nationella provbanken i moderna språk - mau...1994 fick skolverket i uppdrag av regeringen att...

Malmö högskola Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete 10 poäng

Nationella provbanken i moderna språk Användare eller icke-användare

The National Assessment Bank of Modern Languages User or Non-User

Katarina Nilsson

Lärarexamen 180 poäng Lärarutbildning 60 p 2007-10-15

Examinator: Ingrid Sandén Handledare: Lars Berglund

Sammanfattning Nilsson, Katarina (2007). Nationella provbanken i moderna språk – Användare eller

icke-användare, The National Assesment Bank of Modern Languages – User or Non-

User. Lärarutbildningen 60 p, Malmö Lärarhögskola.

På regeringens uppdrag tillhandahåller Skolverket provbanken, som är en del av det

nationella provsystemet. Syftet med den här studien är att undersöka hur och varför

material från provbanken i moderna språk för steg 3 och 4 används vid bedömning och

betygssättning, samt hur lärare som inte använder provbanken bedömer och betygsätter.

För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att genomföra kvalitativa halv-

strukturerade intervjuer.

Min analys visar att huvudsakligen används provbankens material som slutprov för att

bekräfta färdighetsnivå, underlätta och stödja arbetet med bedömning och betygs-

sättning. En bidragande anledning till användandet är att materialet ges samma legiti-

mitet som de nationella proven. Främsta skälet till att inte använda provbanken är brist

på tid att sätta sig in i materialet och att det är inget som känns prioriterat.

Nyckelord: användning, bedömning, betygssättning, kursprov, moderna språk, prov-

bank, provmaterial,

Innehållsförteckning

1 Inledning.................................................................................................................... 7

1.1 Bakgrund.............................................................................................................8

2 Syfte .......................................................................................................................... 9

2.1 Frågeställningar ..................................................................................................9

3 Litteraturgenomgång ............................................................................................... 11

3.1 Läroplanens riktlinjer för bedömning och betygsättning..................................11

3.2 Skolverkets provbank för gymnasieskolan .......................................................12

3.2.1 Historik ..................................................................................................... 12

3.2.2 Provmaterial i Skolverkets provbank ....................................................... 13

3.2.3 Tid, arbetsinsats och kostnad.................................................................... 14

3.3 Provbanken i moderna språk.............................................................................15

3.3.1 Krav på teknisk utrustning........................................................................ 15

3.3.2 Provbankens uppbyggnad steg 4 .............................................................. 16

3.3.3 Provbankens uppbyggnad steg 3 .............................................................. 17

3.3.4 Dvd-material för bedömning av muntlig produktion ............................... 18

3.4 Tidigare forskning.............................................................................................18

3.4.1 Skolverkets provbank – Hur används den och vad tycker användarna? .. 18

3.4.2 Underlag till ramverk för en provbank/bedömningsresurs i grundskolan 22

4 Metod ...................................................................................................................... 25

4.1 Metodval ...........................................................................................................25

4.2 Urval och undersökningsgrupp .........................................................................26

4.3 Datainsamling ...................................................................................................28

4.4 Databearbetning ................................................................................................29

4.5 Tillförlitlighet....................................................................................................29

4.6 Etik....................................................................................................................30

5 Resultat.................................................................................................................... 31

5.1 Hur arbetar lärare med provbanken och dess material?....................................31

5.1.1 Allmän kännedom, tillgång, hantering och information........................... 31

5.1.2 Provbankens material på Internet ............................................................. 33

5.1.3 Provbankens dvd-material för muntlig bedömning i steg 3 ..................... 34

5.1.4 Bedömning och betygssättning................................................................. 34

5.1.5 Fortbildning och kompetensutveckling .................................................... 35

5.1.6 Synpunkter................................................................................................ 36

5.2 Varför har man valt att använda provbanken?..................................................37

5.3 Hur arbetar lärare som inte använder provbanken vid bedömning och betygssättning?..................................................................................................38


5.3.2 Hur kan bedömningsarbetet och betygssättningen underlättas?............... 40


5.4 Varför använder man inte provbanken?............................................................41

6 Sammanfattning ...................................................................................................... 43

6.1 Hur arbetar lärare med provbanken och dess material?....................................43

6.1.1 Allmän kännedom, tillgång, hantering och information........................... 43

6.1.2 Provbankens material på Internet ............................................................. 43

6.1.3 Provbankens dvd-material för muntlig bedömning i steg 3 ..................... 44



6.1.6 Synpunkter................................................................................................ 45

6.2 Varför har man valt att använda provbanken?..................................................46

6.3 Hur arbetar lärare som inte använder provbanken vid bedömning och betygssättning?..................................................................................................47


6.3.2 Hur kan bedömningsarbetet och betygssättningen underlättas?............... 47


6.4 Varför använder man inte provbanken?............................................................48

7 Diskussion ............................................................................................................... 49

8 Fortsatt forskning .................................................................................................... 53

Litteraturförteckning....................................................................................................... 55

Bilaga 1 ........................................................................................................................57

Bilaga 2 ........................................................................................................................58

7

1 Inledning

När man påbörjar sina lärarstudier är kursslut, bedömning och betyg inget som upptar

ens tankar och tid något nämnvärt. Visst går man igenom läroplaner, kursmål och

betygskriterier under utbildningens och praktikperiodernas gång. Men det är inte förrän

vid slutet av den första, självständigt genomförda kursen när det är dags för

betygssättning, man undrar ”Gör jag rätt eller fel?” eller ”Har jag tolkat styrdokumenten

rätt?”. Först då inser man hur viktigt det är att vara påläst och känna till vad det står i

styrdokumenten. Så var det i alla fall för mig. Man söker efter material, dokument och

kommentarer som kan stödja och guida.

Eftersom bedömning och betygssättning kan få avgörande konsekvenser för våra elever,

är det viktigt att vi kan förlita oss på att betygen sätts likvärdigt över hela landet. Men

min erfarenhet från både gymnasieskola och komvux/vuxenutbildningen säger mig, att

så inte är fallet, vilket bekräftas av Skolverkets senaste analys som presenterades i juni i

år (Skolverket, 2007b). Visserligen är det för grundskolan, som Skolverket har tittat på

sambandet mellan nationella prov och slutbetyg mellan åren 1998-2006, men sannolik-

heten att samma fenomen gäller även för de frivilliga skolformerna är stor, enligt min

uppfattning.

För gymnasieskolan är Skolverkets nationella prov i kärnämneskurserna Engelska A,

Matematik A och Svenska B/Svenska som andraspråk B obligatoriska. För den gym-

nasiala vuxenutbildningen är proven däremot frivilliga, men Skolverket är av den

uppfattning att de nationella proven bör användas som stöd vid betygssättning. Prov-

banker för gymnasial utbildning finns bl. a. i naturvetenskapliga kurser och språk, men

provmaterialen är inte obligatoriska. Dock rekommenderar Skolverket starkt att proven

bör användas.

Som lärare i engelska och tyska, har jag därför förmånen att kunna använda prov-

material från Skolverket i båda mina ämnen och för mig är det en trygghet att ha denna

tillgång. Det bidrar till att jag känner en säkerhet i min bedömning och betygssättning

av elevernas språknivå vid kurssluten. Främst är det kommentarmaterialen med exempel

på olika elevproduktioner som underlättar min bedömning och hjälper mig att konkret

tolka och formulera vad de olika betygsstegen kräver, vilket resulterar i att jag kan

förklara och förmedla detta vidare till eleverna.

8

1.1 Bakgrund

Vid olika sammankomster med lärare i moderna språk, har jag noterat att alla inte är

bekanta med Skolverkets provbank, då diskussionerna har kommit in på bedömning och

prov. Vad är det som gör att man inte känner till och tar tillvara på icke obligatoriskt

material, vars syfte är att bl. a. hjälpa och stödja oss i vårt arbete, och som finns att

hämta på nätet hos Skolverket och Myndigheten för skolutveckling? I dagens informa-

tionsteknologisamhälle är det så lättillgängligt. Eftersom jag själv är en flitig användare

av provbanken och försöker hålla mig uppdaterad och ajour, för att kunna utföra mitt

arbete i enlighet med vad som krävs av mig i egenskap av lärare från våra uppdrags-

givare, är detta något som jag har funderat över. Därför har jag i det här arbetet valt att

studera hur lärare i moderna språk använder sig av material från provbanken i moderna

språk, vid bedömning och betygssättning. Dessutom är jag intresserad av att ta del av

hur de lärare som inte använder provbanken gör.

9

2 Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka hur och varför material från provbanken i

moderna språk för steg 3 och 4 används vid bedömning och betygssättning, samt hur

lärare som inte använder provbanken bedömer/betygsätter och varför provbanken inte

används.

2.1 Frågeställningar

Studiens syfte specificeras i följande frågeställningar:

Hur arbetar lärare med provbanken och dess material i de moderna språken franska,

spanska och tyska?

Varför har man valt att använda provbanken?

Hur arbetar lärare som inte använder provbanken vid bedömning och betygssättning?

Varför använder man inte provbanken?

11

3 Litteraturgenomgång

Bland all litteratur som handlar om provbanker eller assessment (den engelska termen),

har jag av förklarliga skäl valt att ta upp sådant som passar bäst in på mitt syfte och

mina frågeställningar. I mitt sökande efter information och litteratur har jag funnit att

Skolverkets publikationer är en stor källa att ösa ur.

I denna del kommer jag att börja med vad det står i läroplanen om bedömning och

betygssättning, sedan ge en översikt av gymnasieskolans provbank, för att därefter gå

över till provbanken i moderna språk och mer utförligt berätta om den. Slutligen tar jag

upp vad som har kommit fram vid några tidigare undersökningar och rapporter, som är

relevanta och intressanta med tanke på mitt syfte.

