1

Påskfirandet år 2015

S:t Franciskus Katolska Församling

Jönköping

29 mars, söndag - Palmsöndagen

Denna söndag tas Stiftets fasteoffer upp genom kollekten

* Mässa 9.00

* Bikt 10.00

* Högmässa 11.00

* Bibelkurs med Emanuel Sennerstrand, Oratoriet 12.15

* Mässa på kroatiska 12.30

30 mars, måndag i Stilla Veckan:

Obs! Ingen Mässa kl. 12.00 denna dag

* Tillfälle till bikt inför Påsken på svenska, polska, engelska,

italienska, tyska, med början kl. 17.00

* Mässa 18.00

31 mars, tisdag i Stilla Veckan:

* Oljevigningsmässa i S:t Eriks Domkyrka, Stockholm 11.00

Vi präster kommer att närvara vid denna Mässa med biskopen

då vi förnyar våra prästlöften.

Be särskilt för era präster denna dag och på Skärtorsdagen

som är prästernas särskilda fest då prästämbetet instiftades av

Herren kvällen före sin offerdöd på Korset.

2

* Mässa 18.00

1 april, onsdag i Stilla Veckan:

* Mässa 12.00

* CuperTino studentgrupp – Obs! No meeting this day

* Ingen Vesper med Tillbedjan denna kväll

2 april, Skärtorsdagen:

- Vår Herre instiftar prästämbetet och

Eukaristin (Mässan) -

* Bikt 17.00

* Högmässa, In Coena Domini, med fottvagning 18.00 –

Efter liturgin finns tillfälle till tyst tillbedjan inför

Sakramentet i ”Getsemane Örtagård” till kl. 24.00

* Mässa enligt kaldeisk rit 19.30

3 april, Långfredagen:

- Vår Herres Jesu Kristi lidande och död -

I dag är det faste- och abstinensdag (Vi äter endast ett enkelt

mål mat och avstår helt från kött. Vi avstår även från sötsaker,

underhållning mm.). Angående maten gäller detta inte sjuka,

personer med tungt arbete, eller barn under uppväxtåren. Den

som påbörjat sitt sextionde levnadsår behöver inte längre fasta

med iakttar den föreskrivna abstinensen (inget kött).

*Läsningsgudstjänst och Laudes i Repositionskapellet

(Oratoriet) 7.30

* Ekumenisk Korsvandring i Stadsparken 08.00

* Bikt 14.15

* Herrens lidandes och döds liturgi 15.00

* Inledning på Den Gudomliga Barmhärtighetens Novena

efter liturgin i Repositionskapellet

* Bikt 16.30

* Korsvägsandakt 17.00

* Syrisk Långfredagsliturgi (på arabiska) 18.00

3

* Kaldeisk Långfredagsliturgi 20.30

4 april, Påskafton:

*Läsningsgudstjänst och Laudes i Repositionskapellet

(Oratoriet) 7.30

* Bikt 10.30

* Matvälsignelse 11.00

* Efter matvälsignelsen: Barmhärtighetens Krona i

Repositionskapellet

* Kaldeisk Påskmässa 17.00

* Årets främsta gudstjänst: Påskvaka och Påsknattsmässa

– Kristi Uppståndelse 23.00

5 april, Påskdagen

- Vår Herre Jesu Kristi Uppståndelse -

* Syrisk Mässa (på arabiska) 7.30

* Mässa 9.00

* Bikt 10.00

* Mässa på polska, 10.00

* Högmässa 11.00

* Mässa i Eksjö, 16.00

6 april, måndag, Annandag påsk:

* Mässa 9.00

* Bikt 10.00 (polska och tyska)

* Högmässa 11.00

* Mässa i Vetlanda, 16.00

7 april, tisdag i påskoktaven:

* Mässa med högtidlig Påskvesper 18.00

8 april, onsdag i påskoktaven:

* Mässa med högtidlig Påskvesper Obs! 18.00

* CuperTino studentgrupp, S:t Antoniusrummet, 17.00

4

9 april, torsdag i påskoktaven:

* Mässa med högtidlig Påskvesper 18.00

10 april, fredag i påskoktaven:

* Mässa med högtidlig Påskvesper 18.00

11 april, lördag i påskoktaven:

* Mässa 10.00

* Undervisning kaldeiska gruppen 13.30

* Mässa kaldeisk rit, 16.00

* Eukaristi, Neokatekumenal vandring, Oratoriet, 17.30

12 april,

Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag:

* Mässa 9.00

* Bikt 10.00

* Undervisning för barn 10.00

* Alla välkomna att se ”Katolicismen” i S:ta Clarasalen 10.00

* Högmässa 11.00

* Sekularfranciskanernas möte, S:t Antoniusrummet 12.00-

15.30

* Mässa på engelska, 16.00, S:t Antoniusrummet 17.00-18.30

* Ungerska föreningen, kyrka 17.00-19.30

DE HELIGA TRE PÅSKDAGARNA

Ur Stiftets Ordo (liturgiska kalender) 2014-2015

Kristus har framför allt genom sitt påskmysterium, då han med

sin död tillintetgjorde vår död och med sin uppståndelse

förnyade livet, fullkomligt genomfört återlösningen av

människan och förhärligat Gud. Därför är de heliga tre

påskdagarna till åminnelse av Herrens lidande och

uppståndelse hela kyrkoårets brännpunkt och höjdpunkt. AC

18.

5

Genom att fira påskens heliga tre dagar, Triduum sacrum, det

vill säga Brudgummens död, begravning och uppståndelse,

vill Kyrkan, hans Brud, göra hans övergång från denna

världen till Fadern (Joh 13:1) närvarande och låta den gå i

fullbordan. Påskfastan under de två första dagarna av detta

Triduum ska hållas strikt. Kyrkan fastar enligt fornkyrklig sed

därför att Brudgummen tagits från henne. Långfredagen ska

överallt iakttas som faste- och abstinensdag, och denna fasta

bör lämpligen utsträckas också till påskaftonen, så att Kyrkan

med öppet och upplyft sinne kan nå fram till påskdagens

glädje. SC, 110.

Skärtorsdagen

Med Mässan på Skärtorsdagens kväll inleder Kyrkan Triduum

sacrum och vill ihågkomma den sista måltiden, när Herren

Jesus älskade de sina som var här i världen intill det yttersta: i

den natt, då han blev förrådd, offrade han sin Kropp och sitt

Blod under brödets och vinets gestalter till Fadern och gav

detta åt sina lärjungar till föda, med uppdraget till dem och

deras efterföljare att frambära samma offer till hans åminnelse.

Allt ska göras för att understryka mysterierna i denna Mässa:

instiftelsen av Eukaristin, instiftelsen av prästämbetet samt

Herrens bud om broderlig kärlek. Allt detta ska beröras i

homilian (predikan).

Före Mässan ska tabernaklet vara tomt. Hostiorna för

församlingens Kommunion ska konsekreras under denna

Mässa. Man konsekrerar tillräckligt mycket bröd för

Kommunionen i dag och följande dag.

Vigvattenskålarna ska vara tomma.

Man avdelar ett kapell för reservationen av det Allraheligaste

Sakramentet. Det smyckas på lämpligt sätt, så att bön och

meditation underlättas. Sakramentet ska förvaras i ett låst

tabernakel. Det får aldrig exponeras i monstrans. Tabernaklet

6

eller custodian får inte ha formen av en grav. Man ska undvika

själva ordet ”grav”; repositionskapellet är inte inrett för att

symbolisera ”Herrens begravning” utan för att förvara Herrens

Kropp för Kommunionen vid Långfredagens liturgi.

Under Skärtorsdagens Gloria ringer man i klockorna. Efter

Gloria används de inte mer förrän under påskvakan.

Tvagning av fötterna på några utvalda män äger traditionellt

rum denna dag som ett uttryck för Kristi tjänande kärlek, ty

han kom ”inte för att tjänas utan för att tjäna”. Denna

tradition bör bevaras och förklaras i sin ursprungliga innebörd.

