt mellan himmel och jord avhandlas, skratt utlovas!

Missade du nå-gon sommar-pratare? Har du

lyssnat på P3 dokumen-tär? Sveriges radios arkiv innehåller något för alla.

Guldmjölk är en fantastisk hälsodryck med antiinflam-

matoriska egenskaper som du kan göra på valfri mjölk,

kokosolja, gurkmejapasta och sötning. Det här

receptet kombinerar den lite

bittra gurkmejan med andra

läkande superfoods till en nyttig

guldmjölk som dessutom är

jättegod.

Anmäl dig på www.pitea.se/kommunjoggen2015

10-12 bitar hackad spenat (frusen)1 grönt äpple1/2 lime1 banan1 bit ingefära efter smak (ca 2 cm)1 ägg2 dl mjölk1 tsk spirulinapulver

Mixa alla ingredienser. Drick och njut.

Receptet går att anpassa helt efter egen smak. Addera eller tag bort ingredienser. Spirulinapul-ver är inget måste. För en matigare smoothie kan du använda två ägg och tillsätta en halv avocado.

Räcker till 1-2 personer


Helene kunde tillbringa arton av dygnets tjugofyra timmar i sängen. Hon led av svår depression och var borta från jobbet i sex år. Efter att ha gått de tre kursstegen och”Ett medvetet liv” en andra gång kunde hon börja arbetsträna och så småningom gå upp på heltid. En fantastisk resa. Men en resa som fortfarande pågår.

‒ Jag kommer egentligen inte ihåg hur det började, berättar hon. Jag var i otroligt dåligt skick, hade gått på mediciner men bytt till ECT-behandling. Jag gick även på samtal hos Ann Markström och gissnings-vis var det hon som fick mig att delta.

Helene satt mest av tiden på kursen och gick sedan hem och sov. Hon kommer bara ihåg fragment av innehållet. ECT-behandling ger minnesstörningar så åren 2004-2007 har hon bara diffusa minnen av.

Men någonstans såddes det ändå ett frö. Helene berättar att Ann pushade henne att fortsätta med ”Steget vidare”. Den kursen är än mer diffus. Jag minns inte alls vad vi gjorde. Jag åkte dit, lyssnade på de andra, åkte hem och mådde skit över allt jag hade hört. Jag satt där med så vansinnigt mycket ångest. All min energi gick åt till att kontrollera den. Trots det så anade jag ändå någonstans djupt inombords att berättandet var rätt väg att gå och deltog direkt efteråt i ”Ett medvetet liv”.

‒ Det handlade fortfarande bara om att lyssna på andra, hålla ångesten i schack

och må dåligt efteråt, men jag kämpade vidare. Ett år senare, närmare bestämt våren 2009, gick jag ”Ett medvetet liv” ytterligare en gång och då började jag faktiskt prata om mig själv första gången. Genom kurserna och samtalen med Ann hade jag mognat. Samma år började jag arbetsträna och 2010 friskförklarade jag mig själv och gick med ändrade arbetsupp-gifter upp på heltid.

Vilken seger. Helene bestämde sig för att aldrig någonsin bli så dålig igen. 2011 gick hon ”Ett medvetet liv” ytterligare en gång och idag planerar hon för ännu en omgång. Det är ett livslångt lärande.

‒ Min depression är av återkommande karaktär så jag måste hela tiden jobba förebyggande.

Kurserna har lärt mig att jag måste ha balans mellan kropp och knopp, att vara här och nu och att jag duger som jag är. Tack vare Ann har jag valt bort alla ”måsten”. Jag har förstått att jag faktiskt alltid har ett val och det gör att jag känner mig friare.

Jag behöver hela tiden fylla på och på det här området blir man aldrig fullärd. Och ingen ska tro att det är lätt. Det är ett livslångt lärande och ett helsikes jobb att ändra på sina invanda tankar och mönster. Jag kör inte alltid spikrakt utan hamnar i diket ibland. Då kan ett samtal med Ann hjälpa mig på rätt spår igen.

I höstas drabbades Helene av en depres-sion igen och fick ny ECT-behandling och fick sjukskrivas från jobbet på Källbogår-

den. Det kändes som ett riktigt nederlag, berättar hon. Men Ann försöker få mig att se att det istället är en otrolig styrka att jag själv upptäckt det, tagit tag i det och ordnat hjälp.

