RAPPORT20 12:

Ewa Rabinowicz

Richard Ferguson

Eva Kaspersson

Lena Lind

P spaning efter ett innovationssystem

fr landsbygdsfretag

AgriFood Economics Centre

P spaning efter ett innovations-system fr landsbygdsfretag Ewa Rabinowicz Richard Ferguson Eva Kaspersson Lena Lind

Fr mer information kontakta: Ewa Rabinowicz 046-222 07 83 E-post: ewa.rabinowicz@slu.se

AgriFood Economics Centre Box 730 220 07 Lund http://www.agrifood.se Ewa Rabinowicz, Richard Ferguson, Eva Kaspersson, Lena Lind Rapport 2012:3 Tryckt av JMS Mediasystem AB Vellinge, 2012

FRORD Samhllet har stora frhoppningar p teknisk utveckling och innovationer fr att kunna mta konkurrensen frn omvrlden, hantera framtida utmaningar som klimathot och utveckla hllbara produktionsmetoder. Innovationer frknippas ibland med spnnande, nya uppfinningar men det handlar ofta snarare om ny anvndning av befintlig kunskap. Avancerade frsk i moderna laboratorier r en annan association i sammanhanget. Men innovationer r inte frbehllna hgtekologiska och urbana miljer. Ocks sm fretag p landsbygden, inom jordbruket och i andra nringar, r betjnta av innovationer och r aktiva i den innovativa processen. Den innovativa verksamheten i dessa miljer kan dock vara svrare p grund av fretagens litenhet, avstndet till kunskapscentra mm. Rapporten fokuserar drfr p frutsttningar fr innovationer hos landsbygdsfreta-gen, i synnerhet inom jordbruket.

Ett vanligt stt att analysera innovationer r att utg frn begreppet innovationssystem. Enkelt utryckt utgrs ett innovationssystem av ett ntverk av fretag, organisationer och individer som bidrar till att sprida och anvnda ny och ekonomiskt anvndbar kunskap. I rapporten stlls frgan om det finns ett innovationssystem fr landsbygdsfretag. Med tanke p jordbrukets betydelse fr landsbygdens ekonomi riktar rapporten srskilt fokus p innovationssystem fr jordbruket. Det vergripande syftet r att pvisa eventuella svagheter i systemet och identifiera policyrekommendationer fr att stdja innovations-verksamheten p landsbygden.

Mnga har p olika stt bidragit till arbetet med rapporten och vi r tacksamma fr den hjlp som vi har ftt. Landsbygdsntverket har bidragit med svl resurser fr att finan-siera fretagsfallstudierna som med vrdefulla synpunkter p resultaten av analysen. Vi tackar ocks de fretag och de organisationer som har stllt upp fr intervjuerna. Caro-lina Liljenstolpe har hjlpt till med att rita ntverksdiagram i kapitel 3.

Lund i juni 2012

Ewa Rabinowicz Helena Johansson Forskningsledare Frestndare

Sveriges lantbruksuniversitet Lunds universitet

INNEHLLSFRTECKNING

SAMMANFATTNING 3

EXECUTIVE SUMMARY 7

1 INLEDNING 11 1.1 Syfte 12 1.2 Metod och avgrnsningar 13 1.3 Vad menas med en innovation 13

2 BAKGRUND OCH TEORIGENOMGNG 17 2.1 Den neoklassiska modellen 17 2.2 Innovationssystem (IS) 20 2.3 Jmfrelse mellan ansatserna och diskussion 25 2.4 Policyimplikationer 27 2.5 Innovationsstd i EU och i Sverige 28

Innovationsstd i EU 29 Innovationsstd i Sverige 30

2.6 Kan innovationspolitiken bli framgngsrik? 31 2.7 Empiriska studier av innovationsprocesser och utvrderingar av stdet till

innovationer 33 Erfarenheter av stdet till innovationer inom jordbruket och frdlingsindustrin i Danmark 35

2.8 Innovationsspridningsmodeller 36 2.9 Val av ansats fr den empiriska analysen 38

Innovationssystem i jordbruket 39 Innovationssystem fr serviceverksamheter 44 Innovationer, innovationssystem och landsbygden 45

2.10 Hur mts prestationer i ett innovationssystem? 49

3 EMPIRISK STUDIE BROBYGGANDE INSTITUTIONER INOM JORDBRUKETS INNOVATIONSSYSTEM 53

3.1 En versiktlig presentation av innovationssystemet i det svenska jordbruket. 54

3.2 Vad menas med brobyggande institutioner? 55 3.3 Identifiering av innovationsmklare med hjlp av snbollsmetoden 58

Typer av innovationsmklare 58 De intervjuade aktrerna och identifierade samarbetspartner/ konkurrenter 60

3.4 Innovationsmklare och innovationssystemets funktioner 63 3.5 Sammanfattande kommentarer 71

4 EMPIRISK STUDIE INNOVATIVA LANDSBYGDSFRETAG 73 4.1 Val av fallfretag 73 4.2 Fallen presenteras 76

Kvighotellet 76 TC Grain 77 Bertilstorps vingrd 79 Grn Ko Cook Off 80 Fgelskdare och lantbrukare i samarbete fr kad biologisk mngfald 81 Svenska Bnchips 83 Tillgnglighet fr alla 84 Samkning Tolg 85 Grnna musteri - Mobilt musteri 86 SwePharm AB 87

4.3 Empirisk evidens rrande funktioner av innovationssystemet 88 Identifiering av behov och mjligheter fr innovationer 88 Utveckla, testa och anpassa mjligheter 89 Utbyte av information och erfarenheter 90 Skapa en gynnsam milj 91 Bilda marknader 92 Mobilisera resurser 93 Skapa legitimitet 94

4.4 Slutsatser frn fallstudierna 94

5 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 97 5.1 Har Sverige ett innovationssystem fr jordbruket och hur vl fungerar det? 97 5.2 Finns det ett innovationssystem fr landsbygden? Behvs det? 99 5.3 Vad kan gras bttre? Finns det motiv fr std? 101 5.4 Fortsatta studier 104

REFERENSER 105

APPENDIX 1 115

3

Sammanfattning Stdet till innovationer inom Landsbygdsprogram fr Sverige 2007-2013 har inte varit framgngsrikt. Det har anvnts i en liten utstrckning och till verksamheter som borde kunna fungera ven utan std. Samtidigt be-tonas betydelsen av innovationer starkt i samhllet. Det finns sledes ett behov att utveckla innovationsstdet inom landsbygdsprogrammet, vilket ocks ppekades i den halvtidsutvrdering som gjordes under hsten 2010.

Rapporten syftar till att bidra med kunskap om hur innovationer p landsbygden br stdjas. Utgngspunkten i analysen r att identifiera de hinder som innovativ verksamhet p landsbygden mter. Fretagandet p landsbygden domineras av smskalig verksamhet utan egen forsk-ningsaktivitet. Ett annat viktigt inslag r en kad betydelse av tjnstepro-duktion, dr innovativ verksamhet r mer diffus och svrare att bedriva.

En av utgngspunkterna fr analysen r begreppet innovationssystem. Systemet utgrs av ett ntverk av organisationer, fretag och individer som fokuserar p att introducera nya produkter, processer och organisat-ionsformer till ekonomisk (kommersiell) anvndning, tillsammans med institutioner och politik som pverkar deras beteende. Genom att beskriva och analysera innovationssystem fr de viktigaste verksamheterna i landsbygdens nringsliv kan eventuella systemfel identifieras. Projektet bygger dels p ekonomisk teori och litteraturstudier, dels p fallstudier av innovativa fretag p landsbygden samt av s.k. innovationsmklare dvs. organisationer som agerar som agent i ngon aspekt av innovationspro-cessen.

Generellt sett kan det konstateras att ett innovationssystem fr jordbruket (AIS) gr att identifiera. AIS r inte linjrt, utan impulser fldar t olika hll. Den klassiska rdgivarrollen, som knnetecknade det tidigare syste-met, finns inte lngre.

4

Analysen av systemet utgr frn de funktioner som ett innovationssystem antas behva fylla och det studeras hur mklarna bidrar till dessa funkt-ioner och hur fretagen lyckas mta sina behov inom respektive funktion. Sju sdana funktioner identifieras i rapporten.

Ur mklaranalysen framgr det att det finns svagheter nr det gller att identifiera och inventera innovationsbehov. Det saknas en systematisk inven-tering. Ingen verkar heller arbeta med systematiska bedmningar av framtida teknologiutveckling i olika delsektorer.

Det finns bde aktrer, infrastruktur och faciliteter samt kunskaper och tekniska mjligheter fr att tillgodose behovet att testa mjliga innovat-ioner. Nr det gller utveckling och anpassning av innovationsmjligheter, dr tillmpad forskning har en viktig roll att spela, r situationen mer osker, eftersom den framtida finansieringen av den tillmpade jord-bruksforskningen inte r klar.

Det finns ett omfattande ntverkande och en omfattande informations-spridning inom systemet s att funktionen utbyte av erfarenheter r vl till-godosedd.

Nr det gller att mobilisera resurser fr innovativ verksamhet, frefaller si-tuationen ocks gynnsam. Det finns bde resurser att mobilisera och akt-rer som r aktiva i processen, bl.a. de intervjuade mklarna.

De tv funktionerna skapa en gynnsam milj och skapa legitimitet r delvis beslktade, eftersom mklarnas aktivitet inte handlar om att skapa legiti-mitet t en enskild teknologi utan snarare t innovativ verksamhet gene-rellt sett och i frlngningen ocks t entreprenrskapet. Mklarnas akti-viteter handlar till stor del om att motverka hinder och att skapa ett gynn-samt klimat fr innovativt fretagande hos sm fretag.

Funktionen skapa marknader fr innovativa produkter ligger till stora delar utanfr mklarnas direkta pverkansmjligheter och har mindre bety-delse fr fretagen inom jordbruket n t.ex. inom livsmedelsproduktion-en.

5

Det r mycket svrare att identifiera ett tydligt innovationssystem fr landsbygdsfretag som en sammanhngande grupp. Dremot finns ett tydligt bevis fr att landsbygdsfretag har tillgng till och utnyttjar indu-stribaserade innovationssystem. Detta framgr av en analys av tio fall av framgngsrika landsbygdsinnovationer. De studerade fretagsfallen indi-kerar att utmaningarna och svrigheter kan ligga mer i den allmnna ent-reprenriella utvecklingen n i sjlva innovationsprocessen. I den mn f-retagen behvde hjlp utifrn, fanns det f indikationer p att det sakna-des teknisk kunskap och lsningar i omgivningen eller att det var svrt att verfra dessa lsningar nr man vl hittat dem. Det kan konstateras att samtliga innovatrer utvecklade starka ntverk som gav tillgng till in-formation, legitimitet och andra resurser. Att alla studerade fall var loka-liserade p landsbygden verkar inte ha varit ett hinder fr effektivt nt-verkande.

Rapporten utmynnar inte i en rekommendation av specifika policyin-strument utan identifierar snarare i viken riktning innovationspolitiken br g. Av mklarunderskningen framgr att skfunktionen skulle kunna frbttras eftersom denna inte fungerar helt tillfredstllande. Det kunde behvas en typ av fngstnt fr att systematiskt samla, katalogi-sera, vrdera och sprida innovativa ider. Det kan finnas skl att subvent-ionera en vergripande innovationsrdgivning eftersom verksamhet av denna typ har svrt att etablera sig p marknaden. Analysen visar att landsbygdsentreprenrer har lyckats att f std fr sina innovationspro-cesser men att det var bde tidskrvande och frvirrande att identifiera rtt std och stdjande aktr. Detta tyder p att kan finnas skl att lta en instans/aktr ta huvudansvaret fr koordineringsprocessen.

