DAGENS ETCEN RÖD DAGSTIDNING FÖR ETT GRÖNARE SVERIGE – 142 000 läSARE VARjE DAG

Tisdag 23 januari 2017 | 10 kr inkl moms | www.eTc.se

NyhETER sid 8DEbATT sid 5

Kris när USA drar in bidrag till palestinska flyktingar

Tufft förhandlingsläge för tyska socialdemokrater

NyhETER sid 12

NyhETER Idag är antalet utbetalda sjukpenning- dagar lägre än när sjukpenningen infördes på 1950-talet. Ändå är retoriken kring de ”skenande sjuktalen” tuff och metoderna kontroversiella för

att pressa ner dem. Förbundsjurist Tom Aspengren: ”Försäkringskassan har hittat på egna regler som helt saknar stöd i lag.” sid 6-7

”FÖRINTElSEN blIR INTE läTTARE ATT FÖRSTå FÖR ATT mAN blIR VuxEN”

Hur förklarar man för barn något som är så

oerhört att inte ens vuxna kan greppa det? Jessica Bab Bonde tog sig an utmaningen och skrev en seriebok om Förintelsen. sid 20-21

jurist: Försäkringskassansregler saknar stöd i lagen

Döv som nekades jobb anmäler Sverige till FN

här lockas bilister välja bussen med gratis resor

Fler än någonsin förr väljer att resa med flyg

En dom i AD ger Södertörns högskola rätt att neka en döv jurist anställning med hänvis-ning till att det skulle bli för dyrt. Nu ska Richard Sahlin, som nekades tjänsten, driva saken vidare till FN:s funktions-hinderkommitté. sid 10-11

5 000 bilister i Örebro ska få prova pendling med kollektiv-trafik gratis. sid 18-19

Trots miljölarm och protester slår flygbranschen nya rekord. Nu kräver miljöorganisationer tuffare tag mot flygbolagen för att vända utvecklingen. sid 8

Po

sttid

nin

g A

• R

etu

RAd

Res

s: d

Ag

en

s e

tC, B

oX 4

40

3, 1

02

68

sto

Ck

ho

lm

7388114

501006

”Det var hakkors vid ingången till

vår skola men ingen pratade

om det”, säger min dotter.

sid 2–3 / veronica palm

Fi: ”Vi har politiken för omställningen till tåg”

Tipsa oss!Telefon: 08-410 357 00dagens@etc.se

KundtjänstTelefon: 08-410 359 00kundtjanst@etc.se

Mejla medarbetareförnamn.efternamn@etc.se

Johan EhrenbergAnsvarig utgivare

Andreas GustavssonChefredaktör/vd

Rebecka BohlinNyhetschef

Anna-Maria CarnhedeNyhetschef

Signe LidénRedaktionschef

Andrea WesslénAss. nyhetschef

Maria HolmMiljöredaktör

Gunnar WesslénRedaktionsledning

Julia SkottWebbredaktör

Sam LinderothWebbredaktör

Reportrar:

Eigil Söderin (gräv)Karin HolmbergKarl Grauers

Jörgen LundGustav GelinJenny WickbergKarin AnnebäckAdolfo DiazDaniel RossettiStina Berglund Christopher HolmbäckDag Ankersen

Hanna GimstedtKorrektur/språkvård

Henrik JohanssonRedigeringschef

tisdag 23 januari 2018

Kan vi hålla oss till faKta? Senaste veckornas politik har handlat om brott, brott, brott och hårdare tag. Hur ser då verkligheten ut bakom den överhettade debatten? Brå har svaret i sin rapport över brottsstatistiken för 2017. Anmälda våldsbrott minskar jäm­fört med föregående år. Sverige har färre offer för dödligt våld idag än för 25 år sedan. Läget är inte utom all kontroll. Allvarligt för dem som drabbas, och för samhället, men vi måste kunna hålla oss till fakta. ledare

Dagens ETC har en röd och grön ledarsida som är oberoende av politiska partier och andra intressegrupper. Här skriver bland andra Beatrice Rindevall, Linnéa Bruno, Göran Greider, Johan Ehrenberg, Kajsa Ekis Ekman, Jenny Bengtsson, Somar Al Naher, Birger Schlaug, Veronica Palm och Andreas Gustavsson.

Vi får aldrigbli avtrubbade inför hakkorset

skulle städas bort. Men att det var något annat än vanligt kukklotter, som också är fult och ska städas bort, det uppfattade hon inte att någon vuxen pratade om.

Det är en avgrundsdjup skillnad på kukklot­ter och sprejade hakkors. Det sämsta vuxenvärl­den kan göra är att likställa båda bilderna som stötande, eller som så kallade pojkstreck som unga gör för att provocera vuxna.

Hakkorset är en symbol för en ideologi som hatar och har begått de vidrigaste brot­ten mot mänskligheten. När det dyker upp igen borde vi veta att det inte går att tiga ihjäl.

Att BeSuDLA eN SkoLA med hakkors är en medveten politisk handling, och att göra det samma på en plats för troende är att ta det ideologiskt betingade hatet ett steg längre. Det måste uppmärksammas. Vuxenvärlden måste visa barnen att de reagerar och föra samtalen om vad hakkorset är och vad det står för.

På samma sätt måste alla vi demokratiska krafter fortsätta reagera varje gång hakkorset används för att hata, skrämma och förtrycka någon grupp i vårt samhälle.

Det må vara slitna ord, men nog så viktiga: ”om detta må vi berätta” och ”aldrig mer”.

På lördag är det Förintelsens minnesdag, som infaller på årsdagen av att koncentrations­lägret Auschwitz befriades 1945. efter andra världskrigets slut gick det inte länge för någon att blunda för den totalt människofientliga utrensning nazisterna ägnat sig åt. en utrens­ning som kostade miljontals människors liv och med sår som ännu inte helt har läkt på stora delar av vår kontinent.

JAg ViLL ALDrig Mer vakna upp till nyhetsbil­der av hakkors, oavsett om det är på en skola

eller på en plats för att utöva religion eller någon annanstans. Jag vill inte. Men jag vill

heller inte avstå från att se det när det sker. om vi blir avtrubbade och slutar rappor­tera om varje attack med hakkors, sam­tidigt som det snart inte längre finns överlevare kvar som kan vittna om vad som faktiskt skedde under andra världskriget, då sviker vi de väl använda

orden. Då för vi inte vidare kunskap om mörka brott i vår historia, och risken är hög att vårt kollektiva minne så småningom grumlas och vetskapen tonar bort.

På lördag, som varje annan 27 januari, tänder jag ett ljus för att hedra nazismens offer och för att sända styrka över den anti rasistiska kampen som måste föras överallt, varje dag.

Jag kommer återigen säga orden ”aldrig mer”, och kanske känns det viktigare än på länge att påminna oss om att ”om detta må vi berätta”.

/ VeroNicA PALM

i helgen har det hänt igen. entrén till i stora moskén i Stockholm skändades med sprejmålade hakkors. För bara några veckor sedan skrev jag om hur synagogan i göteborg attackerades med

brinnande föremål. Det hugger i hjärtat varje gång jag vaknar upp till nyheten om ännu en rasistisk attack i Sverige. Hat och hot som sprider en skräck lågt större än den enskilda händelsen. Brand i synagogor och hakkors är de tydligaste bilderna av den vidrigaste ideo­login och av europas mörka historia.

Attacker mot synagogor och moskéer är fruktansvärda brott mot enskilda människor och församlingar. Det är hatbrott som går stick i stäv med idén om alla människors lika värde och rätt, men det är också ett hot mot grund­lagsfästa demokratiska rättigheter. religions­friheten förutsätter att den som utövar en religion kan var trygg på platsen för utövandet. Att med hat och våld attackera en synagoga el­ler en moské, eller en kyrka för den delen, är ett hot mot vår demokratiska ordning.

”Det VAr HAkkorS vid ingången till vår skola, men ingen pratade om det”, säger min ena dot­ter när vi tittar igenom nyheterna om helgens hakkors på moskén i Stockholm. Jag blir kall inombords, och frågar vidare. Det visar sig att på hennes mellanstadieskola möttes barnen en morgon av hakkors vid entrén.

Jag kan inte gå i god för hur pedagogerna agerade och vilka samtal de hade med barnen. oavsett hade min unge i alla fall inte uppfattat att någon pratat med henne om vad som skett eller vad det var för symboler som alla elever passerade på vägen in i skolan den morgonen. Det betraktades som fult klotter som snabbt

”Alla vi demokratiska krafter måste fortsätta reagera varje gång hakkorset används för att hata, skrämma och förtrycka någon grupp i vårt samhälle.”

Redigering:

Mats PeterssonKarl SkagerbergElin BjörklundJakob JörlåsMaja BorgJenny LindströmHilda ArnebackOlof RydénDaniel Andréasson

Annons:

Jim BergMarknadschef0705-95 27 87

Bosse LindbergSälj & marknad0730-42 71 60

Benny EklundSälj & marknad0761-01 07 03

Medverkande förutsätts acceptera publicering/lagring på webb.Utbetalt arvode inkluderarpublicering på ETC:s webbsida.

Hur jämställda är vi?Hur många kvinnor respektive män vi intervjuar och har med på bild, samt anlitar som medarbetare:33 kvinnor, 25 män.

Edition: Göteborg

Hanna Strömbom (chefredaktör)Pnina Yavari Molin (nyhetschef)Sanna Arbman HansingLucas de VivoAnnelie MoranCaroline AxelssonChristian EgefurMartin Spaak

Post Box 4403,102 68 StockholmWebb www.etc.seMejl dagens@etc.seTryck V-tab

3tisdag 23 januari 2018

ExtrEmismEns orsakEr På tal om gängkriminalitet. Barnombudsmannen pre-senterade en rapport om dess ytterlighet, våldsbejakande extremism och terrorresor. Barn och unga som själva berörts av våldsbejakande islamistisk extremism ger i rap-porten sin bild av varför den uppstår. Förklaringarna är de kända: Utsatthet, utanförskap, rasism, uppgivenhet. Klass-klyftor och segregation. Det löser vi inte med militärer eller poliser, utan med välfärdssatsningar och trygghet. Sofia Mirjamsdotter på ledarsidan i liberala Sundsvalls tidning om att fler måste våga vägra flyga. Det sprider sig.

”En kritisk massa som inte börjar gnälla om ett par hundra kronor i flygskatt, en kritisk massa som inte vänder sitt parti ryggen även om de går till

val på att på allvar ta itu med klimatfrågan.”

Bil

D J

aner

ik H

enr

ikS

So

n/T

T

RÖTT BETYDER

AKUT

STOPPA HUNGERN

Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.

>> Swisha valfri gåva till 123 031 0748>> Sms:a AKUT HUNGER till 72 900

>> Handla i våra Second Hand-butiker>> Lägg pengar i våra insamlingsbössor

Ingen ska lämnas ensam i en katastrof. Vi är där. Var där med oss.

Mars 2017 Garabis, Balilgubadle village, Somaliland Somalia.

Foto

: A

rie K

ievi

t

debatt tisdag 23 januari 2018 ı 5

Dagens ETC rapporte­rade förra veckan om offentliga subventio­ner av flygplatser och om den skatterabatt

flyget har i relation till vägtrafiken. Feministiskt initiativ välkomnar granskningen. Vi ifrågasätter flygets roll som dominerande transport­medel för såväl pendling som semesterresor. Flyget har en plats i en värld där människor behöver mötas men antalet flygresor måste minskas drastiskt för att vi ska kunna nå klimatmålen.

Fi har en bred politik för att främja omställningen från flyg till tåg. Vi vill att Sverige succes­sivt upphör med subventioner till flygplatser och flyg med hänsyn tagen till glesbygden. Ett exempel är Norrköping. Där har kommunen år efter år stöttat flygplatsen med cirka 20 miljoner kronor per år. De senaste åren har den även fått extra koncernbidrag för att kunna satsa och försöka bli ekonomiskt bärkraf­tig. F! Norrköping har ifrågasatt om det är rimligt att satsa kommunala pengar på klimatskadlig verksam­het. I vår senaste budget för kom­munen slopade vi hela bidraget och det extra koncernbidraget och fick därmed nästan 44 miljoner.

Det krävs politiska satsningar för att flygandet ska minska

”I dagsläget är flyget i vissa fall en nödvän-dighet för transporter till och från orter i gles-bygden. Målet är att kunna bo var som helst i Sverige och ändå kunna resa miljö-vänligt.”

AdAm Hjort (Fi)

Miljöpolitisk talesperson

mAlte lindstAm (Fi) Kommun­fullmäktigekandidat Norrköping

Kommentarer till artikeln ”Jag kan inte ha kuken i huvudet, Alexander Bard”:

bra människorn Tror det är bättre vi försö­ker vara bra människor än ”riktiga” män och kvinnor.