Jag har alltid varit öppen inför chefer och kollegor med hur jag har haft det och jag hoppas att min berättelse ska kunna inspirera någon annan att ta steget. Jag hoppas även att jag ska kunna inspirera chefer och arbetsledare att godkänna ett deltagande för sin personal. Det gynnar både individen och arbetsgivaren. Mår man bra är det lättare att göra ett bra jobb.Världen skulle vara så mycket bättre om alla hade gått ”Ett medvetet liv”, avslutar hon.

STEG I LIVET

HELENES UPPLEVELSE:


Piteå kommun erbjuder rehabilite-ringskurserna ”Ett steg i livet”, ”Steget vidare” och ”Ett medvetet liv”. En unik trestegsraket som hjälpt många deltagare till ett bättre och friskare liv. Undersköterskan Helene Vidgren och fritidspedagogen Inge Lundberg har bägge två gått igenom alla tre kurs-stegen. Här berättar dom om sina upplevelser.

”Världen skulle vara bättre om alla hade gått en sådan här kurs.”

1-2-3



– VAD BEHÖVER JUST DU FÖR ATT MÅ BRA?

Tanken med våra rehabiliteringskurser är att varje deltagare ska bli medveten om vad just han eller hon behöver för att må bra, berättar Ann Markström som är rehabilite-ringsansvarig på Piteå Kommun.

‒ Den första kursen, ”Ett steg i i livet”, är ett smörgåsbord där man får prova på lite olika saker och känna sig för vad man behöver. Därefter finns två fortsättnings-kurser; ”Steget vidare” och ”Ett medvetet liv”.

‒ Vi i Piteå är unika som kan erbjuda tre olika kurser. Första steget - ”Ett steg i livet” har funnits sedan slutet av 90-talet och den är en bra grund.

Ann berättar att Inger Haapaniemi som tidigare var anställd för att jobba med dom här frågorna ville att det skulle finnas möjlighet att fortsätta att undersöka vad som behövs för att behålla hälsan. Utfrån hennes intentioner kom fortsättningskur-serna till stånd.

I början var förutsättningen för att få delta att man var sjukskriven. Idag är det många av deltagarna som är i arbete under kurstiden.

‒ Vårt mål är att man ska få hjälp innan man blir sjuk, säger Ann. För vissa räcker det med att gå en gång, för vissa kan det behövas fler omgångar. Vi har bland annat en deltagare som går en kurs lite då och då när hon känner behovet. Det ger den påfyllnad av energi som behövs och hjälper henne att hålla sig frisk.

De första två kursstegen körs två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren. Steg tre körs en gång per år och startar på hösten. Om du känner att det här är något du skulle behöva så kan du ta direktkontakt med Ann. Du behöver dock prata med din chef också eftersom ett god-kännande krävs för att du ska kunna delta.”

TEXT & FOTO: MARIA F’ÄLDT

Inge Lundberg jobbar som fritids-pedagog på Korallen och håller precis på att slutföra det tredje steget i den serie rehabiliteringskurser som Piteå kommun erbjuder och han är jät-tenöjd.

‒ Jag ser både min egen och de andra kursdeltagarnas utveckling. Det är fantastiskt vad mycket det kan ge.

Genom kurserna säger Inge att tycker sig fått de redskap han kände att han behövde.

‒ Jag har blivit bättre på att sätta gränser och har lärt mig säga nej, att det är okej att ändra sig och att jag inte alltid behöver förklara varför. Sedan har jag också lärt mig att jag faktiskt kan be andra om hjälp ibland. Tittar jag specifikt på jobbet så tar jag inte på mig för mycket längre och jag har faktiskt blivit bättre på att be mina kollegor om hjälp.

‒ Jag är även tacksam över det jag har och tacksam över människor jag möter. Och jag har lärt mig att vi människor är så väldigt mycket mer lika än vad man först kan tro. Vågar jag bara prata med med vänner om viktiga frågor så visar det sig att många har haft liknande problem och erfarenheter som mig själv.

Inge berättar att många av kursdel-tagarna var sjukskrivna på hel- eller deltid. Han själv var inte sjuk utan kände mer att han behövde någon form av vägledning i livet och gick på några samtal hos Ann Markström. Hos henne fick han tips om kurserna, pratade med sin chef och fick klar-tecken att anmäla sig.

