mutskandalen inom systembolaget - s u/2009c_maria_andersson.pdfövergripande företagskultur...
TRANSCRIPT
Kriminologiska institutionen
Mutskandalen inom Systembolaget
Butikschefernas foumlrklaringar till sina mutbrott samt
subkulturens inverkan paring deras brottsliga handlingar
Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Varingrterminen 2009 Maria Andersson
2
Abstract
The bribery scandal within Systembolaget is one of Swedenacutes most extensive and noticed
legal action processes regarding corruption Totally 75 of Systembolagetacutes shop managers
were sentenced for taking bribes which meant that more than every fifth shop was affected
How come so many managers within one and the same company accept bribes
The aim of this paper is to find possible explanations to this question on the basis of a
combined survey of an individual- and an organizational perspective This is done partly by
examining which rationalizations the shop managers stated to why they carried out their
criminal acts and partly by examining if a subculture existed within Systembolaget and in
that case what effect that subculture had on the shop managersacute criminal behaviour
With the aid of a qualitative content analysis the six district court judgments concerning the
bribery scandal will be studied In order to structure and analyse the material Colemanacutes
(1985) theory about rationalizations and Scheinacutes (2004) theory about organizational culture
are used
On the basis of the individual perspective the results show that the most common
rationalizations are the money was a loan it was a culture were one enriched oneself it was
a personal gift and the money was accepted due to ignorance The analysis point out that the
shop managers use these rationalizations in order to justify or to apologize for their behaviour
The shop managersacute often refers to ldquoeverybody elserdquo ldquothe superior managersrdquo or the
ldquoculturerdquo and their own acts are justified by others similar actions The acts are therefore not
considered as criminal The shop managers also refer to other similar but legal social acts as
for example the accepting of gifts in order to motivate and justify their criminal behaviour
The result on the basis of the organizational perspective show that the managers had a good
understanding about the values that Systembolaget wanted to implement but these values
were not followed The shop managers instead accepted other values that had occurred during
a long time and they referred to a subculture through which an acceptance for another
behavior had been created The analysis interprets that the subculture had effect on the shop
managersacute behaviour in that they through this subculture could justify their criminal acts by
referring to others who acted in accordance with the values within the subculture but also by
referring to others expectations on how the shop managersacute would act
3
Inneharingllsfoumlrteckning
Abstract 2
1 Inledning 4
11 Systembolaget ndash en kort bakgrund 4
12 Problemdiskussion 5
13 Syfte och fraringgestaumlllningar 6
14 Begreppen korruption muta och bestickning 7
2 Teori och tidigare forskning 8
21 Teori om rationaliseringar 8
211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring 10
22 Teori om organisationskultur 11
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring 12
3 Metod och material 13
31 Kvalitativ inneharingllsanalys 14
32 Material avgraumlnsningar och urval 15
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt 17
34 Validitet och reliabilitet 18
35 Metodproblem 19
4 Resultat och analys 20
41 Utifraringn individperspektivet 20
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys 21
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys 22
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys 24
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och analys 26
42 Utifraringn organisationsperspektivet 28
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys 28
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlingar 31
5 Slutsatser och avslutande diskussion 32
Litteraturfoumlrteckning 35
4
1 Inledning
I januari aringr 2003 laumlmnade Systembolaget Aktiebolag (Systembolaget) in en polisanmaumllan mot
flera av sina butikschefer eftersom dessa misstaumlnktes foumlr att ha tagit emot mutor fraringn naringgra av
Systembolagets leverantoumlrer Efter en omfattande foumlrundersoumlkning inleddes i februari aringr 2005
den foumlrsta raumlttegaringngen
De flesta av mutbrotten aumlgde rum under aringren 2000 till 2002 Mutorna bestod av kontanter
insatta paring butikschefernas konton checkar samt presentkort paring resor Storleken paring mutorna
varierade kraftigt beroende paring att vissa butikschefer tagit emot mutor vid ett flertal tillfaumlllen
samt fraringn flera leverantoumlrer medan andra butikschefer endast tagit emot en eller ett par mutor
fraringn endast en leverantoumlr Den sammanlagda storleken paring mutorna som varje enskild
butikschef mottog varierade daumlrfoumlr mellan belopp fraringn 3000 kr upp till 130000 kr
Leverantoumlrerna hade systematiskt utarbetat olika system foumlr att muta butikscheferna i syfte att
paringverka dessa att koumlpa in leverantoumlrernas varor Bland annat hade olika bonusprogram
anvaumlnts daumlr exempelvis ett visst antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som
sedan omvandlades till kontanter vilka tillfoumlll butikscheferna I sex olika raumlttegaringngar doumlmdes
sammanlagt 75 butikschefer foumlr mutbrott
Hur kan det komma sig att saring maringnga butikschefer inom ett och samma foumlretag accepterar
mutor Kan det bero paring individuella foumlrklaringar eller ligger foumlrklaringarna paring en strukturell
nivaring Utgaringngspunkten i denna uppsats aumlr att utifraringn tvaring olika perspektiv soumlka foumlrklaringar till
butikschefernas mutbrott
11 Systembolaget ndash en kort bakgrund
I Sverige faringr detaljhandel med alkoholhaltiga drycker endast bedrivas av Systembolaget
Systembolaget aumlr statligt aumlgt och drivs utifraringn alkoholpolitiska samhaumlllsintressen vilket
innebaumlr att syftet med det statliga monopolet aumlr att haringlla nere alkoholkonsumtionen i Sverige
(wwwsystembolagetseetiska_riktlinjer)
Europeiska Unionen (EU) staumlller krav foumlr att Systembolaget ska faring beharinglla sin
monopolstaumlllning och bland annat maringste maumlrkesneutraliteten uppraumlttharingllas Kravet paring
maumlrkesneutralitet innebaumlr att produkturval inte faringr gynna inhemska produkter utan urvalet
maringste ske utifraringn objektivt uppstaumlllda bedoumlmningsgrunder saringsom produktens kvalitet
saumlrskilda risker foumlr skadeverkningar av produkten kundens efterfraringgan samt andra
5
affaumlrsmaumlssiga och etiska haumlnsynstaganden (wwwsystembolagetsevartuppdrag) Inkoumlp och
foumlrsaumlljning ska saringledes ske paring saringdant saumltt att produkter inom EU inte blir diskriminerade
Utifraringn detta krav faststaumlllde Systembolaget aringr 1994 en policy foumlr de anstaumllldas kontakter med
leverantoumlrer och i policyn framgaringr kraven paring maumlrkesneutralitet och daumlr ges information om
gaumlllande lagstiftning betraumlffande mutbrott och bestickning Policyn omarbetades aringr 1998 med
ett foumlrtydligande om att alla erbjudanden i form av garingvor eller andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer till anstaumlllda inom Systembolaget ska avvisas oberoende av vad foumlrmaringnerna aumlr
vaumlrda samt att policyreglerna aumlven gaumlller under de anstaumllldas fritid (Systembolagets
policydokument fraringn aringr 1994 och 1998 se aumlven wwwsystembolagetseExternakontakter)
Mellan aringren 1917 och 1995 hade Systembolaget endast en leverantoumlr det statligt aumlgda
Aktiebolaget Vin amp Spritcentralen (VampS) Eftersom det inte fanns naringgon risk foumlr att anstaumlllda
inom Systembolaget skulle paringverkas i sin tjaumlnsteutoumlvning genom att gynna en viss leverantoumlr
saring behoumlvdes inte naringgra restriktioner betraumlffande garingvor eller liknande foumlrmaringner Men i
samband med Sveriges intraumlde i EU upphoumlrde VampSs monopol och mer aumln 100 nya
leverantoumlrer skulle konkurrera om att faring saumllja direkt till Systembolaget Mellan aringren 2000 och
2002 fanns det cirka 200 leverantoumlrer paring den svenska marknaden som alla taumlvlade om att faring
saumllja till Systembolaget Inkoumlpsstrukturen foumlraumlndrades saringledes radikalt och konsekvenserna
blev att risken foumlr korruption ocksaring foumlraumlndrades (Lennerfors 2004 s 3ff)
Denna korta information ger en bakgrund till hur foumlrutsaumlttningarna foumlr korruptionen inom
Systembolaget kunde uppstaring men avsikten med denna uppsats aumlr att utifraringn tvaring olika
perspektiv soumlka foumlrklaringar till butikschefernas mutbrott Foumlr aumlven om Systembolagets
inkoumlpsstruktur foumlraumlndrades och genom den moumljligheten att paringverka butikscheferna saring behoumlver
detta foumlrharingllande inte automatiskt betyda att butikscheferna var tvungna att acceptera mutor
12 Problemdiskussion
En gaumlrningsmans foumlrklaring till sin brottsliga handling behoumlver inte vara densamma som
orsaken till brottet Enligt Brarings rapport (200721 s 32f) kan man skilja mellan aktiva och
passiva orsaker till ett beteende och en aktiv orsak aumlr exempelvis att personen har ekonomiska
motiv En passiv orsak daumlremot betyder att beteendet underlaumlttas med hjaumllp av olika ursaumlkter
vilka inom kriminologin benaumlmns rationaliseringar (Cressey 1953 Coleman 1985)
6
Varfoumlr uppger daring individen en rationalisering Foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr sig sjaumllv
eller infoumlr omgivningen Vad aumlr skillnaden Rationaliseringen underlaumlttar foumlr personen att
utfoumlra den brottsliga handlingen samt syftar till att foumlrminska omgivningens foumlrdoumlmande och
daumlrigenom moumljligen straffet
Av Systembolagets totalt 425 butikschefer saring doumlmdes 75 butikschefer foumlr mutbrott och
omfattningen tyder paring att det utoumlver individuella foumlrklaringar aumlven fanns naringgot inom
Systembolagets organisation som inverkade paring att butikscheferna accepterade mutor Utifraringn
den aspekten aumlr det intressant att undersoumlka om det parallellt med Systembolagets
oumlvergripande foumlretagskultur existerade en subkultur inom vilken det brottsliga beteendet var
accepterat samt vilken inverkan denna subkultur i saring fall hade paring butikschefernas agerande
Strukturella faktorers paringverkan paring brottslighet har tidigare diskuterats inom kriminologin och
Henrik Tham (2001) har i artikeln rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo
reflekterat oumlver problematiken med strukturella aspekters paringverkan paring individers brottslighet
utifraringn deras betydelse foumlr moumljligheten att foumlrutsparing individers framtida kriminalitet
(individprediktion) I denna studie aumlr det intressant att studera vilken inverka det som
betraktas som kulturellt vedertaget har paring individens brottsliga handlande eftersom
haumlnvisningen till kulturen kan utgoumlra ett raumlttfaumlrdigande om det anses som allmaumlnt accepterat
att agera paring ett visst saumltt (sedvaumlnja) och kulturen kan daumlrigenom haringllas ansvarig foumlr individens
brottsliga agerande
13 Syfte och fraringgestaumlllningar
Uppsatsens syfte aumlr att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten Individperspektivet
utgaringr fraringn butikschefernas uppgivna foumlrklaringar och dessa analyseras med hjaumllp av Colemans
(1985) teori om rationaliseringar Utifraringn organisationsperspektivet undersoumlks om det
existerat en subkultur inom Systembolaget och i saring fall vilken inverkan denna haft paring
butikschefernas brottsliga handlande Analysen av huruvida det foumlrekommit en subkultur
inom Systembolaget sker med hjaumllp av Scheins (2004) teori om organisationskultur
Foumlljande fraringgestaumlllningar ska undersoumlkas
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
7
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
14 Begreppen korruption muta och bestickning
Korruptionsbrott aumlr i svensk lagtext uppdelade paring straffbestaumlmmelserna mutbrott och
bestickning men sjaumllva begreppet korruption definieras inte i svensk foumlrfattningstext
Mutbrott regleras i 20 kap 2 sect brottsbalken och lyder rdquoArbetstagare som foumlr sig sjaumllv eller
foumlr annan tar emot laringter aringt sig utlova eller begaumlr muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr
sin tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Med muta avses en beloumlning foumlrmaringn eller garingva i form av exempelvis
kontanter presentkort varor eller tjaumlnster av olika slag och mutan syftar till att foumlrmaring naringgon
att missbruka sin makt eller position
Graumlnsen mellan vad som aumlr en acceptabel garingva och vad som aumlr en muta kan dock vara vag och
det finns en rdquograring zonrdquo mellan vad som aumlr tillaringtet och otillaringtet (Cars 2001 s 49ff) Foumlr
straffansvar kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan ska avse mottagarens tjaumlnsteutoumlvning
samt att den ska vara otillboumlrlig Att beloumlningen ska avse tjaumlnsten innebaumlr att den ska vara
inriktad paring aringtgaumlrd som houmlr till mottagarens tjaumlnst Om beloumlningen istaumlllet aumlr laumlmnad paring grund
av exempelvis vaumlnskap eller slaumlktskap har naringgon brottslig handling inte begaringtts (Cars 2001 s
26ff) Vidare kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan aumlr otillboumlrlig men vad som ska anses
som otillboumlrligt preciseras inte lagtexten och i praxis har uttalats att begreppet aumlr beroende av
sed och allmaumln uppfattning och daumlrfoumlr varierar oumlver tid Att ta emot en foumlrmaringn foumlr att handla i
strid med sina arbetsuppgifter aumlr dock alltid otillboumlrligt och i motiven har angetts att
mottagande av kontanta pengar i princip alltid maringste anses som otillboumlrligt (Cars 2001
s51ff)
Arbetstagare inom baringde den privata och den statliga sektorn omfattas av bestaumlmmelserna
aumlven om det i raumlttspraxis ansetts att haringrdare krav ska gaumllla foumlr den offentliga sektorn paring grund
av dess myndighetsutoumlvning (Braring 200712 s 19)
Vid mutbrott aumlr det alltid minst tvaring personer inblandade den som tar emot mutan
(muttagaren) och den som erbjuder mutan (mutgivaren eller bestickaren) Men en muttagare
8
som begaumlr en muta kan straffas oberoende av om mutan verkligen oumlverlaumlmnats och
motsvarande kan en bestickare straffas aumlven om muttagaren inte tagit emot mutan (Cars 2001
s 37ff) Bestickning regleras i 17 kap 7 sect brottsbalken och lyder rdquoDen som till arbetstagare
eller annan som avses i 20 kap 2 sect laumlmnar utlovar eller erbjuder foumlr denne sjaumllv eller foumlr
annan muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Eftersom denna uppsats
fokuserar paring mutbrotten som begaringtts av butikscheferna inom Systembolaget saring kommer inte
bestickning att naumlrmare beskrivas Leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott aumlr
dock intressanta utifraringn den aspekten att de kan ge en inblick i synen paring mutor inom
leverantoumlrsbranschen (se Lennerfors 2004) Begreppet korruption kommer dock att anvaumlndas
som samlingsbeteckning foumlr mutbrott och bestickning
2 Teori och tidigare forskning
I detta kapitel redogoumlrs foumlrst foumlr de tvaring teorier som ska anvaumlndas i studien dessa anvaumlnds dels
som hjaumllpmedel foumlr att strukturera och tolka de 75 butikschefernas redogoumlrelser dels foumlr att
sedan analysera resultaten Daumlrefter behandlas tidigare forskning paring omraringdet Anledningen till
att dessa tvaring omraringden lagts i samma avsnitt aumlr att de aumlr saring naumlra sammankopplade och genom
detta presentationssaumltt undviks alltfoumlr mycket upprepningar samtidigt som det
foumlrhoppningsvis blir mer laumlttillgaumlngligt
21 Teori om rationaliseringar
James W Coleman definierar i boken rdquoThe Criminal Elite The Sociology of White Collar
Crimerdquo rationaliseringar paring foumlljande saumltt rdquoA technique of neutralization is essentially a device
that enables individuals to violate important normative standards but to neutralize any
definition of themselves as deviant or criminalrdquo (Coleman 1985 s 206) Colemans teori utgoumlr
en sammanstaumlllning av de rationaliseringar som framkommit vid empiriska studier av
ekonomisk brottslighet och Coleman menar att foumlljande sex typer av rationaliseringar aumlr
vanligast foumlrekommande
1 Det aumlr endast ett laringn
2 Brottet skadar ingen person (om offret inte aumlr en fysisk person betraktas brottet inte
som ett lagbrott)
3 Det aumlr lagen i sig som aumlr onoumldig eller oraumlttvis
4 Brottet aumlr noumldvaumlndigt (foumlr att oumlverleva eller foumlr att uppnaring ett oumlverordnat ekonomiskt
maringl)
9
5 Alla andra goumlr det
6 Jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr
Colemans teori aumlr en vidareutveckling av Donald R Cresseys teori om rationaliseringar
Cressey (1953) analyserade i sin studie rdquoOther Peopleacutes Moneyrdquo intervjuer med doumlmda
foumlrskingrare och han kom fram till att tre villkor maringste vara uppfyllda foumlr att ett
foumlrskingringsbrott skulle begarings Foumlrst maringste personen ha ekonomiska problem som han inte
kunde delge andra (sjaumllva orsaken till brottet) daumlrefter maringste personen ha baringde tillfaumllle och
kunskap om hur brottet skulle begarings och slutligen blev rationaliseringar aktuella eftersom
individen maringste kunna loumlsa konflikten mellan den olagliga handlingen han hade foumlr avsikt att
begaring och samhaumlllets normer (Cressey 1953 s 93ff) Coleman menar dock att individen inte
behoumlver ha ekonomiska problem som han inte kan delge andra utan orsaken till brottet kan
lika gaumlrna vara enbart en oumlnskan om att erharinglla mer pengar (Coleman 1985 s 207)
Cressey ansaringg vidare att gaumlrningsmannen ofta anvaumlnde den rationalisering som han kom i
kontakt med i en kultur daumlr en saringdan foumlrklaring var accepterad (Cressey 1953 s 137)
Coleman menar dock att enskilda brottslingarna visst kan skapa nya rationaliseringar utifraringn
sina egna omstaumlndigheter aumlven om han i likhet med Cressey anser att de flesta
rationaliseringar aumlr kulturellt oumlverfoumlrda (Coleman 1985 s 210f) Att rationaliseringar aumlr
kulturellt oumlverfoumlrda innebaumlr att de laumlrs ut och oumlverfoumlrs mellan individer inom den specifika
gruppen eller inom den specifika miljoumln
Rationaliseringar anvaumlnds fraumlmst foumlr att raumlttfaumlrdiga den brottsliga handlingen men de aumlr inte
bara efterhandskonstruktioner utan rationaliseringen kan aumlven vara anvaumlndbar infoumlr brottet
och utgoumlra en del av motivationen infoumlr den brottsliga handlingen Detta kan ske om
rationaliseringen staumlrker individen i och med att den raumlttfaumlrdigar brottet och rdquorationaliserarrdquo
bort skulden (Coleman 1985 s 227f) Coleman menar daumlrfoumlr att sjaumllva motivationen till att
begaring ett brott kan delas upp paring den ursprungliga orsaken till brottet exempelvis ekonomiska
orsaker men att enbart detta foumlrharingllande inte raumlcker eftersom samhaumlllet staumlller upp saring starka
normer foumlr hur individen ska bete sig Den andra delen av motivationen fokuserar daumlrfoumlr paring
hur vaumll personen lyckas upphaumlva dessa normers kontroll (Coleman 1985 s 194)
Aumlven Sykes och Matzas (1957) teori om neutraliseringsmekanismer aumlr av stor betydelse foumlr
studier om rationaliseringar I denna uppsats kommer dock inte deras teori att anvaumlndas
beroende paring att de tekniker som de anvaumlnde framkom utifraringn studier av ungdomsbrottslighet
Dessa tekniker kan saumlkerligen anvaumlndas paring fler brottstyper aumln ungdomsbrottslighet men i
denna studie anvaumlnds de rationaliseringar som Cressey och Coleman funnit i studier av
10
ekonomisk brottslighet eftersom deras teorier utgaringr fraringn den typ av brottslighet som
undersoumlks i denna studie
211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring
Paring individnivaring kan korruption foumlrklaras utifraringn dels ekonomiska orsaker dels kaumlnslomaumlssiga
eller sociala orsaker (Braring 200721 s 31ff) Som ovan naumlmnts behoumlver dock inte orsaken till
brottet vara densamma som gaumlrningsmannens uppgivna foumlrklaring till sin brottsliga handling
men som Coleman (1985) visat kan rationaliseringen utgoumlra en del av motivationen till
brottet Rationaliseringen underlaumlttar i detta avseende foumlr personen att utfoumlra den brottsliga
handlingen eftersom rationaliseringen hjaumllper till att upphaumlva den kontroll som samhaumlllets
normer har paring personen Vanligtvis uppger dock gaumlrningsmannen rationaliseringen efter det
att brottet har begaringtts som ett raumlttfaumlrdigande av den brottsliga handlingen i syfte att foumlrminska
omgivningens foumlrdoumlmande och daumlrigenom med avsikt att foumlrminska straffet
Katarina Jacobsson (2005 s 39) menar i sin studie om mutor och moral i Sverige att
moumljligheten att foumlrsvara sina handlingar utgoumlr ett grundlaumlggande socialt beteende och att vi
ofta foumlrsvarar invaumlndningar eller anmaumlrkningar mot varingrt agerande Jacobsson anvaumlnder
begreppet accounts foumlrklarande redovisningar Naumlr det gaumlller misstankar om brottsligt
beteende saring aumlr det liksom beskyllningar och paringstaringenden om skuld moraliska omstaumlndigheter
som ofta goumlr det noumldvaumlndigt med accounts Katarina Jacobsson och David Waumlsterfors (2003
s 111f) har tillsammans studerat Mills (1940) begrepp motivvokabulaumlr och de tar som
exempel paring motivvokabulaumlr upp gaumlstfrihet tacksamhet och sedvaumlnja Gaumlstfrihet kan laumltt passa
in under socialt accepterade moumlnster och aumlven tacksamhet kan ha ett kulturellt ursprung
vilket kan betyda att det kan vara svaringrt foumlr en person att tacka nej till en garingva om det strider
mot ett accepterat kulturellt beteende
I Brarings rapport (200712 s 38f) menar foumlrfattarna att den verkliga anvaumlndningen av
rationaliseringar aumlr svaringr att undersoumlka eftersom majoriteten av de misstaumlnkta personerna ofta
helt bestrider de misstankar som riktas mot dem De misstaumlnkta personerna framharingller istaumlllet
att de inte vetat om att handlingarna varit brottsliga eller att de blivit missfoumlrstaringdda I de fall
gaumlrningsmaumlnnen ger uttryck foumlr rationaliseringar haumlnvisar de till att det var saring man gjorde i
branschen eller det var bara en garingva som tack foumlr det garingngna aringret eller det var bara vanlig
gaumlstfrihet Coleman (1985) anser dock i likhet med Jacobsson (2005) att rationaliseringar aumlr
vanligt foumlrekommande vid ekonomisk brottslighet
11
22 Teori om organisationsskultur
Begreppet organisationskultur aumlr en samlingsbeteckning foumlr den forskning som inriktas paring
kulturen inom en organisation eller inom ett foumlretag (Alvesson amp Berg 1988) Professor Edgar
H Schein forskare inom organisationsteori definierar i boken rdquoOrganizational Culture and
Leadershiprdquo organisationskultur paring foumlljande saumltt rdquohellipa pattern of shared basic assumptions
that was learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal
integration that has worked well enough to be considered valid and therefore to be taught to
new members as the correct way to perceive think and feel in relation to those problemsrdquo
(Schein 2004 s 17) Kulturen inom ett foumlretag foumlretagskulturen ska forma medarbetarnas
saumltt att taumlnka handla och praumlgla deras omdoumlmen i olika situationer utan att naringgon hela tiden
talar om foumlr dem hur de ska bete sig Foumlr att detta ska fungera kraumlvs att det finns vaumll
fungerande redskap som visar vad som aumlr raumltt eller fel i olika situationer och att de anstaumlllda
har tillgaringng till och anvaumlnder sig av dessa redskap
Schein (2004 s 25ff) menar att kulturen inom ett foumlretag kan analyseras genom olika
observerbara nivaringer Han delar in dessa i artefakter vaumlrderingar och grundlaumlggande
antaganden Artefakter aumlr den enklast observerbara nivaringn eftersom den tar sikte paring det man
som utomstaringende foumlrst laumlgger maumlrke till i en okaumlnd kultur Denna nivaring aumlr dock svaringr att tolka
och kommer inte vidare att beroumlras i denna studie eftersom jag sjaumllv inte haft moumljlighet att
vistas i Systembolagets miljouml under den aktuella tiden Vaumlrderingar ger uttryck foumlr hur naringgot
borde vara mer aumln hur det egentligen aumlr Om ledningen foumlr ett foumlretag inte lyckas oumlverfoumlra
sina vaumlrderingar till de anstaumlllda kan det uppstaring en skillnad mellan foumlretagets vaumlrderingar och
de anstaumllldas uppfattade vaumlrderingar De anstaumlllda kan i detta fall tillaumlgna sig andra
vaumlrderingar av annat ursprung En vaumlrdering oavsett ursprung som visat sig fungera under en
laumlngre tid slutar tillslut att ifraringgasaumlttas och blir tagen foumlr sjaumllvklar Vaumlrderingen har daring naringtt
naumlsta nivaring och blivit ett grundlaumlggande antagande Dessa antaganden styr gruppens saumltt att
uppfatta och reagera paring saker och de styr hur gruppen beter sig i olika situationer Vaumlrderingar
avser saringledes det som foumlrmedlas och grundlaumlggande antaganden det som efterlevs Om en
grupp anstaumlllda uteslutande agerar enligt andra vaumlrderingar kan en subkultur uppstaring som
antingen kan existera parallellt med den oumlvergripande kulturen eller krocka och daumlrmed
komma i konflikt med denna
12
Anledningen till att Scheins teori valdes foumlr att undersoumlka om det existerade en subkultur
inom Systembolaget var att den paring ett tydligt saumltt foumlrklarar foumlrharingllanden som annars aumlr svaringra
att tyda eftersom det aumlr svaringrt att faring fram kriterier foumlr bedoumlmningen av vaumlrderingar
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring
Paring organisationsnivaring kan orsaksfoumlrklaringar ges utifraringn faktorer som den sociala kontexten
under vilket foumlretaget verkar organisationskulturen den interna organisationsstrukturen eller
regler och kontrollsystem (Braring 200721 s 34ff) Haumlr kommer dock fraumlmst att redogoumlras foumlr
tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer
Goumlran Ahrne och Peter Hedstroumlm (1999 s 17ff) pekar i sin bok rdquoOrganisationer och
samhaumlllerdquo paring svaringrigheten med att det alltid aumlr maumlnniskor som handlar naumlr ett foumlretag agerar
Eftersom det aumlr maumlnniskor som handlar med eget vetande och omdoumlme kan det uppstaring en
motsaumlttning mellan det som foumlretaget kraumlver och den enskilde individen Detta innebaumlr att
individuella motiv och kaumlnslor kan finnas med i bilden vilket kan utgoumlra baringde problem och
moumljligheter Samtidigt som frivilligt och sjaumllvmant agerande kan staumlrka foumlretaget genom att
exempelvis skapa personligt engagemang kan de individuella motiven ocksaring ge upphov till
negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata foumlrdelar paring foumlretagets bekostnad
vilket i saumlmsta fall kan utvecklas till mutor I en del arbetsuppgifter ingaringr aumlven att anstaumlllda
ska skoumlta kontakter med representanter fraringn andra foumlretag och naumlr saringdana kontakter blir
laringngvariga kan den maumlnskliga relationen komma att oumlvervaumlga vilket kan utgoumlra ett hot mot
foumlretagets perspektiv (se aumlven Lennerfors 2004)
Mats Alvesson (2005 s 45ff) professor i foumlretagsekonomi summerar i sin bok
rdquoOrganisationskultur och ledningrdquo omfattande forskning kring organisationskultur Alvesson
menar att vaumlrderingar till stor del kan vara gemensamma men att det ocksaring i likhet med vad
Ahrne och Hedstroumlm (1999) uttalar kan uppstaring kulturkrockar exempelvis mellan nyanstaumlllda
och en befintlig organisation eller mellan tvaring foumlretag som slarings samman Det kan aumlven finnas
fler kulturer inom ett och samma foumlretag saring kallade subkulturer som kan foumlrmedla en viss
aspekt eller funktion hos kulturen exempelvis saumlttet att se paring eller goumlra affaumlrer (se aumlven
Alvesson amp Berg 1988) Om en grupp anstaumlllda uteslutande handlar enligt andra vaumlrderingar
aumln de av ledningen efterstraumlvade kan det uppstaring en subkultur och antingen kan subkulturen
existera parallellt med den oumlverordnade kulturen eller ocksaring krockar den med den
gemensamma kulturen och kan daumlrmed varinglla stora problem foumlr foumlretaget (Bang 1999 s 29ff)
13
Det aumlr daumlrfoumlr ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar oumlverhanden eller
underminerar den gemensamma kulturen
Haumlr kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar
som kulturellt oumlverfoumlrda och vedertagna inom vissa subkulturer Coleman naumlmner vissa
subkulturer inom polisen daumlr det kan uppstaring en acceptans foumlr att ta emot mutor betraumlffande
vissa foumlrseelser men inte foumlr andra (clean och dirty pay-off) Coleman anser att detta
brottsliga handlande i subkulturer i vaumlrsta fall kan oumlverfoumlras paring hela branscher och han
naumlmner som exempel byggbranschen (Coleman 2001 s 199) Aumlven Jacobsson och
Waumlsterfors (2003 s 114ff) menar att motivvokabulaumlr foumlrutsaumltter en foumlrankring i det kulturellt
vedertagna och att individer foumlrklarar sitt och andras handlande med hjaumllp av motivvokabulaumlr
som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga det aumlr sedvaumlnja
inom branschen eller det aumlr en del av kulturen Dessa motivvokabulaumlrer uppstaringr daumlrfoumlr inte rdquoirdquo
individen utan rdquomellanrdquo individerna och motivvokabulaumlren utgoumlrs av vad som aumlr kulturellt
vedertaget i just den specifika miljoumln (exempelvis inom byggbranschen)
I den genomgaringng av korruptionsbrott som Braring gjorde i sin rapport (200721 s 41f) aumlr en av
de vanligaste rationaliseringar som de misstaumlnkta uppger till sina korruptionsbrott att de
haumlnvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur En tillaringtande attityd mot
mutor inom vissa branscher naumlmns i flera aumlrenden och att anvaumlnda mutor i affaumlrssammanhang
aumlr bara en del av hur man goumlr
3 Metod och material
I en vetenskaplig studie aumlr det viktigt att vaumllja raumltt metod foumlr att besvara de staumlllda fraringgorna I
denna studie har den kvalitativa inneharingllsanalysen valts som metod eftersom den kan hjaumllpa
till att paring ett systematiskt saumltt strukturera och skapa oumlverblick oumlver ett stoumlrre material samt ge
underlag foumlr jaumlmfoumlrelser (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 84) Det finns baringde kvantitativa och
kvalitativa inneharingllsanalyser men genom den kvantitativa inneharingllsanalysen laumlggs fokus mer
paring vad som uttryckligen saumlgs och inte paring en tolkning av budskapet Det aumlr dock inte alltid
viktigt att raumlkna exempelvis foumlrekomsten av vissa ord foumlr att kunna dra slutsatser om texten
som aumlr fallet vid den kvantitativa metoden Ibland aumlr det viktigare paring vilket saumltt naringgot saumlgs aumln
hur maringnga garingnger det saumlgs och utifraringn det perspektivet aumlr den kvalitativa metoden mer
anvaumlndbar (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 77)
14
Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv
ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som
observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s
179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna
studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr
daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och
analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)
Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att
goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad
man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till
denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans
omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle
kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier
som anvaumlnds
31 Kvalitativ inneharingllsanalys
Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna
och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning
av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie
bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr
i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar
sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut
det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och
strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter
saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)
Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den
kvantitativa metoden
Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och
strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett
tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra
tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt
i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
2
Abstract
The bribery scandal within Systembolaget is one of Swedenacutes most extensive and noticed
legal action processes regarding corruption Totally 75 of Systembolagetacutes shop managers
were sentenced for taking bribes which meant that more than every fifth shop was affected
How come so many managers within one and the same company accept bribes
The aim of this paper is to find possible explanations to this question on the basis of a
combined survey of an individual- and an organizational perspective This is done partly by
examining which rationalizations the shop managers stated to why they carried out their
criminal acts and partly by examining if a subculture existed within Systembolaget and in
that case what effect that subculture had on the shop managersacute criminal behaviour
With the aid of a qualitative content analysis the six district court judgments concerning the
bribery scandal will be studied In order to structure and analyse the material Colemanacutes
(1985) theory about rationalizations and Scheinacutes (2004) theory about organizational culture
are used
On the basis of the individual perspective the results show that the most common
rationalizations are the money was a loan it was a culture were one enriched oneself it was
a personal gift and the money was accepted due to ignorance The analysis point out that the
shop managers use these rationalizations in order to justify or to apologize for their behaviour
The shop managersacute often refers to ldquoeverybody elserdquo ldquothe superior managersrdquo or the
ldquoculturerdquo and their own acts are justified by others similar actions The acts are therefore not
considered as criminal The shop managers also refer to other similar but legal social acts as
for example the accepting of gifts in order to motivate and justify their criminal behaviour
The result on the basis of the organizational perspective show that the managers had a good
understanding about the values that Systembolaget wanted to implement but these values
were not followed The shop managers instead accepted other values that had occurred during
a long time and they referred to a subculture through which an acceptance for another
behavior had been created The analysis interprets that the subculture had effect on the shop
managersacute behaviour in that they through this subculture could justify their criminal acts by
referring to others who acted in accordance with the values within the subculture but also by
referring to others expectations on how the shop managersacute would act
3
Inneharingllsfoumlrteckning
Abstract 2
1 Inledning 4
11 Systembolaget ndash en kort bakgrund 4
12 Problemdiskussion 5
13 Syfte och fraringgestaumlllningar 6
14 Begreppen korruption muta och bestickning 7
2 Teori och tidigare forskning 8
21 Teori om rationaliseringar 8
211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring 10
22 Teori om organisationskultur 11
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring 12
3 Metod och material 13
31 Kvalitativ inneharingllsanalys 14
32 Material avgraumlnsningar och urval 15
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt 17
34 Validitet och reliabilitet 18
35 Metodproblem 19
4 Resultat och analys 20
41 Utifraringn individperspektivet 20
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys 21
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys 22
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys 24
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och analys 26
42 Utifraringn organisationsperspektivet 28
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys 28
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlingar 31
5 Slutsatser och avslutande diskussion 32
Litteraturfoumlrteckning 35
4
1 Inledning
I januari aringr 2003 laumlmnade Systembolaget Aktiebolag (Systembolaget) in en polisanmaumllan mot
flera av sina butikschefer eftersom dessa misstaumlnktes foumlr att ha tagit emot mutor fraringn naringgra av
Systembolagets leverantoumlrer Efter en omfattande foumlrundersoumlkning inleddes i februari aringr 2005
den foumlrsta raumlttegaringngen
De flesta av mutbrotten aumlgde rum under aringren 2000 till 2002 Mutorna bestod av kontanter
insatta paring butikschefernas konton checkar samt presentkort paring resor Storleken paring mutorna
varierade kraftigt beroende paring att vissa butikschefer tagit emot mutor vid ett flertal tillfaumlllen
samt fraringn flera leverantoumlrer medan andra butikschefer endast tagit emot en eller ett par mutor
fraringn endast en leverantoumlr Den sammanlagda storleken paring mutorna som varje enskild
butikschef mottog varierade daumlrfoumlr mellan belopp fraringn 3000 kr upp till 130000 kr
Leverantoumlrerna hade systematiskt utarbetat olika system foumlr att muta butikscheferna i syfte att
paringverka dessa att koumlpa in leverantoumlrernas varor Bland annat hade olika bonusprogram
anvaumlnts daumlr exempelvis ett visst antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som
sedan omvandlades till kontanter vilka tillfoumlll butikscheferna I sex olika raumlttegaringngar doumlmdes
sammanlagt 75 butikschefer foumlr mutbrott
Hur kan det komma sig att saring maringnga butikschefer inom ett och samma foumlretag accepterar
mutor Kan det bero paring individuella foumlrklaringar eller ligger foumlrklaringarna paring en strukturell
nivaring Utgaringngspunkten i denna uppsats aumlr att utifraringn tvaring olika perspektiv soumlka foumlrklaringar till
butikschefernas mutbrott
11 Systembolaget ndash en kort bakgrund
I Sverige faringr detaljhandel med alkoholhaltiga drycker endast bedrivas av Systembolaget
Systembolaget aumlr statligt aumlgt och drivs utifraringn alkoholpolitiska samhaumlllsintressen vilket
innebaumlr att syftet med det statliga monopolet aumlr att haringlla nere alkoholkonsumtionen i Sverige
(wwwsystembolagetseetiska_riktlinjer)
Europeiska Unionen (EU) staumlller krav foumlr att Systembolaget ska faring beharinglla sin
monopolstaumlllning och bland annat maringste maumlrkesneutraliteten uppraumlttharingllas Kravet paring
maumlrkesneutralitet innebaumlr att produkturval inte faringr gynna inhemska produkter utan urvalet
maringste ske utifraringn objektivt uppstaumlllda bedoumlmningsgrunder saringsom produktens kvalitet
saumlrskilda risker foumlr skadeverkningar av produkten kundens efterfraringgan samt andra
5
affaumlrsmaumlssiga och etiska haumlnsynstaganden (wwwsystembolagetsevartuppdrag) Inkoumlp och
foumlrsaumlljning ska saringledes ske paring saringdant saumltt att produkter inom EU inte blir diskriminerade
Utifraringn detta krav faststaumlllde Systembolaget aringr 1994 en policy foumlr de anstaumllldas kontakter med
leverantoumlrer och i policyn framgaringr kraven paring maumlrkesneutralitet och daumlr ges information om
gaumlllande lagstiftning betraumlffande mutbrott och bestickning Policyn omarbetades aringr 1998 med
ett foumlrtydligande om att alla erbjudanden i form av garingvor eller andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer till anstaumlllda inom Systembolaget ska avvisas oberoende av vad foumlrmaringnerna aumlr
vaumlrda samt att policyreglerna aumlven gaumlller under de anstaumllldas fritid (Systembolagets
policydokument fraringn aringr 1994 och 1998 se aumlven wwwsystembolagetseExternakontakter)
Mellan aringren 1917 och 1995 hade Systembolaget endast en leverantoumlr det statligt aumlgda
Aktiebolaget Vin amp Spritcentralen (VampS) Eftersom det inte fanns naringgon risk foumlr att anstaumlllda
inom Systembolaget skulle paringverkas i sin tjaumlnsteutoumlvning genom att gynna en viss leverantoumlr
saring behoumlvdes inte naringgra restriktioner betraumlffande garingvor eller liknande foumlrmaringner Men i
samband med Sveriges intraumlde i EU upphoumlrde VampSs monopol och mer aumln 100 nya
leverantoumlrer skulle konkurrera om att faring saumllja direkt till Systembolaget Mellan aringren 2000 och
