Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

MRSA och ESBL i primärvården

En studie om personalens kunskap och följsamhet av hygienrutiner

Författare: Handledare:

Mia Grillfors Mård Karin Nordin

Ulrica Ramqvist

Examinator:

Ewa Billing

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

2012

SAMMANFATTNING

Ökning av multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL kan ses i Sverige. För att

förebygga att dessa mikroorganismer sprids är det viktigt att basala hygienrutiner följs samt

att personalen har kunskap om MRSA och ESBL.

Studiens syfte var att se vilken kunskap det fanns hos läkare och sjuksköterskor inom

primärvården, gällande MRSA och ESBL, samt att undersöka följsamhet hos personalen

gällande hygienrutiner. En tvärsnittsstudie gjordes där tre vårdcentraler valdes ut. 45 enkäter

delades ut totalt. Fyra personer valde att inte delta.

Skiftande kunskaper kunde ses gällande smittspridning, mikrobiologiska egenskaper och

behandling av bärarskap av MRSA och ESBL.

Kunskaper om hygienförebyggande åtgärder var goda och deltagarna svarade att

engångsförkläde ska användas vid patientnära vård samt att noggrann handhygien ska utföras

för att minska smittspridningen. Trots kunskap om vikten av noggrann handhygien var det

cirka 25 % av deltagarna som utförde handdesinfektionen felaktigt. För övrigt var

följsamheten god.

Studiens slutsats är att kunskaper i hygienförebyggande åtgärder samt följsamhet av basala

hygienrutiner är relativt goda.

Nyckelord: MRSA, ESBL, hygien, basala hygienrutiner, kunskap

ABSTRACT

Incidence of multi-resistant bacteria such as MRSA and ESBL have been increasing in

Sweden. In order to prevent the spread of these microorganisms it is important that basic

hygiene routine is followed and that staff are well educated about MRSA and ESBL.

The purpose of the study was to test the knowledge within the doctor and nursing professions

in primary care on current MRSA and ESBL standards. To analyze the adherence of staff

regarding hygiene, a cross-sectional study was done in which three medical centers were

selected. 45 questionnaires were distributed in total. Four people chose not to participate.

Diverse skills could be seen regarding contamination, microbiological properties and

processing of carrier states of MRSA and ESBL.

Knowledge of hygiene preventive measures were good, participants agreed that disposable

gowns should be used in patient care. Careful hand hygiene should be performed to reduce the

spread of infection. Despite knowledge of the importance of careful hand hygiene about 25%

of participants who did hand disinfection used incorrect technique. However, adherence was

good.

Study concludes that a knowledge of hygiene, preventive measures and adherence to basic

hygiene is relatively good.

Keywords: MRSA, ESBL, Hygiene, Hygiene guidelines, knowledge

Innehållsförteckning

1 Introduktion 5

1.1 Meticilin resistent Staphylococcus Aureus inklusive smittspridning 5

1.1.1 Förekomst, MRSA 6

1.1.2 Rekommendationer/Behandling, MRSA 6

1.2 Extended Spectrum Beta-Lactamase inklusive smittspridning 7

1.2.1 Förekomst, ESBL 8

1.2.2 Rekommendationer/Behandling, ESBL 8

1.3 Primärvårdens uppdrag 8

1.4 Basala hygienrutiner 9

1.4.1 Hygienrekommendationer vid MRSA och ESBL 9

1.5 Sjuksköterskans ansvar 10

1.6 Tidigare forskning 10

1.7 Problemformulering 11

2 Syfte 12

2.1 Frågeställning 12

3 Metod 12

3.1 Design 12

3.2 Urval 12

3.3 Datainsamlingsmetod 13

3.4 Tillvägagångssätt 14

3.5 Dataanalys 14

4 Etiska övervägande 15

5 Resultat 16

5.1 Deltagare 16

5.2 Kunskaper om smittspridning 16

5.3 Kunskaper om hygienförebyggande åtgärder 17

5.4 Kunskaper om mikrobiologiska egenskaper 18

5.5 Kunskaper om behandling 19

5.6 Följsamhet av basala hygienrutiner 20

6 Diskussion 21

6.1 Sammanfattning 21

6.2 Resultatdiskussion 21

6.3 Metoddiskussion 25

7 Slutsats 26

8 Referenser 27

Bilaga 1 31

Bilaga 2 32

5

1 INTRODUKTION

I Sverige ses en ökning av både Meticillin resistent Staphylococcus aureus (MRSA) och