Den första kursen, ”Ett steg i livet”, bjöd på lite av varje, bland annat föreläsningar om sömn, kost, motion, tankar, att ändra beteenden, medita-tion, stress, kris och andlighet.

- Jag kände direkt efteråt att jag ville fortsätta med nästa steg och skyndade mig att prata med chefen så att jag skulle hinna få en plats.

Första steget var jättebra, där får man liksom bra tips, tycker Inge. ”Steget vidare” handlar mer om samtal och övningar. Man pratar och lyssnar mycket mer på varandra. Det

börjar hända en massa, inte bara med en själv utan i gruppen.

‒ Jag tycker att det är bra att jobba i grupp. Det är otroligt lärorikt att lyssna på andra. Det gav mig distans till min egen oro och jag insåg att det finns så många som har det värre.

Kurserna är väldigt tillåtande och kravlösa. Är man trött kan man ligga på en madrass och vila men ändå vara med. Allt är frivilligt. Det finns ingen press. Ann pratar hela tiden om att ”det ska kännas bra”. Tystnadsplikt gäller och det är en viktig förutsätt-ning för att det ska fungera. För att våga prata och dela med sig så krävs tillit.

När andra kursen var avklarad så var det inte självklart att Inge skulle gå vidare till sista steget, ”Ett med-vetet liv”. Jag tänkte att steg två var ganska lagom och så här i efterhand undrar jag om jag inte var lite rädd. Sista steget kändes stort. Jag hade också fått för mig att min chef inte skulle godkänna att jag gick den men kom mig i alla fall till slut för att fråga. När jag fick ett rätt självklart ja så tänkte jag att då går jag väl då.

‒ ”Ett medvetet liv” är betydligt mer krävande. Vi jobbar heldagar och man är rätt slut både på kvällen och dagen efter. Många av mina kurskol-legor väljer att ta ledigt dagen efter. Själv har jag haft turen att ha schema-lagd ledighet efter varje kurstillfälle.

Jag ser förändringar både hos mig själv och hos andra. Jag upplever verkligen att många har blivit hjälpta under resans gång. Det är inspirerande och gör mig glad.

Någon på jobbet undrade om min fru Kristina märker någon skillnad. Jag blev tvungen att fråga henne. Hon tycker att jag är säkrare och inte ”dip-par” lika lätt i självkänslan och att jag inser att jag inte kan vara alla till lags.

Många på jobbet har varit nyfikna på kurserna och när jag berättat så sa en kollega. ”Men det där är ju jättebra för alla. Det borde hela arbetslaget gå.” Och så är det nog, avslutar Inge.

INGES UPPLEVELSE:


‒ En sådan här dag är det ju busenkelt att stiga upp och gå på jobbet, säger Eva Wes-terlund som jobbar som administratör. Men vad gör man då under de mörka vintermå-naderna undrar jag. Hur hanterar ni det?

Ja då får man helt enkelt bita ihop och kämpa sig igenom, skämtar Eva och tilläg-ger sedan lite mer allvarligt att det gäller att försöka hitta guldkornen.

Vad är då guldkorn i vardagen? Vad är det som får det här gänget att må bra? Det är givetvis individuellt men det som nämns är bland annat att umgås med familjen, träna, äta och tänka sunt utan överdrift, promenera med hundarna, måla och vara kreativ, frisk luft, fiska, lyssna på bra musik, sitta i solen och njuta, läsa en bok och skratta.

Det är ett väldigt lättsamt gäng jag mö-ter. Det märks att man har nära till skratt. Lite skämtsamt säger någon ”hos oss är det högt i tak och lågt under bältet”. Alla vid fikabordet verkar vara överens om att skratt ger energi och att det är viktigt för att må bra på jobbet.

‒ När man jobbar med så tunga grejor som vi gör så behöver man verkligen kunna skratta och ha roligt tillsammans för att orka med, säger Christine Lired Samu-elsson som är chef för personlig assistans.

LSS-handläggarna Ida Lundgren och Sabina Lindberg berättar att dom nyligen varit på en socialarbetardag i Umeå som anordnades av Vision och handlade om att hantera stress. Båda två är överens om att

det var många ganska extrema och flum-miga övningar som dom knappast kommer att använda sig av men att det ändå var både bra och roligt. Det handlade även mycket om kommunikation och utbyte med de andra handläggarna.

