Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU • www.kollektivhus.nu sept 2013 nr27Bo tillsammans

Redaktion: Dick Urban Vestbro och Eva Norrby. Layout: Ingrid Sillén, Migra Grafiska • www.migra.nu

»

När den andra generationens kollektiv-hus började byggas på 80-talet blev deten del uppmärksamhet i media. Fleratidningar skrev om fenomenet och illu-strerade det med intervjuer med perso-ner som växt upp i kollektivhus på 40-och 50-talet. Några av dem hade gans-ka tråkiga minnen från ett liv medanställd personal dygnet runt och litetid med de egna föräldrarna.

Nu finns många unga vuxna som växtupp i den nya typen av kollektivhus.Kalle Kohlström, Amanda Kohl-

ström, André Rach och Mattias Egerö är‒ år och har alla växt upp i kollektiv-huset Trekanten i Stockholm. Mattias harflyttat hemifrån och de andra är snart påväg ut. Jag samlade ihop dem på husetstakterrass en sommarkväll för att prata omhur de har upplevt att växa upp i andragenerationens kollektivhus.– Det var jävligt roligt att växa upp i

Trekanten, säger Mattias.– Det var så mycket vänner i ungefär

ens egen ålder, fyller Kalle i.

Lättare träffa kompisarnaAndra barn behövde ringa till varandraoch planera för att träffas. I kollektivhusetgick man bara och knackade på hos sinakompisar när som helst. Var man sugen påatt bygga lego gick man hem till den somhade mest av det, ville man spela TV-spelgick man till den som hade de roligastespelen. Och ofta samlades snart hela gäng-et hemma hos någon. – Mamma blev ibland jätteirriterad på

alla som sprang och ringde på hela tiden,minns Amanda.

De är alla överens om att det var särskiltpositivt att man umgicks i gäng med gans-ka blandade åldrar. I deras gäng skiljde detsex år mellan den yngste och den äldste. Detycker att det har lärt dem att ålder inte harså stor betydelse. Många av deras kompisarsom inte bodde i huset var avundsjuka och

ville också bo i »huset« som det kallades istadsdelen. Och fantasin flödade långt upp i ton -

åren. Man hittade på många egna lekar,som »kollek-patrullen« som smög runthuset och försvarade det mot inbilladeinkräktare.

Mattias Egerö, Kalle Kohlström, Amanda Kohlström, André Rach gillade att växa upp i kollektivhu-set Trekanten.

Växa upp tillsammans i TrekantenNästan som att vara syskon

Missa inte Öppet hus 5–6 oktoberHåll utkik på www.kollektivhus.nu efter annons omÖppet hus. Omkring 20 kollektivhus brukar öppnasina dörrar för allmänheten den första helgen i okto-ber varje år. Att besöka en bogemenskap är bästasättet att förstå hur bogemenskap fungerar. Du somredan bor i gemenskap kan lära dig något nyttgenom att besöka ett annat kollektivhus. Alla hus ärolika!

2 • Bo tillsammans nr 27

SIMON EGELIUS bodde i Hässelby familje-hotell från det att han var , år tills han var. När hans föräldrar skilde sig skaffade desig var sin lägenhet i samma hus. Då hansmamma flyttade till Huddinge följdeSimon med, men han fortsatte att äta fre-dagsmiddagar med pappa i Hässelbyfamiljehotells matsal. När han ett antal årsenare själv bildade familj ville han bo ikollektivhus och flyttade därför till Tulls-tugan på Södermalm i Stockholm. DickUrban Vestbro intervjuade Simon.

Vad minns du av din barndom i Hässelbyfamiljehotell?Jag minns att vi hade roligt i den långakorridoren ( m lång). Det var ocksåtrevligt med matsalen, där vi träffadejämngamla kompisar. Vi använde oftapingisrummet, men det var litet kusligtdär nere i källaren. Jag tror att jag fått soci-

al kompetens genom att bo i kollektivhus. – Ja, Simon är verkligen social, säger

hans fru Hellen.– I familjehotellet fanns det alltid

någon vuxen till hands. Jag minns en gångnär jag slog mig så det blödde. När jag intefick tag i pappa gick jag till Rolf och Judysom plåstrade om mig. Jag gick i daghem-met som låg i familjehotellet. Man kundegå dit utan att ta på sig ytterkläder och jaghade många kompisar från kollektivhuset. – När pappa flyttade till kollektivhuset