Extended spectrum betalactamase producerande enterobakterier (ESBL) (Mölstad, Cars &

Struwe 2008; Statistiska centralbyrån, 2011). Dock är denna ökning låg jämfört med andra

länder (Gould, 2007; Livermore et al., 2007). Sett ur ett globalt perspektiv är MRSA den

vanligaste orsaken till vårdrelaterade infektioner, men i Sverige är den samhällsförvärvade

MRSA vanligare än den sjukhusförvarvade (Strama, 2010). Likaså är det med enterobakterier

med ESBL, som tidigare fanns i sjukhusmiljö, men på senare år även förekommer inom

primärvården. I Sverige, likt många andra länder ses en ökning av både MRSA och ESBL-

producerande bakterier hos äldre som av andra orsaker är i behov av vård (Kahlmeter, 2006).

I Sverige övervakas resistensutvecklingen hos antibiotika av Strama (Svenska Strategigruppen

mot Antibiotikaresistens). De arbetar för att bevara effektiviteten av antibiotika hos

människor och djur. Enligt Strama ökar anmälda fall av både MRSA och ESBL i vårt land,

även om siffrorna, sett ur ett internationellt perspektiv, fortfarande är låga (Mölstad, Cars &

Struwe, 2008).

Vikten av att följa basala hygienrutiner är stor för att minska smittspridning av olika slag

(Strama, 2010; Hansson, 2010; MRSA-gruppen i Uppsala Län, 2011). Likaså behöver

personal som vårdar patienter med MRSA eller ESBL ha goda kunskaper om smittspridning

och hur detta kan förebyggas. Möts dessa patienter av personal som vet hur de ska behandlas,

eller av personal som ignorerar risken för smittspridning, genom att inte följa utarbetade

hygienrutiner?

1.1 Meticillin resistent Staphylococcus aureus inklusive smittspridning

MRSA är en variant av Staphylococcus aureus (S. aureus), vilket är en gram-positiv bakterie

vars huvudreservoar är människan. Den finns framför allt i nässlemhinnan, huden och

perineum hos friska individer (Da Silva, De Carvalho, Da Silva Canini, De Almeida Cruz &

Gir, 2010). Den kan tillhöra normalfloran och ger inte upphov till infektion så länge

mikronivåns balans inte störs. Cirka 10-40 % av den svenska vuxna befolkningen är bärare av

S. aureus och det är betydligt vanligare hos sjukvårdspersonal. Bakterien kan spridas som en

luftburen smitta genom hudflagor men sprids vanligen genom direkt eller indirekt

6

kontaktsmitta (Melhus, 2010). De vanligaste infektionerna involverar huden, till exempel

svinkoppor, celluliter och sår (Da Silva et al, 2010).

Meticillin är ett betalaktamantibiotika som lanserades 1960 och används för att behandla

infektioner av S. aureus-stammar. Redan ett år senare (1961) upptäcktes MRSA (Da Silva

et al, 2010). Vid bärarskap av MRSA kan inte Meticillin användas för att behandla

infektioner, vilket medför att behandling som fungerar blir mer komplicerad och resulterar i

både en ökad kostnad, samt mer biverkningar (Sylvan, 2008).

Riskfaktorer för att bli smittad av MRSA är att vistas i sjukhusmiljö, användning av

antibiotika, nyligen invasivt ingrepp, hög ålder samt komorbiditet, det vill säga samsjuklighet

(McKinnon, Boening & Amin, 2011). Personer med sår, eksem eller urinvägskateter har ökad

risk för att bli smittade av MRSA (Smittskyddsinstitutet, 2010b). MRSA räknas som

allmänfarlig och ska anmälas till Smittskyddsinstitutet samt smittspåras (Melhus, 2010).

1.1.1 Förekomst, MRSA

Sedan 1980-talet har MRSA-infektioner varit ett problem i hela världen (Da Silva et al, 2010).