På frågan om det fanns något som dom faktiskt tog med sig och använder på jobbet så svarar Ida ja; att stanna upp och andas. ”Och då menar jag andas på riktigt, med djupa andetag, inte snabba ytliga, och att verkligen stanna upp en stund och fokusera på vad som är viktigt.”

Som LSS-handläggare gör man en del hembesök. Både Ida och Sabrina brukar välja att promenera när besöken är i cen-trala stan. Förutom att en promenad ger lite

Idel glada miner. Från vä: Christine Lired Samuelsson, Sofi Stenström Johansson och Ingamay Lundberg.

NEDSLAG I ETT FIKARUM: SOCIALTJÄNSTEN

Högt i tak och många skratt gör jobbet lättareNär jag besöker socialtjänstens fikarum på andra våningen i Stadshuset för att prata hälsa och välbefinnande så skiner solen för fullt utomhus. Det är en strålande vårvinterdag och vårkänslorna vet inga gränser.


Idel glada miner. Från vä: Christine Lired Samuelsson, Sofi Stenström Johansson och Ingamay Lundberg.

motion, frisk luft och extra energi så sparar dom faktiskt tid. Många gånger tar det längre tid att ta bilen om man räknar in att man ska hämta bilen, köra, hitta parkering och sedan ändå gå en bit för att komma dit man ska.

Många i fikarummet tränar. Alla i olika omfattning. När jag frågar Christine Lired Samuelsson vad hon tränar så kommer motfrågan: ”Vad tränar jag inte?”. Eva Westerlund berättar att hon just nu är på promenadnivå men ska börja om att springa så smått. Målet är Tjejmilen i höst. Ekonomen Angela Nilsson är en yt-terst flitig motionär som bland annat åker skidor, springer, orienterar och cyklar. Hon berättar entusiastiskt att hon gärna tar en lunchpromenad upp på Strömlida och kör

lite i utegymet. Just idag var det premiär då gymet äntligen tinat fram tillräckligt för att kunna användas.

‒ Jag och min sambo Kurt brukar dejta där uppe en gång i veckan och lunchträna tillsammans.

Robert Magnström, den enda mannen i fikarummet vid tillfället, håller en aningen låg profil. När jag frågar honom om det här med träning och hälsa så kommer ett intressant svar: ”Hälsa för mig är att kunna luta mig tillbaka och inte träna.”

Robert berättar att han har varit tränings-narkoman och därför jobbar för att inte träna för mycket.

- Varje individ har ett ansvar för sig själv

och sin egen hälsa. Det är lätt att fortsätta ett invant beteende och ”gå på ryggmärg”. Jag jagar, fiskar, åker skidor och sådant, men ibland behöver jag bara ta det lugnt och grotta ner mig i en bra bok en hel helg.

Robert är chef för personlig assistans och poängterar att om man ska fungera i en chefsroll så är det extremt viktigt att vara i balans. Annars funkar det inte.

När fikarasten är slut och alla drar sig tillbaka till sina kontor och arbetsuppgifter så lämnar jag det glada gänget med ett litet leende på läpparna. Glädjen och den sköna stämningen uppe hos socialtjänsten har fyllt på min egen energi. Det är viktigt att ha roligt på jobbet.

NEDSLAG I ETT FIKARUM: SOCIALTJÄNSTEN

Högt i tak och många skratt gör jobbet lättare


Från vä: Robert Magnström, Christine Lired Samuelsson, Angela Nilsson och Gun-Britt Wiksten. Ovan: Sabina Lindberg och Ida Lundgren.

”När man jobbar med så tunga grejor som vi gör så behöver man verkligen kunna skratta och ha roligt tillsammans.”

En tydlig grafisk identitet lyfter alla verksamheter inom kommunen

En gemensam grafisk identitet är en viktig pusselbit för att Piteå ska nå målet att år 2020 bli 43 000 invånare. Marie Lindgren, informationschef, berättar hur Piteå kommuns grafiska identitet och varumärke ska lyfta alla verksamheter och på så sätt skapa större förtroende och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare bland pitebor och inflyttare.