Tullstugan flyttade jag med. Jag deltogäven i matlag. Men sen flyttade jag till egenlägenhet. I det område vi bodde hade vinästan inga kontakter med våra grannar.När vi fick barn beslöt vi att köpa lägenheti Tullstugans kollektivhus. Det var intebara för att pappa bor här, utan även föratt vi ville bo kollektivt själva. �

dick urban vestbro

– Och i gympasalen lekte vi »masken«,där en hade en skräckmask och jagade deandra, berättar André.Jag frågar om de inte tror att det kan bli

ungefär likadant i ett vanligt hus där detbor många barn. Men de menar att det varmycket genom föräldrarnas gemensammaaktiviteter, som middagarna och festerna imatsalen, som de lärde känna varandra. Ihusets gympasal intill matsalen slängdesalla barn ihop i en hög när de ätit färdigt.– Hur funkade det i gympasalen med

alla barn i olika åldrar? frågar jag.– Många barn har fått bollar i huvudet

där, konstaterar Kalle.Och det blev en del bråk och tårar. Men

de blev snabbt vänner igen. – Man har inte kunnat fly från proble-

men. Har man bråkat med någon har ensföräldrar krävt att man gått och pratatmed den och sagt förlåt, säger Amanda. – Lite som med syskon, vi har blivit

mer tighta för att föräldrarna kändevarandra, konstaterar Mattias. Att många vuxna i huset känner ett

gemensamt ansvar för barnen har ocksåkänts tryggt, menar de. Även om detibland var lite jobbigt att få skäll frånnågon annan än de egna föräldrarna. De kan alla tänka sig att flytta till kol-

lektivhus som vuxna, i alla fall när de fårbarn. Amanda och Mattias vill även gärnaprova på att dela lägenhet med kompisareller syskon. Alla tycker de att det verkartråkigt att inte känna sina grannar och attäta middag ensam varje dag. Mattias harhaft tur att hamna i ett vanligt hus där detär ganska mycket grannkontakt. �

ulrika egerö

(som nyligen flyttat från Trekanten

till kollektivhuset Dunderbacken)

»

»Vi har blivit lite mer tightaför att föräldrarna kände

varandra.«

»Jag fick social kompetensgenom att bo i kollektivhus«

Simon Egelius och Hellen i kollektivhuset Tullstugan med barnet Lovi.

USA-studie: Billigare att bo kollektivtMänniskor som bor kollektivt lever billi-gare än andra. Det visar en studie i USAav arkitektfirman McKamant & Durrett.Man frågade människor i kollektivhur mycket de sparat genom att flytta frånkonventionellt boende. Svaren visar att

man sparat mellan och dollar imånaden. Kollektivboende har färre bilar,tankar mer sällan och reser mindre änandra. Man förbrukar mindre energi ochklarar sig med mindre bostadsyta – ävennär man räknar in de gemensamma loka-

lerna. Ingen motsvarande studie finns försvenska förhållanden. En sådan skullebehövas. Den bör ta med hur mycket mantjänar på att laga mat och äta middag till-sammans.

Dick Urban Vestbro

Se exempel på billiga kollektivhus i USA: http://www.cohousingco.com/type/affordable-housing

foto

: d

ick

ur

ba

n v

estb

ro

Bo tillsammans nr 27 • 3

Finland

Nytt intresse för bogemenskapLiksom Norge har Finland få kollektiv-hus. Men på senare tid har intressetökat. Flera nya projekt är på gång. Det framgår i boken Askeleita Kohti Yhtei-söasumista av Anna Helamaa och RiikkaPylvänen. Boken är ett resultat av ett forsk-ningsprojekt vid Tekniska universitetet iTammerfors, inriktat på de gemensammarummen i staden. Sex kommuner deltog iarbetet med att hitta nya sätt att planeraoch bygga bostäder. En viktig del var ocksåatt samla och sprida erfarenheter av boge-menskaper i olika europeiska länder. Boken är på finska, men tack vare rikligt

med fotografier och ritningar kan manändå »läsa« boken med behållning. Deninnehåller exempel från Finland, Dan-mark, Tyskland, Österrike och Nederlän-derna. Hela boken är värd en svensk över-sättning. En av författarna, Anna Helamaa, fort-

sätter att forska kring bogemenskaper.Undertecknad (Vestbro) träffade hennenyligen och fick då en sammanfattning avläget för bogemenskap i Finland. Anna borsjälv i ett kollektiv i Tammerfors. Närstadsdelen Tammela, med många gamlaträhus, skulle saneras blev det protester.Efter tio års strid lyckades man rädda kvar-teret Annikki där Annas kollektiv ligger. ITammerfors finns även kollektiven Koti-pehku och Hiidenkivi.