Ökningen av MRSA-bakterier leder till att allvarliga staphylococcus-infektioner blir

vanligare. Symptom av MRSA kan vanligen ses som infektion i hud och mjukdelar (Davies

et al., 2007). I Holland och i de Skandinaviska länderna är det få personer med MRSA jämfört

med övriga världen, vilket kan härledas till deras utarbetade riktlinjer (Gould, 2007).

MRSA har framför allt tidigare spridits mellan olika vårdinrättningar (Mölstad, Cars &

Stuwe, 2008) och där har spridning skett via vårdpersonalen som kan ha varit så kallade friska

bärare med bakterier i näsa eller på huden (Smittskyddsinstitutet, 2010b).

1.1.2 Rekommendationer/Behandling, MRSA

MRSA är som tidigare nämnt resistenta mot Meticillin men är även ofta resistenta mot andra

antibiotika. Bärarskap av MRSA går inte att behandla med antibiotika. Personer med MRSA-

bärarskap ska undvika antibiotika där inte endast lokal effekt fås. Detta på grund av att

normalfloran störs vid behandling genom tabletter eller infusioner, vilket kan gynna MRSA.

Andra åtgärder vid bärarskap av MRSA är att, om möjligt, ta bort katetrar och annat

7

främmande kroppsmaterial, främja god hudvård, öka behandlingen av eksem och psoriasis

samt att försöka få alla sår att läka (Hagberg, 2011).

Patienter som är infekterade med Meticillin-resistenta stammar har längre och mer kostsamma

sjukhusvistelser. Vistelsetiden på sjukhuset kan förkortas genom att den initieras i rätt tid

samt genom att ge lämplig antibiotisk behandling. Detta för att snabbt kunna bekämpa

infektionen samt övergå till behandling polikliniskt (McKinnon, Boening & Amin, 2011).

Handhygien är mycket viktigt, allra helst vid såromläggning. Personliga artiklar, som till

exempel handduk, ska inte delas med andra patienter (Hagberg, 2011). Att kontrollera och

förhindra spridningen av MRSA är en förutsättning för omvårdnaden samt patienters säkerhet.

Sjukvårdspersonalen måste vara medveten om och ha förståelse för att de är potentiella

spridare av MRSA (DaSilva et al, 2010). Utanför vårdmiljön kan personer som är MRSA-

bärare leva ett vanligt liv (Hagberg, 2011).

1.2 Extended Spectrum Beta-Lactamase inklusive smittspridning

ESBL är inte en specifik bakterie utan enzymer som bryter ner många av våra

betalaktamantibiotika (Smittskyddsinstitutet, 2010a). Dessa enzymer ger resistens som kan

förflytta sig mellan olika gramnegativa tarmbakteriner, till exempel Escherichia coli (E.coli),

Klebsiella samt Proteus (Melhus, 2010). Spridning av ESBL sker genom direkt- och indirekt

kontakt, vilket också vanliga tarmbakterier gör (Smittskyddsinstitutet, 2010a).

Riskfaktorer för att bli infekterad med ESBL-bildande bakterier är olika i öppen- och

slutenvård. Riskfaktorer som rapporterats inom slutenvården är långvarig sjukhusvistelse,

förekomst av katetrar och dränage, assisterad andning, svår bakomliggande sjukdom (till

exempel malignitet, hjärtsvikt, diabetes eller njursvikt) samt hög antibiotikaanvändning

(cefalosporiner och fluorokinoloner är antibiotika som ofta nämns vid ESBL). I öppenvården

rapporterades riskfaktorer som ålder över 60 år, diabetes, recidiverande urinvägsinfektion,

nyligen sjukhusvård, kateter samt nyligen antibiotikabehandling (Melander, 2007).

För att skydda sig mot spridning av dessa resistensbildande enzymer används basala

hygienrutiner med vissa tillägg (se kap 1.4.1) (Hansson, 2010; MRSA-gruppen i Uppsala Län,

2011).

8

1.2.1 Förekomst, ESBL

ESBL-bildande bakterier har högst förekomst i Asien, Stillahavsområdet och Sydamerika.