En gemensam och tydlig identitet för Piteå kommun som organisation är viktig utifrån många avseenden. Men den huvudsakliga anledningen är kom-munens övergripande mål att Piteå fram till år 2020 ska växa till 43 000 invånare. En siffra som inte är tagen ur luften utan som bygger på att kom-munen även i framtiden ska fortsätta utveckla Piteå och kunna leverera de tjänster till piteborna som vi alla vant oss vid. Då krävs det att vi ökar antalet pitebor som betalar skatt till skola, om-sorg och samhällsbyggande. Ett delmål på vägen dit är att lyfta kommunen som arbetsgivare och därmed bli attraktiv hos arbetssökande. Idag ser vi att antalet ansökningar har minskat, en utmaning som vi delar med många andra kommuner. Men vad har detta med den gra-fiska profilen att göra? – Precis allt, skulle jag säga. Mot pite-borna måste vi börja tydliggöra bred-den på alla de tjänster som kommunen tillhandahåller och internt måste vi skapa stolta ambassadörer. Tillsammans är vi alla samhällsbyggare och det är viktigt att vi känner en gemenskap i vårt mål att förvalta och utveckla Piteå. Kan en grafisk profil göra allt detta? – Nej, det är klart att det krävs mycket annat, men det är en viktig del av helheten. Kommunens grafiska profil är vår minsta gemensamma nämnare

och jag tror att vi, genom att tydliggöra vad som är Piteå kommun, kan skapa större gemenskap i vår organisation och därmed uppfattas som mer attrak-tiva externt. Ett varumärke definieras utifrån men det byggs inifrån. Under hösten 2014 inleddes arbe-tet med att kommunens grafiska profil reviderades och därefter har informa-tionsenheten påbörjat ett stort arbete med att förtydliga mallar som används inom kommunen. Parallellt med att mallar har setts över har de också satts i produktion. – Jag skulle säga att vi kanske är halvvägs med det omfattande arbetet, säger Marie. Tydligast blir resultatet om man slår upp Piteå-Tidningen där många av kommunens annonser finns. Vi har idag ett mer enhetligt utseende på våra annonser och jag är överty-gad om att det bygger tydlighet och i längden förtroende för kommunen. – Informationsenheten vill och ska ta ett stort ansvar för grafiskt produ-cerat material och därför uppmanar vi alla att vända sig till sin förvaltnings-kommunikatör som tillsammans med er ute i verksamheterna beslutar om vi producerar inhouse eller beställer av extern byrå. Man ska absolut inte skicka material till Piteå-Tidningen för produktion som jag vet att många gör idag. Målet är att kvalitetssäkra att allt material håller ett enhetligt utseende och att ge verksamheterna ett bra

stöd för all extern kommunikation, säger Marie. – Vi har valt att prioritera att förnya kommunens externa kommunika-tion, det material som främst når våra kunder, det vill säga piteborna. Något av det viktigaste är som sagt att tydlig-göra kommunen som avsändare, som mottagare av vår information ska man alltid veta hur, och var, man hittar mer information. Men i nästa steg är det också viktigt att jobba med vår interna information, vi som arbetat några år inom kommunen glömmer lätt bort att vi är en stor arbetsplats där många nya anställs, även internt har vi ett an-svar att tydliggöra kommunens grafiska identitet. Under 2015 kommer informations-enheten att fortsätta informera och implementera förändringarna ute i organisationen och betona vikten av att använda vår nya grafisk profil. En rad nedslag har redan genomförts på olika förvaltningar och mottagandet har varit övervägande positivt. – Arbetet går bra och vi får ett bra mottagande men vi har fortfarande stora utmaningar framför oss. Det kommer att ta tid innan allt är på plats. Närmast ligger skyltfrågan. Vi måste bli mycket tydligare när det gäller skyltar och hänvisningar kring våra verksam-heter. Det blir något att bita i, avslutar Marie.

Jag behöver en annonsOm du behöver marknadsföra något i din verksamhet kontaktar du din förvalt-ningskommunikatör. Observera att du inte ska beställa direkt genom Piteå-Tidningen.

Jag vill skapa en folderPå insidan har vi byggt upp en ingång som heter ”Kommunikation och varu-märke” och här finns allt du behöver veta för att förbereda arbetet med din folder. Ta sedan kontakt med din förvaltnings-kommunikatör.

Vår avdelning behöver arbetskläder med logotypeKontakta din förvaltningskommunikatör.

Vi ska åka på en mässaKontakta din förvaltningskommunikatör.