/ Lena Karlsson

UpplUckringn Heja Samuel! Jag vet att många män längtar efter det du beskriver. Och att vårt samhälle skulle må bra av en uppluckring av ramar­na för ”typiskt” manligt och kvinnligt! Tack för en bra text!

/ Krista Sandberg

Kommentarer till artikeln ”Framåt för kristna högern”:

Följ bibelnn Man kan inte vara både kristen och höger, det är en självmotsägelse. Om man har äkta kristna värderingar kan man aldrig föra en högerpolitik. Folk blir inte äkta kristna bara för att de säger att de är det, man måste följa det som står i bibeln också. Vi har samma problem här i Sverige med ett parti som heter Krist­demokraterna, trots att de är varken kristna eller särskilt demokratiska.

/ Håkan Kihlander

Farlig agendan

En mycket farlig män­

niska med en mycket farlig agenda för dem som tror på frihet. Den kristna högerns farlighet lärde vi oss redan förstå under president Bush eller förhoppningsvis tidigare, under Reagan till exempel.

/ Lennart Henriksson

mest läst pÅ etc.se

FrÅn Facebook

1. jag kan inte ha kuken i huvudet, alexander bard[debatt]

2. barnrumpor, ni vet inte vad en åsiktskorridor är[ledare]

3. burlesk krigshets skapar onödiga konfliktzoner[ledare]

4. tålamod är slut med högerns vårdexperiment[ledare]

5. sbab:s humorshow om bolån var förra årets mest politiska teater[kultur & nöje]

”Vi vill att Sverige successivt upphör med subventioner till flygplatser och flyg med hänsyn tagen till glesbygden. Ett exempel är Norrköping. Där har kommunen år efter år stöttat flygplatsen med cirka 20 miljoner kronor per år”, skriver dagens debattörer från Fi. Bild norrKöping Airport

Dessa pengar bidrog starkt till att vi kunde satsa på till exempel avgifts­fri kollektivtrafik för ungdomar och pensionärer och en lönesatsning på undersköterskor och barnskötare.

NaTIONEllT VERKaR vi för att momsen på både utrikes och inrikes flygresor höjs till 25 procent. Vi vill se en tillgänglig kollektivtrafik i hela landet, där tåg är billigare än flyg och hela tågnätet byggs ut. I dagsläget är flyget i vissa fall en nödvändighet för transporter till och från orter i glesbygden. Målet är att kunna bo var som helst i Sverige och ändå kunna resa miljövänligt.

Redan i vårt budgetförslag för 2018 visar vi hur omställningen kan påbörjas. Vi stödjer regeringens förslag om en flygskatt men vill gå längre med 30–40 procent högre flygskatt än den redan beslutade. Sverige måste parallellt med in­förandet av en nationell flygskatt verka för att Chicagoöverenskom­melsen rivs upp så att en internatio­nell beskattning av flygbränsle kan införas.

För att skapa ett alternativ till flyget behövs en satsning på utbyggnad av järnvägsnätet i norra och mellersta Sverige, och vi flyttar därför inledningsvis en miljard

kronor från investeringar i väg till investeringar i järnväg. Vi välkomnar satsningen på Norrbotniabanan som ingår i statens trafikplan 2018–2019 och en fyrspårig förbindelse mellan Stockholm och Uppsala. Satsningarna ska gå till en fung­erande persontrafik och möjliggöra pendling längs Norrlandskusten.

I BUDgETEN pRESENTERaR vi också en fyraårig satsning med 1,5 miljarder kronor extra per år, på utökat underhåll för att kompense­ra för det eftersatta järnvägsunder­hållet. I samband med det bör också vinstkravet på SJ tas bort, för att på så underlätta SJ:s arbete med att erbjuda ett bekvämt, miljövänligt och prisvärt sätt att resa.

Det behövs också ett intersektio­nellt perspektiv på transportpoliti­ken. Vad gäller långväga inrikesresor står män för över 60 procent av flygresorna och höginkomsttagare är överrepresenterade, enligt Trans­portstyrelsen. Samhället måste sluta subventionera en verksamhet som är oerhört skadlig för klimatet och som endast är tillgänglig för en liten andel av befolkningen. Vi bör i stället använda dessa pengar till att göra samhället mer tillgängligt, jämställt och jämlikt.

Vad tycker du? Skicka din text till debatt@etc.se

Så många har nåtts av artikeln ”Jag kan inte ha kuken

i huvudet, Alexander Bard” på Facebook.

57 590

Nyheter tisdag 23 januari 2018

Sedan hösten 2015 ställer regeringen krav på Försäk-ringskassan att få ner antalet sjukpenningdagar. Att en del kontroversiella metoder används berättade vi om igår. Men det slutar inte där. – Myndigheten har hittat på egna regler som används vid bedömningarna av rätten till sjukpenning, regler som helt saknar stöd i lag, säger för-bundsjurist Tom Aspengren.

I gårdagens tidning berättade en handläggare vid Försäkringskas-san Globen hur ledningen ligger på de anställda för att öka antalet avslag på sjukpenning. Och avslagen ökar – i hela landet. Inte minst vid dag 180 när behovet av rehabilitering för många sjuka är som störst, enligt Tom Aspen-gren, förbundsjurist vid LO/TCO Rättskydd.

– Det finns två sätt att få ner sjukpen-ningtalet. Antingen reha-bilitera män-niskor eller öka avslagen. Rehabilitering kostar pengar och tar tid, så det enklaste är att öka avslagen om målet om ett sjukpenningtal på 9,0 ska nås till 2020, säger han.

Myndigheten är på god väg. Sjukpenningtalet sjönk från 10,8 år 2016 till 10,1 förra året.

– Att sjukpenningtalet sjunker snabbt beror helt på myndighe-tens godtyckliga styrning av sjuk-intygens innehåll, deras märkliga tolkning av befintlig rättspraxis och deras egna interna regler, menar Tom Aspengren.

Sjukintyg

Lagen säger ingenting om vad ett sjukintyg ska innehålla eller hur det ska vara utformat. Men Försäkringskassan har infört egna regler som styr intygens utformning.

Reglerna bygger enligt Tom Aspengren på tre förslag som

lanserades i en statlig utred-ning 2009, förslag som aldrig klubbades igenom i riksdagen. I linje med utredningen kräver Försäkringskassan för det första att sjukintygen ska bygga på den så kallade DFA-kedjan (Diagnos, Funktionsnedsättning, Aktivitets-begränsning). Det ställer stora krav på läkarna – krav de enligt lag inte behöver följa och som ofta medför att sjuka får avslag.

– Om läkaren brustit i sin beskrivning av exempelvis aktivitetsbegränsningen i ett intyg så blir det avslag, säger Tom Aspengren.

Ett annat begrepp som fördes fram i den skrotade utredningen är ”medicinska förutsättningar för arbete” - MFA. Inte heller MFA nämns i några rättskällor.

– Det är fortfarande arbets-förmågans nedsättning jämfört med den arbetsförmåga den för-säkrade hade innan sjukdomen som Försäkringskassan ska be-döma. En bedömning av MFA är att jämföra med en behovspröv-ning, och sjukförsäkringen är ingen behovsprövad ersättning, utan en rättighetslagstiftning, kommenterar Ruth Mannelqvist, professor vid Juridiska institu-tionen på Umeå universitet.

Precis som föräldrar har rätt till barnbidrag oavsett behov har sjuka rätt till sjukpenning om de

inte klarar av att utföra sitt arbete.Men istället för att bedöma

om den försäkrade klarar ett visst arbete utgår Försäkringskas-san från begreppet ”medicinska förutsättningar för arbete” i sin bedömning av rätten till sjukpen-ning, enligt Tom Aspengren.

– De begär en beskrivning av hur vissa förutbestämda förmå-gor, som att gå eller stå, är ned-satta. Varje förmåga delas sedan in i fem nivåer och poängsätts. Problemet är att läkarna varken har skyldighet eller utbildning för att skriva sina intyg enligt det här verktyget. Och poängen säger inget om den inte kopplas till ett verkligt arbete, säger Tom Aspengren.

Inga hänvisningar till rättskällor

Den så kallade DFA-kedjan häng-er ihop med MFA. Där är punkten ”aktivitetsbegränsning” särskilt problematisk, enligt juristerna.

– Aktivitet är inte detsamma som arbetsförmåga och är inte juridiskt relevant, säger Ruth Mannelqvist.

Ändå är aktivitetsbegräns-ningen en av Försäkringskassans främsta käpphästar.

– Istället för att fråga läkaren om den försäkrades möjlighet att utföra ett visst arbete frågar handläggaren hur sjukdomens aktivitetsbegränsningar ser ut.

Men att en försäkrad inte kan lyfta högerarmen säger, precis som i fallet med poängmallen i MFA, inget om arbetsförmågan om inte svårigheterna jämförs mot ett konkret arbete, säger Tom Aspengren.

Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist har inte tid för intervju, men skriver i mejlsvar att Försäkringskassan ”givetvis inte har några egna regler” utan stöd i lag.

På den uttalade frågan var i lagen stödet för tillämpningen av MFA och DFA-kedjan finns, hänvi-sar hon inte till några rättskällor.

Bristande rättssäkerhet

Det som gör det riktigt svårt att hävda att Försäkringskassans bedömningar är rättssäkra är be-greppet ”normalt förekomman-de arbete”, som arbetsförmågan prövas mot vid dag 180.

Begreppet definieras inte i lag, men enligt ett domstolspre-judikat från 2008 ska det vara ett arbete med krav på ”normal pre-station” och ”ingen eller ringa” anpassning för att den sjuke ska klara av det.

– Man säger att sjuka kan ar-beta. Ja, det kan vissa, om arbetet är anpassat med mindre stress, fysiskt lätt, lägre kognitiva krav och så vidare. Hur stämmer det med ”ringa anpassning”? säger Tom Aspengren.

– Försäkringskassan borde tvingas precisera vilket faktiskt arbete de menar att den sjuke klarar trots sin sjukdom. Bara så går det att se om beslutet är förenligt med Högsta förvalt-ningsdomstolens prejudikat, säger Tom Aspengren.Varför uppmärksammar inte dom-stolarna att Försäkringskassan inte följer lagar och regler?

– Domstolarna följer Försäk-ringskassan. Deras normer har fått genomslag även i förvalt-ningsrätten, säger Tom Aspen-gren.

Jurist: F-kassans metoder saknar stöd i lagen Skarp kritik mot myndighetens sätt att pressa ner sjukpenningsdagarna

Det svenska sjukpenningtalet

l Idag är sjukpenningtalet (antalet utbetalda sjukpen-ningdagar) lägre än det var när sjukpenningen infördes på 1950-talet, då det låg kring 11,0. Historiskt har sjukpenningtalet

Nyheter sJukpenningen

Dagens ETC 22/1l I går vittnade en handläggare vid Försäkringskassan om att personal belönas med förmåner och högre lön om hen avslår fler ärenden. Läs artikeln på ETC.se.

KARIN HOLMBERGkarin.holmberg@etc.se

Sjukpenningtalet 1955–2017 (procent)

1955

1957

1959

196

1

196

3

196

5

196

7

196

9

1971

1973

1975

1977

1979

198

1

198

3

198

5

198

7

198

9

199

1

199

3

199

5

199

7

199

9

200

1

200

3

200

5

200

7

200

9

2011

2013

2015

2017

25

20

15

10

5

0

Tom Aspengren

7tisdag 23 januari 2018

Det svenska sjukpenningtalet

Sedan hösten 2016 pekar kurvan över personer som fått sin sjukpenning indragen kraftigt uppåt. Läraren Pia Toremar som lider av PTSD och sviterna efter en stroke fick definitivt avslag på sin ansökan den 15 december förra året.

Pia Toremar, 61, jobbar som lärare vid Åsö Vuxenundervis-ning i Stockholm. I februari förra året blev hon sjukskriven då sviterna efter en stroke gör att hon rör sig ostadigt, har nedsatt armstyrka i höger sida, trötthet och svårt att hitta ord. Det fungerar inte i jobbet som lärare, konstaterade Försäk-ringskassan.

– Jag fick sjukpenning och påbörjade min rehabilitering hos en sjukgymnast på eget initiativ, berättar Pia Toremar.

Men så snart dag 180 när-made sig ändrades tonen från Försäkringskassan.

Vid det laget hade Pias tillstånd förbättrats och hon hade börjat arbeta halvtid på sitt gamla jobb. Nya läkarintyg, nya kompletteringar, men inga pengar på ett par månader.

Kritiserade metoder

Pia Toremar tillhör Försäk-ringskassan Globen i Stock-holm. I gårdagens tidning vitt-nade en handläggare om att kontoret tillämpar kritiserade metoder för att få ner sjuk-talet. Exempelvis premieras handläggare som gör många avslag med lönepåslag. Sedan 1 december ska dessutom en grupp handläggare, som är kända för att ge många avslag, granska samtliga beviljanden efter dag 180 som kollegorna gör.