6

7

Executive summary Support to innovations with Rural Development Programme in Sweden has not been very successful. Few projects have been granted funds and those funds have been allocated to activities which could be expected to emerge even without support. At the same time, focus on innovation has been constantly growing in the society. Accordingly, it seems reasonable to improve the design of the innovation support in the programme. Such an improvement was also called for in the Midterm evaluation.

The objective of the report is to contribute new knowledge on how do de-velop support measures for promoting innovations in the countryside based on an identification of the obstacles that get in the way of innova-tive activities in the countryside. Rural economy is dominated by small firms which cannot engage in R&D activities. In addition, production of services, where innovations are more difficult to develop, is growing in importance in rural areas.

The analysis will, inter alia, be based on innovation system approach. In-novation system is defined as a network of organizations, enterprises and individuals focused on bringing new products, new processes and new forms of organizations into economic use, together with the institutions and policies that affect their behaviour and performance. The work aims at identifying system failures in the information systems for the most common rural activities. The project will be based on scientific literature and interviews with stakeholders.

Results from this study show that in Sweden there is a functioning agri-culture innovation system (AIS), though it is a non-linear system, with ini-tiatives flowing in different directions. In particular, the Swedish AIS lacks the distinct farm advisor role that characterizes traditional AISs, and instead shows a more diverse pattern of relationships through which information is exchanged and innovations emerge.

The literature identifies seven distinct functions that an innovation system can be expected to fulfill. Analysis of the Swedish AIS, with a particular

8

focus on innovation brokers, indicates that the system is providing certain functions better than others.

The function of identifying and articulating needs appears to be rather weak and unorganized. There is also little coordinated effort to develop, test and adapt applied technologies for specific agricultural sub-sectors, despite there being individual actors, infrastructure and facilities for such a func-tion. This lack of coordinated effort may at least in part be influenced by the uncertainties of future financing of applied agricultural research. The AIS, however, strongly networked and supports well the exchange of in-formation and experience. The system also provides resources to mobilize ac-tion for innovation, where among others the interviewed brokers play a particular role. The functions of creating a favorable environment and gener-ating legitimacy are intertwined, as much of the system level activity is fo-cused on supporting innovation and entrepreneurship in general, rather than championing specific technologies. In particular, the brokers activi-ties are largely focused on reducing barriers and promoting a favorable climate for the innovative development of small firms. The seventh func-tion of building markets falls largely outside the direct influence of the studied system, and is arguably of less relevance in primary agricultural production than in, say, the food processing industry.

Shifting focus from agricultural innovation to rural innovation, it is much harder to identify a distinct rural innovation system. At the same time, it is evident that rural firms have access to and use innovation support from the industry-based innovation system relevant to their business. Case studies of ten successful rural innovations suggests that the significant challenges in rural innovation lie more in the entrepreneurial develop-ment process than in a technical innovation process. To the extent that there was a need for innovation support, the cases show that they are able to access existing technology resources, though these resources were not coordinated specifically in a rural context. The cases show that successful rural innovators are effective in building strong networks that provide in-formation, legitimacy and other resources, and furthermore, that being lo-cated in a rural setting does not create a barrier for effective networking with non-rural actors.

9

While the results from this report do not provide the grounds for propos-ing specific policy initiatives to support rural innovations, findings do point to a number of general directions for the development of innovation policy. The study of the technology brokers in the agricultural innovation system shows a dissatisfaction with the way that innovations are detected, evaluated and spread at a system level. This suggests that there may be a value in further developing a systemic search function, so that the AIS can better collect, catalog, evaluate and disseminate innovative ideas. There may be reason for policy to subsidize a system-level innovation advisory service that could take responsibility for such a search function, as this type of function can be difficult to establish on market terms. In the case studies of rural innovation, it is evident that rural actors receive support in their innovation processes, however, for some it was a timely and con-fusing process to find the right support actor. Rural innovators in need of support may be frustrated by a lack of contact and information-sharing among support actors. This suggests that there may be reason for a single actor to take a more distinct network coordinating role, and act as a in-termediary to assist rural innovators in finding and establishing contact with the best actor(s) to provide the support that is needed.

10

11

1 Inledning

Intresset fr att stimulera innovationer r mycket stort bde i Sverige och i EU. Det finns en bred konsensus om att satsning p forskning och ut-veckling (FoU) r den frmsta tillvxtmotorn p lng sikt (Romer, 1992). Detta gller frmst produktion av ny kunskap som kan omvandlas till kommersiellt hllbara innovationer. Enligt detta synstt br staten strka FoU genom att tillhandahlla infrastruktur och std till innovationsverk-samhet. Intresset fr innovationer kan frklaras med att kapitalackumu-lation inte kan leda till lngsiktig tillvxt pga. avtagande marginalavkast-ning med avseende p kapitalet. Nr det gller kunskap r skalavkast-ningar dremot tilltagande enligt den nya tillvxtteorin.

Stdet till innovationer inom Landsbygdsprogram fr Sverige 2007-2013 har inte varit framgngsrikt och har numera stngts. Det har anvnts i en liten utstrckning och till verksamheter som borde kunnat fungera ven utan std. Samtidigt betonas betydelsen av innovationer starkt i sam-hllet, som ppekades ovan. Det finns sledes ett behov av att utveckla innovationsstd inom landsbygdsprogrammets ram, vilket ocks ppe-kades i den halvtidsutvrdering som gjordes under hsten 2010. Det vergripande syftet med denna rapport r att bidra till kunskap om hur en sdan vidareutveckling br te sig.

En grundlggande frga r om staten behver stdja/stimulera innovat-ionsprocessen. Stdet frutstter att innovationerna annars skulle ha varit otillrckliga ur samhllets synpunkt samt att staten har tillrcklig inform-ation och insikt fr att utforma politiken p rtt stt och till en rimlig kostnad. En vanlig utgngspunkt fr en dylik analys r den eventuella f-rekomsten av marknadsmisslyckanden. Se exempelvis den vergripande utvrderingen av stdet till innovationer i Finland dr detta utgr en led-stjrna fr analysen (Georghiou m.fl., 2003). Ett alternativt stt att analy-sera stdbehovet r i termer av ett innovationssystem. Systemet utgrs av ett ntverk av organisationer, fretag och individer som fokuserar p att introducera nya produkter, processer och organisationsformer till ekono-misk (kommersiell) anvndning tillsammans med institutioner och politik

1

12

som pverkar deras beteende (World Bank, 2006). Genom att beskriva och analysera innovationssystem kan eventuella systemfel i dagslget identi-fieras.

1.1 Syfte Det vergripande syftet med freliggande rapport r att bidra till kun-skap om hur ett innovationsstd fr landsbygden fretag skall utformas. Fr att n detta syfte analyseras det i vilken utstrckning det finns ett in-novationssystem fr landsbygdsfretag. Centralt r att identifiera vilka de aktrer r som stdjer innovationsprocessen, vilka std som erbjuds och vilka std som eventuellt saknas. Med den tydliga roll som jordbruk har i landsbygdekonomin, riktar rapporten srskilt fokus p innovationssyste-met fr jordbruket (AIS1) fr att kunna pvisa eventuella svagheter och identifiera mjliga policyrekommendationer. Analysen utgr frn de funktioner som ett innovationssystem frvntas fylla och omfattar bl. a. en kartlggning av systemets viktigaste aktrer och deras inbrdes relat-ioner med en viss tonvikt p de brobyggande institutionerna.

Intresset fr innovationssystem inom jordbruket har kat ptagligt frn EU-kommissionens sida. Samtidigt kan man konstatera att jordbruket svarar fr en krympande andel av landsbygdens ekonomi (Glesbygdver-ket, 2008). Den frga som aktualiseras d r hur innovationssystemansat-sen kan anvndas fr att analysera landsbygdens innovationsprocesser. Landsbygdsomrden utgr inte sammanhngande funktionella regioner utan bestr av glest bebodda omrden i sdana regioner. Fretagen p landsbygden tillhr olika branscher och domineras av smskalig verk-samhet utan egen forskningsaktivitet. Gr det verhuvudtaget att identi-fiera ett innovationssystem fr landsbygdens aktiviteter?

Anvndning och frvaltning av naturresurser utgr basen fr en bety-dande del av landsbygdens nringsliv. Fr verksamheter utanfr jord-brukssektorn som bygger p naturresurser och som ofta bedrivs av diver-sifierade jordbruksfretag finns det naturliga kopplingar till jordbrukets innovationssystem (AIS). I rapporten studeras det i vilken mn AIS skulle

1 Agricultural Innovation System

13

kunna ackommodera dessa aktiviteters behov. Nr det gller verksamhet-er som inte r bundna till naturresurser eller p ngot stt r unika fr landsbygden uppkommer frgan om till vilket innovationssystem dessa hr. Kan dessa ocks kopplas till AIS som d skulle bilda ett allomfat-tande innovationssystem fr landsbygden i sin helhet eller r det lmpli-gare att se dessa fretag som delar av olika sektoriella innovationssystem fr de sektorer dessa verksamheter ingr i?

Ovanstende frgor diskuteras principiellt i rapporten samt analyseras empiriskt utifrn ett antal fallstudier av innovativa fretag p landsbyg-den samt av innovationsmklarorganisationer.

1.2 Metod och avgrnsningar Det finns en omfattande forskning om innovationer i Sverige som ocks terspeglar sig i denna rapport. Dock r innovationsforskning med inrikt-ning p jordbruk och landsbygd begrnsad. Samtidigt r de ovan identifi-erade frgestllningarna omfattande och komplicerade. P grund av detta kommer analyserna i rapporten till en del att vara av pilotkaraktr, i syn-nerhet nr det gller empirin, och fr drfr betraktas som hypotesgene-rande. Utver litteraturstudier bygger analysen p intervjuer och i hu-vudsak fallstudiemetodik. Intervjuerna omfattar tv typer av aktrer: in-novativa fretag samt innovationsmklare eller andra intermedira orga-nisationer som i viss mn har en mklarfunktion. Nr det gller lant-bruksfretag analyseras bde diversifierade och specialiserade sdana. vriga fretag p landsbygden exemplifieras av fretag med platsspeci-fika eller icke platsspecifika verksamheter. Metodologin beskrivs nrmare i kapitel 3 och kapitel 4 dr respektive analyser presenteras.

1.3 Vad menas med en innovation Det finns ett flertal olika definitioner av begreppet innovation, men de flesta bygger p idn om en tillmpning av kunskap fr att stadkomma ngot nytt som pverkar status quo (Gopalakrishnan och Damanpour, 1997). I denna breda definition inkluderar man nya produkter svl som nya tjnster och nya processer. Dock rder det oenighet om huruvida in-novationen r sjlva outputen av en utvecklingsprocess eller om det r processen som skapar outputen. Definitioner skiljer sig ocks t nr det

14

gller vilka krav som stlls p skapande av ny kunskap jmfrt med ver-fring av befintlig kunskap, och krav p radikal jmfrt med inkrementell (vardaglig/stegvis) frndring. Det finns ocks skillnader vad avser synen p skapandet av kommersiellt vrde vs sociala vrden.

Man br vidare skilja mellan innovation och uppfinning. Frst nr en uppfinning har kommersialiseras eller kommit till annan praktisk an-vndning kan den betraktas som en innovation. Vidare r uppfinningar per definition nyheter i en bredare mening. Innovation dremot omfattar en process som skapar frndringar p lokal niv som endast behver vara nya fr anvndaren (Spielman, 2005). Eller som Mytelka (2000) beto-nar, innovation handlar om att skapa ngot som r nytt fr anvndaren oberoende om det r knt av konkurrenter, inom landet eller ngon ann-anstans i vrlden.