Kollektivhus i HelsingforsI Helsingfors ligger kollektivhuset Loppu-kiri, inflyttat . Det liknar Färdknäppeni Stockholm. Man måste vara minst årför att flytta in. Huset har sju våningar,

lägenheter och kvm gemensammalokaler. Föreningen Aktiiviset seniorit, som ska-

pade Loppukiri, planerar nu ett nyttseniorkollektiv under namnet Kotisatama.Ett annat projekt under planering ärOmatoimi i Saarijärvi. I Helsingfors finns också ett alldeles

nytt kollektivhus för blandade åldrar. Dethar fått namnet Casa Malta (tidigare »Hemi stan«) i stadsdelen Busholmen. De boen-des förening har varit byggherre. Antalhushåll är stycken. En av de boende,Salla Korpela, kallar projektet ett av de

mest ambitiösa i Finland. Inflyttning skerunder hösten . Tanken är att man skaha gemensamma middagar som i densvenska modellen. Förutom matsal ochgemensamt kök i bottenvåningen finnsbastu, gemensamhetslokaler och en ingla-sad trädgård på taket. Casa Malta värmsmed jordvärme och har värmeväxlare,fyrglasfönster och god isolering i övrigt.Huset ligger intill T-banan och ska ha bil-pool. Huset ligger vid Välimerenkatu sombetyder Medelhavsgatan, därav namnetCasa Malta (som på finska betyder ”tåla-mod”, något som gruppen haft för att för-verkliga projektet).

Tidigare bostadsprojektDet visar sig att Finland också haft intres-

santa kollektivabostadsprojekttidigare i sin his-toria. ForskarenBianca Gräsbeck iÅbo har nyligen grävt fram material om enhel rad ’centralkökshus’ av samma typ sombyggdes i andra europeiska länder i börjanpå -talet. I Tammerfors finns ett utomhusmuse-

um bevarat som visar att arbetarbostäder islutet av -talet och början av -talethade gemensamma kök – av ekonomiskaskäl.Det är dags för en studieresa till Fin-

land! �kerstin kärnekull &

dick urban vestbro

Matsalen i Loppukiri.

Mer informationBoken Askeleita Kohti Yhteisöasumista kan laddas ned frånhttps://wiki.tut.fi/pub/Monikko/WebHome/Monikko_Loppuraportti_web.pdf ).

Läs mer om Annikki-kollektivet (på svenska):http://www.rakennustieto.fi/lehdet/ry/index/lehti/6EOXgiC3X.html.

Läs mer om Loppukiri på: http://arch1design.com/LOPPUKIRI_HOUSING_COMMUNI-TY.html <http://arch1design.com/LOPPUKIRI_HOUSING_COMMUNITY.html> .

Det finns även en färsk doktorsavhandling om finsk kollektivhushistoria. Den är skri-ven (på engelska) av Özlem Özer-Kemppainen och kan laddas ned från: http://herku-les.oulu.fi/isbn9514280822/isbn9514280822.pdf

4 • Bo tillsammans nr 27

Amanda Pearson berättade om Thresholds tillkomst och funktion i dag.

I samband med ett möte inom ramenför det EU-finansierade projektetCoElderly fick undertecknad och IngelaBlomberg tillfälle att besöka kollektivetThreshold Centre i Gillingham i södraEngland. Vi var 15 personer från fyraländer som blev mottagna med te, jos,saft och kakor på den gemensammagården i högsommarvärmen. AmandaPearson och Michael Gillings visade ossrunt och berättade kollektivets historia.

