Projektarbete

Ht 2010

Nybörjarvegetarianers kost- och näringskunskaper

av

Anna-Lena Kilborn Arvérus

Göteborgs Universitet Inst. för kost och idrottsvetenskap Måltidskunskap, vegetarisk mat Handledare: Anna Post 2011-04-15

2 (14)

Sammanfattning Bakgrund När man bestämt sig för att bli vegetarian eller vegan kan det medföra problem om man inte har den rätta kunskapen om kost och näring. Om man dessutom inte får stöd och hjälp i början eller inte vet vart man skall vända sig för att få information, kan detta leda till näringsbrist. Information om hur man kan skaffa sig kunskap om till exempel vilka livsmedel man kan använda, dess närings- och energiinnehåll, hur olika livsmedel kan kombineras samt hur man lagar egen vegetarisk-/vegansk mat är därför ytterst viktigt när man bestämt sig för en vegetarisk- eller vegansk livsstil. Hur den övriga livsstilen ser ut för en vegetarian/vegan, samt orsaker till att man valt denna livsstil, kan också ha betydelse för vilka kunskaper man har. Syfte Syftet med studien är att ta reda på vilka kunskaper nybörjarvegetarianen/-veganen har om kost och näring; deras kostvanor, egna upplevda kunskaper samt på vilket sätt de inhämtar information, för att kunna öka stödet, informationsspridningen och kunskapen för nybörjarvegetarianer/-veganer i framtiden. Frågeställningar De frågeställningar som undersöks är; vid vilken ålder man blev vegan/vegetarian, vilka orsakerna var, hur man startade, om valet att bli vegan/vegetarian ändrat livsstilen i övrigt eller om den livsstil man hade tidigare påverkade att bli vegan/vegetarian, kostvanor, kunskap om olika vegetabilier samt kunskap om kost- och näringsinnehåll. Metod Som metod för datainsamling har använts enkäter. Undersökningen har en kvalitativ inriktning, men analys av data och resultat redovisas både kvalitativt och kvantitativt. Urvalsgruppen bestod av ca 40 medlemmar i organisationen Djurens Rätt. Enkäterna skickades ut via mail till två grupper inom Djurens Rätt; ungdomsgruppen och vegangruppen. Bortfallet blev stort. Endast åtta personer svarade på enkäten. Resultat Svarsgruppen bestod av sju kvinnor och en man i åldern 19-31 år. Fem deltagare var veganer och tre var vegetarianer. Tre av veganerna hade tidigare varit vegetarianer. Eftersom urvalsgruppen blev så liten och eftersom ingen av de som svarade kan betecknas som nybörjare (kortast tid 3 år) får studien en annan inriktning än den ursprungliga – som var att undersöka nybörjarvegetarianens-/veganens kunskaper - och det blir istället deltagarnas aktuella kunskapsnivå som mäts. Orsakerna till att man valt att bli vegetarian/vegan var främst etiska skäl, att man värnade om djurens rätt, men några uppgav även miljö - och hälsoskäl samt påverkan från kamrater eller syskon. De flesta av deltagarna tyckte inte att de fått stöd och hjälp från föräldrar eller övrig omvärld och i ett par fall hade man till och med känt sig motarbetad av föräldrar och andra. Information och kunskap i början när man precis blivit vegetarian/vegan fick man främst från internet, tidningar och böcker, men några fick också tips från andra. Deltagarna tyckte inte att den vegetariska/veganska livsstilen påverkat livsstilen för övrigt, men på frågan om den tidigare livsstilen påverkat vid valet att bli vegetarian/vegan svarade tre personer ja. Det som främst påverkat var djurrätts- och miljöfrågor. Nästan alla deltagare använde kosttillskott, vilket tyder på viss kunskap om vilka risker det kan medföra att vara vegetarian/vegan. När det gäller kostvanor och val av livsmedel visar det sig att det finns en generellt god kunskap i gruppen, då alla deltagare (med ett undantag) använder de flesta livsmedelsgrupperna ”Ofta” eller ”Alltid”. Det går inte att se något samband mellan ålder, antal år man varit vegetarian/vegan och kostvanor, utan det verkar istället bero på individ. När det gäller deltagarnas kunskaper om kost och näring, var de vanligaste svaren att de hade ”Bra” eller ”Mycket bra” kunskap. Inte heller här kan man se några samband mellan ålder, erfarenhet och kunskap. Sammanfattningsvis kan man alltså inte dra några slutsatser att bra eller dåliga matvanor respektive olika nivå på kost- och näringskunskaper skulle bero på ålder eller erfarenhet. I den här studien beror skillnaderna förmodligen istället på individ.