2002 fanns det cirka 200 leverantoumlrer paring den svenska marknaden som alla taumlvlade om att faring
saumllja till Systembolaget Inkoumlpsstrukturen foumlraumlndrades saringledes radikalt och konsekvenserna
blev att risken foumlr korruption ocksaring foumlraumlndrades (Lennerfors 2004 s 3ff)
Denna korta information ger en bakgrund till hur foumlrutsaumlttningarna foumlr korruptionen inom
Systembolaget kunde uppstaring men avsikten med denna uppsats aumlr att utifraringn tvaring olika
perspektiv soumlka foumlrklaringar till butikschefernas mutbrott Foumlr aumlven om Systembolagets
inkoumlpsstruktur foumlraumlndrades och genom den moumljligheten att paringverka butikscheferna saring behoumlver
detta foumlrharingllande inte automatiskt betyda att butikscheferna var tvungna att acceptera mutor
12 Problemdiskussion
En gaumlrningsmans foumlrklaring till sin brottsliga handling behoumlver inte vara densamma som
orsaken till brottet Enligt Brarings rapport (200721 s 32f) kan man skilja mellan aktiva och
passiva orsaker till ett beteende och en aktiv orsak aumlr exempelvis att personen har ekonomiska
motiv En passiv orsak daumlremot betyder att beteendet underlaumlttas med hjaumllp av olika ursaumlkter
vilka inom kriminologin benaumlmns rationaliseringar (Cressey 1953 Coleman 1985)
6
Varfoumlr uppger daring individen en rationalisering Foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr sig sjaumllv
eller infoumlr omgivningen Vad aumlr skillnaden Rationaliseringen underlaumlttar foumlr personen att
utfoumlra den brottsliga handlingen samt syftar till att foumlrminska omgivningens foumlrdoumlmande och
daumlrigenom moumljligen straffet
Av Systembolagets totalt 425 butikschefer saring doumlmdes 75 butikschefer foumlr mutbrott och
omfattningen tyder paring att det utoumlver individuella foumlrklaringar aumlven fanns naringgot inom
Systembolagets organisation som inverkade paring att butikscheferna accepterade mutor Utifraringn
den aspekten aumlr det intressant att undersoumlka om det parallellt med Systembolagets
oumlvergripande foumlretagskultur existerade en subkultur inom vilken det brottsliga beteendet var
accepterat samt vilken inverkan denna subkultur i saring fall hade paring butikschefernas agerande
Strukturella faktorers paringverkan paring brottslighet har tidigare diskuterats inom kriminologin och
Henrik Tham (2001) har i artikeln rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo
reflekterat oumlver problematiken med strukturella aspekters paringverkan paring individers brottslighet
utifraringn deras betydelse foumlr moumljligheten att foumlrutsparing individers framtida kriminalitet
(individprediktion) I denna studie aumlr det intressant att studera vilken inverka det som
betraktas som kulturellt vedertaget har paring individens brottsliga handlande eftersom
haumlnvisningen till kulturen kan utgoumlra ett raumlttfaumlrdigande om det anses som allmaumlnt accepterat
att agera paring ett visst saumltt (sedvaumlnja) och kulturen kan daumlrigenom haringllas ansvarig foumlr individens
brottsliga agerande
13 Syfte och fraringgestaumlllningar
Uppsatsens syfte aumlr att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten Individperspektivet
utgaringr fraringn butikschefernas uppgivna foumlrklaringar och dessa analyseras med hjaumllp av Colemans
(1985) teori om rationaliseringar Utifraringn organisationsperspektivet undersoumlks om det
existerat en subkultur inom Systembolaget och i saring fall vilken inverkan denna haft paring
butikschefernas brottsliga handlande Analysen av huruvida det foumlrekommit en subkultur
inom Systembolaget sker med hjaumllp av Scheins (2004) teori om organisationskultur
Foumlljande fraringgestaumlllningar ska undersoumlkas
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
7
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
14 Begreppen korruption muta och bestickning
Korruptionsbrott aumlr i svensk lagtext uppdelade paring straffbestaumlmmelserna mutbrott och
bestickning men sjaumllva begreppet korruption definieras inte i svensk foumlrfattningstext
Mutbrott regleras i 20 kap 2 sect brottsbalken och lyder rdquoArbetstagare som foumlr sig sjaumllv eller
foumlr annan tar emot laringter aringt sig utlova eller begaumlr muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr
sin tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Med muta avses en beloumlning foumlrmaringn eller garingva i form av exempelvis
kontanter presentkort varor eller tjaumlnster av olika slag och mutan syftar till att foumlrmaring naringgon
att missbruka sin makt eller position
Graumlnsen mellan vad som aumlr en acceptabel garingva och vad som aumlr en muta kan dock vara vag och
det finns en rdquograring zonrdquo mellan vad som aumlr tillaringtet och otillaringtet (Cars 2001 s 49ff) Foumlr
straffansvar kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan ska avse mottagarens tjaumlnsteutoumlvning
samt att den ska vara otillboumlrlig Att beloumlningen ska avse tjaumlnsten innebaumlr att den ska vara
inriktad paring aringtgaumlrd som houmlr till mottagarens tjaumlnst Om beloumlningen istaumlllet aumlr laumlmnad paring grund
av exempelvis vaumlnskap eller slaumlktskap har naringgon brottslig handling inte begaringtts (Cars 2001 s
26ff) Vidare kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan aumlr otillboumlrlig men vad som ska anses
som otillboumlrligt preciseras inte lagtexten och i praxis har uttalats att begreppet aumlr beroende av
sed och allmaumln uppfattning och daumlrfoumlr varierar oumlver tid Att ta emot en foumlrmaringn foumlr att handla i
strid med sina arbetsuppgifter aumlr dock alltid otillboumlrligt och i motiven har angetts att
mottagande av kontanta pengar i princip alltid maringste anses som otillboumlrligt (Cars 2001
s51ff)
Arbetstagare inom baringde den privata och den statliga sektorn omfattas av bestaumlmmelserna
aumlven om det i raumlttspraxis ansetts att haringrdare krav ska gaumllla foumlr den offentliga sektorn paring grund
av dess myndighetsutoumlvning (Braring 200712 s 19)
Vid mutbrott aumlr det alltid minst tvaring personer inblandade den som tar emot mutan
(muttagaren) och den som erbjuder mutan (mutgivaren eller bestickaren) Men en muttagare
8
som begaumlr en muta kan straffas oberoende av om mutan verkligen oumlverlaumlmnats och
motsvarande kan en bestickare straffas aumlven om muttagaren inte tagit emot mutan (Cars 2001
s 37ff) Bestickning regleras i 17 kap 7 sect brottsbalken och lyder rdquoDen som till arbetstagare
eller annan som avses i 20 kap 2 sect laumlmnar utlovar eller erbjuder foumlr denne sjaumllv eller foumlr
annan muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Eftersom denna uppsats
fokuserar paring mutbrotten som begaringtts av butikscheferna inom Systembolaget saring kommer inte
bestickning att naumlrmare beskrivas Leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott aumlr
dock intressanta utifraringn den aspekten att de kan ge en inblick i synen paring mutor inom
leverantoumlrsbranschen (se Lennerfors 2004) Begreppet korruption kommer dock att anvaumlndas
som samlingsbeteckning foumlr mutbrott och bestickning
2 Teori och tidigare forskning
I detta kapitel redogoumlrs foumlrst foumlr de tvaring teorier som ska anvaumlndas i studien dessa anvaumlnds dels
som hjaumllpmedel foumlr att strukturera och tolka de 75 butikschefernas redogoumlrelser dels foumlr att
sedan analysera resultaten Daumlrefter behandlas tidigare forskning paring omraringdet Anledningen till
att dessa tvaring omraringden lagts i samma avsnitt aumlr att de aumlr saring naumlra sammankopplade och genom
detta presentationssaumltt undviks alltfoumlr mycket upprepningar samtidigt som det
foumlrhoppningsvis blir mer laumlttillgaumlngligt
21 Teori om rationaliseringar
James W Coleman definierar i boken rdquoThe Criminal Elite The Sociology of White Collar
Crimerdquo rationaliseringar paring foumlljande saumltt rdquoA technique of neutralization is essentially a device
that enables individuals to violate important normative standards but to neutralize any
definition of themselves as deviant or criminalrdquo (Coleman 1985 s 206) Colemans teori utgoumlr
en sammanstaumlllning av de rationaliseringar som framkommit vid empiriska studier av
ekonomisk brottslighet och Coleman menar att foumlljande sex typer av rationaliseringar aumlr
vanligast foumlrekommande
1 Det aumlr endast ett laringn
2 Brottet skadar ingen person (om offret inte aumlr en fysisk person betraktas brottet inte
som ett lagbrott)
3 Det aumlr lagen i sig som aumlr onoumldig eller oraumlttvis
4 Brottet aumlr noumldvaumlndigt (foumlr att oumlverleva eller foumlr att uppnaring ett oumlverordnat ekonomiskt
maringl)
9
5 Alla andra goumlr det
6 Jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr
Colemans teori aumlr en vidareutveckling av Donald R Cresseys teori om rationaliseringar
Cressey (1953) analyserade i sin studie rdquoOther Peopleacutes Moneyrdquo intervjuer med doumlmda
foumlrskingrare och han kom fram till att tre villkor maringste vara uppfyllda foumlr att ett
foumlrskingringsbrott skulle begarings Foumlrst maringste personen ha ekonomiska problem som han inte
kunde delge andra (sjaumllva orsaken till brottet) daumlrefter maringste personen ha baringde tillfaumllle och
kunskap om hur brottet skulle begarings och slutligen blev rationaliseringar aktuella eftersom
individen maringste kunna loumlsa konflikten mellan den olagliga handlingen han hade foumlr avsikt att
begaring och samhaumlllets normer (Cressey 1953 s 93ff) Coleman menar dock att individen inte
behoumlver ha ekonomiska problem som han inte kan delge andra utan orsaken till brottet kan
lika gaumlrna vara enbart en oumlnskan om att erharinglla mer pengar (Coleman 1985 s 207)
Cressey ansaringg vidare att gaumlrningsmannen ofta anvaumlnde den rationalisering som han kom i
kontakt med i en kultur daumlr en saringdan foumlrklaring var accepterad (Cressey 1953 s 137)
Coleman menar dock att enskilda brottslingarna visst kan skapa nya rationaliseringar utifraringn
sina egna omstaumlndigheter aumlven om han i likhet med Cressey anser att de flesta
rationaliseringar aumlr kulturellt oumlverfoumlrda (Coleman 1985 s 210f) Att rationaliseringar aumlr
kulturellt oumlverfoumlrda innebaumlr att de laumlrs ut och oumlverfoumlrs mellan individer inom den specifika
gruppen eller inom den specifika miljoumln
Rationaliseringar anvaumlnds fraumlmst foumlr att raumlttfaumlrdiga den brottsliga handlingen men de aumlr inte
bara efterhandskonstruktioner utan rationaliseringen kan aumlven vara anvaumlndbar infoumlr brottet
och utgoumlra en del av motivationen infoumlr den brottsliga handlingen Detta kan ske om
rationaliseringen staumlrker individen i och med att den raumlttfaumlrdigar brottet och rdquorationaliserarrdquo
bort skulden (Coleman 1985 s 227f) Coleman menar daumlrfoumlr att sjaumllva motivationen till att
begaring ett brott kan delas upp paring den ursprungliga orsaken till brottet exempelvis ekonomiska
orsaker men att enbart detta foumlrharingllande inte raumlcker eftersom samhaumlllet staumlller upp saring starka
normer foumlr hur individen ska bete sig Den andra delen av motivationen fokuserar daumlrfoumlr paring
hur vaumll personen lyckas upphaumlva dessa normers kontroll (Coleman 1985 s 194)
Aumlven Sykes och Matzas (1957) teori om neutraliseringsmekanismer aumlr av stor betydelse foumlr
studier om rationaliseringar I denna uppsats kommer dock inte deras teori att anvaumlndas
beroende paring att de tekniker som de anvaumlnde framkom utifraringn studier av ungdomsbrottslighet
Dessa tekniker kan saumlkerligen anvaumlndas paring fler brottstyper aumln ungdomsbrottslighet men i
denna studie anvaumlnds de rationaliseringar som Cressey och Coleman funnit i studier av
10
ekonomisk brottslighet eftersom deras teorier utgaringr fraringn den typ av brottslighet som
undersoumlks i denna studie
211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring
Paring individnivaring kan korruption foumlrklaras utifraringn dels ekonomiska orsaker dels kaumlnslomaumlssiga
eller sociala orsaker (Braring 200721 s 31ff) Som ovan naumlmnts behoumlver dock inte orsaken till
brottet vara densamma som gaumlrningsmannens uppgivna foumlrklaring till sin brottsliga handling
men som Coleman (1985) visat kan rationaliseringen utgoumlra en del av motivationen till
brottet Rationaliseringen underlaumlttar i detta avseende foumlr personen att utfoumlra den brottsliga
handlingen eftersom rationaliseringen hjaumllper till att upphaumlva den kontroll som samhaumlllets
normer har paring personen Vanligtvis uppger dock gaumlrningsmannen rationaliseringen efter det
att brottet har begaringtts som ett raumlttfaumlrdigande av den brottsliga handlingen i syfte att foumlrminska
omgivningens foumlrdoumlmande och daumlrigenom med avsikt att foumlrminska straffet
Katarina Jacobsson (2005 s 39) menar i sin studie om mutor och moral i Sverige att
moumljligheten att foumlrsvara sina handlingar utgoumlr ett grundlaumlggande socialt beteende och att vi
ofta foumlrsvarar invaumlndningar eller anmaumlrkningar mot varingrt agerande Jacobsson anvaumlnder
begreppet accounts foumlrklarande redovisningar Naumlr det gaumlller misstankar om brottsligt
beteende saring aumlr det liksom beskyllningar och paringstaringenden om skuld moraliska omstaumlndigheter
som ofta goumlr det noumldvaumlndigt med accounts Katarina Jacobsson och David Waumlsterfors (2003
s 111f) har tillsammans studerat Mills (1940) begrepp motivvokabulaumlr och de tar som
exempel paring motivvokabulaumlr upp gaumlstfrihet tacksamhet och sedvaumlnja Gaumlstfrihet kan laumltt passa
in under socialt accepterade moumlnster och aumlven tacksamhet kan ha ett kulturellt ursprung
vilket kan betyda att det kan vara svaringrt foumlr en person att tacka nej till en garingva om det strider
mot ett accepterat kulturellt beteende
I Brarings rapport (200712 s 38f) menar foumlrfattarna att den verkliga anvaumlndningen av
rationaliseringar aumlr svaringr att undersoumlka eftersom majoriteten av de misstaumlnkta personerna ofta
helt bestrider de misstankar som riktas mot dem De misstaumlnkta personerna framharingller istaumlllet
att de inte vetat om att handlingarna varit brottsliga eller att de blivit missfoumlrstaringdda I de fall
gaumlrningsmaumlnnen ger uttryck foumlr rationaliseringar haumlnvisar de till att det var saring man gjorde i
branschen eller det var bara en garingva som tack foumlr det garingngna aringret eller det var bara vanlig
gaumlstfrihet Coleman (1985) anser dock i likhet med Jacobsson (2005) att rationaliseringar aumlr
vanligt foumlrekommande vid ekonomisk brottslighet
11
22 Teori om organisationsskultur
Begreppet organisationskultur aumlr en samlingsbeteckning foumlr den forskning som inriktas paring
kulturen inom en organisation eller inom ett foumlretag (Alvesson amp Berg 1988) Professor Edgar
H Schein forskare inom organisationsteori definierar i boken rdquoOrganizational Culture and
Leadershiprdquo organisationskultur paring foumlljande saumltt rdquohellipa pattern of shared basic assumptions
that was learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal
integration that has worked well enough to be considered valid and therefore to be taught to
new members as the correct way to perceive think and feel in relation to those problemsrdquo
(Schein 2004 s 17) Kulturen inom ett foumlretag foumlretagskulturen ska forma medarbetarnas
saumltt att taumlnka handla och praumlgla deras omdoumlmen i olika situationer utan att naringgon hela tiden
talar om foumlr dem hur de ska bete sig Foumlr att detta ska fungera kraumlvs att det finns vaumll
fungerande redskap som visar vad som aumlr raumltt eller fel i olika situationer och att de anstaumlllda
har tillgaringng till och anvaumlnder sig av dessa redskap
Schein (2004 s 25ff) menar att kulturen inom ett foumlretag kan analyseras genom olika
observerbara nivaringer Han delar in dessa i artefakter vaumlrderingar och grundlaumlggande
antaganden Artefakter aumlr den enklast observerbara nivaringn eftersom den tar sikte paring det man
som utomstaringende foumlrst laumlgger maumlrke till i en okaumlnd kultur Denna nivaring aumlr dock svaringr att tolka
och kommer inte vidare att beroumlras i denna studie eftersom jag sjaumllv inte haft moumljlighet att
vistas i Systembolagets miljouml under den aktuella tiden Vaumlrderingar ger uttryck foumlr hur naringgot
borde vara mer aumln hur det egentligen aumlr Om ledningen foumlr ett foumlretag inte lyckas oumlverfoumlra
sina vaumlrderingar till de anstaumlllda kan det uppstaring en skillnad mellan foumlretagets vaumlrderingar och
de anstaumllldas uppfattade vaumlrderingar De anstaumlllda kan i detta fall tillaumlgna sig andra
vaumlrderingar av annat ursprung En vaumlrdering oavsett ursprung som visat sig fungera under en
laumlngre tid slutar tillslut att ifraringgasaumlttas och blir tagen foumlr sjaumllvklar Vaumlrderingen har daring naringtt
naumlsta nivaring och blivit ett grundlaumlggande antagande Dessa antaganden styr gruppens saumltt att
uppfatta och reagera paring saker och de styr hur gruppen beter sig i olika situationer Vaumlrderingar
avser saringledes det som foumlrmedlas och grundlaumlggande antaganden det som efterlevs Om en
grupp anstaumlllda uteslutande agerar enligt andra vaumlrderingar kan en subkultur uppstaring som
antingen kan existera parallellt med den oumlvergripande kulturen eller krocka och daumlrmed
komma i konflikt med denna
12
Anledningen till att Scheins teori valdes foumlr att undersoumlka om det existerade en subkultur
inom Systembolaget var att den paring ett tydligt saumltt foumlrklarar foumlrharingllanden som annars aumlr svaringra
att tyda eftersom det aumlr svaringrt att faring fram kriterier foumlr bedoumlmningen av vaumlrderingar
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring
Paring organisationsnivaring kan orsaksfoumlrklaringar ges utifraringn faktorer som den sociala kontexten
under vilket foumlretaget verkar organisationskulturen den interna organisationsstrukturen eller
regler och kontrollsystem (Braring 200721 s 34ff) Haumlr kommer dock fraumlmst att redogoumlras foumlr
tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer
Goumlran Ahrne och Peter Hedstroumlm (1999 s 17ff) pekar i sin bok rdquoOrganisationer och
samhaumlllerdquo paring svaringrigheten med att det alltid aumlr maumlnniskor som handlar naumlr ett foumlretag agerar
Eftersom det aumlr maumlnniskor som handlar med eget vetande och omdoumlme kan det uppstaring en
motsaumlttning mellan det som foumlretaget kraumlver och den enskilde individen Detta innebaumlr att
individuella motiv och kaumlnslor kan finnas med i bilden vilket kan utgoumlra baringde problem och
moumljligheter Samtidigt som frivilligt och sjaumllvmant agerande kan staumlrka foumlretaget genom att
exempelvis skapa personligt engagemang kan de individuella motiven ocksaring ge upphov till
negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata foumlrdelar paring foumlretagets bekostnad
vilket i saumlmsta fall kan utvecklas till mutor I en del arbetsuppgifter ingaringr aumlven att anstaumlllda
ska skoumlta kontakter med representanter fraringn andra foumlretag och naumlr saringdana kontakter blir
laringngvariga kan den maumlnskliga relationen komma att oumlvervaumlga vilket kan utgoumlra ett hot mot
foumlretagets perspektiv (se aumlven Lennerfors 2004)
Mats Alvesson (2005 s 45ff) professor i foumlretagsekonomi summerar i sin bok
rdquoOrganisationskultur och ledningrdquo omfattande forskning kring organisationskultur Alvesson
menar att vaumlrderingar till stor del kan vara gemensamma men att det ocksaring i likhet med vad
Ahrne och Hedstroumlm (1999) uttalar kan uppstaring kulturkrockar exempelvis mellan nyanstaumlllda
och en befintlig organisation eller mellan tvaring foumlretag som slarings samman Det kan aumlven finnas
fler kulturer inom ett och samma foumlretag saring kallade subkulturer som kan foumlrmedla en viss
aspekt eller funktion hos kulturen exempelvis saumlttet att se paring eller goumlra affaumlrer (se aumlven
Alvesson amp Berg 1988) Om en grupp anstaumlllda uteslutande handlar enligt andra vaumlrderingar
aumln de av ledningen efterstraumlvade kan det uppstaring en subkultur och antingen kan subkulturen
existera parallellt med den oumlverordnade kulturen eller ocksaring krockar den med den
gemensamma kulturen och kan daumlrmed varinglla stora problem foumlr foumlretaget (Bang 1999 s 29ff)
13
Det aumlr daumlrfoumlr ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar oumlverhanden eller
underminerar den gemensamma kulturen
Haumlr kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar
som kulturellt oumlverfoumlrda och vedertagna inom vissa subkulturer Coleman naumlmner vissa
subkulturer inom polisen daumlr det kan uppstaring en acceptans foumlr att ta emot mutor betraumlffande
vissa foumlrseelser men inte foumlr andra (clean och dirty pay-off) Coleman anser att detta
brottsliga handlande i subkulturer i vaumlrsta fall kan oumlverfoumlras paring hela branscher och han
naumlmner som exempel byggbranschen (Coleman 2001 s 199) Aumlven Jacobsson och
Waumlsterfors (2003 s 114ff) menar att motivvokabulaumlr foumlrutsaumltter en foumlrankring i det kulturellt
vedertagna och att individer foumlrklarar sitt och andras handlande med hjaumllp av motivvokabulaumlr
som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga det aumlr sedvaumlnja
inom branschen eller det aumlr en del av kulturen Dessa motivvokabulaumlrer uppstaringr daumlrfoumlr inte rdquoirdquo
individen utan rdquomellanrdquo individerna och motivvokabulaumlren utgoumlrs av vad som aumlr kulturellt
vedertaget i just den specifika miljoumln (exempelvis inom byggbranschen)
I den genomgaringng av korruptionsbrott som Braring gjorde i sin rapport (200721 s 41f) aumlr en av
de vanligaste rationaliseringar som de misstaumlnkta uppger till sina korruptionsbrott att de
haumlnvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur En tillaringtande attityd mot
mutor inom vissa branscher naumlmns i flera aumlrenden och att anvaumlnda mutor i affaumlrssammanhang
aumlr bara en del av hur man goumlr
3 Metod och material
I en vetenskaplig studie aumlr det viktigt att vaumllja raumltt metod foumlr att besvara de staumlllda fraringgorna I
denna studie har den kvalitativa inneharingllsanalysen valts som metod eftersom den kan hjaumllpa
till att paring ett systematiskt saumltt strukturera och skapa oumlverblick oumlver ett stoumlrre material samt ge
underlag foumlr jaumlmfoumlrelser (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 84) Det finns baringde kvantitativa och
kvalitativa inneharingllsanalyser men genom den kvantitativa inneharingllsanalysen laumlggs fokus mer
paring vad som uttryckligen saumlgs och inte paring en tolkning av budskapet Det aumlr dock inte alltid
viktigt att raumlkna exempelvis foumlrekomsten av vissa ord foumlr att kunna dra slutsatser om texten
som aumlr fallet vid den kvantitativa metoden Ibland aumlr det viktigare paring vilket saumltt naringgot saumlgs aumln
hur maringnga garingnger det saumlgs och utifraringn det perspektivet aumlr den kvalitativa metoden mer
anvaumlndbar (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 77)
14
Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv
ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som
observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s
179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna
studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr
daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och
analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)
Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att
goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad
man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till
denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans
omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle
kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier
som anvaumlnds
31 Kvalitativ inneharingllsanalys
Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna
och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning
av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie
bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr
i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar
sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut
det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och
strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter
saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)
Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den
kvantitativa metoden
Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och
strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett
tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra
tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt
i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
3
Inneharingllsfoumlrteckning
Abstract 2
1 Inledning 4
11 Systembolaget ndash en kort bakgrund 4
12 Problemdiskussion 5
13 Syfte och fraringgestaumlllningar 6
14 Begreppen korruption muta och bestickning 7
2 Teori och tidigare forskning 8
21 Teori om rationaliseringar 8
211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring 10
22 Teori om organisationskultur 11
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring 12
3 Metod och material 13
31 Kvalitativ inneharingllsanalys 14
32 Material avgraumlnsningar och urval 15
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt 17
34 Validitet och reliabilitet 18
35 Metodproblem 19
4 Resultat och analys 20
41 Utifraringn individperspektivet 20
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys 21
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys 22
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys 24
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och analys 26
42 Utifraringn organisationsperspektivet 28
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys 28
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlingar 31
5 Slutsatser och avslutande diskussion 32
Litteraturfoumlrteckning 35
4
1 Inledning
I januari aringr 2003 laumlmnade Systembolaget Aktiebolag (Systembolaget) in en polisanmaumllan mot
flera av sina butikschefer eftersom dessa misstaumlnktes foumlr att ha tagit emot mutor fraringn naringgra av
Systembolagets leverantoumlrer Efter en omfattande foumlrundersoumlkning inleddes i februari aringr 2005
den foumlrsta raumlttegaringngen
De flesta av mutbrotten aumlgde rum under aringren 2000 till 2002 Mutorna bestod av kontanter
insatta paring butikschefernas konton checkar samt presentkort paring resor Storleken paring mutorna
varierade kraftigt beroende paring att vissa butikschefer tagit emot mutor vid ett flertal tillfaumlllen
samt fraringn flera leverantoumlrer medan andra butikschefer endast tagit emot en eller ett par mutor
fraringn endast en leverantoumlr Den sammanlagda storleken paring mutorna som varje enskild
butikschef mottog varierade daumlrfoumlr mellan belopp fraringn 3000 kr upp till 130000 kr
Leverantoumlrerna hade systematiskt utarbetat olika system foumlr att muta butikscheferna i syfte att
paringverka dessa att koumlpa in leverantoumlrernas varor Bland annat hade olika bonusprogram
anvaumlnts daumlr exempelvis ett visst antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som
sedan omvandlades till kontanter vilka tillfoumlll butikscheferna I sex olika raumlttegaringngar doumlmdes
sammanlagt 75 butikschefer foumlr mutbrott
Hur kan det komma sig att saring maringnga butikschefer inom ett och samma foumlretag accepterar
mutor Kan det bero paring individuella foumlrklaringar eller ligger foumlrklaringarna paring en strukturell
nivaring Utgaringngspunkten i denna uppsats aumlr att utifraringn tvaring olika perspektiv soumlka foumlrklaringar till
butikschefernas mutbrott
11 Systembolaget ndash en kort bakgrund
I Sverige faringr detaljhandel med alkoholhaltiga drycker endast bedrivas av Systembolaget
Systembolaget aumlr statligt aumlgt och drivs utifraringn alkoholpolitiska samhaumlllsintressen vilket
innebaumlr att syftet med det statliga monopolet aumlr att haringlla nere alkoholkonsumtionen i Sverige
(wwwsystembolagetseetiska_riktlinjer)
Europeiska Unionen (EU) staumlller krav foumlr att Systembolaget ska faring beharinglla sin
monopolstaumlllning och bland annat maringste maumlrkesneutraliteten uppraumlttharingllas Kravet paring
maumlrkesneutralitet innebaumlr att produkturval inte faringr gynna inhemska produkter utan urvalet
maringste ske utifraringn objektivt uppstaumlllda bedoumlmningsgrunder saringsom produktens kvalitet
saumlrskilda risker foumlr skadeverkningar av produkten kundens efterfraringgan samt andra
5
affaumlrsmaumlssiga och etiska haumlnsynstaganden (wwwsystembolagetsevartuppdrag) Inkoumlp och
foumlrsaumlljning ska saringledes ske paring saringdant saumltt att produkter inom EU inte blir diskriminerade
Utifraringn detta krav faststaumlllde Systembolaget aringr 1994 en policy foumlr de anstaumllldas kontakter med
leverantoumlrer och i policyn framgaringr kraven paring maumlrkesneutralitet och daumlr ges information om
gaumlllande lagstiftning betraumlffande mutbrott och bestickning Policyn omarbetades aringr 1998 med
ett foumlrtydligande om att alla erbjudanden i form av garingvor eller andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer till anstaumlllda inom Systembolaget ska avvisas oberoende av vad foumlrmaringnerna aumlr
vaumlrda samt att policyreglerna aumlven gaumlller under de anstaumllldas fritid (Systembolagets
policydokument fraringn aringr 1994 och 1998 se aumlven wwwsystembolagetseExternakontakter)
Mellan aringren 1917 och 1995 hade Systembolaget endast en leverantoumlr det statligt aumlgda
Aktiebolaget Vin amp Spritcentralen (VampS) Eftersom det inte fanns naringgon risk foumlr att anstaumlllda
inom Systembolaget skulle paringverkas i sin tjaumlnsteutoumlvning genom att gynna en viss leverantoumlr
saring behoumlvdes inte naringgra restriktioner betraumlffande garingvor eller liknande foumlrmaringner Men i
samband med Sveriges intraumlde i EU upphoumlrde VampSs monopol och mer aumln 100 nya
leverantoumlrer skulle konkurrera om att faring saumllja direkt till Systembolaget Mellan aringren 2000 och
2002 fanns det cirka 200 leverantoumlrer paring den svenska marknaden som alla taumlvlade om att faring
saumllja till Systembolaget Inkoumlpsstrukturen foumlraumlndrades saringledes radikalt och konsekvenserna
blev att risken foumlr korruption ocksaring foumlraumlndrades (Lennerfors 2004 s 3ff)
Denna korta information ger en bakgrund till hur foumlrutsaumlttningarna foumlr korruptionen inom
Systembolaget kunde uppstaring men avsikten med denna uppsats aumlr att utifraringn tvaring olika
perspektiv soumlka foumlrklaringar till butikschefernas mutbrott Foumlr aumlven om Systembolagets
inkoumlpsstruktur foumlraumlndrades och genom den moumljligheten att paringverka butikscheferna saring behoumlver
detta foumlrharingllande inte automatiskt betyda att butikscheferna var tvungna att acceptera mutor
12 Problemdiskussion
En gaumlrningsmans foumlrklaring till sin brottsliga handling behoumlver inte vara densamma som
orsaken till brottet Enligt Brarings rapport (200721 s 32f) kan man skilja mellan aktiva och
passiva orsaker till ett beteende och en aktiv orsak aumlr exempelvis att personen har ekonomiska
motiv En passiv orsak daumlremot betyder att beteendet underlaumlttas med hjaumllp av olika ursaumlkter
vilka inom kriminologin benaumlmns rationaliseringar (Cressey 1953 Coleman 1985)
6
Varfoumlr uppger daring individen en rationalisering Foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr sig sjaumllv
eller infoumlr omgivningen Vad aumlr skillnaden Rationaliseringen underlaumlttar foumlr personen att
utfoumlra den brottsliga handlingen samt syftar till att foumlrminska omgivningens foumlrdoumlmande och
daumlrigenom moumljligen straffet
Av Systembolagets totalt 425 butikschefer saring doumlmdes 75 butikschefer foumlr mutbrott och
omfattningen tyder paring att det utoumlver individuella foumlrklaringar aumlven fanns naringgot inom
Systembolagets organisation som inverkade paring att butikscheferna accepterade mutor Utifraringn
den aspekten aumlr det intressant att undersoumlka om det parallellt med Systembolagets
oumlvergripande foumlretagskultur existerade en subkultur inom vilken det brottsliga beteendet var
accepterat samt vilken inverkan denna subkultur i saring fall hade paring butikschefernas agerande
Strukturella faktorers paringverkan paring brottslighet har tidigare diskuterats inom kriminologin och
Henrik Tham (2001) har i artikeln rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo
reflekterat oumlver problematiken med strukturella aspekters paringverkan paring individers brottslighet
utifraringn deras betydelse foumlr moumljligheten att foumlrutsparing individers framtida kriminalitet
(individprediktion) I denna studie aumlr det intressant att studera vilken inverka det som
betraktas som kulturellt vedertaget har paring individens brottsliga handlande eftersom
haumlnvisningen till kulturen kan utgoumlra ett raumlttfaumlrdigande om det anses som allmaumlnt accepterat
att agera paring ett visst saumltt (sedvaumlnja) och kulturen kan daumlrigenom haringllas ansvarig foumlr individens
brottsliga agerande
13 Syfte och fraringgestaumlllningar
Uppsatsens syfte aumlr att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten Individperspektivet
utgaringr fraringn butikschefernas uppgivna foumlrklaringar och dessa analyseras med hjaumllp av Colemans
(1985) teori om rationaliseringar Utifraringn organisationsperspektivet undersoumlks om det
existerat en subkultur inom Systembolaget och i saring fall vilken inverkan denna haft paring
butikschefernas brottsliga handlande Analysen av huruvida det foumlrekommit en subkultur
inom Systembolaget sker med hjaumllp av Scheins (2004) teori om organisationskultur
Foumlljande fraringgestaumlllningar ska undersoumlkas
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
7
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
14 Begreppen korruption muta och bestickning
Korruptionsbrott aumlr i svensk lagtext uppdelade paring straffbestaumlmmelserna mutbrott och
bestickning men sjaumllva begreppet korruption definieras inte i svensk foumlrfattningstext
Mutbrott regleras i 20 kap 2 sect brottsbalken och lyder rdquoArbetstagare som foumlr sig sjaumllv eller
foumlr annan tar emot laringter aringt sig utlova eller begaumlr muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr
sin tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Med muta avses en beloumlning foumlrmaringn eller garingva i form av exempelvis
kontanter presentkort varor eller tjaumlnster av olika slag och mutan syftar till att foumlrmaring naringgon
att missbruka sin makt eller position
Graumlnsen mellan vad som aumlr en acceptabel garingva och vad som aumlr en muta kan dock vara vag och
det finns en rdquograring zonrdquo mellan vad som aumlr tillaringtet och otillaringtet (Cars 2001 s 49ff) Foumlr
straffansvar kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan ska avse mottagarens tjaumlnsteutoumlvning
samt att den ska vara otillboumlrlig Att beloumlningen ska avse tjaumlnsten innebaumlr att den ska vara
inriktad paring aringtgaumlrd som houmlr till mottagarens tjaumlnst Om beloumlningen istaumlllet aumlr laumlmnad paring grund
av exempelvis vaumlnskap eller slaumlktskap har naringgon brottslig handling inte begaringtts (Cars 2001 s
26ff) Vidare kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan aumlr otillboumlrlig men vad som ska anses
som otillboumlrligt preciseras inte lagtexten och i praxis har uttalats att begreppet aumlr beroende av
sed och allmaumln uppfattning och daumlrfoumlr varierar oumlver tid Att ta emot en foumlrmaringn foumlr att handla i
strid med sina arbetsuppgifter aumlr dock alltid otillboumlrligt och i motiven har angetts att
mottagande av kontanta pengar i princip alltid maringste anses som otillboumlrligt (Cars 2001
s51ff)
Arbetstagare inom baringde den privata och den statliga sektorn omfattas av bestaumlmmelserna
aumlven om det i raumlttspraxis ansetts att haringrdare krav ska gaumllla foumlr den offentliga sektorn paring grund
av dess myndighetsutoumlvning (Braring 200712 s 19)
Vid mutbrott aumlr det alltid minst tvaring personer inblandade den som tar emot mutan
(muttagaren) och den som erbjuder mutan (mutgivaren eller bestickaren) Men en muttagare
8
som begaumlr en muta kan straffas oberoende av om mutan verkligen oumlverlaumlmnats och
motsvarande kan en bestickare straffas aumlven om muttagaren inte tagit emot mutan (Cars 2001
s 37ff) Bestickning regleras i 17 kap 7 sect brottsbalken och lyder rdquoDen som till arbetstagare
eller annan som avses i 20 kap 2 sect laumlmnar utlovar eller erbjuder foumlr denne sjaumllv eller foumlr
annan muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Eftersom denna uppsats
fokuserar paring mutbrotten som begaringtts av butikscheferna inom Systembolaget saring kommer inte
bestickning att naumlrmare beskrivas Leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott aumlr
dock intressanta utifraringn den aspekten att de kan ge en inblick i synen paring mutor inom
leverantoumlrsbranschen (se Lennerfors 2004) Begreppet korruption kommer dock att anvaumlndas
som samlingsbeteckning foumlr mutbrott och bestickning
2 Teori och tidigare forskning
I detta kapitel redogoumlrs foumlrst foumlr de tvaring teorier som ska anvaumlndas i studien dessa anvaumlnds dels
som hjaumllpmedel foumlr att strukturera och tolka de 75 butikschefernas redogoumlrelser dels foumlr att
sedan analysera resultaten Daumlrefter behandlas tidigare forskning paring omraringdet Anledningen till
att dessa tvaring omraringden lagts i samma avsnitt aumlr att de aumlr saring naumlra sammankopplade och genom
detta presentationssaumltt undviks alltfoumlr mycket upprepningar samtidigt som det
foumlrhoppningsvis blir mer laumlttillgaumlngligt
21 Teori om rationaliseringar
James W Coleman definierar i boken rdquoThe Criminal Elite The Sociology of White Collar
Crimerdquo rationaliseringar paring foumlljande saumltt rdquoA technique of neutralization is essentially a device
that enables individuals to violate important normative standards but to neutralize any
definition of themselves as deviant or criminalrdquo (Coleman 1985 s 206) Colemans teori utgoumlr
en sammanstaumlllning av de rationaliseringar som framkommit vid empiriska studier av
ekonomisk brottslighet och Coleman menar att foumlljande sex typer av rationaliseringar aumlr
vanligast foumlrekommande
1 Det aumlr endast ett laringn
2 Brottet skadar ingen person (om offret inte aumlr en fysisk person betraktas brottet inte
som ett lagbrott)
3 Det aumlr lagen i sig som aumlr onoumldig eller oraumlttvis
4 Brottet aumlr noumldvaumlndigt (foumlr att oumlverleva eller foumlr att uppnaring ett oumlverordnat ekonomiskt
maringl)
9
5 Alla andra goumlr det
6 Jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr
Colemans teori aumlr en vidareutveckling av Donald R Cresseys teori om rationaliseringar
Cressey (1953) analyserade i sin studie rdquoOther Peopleacutes Moneyrdquo intervjuer med doumlmda
foumlrskingrare och han kom fram till att tre villkor maringste vara uppfyllda foumlr att ett
foumlrskingringsbrott skulle begarings Foumlrst maringste personen ha ekonomiska problem som han inte
kunde delge andra (sjaumllva orsaken till brottet) daumlrefter maringste personen ha baringde tillfaumllle och
kunskap om hur brottet skulle begarings och slutligen blev rationaliseringar aktuella eftersom
individen maringste kunna loumlsa konflikten mellan den olagliga handlingen han hade foumlr avsikt att
begaring och samhaumlllets normer (Cressey 1953 s 93ff) Coleman menar dock att individen inte
behoumlver ha ekonomiska problem som han inte kan delge andra utan orsaken till brottet kan
lika gaumlrna vara enbart en oumlnskan om att erharinglla mer pengar (Coleman 1985 s 207)
Cressey ansaringg vidare att gaumlrningsmannen ofta anvaumlnde den rationalisering som han kom i
kontakt med i en kultur daumlr en saringdan foumlrklaring var accepterad (Cressey 1953 s 137)
Coleman menar dock att enskilda brottslingarna visst kan skapa nya rationaliseringar utifraringn
sina egna omstaumlndigheter aumlven om han i likhet med Cressey anser att de flesta
rationaliseringar aumlr kulturellt oumlverfoumlrda (Coleman 1985 s 210f) Att rationaliseringar aumlr
kulturellt oumlverfoumlrda innebaumlr att de laumlrs ut och oumlverfoumlrs mellan individer inom den specifika
gruppen eller inom den specifika miljoumln
Rationaliseringar anvaumlnds fraumlmst foumlr att raumlttfaumlrdiga den brottsliga handlingen men de aumlr inte
bara efterhandskonstruktioner utan rationaliseringen kan aumlven vara anvaumlndbar infoumlr brottet
och utgoumlra en del av motivationen infoumlr den brottsliga handlingen Detta kan ske om
rationaliseringen staumlrker individen i och med att den raumlttfaumlrdigar brottet och rdquorationaliserarrdquo