Threshold Centre startades av enmindre grupp för över tio år sedan.År lyckades man få tag på en

gammal bondgård som var till salu. För attfå hjälp med finansiering, ombyggnad ochnybyggnad vände sig gruppen till ettbostadsföretag med inriktning på mindrebemedlade. Ett villkor för stöd var att

procent av bostäderna avsattes för männi-skor med låga inkomster. Kollektivet harbostäder med både äganderätt och hyres-

rätt. Alla medlemmar har rösträtt, men förutgifter över . kr är det bara ägarnasom kan ta beslut. Byggnadernas kulturhistoriska värde

gjorde att man inte kunde göra omfattan-de upprustning av husen. De boende stodför en stor del av upprustningen själva.Amanda och Michael pekade stolt på denvackra gemensamma parken i mitten ochförklarar att den från början bara bestodav lera och vattenfyllda diken.

Blandad sammansättningKollektivet består av en blandning av barn-familjer, ensamstående och barnlösa par,sammanlagt hushåll i radhus om två tillfem rum. Amanda förklarade att det intefick plats med så många barnfamiljer efter-som husen är för små. De flesta boendehar jobb i offentlig sektor medan några haregen firma och en del är pensionärer. Näs-tan alla har egen bil.Kollektivet har gemensamma middagar

torsdagar och söndagar. ‒ medlemmarbrukar komma och äta. Endast vegetariskmat serveras. Andra gemensamma aktivi-teter är sångstunder, grillfester och dans. Ianläggningen finns gästrum, ett medita-tionsrum och en gemensam tvättstuga.Inga privata tvättmaskiner förekommer.Man har en gemensam frysbox så att deindividuella hushållen slipper sådan ener-gislukande utrustning. Threshold klararsin energiförsörjning med solpaneler ochen egen värmepanna som drivs med träf-lis. På andra sidan vägen har kollektivet enstörre markyta med växthus, komposttoa-letter och hönsgård. Alla boende förväntas göra en arbetsin-

sats om fyra timmar per vecka. Mycketarbete krävs för upprusning och underhållav byggnaderna samt skötsel av värmean-läggningen, växthusen och hönsen. Detfinns sammanlagt arbetsgrupper iThreshold. Ingen får arvode för sitt arbete. En gång om året ordnar Threshold

Threshold Centre

Tolv arbetsgrupper, gemensamfrysbox och egna grönsaker

Bo tillsammans nr 27 • 5

öppet hus. Då bjuder man in vänner ochgrannar som får göra en mindre arbetsin-sats mot att de får mat, rundvisning ochövernattning. Intresserade är även välkom-na på kaffe/te en söndag i månaden. För attmöta intresset för kollektivt boende i all-mänhet ordnar Threshold Centre kurseroch seminarier. Föreningen har en -årsplan för inve-

steringar och underhåll. Alla betalar enavgift till det gemensamma – i proportiontill den egna bostadens storlek.

Kände sig genast hemmaVi frågade Amanda hur hon kom tillThreshold. Hon förklarade att hon intehade några nära släktingar och därför leta-de efter en annan typ av familjerelationer.

När hon fick kontakt med Thresholdkände hon sig genast hemma. Amandasäger dock att hon inte gjort ett åtagandeför livet. Om hon får andra prioriteringarkan hon tänka sig att flytta.

Hur väljer ni ut de som ska bo i kollektivet?– Vi tar emot intresseanmälningar ochbjuder in folk på listan till särskilda evene-mang då de intresserade får tillfälle attsätta sig in i vad det innebär att bo i Thres-hold. Vi gör inte direkta intervjuer men lärkänna de sökande tillräckligt för att kunnata beslut. Var och en får komma till Thres-hold ett flertal gånger innan vi beslutar ominval. Om någon i kollektivet är tveksam såsäger vi nej.

Hur gör ni med medlemmar som åldras ochbehöver omsorg? – Inställningen är att alla ska vara godagrannar. Det finns inga regler om att manska hjälpa medlemmar som får nedsatthälsa. En person i rullstol frågade om detfanns plats för henne, men vi var tvungnaatt säga nej med hänvisning till att lägen-heterna inte var handikappanpassade (tvåvåningar utan trappor). Om någon fårhemtjänst är det inget problem. Även densom har funktionsnedsättning kan hittaarbetsuppgifter i kollektivet.

Läs mer på: www.thresholdcentre.org.uk.

dick urban vestbro

I Storbritannien byggdes tidigt intres-santa utopiska kollektiv. Ett av de mestberömda är den arbetarägda fabrikenNew Lanark i Skottland (numera beva-rat som museum). Ett annat kollektivtprojekt är Homesgarth i London från1910-talet. Där byggdes också det funk-tionalistiska Lawn Road House på 1930-talet. Men kollektivhus av självhjälps-modell har länge lyst med sin frånvaro.