– Den 3 oktober gjorde en handläggare bedömningen att jag hade rätt till halv sjukpen-ning från den 25 augusti till som längst den 10 oktober. Senare i samma månad bedöm-des jag av samma handläggare som tillräckligt frisk för att klara ett ”mindre rörligt” hel-tidsarbete, med mindre ”kogni-tiva krav” och jag fick beskedet att kassan övervägde att inte bevilja sjukpenning från den 11 oktober, berättar Pia.

I samma veva påbörjade

Pia en behandling för post-traumatiskt stressyndrom, PTSD, en diagnos som också har fastställts av läkare med sjukintyg.

– Sjukintyg från två läkare visar att jag inte klarar att ar-beta heltid på ett nytt arbete, men Försäkringskassan hävdar ändå att jag klarar heltid på ett ”normalt förekommande ar-bete” och därför inte har rätt till sjukpenning. De anser att jag borde säga upp mig från min halvtidstjänst och skriva in mig på Arbetsförmedlingen, säger Pia Toremar.

Avbryta rehabiliteringen

Den 15 december kom så till sist avslagsbeslutet. Ingen sjukpenning mellan 11 ok-tober och 22 januari i år. I beslutet står det trots intygen från läkarna bara att kassan ”bedömer att du kan klara av att arbeta med arbetsuppgifter som inte utgör fysisk belast-ning eller ställer större krav på kognitiva förmågor på heltid ”. Eftersom Pia Toremar var utan ersättning under ett par må-nader tvingades hon avbryta rehabiliteringen.

– Om rehabiliteringen fått fortsätta hade jag antagligen kunnat jobba 80 procent nu. Men istället har oron över ekonomin och att bli ifrågasatt av Försäkringskassan gjort mig sämre, både fysiskt och men-talt, säger Pia Toremar.

Karin HoLmberg

”Oron över ekonomin har gjort mig sämre”

sedan dess huvudsakligen legat betydligt högre, från slutet av 1960-talet till början av 1990-talet kring och över 20,0. Åren 2009–2013 var sjukpenningtalet historiskt lågt, under 10,0. Som

lägst var det 2010, det första året då människor utförsäkrades. l 2017 låg sjukpenningtalet på 10,1.l I förhållande till sju jämförbara länder i Europa placerar sig den

svenska sjukfrånvaron strax över genomsnittet (Försäkringskassan, 2016).

”Normalt förekommande arbete” prövas i Högsta förvaltningsdomstolen

l Högsta förvaltningsdomsto-len har gett prövningstillstånd i två mål angående begreppet ”normalt förekommande arbete”. Att Högsta förvaltningsdomsto-len meddelar prövningstillstånd

kring en fråga som redan avgjorts av domstolen 2008 (RÅ 2008 ref. 15, målnr: 7437-06 ) är mycket ovanligt. LO/TCO Rättskydd är ombud i båda målen, som prövas någon gång under 2018.

Pia Toremar fick avslag trots två läkarintyg. Läkarintyg är enligt lag ett bevismedel som Försäkrings-kassan inte ska ifrågasätta utan allvarliga skäl till det. Men idag kan handläggare utan läkarutbild-ning avfärda läkarintyg med den enkla frasen ”jag bedömer”. BILD hILDa arneBack

Sjukpenningtalet 1955–2017 (procent)

1955

1957

1959

196

1

196

3

196

5

196

7

196

9

1971

1973

1975

1977

1979

198

1

198

3

198

5

198

7

198

9

199

1

199

3

199

5

199

7

199

9

200

1

200

3

200

5

200

7

200

9

2011

2013

2015

2017

25

20

15

10

5

0Sjukintyg från två läkare visar att jag inte klarar att arbeta heltid på ett nytt arbete, men Försäkrings-kassan hävdar ändå att jag klarar heltid på ett ”nor-malt förekomman-de arbete”.

XXNYHETER tisdag 23 januari 2018 ı 8

Globalt flög över fyra miljar-der passagerare under 201, visar nya siffror. Det är fler än någonsin, och lågprisbo-lagen ligger bakom en stor del av ökningen. Nu kräver miljöorganisationer tuffare tag mot flygbolagen för att vända utvecklingen.

Rösterna mot flygnormen får allt större plats i det offent-liga samtalet, det visade inte minst Dagens ETC:s gransk-ning förra veckan. Siffror från flygbranschen visar att protesterna behövs mer än någonsin. Under 2017 ökade antalet flygpassagerare med 7,1 procent jämfört med 2016. Totalt transporterade flyget 4,1 miljarder människor under förra året varav lågprisbola-

gen stod för drygt 30 procent. Det visar statistik från Interna-tionella civila luftfartsorga-nisationen, ICAO. Mest

av alla flög invånare i Europa och bland länder som sett en stark ökning finns Finland, Irland och Tyskland.

– Det är jättedåligt för klimatet. Vi måste minska ut-släppen i alla sektorer och det gäller även flygsektorn, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen, till Svenska Dagbladet.

”Jättebilligt att resa”

Olumuyiwa Benard Aliu, ord-förande för ICAOS styrande råd, skriver i ett pressmed-delande att flygets kraftiga expansion är hållbar på grund av ”kontinuerliga förbättring-ar av säkerhet, effektivitet och miljöpåverkan”. Det är inte en syn som delas av Johanna Sandahl.

– Det sker en del arbete, man effektiviserar flygandet och man satsar en del på bio-bränsle nu men det räcker ju absolut inte. Det man kan se, att det ökat så mycket handlar om en prisfråga såklart. Det är jättebilligt att resa, och ser man på vilka subventioner som går till flygindustrin är det inte så konstigt. Om man tittar på EU-nivå och räknar ihop de undantag i bränsle-skatt och moms som flygsek-torn får så är det ungefär 40 miljarder euro, säger hon till Svenska Dagbladet.

Karl Grauers

Nytt rekordför flyget

Johanna Sandahl.

Rekordsiffror

l 4,1 miljarder passagerare flög under 2017.l 7,1 procent ökade antalet passagerare med jämfört med 2016.

Bil

d C

hr

isti

an å

slu

nd

Det mesta till de rikaste och inget alls till de fattigaste. Oxfam avslöjar i en ny rapport hur den allra största förmögen-hetstillväxten går till den allra rikaste procenten av jordens befolkning.

En ny dollarmiljardär varannan dag. Det är facit för världen för tidsperioden mars 2016 till mars 2017. Medan världens 3,7 miljar-der fattigaste inte fick en krona mer än året före.

Oxfams visar i en ny rap-port hur den globala ekonomin gynnar en rik elit samtidigt som hundratals miljoner människor inte tjänar tillräckligt mycket för att ens leva ett drägligt liv.

– Dels handlar det om en självförstärkande effekt. De som har får mer. Men det handlar också om att det är lätt att gömma pengar i skattepara-dis, om att många länder inte säkerställer att arbetare tjänar en levnadslön, säger Robert

Höglund, kommunikationschef på Oxfam.

Mode i botten

I rapporten tar Oxfam upp textil- och modeindustrin som ett ex-empel på bransch där ojämlikhe-ten blir extra tydlig. Bland annat framkommer att en vd på ett av världens fem största klädföretag på fyra dagar tjänar lika mycket som en genomsnittlig arbetare inom industrin tjänar på en hel livstid.

Mönstret gäller inte bara fat-tiga länder. I USA tar det lite över en dag för en vd att tjäna det företagets undersåtar tjänar på ett helt år.

– Och det gäller såklart inte bara klädindustrin. Fjäderfäindu-strin i USA är ännu ett exempel. Där kan arbetare inte ens gå på toaletten, utan måste stå vid ett löpande band med blöjor på sig. De drabbas ofta av reumatiska skador. Det tas ingen hänsyn till att arbetare ska må bra, inte

ens i ett rikt land, säger Robert Höglund.

Vilka argument skulle bita på världens regeringar? OeCD har väl till exempel påpekat att ojämlikhet i inkomst ger sämre tillväxt?

– Ja, ekonomin blir mer ef-fektiv när resurser är mer jämnt

fördelade. Men vi fokuserar framför allt på att lyfta de fat-tigaste. Det har räknats ut att världsekonomin – det vill säga med nuvarande utveckling – måste växa 175 gånger för att de allra fattigaste ska komma upp i en lön om fem dollar om dagen, säger Robert Höglund.

– Och med tanke på vilket resursutnyttjande det kräver kommer det inte att gå. De fat-tigaste måste få en större del av tillväxten.

Finns det inga bra exempel på länder som motverkar ojämlik-het?

– Vi släppte förra sommaren en ranking kring hur mycket länder gör mot ojämlikhet där faktiskt Sverige kom etta. Men det finns även exempel på fattiga länder, till exempel Namibia, där mycket görs för att bekämpa ojämlikhet.

I Oxfams rapport tas textil- och modeindustrin upp som ett exempel på bransch där ojämlikheten blir extra tydlig.

Förmögenheterna växer för världens allra rikaste Ny rapport från Oxfam visar att klyftorna ökar

Oxfams uppmaning till regeringarl Sätt konkreta mål. De rikaste 10 procentens inkomster bör inte överstiga de fattigaste 40 procentens.l Skapa incitament för affärsmodeller som prioriterar rättvis avkastning.l Kräv av multinatio­nella företag att de säkerställer drägliga levnadslöner.l Jämna ut löneskillna­derna mellan könen.l Skattesystemen bör motverka ojämlikhet och reducera extrem förmögenhet. Inför sanktioner mot länder, företag och individer som använder sig av skatteparadis.

Oxfams uppmaning till företagl Prioritera lågavlöna­de arbetare genom att avstå ifrån att belöna aktieägare och bonusar till chefer till dess att alla anställda samt anställda hos under­leverantörer har en lön som går att leva på.l Stötta arbeta­res engagemang i oberoende fackför­eningar och främja kvinnors fackliga deltagande.

Förmögenheten har ökat med 13 procent per årl Miljardärernas samlade förmögenhet har ökat med i genomsnitt 13 procent per år sedan 2010. Arbetares löner har däremot bara ökat med i genomsnitt 2 procent. l Rapporten visar att det hade kostat 2,2 miljarder dollar per år att öka lönerna till levnads­standard för alla de 2,5 miljoner vietnameser som arbetar inom klädindustrin. Det utgör ungefär en tredjedel av den summa som betalas ut till aktieägarna i de fem största klädföretagen 2016.

aDOlFO Diazadolfo.diaz@etc.se

Bil

d d

anie

lla

BaC

klu

nd

/svd

/tt

Det finns mycket kvar att kämpa förVi kan se till att gamla naturskogar som fått växa

i hundratals år - inte huggs ner över en dag.

Vi kan få politiker och företag att förstå att det är

dags för förändring. Och vi kan göra det lättare

för dig att välja varor i butiken som är bra både

för dig och naturen. Men bara tillsammans.

Idag är vi 226 000 medlemmar men vi behöver

oss i kampen för en hållbar framtid.

Bli medlemSms:a MEDLEM till 72 900eller gå in på: naturskyddsforeningen.se/medlem Som medlem får du delta gratis i många av våra

av tidskriften Sveriges Natur och du kan också hyra våra medlemsstugor i naturnära lägen till förmånliga priser.

*Sms:et är kostnadsfritt, förutom ev. operatörsavgift.Naturskyddsföreningen sparar dina uppgifter och behandlar dem enligt personuppgiftslagen (PUL).

EKONOMI tisdag 23 januari 2018EKONOMI

EKONOMI

”Fritt fram för myndigheter att diskriminera döva”Richard Sahlin som är döv fick inte jobbet på Södertörns högskola – nu tar han frågan till FNEn dom i AD ger Södertörns högskola rätt att neka en döv jurist anställning, med hänvisning till att det skulle bli för dyrt.

Det innebär att myndigheter får diskriminera tolkanvän-dare, menar Sveriges dövas riksförbund. Nu ska Richard Sahlin, som nekades tjänsten, driva saken vidare till FN:s funktionshinderkommitté.

Richard Sahlin är jurist. Han är också döv sedan födseln, men tog tidigt sikte på en akademisk bana. Under 2004 blev han Sve-riges första döva jurist med en doktorsexamen, och har arbetat vid både Örebro och Stockholms universitet. Men Richard Sahlin

har haft svårt att få en fast tjänst – redan 2008 fick han veta av en arbetsgivare att det skulle bli ”för dyrt” att anställa en döv forskare.

Under 2015 sökte han en tjänst som lektor i socialrätt på Söder-törns högskola. Högskolan kom fram till att han var den mest kvalificerade sökanden, men efter att ha beräknat att kostna-den för teckenspråkstolkar skulle landa på en halv miljon kronor om året nekade högskolan Ric-hard Sahlin tjänsten.