Inom Europa är problemen med ESBL-bildande bakterier störst i de södra och östra delarna

(Livermore et al., 2007). Hur länge ESBL har funnits i Sverige är oklart. Dock började det i

mitten av 1990-talet att ställa till problem vid behandling med Cefalosporiner, vilket tolkas

som ett tecken på närvaro av ESBL. Jämfört med utlandet är ESBL ovanlig i Sverige, dock

ökar spridningen även här. ESBL räknas inte som allmänfarlig, men är sedan 2007

anmälningspliktig i Sverige (Melhus, 2010; Mölstad, Cars & Struwe 2008).

1.2.2 Rekommendationer/Behandling, ESBL

De vanligaste betalaktamasproducerande bakterierna är dock känsliga för Cefalosporiner,

vilket är ett antibiotika närbesläktat med penicillin, men som är mer motståndskraftigt mot

enzymet betalaktamas. ESBL är även resistent mot dessa Cefalosporiner. Det finns idag

endast en grupp betalaktamantibiotika som ESBL är känsliga för. Denna grupp kallas

Karbapenemer (Melhus, 2010).

1.3 Primärvårdens uppdrag

Många av patienterna med MRSA och/eller ESBL besöker primärvården, då det är

förstahandsvalet vid sjukdom, där inte akut vård är nödvändig. Landstingen är skyldiga att

tillhandahålla primärvård så att alla bosatta inom landstinget kan välja utförare av hälso- och

sjukvårdstjänster. Den enskilde får inte begränsas till ett specifikt område inom landstinget.

Primärvården ska, där inte sjukhusens medicinska och tekniska resurser krävs, tillhandahålla

vård, behandling, förebyggande arbete och rehabilitering, oavsett sjukdom, ålder eller

patientgrupp. Detta regleras i Hälso- och sjukvårdslagen § 5 och medför att patienter med

MRSA eller ESBL inte bara finns inom sjukhusens väggar (Hälso- och sjukvårdslag [HSL]

1982:763).

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen § 2 ska även vården bedrivas så att den uppfyller kraven på

god vård, vilket innebär att vården ska vara av god kvalitet och ha en god hygienisk standard.

Hälso- och sjukvården ska även arbeta för att förebygga ohälsa (HSL 1982:763). Detta

innebär att hälso- och sjukvårdspersonal enligt lag måste arbeta för att undvika

smittspridning. Hur detta ska följas finns reglerat i olika dokument. Bland annat finns

styrdokument om hur spridningen av MRSA och ESBL ska undvikas. Det mest centrala för

9

att undvika smittspridning av all slags smitta är att all personal arbetar efter basala

hygienrutiner (Smittskyddsinstitutet, 2010a; Smittskyddsinstitutet, 2010b).

1.4 Basala hygienrutiner

I vården används basala hygienrutiner för att minska smittspridning och vårdrelaterade

infektioner (Modin, 2011). Patienter är ofta på grund av sjukdom och ålder mer

infektionskänsliga än personalen de blir vårdade av. Därav är det av stor vikt att personalen

skyddar sig mot infektionsframkallande organismer för att i sin tur skydda patienterna mot att

kontamineras av dessa organismer. De basala hygienrutinerna innebär följande:

- Naglar ska hållas kortklippta och vara utan nagellack.

- Händer och underarmar desinfekteras före samt efter patientkontakt, även före och efter

användning av handskar.

- Händer tvättas endast efter kontakt med diarrésjuk patienten samt när händerna ser eller

känns smutsiga. Händerna måste vara torra innan desinfektion.

- Vid patientnära arbete ska kortärmad arbetsdräkt användas. Kläderna byts dagligen eller

när de blivit våta eller synligt smutsiga.

- Långt hår och skägg samt huvudduk ska fästas upp vid patientnära arbete.

- Ringar armbandsklocka och armband får inte användas tillsammans med sjukvårdsklädsel.

- Handskar ska användas där kontakt med sår, sekret, avföring, urin eller ytdesinfektion kan

förekomma.

- Plastförkläde ska vara av engångsmaterial och patientbundna och används vid patientnära

arbete och där kontakt med patientens säng kan förekomma, samt vid hantering av

smutsiga föremål.