Vi behöver skyltar till våra lokalerKontakta din förvaltningskommunikatör.

Måste jag alltid kontakta min förvalt-ningskommunikatör?Nej, absolut inte. Ditt vardagliga jobb som epost, word, powerpoint m.m, arbe-tar du med precis som vanligt. Skillnaden är att du ska nå de korrekta mallarna direkt när du startar programmet. Det är när du ska kommunicera utåt genom an-nonser, foldrar, flyers, banderoller, rollups – då kontaktar du din förvaltningskom-munikatör.

Får jag skapa en egen signatur i min e-postNej, det får du inte. Den e-postsignatur som du använder i jobbet får inte för-ändras.

Får jag ändra typsnitt?Nej, det får du inte. Alla typsnitt finns förinställda och dessa får inte ändras.

När får jag bestämma själv?– Meddelanden på anslagstavlan till egen personal behöver inte följa den grafiska profilen.

– När du som lärare arbetar i klassrum-met med dina elever behöver du inte tänka på den grafiska profilen. Däremot om du kommunicerar med föräldrarna via tex epost, veckobrev och bildspel då ska du följa den grafiska profilen.

Mer information om Piteå kommuns grafiska profilMer att läsa, mallar att ladda ner hittar du på insidan under ”kommunikation och varumärke”.

Frågor och svar om den grafiska identiteten

När det gäller logotypen är den stora synliga skillnaden att bokstaven ”k” i ordet kommun numera är litet och att alla logotyper med förvaltnings- eller verksamhetsnamn under logotypen försvinner. Logotypen kommer från och med nu endast att finnas i en version.

Grundprincipen är att du som arbetar på kommunen ska kunna fokusera på ditt uppdrag och vi ska ge dig ett sådant stöd för kommunikation att det ska bli lätt för dig att göra rätt när du ska kommunicera din verksamhet.

Piteå kommun har en ny grafisk profil – vad innebär det för mig?

Detta är kommunens nya logotype. Se över det material som ni använ-der dagligen så att korrekt logtyp används. Behöver ni hjälp? Kontakta din förvaltnings kommunikatör.


För tre år sedan kom Narges Hosseini till Piteå med sin man Hussein och den då treårige sonen Abulfazel. Sedan dess har hon fått ytterligare ett barn, dot-tern Nilissa som idag är ett år gammal, hon har lärt sig svenska och fått arbete i köket på ICA Kvantum. Ett jobb som inte bara är ett jobb i ett nytt land utan även hennes livs första.

‒ När vi klev av bussen på busstationen i Piteå förstod vi ingenting. Vi kunde varken svenska eller engelska. Men vi blev mötta av två personer och fick hjälp med allt som behövs, som exempelvis bostad, att hitta till affären, skaffa möbler, ordna pappersarbete och annat. Keflemariam ”Kefle” Ghebru som är flyktinghandläggare var här och hjälpte oss nästan varje dag berättar hon. Hade vi inte fått hjälp hade det aldrig gått.

Språket är viktigtAtt lära sig språket är viktigt för att skapa

sig ett nytt liv i ett nytt land. Redan efter två till tre veckor började Hussein på SFI-kurs (svenska för invandrare). Narges själv var hemma med sonen första tiden och

började läsa svenska två månader senare. Det har hon fortsatt med under ungefär två års tid, tre timmar per dag.

Praktik blev till jobbGenom en tremånaderspraktik på Ica

Kvantum fick hon först sommarjobb och efter att ha fått barn nummer två så arbetar hon nu 50 % och trivs jättebra. Min arbets-kompis Sofi är fantastisk och jag lär mig väldigt mycket av henne.

‒ Jag skulle i och för sig gärna vilja jobba mer men jag är ändå är glad för att

både jag och min man har jobb. Hon berät-tar att Hussein jobbar heltid på 2Kök på Acusticum sedan ungefär två år tillbaka.

‒ Men det är svårt för invandrare att hitta arbete då man inte kan språket, fortsätter hon. Många är arbetslösa men vill verkligen jobba. Alla vill ju klara sig själva.

FramtidsdrömmarFramtidsdrömmarna är enkla. Jag vill

lära mig att cykla och att köra bil. Och jag skulle vilja bo i ett hus. Vart spelar ingen roll och det behöver inte vara stort, ett rum var till barnen och ett rum till min man och mig. I framtiden skulle jag gärna vilja studera också, men jag vet inte riktigt till vad, bara att jag vill lära mig mer.