bort skulden (Coleman 1985 s 227f) Coleman menar daumlrfoumlr att sjaumllva motivationen till att
begaring ett brott kan delas upp paring den ursprungliga orsaken till brottet exempelvis ekonomiska
orsaker men att enbart detta foumlrharingllande inte raumlcker eftersom samhaumlllet staumlller upp saring starka
normer foumlr hur individen ska bete sig Den andra delen av motivationen fokuserar daumlrfoumlr paring
hur vaumll personen lyckas upphaumlva dessa normers kontroll (Coleman 1985 s 194)
Aumlven Sykes och Matzas (1957) teori om neutraliseringsmekanismer aumlr av stor betydelse foumlr
studier om rationaliseringar I denna uppsats kommer dock inte deras teori att anvaumlndas
beroende paring att de tekniker som de anvaumlnde framkom utifraringn studier av ungdomsbrottslighet
Dessa tekniker kan saumlkerligen anvaumlndas paring fler brottstyper aumln ungdomsbrottslighet men i
denna studie anvaumlnds de rationaliseringar som Cressey och Coleman funnit i studier av
10
ekonomisk brottslighet eftersom deras teorier utgaringr fraringn den typ av brottslighet som
undersoumlks i denna studie
211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring
Paring individnivaring kan korruption foumlrklaras utifraringn dels ekonomiska orsaker dels kaumlnslomaumlssiga
eller sociala orsaker (Braring 200721 s 31ff) Som ovan naumlmnts behoumlver dock inte orsaken till
brottet vara densamma som gaumlrningsmannens uppgivna foumlrklaring till sin brottsliga handling
men som Coleman (1985) visat kan rationaliseringen utgoumlra en del av motivationen till
brottet Rationaliseringen underlaumlttar i detta avseende foumlr personen att utfoumlra den brottsliga
handlingen eftersom rationaliseringen hjaumllper till att upphaumlva den kontroll som samhaumlllets
normer har paring personen Vanligtvis uppger dock gaumlrningsmannen rationaliseringen efter det
att brottet har begaringtts som ett raumlttfaumlrdigande av den brottsliga handlingen i syfte att foumlrminska
omgivningens foumlrdoumlmande och daumlrigenom med avsikt att foumlrminska straffet
Katarina Jacobsson (2005 s 39) menar i sin studie om mutor och moral i Sverige att
moumljligheten att foumlrsvara sina handlingar utgoumlr ett grundlaumlggande socialt beteende och att vi
ofta foumlrsvarar invaumlndningar eller anmaumlrkningar mot varingrt agerande Jacobsson anvaumlnder
begreppet accounts foumlrklarande redovisningar Naumlr det gaumlller misstankar om brottsligt
beteende saring aumlr det liksom beskyllningar och paringstaringenden om skuld moraliska omstaumlndigheter
som ofta goumlr det noumldvaumlndigt med accounts Katarina Jacobsson och David Waumlsterfors (2003
s 111f) har tillsammans studerat Mills (1940) begrepp motivvokabulaumlr och de tar som
exempel paring motivvokabulaumlr upp gaumlstfrihet tacksamhet och sedvaumlnja Gaumlstfrihet kan laumltt passa
in under socialt accepterade moumlnster och aumlven tacksamhet kan ha ett kulturellt ursprung
vilket kan betyda att det kan vara svaringrt foumlr en person att tacka nej till en garingva om det strider
mot ett accepterat kulturellt beteende
I Brarings rapport (200712 s 38f) menar foumlrfattarna att den verkliga anvaumlndningen av
rationaliseringar aumlr svaringr att undersoumlka eftersom majoriteten av de misstaumlnkta personerna ofta
helt bestrider de misstankar som riktas mot dem De misstaumlnkta personerna framharingller istaumlllet
att de inte vetat om att handlingarna varit brottsliga eller att de blivit missfoumlrstaringdda I de fall
gaumlrningsmaumlnnen ger uttryck foumlr rationaliseringar haumlnvisar de till att det var saring man gjorde i
branschen eller det var bara en garingva som tack foumlr det garingngna aringret eller det var bara vanlig
gaumlstfrihet Coleman (1985) anser dock i likhet med Jacobsson (2005) att rationaliseringar aumlr
vanligt foumlrekommande vid ekonomisk brottslighet
11
22 Teori om organisationsskultur
Begreppet organisationskultur aumlr en samlingsbeteckning foumlr den forskning som inriktas paring
kulturen inom en organisation eller inom ett foumlretag (Alvesson amp Berg 1988) Professor Edgar
H Schein forskare inom organisationsteori definierar i boken rdquoOrganizational Culture and
Leadershiprdquo organisationskultur paring foumlljande saumltt rdquohellipa pattern of shared basic assumptions
that was learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal
integration that has worked well enough to be considered valid and therefore to be taught to
new members as the correct way to perceive think and feel in relation to those problemsrdquo
(Schein 2004 s 17) Kulturen inom ett foumlretag foumlretagskulturen ska forma medarbetarnas
saumltt att taumlnka handla och praumlgla deras omdoumlmen i olika situationer utan att naringgon hela tiden
talar om foumlr dem hur de ska bete sig Foumlr att detta ska fungera kraumlvs att det finns vaumll
fungerande redskap som visar vad som aumlr raumltt eller fel i olika situationer och att de anstaumlllda
har tillgaringng till och anvaumlnder sig av dessa redskap
Schein (2004 s 25ff) menar att kulturen inom ett foumlretag kan analyseras genom olika
observerbara nivaringer Han delar in dessa i artefakter vaumlrderingar och grundlaumlggande
antaganden Artefakter aumlr den enklast observerbara nivaringn eftersom den tar sikte paring det man
som utomstaringende foumlrst laumlgger maumlrke till i en okaumlnd kultur Denna nivaring aumlr dock svaringr att tolka
och kommer inte vidare att beroumlras i denna studie eftersom jag sjaumllv inte haft moumljlighet att
vistas i Systembolagets miljouml under den aktuella tiden Vaumlrderingar ger uttryck foumlr hur naringgot
borde vara mer aumln hur det egentligen aumlr Om ledningen foumlr ett foumlretag inte lyckas oumlverfoumlra
sina vaumlrderingar till de anstaumlllda kan det uppstaring en skillnad mellan foumlretagets vaumlrderingar och
de anstaumllldas uppfattade vaumlrderingar De anstaumlllda kan i detta fall tillaumlgna sig andra
vaumlrderingar av annat ursprung En vaumlrdering oavsett ursprung som visat sig fungera under en
laumlngre tid slutar tillslut att ifraringgasaumlttas och blir tagen foumlr sjaumllvklar Vaumlrderingen har daring naringtt
naumlsta nivaring och blivit ett grundlaumlggande antagande Dessa antaganden styr gruppens saumltt att
uppfatta och reagera paring saker och de styr hur gruppen beter sig i olika situationer Vaumlrderingar
avser saringledes det som foumlrmedlas och grundlaumlggande antaganden det som efterlevs Om en
grupp anstaumlllda uteslutande agerar enligt andra vaumlrderingar kan en subkultur uppstaring som
antingen kan existera parallellt med den oumlvergripande kulturen eller krocka och daumlrmed
komma i konflikt med denna
12
Anledningen till att Scheins teori valdes foumlr att undersoumlka om det existerade en subkultur
inom Systembolaget var att den paring ett tydligt saumltt foumlrklarar foumlrharingllanden som annars aumlr svaringra
att tyda eftersom det aumlr svaringrt att faring fram kriterier foumlr bedoumlmningen av vaumlrderingar
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring
Paring organisationsnivaring kan orsaksfoumlrklaringar ges utifraringn faktorer som den sociala kontexten
under vilket foumlretaget verkar organisationskulturen den interna organisationsstrukturen eller
regler och kontrollsystem (Braring 200721 s 34ff) Haumlr kommer dock fraumlmst att redogoumlras foumlr
tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer
Goumlran Ahrne och Peter Hedstroumlm (1999 s 17ff) pekar i sin bok rdquoOrganisationer och
samhaumlllerdquo paring svaringrigheten med att det alltid aumlr maumlnniskor som handlar naumlr ett foumlretag agerar
Eftersom det aumlr maumlnniskor som handlar med eget vetande och omdoumlme kan det uppstaring en
motsaumlttning mellan det som foumlretaget kraumlver och den enskilde individen Detta innebaumlr att
individuella motiv och kaumlnslor kan finnas med i bilden vilket kan utgoumlra baringde problem och
moumljligheter Samtidigt som frivilligt och sjaumllvmant agerande kan staumlrka foumlretaget genom att
exempelvis skapa personligt engagemang kan de individuella motiven ocksaring ge upphov till
negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata foumlrdelar paring foumlretagets bekostnad
vilket i saumlmsta fall kan utvecklas till mutor I en del arbetsuppgifter ingaringr aumlven att anstaumlllda
ska skoumlta kontakter med representanter fraringn andra foumlretag och naumlr saringdana kontakter blir
laringngvariga kan den maumlnskliga relationen komma att oumlvervaumlga vilket kan utgoumlra ett hot mot
foumlretagets perspektiv (se aumlven Lennerfors 2004)
Mats Alvesson (2005 s 45ff) professor i foumlretagsekonomi summerar i sin bok
rdquoOrganisationskultur och ledningrdquo omfattande forskning kring organisationskultur Alvesson
menar att vaumlrderingar till stor del kan vara gemensamma men att det ocksaring i likhet med vad
Ahrne och Hedstroumlm (1999) uttalar kan uppstaring kulturkrockar exempelvis mellan nyanstaumlllda
och en befintlig organisation eller mellan tvaring foumlretag som slarings samman Det kan aumlven finnas
fler kulturer inom ett och samma foumlretag saring kallade subkulturer som kan foumlrmedla en viss
aspekt eller funktion hos kulturen exempelvis saumlttet att se paring eller goumlra affaumlrer (se aumlven
Alvesson amp Berg 1988) Om en grupp anstaumlllda uteslutande handlar enligt andra vaumlrderingar
aumln de av ledningen efterstraumlvade kan det uppstaring en subkultur och antingen kan subkulturen
existera parallellt med den oumlverordnade kulturen eller ocksaring krockar den med den
gemensamma kulturen och kan daumlrmed varinglla stora problem foumlr foumlretaget (Bang 1999 s 29ff)
13
Det aumlr daumlrfoumlr ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar oumlverhanden eller
underminerar den gemensamma kulturen
Haumlr kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar
som kulturellt oumlverfoumlrda och vedertagna inom vissa subkulturer Coleman naumlmner vissa
subkulturer inom polisen daumlr det kan uppstaring en acceptans foumlr att ta emot mutor betraumlffande
vissa foumlrseelser men inte foumlr andra (clean och dirty pay-off) Coleman anser att detta
brottsliga handlande i subkulturer i vaumlrsta fall kan oumlverfoumlras paring hela branscher och han
naumlmner som exempel byggbranschen (Coleman 2001 s 199) Aumlven Jacobsson och
Waumlsterfors (2003 s 114ff) menar att motivvokabulaumlr foumlrutsaumltter en foumlrankring i det kulturellt
vedertagna och att individer foumlrklarar sitt och andras handlande med hjaumllp av motivvokabulaumlr
som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga det aumlr sedvaumlnja
inom branschen eller det aumlr en del av kulturen Dessa motivvokabulaumlrer uppstaringr daumlrfoumlr inte rdquoirdquo
individen utan rdquomellanrdquo individerna och motivvokabulaumlren utgoumlrs av vad som aumlr kulturellt
vedertaget i just den specifika miljoumln (exempelvis inom byggbranschen)
I den genomgaringng av korruptionsbrott som Braring gjorde i sin rapport (200721 s 41f) aumlr en av
de vanligaste rationaliseringar som de misstaumlnkta uppger till sina korruptionsbrott att de
haumlnvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur En tillaringtande attityd mot
mutor inom vissa branscher naumlmns i flera aumlrenden och att anvaumlnda mutor i affaumlrssammanhang
aumlr bara en del av hur man goumlr
3 Metod och material
I en vetenskaplig studie aumlr det viktigt att vaumllja raumltt metod foumlr att besvara de staumlllda fraringgorna I
denna studie har den kvalitativa inneharingllsanalysen valts som metod eftersom den kan hjaumllpa
till att paring ett systematiskt saumltt strukturera och skapa oumlverblick oumlver ett stoumlrre material samt ge
underlag foumlr jaumlmfoumlrelser (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 84) Det finns baringde kvantitativa och
kvalitativa inneharingllsanalyser men genom den kvantitativa inneharingllsanalysen laumlggs fokus mer
paring vad som uttryckligen saumlgs och inte paring en tolkning av budskapet Det aumlr dock inte alltid
viktigt att raumlkna exempelvis foumlrekomsten av vissa ord foumlr att kunna dra slutsatser om texten
som aumlr fallet vid den kvantitativa metoden Ibland aumlr det viktigare paring vilket saumltt naringgot saumlgs aumln
hur maringnga garingnger det saumlgs och utifraringn det perspektivet aumlr den kvalitativa metoden mer
anvaumlndbar (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 77)
14
Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv
ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som
observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s
179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna
studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr
daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och
analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)
Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att
goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad
man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till
denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans
omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle
kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier
som anvaumlnds
31 Kvalitativ inneharingllsanalys
Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna
och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning
av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie
bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr
i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar
sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut
det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och
strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter
saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)
Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den
kvantitativa metoden
Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och
strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett
tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra
tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt
i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
4
1 Inledning
I januari aringr 2003 laumlmnade Systembolaget Aktiebolag (Systembolaget) in en polisanmaumllan mot
flera av sina butikschefer eftersom dessa misstaumlnktes foumlr att ha tagit emot mutor fraringn naringgra av
Systembolagets leverantoumlrer Efter en omfattande foumlrundersoumlkning inleddes i februari aringr 2005
den foumlrsta raumlttegaringngen
De flesta av mutbrotten aumlgde rum under aringren 2000 till 2002 Mutorna bestod av kontanter
insatta paring butikschefernas konton checkar samt presentkort paring resor Storleken paring mutorna
varierade kraftigt beroende paring att vissa butikschefer tagit emot mutor vid ett flertal tillfaumlllen
samt fraringn flera leverantoumlrer medan andra butikschefer endast tagit emot en eller ett par mutor
fraringn endast en leverantoumlr Den sammanlagda storleken paring mutorna som varje enskild
butikschef mottog varierade daumlrfoumlr mellan belopp fraringn 3000 kr upp till 130000 kr
Leverantoumlrerna hade systematiskt utarbetat olika system foumlr att muta butikscheferna i syfte att
paringverka dessa att koumlpa in leverantoumlrernas varor Bland annat hade olika bonusprogram
anvaumlnts daumlr exempelvis ett visst antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som
sedan omvandlades till kontanter vilka tillfoumlll butikscheferna I sex olika raumlttegaringngar doumlmdes
sammanlagt 75 butikschefer foumlr mutbrott
Hur kan det komma sig att saring maringnga butikschefer inom ett och samma foumlretag accepterar
mutor Kan det bero paring individuella foumlrklaringar eller ligger foumlrklaringarna paring en strukturell
nivaring Utgaringngspunkten i denna uppsats aumlr att utifraringn tvaring olika perspektiv soumlka foumlrklaringar till
butikschefernas mutbrott
11 Systembolaget ndash en kort bakgrund
I Sverige faringr detaljhandel med alkoholhaltiga drycker endast bedrivas av Systembolaget
Systembolaget aumlr statligt aumlgt och drivs utifraringn alkoholpolitiska samhaumlllsintressen vilket
innebaumlr att syftet med det statliga monopolet aumlr att haringlla nere alkoholkonsumtionen i Sverige
(wwwsystembolagetseetiska_riktlinjer)
Europeiska Unionen (EU) staumlller krav foumlr att Systembolaget ska faring beharinglla sin
monopolstaumlllning och bland annat maringste maumlrkesneutraliteten uppraumlttharingllas Kravet paring
maumlrkesneutralitet innebaumlr att produkturval inte faringr gynna inhemska produkter utan urvalet
maringste ske utifraringn objektivt uppstaumlllda bedoumlmningsgrunder saringsom produktens kvalitet
saumlrskilda risker foumlr skadeverkningar av produkten kundens efterfraringgan samt andra
5
affaumlrsmaumlssiga och etiska haumlnsynstaganden (wwwsystembolagetsevartuppdrag) Inkoumlp och
foumlrsaumlljning ska saringledes ske paring saringdant saumltt att produkter inom EU inte blir diskriminerade
Utifraringn detta krav faststaumlllde Systembolaget aringr 1994 en policy foumlr de anstaumllldas kontakter med
leverantoumlrer och i policyn framgaringr kraven paring maumlrkesneutralitet och daumlr ges information om
gaumlllande lagstiftning betraumlffande mutbrott och bestickning Policyn omarbetades aringr 1998 med
ett foumlrtydligande om att alla erbjudanden i form av garingvor eller andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer till anstaumlllda inom Systembolaget ska avvisas oberoende av vad foumlrmaringnerna aumlr
vaumlrda samt att policyreglerna aumlven gaumlller under de anstaumllldas fritid (Systembolagets
policydokument fraringn aringr 1994 och 1998 se aumlven wwwsystembolagetseExternakontakter)
Mellan aringren 1917 och 1995 hade Systembolaget endast en leverantoumlr det statligt aumlgda
Aktiebolaget Vin amp Spritcentralen (VampS) Eftersom det inte fanns naringgon risk foumlr att anstaumlllda
inom Systembolaget skulle paringverkas i sin tjaumlnsteutoumlvning genom att gynna en viss leverantoumlr
saring behoumlvdes inte naringgra restriktioner betraumlffande garingvor eller liknande foumlrmaringner Men i
samband med Sveriges intraumlde i EU upphoumlrde VampSs monopol och mer aumln 100 nya
leverantoumlrer skulle konkurrera om att faring saumllja direkt till Systembolaget Mellan aringren 2000 och
2002 fanns det cirka 200 leverantoumlrer paring den svenska marknaden som alla taumlvlade om att faring
saumllja till Systembolaget Inkoumlpsstrukturen foumlraumlndrades saringledes radikalt och konsekvenserna
blev att risken foumlr korruption ocksaring foumlraumlndrades (Lennerfors 2004 s 3ff)
Denna korta information ger en bakgrund till hur foumlrutsaumlttningarna foumlr korruptionen inom
Systembolaget kunde uppstaring men avsikten med denna uppsats aumlr att utifraringn tvaring olika
perspektiv soumlka foumlrklaringar till butikschefernas mutbrott Foumlr aumlven om Systembolagets
inkoumlpsstruktur foumlraumlndrades och genom den moumljligheten att paringverka butikscheferna saring behoumlver
detta foumlrharingllande inte automatiskt betyda att butikscheferna var tvungna att acceptera mutor
12 Problemdiskussion
En gaumlrningsmans foumlrklaring till sin brottsliga handling behoumlver inte vara densamma som
orsaken till brottet Enligt Brarings rapport (200721 s 32f) kan man skilja mellan aktiva och
passiva orsaker till ett beteende och en aktiv orsak aumlr exempelvis att personen har ekonomiska
motiv En passiv orsak daumlremot betyder att beteendet underlaumlttas med hjaumllp av olika ursaumlkter
vilka inom kriminologin benaumlmns rationaliseringar (Cressey 1953 Coleman 1985)
6
Varfoumlr uppger daring individen en rationalisering Foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr sig sjaumllv
eller infoumlr omgivningen Vad aumlr skillnaden Rationaliseringen underlaumlttar foumlr personen att
utfoumlra den brottsliga handlingen samt syftar till att foumlrminska omgivningens foumlrdoumlmande och
daumlrigenom moumljligen straffet
Av Systembolagets totalt 425 butikschefer saring doumlmdes 75 butikschefer foumlr mutbrott och
omfattningen tyder paring att det utoumlver individuella foumlrklaringar aumlven fanns naringgot inom
Systembolagets organisation som inverkade paring att butikscheferna accepterade mutor Utifraringn
den aspekten aumlr det intressant att undersoumlka om det parallellt med Systembolagets
oumlvergripande foumlretagskultur existerade en subkultur inom vilken det brottsliga beteendet var
accepterat samt vilken inverkan denna subkultur i saring fall hade paring butikschefernas agerande
Strukturella faktorers paringverkan paring brottslighet har tidigare diskuterats inom kriminologin och
Henrik Tham (2001) har i artikeln rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo
reflekterat oumlver problematiken med strukturella aspekters paringverkan paring individers brottslighet
utifraringn deras betydelse foumlr moumljligheten att foumlrutsparing individers framtida kriminalitet
(individprediktion) I denna studie aumlr det intressant att studera vilken inverka det som
betraktas som kulturellt vedertaget har paring individens brottsliga handlande eftersom
haumlnvisningen till kulturen kan utgoumlra ett raumlttfaumlrdigande om det anses som allmaumlnt accepterat
att agera paring ett visst saumltt (sedvaumlnja) och kulturen kan daumlrigenom haringllas ansvarig foumlr individens
brottsliga agerande
13 Syfte och fraringgestaumlllningar
Uppsatsens syfte aumlr att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten Individperspektivet
utgaringr fraringn butikschefernas uppgivna foumlrklaringar och dessa analyseras med hjaumllp av Colemans
(1985) teori om rationaliseringar Utifraringn organisationsperspektivet undersoumlks om det
existerat en subkultur inom Systembolaget och i saring fall vilken inverkan denna haft paring
butikschefernas brottsliga handlande Analysen av huruvida det foumlrekommit en subkultur
inom Systembolaget sker med hjaumllp av Scheins (2004) teori om organisationskultur
Foumlljande fraringgestaumlllningar ska undersoumlkas
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
7
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
14 Begreppen korruption muta och bestickning
Korruptionsbrott aumlr i svensk lagtext uppdelade paring straffbestaumlmmelserna mutbrott och
bestickning men sjaumllva begreppet korruption definieras inte i svensk foumlrfattningstext
Mutbrott regleras i 20 kap 2 sect brottsbalken och lyder rdquoArbetstagare som foumlr sig sjaumllv eller
foumlr annan tar emot laringter aringt sig utlova eller begaumlr muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr
sin tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Med muta avses en beloumlning foumlrmaringn eller garingva i form av exempelvis
kontanter presentkort varor eller tjaumlnster av olika slag och mutan syftar till att foumlrmaring naringgon
att missbruka sin makt eller position
Graumlnsen mellan vad som aumlr en acceptabel garingva och vad som aumlr en muta kan dock vara vag och
det finns en rdquograring zonrdquo mellan vad som aumlr tillaringtet och otillaringtet (Cars 2001 s 49ff) Foumlr
straffansvar kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan ska avse mottagarens tjaumlnsteutoumlvning
samt att den ska vara otillboumlrlig Att beloumlningen ska avse tjaumlnsten innebaumlr att den ska vara
inriktad paring aringtgaumlrd som houmlr till mottagarens tjaumlnst Om beloumlningen istaumlllet aumlr laumlmnad paring grund
av exempelvis vaumlnskap eller slaumlktskap har naringgon brottslig handling inte begaringtts (Cars 2001 s
26ff) Vidare kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan aumlr otillboumlrlig men vad som ska anses
som otillboumlrligt preciseras inte lagtexten och i praxis har uttalats att begreppet aumlr beroende av
sed och allmaumln uppfattning och daumlrfoumlr varierar oumlver tid Att ta emot en foumlrmaringn foumlr att handla i
strid med sina arbetsuppgifter aumlr dock alltid otillboumlrligt och i motiven har angetts att
mottagande av kontanta pengar i princip alltid maringste anses som otillboumlrligt (Cars 2001
s51ff)
Arbetstagare inom baringde den privata och den statliga sektorn omfattas av bestaumlmmelserna
aumlven om det i raumlttspraxis ansetts att haringrdare krav ska gaumllla foumlr den offentliga sektorn paring grund
av dess myndighetsutoumlvning (Braring 200712 s 19)
Vid mutbrott aumlr det alltid minst tvaring personer inblandade den som tar emot mutan
(muttagaren) och den som erbjuder mutan (mutgivaren eller bestickaren) Men en muttagare
8
som begaumlr en muta kan straffas oberoende av om mutan verkligen oumlverlaumlmnats och
motsvarande kan en bestickare straffas aumlven om muttagaren inte tagit emot mutan (Cars 2001
s 37ff) Bestickning regleras i 17 kap 7 sect brottsbalken och lyder rdquoDen som till arbetstagare
eller annan som avses i 20 kap 2 sect laumlmnar utlovar eller erbjuder foumlr denne sjaumllv eller foumlr
annan muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Eftersom denna uppsats
fokuserar paring mutbrotten som begaringtts av butikscheferna inom Systembolaget saring kommer inte
bestickning att naumlrmare beskrivas Leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott aumlr
dock intressanta utifraringn den aspekten att de kan ge en inblick i synen paring mutor inom
leverantoumlrsbranschen (se Lennerfors 2004) Begreppet korruption kommer dock att anvaumlndas
som samlingsbeteckning foumlr mutbrott och bestickning
2 Teori och tidigare forskning
I detta kapitel redogoumlrs foumlrst foumlr de tvaring teorier som ska anvaumlndas i studien dessa anvaumlnds dels
som hjaumllpmedel foumlr att strukturera och tolka de 75 butikschefernas redogoumlrelser dels foumlr att
sedan analysera resultaten Daumlrefter behandlas tidigare forskning paring omraringdet Anledningen till
att dessa tvaring omraringden lagts i samma avsnitt aumlr att de aumlr saring naumlra sammankopplade och genom
detta presentationssaumltt undviks alltfoumlr mycket upprepningar samtidigt som det
foumlrhoppningsvis blir mer laumlttillgaumlngligt
21 Teori om rationaliseringar
James W Coleman definierar i boken rdquoThe Criminal Elite The Sociology of White Collar
Crimerdquo rationaliseringar paring foumlljande saumltt rdquoA technique of neutralization is essentially a device
that enables individuals to violate important normative standards but to neutralize any
definition of themselves as deviant or criminalrdquo (Coleman 1985 s 206) Colemans teori utgoumlr
en sammanstaumlllning av de rationaliseringar som framkommit vid empiriska studier av
ekonomisk brottslighet och Coleman menar att foumlljande sex typer av rationaliseringar aumlr
vanligast foumlrekommande
1 Det aumlr endast ett laringn
2 Brottet skadar ingen person (om offret inte aumlr en fysisk person betraktas brottet inte
som ett lagbrott)
3 Det aumlr lagen i sig som aumlr onoumldig eller oraumlttvis
4 Brottet aumlr noumldvaumlndigt (foumlr att oumlverleva eller foumlr att uppnaring ett oumlverordnat ekonomiskt
maringl)
9
5 Alla andra goumlr det
6 Jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr
Colemans teori aumlr en vidareutveckling av Donald R Cresseys teori om rationaliseringar
Cressey (1953) analyserade i sin studie rdquoOther Peopleacutes Moneyrdquo intervjuer med doumlmda
foumlrskingrare och han kom fram till att tre villkor maringste vara uppfyllda foumlr att ett
foumlrskingringsbrott skulle begarings Foumlrst maringste personen ha ekonomiska problem som han inte
kunde delge andra (sjaumllva orsaken till brottet) daumlrefter maringste personen ha baringde tillfaumllle och
kunskap om hur brottet skulle begarings och slutligen blev rationaliseringar aktuella eftersom
individen maringste kunna loumlsa konflikten mellan den olagliga handlingen han hade foumlr avsikt att
begaring och samhaumlllets normer (Cressey 1953 s 93ff) Coleman menar dock att individen inte
behoumlver ha ekonomiska problem som han inte kan delge andra utan orsaken till brottet kan
lika gaumlrna vara enbart en oumlnskan om att erharinglla mer pengar (Coleman 1985 s 207)
Cressey ansaringg vidare att gaumlrningsmannen ofta anvaumlnde den rationalisering som han kom i
kontakt med i en kultur daumlr en saringdan foumlrklaring var accepterad (Cressey 1953 s 137)
Coleman menar dock att enskilda brottslingarna visst kan skapa nya rationaliseringar utifraringn
sina egna omstaumlndigheter aumlven om han i likhet med Cressey anser att de flesta
rationaliseringar aumlr kulturellt oumlverfoumlrda (Coleman 1985 s 210f) Att rationaliseringar aumlr
kulturellt oumlverfoumlrda innebaumlr att de laumlrs ut och oumlverfoumlrs mellan individer inom den specifika
gruppen eller inom den specifika miljoumln
Rationaliseringar anvaumlnds fraumlmst foumlr att raumlttfaumlrdiga den brottsliga handlingen men de aumlr inte
bara efterhandskonstruktioner utan rationaliseringen kan aumlven vara anvaumlndbar infoumlr brottet
och utgoumlra en del av motivationen infoumlr den brottsliga handlingen Detta kan ske om
rationaliseringen staumlrker individen i och med att den raumlttfaumlrdigar brottet och rdquorationaliserarrdquo
bort skulden (Coleman 1985 s 227f) Coleman menar daumlrfoumlr att sjaumllva motivationen till att
begaring ett brott kan delas upp paring den ursprungliga orsaken till brottet exempelvis ekonomiska
orsaker men att enbart detta foumlrharingllande inte raumlcker eftersom samhaumlllet staumlller upp saring starka
normer foumlr hur individen ska bete sig Den andra delen av motivationen fokuserar daumlrfoumlr paring
hur vaumll personen lyckas upphaumlva dessa normers kontroll (Coleman 1985 s 194)
Aumlven Sykes och Matzas (1957) teori om neutraliseringsmekanismer aumlr av stor betydelse foumlr
studier om rationaliseringar I denna uppsats kommer dock inte deras teori att anvaumlndas
beroende paring att de tekniker som de anvaumlnde framkom utifraringn studier av ungdomsbrottslighet
Dessa tekniker kan saumlkerligen anvaumlndas paring fler brottstyper aumln ungdomsbrottslighet men i
denna studie anvaumlnds de rationaliseringar som Cressey och Coleman funnit i studier av
10
ekonomisk brottslighet eftersom deras teorier utgaringr fraringn den typ av brottslighet som
undersoumlks i denna studie
211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring
Paring individnivaring kan korruption foumlrklaras utifraringn dels ekonomiska orsaker dels kaumlnslomaumlssiga
eller sociala orsaker (Braring 200721 s 31ff) Som ovan naumlmnts behoumlver dock inte orsaken till
brottet vara densamma som gaumlrningsmannens uppgivna foumlrklaring till sin brottsliga handling
men som Coleman (1985) visat kan rationaliseringen utgoumlra en del av motivationen till
brottet Rationaliseringen underlaumlttar i detta avseende foumlr personen att utfoumlra den brottsliga
handlingen eftersom rationaliseringen hjaumllper till att upphaumlva den kontroll som samhaumlllets
normer har paring personen Vanligtvis uppger dock gaumlrningsmannen rationaliseringen efter det
att brottet har begaringtts som ett raumlttfaumlrdigande av den brottsliga handlingen i syfte att foumlrminska
omgivningens foumlrdoumlmande och daumlrigenom med avsikt att foumlrminska straffet
Katarina Jacobsson (2005 s 39) menar i sin studie om mutor och moral i Sverige att
moumljligheten att foumlrsvara sina handlingar utgoumlr ett grundlaumlggande socialt beteende och att vi
ofta foumlrsvarar invaumlndningar eller anmaumlrkningar mot varingrt agerande Jacobsson anvaumlnder
begreppet accounts foumlrklarande redovisningar Naumlr det gaumlller misstankar om brottsligt
beteende saring aumlr det liksom beskyllningar och paringstaringenden om skuld moraliska omstaumlndigheter
som ofta goumlr det noumldvaumlndigt med accounts Katarina Jacobsson och David Waumlsterfors (2003
s 111f) har tillsammans studerat Mills (1940) begrepp motivvokabulaumlr och de tar som
exempel paring motivvokabulaumlr upp gaumlstfrihet tacksamhet och sedvaumlnja Gaumlstfrihet kan laumltt passa
in under socialt accepterade moumlnster och aumlven tacksamhet kan ha ett kulturellt ursprung
vilket kan betyda att det kan vara svaringrt foumlr en person att tacka nej till en garingva om det strider
mot ett accepterat kulturellt beteende
I Brarings rapport (200712 s 38f) menar foumlrfattarna att den verkliga anvaumlndningen av
rationaliseringar aumlr svaringr att undersoumlka eftersom majoriteten av de misstaumlnkta personerna ofta
helt bestrider de misstankar som riktas mot dem De misstaumlnkta personerna framharingller istaumlllet
att de inte vetat om att handlingarna varit brottsliga eller att de blivit missfoumlrstaringdda I de fall
gaumlrningsmaumlnnen ger uttryck foumlr rationaliseringar haumlnvisar de till att det var saring man gjorde i
branschen eller det var bara en garingva som tack foumlr det garingngna aringret eller det var bara vanlig
gaumlstfrihet Coleman (1985) anser dock i likhet med Jacobsson (2005) att rationaliseringar aumlr
vanligt foumlrekommande vid ekonomisk brottslighet
11
22 Teori om organisationsskultur
Begreppet organisationskultur aumlr en samlingsbeteckning foumlr den forskning som inriktas paring
kulturen inom en organisation eller inom ett foumlretag (Alvesson amp Berg 1988) Professor Edgar
H Schein forskare inom organisationsteori definierar i boken rdquoOrganizational Culture and
Leadershiprdquo organisationskultur paring foumlljande saumltt rdquohellipa pattern of shared basic assumptions
that was learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal
integration that has worked well enough to be considered valid and therefore to be taught to
new members as the correct way to perceive think and feel in relation to those problemsrdquo
(Schein 2004 s 17) Kulturen inom ett foumlretag foumlretagskulturen ska forma medarbetarnas
saumltt att taumlnka handla och praumlgla deras omdoumlmen i olika situationer utan att naringgon hela tiden
talar om foumlr dem hur de ska bete sig Foumlr att detta ska fungera kraumlvs att det finns vaumll
fungerande redskap som visar vad som aumlr raumltt eller fel i olika situationer och att de anstaumlllda
har tillgaringng till och anvaumlnder sig av dessa redskap
Schein (2004 s 25ff) menar att kulturen inom ett foumlretag kan analyseras genom olika
observerbara nivaringer Han delar in dessa i artefakter vaumlrderingar och grundlaumlggande
antaganden Artefakter aumlr den enklast observerbara nivaringn eftersom den tar sikte paring det man
som utomstaringende foumlrst laumlgger maumlrke till i en okaumlnd kultur Denna nivaring aumlr dock svaringr att tolka
och kommer inte vidare att beroumlras i denna studie eftersom jag sjaumllv inte haft moumljlighet att
vistas i Systembolagets miljouml under den aktuella tiden Vaumlrderingar ger uttryck foumlr hur naringgot
borde vara mer aumln hur det egentligen aumlr Om ledningen foumlr ett foumlretag inte lyckas oumlverfoumlra
sina vaumlrderingar till de anstaumlllda kan det uppstaring en skillnad mellan foumlretagets vaumlrderingar och
de anstaumllldas uppfattade vaumlrderingar De anstaumlllda kan i detta fall tillaumlgna sig andra
vaumlrderingar av annat ursprung En vaumlrdering oavsett ursprung som visat sig fungera under en
laumlngre tid slutar tillslut att ifraringgasaumlttas och blir tagen foumlr sjaumllvklar Vaumlrderingen har daring naringtt
naumlsta nivaring och blivit ett grundlaumlggande antagande Dessa antaganden styr gruppens saumltt att
uppfatta och reagera paring saker och de styr hur gruppen beter sig i olika situationer Vaumlrderingar
avser saringledes det som foumlrmedlas och grundlaumlggande antaganden det som efterlevs Om en
grupp anstaumlllda uteslutande agerar enligt andra vaumlrderingar kan en subkultur uppstaring som
antingen kan existera parallellt med den oumlvergripande kulturen eller krocka och daumlrmed
komma i konflikt med denna
12
Anledningen till att Scheins teori valdes foumlr att undersoumlka om det existerade en subkultur
inom Systembolaget var att den paring ett tydligt saumltt foumlrklarar foumlrharingllanden som annars aumlr svaringra
att tyda eftersom det aumlr svaringrt att faring fram kriterier foumlr bedoumlmningen av vaumlrderingar
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring
Paring organisationsnivaring kan orsaksfoumlrklaringar ges utifraringn faktorer som den sociala kontexten
under vilket foumlretaget verkar organisationskulturen den interna organisationsstrukturen eller
regler och kontrollsystem (Braring 200721 s 34ff) Haumlr kommer dock fraumlmst att redogoumlras foumlr
tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer
Goumlran Ahrne och Peter Hedstroumlm (1999 s 17ff) pekar i sin bok rdquoOrganisationer och
samhaumlllerdquo paring svaringrigheten med att det alltid aumlr maumlnniskor som handlar naumlr ett foumlretag agerar
Eftersom det aumlr maumlnniskor som handlar med eget vetande och omdoumlme kan det uppstaring en
motsaumlttning mellan det som foumlretaget kraumlver och den enskilde individen Detta innebaumlr att
individuella motiv och kaumlnslor kan finnas med i bilden vilket kan utgoumlra baringde problem och
moumljligheter Samtidigt som frivilligt och sjaumllvmant agerande kan staumlrka foumlretaget genom att
exempelvis skapa personligt engagemang kan de individuella motiven ocksaring ge upphov till
negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata foumlrdelar paring foumlretagets bekostnad
vilket i saumlmsta fall kan utvecklas till mutor I en del arbetsuppgifter ingaringr aumlven att anstaumlllda
ska skoumlta kontakter med representanter fraringn andra foumlretag och naumlr saringdana kontakter blir
laringngvariga kan den maumlnskliga relationen komma att oumlvervaumlga vilket kan utgoumlra ett hot mot
foumlretagets perspektiv (se aumlven Lennerfors 2004)
Mats Alvesson (2005 s 45ff) professor i foumlretagsekonomi summerar i sin bok
rdquoOrganisationskultur och ledningrdquo omfattande forskning kring organisationskultur Alvesson
menar att vaumlrderingar till stor del kan vara gemensamma men att det ocksaring i likhet med vad
Ahrne och Hedstroumlm (1999) uttalar kan uppstaring kulturkrockar exempelvis mellan nyanstaumlllda
och en befintlig organisation eller mellan tvaring foumlretag som slarings samman Det kan aumlven finnas
fler kulturer inom ett och samma foumlretag saring kallade subkulturer som kan foumlrmedla en viss
aspekt eller funktion hos kulturen exempelvis saumlttet att se paring eller goumlra affaumlrer (se aumlven
Alvesson amp Berg 1988) Om en grupp anstaumlllda uteslutande handlar enligt andra vaumlrderingar
aumln de av ledningen efterstraumlvade kan det uppstaring en subkultur och antingen kan subkulturen
existera parallellt med den oumlverordnade kulturen eller ocksaring krockar den med den
gemensamma kulturen och kan daumlrmed varinglla stora problem foumlr foumlretaget (Bang 1999 s 29ff)
13
Det aumlr daumlrfoumlr ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar oumlverhanden eller
underminerar den gemensamma kulturen
Haumlr kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar
som kulturellt oumlverfoumlrda och vedertagna inom vissa subkulturer Coleman naumlmner vissa
subkulturer inom polisen daumlr det kan uppstaring en acceptans foumlr att ta emot mutor betraumlffande
vissa foumlrseelser men inte foumlr andra (clean och dirty pay-off) Coleman anser att detta
brottsliga handlande i subkulturer i vaumlrsta fall kan oumlverfoumlras paring hela branscher och han
naumlmner som exempel byggbranschen (Coleman 2001 s 199) Aumlven Jacobsson och
Waumlsterfors (2003 s 114ff) menar att motivvokabulaumlr foumlrutsaumltter en foumlrankring i det kulturellt
vedertagna och att individer foumlrklarar sitt och andras handlande med hjaumllp av motivvokabulaumlr
som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga det aumlr sedvaumlnja
inom branschen eller det aumlr en del av kulturen Dessa motivvokabulaumlrer uppstaringr daumlrfoumlr inte rdquoirdquo
individen utan rdquomellanrdquo individerna och motivvokabulaumlren utgoumlrs av vad som aumlr kulturellt
vedertaget i just den specifika miljoumln (exempelvis inom byggbranschen)
I den genomgaringng av korruptionsbrott som Braring gjorde i sin rapport (200721 s 41f) aumlr en av
de vanligaste rationaliseringar som de misstaumlnkta uppger till sina korruptionsbrott att de
haumlnvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur En tillaringtande attityd mot
mutor inom vissa branscher naumlmns i flera aumlrenden och att anvaumlnda mutor i affaumlrssammanhang
aumlr bara en del av hur man goumlr
3 Metod och material
I en vetenskaplig studie aumlr det viktigt att vaumllja raumltt metod foumlr att besvara de staumlllda fraringgorna I
denna studie har den kvalitativa inneharingllsanalysen valts som metod eftersom den kan hjaumllpa
till att paring ett systematiskt saumltt strukturera och skapa oumlverblick oumlver ett stoumlrre material samt ge
underlag foumlr jaumlmfoumlrelser (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 84) Det finns baringde kvantitativa och
kvalitativa inneharingllsanalyser men genom den kvantitativa inneharingllsanalysen laumlggs fokus mer
paring vad som uttryckligen saumlgs och inte paring en tolkning av budskapet Det aumlr dock inte alltid