3.1 Läroplanens riktlinjer för bedömning och betygsättning

I Skolverkets Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygssättning (Skolverket,

2004c) ingick att ge ett direkt stöd till skolorna. Därför utarbetades Allmänna råd och

kommentarer – Likvärdig bedömning och betygsättning (Skolverket, 2004a), med

förhoppning om att materialet ska ligga till grund för diskussioner om hur bedömningen

och betygssättningen av elever ska göras mer likvärdig.

I materialet kan vi läsa att ”[l]äroplanen utgör den viktigaste grunden för utformningen

av nationella kursplaner. Kursplanerna visar hur ett ämne eller kurs bidrar till att ele-

verna utvecklas i enlighet med de värden och mål som anges i läroplanen” (Skolverket,

2004a, s. 14). Till detta kommer andra utgångspunkter för framtagandet av kursplaner,

såsom krav på att de utformas med hänsyn till rådande förhållanden och den utveckling

som sker i samhället, samt att de präglas av relevanta forskningsresultat och beprövad

erfarenhet. De mål och kriterier som fastställt i de nationella kursplanerna är i sin tur

utgångspunkten för bedömningen av eleven.

Vad gäller betyg i de frivilliga skolformerna som följer Läroplanen för de frivilliga

skolformerna (Lpf 94), står att läsa enligt följande i materialet.

Av skrivningarna i läroplanen framgår att betyg ska gälla kunskaper i kursen och att bedömning

och betygsättning ska ske med kursplanernas mål och betygskriterierna som utgångspunkt. Det

innebär i sin tur att närvaro, flit, ambition, läxläsning, lektionsarbete m.m. inte i sig ska vara grund

för betygsättningen, såvida de inte är en direkt förutsättning för att målen ska kunna nås, till

12

exempel i form av laborationsarbete. … Betygssystemet förutsätter att läraren grundar sin bedöm-

ning på varierande bedömningsformer, både muntliga och skriftliga bevis på kunskap och vid flera

bedömningstillfällen. Inget enskilt prov, inte heller t.ex. de olika nationella kursproven, kan ligga

till grund för hela bedömningen i en kurs. Det är också viktigt att lärare för samtal med kolleger

om betygsfrågor, t.ex. om tolkningen av betygskriterier. (Skolverket, 2004a, s. 47 ff)

3.2 Skolverkets provbank för gymnasieskolan

Skolverkets provbank är en del av det nationella provsystemet och finns i dag som en

resurs för grundskolans ämne Hem- och konsumentkunskap, vissa av gymnasiets

ämneskurser i naturvetenskapliga kurser, matematik- och språkkurser samt de flesta

yrkesprogrammen (Skolverket, 2006).

3.2.1 Historik

1994 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att utarbeta ett nytt nationellt provsystem,

som även skulle innefatta en provbank (Utbildningsdepartementet, 1994). Från prov-

banken skulle sedan skolor kunna hämta prov och använda vid den tidpunkt som man

tyckte var lämpligast. Detta var till en början ett försök och skulle bara omfatta några

ämnen. 1997 introducerades provbanken i fysik, matematik och moderna språk. 1999

fick Skolverket ett förnyat provuppdrag från regeringen (Utbildningsdepartementet,

1999), där betonades ytterligare att utveckla provbanken och man skulle i första hand

arbeta med ämnen och kurser som det inte fanns nationella prov i. Detta resulterade i att

de första delarna av yrkesprogrammens provmaterial kom 2001, för att 2003 följas av

material till den första delkursen i biologi, A-kursen.

I uppdraget från 1999 gavs följande riktlinjer för att vidareutveckla provbanken för de

gymnasiala utbildningarna (Skolverket, 2004b, s. 14 ff):

• Provbanken skall i första hand omfatta ämnen och kurser i vilka det inte finns nationella prov.

• Provbanken skall innehålla prov eller delar av prov samt diagnostiskt material som kan utgöra ett

stöd för läraren vid bedömning av elevernas prestationer.

• Provbankens tekniska och innehållsmässiga uppbyggnad skall syfta till en flexibel användning

för samtliga berörda skolformer. Skolor skall kunna utnyttja provbanken vid för dem passande

tillfällen.

• Provbanken bör utformas så, att den erbjuder olika forum, till exempel genom Internet, för

diskussion mellan lärare om provbankens utformning och användning.

13

Enligt regeringsbeslut från december 2004 (Utbildningsdepartementet, 2004) är Skol-

verkets uppdrag i dag att vidareutveckla det nationella provsystemet. Här i ligger också

att bygga upp en provbank för grundskolan. Dessutom ska de olika provbankerna även

erbjuda stöd för bedömning och betygssättning till lärare, samt fungera för att upptäcka

styrkor och svagheter i elevers kunskapsutveckling. Vilket i huvudsak är samma syften

som de nationella proven i gymnasiet har, nämligen att konkretisera styrdokumenten, att

visa på starka och svaga sidor i elevers kunnande samt att stödja en likvärdig och rättvis

betygssättning (Skolverket, 2005a).

3.2.2 Provmaterial i Skolverkets provbank

Det är inte obligatoriskt att använda proven i provbanken, men följande står i informa-

tionsmaterialet för provbanken i moderna språk: ”Provmaterialen i provbanken är – till

skillnad från de nationella proven i svenska/svenska som andraspråk, engelska och

matematik – inte obligatoriska. Skolverket vill dock understryka att proven bör använ-

das, vilket innebär en stark rekommendation” (Provbanken, 2007).

Enligt Gerrevall (citerad i Skolverket, 2006, s. 83) bygger ”[p]rovmaterialet för ämnes-

kurserna, med undantag för Biologi A, … på erfarenheter av de centrala prov som

tidigare fanns i ämnena, och har i huvudsak utformats för att ingå i traditionella summa-

tiva kursprov”.

Skolverket har gett olika universitetsinstitutioner uppdraget att konstruera material till

respektive provbank. Hur konstruktörerna har tolkat provbankens syfte står att läsa om i

en rapport gjord av Svingby och Jönsson vid Malmö högskola (Skolverket, 2006).

Syftet med provbanken uttrycks olika av de olika konstruktörerna. Några fokuserar konkre-

tiseringen av läroplan och kursplan. Andra betonar likvärdig betygssättning. Enligt hemsidan för

biologi är syftet således ”att konkretisera läroplanens kunskapssyn och kursplanens ämnessyn”.

Samma syfte framhålls för moderna språk med tillägget likvärdig betygssättning: ”… att utveckla

material och modeller som konkretiserar kursplanens uppsatta mål och kan bidra till en likvärdig

betygsättning i landet”. För provbankerna i matematik och fysik uttrycks enbart det senare, det vill

säga att ”… erbjuda material som kan användas för att trovärdigt och rättvist pröva olika färdig-

heter och kunskaper”. (Skolverket, 2006, s. 84)

14

De olika institutionerna som har fått Skolverkets uppdrag presenteras i tabellen nedan:

Tabell 3.1 Prov fördelade på olika institutioner (Skolverket, 2003, s. 43).

3.2.3 Tid, arbetsinsats och kostnad

Det kanske vanligaste syftet för att inrätta en prov- eller uppgiftsbank är, enligt

McMillan (citerad i Skolverket 2006), att spara tid och arbetsinsats när provuppgifter

ska konstrueras för att ingå i standardiserade prov. Med standardiserat menas, prov där

handhavande och bedömning är definierat på förhand och lika för alla. Men det är ett

omfattande arbete att utveckla ett prov och för de svenska nationella proven tar det 1,5

till 2 år. James Popham, forskare och ordförande för ”The Commission of Instructio-

nally Supportive Assessment”, menar att “A state must generally allow test developers a

minimum of three years to produce statewide tests that satisfy the Standards for

Educational and Psychological Testing and similar test-quality guidelines.” (citerad i

Skolverket 2003, s. 45).

Tid, kvalitet och arbetsinsats kopplas ofta till ekonomi och kostnader. 2003 var det

sammanlagt budgeterat nästan 45 miljoner kronor för provverksamheten (Skolverket,

2003). Av dessa gick cirka 14 miljoner till utveckling av provbanksverksamheten.

Kostnaden för att konstruera ett prov i moderna språk låg på 0,5 miljoner och ett prov i

matematik 1 miljon. För övriga prov konstruerade under 2003 finns inga siffror specifi-

cerade, eftersom de räknas som utvecklingsprojekt. Då provmaterialen är helt internet-

baserade tillkommer inga kostnader för distribution.

15

Ytterligare fördelar med ett internetbaserat provmaterial är smidigheten att byta ut eller

lägga in nya provdelar och hela prov när det oönskade inträffar, att sekretessen inte

fungerar och ett provmaterial är i omlopp.

Framtidsscenariot för provbanken är att eleverna gör onlineprov, d.v.s. att eleverna

genomför provet framför en dator. Detta kommer att innebära att provet kan innehålla

ljud och rörliga bilder, data registreras direkt och man får genast tillgång till uppfölj-

ningen. Det blir enkelt att ha olika varianter av samma prov, vilket skulle resultera i

minskad sårbarhet och ökad bedömningssäkerhet (Skolverket, 2003).

3.3 Provbanken i moderna språk

Sedan höstterminen 2003 finns provbanksmaterial i de moderna språken franska,

spanska och tyska tillgängliga på Skolverkets hemsida under fliken Nationellt prov-

system (Skolverket, 2007a). När det gäller franska och tyska finns provmaterial för både

steg 3 och 4, för spanskan däremot finns endast provmaterial för steg 3.