Efter bönen efter Kommunionen formerar man sig till

procession. Denna går genom kyrkan och följer det

Allraheligaste Sakramentet till repositionstabernaklet. Först

går korsbäraren, följd av ljusbärare och rökelse. Under tiden

sjunger man Pange lingua eller motsvarande sång som handlar

om Eukaristin.

Församlingen inbjuds att dröja kvar i kyrkan efter

kvällsmässan under en del av natten för att tillbe det

Allraheligaste Sakramentet på tillbörligt sätt under denna

högtidliga reservation. Under tillbedjan kan man lämpligen

läsa Jesu avskedstal ur Johannesevangeliet (kap. 13-17). Efter

midnatt ska tillbedjan ske utan högtidliga former, med tanke

på att Långfredagen.

Efter Mässans slut avkläds altaret, medan en lektor reciterar

psalm 22 i Psaltaren. Man övertäcker lämpligen kyrkans kors

med en röd eller violett duk, såvida detta inte redan skett före

femte söndagen i fastan.

Det är inte tillåtet att tända ljus inför helgonens bilder.

De som deltagit i kvällsmässan ber ingen vesper.

7

Långfredagen

Det är önskvärt att man gemensamt firar läsningsgudstjänsten

och laudes på Långfredag och Påskafton enligt ”Kyrkans

dagliga bön”. Detta officium, som tidigare kallades Tenebrae,

bör bevara sin ställning i folkets medvetande som en

betraktelse över Herrens lidande, död och begravning i väntan

på att hans uppståndelse ska förkunnas.

Långfredagen är faste- och abstinensdag. Se förklaring i

kalendern.

På den dag då ”vårt Påskalamm, Kristus, blev slaktat”

ihågkommer Kyrkan hur hon föddes ur Kristi sida när han

somnade in i döden på Korset. Hon betraktar sin Herres och

Brudgums lidande, hyllar hans Kors och ber för hela världens

frälsning.

Enligt urgammal sed firar Kyrkan i dag inte Eukaristin;

Kommunionen utdelas till de troende endast under

passionsgudstjänsten (kl. 15.00). Dock kan man när som helst

under dagen bära ut Kommunionen till de sjuka som är

förhindrade att delta i denna gudstjänst.

Denna dag är det strängt förbjudet att fira sakramenten, med

undantag av boten och de sjukas smörjelse. Begravning kan

ske, men utan sång och utan orgelspel och klockringning.

Långfredagen till åminnelse av Herrens lidande är obligatorisk

botgöringsdag för hela Kyrkan, och den ska iakttas med fasta

(= tillåtet att äta två mindre mål som frukost och något på

kvällen, samt en enkel måltid mitt på dagen) och abstinens

(=inte äta kött i någon form).

Man ska strikt iaktta ordningen för gudstjänsten till åminnelse

av Herrens lidande (ordets gudstjänst, korsets hyllning,

8

Kommunion), som är gammal tradition i Kyrkan. Ingen får på

eget bevåg införa ändringar.

Altaret ska vid gudstjänstens början vara helt avklätt: inga

altardukar, inget kors, inga ljus. Prästen och assistenterna går

till altaret under tystnad och utan sång. Prästen och

assistenterna bugar sig för altaret och lägger sig raklånga på

golvet: denna gest, som är karaktäristisk för Långfredagen, ska

troget bevaras som symbol för ”den jordiska människans”

ödmjukhet och för Kyrkans sorg. Under intåget står

församlingen upp och faller därefter på knä i tyst bön.

Passionshistorien enligt Johannes sjunges eller läses som på

Palmsöndagen.

Det krucifix som ska användas vid korshyllningen ska vara

tillräckligt stort och av konstnärlig halt. Endast ett krucifix ska

användas för att teckenfunktionen (veritas signi) ska bli tydlig.