På frågan om hon längtar tillbaka till Afghanistan svarar hon att hon aldrig vill tillbaka utan ”har glömt allt” och ser framåt.

‒Jag blir så lycklig när jag ser att sonen leker med vänner och är glad, att han trivs på skolan. Det viktigaste för mig är att mina barn har det bra. Då är livet bra för mig.


Ett nytt liv i ett nytt land

Narges har ingen släkt i Sverige så barnen är hennes allt.


Vårkänslorna är här och vi börjar planera vår semester: Du har alltid ett konsumentskydd när du reser. Skyddet är olika starkt beroende på var du reser, hur du reser och vad som händer dig. Buss

När du reser med buss skyddas du av en EU-förordning. Regler-na gäller i hela EU. Förordningen om busspassagerares rättigheter heter 181/2011 och handlar om dina rättigheter vid förseningar, inställda bussresor och olyckor. Dessutom innehåller förordningen bestämmelser för passagerare med funktionshinder eller nedsatt rörlighet.Båt

Två EU-förordningar och sjölagen skyddar dig när du reser med båt. Lagarna handlar bland annat om dina rättigheter vid förseningar, inställda resor och vad som gäller om du eller ditt bagage skadas ombord. Förordningarna gäller inom hela EU. Det är samma regler vare sig du reser i Sverige eller på en semesterresa i Medelhavet.Tåg

När du reser med tåg skyddas du av en EG-förordning. Samma förordning skyddar dig när du reser med pendeltåg. Rättigheterna gäller resa med fjärr- och regionaltåg, liksom resa med pendeltåg. Observera att dessa rättigheter alltid gäller, och att tågoperatörer inte kan göra avsteg från dem genom att hänvisa till exempelvis force majeure, strejk, lockout, att resenärer har informerats om förseningen, väderförhållanden eller liknande.FlygFlera olika lagar skyddar dig när du reser med flyg. Du är skyddad gällande förseningar, inställda flyg, bagage samt tips om hur du kan minska riskerna för problem innan du reser. VAD ÄR EN FÖRSENING ENLIGT EU:S REGLER?Hur lång flygningen är och hur lång tid flygningen försenas avgör om det är en försening enligt EU:s regler. Det räknas som en förse-ning om flygbolaget räknar med att flygningen fördröjs med minst• två timmar vid alla flygningar på högst 1 500 kilometer• tre timmar vid alla flygningar inom EU längre än 1 500 kilometer och vid alla övriga flygningar på mellan 1 500 och 3 500 kilometer • fyra timmar vid alla flygningar som inte omfattas av föregående punkter.ÅTERBETALNING ELLER OMBOKNINGOm ditt flyg ställs in ska flygbolaget erbjuda dig följande tre alternativ.• Du får tillbaka kostnaden för hela den del av din biljett som du inte har kunnat utnyttja.• Din resa bokas om så att du kommer fram så fort som möjligt.• Din resa bokas om till ett annat tillfälle som passar dig.Du har alltid rätt att välja mellan återbetalning och ombokning. Det gäller oavsett orsaken till att flyget ställts in.

Boka resa via internet eller resebyråNär du bokar resa eller hotell på internet har du inte ångerrätt.

Resor och boende som bokas på nätet är undantag till ångerrätten som annars gäller när du handlar på distans.

När du köper en biljett eller en paketresa (resa, hotell, hyrbil etc.) hos en resebyrå är resebyrån normalt inte part i avtalet. Observera att resebyrån förmedlar endast avtalet mellan dig och företaget/flygbolaget/hotellet du köper resan av.RESEBYRÅNS VILLKOR

Många resebyråer har även särskilda villkor för sin förmedling av resan. Ofta anger dessa villkor när avtalet med resebyrån är bindande. Det kan till exempel vara när biljetten är betald eller när du har fått en bekräftelse på att köpet är genomfört.

Vissa resebyråer skickar inte någon bekräftelse av avtalet till dig förrän flygbolaget har accepterat din bokning. Ta reda på vad som gäller genom att läsa resebyråns villkor noga eller ring och fråga.