Diskrimineringsombudsman-nen tog sig an fallet och drev det till Arbetsdomstolen. I oktober 2017 kom domen. Enligt AD har inte Södertörns högskola diskriminerat Richard Sahlin, eftersom de åtgärder som hög-

skolan skulle behöva vidta inte var skäliga.

Rickard Sahlin är upprörd: – Teckenspråkstolkning är

en typisk anpassningsåtgärd som gäller för alla döva. Utan den åtgärden hamnar vi utanför arbetsgemenskapen. Hur ska vi kunna göra karriär i arbetslivet om vi inte kan kommunicera med andra?

Richard Sahlin är också be-sviken på att DO inte ifrågasatte högskolans utredning.

– Jag kan handleda studenter digitalt utan tolk, och jag kan hålla i seminarium digitalt. Det medför mindre utgifter för högskolan, men sådana frågor diskuterades inte vid huvudför-handlingen.

Anna Rosenmüller Nordlan-der, processförare på DO, säger att de drev målet för att få fram mer praxis när det gäller skäliga anpassningsåtgärder:

– Det är klart att att vi kunnat driva processen på ett annat sätt, men DO:s skäl att gå till domstol ska vara om det finns en principiellt viktig fråga som behöver prövas. Vi har alltså inte en skyldighet att gå till domstol. Ur DO:s perspektiv var den fråga vi ville få svar på i det här fallet vad som är skäligt när det gäller kostnader. Självfallet hade vi hoppats att utfallet skulle bli annorlunda än vad det blev, men det ger ändå en viss vägledning framöver.

Sveriges dövas riksförbund,

Åsa Henningsson, Sveriges dövas riksförbund.

Det behövs en hel-täckande lagstift-ning. Tolkanvända-ren ska ses som en arbetstagare som andra, istället för som en vandrande prislapp.

Södertörns högskola kom fram till att Richard Sahlin var den mest kvalificerade sökanden, men efter att ha beräknat att kostnaden för teckenspråkstolkar skulle landa på en halv miljon kronor om året nekades han tjänsten. BILD maja SuSLIn

HjälpEr utvIsNINgsHOtadE aNställdan Anställda som hotas av utvisning ska få juridisk hjälp av arbetsgivaren, åtminstone om hen jobbar inom Nordic choice-kedjan som ägs av före-tagaren och filantropen Petter Stordalen. De inrättar nu ”Ali-hjälpen”, döpt efter den anställde Ali Popal från Afghanistan som fått sin visumansökan avslagen.

– Vi har flera uppskattade medarbetare som av olika skäl hotas av ut-visning. För att underlätta för dem när de och deras chefer navigerar i en ibland svårbegriplig myndighetsstruktur och lagstiftning så inrättar vi Ali-hjälpen, säger Petter Stordalen i ett pressmeddelande.

Petter Stordalen.

B

ILD

no

rD

Ic c

Ho

Ice

Ho

teLS

11tisdag 23 januari 2018

”Fritt fram för myndigheter att diskriminera döva”Richard Sahlin som är döv fick inte jobbet på Södertörns högskola – nu tar han frågan till FN

SDR, menar att domen får långt-gående konsekvenser:

– Den innebär att även större myndigheter helt lagligt kan dis-kriminera tolkanvändare genom att välja bort döva, hörselskada-de eller personer med dövblind-het under rekryteringsprocessen, säger förbundsordförande Åsa Henningsson.

Behöver diskrimineringsskyddet stärkas?

– Ja, definitivt. När det kom-mer till just tolktjänst i arbets-livet anser vi att det behövs en heltäckande lagstiftning om tolktjänst och att det offentliga står för kostnaderna i stället för arbetsgivaren. Tolkanvändaren ska ses som en arbetstagare

som andra, istället för som en vandrande prislapp, säger Åsa Henningsson.

Umeå tittar inte på kostnader

Richard Sahlin har i dag en fast tjänst på Umeå universitet som universitetslektor. Där sågs hans dövhet inte som ett hinder när han anställdes. Just nu håller universitet på med en upp-handling av teckenspråkstolkar, eftersom man inte har en egen tolkservice.

– Vi har aldrig gjort någon be-dömning när det gäller kostna-der. Det är klart att vi ser att det kommer att kosta, men det går ju inte att diskriminera någon på grund av funktionsnedsätt-ning, utan man får laga efter

läge, säger personalchefen Lars Nordlander.

Men Lars Nordlander menar att det hade kunnat bli annor-lunda om domen i AD kommit innan Richard Sahlin anställdes. Domslutet hade kanske lett till att exempelvis universitets jurister rest frågan om kost-nader.

– Det är en olycklig dom. Utgångspunkten måste vara att alla ska ha tillgång till universi-tetsvärlden, men när Södertörn tar frågan till domstol så ligger det ett signalvärde i det. Man ifrågasätter det öppna förhåll-

ningssättet – man säger att det inte är värt hur mycket som helst, utan det får bara kosta si eller så mycket.

Ska lämna in klagomål

Richard Sahlin kommer att ta frågan om diskriminering vidare. Med hjälp av föreningen Lagen som verktyg planerar han att läm-na in ett individuellt klagomål till FN:s funktionsrättskommitté.

Under helgen beslutade både Sveriges dövas riksförbund och deras ungdomsorganisation SDU att de ska stödja klagomålet.

– Domen vittnar om att domstolen saknar insikt om livsvillkoren kring personer med funktionsnedsättning, säger Richard Sahlin. LiseLott HoLm

Anpassninganses ”för dyrt”– i samtliga fallDet finns sex former av diskri­minering enligt den svenska diskrimineringslagen. en av dessa är bristande tillgänglig­het.

men i samtliga fall som la­gen prövats har anpassning för tillgänglighet i samband med rekrytering ansetts vara oskä­ligt dyrt, och den funktions­hindrade fick inte jobbet.

Tillgänglighet är en mänsklig rättighet, vilket slås fast inte bara i den svenska lagen utan också i EU-rätten och av FN.

En av diskriminerings-grunderna enligt den svenska diskrimineringslagen är alltså bristande tillgänglighet. Lagen innebär ett förbud mot att en person med en funktionsned-sättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktions-nedsättning.

Den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att genomföra skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan komma att göra sig skyldig till diskriminering.

Men i praktiken har det visat sig vara svårt att få någon arbets-givare fälld för diskriminering på grund av bristande tillgäng-lighet i arbetslivet, framför allt med hänsyn till att åtgärderna måste vara ”skäliga”.

I samtliga hittills prövade mål i Arbetsdomstolen har talan avslagits, även mot stora arbetsgivare som till exempel Försäkringskassan, Coop och Veolia, eftersom kraven på att vidta åtgärder av domstolen har ansetts vara oskäliga.

ReBecka BoHLin

Myndigheter har speciellt ansvar

l Det är arbetsgivaren som ansvarar för anpassningen av arbetsplatsen för funk-tionshindrade. Bidrag till kostnaderna kan utgå från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

l I lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder nämns ”skäliga stöd- och anpassnings-åtgärder” när det gäller anpassning på arbetsplatsen, dock utan vidare specifi-kationer. l Statliga myndigheter – som universitet – har ett speciellt ansvar för att genom-föra funktionshinderspolitiken, slår regeringen fast i en särskild förordning (SFS 2001:526).

l Utgångspunkten för vad som är en skälig åtgärd är vad som gäller enligt de bestämmelser som finns för arbetslivet, till exempel i arbetsmiljölagen.

l Exempel på skäliga åtgärder i arbetsli-vet är till exempel tekniska läshjälpmedel för datorer, hörselslingor i möteslokaler, utformning av trösklar, ramper och his-sar, utformning av toaletter och personal-kök med mera.

l Det kan även handla om anpassning av arbetstider, arbetsfördelning och arbetsledning.

l Anpassning för funktionsnedsättning omfattar även begåvningsmässiga och psykiska funktionsnedsättningar.

Rickard Sahlin.

Arbetsdomstolen har avslagit samtliga fall. BILD CLAUDIO BreSCIANI/TT

Myndigheter flyttar fler jobbn Regeringens flytt av tjänster på statliga myn-digheter fortsätter, bland annat ska nu 500 jobb på Sida flyttas till Botkyrka kommun. Isabella Lövin (MP) motiverar flytten med att det är viktigt med statlig närvaro både ute i landet och i storstädernas ytterområden.

Arbetsmiljöverket, Tullverket och Kronofogden är några av myndigheterna som nu berörs. Totalt ska 2 000 jobb flyttas under mandatperioden.

”30 000 är inne i cannabis just nu.”

rekordstor aktieutdelning från storbolagn Företag som är noterade på storbolagslista väntas dela ut rekord-mycket pengar till sina ägare enligt analysföretaget Inquiry Financial, rapporterar TT. 263 miljarder kronor beräknas utdelningen bli vilket är högre än förra året, och även högre i förhållande aktiernas pris.

– De svenska börsbolagen går väldigt bra och det gör att utdelning-arna fortsätter växa och ser ut att göra det under flera år, säger Joakim Bornold som är ekonom på aktiemäklarföretaget Nordnet.

De flesta storbolag presenterar sina årsrapporter för 2017 den här veckan.

ekonomen Claes Hemberg på aktietjänsten Avanza uppskattar hur många som just nu äger aktier i

marijuanaindustrin. Tillsamman med Bitcoin pekas det ut som ett högrisksparande, något som kan liknas vid ett spelberoende och som framför allt

unga män lockas av, enligt Sr ekonomiekot.

XXNYHETER tisdag 23 januari 2018 ı 12

Regeringssamtalen mellan de tyska kristdemokraterna CDU/CSU och socialdemo-kraterna SPD går vidare. Det blev klart i söndags, sedan SPD röstat ja. En till omröst-ning väntas när ett förslag till hur regeringssamarbetet ska se ut.

SPD förhandlar vidare om re-geringssamarbete med Angela Merkels CDU och systerpartiet CSU, detta sedan 56 procent av partiets delegater röstat för formella förhandlingar enligt en skiss som presenterades av Martin Schultz under en kongress i helgen. På grund av den oväntat smala margi-nalen har SPD:s partiledning nu press på sig att få till ett för partiet fördelaktigt samarbete. Enligt Reuters vill exempelvis SPD att CDU/CSU ska ge med sig i frågor om invandring och sjukvård.

– Jag tror att de konser-vativa har förstått att SPD måste övertygas, säger SPD:s partisekreterare Lars Klingbeil till tyska ARD.

Kan säga nej

Det finns en rädsla att SPD:s medlemmar – alla 443 000 ska få rösta – säger nej till ett avtal som inte levererar mer av partiets politik, så förhand-lingarna är långt ifrån klara. SPD:s gruppledare i parla-mentet, Andrea Nahles, har sagt att hon tänker förhandla ”tills den andra sidan tjuter”. Samtidigt säger både CDU och CSU att skissen som Schultz presenterade under SPD-kongressen står kvar som förhandlingsunderlag.

De officiella samtalen mel-lan CDU, CSU och SPD väntas dra igång i dag.

Såväl CDU som SPD tap-pade stort till extremhögern i det senaste valet, som hölls i september. Sedan dess har Merkel suttit i samtal om en så kallad Jamaica-koalition med liberalerna och de gröna, men efter att de samtalen kraschade i november öpp-nade Angela Merkel för en ny storkoalition tillsammans med socialdemokratiska SPD.

AnDREA WESSlén

Internationella organisationer kritiserar USA:s beslut att dra in mer än hälften av det plane-rade amerikanska bidraget till Fn:s hjälporganisation för pa-lestinska flyktingar, UnRWA.

Den amerikanska administra-tionen har meddelat att landet ska hålla inne utbetalningar på motsvarande 65 miljoner dollar.

UNRWA bedriver undervis-ning, sjukvård, socialhjälp och delar ut livräddande nödhjälp i Mellanöstern och når ut till om-kring fem miljoner flyktingar.

USA har varit den största bidragsgivaren till FN:s hjälpor-ganisation och UNRWA står nu inför sin största kris hittills när det gäller finansieringen.

– Det som står på spel är värdigheten och säkerheten för de miljontals palestinier som är i behov av akut livsmedelsbistånd och annat stöd, det som står på spel är flyktingarnas tillgång till grundläggande hälsovård – bland annat förlossningsvård

och andra insatser som räddar liv, säger Pierre Krahenbuhl, chef för UNRWA.

”Förvägras skyddsnät”

Det sänkta bidraget påverkar också säkerheten i regionen vid en tidpunkt när Mellanöstern står inför många olika typer av risker och hot, särskilt när det gäller ytterligare radikalisering, tillägger han.

Tidigare undergeneralsekre-terare i FN och numera Norska flyktingrådets generalsekrete-rare Jan Egeland konstaterar att det minskade bidraget kommer att få förödande konsekvenser för palestinska flyktingbarn som är beroende av bidragen för sin skolgång.