Innovationer delas vanligtvis in i produkt-, process- och organisatoriska innovationer. De senare omfattar ven frndringar i sdana aktiviteter som marknadsfring. Exempel p innovationer r vidare; nya varor och varukvaliter, nya produktionsprocesser, nya kllor fr input, ny organi-sation av industrin etc. Fr Schumpeter, som satte likhetstecken mellan innovation och entreprenrskap, var den innovativa aktiviteten en del av den kreativa destruktionen varmed gamla strukturer erstts av nya. Mnga innovationer handlar dock om inkrementella (vardagliga) frnd-ringar dr fretagen satsar p stegvisa frbttringar av existerande pro-dukter eller processer snarare an en radikal frndring (Abernathy och Clark, 1985).

I en analys av de inkrementella innovationerna uppkommer frgan om var grnsen gr fr vad som rknas som innovativ verksamhet. Risken finns att begreppet blir meningslst om ven alla mycket sm frndring-ar som fretagen stndigt gr fr att effektivisera sin verksamhet ingr. Ett vanligt stt att avgrnsa innovationsbegreppet r att stlla krav p in-lrning av ny kunskap.

Ny kunskap r drmed en vsentlig frutsttning fr innovationsproces-sen. Kunskapen kan klassificeras p olika stt beroende p vilken frga

15

som studeras, t.ex. teknisk vs. organisatorisk, formaliserad vs. tacit/implicit, inkluderad i varor/tjnster/teknologi eller fristende och komplementr (Tidd, 2006). Vidare kan det finnas skillnader i tillgnglig-hetsgrad beroende p agenternas frmga till lra, absorbera och byta er-farenheter. Kllor till ny kunskap kan vara allt frn vetenskapliga artiklar till observationer av andras beteende och agerande.

Med denna korta ovanstende bakgrund kommer rapporten att utg frn Daane m.fl. (2009) definition av innovation som en process i vilken sociala aktrer skapar vrden genom ny tillmpning av kunskap. Denna definit-ion betraktar innovation som en lrandeprocess dr utbyte av information och andra resurser mellan aktrer lyfts fram; det som r nytt definieras ut-ifrn individens perspektiv och inkrementell, s vl som radikal utveckl-ing, betraktas som en innovation.

I kapitel 2 ges en bakgrund och en teorigenomgng.

16

17

2 Bakgrund och teorigenomgng

I detta kapitel diskuteras inledningsvis de teoretiska grundvalarna (neo-klassisk teori vs. innovationssystem (IS)) fr policyinterventioner p in-novationsomrdet, den politik som bedrivs och vilka effekter den fr. Frgan om hur innovationer sprids berrs ocks. Syftet r att bilda en grund fr det empiriska arbetet som presenteras i fljande kapitel och till policyrekommendationerna i kapitel 5. Eftersom den teoretiska genom-gngen utmynnar i att empirin huvudsakligen baseras p innovationssys-temansatsen diskuteras i den senare delen av kapitlet hur ett innovations-system fr jordbruket respektive landsbygden kan avgrnsas.

2.1 Den neoklassiska modellen Enligt den neoklassiska ekonomiska teorin misslyckas marknaden med att generera tillrckligt med FoU och innovationer. Grundlggande mark-nadsmisslyckanden har enligt Arrow (1962) att gra med omjlighet att tillgodorkna sig resultatet av forskningen, oskerhet och odelbarhet samt skalfrdelar. Andra marknadsmisslyckanden som r relevanta i samman-hanget omfattar imperfekt och asymmetrisk information samt hga trans-aktionskostnader (information, observation och genomfrande). Resulta-tet av dessa marknadsmisslyckanden blir en otillrcklig resursallokering till riskabla och innovativa investeringar.

Att det r svrt att tillgodorkna sig resultatet av forskningen, dvs. att gandertter r svaga, beror p att kunskap r en typisk kollektiv nyttig-het dvs. knnetecknas av icke-exkluderbarhet och av icke-rivalitet. Ingen kan utestngas frn att anvnda sig av en viss design, en ny id eller en organisationsprocedur nr denna vl tagits fram/blivit knd och fler kan anvnda sig av samma ider utan att dessa frminskas. Detta leder till en lg marginalkostnad fr nya anvndare och prissttning efter marginal-kostnad skulle d leda till att de investeras fr lite i framtagandet av nya ider. En annan mekanism som leder till underinvesteringar r spillovers dvs. nyttan av innovationer som tillfaller andra aktrer n de som har bi-dragit till finansieringen. Spillovers kan intrffa exempelvis nr arbets-

2

18

kraft byter anstllning och tar den innovationsrelaterade kunskapen med sig till nya arbetsgivare (Rodrik, 2007).

Vlfungerande finansiella marknader behvs fr att kunna finansiera in-novationer men de finansiella marknaderna knnetecknas av ofrmga att allokera tillrckliga resurser till FoU. Asymmetrisk information, dvs. skillnader i information om den innovativa produkten mellan fretaget och finansirer kan leda till att projektet inte erhller finansiering. Hol-landers m.fl. (2008) identifierar ett antal faktorer som har betydelse fr omfattningen av misslyckanden. Finansmarknaderna misslyckas ofta ju strre risker i projektet, ju strre informationsasymmetrier samt ju strre sjlva projektet r. Ln till nystartade fretag som inte har en tidigare verksamhet att visa upp men som i regel r mer beroende av extern finan-siering r extra svra att bedma. Strre fretag kan dremot finansiera innovationer med egna medel. Andra pverkande faktorer inkluderar lgre tillgng till eget kapital/vinstmedel att finansiera satsningen med.

Vissa FoU-verksamheter kan knnetecknas av odelbarheter och krva dyr utrustning som inte kan delas. Forskningsaktiviteter kan vidare krva strre skala n vad en aktr p en konkurrensutsatt marknad kan upp-rtthlla. Det kan leda till marknadsmakt. Samband mellan innovationer och frekomsten av marknadsmakt r oklart. Enligt Aghion m.fl. (2002) r sambandet u-format. Fr mycket marknadsmakt genererar allts fr lite innovationer, dvs. ett marknadsmisslyckande i produktmarknader kan leda till fr liten innovativ aktivitet.

FoU-verksamheten r per definition mycket riskfylld, i synnerhet frn ett fretagsperspektiv. Frdelningen av framtida utfall r oknd (man kan aldrig p frhand veta vad resultatet blir och vilka riskerna r) och dr-med oerhrt svr att vrdera. Detta skapar svrigheter att f ln till ris-kabla investeringar och frstrker problem med asymmetrisk information som nmndes ovan. Avkastning p innovationer r mycket ojmnt frde-lat. Det mesta floppar och ett ftal extremt lnsamma innovationer str fr hela effekten. All detta kan innebra att FoU-verksamheten mste bedri-vas i en stor skala fr att f en lnsam portflj.

19

Det faktum att kunskap r en kollektiv nyttighet innebr emellertid inte att fretagen helt str utan skydd fr sina satsningar. Ett klassiskt stt att skydda innovationer och kunna dra frdel av de investeringar man gjort gr via patent. Patent skapar temporra monopol. Fr samhllet handlar det om en avvgning mellan skyddsbehov och risken fr alltfr hga mo-nopolvinster under en lng tid. Ett alltfr starkt patentskydd frsv-rar/saktar innovationsprocesser i ekonomin som helhet genom att hmma spridning av ny teknik.

Vidare finns det en mngd andra mekanismer som ett fretag kan an-vnda sig av som skydd fr de investeringar man gjort i innovativa verk-samheter. Smrre vardagsinnovationer kan skyddas av sin srkaraktr fr det enskilda fretaget, fretagshemligheter etc. Fretagens frmga att dra frdelar av sin teknologi kan bero p mnga faktorer: hemlighetsma-keri, ackumulerad tyst kunskap (tacit knowledge), omfattningen av fr-sprnget, tjnsterna efter frsljningen mm. (Tidd, 2006). Om kunskapen r mindre formaliserad (tacit) kommer den att vara mindre av en kollektiv nyttighet. Att tillgna sig nyttan av andras innovationer r fljaktligen svrare ju svrare det r att kodifiera innovationen och ju svrare det r att verfra dylik information (Hollanders m.fl., 2008). Spillovers r sle-des mer troliga att intrffa nr det gller kunskap/innovationer av en mer generell karaktr och nr det r lttare att verfra kunskap mellan agen-ter. Vidare kan ntverkssamarbete mellan fretag internalisera spillovers genom att man delar p bde nyttan och kostnaderna av satsningar p ut-veckling av en ny teknologi.

Sammanfattningsvis handlar diskussionen om marknadsmisslyckanden frmst om storskaliga teknologibaserade innovationer och uppfinningar i strre teknikbaserade fretag snarare n om vardagsinnovationer eller den stegvisa produkt- och processutveckling som ven mindre fretag gr och som dominerar innovationsverksamheten. Oskerheten om utfal-let i dessa processer r mindre och drmed r ven riskerna mindre. Fr de mindre fretagen handlar oskerheten om utfallet av innovationer om kapacitetsbrist och kognitiva begrnsningar: sm fretag utan egna forsk-ningsresurser har svrt att gra marknadsbedmningar, bedma utveck-ligpotential fr olika teknikalternativ, gra branschanalyser etc.

20

2.2 Innovationssystem (IS) Det har blivit mycket vanligt att analysera innovationer i termer av ett in-novationssystem. Ansatsen har spridit sig mycket snabbt och anammats av ett flertal nationella och internationella organisationer ssom VINNOVA i Sverige, OECD, EU UNCTAD och Vrldsbanken. Innovat-ionssystemansatsen har delvis vuxit fram som en kritik av den neoklas-siska modellen men fr snarare betraktas som komplementr n konkur-rerande, se fljande avsnitt fr en vidare diskussion. I synnerhet har kriti-ken av de linjra innovationsspridningsmodellerna bidragit till framvx-ten av systemansatsen. Enligt dessa modeller drivs innovationer antingen av technology push eller demand pull. I det frsta fallet kommer im-pulsen till nya innovationer frn en ny vetenskaplig uppfinning som ut-vecklas till en ny produkt som kommersialiseras fr att sedermera spridas till anvndare. I den efterfrgedrivna modellen dremot r det marknads-impulsen som leder till utveckling av nya produkter. I bda fallen r kommunikationen enkelriktad. Innovationssystemtnkande frkastar dremot tanken att innovationer p ett enkelt stt fldar frn tidigare ve-tenskapliga upptckter. I stllet betonas inom innovationssystemansatsen att impulser till nya innovationer kan komma frn olika hll. Ett innovat-ionssystem (IS) knnetecknas av icke-linjritet med interaktioner, ter-kopplingar, msesidighet m.m. (Edqvist, 2004).

Enligt denna ansats kan en innovationsprocess beskrivas som en interak-tiv process som integrerar marknadsutsikter, design, finansiering, freta-gets kapacitet mm p ett komplicerat och ofrutsgbart stt. Det sker en kontinuerlig feedback mellan dessa aktiviteter samt en kontinuerlig inter-aktion mellan fretaget och dess omgivning, prestationer och frmga ut-vecklas ver tiden och stora diskontinuiteter frekommer ibland (Ge-orghiou m.fl., 2003). Enligt Wieczorek m.fl. (2009) bygger framgngsrika innovationer sllan p nya vetenskapliga upptckter utan snarare p or-ganisationsfrmga, kreativitet, frmga att identifiera mjligheter och anpassa sig till marknaden. Liknade slutsatser kommer World Bank (2006) till i en jmfrande fallstudie av innovationssystem i ett flertal u-lnder, se vidare avsnitt 2.10.