3 (14)

Innehållsförteckning 1. Inledning ............................................................................................................... 4 2. Bakgrund .............................................................................................................. 4 3. Syfte ...................................................................................................................... 6 4. Frågeställningar .................................................................................................... 6 5. Metod ................................................................................................................... 6 6. Resultat ................................................................................................................ 6 6.1 Varför vegetarian/vegan? ............................................................................. 6 6.2 Livsstilsförändringar ..................................................................................... 7 6.3 Kostvanor ...................................................................................................... 9 6.4 Kost- och näringskunskaper ....................................................................... 10 7. Diskussion ........................................................................................................... 11 7.1 Metoddiskussion ........................................................................................ 11 7.2 Resultatdiskussion ...................................................................................... 11 7.3 Slutdiskussion ............................................................................................. 12 Källförteckning ......................................................................................................... 14 Bilagor Bil 1 Mail till deltagarna Bil 2 Enkät

4 (14)

1. Inledning Jag är själv inte vegetarian eller vegan, men har ett allmänt intresse för kost och näring och vill lära mig mer om vegetarisk kost. Jag har genomgått idrottsvetenskapliga programmet vid Göteborgs universitet med inriktning hälsopedagogik och i denna roll är dessa kunskaper förstås viktiga. För min egen personliga del vill jag också införa mer vegetarisk kost i min vardag, främst av hälso- och miljöskäl, och behöver därför mer specifika kunskaper inom området. Av dessa båda anledningar är det valda ämnesområdet intressant att fördjupa sig i. Utifrån kursplanen studeras dels olika vegetariska förhållningssätt och livsstilar och dels olika vegetariska produkter med fokus på sortiment och näringsinnehåll. Det finns också ett etiskt perspektiv i studien, då urvalsgruppen hämtats från en djurrättsorganisation.

2. Bakgrund När man bestämt sig för att bli vegetarian eller vegan, vilket skäl man än har, kan det medföra problem om man inte har den rätta kunskapen om kost och näring. I vissa fall kanske man bestämt sig för att bli vegan för att man värnar om djurens rätt, men nöjer sig med att utesluta animaliska produkter utan att de ersätts med något likvärdigt. Om man då inte får stöd och hjälp i början eller inte vet vart man skall vända sig för att få information, kan detta leda till näringsbrist. Information om hur man kan skaffa sig kunskap om till exempel vilka livsmedel man kan använda, dess närings- och energiinnehåll, hur olika livsmedel kan kombineras samt hur man lagar egen vegetarisk-/vegansk mat är därför ytterst viktigt när man bestämt sig för en vegetarisk- eller vegansk livsstil. Tidigare forskning gällande veganers/vegetarianers kostvanor och närings- och kostkunskaper har varit svårt att hitta. Det finns dock en hel del information att hämta för att öka sina kunskaper om kost och näring, till exempel på internet. På Livsmedelsverkets hemsida (slv.se) kan man hitta svenska näringsrekommendationer, samt information om kostråd, kosttillskott och undersökningar om våra matvanor. Även om det inte finns någon direkt inriktning mot vegansk eller vegetarisk kost kan denna information vara användbar även för veganer/vegetarianer som en hjälp att öka sina kunskaper. Djurens Rätt (djurensratt.se) och Veganföreningen (vegan.se) tillhandahåller veganrecept. Veganföreningen har också en informationssida ”Kortfattad näringslära. Så här får du i dig allt du behöver”, samt information om veganska produkter. Vegan Göteborg (vegangoteborg.se) informerar också om veganska produkter samt har en restaurangguide där de recenserar restauranger, caféer, pubar och gatukök i hela Göteborg. Ovanstående information, som hämtats från internet, utgör ej vetenskapliga källor. Även Ulla Johanssons ”Näring och hälsa” (2007) kan vara användbar som informationskälla för veganer och vegetarianer. Det är en heltäckande bok som innefattar näringslära, beskrivning av livsmedel, kosttillskott, måltidsplanering samt mat och hälsa. I de olika kapitlen tillhandahålls också specifik information riktad till veganer/vegetarianer. Boken Livsmedelsvetenskap (Jonsson, 2007) kan användas för att skaffa sig kunskap om kost och näring, även om den inte är direkt inriktad mot vegetarisk-/vegankost. Här ges en utförlig beskrivning av de olika livsmedelsgrupperna, inklusive förvaring, beredning och tillagning. Att vara vegetarian eller vegan innebär att man kanske inte får i sig tillräckligt av de näringsämnen kroppen behöver och frågan är om de näringsämnen man får i sig när man äter kött och fisk går att ersätta med en rent vegetarisk kost, då kött och köttprodukter är en bra källa för protein, järn, zink, vitamin A, B12 och D (Janda & Trocchia, 2001; Phillips, 2005). Om man skaffar sig nödvändig kunskap