3.3.1 Krav på teknisk utrustning

Provmaterialet är i dag helt internetbaserat, vilket betyder att användaren får skriva ut

dokumenten och sedan kopiera dessa. Datorn behöver vara utrustad med en webbläsare

(t.ex. Explorer minst version 6, Netscape minst version 7 eller Mozilla Firefox 1.5). För

att skriva ut och läsa proven krävs Acrobat Reader version 6 eller senare. Till hör-

förståelsedelarnas ljudfiler behövs ett program som kan spela upp mp3-filer. Det finns

också möjlighet att beställa cd-skivor för hörståelseuppgifterna från Liber, eftersom

vissa skolor kan ha problem med nerladdning. I så fall ska beställningen gå genom

skolans rektor.

16

3.3.2 Provbankens uppbyggnad steg 4

För franska och tyska steg 4 liknar man, i informationen från Skolverket, provbanken

vid en byrå med tre lådor:

Figur 3.1 Tyska provbanken steg 4 (Provbanken, 2007).

I låda 1 finns delprov som prövar hörförståelse, muntlig produktion och interaktion, läs-

förståelse samt skriftlig produktion och interaktion. Delproven omfattas av sekretess

enligt sekretesslagen 4 kap. 3§, vilket efter genomgång med elever innebär att de inte

får behålla sina prov. Delproven är försedda med betygsgränser, kommentarer samt

exempel på betygsatta elevprestationer.

I låda 2 finns inga hela delprov utan separata uppgifter som prövar samma färdigheter

som i låda 1. Dessa uppgifter kan användas som läraren själv tycker passar, t.ex. kan de

vara inslag i egenproducerade prov. Bedömningsanvisningar och bedömda elevpresta-

tioner finns, dock ges inga betygsgränser för uppgifterna i hörförståelse och läsför-

ståelse, eftersom de har för låga poängtal.

För att få tillgång till provmaterialet i låda 1 och 2 krävs ett lösenord, som kan beställas

när som helst under läsåret, via en länk från respektive språks hemsida. Lösenordet är

personligt och gäller bara det språk, vars hemsida man gjort beställningen på. Det gäller

läsårsvis och skickas per brev till rektorn för vidarebefordran till läraren.

17

Det finns ytterligare en låda för steg 4, som inte kräver något lösenord utan är fritt att

använda för elever, lärare, föräldrar eller andra intresserade. Lådan innehåller exempel

på olika provtyper som kan återfinnas i proven. Till de receptiva delarna finns bedöm-

ningsanvisningar, men till de produktiva delarna finns inga elevprestationer av integri-

tetsskäl.

3.3.3 Provbankens uppbyggnad steg 3

För moderna språk steg 3 finns, som tidigare nämnts, även provmaterial för spanska. I

fråga om lösenord och sekretess gäller samma för steg 3 som för steg 4, dock ger lösen-

ordet i franska och tyska tillgång till båda stegens material.

Figur 3.2 Tyska provbanken steg 3 (Provbanken, 2007).

Steg 3 i provbanken tillhandahåller två integrerade prov som omfattar 2-3 färdigheter

och fristående provmaterial i hörförståelse, fri muntlig produktion och interaktion, läs-

förståelse samt fri skriftlig produktion och interaktion. För tyskbankens del utökades

materialet under vårterminen 2007 med nytt material för bedömning av hörförståelse

och läsförståelse.

Ett av de integrerade proven är kombinerat med en läsförståelsedel och en skriftlig

uppgift, som bygger på texterna i läsförståelsen. I tyska kan den skriftliga delen inte

genomföras separat, medan i franska och spanska bör den inte genomföras separat. Det

andra integrerade provet består av en hörförståelsedel och en muntlig och/eller skriftlig

uppgift, där båda bygger på innehållet i hörförståelsen. Det är läraren som avgör vilken

18

av uppgifterna eller om båda ska göras efter hörförståelsen. Helst ska uppgifterna

genomföras vid ett och samma tillfälle.

3.3.4 Dvd-material för bedömning av muntlig produktion

I början av 2006 skickades ett dvd-material ut till samtliga berörda skolor kostnadsfritt.

Materialet har sammanställts till delprovet i fri muntlig produktion och interaktion för

steg 3. Dvd:n innehåller exempel på hur man kan genomföra det muntliga delprovet.

Vidare finns där elevsamtal, lärarbedömning, lärarkommentarer och elevkommentarer

(Skolverket, 2005b).

3.4 Tidigare forskning

I mitt sökande efter litteratur bland Skolverkets rapporter och publikationer fann jag ett

PM som redovisar en undersökning av de olika provbankernas användande på gym-

nasiet (Skolverket, 2005a). Själv kan jag inte erinra mig om att ha fått en enkät att

besvara eller att jag har sett någon form av redovisning av resultatet. I samband med

min egen småskaligare undersökning i förhållande till Skolverkets, är denna provbanks-

utvärdering en värdefull tillgång. Därför har jag i det som följer valt att berätta om

studiens syfte, urval, sättet den genomfördes på och kortfattat redogöra för vad studien

kom fram till. I diskussionskapitlet tar jag också upp studien för att jämföra och dra

paralleller med min egen undersökning.

Därefter följer en redogörelse för en undersökning som gjorts i syfte att sondera

terrängen inför utarbetandet av en framtida provbank för grundskolan. Jag har valt att ta

med detta, eftersom jag menar att den pekar ut i vilken riktning det framtida nationella

provsystemet kommer att vidareutvecklas.

3.4.1 Skolverkets provbank – Hur används den och vad tycker användarna?

Våren 2004 utfördes den första systematiska utvärderingen av provbankens funktion,

användning och användbarhet. Skolverket ville skaffa sig information och underlag

inför kommande beslut, gällande vilken riktning det fortsatta utvecklingsarbetet skulle

ta. De tre huvudfrågor som skulle undersökas var; i vilken grad olika provmaterial inom

banken används, belysa lärares erfarenhet av att arbeta med olika stödmaterial inom

banken och söka utreda varför vissa berörda lärare inte använder provbanken. Studien

genomfördes av undervisningsråden Wirén och Normann samt experten Ahlén och

19

resulterade i ett PM med titeln SKOLVERKETS PROVBANK - Hur används den och

vad tycker användarna? (Skolverket, 2005a).

En enkät skickades ut till alla registrerade användare inom olika kurser och program,

d.v.s. lärare eller annan skolpersonal som anhållit om lösenord, eftersom studien av-

gränsats till att gälla användare av något av provbankens olika provmaterial. Till grund

för urvalet låg register över lösenord under perioden mars till april 2004, vilka innehöll

1663 lärare på totalt cirka 690 gymnasieskolor. Totalt svarade 1155 lärare eller 69,5 %

av urvalet. Därefter utfördes en avgränsad intervjustudie med olika grupper av

användare. Här styrdes urvalet av skolor av praktiska hänsyn, m.a.o. tillgänglighetsskäl

och därför var alla belägna i Stockholmsregionen. De skolorna med lösenord till flera

kurser eller program fick förtur. Hänsyn togs också till att skolorna skulle representera

olika sociala miljöer, storlek och huvudmän. Totalt intervjuades 40 lärare och sex rek-

torer på 12 gymnasieskolor.

Resultatet när det gäller användandet av de olika provbankerna bland de 40 intervjuade

lärarna visar på att 22 var aktiva användare, 5 hade använt provmaterial tidigare och 13

hade ingen erfarenhet som användare. De flesta lärare utan erfarenhet representerade

yrkesprogram. För att komplettera intervjumaterialet inom yrkesprogrammen utfördes

kortare förfrågningar per telefon med ett trettiotal yrkeslärare inom Stockholms län,

vilka inte heller hade erfarenhet av provbanken.

Enkätstudien visade att nästan hälften (44 %) hade fått kännedom om provbanken

genom ett speciellt informationsblad. En dryg tredjedel (36 %) uppgav att de blivit

informerade via Skolverkets hemsida och en fjärdedel (25 %) genom en kollega. För var

sjunde (14 %) hade rektorn informerat eller skolan beslutat om användning.

Det vanligaste sättet att få sitt lösenord är genom rektor/biträdande rektor, andra varian-

ter är av administrativ personal eller någon ämneskollega. Det kom också fram att t.ex.

lärare med lösenord kopierar lappen med lösenord eller berättar det för kollegerna. Ett

annat sätt är att en lärare i ämneslärargruppen ansvarar för lösenordet. Cirka 15 % av

lärarna med lösenord har aldrig varit inloggade.

Sex av 10 lärare har använt provmaterialet totalt, men det är stora skillnader mellan

kurserna/programmen. I franska och tyska steg 4 är det nio av 10 lärare, medan en av 10

lärare inom yrkesprogrammen.

20

Två tredjedelar (67 %) använder materialet vid varje kursomgång, men det varierar

mellan kurser och program. I franska och tyska steg 4 säger 88 % av användarna i

franska och 80 % i tyska att man använder materialet i varje kursomgång, vilket var de

högsta siffrorna. På tredjeplats kommer Fysik A och B med 64 %.

Lärarnas datorvana eller vana vid Internet, tycks inte spela någon roll för om prov-

bankens material används eller inte. Istället verkar det som om fler datavana lärare finns

bland de, som inte använt sig av materialet. Detsamma gäller för vana vid Internet. De

vanligaste skälen som anges för att inte använda provbanken är:

47 % Ej haft tid att sätta mig in i materialet 31 % Annat 18 % Uppgifter passar ej i undervisningen 15 % Ej tillräcklig info 14 % Undervisar ej i inriktning provmaterial 5 % Skolan saknar nödvändig utrustning 4 % Skolan/kommunen har egna gemensamma prov 4 % Provens innehåll skulle styra på oönskat vis 3 % Har ej datorvana

Sex av 10 användare samarbetar med alla lärare som undervisar i samma kurs. Men det

är stor variation bland olika kurser/program. Samarbete om prov är vanligare bland

lärare som använder provet mer regelbundet, främst inom någon av kurserna moderna

språk, fysik eller matematik.