– Det innebär även att föräldrar förvägras ett socialt skyddsnät som hjälper dem att överleva. Det undergräver även UNRWA:s möjligheter att agera i händelse av att Israel-Palestina-konflikten blossar upp igen, säger Jan Egeland.

UNRWA tillhandahåller utbildning för över en halv miljon pojkar och flickor i 700 skolor och möjliggör över 9 miljoner patientbesök på över 140 kliniker.

Akshaya Kumar, biträdande chef vid Human Rights Watch FN-kontor, framhåller att många palestinska flyktingar lever i fat-tigdom, däribland en majoritet i Syrien som är i behov av hu-manitärt bistånd för att kunna överleva.

– Om inte andra regeringar fyller denna lucka snart kommer USA:s sänkta bidrag att äventyra skolgång, vaccinationer och mödrahälsovård för flyktingar, säger hon.

”Ingen uppskattning”

Trumpadministrationen uppger att beslutet togs för att trycka på för olika reformer av organisa-tionen. Även om Heather Nauert, talesperson för amerikanska utrikesdepartementet, uppgav att beslutet inte har syftet att få

palestinierna till förhandlings-bordet, visade president Donald Trumps uttalanden på Twitter några veckor tidigare något annat.

Han skrev att USA ger palesti-nierna “hundratals miljoner dol-lar varje år utan någon uppskatt-ning eller respekt i gengäld”.

”När palestinierna inte längre är villiga att tala om fred, varför skulle vi göra några av dessa enorma framtida utbetalningar till dem?” twittrade Donald Trump.

”Straffar utsatta flyktingar”

Akshaya Kumar påpekar att UNRWA är en hjälporganisation och inte en part i fredsprocessen.

– Den amerikanska adminis-trationen verkar ha för avsikt att hålla dem som gisslan – och först och främst straffa utsatta palestinska flyktingar – för att på ett indirekt sätt sätta press på den palestinska myndigheten för att de ska delta i fredsför-handlingarna, säger hon.

ThARAngA YAkUPITIYAg/IPS

Kris när USA drar in bidrag till flyktingar”Vita huset håller palestinierna som gisslan”

UNRWA tillhandahåller utbildning för över en halv miljon flyktingbarn. Bild från Rimals förberedande skola i Gaza. BILD ADeL HAnA/AP/TT

Fortsatta förhandlingar i Tyskland

UNRWAl Att de palestinska flyktingarna har ett eget flyktingorgan har länge varit kontroversiellt. Organet inrättades för att tillfälligt hjälpa de som flydde från sina hem under 1948 års arabisk-israeliska krig.l Till skillnad från andra flyktingar i världen

kan flyktingstatus via UNRWA ärvas från generation till generation. Det innebär att antalet har vuxit från 700 000 till mer än fem miljoner registrerade flyktingar i Syrien, Jordanien, Libanon och i palestinska områ-den. De som får medborgarskap på annat håll tas inte bort från UNRWA:s register.

Lars Klingbeil, partisekreterare SPD.

Jag tror att de konservativa har förstått att SPD måste övertygas.

HÄLSA PÅ BARN I SJU OLIKA LÄNDER

EN DAG I LIVET Hur leker ett barn i Ryssland och i Peru? Vad äter man till frukost i Italien och i Iran? Följ med till Ryssland, Italien, Japan, Iran, Indien, Peru och Uganda. Du får se vad barnen har på sig, vad de äter till frukost och hur de leker under en helt vanlig dag. Tänkvärt och vackert om likheter och skillnader i sju barns liv.

PRIS 125 KR

FÅ INSPIRATION INFÖR ÅRETS ODLING

SÄTT VÅRENS FÖRSTA FRÖ!På Kulturnatten den 27 januari kommer Sofia Asplund från Stadsbruk till ETC Bokcafé Växjö kl. 14–17. Vi snackar odling, sätter frön och delar med oss av våra bästa tips inför odlingssäsongen. Välkomna!

27 JANUARI KL. 14–17 PÅ ETC BOKCAFÉ VÄXJÖ

ETC Bokcafé StockholmÖppet mån–fre kl. 8–18,lörd 10–17, sönd stängtSankt Paulsgatan 14, Stockholmetcbokcafe.stockholm@etc.sefacebook.com/etcbokcafestockholm

ETC Bokcafé VäxjöÖppet mån–fre kl. 11–18,lörd 11–15, sönd stängtKlostergatan 9, Växjöetcbokcafe.vaxjo@etc.sefacebook.com/etcbokcafevaxjo

ETC Bokcafé KatrineholmÖppet mån–fre kl. 9–18, lörd 10–14, sönd stängtEnergikullen 1, Katrineholmlindha.pieslinger@etc.sefacebook.com/etcsolpark

En unik miljöbutik. Plastfri och ekofika. Vi finns i Växjö, Stockholm och Katrineholm. Välkommen till en klimatsmart mötesplats!

HANDGJORDA BIVAXLJUS

BY BESTISHandgjorda bivaxljus som har producerats med hänsyn till miljö, människa och samhälle. Ljusen är ekologiska och återvinningsbara och har samtidigt en unik design med glimten i ögat. Så tänd ett ljus i januarimörkret för en hållbar framtid.

PRISER ÄGG 180 KR • STOR GRAN 90 KR • LITEN GRAN 60 KR • FROST 90 KR • ANANAS 170 KR

NyheterNyheterbildeN / Legazpi / Filippinerna tisdag 23 januari 2018

15

Höjd beredskap efter nytt utbrott

En hög pelare av aska reser sig mot skyn

under Mayonvulkanens utbrott i Legazpi, 34 mil sydöst om huvudstaden Manila, i går.

Mayon är Filippinernas mest aktiva vulkan. Går-dagens utbrott innebär att Philippine Institute of Volcanology and Seismo-logy höjer beredskapsnivån från nivå tre (förra veckans bedömning) till nivå fyra. Bild Earl rEcamunda/aP/TT

tisdag 23 januari 2018

Vår lösning är då en kraftig satsning på dagstid-ningen och på ETC:s digitala plattformar. Vi skapar nu en helt ny sajt och en tv-lösning vi kallar ETC Play. VI kommer kunna visa film, nyheter och material från hela världen, utvalt i en enkel streamingsajt som alla kan abonnera på. Vi skapar också en jättesajt som knyter ihop all vår journalistik – lokalt, nationellt och globalt (med internationella samarbeten) – som gör att ett verkligt alternativ byggs till de stora drakarna. Det blir en väldig mix med allt från databaser runt ekonomi till barnsidor och så rejäla debatt- och kom-mentarsidor. Sajten kommer finnas i gratisversion (med vissa upplåsta artiklar och mycket annonser), i en billig version för den som som vill stödja fri journa-listik (med fler upplåsta artiklar och inga annonser), och så givetvis en komplett version för alla som är betalande prenumeranter på ETC-tidningarna (med alla artiklar, extramaterial, inbjudningar, erbjudanden och inga annonser).

Det här arbetet pågår redan och budgeten är fem miljoner för den digitala satsningen. Den kommer att utvecklas i två år. Så crowdfundingen gäller två år och eftersom den är kortsiktig har du tre procent i ränta

på den. Vill du vara med så mejla johan@etc.se!

Valåret 2018 kan bli året då rasismen pres-sas tillbaka och såväl jämställdhet som humanism återupp-rättas som ett självklart mål. Året då klimat-politiken vände. Men då måste alla motröster ha maximal kraft att nå ut och förändra debatten. Vi ska skapa det verk tyget. Jag hoppas du kan hjälpa oss.

Johan Ehrenbergjohan@etc.se

NU CROWDFUNDAR VI INFÖR VALET

MÅL 5 MILJ

0

500.000

1.000.000

1.500.000

2.000.000

2.500.000

3.000.000

3.500.000

4.000.000

4.500.000

5.000.000

1.590.000:-

Valet 2018 måste innebära att röster verkligen hörs som kan mota såväl allians som SD i deras kampanjer. I stad efter stad.

Vi ska skapa det verktyg som

behövs för att alla motröster

ska höras!

miljö tisdag 23 januari 2018 ı 17

Tickande miljöbomber längs NorrlandskustenLängs Norrlandskusten finns enorma fiberbankar med gifter och tungmetaller. Det är lämningar från skogsindustrin. Trots att problemet varit känt i många år vet forskare och mil-jöexperter ännu inte hur haven bäst ska saneras.

På ytan är havet lugnt. Intill bol-mar den vita röken från skorste-narna på Ortvikens pappersbruk. Här i inre Sundsvallsfjärden, inte långt från stadens centrum, har fem fiberbankar hittats på havets botten med stora mängder föroreningar. Innehållet är rena giftsoppan – träfibrer från massa-tillverkningen har blandats med både tungmetaller och organiska miljögifter som dioxin och DDT.

Mätningar visar att sedimen-ten täcker drygt en kvadratkilo-meter av botten och volymen uppskattas till motsvarande 60 000 lastbilslaster. En tickande miljöbomb.

– Genom bland annat vågor och strömmar riskerar gifterna spridas i ekosystemet. Vi kan inte vänta ut problemen utan måste utveckla en metod för att sanera områdena så snart som

möjligt, säger Sarah Josefsson, miljökemist på SGU.

Döda havsbottnar

De döda bottnarna i Sundsvalls-fjärden är bara ett exempel från kartläggningen av skogsindu-strins miljösynder som länssty-relserna i de fem Norrlandslänen genomfört. Giftbankarna och döda havsbottnarna finns på många håll i landet där massafa-briker finns eller har funnits.

Bara i Västernorrland, som hunnit längs med kartläggning och riskbedömning, har ytter-ligare 23 platser hittats där det finns motsvarande fiberbankar efter industrin.

Starkt förgiftade

Stora delar av gifterna och träfibrerna har släppts ut före 1969, helt lagligt efter den tidens lagstiftning. På 70- och 80-talet fylldes de på med bland annat dioxiner från klorblekning.

Sex av områdena är så starkt förgiftade att länsstyrelsen gett dem högsta prioritet för fortsat-ta åtgärder, men hittills har inte någon sanering gjorts.

– Förutsättningarna ser

olika ut. Varje enskilt område behöver utredas vidare för att kunna bedöma riskerna och om

åtgärder behöver utföras, så det finns inget självklart svar på vad som ska göras eller vem som

ska betala, säger Kristina Rydja, miljö handläggare på länsstyrel-sen i Västernorrland.

”En dyr lösning”

I ett nytt forskningsprojekt vill bland annat SGU och Uppsala universitet utveckla metoder för att ta hand om gifterna.

– Muddring, som är det traditionella sättet att ta hand om sediment, är en dyr lösning och riskerar dessutom att bidra till att sprida gifterna i vattnet. I bankarna kan det även finnas större objekt, som timmer-stockar, vilket gör det svårt att muddra, säger Sarah Josefsson.

I stället vill forskarna ta fram metoder där man istället täcker sedimenten så att gifterna stan-nar kvar och med tiden täcks med naturliga processer.

– Det finns problem med täckning också. Bland annat är sedimenten inte så stabila så det är inte säkert att de kan bära ett tjockt täcklager. Det organiska materialet i fiberbankerna gör också att det bildas stora mäng-der gas som också ger en instabil miljö, säger Sarah Josefsson.

Thomas EkENbErg

Utanför Ortviken i inre Sundsvallsfjärden finns stora lämningar från skogsindustrin. Det handlar om några av de giftigaste ämnena vi känner till som tillsammans med trärester från industrin bildar enorma döda områden på havsbotten. Bild AnnA Thors

FossilFria tjänstebilar i Falunn Falu kommun kommer att gå över till fossilfria bilar för sina anställda, enligt ett pressmeddelande. Upphandlingen av fossildrivna fordon kommer inte att förlängas och eftersom kommunen hyr sina tjänstebilar blir omställningen inte dyr. Med hjälp av stöd från Naturvårdsverket kommer Falun också att satsa på infrastruktur för att ladda elbilar.

KritiK mot C-utspel om KöttKonsumtionn Centern kritiseras för en debattartikel där köttkonsumtionens påverkan på klimatet ifrågasätts. Flera debattörer menar att reto-riken är vetenskapsfientlig och vilseledande, rapporterar klimat-magasinet Effekt. ”Om man inte har grundläggande fakta rätt, blir det svårt att uppnå politiska mål” skriver Fredrik Hedenus, miljöforskare på Chalmers, på Twitter.

Några av de värsta miljösynderna

Inre Sundsvallsfjärdenl Har drabbats av utsläpp från olika industrier sedan slutet av 1800-talet. I fiberbankarna före-kommer organiska miljögifter som naftalen i höga halter. Även tungmetaller som kvicksilver finns i höga halter.