Man håller fram korset att hyllas av varje person, eftersom den

personliga tillbedjan är ett mycket viktigt inslag i denna

gudstjänst. Endast om ett mycket stort antal deltar kan man

tillgripa lösningen att låta hela församlingen hylla korset

samtidigt.

Efter Kommunionsutdelningen bär man tillbaka ciboriet till

repositionstabernaklet, där en sakramentslampa brinner. Efter

gudstjänsten avkläder man altaret men lämnar kvar korset och

ljusstakarna för de troende så att de kan hylla det och

tillbringa en stund i meditation.

Fram till påskvakan böjer man knä inför krucifixet.

Man ska uppmuntra folkliga andakter, t.ex. korsvägsandakt,

passionsprocessioner eller andakter till Marie smärtor. Texter

och sånger under dessa andakter ska överensstämma med

liturgins anda. Dessa andaktsövningar ska förläggas till

9

tidpunkter som inte medför risk att de överskuggar den

liturgiska gudstjänsten (dvs. kl. 15.00).

De som deltagit i Långfredagsliturgin ber ingen vesper.

Completorium för söndagen.

Påskafton (lördag)

På påskafton dröjer Kyrkan inför Herrens grav och betraktar

hans lidande och död samt hans nedstigande till dödsriket, och

med fasta och bön väntar hon på uppståndelsen. Det är

synnerligen önskvärt att man firar läsningsgudstjänsten och

laudes gemensamt med församlingen. Där detta inte kan ske

bör man fira en ordets gudstjänst eller en andakt som

motsvarar dagens mysterium.

Man kan ställa fram en bild av Kristi korsfästelse, hans

nedtagande från Korset eller hans nedstigande till dödsriket,

bilder som illustrerar Påskaftonens mysterium, för att de

troende ska kunna vörda dem, eller eventuellt en bild av den

Smärtorika Modern.

Denna dag avstår Kyrkan helt från Mässoffret. Kommunionen

får endast utdelas som viaticum (=för de döende). Det är inte

tillåtet att fira bröllop eller andra sakrament, med undantag av

boten och de sjukas smörjelse.

De troende ska undervisas om Påskaftonens särskilda karaktär.

De sedvänjor och festligheter som en gång hörde samman med

den anteciperade påskvakan (välsignelse av påskmaten o dyl)

ska flyttas till påsknatten eller påskdagen.

Påsktiden

De femtio dagarna mellan påsk och pingst firas i jublande

glädje som en enda festdag, ”den stora söndagen”. Här har

hallelujasången sin särskilda plats. AC, 22.

10

Påskdagen – Kristi Uppståndelse

Enligt urgammal sed firas denna natt som ”en Herrens

vaknatt” (2 Mos 12:42) och dess vigilia ihågkommer den

heliga natt då Kristus uppstod från de döda. Den betraktas som

”alla heliga vigiliors moder” (S:t Augustinus). Under den

inväntar Kyrkan Herrens uppståndelse, som hon firar genom

de kristna initiationssakramenten, dop, konfirmation och

Eukaristi. Påskvakan har alltid i traditionen präglats av denna

eskatologiska väntan på Herren.

Hela påskvakan äger rum på natten. Därför får den inte börja

före mörkrets inbrott eller sluta efter gryningen till söndagen.

Det kan inte tolereras att man förlägger påskvakan till den

tidpunkt då man normalt firar en anteciperad söndagsmässa

(dvs. på lördag kväll). Hela gudstjänsten ska firas så att den

tydligt framstår som en nattlig vaka.

Det är inte tillåtet att fira Mässan utan påskvakans riter.

Påskvakan får firas också i de kyrkor och kapell där man inte

haft någon gudstjänst på Skärtorsdagen och Långfredagen.

Den måste däremot inte med nödvändighet firas där man har

haft gudstjänst på Skärtorsdagen och Långfredagen. Den ska

alltid firas i de kyrkor som har en dopfunt.

Under hela gudstjänsten är den liturgiska färgen för präster

och diakoner vit.