Det är mycket eller ganska viktigt med hela prov, tycker nio av 10 användare i moderna

språk, matematik och fysik, dessutom värderar användare i moderna språk tillgång till

delprov som viktigt. Åtta av 10 tycker det är viktigt att kunna använda proven när man

själv vill och sju av 10 tycker det är viktigt med möjlighet att skapa egna prov utifrån

tillgängligt material.

Användarna är nöjda och tycker att provbanken fungerar bra, nio av 10 och flertalet

tycker mycket bra. Speciellt nöjda är användarna i kurserna franska och tyska steg 4,

medan användarna i biologi är mindre nöjda.

På enkätfrågan Hur vanligt det är att ändra ett betyg beroende av utfallet på provet

enligt bedömningsmallen?, svarade man att det är vanligare att man höjer (en tredjedel)

än sänker (en knapp tiondel). Anvisningarna för hur bedömningen av provet ska ske är

användarna nöjda med.

21

Nästan alla användare i kurserna fysik och matematik menar att de ger provbanksprovet

större vikt än andra prov vid betygssättning. Detta beror bl. a. på att provet är slutprov

samt kursprov och uppfattas likvärdigt med nationellt prov, dessutom är prov och be-

tygsgränser konstruerade med tanke på målen.

Man menar att provet är betydelsefullt vid betygssättningen inom kurserna i moderna

språk, men understryker att andra prestationer också spelar roll. Följande kunde tolkas

från kommentarer lämnade av moderna språks användare:

• Det får mindre tyngd eftersom det inte heter nationellt prov utan kursprov.

• Det ses som ett riktmärke och är ett bra stöd i diskussionen med elever om kurs-

betyg.

• Det är en viktig komponent men inte avgörande för kursbetyget.

• Det sänker inte men kan höja ett kursbetyg, eftersom det speglar vad eleven vet

vid provtillfället men man kan inte bortse från vad de gjort tidigare.

Andra betydelser som provmaterialet har för användarna är yttre referens vid bedöm-

ning/betygssättning av elever och jämförelsematerial, då man saknar kolleger att stäm-

ma av med.

Sju av 10 lärare menar, att det är mycket eller ganska vanligt att man diskuterar bedöm-

ningskriterier med kolleger. Det är mer vanligt med gemensam bedömning i moderna

språks kurser och mindre vanligt för yrkesprogrammen och kursen i biologi, vilket kan

bero på hur proven är utformade och under vilka förutsättningar undervisningen bedrivs

inom de olika kurserna och programmen.

Sju av 10 användare rapporterar regelbundet resultat till provinstitutionen som ansvarar

för proven. Fördelningen mellan de som tycker det är lätt och de som tycker det är

besvärligt är ganska jämn, 55 % tycker att det är lätt och fungerar utan problem. Åter-

rapporteringens syfte ifrågasätts, eftersom man tycker att man inte själv får något till-

baka.

22

Undersökningen kan sammanfattas i följande påståenden:

• Av de lärare som faktiskt använder provmaterialet är nio av 10 nöjda med prov-

bankens funktion i stort.

• Man är mer nöjd och använder provbanken framför allt inom ämnen som före

1994 hade centrala prov, d.v.s. matematik, fysik, franska och tyska.

• Ett registrerat lösenord säger inte något om faktisk användning.

• En anledning till att man inte använder sig av provbankens material är brist på

tid att sätta sig in i materialet.

• Många användare menar att man inte själv har kunnat åstadkomma så bra och

varierade prov.

• Att proven är nationella och kan värderas som ett uttryck för vad staten, d.v.s.

Skolverket ser som viktiga kunskaper inom kurserna/programmen ses som en

särskild kvalitet.

Slutsatserna som Skolverket drar från undersökningen är att det finns ett behov av stöd i

form av förebildligt provmaterial, det är viktigt att materialen upplevs som ett stöd och

en tillgång, och att resultatrapporteringen leder till återkoppling av resultat till lärarna.

3.4.2 Underlag till ramverk för en provbank/bedömningsresurs i grundskolan

2006 fick Svingby vid Malmö Högskola i uppdrag av Skolverket att genomföra en kun-

skapsöversikt och en inventering och analys av provbanker som finns i några länder.

Man ville ta del av de kunskaper och erfarenheter som finns beträffande provbanker och

provbanksanvändning. Arbetet resulterade i rapporten Underlag till ramverk för en

provbank/bedömningsresurs i grundskolan (Skolverket, 2006). Genom att ta del av

analysen av de olika provbankerna, som valdes ut via sökning på Internet, är det möjligt

att formulera kraven som provbanken ska möta, skriver Svingby. Kraven har sin ut-

gångspunkt i synen på mål, kunskap och bedömning framförda i nationella styrdoku-

ment, men även från forskningen om och erfarenheterna av bedömning i skolan.

Svingby menar vidare, att provbankens fokus är grundläggande och att syftet ”att stödja

skolan och lärarna i ansträngningen att hjälpa eleverna att nå målen” (Skolverket, 2006,

s. 108) framstår som det viktigaste. Men det kan också finnas möjlighet för lärare att

provbanken förutom provmaterial erbjuder stöd för bedömningskonstruktion och

fungerar som en utbildningsresurs.

23

Förslaget som presenteras för grundskolan utgår från huvudsyftena enligt nedan:

• Resursen ska erbjuda förebildliga exempel på hur målen i läroplan och kurs-

planer kan konkretiseras och bedömas.

• Resursen ska tydliggöra elevers starka och svaga sidor, med ett tydligt fokus

på bedömningens formativa funktioner i förhållande till läroplanens och

kursplanens mål.

• Resursen ska stödja likvärdig och rättvis bedömning i förhållande till målen i

läroplanen och respektive kursplan.

• Resursen ska bidra till utvecklingen av lärarnas bedömningskompetens.

25

4 Metod

I denna del kommer jag att redogöra för mina val när det gäller metod och urval, för att

sedan gå in på hur jag har gjort min datainsamling och databearbetning. Därefter fort-

sätter jag med att redogöra för undersökningens tillförlitlighet och avslutar med att ta

upp forskningsetiska aspekter.

Syftet med studien är som tidigare beskrivits, att undersöka hur och varför material från

provbanken i moderna språk för steg 3 och 4 används vid bedömning och betygs-

sättning, samt hur lärare som inte använder provbanken gör sina bedömningar.

4.1 Metodval

I planeringsstadiet var jag inriktad på att genomföra undersökningen enligt enkät-

metoden och sedan komplettera med några intervjuer. Men efter att min handledare

påpekat hur vanligt det är med ett stort bortfall i enkätundersökningar och med tanke på

tidpunkten för genomförandet av undersökningen, bestämde jag mig för att använda den

kvalitativa intervjun som metod.

I Den kvalitativa forskningsintervjun (Kvale, 1997) finns en förteckning över de tio van-

ligaste invändningarna mot intervjuforskning. Kvale skriver att ”vissa pekar på reella

problem som är förbundna med intervjumetoden, medan andra härrör från en otillräcklig

förståelse av användningen av samtal som forskning” (Kvale, 1997, s. 256). Reaktio-

nerna pekar bl.a. på att metoden är enbart kvalitativ och inte kvantitativ, det finns för få

intervjupersoner, vilket innebär att studien inte är generaliserbar. Den är; subjektiv och

inte objektiv samt explorativ och inte hypotesprövande. Den är inte vetenskaplig utan

speglar bara sunda förnuftet; inte trovärdig utan snedvriden, inte valid utan förlitar sig

på subjektiva intryck och inte heller tillförlitlig utan bygger på ledande frågor.

Men för min undersökning lämpar metoden sig, eftersom den är ämnesorienterad och

intervjuerna kan analyseras med hänsyn till den livsvärld som personerna beskriver mot

bakgrund av sin yrkesroll. Intervjuerna ska söka beskriva och förstå meningen av mina

frågeställningar i den intervjuades livsvärld. Den intervjuade beskriver så exakt som

möjligt vad hon upplever, känner och hur hon handlar. Specifika situationer och hand-

lingsförlopp från den intervjuades värld kommer att beskrivas i intervjun, som är foku-

serad på vissa teman (Kvale, 1997).

26

När det gäller typ av intervju valde jag den halvstrukturerade intervjun (Hartman, 2004),

där ett antal frågor ställs i ordning och den intervjuade har möjlighet att formulera sig

fritt. Mina frågeområden och frågor var bestämda i förväg och de flesta svaren skulle

vara öppna, förutom bakgrundsfrågorna som hade fasta svarsalternativ (Johansson &

Svedner, 2006). Att mitt val föll på denna typ av intervju grundar sig i, att jag till var

och en ville ställa samma frågor, med utgångspunkt i om informanten var användare

eller icke-användare av provbanken, för att sedan i mitt resultat kunna redovisa vad som

framkommit inom respektive frågeområde.

4.2 Urval och undersökningsgrupp

Jag planerade att intervjua tre lärare som använder provbankens material och tre som

inte använder materialet, med representanter någorlunda jämt fördelat bland de tre

språken representerade i provbanken, d.v.s. franska, spanska och tyska. Kravet var

också att de undervisade på steg 3 och/eller steg 4. Dessutom ville jag ha både

gymnasiet och komvux/vuxenutbildningen representerade, eftersom båda ingår i den

frivilliga skolformen och ger samma språkkurser. I första hand valde jag, att använda

mig av mitt kontaktnät med lärarkolleger och tidigare kurskamrater från lärarutbild-

ningen och begränsade mig områdesmässigt till Skåneregionen för att underlätta

genomförandet av intervjuerna. Jag har inte lagt någon vikt vid en jämn könsfördelning,

eftersom jag inte anser att det är kopplat till mitt syfte.

Uppsatskursen har varit förlagd från slutet av maj till mitten av oktober. Att hitta

informanter att intervjua under sommarlovet verkade inte rimligt. Att vänta tills lärarna

var tillbaka i augusti, för att då slumpmässigt välja ut alla informanter kändes för

osäkert och skulle i förlängning kunna innebära att jag inte blev klar inom fastställd tid.