Köpmanholmenl Nätrafjärden utanför det gam-la fabriksområdet är kraftig förorenad. Här finns den högsta nivån av föroreningar av alla undersökta fiberbankar i Västernorr-land med bland an-nat höga halter av kvicksil-ver och dioxin.

Svanöl En ö i Ångermanälven där trä- och massaindustrin funnits i 100 år fram till 1967. Fiberban-karna utanför fabriksområdet är upp till sju meter djupa och har höga halter av tungmetaller som kvicksilver och metylkvicksilver. Större delen av fiberbanken ligger grunt i den strömmande älven vilket ökar risken att gifter-

na sprids.

l

l

l

Sundsvall l

Kramfors l

Örnsköldsvik lKöpmanholmen

Svanö

Inre Sundsvallsfjärden

Bil

d F

red

rik

sAn

dB

erg

/TT

Bil

d h

enr

ik M

on

Tgo

Mer

y/TT

tisdag 23 januari 2018MILJÖ

5 000 bilister i Örebro ska få prova pendling med kollek-tivtrafik gratis. Det är Örebro region som vill få fler att ställa bilen och i stället ta bussen när de ska till jobbet. Bilismen måste minska för att regionen ska få ned koldioxidutsläppen.

I dagarna skickar Region Örebro län ut erbjudandet att prova på att åka kollektivt till 55 000 bilis-ter. Av de som ansöker om att få bli testresenärer väljs 5 000 ut som kommer att få åka med Läns-trafiken utan kostnad i två veckor under vintern och våren 2018.

Att erbjuda bilister att prova på att åka kollektivtrafik utan kostnad har testats i andra regioner. Det har visat sig vara ett lyckat drag för att få folk att ändra sina resvanor.

– Det här känns som ett av de bättre sätten att få folk att ändra sitt beteende. Får man ett konkret förslag på byte av vane-mönster är det lättare att göra en förändring, säger Mats Gunnars-son (MP), regionråd och ordfö-rande i nämnden för samhälls-byggnad i region Örebro län.

Han berättar att man sedan tidigare vet att de arbetspend-lare som byter till kollektivtra-fik dessutom ofta blir trogna kunder.

Öka det kollektiva resandet

För att nå sina energi- och klimatmål behöver Region Öre-bro län få många bilister att välja att byta till kollektivtrafiken.

– Vi gör 615 000 resor under ett vardagsdygn i Örebro län. Enligt den undersökning som vi gjort om resvanor uppskat-tar bilresenärerna själva att de skulle kunna ersätta nästan en fjärdedel av bilresorna med kollektivtrafik, berättar Mats Gunnarsson.

Länstrafiken i Örebro kom-mer att arbeta med prova-på-kampanjer under hela 2018 för att försöka öka det kollektiva resandet. Bland annat kommer alla som flyttar dit under året att få ett erbjudande om att få resa

gratis under två veckor i hela länet.

– Varje bilist som ställer bilen minskar utsläppen. Ska vi få en tydlig effekt är det en sänkning med flera procentenheter som behövs. Samtidigt ökar trafiksä-kerheten, vi ger kollektivtrafiken bättre beläggning och fler linjer blir kvar. Så när fler ställer bilen bygger vi upp underlaget för en ännu bättre kollektivtrafik och ännu bättre energimål, menar Mats Gunnarsson.

Samtidigt höjer regionen priserna för att åka buss. Är det inte kontraproduktivt att ha pro-jekt som ska få fler att åka när ni samtidigt höjer biljettpriserna?

– Ja, det är lättare att få fler att åka kollektivt om det är billigt. Men vi måste ha ett system som ska fungera för alla. Vi har en

ökande äldre befolkning som ger ökade kost-nader. Vill vi inte höja skat-ten, så måste vi låta kollektiv-trafiken betala sig själv. Vi har

fortfarande billiga resor på korta sträckor men dyrare resor på långa sträckor. Månadskorten har vi inte höjt. Det vill vi att folk ska gå över till. Det snabbar på när folk ska gå på bussen. Det gör också att folk använder bus-sen mer även på helgerna, säger Mats Gunnarsson.

Måste minska bilresorna

Projektet är en del i ett större arbete för att minska utsläppen i regionen. Transporter står för cirka 40 procent av Örebro läns totala koldioxidutsläpp. Utsläpp som måste minska kraftigt för att regionen ska kunna uppnå sina energi- och klimatmål.

– Bilismen är en ganska stor del för oss att nå klimatmålen. Vi har sänkt utsläppen sedan 1990. I dag är vi nere på 1 700 000 ton. Byte av bränsle är en viktigt bit. Hur vi reser är en annan, säger han.

Maria rinalDo

Gratis resor ska locka bilister att åka buss

Energi- och klimatmål i Region Örebro län

1. Utsläppen av växthusgaser i Örebro län ska år 2030 vara 60 procent lägre än 2005 års nivåer. 2. Energianvändningen i Örebro län ska år 2030 bestå av minst 80 procent förnybar energi. 3. Energianvändningen i Örebro län ska år 2030 vara 50 procent effektivare jämfört med 2005.l De tre målen ska leda till ett klimatneutralt och resurseffektivt län utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2045, vilket även är det nationella målet. Källa: Region Örebro län

Mats Gunnarsson.

”Känns som ett av de bättre sätten att få folk att ändra sitt beteende”

För att nå sina energi- och klimatmål måste Region Örebro län få ner sina utsläpp av växthusgaser till 60 procent lägre än 2005 års nivåer. För att lyckas krävs att många örebroare ändrar sina resvanor och lämnar bilen hemma. Bild Mirja Mattsson

19tisdag 23 januari 2018

Gratis resor ska locka bilister att åka buss

80% 75% 60%

20%

8%

17%

13%

27%

Koldioxidutsläppen (CO2) står för 80 procent av alla utsläpp i Sverige.

I Sverige står transporter totalt för cirka 25 procent av koldioxidutsläppen.

I Örebro län står transporterna för omkring 40 procent av länets totala CO2-utsläpp.

Koldioxidutsläpp

Andra utsläpp

Andra koldioxidutsläpp

Lastbilstransporter

Privatbilism

Andra koldioxidutsläpp

Lastbilstransporter

Privatbilism

SverIge SverIge ÖrebrO

För att nå sina energi- och klimatmål måste Region Örebro län få ner sina utsläpp av växthusgaser till 60 procent lägre än 2005 års nivåer. För att lyckas krävs att många örebroare ändrar sina resvanor och lämnar bilen hemma. Bild Mirja Mattsson

KULTUR tisdag 24 januari 2018

möTeT Jessica Bab Bonde – Aktuell med serie-boken ”Vi kommer snart hem” om Förintelsen.

Hela mitt liv hade jag längtat efter en cykel. Det berättar 13-åriga Livia. När hon väl får en, en röd, införs snart lagar om vad ungerska judar får och inte får äga. Den så hett efter-längtade cykeln försvinner –

tillsammans med familjens radio, möjligheten att studera och rätten att röra sig fritt.

Sedan börjar omflyttningen och dödandet. ”Ett barn på 1 000 överlevde ghettot i Lódz och tiden därefter. Jag var ett av de barn som över-levde”, berättar Tobias.

Skrev för elvaåringar

Genom intervjuer med förintelseöverlevare, bland andra Emerich Roth och Livia Fränkel, har Jessica Bab Bonde och illustratören Peter Bergting skapat sex barndomsskildringar som inte liknar de vi är vana vid.

– Det här är en berättelse om vad som kan hända om vi inte värnar om vårt öppna sam-hälle, säger Jessica Bab Bonde.

Idén till boken kom från förläggaren Marie Augustsson. Hon hade inspirerats av den brit-tiska ”Survivors of the Holocaust”, som kom ut 2016 och som har ett liknande upplägg.

Jessica Bab Bonde berättar att hon hade en elvaåring i tanken när hon skrev texten.

– Jag tänker mig att elvaåringar är oför-störda och öppna. De har inte cementerat någon världsbild ännu. Om vi kan jag nå fram till några av dem med vår berättelse kanske vi kan väcka deras lust att arbeta för ett fritt samhälle.

Vill sprida empati

Boken följer huvudpersonerna in i Bergen-Bel-sen och de andra lägren. Bilderna visar hur sväl-ten succesivt gröper ur människornas ansikten, hur folk blir skjutna, lik som travas i högar.

– Det är ju ett tungt material, men man måste ju introducera det här för barnen förr eller senare – för det var ju så här det var. Vi har i alla fall förmånen att bara behöva läsa om det i boken.

Även om bokhandlar och bibliotek är fulla av förintelseskildringar tycker Jessica Bab Bonde att hennes bok behövs.

– Jag tror att många har lätt att placera För-intelsen och andra liknande händelser väldigt

långt bort från sig själva – i en annan tid eller i ett annat land. Resonerar man så blir det lätt att hävda att vi inte har råd eller plats att hjälpa flyktingar. Men om du själv skulle fly en dag, hur vill du bli emottagen?

För henne själv är det inte en hypotetisk fråga. – Att jag finns är ju ett resultat av att mina

mor- och farföräldrar flydde. Jag lever med tan-ken att det här kan hända igen – och då är det jag och mina barn som åker dit. Den känslan är bra att bära runt på, för man blir lite mer mån om att möta sin medmänniska med empati. Det sättet att tänka hoppas jag att vi kan sprida med den här boken.

Fick Förintelsen med modersmjölken

Jessica Bab Bonde säger att hon inte kan minnas hur hon själv fick höra talas om Förintelsen.

– Det kom med modersmjölken. Det har alltid funnits där.

Hon pekar på en bild i boken, av en arm med ett intatuerat nummer.

– Var och varannan äldre person hade en tatuering när jag var liten, även om mina mor- och farföräldrar aldrig satt i läger. De hann fly – och som tur var blev de mottagna i Sverige. Men större delen av deras släkter försvann.

Även vi vuxna kan ju ha svårt att förstå att något så oerhört som Förintelsen kan inträffa – och har inträffat. Hur processar ett barn det?

– Jag har alltid läst mycket om Förintelsen. Och det handlar ju om att försöka förstå, vilket bara blir svårare. Det är ju omöjligt att fatta.

Hon säger att hon tror att barn på vissa sätt kan ha lättare att ta till sig det eftersom mycket av deras lek handlar om gott mot ont.

– Det som är svårt är att det här inte var en lek, det hände på riktigt. Så när man berättar om det krossar man en ganska fin bild av världen.

Hur gjorde du för att förenkla kriget så att ett barn förstår?

– Jag försökte formulera mig som man gör när man är tio. Det var också så de människor som medverkar i boken berättade sina histo-rier för mig. En av dem var ju bara tre år när det här började. För honom var det ju det mest normala som fanns. Trygghet, mat och säng hade inte han förrän han var nio, tio år.

Jag tänkte på att det inte är så mycket käns-lor, mer ett rakt berättande.

– Så pratar de jag intervjuade inför boken. Rakt upp och ner, utan känslor, men samtidigt kan tårarna rinna. Kränkningen är så pass djupt etsad. Men när det här hände fanns det inte plats för deras känslor, de hade fullt upp med att överleva.

Krig är ju inte särskilt barnvänliga till sin natur. Hur avgjorde du och illustratören hur hemskt det skulle få vara i boken?

– Det är såklart en balansakt, men att försköna är inte ett alternativ. Däremot är det heller inte nödvändigt att vara övertydlig. Här tror jag att det är en extra fördel att vi har valt det illustrerade formatet. Text och bild kan samspela och hjälpa oss i balansen. Men För-intelsen var hemsk. Det framkommer med all tydlighet i boken. Så vill jag att det ska vara.

Flera av personerna i boken pratar om hur lättade de var när de fick se de vita bussarna, när de kom till Sverige eller när de återförena-des med sina syskon. Samtidigt vittnar flera om att de inte har känt sig hela sedan kriget. Det är svårt att inte dra paralleller till Sveriges flyktingpolitik idag.

– Ja, jag har flera gånger de senaste åren frå-gat mig själv hur jag ska kunna stå rakryggad och svara mina barn och barnbarn när de frågar ”Varför gjorde du ingenting?”

– Hade inte gränserna öppnats den där lilla stunden när mina mor- och farföräldrar kom hit, då hade jag inte funnits. Och hade de öppnats sedan hade så många fler överlevt. Jag kan inte befria mig från den känslan. Det måste vara viktigare att rädda liv än att behålla vår välfärd – om det nu är så att det måste stå mellan det, vilket jag inte tror.

Antisemitismen ökar i världen och många av hoten kommer från högerextrema grupper. Varför tror du att människor är så dåliga på att lära sig av historien?

– Folk som blir rasister måste leva i en väl-digt trygg övertygelse om att något sådant här aldrig kommer att drabba dem. Men nazisterna är ändå relativt få. Den stora massan är mycket klokare än så och kan lära av historien bara de får reda på den.