Sedan slutet av -talet har dock byggan-det av kollektivhus tagit fart i Storbritanni-en. I dag finns förverkligade projektmedan grupper arbetar för att förverkli-ga sina idéer om bogemenskap (se kartahär intill). Kollektivhus NU:s motsvarighet Co -

housing UK jobbar sedan aktivt föratt få till stånd fler bogemenskaper. Desssyfte är att stödja startargrupper, organise-ra kurser, stimulera forskning och utvecklanya modeller för finansiering av kollektivtboende. På dess hemsida www.cohou-sing.org.uk kan man få goda råd, kontaktmed befintliga grupper och ladda nerinformationsmaterial. Man kan vara med-lem som grupp, som individ eller stöd-medlem. Cohousing UK har ett Board ofDirectors med elva volontärer. En av styrelsemedlemmarna är Maria

Brenton som ingår i projektet CoElderlytillsammans med Ingela Blomberg, KerstinKärnekull och undertecknad från Kollek-tivhus NU. Maria är själv med i gruppenOlder Women’s Co-Housing Group

(OWCH), som har ett projekt på gång iBarnet i norra London. Projektet omfattar lägenheter om till rum och kök. Läsmer om projektet på: www.owch.org.uk.Maria säger att OWCH hoppas skapa his-toria med sitt projekt. Det är öppet enbart

för kvinnor över år. Trötta på män somtidigare i deras liv bestämt över dem har denu utvecklat ett bostadskomplex helt själva.

dick urban vestbro

Kollektivt boende på frammarsch i Storbritannien

Kollektivhus på gång i Sydkorea!Den 22 augusti hade kollektivhuset Tullstugan besök av ett filmteam från det sydkore-anska TV-bolaget MBC (public service). Teamet gjorde en utförlig intervju med under-tecknad och filmade matlagning och middag i kollektivhuset. De fick också tillfälle attfilma ett matplaneringsmöte och måltider i privata lägenheter (för att visa att man kanha ett gott privatliv i kollektivhus). Teamet intervjuade även professor Eva Sandstedtom det ökande antalet småhushåll i samhället och de enboendes situation.

dick urban vestbro

6 • Bo tillsammans nr 27

»Kollektivister –framtidens folk!« KOLLEKTIVHUSET FÄRDKNÄPPEN fyller åri år och firar detta med ett seminariumsom utgår från erfarenheter och lärdomarfrån de gångna åren. Seminariet äger rumtorsdag november kl på ABF-huset iStockholm. Hur vill vi bo om tjugo år till? Vilka

utmaningar kommer vi att möta? Åld-ringsexplosion? Finns det nya kollektivalösningar där äldre inte ses som problemutan som resurser? Färdknäppens semina-rium handlar om framtiden, om alternativoch möjligheter. Arkitekten Katarina Bon-nevier (från radioserien Fasad) inleder.

anita persson

Stockholm bygger –kollektivhus? SEMINARIUM I KATASALEN, ABF-huset iStockholm den oktober kl ‒. Panel-debatt med Stockholmspolitiker och bygg-herrar kring hur man vill möta efterfråganpå kollektivhus i Stockholm. Intresset förkollektivhus växer. I Stockholm finns fleraföreningar som arbetar för att skapa nyamiljömässigt och socialt hållbara hus medgemensamma utrymmen som matsal ochverkstäder. Vilka visioner finns? Ingår kol-lektivhus i »valfrihetens« utbud? De somstår bakom seminariet är föreningarnaKombo, Hållkollbo, Tyresö Kollektivhus-förening, Föreningen Framtiden och riks-föreningen Kollektivhus NU.

Vi är ett gift par från Tyskland ochKöln/Bonn-regionen som kom i kontaktmed idén om »cohousing« i sambandmed den internationella konferensen omkollektivt boende i Stockholm maj 2010.Sedan dess är vi begeistrade över idénoch vill bo och leva i en bogemenskap. I Tyskland har vi dock inte hittat någotsom kollektivhusen i Sverige, trotsintensiva efterforskningar. Därför måstevi själva importera idéerna till Tyskland.