Av den anledningen valde jag att börja med mitt kontaktnät.

Jag kontaktade två lärarkolleger, vilka jag på förhand visste använder provbankerna i

franska och tyska, och frågade ifall de ville vara med i undersökningen. De ställde sig

båda positiva till att delta och var även villiga att fråga runt bland sina kolleger som inte

använder provbanken efter tänkbara intervjukandidater. Detta resulterade i att jag fick

fyra deltagare till min studie, tre i tyska (en användare, två icke-användare) och en i

franska (användare), där jag inte kunde styra valet av vilket ämne de skulle representera,

endast komma med önskemål. Eftersom jag ville ha en någorlunda jämn fördelning av

27

språken, fick jag därför vänta med att kontakta flera möjliga informanter, tills jag visste

vilka språk som fanns representerade bland de fyra första.

Därefter återstod för mig att söka reda på en spansklärare som använder provbanken,

vilket jag gjorde genom att be ytterligare en lärarkollega fråga runt bland sina kolleger.

Den sista platsen var den svåraste att fylla, eftersom jag skulle ha tag på en icke-

användare, därtill från komvux/vuxenutbildningen i franska eller spanska för att även få

med denna skolform. Mitt kontaktnät var uttömt och endast möjligheten att kontakta

olika komvux/vuxenutbildningar som har undervisning i steg 3 och 4, vilket är ovanligt

i dag, kvarstod.

Eftersom jag, av egen erfarenhet, vet hur vanligt det är att svara nej direkt i telefonen

eller be uppringaren återkomma, när någon ringer och ber om ens tid, valde jag istället

att skicka mail till fem lärare i spanska och franska vid olika vuxenutbildningar. Vuxen-

utbildningsenheterna valde jag slumpvis ut genom att leta på Internet. Via hemsidorna

tog jag reda på lärarnas mailadresser för att kunna kontakt dem direkt. I mailet som jag

skickade, presenterade jag mig, berättade om min undersökning, vad jag var ute efter

och bad dem skicka vidare mitt mail, om de själva inte var intresserade av att delta men

kände någon tänkbar kandidat.

Jag fick svar från två lärare, en avböjde eftersom hon inte hade steg 3 eller 4 och en

ställde sig positiv till att intervjuas. Dilemmat var att hon hade använt provbanken, dock

inte det senaste läsåret. Eftersom jag insåg svårigheten i att få tag på en ny informant

som till punkt och prickar passade in på profilen, därtill ville jag undvika att hamna i

tidsnöd, bestämde jag mig för att frångå min ursprungliga planering. Det kändes

viktigare för mig att få med en representant från komvux/vuxenutbildningen, än det

faktum att det var en icke-användare, eftersom jag redan hade två icke-användare.

Sammanfattningsvis består min undersökningsgrupp av sex lärare; tre tysklärare, två

fransklärare och en spansklärare. Fem av dem arbetar inom gymnasieskolan och en på

komvux/vuxenutbildningen. Fyra använder provbanken och två räknas som icke-

användare.

28

4.3 Datainsamling

I min första kontakt med respondenterna berättade jag kort om varför jag gör min

undersökning, vad jag vill undersöka och hur jag tänkte mig att intervjun skulle gå till.

De som jag är bekant med sedan tidigare, pratade jag med per telefon. Övriga hade jag

mailkontakt med innan intervjutillfället.

Informanterna fick själva lämna förslag på lämpliga tidpunkter för intervjuerna, vilka

bokades in därefter. De första fyra utfördes under samma vecka i augusti, i anslutning

till att lärarna kom tillbaka från sommarledigheten. De två sista intervjuerna

genomfördes under första veckan i september. Alla informanter intervjuades på sina

arbetsplatser i varierande miljöer; konferensrum, bibliotek, uppehållsrum, arbetsrum

och korridor. Intervjuerna varierade i omfång från 30 minuter till 50 minuter. Längst

varade användarintervjuerna, 40-50 minuter, medan icke-användarintervjuerna varade

30-40 minuter.

Provbanksanvändarna fick inga frågor utsända i förväg, utan i min kontakt med dem

informerade jag om, att frågorna rörde sig om hur de arbetar med provbanken. Jag ville

inte att de skulle förbereda sina svar i förväg. Fokus var, förutom bedömningsbiten, här

även inriktad på, att få deras allmänna kännedom om provbanken. Istället fick de vid

intervjutillfället den tid de behövde, för att läsa igenom frågorna (bilaga 1) innan själva

intervjun började. Denna tid räknas inte med i de ovan nämnda tiderna.

Icke-provbanksanvändarna fick tre huvudfrågor (bilaga 2) utsända via mail innan inter-

vjutillfället. Vilket beror på att jag ville att de skulle ha en möjlighet att förbereda sig i

förväg. Jag ville inte att de skulle känna sig påhoppade och ifrågasatta under intervjun,

eftersom bedömning och betygssättning är ett laddat ämne. Under intervjun komplet-

terades dessa frågor med ytterligare en, som handlande om användande av provbanken

(bilaga 2).

För att själv kunna koncentrera mig på det som sades och vara mentalt närvarande under

intervjuerna, bestämde jag mig för att spela in dem och alla informanter ställde sig

positiva till att bli inspelade. Efteråt skrevs intervjuerna ut i sin helhet och skickades till

respektive informant för godkännande, komplettering, strykning eller korrigering. Alla

lämnade sitt godkännande till materialet.

29

4.4 Databearbetning

Intervjuerna spelades in på en mp3-spelare, filerna överfördes till datorn och därefter

tog arbetet med att skriva ut intervjuerna vid. Utskrifterna skickades till informanterna

för godkännande och först efter att ha fått tillbaka deras godkännande påbörjade jag

arbetet med att redovisa och analysera materialet.

Genom att använda mina frågeställningar som huvudrubriker, kunde jag systematiskt gå

igenom en frågeställning i taget och plocka information från var och en av de interv-

juade. Detta sammanställde jag och fick på sätt fram vad som var gemensamt, vad som

skiljde sig åt eller vad som gällde för endast en respondent. Jag har valt att ha med

många citat från respondenterna, för att på så sätt ge läsaren en möjlighet att själv bilda

sig en uppfattning, utifrån vad respondenterna har sagt.

För att få struktur och göra redovisningen överblickbar, behövde vissa frågeställningar

delas in i underrubriker. Här valde jag att följa den indelning, som jag hade gjort för

mina intervjufrågor. Detta arbetssätt underlättade också mitt arbete med sammanfatt-

ningsavsnittet, som efter att resultatdelen var färdig kunde betas av frågeställning för

frågeställning.

4.5 Tillförlitlighet

Resultaten från undersökningen är inte generaliserbara, eftersom det är en liten under-

sökning med endast sex informanter, vilka inte kan sägas representerar alla användare

och icke-användare av Skolverkets provbank i moderna språk. Hade jag gjort en större

undersökning med fler informanter som representerade alla mina ursprungliga urvals-

kriterier, hade med all sannolikhet mitt resultat och min analys sett annorlunda ut. Jag

bedömer det dock som värdefullt att beskriva variationen i uppfattningar. Att utöka

urvalsgruppen skulle förmodligen inte tillföra nya uppfattningar.

Johansson och Svedner (2006) skriver att reliabiliteten i praktiken aldrig är perfekt. Vid

observationer ses det som händer från lite olika synvinklar och uppmärksamheten

varierar. I min undersökning har jag inte vidtagit några åtgärder för att mäta reliabili-

teten, eftersom jag inte varit ute efter att redovisa en heltäckande bild av hur använd-

andet av provbanken ser ut i hela Sverige. Tar man även i beaktan att min undersökning

30

bygger på intervjuer i flera personliga möten, vid skilda tidpunkter, i varierande miljö

och med olika informanter kan detta ha påverkat reliabiliteten negativt.

Till viss del undersöker jag det jag har avsett att undersöka, åtminstone när det gäller

användarna av provbanken. När det gäller icke-användarna, kan studiens validitet disku-

teras, eftersom båda respondenterna har varit i kontakt med provbanken. För att ha und-

vikit detta, skulle jag mer konkret ha definierat vad jag menar med en icke-användare i

urvalsarbetet. En annan lösning på detta dilemma hade varit en inledande enkätstudie,

som kunde ha legat till grund för valet av respondenter till intervjuer. Trots detta menar

jag, att respondenterna som inte använder provbanken tillför relevant information för

min studie.

4.6 Etik

Att visa respekt och hänsyn till de deltagande personerna i en undersökning, ser jag som

en förutsättning för att göra den här typen av arbete. Som jag beskrev tidigare i avsnittet

om datainsamlingen, fick informanterna information om varför jag gör min under-

sökning, vad jag vill undersöka och hur jag tänkte mig att intervjun skulle gå till.

Innan intervjuerna inleddes, informerade jag återigen om syftet med min undersökning

och fick medgivande till att intervjun spelades in. Jag berättade också, att intervju-

materialet enbart skulle användas till denna undersökning och därefter förstöras. Vidare

förklarade jag, att deras anonymitet var helt skyddad och att de kunde komplettera,

korrigera eller stryka sådant de inte ville ha med i utskriften av intervjun, som de fick

sig tillsända via mail. De hade också möjlighet att dra sig ur, ifall de skulle ångra sig

och inte vilja medverka längre.

Innan jag påbörjade arbetet med resultatdelen, fick jag deras godkännande av att jag

uppfattat och skrivit av de inspelade intervjuerna sanningsenligt. Alla berörda kommer

att få möjlighet att ta del av arbetet när det har avslutats.

