natur & miljö

2
NATUR OCH MILJÖ Natur- och miljöprogrammet ska utveckla, utvärdera och initiera naturvårdsåtgärder som ger största möjliga nytta till lägsta kostnad. Syftet med åtgärderna är att bevara och restaurera den biologiska mångfalden. Programmet ska också klarlägga skogliga åtgärders inverkan på främst mark- och vattenmiljö. Arbetet ska möjliggöra en ståndortsanpassad, hög och värdefull skogsproduktion i kombination med effektiva hänsynsåtgärder för biologisk mångfald, mark och vatten. Forskarna ska också bistå skogsbruket med praktisk kunskap om kroniska och sporadiskt förekommande skadegörare och utveckla åtgärder för att förhindra angrepp av skadegörare i plant- och ungskog, där viltskadorna framstår som särskilt allvarliga. Aktuell forskning Mer mångfald per krona. Hur mycket kostar olika typer av avsättningar i relation till mångfalden? Forskningen är avslutad och arbetet fortsätter som ett kommunikationsprojekt. Olika skogsbestånd och artdiversitet. I 80 skogsbestånd undersöks samband mellan indikatorer för bio- diversitet och förekomst av mossor, lavar och insekter. Dessutom analyseras samband mellan de olika artgrupperna. Effekter av högstubbar. Projektet fortsätter följa 400 granhögstubbar på sex hyggen i området kring Grangärde i Dalarna. Projektet har pågått i 15 år och är viktigt för att utvärdera betydelsen av den generella hänsynen. Finns det naturvärden i ungskogarna? Framtidens skogslandskap kommer att innehålla större arealer yngre skog och mindre arealer gammal skog. Skogforsk tittar närmare på hur olika åtgärder i ungskog påverkar djur och växter samt vilka de ekonomiska konsekvenserna blir av lämnad hänsyn. Kan skogsskötseln bidra till att bevara eller öka dessa värden? Avverka i nyckelbiotoper. Skogforsk belyser ekonomiska och biologiska konsekvenser av naturvårdshuggningar i nyckelbiotoper med höga virkesförråd. Mesarna minskade men hänsynen fungerar. Ett alltför produktionsinriktat skogsbruk under 70- och 80-talet tros vara orsaken. Skogforsks analyser pekar på att trenden har brutits troligen på grund av bättre generell hänsyn. Nu följer vi upp resultaten, bland annat genom att inventera högstubbar som ställdes på hyggen för 10 år sedan. Aska på torvmark. Kan asktillförsel på torvmark och en förväntad ökad skogsproduktion kompensera en möjlig ökad avgång av växthusgaser? Det tittar Skogforsk närmare på under 2009. Även kvalitén på avrinnande vatten och grundvatten studeras. Utlakning vid kvävegödsling. En studie om resteffekter av praktisk skogsgödsling görs i två äldre gödslings- försök. Syftet med försöken är att studera utlakning av näringsämnen efter avverkning med och utan maskinell harvning. Även plantetableringen följs.

Upload: skogforsk

Post on 11-Mar-2016

229 views

Category:

Documents


0 download

DESCRIPTION

Natur- och miljöprogrammet ska utveckla, utvärdera och initiera naturvårdsåtgärder som ger största möjliga nytta till lägsta kostnad. Syftet med åtgärderna är att bevara och restaurera den biologiska mångfalden. Programmet ska också klarlägga skogliga åtgärders inverkan på främst mark- och vattenmiljö.

TRANSCRIPT

Page 1: Natur & miljö

NATUR OCH MILJÖNatur- och miljöprogrammet ska utveckla, utvärdera och initiera naturvårdsåtgärder som ger största möjliga nytta till lägsta kostnad. Syftet med åtgärderna är att bevara och restaurera den biologiska mångfalden. Programmet ska också klarlägga skogliga åtgärders inverkan på främst mark- och vattenmiljö.

Arbetet ska möjliggöra en ståndortsanpassad, hög och värdefull skogsproduktion i kombination med effektiva hänsynsåtgärder för biologisk mångfald, mark och vatten.

Forskarna ska också bistå skogsbruket med praktisk kunskap om kroniska och sporadiskt förekommande skadegörare och utveckla åtgärder för att förhindra angrepp av skadegörare i plant- och ungskog, där viltskadorna framstår som särskilt allvarliga.

