Omdömen, bedömning och betyg

Kontaktpersonsmöte 2009 03 10

Prioriterade områdenUtvecklingsplan 2008-2010

- läs- skriv- och språkutveckling

- matematik

- naturvetenskap och teknik

- omdömen, bedömning och betyg

- IT som pedagogiskt verktyg

- lokalt kvalitets- och förbättringsarbete

- elever i behov av särskilt stöd

- entreprenörskap

- mobbning och likabehandling

- lärlingsutbildning

- minska antalet elever på IV-programmen (IV, 10:e år m.m.)

- grundutbildning förskola, fritidshem

- chefsutveckling

- forskning och utveckling, karriärtjänster

Kontaktpersoner

Målsättningen med att ha en kontaktperson, för varje prioriterat område, är att underlätta kommunikationen mellan varje enskild skola och utbildningsförvaltningen.

Att vara kontaktperson innebär att vara att en länk mellan sin skola och utbildningsförvaltningen. Det betyder att kontaktpersonen ansvarar för att det sker en spridning i skolan av den information som kommer från utbildningsförvaltningen inom det område kontaktpersonen ansvarar för. Informationen kan exempelvis vara erbjudanden om kompetensutveckling och seminarier, forskningsrapporter, stödmaterial etc.

FörändringarGenomförda ……..

Skriftliga omdömen i samtliga ämnen från årskurs 1 –Ht 2008 (Allmänna råd och kommentarer för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen)

Nationella mål i Sv och Ma för årskurs 3 - Ht 2008

Nationella prov i Sv och Ma i årskurs 3 - Vt 2009(Kommentarmaterial och ett diskussionsunderlag finns)

Nationella prov i årskurs 9 (Fy, Ke och Bi) – Vt 2009

….och på gång

Ny betygsskala (A-F)

Nya kursplaner för grundskolan

Ny lärarutbildning

Ny gymnasieskola

Nya kursplaner

Kursplanerna ska innehålla:

– ämnets syfte, och – centralt innehåll till slutet av årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan.

Under ämnets syfte ska motiven anges till varför ämnet finns i respektive skolform, syftet med undervisningen i ämnet och vad kunskaperna ska leda till. Här ska också de långsiktiga målen för ämnet anges. Begreppen ”mål att sträva mot” och ”mål att uppnå” i kursplanerna frångås därmed.

De långsiktiga målen ska ha en tydlig ämneskoppling och ange de kunskaper i ämnet som eleven ska utveckla. Kunskaper i ämnet kan avse såväl förmågor som faktakunskaper. De ska vara utformade på ett sådant sätt att de inte begränsar elevernas kunskapsutveckling i ämnet. Skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer ska enbart återfinnas i den första delen av de samlade läroplanerna. Alla delar i de samlade läroplanerna utgör dock grunden för undervisningen. (I uppdraget ingår därför att tydliggöra sambandet mellan skolans värdegrund och uppdrag, de övergripande målen och riktlinjerna samt kursplanerna.)

Under centralt innehåll ska de kunskapsområden belysas som är väsentliga att arbeta med i undervisningen för att eleven ska utvecklas mot målen. Det centrala innehållet ska utvecklas och visa på ett mer sammansatt och avancerat ämnesinnehåll ju högre årskurser som avses.

Samtliga ämnen ska innehålla ovanstående delar men kursplanerna ska kunna anpassas något utifrån ämnenas olika karaktär.

Kunskapskrav

Kursplanerna ska kompletteras med föreskrifter om kunskapskrav för årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan.

Det ska finnas kunskapskrav för matematik, svenska och svenska som andraspråk i grundskolan i

årskurs 3.

Kunskapskrav ska också finnas för de samhälls- och naturorienterande ämnesblocken (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap samt fysik, kemi och biologi) i grundskolan årskurs 3.

Det ska finnas kunskapskrav för samtliga ämnen förutom moderna språk i grundskolan, Det innebär att det ska finnas kunskapskrav i årskurs 6 för de ämnen som det i dag finns mål att uppnå i årskurs 5.

Det ska finnas nationella kunskapskrav för betygsstegen A, C och E för samtliga ämnen i årskurs 9 i grundskolan och grundsärskolan.