viktigt att raumlkna exempelvis foumlrekomsten av vissa ord foumlr att kunna dra slutsatser om texten
som aumlr fallet vid den kvantitativa metoden Ibland aumlr det viktigare paring vilket saumltt naringgot saumlgs aumln
hur maringnga garingnger det saumlgs och utifraringn det perspektivet aumlr den kvalitativa metoden mer
anvaumlndbar (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 77)
14
Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv
ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som
observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s
179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna
studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr
daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och
analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)
Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att
goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad
man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till
denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans
omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle
kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier
som anvaumlnds
31 Kvalitativ inneharingllsanalys
Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna
och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning
av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie
bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr
i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar
sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut
det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och
strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter
saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)
Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den
kvantitativa metoden
Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och
strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett
tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra
tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt
i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
5
affaumlrsmaumlssiga och etiska haumlnsynstaganden (wwwsystembolagetsevartuppdrag) Inkoumlp och
foumlrsaumlljning ska saringledes ske paring saringdant saumltt att produkter inom EU inte blir diskriminerade
Utifraringn detta krav faststaumlllde Systembolaget aringr 1994 en policy foumlr de anstaumllldas kontakter med
leverantoumlrer och i policyn framgaringr kraven paring maumlrkesneutralitet och daumlr ges information om
gaumlllande lagstiftning betraumlffande mutbrott och bestickning Policyn omarbetades aringr 1998 med
ett foumlrtydligande om att alla erbjudanden i form av garingvor eller andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer till anstaumlllda inom Systembolaget ska avvisas oberoende av vad foumlrmaringnerna aumlr
vaumlrda samt att policyreglerna aumlven gaumlller under de anstaumllldas fritid (Systembolagets
policydokument fraringn aringr 1994 och 1998 se aumlven wwwsystembolagetseExternakontakter)
Mellan aringren 1917 och 1995 hade Systembolaget endast en leverantoumlr det statligt aumlgda
Aktiebolaget Vin amp Spritcentralen (VampS) Eftersom det inte fanns naringgon risk foumlr att anstaumlllda
inom Systembolaget skulle paringverkas i sin tjaumlnsteutoumlvning genom att gynna en viss leverantoumlr
saring behoumlvdes inte naringgra restriktioner betraumlffande garingvor eller liknande foumlrmaringner Men i
samband med Sveriges intraumlde i EU upphoumlrde VampSs monopol och mer aumln 100 nya
leverantoumlrer skulle konkurrera om att faring saumllja direkt till Systembolaget Mellan aringren 2000 och
2002 fanns det cirka 200 leverantoumlrer paring den svenska marknaden som alla taumlvlade om att faring
saumllja till Systembolaget Inkoumlpsstrukturen foumlraumlndrades saringledes radikalt och konsekvenserna
blev att risken foumlr korruption ocksaring foumlraumlndrades (Lennerfors 2004 s 3ff)
Denna korta information ger en bakgrund till hur foumlrutsaumlttningarna foumlr korruptionen inom
Systembolaget kunde uppstaring men avsikten med denna uppsats aumlr att utifraringn tvaring olika
perspektiv soumlka foumlrklaringar till butikschefernas mutbrott Foumlr aumlven om Systembolagets
inkoumlpsstruktur foumlraumlndrades och genom den moumljligheten att paringverka butikscheferna saring behoumlver
detta foumlrharingllande inte automatiskt betyda att butikscheferna var tvungna att acceptera mutor
12 Problemdiskussion
En gaumlrningsmans foumlrklaring till sin brottsliga handling behoumlver inte vara densamma som
orsaken till brottet Enligt Brarings rapport (200721 s 32f) kan man skilja mellan aktiva och
passiva orsaker till ett beteende och en aktiv orsak aumlr exempelvis att personen har ekonomiska
motiv En passiv orsak daumlremot betyder att beteendet underlaumlttas med hjaumllp av olika ursaumlkter
vilka inom kriminologin benaumlmns rationaliseringar (Cressey 1953 Coleman 1985)
6
Varfoumlr uppger daring individen en rationalisering Foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr sig sjaumllv
eller infoumlr omgivningen Vad aumlr skillnaden Rationaliseringen underlaumlttar foumlr personen att
utfoumlra den brottsliga handlingen samt syftar till att foumlrminska omgivningens foumlrdoumlmande och
daumlrigenom moumljligen straffet
Av Systembolagets totalt 425 butikschefer saring doumlmdes 75 butikschefer foumlr mutbrott och
omfattningen tyder paring att det utoumlver individuella foumlrklaringar aumlven fanns naringgot inom
Systembolagets organisation som inverkade paring att butikscheferna accepterade mutor Utifraringn
den aspekten aumlr det intressant att undersoumlka om det parallellt med Systembolagets
oumlvergripande foumlretagskultur existerade en subkultur inom vilken det brottsliga beteendet var
accepterat samt vilken inverkan denna subkultur i saring fall hade paring butikschefernas agerande
Strukturella faktorers paringverkan paring brottslighet har tidigare diskuterats inom kriminologin och
Henrik Tham (2001) har i artikeln rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo
reflekterat oumlver problematiken med strukturella aspekters paringverkan paring individers brottslighet
utifraringn deras betydelse foumlr moumljligheten att foumlrutsparing individers framtida kriminalitet
(individprediktion) I denna studie aumlr det intressant att studera vilken inverka det som
betraktas som kulturellt vedertaget har paring individens brottsliga handlande eftersom
haumlnvisningen till kulturen kan utgoumlra ett raumlttfaumlrdigande om det anses som allmaumlnt accepterat
att agera paring ett visst saumltt (sedvaumlnja) och kulturen kan daumlrigenom haringllas ansvarig foumlr individens
brottsliga agerande
13 Syfte och fraringgestaumlllningar
Uppsatsens syfte aumlr att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten Individperspektivet
utgaringr fraringn butikschefernas uppgivna foumlrklaringar och dessa analyseras med hjaumllp av Colemans
(1985) teori om rationaliseringar Utifraringn organisationsperspektivet undersoumlks om det
existerat en subkultur inom Systembolaget och i saring fall vilken inverkan denna haft paring
butikschefernas brottsliga handlande Analysen av huruvida det foumlrekommit en subkultur
inom Systembolaget sker med hjaumllp av Scheins (2004) teori om organisationskultur
Foumlljande fraringgestaumlllningar ska undersoumlkas
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
7
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
14 Begreppen korruption muta och bestickning
Korruptionsbrott aumlr i svensk lagtext uppdelade paring straffbestaumlmmelserna mutbrott och
bestickning men sjaumllva begreppet korruption definieras inte i svensk foumlrfattningstext
Mutbrott regleras i 20 kap 2 sect brottsbalken och lyder rdquoArbetstagare som foumlr sig sjaumllv eller
foumlr annan tar emot laringter aringt sig utlova eller begaumlr muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr
sin tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Med muta avses en beloumlning foumlrmaringn eller garingva i form av exempelvis
kontanter presentkort varor eller tjaumlnster av olika slag och mutan syftar till att foumlrmaring naringgon
att missbruka sin makt eller position
Graumlnsen mellan vad som aumlr en acceptabel garingva och vad som aumlr en muta kan dock vara vag och
det finns en rdquograring zonrdquo mellan vad som aumlr tillaringtet och otillaringtet (Cars 2001 s 49ff) Foumlr
straffansvar kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan ska avse mottagarens tjaumlnsteutoumlvning
samt att den ska vara otillboumlrlig Att beloumlningen ska avse tjaumlnsten innebaumlr att den ska vara
inriktad paring aringtgaumlrd som houmlr till mottagarens tjaumlnst Om beloumlningen istaumlllet aumlr laumlmnad paring grund
av exempelvis vaumlnskap eller slaumlktskap har naringgon brottslig handling inte begaringtts (Cars 2001 s
26ff) Vidare kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan aumlr otillboumlrlig men vad som ska anses
som otillboumlrligt preciseras inte lagtexten och i praxis har uttalats att begreppet aumlr beroende av
sed och allmaumln uppfattning och daumlrfoumlr varierar oumlver tid Att ta emot en foumlrmaringn foumlr att handla i
strid med sina arbetsuppgifter aumlr dock alltid otillboumlrligt och i motiven har angetts att
mottagande av kontanta pengar i princip alltid maringste anses som otillboumlrligt (Cars 2001
s51ff)
Arbetstagare inom baringde den privata och den statliga sektorn omfattas av bestaumlmmelserna
aumlven om det i raumlttspraxis ansetts att haringrdare krav ska gaumllla foumlr den offentliga sektorn paring grund
av dess myndighetsutoumlvning (Braring 200712 s 19)
Vid mutbrott aumlr det alltid minst tvaring personer inblandade den som tar emot mutan
(muttagaren) och den som erbjuder mutan (mutgivaren eller bestickaren) Men en muttagare
8
som begaumlr en muta kan straffas oberoende av om mutan verkligen oumlverlaumlmnats och
motsvarande kan en bestickare straffas aumlven om muttagaren inte tagit emot mutan (Cars 2001
s 37ff) Bestickning regleras i 17 kap 7 sect brottsbalken och lyder rdquoDen som till arbetstagare
eller annan som avses i 20 kap 2 sect laumlmnar utlovar eller erbjuder foumlr denne sjaumllv eller foumlr
annan muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Eftersom denna uppsats
fokuserar paring mutbrotten som begaringtts av butikscheferna inom Systembolaget saring kommer inte
bestickning att naumlrmare beskrivas Leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott aumlr
dock intressanta utifraringn den aspekten att de kan ge en inblick i synen paring mutor inom
leverantoumlrsbranschen (se Lennerfors 2004) Begreppet korruption kommer dock att anvaumlndas
som samlingsbeteckning foumlr mutbrott och bestickning
2 Teori och tidigare forskning
I detta kapitel redogoumlrs foumlrst foumlr de tvaring teorier som ska anvaumlndas i studien dessa anvaumlnds dels
som hjaumllpmedel foumlr att strukturera och tolka de 75 butikschefernas redogoumlrelser dels foumlr att
sedan analysera resultaten Daumlrefter behandlas tidigare forskning paring omraringdet Anledningen till
att dessa tvaring omraringden lagts i samma avsnitt aumlr att de aumlr saring naumlra sammankopplade och genom
detta presentationssaumltt undviks alltfoumlr mycket upprepningar samtidigt som det
foumlrhoppningsvis blir mer laumlttillgaumlngligt
21 Teori om rationaliseringar
James W Coleman definierar i boken rdquoThe Criminal Elite The Sociology of White Collar
Crimerdquo rationaliseringar paring foumlljande saumltt rdquoA technique of neutralization is essentially a device
that enables individuals to violate important normative standards but to neutralize any
definition of themselves as deviant or criminalrdquo (Coleman 1985 s 206) Colemans teori utgoumlr
en sammanstaumlllning av de rationaliseringar som framkommit vid empiriska studier av
ekonomisk brottslighet och Coleman menar att foumlljande sex typer av rationaliseringar aumlr
vanligast foumlrekommande
1 Det aumlr endast ett laringn
2 Brottet skadar ingen person (om offret inte aumlr en fysisk person betraktas brottet inte
som ett lagbrott)
3 Det aumlr lagen i sig som aumlr onoumldig eller oraumlttvis
4 Brottet aumlr noumldvaumlndigt (foumlr att oumlverleva eller foumlr att uppnaring ett oumlverordnat ekonomiskt
maringl)
9
5 Alla andra goumlr det
6 Jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr
Colemans teori aumlr en vidareutveckling av Donald R Cresseys teori om rationaliseringar
Cressey (1953) analyserade i sin studie rdquoOther Peopleacutes Moneyrdquo intervjuer med doumlmda
foumlrskingrare och han kom fram till att tre villkor maringste vara uppfyllda foumlr att ett
foumlrskingringsbrott skulle begarings Foumlrst maringste personen ha ekonomiska problem som han inte
kunde delge andra (sjaumllva orsaken till brottet) daumlrefter maringste personen ha baringde tillfaumllle och
kunskap om hur brottet skulle begarings och slutligen blev rationaliseringar aktuella eftersom
individen maringste kunna loumlsa konflikten mellan den olagliga handlingen han hade foumlr avsikt att
begaring och samhaumlllets normer (Cressey 1953 s 93ff) Coleman menar dock att individen inte
behoumlver ha ekonomiska problem som han inte kan delge andra utan orsaken till brottet kan
lika gaumlrna vara enbart en oumlnskan om att erharinglla mer pengar (Coleman 1985 s 207)
Cressey ansaringg vidare att gaumlrningsmannen ofta anvaumlnde den rationalisering som han kom i
kontakt med i en kultur daumlr en saringdan foumlrklaring var accepterad (Cressey 1953 s 137)
Coleman menar dock att enskilda brottslingarna visst kan skapa nya rationaliseringar utifraringn
sina egna omstaumlndigheter aumlven om han i likhet med Cressey anser att de flesta
rationaliseringar aumlr kulturellt oumlverfoumlrda (Coleman 1985 s 210f) Att rationaliseringar aumlr
kulturellt oumlverfoumlrda innebaumlr att de laumlrs ut och oumlverfoumlrs mellan individer inom den specifika
gruppen eller inom den specifika miljoumln
Rationaliseringar anvaumlnds fraumlmst foumlr att raumlttfaumlrdiga den brottsliga handlingen men de aumlr inte
bara efterhandskonstruktioner utan rationaliseringen kan aumlven vara anvaumlndbar infoumlr brottet
och utgoumlra en del av motivationen infoumlr den brottsliga handlingen Detta kan ske om
rationaliseringen staumlrker individen i och med att den raumlttfaumlrdigar brottet och rdquorationaliserarrdquo
bort skulden (Coleman 1985 s 227f) Coleman menar daumlrfoumlr att sjaumllva motivationen till att
begaring ett brott kan delas upp paring den ursprungliga orsaken till brottet exempelvis ekonomiska
orsaker men att enbart detta foumlrharingllande inte raumlcker eftersom samhaumlllet staumlller upp saring starka
normer foumlr hur individen ska bete sig Den andra delen av motivationen fokuserar daumlrfoumlr paring
hur vaumll personen lyckas upphaumlva dessa normers kontroll (Coleman 1985 s 194)
Aumlven Sykes och Matzas (1957) teori om neutraliseringsmekanismer aumlr av stor betydelse foumlr
studier om rationaliseringar I denna uppsats kommer dock inte deras teori att anvaumlndas
beroende paring att de tekniker som de anvaumlnde framkom utifraringn studier av ungdomsbrottslighet
Dessa tekniker kan saumlkerligen anvaumlndas paring fler brottstyper aumln ungdomsbrottslighet men i
denna studie anvaumlnds de rationaliseringar som Cressey och Coleman funnit i studier av
10
ekonomisk brottslighet eftersom deras teorier utgaringr fraringn den typ av brottslighet som
undersoumlks i denna studie
211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring
Paring individnivaring kan korruption foumlrklaras utifraringn dels ekonomiska orsaker dels kaumlnslomaumlssiga
eller sociala orsaker (Braring 200721 s 31ff) Som ovan naumlmnts behoumlver dock inte orsaken till
brottet vara densamma som gaumlrningsmannens uppgivna foumlrklaring till sin brottsliga handling
men som Coleman (1985) visat kan rationaliseringen utgoumlra en del av motivationen till
brottet Rationaliseringen underlaumlttar i detta avseende foumlr personen att utfoumlra den brottsliga
handlingen eftersom rationaliseringen hjaumllper till att upphaumlva den kontroll som samhaumlllets
normer har paring personen Vanligtvis uppger dock gaumlrningsmannen rationaliseringen efter det
att brottet har begaringtts som ett raumlttfaumlrdigande av den brottsliga handlingen i syfte att foumlrminska
omgivningens foumlrdoumlmande och daumlrigenom med avsikt att foumlrminska straffet
Katarina Jacobsson (2005 s 39) menar i sin studie om mutor och moral i Sverige att
moumljligheten att foumlrsvara sina handlingar utgoumlr ett grundlaumlggande socialt beteende och att vi
ofta foumlrsvarar invaumlndningar eller anmaumlrkningar mot varingrt agerande Jacobsson anvaumlnder
begreppet accounts foumlrklarande redovisningar Naumlr det gaumlller misstankar om brottsligt
beteende saring aumlr det liksom beskyllningar och paringstaringenden om skuld moraliska omstaumlndigheter
som ofta goumlr det noumldvaumlndigt med accounts Katarina Jacobsson och David Waumlsterfors (2003
s 111f) har tillsammans studerat Mills (1940) begrepp motivvokabulaumlr och de tar som
exempel paring motivvokabulaumlr upp gaumlstfrihet tacksamhet och sedvaumlnja Gaumlstfrihet kan laumltt passa
in under socialt accepterade moumlnster och aumlven tacksamhet kan ha ett kulturellt ursprung
vilket kan betyda att det kan vara svaringrt foumlr en person att tacka nej till en garingva om det strider
mot ett accepterat kulturellt beteende
I Brarings rapport (200712 s 38f) menar foumlrfattarna att den verkliga anvaumlndningen av
rationaliseringar aumlr svaringr att undersoumlka eftersom majoriteten av de misstaumlnkta personerna ofta
helt bestrider de misstankar som riktas mot dem De misstaumlnkta personerna framharingller istaumlllet
att de inte vetat om att handlingarna varit brottsliga eller att de blivit missfoumlrstaringdda I de fall
gaumlrningsmaumlnnen ger uttryck foumlr rationaliseringar haumlnvisar de till att det var saring man gjorde i
branschen eller det var bara en garingva som tack foumlr det garingngna aringret eller det var bara vanlig
gaumlstfrihet Coleman (1985) anser dock i likhet med Jacobsson (2005) att rationaliseringar aumlr
vanligt foumlrekommande vid ekonomisk brottslighet
11
22 Teori om organisationsskultur
Begreppet organisationskultur aumlr en samlingsbeteckning foumlr den forskning som inriktas paring
kulturen inom en organisation eller inom ett foumlretag (Alvesson amp Berg 1988) Professor Edgar
H Schein forskare inom organisationsteori definierar i boken rdquoOrganizational Culture and
Leadershiprdquo organisationskultur paring foumlljande saumltt rdquohellipa pattern of shared basic assumptions
that was learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal
integration that has worked well enough to be considered valid and therefore to be taught to
new members as the correct way to perceive think and feel in relation to those problemsrdquo
(Schein 2004 s 17) Kulturen inom ett foumlretag foumlretagskulturen ska forma medarbetarnas
saumltt att taumlnka handla och praumlgla deras omdoumlmen i olika situationer utan att naringgon hela tiden
talar om foumlr dem hur de ska bete sig Foumlr att detta ska fungera kraumlvs att det finns vaumll
fungerande redskap som visar vad som aumlr raumltt eller fel i olika situationer och att de anstaumlllda
har tillgaringng till och anvaumlnder sig av dessa redskap
Schein (2004 s 25ff) menar att kulturen inom ett foumlretag kan analyseras genom olika
observerbara nivaringer Han delar in dessa i artefakter vaumlrderingar och grundlaumlggande
antaganden Artefakter aumlr den enklast observerbara nivaringn eftersom den tar sikte paring det man
som utomstaringende foumlrst laumlgger maumlrke till i en okaumlnd kultur Denna nivaring aumlr dock svaringr att tolka
och kommer inte vidare att beroumlras i denna studie eftersom jag sjaumllv inte haft moumljlighet att
vistas i Systembolagets miljouml under den aktuella tiden Vaumlrderingar ger uttryck foumlr hur naringgot
borde vara mer aumln hur det egentligen aumlr Om ledningen foumlr ett foumlretag inte lyckas oumlverfoumlra
sina vaumlrderingar till de anstaumlllda kan det uppstaring en skillnad mellan foumlretagets vaumlrderingar och
de anstaumllldas uppfattade vaumlrderingar De anstaumlllda kan i detta fall tillaumlgna sig andra
vaumlrderingar av annat ursprung En vaumlrdering oavsett ursprung som visat sig fungera under en
laumlngre tid slutar tillslut att ifraringgasaumlttas och blir tagen foumlr sjaumllvklar Vaumlrderingen har daring naringtt
naumlsta nivaring och blivit ett grundlaumlggande antagande Dessa antaganden styr gruppens saumltt att
uppfatta och reagera paring saker och de styr hur gruppen beter sig i olika situationer Vaumlrderingar
avser saringledes det som foumlrmedlas och grundlaumlggande antaganden det som efterlevs Om en
grupp anstaumlllda uteslutande agerar enligt andra vaumlrderingar kan en subkultur uppstaring som
antingen kan existera parallellt med den oumlvergripande kulturen eller krocka och daumlrmed
komma i konflikt med denna
12
Anledningen till att Scheins teori valdes foumlr att undersoumlka om det existerade en subkultur
inom Systembolaget var att den paring ett tydligt saumltt foumlrklarar foumlrharingllanden som annars aumlr svaringra
att tyda eftersom det aumlr svaringrt att faring fram kriterier foumlr bedoumlmningen av vaumlrderingar
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring
Paring organisationsnivaring kan orsaksfoumlrklaringar ges utifraringn faktorer som den sociala kontexten
under vilket foumlretaget verkar organisationskulturen den interna organisationsstrukturen eller
regler och kontrollsystem (Braring 200721 s 34ff) Haumlr kommer dock fraumlmst att redogoumlras foumlr
tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer
Goumlran Ahrne och Peter Hedstroumlm (1999 s 17ff) pekar i sin bok rdquoOrganisationer och
samhaumlllerdquo paring svaringrigheten med att det alltid aumlr maumlnniskor som handlar naumlr ett foumlretag agerar
Eftersom det aumlr maumlnniskor som handlar med eget vetande och omdoumlme kan det uppstaring en
motsaumlttning mellan det som foumlretaget kraumlver och den enskilde individen Detta innebaumlr att
individuella motiv och kaumlnslor kan finnas med i bilden vilket kan utgoumlra baringde problem och
moumljligheter Samtidigt som frivilligt och sjaumllvmant agerande kan staumlrka foumlretaget genom att
exempelvis skapa personligt engagemang kan de individuella motiven ocksaring ge upphov till
negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata foumlrdelar paring foumlretagets bekostnad
vilket i saumlmsta fall kan utvecklas till mutor I en del arbetsuppgifter ingaringr aumlven att anstaumlllda
ska skoumlta kontakter med representanter fraringn andra foumlretag och naumlr saringdana kontakter blir
laringngvariga kan den maumlnskliga relationen komma att oumlvervaumlga vilket kan utgoumlra ett hot mot
foumlretagets perspektiv (se aumlven Lennerfors 2004)
Mats Alvesson (2005 s 45ff) professor i foumlretagsekonomi summerar i sin bok
rdquoOrganisationskultur och ledningrdquo omfattande forskning kring organisationskultur Alvesson
menar att vaumlrderingar till stor del kan vara gemensamma men att det ocksaring i likhet med vad
Ahrne och Hedstroumlm (1999) uttalar kan uppstaring kulturkrockar exempelvis mellan nyanstaumlllda
och en befintlig organisation eller mellan tvaring foumlretag som slarings samman Det kan aumlven finnas
fler kulturer inom ett och samma foumlretag saring kallade subkulturer som kan foumlrmedla en viss
aspekt eller funktion hos kulturen exempelvis saumlttet att se paring eller goumlra affaumlrer (se aumlven
Alvesson amp Berg 1988) Om en grupp anstaumlllda uteslutande handlar enligt andra vaumlrderingar
aumln de av ledningen efterstraumlvade kan det uppstaring en subkultur och antingen kan subkulturen
existera parallellt med den oumlverordnade kulturen eller ocksaring krockar den med den
gemensamma kulturen och kan daumlrmed varinglla stora problem foumlr foumlretaget (Bang 1999 s 29ff)
13
Det aumlr daumlrfoumlr ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar oumlverhanden eller
underminerar den gemensamma kulturen
Haumlr kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar
som kulturellt oumlverfoumlrda och vedertagna inom vissa subkulturer Coleman naumlmner vissa
subkulturer inom polisen daumlr det kan uppstaring en acceptans foumlr att ta emot mutor betraumlffande
vissa foumlrseelser men inte foumlr andra (clean och dirty pay-off) Coleman anser att detta
brottsliga handlande i subkulturer i vaumlrsta fall kan oumlverfoumlras paring hela branscher och han
naumlmner som exempel byggbranschen (Coleman 2001 s 199) Aumlven Jacobsson och
Waumlsterfors (2003 s 114ff) menar att motivvokabulaumlr foumlrutsaumltter en foumlrankring i det kulturellt
vedertagna och att individer foumlrklarar sitt och andras handlande med hjaumllp av motivvokabulaumlr
som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga det aumlr sedvaumlnja
inom branschen eller det aumlr en del av kulturen Dessa motivvokabulaumlrer uppstaringr daumlrfoumlr inte rdquoirdquo
individen utan rdquomellanrdquo individerna och motivvokabulaumlren utgoumlrs av vad som aumlr kulturellt
vedertaget i just den specifika miljoumln (exempelvis inom byggbranschen)
I den genomgaringng av korruptionsbrott som Braring gjorde i sin rapport (200721 s 41f) aumlr en av
de vanligaste rationaliseringar som de misstaumlnkta uppger till sina korruptionsbrott att de
haumlnvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur En tillaringtande attityd mot
mutor inom vissa branscher naumlmns i flera aumlrenden och att anvaumlnda mutor i affaumlrssammanhang
aumlr bara en del av hur man goumlr
3 Metod och material
I en vetenskaplig studie aumlr det viktigt att vaumllja raumltt metod foumlr att besvara de staumlllda fraringgorna I
denna studie har den kvalitativa inneharingllsanalysen valts som metod eftersom den kan hjaumllpa
till att paring ett systematiskt saumltt strukturera och skapa oumlverblick oumlver ett stoumlrre material samt ge
underlag foumlr jaumlmfoumlrelser (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 84) Det finns baringde kvantitativa och
kvalitativa inneharingllsanalyser men genom den kvantitativa inneharingllsanalysen laumlggs fokus mer
paring vad som uttryckligen saumlgs och inte paring en tolkning av budskapet Det aumlr dock inte alltid
viktigt att raumlkna exempelvis foumlrekomsten av vissa ord foumlr att kunna dra slutsatser om texten
som aumlr fallet vid den kvantitativa metoden Ibland aumlr det viktigare paring vilket saumltt naringgot saumlgs aumln
hur maringnga garingnger det saumlgs och utifraringn det perspektivet aumlr den kvalitativa metoden mer
anvaumlndbar (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 77)
14
Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv
ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som
observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s
179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna
studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr
daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och
analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)
Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att
goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad
man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till
denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans
omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle
kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier
som anvaumlnds
31 Kvalitativ inneharingllsanalys
Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna
och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning
av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie
bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr
i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar
sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut
det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och
strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter
saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)
Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den
kvantitativa metoden
Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och
strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett
tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra
tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt
i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
6
Varfoumlr uppger daring individen en rationalisering Foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr sig sjaumllv
eller infoumlr omgivningen Vad aumlr skillnaden Rationaliseringen underlaumlttar foumlr personen att
utfoumlra den brottsliga handlingen samt syftar till att foumlrminska omgivningens foumlrdoumlmande och
daumlrigenom moumljligen straffet
Av Systembolagets totalt 425 butikschefer saring doumlmdes 75 butikschefer foumlr mutbrott och
omfattningen tyder paring att det utoumlver individuella foumlrklaringar aumlven fanns naringgot inom
Systembolagets organisation som inverkade paring att butikscheferna accepterade mutor Utifraringn
den aspekten aumlr det intressant att undersoumlka om det parallellt med Systembolagets
oumlvergripande foumlretagskultur existerade en subkultur inom vilken det brottsliga beteendet var
accepterat samt vilken inverkan denna subkultur i saring fall hade paring butikschefernas agerande
Strukturella faktorers paringverkan paring brottslighet har tidigare diskuterats inom kriminologin och
Henrik Tham (2001) har i artikeln rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo
reflekterat oumlver problematiken med strukturella aspekters paringverkan paring individers brottslighet
utifraringn deras betydelse foumlr moumljligheten att foumlrutsparing individers framtida kriminalitet
(individprediktion) I denna studie aumlr det intressant att studera vilken inverka det som
betraktas som kulturellt vedertaget har paring individens brottsliga handlande eftersom
haumlnvisningen till kulturen kan utgoumlra ett raumlttfaumlrdigande om det anses som allmaumlnt accepterat
att agera paring ett visst saumltt (sedvaumlnja) och kulturen kan daumlrigenom haringllas ansvarig foumlr individens
brottsliga agerande
13 Syfte och fraringgestaumlllningar
Uppsatsens syfte aumlr att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten Individperspektivet
utgaringr fraringn butikschefernas uppgivna foumlrklaringar och dessa analyseras med hjaumllp av Colemans
(1985) teori om rationaliseringar Utifraringn organisationsperspektivet undersoumlks om det
existerat en subkultur inom Systembolaget och i saring fall vilken inverkan denna haft paring
butikschefernas brottsliga handlande Analysen av huruvida det foumlrekommit en subkultur
inom Systembolaget sker med hjaumllp av Scheins (2004) teori om organisationskultur
Foumlljande fraringgestaumlllningar ska undersoumlkas
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
7
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
14 Begreppen korruption muta och bestickning
Korruptionsbrott aumlr i svensk lagtext uppdelade paring straffbestaumlmmelserna mutbrott och
bestickning men sjaumllva begreppet korruption definieras inte i svensk foumlrfattningstext
Mutbrott regleras i 20 kap 2 sect brottsbalken och lyder rdquoArbetstagare som foumlr sig sjaumllv eller
foumlr annan tar emot laringter aringt sig utlova eller begaumlr muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr
sin tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Med muta avses en beloumlning foumlrmaringn eller garingva i form av exempelvis
kontanter presentkort varor eller tjaumlnster av olika slag och mutan syftar till att foumlrmaring naringgon
att missbruka sin makt eller position
Graumlnsen mellan vad som aumlr en acceptabel garingva och vad som aumlr en muta kan dock vara vag och
det finns en rdquograring zonrdquo mellan vad som aumlr tillaringtet och otillaringtet (Cars 2001 s 49ff) Foumlr
straffansvar kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan ska avse mottagarens tjaumlnsteutoumlvning
samt att den ska vara otillboumlrlig Att beloumlningen ska avse tjaumlnsten innebaumlr att den ska vara
inriktad paring aringtgaumlrd som houmlr till mottagarens tjaumlnst Om beloumlningen istaumlllet aumlr laumlmnad paring grund
av exempelvis vaumlnskap eller slaumlktskap har naringgon brottslig handling inte begaringtts (Cars 2001 s
26ff) Vidare kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan aumlr otillboumlrlig men vad som ska anses
som otillboumlrligt preciseras inte lagtexten och i praxis har uttalats att begreppet aumlr beroende av
sed och allmaumln uppfattning och daumlrfoumlr varierar oumlver tid Att ta emot en foumlrmaringn foumlr att handla i
strid med sina arbetsuppgifter aumlr dock alltid otillboumlrligt och i motiven har angetts att
mottagande av kontanta pengar i princip alltid maringste anses som otillboumlrligt (Cars 2001
s51ff)
Arbetstagare inom baringde den privata och den statliga sektorn omfattas av bestaumlmmelserna
aumlven om det i raumlttspraxis ansetts att haringrdare krav ska gaumllla foumlr den offentliga sektorn paring grund
av dess myndighetsutoumlvning (Braring 200712 s 19)
Vid mutbrott aumlr det alltid minst tvaring personer inblandade den som tar emot mutan
(muttagaren) och den som erbjuder mutan (mutgivaren eller bestickaren) Men en muttagare
8
som begaumlr en muta kan straffas oberoende av om mutan verkligen oumlverlaumlmnats och
motsvarande kan en bestickare straffas aumlven om muttagaren inte tagit emot mutan (Cars 2001
s 37ff) Bestickning regleras i 17 kap 7 sect brottsbalken och lyder rdquoDen som till arbetstagare
eller annan som avses i 20 kap 2 sect laumlmnar utlovar eller erbjuder foumlr denne sjaumllv eller foumlr
annan muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Eftersom denna uppsats
fokuserar paring mutbrotten som begaringtts av butikscheferna inom Systembolaget saring kommer inte
bestickning att naumlrmare beskrivas Leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott aumlr
dock intressanta utifraringn den aspekten att de kan ge en inblick i synen paring mutor inom
leverantoumlrsbranschen (se Lennerfors 2004) Begreppet korruption kommer dock att anvaumlndas
som samlingsbeteckning foumlr mutbrott och bestickning
2 Teori och tidigare forskning
I detta kapitel redogoumlrs foumlrst foumlr de tvaring teorier som ska anvaumlndas i studien dessa anvaumlnds dels
som hjaumllpmedel foumlr att strukturera och tolka de 75 butikschefernas redogoumlrelser dels foumlr att
sedan analysera resultaten Daumlrefter behandlas tidigare forskning paring omraringdet Anledningen till
att dessa tvaring omraringden lagts i samma avsnitt aumlr att de aumlr saring naumlra sammankopplade och genom
detta presentationssaumltt undviks alltfoumlr mycket upprepningar samtidigt som det
foumlrhoppningsvis blir mer laumlttillgaumlngligt
21 Teori om rationaliseringar
James W Coleman definierar i boken rdquoThe Criminal Elite The Sociology of White Collar
Crimerdquo rationaliseringar paring foumlljande saumltt rdquoA technique of neutralization is essentially a device
that enables individuals to violate important normative standards but to neutralize any
definition of themselves as deviant or criminalrdquo (Coleman 1985 s 206) Colemans teori utgoumlr
en sammanstaumlllning av de rationaliseringar som framkommit vid empiriska studier av
ekonomisk brottslighet och Coleman menar att foumlljande sex typer av rationaliseringar aumlr
vanligast foumlrekommande
1 Det aumlr endast ett laringn
2 Brottet skadar ingen person (om offret inte aumlr en fysisk person betraktas brottet inte
som ett lagbrott)
3 Det aumlr lagen i sig som aumlr onoumldig eller oraumlttvis
4 Brottet aumlr noumldvaumlndigt (foumlr att oumlverleva eller foumlr att uppnaring ett oumlverordnat ekonomiskt
maringl)
9
5 Alla andra goumlr det
6 Jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr
Colemans teori aumlr en vidareutveckling av Donald R Cresseys teori om rationaliseringar
Cressey (1953) analyserade i sin studie rdquoOther Peopleacutes Moneyrdquo intervjuer med doumlmda
foumlrskingrare och han kom fram till att tre villkor maringste vara uppfyllda foumlr att ett
foumlrskingringsbrott skulle begarings Foumlrst maringste personen ha ekonomiska problem som han inte
kunde delge andra (sjaumllva orsaken till brottet) daumlrefter maringste personen ha baringde tillfaumllle och
kunskap om hur brottet skulle begarings och slutligen blev rationaliseringar aktuella eftersom
individen maringste kunna loumlsa konflikten mellan den olagliga handlingen han hade foumlr avsikt att
begaring och samhaumlllets normer (Cressey 1953 s 93ff) Coleman menar dock att individen inte
behoumlver ha ekonomiska problem som han inte kan delge andra utan orsaken till brottet kan
lika gaumlrna vara enbart en oumlnskan om att erharinglla mer pengar (Coleman 1985 s 207)
Cressey ansaringg vidare att gaumlrningsmannen ofta anvaumlnde den rationalisering som han kom i
kontakt med i en kultur daumlr en saringdan foumlrklaring var accepterad (Cressey 1953 s 137)
Coleman menar dock att enskilda brottslingarna visst kan skapa nya rationaliseringar utifraringn
sina egna omstaumlndigheter aumlven om han i likhet med Cressey anser att de flesta
rationaliseringar aumlr kulturellt oumlverfoumlrda (Coleman 1985 s 210f) Att rationaliseringar aumlr
kulturellt oumlverfoumlrda innebaumlr att de laumlrs ut och oumlverfoumlrs mellan individer inom den specifika
gruppen eller inom den specifika miljoumln
Rationaliseringar anvaumlnds fraumlmst foumlr att raumlttfaumlrdiga den brottsliga handlingen men de aumlr inte
bara efterhandskonstruktioner utan rationaliseringen kan aumlven vara anvaumlndbar infoumlr brottet
och utgoumlra en del av motivationen infoumlr den brottsliga handlingen Detta kan ske om
rationaliseringen staumlrker individen i och med att den raumlttfaumlrdigar brottet och rdquorationaliserarrdquo
bort skulden (Coleman 1985 s 227f) Coleman menar daumlrfoumlr att sjaumllva motivationen till att
begaring ett brott kan delas upp paring den ursprungliga orsaken till brottet exempelvis ekonomiska
orsaker men att enbart detta foumlrharingllande inte raumlcker eftersom samhaumlllet staumlller upp saring starka
normer foumlr hur individen ska bete sig Den andra delen av motivationen fokuserar daumlrfoumlr paring
hur vaumll personen lyckas upphaumlva dessa normers kontroll (Coleman 1985 s 194)
Aumlven Sykes och Matzas (1957) teori om neutraliseringsmekanismer aumlr av stor betydelse foumlr
studier om rationaliseringar I denna uppsats kommer dock inte deras teori att anvaumlndas
beroende paring att de tekniker som de anvaumlnde framkom utifraringn studier av ungdomsbrottslighet
Dessa tekniker kan saumlkerligen anvaumlndas paring fler brottstyper aumln ungdomsbrottslighet men i
denna studie anvaumlnds de rationaliseringar som Cressey och Coleman funnit i studier av
10
ekonomisk brottslighet eftersom deras teorier utgaringr fraringn den typ av brottslighet som
undersoumlks i denna studie
211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring
Paring individnivaring kan korruption foumlrklaras utifraringn dels ekonomiska orsaker dels kaumlnslomaumlssiga
eller sociala orsaker (Braring 200721 s 31ff) Som ovan naumlmnts behoumlver dock inte orsaken till
brottet vara densamma som gaumlrningsmannens uppgivna foumlrklaring till sin brottsliga handling
men som Coleman (1985) visat kan rationaliseringen utgoumlra en del av motivationen till
brottet Rationaliseringen underlaumlttar i detta avseende foumlr personen att utfoumlra den brottsliga
handlingen eftersom rationaliseringen hjaumllper till att upphaumlva den kontroll som samhaumlllets
normer har paring personen Vanligtvis uppger dock gaumlrningsmannen rationaliseringen efter det
att brottet har begaringtts som ett raumlttfaumlrdigande av den brottsliga handlingen i syfte att foumlrminska
omgivningens foumlrdoumlmande och daumlrigenom med avsikt att foumlrminska straffet
Katarina Jacobsson (2005 s 39) menar i sin studie om mutor och moral i Sverige att
moumljligheten att foumlrsvara sina handlingar utgoumlr ett grundlaumlggande socialt beteende och att vi
ofta foumlrsvarar invaumlndningar eller anmaumlrkningar mot varingrt agerande Jacobsson anvaumlnder
begreppet accounts foumlrklarande redovisningar Naumlr det gaumlller misstankar om brottsligt
beteende saring aumlr det liksom beskyllningar och paringstaringenden om skuld moraliska omstaumlndigheter
som ofta goumlr det noumldvaumlndigt med accounts Katarina Jacobsson och David Waumlsterfors (2003
s 111f) har tillsammans studerat Mills (1940) begrepp motivvokabulaumlr och de tar som
exempel paring motivvokabulaumlr upp gaumlstfrihet tacksamhet och sedvaumlnja Gaumlstfrihet kan laumltt passa
in under socialt accepterade moumlnster och aumlven tacksamhet kan ha ett kulturellt ursprung
vilket kan betyda att det kan vara svaringrt foumlr en person att tacka nej till en garingva om det strider