5 (14)

om kost och näring och äter en balanserad kost behöver dock detta inte bli något problem (Phillips, 2005), utan en väl planerad och balanserad vegetarisk eller vegansk kost kan ändå vara näringsmässigt fullvärdig. Det gäller att hitta en bra balans mellan olika livsmedel och dess näringsinnehåll och uteslutande av en eller flera livsmedelsgrupper innebär att de måste ersättas med andra för att man skall få i sig tillräckligt med näring (Phillips, 2005; Johansson, 2007) . Det är därför viktigt att skaffa sig rätt kunskaper. Stepen Walsh (2004), PhD, författare till ”Plant Based Nutrition and Health”, vill med boken uppmuntra till en mer växtbaserad kosthållning samt uppmuntra etablerade veganer till en förbättrad kosthållning och huvudsyftet med boken är att stödja en vegansk livsstil. Han menar att det i vårt västerländska samhälle inte är så stor risk för t ex järn, zink och proteinbrist, utan att detta endast är ett stort problem i utvecklingsländer med fattigdom och svält. I en studie av brittiska skolbarns näringsintag och hälsotillstånd (Buttriss, 2002) framkom dock att järnvärdena var signifikant lägre hos de barn som åt en vegetarisk kost än hos de som var allätare, men att det inte fanns några skillnader vad gällde vitamin B12, vilket man poängterade överensstämde med resultaten i flera andra studier. Dessutom var nivåerna av LDL-kolesterol lägre för de som åt en vegetarisk kost, medan näringsvärdena för flera olika vitaminer samt selen var högre. Det är också intressant att se hur den övriga livsstilen påverkas av att vara vegetarian/vegan, samt orsaker till att man valt denna livsstil. Kan det finnas skillnader i kostvanor och kost- och näringskunskaper beroende på orsaker till att man valt en vegetarisk/vegansk livsstil? Är kunskaperna större om orsakerna är hälsomässiga än om man undviker kött av etiska skäl? De flesta av skolbarnen i Buttriss’ (2002) studie svarade att de undvek kött av moraliska och etiska skäl och några svarade att de inte tyckte om smaken av kött. I en C-uppsats från Lunds universitet, där syftet var att beskriva hur konsumtionen av vegetarisk mat förändrats, framkom att de tre huvudsakliga skälen som påverkat konsumentens ändrade kostvanor är etiska skäl, hälsoskäl och rädsla (t ex för galna ko-sjukan). Samtliga grupper har påverkats av medias roll och störst genomslagskraft har media haft på gruppen etiska skäl och rädsla (Mandic, Kusecek & Krumpacnik, 2001). Likartade resultat framkom i Peter Karlssons (2009) examensarbete vid högskolan i Kristianstad, där han på uppdrag av Studenthälsan genomförde en utbildningsserie med inriktning mot vegansk näringslära. Här angav deltagarna etiska, hälsomässiga och miljömässiga skäl till sin veganska kosthållning. Många av deltagarna angav också att de redan hade en viss form av förkunskaper i ämnet. De två sistnämnda källorna utgörs av vetenskapliga studier, men är en C-uppsats och ett examensarbete och får därför anses som svaga källor. Janda och Trocchia (2001) redovisar i sin studie följande orsaker till valet av vegetarisk livsstil; Referensgrupps-påverkan: En del tar till sig en vegetarisk livsstil för att känna sig delaktig i en grupp, eller för att identifiera sig med människor som de beundrar. Här kan också ålder spela roll, då det är lättare att påverkas i yngre åldrar och då speciellt i tonåren. Etiska skäl: Detta handlar om djurens rätt och om de skuldkänslor man får av att djur dödas. Man värnar om djurens livskvalitet, hur de lever i fångenskap samt sättet man behandlar djur på under transportering och vid slakt. Känslomässiga skäl: Här tar man hänsyn till känslor kopplade till smak och konsistens, men även synen och doften av kött. Hälsoskäl: Här finns två huvudsakliga inriktningar; näring och fysisk ”fitness” – att hålla sig i form. Cooping-strategier: Vilka strategier man använder sig av när man stöter på problem eller motstånd kan också utgöra motiv till var på skalan vegan-vegetarian man befinner sig. Man kanske egentligen har en vegansk övertygelse för att man värnar om djuren och deras välbefinnande, men är vegetarian för att det skall bli enklare.