I SLUTET AV FÖRRA ÅRET bildade vi en star-targrupp för ett kollektivhusprojekt till-sammans med personer som deltagit i ettstudiebesök till Stockholm sommaren

och på så sätt blivit övertygade. Gruppenförsöker få till stånd en bogemenskap eftersvensk modell med många gemensammautrymmen och gemensamma måltider.I den ännu så länge ganska lilla startar-

gruppen arbetar vi med definitioner ochriktlinjer för vårt framtida gemensammaboende och för en stegvis utvidgning avgruppen med personer som ställer upp påidéerna. För att övertyga fler om grundtan-karna kommer vi att ordna en ny studiere-sa till Stockholm.För oss var innehållet i seminariet om

hur man skapar ett bra samarbetsklimat iLinköping viktigt liksom samtal mederfarna kollektivister från hela Sverige. Vi

har till exempel lärt oss om: modeller förkonfliktlösning, vikten av tydligt ansvaroch av fördelning av åtaganden, utvecklingav regler för beslutsprocesser och vikten avgoda förberedelser och uppföljning avmöten.

FÖLJANDE TVÅ PUNKTER var viktigast föross:

• Sambandet mellan olika upplåtelse- ochägandeformer och vilka olika typer avkonflikter som dessa kan leda till.

• Vikten av att tänka till innan nya regler

införs och av att dessa är ordentligtgenomdiskuterade med alla boendeinnan de antas.

dorothee och axel köpsell

TysklandSvensk kollektivhusmodell inspirerar

Axel Köpsell vid Kollektivhus NU:s årsmöte i mars 2013.

Kollektivt seniorboendeNU FINNS EN HANDBOK för den ökandeskara av människor som vill skapabogemenskap efter det att barnen flyt-tat hemifrån. Boken »Bygga seniorbo-ende tillsammans«, skriven av IngelaBlomberg och Kerstin Kärnekull (SvenskByggtjänst 2013), är en utmärkt hjälpför alla som vill lära sig hur man kan bobra när man blir äldre. Boken har kom-mit till med stöd av regeringsuppdragetBo bra på äldre dar. Författarna är arki-tekter med lång erfarenhet av boge-menskaper i Sverige och utomlands.Handboken är pedagogisk, instruktiv

och lättläst. Den inbegriper såväl plane-ring som genomförande och inflyttning iolika former av boendeprojekt. Ett antalbogemenskaper i Sverige presenteras.Dessutom berättar sju personer omsina erfarenheter. Boken är användbarpå alla nivåer för dem som vill lära nyttoch arbeta ihop kring nya former avboende. Boken kan beställas från:http://butik.byggtjanst.se/bygglittera-tur/byggnader/bostäder/bygga-senior-boende-tillsammans.