(SOSFS 2007:19; Modin, 2011)

1.4.1 Hygienrekommendationer vid MRSA och ESBL

Vid vård av patienter med MRSA eller ESBL ska vissa tillägg till de basala hygienrutinerna

följas. Det gäller främst tvätt- och avfallshantering. Gemensamt gäller att avfall slängs i

rumsbunden säck, vilken försluts innan den lämnar rummet. Även tvätt läggs i rumsbunden

säck och hanteras sedan på sedvanligt sätt. Oanvänd tvätt läggs bland smutstvätt om den varit

inne på patientens rum. Städutrustning desinfekteras dagligen efter den dagliga städningen,

om inte engångsmaterial använts. Disk rengörs i spol- eller diskdesinfektor i avdelningens

kök. Eventuella hjälpmedel ska vara patientbundna och desinfekteras innan annan patient får

10

tillgång till dem. Sammantaget gäller att så få personer som möjligt ska delta i vården. Vid

förflyttning av patient till annan vårdinrättning meddelas mottagande enhet om patientens

smitta (Hansson, 2010; MRSA-gruppen i Uppsala Län, 2011).

Specifikt för patienter med MRSA gäller att de inte bör sitta i gemensamt väntrum och

personal med sår, eksem eller andra hudåkommor bör inte vårda dessa patienter. Ytor där

patienten vistats, torkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel innehållande tensid

(Hansson, 2010; MRSA-gruppen i Uppsala Län, 2011).

Specifikt för patienter med ESBL-bildande bakterier är att de bör vårdas i enkelrum om det

finns möjlighet. Behöver patienten besöka toalett ska golv och berörda ytor desinfekteras

efteråt. Större ytor rengörs genom mekanisk bearbetning med rengöringsmedel och vatten.

Däremot används alkoholbaserat desinfektionsmedel för punktdesinfektion. Städning av

hygienutrymme ska utföras två gånger dagligen om det endast är patienten som använder

utrymmet, annars oftare (Hansson, 2010).

1.5 Sjuksköterskans ansvar

Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) ska

en sjuksköterska arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner. Sjuksköterskor ska också ha

förmågan att se eventuella hälsorisker samt att förebygga dessa. Kunskaper i att förebygga

smitta och smittspridning är även en viktig del av sjuksköterskans arbete och det är av stor

vikt för sjuksköterskor att följa gällande författningar samt lokala riktlinjer och rutiner. Enligt

Wilman (2007) har alla sjuksköterskor ett moraliskt ansvar när det gäller bedömningar och

beslut. Då det i vården uppkommer många etiska frågeställningar gällande till exempel

integritet och respekt i den dagliga omvårdnaden, ställs höga krav på sjuksköterskornas

kompetens.

1.6 Tidigare forskning

Mycket av den litteratur som finns om MRSA och ESBL är baserad på studier på sjukhus

eller vårdboende (Mamhidir, Lindberg, Larsson, Fläckman & Engström, 2010).

Pittet (2000) genomförde i USA en undersökning, där kunskap om hygienförebyggande

åtgärder relaterat till minskad smittspridning studerades. Pittet menar att främsta källan till

spridning av MRSA och ESBL är att personal inom sjukvården inte följer riktlinjer om hur

11

händerna ska desinfekteras på ett korrekt sätt. Anledningen personalen uppgav till sämre

följsamhet gällande handdesinfektion var hudirritation, bristande kunskaper om riktlinjer för

handdesinfektion, glömska eller att patientens behov prioriterats (Pittet, 2000).

Scheithauer et al. (2010) utförde en observationsstudie för att se följsamheten av handhygien

vid vård av patienter med MRSA eller ESBL. Observationen utfördes på ett

universitetssjukhus i USA. Författarna kunde se att regler för handhygien efterföljdes i större

utsträckning vid vård av patienter med MRSA än vid vård av patienter med ESBL. Dock var

handhygien inte fullt tillfredsställande i någon av patientgrupperna.

För att effektivt kunna förebygga smittspridning av MRSA krävs att kunskap om denna

bakterie finns hos personalen. För att undersöka vilken kunskap personalen på sjukhus i

Storbritannien hade, gjordes en enkätundersökning. Författarna kom fram till att kunskapen

om MRSA var relativt låg (Brady, McDermott, Cameron, Graham & Gibb, 2009).