6 (14)

3. Syfte Syftet med studien är att ta reda på vilka kunskaper nybörjarvegetarianen/-veganen har om kost och näring; deras kostvanor, egna upplevda kunskaper samt på vilket sätt de inhämtar information, för att kunna öka stödet, informationsspridningen och kunskapen för nybörjarvegetarianer/-veganer i framtiden.

4. Frågeställningar De frågeställningar som undersöks är; - Vid vilken ålder man blev vegan/vegetarian, vilka orsakerna var samt hur man startade. - Livsstilsförändringar - om valet att bli vegan/vegetarian ändrat livsstilen i övrigt eller om den

livsstil man hade tidigare påverkade att bli vegan/vegetarian - Kosthållning - val av livsmedel, kunskap om olika vegetabilier samt kunskap om kost- och

näringsinnehåll

5. Metod Som metod för insamling av data har använts enkäter. Studien har en kvalitativ inriktning, men både analys av data och redovisning av resultat sker både kvalitativt och kvantitativt. Enkätfrågorna består både av öppna frågor och frågor med fasta svarsalternativ. Urvalsgruppen bestod av ca 40 medlemmar i organisationen Djurens Rätt. Gruppen valdes ut från lokalavdelningen i Göteborg med hjälp av ansvarig för ungdomsgruppen. Inriktningen på studien var att undersöka hur mycket kunskaper nybörjarvegetarianen/veganen hade om kost och näring, genom att göra en jämförelse av kunskapsnivåerna hos nybörjarna och de mer etablerade vegetarianerna/veganerna. Enkäterna skickades ut via mail till två grupper inom Djurens Rätt; ungdomsgruppen och vegangruppen. Tyvärr fick jag inte det antal deltagare jag hade önskat (20 st) utan bortfallet blev stort. Endast åtta personer svarade på enkäten.

6. Resultat 6.1 Varför vegetarian/vegan? Ålder, kön, vegetarian eller vegan Svarsgruppen bestod av åtta personer, sju kvinnor och en man, i åldern 19-31 år. Fem deltagare var veganer och tre var vegetarianer. Tre av veganerna hade tidigare varit vegetarianer. 19-åringen blev vegetarian för tre år sedan och har varit vegan i ett år. 20-åringen har varit vegetarian i sju år. Övriga deltagare (24-31 år) har varit vegetarianer/veganer mellan sju och femton år.

7 (14)

Nedanstående tabell visar deltagarnas kön, nuvarande ålder samt vid vilken ålder man blivit vegetarian/vegan. Tabell 1. Fördelning kön, ålder, vegetarian/vegan

Kön Nuvarande ålder Vegetarian Vegan

K 19 16 18

K 20 13 -

K 24 10 22

K 24 - 11

K 24 - 15

K 29 14 -

K 31 19 20

M 31 23 -

Orsaker På frågan vad orsakerna var till att man valt att bli vegetarian/vegan uppgav samtliga deltagare etiska skäl, att man värnade om djurens rätt och att man inte tyckte det var rätt att ta ett annat liv. De flesta hade också detta som enda orsak, men några personer uppgav också miljö - och hälsoskäl samt påverkan från kamrater eller syskon. Stöd och hjälp De flesta av deltagarna tyckte inte att de fått stöd och hjälp från föräldrar eller övrig omvärld. I ett par fall hade föräldrarna ogillat valet av livsstil och i ett fall hade man till och med känt sig motarbetad av föräldrar och andra. Denna person fick kämpa mycket själv i början, men tog sedan hjälp av andra vegetarianer/veganer på internet. I ett par fall kände man stöd från syskon och/eller kamrater som också var vegetarianer/veganer, även om föräldrarna inte visat något stöd. Inte heller skolan var något stöd, då de inte hade särskilt bra vegetarisk mat. Endast två av deltagarna tyckte att de fått stöd och hjälp av sina föräldrar och/eller omvärld i början; ”Ja, mina föräldrar accepterade mitt val och försökte så gott de kunde laga mat, samt köpte kosttillskott mm. De tyckte det var lite spännande med de nya veganska produkterna.” ”Ja, jag hade några vänner som var vegetarianer och fick lite tips därifrån, annars tog jag reda på mycket själv.” En person svarade inte på frågan. Information och kunskap i början när man precis blivit vegetarian/vegan fick man främst från internet, tidningar, böcker, men några fick också tips från andra. Två deltagare svarade ”annat”, att de också hittat på mycket själva samt fick kunskap från Djurens Rätt’s veganska startpaket. 6.2 Livsstilsförändringar På frågan om den vegetariska/veganska livsstilen påverkat livsstilen för övrigt svarade några av deltagarna; ”Inte mer än att det blir annorlunda mat, det är lätt att vara vegan. Jag har en medveten livsstil i och med att jag väljer vad jag skall konsumera. Att vara vegan är en livsstil, men det är svårt att svara på vad som påverkar vad.”