eva norrby

Bo tillsammans nr 27 • 7

Trädet, Kortedala

� hyresrätt� bostadsrätt� kooperativ hyresrätt/

blockuthyrning� planerade

� Linköping

� Falun

� Göteborg

Elfvinggården, Bromma

Hässelby Familjehotell

Taljan, Södermalm

Trekanten, Liljeholmen

Sockenstugan, Skarpnäck

Sjöfarten, Hammarby Sjöstad

Tullstugan, Södermalm

Cigarrlådan, Farsta

EKBO/Gebers, Sköndal

Fristad, Spånga

Fullersta Backe, Huddinge

Kupan, Älvsjö

Lergöken, Södertälje

Prästgårdshagen, Älvsjö

Tre Portar, Skarpnäck

Tyresö kollektivhus

Ängviksgården, Värmdö � Stockholm

� Södertälje

� Malmö� Lund

� Helsingborg

� Borås

� Växjö

� Karlskrona

� Härnösand

� Uppsala

� Örebro

� Gävle

Rio, Gärdet

Utkiken, Södermalm

Solhem, Älmsta, Väddö

Färdknäppen, Södermalm

Blenda, Uppsala

Blomstret, GävleTersen, Falun

Tunnan, Borås

Påängen Örebro

Vildsvinet, Örebro

Stolplyckan, Linköping

Slånbäret, Växjö

Sämjan, Växjö

Yxan, Landskrona

Seniorboendet Batal- jonen, Karlskrona

Fortuna, Helsingborg

Kollektivhus 2010, Malmö

Fiolen, Lund

Regnbågen, Lund

Russinet, Lund Slottet, Lund

� Landskrona

Dunderbacken, Axelsberg

KOMBO, södra Stockholm

Kornet, Bo i gemenskap,Fässberg, Mölndal

Majbacken bogemenskap,Majorna

Södra Stations kollektivhus,Södermalm

Stacken, Bergsjön

BoAktiv Landgången, Bunkeflostrand

Undersammatak Gbg

Kvarten, Hamburgsund

Startargrupp, Härnösand

Rudbeckia, Uppsala

Kollektivhus i Sverige

Kollektivhus på gång i HärnösandSedan kollektivhuset Vialen i Luleålades ner har kollektivhusen i Gävleoch Falun varit de mest nordligamedlemmarna i Kollektivhus NU.Men nu finns chans att de blir slag-na av Intresseföreningen för kollek-tivhus i Härnösand. En av initiativ-tagarna, Karin Frejarö (f.d.Nordström), berättar: »Vi är ca 15personer som vill skapa kollektiv-hus för alla åldrar. Vi diskuterarmed det kommunala bostadsbola-get om möjligheten att ta över ettf.d. studentboende, men det är intealls klart ännu. Vi tänker oss attbilda en ekonomisk förening somblir ägare av kollektivhuset. Just nufunderar vi över lämplig form förorganisering«. Läs mer:https://www.facebook.com/IFKHarnosand

Ytterligare kollektivhus

i Malmö?Som vi tidigare rapporterat håller

Malmö Kommunala

Bostadsföretag (MKB) på att

bygga kollektivhus i Norra

Sofielund. Inflyttning sker nästa

år. Tydligen har MKB fått blodad

tand ty redan nu börjar man pla-

nera för ytterligare ett kollektiv-

hus. Anna Bernstad Saravia

Schott, MKB:s projektledare för

miljö, har vänt sig till Kollektivhus

NU för att få kontakt med grupper

i Skåne som kan vara intresserade

av bogemenskap. En lämplig tomt

finns redan i Augustenborg. Om

du är intresserad av projektet,

kontakta anna.bernstadsaravi-

aschott@mkbfastighet.se

Intresset ökar för byggemenskaper i Stockholms länI sin bostadsmarknadsrapport Läget ilänet 2013:14 noterar länsstyrelsen iStockholm »det ökande intresset att ingåi en byggemenskap. En byggemenskap ären grupp människor som går samman föratt aktivt delta i planering och byggandeav ett eget bostadshus«. Nu gäller detbara att intresset omsätts i konkreta pla-ner i kommunerna!

Kollektivhus nr 2 på gång i HuddingePå initiativ av Vänsterpartiet ochMiljöpartiet hölls ett möte 4 juni ikollektivhuset Fullersta Backe för attundersöka möjligheterna att startaett nytt kollektivhus i kommunen. Vidmötet talade Kollektivhus NU:s ord-förande Dick Urban Vestbro. Enarbetsgrupp bildades för att startaen intresseförening. Den 4 septem-ber blir det en ny träff för att börjaplanera det nya kollektivhuset. »Detgick ju så bra med kollektivhusetFullersta Backe så vi tycker det ärdags att starta en bogemenskap till«,säger Karin Olsson från Vänster -partiet. Hon har själv bott i FullerstaBacke under många år.

8 • Bo tillsammans nr 27

Kollektivhus NUDet här är nummer 27 av »BO TILLSAM-MANS« som är föreningen KollektivhusNU:s informationsblad. Vi har rullandeansvar för redaktionen.Den här gången är Dick Urban

Vestbro och Eva Norrby redaktörer. Förnr 28 av Bo Tillsammans efterlyses villi-ga redaktörer. Utgivning 5 december.

Styrelsen i Kollektivhus NU 2013Ordförande:

Dick Urban Vestbro, TullstuganStockholm, 070-655 94 83, dickurba@gmail.com

Vice ordföranden: Ulrika Egerö, Trekanten,Stockholmulrika.egero@comhem.se

Kassör: Birgitta Nordström,Sockenstugan, Stockholm

Ordinarie styrelsemedlemmar:Anita Persson, Färdknäppen, StockholmNiklas Krantz, Kombo, StockholmInga Alander, Boihop, GöteborgBertil Egerö, Slottet, Lund

Suppleanter:Karin Yttergren-Sahli, Vildsvinet/ÖrebroEva Norrby, Sjöfarten, Stockholm

Webbredaktör: Ingrid Sillén

Vill du prenumerera på vårt elektroniskanyhetsbrev? Skicka e-post till nyhets-brev-kollektivhus-NU-subscribe@googlegroups.com

På hemsidan www.kollektivhus.nu finnslistan över kollektivhus i Sverige.