Det ska endast finnas kunskapskrav för de enskilda ämnena inom de natur- och samhällsorienterande blocken i årskurs 9 i grundskolan.

Ny lärarutbildning

Två yrkesexamina, tydliga inriktningar Grundlärare

• Förskola• Förskoleklass och åk 1-3• Åk 4-6• Fritidshem

Ämneslärare– Allm.ämnen, åk 7-9– Allm.ämnen, gy och vux– Yrkesämnen, gy och vux– Praktiska och estetiska ämnen

Brister i grundskolan enligt skolinspektionen

Skolorna brister i…. Att dokumentera elevens kunskapsutveckling i de

tidiga årskurserna och i samtliga ämnen Att se till att eleverna vet vilka mål de ska uppnå Att systematiskt följa upp och utvärdera elevernas

utveckling mot läroplanens mål Att ge eleverna inflytande och ansvar för det egna

lärandet

Omdömen, bedömning och betyg

Aktiviteter Implementering av mål och np i åk 3 Gemensam struktur för skriftliga omdömen Konferens ”Förstå och använda tal” Inköp av Skolverkets samtalsguider

Framtagande av kommentarbanker, exempel på IUP, matriser Föreläsningar

– Anders Jönsson 3/3– Jan Larsson 20/4– Skolverket: webbkonferens 31/3 ”IUP och skriftliga omdömen”

Gemensamma konferenser inför kommande förändringar inom skolområdet, IUP och skriftliga omdömen, nya kursplaner och ny betygsskala

Fortsatt arbete med materialet ”Förstå och använda tal” Skapa inspirationsplatser inom området Spridning av utvecklingsstöd via www.edu.stockholm.se

Bedömning av och för lärande

Lpf94

Ny kunskapssyn– Att kunna göra

• …tidigare att kunna

Ny syn på elever…

Lpf 94 och bedömningens syften

Lärande Urval

Problematiskt att förena i ett målrelaterat system…

Man får gilla läget…

Varför är bedömningen viktig?

Det är i hög grad bedömningen som styr vad eleverna lär sig!

Bedömningen ger konsekvenser för elevernas lärande, självbild och framtid, och därför måste skolan:– Göra det viktigaste (dvs målen) bedömbart (ej det lätt

mätbara…)– Vara öppen och tydlig med vad som bedöms

Kunskapsbedömning

Summativ bedömning – bedömning av lärande– Bedömningen summerar elevens kunskaper vid ett visst

tillfälle

Formativ bedömning – bedömning för lärande– En integrerad del av lärandet som sker kontinuerligt ”feed-

forward”

Vad krävs för att kunna bedöma kunskap?

Att kunna se det som ska ses– Kunnig inom sin domän– Styrdokument– Förstå lärandeprocesser

Att kunna kommunicera vad vi ser– Ha ett bedömningsspråk

• Kanske olika beroende på mottagare?

Att kunna finna bra sätt att gå vidare på basis av vad man sett

Vad säger forskningen om bedömning?

Svensk forskning

When implemented well, formative assessment can effectively double the speed of student learning

Wiliam, 2007

Vad är då formativ bedömning?

Tydliggöra och diskutera mål och bedömning– Bra med exempel på olika kvaliteter

Få ett lärande klassrum med medvetenhet om vad man gör och varför (baserat på forskning och beprövad erfarenhet) när man diskuterar, frågar och arbetar

– Aktivera alla elever Feedback-Feedforward

– Muntligt och skriftligt– Matriser

Få eleverna aktiva i sitt eget lärande– Självbedömning– Activate students as the owners of their own learning. For example, have

students assess their own work, using agreed-on criteria for success. Elevmedbedömning (peer-assessment)

– Viktigt visar forskningen

Leahy, Lyon, Thompson, & Wiliam, 2005

Vad säger styrdokumenten om formativ bedömning? (1)

Lpo94 Skolan skall sträva mot att varje elev

– Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och– Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och

andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna

Kursplaner: Exempel från engelskans strävansmål Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att

eleven– Utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen

språkinlärning och att medvetet använda arbetssätt som främjar den egna inlärningen

– Utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand och i samarbete med andra