8 (14)

Några kände att den vegetariska/veganska livsstilen tog mycket tid och i vissa fall upplevdes det också som ett problem. Några svarade att man får planera sina måltider mer än en blandkostare, då veganalternativen ”på stan” är för få och att det var svårt att hitta restauranger med bra och god vegetarisk mat. En av deltagarna upplevde att detta var ett stort minus. En person berättade att han/hon fick börja laga egen mat tidigt, men lärde sig inte så mycket färdiga rätter utan snarare ingrediensernas olika egenskaper och användningsområden. Även ekonomiska problem nämndes, att det är dyrt att vara vegetarian. En deltagare trodde att han/hon kanske inte fick i sig alla ämnen man behöver och tyckte det var svårt. Några svarade att de fick många frågor om hur det var att vara vegetarian/vegan, samt fick höra en del skämt och fördomar från andra. En person tyckte det var positivt med frågor, även om det kunde vara jobbigt ibland. Det var ett bra tillfälle att belysa djurens situation. En deltagare hade fått höra mycket tjat och dumma kommentarer från klasskamraterna i mellanstadiet, till exempel att kött är gott. ”Det var tungt då, men det gör en stark och bra på att stå emot grupptryck.” Ett par deltagare svarade att de engagerade sig i djurens rätt. En person försökte ha kontroll på de produkter han/hon köpte så att de ej var djurtestade, samt att de var veganska. En deltagare fiskade tidigare, men övergav detta intresse när han/hon blev vegetarian. En person svarade att övriga livsstilen ej påverkats. På frågan om den tidigare livsstilen påverkat vid valet att bli vegetarian/vegan, svarade tre personer ja. Fyra personer tyckte inte att deras tidigare livsstil påverkat dem och en person förstod inte frågan. De deltagare som tyckte att tidigare livsstil påverkat dem svarade; Ja, då jag blev medveten om att jag deltog passivt i något dåligt. Ja, jag tyckte om djur, vi hade en hund som var som en lillebror för mig, jag läste mycket och hade bra empatiförmåga. Mina föräldrar hade varit lite småflummiga när de var yngre och var inte helt främmande för vegetarianism. De accepterade mitt val, men trodde ändå länge att det skulle växa bort. Ja, jag var miljömedveten några år innan jag blev vegetarian och insikten om miljöproblemen bidrog till beslutet. Av de som svarat nej, svarade en deltagare ”nej, snarare tvärtom, det var köttnorm hos familj och vänner och jag hade aldrig träffat en vegan. Kommer inte ihåg om jag träffat någon vegetarian, minns bara personer som inte åt gulliga djur.”

9 (14)

6.3 Kostvanor De fem veganerna höll sig till strikt vegankost, medan de tre vegetarianerna åt animaliska mjölkprodukter, matfett samt ägg. Två vegetarianer åt även fisk och skaldjur ibland. Alla utom en person använde kosttillskott i form av vitamin B12. De flesta använde också D-vitamin och Selen. På frågan i vilken omfattning man lagade egen mat svarade alla deltagare ”Ofta” eller ”Alltid”. Fem personer använde ”Ibland” hel- eller halvfabrikat, två svarade ”Ofta” och en person ”Aldrig”. Alla deltagare åt ute på café eller restaurang ”Ibland”, utom en som åt ute ”Ofta”. En fråga tog upp vilka livsmedel deltagarna använde sig av samt i vilken omfattning. De livsmedelsgrupper som undersöktes var: frukt och bär, grönsaker och rotfrukter, baljväxter, cerealier, nötter och fröer, alger, matfett (mjölkfritt), mjölkersättningsprodukter, köttersättningsprodukter. I tabellen nedan visas en översikt av vilka olika livsmedel man använde, specificerat efter ålder. Tabell 2. Val av livsmedel (ålder)

Aldrig Ibland Ofta Alltid

Frukt & bär 1 (29)

6 (19, 24, 20, 24, 31, 31)

1 (24)

Grönsaker, rotfrukter 1 (20)

4 (29, 24, 31, 31)

3 (19, 24, 24)

Baljväxter 1 (20)

4 (29, 24, 24, 31)

3 (19, 24, 31)

Cerealier 1 (20)

1 (31)

2 (29, 31)

3 (19, 24, 24)

Nötter, fröer 3 (29, 20, 24)