21

Lundvall, en av pionjrerna bakom ansatsen, har definierat innova-tionssystemet som; the elements and relationships which interact in the pro-duction, diffusion and use of new, and economically useful, knowledge (Lundvall, 1992). Detta r en mycket general definition och den frga som uppkommer r hur man ska konceptualisera ett innovationssystem och beskriva dess utveckling ver tiden? Skall systemet analyseras teknolo-giskt, sektorsorienterat eller p en nationell niv?

Enligt Markard och Truffer (2008) utvecklades Nationella Innovationssy-stem (NIS) frst, sedan freslogs regionala IS och sektororienterade IS. Endast en liten del av litteraturen handlar om sektororienterade system. Sektorsystem definieras i regel genom industristrukturen. Empiriska ana-lyser har freslagit anvndning av avstndsindikatorer eller bibliomet-riska och patentanalyser fr att avgrnsa innovationssystem nr det gller teknologiska system. Hur IS ska avgrnsas r en komplicerad frga. r det exempelvis lmpligt att utg frn deskriptiva eller konceptuella av-grnsningar, se Markard och Truffer (2008) fr diskussion.

Indirekt pverkas innovationsprocessen, om n svagt, av ett stort antal faktorer och strukturella relationer. Detta aktualiserar frgan om var systemgrnserna gr? Enligt Georghiou m.fl. (2003) innehller ett innovat-ionssystem tminstone fljande element: struktur av ekonomiska institut-ioner (skatter, regleringar, etc.), infrastruktur (fysisk, kollektiv infrastruk-tur), industriell och teknologisk specialisering, FoU, ekonomisk politik (std till FoU men ocks makropolitik).

Vrldsbanken definierar ett innovationssystem som ett ntverk av organi-sationer, fretag och individer som fokuserar p att introducera nya pro-dukter/ processer och organisationsformer till ekonomisk (kommersiell) anvndning tillsammans med institutioner och politik som pverkar de-ras beteende. Detta omfattar inte bara det vetenskapliga utbudet utan alla aktrer som involveras i innovationsprocessen och ven efterfrgan av kunskap och anvndning av kunskap p ett nytt stt. Operationalisering av denna definition fr jordbruket (AIS) presenteras i kommande avsnitt.

22

Den ovan ptalade bristen p konsensus om vad som br inkluderas i ett innovationssystem r en ptaglig brist med ansatsen. Innovationssystem-ansatsen fungerar vidare inte som en formell teori om vilka kausala sam-band som rder mellan olika delar av systemet (Edquist, 2004). n mindre formuleras det ngra villkor fr hur en optimal systemdesign br utfor-mas. Ansatsen kan anvndas fr testning men detta har endast gjorts i be-grnsad omfattning. Ytterligare en svaghet r bristen p enhetlig be-greppsapparat. Samma fenomen beskrivs p olika stt och olika aktrer inkluderas i systemen (jmfr diskussionen ovan). Att vissa typer av akt-rer (riskkapitalister, innovativa inkpare, forskningsinstitut fr tillmpad forskning) saknas i vissa system kan ha betydande effekt p resultat av analysen. Detta noteras av bl.a. av Klein Woolthuis m.fl. (2005) som har gjort en genomgng av litteraturen, men det illustreras ven av diskuss-ionen nedan.

I stllet fr marknadsmisslyckanden som uppmrksammas i den neoklas-siska modellen fokuserar ansatsen p systemmisslyckanden. Systemmiss-lyckanden r knutna till strukturella, institutionella och lagstiftningsmss-iga svagheter. Det faktum att systemansatsen, till skillnad frn den neo-klassiska modellen, inte r en formell teori, samt att det saknas en tydlig uppfattning om hur det ideala systemet borde se ut komplicerar i viss mn diskussionen om systemmisslyckanden. I den neoklassiska analysen anvnds den ideala marknaden som referenspunkt ssom den definieras i mikroteorin. Samtidigt kan det hvdas att ven utan att veta hur ett idealt system ser ut kan vissa freteelser/egenskaper uppfattas som problema-tiska. P motsvarande stt kan avsaknad av vissa aktiviteter/funktioner noteras i synnerhet i ett jmfrande perspektiv. Saknas det exempelvis strukturer som sammankopplar produktion och konsumtion av kunskap kan detta hvdas vara en brist ven om man inte vet hur den optimala sammankopplingen borde se ut, om den ens kan definieras.

Enligt Audtretsch (1995) sker kunskapsverfring inte per automatik ef-tersom det finns kunskapsfilter som frhindrar att nya ider kommersi-aliseras. Filter kan vara institutionella, management, information eller kunskap. Ett liknande stt att beskriva samma fenomen r att betona att fretag kan ha begrnsad eller inskrnkt vision genom att de specialiserar

23

sig p en viss typ av teknologi, vilken kan leda till att det tar tid fr poten-tiellt anvndbara teknologier frn angrnsande omrden att penetrera nya omrden (Georghiou m.fl., 2003).

Flera frfattare har identifierat olika typer av systemmisslyckande (exem-pelvis Gustafsson och Autio, 2006; Klein Woolthuis m.fl., 2005; Smith, 2000 och Arnold, 2004). Dessa typologier varierar i detaljer och antal in-delningar, men kan illustreras av Smith och Arnold som identifierar fl-jande systemmisslyckanden: kapacitetsmisslyckanden (fretagens ofrmga att agera fr eget bsta pga. bristande teknisk frstelse, svrigheter att lra sig eller absorptionskapacitet och management problem); institut-ionsmisslyckanden (brister nr det gller andra relevanta aktrer som uni-versitet, forskningsinstitutioner, patentmyndigheter etc.); ntverksmiss-lyckanden (problem med interaktioner inom IS ssom otillrcklig mngd och kvalitet p kontakter, inlsningseffekter, problematisk industristruk-tur); samt misslyckanden relaterade till bakgrundsfaktorer (lagar och fr-ordningar, gandertter, konsumentefterfrgan, normer och vrderingar).

Alternativt frs diskussionen i termer av systemfunktioner eller systemak-tiviteter. Implicit i detta synstt r att vissa funktioner utfrs bttre av vissa aktrer i ett system, i synnerhet om man jmfr mellan system i olika lnder eller sektorer, produkttyper etc. Eftersom staten str fr vissa av de identifierade systemfunktionerna eller tom. har monopol p dem (ny lagstiftning) utmynnar denna genomomgng ven i en uppsttning av policyrekommendationer. Man kan argumentera fr att distinktionen mellan aktiviteter och funktioner i viss mn r akademisk och att synst-ten i stllet r beslktade. Att fylla vissa funktioner mste till syvende och sist utmynna i att ett antal aktiviteter utfrs. Det r aktiviteter som fretas inom systemet som gr att det fyller vissa funktioner. Det omvnda gller ocks.

Edqvists (2004, 2011) frslag baseras p aktiviteter som ses som de viktig-aste elementen i systemet som omfattar alla viktiga faktorer som pverkar utveckling, spridning och anvndning av innovationer. Aktiviteter som utfrs av ett IS r enligt Edqvist (2004, 2011):

24

Tillhandahlla FoU och skapa ny kunskap. Detta gller frmst medicin,

naturvetenskap och teknik.

Kompetensuppbyggnad: Utbildning, humankapital, individuellt och so-

cialt lrande.

Skapa nya produktmarknader vilka ofta saknas fr nya produkter p ett

tidigt stadium

Artikulera kvalitetskrav frn efterfrgesidan vilket ocks styr innovat-

ionsprocessen i vissa riktningar.

Skapa och ndra organisationer som behvs fr att utveckla innovationer

Ntverkande genom marknaden och andra mekanismer.

Skapa nya institutioner: Lagar, regleringar, patentregler som pverkar

innovationsprocessen.

Inkubationsaktiviteter som omfattar tillgng till lokaler, laboratorier, ut-

rustning, administrativt std mm.

Finansiering av innovationsprocessen och av andra aktiviteter som kan

bidra till att kommersialisera kunskap.

Tillhandahlla tjnster till innovativa fretag (utver inkubationsaktivite-

ter).

Bergek m.fl. (2010) identifierar fljande systemfunktioner: 1) utveckling och spridning av kunskap (teknologiskt samarbete mellan fretagen fr att be-mstra kunskapsbehovet), 2) inflytande p inriktning av skprocessen och identifiering av nya mjligheter, 3) experiment med entreprenrskapet, 4) skap-ande av marknader, 5) resursmobilisering (investeringsfinansiering, utbildad arbetskraft, effektiva produktionssystem); 6) legitimering (relevant om den nya teknologin motarbetas); 7) utveckling av positiva externaliteter (externa skalfrdelar).

Hekkert m.fl. (2007) freslr en beslktad men ngot annorlunda klassifi-cering av systemfunktioner: Dessa r entreprenrskap, kunskapsutveckl-ing, kunskapsspridning genom ntverken, styrning/ledning av skproces-

25

sen, skapande av nya marknader, resursmobilisering, legitimitetsskap-ande och motarbeta motstndet till frndringar.

Jmfrs de olika ansatserna r det tydligt att vare sig man pratar om akti-viteter eller funktioner, eller vilka typer av funktioner man lyfter fram, s r likheterna stora, framfr allt i de underliggande analyserna. Liknande typer av freteelser identifieras men strukturering eller gruppering blir ngot annorlunda. Samtidigt r det tydligt att det r hgteknologiska sy-stem och strre fretag snarare n mindre tjnsteproducerande fretag p landsbygden som har inspirerat ansatserna. Det r emellertid viktigt att ven analysera jordbruket och servicesektor. Daane m.fl. (2009) hvdar dock att det gr att identifiera generella, generiska systemfunktioner som borde finnas i varje typ av system. Med utgngspunkt i Hekkert (jmfr ovan) utgr frfattarna frn fljande sju funktioner som hvdas vara rele-vanta fr varje innovationssystem:

1. Identifiering av behov och mjligheter fr innovationer,

2. utveckla, testa och anpassa mjligheter,

3. utbyte av information och erfarenheter,

4. skapa en gynnsam milj,

5. bilda marknader,

6. mobilisera resurser samt

7. skapa legitimitet.

Denna generiska lista r lmpligt att ha som utgngspunkt fr analysen. I kapitel 3, som behandlar den metodologi som anvnds i rapporten, disku-teras detta nrmare och innebrden av de olika funktionerna tolkas.

2.3 Jmfrelse mellan ansatserna och diskussion Mycket av diskussioner om IS gnas t jmfrelser och kritik av den neo-klassiska modellen. Till en stor del r kritiken missriktad eller rentav fel-aktig. Ansatserna r snarare komplementra. IS ger en mycket bttre fr-stelse och en fylligare bild av hur innovationsprocessen gr till och kan drfr underltta identifiering av de potentiella marknadsmisslyckanden som kan gra sig gllande. Systemansatsen r sledes snarare ett kom-

26

plement n ett alternativ till marknadsmisslyckandeansatsen. Det r fak-tiskt inte helt ovanligt att bda ansatserna kombineras i empiriska studier och/eller att rekommendationer hrleds ur bda, (se exempelvis Rubal-calba, 2006; Gheorghiu m.fl., 2003).