MedlemskapFöreningar/kollektivhus betalar efterantal lägenheter, se hemsidan. Enskildapersoner kan bli stödmedlemmar för100 kr/år, gärna mer som en gåva.Plusgirokonto 43 88 62–5.Ange namn och e-post.

www.kollektivhus.nu

Kollektivhus NU på FacebookDu kan få reda på vad som händer ombogemenskap mm om du går in påKollektivhus NU:s fansida www.face-book.com/pages/Kollektivhus-NU/135622309786723. Där kan duäven annonsera efter lägenhet i kollek-tivhus och debattera aktuella frågor.

I MÅNGA EUROPEISKA LÄNDER får äldremänniskor med funktionsnedsättningarvård och omsorg genom offentliga skatte-finansierade service. Frågan är om de äldreskulle kunna ta en del av ansvaret för sinegen vård och därmed göra omsorgen merattraktiv och kanske billigare. I andra delarav Europa är äldrevården starkt försum-mad. Här skulle självförvaltning kunnavara ett sätt att klara vården när samhälletsviker sitt ansvar.Dessa frågor är utgångspunkt för ett

EU-finansierat projekt där KollektivhusNU ingår som en av fyra partners.*Vid ett möte i juni förklarade Maria

Brenton från Cohousing UK varför hennesgrupp är med i projektet. Enligt Mariapräglas Storbritannien av starka fördomarmot gamla. De ses som problem ochbehandlas som objekt. De anses inte kunnaklara sig själva. Detta gäller särskilt inombostadspolitiken. Vad som behövs är en nysyn på äldre, särskilt kvinnor, som hela sittliv passat upp på make och barn. Mariamenar att de flesta äldre kvinnor är kom-petenta och beredda att ta på sig arbets-uppgifter. Detta är lättare och roligare omman jobbar tillsammans och bor kollek-tivt.Projektet ska göra ett utbildningspaket

och ta fram goda exempel på fastighets-skötsel och andra kunskaper för självför-valtning av kollektivt boende för männi-skor med olika typer av handikapp. Kollek-tivhus NU har valt att visa upp Tersen iFalun, Färdknäppen i Stockholm, Bataljo-nen i Karlskrona och bostadskooperativmed anknytning till Göteborg Indepen-dent Living.

Kollektivhus NU ska stå som värd förett möte i februari . Senare är detmeningen att en kurs eller ett seminariumska ordnas för representanter för befintligaoch planerade kollektiva seniorboendensamt för bostadsföretag som är intressera-de av frågan. Vidare ska experter inter-vjuas inom området. Projektet ska ävenresultera i en ’affärsplan’, ett antal nyhets-brev och en slutrapport. Från KollektivhusNU deltar Kerstin Kärnekull, Ingela Blom-berg och undertecknad.

dick urban vestbro

* Projektet har fått medel från EU:sGrundtvigprogram för Lifelong Learning.Initiativtagare är ASIS – ConsorzioCooperative Sociali i Neapel. Övriga partners är Cohousing UK,

Storbritannien, och Fundacja AktywnySenior i Polen. Totalt har projektet fått70.000 euro. Av denna summa disponerarKollektivhus NU 10.000 euro. Pengarna fårendast användas till resor och logi.

Ska vi gå in för äldreboende med självförvaltning?

Från CoElderly-projektets möte i Laughton Lodge i Lewes. Till vänster de italienska deltagarna ochtill höger medlemmar i Old Women’s Cohousing Group, som håller på att förverkliga ett kollektiv-husprojekt i London.

Hur ska framtidens äldre bo? I PRO:s rapport »Den sociala dimensio-nen och närmiljön i boendet« handlarett kapitel om att bygga och planera förgemenskap. Bland exemplen finnsBataljonen i Karlskrona, Obbola i Umeå,byggemenskaper men ocksåDunderbacken och andra kollektivhusför andra halvan av livet. KollektivhusNU nämns också liksom att intresset förbogemenskaper ökar i många länder.Rapporten och föredragen från semina-riet kring rapporten finns att hämta påhttp://www.pro.se/PRO-paverkar/Boendekonferenser/Boendekonferens-maj-2013/

kerstin kärnekull