Läsningsgudstjänsten bortfaller för dem som deltagit i

påskvakan.

Påskvakan firas i följande ordning: efter lucernariet

(ljuständningsbönen) och förkunnandet av påskbudskapet

(första delen av vigilian), betraktar den Heliga Kyrkan de

underbara gärningar som Herren har utfört för sitt folk

alltifrån begynnelsen (andra delen av vigilian) ända till dess

hon tillsammans med sina i dopet pånyttfödda barn (tredje

11

delen) blir inbjuden till det bord som Herren dukat åt sitt folk,

åminnelsen av hans död och uppståndelse, i väntan på hans

återkomst (fjärde delen). Första delen innehåller

symbolhandlingar och gester som ska utföras med sådan lugn

värdighet att församlingen verkligen uppfattar deras innebörd,

som understryks av inledande ord och beledsagande böner.

Man bör kort orientera församlingen om den typologiska

innebörden i de gammaltestamentliga läsningarna.

Så långt det är möjligt ska man göra i ordning den nya elden

utanför kyrkan. Den ska vara så stor att den verkligen

”skingrar mörkret och upplyser natten”.

De liturgiska symbolerna måste vara tydliga. Därför ska man

varje år använda ett enda, tämligen stort och nytt vaxljus.

Detta symboliserar nämligen Kristus, världen ljus. Det

välsignas med de tecken och ord som anges i missalet.

Om ingen diakon finns tillgänglig och celebranten inte kan

sjunga anförtros uppgiften att sjunga Exsultet åt en kantor,

som då utlämnar andra delen av invitationen (Jag ber er…)

samt hälsningen Herren vare med er.

Man får aldrig läsa mindre än tre läsningar ur Gamla

testamentet och under inga omständigheter får man utelämna

läsningen ur Andra Mosebokens fjortonde kapitel.

Dopliturgin blir som mest tydlig när vuxendop eller

åtminstone barndop förrättas. Men också om inga

dopkandidater finns ska man i församlingskyrkorna välsigna

dopvattnet. Där man inte har vare sig dopkandidater ller

anledning att välsigna dopvatten ska man åtminstone

ihågkomma dopet genom att välsigna påskvattnet, med vilken

man bestänker folket efter förnyelsen av doplöftena.

12

Det är önskvärt att Kommunionen under påskvakan mottas

under båda gestalterna, för att det sakramentala tecknet ska bli

så tydligt som möjligt.

Påskvakans Mässa är en Mässa på Påskdagen. De präster som

celebrerat eller koncelebrerat under natten kan göra det på nytt

under dagen.

Högmässan på Påskdagen ska firas så högtidligt som möjligt.

Det är lämpligt att man i dag bestänker församlingen med

vatten, välsignat under påskvakan, som en botakt. Under

bestänkandet sjungs antifonen Vidi aquam eller en annan

psalm med anknytning till dopet. Vigvattensskålarna vid

kyrkans ingång ska fyllas med detta vatten.

Påskljuset ska ha sin plats intill ambonen och vara tänt

åtminstone under alla högtidligare gudstjänster under

påsktiden (Mässan samt laudes och vesper till och med

Pingstdagen). Efter pingst ska det ha en hedersam placering i

dopkapellet (motsvarande), och dopljusen ska tändas på det.

Vid begravningar ska påskljuset ställas bredvid kistan för att

understryka att den kristnes död är hans egen påsk. Utanför

påsktiden ska man inte tända eller ställa påskljuset i koret.

Man kan inför bruket att fira Påskdagens vesper som en

dopmemoria enligt den högtidligare formen i ”Kyrkans

dagliga bön” (I vol, s. 583-589). I denna gudstjänst ingår

procession till dopfunten.

Förhoppningsvis ska denna inledning om

påskfirandet hjälpa oss att fira Kristi lidande, död och

uppståndelse med en djupare insikt om dess betydelse för vår

egen uppståndelse och vårt eviga liv. Herren välsigne er alla.

Pater Joseph Maria Nilsson OFMConv

er kyrkoherde