4 (19, 24, 31, 31)

1 (24)

Alger 3 (29, 20, 31)

5 (19, 24, 24,

24, 31)

Matfett (mjölkfritt) 1 (19)

6 (29, 24, 24, 24, 31, 31)

1 (20)

Mjölkersättnings-produkter

1 (20)

1 (31)

3 (29, 24, 24)

3 (19, 24, 31)

Köttersättnings-produkter

2 (19, 24)

3 (29, 24, 31)

2 (20, 31)

De livsmedel man använde mest (”Ofta” eller ”Alltid”) var frukt och bär, grönsaker och rotfrukter, baljväxter, matfett och mjölkersättningsprodukter. Därefter kom cerealier, köttersättningsprodukter samt nötter och fröer. Alger användes ”Ibland” eller ”Aldrig”. En person svarade ”Vet ej” på Cerealier (24 år) och en person angav inget svar på Köttersättningsprodukter (24 år). En person stack ut från mängden och svarade ”Aldrig” eller ”Ibland” på de flesta alternativen.

10 (14)

6.4 Kost- och näringskunskap Nedanstående tabell visar deltagarnas egna upplevelser av hur mycket kunskap de hade om energibehov/-förbrukning, näringsinnehåll, näringsförändringar vid tillagning samt måltidsplanering. Tabell 3. Kunskaper om energibehov, näringsinnehåll och måltidsplanering (ålder)

Inga Lite Bra Mycket bra Vet ej

Energibehov 1 (20)

- 3 (19, 24, 31)

3 (29, 24, 24)

1 (31)

Näringsinnehåll

Frukt, bär 1 (20)

3 (19, 24, 24

2 (31, 31)

2 (29, 24)

-

Grönsaker, rotfrukter 1 (20)

2 (19, 24)

3 (24, 31, 31)

2 (29, 24)

-

Baljväxter 1 (20)

- 4 (19, 24, 31,

31)

3 (29, 24, 24)

-

Cerealier 1 (20)

- 4 (19, 24, 31,

31)

2 (29, 24)

1 (24)

Nötter, fröer 1 (20)

1 (24)

4 (19, 24, 31,

31)

2 (29, 24)

-

Alger 1 (20)

2 (24, 24)

4 (19, 24, 31,

31)

1 (29)

-

Matfett (mjölkfritt) 1 (20)

1 (24)

3 (24, 31, 31)

2 (29, 24)

1 (19)

Mjölkersättningsprod 1 (20)

1 (24)

3 (19, 31, 31)

2 (29, 24)

-

Animaliska ersättningsprod 1 (20)

1 (19)

4 (24, 24, 31,

31)

2 (29, 24)

-

Näringsvärdesförändringar vid tillagning

1

(20)

3

(19, 24, 31)

1

(24)

2

(29, 24)

1

(31)

Måltidsplanering

Kostcirkeln - 1 (20)

4 (24, 24, 31,

31)

3 (19, 29, 24)

-

Matpyramiden 1 (20)

1 (24)

3 (24, 31 31)

3 (19, 29, 24)

-

Tallriksmodellen 1 (20)

1 (24)

3 (24, 31, 31)

3 (19, 29, 24)

-

En deltagare lämnade inget svar på Mjölkersättningsprodukter (24 år) När det gäller deltagarnas kunskaper om kost och näring, var de vanligaste svaren att de hade ”Bra” eller ”Mycket bra” kunskap. På tredje plats kom ”Lite” kunskap. En person (20-åringen) svarade ”Ingen” kunskap på nästan allt. Det man hade störst kunskap om var energibehov, baljväxter, cerealier, nötter och fröer, animaliska ersättningsprodukter, kostcirkeln, matpyramiden samt tallriksmodellen.

11 (14)