mot ett accepterat kulturellt beteende
I Brarings rapport (200712 s 38f) menar foumlrfattarna att den verkliga anvaumlndningen av
rationaliseringar aumlr svaringr att undersoumlka eftersom majoriteten av de misstaumlnkta personerna ofta
helt bestrider de misstankar som riktas mot dem De misstaumlnkta personerna framharingller istaumlllet
att de inte vetat om att handlingarna varit brottsliga eller att de blivit missfoumlrstaringdda I de fall
gaumlrningsmaumlnnen ger uttryck foumlr rationaliseringar haumlnvisar de till att det var saring man gjorde i
branschen eller det var bara en garingva som tack foumlr det garingngna aringret eller det var bara vanlig
gaumlstfrihet Coleman (1985) anser dock i likhet med Jacobsson (2005) att rationaliseringar aumlr
vanligt foumlrekommande vid ekonomisk brottslighet
11
22 Teori om organisationsskultur
Begreppet organisationskultur aumlr en samlingsbeteckning foumlr den forskning som inriktas paring
kulturen inom en organisation eller inom ett foumlretag (Alvesson amp Berg 1988) Professor Edgar
H Schein forskare inom organisationsteori definierar i boken rdquoOrganizational Culture and
Leadershiprdquo organisationskultur paring foumlljande saumltt rdquohellipa pattern of shared basic assumptions
that was learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal
integration that has worked well enough to be considered valid and therefore to be taught to
new members as the correct way to perceive think and feel in relation to those problemsrdquo
(Schein 2004 s 17) Kulturen inom ett foumlretag foumlretagskulturen ska forma medarbetarnas
saumltt att taumlnka handla och praumlgla deras omdoumlmen i olika situationer utan att naringgon hela tiden
talar om foumlr dem hur de ska bete sig Foumlr att detta ska fungera kraumlvs att det finns vaumll
fungerande redskap som visar vad som aumlr raumltt eller fel i olika situationer och att de anstaumlllda
har tillgaringng till och anvaumlnder sig av dessa redskap
Schein (2004 s 25ff) menar att kulturen inom ett foumlretag kan analyseras genom olika
observerbara nivaringer Han delar in dessa i artefakter vaumlrderingar och grundlaumlggande
antaganden Artefakter aumlr den enklast observerbara nivaringn eftersom den tar sikte paring det man
som utomstaringende foumlrst laumlgger maumlrke till i en okaumlnd kultur Denna nivaring aumlr dock svaringr att tolka
och kommer inte vidare att beroumlras i denna studie eftersom jag sjaumllv inte haft moumljlighet att
vistas i Systembolagets miljouml under den aktuella tiden Vaumlrderingar ger uttryck foumlr hur naringgot
borde vara mer aumln hur det egentligen aumlr Om ledningen foumlr ett foumlretag inte lyckas oumlverfoumlra
sina vaumlrderingar till de anstaumlllda kan det uppstaring en skillnad mellan foumlretagets vaumlrderingar och
de anstaumllldas uppfattade vaumlrderingar De anstaumlllda kan i detta fall tillaumlgna sig andra
vaumlrderingar av annat ursprung En vaumlrdering oavsett ursprung som visat sig fungera under en
laumlngre tid slutar tillslut att ifraringgasaumlttas och blir tagen foumlr sjaumllvklar Vaumlrderingen har daring naringtt
naumlsta nivaring och blivit ett grundlaumlggande antagande Dessa antaganden styr gruppens saumltt att
uppfatta och reagera paring saker och de styr hur gruppen beter sig i olika situationer Vaumlrderingar
avser saringledes det som foumlrmedlas och grundlaumlggande antaganden det som efterlevs Om en
grupp anstaumlllda uteslutande agerar enligt andra vaumlrderingar kan en subkultur uppstaring som
antingen kan existera parallellt med den oumlvergripande kulturen eller krocka och daumlrmed
komma i konflikt med denna
12
Anledningen till att Scheins teori valdes foumlr att undersoumlka om det existerade en subkultur
inom Systembolaget var att den paring ett tydligt saumltt foumlrklarar foumlrharingllanden som annars aumlr svaringra
att tyda eftersom det aumlr svaringrt att faring fram kriterier foumlr bedoumlmningen av vaumlrderingar
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring
Paring organisationsnivaring kan orsaksfoumlrklaringar ges utifraringn faktorer som den sociala kontexten
under vilket foumlretaget verkar organisationskulturen den interna organisationsstrukturen eller
regler och kontrollsystem (Braring 200721 s 34ff) Haumlr kommer dock fraumlmst att redogoumlras foumlr
tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer
Goumlran Ahrne och Peter Hedstroumlm (1999 s 17ff) pekar i sin bok rdquoOrganisationer och
samhaumlllerdquo paring svaringrigheten med att det alltid aumlr maumlnniskor som handlar naumlr ett foumlretag agerar
Eftersom det aumlr maumlnniskor som handlar med eget vetande och omdoumlme kan det uppstaring en
motsaumlttning mellan det som foumlretaget kraumlver och den enskilde individen Detta innebaumlr att
individuella motiv och kaumlnslor kan finnas med i bilden vilket kan utgoumlra baringde problem och
moumljligheter Samtidigt som frivilligt och sjaumllvmant agerande kan staumlrka foumlretaget genom att
exempelvis skapa personligt engagemang kan de individuella motiven ocksaring ge upphov till
negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata foumlrdelar paring foumlretagets bekostnad
vilket i saumlmsta fall kan utvecklas till mutor I en del arbetsuppgifter ingaringr aumlven att anstaumlllda
ska skoumlta kontakter med representanter fraringn andra foumlretag och naumlr saringdana kontakter blir
laringngvariga kan den maumlnskliga relationen komma att oumlvervaumlga vilket kan utgoumlra ett hot mot
foumlretagets perspektiv (se aumlven Lennerfors 2004)
Mats Alvesson (2005 s 45ff) professor i foumlretagsekonomi summerar i sin bok
rdquoOrganisationskultur och ledningrdquo omfattande forskning kring organisationskultur Alvesson
menar att vaumlrderingar till stor del kan vara gemensamma men att det ocksaring i likhet med vad
Ahrne och Hedstroumlm (1999) uttalar kan uppstaring kulturkrockar exempelvis mellan nyanstaumlllda
och en befintlig organisation eller mellan tvaring foumlretag som slarings samman Det kan aumlven finnas
fler kulturer inom ett och samma foumlretag saring kallade subkulturer som kan foumlrmedla en viss
aspekt eller funktion hos kulturen exempelvis saumlttet att se paring eller goumlra affaumlrer (se aumlven
Alvesson amp Berg 1988) Om en grupp anstaumlllda uteslutande handlar enligt andra vaumlrderingar
aumln de av ledningen efterstraumlvade kan det uppstaring en subkultur och antingen kan subkulturen
existera parallellt med den oumlverordnade kulturen eller ocksaring krockar den med den
gemensamma kulturen och kan daumlrmed varinglla stora problem foumlr foumlretaget (Bang 1999 s 29ff)
13
Det aumlr daumlrfoumlr ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar oumlverhanden eller
underminerar den gemensamma kulturen
Haumlr kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar
som kulturellt oumlverfoumlrda och vedertagna inom vissa subkulturer Coleman naumlmner vissa
subkulturer inom polisen daumlr det kan uppstaring en acceptans foumlr att ta emot mutor betraumlffande
vissa foumlrseelser men inte foumlr andra (clean och dirty pay-off) Coleman anser att detta
brottsliga handlande i subkulturer i vaumlrsta fall kan oumlverfoumlras paring hela branscher och han
naumlmner som exempel byggbranschen (Coleman 2001 s 199) Aumlven Jacobsson och
Waumlsterfors (2003 s 114ff) menar att motivvokabulaumlr foumlrutsaumltter en foumlrankring i det kulturellt
vedertagna och att individer foumlrklarar sitt och andras handlande med hjaumllp av motivvokabulaumlr
som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga det aumlr sedvaumlnja
inom branschen eller det aumlr en del av kulturen Dessa motivvokabulaumlrer uppstaringr daumlrfoumlr inte rdquoirdquo
individen utan rdquomellanrdquo individerna och motivvokabulaumlren utgoumlrs av vad som aumlr kulturellt
vedertaget i just den specifika miljoumln (exempelvis inom byggbranschen)
I den genomgaringng av korruptionsbrott som Braring gjorde i sin rapport (200721 s 41f) aumlr en av
de vanligaste rationaliseringar som de misstaumlnkta uppger till sina korruptionsbrott att de
haumlnvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur En tillaringtande attityd mot
mutor inom vissa branscher naumlmns i flera aumlrenden och att anvaumlnda mutor i affaumlrssammanhang
aumlr bara en del av hur man goumlr
3 Metod och material
I en vetenskaplig studie aumlr det viktigt att vaumllja raumltt metod foumlr att besvara de staumlllda fraringgorna I
denna studie har den kvalitativa inneharingllsanalysen valts som metod eftersom den kan hjaumllpa
till att paring ett systematiskt saumltt strukturera och skapa oumlverblick oumlver ett stoumlrre material samt ge
underlag foumlr jaumlmfoumlrelser (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 84) Det finns baringde kvantitativa och
kvalitativa inneharingllsanalyser men genom den kvantitativa inneharingllsanalysen laumlggs fokus mer
paring vad som uttryckligen saumlgs och inte paring en tolkning av budskapet Det aumlr dock inte alltid
viktigt att raumlkna exempelvis foumlrekomsten av vissa ord foumlr att kunna dra slutsatser om texten
som aumlr fallet vid den kvantitativa metoden Ibland aumlr det viktigare paring vilket saumltt naringgot saumlgs aumln
hur maringnga garingnger det saumlgs och utifraringn det perspektivet aumlr den kvalitativa metoden mer
anvaumlndbar (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 77)
14
Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv
ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som
observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s
179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna
studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr
daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och
analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)
Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att
goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad
man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till
denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans
omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle
kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier
som anvaumlnds
31 Kvalitativ inneharingllsanalys
Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna
och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning
av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie
bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr
i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar
sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut
det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och
strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter
saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)
Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den
kvantitativa metoden
Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och
strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett
tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra
tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt
i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
7
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
14 Begreppen korruption muta och bestickning
Korruptionsbrott aumlr i svensk lagtext uppdelade paring straffbestaumlmmelserna mutbrott och
bestickning men sjaumllva begreppet korruption definieras inte i svensk foumlrfattningstext
Mutbrott regleras i 20 kap 2 sect brottsbalken och lyder rdquoArbetstagare som foumlr sig sjaumllv eller
foumlr annan tar emot laringter aringt sig utlova eller begaumlr muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr
sin tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Med muta avses en beloumlning foumlrmaringn eller garingva i form av exempelvis
kontanter presentkort varor eller tjaumlnster av olika slag och mutan syftar till att foumlrmaring naringgon
att missbruka sin makt eller position
Graumlnsen mellan vad som aumlr en acceptabel garingva och vad som aumlr en muta kan dock vara vag och
det finns en rdquograring zonrdquo mellan vad som aumlr tillaringtet och otillaringtet (Cars 2001 s 49ff) Foumlr
straffansvar kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan ska avse mottagarens tjaumlnsteutoumlvning
samt att den ska vara otillboumlrlig Att beloumlningen ska avse tjaumlnsten innebaumlr att den ska vara
inriktad paring aringtgaumlrd som houmlr till mottagarens tjaumlnst Om beloumlningen istaumlllet aumlr laumlmnad paring grund
av exempelvis vaumlnskap eller slaumlktskap har naringgon brottslig handling inte begaringtts (Cars 2001 s
26ff) Vidare kraumlvs att beloumlningen foumlrmaringnen eller garingvan aumlr otillboumlrlig men vad som ska anses
som otillboumlrligt preciseras inte lagtexten och i praxis har uttalats att begreppet aumlr beroende av
sed och allmaumln uppfattning och daumlrfoumlr varierar oumlver tid Att ta emot en foumlrmaringn foumlr att handla i
strid med sina arbetsuppgifter aumlr dock alltid otillboumlrligt och i motiven har angetts att
mottagande av kontanta pengar i princip alltid maringste anses som otillboumlrligt (Cars 2001
s51ff)
Arbetstagare inom baringde den privata och den statliga sektorn omfattas av bestaumlmmelserna
aumlven om det i raumlttspraxis ansetts att haringrdare krav ska gaumllla foumlr den offentliga sektorn paring grund
av dess myndighetsutoumlvning (Braring 200712 s 19)
Vid mutbrott aumlr det alltid minst tvaring personer inblandade den som tar emot mutan
(muttagaren) och den som erbjuder mutan (mutgivaren eller bestickaren) Men en muttagare
8
som begaumlr en muta kan straffas oberoende av om mutan verkligen oumlverlaumlmnats och
motsvarande kan en bestickare straffas aumlven om muttagaren inte tagit emot mutan (Cars 2001
s 37ff) Bestickning regleras i 17 kap 7 sect brottsbalken och lyder rdquoDen som till arbetstagare
eller annan som avses i 20 kap 2 sect laumlmnar utlovar eller erbjuder foumlr denne sjaumllv eller foumlr
annan muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Eftersom denna uppsats
fokuserar paring mutbrotten som begaringtts av butikscheferna inom Systembolaget saring kommer inte
bestickning att naumlrmare beskrivas Leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott aumlr
dock intressanta utifraringn den aspekten att de kan ge en inblick i synen paring mutor inom
leverantoumlrsbranschen (se Lennerfors 2004) Begreppet korruption kommer dock att anvaumlndas
som samlingsbeteckning foumlr mutbrott och bestickning
2 Teori och tidigare forskning
I detta kapitel redogoumlrs foumlrst foumlr de tvaring teorier som ska anvaumlndas i studien dessa anvaumlnds dels
som hjaumllpmedel foumlr att strukturera och tolka de 75 butikschefernas redogoumlrelser dels foumlr att
sedan analysera resultaten Daumlrefter behandlas tidigare forskning paring omraringdet Anledningen till
att dessa tvaring omraringden lagts i samma avsnitt aumlr att de aumlr saring naumlra sammankopplade och genom
detta presentationssaumltt undviks alltfoumlr mycket upprepningar samtidigt som det
foumlrhoppningsvis blir mer laumlttillgaumlngligt
21 Teori om rationaliseringar
James W Coleman definierar i boken rdquoThe Criminal Elite The Sociology of White Collar
Crimerdquo rationaliseringar paring foumlljande saumltt rdquoA technique of neutralization is essentially a device
that enables individuals to violate important normative standards but to neutralize any
definition of themselves as deviant or criminalrdquo (Coleman 1985 s 206) Colemans teori utgoumlr
en sammanstaumlllning av de rationaliseringar som framkommit vid empiriska studier av
ekonomisk brottslighet och Coleman menar att foumlljande sex typer av rationaliseringar aumlr
vanligast foumlrekommande
1 Det aumlr endast ett laringn
2 Brottet skadar ingen person (om offret inte aumlr en fysisk person betraktas brottet inte
som ett lagbrott)
3 Det aumlr lagen i sig som aumlr onoumldig eller oraumlttvis
4 Brottet aumlr noumldvaumlndigt (foumlr att oumlverleva eller foumlr att uppnaring ett oumlverordnat ekonomiskt
maringl)
9
5 Alla andra goumlr det
6 Jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr
Colemans teori aumlr en vidareutveckling av Donald R Cresseys teori om rationaliseringar
Cressey (1953) analyserade i sin studie rdquoOther Peopleacutes Moneyrdquo intervjuer med doumlmda
foumlrskingrare och han kom fram till att tre villkor maringste vara uppfyllda foumlr att ett
foumlrskingringsbrott skulle begarings Foumlrst maringste personen ha ekonomiska problem som han inte
kunde delge andra (sjaumllva orsaken till brottet) daumlrefter maringste personen ha baringde tillfaumllle och
kunskap om hur brottet skulle begarings och slutligen blev rationaliseringar aktuella eftersom
individen maringste kunna loumlsa konflikten mellan den olagliga handlingen han hade foumlr avsikt att
begaring och samhaumlllets normer (Cressey 1953 s 93ff) Coleman menar dock att individen inte
behoumlver ha ekonomiska problem som han inte kan delge andra utan orsaken till brottet kan
lika gaumlrna vara enbart en oumlnskan om att erharinglla mer pengar (Coleman 1985 s 207)
Cressey ansaringg vidare att gaumlrningsmannen ofta anvaumlnde den rationalisering som han kom i
kontakt med i en kultur daumlr en saringdan foumlrklaring var accepterad (Cressey 1953 s 137)
Coleman menar dock att enskilda brottslingarna visst kan skapa nya rationaliseringar utifraringn
sina egna omstaumlndigheter aumlven om han i likhet med Cressey anser att de flesta
rationaliseringar aumlr kulturellt oumlverfoumlrda (Coleman 1985 s 210f) Att rationaliseringar aumlr
kulturellt oumlverfoumlrda innebaumlr att de laumlrs ut och oumlverfoumlrs mellan individer inom den specifika
gruppen eller inom den specifika miljoumln
Rationaliseringar anvaumlnds fraumlmst foumlr att raumlttfaumlrdiga den brottsliga handlingen men de aumlr inte
bara efterhandskonstruktioner utan rationaliseringen kan aumlven vara anvaumlndbar infoumlr brottet
och utgoumlra en del av motivationen infoumlr den brottsliga handlingen Detta kan ske om
rationaliseringen staumlrker individen i och med att den raumlttfaumlrdigar brottet och rdquorationaliserarrdquo
bort skulden (Coleman 1985 s 227f) Coleman menar daumlrfoumlr att sjaumllva motivationen till att
begaring ett brott kan delas upp paring den ursprungliga orsaken till brottet exempelvis ekonomiska
orsaker men att enbart detta foumlrharingllande inte raumlcker eftersom samhaumlllet staumlller upp saring starka
normer foumlr hur individen ska bete sig Den andra delen av motivationen fokuserar daumlrfoumlr paring
hur vaumll personen lyckas upphaumlva dessa normers kontroll (Coleman 1985 s 194)
Aumlven Sykes och Matzas (1957) teori om neutraliseringsmekanismer aumlr av stor betydelse foumlr
studier om rationaliseringar I denna uppsats kommer dock inte deras teori att anvaumlndas
beroende paring att de tekniker som de anvaumlnde framkom utifraringn studier av ungdomsbrottslighet
Dessa tekniker kan saumlkerligen anvaumlndas paring fler brottstyper aumln ungdomsbrottslighet men i
denna studie anvaumlnds de rationaliseringar som Cressey och Coleman funnit i studier av
10
ekonomisk brottslighet eftersom deras teorier utgaringr fraringn den typ av brottslighet som
undersoumlks i denna studie
211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring
Paring individnivaring kan korruption foumlrklaras utifraringn dels ekonomiska orsaker dels kaumlnslomaumlssiga
eller sociala orsaker (Braring 200721 s 31ff) Som ovan naumlmnts behoumlver dock inte orsaken till
brottet vara densamma som gaumlrningsmannens uppgivna foumlrklaring till sin brottsliga handling
men som Coleman (1985) visat kan rationaliseringen utgoumlra en del av motivationen till
brottet Rationaliseringen underlaumlttar i detta avseende foumlr personen att utfoumlra den brottsliga
handlingen eftersom rationaliseringen hjaumllper till att upphaumlva den kontroll som samhaumlllets
normer har paring personen Vanligtvis uppger dock gaumlrningsmannen rationaliseringen efter det
att brottet har begaringtts som ett raumlttfaumlrdigande av den brottsliga handlingen i syfte att foumlrminska
omgivningens foumlrdoumlmande och daumlrigenom med avsikt att foumlrminska straffet
Katarina Jacobsson (2005 s 39) menar i sin studie om mutor och moral i Sverige att
moumljligheten att foumlrsvara sina handlingar utgoumlr ett grundlaumlggande socialt beteende och att vi
ofta foumlrsvarar invaumlndningar eller anmaumlrkningar mot varingrt agerande Jacobsson anvaumlnder
begreppet accounts foumlrklarande redovisningar Naumlr det gaumlller misstankar om brottsligt
beteende saring aumlr det liksom beskyllningar och paringstaringenden om skuld moraliska omstaumlndigheter
som ofta goumlr det noumldvaumlndigt med accounts Katarina Jacobsson och David Waumlsterfors (2003
s 111f) har tillsammans studerat Mills (1940) begrepp motivvokabulaumlr och de tar som
exempel paring motivvokabulaumlr upp gaumlstfrihet tacksamhet och sedvaumlnja Gaumlstfrihet kan laumltt passa
in under socialt accepterade moumlnster och aumlven tacksamhet kan ha ett kulturellt ursprung
vilket kan betyda att det kan vara svaringrt foumlr en person att tacka nej till en garingva om det strider
mot ett accepterat kulturellt beteende
I Brarings rapport (200712 s 38f) menar foumlrfattarna att den verkliga anvaumlndningen av
rationaliseringar aumlr svaringr att undersoumlka eftersom majoriteten av de misstaumlnkta personerna ofta
helt bestrider de misstankar som riktas mot dem De misstaumlnkta personerna framharingller istaumlllet
att de inte vetat om att handlingarna varit brottsliga eller att de blivit missfoumlrstaringdda I de fall
gaumlrningsmaumlnnen ger uttryck foumlr rationaliseringar haumlnvisar de till att det var saring man gjorde i
branschen eller det var bara en garingva som tack foumlr det garingngna aringret eller det var bara vanlig
gaumlstfrihet Coleman (1985) anser dock i likhet med Jacobsson (2005) att rationaliseringar aumlr
vanligt foumlrekommande vid ekonomisk brottslighet
11
22 Teori om organisationsskultur
Begreppet organisationskultur aumlr en samlingsbeteckning foumlr den forskning som inriktas paring
kulturen inom en organisation eller inom ett foumlretag (Alvesson amp Berg 1988) Professor Edgar
H Schein forskare inom organisationsteori definierar i boken rdquoOrganizational Culture and
Leadershiprdquo organisationskultur paring foumlljande saumltt rdquohellipa pattern of shared basic assumptions
that was learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal
integration that has worked well enough to be considered valid and therefore to be taught to
new members as the correct way to perceive think and feel in relation to those problemsrdquo
(Schein 2004 s 17) Kulturen inom ett foumlretag foumlretagskulturen ska forma medarbetarnas
saumltt att taumlnka handla och praumlgla deras omdoumlmen i olika situationer utan att naringgon hela tiden
talar om foumlr dem hur de ska bete sig Foumlr att detta ska fungera kraumlvs att det finns vaumll
fungerande redskap som visar vad som aumlr raumltt eller fel i olika situationer och att de anstaumlllda
har tillgaringng till och anvaumlnder sig av dessa redskap
Schein (2004 s 25ff) menar att kulturen inom ett foumlretag kan analyseras genom olika
observerbara nivaringer Han delar in dessa i artefakter vaumlrderingar och grundlaumlggande
antaganden Artefakter aumlr den enklast observerbara nivaringn eftersom den tar sikte paring det man
som utomstaringende foumlrst laumlgger maumlrke till i en okaumlnd kultur Denna nivaring aumlr dock svaringr att tolka
och kommer inte vidare att beroumlras i denna studie eftersom jag sjaumllv inte haft moumljlighet att
vistas i Systembolagets miljouml under den aktuella tiden Vaumlrderingar ger uttryck foumlr hur naringgot
borde vara mer aumln hur det egentligen aumlr Om ledningen foumlr ett foumlretag inte lyckas oumlverfoumlra
sina vaumlrderingar till de anstaumlllda kan det uppstaring en skillnad mellan foumlretagets vaumlrderingar och
de anstaumllldas uppfattade vaumlrderingar De anstaumlllda kan i detta fall tillaumlgna sig andra
vaumlrderingar av annat ursprung En vaumlrdering oavsett ursprung som visat sig fungera under en
laumlngre tid slutar tillslut att ifraringgasaumlttas och blir tagen foumlr sjaumllvklar Vaumlrderingen har daring naringtt
naumlsta nivaring och blivit ett grundlaumlggande antagande Dessa antaganden styr gruppens saumltt att
uppfatta och reagera paring saker och de styr hur gruppen beter sig i olika situationer Vaumlrderingar
avser saringledes det som foumlrmedlas och grundlaumlggande antaganden det som efterlevs Om en
grupp anstaumlllda uteslutande agerar enligt andra vaumlrderingar kan en subkultur uppstaring som
antingen kan existera parallellt med den oumlvergripande kulturen eller krocka och daumlrmed
komma i konflikt med denna
12
Anledningen till att Scheins teori valdes foumlr att undersoumlka om det existerade en subkultur
inom Systembolaget var att den paring ett tydligt saumltt foumlrklarar foumlrharingllanden som annars aumlr svaringra
att tyda eftersom det aumlr svaringrt att faring fram kriterier foumlr bedoumlmningen av vaumlrderingar
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring
Paring organisationsnivaring kan orsaksfoumlrklaringar ges utifraringn faktorer som den sociala kontexten
under vilket foumlretaget verkar organisationskulturen den interna organisationsstrukturen eller
regler och kontrollsystem (Braring 200721 s 34ff) Haumlr kommer dock fraumlmst att redogoumlras foumlr
tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer
Goumlran Ahrne och Peter Hedstroumlm (1999 s 17ff) pekar i sin bok rdquoOrganisationer och
samhaumlllerdquo paring svaringrigheten med att det alltid aumlr maumlnniskor som handlar naumlr ett foumlretag agerar
Eftersom det aumlr maumlnniskor som handlar med eget vetande och omdoumlme kan det uppstaring en
motsaumlttning mellan det som foumlretaget kraumlver och den enskilde individen Detta innebaumlr att
individuella motiv och kaumlnslor kan finnas med i bilden vilket kan utgoumlra baringde problem och
moumljligheter Samtidigt som frivilligt och sjaumllvmant agerande kan staumlrka foumlretaget genom att
exempelvis skapa personligt engagemang kan de individuella motiven ocksaring ge upphov till
negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata foumlrdelar paring foumlretagets bekostnad
vilket i saumlmsta fall kan utvecklas till mutor I en del arbetsuppgifter ingaringr aumlven att anstaumlllda
ska skoumlta kontakter med representanter fraringn andra foumlretag och naumlr saringdana kontakter blir
laringngvariga kan den maumlnskliga relationen komma att oumlvervaumlga vilket kan utgoumlra ett hot mot
foumlretagets perspektiv (se aumlven Lennerfors 2004)
Mats Alvesson (2005 s 45ff) professor i foumlretagsekonomi summerar i sin bok
rdquoOrganisationskultur och ledningrdquo omfattande forskning kring organisationskultur Alvesson
menar att vaumlrderingar till stor del kan vara gemensamma men att det ocksaring i likhet med vad
Ahrne och Hedstroumlm (1999) uttalar kan uppstaring kulturkrockar exempelvis mellan nyanstaumlllda
och en befintlig organisation eller mellan tvaring foumlretag som slarings samman Det kan aumlven finnas
fler kulturer inom ett och samma foumlretag saring kallade subkulturer som kan foumlrmedla en viss
aspekt eller funktion hos kulturen exempelvis saumlttet att se paring eller goumlra affaumlrer (se aumlven
Alvesson amp Berg 1988) Om en grupp anstaumlllda uteslutande handlar enligt andra vaumlrderingar
aumln de av ledningen efterstraumlvade kan det uppstaring en subkultur och antingen kan subkulturen
existera parallellt med den oumlverordnade kulturen eller ocksaring krockar den med den
gemensamma kulturen och kan daumlrmed varinglla stora problem foumlr foumlretaget (Bang 1999 s 29ff)
13
Det aumlr daumlrfoumlr ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar oumlverhanden eller
underminerar den gemensamma kulturen
Haumlr kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar
som kulturellt oumlverfoumlrda och vedertagna inom vissa subkulturer Coleman naumlmner vissa
subkulturer inom polisen daumlr det kan uppstaring en acceptans foumlr att ta emot mutor betraumlffande
vissa foumlrseelser men inte foumlr andra (clean och dirty pay-off) Coleman anser att detta
brottsliga handlande i subkulturer i vaumlrsta fall kan oumlverfoumlras paring hela branscher och han
naumlmner som exempel byggbranschen (Coleman 2001 s 199) Aumlven Jacobsson och
Waumlsterfors (2003 s 114ff) menar att motivvokabulaumlr foumlrutsaumltter en foumlrankring i det kulturellt
vedertagna och att individer foumlrklarar sitt och andras handlande med hjaumllp av motivvokabulaumlr
som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga det aumlr sedvaumlnja
inom branschen eller det aumlr en del av kulturen Dessa motivvokabulaumlrer uppstaringr daumlrfoumlr inte rdquoirdquo
individen utan rdquomellanrdquo individerna och motivvokabulaumlren utgoumlrs av vad som aumlr kulturellt
vedertaget i just den specifika miljoumln (exempelvis inom byggbranschen)
I den genomgaringng av korruptionsbrott som Braring gjorde i sin rapport (200721 s 41f) aumlr en av
de vanligaste rationaliseringar som de misstaumlnkta uppger till sina korruptionsbrott att de
haumlnvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur En tillaringtande attityd mot
mutor inom vissa branscher naumlmns i flera aumlrenden och att anvaumlnda mutor i affaumlrssammanhang
aumlr bara en del av hur man goumlr
3 Metod och material
I en vetenskaplig studie aumlr det viktigt att vaumllja raumltt metod foumlr att besvara de staumlllda fraringgorna I
denna studie har den kvalitativa inneharingllsanalysen valts som metod eftersom den kan hjaumllpa
till att paring ett systematiskt saumltt strukturera och skapa oumlverblick oumlver ett stoumlrre material samt ge
underlag foumlr jaumlmfoumlrelser (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 84) Det finns baringde kvantitativa och
kvalitativa inneharingllsanalyser men genom den kvantitativa inneharingllsanalysen laumlggs fokus mer
paring vad som uttryckligen saumlgs och inte paring en tolkning av budskapet Det aumlr dock inte alltid
viktigt att raumlkna exempelvis foumlrekomsten av vissa ord foumlr att kunna dra slutsatser om texten
som aumlr fallet vid den kvantitativa metoden Ibland aumlr det viktigare paring vilket saumltt naringgot saumlgs aumln
hur maringnga garingnger det saumlgs och utifraringn det perspektivet aumlr den kvalitativa metoden mer
anvaumlndbar (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 77)
14
Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv
ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som
observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s
179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna
studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr
daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och
analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)
Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att
goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad
man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till
denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans
omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle
kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier
som anvaumlnds
31 Kvalitativ inneharingllsanalys
Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna
och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning
av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie
bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr
i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar
sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut
det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och
strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter
saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)
Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den
kvantitativa metoden
Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och
strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett
tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra
tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt
i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
8
som begaumlr en muta kan straffas oberoende av om mutan verkligen oumlverlaumlmnats och
motsvarande kan en bestickare straffas aumlven om muttagaren inte tagit emot mutan (Cars 2001
s 37ff) Bestickning regleras i 17 kap 7 sect brottsbalken och lyder rdquoDen som till arbetstagare
eller annan som avses i 20 kap 2 sect laumlmnar utlovar eller erbjuder foumlr denne sjaumllv eller foumlr
annan muta eller annan otillboumlrlig beloumlning foumlr tjaumlnsteutoumlvninghelliprdquo Eftersom denna uppsats
fokuserar paring mutbrotten som begaringtts av butikscheferna inom Systembolaget saring kommer inte
bestickning att naumlrmare beskrivas Leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott aumlr
dock intressanta utifraringn den aspekten att de kan ge en inblick i synen paring mutor inom
leverantoumlrsbranschen (se Lennerfors 2004) Begreppet korruption kommer dock att anvaumlndas
som samlingsbeteckning foumlr mutbrott och bestickning
2 Teori och tidigare forskning
I detta kapitel redogoumlrs foumlrst foumlr de tvaring teorier som ska anvaumlndas i studien dessa anvaumlnds dels
som hjaumllpmedel foumlr att strukturera och tolka de 75 butikschefernas redogoumlrelser dels foumlr att
sedan analysera resultaten Daumlrefter behandlas tidigare forskning paring omraringdet Anledningen till
att dessa tvaring omraringden lagts i samma avsnitt aumlr att de aumlr saring naumlra sammankopplade och genom
detta presentationssaumltt undviks alltfoumlr mycket upprepningar samtidigt som det
foumlrhoppningsvis blir mer laumlttillgaumlngligt
21 Teori om rationaliseringar
James W Coleman definierar i boken rdquoThe Criminal Elite The Sociology of White Collar
Crimerdquo rationaliseringar paring foumlljande saumltt rdquoA technique of neutralization is essentially a device
that enables individuals to violate important normative standards but to neutralize any
definition of themselves as deviant or criminalrdquo (Coleman 1985 s 206) Colemans teori utgoumlr
en sammanstaumlllning av de rationaliseringar som framkommit vid empiriska studier av
ekonomisk brottslighet och Coleman menar att foumlljande sex typer av rationaliseringar aumlr
vanligast foumlrekommande
1 Det aumlr endast ett laringn
2 Brottet skadar ingen person (om offret inte aumlr en fysisk person betraktas brottet inte
som ett lagbrott)
3 Det aumlr lagen i sig som aumlr onoumldig eller oraumlttvis
4 Brottet aumlr noumldvaumlndigt (foumlr att oumlverleva eller foumlr att uppnaring ett oumlverordnat ekonomiskt
maringl)
9
5 Alla andra goumlr det
6 Jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr
Colemans teori aumlr en vidareutveckling av Donald R Cresseys teori om rationaliseringar
Cressey (1953) analyserade i sin studie rdquoOther Peopleacutes Moneyrdquo intervjuer med doumlmda
foumlrskingrare och han kom fram till att tre villkor maringste vara uppfyllda foumlr att ett
foumlrskingringsbrott skulle begarings Foumlrst maringste personen ha ekonomiska problem som han inte
kunde delge andra (sjaumllva orsaken till brottet) daumlrefter maringste personen ha baringde tillfaumllle och
kunskap om hur brottet skulle begarings och slutligen blev rationaliseringar aktuella eftersom
individen maringste kunna loumlsa konflikten mellan den olagliga handlingen han hade foumlr avsikt att
begaring och samhaumlllets normer (Cressey 1953 s 93ff) Coleman menar dock att individen inte
behoumlver ha ekonomiska problem som han inte kan delge andra utan orsaken till brottet kan
lika gaumlrna vara enbart en oumlnskan om att erharinglla mer pengar (Coleman 1985 s 207)
Cressey ansaringg vidare att gaumlrningsmannen ofta anvaumlnde den rationalisering som han kom i
kontakt med i en kultur daumlr en saringdan foumlrklaring var accepterad (Cressey 1953 s 137)
Coleman menar dock att enskilda brottslingarna visst kan skapa nya rationaliseringar utifraringn
sina egna omstaumlndigheter aumlven om han i likhet med Cressey anser att de flesta
rationaliseringar aumlr kulturellt oumlverfoumlrda (Coleman 1985 s 210f) Att rationaliseringar aumlr
kulturellt oumlverfoumlrda innebaumlr att de laumlrs ut och oumlverfoumlrs mellan individer inom den specifika
gruppen eller inom den specifika miljoumln
Rationaliseringar anvaumlnds fraumlmst foumlr att raumlttfaumlrdiga den brottsliga handlingen men de aumlr inte
bara efterhandskonstruktioner utan rationaliseringen kan aumlven vara anvaumlndbar infoumlr brottet
och utgoumlra en del av motivationen infoumlr den brottsliga handlingen Detta kan ske om
rationaliseringen staumlrker individen i och med att den raumlttfaumlrdigar brottet och rdquorationaliserarrdquo
bort skulden (Coleman 1985 s 227f) Coleman menar daumlrfoumlr att sjaumllva motivationen till att
begaring ett brott kan delas upp paring den ursprungliga orsaken till brottet exempelvis ekonomiska
orsaker men att enbart detta foumlrharingllande inte raumlcker eftersom samhaumlllet staumlller upp saring starka
normer foumlr hur individen ska bete sig Den andra delen av motivationen fokuserar daumlrfoumlr paring
hur vaumll personen lyckas upphaumlva dessa normers kontroll (Coleman 1985 s 194)
Aumlven Sykes och Matzas (1957) teori om neutraliseringsmekanismer aumlr av stor betydelse foumlr
studier om rationaliseringar I denna uppsats kommer dock inte deras teori att anvaumlndas
beroende paring att de tekniker som de anvaumlnde framkom utifraringn studier av ungdomsbrottslighet
Dessa tekniker kan saumlkerligen anvaumlndas paring fler brottstyper aumln ungdomsbrottslighet men i
denna studie anvaumlnds de rationaliseringar som Cressey och Coleman funnit i studier av
10
ekonomisk brottslighet eftersom deras teorier utgaringr fraringn den typ av brottslighet som
undersoumlks i denna studie
211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring
Paring individnivaring kan korruption foumlrklaras utifraringn dels ekonomiska orsaker dels kaumlnslomaumlssiga
eller sociala orsaker (Braring 200721 s 31ff) Som ovan naumlmnts behoumlver dock inte orsaken till
brottet vara densamma som gaumlrningsmannens uppgivna foumlrklaring till sin brottsliga handling
men som Coleman (1985) visat kan rationaliseringen utgoumlra en del av motivationen till
brottet Rationaliseringen underlaumlttar i detta avseende foumlr personen att utfoumlra den brottsliga
handlingen eftersom rationaliseringen hjaumllper till att upphaumlva den kontroll som samhaumlllets
normer har paring personen Vanligtvis uppger dock gaumlrningsmannen rationaliseringen efter det
att brottet har begaringtts som ett raumlttfaumlrdigande av den brottsliga handlingen i syfte att foumlrminska
omgivningens foumlrdoumlmande och daumlrigenom med avsikt att foumlrminska straffet
Katarina Jacobsson (2005 s 39) menar i sin studie om mutor och moral i Sverige att
moumljligheten att foumlrsvara sina handlingar utgoumlr ett grundlaumlggande socialt beteende och att vi
ofta foumlrsvarar invaumlndningar eller anmaumlrkningar mot varingrt agerande Jacobsson anvaumlnder
begreppet accounts foumlrklarande redovisningar Naumlr det gaumlller misstankar om brottsligt
beteende saring aumlr det liksom beskyllningar och paringstaringenden om skuld moraliska omstaumlndigheter
som ofta goumlr det noumldvaumlndigt med accounts Katarina Jacobsson och David Waumlsterfors (2003
s 111f) har tillsammans studerat Mills (1940) begrepp motivvokabulaumlr och de tar som
exempel paring motivvokabulaumlr upp gaumlstfrihet tacksamhet och sedvaumlnja Gaumlstfrihet kan laumltt passa
in under socialt accepterade moumlnster och aumlven tacksamhet kan ha ett kulturellt ursprung
vilket kan betyda att det kan vara svaringrt foumlr en person att tacka nej till en garingva om det strider
mot ett accepterat kulturellt beteende
I Brarings rapport (200712 s 38f) menar foumlrfattarna att den verkliga anvaumlndningen av
rationaliseringar aumlr svaringr att undersoumlka eftersom majoriteten av de misstaumlnkta personerna ofta
helt bestrider de misstankar som riktas mot dem De misstaumlnkta personerna framharingller istaumlllet
att de inte vetat om att handlingarna varit brottsliga eller att de blivit missfoumlrstaringdda I de fall
gaumlrningsmaumlnnen ger uttryck foumlr rationaliseringar haumlnvisar de till att det var saring man gjorde i
branschen eller det var bara en garingva som tack foumlr det garingngna aringret eller det var bara vanlig
gaumlstfrihet Coleman (1985) anser dock i likhet med Jacobsson (2005) att rationaliseringar aumlr
vanligt foumlrekommande vid ekonomisk brottslighet
11
22 Teori om organisationsskultur
Begreppet organisationskultur aumlr en samlingsbeteckning foumlr den forskning som inriktas paring
kulturen inom en organisation eller inom ett foumlretag (Alvesson amp Berg 1988) Professor Edgar
H Schein forskare inom organisationsteori definierar i boken rdquoOrganizational Culture and