En skillnad mellan den neoklassiska modellen och IS r att den frra byggs upp frn det enskilda fretagets beslutssituation medan IS fokuse-rar mer p kollektivet och p interaktionen mellan olika aktrer i ett sy-stem. I enlighet med den metodologiska individualismen, som knne-tecknar den neoklassiska teorin, ligger fokus i det frsta fallet p det en-skilda fretaget och dess intresse/incitament och mjligheter att produ-cera innovationer. Den neoklassiska modellen fokuserar p misslyckan-den i produktionen av kunskap till fljd av risker och oskerheter. Inno-vationssystemtnkande flyttar perspektivet frn suboptimalitet p fre-tagsniv till suboptimalitet p interaktionsniv nr det gller anvndning och tillmpning av kunskap. Man kan dock hvda att en analys av mark-nadsmisslyckanden som t.ex. hga transaktionskostnader lyfter perspek-tivet frn det enskilda fretaget till svrigheter med interaktioner mellan fretag. Systemansatsen beaktar vidare fler typer av aktrer n enbart det enskilda fretaget bde offentliga och privata, exempelvis multinationella fretag och agri-business, industrisammanslutningar samt frivilliga orga-nisationer och flera typer av interaktioner (konkurrens, samarbete och l-rande). Vidare tas hnsyn till institutioner (normer och sedvnjor) och po-litik (inom forskning, handel, utbildning, investering), se Poppe (2012) fr en utfrligare diskussion.

Som ppekades ovan betonas institutioner starkt i IS men ignoreras i den neoklassiska modellen. Institutioner omfattar gemensamma vanor, be-grepp, rutiner som anvnds av mnniskor i repetitiva situationer och or-ganiserade av regler, normer och strategier (Crawford och Ostrom, 1995). Ibland delas institutioner upp i grupperna hrda; regleringar, normer och plikter och mjuka; sociala normer, uppfrandekoder, beteendenormer. In-stitutioner hvdas ha tre funktioner; tillhandahlla information och redu-cera oskerhet, hantera konflikter och samarbeten samt ge stimulans.

27

Systemfel som r ett resultat av otillrcklig tillgng till riskkapital, otill-rckliga resurser fr high-technystartare, bristande efterfrgan p nya in-novationer och avsaknad av specialiserade kunskapsinstitutioner kan re-lateras till marknadsmisslyckanden.

2.4 Policyimplikationer Ur policysynpunkt blir den mest relevanta frgan om ansatserna genere-rar motstridiga eller komplementra rekommendationer.

Enligt den neoklassiska teorin r den frmsta anledningen till varfr sta-ten br stdja kunskapsproduktion att nyttan av ny kunskap/ ny anvnd-ning av kunskap r strre fr samhllet n fr den individ/fretag som r involverad i aktiviteten i frga. Andra skl r att innovationsverksamhet-en hindras av en rad andra marknadsmisslyckanden ssom hga trans-aktionskostnader och kapitalmarknadsproblem. De policyrekommendat-ioner som fljer r:

att ka den privata nyttan/minska kostnader fr att bedriva FoU genom

subventionering

att stora, riskfyllda projekt av grundforskningskaraktr br skttas av

staten

att gandertter br skyddas genom lmplig lagstiftning

att minska spillovers genom att stimulera fretagssamarbete

att reducera risker pga. ofrutsgbarhet genom riskdelning med staten

att frbttra den finansiella marknadens funktionsstt genom att tillhan-

dahlla information och screeningstjnster

En generell rekommendation av IS-ansatsen r att motverka systemfel. Dessa kan intrffa nr nya aktiviteter inte lyckas bryta gamla strukturer till fljd av inlsningseffekter kring en gammal teknologi. Systemmiss-lyckande kan ocks vara ett resultat av dlig interaktion mellan aktrer el-ler ovilja/ofrmga att anpassa sig till ndrade omstndigheter. Policyre-kommendationer p det generella planet brukar omfatta uppmaningar att ka samarbete, frtroende, koordination samt att minska, diversifiera och verfra risker (se exempelvis Hekkert m.fl., 2009).

28

Generellt sett br staten enligt IS-ansatsen se till att systemet fyller viktiga funktioner eller utfr de aktiviteter som identifieras i litteraturen. Van-ligtvis tillhandahlls detta till stor del spontant av marknaden. Frgan r snarare om marknadsekonomin kan generera dessa element i tillrcklig utstrckning och i synnerhet p en kontinuerlig basis. Georghiou m.fl. (2003) argumenterar att i sm ekonomier kommer marknaden inte att kunna gra detta.

Mer specifikt inkluderar rekommendationerna att tillhandahlla inkuba-torer, forskningsparker, riskkapital, offentlig upphandling av nya tek-nologier, gemensamma forskningsprogram, kompetenscenter, excellens-center, nya former av privat och offentligt partnerskap etc. Det argument-eras vidare fr att innovationsstd ocks br omfatta mekanismer fr att verbrygga innovationshinder: teknologivervakning, forskningsresurser, undervisning, finansiella tjnster, marknadsanalyser och fretagsplane-ring (Hekkert m.fl., 2009). Std till verbryggnings- och frmedlarinstitut-ioner rekommenderas ocks. Staten uppmanas ocks att tillhandahlla in-frastruktur och strategisk intelligens. Std till experiment med nya an-vndningar av befintlig teknologi, demonstrationsanlggningar, nya tek-nikfrmjande program, priser och belningar, skatteinstrument etc. re-kommenderas likvl.

Innovationsprocessen r en skprocess med frsk och fel och knneteck-nas ofta av en stor fundamental oskerhet. Metcalfe (2005) argumenterar fr att det behvs instrument fr att ka innovationsintensiteten samt att dessa instrument borde operera p systemniv. Ocks Smits och Kulhman (2004) hvdar att std till innovationer behvs p systemnivn.

Sammantaget visar genomgngen att de bda ansatserna kompletterar varandra.

2.5 Innovationsstd i EU och i Sverige Innovationer r freml fr ett omfattande std inom EU och andra industrialiserade lnder. Innovations- och forskningspolitik kan klassifi-ceras p olika stt, exempelvis en uppdelning i direkt std (t.ex. FoU-

29

verksamhet finansierad av staten) och indirekt std som reducerar kostna-der att bedriva FoU (t.ex. skatterabatter och andra finansiella incitament).

Edler och Georghiou (2007) utgr i stllet frn en funktionell uppdelning och delar styrmedlen i utbudsorienterade och efterfrgeorienterade tgrder-na. De utbudsorienterade omfattar i sin tur finansiella medel (std via garkapital, skattereduktioner, offentligt std till forskningsmiljer, std till utbildning, std till FoU inom industrin) och tjnster (std till inform-ation och frmedlarorganisationer samt std till ntverksaktiviteter). Ef-terfrgeorienterade tgrder omfattar regleringar och standarder, offent-lig upphandling, std till privat efterfrgan p innovativa produkter samt systemverkande tgrder p exempelvis hela vrdekedjenivn.

Innovationsstd i EU European Innovation Progress Report (2009) delar in tgrderna i fem ka-tegorier: reglerande och horisontella, finansiering av forskning/teknologi, humankapital (utbildning och kvalifikationer), skapande av innovativa fretag, samt marknads- och efterfrgetgrder. Enligt denna rapport var den vanligaste stdformen (sett till antalet tgrder) ett std till forsk-ningssamarbete inklusive gemensamma projekt mellan offentliga och pri-vata aktrer (underkategori i grupp 2). Std till innovativa nystar-tare/gaseller kommer p andra plats av antalet tgrder. Relativt f tgr-der utgrs av std till riskkapital etc. De lnder som bedms vara ledande nr det gller innovationer (ett flertal kriterier anvnds) tenderar att foku-sera p frre prioriterade satsningar.

Politik fr att stdja innovationer gr vidare i vxande utstrckning ut p att skapa bttre kontakter mellan olika delar av innovationssystemet, t.ex. mellan smfretag med teknologibehov och ledande universitet/ institut. Hr ingr ven frsk att skapa engineered network fr att skapa helt nya produkter eller bara frmja utbyte. Att skta ett innovationsntverk r inte enkelt, det krver kunskap och kompetens och kan bero p de om-stndigheter och syften fr vilka ntverket har skapats (Tidd, 2006). Olika typer av innovationsntverk frekommer: konsortium att utveckla ny produkt eller process, sektorforum (erfarenhetsutbyte, goda exempel etc.), konsortium att utveckla ny teknologi, samarbete att utveckla gemen-

30

samma standarder, lroprocesser lngs utbudskedjan, kluster eller tema-tiska ntverk. Vrdet av ntverk bekrftats av att ven storfretagen ingr i sdana (Tidd, 2006).

Innovationsstd i Sverige Innovationsstdet i Sverige r omfattande och rtt komplicerat. Olika in-strument anvnds och std ges av ett stort antal myndigheter och organi-sationer. Att ge en fullstndig verblick faller utanfr ramen fr denna rapport. Beskrivningen nedan fokuseras p de aktrer som r av strst in-tresse fr jordbrukssektorn/ landsbygden. Stdet till innovationer ges bl.a. av Vinnova, Innovationsbron, ALMI, Lnsstyrelser, regionfrbund, Till-vxtverket, Energimyndigheten, inkubatorer och forskningsparker samt universitetens holdingbolag. Det frekommer ett omfattande samarbete mellan organisationerna. Exempelvis kan ALMI eller regionfrbunden frmedla medel frn Tillvxtverket eller Vinnova. De vanligaste stdfor-merna r icke-finansiellt std, bidrag eller checkar, villkorsln samt till-skott av garkapital. Villkorsln r ett ln dr projektet i sig utgr sker-het fr lnet.

ALMI fretagspartner gs av staten och r ett moderbolag i en koncern med 17 regionala dotterbolag som gs till 51 procent av moderbolaget. vriga gare r landsting, regionala styrelseorgan och kommunala sam-verkansorgan. ALMIs verksamhet inriktas p mindre fretag. Eftersom ALMIs verksamhet skall vara marknadskompletterande ligger rntan p de ln man beviljar ngra procent ver den genomsnittliga bankrntan. ALMIs viktigaste innovationsinstrument r frstudiemedel och innovat-ionsln. Lokalt frekommer ven andra specifika stdformer, exempelvis produktutvecklingsstd till smfretag. Frstudiemedel riktas till den ti-diga verifieringsfasen i innovationsprocessen och r tnkt att anvndas fr kommersiell utvrdering, teknisk granskning, experthjlp mm. Stdet r utformat som ett bidrag och r mycket begrnsat (15 tkr). Innovations-ln r tnkt att anvndas fr kommersialiseringen av innovativa ider. Stdet r utformat som ett villkorsln dvs. det krvs ingen annan sker-het. Maxbeloppet r en halv miljon.

31

ven regionfrbunden/lnsstyrelserna ger std till innovationer och ven hr r fokus ofta p mindre fretag. Detta r dock inte fallet i storstads-regionerna. Bland annat anvnds konsultcheckar (fr att anlita exper-ter/specialister) eller FoU-checkar som ska mjliggra fr sm- och medel-stora fretag att ka sina satsningar p FoU och/eller att samarbeta med forskare vid universitet. Den exakta utformningen av dessa std varierar regionalt.