Vad säger styrdokumenten om formativ bedömning? (2)

Skolverket ”Betyg och betygssättning” (2001)

Det är också viktigt att eleverna som ett led i sitt lärande uppmuntras tilloch övas att själva bedöma sina kunskaper och sitt lärande, och också attbedöma värdet av och meningen med kunskaperna. (...) Bedömning handlar således i dagens svenska läroplaner om något mer än att rangordna elever efter poäng på olika prov. Den syftar till att kunna identifiera enskilda elevers kunskapskvaliteter för att på bästa sätt kunna beskriva starka och svaga sidor. Bedömningen syftar vidare till att så tydligt som möjligt ge läraren underlag för att kunna informera elever och vårdnadshavare om hur det går för eleven i skolan och till att ge ett bra underlag för att planera för elevernas fortsatta utveckling.

Den viktigaste faktorn för elevens lärande är läraren

Anne-Marie Körling

Se mer på www.edu.stockholm.se”Bedömning och betyg”

Bedömning med digitala verktyg

Kommentarbanker till skriftliga omdömenBedömningsmatriser

Mål kommentarbanker

Målet är att kommentarbanker ska tas fram och ingå i den gemensamma strukturen för de skriftliga omdömena till hösten 2009. Skolorna kan välja att använda kommentarbankerna som de kommer att se ut, inte alls, eller att använda som diskussionsunderlag för framtagandet av egna lokala kommentarbanker.

Kommentarbankerna ska användas i den del av det skriftliga omdömet som rör elevens kunskapsutveckling inom respektive ämne och underlätta en formativ bedömning.

Kommentarerna ska på ett tydligt sätt kopplas till de nationella målen och differentieras för år 3 (svenska och matematik), 5 och 9.

Förutom ovanstående kommer också projektet att understödja en professionalisering av lärarnas skriftliga bedömningar samt tydliggöra en formativ bedömning av elevens kunskapsutveckling.

Exemplen kommer att skrivas in i de mallar för skriftliga omdömen som finns i Stockholm Skolwebb och som skolorna kan hämta för användning.

Ur Kursplan Svenska

Bedömningens inriktningBedömningen i ämnet svenska gäller hur långt eleven har kommit i sin

språkliga utveckling och sin litterära medvetenhet och i sin medvetenhet om olika mediers former och syften. Bedömningen gäller således elevens förmåga att nyanserat och preciserat uttrycka egna åsikter, känslor, kunskaper och idéer med olika språkliga medel och med den variation som varje situation kräver, på egen hand och i samspel med andra människor vidga sin erfarenhet genom läsning både av skönlitteratur och andra texter samt upplevelser via andra medier samt medvetet reflektera över erfarenheter och uttrycksmedel. Elevens skicklighet i att hantera språket och själv uttrycka sig, i att förhålla sig till vad andra uttryckt i tal, skrift och via andra medier samt att reflektera över sammanhang och förstå världen omkring sig är således en grund för bedömningen.'

Den språkliga och litterära kompetensen, graden av självständighet i att pröva och använda en vid repertoar av redskap liksom förmågan att språkligt behärska olika situationer är också utgångspunkter för bedömningen.

Exempel från befintliga kommentarbanker Fundera kring budskapet i texter Läs 15-20 min varje dag. Skriv gensvar till en text. Delta i samtal och svara på frågor. Kan stavningsreglerna Kan använda ordlista. Öva på hantverket. Kan återberätta det den läst. Skriv texter. Sammanfattar en text med egna ord. Behöver träna på vissa bokstavsformer. Skriver fantasifullt. Analyserar, tolkar och preciserar med originalitet. Klarar av muntlig framställning. Skriver med en god handstil. Lyssna utan att avbryta den som talar

Höstens arbete

Bedömningsmatriser för att främja formativ bedömning samt för att tydliggöra och stärka elevens delaktighet i sin egen kunskapsutveckling.

Samma nätverk, tre träffar under hösten. Tillsammans med andra lärare få ett forum för att

skapa bedömningsmatriser, använda, diskutera och utvärdera dessa.

De av nätverket framtagna bedömningsmatriserna kommer att läggas ut i Skolwebben och vara tillgängliga för alla.