Leadershiprdquo organisationskultur paring foumlljande saumltt rdquohellipa pattern of shared basic assumptions
that was learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal
integration that has worked well enough to be considered valid and therefore to be taught to
new members as the correct way to perceive think and feel in relation to those problemsrdquo
(Schein 2004 s 17) Kulturen inom ett foumlretag foumlretagskulturen ska forma medarbetarnas
saumltt att taumlnka handla och praumlgla deras omdoumlmen i olika situationer utan att naringgon hela tiden
talar om foumlr dem hur de ska bete sig Foumlr att detta ska fungera kraumlvs att det finns vaumll
fungerande redskap som visar vad som aumlr raumltt eller fel i olika situationer och att de anstaumlllda
har tillgaringng till och anvaumlnder sig av dessa redskap
Schein (2004 s 25ff) menar att kulturen inom ett foumlretag kan analyseras genom olika
observerbara nivaringer Han delar in dessa i artefakter vaumlrderingar och grundlaumlggande
antaganden Artefakter aumlr den enklast observerbara nivaringn eftersom den tar sikte paring det man
som utomstaringende foumlrst laumlgger maumlrke till i en okaumlnd kultur Denna nivaring aumlr dock svaringr att tolka
och kommer inte vidare att beroumlras i denna studie eftersom jag sjaumllv inte haft moumljlighet att
vistas i Systembolagets miljouml under den aktuella tiden Vaumlrderingar ger uttryck foumlr hur naringgot
borde vara mer aumln hur det egentligen aumlr Om ledningen foumlr ett foumlretag inte lyckas oumlverfoumlra
sina vaumlrderingar till de anstaumlllda kan det uppstaring en skillnad mellan foumlretagets vaumlrderingar och
de anstaumllldas uppfattade vaumlrderingar De anstaumlllda kan i detta fall tillaumlgna sig andra
vaumlrderingar av annat ursprung En vaumlrdering oavsett ursprung som visat sig fungera under en
laumlngre tid slutar tillslut att ifraringgasaumlttas och blir tagen foumlr sjaumllvklar Vaumlrderingen har daring naringtt
naumlsta nivaring och blivit ett grundlaumlggande antagande Dessa antaganden styr gruppens saumltt att
uppfatta och reagera paring saker och de styr hur gruppen beter sig i olika situationer Vaumlrderingar
avser saringledes det som foumlrmedlas och grundlaumlggande antaganden det som efterlevs Om en
grupp anstaumlllda uteslutande agerar enligt andra vaumlrderingar kan en subkultur uppstaring som
antingen kan existera parallellt med den oumlvergripande kulturen eller krocka och daumlrmed
komma i konflikt med denna
12
Anledningen till att Scheins teori valdes foumlr att undersoumlka om det existerade en subkultur
inom Systembolaget var att den paring ett tydligt saumltt foumlrklarar foumlrharingllanden som annars aumlr svaringra
att tyda eftersom det aumlr svaringrt att faring fram kriterier foumlr bedoumlmningen av vaumlrderingar
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring
Paring organisationsnivaring kan orsaksfoumlrklaringar ges utifraringn faktorer som den sociala kontexten
under vilket foumlretaget verkar organisationskulturen den interna organisationsstrukturen eller
regler och kontrollsystem (Braring 200721 s 34ff) Haumlr kommer dock fraumlmst att redogoumlras foumlr
tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer
Goumlran Ahrne och Peter Hedstroumlm (1999 s 17ff) pekar i sin bok rdquoOrganisationer och
samhaumlllerdquo paring svaringrigheten med att det alltid aumlr maumlnniskor som handlar naumlr ett foumlretag agerar
Eftersom det aumlr maumlnniskor som handlar med eget vetande och omdoumlme kan det uppstaring en
motsaumlttning mellan det som foumlretaget kraumlver och den enskilde individen Detta innebaumlr att
individuella motiv och kaumlnslor kan finnas med i bilden vilket kan utgoumlra baringde problem och
moumljligheter Samtidigt som frivilligt och sjaumllvmant agerande kan staumlrka foumlretaget genom att
exempelvis skapa personligt engagemang kan de individuella motiven ocksaring ge upphov till
negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata foumlrdelar paring foumlretagets bekostnad
vilket i saumlmsta fall kan utvecklas till mutor I en del arbetsuppgifter ingaringr aumlven att anstaumlllda
ska skoumlta kontakter med representanter fraringn andra foumlretag och naumlr saringdana kontakter blir
laringngvariga kan den maumlnskliga relationen komma att oumlvervaumlga vilket kan utgoumlra ett hot mot
foumlretagets perspektiv (se aumlven Lennerfors 2004)
Mats Alvesson (2005 s 45ff) professor i foumlretagsekonomi summerar i sin bok
rdquoOrganisationskultur och ledningrdquo omfattande forskning kring organisationskultur Alvesson
menar att vaumlrderingar till stor del kan vara gemensamma men att det ocksaring i likhet med vad
Ahrne och Hedstroumlm (1999) uttalar kan uppstaring kulturkrockar exempelvis mellan nyanstaumlllda
och en befintlig organisation eller mellan tvaring foumlretag som slarings samman Det kan aumlven finnas
fler kulturer inom ett och samma foumlretag saring kallade subkulturer som kan foumlrmedla en viss
aspekt eller funktion hos kulturen exempelvis saumlttet att se paring eller goumlra affaumlrer (se aumlven
Alvesson amp Berg 1988) Om en grupp anstaumlllda uteslutande handlar enligt andra vaumlrderingar
aumln de av ledningen efterstraumlvade kan det uppstaring en subkultur och antingen kan subkulturen
existera parallellt med den oumlverordnade kulturen eller ocksaring krockar den med den
gemensamma kulturen och kan daumlrmed varinglla stora problem foumlr foumlretaget (Bang 1999 s 29ff)
13
Det aumlr daumlrfoumlr ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar oumlverhanden eller
underminerar den gemensamma kulturen
Haumlr kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar
som kulturellt oumlverfoumlrda och vedertagna inom vissa subkulturer Coleman naumlmner vissa
subkulturer inom polisen daumlr det kan uppstaring en acceptans foumlr att ta emot mutor betraumlffande
vissa foumlrseelser men inte foumlr andra (clean och dirty pay-off) Coleman anser att detta
brottsliga handlande i subkulturer i vaumlrsta fall kan oumlverfoumlras paring hela branscher och han
naumlmner som exempel byggbranschen (Coleman 2001 s 199) Aumlven Jacobsson och
Waumlsterfors (2003 s 114ff) menar att motivvokabulaumlr foumlrutsaumltter en foumlrankring i det kulturellt
vedertagna och att individer foumlrklarar sitt och andras handlande med hjaumllp av motivvokabulaumlr
som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga det aumlr sedvaumlnja
inom branschen eller det aumlr en del av kulturen Dessa motivvokabulaumlrer uppstaringr daumlrfoumlr inte rdquoirdquo
individen utan rdquomellanrdquo individerna och motivvokabulaumlren utgoumlrs av vad som aumlr kulturellt
vedertaget i just den specifika miljoumln (exempelvis inom byggbranschen)
I den genomgaringng av korruptionsbrott som Braring gjorde i sin rapport (200721 s 41f) aumlr en av
de vanligaste rationaliseringar som de misstaumlnkta uppger till sina korruptionsbrott att de
haumlnvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur En tillaringtande attityd mot
mutor inom vissa branscher naumlmns i flera aumlrenden och att anvaumlnda mutor i affaumlrssammanhang
aumlr bara en del av hur man goumlr
3 Metod och material
I en vetenskaplig studie aumlr det viktigt att vaumllja raumltt metod foumlr att besvara de staumlllda fraringgorna I
denna studie har den kvalitativa inneharingllsanalysen valts som metod eftersom den kan hjaumllpa
till att paring ett systematiskt saumltt strukturera och skapa oumlverblick oumlver ett stoumlrre material samt ge
underlag foumlr jaumlmfoumlrelser (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 84) Det finns baringde kvantitativa och
kvalitativa inneharingllsanalyser men genom den kvantitativa inneharingllsanalysen laumlggs fokus mer
paring vad som uttryckligen saumlgs och inte paring en tolkning av budskapet Det aumlr dock inte alltid
viktigt att raumlkna exempelvis foumlrekomsten av vissa ord foumlr att kunna dra slutsatser om texten
som aumlr fallet vid den kvantitativa metoden Ibland aumlr det viktigare paring vilket saumltt naringgot saumlgs aumln
hur maringnga garingnger det saumlgs och utifraringn det perspektivet aumlr den kvalitativa metoden mer
anvaumlndbar (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 77)
14
Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv
ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som
observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s
179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna
studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr
daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och
analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)
Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att
goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad
man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till
denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans
omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle
kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier
som anvaumlnds
31 Kvalitativ inneharingllsanalys
Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna
och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning
av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie
bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr
i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar
sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut
det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och
strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter
saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)
Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den
kvantitativa metoden
Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och
strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett
tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra
tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt
i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
9
5 Alla andra goumlr det
6 Jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr
Colemans teori aumlr en vidareutveckling av Donald R Cresseys teori om rationaliseringar
Cressey (1953) analyserade i sin studie rdquoOther Peopleacutes Moneyrdquo intervjuer med doumlmda
foumlrskingrare och han kom fram till att tre villkor maringste vara uppfyllda foumlr att ett
foumlrskingringsbrott skulle begarings Foumlrst maringste personen ha ekonomiska problem som han inte
kunde delge andra (sjaumllva orsaken till brottet) daumlrefter maringste personen ha baringde tillfaumllle och
kunskap om hur brottet skulle begarings och slutligen blev rationaliseringar aktuella eftersom
individen maringste kunna loumlsa konflikten mellan den olagliga handlingen han hade foumlr avsikt att
begaring och samhaumlllets normer (Cressey 1953 s 93ff) Coleman menar dock att individen inte
behoumlver ha ekonomiska problem som han inte kan delge andra utan orsaken till brottet kan
lika gaumlrna vara enbart en oumlnskan om att erharinglla mer pengar (Coleman 1985 s 207)
Cressey ansaringg vidare att gaumlrningsmannen ofta anvaumlnde den rationalisering som han kom i
kontakt med i en kultur daumlr en saringdan foumlrklaring var accepterad (Cressey 1953 s 137)
Coleman menar dock att enskilda brottslingarna visst kan skapa nya rationaliseringar utifraringn
sina egna omstaumlndigheter aumlven om han i likhet med Cressey anser att de flesta
rationaliseringar aumlr kulturellt oumlverfoumlrda (Coleman 1985 s 210f) Att rationaliseringar aumlr
kulturellt oumlverfoumlrda innebaumlr att de laumlrs ut och oumlverfoumlrs mellan individer inom den specifika
gruppen eller inom den specifika miljoumln
Rationaliseringar anvaumlnds fraumlmst foumlr att raumlttfaumlrdiga den brottsliga handlingen men de aumlr inte
bara efterhandskonstruktioner utan rationaliseringen kan aumlven vara anvaumlndbar infoumlr brottet
och utgoumlra en del av motivationen infoumlr den brottsliga handlingen Detta kan ske om
rationaliseringen staumlrker individen i och med att den raumlttfaumlrdigar brottet och rdquorationaliserarrdquo
bort skulden (Coleman 1985 s 227f) Coleman menar daumlrfoumlr att sjaumllva motivationen till att
begaring ett brott kan delas upp paring den ursprungliga orsaken till brottet exempelvis ekonomiska
orsaker men att enbart detta foumlrharingllande inte raumlcker eftersom samhaumlllet staumlller upp saring starka
normer foumlr hur individen ska bete sig Den andra delen av motivationen fokuserar daumlrfoumlr paring
hur vaumll personen lyckas upphaumlva dessa normers kontroll (Coleman 1985 s 194)
Aumlven Sykes och Matzas (1957) teori om neutraliseringsmekanismer aumlr av stor betydelse foumlr
studier om rationaliseringar I denna uppsats kommer dock inte deras teori att anvaumlndas
beroende paring att de tekniker som de anvaumlnde framkom utifraringn studier av ungdomsbrottslighet
Dessa tekniker kan saumlkerligen anvaumlndas paring fler brottstyper aumln ungdomsbrottslighet men i
denna studie anvaumlnds de rationaliseringar som Cressey och Coleman funnit i studier av
10
ekonomisk brottslighet eftersom deras teorier utgaringr fraringn den typ av brottslighet som
undersoumlks i denna studie
211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring
Paring individnivaring kan korruption foumlrklaras utifraringn dels ekonomiska orsaker dels kaumlnslomaumlssiga
eller sociala orsaker (Braring 200721 s 31ff) Som ovan naumlmnts behoumlver dock inte orsaken till
brottet vara densamma som gaumlrningsmannens uppgivna foumlrklaring till sin brottsliga handling
men som Coleman (1985) visat kan rationaliseringen utgoumlra en del av motivationen till
brottet Rationaliseringen underlaumlttar i detta avseende foumlr personen att utfoumlra den brottsliga
handlingen eftersom rationaliseringen hjaumllper till att upphaumlva den kontroll som samhaumlllets
normer har paring personen Vanligtvis uppger dock gaumlrningsmannen rationaliseringen efter det
att brottet har begaringtts som ett raumlttfaumlrdigande av den brottsliga handlingen i syfte att foumlrminska
omgivningens foumlrdoumlmande och daumlrigenom med avsikt att foumlrminska straffet
Katarina Jacobsson (2005 s 39) menar i sin studie om mutor och moral i Sverige att
moumljligheten att foumlrsvara sina handlingar utgoumlr ett grundlaumlggande socialt beteende och att vi
ofta foumlrsvarar invaumlndningar eller anmaumlrkningar mot varingrt agerande Jacobsson anvaumlnder
begreppet accounts foumlrklarande redovisningar Naumlr det gaumlller misstankar om brottsligt
beteende saring aumlr det liksom beskyllningar och paringstaringenden om skuld moraliska omstaumlndigheter
som ofta goumlr det noumldvaumlndigt med accounts Katarina Jacobsson och David Waumlsterfors (2003
s 111f) har tillsammans studerat Mills (1940) begrepp motivvokabulaumlr och de tar som
exempel paring motivvokabulaumlr upp gaumlstfrihet tacksamhet och sedvaumlnja Gaumlstfrihet kan laumltt passa
in under socialt accepterade moumlnster och aumlven tacksamhet kan ha ett kulturellt ursprung
vilket kan betyda att det kan vara svaringrt foumlr en person att tacka nej till en garingva om det strider
mot ett accepterat kulturellt beteende
I Brarings rapport (200712 s 38f) menar foumlrfattarna att den verkliga anvaumlndningen av
rationaliseringar aumlr svaringr att undersoumlka eftersom majoriteten av de misstaumlnkta personerna ofta
helt bestrider de misstankar som riktas mot dem De misstaumlnkta personerna framharingller istaumlllet
att de inte vetat om att handlingarna varit brottsliga eller att de blivit missfoumlrstaringdda I de fall
gaumlrningsmaumlnnen ger uttryck foumlr rationaliseringar haumlnvisar de till att det var saring man gjorde i
branschen eller det var bara en garingva som tack foumlr det garingngna aringret eller det var bara vanlig
gaumlstfrihet Coleman (1985) anser dock i likhet med Jacobsson (2005) att rationaliseringar aumlr
vanligt foumlrekommande vid ekonomisk brottslighet
11
22 Teori om organisationsskultur
Begreppet organisationskultur aumlr en samlingsbeteckning foumlr den forskning som inriktas paring
kulturen inom en organisation eller inom ett foumlretag (Alvesson amp Berg 1988) Professor Edgar
H Schein forskare inom organisationsteori definierar i boken rdquoOrganizational Culture and
Leadershiprdquo organisationskultur paring foumlljande saumltt rdquohellipa pattern of shared basic assumptions
that was learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal
integration that has worked well enough to be considered valid and therefore to be taught to
new members as the correct way to perceive think and feel in relation to those problemsrdquo
(Schein 2004 s 17) Kulturen inom ett foumlretag foumlretagskulturen ska forma medarbetarnas
saumltt att taumlnka handla och praumlgla deras omdoumlmen i olika situationer utan att naringgon hela tiden
talar om foumlr dem hur de ska bete sig Foumlr att detta ska fungera kraumlvs att det finns vaumll
fungerande redskap som visar vad som aumlr raumltt eller fel i olika situationer och att de anstaumlllda
har tillgaringng till och anvaumlnder sig av dessa redskap
Schein (2004 s 25ff) menar att kulturen inom ett foumlretag kan analyseras genom olika
observerbara nivaringer Han delar in dessa i artefakter vaumlrderingar och grundlaumlggande
antaganden Artefakter aumlr den enklast observerbara nivaringn eftersom den tar sikte paring det man
som utomstaringende foumlrst laumlgger maumlrke till i en okaumlnd kultur Denna nivaring aumlr dock svaringr att tolka
och kommer inte vidare att beroumlras i denna studie eftersom jag sjaumllv inte haft moumljlighet att
vistas i Systembolagets miljouml under den aktuella tiden Vaumlrderingar ger uttryck foumlr hur naringgot
borde vara mer aumln hur det egentligen aumlr Om ledningen foumlr ett foumlretag inte lyckas oumlverfoumlra
sina vaumlrderingar till de anstaumlllda kan det uppstaring en skillnad mellan foumlretagets vaumlrderingar och
de anstaumllldas uppfattade vaumlrderingar De anstaumlllda kan i detta fall tillaumlgna sig andra
vaumlrderingar av annat ursprung En vaumlrdering oavsett ursprung som visat sig fungera under en
laumlngre tid slutar tillslut att ifraringgasaumlttas och blir tagen foumlr sjaumllvklar Vaumlrderingen har daring naringtt
naumlsta nivaring och blivit ett grundlaumlggande antagande Dessa antaganden styr gruppens saumltt att
uppfatta och reagera paring saker och de styr hur gruppen beter sig i olika situationer Vaumlrderingar
avser saringledes det som foumlrmedlas och grundlaumlggande antaganden det som efterlevs Om en
grupp anstaumlllda uteslutande agerar enligt andra vaumlrderingar kan en subkultur uppstaring som
antingen kan existera parallellt med den oumlvergripande kulturen eller krocka och daumlrmed
komma i konflikt med denna
12
Anledningen till att Scheins teori valdes foumlr att undersoumlka om det existerade en subkultur
inom Systembolaget var att den paring ett tydligt saumltt foumlrklarar foumlrharingllanden som annars aumlr svaringra
att tyda eftersom det aumlr svaringrt att faring fram kriterier foumlr bedoumlmningen av vaumlrderingar
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring
Paring organisationsnivaring kan orsaksfoumlrklaringar ges utifraringn faktorer som den sociala kontexten
under vilket foumlretaget verkar organisationskulturen den interna organisationsstrukturen eller
regler och kontrollsystem (Braring 200721 s 34ff) Haumlr kommer dock fraumlmst att redogoumlras foumlr
tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer
Goumlran Ahrne och Peter Hedstroumlm (1999 s 17ff) pekar i sin bok rdquoOrganisationer och
samhaumlllerdquo paring svaringrigheten med att det alltid aumlr maumlnniskor som handlar naumlr ett foumlretag agerar
Eftersom det aumlr maumlnniskor som handlar med eget vetande och omdoumlme kan det uppstaring en
motsaumlttning mellan det som foumlretaget kraumlver och den enskilde individen Detta innebaumlr att
individuella motiv och kaumlnslor kan finnas med i bilden vilket kan utgoumlra baringde problem och
moumljligheter Samtidigt som frivilligt och sjaumllvmant agerande kan staumlrka foumlretaget genom att
exempelvis skapa personligt engagemang kan de individuella motiven ocksaring ge upphov till
negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata foumlrdelar paring foumlretagets bekostnad
vilket i saumlmsta fall kan utvecklas till mutor I en del arbetsuppgifter ingaringr aumlven att anstaumlllda
ska skoumlta kontakter med representanter fraringn andra foumlretag och naumlr saringdana kontakter blir
laringngvariga kan den maumlnskliga relationen komma att oumlvervaumlga vilket kan utgoumlra ett hot mot
foumlretagets perspektiv (se aumlven Lennerfors 2004)
Mats Alvesson (2005 s 45ff) professor i foumlretagsekonomi summerar i sin bok
rdquoOrganisationskultur och ledningrdquo omfattande forskning kring organisationskultur Alvesson
menar att vaumlrderingar till stor del kan vara gemensamma men att det ocksaring i likhet med vad
Ahrne och Hedstroumlm (1999) uttalar kan uppstaring kulturkrockar exempelvis mellan nyanstaumlllda
och en befintlig organisation eller mellan tvaring foumlretag som slarings samman Det kan aumlven finnas
fler kulturer inom ett och samma foumlretag saring kallade subkulturer som kan foumlrmedla en viss
aspekt eller funktion hos kulturen exempelvis saumlttet att se paring eller goumlra affaumlrer (se aumlven
Alvesson amp Berg 1988) Om en grupp anstaumlllda uteslutande handlar enligt andra vaumlrderingar
aumln de av ledningen efterstraumlvade kan det uppstaring en subkultur och antingen kan subkulturen
existera parallellt med den oumlverordnade kulturen eller ocksaring krockar den med den
gemensamma kulturen och kan daumlrmed varinglla stora problem foumlr foumlretaget (Bang 1999 s 29ff)
13
Det aumlr daumlrfoumlr ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar oumlverhanden eller
underminerar den gemensamma kulturen
Haumlr kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar
som kulturellt oumlverfoumlrda och vedertagna inom vissa subkulturer Coleman naumlmner vissa
subkulturer inom polisen daumlr det kan uppstaring en acceptans foumlr att ta emot mutor betraumlffande
vissa foumlrseelser men inte foumlr andra (clean och dirty pay-off) Coleman anser att detta
brottsliga handlande i subkulturer i vaumlrsta fall kan oumlverfoumlras paring hela branscher och han
naumlmner som exempel byggbranschen (Coleman 2001 s 199) Aumlven Jacobsson och
Waumlsterfors (2003 s 114ff) menar att motivvokabulaumlr foumlrutsaumltter en foumlrankring i det kulturellt
vedertagna och att individer foumlrklarar sitt och andras handlande med hjaumllp av motivvokabulaumlr
som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga det aumlr sedvaumlnja
inom branschen eller det aumlr en del av kulturen Dessa motivvokabulaumlrer uppstaringr daumlrfoumlr inte rdquoirdquo
individen utan rdquomellanrdquo individerna och motivvokabulaumlren utgoumlrs av vad som aumlr kulturellt
vedertaget i just den specifika miljoumln (exempelvis inom byggbranschen)
I den genomgaringng av korruptionsbrott som Braring gjorde i sin rapport (200721 s 41f) aumlr en av
de vanligaste rationaliseringar som de misstaumlnkta uppger till sina korruptionsbrott att de
haumlnvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur En tillaringtande attityd mot
mutor inom vissa branscher naumlmns i flera aumlrenden och att anvaumlnda mutor i affaumlrssammanhang
aumlr bara en del av hur man goumlr
3 Metod och material
I en vetenskaplig studie aumlr det viktigt att vaumllja raumltt metod foumlr att besvara de staumlllda fraringgorna I
denna studie har den kvalitativa inneharingllsanalysen valts som metod eftersom den kan hjaumllpa
till att paring ett systematiskt saumltt strukturera och skapa oumlverblick oumlver ett stoumlrre material samt ge
underlag foumlr jaumlmfoumlrelser (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 84) Det finns baringde kvantitativa och
kvalitativa inneharingllsanalyser men genom den kvantitativa inneharingllsanalysen laumlggs fokus mer
paring vad som uttryckligen saumlgs och inte paring en tolkning av budskapet Det aumlr dock inte alltid
viktigt att raumlkna exempelvis foumlrekomsten av vissa ord foumlr att kunna dra slutsatser om texten
som aumlr fallet vid den kvantitativa metoden Ibland aumlr det viktigare paring vilket saumltt naringgot saumlgs aumln
hur maringnga garingnger det saumlgs och utifraringn det perspektivet aumlr den kvalitativa metoden mer
anvaumlndbar (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 77)
14
Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv
ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som
observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s
179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna
studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr
daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och
analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)
Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att
goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad
man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till
denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans
omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle
kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier
som anvaumlnds
31 Kvalitativ inneharingllsanalys
Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna
och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning
av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie
bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr
i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar
sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut
det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och
strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter
saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)
Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den
kvantitativa metoden
Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och
strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett
tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra
tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt
i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
10
ekonomisk brottslighet eftersom deras teorier utgaringr fraringn den typ av brottslighet som
undersoumlks i denna studie
211 Forskning om foumlrklaringar paring individnivaring
Paring individnivaring kan korruption foumlrklaras utifraringn dels ekonomiska orsaker dels kaumlnslomaumlssiga
eller sociala orsaker (Braring 200721 s 31ff) Som ovan naumlmnts behoumlver dock inte orsaken till
brottet vara densamma som gaumlrningsmannens uppgivna foumlrklaring till sin brottsliga handling
men som Coleman (1985) visat kan rationaliseringen utgoumlra en del av motivationen till
brottet Rationaliseringen underlaumlttar i detta avseende foumlr personen att utfoumlra den brottsliga
handlingen eftersom rationaliseringen hjaumllper till att upphaumlva den kontroll som samhaumlllets
normer har paring personen Vanligtvis uppger dock gaumlrningsmannen rationaliseringen efter det
att brottet har begaringtts som ett raumlttfaumlrdigande av den brottsliga handlingen i syfte att foumlrminska
omgivningens foumlrdoumlmande och daumlrigenom med avsikt att foumlrminska straffet
Katarina Jacobsson (2005 s 39) menar i sin studie om mutor och moral i Sverige att
moumljligheten att foumlrsvara sina handlingar utgoumlr ett grundlaumlggande socialt beteende och att vi
ofta foumlrsvarar invaumlndningar eller anmaumlrkningar mot varingrt agerande Jacobsson anvaumlnder
begreppet accounts foumlrklarande redovisningar Naumlr det gaumlller misstankar om brottsligt
beteende saring aumlr det liksom beskyllningar och paringstaringenden om skuld moraliska omstaumlndigheter
som ofta goumlr det noumldvaumlndigt med accounts Katarina Jacobsson och David Waumlsterfors (2003
s 111f) har tillsammans studerat Mills (1940) begrepp motivvokabulaumlr och de tar som
exempel paring motivvokabulaumlr upp gaumlstfrihet tacksamhet och sedvaumlnja Gaumlstfrihet kan laumltt passa
in under socialt accepterade moumlnster och aumlven tacksamhet kan ha ett kulturellt ursprung
vilket kan betyda att det kan vara svaringrt foumlr en person att tacka nej till en garingva om det strider
mot ett accepterat kulturellt beteende
I Brarings rapport (200712 s 38f) menar foumlrfattarna att den verkliga anvaumlndningen av
rationaliseringar aumlr svaringr att undersoumlka eftersom majoriteten av de misstaumlnkta personerna ofta
helt bestrider de misstankar som riktas mot dem De misstaumlnkta personerna framharingller istaumlllet
att de inte vetat om att handlingarna varit brottsliga eller att de blivit missfoumlrstaringdda I de fall
gaumlrningsmaumlnnen ger uttryck foumlr rationaliseringar haumlnvisar de till att det var saring man gjorde i
branschen eller det var bara en garingva som tack foumlr det garingngna aringret eller det var bara vanlig
gaumlstfrihet Coleman (1985) anser dock i likhet med Jacobsson (2005) att rationaliseringar aumlr
vanligt foumlrekommande vid ekonomisk brottslighet
11
22 Teori om organisationsskultur
Begreppet organisationskultur aumlr en samlingsbeteckning foumlr den forskning som inriktas paring
kulturen inom en organisation eller inom ett foumlretag (Alvesson amp Berg 1988) Professor Edgar
H Schein forskare inom organisationsteori definierar i boken rdquoOrganizational Culture and
Leadershiprdquo organisationskultur paring foumlljande saumltt rdquohellipa pattern of shared basic assumptions
that was learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal
integration that has worked well enough to be considered valid and therefore to be taught to
new members as the correct way to perceive think and feel in relation to those problemsrdquo
(Schein 2004 s 17) Kulturen inom ett foumlretag foumlretagskulturen ska forma medarbetarnas
saumltt att taumlnka handla och praumlgla deras omdoumlmen i olika situationer utan att naringgon hela tiden
talar om foumlr dem hur de ska bete sig Foumlr att detta ska fungera kraumlvs att det finns vaumll
fungerande redskap som visar vad som aumlr raumltt eller fel i olika situationer och att de anstaumlllda
har tillgaringng till och anvaumlnder sig av dessa redskap
Schein (2004 s 25ff) menar att kulturen inom ett foumlretag kan analyseras genom olika
observerbara nivaringer Han delar in dessa i artefakter vaumlrderingar och grundlaumlggande
antaganden Artefakter aumlr den enklast observerbara nivaringn eftersom den tar sikte paring det man
som utomstaringende foumlrst laumlgger maumlrke till i en okaumlnd kultur Denna nivaring aumlr dock svaringr att tolka
och kommer inte vidare att beroumlras i denna studie eftersom jag sjaumllv inte haft moumljlighet att
vistas i Systembolagets miljouml under den aktuella tiden Vaumlrderingar ger uttryck foumlr hur naringgot
borde vara mer aumln hur det egentligen aumlr Om ledningen foumlr ett foumlretag inte lyckas oumlverfoumlra
sina vaumlrderingar till de anstaumlllda kan det uppstaring en skillnad mellan foumlretagets vaumlrderingar och
de anstaumllldas uppfattade vaumlrderingar De anstaumlllda kan i detta fall tillaumlgna sig andra
vaumlrderingar av annat ursprung En vaumlrdering oavsett ursprung som visat sig fungera under en
laumlngre tid slutar tillslut att ifraringgasaumlttas och blir tagen foumlr sjaumllvklar Vaumlrderingen har daring naringtt
naumlsta nivaring och blivit ett grundlaumlggande antagande Dessa antaganden styr gruppens saumltt att
uppfatta och reagera paring saker och de styr hur gruppen beter sig i olika situationer Vaumlrderingar
avser saringledes det som foumlrmedlas och grundlaumlggande antaganden det som efterlevs Om en
grupp anstaumlllda uteslutande agerar enligt andra vaumlrderingar kan en subkultur uppstaring som
antingen kan existera parallellt med den oumlvergripande kulturen eller krocka och daumlrmed
komma i konflikt med denna
12
Anledningen till att Scheins teori valdes foumlr att undersoumlka om det existerade en subkultur
inom Systembolaget var att den paring ett tydligt saumltt foumlrklarar foumlrharingllanden som annars aumlr svaringra
att tyda eftersom det aumlr svaringrt att faring fram kriterier foumlr bedoumlmningen av vaumlrderingar
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring
Paring organisationsnivaring kan orsaksfoumlrklaringar ges utifraringn faktorer som den sociala kontexten
under vilket foumlretaget verkar organisationskulturen den interna organisationsstrukturen eller
regler och kontrollsystem (Braring 200721 s 34ff) Haumlr kommer dock fraumlmst att redogoumlras foumlr
tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer
Goumlran Ahrne och Peter Hedstroumlm (1999 s 17ff) pekar i sin bok rdquoOrganisationer och
samhaumlllerdquo paring svaringrigheten med att det alltid aumlr maumlnniskor som handlar naumlr ett foumlretag agerar
Eftersom det aumlr maumlnniskor som handlar med eget vetande och omdoumlme kan det uppstaring en
motsaumlttning mellan det som foumlretaget kraumlver och den enskilde individen Detta innebaumlr att
individuella motiv och kaumlnslor kan finnas med i bilden vilket kan utgoumlra baringde problem och
moumljligheter Samtidigt som frivilligt och sjaumllvmant agerande kan staumlrka foumlretaget genom att
exempelvis skapa personligt engagemang kan de individuella motiven ocksaring ge upphov till
negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata foumlrdelar paring foumlretagets bekostnad
vilket i saumlmsta fall kan utvecklas till mutor I en del arbetsuppgifter ingaringr aumlven att anstaumlllda
ska skoumlta kontakter med representanter fraringn andra foumlretag och naumlr saringdana kontakter blir
laringngvariga kan den maumlnskliga relationen komma att oumlvervaumlga vilket kan utgoumlra ett hot mot
foumlretagets perspektiv (se aumlven Lennerfors 2004)
Mats Alvesson (2005 s 45ff) professor i foumlretagsekonomi summerar i sin bok
rdquoOrganisationskultur och ledningrdquo omfattande forskning kring organisationskultur Alvesson
menar att vaumlrderingar till stor del kan vara gemensamma men att det ocksaring i likhet med vad
Ahrne och Hedstroumlm (1999) uttalar kan uppstaring kulturkrockar exempelvis mellan nyanstaumlllda
och en befintlig organisation eller mellan tvaring foumlretag som slarings samman Det kan aumlven finnas
fler kulturer inom ett och samma foumlretag saring kallade subkulturer som kan foumlrmedla en viss
aspekt eller funktion hos kulturen exempelvis saumlttet att se paring eller goumlra affaumlrer (se aumlven
Alvesson amp Berg 1988) Om en grupp anstaumlllda uteslutande handlar enligt andra vaumlrderingar
aumln de av ledningen efterstraumlvade kan det uppstaring en subkultur och antingen kan subkulturen
existera parallellt med den oumlverordnade kulturen eller ocksaring krockar den med den
gemensamma kulturen och kan daumlrmed varinglla stora problem foumlr foumlretaget (Bang 1999 s 29ff)
13
Det aumlr daumlrfoumlr ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar oumlverhanden eller
underminerar den gemensamma kulturen
Haumlr kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar
som kulturellt oumlverfoumlrda och vedertagna inom vissa subkulturer Coleman naumlmner vissa
subkulturer inom polisen daumlr det kan uppstaring en acceptans foumlr att ta emot mutor betraumlffande
vissa foumlrseelser men inte foumlr andra (clean och dirty pay-off) Coleman anser att detta
brottsliga handlande i subkulturer i vaumlrsta fall kan oumlverfoumlras paring hela branscher och han
naumlmner som exempel byggbranschen (Coleman 2001 s 199) Aumlven Jacobsson och
Waumlsterfors (2003 s 114ff) menar att motivvokabulaumlr foumlrutsaumltter en foumlrankring i det kulturellt
vedertagna och att individer foumlrklarar sitt och andras handlande med hjaumllp av motivvokabulaumlr
som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga det aumlr sedvaumlnja
inom branschen eller det aumlr en del av kulturen Dessa motivvokabulaumlrer uppstaringr daumlrfoumlr inte rdquoirdquo
individen utan rdquomellanrdquo individerna och motivvokabulaumlren utgoumlrs av vad som aumlr kulturellt
vedertaget i just den specifika miljoumln (exempelvis inom byggbranschen)
I den genomgaringng av korruptionsbrott som Braring gjorde i sin rapport (200721 s 41f) aumlr en av
de vanligaste rationaliseringar som de misstaumlnkta uppger till sina korruptionsbrott att de
haumlnvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur En tillaringtande attityd mot
mutor inom vissa branscher naumlmns i flera aumlrenden och att anvaumlnda mutor i affaumlrssammanhang
aumlr bara en del av hur man goumlr
3 Metod och material
I en vetenskaplig studie aumlr det viktigt att vaumllja raumltt metod foumlr att besvara de staumlllda fraringgorna I
denna studie har den kvalitativa inneharingllsanalysen valts som metod eftersom den kan hjaumllpa
till att paring ett systematiskt saumltt strukturera och skapa oumlverblick oumlver ett stoumlrre material samt ge
underlag foumlr jaumlmfoumlrelser (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 84) Det finns baringde kvantitativa och
kvalitativa inneharingllsanalyser men genom den kvantitativa inneharingllsanalysen laumlggs fokus mer
paring vad som uttryckligen saumlgs och inte paring en tolkning av budskapet Det aumlr dock inte alltid
viktigt att raumlkna exempelvis foumlrekomsten av vissa ord foumlr att kunna dra slutsatser om texten
som aumlr fallet vid den kvantitativa metoden Ibland aumlr det viktigare paring vilket saumltt naringgot saumlgs aumln
hur maringnga garingnger det saumlgs och utifraringn det perspektivet aumlr den kvalitativa metoden mer
anvaumlndbar (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 77)
14
Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv
ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som
observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s
179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna
studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr
daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och
analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)
Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att
goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad
man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till
denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans
omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle
kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier
som anvaumlnds
31 Kvalitativ inneharingllsanalys
Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna
och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning
av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie
bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr
i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar
sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut
det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och
strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter
saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)
Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den
kvantitativa metoden
Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och
strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett
tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra
tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt
i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
11
22 Teori om organisationsskultur
Begreppet organisationskultur aumlr en samlingsbeteckning foumlr den forskning som inriktas paring
kulturen inom en organisation eller inom ett foumlretag (Alvesson amp Berg 1988) Professor Edgar
H Schein forskare inom organisationsteori definierar i boken rdquoOrganizational Culture and
Leadershiprdquo organisationskultur paring foumlljande saumltt rdquohellipa pattern of shared basic assumptions
that was learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal
integration that has worked well enough to be considered valid and therefore to be taught to
new members as the correct way to perceive think and feel in relation to those problemsrdquo
(Schein 2004 s 17) Kulturen inom ett foumlretag foumlretagskulturen ska forma medarbetarnas
saumltt att taumlnka handla och praumlgla deras omdoumlmen i olika situationer utan att naringgon hela tiden
talar om foumlr dem hur de ska bete sig Foumlr att detta ska fungera kraumlvs att det finns vaumll
fungerande redskap som visar vad som aumlr raumltt eller fel i olika situationer och att de anstaumlllda
har tillgaringng till och anvaumlnder sig av dessa redskap
Schein (2004 s 25ff) menar att kulturen inom ett foumlretag kan analyseras genom olika
observerbara nivaringer Han delar in dessa i artefakter vaumlrderingar och grundlaumlggande
antaganden Artefakter aumlr den enklast observerbara nivaringn eftersom den tar sikte paring det man
som utomstaringende foumlrst laumlgger maumlrke till i en okaumlnd kultur Denna nivaring aumlr dock svaringr att tolka
och kommer inte vidare att beroumlras i denna studie eftersom jag sjaumllv inte haft moumljlighet att
vistas i Systembolagets miljouml under den aktuella tiden Vaumlrderingar ger uttryck foumlr hur naringgot