KONSUMENTVÄGLEDNINGEN

Att tänka på när du bokar resa

ARKIVHÖRNAN

BADHUSPARKEN FÖRR OCH NU Piteås stadskärna har förändrats mycket genom tiderna, och förändringen pågår fort-farande. Det svartvita fotot som är taget nå-gon gång mellan 1951 – 1953 visar det gamla varmbadhuset vid Strömsundet i parken. Färgbilden är tagen 2008 på samma plats.

FOTO: RUNE HÖGLUND FOTO: VIVECA CARLSSON

NÅGRA GODA RÅD: • Läsa och godkänna resevillkoren före köpet.• Innan genomförande av köpet, kontrollera att stavningen av resenärens namn stämmer överens med stavningen i passet. Flygbiljetter är personliga och det är inte alltid möjligt att ändra i en befintlig bokning.

• Regelbundet bevaka den angivna e-postadres-sen, då all korrespondens ofta sker via e-post. • Kontinuerligt kontrollera flygtider och eventuella tidtabellsändringar för både ut- och hemresa. • Kontrollera med respektive flygbolag från vilken flygplatsterminal din avresa sker från. • Kontrollera visumregler för din slutdestina-tion samt vid eventuella mellanlandningar. Detta gör du via respektive lands ambassad och de flygbolag du reser med.

• Kontrollera passregler samt passets giltighets-tid, då vissa länder kräver att passet är giltigt minst sex månader efter hemresan. • Kontrollera aktuella incheckningstider för hela resan.

Avsändare: Piteå kommunKommunledningskontoret941 85 Piteå

Posttidning B

Klarspråk kära vänner, det är en himla bra grej. Klarspråk står för ett tydligt, enkelt och mottagaranpassat språk. Men varför är det så viktigt att skriva så att folk förstår? Det finns många svar på den frågan. Här tänker jag ägna lite tid åt de fyra viktigaste.

För det första är det sedan år 2009 lag på att myndigheter i Sverige ska skriva texter på klarspråk. Då kom nämligen Språklagen som innehåller flera bestämmelser om det svenska språket, de nationella minoritets-språken och det svenska teckenspråket. I Språklagen finns en paragraf som är särskilt viktig. Det är paragraf elva, den paragraf som Sveriges alla språkvårdare kallar för klarspråksparagrafen eftersom den slår fast att ”språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt”.

För det andra främjar klarspråk demokrati och rättssäkerhet. Vi lever i ett demokratiskt samhälle där alla ska kunna ta del av och tillgodogöra sig samhällsinformation och där alla ska kunna förstå sina rättigheter och skyldigheter. Om du skriver texter på klarspråk ökar chansen att folk förstår vad det är du vill ha sagt, vad de har rätt att göra och vad de måste göra.

För det tredje bidrar klarspråk till att öka förtroendet för dig som avsändare. Säg till exempel att du får hem ett beslut och du inte förstår vad texten säger, då förstår du kanske inte heller varför någon har fattat just det här beslutet. Kanske skulle det göra dig irriterad och frustrerad, men det skulle nog också får dig att fundera över varför avsändaren har skrivit på ett sådant krångligt sätt. Är det något skumt på gång? Varför vill avsändaren att du inte ska förstå? Är det för att hen vill att du av ren uppgivenhet bara ska acceptera beslutet och inte ska orka engagera dig i att överklaga? Skriver du vårdade, enkla och begripliga texter slipper du sådan misstro eftersom mottagaren känner att du vill att hen ska förstå vad det är som är på gång eller varför något har blivit som det blivit.

Så till sist – för det fjärde kan klarspråk hjälpa dig och din arbetsgivare att spara tid. I början kan det hända att det kräver mer tid än det sparar, men när du väl har kommit igång och hittat en arbetsmetod som passar dig kan klarspråkandet bli väldigt tidseffektivt. På vilket sätt undrar du kanske nu? Jo, om mottagaren förstår din text behöver hen inte kontakta dig eller någon av dina arbetskamrater för att höra sig för om vad texten egentligen säger. Det leder till att du och dina kollegor kan lägga ner mindre tid på att besvara mejl eller telefonsamtal från frågande mottagare och mer tid på era faktiska arbetsuppgifter. Och kom ihåg, tid är pengar.

Lycka till alla klarspråkskämpar, jag hejar på er!

EMILIA BERGDAL Utbildad språkkonsult i svenska

pitekvarten nr1 2015

Documents