Jessica Bab Bondel Gör: Litterär agent på Hedlund agency som i sitt stall har författare som Sara Stridsberg, David Lagercrantz, Elisabeth Åsbrink och Lena Andersson.l Aktuell: Med serie­boken ”Vi kommer snart hem”, tillsam­mans med illustratö­ren Peter Bergting.

Rösterna i bokenl De förintelse­överlevare som har lånat ut sina berät­telser till boken är Tobias Rawet, Livia Fränkel, Selma Bengtsson, Susanna Christensen, Emerich Roth och Elisabeth Masur.

Hur förklarar man för barn något som är så oerhört att inte ens vuxna kan förstå det? Den utmaningen tog Jessica Bab Bonde sig an när hon och Peter Bergting började utforma ”Vi kommer snart hem”, en seriebok om Förintelsen.

”Berättelsen om Förintelsen fick jag med modersmjölken”

Signe liDénsigne.liden@etc.se

21tisdag 24 januari 2018

”Hade inte gräns-erna varit öppna när mina mor- och farföräldrar kom hit, då hade jag inte funnits. Och hade Sveriges gränser förblivit öppna så hade så många fler överlevt.”

”Vi lever i en farlig tid, där vi tar demokratin för självklar i Sverige. Vi har haft den länge och varit skonade från krig. Då kan man slarva med att känna empati för sina medmänniskor”, säger Jessica Bab Bonde. Nedan syns utdrag ur hennes bok ”Vi kommer snart hem” med bilder av illustratören Peter Bergting.

Tre förintelseskildringar som man ska ha upplevt enligt Jessica Bab Bonde

l Shoa. Dokumentärfilmen om Förintelsen som Claude Lanzmann var klar med 1985 (ef-ter över tio års arbete). Det viktigaste samlade dokument som hittills gjorts.l Yad Vashem i Jerusalem. Monument, arkiv och forskningscentrum för ”hågkomst av Förintelsens offer och hjältar”. I Yad Vashems arkiv finns omkring 62 miljoner dokument, tusentals fotografier, videor och nedtecknade vittnesmål från överlevande. Där finns också ett register över Förintelsens judiska offer.l Filmen ”Sauls son”. Ett ungerskt drama från 2015 av Laszlo Nemes.

bil

d h

ild

a ar

neb

ack

varuhuset.etc.seKundtjänstBox 4403102 68 Stockholmvaruhuset@etc.sewww.varuhuset.etc.se

DET BÄSTA FÖR DITT BARN

TYGBLÖJA ONE SIZETygblöja för barn som väger 4–16 kg. Justeras enkelt med knappar när ditt barn växer. Det finns många fördelar med tygblöjor. Du har alltid blöjor hemma samtidigt som du minskar ditt hushållsavfall. Det ingår två inlägg som är tillverkade i bomull och bambu.

249 kr

I STÄLLET FÖR SKÖLJMEDEL

ULLBOLLARUllbollar som torkar din tvätt snabbt och gör den mjuk, helt utan sköljmedel. Bollarna är tillverkade av merinoull och corriedaleull som är biologiskt nedbrytbar. Så naturliga att de till och med kan komposteras. Finns i färgerna vit, grå och brun.

85 kr/st199 kr för 3-pack

Fri frakt och klimat k ompensation

ingår alltid i priset!

KULTUR tisdag 23 januari 2018 ı 23

Stor skillnad mellan manliga och kvinnliga nominerade

Jag är ingen profet. Profe-tior handlar egentligen om nutiden. Science fic-tion handlar om nutid, vad skulle det an-nars handla om? Det finns ingen framtid, det finns bara olika förut-sättningar.

Enligt en kartläggning utförd av Kulturnytt är det stor skillnad på de skådespelare som nominerats till en guldbagge. Bland de 16 skådespelare som nomi-nerats är männen mel-lan 31 och 66 år, medan kvinnorna är mellan 14 och 38.

– Många, många kvinnliga skådespelare vittnar om hur svårt det är att få bra roller när

man har kommit upp i en viss ålder. Det säger ju också att en man har ett värde även längre

upp i åldern, medan en kvinna kan ifrågasättas

mycket mer, säger Ingrid Lindell, universitetslek-

tor vid Göteborgs universitet, som

bland annat forskat kring män och kvinnor på film, till Kulturnytt.

Margaret Atwood, författaren till ”Tjänarinnans berättelse” som kom ut 1985 och på nytt blivit en bästsäljare, beklagar sig i The Guardian över att mycket som hon beskrev i sin dystopiska roman har slagit in.

20… miljoner. Det är värdet på en tavla målad av Tiziano Vecellio som ska nu auktioneras ut. Tavlan ägdes av Kung Karl I av England (1600–1649), men den gavs till hans rörmokare John Embry som betalning för reparationer utförda på slottet som Karl I bodde på. Ursprungligen låg räkningen på 903 pund, men John fick ”nöja” sig med 403 pund kontant och 24 tavlor från kungens samling, skriver The Guardian.

Yale köper 112 kärlekSbrevn Fransmannen Claude Lanz-mann, 92, säljer 112 kärleksbrev till det amerikanska universi-tetet Yale. Avsändaren är inte vem som helst, utan författaren och filosofen Simone de Beau-

voir, skriver Le Monde. Hon

och Claude Lanzmann inledde ett förhål-

lande när han började

arbeta som sekreterare åt den kända

filosofen Jean-Paul Sartre, som Simone de Beauvoir hade ett förhållande med. Förhållandet var dock inte monogamt, men enligt Claude Lanzmann vill Simone de Beauvoirs dotter ändå radera ut honom ur sin mammas livshistoria. För att breven inte ska hamna i hennes ägo om Lanzmann dör säljer han dem.

n Skurken är nästan alltid en man. I alla fall i brittiska bilder-böcker. En genomgång som The Observer har gjort av de 100 populäraste bilder-böckerna 2017 visar att det är åtta gånger så sannolikt att boven i en bilderbok är en man än en kvinna. Bara i en bok, ”Peppa and her golden boots”,

förekommer en kvinnlig skurk. Peppa pig, eller Greta gris som hon är känd som i Sverige, får

sina stövlar stulna av en kvinnlig anka.

Undersökningen visar också att det överhuvud-taget är vanligare med manliga karaktärer – av

huvudfigurerna är ungefär 50 procent fler

av manligt kön än av kvinnligt.

brittiska bilderböcker inte jämställda

Simone de Beauvoir.

3Så många priser vann ”Three billboards outside Ebbing, Missouri” under årets SAG Awards. Därmed blev filmen kvällens mest prisade på galan, som hyllar

skådespelares insatser i filmer och tv-serier. Sam Rockwell utsågs till bästa manliga birollsskådespelare och ensemblen till årets bästa. Dessutom vann Frances McDor-mand priset som bästa kvinnliga skådespelare. Hon och Gary Oldman (bästa manliga huvudroll för ”Darkest hour”) prisades både på SAG Awards och Golden Globe-galan och är favorit-tippade inför Oscarsgalan i mars, skriver avclub.com.

bIl

D A

ARO

n V

Inc

EnT

ElK

AIM

/TH

E c

AnAD

IAn

PR

ESS

/AP

bIl

D V

Inc

E b

Uc

cI/

InVI

SIO

n/A

P

Ett rike av denna jord är en fängslande roman som utspelar sig på den libanesiska landsbygden, från 1920-talets början till inledningen av in-bördeskriget 1975. I den kristna bergsbyn Bcharre tränger sig omvärlden på mer och mer och hotar att kullkasta gamla seder och bruk. På så sätt ställs gemenskap och identitet i fokus – gestaltad inom kärnfamiljen, den religiösa sekten och nationen.Översättning Jonathan Morén

Köp på libris.etc.se eller i bokhandeln.

Denna bok och många �er spännande

titlar hi�ar du på libris.etc.se

198:-

En episk berättelse om slitningen mellan tradition och

modernitet

KULTUR tisdag 23 januari 2018 ı 25

SERIER & PYSSEL SerieMalin Biller

SudokuSå här spelar duFyll i de tomma rutorna med siffrorna 1 till 9. Varje siffra mellan 1 och 9 måste finnas i alla nio rader, alla nio kolumner och alla nio 3x3-rutor.

8 9 2 4 5

1 4 9

9 8 2

7 9 1

1 2 8

8 9 2

1 4 7

2 3 1

2 8 1 6 4

Puzzle 1 (Medium, difficulty rating 0.54)

7 1 9 6 2

2 3 6 1

2 4

9 6 4

2 7

8 6 1

2 9

9 5 8 2

4 7 1 3 9

Puzzle 2 (Easy, difficulty rating 0.42)

Generated by http://www.opensky.ca/sudoku on Wed Feb 8 14:42:32 2017 GMT. Enjoy!

8 9 2 4 5

1 4 9

9 8 2

7 9 1

1 2 8

8 9 2

1 4 7

2 3 1

2 8 1 6 4

Puzzle 1 (Medium, difficulty rating 0.54)

7 1 9 6 2

2 3 6 1

2 4

9 6 4

2 7

8 6 1

2 9

9 5 8 2

4 7 1 3 9

Puzzle 2 (Easy, difficulty rating 0.42)

Generated by http://www.opensky.ca/sudoku on Wed Feb 8 14:42:32 2017 GMT. Enjoy!

Lätt

Mellan

Puzzle 1 (Medium, difficulty rating 0.54)

892465731536172489174983625729854316461329857385716942618547293243691578957238164

Puzzle 2 (Easy, difficulty rating 0.42)

719638245243975681586124397357812964492356718861749523178293456935461872624587139

Generated by http://www.opensky.ca/sudoku on Wed Feb 8 14:42:33 2017 GMT. Enjoy!

Puzzle 1 (Medium, difficulty rating 0.54)

892465731536172489174983625729854316461329857385716942618547293243691578957238164

Puzzle 2 (Easy, difficulty rating 0.42)

719638245243975681586124397357812964492356718861749523178293456935461872624587139

Generated by http://www.opensky.ca/sudoku on Wed Feb 8 14:42:33 2017 GMT. Enjoy!

Lösn

ing

Mel

lan

Lösn

ing

Lätt

Personen på bilden har ingen koppling till citatet.

Kloka hem är ETC:s gröna bostadsmagasin och Sveriges bäst

säljande magasin för ekologiskt byggande och inredning. Reportage

från miljövänliga hem, inspiration för en hållbar livsstil, nyskapande grön

design, klimatsmarta val till hemmet och mycket mer. Följ med oss in i en

grönare framtid!

bostadsmagasin och Sveriges bäst säljande magasin för ekologiskt

byggande och inredning. Reportage från miljövänliga hem, inspiration för

en hållbar livsstil, nyskapande grön design, klimatsmarta val till hemmet och mycket mer. Följ med oss in i en

Prenumerera här – 299 kronor för en

helårsprenumeration!

www.klokahem.com

Nytt nummerute nu!