borde vara mer aumln hur det egentligen aumlr Om ledningen foumlr ett foumlretag inte lyckas oumlverfoumlra
sina vaumlrderingar till de anstaumlllda kan det uppstaring en skillnad mellan foumlretagets vaumlrderingar och
de anstaumllldas uppfattade vaumlrderingar De anstaumlllda kan i detta fall tillaumlgna sig andra
vaumlrderingar av annat ursprung En vaumlrdering oavsett ursprung som visat sig fungera under en
laumlngre tid slutar tillslut att ifraringgasaumlttas och blir tagen foumlr sjaumllvklar Vaumlrderingen har daring naringtt
naumlsta nivaring och blivit ett grundlaumlggande antagande Dessa antaganden styr gruppens saumltt att
uppfatta och reagera paring saker och de styr hur gruppen beter sig i olika situationer Vaumlrderingar
avser saringledes det som foumlrmedlas och grundlaumlggande antaganden det som efterlevs Om en
grupp anstaumlllda uteslutande agerar enligt andra vaumlrderingar kan en subkultur uppstaring som
antingen kan existera parallellt med den oumlvergripande kulturen eller krocka och daumlrmed
komma i konflikt med denna
12
Anledningen till att Scheins teori valdes foumlr att undersoumlka om det existerade en subkultur
inom Systembolaget var att den paring ett tydligt saumltt foumlrklarar foumlrharingllanden som annars aumlr svaringra
att tyda eftersom det aumlr svaringrt att faring fram kriterier foumlr bedoumlmningen av vaumlrderingar
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring
Paring organisationsnivaring kan orsaksfoumlrklaringar ges utifraringn faktorer som den sociala kontexten
under vilket foumlretaget verkar organisationskulturen den interna organisationsstrukturen eller
regler och kontrollsystem (Braring 200721 s 34ff) Haumlr kommer dock fraumlmst att redogoumlras foumlr
tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer
Goumlran Ahrne och Peter Hedstroumlm (1999 s 17ff) pekar i sin bok rdquoOrganisationer och
samhaumlllerdquo paring svaringrigheten med att det alltid aumlr maumlnniskor som handlar naumlr ett foumlretag agerar
Eftersom det aumlr maumlnniskor som handlar med eget vetande och omdoumlme kan det uppstaring en
motsaumlttning mellan det som foumlretaget kraumlver och den enskilde individen Detta innebaumlr att
individuella motiv och kaumlnslor kan finnas med i bilden vilket kan utgoumlra baringde problem och
moumljligheter Samtidigt som frivilligt och sjaumllvmant agerande kan staumlrka foumlretaget genom att
exempelvis skapa personligt engagemang kan de individuella motiven ocksaring ge upphov till
negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata foumlrdelar paring foumlretagets bekostnad
vilket i saumlmsta fall kan utvecklas till mutor I en del arbetsuppgifter ingaringr aumlven att anstaumlllda
ska skoumlta kontakter med representanter fraringn andra foumlretag och naumlr saringdana kontakter blir
laringngvariga kan den maumlnskliga relationen komma att oumlvervaumlga vilket kan utgoumlra ett hot mot
foumlretagets perspektiv (se aumlven Lennerfors 2004)
Mats Alvesson (2005 s 45ff) professor i foumlretagsekonomi summerar i sin bok
rdquoOrganisationskultur och ledningrdquo omfattande forskning kring organisationskultur Alvesson
menar att vaumlrderingar till stor del kan vara gemensamma men att det ocksaring i likhet med vad
Ahrne och Hedstroumlm (1999) uttalar kan uppstaring kulturkrockar exempelvis mellan nyanstaumlllda
och en befintlig organisation eller mellan tvaring foumlretag som slarings samman Det kan aumlven finnas
fler kulturer inom ett och samma foumlretag saring kallade subkulturer som kan foumlrmedla en viss
aspekt eller funktion hos kulturen exempelvis saumlttet att se paring eller goumlra affaumlrer (se aumlven
Alvesson amp Berg 1988) Om en grupp anstaumlllda uteslutande handlar enligt andra vaumlrderingar
aumln de av ledningen efterstraumlvade kan det uppstaring en subkultur och antingen kan subkulturen
existera parallellt med den oumlverordnade kulturen eller ocksaring krockar den med den
gemensamma kulturen och kan daumlrmed varinglla stora problem foumlr foumlretaget (Bang 1999 s 29ff)
13
Det aumlr daumlrfoumlr ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar oumlverhanden eller
underminerar den gemensamma kulturen
Haumlr kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar
som kulturellt oumlverfoumlrda och vedertagna inom vissa subkulturer Coleman naumlmner vissa
subkulturer inom polisen daumlr det kan uppstaring en acceptans foumlr att ta emot mutor betraumlffande
vissa foumlrseelser men inte foumlr andra (clean och dirty pay-off) Coleman anser att detta
brottsliga handlande i subkulturer i vaumlrsta fall kan oumlverfoumlras paring hela branscher och han
naumlmner som exempel byggbranschen (Coleman 2001 s 199) Aumlven Jacobsson och
Waumlsterfors (2003 s 114ff) menar att motivvokabulaumlr foumlrutsaumltter en foumlrankring i det kulturellt
vedertagna och att individer foumlrklarar sitt och andras handlande med hjaumllp av motivvokabulaumlr
som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga det aumlr sedvaumlnja
inom branschen eller det aumlr en del av kulturen Dessa motivvokabulaumlrer uppstaringr daumlrfoumlr inte rdquoirdquo
individen utan rdquomellanrdquo individerna och motivvokabulaumlren utgoumlrs av vad som aumlr kulturellt
vedertaget i just den specifika miljoumln (exempelvis inom byggbranschen)
I den genomgaringng av korruptionsbrott som Braring gjorde i sin rapport (200721 s 41f) aumlr en av
de vanligaste rationaliseringar som de misstaumlnkta uppger till sina korruptionsbrott att de
haumlnvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur En tillaringtande attityd mot
mutor inom vissa branscher naumlmns i flera aumlrenden och att anvaumlnda mutor i affaumlrssammanhang
aumlr bara en del av hur man goumlr
3 Metod och material
I en vetenskaplig studie aumlr det viktigt att vaumllja raumltt metod foumlr att besvara de staumlllda fraringgorna I
denna studie har den kvalitativa inneharingllsanalysen valts som metod eftersom den kan hjaumllpa
till att paring ett systematiskt saumltt strukturera och skapa oumlverblick oumlver ett stoumlrre material samt ge
underlag foumlr jaumlmfoumlrelser (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 84) Det finns baringde kvantitativa och
kvalitativa inneharingllsanalyser men genom den kvantitativa inneharingllsanalysen laumlggs fokus mer
paring vad som uttryckligen saumlgs och inte paring en tolkning av budskapet Det aumlr dock inte alltid
viktigt att raumlkna exempelvis foumlrekomsten av vissa ord foumlr att kunna dra slutsatser om texten
som aumlr fallet vid den kvantitativa metoden Ibland aumlr det viktigare paring vilket saumltt naringgot saumlgs aumln
hur maringnga garingnger det saumlgs och utifraringn det perspektivet aumlr den kvalitativa metoden mer
anvaumlndbar (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 77)
14
Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv
ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som
observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s
179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna
studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr
daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och
analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)
Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att
goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad
man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till
denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans
omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle
kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier
som anvaumlnds
31 Kvalitativ inneharingllsanalys
Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna
och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning
av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie
bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr
i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar
sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut
det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och
strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter
saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)
Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den
kvantitativa metoden
Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och
strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett
tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra
tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt
i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
12
Anledningen till att Scheins teori valdes foumlr att undersoumlka om det existerade en subkultur
inom Systembolaget var att den paring ett tydligt saumltt foumlrklarar foumlrharingllanden som annars aumlr svaringra
att tyda eftersom det aumlr svaringrt att faring fram kriterier foumlr bedoumlmningen av vaumlrderingar
221 Forskning om foumlrklaringar paring organisationsnivaring
Paring organisationsnivaring kan orsaksfoumlrklaringar ges utifraringn faktorer som den sociala kontexten
under vilket foumlretaget verkar organisationskulturen den interna organisationsstrukturen eller
regler och kontrollsystem (Braring 200721 s 34ff) Haumlr kommer dock fraumlmst att redogoumlras foumlr
tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer
Goumlran Ahrne och Peter Hedstroumlm (1999 s 17ff) pekar i sin bok rdquoOrganisationer och
samhaumlllerdquo paring svaringrigheten med att det alltid aumlr maumlnniskor som handlar naumlr ett foumlretag agerar
Eftersom det aumlr maumlnniskor som handlar med eget vetande och omdoumlme kan det uppstaring en
motsaumlttning mellan det som foumlretaget kraumlver och den enskilde individen Detta innebaumlr att
individuella motiv och kaumlnslor kan finnas med i bilden vilket kan utgoumlra baringde problem och
moumljligheter Samtidigt som frivilligt och sjaumllvmant agerande kan staumlrka foumlretaget genom att
exempelvis skapa personligt engagemang kan de individuella motiven ocksaring ge upphov till
negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata foumlrdelar paring foumlretagets bekostnad
vilket i saumlmsta fall kan utvecklas till mutor I en del arbetsuppgifter ingaringr aumlven att anstaumlllda
ska skoumlta kontakter med representanter fraringn andra foumlretag och naumlr saringdana kontakter blir
laringngvariga kan den maumlnskliga relationen komma att oumlvervaumlga vilket kan utgoumlra ett hot mot
foumlretagets perspektiv (se aumlven Lennerfors 2004)
Mats Alvesson (2005 s 45ff) professor i foumlretagsekonomi summerar i sin bok
rdquoOrganisationskultur och ledningrdquo omfattande forskning kring organisationskultur Alvesson
menar att vaumlrderingar till stor del kan vara gemensamma men att det ocksaring i likhet med vad
Ahrne och Hedstroumlm (1999) uttalar kan uppstaring kulturkrockar exempelvis mellan nyanstaumlllda
och en befintlig organisation eller mellan tvaring foumlretag som slarings samman Det kan aumlven finnas
fler kulturer inom ett och samma foumlretag saring kallade subkulturer som kan foumlrmedla en viss
aspekt eller funktion hos kulturen exempelvis saumlttet att se paring eller goumlra affaumlrer (se aumlven
Alvesson amp Berg 1988) Om en grupp anstaumlllda uteslutande handlar enligt andra vaumlrderingar
aumln de av ledningen efterstraumlvade kan det uppstaring en subkultur och antingen kan subkulturen
existera parallellt med den oumlverordnade kulturen eller ocksaring krockar den med den
gemensamma kulturen och kan daumlrmed varinglla stora problem foumlr foumlretaget (Bang 1999 s 29ff)
13
Det aumlr daumlrfoumlr ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar oumlverhanden eller
underminerar den gemensamma kulturen
Haumlr kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar
som kulturellt oumlverfoumlrda och vedertagna inom vissa subkulturer Coleman naumlmner vissa
subkulturer inom polisen daumlr det kan uppstaring en acceptans foumlr att ta emot mutor betraumlffande
vissa foumlrseelser men inte foumlr andra (clean och dirty pay-off) Coleman anser att detta
brottsliga handlande i subkulturer i vaumlrsta fall kan oumlverfoumlras paring hela branscher och han
naumlmner som exempel byggbranschen (Coleman 2001 s 199) Aumlven Jacobsson och
Waumlsterfors (2003 s 114ff) menar att motivvokabulaumlr foumlrutsaumltter en foumlrankring i det kulturellt
vedertagna och att individer foumlrklarar sitt och andras handlande med hjaumllp av motivvokabulaumlr
som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga det aumlr sedvaumlnja
inom branschen eller det aumlr en del av kulturen Dessa motivvokabulaumlrer uppstaringr daumlrfoumlr inte rdquoirdquo
individen utan rdquomellanrdquo individerna och motivvokabulaumlren utgoumlrs av vad som aumlr kulturellt
vedertaget i just den specifika miljoumln (exempelvis inom byggbranschen)
I den genomgaringng av korruptionsbrott som Braring gjorde i sin rapport (200721 s 41f) aumlr en av
de vanligaste rationaliseringar som de misstaumlnkta uppger till sina korruptionsbrott att de
haumlnvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur En tillaringtande attityd mot
mutor inom vissa branscher naumlmns i flera aumlrenden och att anvaumlnda mutor i affaumlrssammanhang
aumlr bara en del av hur man goumlr
3 Metod och material
I en vetenskaplig studie aumlr det viktigt att vaumllja raumltt metod foumlr att besvara de staumlllda fraringgorna I
denna studie har den kvalitativa inneharingllsanalysen valts som metod eftersom den kan hjaumllpa
till att paring ett systematiskt saumltt strukturera och skapa oumlverblick oumlver ett stoumlrre material samt ge
underlag foumlr jaumlmfoumlrelser (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 84) Det finns baringde kvantitativa och
kvalitativa inneharingllsanalyser men genom den kvantitativa inneharingllsanalysen laumlggs fokus mer
paring vad som uttryckligen saumlgs och inte paring en tolkning av budskapet Det aumlr dock inte alltid
viktigt att raumlkna exempelvis foumlrekomsten av vissa ord foumlr att kunna dra slutsatser om texten
som aumlr fallet vid den kvantitativa metoden Ibland aumlr det viktigare paring vilket saumltt naringgot saumlgs aumln
hur maringnga garingnger det saumlgs och utifraringn det perspektivet aumlr den kvalitativa metoden mer
anvaumlndbar (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 77)
14
Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv
ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som
observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s
179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna
studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr
daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och
analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)
Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att
goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad
man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till
denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans
omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle
kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier
som anvaumlnds
31 Kvalitativ inneharingllsanalys
Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna
och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning
av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie
bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr
i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar
sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut
det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och
strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter
saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)
Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den
kvantitativa metoden
Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och
strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett
tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra
tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt
i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
13
Det aumlr daumlrfoumlr ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar oumlverhanden eller
underminerar den gemensamma kulturen
Haumlr kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar
som kulturellt oumlverfoumlrda och vedertagna inom vissa subkulturer Coleman naumlmner vissa
subkulturer inom polisen daumlr det kan uppstaring en acceptans foumlr att ta emot mutor betraumlffande
vissa foumlrseelser men inte foumlr andra (clean och dirty pay-off) Coleman anser att detta
brottsliga handlande i subkulturer i vaumlrsta fall kan oumlverfoumlras paring hela branscher och han
naumlmner som exempel byggbranschen (Coleman 2001 s 199) Aumlven Jacobsson och
Waumlsterfors (2003 s 114ff) menar att motivvokabulaumlr foumlrutsaumltter en foumlrankring i det kulturellt
vedertagna och att individer foumlrklarar sitt och andras handlande med hjaumllp av motivvokabulaumlr
som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga det aumlr sedvaumlnja
inom branschen eller det aumlr en del av kulturen Dessa motivvokabulaumlrer uppstaringr daumlrfoumlr inte rdquoirdquo
individen utan rdquomellanrdquo individerna och motivvokabulaumlren utgoumlrs av vad som aumlr kulturellt
vedertaget i just den specifika miljoumln (exempelvis inom byggbranschen)
I den genomgaringng av korruptionsbrott som Braring gjorde i sin rapport (200721 s 41f) aumlr en av
de vanligaste rationaliseringar som de misstaumlnkta uppger till sina korruptionsbrott att de
haumlnvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur En tillaringtande attityd mot
mutor inom vissa branscher naumlmns i flera aumlrenden och att anvaumlnda mutor i affaumlrssammanhang
aumlr bara en del av hur man goumlr
3 Metod och material
I en vetenskaplig studie aumlr det viktigt att vaumllja raumltt metod foumlr att besvara de staumlllda fraringgorna I
denna studie har den kvalitativa inneharingllsanalysen valts som metod eftersom den kan hjaumllpa
till att paring ett systematiskt saumltt strukturera och skapa oumlverblick oumlver ett stoumlrre material samt ge
underlag foumlr jaumlmfoumlrelser (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 84) Det finns baringde kvantitativa och
kvalitativa inneharingllsanalyser men genom den kvantitativa inneharingllsanalysen laumlggs fokus mer
paring vad som uttryckligen saumlgs och inte paring en tolkning av budskapet Det aumlr dock inte alltid
viktigt att raumlkna exempelvis foumlrekomsten av vissa ord foumlr att kunna dra slutsatser om texten
som aumlr fallet vid den kvantitativa metoden Ibland aumlr det viktigare paring vilket saumltt naringgot saumlgs aumln
hur maringnga garingnger det saumlgs och utifraringn det perspektivet aumlr den kvalitativa metoden mer
anvaumlndbar (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 77)
14
Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv
ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som
observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s
179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna
studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr
daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och
analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)
Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att
goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad
man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till
denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans
omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle
kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier
som anvaumlnds
31 Kvalitativ inneharingllsanalys
Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna
och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning
av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie
bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr
i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar
sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut
det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och
strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter
saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)
Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den
kvantitativa metoden
Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och
strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett
tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra
tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt
i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
14
Vid anvaumlndningen av kvalitativa inneharingllsanalyser utgaringr forskaren ofta fraringn en induktiv
ansats vilket innebaumlr att teorin utgoumlr en generell verklighetsbeskrivning av data som
observerats och teorin aumlr saringledes slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002 s
179) Alla kvalitativa inneharingllsanalyser goumlrs dock inte utifraringn denna induktiva syn och i denna
studie anvaumlnds de tvaring teorierna istaumlllet som utgaringngspunkt foumlr att haumlrleda data Denna studie aumlr
daumlrfoumlr mer deduktiv det vill saumlga den utgaringr fraringn teorier och utifraringn dessa tolkas och
analyseras materialet (Sohlberg 2002 s 113ff)
Naumlr man ska goumlra en inneharingllsanalys maringste det finnas ett insamlat och avgraumlnsat material att
goumlra analysen paring Urvalet bestaumlms utifraringn vilket syfte man har med undersoumlkningen och vad
man vill kunna saumlga utifraringn resultaten (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 48f) Materialet till
denna studie aumlr mycket omfattande daring det utgoumlrs av sex tingsraumlttsdomar som tillsammans
omfattar mer aumln 600 sidor Detta kraumlvde foumlrenklingar och att den metod som valdes skulle
kunna hjaumllpa till med att finna moumlnster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier
som anvaumlnds
31 Kvalitativ inneharingllsanalys
Syftet med denna studie aumlr delvis att redovisa de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna
och daumlrmed kan ett problem uppstaring i och med att detta kan uppfattas som en form av maumltning
av ett visst fenomen vilket mer kan haumlnfoumlras till den kvantitativa metoden Denna studie
bygger dock liksom kvalitativa inneharingllsanalyser paring ett processtaumlnkande daumlr materialet ingaringr
i en social kontext i vilken forskaren betraktas som en sjaumllvmedveten aktoumlr Forskaren naumlrmar
sig allstaring materialet genom att foumlrsoumlka foumlrstaring kontexten och i denna process vaumlljer forskaren ut
det som aumlr relevant foumlr analysen och saumltter samman olika delar foumlr att skapa moumlnster och
strukturer Denna process bestaringr av dekonstruktion tolkning och rekonstruktion och bryter
saringledes mot de av den kvantitativa metoden uppstaumlllda foumlrharingllningssaumltten (May 2001 s 232f)
Den kvalitativa metod som anvaumlnds i denna studie aumlr daumlrfoumlr mindre standardiserad aumln den
kvantitativa metoden
Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen kan man paring ett tidigt stadium laumlsa in och
strukturera materialet foumlr att finna moumlnster och teman tolkningsprocessen boumlrjar saringledes i ett
tidigt skede Metoden aumlr anvaumlndbar i denna studie eftersom den ger moumljlighet att goumlra
tolkningar av inneharingllet vilket aumlr av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgaringngspunkt
i form av de tvaring teorierna aumlr beroende av tolkningar De tvaring teorierna anvaumlnds foumlrst foumlr att
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
15
tolka och strukturera materialet i olika kategorier daumlrefter foumlr att analysera dessa resultat
Genom tolkningen av materialet urskiljs det som utifraringn syftet med studien anses som
relevant och materialet tolkas utifraringn bestaumlmda kategorier vilka sedan kan justeras eller
kompletteras under studiens garingng Daumlrefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av
analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts aringskaringdliggoumlrs och styrks med hjaumllp av
citat fraringn de analyserade texterna vilket aumlr viktigt foumlr att visa hur analysen har garingtt till
(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s 35ff)
Inom den kvalitativa forskningen aumlr det som ovan naumlmnts viktigt att beskriva den kontext
den miljouml inom vilken studien aumlger rum Vid textanalyser aumlr beskrivningsmomentet vanligen
sammankopplat med sjaumllva analysen vilket aumlven sker i denna studie i form av de aringtergivna
citaten (Sohlberg 2002 s 85ff) Men eftersom miljoumln aumlr densamma betraumlffande vilka personer
som aumlr inblandade och vilka positioner dessa haft saring har det inte ansetts noumldvaumlndigt med
naringgon ytterligare beskrivning av de saumlrskilda omstaumlndigheterna i varje enskilt fall Personerna
i studien aumlr alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som paring ett eller annat saumltt
har accepterat mutor fraringn Systembolagets leverantoumlrer aumlven om en del butikschefer endast
tagit emot mutor fraringn en leverantoumlr medan andra har tagit emot mutor fraringn fler leverantoumlrer
Inte heller tillvaumlgagaringngssaumlttet betraumlffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant
eller vad mutorna bestaringtt av vissa mutor har utgjorts av presentkort paring resor och andra har
bestaringtt av checkar eller kontanter insatta paring butikschefernas konton
32 Material avgraumlnsningar och urval
Materialet till denna studie bestaringr av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar mutbrotten inom
Systembolaget Domarna aumlr fraringn aringren mellan 2005 och 2008 och aumlr de som avser mutbrotten
inom Systembolaget Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju
raumlttegaringngsprocesser men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsaringtalen mot de
anstaumlllda inom VampS Urvalet aumlr saringledes totalt och inga begraumlnsningar har i detta avseende
gjorts av materialet
Materialet aumlr mycket omfattande och de sex domarna aumlr paring sammanlagt mer aumln 600 sidor
Detta kraumlvde avgraumlnsningar och i denna studie aumlr det endast butikschefernas foumlrklaringar till
sina mutbrott som undersoumlks och inte leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott
Leverantoumlrernas foumlrklaringar aumlr dock intressanta utifraringn perspektivet att den laringngvariga
kontakten mellan Systembolaget och VampS kan ha praumlglat aumlven andra leverantoumlrers saumltt att
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
16
skoumlta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004) Att aumlven undersoumlka
leverantoumlrernas foumlrklaringar till sina bestickningsbrott har dock paring grund av tidsbrist och
utrymmesbrist inte kunnat goumlras i denna uppsats Det mer specifika undersoumlkningsmaterialet
som haumlr studeras utgoumlrs saringledes av de 75 butikschefernas redogoumlrelser utifraringn
tingsraumlttsdomarna
Vissa butikschefer har oumlverklagat sina tingsraumlttsdomar till hovraumltten men de flesta
oumlverklaganden har avslagits vilket innebaumlr att hovraumltten beslutat att inte ge de klagande
proumlvningstillstaringnd Hovraumltten har saringledes inte ansetts det motiverat att goumlra naringgon ny proumlvning
av maringlen i dessa fall I andra fall har inte hovraumlttens bedoumlmning utifraringn vad som aumlr av intresse
i denna studie skilt sig fraringn tingsraumlttens bedoumlmning det vill saumlga huruvida rationaliseringarna
har inverkat i foumlrmildrande riktning paring domstolens bedoumlmning av brotten
Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar saring har urvalet skett paring saring saumltt att det
endast aumlr de vanligast foumlrekommande rationaliseringarna som redovisas Aumlven om det i
kvalitativa undersoumlkningar inte aumlr intressant att raumlkna hur maringnga rationaliseringar som man
finner under respektive kategori saring har jag valt att skapa teman utifraringn de rationaliseringar
som var vanligast foumlrekommande (se problematisering av detta under 31) Materialet innehoumlll
en maumlngd olika rationaliseringar och det var inte moumljligt att redovisa dem alla paring grund av
utrymmesbrist daring denna uppsats har ett bestaumlmt antal sidor att foumlrharinglla sig till I och foumlr sig
hade det varit moumljligt att avgraumlnsa antalet domar i undersoumlkningen men eftersom de uppgivna
rationaliseringarna skiljer sig aringt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att
studiens resultat hade blivit ett annat I vissa domar haumlnvisar butikscheferna till att
ersaumlttningen endast var ett laringn och de naumlmner inte okunnighet som en foumlrklaringsfaktor
medan daumlremot i andra domar haumlnvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en foumlrklaring
till varfoumlr de begick mutbrotten och inte alls till att ersaumlttningen var ett laringn Detta foumlrharingllande
aumlr i sig intressant men ska inte haumlr naumlrmare utvecklas
Naumlr det gaumlller fraringgan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft paring
butikschefernas brottsliga handlande saring var det vid urvalet av butikschefernas redogoumlrelser
viktigt att det framgick dels vilken kaumlnnedom de hade om Systembolagets foumlretagspolicy
(deras uppfattade vaumlrderingar) dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras
grundlaumlggande antaganden) Men aumlven efter att detta beaktats kvarstod alltfoumlr maringnga
redogoumlrelser foumlr att kunna redovisa dem alla aumlven haumlr paring grund av utrymmesbrist De
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
17
redogoumlrelser som redovisas i studien har valts ut genom att de paring ett konkret och kortfattat saumltt
redogoumlr foumlr butikschefens uppfattade vaumlrdering respektive grundlaumlggande antagande Detta
foumlrharingllande kan varinglla reliabilitets problem men de butikschefer vars redogoumlrelser har
utelaumlmnats har inte paring naringgot avgoumlrande saumltt skilt sig fraringn dem som redovisas
33 Tillvaumlgagaringngssaumltt
Foumlrst laumlstes allt material igenom foumlr att faring en kaumlnsla foumlr helheten och foumlr att finna moumlnster
kopplade till de tvaring teorier som anvaumlnds i studien Daumlrefter foumlr att undersoumlka den foumlrsta
fraringgestaumlllningen delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier Utifraringn
Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar det aumlr endast
ett laringn brottet skadar ingen person lagen aumlr onoumldigoraumlttvis brottet aumlr noumldvaumlndigt alla
andra goumlr det samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr skapades nya kategorier Foumlr att undersoumlka om
naringgon eller naringgra ytterligare rationaliseringar var vanligt foumlrekommande skapades en
ytterligare kategori annan angiven foumlrklaring Detta gjordes aumlven foumlr att undersoumlka den andra
fraringgestaumlllningen om Colemans teori aumlr anvaumlndbar foumlr att undersoumlka butikschefernas uppgivna
foumlrklaringar Foumlr att undersoumlka den tredje fraringgestaumlllningen gjordes en uppdelning av
butikschefernas redogoumlrelser utifraringn Scheins teori och hans uppdelning i vaumlrderingar och
grundlaumlggande antaganden Foumlr att paring saring vis kunna undersoumlka butikschefernas uppfattningar
dels om den av Systembolaget framfoumlrda foumlretagspolicyn dels om hur denna policy foumlljdes
foumlr att daumlrigenom kunna undersoumlka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget
Teorierna anvaumlndes haumlr som begreppsramar vilket hjaumllpte till att ordna och strukturera
foumlrklaringarna Att anvaumlnda teorin som en begreppsram kan hjaumllpa till att synliggoumlra
sammanhang mellan olika fenomen och genom att anvaumlnda Colemans respektive Scheins
teorier paring butikschefernas redogoumlrelser aringskaringdliggoumlrs foumlrhoppningsvis vissa aspekter som
annars inte skulle ha upptaumlckts (Sohlberg 2002 s 182) I denna studie har detta fraumlmst haft
betydelse foumlr undersoumlkningen betraumlffande existensen av en subkultur eftersom Scheins
indelning i vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden har hjaumllpt till att urskilja och precisera
vad som ska undersoumlkas
Efter denna indelning boumlrjade analysarbetet med att tolka redogoumlrelserna kopplat till de olika
kategorierna respektive uppfattningarna Butikschefernas redogoumlrelser laumlstes noggrant igenom
och de fraser meningsbaumlrande enheter som innehoumlll relevant information foumlr
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
18
fraringgestaumlllningarna markerades och daumlrefter gjordes en sammanstaumlllning av de funna citat som
ansaringgs vara i linje med de olika kategorierna respektive uppfattningarna
Foumlr att besvara de tvaring foumlrsta fraringgstaumlllningarna gjordes en tolkning av om de olika
rationaliseringarna oumlverensstaumlmde med naringgon av Colemans indelningar eller om de aringterfanns
under kategorin annan angiven foumlrklaring Efter ett flertal genomlaumlsningar framkom att vissa
rationaliseringar utifraringn Colemans (1985) teori var vanligt foumlrekommande medan andra var
mindre vanligt foumlrekommande eller till och med inte alls foumlrekom Under kategorin annan
angiven foumlrklaring framkom aumlven rationaliseringar som var vanligt aringterkommande Utifraringn
dessa resultat skapades fyra nya teman
1 Pengarna var ett laringn
2 Det var en kultur daumlr man tog foumlr sig
3 Det var en personlig garingva
4 Pengarna accepterades paring grund av okunnighet
De tvaring foumlrsta temana anknyter till Colemans indelning det aumlr endast ett laringn samt alla andra
goumlr det Tema nummer tre och fyra daumlremot framkom som vanligt foumlrekommande under
kategorin annan angiven rationalisering
Foumlr att besvara den tredje fraringgestaumlllningen undersoumlktes om butikschefernas uppfattade
vaumlrderingar (deras kaumlnnedom om Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy) oumlverensstaumlmde
med butikschefernas grundlaumlggande antaganden (deras uppfattning om hur denna policy
efterlevdes) eller om det foumlrelaringg naringgon diskrepans dem emellan vilket skulle tyda paring att det
existerade en subkultur
34 Validitet och reliabilitet
Enligt Bergstroumlm amp Boreacuteus (2005 s 34f) handlar validiteten i kvalitativa inneharingllsanalyser
om ifall den undersoumlkning man goumlr verkligen kan besvara den fraringga man har foumlr avsikt att faring
besvarad Om exempelvis ett bristfaumllligt urval skett om teman oumlverlappar varandra eller om
reliabiliteten aumlr laringg uppfyller inte studien kraven paring validitet I denna studie finns ett tydligt
avgraumlnsat urval i och med att alla tingsraumlttsdomar som avser mutbrotten inom Systembolaget
ingaringr i undersoumlkningen Vidare har tolkningar och analyser utgaringtt dels fraringn Colemans
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
19
indelning av rationaliseringar dels fraringn Scheins uppdelning av foumlretagskulturen i vaumlrderingar
och grundlaumlggande antaganden daumlrigenom har ett tydligt fokus kunna uppraumlttharingllas paring vad
som avsetts att undersoumlkas Genom att anvaumlnda den kvalitativa inneharingllsanalysen har aumlven ord
inte bara ryckts ur sitt sammanhang utan helheten har efterstraumlvats aumlven om det i denna
studie endast aumlr butikschefernas foumlrklaringar som undersoumlks (Bergstroumlm amp Boreacuteus 2005 s
78f) Dessa tolkningar och tematiseringar har dock byggt paring mina subjektiva bedoumlmningar om
vad som oumlverensstaumlmmer med respektive teori och foumlr att hantera detta eventuella validitets
problem har de kategorier respektive uppfattningar som anvaumlnts dels skapats saring ordagrant som
moumljligt utifraringn de baringda teorierna dels valts ut saring noggrant som moumljligt fraringn butikschefernas
redogoumlrelser
Med houmlg reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ska ge samma resultat
och leda till samma slutsats varje garingng de utfoumlrs God reliabilitet i en undersoumlkning som inte
har foumlr avsikt att maumlta eller raumlkna handlar om att vara noggrann i undersoumlkningens alla led och
att eliminera felkaumlllor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Foumlr de flesta textanalyser aumlr
tolkningsaspekten en reliabilitetsfraringga Vilken tolkningsstrategi man aumln anvaumlnder sig av saring
maringste textlaumlsningen vara tillraumlckligt noggrann foumlr det syfte man har (Bergstroumlm amp Boreacuteus
2005 s 35f) I denna undersoumlkning har foumlr att foumlrsoumlka undvika reliabilitets problem de teman
och uppfattningar som anvaumlnts noggrant definierats och foumlr att visa hur analysen har gjorts har
tolkningarna underbyggts med citat fraringn redogoumlrelserna vilket goumlr att resultaten baumlttre kan
verifieras
35 Metodproblem
Denna studie har begraumlnsats baringde genom materialval och metodval Eftersom materialet
enbart bestaringr av tingsraumlttsdomar och inte foumlrundersoumlkningsprotokoll eller hela beraumlttelser fraringn
butikscheferna kan de uppgifter som anvaumlnds ses som andrahandsuppgifter Det aumlr
tingsraumltterna som gjort den foumlrsta bedoumlmningen och sammanstaumlllt de uppgifter som tagits med
i domarna Daumlrfoumlr har inte heller klargoumlrande fraringgor kunnat staumlllas vid tveksamma fall vilket
innebaumlr att det inte kan uteslutas att om man mer uttryckligt skulle ha bett om foumlrklaringar till
brotten moumljligheten finns att andra rationaliseringar respektive uppfattningar skulle ha
framkommit Haumlr hade saringledes andra undersoumlkningsmoumljligheter fraumlmst intervjuer kunnat ge
en baumlttre foumlrklaring till mutbrotten
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
20
Att anvaumlnda domar som analysmaterial medfoumlr aumlven vissa etiska problem eftersom det
framgaringr personuppgifter paring de doumlmda Aumlven om domar aumlr offentliga handlingar som alla kan
ta del av saring har i denna studie personuppgifter inte redovisats eftersom dessa inte ansetts
tillfoumlra studien naringgot Om namn foumlrekommer i citaten har dessa bytts ut mot NN naumlr det avser
en butikschef och naumlr det gaumlller namn paring leverantoumlrer saring har foumlretagsnamnet skrivits ut men
inte namnet paring den som foumlretraumltt leverantoumlrsfoumlretaget dessa personer har betecknats X
4 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultaten och analysen av dessa att redovisas och haumlr goumlrs aumlven
aringterkoppling till tidigare forskning
41 Utifraringn individperspektivet
I denna studie aumlr foumlljande rationaliseringar vanligast foumlrekommande pengarna var ett laringn det
var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring
grund av okunnighet och dessa redovisas under fyra separata rubriker Det foumlrekom aumlven
andra mindre vanligt foumlrekommande rationaliseringar bland vilka Colemans rationaliseringar
brottet aumlr noumldvaumlndigt samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr aringterfanns Eftersom studiens avsikt aumlr
att undersoumlka vilka rationaliseringar som var vanligast foumlrekommande kommer de mindre
vanliga rationaliseringar inte att ytterligare redovisas Naumlmnas boumlr dock att Colemans
rationaliseringar brottet skadar ingen person och lagen aumlr onoumldigoraumlttvis inte alls foumlrekom i
studien
En viktig reflektion kan haumlr goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att inte naringgon av de uppgivna
rationaliseringarna tycks ha inverkat paring tingsraumltternas bedoumlmning av de brottsliga
handlingarna Domstolarna har saringledes inte i domskaumllen gett uttryck foumlr att de uppgivna
rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt framstaring som
ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat domslut
Vid redovisningen av citaten de meningsbaumlrande enheterna har valet medvetet gjorts att
dessa ska omfatta mer information aumln enbart kortfattat den mening som innefattar det
vaumlsentliga ordet exempelvis laringn Detta foumlr att ge en baumlttre bild av hur rationaliseringarna varit
utformade De tvaring foumlrsta rationaliseringarna pengarna var ett laringn samt det var en kultur daumlr
man tog foumlr sig aumlr i enlighet med Colemens teori och hans indelning i vanligt foumlrekommande
rationaliseringar De tvaring foumlljande rationaliseringarna det var en garingva samt pengarna
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
21
accepterades paring grund av okunnighet framkom som tvaring vanligt foumlrekommande
rationaliseringar utoumlver Colemans indelning
411 rdquoPengarna var ett laringnrdquo ndash resultat och analys
Resultat
Denna rationalisering uppges vid flera tillfaumlllen som foumlrklaring till varfoumlr butikschefen (NN)
fick pengar fraringn foumlretraumldaren (X) foumlr leverantoumlren
Foumlrklaring 1 rdquoPengarna som han fick var laringn fraringn (X) foumlrutom vid tvaring tillfaumlllen daring det var betalning foumlr saringlda
hjortron och loumljrom Han behoumlvde pengarna naumlr familjen flyttaderdquo
Butikschefen uppger haumlr aumlven orsaken till varfoumlr han laringnade pengar En liknande foumlrklaring
och ett liknade tillvaumlgagaringngssaumltt naumlmns i naumlsta rationalisering