31

5 Resultat

I detta avsnitt redovisas vad som framkommit under intervjuerna. Respondenternas svar

och kommentarer återges för det mesta i citatform, för att på så sätt låta dem själva

berätta. För att få struktur och översikt, har jag valt att ha mina frågeställningar som

huvudrubriker. I de fall det har behövts, har jag underrubriker för att avgränsa och göra

redovisningen överskådligare.

Sex lärare i moderna språk intervjuades, utav dessa använde fyra material från den

nationella provbanken och två använde inte material från provbanken. Under interv-

juernas gång, visade det sig dock att vid t.ex. gemensamma prov med andra lärare på

samma skolor, hade även de två icke-användarna kommit i kontakt med kursprov från

provbanken.

Som allmän information, kan det vara värt att notera de olika uppläggen för stegen i

moderna språk på gymnasieskolan och på komvux/vuxenutbildningen. På komvux/

vuxenutbildningen läses ett steg under en termin. På gymnasiet däremot, läser man ett

steg under två terminer, med kursavslut på våren. Det finns inget krav på att en kurs ska

ha samma antal timmar i de olika skolformerna, vilket har resulterat i att man har

betydligt fler lektionstillfällen i en kurs på gymnasiet.

5.1 Hur arbetar lärare med provbanken och dess material?

5.1.1 Allmän kännedom, tillgång, hantering och information

Sin kännedom om Provbanken i moderna språk har respondenterna fått genom informa-

tion dels från Skolverket, dels från kolleger.

Av de fyra användarna har tre egna login. På den fjärdes skola har den ansvariga för

språket i fråga login, som används av alla lärare, inklusive en språkassistent.

Två av respondenterna beställer kontinuerligt nya login vid läsårets början, medan de

andra svarade som följer på frågan om de har inloggning till provbanken.

Det får man väl nya lite då och då?

Det kommer till dem som är ansvariga för moderna språk.

32

En av respondenterna hade vid ett samtal med sin rektor, angående förnyande av login

noterat, att denna inte kände till att inloggningsuppgifterna gäller för ett läsår.

Man får förnya det varje år via rektorn, och det är rätt lustigt, för jag upptäckte att rektorn inte

visste om det riktigt, eller jag upplevde det så. För när jag frågade efter inloggningsuppgifterna

redan på höstterminen, så var jag den enda som hade frågat efter det. Det brukade man fråga efter

när man skulle in och se om där kommit nya kursprov på våren.

Hur man rent praktiskt arbetar med materialet som finns tillgängligt på Internet skiljer

sig åt bland respondenterna. På gymnasieskolan som har en språkassistent, är det denna

person som ser till att provbankens material blir utskrivit och kopierat till provtillfället, i

samband med att kursen närmar sig sitt slut. Bland övriga är det några som går in och

hämtar det material de är intresserade av vid just det tillfället. En annan har skrivit ut det

mesta som finns i exempellådan och samlat det i en pärm som kopieringsunderlag.

Jag har gått in och så har jag velat ha det senaste, så har jag gjort helt enkelt.

Jag har tryckt ut väldigt mycket från exempellådan, jag har tryckt ut det mesta som finns och har

det i en pärm, så jag går inte in på nätet så ofta.

Det ovan beskrivna tillsammans med citaten som följer, ger en fingervisning om hur

frekvent användarna loggar in sig på provbanken.

Det finns inte så många prov och man har ganska färskt i minnet hur förra årets prov var. Jag har

varit inne för att hämta prov någon gång … i övrigt har jag inget behov av att gå in där, jag har

inga gamla prov att hämta.

Jag tror, att jag var inne väldigt ofta när jag upptäckte provbanken.

I början av läsåret inte så mycket, … sedan är det under andra terminen, alltså andra delen av steg

3 och 4, som jag är mer inne på provbanken och tar ut olika saker som man kan öva med.

När det gäller exempellådan för steg 4, som är öppen för alla att botaniserar i, är det

ingen av respondenterna som har informerat sina elever om denna möjlighet.

Det gör jag inte. Ja, det är en miss! Inte föräldrarna i alla fall, för på steg 4 är mina elever myndiga.

Jag har faktiskt aldrig informerat dem om att de kan gå in och träna själva där. Det har jag inte

gjort, det kan man ju göra.

… så den kan eleverna också gå in och titta i?

33

5.1.2 Provbankens material på Internet

I ett av citaten från föregående avsnitt får vi även exempel på när provbankens material

används ute på skolorna, nämligen vid kursslut. Vilket också bekräftas av två respon-

denter, som endast använder provbankens material i slutet av kurserna. En av dessa är

spanskläraren, som bara har tillgång till kursprov för steg 3. Den andre är läraren, som

undervisar på komvux:

Jag har plockat varje gång jag har satt betyg, … eftersom jag har få i grupperna så har jag inte

särskilt många prov. … Jag säger till dem, att de egentligen har prov varje gång muntligt och på

hörförståelse, för de är inte fler än att jag kan bedöma ganska säkert. … Egentligen är det för deras

skull vi har prov.

De övriga två respondenterna använder material från provbanken löpande i kurserna,

såsom fristående övningar eller i proven. Dessutom avslutas kurserna med ett kursprov

från provbanken.

Kurserna går över ett läsår, två terminer och jag har fyra prov, två per termin plus ett nationellt

prov som jag laddar ner. De andra proven kommer delvis från provbanken och delvis från eget

material.

Här i de olika gymnasieskolorna, bestämde vi att kursproven är obligatoriska och ska skrivas

samma dag. Så att det skulle höja statusen för språken. … För steg 4 försöker jag köra lite då och

då exempelhörövningarna, för det är jättesvårt att höra på franska. Jag kombinerar också mina

egna prov med delar från provbanken.

När det gäller antal prov under en kurs i gymnasieskolan har i stort sett alla samma

antal, 4-5 stycken.

Materialet används även vid kursstarten, som information, uppdatering och vägledning

om vilken språknivå som krävs för steget.

I början av terminen går jag in på provbanken bara för att kontrollera själv var de ska ligga, alltså

på vilken nivå. Jag tittar på texterna, läsförståelsetexter t.ex. och lyssnar på hörförståelse. Jag

lyssnar på deras exempel på den muntliga framställningen från dvd:n för att få en uppfattning om

vad som ska kunna krävas av dem på den nivån, fast jag vet att de inte har nått den nivån än. …

Det är för att bilda mig själv en uppfattning och försäkra mig om att jag är på rätt väg. … Jag

använder det som vägledning. …

34

5.1.3 Provbankens dvd-material för muntlig bedömning i steg 3

På frågan om dvd-materialet var bekant svarade en respondent nekande, men hänvisade

till en cd-skiva som kommit för något år sedan. På skivan finns elevdialoger som man

kan lyssna på och till dessa finns information om hur de har blivit bedömda. En annan

sa:

Nej, det har jag inte brytt mig om. Jag tycker det är svårt överhuvudtaget i de här muntliga

bedömningarna, … det tar lång tid att lyssna igenom allt och man behöver ju inte göra det varje år.

Övriga två svarade jakande att de har tittat på materialet, men de har inte genomfört

motsvarande moment vid bedömning av den muntliga färdigheten hos sina elever.

Jag tittade på det en gång, men jag ska titta på det en gång till, för det var nyttigt.

Jag har tittat på det och jag får dåligt samvete när jag ser frågan. … Jag har inte använt det för jag

är rädd att det blir tidsödande och för att jag inte har haft tid att tänka efter. Jag tycker faktiskt att

det inte hade varit dumt. … Det skulle nog vara mycket lättare att låta dem spela in så att jag kan

lyssna på det. Det är inte lika stressigt.

En av respondenterna har spelat in sina elever något år, men hade ett tag tre grupper på

steg 3 och då blev arbetsbördan för stor för att göra på detta sätt. Respondenten påpekar

att hon inte lägger samma vikt vid det muntliga provet, som vid de andra provdelarna,

eftersom det finns många tillfällen under ett läsår, då man kan lyssna till hur eleverna

pratar i mer naturliga situationer. Dessutom har skolan en språkstudio som bl.a. används

av eleverna till att spela in dialoger eller läsa in texter, där ljudfilen sedan skickas till

läraren, som kan lyssna och bilda sig en uppfattning om elevernas muntliga färdighet.

5.1.4 Bedömning och betygssättning

Vid bedömning och betygssättning jobbar alla fyra på liknande sätt. Man letar efter en

överensstämmelse mellan den egna uppfattningen om elevens färdighet och betygsnivå,

som bildats under den fortlöpande bedömningen och elevens resultat på provbankens

kursprov.

Man önskar att det ska vara en överensstämmelse och i många fall är det. … När det är tvärtom, då

tror jag att man funderar mycket, letar efter en förklaring.

35

När det gäller bedömning tycker jag att det stämmer, … när jag sammanfattar alla delar och gör

gemensamt betyg för själva nationella kursprovet, överensstämmer det med min allmänna bedöm-

ning av var eleven ligger.

Jag kan inte säga att kursprovet är det som alltid blir det slutgiltiga betyget, … givetvis påverkar

resultatet mig, men jag tittar på allt de har gjort under året. Så om någon skriver sämre på

hörförståelsen kan jag kanske ändå motivera det högre betyget för att eleven har gjort bättre från

sig på lektionerna.

Ofta är det så att jag använder provbankens material för att vara lite säkrare på betygen. Jag tycker

att eleven har Väl Godkänt, men kanske är jag för snäll. Det är farligt när man känner eleverna och

man har få, så då är det väldigt bra att ha provbanken. … Jag läser igenom bedömningen och sedan

gör jag min egen. Alltså jag har inte fäst mycket vikt vid det här, jag tycker det är bra att det finns,

men det styr inte på något sätt min undervisning eller bedömning.