Innovationsstdet i landsbygdsprogrammet har som tidigare ppekats redan upphrt. Konstruktionen hade uppenbara svagheter. Dessa analys-eras nrmare i kapitel fem.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att mnga av de talrika std som frekommer inom bde Sverige och EU fljer eller frefaller vara konsi-stenta med de teoretiska rekommendationerna frn svl den neoklas-siska teorin som frn IS-perspektivet. Vinnovas verksamhet, t.ex., bygger till stor del p innovationssystemtnkande och kan beskrivas som inno-vationsstd p systemniv, vilket kan illustreras av exempelvis satsningar p starka forskningsmiljer. Det mycket vanliga (i hela EU) stdet till f-retagssamarbete kan hvdas motverka spillovers. Direkt finansiering av FoU eller forskningsinfrastrukturer som ocks r vanligt frekommande kan motiveras av innovationernas kollektivvarukaraktr. Villkorsln och bidrag som betalas tillbaka om innovationen har blivit tillrckligt lnsam som ocks r mycket ofta anvnda stdformer (Scottish Executive, 2007) innebr att risken delas mellan fretaget och staten som genom sin strre portfolio bttre kan hantera en situation dr utfallet kraftigt varierar med mnga misslyckanden och f stora framgngar. tgrder som exempelvis std till innovationscentra, demonstrationsanlggningar eller till organi-sationer som sysslar med teknologispridning minskar oskerhet och sn-ker skkostnaderna. Kapitalmarknadsmisslyckanden motverkas med std till finansiella organisationer samt screeningsaktiviteter.

2.6 Kan innovationspolitiken bli framgngsrik? Det faktum att innovationspolitiken fljer teoretiska riktlinjer behver inte betyda att den fungerar vl utan det finns risk fr att politiken misslyckas. Som tidigare ppekats motiveras politiken bl.a. av att den resulterande

32

innovationen delvis r en kollektiv vara. Till stor del handlar dock ett f-retags innovationsverksamhet om att producera en privat vara. Allt std som gr till privata varor riskerar att leda till uttrngningseffekter, dvs. att man stdjer den verksamhet som fretagen i alla fall skulle ha satsat p, i synnerhet om stdet r felaktigt utformat eller r fr omfattande i frhl-lande till de underliggande marknads- eller systemmisslyckandena. I vil-ken utstrckning sdana misslyckanden faktiskt freligger r en empirisk frga. En hgst relevant frga blir d hur mycket mer investeringar i in-novationer ett statligt std skulle leda till? Det vill sga, hur stor r addit-ionaliteten av stdet? Kommer fretaget att spendera minst en krona fr varje krona i std (input-additionalitet)? Alternativt kan man ocks frga sig om det blir fler innovationer p.g.a. stdet (output-addionalitet). Ut-vrderingar av innovationsstd diskuteras kortfattat i nsta avsnitt.

Skattekostnader, dvs. att en skattekrona kostar samhllet mer n en krona pga. de strningar som beskattning innebr, r ett vanligt argument mot all politik som innebr utbetalningar frn statsbudgeten. Offentligt delfi-nansierade satsningar kan ocks leda till att fretag drar sig fr att delta, eftersom resultaten frvntas vara tillgngliga fr alla. Subventioner kan ven leda till att satsningar paketeras om som FoU fr att kunna komma ifrga fr std. Det r ocks mjligt att stdet bara resulterar i kostnads-kningar, t.ex. i form av hgre lner. Empiriska skattningar visar att detta frekommer, (Wolff och Reinthaler, 2008). Hur stor den effekten blir beror p hur elastiskt utbudet av innovationer r. Georghiou m.fl. (2003) ppe-kar att den goda tillgngen p utbildad personal i Finnland troligtvis har motverkat risken fr att innovationsstdet i landet skulle leda till lnek-ningar snarare n till nya innovationer.

Andra policymisslyckanden har att gra med svrigheter att identifiera framtida vinnare eller bsta projekt. Tjnstemnnens bristande kunskaper angende vilka satsningar som br stdjas begrnsar mjligheterna att framgngsrikt bedriva en politik som gr ut p att hitta vinnarna och ris-ken fr felaktiga beslut r ptaglig. Ett ytterligare problem i samman-hanget r att i en globaliserad vrld r mnga av processerna i frga inte pverkbara p nationell niv. Att frska pverka dessa kan vidare strida mot annan lagstiftning (exempelvis regler om offentlig upphandling). Ed-

33

ler och Georghiou (2007) ppekar att intresset fr anvndning av offentlig upphandling som ett innovationsstd har sjunkit efter skrpningen av konkurrenslagstiftningen.

Ett relaterat problem har att gra med konkurrenskraft. Om nationella standarder med hnsyn till t.ex. utslpp eller energifrbrukning stts hgre n omvrldens kan det f positiva effekter p innovationsaktivite-ten eftersom fretagen tvingas hitta nya lsningar fr att uppfylla dessa. Kraven kan ven ge industrin i frga ett frsprng om samma lagstiftning sedermera anammas internationellt. Risken fr att produktionen flyttar utomlands r dock ptaglig, i synnerhet om utjmning av skillnader i standarder drjer. Politik som gynnar en viss teknik gynnar vidare ven de fretag som har valt att satsa p denna. Denna omstndighet leder till uppenbara risker fr ptryckningar frn intressegrupper.

Till skillnad frn lagar och regleringar som skapas av staten och drfr kan vara relativt ltta att ndra, kan vissa frndringar vara svra att stadkomma. I synnerhet nr det gller lsningar som r av en institut-ionell karaktr och har att gra med normer, vrderingar och attityder r statens pverkansmjligheter begrnsade, (se diskussionen i Edquist, 2004).

Vidare kan det vara frenat med hga transaktionskostnader (exempelvis administrativa kostnader) att korrigera marknadsmisslyckanden. Dessu-tom kan det finnas risker fr verinvesteringar, t.ex. dupliceringar, nr likartade FoU-satsningar grs av fretag som vill kopiera konkurrenter-nas eller varandras framgngar.

2.7 Empiriska studier av innovationsprocesser och utvrde-ringar av stdet till innovationer

I ett empiriskt perspektiv r det intressant att identifiera vad det r som hindrar fretag frn att satsa p innovationer samt om det finns empirisk evidens som talar fr att std till innovationsprocessen behvs. Enligt CIS (Community Innovation Survey Study), som r en enktunderskning som genomfrs i varje MS kan de faktorer som fretag uppger som hinder fr att utveckla innovationer grupperas i fyra kategorier; kostnadsfaktorer,

34

kunskapsfaktorer, marknadsfaktorer samt frekomsten av vlgrundade skl att inte genomfra innovationer. Kostnadsfaktorer fljt av marknadsfaktorer uppges vara de viktigaste sklen. Kunskapsfaktorer kommer p tredje plats. Anledningar till att inte genomfra innovationer omfattar uppfatt-ningar att det inte finns ett behov p.g.a. av tidigare innovationer eller p grund av bristande efterfrgan.

En studie av 112 innovationer frn tvlingen Miljinnovation analyserar marknadshinder fr innovationer (Tillvxtverket, 2010). Studien konstate-rar bl.a. att affrsmssigt branschkunniga r mer framgngsrika n de allmnteknisk kunniga utanfr universitetet. Kundernas konservatism identifierades som det strsta hindret.

Frgan om innovationsstd behvs eller inte stlls indirekt i surveys som CIS och Innobarometer (2008). Mer n hlften av fretagen i EU som har genomfrt innovationer har anvnt sig av ett eller fler typer av std. Stora skillnader frekommer mellan lnderna. Fr en majoritet av lnderna er-hller mellan 30 till 60 procent av fretagen std. Endast fr 24 procent av fretagen (EU-snitt) var stdet avgrande fr att innovationen blev av. Siffran fr Sverige var 17 procent enligt samma klla. Dessa resultat tyder onekligen p att det frekommer uttrngningseffekter.

Det finns ett stort antal av utvrderingar av std till innovationer. Dessa spnner frn utvrderingar av hela stdsystem, t.ex. det finska systemet, som omfattar ett flertal olika institutioner och som bedmdes av en inter-nationell expertpanel till analyser av enstaka std i vissa regioner (se Ge-orghiou m.fl., 2003). Vinnovas verksamhet utvrderas kontinuerligt och ett flertal analyser freligger, (se exempelvis Vinnova, 2008:05 eller 2010:09). Av stort intresse fr denna rapport r de analyser som riktar sig mot sm fretag och stdformer som konsultcheckar, sddfinansiering, inkubatorer mm. Slutsatser frn ett flertal innovationsstudier pekar enligt Georghiou m.fl. (2003) p att tillvxt och konkurrenskraft beror p inno-vationsprestationer, att innovationer r oskra, komplicerade och bygger p kooperation och interaktivt lrande, att kluster samt stark forsk-ning/teknologiinteraktion i innovationsverksamheten r viktiga och att innovationer r systemiska. Jaumotte och Pain (2005) hittar evidens fr att

35

innovationsstdet ger effekter som dock r svaga. Finansiella tgrder ger generellt sett sm effekter. Effekterna r ocks sm i lnder dr FoU- sats-ningar redan r stora.

Nr det gller de studier som genomfrts av regionfrbunden kan det konstateras att ett flertal studier pvisar vissa positiva effekter, dock frmst p kort sikt. Se exempelvis Slutrapport slutvrdering av konsult-checkar, (Kalmar, 2009), eller Effektutvrdering av nringslivet genom sddfinansiering och inkubatorer, (Vstra Gtaland, 2011).

Det finns ingen studie som specifikt belyser effekter av innovationsstd till mindre fretag p landsbygden med undantag av innovationsstdet inom landsbygdsprogrammet som utvrderades inom ramen fr halv-tidsutvrderingen. Detta std har, som tidigare ppekats, inte visat sig vara effektivt. Stdet har anvnts i mycket liten utstrckning och anvnts till aktiviteter som troligtvis hade kunnat finansieras utan std (SLU, 2010). I nsta avsnitt presenteras de std i den danska innovationsloven som rikas till jordbruket och frdlingsindustrin.

Erfarenheter av stdet till innovationer inom jordbruket och frd-lingsindustrin i Danmark Hansen m.fl. (2009) har genomfrt en utvrdering av innovationsloven, det danska stdet till innovationer inom jordbruket och livsmedelsindu-strin. Stdet har formen av ett bidrag som terbetalas om satsningen har blivit tillrckligt lnsam. Vid utvrderingstidpunkten hade 1 514 projekt ftt stdet utbetalat. Samarbetsprojekt dominerar (70 %). Det mesta av stdet (antalsmssigt) har gtt till sm och medelstora fretag (verksam-heter), drefter till jordbruksfretag. Flest projekt finns i kategorin 100 000 till 200 000 DKK.

Underskningen baserades dels p en enktanalys av 55 verksamheter som har ftt std dels p statistiska jmfrelser mellan fretag som ftt std med samtliga fretag i branschen. En stor andel av fretagen har rapporterat minst en positiv effekt, ver hlften uppfyller mer n tre ml med stdet. ver 80 procent anger att stdet har en positiv effekt fr kon-kurrenskraften och ver 90 procent att det har betydelse fr att projektet

36

har genomfrts. 22 projekt som inte ftt std har ocks underskts och merparten av dessa hade inte genomfrts. Den statistiska analysen visar att stdfretagen r strre men att de inte har utvecklats p ett an-norlunda stt. Bttre utveckling fr enskilda verksamheter n fr samar-betsprojekt kan noteras, samtidigt som lagstiftningen lgger srskilt vikt p samarbetsprojekt. Effekterna av innovationsstdet r lngvariga, vil-ket gr det mjligt att alla effekter inte har fngats in. Innovationsstdet utgr vidare i mnga fall under en procent av omsttningen. Effekterna kan drfr bli svra att se.