Foumlrklaring 2 rdquoPengarna fraringn Vin-Traumldgaringrdh gick in paring hans konto i FoumlreningsSparbanken 19 646 kr den
foumlrsta posten var ett laringn Han skulle gifta sig den 19 januari 2002 och kom att tala med (X) om
sitt behov av pengar med anledning av broumlllopet rdquo
I naumlsta citat haumlnvisar butikschefen till att han behoumlvde laringna pengar samtidigt som han uppger
att han hade pengar paring banken
Foumlrklaring 3 rdquoGenom (X) laringnade han pengar fyra garingnger av Vin-Traumldgaringrdh Laringnen gavs i form av checkar
helt paring professionell basis Houmlsten 2001 och varingren 2002 renoverades sommarstugan i Flen
Laringnet paring 7848 kr avsaringg vaumll byggnadsmaterial hellip Han hade visserligen en del pengar paring kontot
i SE-banken troligen 50-60 000 kr men han ville inte ta pengar daumlrifraringnrdquo
En liknande rationalisering uppger naumlsta butikschef men han tillaumlgger aumlven att han inte skulle
ha laringnat pengarna om det inte varit foumlr att hans ekonomi var daringlig
Foumlrklaring 4 rdquoHan fick nio checkar hemskickade till sig fraringn (X) som han loumlste ut Han fick dessa pengar som
laringn Hans fru studerade i Oumlstersund och pendlade 50 mil varje dag Hon hade ingen inkomst
utan de levde endast paring hans inkomst Deras gemensamma ekonomi var daumlrfoumlr daringlig
Pengarna anvaumlnde han inte direkt till att betala skulder med Han ville helst ligga plus paring kontot
och ha en buffert foumlr ofoumlrutsedda utgifterrdquo
I naumlsta foumlrklaring erkaumlnner butikschefen att hans butik deltagit i ett bonussystem daumlr ett visst
antal av en inkoumlpt vara motsvarade ett visst antal poaumlng som sedan omvandlades till kontanter
vilka tillfoumlll butikschefen
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
22
Foumlrklaring 5 rdquoHan accepterade att delta i kampanjen paring villkor att han skulle faring de pengar som denna
generande (genererade min raumlttelse) som ett privat laringn fraringn (X)rdquo
Analys
Dessa foumlrklaringar aumlr i linje med Colemans rationalisering det aumlr endast ett laringn och the
borrowing rationalization var i Cresseys studie av foumlrskingrare den vanligast foumlrekommande
rationaliseringen Rationaliseringen passar bra in paring denna typ av brottslighet eftersom den paring
ett trovaumlrdigt saumltt neutraliserar omgivningens foumlrdoumlmande Rationaliseringen framstaringr som
sannolik infoumlr omgivningen efter det att brottet aumlgt rum rdquojag tog emot pengarna som ett laringn
men jag ska betala tillbakardquo Men rationalisering kan aumlven ge muttagaren ett raumlttfaumlrdigande
infoumlr sjaumllva accepterandet av mutan rdquojag laringnar endast pengarna och jag ska betala tillbakardquo
Rationaliseringen aumlr saringledes anvaumlndbar baringde infoumlr brottet och efter brottet
Vissa butikschefer haumlnvisar aumlven till att laringnet accepterades foumlr att deras ekonomi var daringlig och
denna foumlrklaring kan ocksaring saumlgas passa in under Colemans rationalisering brottet var
noumldvaumlndigt Haumlr kan dock en reflektion goumlras om inte alla former av laringn sker mot bakgrund av
att personen behoumlver pengar Denna studie visar i likhet med vad Coleman kom fram till att
rationaliseringar ofta kombineras naumlr de anvaumlnds och en person kan daumlrfoumlr ange flera
rationaliseringar betraumlffande samma brottsliga handling
412 rdquoDet var en kultur daumlr man tog foumlr sigrdquo ndash resultat och analys
Resultat
I denna rationalisering haumlnvisar butikschefen till kulturen som foumlrklaring till varfoumlr han tog
emot ersaumlttning fraringn leverantoumlren
Foumlrklaring 6 rdquoHan skolades in i en kultur daumlr man tog foumlr sig I butikschefsklubben traumlffade han maringnga av
sina kollegor Det fanns en klar foumlretagspolicy men det jobbades efter en annan En ren
dubbelmoral raringdderdquo
I naumlsta rationalisering betonas hur vanligt systemet med bonusar var och butikschefen menar
att alla andra ocksaring gjorde paring detta saumltt
Foumlrklaring 7 rdquoKvinnan erbjoumld honom att vara med i ett bonussystem Han tackade ja till erbjudandet
eftersom det kaumlndes som ett utbrett system och han tidigare hade houmlrt talas om liknande
erbjudanden som andra anstaumlllda paring Systembolaget AB hade tackat ja tillrdquo
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
23
Foumlljande foumlrklaringar haumlnvisar till att ingen av de houmlgre ansvariga cheferna sade ifraringn om att
beteendet inte var accepterat
Foumlrklaring 8 rdquo(NN) visste i och foumlr sig att policyn innehoumlll ett foumlrbud mot att ta emot varuprover Hon tog
dock inte saring haringrt paring det eftersom personer fraringn huvudkontoret verkade tycka att det var
acceptabelt ibland Naumlr hon exempelvis var i Skottland paring en whiskystudieresa fick alla
deltagarna varsin flaska whisky med sitt namn paring etiketten De som deltog fraringn huvudkontoret
hade ingen erinran mot dettardquo
Foumlrklaring 9 rdquoHan ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om policyn
sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt
detrdquo
Foumlrklaring 10 rdquoHon funderade inte om det skulle vara problematiskt att ta emot varuprover som butikschef och
saringg inte saring allvarligt paring det Hon trodde som butikschef att saringdana haumlr erbjudanden skickades
ut Hon hade varit paring fyra vinresor arrangerade av Systembolaget AB och paring dessa resor
erharingllit varuprover Paring resorna var naringgon fraringn huvudkontoret med som reseledarerdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men haumlr garingr butikschefen ett steg laumlngre naumlr han
uttalar att aumlven de houmlgre ansvariga cheferna tog emot otillaringtna ersaumlttningar
Foumlrklaring 11 rdquoPersoner i ledningen foumlr Systembolaget tog sjaumllva emot varuprover och hade inte naringgot emot
att anstaumlllda tog ut varuprover om inte detta uppmaumlrksammades Det har varit en vedertagen
kultur i Systembolaget att ta emot varuproverrdquo
I naumlsta rationalisering uppger butikschefen att han visste om att hans agerande inte
oumlverensstaumlmde med Systembolagets policyregler men att han inte trodde att agerandet var
brottsligt eftersom alla andra gjorde det inklusive de houmlgre ansvariga cheferna
Foumlrklaring 12 rdquoHan har vid den aktuella tidpunkten varit medveten om Systembolagets policy och foumlrbudet att
ta emot garingvor fraringn leverantoumlrer men uppfattade inte sitt handlande som brottsligt Det hade
utbildats en foumlretagskultur daumlr det ifraringgavarande beteendet tolererades I denna foumlretagskultur
ingick ett stort antal av alla butikschefer men aumlven personer paring houmlgre poster i Systembolagets
hierarkirdquo
Andra rationaliseringar haumlnvisar dock till att det endast aumlr butikschefer som agerar paring detta
saumltt
Foumlrklaring 13 rdquoDet har aumlndaring varit kutym att ta emot naringgon flaska daring och daring Fraringn kollegor men inte fraringn
ledningen hade han houmlrt talas om att varuprover som utdelats utan krav paring motprestation Det
aumlr kollegorna sjaumllva som skapat denna kutym Endast butikschefer erhoumlll varuprover ingen
annan personalrdquo
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
24
Foumlrklaring 14 rdquoButikschefer emellan sades det att det var accepterat att ta emot varuprover och att det var
naringgot som kunde goumlras oumlppetrdquo
Analys
Haumlr framkommer foumlrklaringar som haumlnvisar till att alla andra goumlr det Enligt Coleman finns
det flera aspekter av denna rationalisering rdquojag goumlr bara som alla andrardquo indikerar att det aumlr
fel att doumlma en person foumlr dennes handling om inte alla andra ocksaring doumlms foumlr deras liknande
handlingar Det egna handlandet staumllls saringledes i relation till vad alla andra goumlr och handlingen
anses som icke-kriminell eftersom alla andra goumlr det En annan aspekt aumlr uppfattningen om att
kriminellt beteende maringste innefatta naringgon form av individuellt val och i det haumlr fallet
bekraumlftar personen endast foumlrvaumlntningar fraringn andra som goumlr samma sak och daumlrmed kan inte
personen haringllas ansvarig Coleman menar att korrupta anstaumlllda ofta haumlnvisar till att de inte
gjort naringgot fel eftersom de endast foumlljer ett beteende som aumlr accepterat bland deras kollegor
Att haumlnvisa till alla andra skapar en gruppgemenskap och att ytterligare haumlnvisa till att
oumlverordnande chefer goumlr samma sak ger uttryck foumlr ett ytterligare beraumlttigande av agerandet
daring aumlven dessa som foumlrebilder visar att beteendet aumlr accepterat Detta visar paring betydelsen av att
de houmlgre cheferna upptraumlder i enlighet med uppstaumlllda regler och att de aumlr kulturbaumlrare
Naumlr det gaumlller haumlnvisningen till kulturen kan paralleller aumlven dras till Jacobsson och
Waumlsterfors motivvokabulaumlr sedvaumlnja Haumlnvisningen till sedvaumlnja ger uttryck foumlr ett
raumlttfaumlrdigande i och med att det aumlr saring man goumlr i branschen haumlr gaumlller haumlnvisningen det aumlr saring
man goumlr i butikschefsklubben Aumlven Braring menar att den vanligaste rationaliseringen aumlr att
haumlnvisa till sedvaumlnja i viss bransch eller inom naumlringslivet generellt
413 rdquoDet var en personlig garingvardquo ndash resultat och analys
Resultat
I dessa rationaliseringar haumlnvisas till att ersaumlttningen bara var en vaumlnskapsgaringva
Foumlrklaring 15 rdquoHan saringg det som en personlig garingva Han kaumlnde till att (X) arbetade paring Aringkesson Vin naumlr han
tog emot checken men resechecken var en ren vaumlngaringvardquo
Foumlrklaring 16 rdquoPresentkortet fraringn Aringkesson Vin fick han av (X) paring varingren 2001hellip Men efterhand kom han att se
detta som en personlig garingva fraringn (X) De kaumlnde varandra sedan mycket laumlngehelliprdquo
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
25
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att han troligtvis faringtt checken fraringn leverantoumlren men att
ersaumlttningen inte hade med deras yrkesrelation att goumlra
Foumlrklaring 17 rdquoHan har acutetagit utacute den resecheck som aumlr aktuell i maringlet betraumlffande honom paring 2500 kr Han vet
inte hur han fick checken men foumlrmodligen fick han den fraringn (X) Det hade inte med arbetet att
goumlra hellip Han och (X) aumlr vaumlnner privathelliprdquo
En liknande rationalisering anges i naumlsta citat men haumlr inser butikschefen att hans agerande
inte aumlr i oumlverensstaumlmmelse med Systembolagets policyregler
Foumlrklaring 18 rdquoResan var inte att anse som en beloumlning utan hade sin foumlrklaring i hans vaumlnskap med (X) Han
hade inte informerat Systembolaget om att han skulle foumllja med paring resa med en vinleverantoumlr
eftersom han antog att han skulle ha blivit nekad om han hade fraringgat om tillstaringndrdquo
Men aumlven andra foumlrklaringar foumlrekommer daumlr ersaumlttningen aumlr uttryck foumlr olika former av
garingvor
Foumlrklaring 19 rdquoCheckarna fraringn februari och maj 2002 avsaringg ersaumlttning foumlr idrottsevenemang hellip Han tyckte
daring att det var ett flott erbjudanderdquo
Foumlrklaring 20 rdquoEn av checkarna han vet inte vilken avser ett restaurangbesoumlk i Stockholm Han och hans
faumlstmouml sprang paring (X) och denne ville bjuda demrdquo
Det foumlrekommer ocksaring rationaliseringar i linje med att ersaumlttningarna aumlr julklappar
foumldelsedagspresenter eller uttryck foumlr andra former av uppskattning
Foumlrklaring 21 rdquoI december 2000 ville (X) ge honom en julklapp Han koumlpte ut cognac saumlnde kvittot till (X) och
fick sedan en check paring 895 kr vilket svarade mot priset paring flaskanrdquo
Foumlrklaring 22 rdquoDet var daring fraringga om en present till hans femtioaringrskalas Han blev i samband haumlrmed erbjuden
att koumlpa en flaska whiskey och faring den erlagda summan tillbaka mot att han skickade in kvittot till
leverantoumlrenrdquo
Foumlrklaring 23 rdquoSom tack foumlr hjaumllpen fick (NN) ta ut naringgra flaskor vin och sedan skicka kvittona till (X) som
ersatte (NN)s utlaumlgg med en checkrdquo
Foumlrklaring 24 rdquoHan fick checkarna hemsaumlnda till sig som tack foumlr hjaumllpen vid diskussionerna Han acutekan en
massaacute om alkoholhantering som alltsaring betalade sig paring saring saumltt hellip Hur som helst var checkarna
garingvor paring privat basisrdquo
I naumlsta foumlrklaring uppger butikschefen att hennes butik deltagit i ett bonussystem och att
bonusen tillfoumlll henne i egenskap av butikschef
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
26
Foumlrklaring 25 rdquoHon mottog checkar som skickades hem till henne Hon uppfattade checkarna som garingvor De
varor butiken bestaumlllde omvandlades till poaumlng som resulterade i pengar Hon har loumlst in
checkarnardquo
Analys
Denna rationalisering underlaumlttar foumlr personen att raumlttfaumlrdiga sitt agerande eftersom personen
menar att den ersaumlttning som erharinglls har sin grund i vaumlnskap eller annan form av uppskattning
och daumlrmed inte kan anses som brottslig Garingvor aumlr traditionella objekt i mutbrottssammanhang
och om garingvan inte aumlr laumlmnad foumlr mottagarens tjaumlnsteutoumlvning utan som vaumlnskapsgaringva
kommer straffbarhet inte ifraringga Haumlr kan aumlven paralleller dras till Jacobsson och Waumlsterfors
och motivvokabulaumlren tacksamhet och gaumlstfrihet Vid dessa former av uppskattning kan det
vara svaringrt att neka till garingvor om det aumlr saring man boumlr goumlra enligt ett kulturellt moumlnster som att
exempelvis acceptera julklappar eller foumldelsedagspresenter Personer som innehar
mutkaumlnsliga positioner speciellt inom statliga foumlretag maringste dock beakta det vanskliga i att ta
emot garingvor eftersom graumlnsen mellan muta och garingva kan vara haringrfin
Vissa personer kan aumlven ge prov paring daringligt omdoumlme och accepterar garingvor aumlven fast de kaumlnner
till vilka regler som gaumlller Enligt Brarings rapport gaumlller det bland annat tjaumlnstemaumln som tar emot
garingvor fraringn entreprenoumlrer haumlr leverantoumlrer och haumlnvisar till att garingvan aumlr ett uttryck foumlr deras
vaumlnskap utoumlver deras yrkesrelation Detta synsaumltt kan vara svaringrt foumlr en konkurrent att
acceptera speciellt om denne paring grund av de andras vaumlnskapsrelation foumlrlorar upphandlingar
Detsamma kan haumlr saumlgas om det olaumlmpliga i att butikscheferna medvetet staumlrker
vaumlnskapsfoumlrharingllanden med vissa av Systembolagets leverantoumlrer
414 rdquoPengarna accepterades paring grund av okunnighetrdquo ndash resultat och
analys
Resultat
I dessa rationaliseringar uppger butikscheferna att de inte visste varifraringn pengarna kom och
att de inte heller hade foumlr avsikt att undersoumlka detta
Foumlrklaring 26 rdquoHan loumlste efter ett tag ut checken eftersom ingen hade efterlyst den och satte in pengarna paring
sitt konto Han vaumlntade inte paring pengar ifraringn naringgon och hade ingen tanke paring att ta reda paring vem
(X) var hellip Omstaumlndigheterna var de samma foumlr oumlvriga checkarrdquo
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
27
Foumlrklaring 27 rdquoPresentkorten kom hemsaumlnda till bostaden acuteutan kaumlnd avsaumlndareacute hellip Eftersom det inte
framgick varifraringn korten kom var hans enda reaktion att det var generoumlstrdquo
Foumlrklaring 28 rdquoDe fyra checkarna kom (med min anm) posten Han foumlrstod ingenting Checkarna framstod
som rena garingtanrdquo
En liknande foumlrklaring ges i naumlsta citat men daumlr haumlnvisar butikschefen aumlven till varfoumlr han
loumlste ut checkarna
Foumlrklaring 29 rdquoHan ansaringg att det var underligt att naringgon saumlnde checkar till honom men han loumlste ut dessa
eftersom han var i behov av dessa pengarrdquo
I foumlljande rationaliseringar har butikscheferna insett ifraringn vem checkarna kom men de har
inte foumlrstaringtt varfoumlr de faringtt dem Vissa butikschefer uppger dock att de inte har gynnat
leverantoumlrerna paring naringgot saumltt
Foumlrklaring 30 rdquoDet aumlr riktigt att (X) med posten saumlnt honom fem checkar staumlllda till honom personligen Han
foumlrstaringr inte varfoumlr Han hade inte gynnat (X) paring naringgot saumltt hellip Det aumlr riktigt att det snart efter
den sista checken boumlrjade hopa sig kontanter paring hans personkonto i Nordea Han foumlrstaringr inte
varfoumlr och han foumlrstaringr lika lite hur (X) kunde kaumlnna till hans kontonummerrdquo
Foumlrklaring 31 rdquoPloumltsligt kom det ett presentkort paring 2200 kr hem till honom Han maringste ha faringtt det eftersom
han kommer iharingg att han loumlste in det Han vet inte varifraringn den kom Anledningen maringste ha varit
att acutehan vaumll trodde att vi skulle ta in hans vineracuterdquo
Foumlrklaring 32 rdquoHan har tagit emot checkar och insaumlttningar paring sitt privata bankkonto fraringn Vin-Traumldgaringrdh
men visste inte vad dessa betalningar avsaringgrdquo
Analys
Denna rationalisering haumlnvisar till okunskap men inte till den sorts okunskap betraumlffande vad
som aumlr brottsligt eller inte vilket kan vara en orsak till brottet och inte direkt ett
raumlttfaumlrdigande Rationaliseringen haumlnvisar istaumlllet till att butikscheferna inte visste ifraringn vem
de faringtt pengarna och raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i att butikscheferna inte visste att det var
fraringn leverantoumlrerna de fick ersaumlttningen man kan anta att de haumlrmed vill antyda att om de
vetat detta saring hade de inte accepterat ersaumlttningen I vissa fall framkommer det dock att
butikscheferna insett varifraringn pengarna kommer men daring haumlnvisar de istaumlllet till att de inte
visste varfoumlr de faringtt pengarna Butikscheferna menar samtidigt att de inte har gynnat
leverantoumlrerna vilket tyder paring att de insett att avsikten var att de skulle paringverkas i sin
tjaumlnsteutoumlvning Butikschefer har en betydande maktposition vilken kan paringverkas och
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
28
utnyttjas paring maringnga saumltt Det aumlr daumlrfoumlr inte av betydelse om butikscheferna laringtit sig paringverkas av
ersaumlttningen eller inte eftersom sjaumllva mottagandet av ersaumlttningen aumlr tillraumlcklig foumlr
straffbarhet Raumlttfaumlrdigandet bestaringr saringledes i okunskap om varifraringn eller varfoumlr butikscheferna
faringtt ersaumlttningen och det garingr i dessa foumlrklaringar att skoumlnja en strategi foumlr att medvetet inte ta
reda paring hur det egentligen foumlreligger eftersom butikscheferna daring i efterhand kan haumlnvisa till
okunnighet en slags avsiktlig okunnighet
42 Utifraringn organisationsperspektivet
Resultatet av studien visar att butikscheferna har uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget
oumlnskade foumlrmedla genom sin foumlretagspolicy men att dessa vaumlrderingar inte har foumlljts av
butikscheferna utan en subkultur har uppstaringtt Eftersom studiens avsikt aumlven aumlr att undersoumlka
vilken inverkan denna subkultur haft paring butikschefernas brottsliga handlande kommer foumlljden
av denna att vidare analyseras
421 Vaumlrderingar och grundlaumlggande antaganden ndash resultat och analys
Resultat
I dessa citat uppger butikscheferna att de inser att deras beteende inte oumlverensstaumlmmer med
Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy men de haumlnvisar till att det har utvecklats en kultur
daumlr andra vaumlrderingar gaumlller en subkultur
Person 1s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde mycket vaumll till bolagets policy Han deltog i Nackakonferensen
1998 daumlr policyfraringgorna belystes Som chef var man skyldig att upplysa personalen om policy och logistik Han
kaumlnde alltsaring till reglernardquo
Person 1s grundlaumlggande antagande rdquoDet var otroligt dumt av honom att ta emot checkar och presentkort Men
saring daumlr gjorde alla i stort sett Det fanns en subkultur bland butikschefernardquo
Person 2s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till Systembolagets policy angaringende kontakter med leverantoumlrer
och att det var foumlrbjudet foumlr anstaumlllda att ta emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Person 2s grundlaumlggande antagande rdquoHans uppfattning om policyn var att det var ett regelverk som inte
tillaumlmpades i praktikenrdquo
Person 3s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har varit medveten om Systembolagets policy och att hans agerande var i
strid mot dennardquo
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
29
Person 3s grundlaumlggande antagande rdquoDet har paring Systembolaget redan naumlr han boumlrjade arbeta paring bolaget dock
funnits en kultur daumlr det varit accepterat att butikschefer tagit emot garingvor fraringn leverantoumlrerrdquo
Naumlsta butikschef uppger aumlven att han haft utbildningsansvar foumlr policyreglerna men att han
aumlndaring agerat paring ett otillboumlrligt saumltt
Person 4s uppfattade vaumlrdering rdquoHan aumlr inte bara vaumll medveten om gaumlllande policy foumlr verksamheten han har
haft utbildningsansvaret foumlr policyn Dess inneharingll aumlr solklart Det raringder alltsaring foumlrbud till hundra procent mot
att acceptera foumlrmaringner i tjaumlnstenrdquo
Person 4s grundlaumlggande antagande rdquoMen det har naumlstan blivit praxis att aumlndaring goumlra det Huvudkontoret
oumlppnade foumlr en period raumltt foumlr butikschefer att uppraumlttharinglla kontakter med leverantoumlrer om logistik och
reklamationer etc Ur detta utvecklade det sig en anda som gick utoumlver vad som var tillaringtet Det uppstod liksom
ett slags acceptansrdquo
Vissa butikschefer menar att Systembolagets framfoumlrda foumlretagspolicy var klar men att den
blev oklar i och med att de houmlgre cheferna tycktes acceptera att foumlrmaringner togs emot
Person 5s uppfattade vaumlrdering rdquoHan kaumlnde till policyn som togs fram 199495 i samband med EU-intraumldet och
att maumlrkesneutraliteten var en strikt fraringga Han var medveten om att inga garingvor varuprover eller pengar fick tas
emot fraringn en leverantoumlrrdquo
Person 5s grundlaumlggande antagande rdquoDet haumlnde att han sjaumllv tog ut varuprover och skickade in kvittot till (X)
och fick ersaumlttning hellip Han ansaringg att det var en maringngaringrig kultur att ta ut varuprover som var tillaringten aumlven om
policyn sade annorlunda eftersom ingen paring Systembolaget AB tidigare brytt sig om att goumlra naringgot aringt detrdquo
Person 6s uppfattade vaumlrdering rdquoHan har skrivit under ett intyg om att han tagit del av ett policydokument och
han har i stora drag vetat vad policyn handlade omrdquo
Person 6s grundlaumlggande antagande rdquoFoumlrbudet att ta emot garingvor har varit olika starkt under olika perioder
(NN) deltog i en vinstudieresa till Tyskland daumlr han mottog varuprover Personer fraringn huvudkontoret som ocksaring
var med paring resan hade ingen erinran mot dettardquo
I naumlsta citat uppger butikscheferna att det var foumlrst under aringr 2002 som ledningen foumlr
Systembolaget tydligt klargjorde vikten av att policyreglerna efterlevdes
Person 7s uppfattade vaumlrdering rdquoEnligt de officiella policyreglerna var det foumlrbjudet att ta emot varuprover
men inofficiellt har han uppfattat det som tillaringtet att ta emot varuprover hellip Det var foumlrst paring konferensen aringr
2002 i vilken Anitra Steen deltog som policyn tydligt klargjordesrdquo
Person 7s grundlaumlggande antagande rdquoHan reste till Spanien aringr 1995 ihop med personer fraringn huvudkontoret och
regionkontoret i Norrland Alla mottog varuprover som garingvor paring den resanrdquo
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
30
Person 8s uppfattade vaumlrdering rdquoHan deltog i konferenser som houmllls av Systembolaget i Nacka Strand aringr 1998
och i Vaumlsterarings aringr 2002 Policyreglerna diskuterades paring baringda konferenserna men det var foumlrst aringr 2002 som det
blev skarpt laumlgerdquo
Person 8s grundlaumlggande antagande rdquoSystembolaget laumlmnade dubbla budskap Aringr 1990 deltog han i en
utbildningsresa under vilken samtliga deltagare mottog varuprover fraringn de flesta staumlllen de besoumlkte Den
allmaumlnna meningen var att de som deltog inte fick ta emot mer varuprover aumln att de klarade tullenrdquo
Analys
Av citaten framkommer att butikscheferna kaumlnt till de vaumlrderingar som ledningen foumlr
Systembolaget oumlnskade framfoumlra och som inte tillaumlt att varuprover eller garingvor mottogs fraringn
leverantoumlrer I flera fall har butikscheferna aumlven skrivit under kontrakt som bevisar att de tagit
del av gaumlllande policyregler Systembolagets framfoumlrda vaumlrderingar faringr daumlrfoumlr anses vara vaumll
kaumlnda foumlr de doumlmda butikscheferna Men butikscheferna har inte foumlljt dessa vaumlrderingar utan
istaumlllet anammat andra vaumlrderingar och butikscheferna haumlnvisar haumlr till en subkultur som
utvecklats genom att det under en laringng till skapats en acceptans foumlr ett annat beteende som
tillaringtit varuprover och andra ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Analysen av citaten visar saringledes
paring en diskrepans mellan den av Systembolaget foumlrmedlade vaumlrderingar och de av
butikscheferna anammade vaumlrderingar
Vissa av de doumlmda butikscheferna haumlnvisar aumlven till att somliga av de houmlgre cheferna
accepterade ersaumlttningar eller i vart fall att dessa inte sade ifraringn om att beteendet inte var
accepterat och det egna beteendet staumllls saringledes i relation till de houmlgre chefernas agerande
Ledningen inom ett foumlretag har den absolut viktigaste rollen att foumlrmedla foumlretagskulturen
men eftersom ledningsgruppen ofta har mellanchefer mellan sig och sina anstaumlllda anvaumlnder
de sig i ofta av dessa mellanchefer som kulturspridare Detta innebaumlr att mellanchefer i maringnga
fall kan ha en mycket viktig roll foumlr att sprida den efterstraumlvade foumlretagskulturen och faring de
anstaumlllda att tillaumlgna sig denna I detta fall tycks vissa av Systembolagets houmlgre chefer
omraringdeschefer ha misslyckats med att faring butikscheferna att foumllja de vaumlrderingar som
Systembolagets ledning efterstraumlvat
Om foumlretagsledningen misslyckas med att implementera foumlretagets vaumlrderingar till sina
anstaumlllda kan de anstaumlllda istaumlllet faringnga upp andra vaumlrderingar med annan avsaumlndare och
tillaumlgna sig dessa vilket skett i det haumlr fallet Om detta sker rutinmaumlssigt och av en grupp
anstaumlllda kan det uppstaring en subkultur som antingen samexisterar med foumlretagets oumlvergripande
vaumlrderingar eller konkurrerar med dessa Analysen av resultaten visar att den subkultur som
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
31
uppstod klart konkurrerade med Systembolagets oumlvergripande foumlretagskultur eftersom det
inom subkulturen fanns en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar och andra foumlrmaringner fraringn
leverantoumlrer vilket inte var accepterat inom den oumlvergripande foumlretagskulturen
422 Subkulturens inverkan paring butikschefernas brottsliga handlande
Strukturella faktorers paringverkan paring individer kan som tidigare naumlmnts vara en bidragande
foumlrklaring till individers brottsliga handlingar (Tham 2001 och se aumlven Sambson amp Laub
1995) Har daring subkulturen inom Systembolaget varit en saringdan faktor som inverkat paring
butikschefernas brottsliga agerande Inom subkulturen var det accepterat att ta emot
ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer och att butikscheferna sjaumllva naumlmner denna subkultur som en
foumlrklaring till sina brottsliga handlingar kan jaumlmfoumlras med vad som framkom under
rationaliseringen det var en kultur daumlr man tog foumlr sig (se under 412) Analysen av resultatet
tyder paring att subkulturen har inverkat paring butikschefernas brottsliga agerande i och med att
butikscheferna kunde raumlttfaumlrdiga det brottsliga handlandet genom att referera till subkulturen
vilket gjordes genom haumlnvisning till alla andra som agerade i enlighet med subkulturens
vaumlrderingar men aumlven genom haumlnvisningen till de andras foumlrvaumlntningar (inom subkulturen) paring
hur butikscheferna skulle agera Daumlrmed kunde kulturen haringllas ansvarig utoumlver butikscheferna
sjaumllva Det aumlr intressant att detta beteende som utvecklats inom subkulturen inte kan ses som
en lokalt avgraumlnsad foumlreteelse utan haumlnvisningen till subkulturen goumlrs av butikschefer saringvaumll i
Norrland som i Skaringne
Redan Edwin H Sutherland (1939) framfoumlrde i sin teori om differentiella associationer att
brottsligt beteende aumlr inlaumlrt och att inlaumlrning av brottsligt beteende sker i interaktion med
andra speciellt inom grupper daumlr medlemmarna har naumlra och personliga relationer (Sarnecki
2003 s 153f) Inom Systembolaget fanns en speciell klubb rdquobutikschefsklubbenrdquo daumlr
vaumlrderingar kan ha oumlverfoumlrts och laumlrts ut mellan butikscheferna Coleman menar att individer
inom en subkultur inte enbart laumlr ut vilka rationaliseringar som aumlr mest passande foumlr det
specifika brottsliga agerandet utan subkulturen hjaumllper aumlven individerna inom subkulturen att
undvika kontakt med dem som tar avstaringnd fraringn detta agerande (Coleman 1985 s 211)
Genom denna subkultur kunde saringledes det brottsliga handlandet faring en saring stor omfattning att 75
av Systembolagets butikschefer agerade i enlighet med dess vaumlrderingar och daumlrmed begick
mutbrott Resultaten tyder dock paring att en foumlraumlndring intraumlffade fraringn och med aringr 2002 daring ett
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
32
aumlndrat foumlrharingllningssaumltt markerades betraumlffande denna subkultur och det brottsliga beteendet
vilket aumlven inledandet av raumlttegaringngsprocesserna visar
5 Slutsatser och avslutande diskussion
Uppsatsens syfte var att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett
organisationsperspektiv undersoumlka moumljliga foumlrklaringar till mutbrotten och foumlljande
fraringgestaumlllningar formulerades
1 Vilka var de vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav
som foumlrklaringar till sina mutbrott
2 Kan Colemans teori om rationaliseringar anvaumlndas foumlr att undersoumlka butikschefernas
uppgivna foumlrklaringar
3 Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet
var accepterat och i saring fall vilken inverkan hade den paring butikschefernas brottsliga
agerande
Utifraringn individperspektivet visade resultaten att de vanligaste rationaliseringar som
butikscheferna uppgav som foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett
laringn det var en kultur daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna
accepterades paring grund av okunnighet Butikscheferna anvaumlnde dessa rationaliseringar foumlr att
raumlttfaumlrdiga eller ursaumlkta det egna handlandet I samband haumlrmed haumlnvisade butikscheferna ofta
till att alla andra gjorde samma sak att de houmlgre cheferna ocksaring accepterade ersaumlttningar eller
att det uppstaringtt en acceptans foumlr agerandet genom den daring raringdande kulturen Genom att haumlnvisa
till naringgon annan foumlrsoumlkte butikscheferna saringledes foumlrminska det egna agerandet och foumlrskjuta
ansvaret fraringn den egna personen till alla andra de houmlgre cheferna eller kulturen
Butikscheferna haumlnvisade aumlven till andra liknande men lagliga sociala handlingar saringsom
exempelvis garingvor foumlr att motivera och foumlrvara sina brottsliga handlingar
Rationaliseringarna i denna studie har framkommit under raumlttegaringngarna med butikscheferna
och daumlrmed uppgetts efter att de brottsliga handlingarna har begaringtts vilket inte behoumlver
betyda att rationaliseringarna endast aumlr efterhandskonstruktioner utan de kan i vissa fall ha
utgjort en del av motivationen till brotten genom att de hanterat den inre normkonflikt som
den brottsliga handlingen skapar (Cressey 1953 Coleman 1985) Vanligtvis uppger dock
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
33
gaumlrningsmannen rationaliseringen i efterhand foumlr att raumlttfaumlrdiga sitt beteende infoumlr
omgivningen vilket som ovan naumlmnts skett i detta fall Rationaliseringarna kan daumlrfoumlr antas
ha uppgetts i avsikt att foumlrmildra domstolens bedoumlmning av brotten och daumlrigenom moumljligen
paringverka straffen De uppgivna rationaliseringarna har dock inte inverkat paring tingsraumltternas
bedoumlmning av de brottsliga handlingarna eftersom tingsraumltterna i domskaumllen inte gett uttryck
foumlr att de uppgivna rationaliseringarna skulle verka i foumlrmildrande riktning eller paring annat saumltt
framstaring som ursaumlktande vid bedoumlmningen av brotten och daumlrmed kunna ge skaumll foumlr annat
domslut
Utifraringn organisationsperspektivet visade resultaten att de av Systembolaget framfoumlrda
vaumlrderingarna inte hade anammats av de doumlmda butikscheferna utan det hade uppstaringtt en
subkultur inom vilken det var accepterat att ta emot ersaumlttningar fraringn leverantoumlrer Denna
subkultur inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande paring saring vis att butikscheferna
genom denna kunde raumlttfaumlrdiga sitt brottsliga agerande genom att haumlnvisa till alla andra som
agerade i enlighet med subkulturens vaumlrderingar men aumlven genom att haumlnvisa till andras
foumlrvaumlntningar paring hur de skulle agera Det foumlrharingllande att maringnga foumlrklaringar aumlr snarlika aumlr
intressant utifraringn vad Coleman uttalar om inlaumlrning av en subkulturs rationaliseringar och i
denna studie utgjorde aumlven sjaumllva subkulturen en laumlmplig rationalisering foumlr att raumlttfaumlrdiga det
brottsliga beteendet
De slutsatser som kan dras utifraringn studiens resultat aumlr foumlljande
De fyra vanligast foumlrekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som
foumlrklaringar till sina brottsliga handlingar var pengarna var ett laringn det var en kultur
daumlr man tog foumlr sig det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund
av okunnighet
Colemans teori om rationaliseringar var delvis tillaumlmplig daring tvaring av hans naumlmnda
rationaliseringar var vanligt foumlrekommande det var bara ett laringn och alla andra goumlr det
samt tvaring rationaliseringar var mindre vanligt foumlrekommande brottet var noumldvaumlndigt
samt jag aumlr faktiskt vaumlrd det haumlr Tvaring av Colemans naumlmnda rationaliseringar foumlrekom
dock inte alls i studien brottet skadar ingen person samt lagen aumlr onoumldigoraumlttvis
Utoumlver Coleman teori framkom andra vanligt foumlrekommande rationaliseringar dessa
var det var en personlig garingva samt pengarna accepterades paring grund av okunnighet
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
34
De doumlmda butikscheferna hade uppfattat de vaumlrderingar som Systembolaget oumlnskade
foumlrmedla (dess policyregler) men de hade anammat andra vaumlrderingar och genom att
butikscheferna agerade i enlighet med dessa vaumlrderingar uppstod en subkultur som
krockade med den oumlvergripande foumlretagskulturen
Inom denna subkultur fanns det en acceptans foumlr att ta emot ersaumlttningar fraringn
leverantoumlrer och subkulturen inverkade paring butikschefernas brottsliga handlande i och
med att den raumlttfaumlrdigade deras beteende
Dessa slutsatser har gjorts utifraringn en undersoumlkning av de sex tingsraumlttsdomar som behandlar
mutbrotten inom Systembolaget men foumlr att med stoumlrre saumlkerhet kunna dra dessa slutsatser
skulle kraumlvs andra metoder fraumlmst intervjustudier Foumlrhoppningsvis kan dock denna studie
bidra till att uppmaumlrksamma betydelsen av att soumlka foumlrklaringar till brottsligt beteende paring flera
nivaringer utoumlver individnivaringn
Avslutningsvis kan en genus relaterad reflektion goumlras betraumlffande det foumlrharingllande att av de 75
doumlmda butikscheferna var endast sex kvinnor Intressant i detta avseende aumlr aumlven att det var
foumlrst genom den daringvarande vd Anitra Steen som en markering gjordes av att det brottsliga
beteendet inte laumlngre var accepterat vilket aumlven resultaten av denna studie tyder paring Dessa
foumlrharingllanden aumlr intressanta och kan vaumlcka fraringgor infoumlr framtida forskning
Ur ett kriminologiskt perspektiv aumlr det betydelsefullt att studera och foumlrsoumlka foumlrstaring de
bakomliggande foumlrklaringarna till korruptionsbrott eftersom paring saring saumltt olika riskomraringden kan
identifieras och daumlrmed laumlttare foumlrebyggas Det aumlr viktigt foumlr foumlretag och organisationer som
vill foumlrhindra mutor att de uppmaumlrksammar de raumlttfaumlrdiganden och ursaumlkter som finns inom
det kulturellt vedertagna saumlttet att tala om mutor Det handlar daumlrfoumlr om att inom varje
bransch eller foumlretag staumllla sig fraringgan om tydliga graumlnser finns mellan det klandervaumlrda och
det klanderfria samt om dessa graumlnser implementerats till de anstaumlllda saring att de arbetar i
oumlverensstaumlmmelse med dessa
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
35
Litteraturfoumlrteckning
Ahrne G och Hedstroumlm P (1999) Organisationer och samhaumllle Analytiska perspektiv
Lund Studentlitteratur
Alvesson M (2005) Organisationskultur och ledning Malmouml Liber
Alvesson M amp Berg P O (1988) Foumlretagskultur och organisationssymbolism Utveckling
teoretiska perspektiv och aktuell debatt Lund Studentlitteratur
Backman J (2008) Rapporter och uppsatser Lund Studentlitteratur
Bang H (1999) Organisationskultur Malmouml Studentlitteratur
Bergstroumlm G amp Boreacuteus K (2005) Textens mening och makt Metodbok i
samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund Studentlitteratur
Braring rapport (200721) Korruptionens struktur i Sverige Den korrupte upphandlaren och
andra fall om mutor bestickning och maktmissbruk Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Cars T (2001) Mutbrott bestickning och korruptiv marknadsfoumlring Stockholm Nordstedt
Jurdik
Coleman J W (1985) The Criminal Elite The Sociology of White Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Coleman J W (2001) The Criminal Elite Understanding White-Collar Crime New York
St Martinacutes Press
Cressey D R (1953) Other Peopleacutes Money A Study in the Social Psychology of
Embezzlement Illinois The Free Press
Jacobsson K (2005) Mutor och moral Motstridiga versioner i svenska raumlttsfall Lund Lunds
universitet
Jacobsson K och Waumlsterfors D (2003) rdquoParing tal om mutor Gaumlstfrihet tacksamhet och
sedvaumlnja som korruptionens motivvokabulaumlrrdquo I Korsell L (red) Foumlrebyggande metoder mot
ekobrott En antologi Braring-rapport 200310 Stockholm Brottsfoumlrebyggande raringdet
Lennerfors T (2004) Bribes nacute Booze Towards a framework for managing corruption The
Pink Machine Papers No 5 Stockholm KTH
May T (2001) Samhaumlllsvetenskaplig forskning Lund Studentlitteratur
Mills C W (1940) rdquoSituated Actions and Vocabularies of Motiverdquo American Sociological
Review nr 5 s 904-913
Sampson R J amp Laub J H (1995) Crime in the making Pathways and turning points
through life Cambridge Harvard University Press
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05
36
Sarnecki J (2003) Introduktion till kriminologi Lund Studentlitteratur
Schein E H (2004) Organizational Culture and Leadership San Francisco Jossey-Bass
Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2002) Kunskapens former Vetenskapsteori och
forskningsmetod Stockholm Liber
Sutherland E H (1939) Principles of Criminology Chicago JB Lippincott Company
Sykes G M amp Matza D (1957) rdquoTechniques of Neutralization A theory of delinquencyrdquo
American Sociological Review vol 22 nr 6 s 664-670
Tham H (2001) rdquoTidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategirdquo I Estrada F amp Flyghed
J (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund Studentlitteratur
Trost J (2002) Att skriva uppsats med akribi Lund Studentlitteratur
Oumlvriga kaumlllor
Systembolagets policydokument av aringr 1994 och 1998
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetetiska_riktlinjerhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetExternakontakterhtm
(haumlmtad 2009-05-22)
wwwsystembolagetseApplikationerKnapparOmSystembolagetvartuppdraghtm (avtalet
med staten) (haumlmtad 2009-05-22)
Domar som avser mutbrotten inom Systembolaget
Stockholms tingsraumltt Dom 2005-12-19 Maringl nr B 4684-03 och B 22379-05
Helsingborgs tingsraumltt Dom 2006-02-23 Maringl nr B 685-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2006-11-22 Maringl nr B 3547-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-03-15 Maringl nr B 3556-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2007-10-31 Maringl nr B 3557-05
Stockholms tingsraumltt Dom 2008-04-09 Maringl nr B 3562-05