7. Diskussion 7.1 Metoddiskussion De metoder för insamling av information som jag valde mellan var intervjuer och enkäter. Båda hade troligtvis fungerat bra och intervjuer hade gett möjlighet till mer personliga och uttömmande svar, men jag valde enkätundersökning främst på grund av att det är lättare att nå ut till en större urvalsgrupp med enkäter. Det går dessutom snabbare att samla in information och det är mer tidseffektivt vid sammanställning av svaren. Tanken var att undersöka en ganska stor grupp, vilket hade ökat möjligheten till generalisering. Svarsantalet var lågt och kanske hade det varit bättre att närvara vid något eller några av de möten som anordnas på Djurens Rätt’s lokalavdelning i Göteborg. Vid samtal med kontaktpersonen på Djurens Rätt framkom dock att det inte alltid är så många närvarande vid dessa möten. Därför valdes istället utskick via mail, så att man skulle kunna nå ut till så många som möjligt av medlemmarna. Studiens inriktning var från början att undersöka hur mycket kunskaper nybörjar-vegetarianen/veganen har om kost och näring och för att komma fram till detta skulle en jämförelse mellan nybörjarna och de mer etablerade vegetarianerna/veganerna göras. Eftersom urvalsgruppen blev så liten och eftersom ingen av de som svarade kan betecknas som nybörjare (kortast tid 3 år) får studien en annan inriktning än den ursprungliga och det blir istället deltagarnas aktuella kunskapsnivå som mäts. Detta medför att validiteten blir låg. 7.2 Resultatdiskussion För att mäta kunskapen hos de olika deltagarna bör man inte bara ta hänsyn till deras egen uppfattning om hur stor kunskap de har, utan kostvanor och val av livsmedel har också betydelse i denna bedömning. Även övrig livsstil och orsaker till vald livsstil kan berätta saker om kunskapsnivån. Om man till exempel har en hälsosam livsstil för övrigt kanske man är mer mån om vad man stoppar i sig och har skaffat sig en större kunskap om kost och näring. Orsakerna till att man blivit vegetarian/vegan var främst etiska skäl och sedan kom miljö- och hälsoskäl. Att samtliga deltagare uppgav etiska skäl är inte förvånande eftersom urvalsgruppen hämtats från en djurrättsorganisation. Svaren stämde också med det som framkommit ur tidigare forskning. En orsak som skiljde sig här var påverkan från kamrater och syskon, vilket inte nämnts så ofta i den litteratur jag tagit del av. Tre av veganerna hade börjat som vegetarianer, vilket innebär att man lärt sig efterhand. På frågan om livsstilsförändringar svarade deltagarna att de hade en vegetarisk/vegansk livsstil, men att detta inte påverkat livsstilen i övrigt, som till exempel ökad hälsomedvetenhet eller aktivt arbete med miljö- eller djurrättsfrågor. Tre av deltagarna svarade att deras tidigare livsstil påverkat dem att bli vegetarian/vegan och här handlade det mest om etiska skäl och djurrättsfrågor, men i ett fall hade den tidigare miljömedvetenheten påverkat och han/hon ville aktivt medverka till att motverka miljöproblemen. Den person som svarade hälsoskäl som orsak till sin livsstil visade sig också ligga högt kunskapsmässigt. De första fem angivna livsmedelsgrupperna användes ”Alltid” och när det gällde egen kunskap om kost och näring uppgavs ”Mycket bra” på alla områden utom alger. I detta fall kan man alltså se ett samband mellan hälsomedvetenhet och kost- och näringskunskap, men det går inte att dra några slutsatser av ett enda fall.

12 (14)