5.1.5 Fortbildning och kompetensutveckling

På frågan om respondenterna har arbetat med provbanken eller dvd-materialet i sin fort-

bildning och kompetensutveckling, svarade alla nekande. Det är inte heller något som

har prioriterats eller föreslagits från skolledningens sida.

Skolan ordnar den kompetensutveckling som skolan är intresserad av i sin helhet och naturligtvis

kan det vara bra, t.ex. intranätet, ibland har det varit med betygskriterier då vi har suttit och jobbat

i moderna språk i tvärgrupper för att tolka och göra någon form av förenkling som vi kan

presentera för eleverna. … När man har medarbetarsamtal och man kommer in på behov och säger

att man skulle önska det och det, så finns det inte pengar.

När det gäller kompetensutveckling åker vi iväg på tysklärardagar och när vi har

kompetensutveckling i skolan har vi bara pratat om organisation och gy07. När det försvann har vi

pratat om organisation och hur vi jobbar i arbetslag. Vi pratar inte mycket om ämnena. … Tyvärr

så blir det aldrig att man pratar särskilt mycket om metod och språkpedagogik. … Jag tror inte att

skolledningen fattar att man måste ha många fler chanser att träffas när det gäller ämneslag.

Vi har haft ämneskonferenser i moderna språk som inte lett till något speciellt samarbete och jag

har skrikit efter samarbetspartners och i princip inte fått något napp, för folk vill inte samarbeta,

tyvärr. Jag tror att folk är lite rädda och de vill gärna fortsätta med sin egen bedömning.

Jag har inte varit på någon sådan kompetensutveckling i mitt ämne, någon gång har vi fått mail,

men det är sällan. Det är ju en fråga om pengar, det är ju så att vi inte har så mycket pengar. De

kurser man har fått erbjudande om handlar om statsskick, litteratur och kultur … men det hade ju

varit intressantare egentligen med något sådant här med bedömning eller något som har med

pedagogik att göra eller hur man undervisar när man har få timmar.

36

5.1.6 Synpunkter

När det gäller nivåerna för de olika betygen, uttrycker alla att de ibland kan bli för-

vånade över vad som bedöms som godkänt och hur de olika betygsnivåerna sätts.

Jag tycker de är generösa … det är jättekonstiga svar med grammatiken som de godkänner och hur

som helst, knappt franska och ändå godkänner de det. Där är jag ibland förvånad.

Där kan man kritisera provbanken lite, för steg 3 accepterar de hur mycket som helst och sedan i

steg 4 är det jättehårt. Det motiverar inte eleverna att fortsätta in på steg 4. … Jag tycker det är lite

för lätt att få ett G i steg 3. … Det är viktigt att de har hört rätt och att det då inte är stavningen

som är så viktig, men det känns ändå som om de accepterar lite vad som helst. Det är just där G

sätts som jag tycker är för lågt, men MVG tyckte jag nog var ganska rimligt.

När det gäller bedömningen tycker jag att det stämmer, även om jag ibland kan tycka ”oj, har de

satt gränsen för G där”.

När man läser speciellt MVG-uppsatser, kan man ibland få en känsla att man själv kanske har lite

hårdare bedömning, faktiskt.

På frågorna om det finns för mycket av något eller om något saknas, gav man även här

överensstämmande svar. Det finns inte för mycket av något. En var helt nöjd med

provbankens omfattning och menade att innehållet motsvarade behovet. Medan övriga

önskade att provbankens skulle innehålla fler övningar, delprov eller kursprov.

Det som är synd, tycker jag, är att vi t.ex. inte har gamla prov att öva på. Vi har under två år haft

samma skrivuppgift och samma muntliga uppgift, om jag minns rätt. Jag tycker att en ny

skrivuppgift inte kan vara så…, det är klart att bedömningen är det som tar mest tid, men ändå. När

man gör en satsning, då är det lika bra att göra det fullt ut och jag tycker det är synd att det inte

finns några prov för steg 4 i spanska, men jag hoppas att det kommer. Med tanke på att det

nuförtiden är så många elever som läser spanska tycker jag att det borde …

Jag saknar hörförståelse till steg 3 och jag saknar steg 5. Jag tycker att de skulle förse varje

färdighet med nya provdelar varje år. Jag skulle vilja ha en exempeltext med hur man bedömer den

typ av fel som fransmännen själva gör.

Jag är väldigt tacksam för att den finns och det hade ju varit bra om det funnits i steg 1.

En av respondenterna kommenterade att hörförståelseuppgifterna i franska steg 4 har

olika svårighetsnivåer. Exempelmaterialet är lättare än kursproven, vilket gör att elever-

37

na, efter att ha jobbat med exempelövningar och upplevt att det har gått ganska bra, får

en kalldusch vid kursprovet som man upplever vara betydligt svårare.

En annan påpekade fördelen med att proven endast är på målspråken, med tanke på de

elever som inte har svenska som modersmål. Materialet uppfattas på så sätt som rättvist

och likvärdig för alla.

5.2 Varför har man valt att använda provbanken?

Respondenterna ser det som en självklarhet att använda provbanken i moderna språk,

och en bidragande orsak är det faktum att materialet tillhandahålls av Skolverket. Skol-

verket står som garant för en korrekt tolkning av kursmålen och de olika betygsstegen.

Det är ett måste, eftersom det ska vara likvärdig bedömning oavsett vilken skola du går i. Det är

verkligen en förutsättning att man tillämpar de bedömningar som finns där, för att rättningen ska

ha ett värde.

Jag tycker att vi har en tendens att vara alldeles för stränga och vi måste anpassa oss till vad

Skolverket säger, för det är Skolverket som bestämmer. Det är inte vi som bestämmer. Om det ska

vara någorlunda rättvist över hela landet måste vi alla hålla oss till det som Skolverket säger. Även

om vi kan tycka att det är alldeles för slappt nuförtiden. Men det är inte vår uppgift, för det är inte

vi som bestämmer nivåerna, det är Skolverket och vi är tjänstemän, tycker jag. … Det är en

rättvisa för eleverna också.

Jag tycker, att jag inte ska komma och tycka, det är ju Skolverket som har bestämt att de här

nivåerna gäller.

Det sätter ju ändå en viss standard och då vet man var man ska ligga. Om man sedan håller med

eller inte, det är något annat.

Alla tillfrågade är eniga om att provbanken är en tillgång som hjälper och stödjer dem

vid bedömning och betygssättning.

Jag tycker det är bra att det finns som stärkande, i synnerhet som jag tror att jag kanske annars blir

lite väl sträng i min bedömning. … Det vill vi absolut inte vara utan.

Jag tycker det är ett utmärkt hjälpmedel. … När jag upptäckte att det var lite svårt att veta hur man

bedömer och vad som förväntas för de olika betygen, eftersom jag bott utomlands en längre tid var

jag inte riktigt inne i den svenska skolan, gick jag in på provbanken och tittade. Det tyckte jag var

till jättestor hjälp. … Det känns faktiskt som en bekräftelse att använda kursproven, att där har jag

i alla fall något stöd.

38

Jag tycker det är väldigt bra att det finns sådana prov. Jag tycker att det är bra för mig som lärare

att se om det finns någon överensstämmelse mellan vad jag gör och vad Skolverket förväntar sig

att jag ska göra. Sedan tycker jag att för eleverna själva är det någon form av extra säkerhet. …

Det är en bekräftelse som kommer utifrån och det känns skönt, tycker jag.

Jag tycker den är mycket bra, den säkrar min betygssättning. Det är bra för elevernas skull också.

Jag tycker det blir rättssäkerhet, att man vet att man ligger rätt. Att jag inte är för sträng och inte

för slapp heller. … Bedömningarna har blivit bättre med åren.

Annat som nämndes var:

Jag tycker det är ovärderligt att slippa sätta ihop prov själv. Inte bara att slippa sätta ihop dem utan

att också ha ett tillförlitligt material, som jag vet är hopsatt av duktiga medarbetare, vilket täcker in

alla fyra moment, ligger på rätt nivå och som jag kan lita på. Det är nog det viktigaste.

Jag tar ut olika saker som man kan öva på, så att de [eleverna] också får se var det ligger, så att de

inte blir skrämda eller rädda. De blir inte lika nervösa, för då ser de att ”det här klara jag av”.

5.3 Hur arbetar lärare som inte använder provbanken vid bedömning

och betygssättning?

5.3.1 Bedömning och betygssättning

Den ena respondenten berättar:

Jag försöker se helheten och låter mig mycket influeras av vad som händer under lektionen. För

mig är [språket i fråga] kommunikation, som alla andra språk, och när jag bedömer det, måste jag

få in allt som händer under mina lektioner också. Så det var en stor del av betyget för mig. …

Vidareutveckling, delaktiga, aktiv närvaro, den biten finns. … Jag hade tillfällen när jag pratade

med en eller 3-4 elever åt gången, så att jag fick den muntliga delen och det värdesätter jag väldigt

högt. Sedan kom naturligtvis ett kursprov, som lärarna hade bestämt innan jag kom, så den fick en

del. … Sedan hemuppgifter som man samlade in lite då och då. Sedan får man baka ihop det av

alla de punkter man har av sina betyg.

Den här respondenten hade tagit över en grupp efter första terminen och en del av pla-

neringen var redan bestämd. När det var dags att sätta slutbetyg fördes alla elevernas

betygsatta prestationer upp på en A4-sida för att få en heltäckande översikt av läsåret.

Betygssamtal genomfördes med eleverna, där läraren lämnade information om hur läget

såg ut och eleverna fick själva också kommentera var de tyckte att de befann sig på

betygsskalan.

39

Jag fick väga över min termin och sedan väva ihop det som hände under terminen och sedan

kursprovet. Men jag lade inte all vikt på kursprovet. Skrev en elev väldigt dåligt på kursprovet,

men var väldigt bra över tid så kunde man ändå få väldigt bra betyg. Tvärtom kunde jag också höja

en elev.