TV & RADIO

05.10 Halv åtta hos mig05.45 Nyhetsmorgon10.00 Dr Phil10.55 Dr Phil12.00 Hem till gården12.30 Hem till gården13.00 Mord och inga visor14.00 Antiques roadshow14.55 Att bygga sitt drömhus15.55 En plats i solen: Vintersol16.55 Fixer upper17.55 Veterinärerna18.50 Keno19.00 Nyheterna19.15 Sporten19.20 Väder19.30 Farmen20.00 Mandelmanns gård21.00 Riviera22.00 Nyheterna22.30 Ekonominyheterna22.35 Sporten22.50 Väder23.00 CSI23.55 Law & order: Special victims unit00.55 112 – på liv och död01.55 Elementary02.55 CSI

TV & RADIO

Dox: The Road movien Ryssland sett genom en bilkamera är ofta en hisnande resa med livet som insats. Genom att sammanfoga klipp från kameror som bilisterna har innanför vindrutan skapar filmaren Dimitrij Kalasjnikov ett galet por-trätt av Ryssland. De situationer som uppstår är bitvis komiska men faran är ständigt när-varande och dramatiken stor. Allt kan hända på vägen. SVT1 22.00

05.15 Fråga doktorn06.00 Morgonstudion09.10 I terrängbil genom Indokina09.40 Kamera

09.50 Alpint: Världscupen, damernas stor- slalom, första åket. Från Kronplatz, Italien11.00 En bild berättar11.05 Min farfars hemliga krig12.05 Fråga doktorn12.50 Alpint: Världscupen, damernas stor- slalom, andra åket. Från Kronplatz, Italien14.00 Så ska det låta15.00 Genialt eller galet15.20 Matiné: Brott och straff17.05 Vem vet mest?17.35 Alpint: Världscupen, herrarnas slalom, första åket. Från Schladming, Österrike18.00 Rapport18.13 Kulturnyheterna18.25 Sportnytt18.30 Lokala nyheter18.45 Go’kväll19.30 Rapport19.55 Lokala nyheter20.00 Auktionssommar21.00 Veckans brott22.00 Dox: The Road movie23.10 Rapport23.15 Sverige idag23.30 Den svenska välfärden

09.00 Forum12.00 Rapport12.03 Forum16.00 Rapport16.05 Forum16.15 Agenda17.00 Här är mitt museum17.15 Nyheter på lätt svenska17.20 Nyhetstecken17.30 Oddasat17.45 Uutiset18.00 Alpint: Världscupen, herrarnas slalom, första åket. Från Schladming, Österrike18.40 Auschwitz i mina tankar19.00 Vem vet mest?19.30 Förväxlingen20.00 Kulturveckan21.00 Aktuellt21.39 Kulturnyheterna21.46 Lokala nyheter21.55 Nyhets- sammanfattning22.00 Sportnytt

22.15 Bates Motel23.00 Leonora Carrington – den glömda surrealisten23.55 Konsthistorier: Porträtt00.25 Renskötare i Jotunheimen00.55 Hundra procent bonde01.25 Nyhetstecken01.35 Sportnytt01.50 Sverige idag

05.05 Nanny05.30 Nanny06.00 Nanny06.30 Nanny07.00 Aftonbladet morgon09.00 Lyxfällan09.55 Nashville10.55 Sex and the city11.25 Sex and the city11.55 Svenska Hollywoodfruar12.55 Parneviks13.55 The real housewives of Orange County14.55 Project runway15.55 Lyxfällan17.00 Svenska Hollywoodfruar18.00 Parneviks19.00 Undercover boss Canada20.00 All about Steve

22.00 The heat00.30 How I met your mother01.00 How I met your mother01.30 Frasier01.55 Frasier02.20 Navy CIS03.05 Navy CIS03.50 How I met your mother04.15 How I met your mother

05.15 Ellen DeGeneres show06.00 Murdoch mysteries06.45 America’s funniest home videos07.05 Grey’s anatomy08.00 Real housewives of New Jersey09.00 The little couple09.30 The little couple10.00 Sofias änglar11.00 Grey’s anatomy12.00 Ellen DeGeneres show12.55 Real housewives of New Jersey13.55 Ullared14.55 The little couple15.25 The little couple16.00 Sofias änglar17.00 Tunnelbanan18.00 Ullared19.00 The big bang theory19.30 The big bang theory20.00 Ullared21.00 The big bang theory21.30 Mom22.00 Black-ish22.30 Black-ish23.00 The big bang theory23.25 The big bang theory23.55 CSI00.55 Criminal minds

TV & RADIOtisdag 23 januari

SVT1 SVT2 TV3 TV4

KANAL 5

Storslalomsara Hector jagar pallplats i världscuptävlingen i Kronplatz, italien.

Bates motelnorma och romero tar ett stort kliv tillsammans och norman försöker att förstå sig själv och sin nya livssituation.

The HeatFBi-agenten sarah ashburn är en regelryttare och hatad av sina kollegor. i hopp om en befordran reser hon till Boston för att sätta dit en knarkkung. i Boston paras hon ihop med den oberäkneliga Bostonpolisen shannon Mullins, som är hennes raka motsats.

Veterinärerna.

Kulturveckann Utvecklingssamtal från SVT Kultur med gäster om de viktigaste händelserna i veckan och i samtiden. Programledare är Hannes Fossbo och Jessika Gedin, Malin Jacobson Båth och Fanna Ndow Norrby. SVT2 20.00

Masterchef Australian Deltagarna står inför sin första immuni-tetsutmaning. Bara en av dem kommer ta sig till finalrundan och få möta en professionell kock – och här är det tiden som avgör. TLC 20.00

All about Steve.

Vem vet mest?–

Auktionssommar.

tisdag 23 januari 2018

27

RADIO P1 06.00 Morgoneko 06.15 P1-morgon 06.30 Ekonyheter 06.32 Ekonomieko 06.34 Nyheter från Vetenskapsradion 06.39 P1-morgon 06.50 Tankar för dagen 06.55 Landväder 06.59 P1-morgon 07.00 Morgoneko 07.18 P1-morgon 07.30 Ekonyheter 07.32 Ekonomieko 07.36 Nyheter från Vetenskapsra-dion 07.39 P1-morgon 07.46 Kultur-nytt 07.55 Land- och sjöväder 07.59 P1-morgon 08.00 Morgoneko 08.15 P1-morgon 08.30 Ekonyheter 08.32 Ekonomieko 08.36 Nyheter från Vetenskapsradion 08.41 P1-morgon 08.54 Kulturnytt 08.59 P1-morgon 09.00 Morgoneko 09.14 P1-morgon 09.30 Ring P1! 10.00 Ekonyheter 10.03 Kropp & Själ 11.00 Eko-nyheter 11.04 Tendens 11.35 Radioföljetongen 12.00 Tolvslaget 12.00 Dagens dikt 12.10 Vetandets värld 12.30 Luncheko 12.55 Land- och sjöväder 13.00 P1 Kultur 14.00 Ekonyheter 14.03 Vetenskapsradi-on Historia 15.00 Ekonyheter 15.03 Radiosporten 15.04 Nordegren och Epstein i P1 15.45 Kulturnytt 15.55 Sjöväder 16.00 Ekonyheter 16.03 Studio Ett 16.45 Dagens Eko kvart i fem 17.00 Studio Ett 17.45 Dagens Eko 18.01 Ekonomiekot 18.08 Ra-diosporten 18.09 Kulturnytt 18.14 P1 Kultur 19.00 Ekonyheter 19.03 Vetenskapsradion Språket 19.35 Radioföljetongen 20.00 Ekonyheter 20.03 Tendens 20.35 Vetandets värld 20.55 Klartext 21.00 Eko-nyheter 21.03 Barnaministeriet dokumentär 21.35 Ring P1! 21.45 Tankar för dagen 21.50 Land- och

sjöväder 22.00 Ekonyheter 22.10 Radiosporten 22.12 Studio Ett 22.55 Kulturnytt 23.00 Ekonyheter 23.07 Studio Ett 23.50 Dagens dikt

P2 06.00 Huomenta Ruotsi 06.30 Sisu-uutiset 06.34 Huomenta Ru-otsi 06.35 Oddasat 06.40 Nyheter 06.50 Klassisk morgon 07.30 Ekonyheter 07.32 Klassisk morgon 08.54 Kulturnytt 09.00 Ekonyheter 09.02 Klassisk morgon 10.00 Eko-nyheter 10.03 Klassisk förmiddag 13.00 Iltapäivä 14.45 Sisu-uutiset 14.50 Roketti 15.00 Rádio Sápmi 15.30 Nyheter 15.35 Rádio Sápmi 16.00 Radio Romano 16.30 Arabisk talkshow 17.00 Kulturnytt 17.06 P2 på hemväg 19.00 Ekonyheter 19.03 P2 Live: Folk 20.30 P2 Live: Jazz 22.00 Musik mot midnatt

P3 06.00 Ekonyheter 06.30 Mor-gonpasset 10.00 P3 Nyheter 10.02 P3 med Sofia Dalén 11.00 P3 Ny-heter 11.02 Relationsradion 12.00 P3 Nyheter 12.03 Relationsradion 13.00 P3 Nyheter 13.02 P3 med Linnea Wikblad 14.00 P3 Nyheter 14.02 PP3 15.00 P3 Nyheter 15.02 PP3 16.00 P3 Nyheter 16.04 Tanke-smedjan 17.00 P3 Nyheter 17.06 Musiken i P3 17.59 Radiosporten 18.00 P3 Nyheter 18.03 Musiken i P3 19.00 Nyheter 19.03 Musikgui-den - rock/metal/punk 20.00 P3 Nyheter 20.03 Radiosporten 20.06 Musikguiden - rock/metal/punk 21.00 Nyheter 21.03 Musikguiden - rock/metal/punk 22.00 Nyheter 22.03 Morgonpasset - Gästen

Veterinärerna.

tisdag 23 januari 2018

KUNSKAPSKANALEN 14.00 UR Samtiden 17.00 Hjortkalven 17.15 Guld på godset 18.15 Colombia med Simon Reeve 19.05 Vårt vilda liv - familjeäventyr i Kenya 19.35 Antik-magasinet 20.05 Djurvärldens tappra ungar 21.00 Dokument utifrån: Exodus 2 - resan fortsätter 22.00 Nationalskat-tens hemligheter 22.45 Mäktiga miljöer 23.35 USA från svartvitt till färg

BARNKANALEN 05.00 Långhalsen Lo 05.05 Twirlywoos 05.20 Raa-Raa - lejonet som låter 05.30 Pocoyo 05.35 Gaspard och Lisa 05.45 Miffys stora små äventyr 05.55 Misse-kisse 06.00 Ballonggården 06.10 Dimitri 06.15 Regnbågsstadens hjälte 06.30 Morgonshowen 06.31 Greta Gris 06.35 Lilla prinsessan 06.50 Octonauterna 07.05 Fåret Shaun 07.15 Doki 07.30 Robin Hoods rabalder och rackartyg 07.45 Så många frå-gor, Luna! 07.55 Små-potatis 08.00 Äventyr i tid och rum 08.10 Träd Fu Tom 08.35 Pyjamashjäl-tarna 08.45 Kapten Flinn & Piratdino-saurierna 09.00 Djungelboken 09.10 Fixarna 09.15 Biet Maya 09.30 Servettmannens äventyr 09.40 Katten i hatten vet allt om ditten och datten 09.55 Greta Gris 10.00 Elias och rädd-

ningsteamet 10.10 Kate och Mim-Mim 10.20 Skåpbilen Olle 10.25 Full fart i Verksta 10.40 Robyn och rymdpatrullen 10.55 Sara och Anka 11.00 Furchester hotell 11.10 Draken Digby 11.25 Lun-neskär 11.30 Q Pootle 5 11.40 Tom & jordgubbssyltmackan med honung 11.45 Daniel Tigers kvarter 12.00 Berätta för mig - meänkieli 12.10 Fnissnisse 12.15 Polo 12.20 Raa-Raa - lejonet som låter 12.30 Riddare Micke 12.45 Stella och Sam 12.55 Pingu 13.00 Franklin och hans vänner 13.15 Ella Bella bingo 13.20 Drakens hotell - teckenspråkstolkat 13.30 Wild Kids - syntolkat 14.00 Ett fall för KLURO 14.10 Grötnöt & Fjädrik 14.25 Matildas superkrafter 14.35 Snö + 7 15.00 Tjal-les klubb 15.20 Scouts safari 15.45 M.I. High 16.15 Flyg 29 saknas 16.35 Pinsamheter 17.00 Masha och björnen 17.05 Äventyr i tid och rum 17.20 Voffa,

Kvittra och Len 17.30 Charlie och Lola 17.45 Miffys stora små

äventyr 17.55 Bing 18.00 Bolibompa 18.01 Wisska 18.20 Tre vänner 18.25 Tripp

och Tropp upptäcker djur 18.30 Maskinen kroppen 18.45 Djupet 19.05 Grizzy

och lämlarna 19.15 Lilla Aktuellt 19.25 Vem

vet mest junior 19.55 Tracy Beakers dröm 20.20

Tre vilda vänner

Djurvärldens tappra ungarBerg täcker ungefär en fjärdedel av jordens yta, och klippterrängen är något av det farligaste ett nyfött djur kan växa upp i. Extremt väder, brist på mat och utsvultna rovdjur på jakt efter lätta byten. Möt den unga guanacokalven som måste bemästra tekniken att stå på benen minuter efter att den fötts, den unga myskoxen som nätt och jämt slipper undan vargarnas käkar och den vilda bergsgetens dödsföraktande hopp. Del 3 av 3.

Kunskapskanalen klockan 20.05Lilla prinsessan

VILL DU HYRA KONFERENSLOKALEN? MEJLA SOLPARK@ETC.SE OM TIDSFÖRSLAG OCH PRISER.

VÄLKOMMEN TILL ETC SOLPARK!ETC Solpark i Katrineholm är Sveriges största publika solpark. Här vandrar du runt i de nya energilösningarna och ser framtiden redan nu.

Vi har också en välsorterad klimatbutik och ett fantastiskt kafé med luncher från våra tomatodlingar.

Du är varmt välkommen.

PAT

RIK

ST

HLM

PAT

RIK

ST

HLM

Väljer du Fairtrade-märkta produkter skapar du möjligheter till förändring. Du bidrar till att odlare och anställda, med egen kraft, kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. För vägen ut ur fattigdom går genom en hållbar handel, som leder till ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Det börjar med Fairtrade!

Läs mer på fairtrade.se

MILJÖHÄNSYN OCH GOTT KAFFE.

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE!

Isabel Robles Amador kaffeodlare, Dominikanska republiken