Flera personer upplevde problem med att vara vegetarian/vegan. Det som nämndes var tillgång till restauranger och caféer, att det tog mycket tid och att det var dyrt. Kanske kan bristen på utbud ”på stan” vara en orsak till att ett par av vegetarianerna ibland åt fisk och skaldjur – en copingstrategi. De deltagare som svarade att de inte upplevde något stöd från sina föräldrar i början tog hjälp av internet för att söka kunskap hos likasinnade. Ett par fick också stöd från syskon och kamrater. Endast i två fall kände deltagarna stöd från föräldrarna. Kanske beror detta på att föräldrar som inte själva är vegetarianer eller veganer känner oro för sina barn, att de inte skall få i sig tillräckligt med näring, men också på att föräldrarna saknar kunskap. Andra sätt att skaffa sig information och kunskap i början, förutom genom internet och tips från andra, var genom böcker och tidningar. Det dåliga stödet man fick i början av föräldrar och övrig omvärld visar att det är av största vikt att göra information om utbud, kost- och näringslära lättillgängligt för nybörjarvegetarianen/-veganen, till exempel via vegetariska- och veganska hemsidor på internet. Några hemsidor tillhandahåller redan denna information. Nästan alla deltagare använde kosttillskott, vilket tyder på viss kunskap om vilka risker det kan medföra att vara vegetarian/vegan. När det gäller kostvanor och val av livsmedel visar det sig att samtliga deltagare utom en använder nästan alla livsmedelsgrupper ”Ofta” eller ”Alltid”, vilket tyder på en generellt god kunskap i gruppen. Den person som sticker ut tillhör de yngsta deltagarna (20 år) och har svarat ”Aldrig” eller ”Ibland” i de flesta fallen, medan den yngsta deltagaren (19 år) använde de flesta livsmedelsgrupperna ”Ofta” eller ”Alltid”. Det går inte att se något samband mellan kostvanor, ålder och antal år man varit vegetarian/vegan, utan det verkar istället bero på individ. När det gäller deltagarnas kunskaper om kost och näring, var de vanligaste svaren att de hade ”Bra” eller ”Mycket bra” kunskap. Det man hade störst kunskap om var energibehov, baljväxter, cerealier, nötter och fröer, animaliska ersättningsprodukter, kostcirkeln, matpyramiden samt tallriksmodellen. Även när det gäller kunskap om kost och näring skiljer sig 20-åringen från övriga gruppen. Han/hon har svarat ”Inga” kunskaper på allt utom kunskap om kostcirkeln, där svaret är ”Lite”. Om man jämför med 19-åringen även här, ser man att kunskapen är bättre hos den yngsta deltagaren. Han/hon har svarat ”Bra” i hälften av fallen, följt av ”Mycket Bra” och ”Lite” jämt fördelat. Inte heller här kan man se några samband mellan kunskap, ålder och erfarenhet. Sammanfattningsvis kan man alltså inte dra några slutsatser att bra eller dåliga kostvanor, respektive bra eller dåliga kost- och näringskunskaper skulle bero på ålder och/eller erfarenhet. I den här studien beror det istället på individ. 7.3 Slutdiskussion Eftersom det har varit svårt att hitta tidigare forskning om vegetarianers och veganers kost- och näringskunskaper är det också svårt att hitta samband och koppla ihop resultaten från den här studien med tidigare forskningsstudier. Orsakerna till att man blivit vegetarian/vegan var främst etiska skäl. Efter det kom miljö- och hälsoskäl, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Samtliga deltagare upplevde att deras vegetariska/veganska livsstil inte påverkat livsstilen i övrigt, men tre av deltagarna svarade att deras tidigare livsstil påverkat dem att bli vegetarian/vegan. Här handlade det mest om etiska skäl och

13 (14)

djurrättsfrågor, men i ett fall hade den tidigare miljömedvetenheten påverkat. De flesta upplevde att de inte fått något stöd i början av föräldrar och övrig omvärld och de flesta använde sig av internet för att inhämta kunskap och information i början. Detta visar vikten av att göra information om utbud, kost- och näringslära lättillgängligt för nybörjarvegetarianen/-veganen, främst via internet. Det fanns en generellt god kunskap i gruppen, baserat på kostvanor och upplevd kunskap om kost och näring. I ett fall kunde man se ett samband mellan orsak till att man blivit vegetarian/vegan och kunskapsnivå. Den person som svarade hälsoskäl som orsak till sin livsstil visade sig också ligga högt kunskapsmässigt. Utöver detta var det en person som stack ut från mängden. 20-åringen hade dålig kunskap om de flesta av livsmedelsgrupperna, samt övriga kost- och näringsfrågor, men hade varit vegetarian i sju år och kan inte betecknas som nybörjare. Här går det alltså inte att se något samband mellan ålder, erfarenhet och kunskap. Slutsatsen är att man, i den här studien, inte kan se något samband mellan kostvanor, kost- och näringskunskaper, ålder eller erfarenhet.

14 (14)

Källförteckning Litteratur Buttriss, J. (2002). Nutrition, health and schoolchildren. Nutrition Bulletin, 27: 275-316. British Nutrition Foundation. Janda, S. och Trocchia, P. J. (2001). Vegetarianism: Toward a Greater Understanding. Vol. 18(12):1205-1240. Kansas State University. Johansson, U. (2007). Näring och Hälsa. Lund: Studentlitteratur Karlsson, P. (2009). Vetskap om veggovetenskap. Utformandet av en utbildningsserie i vegansk näringslära. Kristianstad: Studentlitteratur. Mandic, K., Kusecek, K., Krumpacnik, D. (2001). Konsumtion av vegetarisk mat - externa och interna påverkansfaktorer. Lund: Studentlitteratur. Nylander, A (red.) (2007). Livsmedelsvetenskap. Studentlitteratur. Patel, R. & Davidson B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Phillips, F. (2005). Vegetarian nutrition. Nutrition Bulletin, 30: 132-167. British Nutrition Foundation. Walsh, S. (2004). Plant Based Nutrition and Health. Nutrition Bulletin, 29: 363-364. British Nutrition Foundation. Websidor Livsmedelsverket www.slv.se Djurens rätt www.djurensratt.se Veganföreningen www.vegan.se Vegan Göteborg www.vegangoteborg.se Kontakter Lise Johnsson lisee.j@hotmail.com Ansvarig ungdomsgruppen, Djurens Rätt