Aktuell forskningMer mångfald per krona. Hur mycket kostar olika typer av avsättningar i relation till mångfalden? Forskningen är avslutad och arbetet fortsätter som ett kommunikationsprojekt.

Olika skogsbestånd och artdiversitet. I 80 skogsbestånd undersöks samband mellan indikatorer för bio-diversitet och förekomst av mossor, lavar och insekter. Dessutom analyseras samband mellan de olika artgrupperna.

Effekter av högstubbar. Projektet fortsätter följa 400 granhögstubbar på sex hyggen i området kring Grangärde i Dalarna. Projektet har pågått i 15 år och är viktigt för att utvärdera betydelsen av den generella hänsynen.

Finns det naturvärden i ungskogarna? Framtidens skogslandskap kommer att innehålla större arealer yngre skog och mindre arealer gammal skog. Skogforsk tittar närmare på hur olika åtgärder i ungskog påverkar djur och växter samt vilka de ekonomiska konsekvenserna blir av lämnad hänsyn. Kan skogsskötseln bidra till att bevara eller öka dessa värden?

Avverka i nyckelbiotoper. Skogforsk belyser ekonomiska och biologiska konsekvenser av naturvårdshuggningar i nyckelbiotoper med höga virkesförråd.

Mesarna minskade men hänsynen fungerar. Ett alltför produktionsinriktat skogsbruk under 70- och 80-talet tros vara orsaken. Skogforsks analyser pekar på att trenden har brutits troligen på grund av bättre generell hänsyn. Nu följer vi upp resultaten, bland annat genom att inventera högstubbar som ställdes på hyggen för 10 år sedan.

Aska på torvmark. Kan asktillförsel på torvmark och en förväntad ökad skogsproduktion kompensera en möjlig ökad avgång av växthusgaser? Det tittar Skogforsk närmare på under 2009. Även kvalitén på avrinnande vatten och grundvatten studeras.

Utlakning vid kvävegödsling. En studie om resteffekter av praktisk skogsgödsling görs i två äldre gödslings-försök. Syftet med försöken är att studera utlakning av näringsämnen efter avverkning med och utan maskinell harvning. Även plantetableringen följs.

Page 2: Natur & miljö

Uppsala Science Park, 751 83 UppsalaTel. 018-18 85 00 Fax. 018-18 86 00

E-post. [email protected]

skogforsk.se

Hyggen påverkar vattendragen. Men vad påverkar kväveutlakningen mest? Skogforsk har påbörjat ett arbete för att beskriva hyggeseffekterna på markvattenkemin och koppla dessa till olika ståndortsfaktorer. Samtidigt pågår ett projekt för att demonstrera hur olika skötselmetoder påverkar vattenkvalitén. Vi undersöker Vattenkemiska effekter av slutavverkning, med och utan trädbevuxen kantzon längs vattendrag.

Förstå viltet. Vad styr älgens fördelning landskapet? Hur påverkar älgbetet den biologiska mångfalden? Kan vi skapa viltfoder för att minska viltskadorna? Hur påverkar älgbetet produktion och kvalitet av tall och kan vi minska skadorna genom röjning och gallring?

Insektsskador i fröplantager. Här finns den enda forskargruppen i Sverige som studerar skadeinsekter i kottar och möjligheter att bekämpa dem. Utvecklingen av bekämpningsmetoder sker även genom nordiskt samarbete.

KontaktBerg Staffan Uppsala forskare [email protected] 018-18 85 65

Bergström Roger Uppsala forskare [email protected] 018-18 85 59

Djupström Line Uppsala doktorand [email protected] 018-18 85 08

Högbom Lars Uppsala forskare [email protected] 018-18 85 49

Lundström Hagos Uppsala försökstekniker [email protected] 018-18 85 53

Nordlund Sten Uppsala försökstekniker [email protected] 018-18 85 48

Ring Eva Uppsala forskare [email protected] 018-18 85 45

Rosenberg Olle Uppsala forskare [email protected] 018-18 85 46

Sikström Ulf Uppsala forskare [email protected] 018-18 85 52

Widenfalk Olof Uppsala forskare [email protected] 018-18 85 43

Weslien Jan-Olov Uppsala programledare [email protected] 018-18 85 05