Baker och Haman (2007) presenterar en sammanfattning av inter-vjuer/workshops med kttindustrin om vilken roll innovationspolitik och relaterade politikomrden har haft fr deras innovationsaktiviteter. Vissa fretag hvdade att det nuvarande stdet r fr litet, fr komplicerat att ska samt att de betingade terbetalningskrav (jmfr ovan) r kontra-produktiva. Analyser av innovationsverksamheter inom kttindustrin vi-sade p ett ftal nya produkter i frhllande till andra sektorer. Nya pro-dukter introduceras under befintliga mrken vilket skiljer sig frn andra branscher. Kttindustrin anvnder mer tid p utveckling av ursprungs-ider till nya produkter n p den tekniska utvecklingen jmfrt med andra branscher. Strre tidstgng i utvecklingsarbetet beror p regle-ringar. Fretagen upplevde inga speciella hinder vid produktintrodukt-ioner annat n marknadsmttnad i vissa fall. Biotechindustrin (ingredien-ser till livsmedelsindustrin) spenderar betydlig mer, 6-8 procent av om-sttningen, p FoU n livsmedelsindustrin och sprbarhet och kad livs-medelsskerhet spelar stor roll fr dessa fretags innovationer. De flesta innovationer har utvecklats internt inom respektive typ av fretag (IT- sy-stem eller nya produkter) vilket antyder att std som skall frmja samar-bete inte behver leda till kommersiella produkter.

2.8 Innovationsspridningsmodeller Frgan om hur innovationer sprids r relevant om syftet med analysen r att identifiera hur ett std fr att stimulera innovationer ska utformas. Empiriska analyser visar att; ibland tar det en anmrkningsvrt lng tid fr ny teknologi att anammas av de som har mest att vinna p den Geroski (2000). Det finns en mycket omfattande litteratur om innovations-

37

spridning. Olika innovationsspridningsmodeller kan indelas i utbudsmo-deller och efterfrgemodeller (Tidd 2006). Utbudsmodellerna, som oftast har sociologin som utgngspunkt betonar lmplighet (relativ nytta), disse-mination (tillgng till information), anvndbarhet (reduktion av svrigheter att anvnda) och kommunikation (feed back mellan anvndare och utveck-lare). Nr det gller efterfrgemodeller hr fljande modeller till de mest anvnda; epidemisk (direkt kontakt eller imitation av dem som redan ad-opterat, mest anvnt), Bass (samspel mellan innovatrer och imitatrer, mycket anvnt i marknadsfringsstudier, passar vl empiriskt p sprid-ning av konsumtionsprodukter), probit (olika nyttoniver/trsklar fr olika fretag) och Baysiansk (olika uppfattningar om risk och nytta, upp-fattningar revideras efter evidens om utfallet av frsk).

Enligt den epidemiska modellen hindras innovationsspridningen av brist p information om ny teknologi. Ju fler andra som redan anvnder tek-nologin desto snabbare sprids den tills en mttnad intrder. Denna mo-dell genererar en S-formad spridningskurva som kan bekrftas via empi-riska observationer. Geroski (2000) ger en intressant diskussion av de un-derliggande mekanismerna bakom den epidemiska modellen. En del av anvndarkunskapen r av typen tacit knowledge och finns inte i beskriv-ningar och manualer. Bsta sttet att lra sig blir frn ngon som redan kan. Alternativ/kompletterande tolkning r att man inte tror p att den nya teknologin fungerar och grna vill se det med egna gon.

Alternativet till den epidemiska modellen utgrs av probit-modellen, som antar att olikheter i spridningen av ny teknologi frklaras av olikheterna mellan fretagen vad gller ml, behov och mjligheter. Enligt probit-modellen pverkar lr- och skkostnaden lnsamheten av ny teknologi. Inlsningseffekter i gamla teknologiska lsningar pverkar ocks. Vidare pverkas absorptionen av kapaciteten. Alternativkostnaden har ocks be-tydelse och kan skapas av tidigare investeringar som inte nnu har depre-cierats och som saknar alternativt vrde.

Den epidemiska modellen implicerar att innovationsspridningen hindras av innovationsbristen. kade satsningar p informationsverfring skulle i s fall vara en del av lsningen och en policyrekommendation. Probit-

38

modellen pekar dremot p att fretagen sjlva kan vara en klla till even-tuella problem. Fretagen kan behva skaffa sig speciella kunskaper mm. Incitament fr detta kan vara fr svaga. Politik som stimulerar uppbygg-nad av humankapital och kat konkurrenstryck skulle kunna avhjlpa problemet.

Peres m.fl. (2010) utgr frn Bass-modellen och diskuterar ytterligare fr-klaringar till spridning av innovationer, nmligen ntverksexternaliteter och sociala signaler. De frra uppkommer nr nyttan av att anvnda sig av en produkt r direkt beroende av antalet andra anvndare. Ett klassiskt exempel r telekommunikationsprodukter. Sociala signaler har att gra med att sociala skillnader eller grupptillhrighet manifesterar sig i inkp av visa varor. Dessa modeller utvecklades frmst fr att analysera kon-sumenternas beteende men skulle kunna fungera som frklaringar p jordbrukarnas beteende.

Det finns ven ansatser som kompletterar efterfrgefaktorer med utbuds-faktorer. Detta exemplifieras av Conte m.fl. (2009). De viktigaste frkla-ringsfaktorerna p efterfrgesidan r kunskapen om att teknologin finns, frmgan att anvnda den samt lnsamheten i att gra det. Anvndarnas investeringar i humankapital r avgrande fr frmgan att tillgodogra sig ny teknologi.

2.9 Val av ansats fr den empiriska analysen Teorigenomgngen och den generella diskussionen som presenterades i de tidigare avsnitten syftar till att definiera bakgrund och utgngspunkter fr den empiriska analysen i kommande kapitel. Att betrakta innovat-ionsverksamheten i termer av ett system ger en mer detaljerad bild av hur innovationsverksamheten fungerar. Drfr lutar sig den empiriska ana-lysen i denna rapport frmst mot innovationssystemansatsen fr att iden-tifiera eventuella systemfel. Eftersom ansatserna snarare r att betrakta som komplementra, se diskussionen i avsnitt 2.3, kommer dock ana-lyserna att hmta std frn dem bda.

Att anvnda sig av ett innovationssystemsynstt r dock inte okomplice-rat. Som tidigare ppekats r avgrnsningen av ett innovationssystem inte

39

sjlvklar. Till stor del bottnar detta i det faktum att ett innovationssystem inte r en formellt organiserad struktur, utan snarare en social konstrukt-ion fr ett analysndaml och som drfr kan avgrnsas och operational-iseras p olika stt (Daane m.fl., 2009). Detta gller i synnerhet frgan om var systemgrnser skall sttas. I de avsnitt som fljer diskuteras drfr hur denna avgrnsning kan gras nr det gller jordbruket och landsbyg-den. Vidare diskuteras hur prestationer av ett innovationssystem kan be-dmas. S.k. innovationsmklare, som har en central roll i ett innovations-system diskuteras i nsta kapitel.

Innovationssystem i jordbruket Som ppekades tidigare analyseras innovationssystem oftare p den nat-ionella nivn n fr enskilda sektorer. Jordbruket hr dock till de sektorer dr begreppet anvnds. Man pratar d om Agricultural Innovation Sy-stem (AIS). AIS har ersatt det tidigare anvnda synssttet AKIS (Agricul-tural Knowledge and Innovation System).

Jordbrukets speciella egenskaper har betydelse fr hur ett AIS strukture-ras. Jordbruket bestr av mnga sm enheter utan egen FoU. Det handlar om en komplicerad biologisk-teknisk verksamhet som utstts fr hrd konkurrens och dr riskerna r mnga. Moderna lantbrukare kan drfr vara betjnta av innovationer p mnga och vitt skilda omrden. Detta kan innebra stora svrigheter fr producenterna att identifiera lmpliga innovationer och att prioritera mellan dem, givet svrigheter att genom-fra mnga frndringar p samma gng. Fretagens litenhet frsvrar ytterligare skprocessen. Kapacitetsproblem, som ofta ptalas som ett systemmisslyckande i IS-ansatsen, gr sig drfr i hg grad gllande inom jordbruket. Jordbruket r en kapitalintensiv verksamhet vilket kan ka risker vid teknikfrndringar, t.ex. byte av ett energisystem. Marknaden domineras av ett ftal aktrer svl nr det gller leverantrer av in-satsvaror som inkpare av jordbruksprodukter fr vidarefrdling, vilket kar riskerna fr inlsningseffekter. ven detta ses som ett systemmiss-lyckande i IS-litteraturen.

Man kan notera ett kat intresse fr innovationer, vilket beror p ett fler-tal samverkande faktorer (World Bank, 2006). Fokus inom jordbruks-

40

forskningen har ndrats frn att ka produktion och skrdar till att gra jordbruket mer dynamiskt, konkurrenskraftigt och marknadsorienterat. Detta r ett resultat av strukturella frndringar i det globala jordbruket och livsmedelssystemet. Till fljd av integration av bda sektorerna i de globala marknaderna genom kommersialisering och handelsliberalisering har konsumenterna och distributrerna ftt en ny roll som pdrivare av den teknologiska utvecklingen. Det medfr fokus p nya egenskaper, ex-empelvis livsmedelskerhet, sprbarhet, miljvnlighet och bekvmlighet. Forskningsintensiteten inom jordbruksproduktionen har kat. Samtidigt har den statliga dominansen nr det gller kunskapsproduktion brutits. Kunskap, teknologi och information r i strre utstrckning genererade, spridda och anvnda genom den privata sektorn, som har gjort betydande investeringar i ny teknologi. Stora fretag r i vxande grad internation-ella och kontrollerar produktion och frsljning av produkter fr agri-business, livsmedel och farmaceutiska produkter (Rivera, 2010). Exponen-tiell tillvxt i informationsteknologi har gjort det mjligt att anvnda sig av kunskap som genererats fr andra syften och p andra platser i helt nya sammanhang.

Till fljd av ovan nmnda frndringar har innovationsprocessen blivit mer komplex n vad som beskrivits i den tidigare anvnda linjra mo-dellen dr innovationer spreds frn forskning till lantbrukare via rdgiv-ning. Inom AIS betonas ven bondens roll som en del i ett komplext nt-verk bestende av individer och organisationer, bde privata, offentliga och frivilliga som alla bidrar till tillmpningen av ny eller existerande kunskap och information. Man ser bortom skapande av kunskap och beak-tar ven anvndning av kunskap p ett nytt och anvndbart stt. De frge-stllningar som reses r frmga/frutsttningar hos individer och orga-nisationer till inlrning, frndring och innovation samt vilken typ av po-licyinterventioner som strker sdan kapacitet/frmga.

World Bank (2006) har anvnt AIS-ansatsen fr att analysera ett antal in-novationer i u-lnder. Slutsatser frn dessa fallstudier kan sammanfattas enligt fljande: Innovation r varken vetenskap eller teknologi utan en tillmp-ning av all slags kunskap fr att n nskvrda ekonomiska eller sociala ml. Forskning r en viktig men inte alltid en central del av en innovation. Innovat-

41

ioner kombinerar ofta tekniska och organisatoriska frndringar. Samarbete fr innovation r viktigt fr konkurrenskraften. Innovationer omfattar svl stora genombrott som sm kontinuerliga frndringar. Impulser till innovationer kan komma frn mnga olika kllor. Attityder och vanor utgr viktiga hinder fr in-novationer.

ven om dessa slutsatser genererades fr u-landsfrhllanden ger dessa intressanta generella insikter. Vrldsbanken konstaterar vidare att mark-naden inte r tillrcklig fr att frmja innovationer, utan staten har en v-sentlig roll att spela. I synnerhet r investeringar i kapacitetsuppbyggnad vsentliga.