Den andra respondenten säger:

I steg 1 måste de ha en viss basgrammatik och i de andra stegen är det så klart mer basgrammatik

som krävs. Så då måste man testa dem på något vis. De måste ha viss ordkunskap och sedan måste

de kunna omsätta det. De måste kunna uttrycka sig både muntligt och skriftligt, varierande nivå

beroende på vilket steg. Då följer jag kriterierna så att man kan se vad de ska kunna. En kurs har

fyra skriftliga prov, som testar detta plus då muntligt.

Proven försöker respondenten ofta göra så heltäckande som möjligt, för att de ska täcka

in olika grader av målspråket. Det händer också att eleverna får repetera ett visst avsnitt,

för att ge dem en chans att höja sig genom att plugga in avsnittet, eftersom en räddning

för en del elever är, att känna att de har denna möjlighet. Till detta kommer sedan även

något övergripande prov som testar den allmänna färdigheten.

Så jag brukar alternera lite och ha en del rena, så att de känner att ”här kan jag verkligen förbereda

mig, jag vet vad som kommer och är jag flitig så lönar det sig”. Jag tycker att jag vill ge dem den

chansen också. Men sedan måste man ju ändå ha något prov som är helt fristående, som bara testar

deras förmåga och nivå.

Vid den slutgiltiga betygssättningen bockas elevernas provresultat av. Även den kun-

skap, som inte alltid kommer fram på proven hos en del elever, tas med. Medeltalen på

proven räknas ut, där varje prov är lika viktigt. Till detta kommer bilden som respon-

denten har av eleven. När resultatet inte stämmer med bilden, görs extra värderingar och

det kontrolleras om vissa specifika kunskaper finns eller inte. För G krävs 50 %, för VG

75-80 % beroende på provets svårighetsgrad och för MVG 90 %.

Respondenten, som nyligen har gått på lärarutbildningen, känner sig inte säker i fråga

om bedömning och betygssättning. För att underlätta för sig, delades kursen upp i små

delmål som betygssattes, kurskriterierna, kursmålen och läroplanen gicks igenom.

Där fick man inte mycket på Lärarhögskolan. Jag känner mig inte fullt utlärd, utan jag har

fortfarande lite problem att avgöra vad för information jag behöver ta in när eleverna ska få ett

betyg. … Jag måste säga, att jag tror som lärare just nu måste man kompromissa någonstans, jag

kan ha fel. Man tar eklektiskt det man behöver och så sätter man ihop betyget. Men sedan om man

40

kan jämföra det här betyget med en skola i X-stad eller någon annanstans i riket betvivlar jag

starkt. För vi kommer aldrig ifrån att ett betyg är till viss del totalt subjektivt. … Den här

osäkerheten kommer man nog att ha några år innan man väl kommit riktigt in i yrket. Jag tror att

lärarutbildningen inte alls har de här tankarna någonstans i utbildningen. De presenterar visserligen

kursplaner och läroplaner, men jag tror att under den tiden förstår vi studenter ändå inte riktigt hur

mycket det innebär.

Det allmänna tyckandet bland lärare i samband med bedömning är också något som tas

upp av en av respondenterna.

Det intressanta när man diskuterar betyg, är vad kollegan säger. De säger ju inte ”det här kan vara

det eller det, utan ”jag tycker det här är ett VG för att …” Men då har de redan sagt det: ”Jag

tycker”. Det är alltid det här tycker. När man resonerar med kolleger blir det lätt så: ”Jag tycker

ändå, ja men han har ju försökt att lösa det här på ett bra sätt, han har ju försökt att uttrycka sig och

det måste tillgodoses. Därför tycker jag att det är ett VG.” Tycker, tycker, tycker.

5.3.2 Hur kan bedömningsarbetet och betygssättningen underlättas?

En av respondenterna refererar här till provbankens kursprov och menar att dessa under-

lättar bedömningen, ger en fingervisning om att nivån ligger rätt och att kraven är

samma som i resten av landet. På frågan om respondenten använder provbankens kurs-

prov blir svaret nekande, men tillägger att det finns en del från provbanken som ligger

som reservfall. Något annat som underlättar, är om alla lärare med samma ämne

och/eller steg arbetar tillsammans. Men när språkgrupperna minskar till antalen och det

inte finns parallella grupper finns inte denna möjlighet och istället arbetar var lärare för

sig.

Båda respondenterna gav uttryck för att det finns för få betygssteg och om dessa utöka-

des skulle betygssättningen underlättas.

Det är fruktansvärt svårt att känna att man ger rättvisa betyg. Betygsstegen är för få och det gör det

väldigt svårt. … G och VG är för stora, där skulle behövts fler steg, fyra godkända och så fem med

IG.

Antingen får vi klarare regler, eller så får vi ett klarare betygssystem, eller så får vi ett annat sätt att

presentera hur vi ska värdera. Det finns ju också det sättet att vi för det första får fler betygssteg.

Att behöva förklara för en elev att ”du ligger på VG+”, är väldigt jobbigt tycker jag. När jag sitter

som lärare och sätter ett klockrent MVG till person A och ett litet tveksamt MVG- på en annan, då

syns inte skillnaden och då känner inte jag att jag är rättvis.

41

En annan sak som lyftes fram var regelbundna samtal med eleverna, där man fort-

löpande ger information om hur läget är.

Det tar mycket tid, vi är ändå väldigt arbetsbelastade här och vi får mer och mer arbete på oss utan

kompensering. Men jag tror att om vi skulle anställa fler lärare, dra ner lite på tempot och ha den

här möjligheten, så skulle vi få den här lugna diskussionen om ett betyg. Jag kan då också klargöra

det här är bra, det här är lite mindre bra och det här måste blir bättre om du vill.

5.3.3 Fortbildning och kompetensutveckling

En av respondenterna har inte hunnit delta i någon fortbildning eller kompetensutveck-

ling, eftersom lärarutbildningen avslutades för ett halvår sedan och anställningstiden har

bara omfattat en termin. Den andra respondenten svarade på samma sätt som de fyra

provbanksanvändarna.

Det är ingen som erbjuder, man får komma och fråga. Jag går på språklärardagar och de är glada

att det är så billigt, så det nekar de aldrig. Sedan har jag ibland begärt att få en kompensationsdag

eller något om vi åker till Tyskland. Du vet hur budgeten är, de är tacksamma för allt man inte ber

om.

Dvd-materialet för muntlig bedömning i steg 3 har ingen av respondenterna sett eller

fått information om.

Inget jag har sett eller hört om. Hade det varit så aktuellt, hade vi egentligen behövt höra det på

Lärarhögskolan också.

5.4 Varför använder man inte provbanken?

Här blir svaren kort och gott:

Där jag jobbade innan var det inte aktuellt och de åren jag varit här har det inte passat in, så jag har

inte brytt mig inte om det.

Jag har inte varit inne på provbanken i tyska än, då jag inte hade tid förra terminen att göra det. I år

är jag ämnesansvarig, så jag kommer nog att ta en titt framöver. Men det är inget jag prioriterar

just nu, utan gör det en bit in i terminen.

43

6 Sammanfattning

Här följer analysen av mitt resultat, med samma rubriker och underrubriker som resul-

tatavsnittet.

6.1 Hur arbetar lärare med provbanken och dess material?

6.1.1 Allmän kännedom, tillgång, hantering och information

Den allmänna kännedomen om hur man skaffar login varierar bland respondenterna,

vilket jag tolkar har att göra med hur dessa använder provbanken i moderna språk. Ju

mer material de använder från provbanken, desto oftare är de inne på provbanken, vilket

inte oväntat bidrar till att de bättre känner till rutinerna vad gäller personligt login och

giltighetstiden för detta.

Finns det lite material att hämta eller om man enbart är intresserad av kursproven, går

man endast in och hämtar dem i slutet av språkkursen. Har man dessutom en person på

skolan som ansvarar för att ta fram materialet till alla språkgrupper, ser man inget behov

som enskild lärare att logga in på provbanken.

Att nyckelpersoner i skolans ledning, i det här fallet rektor, inte är uppdaterade på när

det är dags att skaffa nytt login, får vi också en fingervisning om.

Var och en av respondenterna har sitt tillvägagångssätt för att använda materialet, an-

passat efter hur man arbetar. Några har material utskrivit och kopierar, medan andra

hämtar det man är ute efter direkt från nätet när materialet ska användas. Detta är

viktigt, eftersom användandet av provbanken inte ska kännas krångligt eller besvärligt.

Att kunna anpassa tillgången till materialet till sitt eget arbetssätt, får till följd att mate-

rialet används, menar jag.

Ingen av respondenterna, med tillgång till exempellådan, som är öppen för alla internet-

besökare, informerar sina elever om att det finns möjlighet att jobba med materialet som

finns där eller att informera sig helt allmänt. Detta tycker jag är något förvånande.

6.1.2 Provbankens material på Internet

Inte oväntat är gemensamt för samtliga, att materialet över lag används vid kursproven i

samband med ett kursslut. Hälften använder sig även av materialet löpande under

44

kursens gång som övningar i undervisningen och kombinerar provbanksövningar med

egna övningar i proven under kursens gång.

Materialet har använts och används även av några av respondenterna, för att innan eller

i samband med kursstart analysera och sätta sig in i vilken nivå eleverna ska uppnå.

6.1.3 Provbankens dvd-material för muntlig bedömning i steg 3

Dvd-materialet har inte använts i sin helhet eller blivit speciellt uppmärksammat. Detta

menar jag, delvis har en förklaring i hur materialet har distribuerats. Hade materialet i

sin helhet även funnits på provbanken hade det uppmärksammats och använts mer,

anser jag. De respondenter som arbetar mest aktivt

nationella provbanken i moderna språk - mau...1994 fick skolverket i uppdrag av regeringen att...

Documents