I den vetenskapliga litteraturen finns det mnga relativt sett beslktade definitioner av ett innovationssystem och olika grafiska representationer. Representationen nedan r en bearbetning/revidering av en ofta reprodu-cerad figur av Arnold och Bell (2001). Bearbetningen har inspirerats av lit-teraturen om innovationssystem som presenterades i de fregende av-snitten och r anpassad efter euroepiska frhllanden. AIS bestr, enligt figur 1 nedan, av tre huvudelement:

Forskning- och utbildningsystem (inklusive yrkesutbildning och hgre

utbildning)

Brobyggande organisationer (rdgivning och konsulter, intresseorgani-

sationer, samarbetsorganisationer)

Aktrer och organisationer i jordbrukets vrdekedja (input, primrpro-

duktion, frdling, distribution samt konsumenterna)

Dessa pverkas ena sidan av bde informella institutioner (attityder, spelregler, vrderingar, tilltro) och formella institutioner (lagar och fr-ordningar, exempelvis skatteregler, IMR etc.) och andra sidan av rele-vant infrastruktur (laboratorier, science parks, kommunikationer, internet, banker, riskkapitalister) och av relevant politik (generell innovationspoli-tik, sektorspecifik innovationsstd, milj- och landsbygdspolitik).

42

Figuren anvnds som utgngspunkt i den empiriska analysen i kapitel tre, dr de olika bestndsdelarna kommenteras nrmare fr svenska frhl-landen.

Figur 1: Element i ett innovationssystem fr jordbruket

Det finns, som tidigare ppekats, ett flertal tillmpningar av innovations-systemansatsen fr u-lnder. Men det finns ven exempel p tillmpning-ar p europeiska frhllanden. IN-SIGHT projektet (ett EU- projekt inom ramen fr sjunde ramprogrammet) har anvnt sig av ett innovations-systemsynstt, (Proost m.fl., 2009). Resultaten frn projektet ger en viss insyn i hur AIS gestaltar sig i de ingende tta lnderna ur olika perspek-tiv. En uttmmande presentation av projektet r inte mjlig hr. Nedan diskuteras finansieringen av systemet, stdformer och informationssprid-ning inom systemet eftersom dessa frgestllningar ligger nrmast fokus i freliggande rapport.

Frfattarna hvdar att AIS r mest privatiserad i Holland, medan delat management frekommer i Frankrike, Finland och Tyskland. Det noteras

Institutionella frhllanden: Normer, vrderingar, attityder till risk

Lagar och frordningar

Forskning- och utbildningssystem

Brobyggande organisationer

Jordbrukets vrdekedja

Infrastruktur: kommunikationer, IT, inkubatorer Politik: innovationsstd, jordbrukspolitik, landsbygdsutvecklingspolitik,

nringsutveckling

43

att privatiseringen av AIS i Holland har lett till konkurrens mellan olika kunskapsorganisationer och ovilja till kunskapsdelning.

Stor variation frekommer nr det gller hur AIS finansieras vilket sker bde med offentliga men ven med privata medel. Offentliga medel fr-delas enligt olika modeller: finansiering av institutioner och organisation-er (inte minst universitet/hgskolor etc.), finansiering av plattformar och ntverk, projektfinansiering, voucher fr lantbrukare att kpa kunskaps-intensiva tjnster (anvnds i Holland.) Privatfinansiering tar formen av direkta betalningar till rdgivare frn bnder som utnyttjar deras tjnster, bidrag frn alla producenter via intresseorganisationer (Frankrike och Holland), avgifter som tas av producenter av specifika varor som frdelas via producentsammanslutningar, vilket frekommer i Frankrike och Hol-land. Partnerskap mellan privata och offentliga institutioner samt utlys-ningar och anbudsfrfarande frekommer ocks i Schweiz, Frankrike och Holland.

Innovations- och informationstjnster tillhandahlls i varierande grad via teknisk litteratur och nyhetsbrev, kurser, telefonkontak-ter/hjlpdeskfunktioner, demonstrationsgrdar, kampanjer, rdgivarbe-sk p grdarna, internet, upprttande av grdsplaner, deltagande FoU, tidningar, ledande fretag eller modellgrdar, volontrer, video, konsult-rapporter, vervakning/monitoring av kunder och telefonkonferenser.

Innovationsstd inom AIS skiljer mellan lnderna enligt INSIGHT-projektet, (Proost m.fl., 2009). I Frankrike stimuleras ntverk och ut-byte/besk mellan innovativa fretag/projekt. I Finland frekommer in-novationsservice via webbsidor samt mten mellan freta-gare/entreprenrer fr att stimulera tillkomsten av nya ider. Detta ge-nomfrs via ett flertal organisationer, t.ex. regionala utvecklingscentra som subventionerar konsultation och kurser samt specialiserade organi-sationer fr inkubatorer, teknikparker etc. I Schweiz frekommer platt-formar och ntverk, std till organisationsutveckling organiserad via reg-ionala organisationer och teknologitransfercentra. I kapitel tre presenteras det jmfrelser mellan Sverige och de ovan presenterade lnderna.

44

Innovationssystem fr serviceverksamheter Rapportens syfte r att bidra med kunskap om hur innovationer p landsbygden br stdjas. Liknade diskussioner har frts i den vetenskap-liga litteraturen om ett eventuellt behov av srskilda innovationsstd till serviceverksamheter, som ocks knnetecknas av speciella egenskaper som hvdas frsvra innovationsprocessen (se exempelvis Rubacalba, 2006). Eftersom tjnsteproduktion har ftt kad betydelse fr landsbyg-dens nringsliv har denna diskussion ett klart intresse fr denna rapports frgestllning.

Service kan kategoriseras efter hur ena sida arbetsintensiv den r och andra sidan hur kundanpassad den r. Detta resulterar i fyra kategorier: servicefabriker: hotell, banker, flyg (lg arbetsintensitet, lg kundanpass-ning); masstjnster: skolor, detaljhandel (hg arbetsintensitet, lg kundan-passning), servicebutiker: sjukhus, reparationer (lg arbetsintensitet, hg kundanpassning), professionell service: lkare, jurister (hg arbetsintensitet, hg kundanpassning), (Schilling och Werr, 2009). Det r bara vissa av dessa kategorier som r relevanta i ett glesbygdsperspektiv, se nsta av-snitt.

Tjnster har ett antal egenskaper som gr innovationer svrare att ut-veckla; ider snarare n ting, mycket heterogena, produktion och kon-sumtion r odelbara och icke lagringsbara. Sektorns specificitet pverkar ven hur innovationerna sker; interaktiv natur (konsumenterna involve-ras i innovationsprocessen), fuzzy (svrt att skilja mellan produkt, process och organisatoriska innovationer), heterogenitet, avsaknad av kvalitets-normer/standarder, bristande marknadstransparens och svrigheter att skydda innovationer (Cruysen och Hollanders, 2008). Tjnster r i mindre utstrckning freml fr handel (de konsumeras och produceras lokalt.) Vidare domineras tjnstesektorn av sm och medelstora fretag (SME).

Det finns ett flertal marknadsmisslyckanden och systemmisslyckanden i serviceproduktionen. Konsumenter har generellt sett svrt att utvrdera tjnsten innan den konsumeras (erfarenhetsvara). Systemfel i tjnstesek-tors innovationssystem enligt Gustafsson och Autio (2006) bestr bl.a. av evolutionsdynamik, bristande samverkan mellan aktrer, brist p funkt-

45

ioner som binder samman kunskapsproduktion och anvndning, brist p innovationsstdjande strukturer. Bristande standardisering borde dock kunna minska risker fr inlsning etc.

Enligt Cruysen och Hollanders (2008) knnetecknas servicesektor av lga utgifter fr FoU. Med undantag fr de kunskapsintensiva tjnstesektorer-na, samarbetar tjnstefretagen betydligt mindre med universiteten n vad de varuproducerande sektorerna gr. Detta kan bero p att forsk-ningsresultaten i de aktuella omrdena ligger fr lngt frn marknaden. Formalisering av innovationsprocesser (systematiskt sk efter nya ider) i fretag r sllsynt nr det gller tjnstefretag trots att studier visar p dokumenterad nytta av formaliserade innovationsskningar (Schilling och Werr, 2009). Trots de problem som rknas upp ovan anser Groonros (1990) att det finns flera olika mjligheter till innovationer inom tjnste-produktionen.

Flera frfattare, se bl.a. Rubacalba (2006), argumenterar fr att en speciell innovationspolitik br skapas fr servicesektorn i stllet fr att denna skulle omfattas av den horisontella innovationspolitiken. Det rr sig om en stor sektor med lg produktivitetsutveckling dr man har svrt att skydda innovationer via patent och dr utgifter fr FoU r lga. Dessutom domineras sektorn av SME, vilket kan gra det svrare att attrahera nystartarbidrag/riskkapital.

Innovationer, innovationssystem och landsbygden Inledningsvis stlldes i rapporten frgan om det verhuvudtaget gr att identifiera ett innovationssystem fr landsbygdens aktiviteter?

Vad som menas med landsbygd kan definieras p olika stt. I denna stu-die anvnds den definition som har freslagits av SJV och som baseras p befolkningstthet och pendling (Nilsson m.fl., 2009). Det r inte ovanligt att analysera ett innovationssystem fr en specifik region, men lands-bygdsomrden utgr inte sammanhngande funktionella regioner utan bestr av glest bebodda omrden i sdana regioner (se exempelvis Cooke, 2001).

46

Vad r en lmplig utgngspunkt fr ett innovationssystemstnkande i landsbygdsperspektivet? Ska systemet definieras av platsens specifika ka-raktr? Enligt Barkema (2004) saknas det vsentliga frutsttningar fr innovationer p landsbygden ssom agglomerationsfrdelar, kunskaps-spillovers, tjocka marknader. Den kreativa klassen koncentreras, en-ligt Florida (2003), till storstder. Fretagandet p landsbygden domineras av smskalig verksamhet utan egen forskningsaktivitet. Landsbygdsom-rden saknar vidare tillgng till hgskolor/universitet och knnetecknas av lg FoU-aktivitet, vilket skapar problem fr entreprenrer som endast frlitar sig p lokala resurser.

r det kanske lmpligare att tnka i termer av specifika nringsgrenar som r vanligt frekommande p landsbygden, exempelvis smskalig livsmedelsproduktion, turism, grn omsorg etc.? Sett till antalet fretag r landsbygdens ekonomi jordbruksdominerad; 35 procent av fretagen klassificeras som jordbruksfretag. Samtidigt r landsbygdens nringsliv nsta lika diversifierat som i urbana omrden, se diagram 1 nedan. Fre-tagen p landsbygden utgrs dock ofta av mycket sm enmansfretag med lg omsttning.

De kunskapsproducerande enheterna (forsknings- och utbildningssyste-met, branschinstitut) som vanligtvis utgr en del av ett innovationssy-stem, och vars syfte (bl.a.) r att producera den kunskap som kan ge upp-hov/stimulera till nya innovationer r mnes- och branschorienterade. Ex-empelvis brukar teknikfretagen ha intensiva kontakter med tekniska hgskolor. Av det sklet frefaller det rimligt att behlla branschperspek-tivet, begreppet innovationssystem blir fr diffust annars. andra sidan finns det risk att frlora landsbygdsperspektivet om analysen grs utifrn ett antal sektoriella innovationssystem. Ett alternativ r att arbeta med AIS, som r ett etablerat synstt, och ven i