Mamhidir et al. (2010) har studerat vilka kunskaper om MRSA och ESBL-producerande

bakterier vårdpersonal i Sverige har. Studien utfördes inom primärvården och kunskaper om

basala hygienrutiner studerades. Läkare, distriktsköterskor och vårdbiträden ingick i

urvalsgruppen. Kunskaper om medicinska fakta om MRSA och ESBL var bristande och var

något sämre i ESBL än i MRSA. Även kunskaper om basala hygienrutiner och

hygienförebyggande åtgärder var bristfälliga. Ett signifikant bättre resultat kunde ses hos

läkarna än hos de andra två grupperna när det gällde medicinska fakta. Ingen signifikant

skillnad kunde ses i kunskaper om hygienförebyggande åtgärder i de olika grupperna. Utifrån

författarnas kännedom finns det inom primärvården i Sverige inga andra studier där kunskap

samt följsamhet av basala hygienrutiner vid MRSA och ESBL studerats.

1.7 Problemformulering

Omhändertagandet av patienter med MRSA eller ESBL, samt följsamheten av de basala

hygienrutinerna är avgörande för att inte föra smittan vidare. Patienter med till exempel

urinvägskateter, eksem eller sår har en ökad risk att smittas av MRSA eller ESBL (Sylvan,

2008). Många av dessa patienter, som tidigare nämnts, vårdas inom primärvården (Mamhidir

et al., 2010). Då primärvården har ett stort patientflöde och ofta är den första instans dit

patienter söker sig för att få vård, är det av intresse att undersöka vilka kunskaper läkare och

12

sjusköterskor har vad gäller MRSA och ESBL samt att undersöka hur de basala

hygienrutinerna följs.

2. Syfte

Syftet är att undersöka vilken kunskap det finns hos läkare och sjuksköterskor (gruppen som

helhet) inom primärvården, gällande MRSA och ESBL, samt att undersöka följsamhet hos

denna grupp gällande hygienrutiner. Det är även av intresse att se vilka kunskaper läkare

respektive sjuksköterskor har om MRSA och ESBL samt att undersöka hur dessa grupper

följer basala hygienrutiner.

2.1 Frågeställningar

1. Vilken kunskap finns om smittspridning hos MRSA och ESBL hos läkare respektive

sjuksköterskor i primärvården?

2. Vilken kunskap finns om hygienförebyggande åtgärder hos läkare respektive

sjuksköterskor inom primärvården?

3. Vilken kunskap har läkare respektive sjuksköterskor gällande mikrobiologiska

egenskaper hos MRSA och ESBL?

4. Vilken kunskap har läkare respektive sjuksköterskor gällande behandling av bärarskap

av MRSA och ESBL.

5. Hur följer läkare respektive sjuksköterskor basala hygienrutiner vid mötet med

patienter smittade av MRSA?

3. METOD

3.1 Design

Studiens design är en deskriptiv tvärsnittstudie med kvantitativ analysmetod för att kunna

besvara studiens syfte och frågeställningar

3.2 Urval

Studien genomfördes med bekvämlighetsurval, vilket i detta fall innebar att undersökningen

gjordes på tre utvalda vårdcentraler i ett län i mellersta Sverige. Läkare och sjuksköterskor på

dessa vårdcentraler fick svara på en enkät på en förutbestämd dag (Polit & Beck, 2008).

Urvalet blev därmed de i vårdpersonalen som arbetade den dagen. Enkäten delades ut i början

av oktober 2011 i samband med personalens arbetsplatsträffar. Tre vårdcentraler valdes ut.

13

Dessa vårdcentraler valdes på grund av olika geografisk spridning. Två vårdcentraler valdes

för att de är stora vårdcentraler i en stor stad. Den tredje valdes för att den är liten och ligger

på landsbygden. Inklusionskriterier var att deltagaren skulle vara sjuksköterska med antingen

grund- eller vidareutbildning, eller läkare och de skulle arbeta på någon av ovanstående

vårdcentraler.

Totalt deltog 16 läkare samt 25 sjuksköterskor i undersökningen. Fyra enkäter redovisades

som bortfall, då dessa enkäter delades ut vid ena besöket, utan att författarna fick tillbaka dem

vid insamlingen av svar. Anledningen till bortfallet tolkades som tidsbrist hos personalen, då

dessa personer inte hade möjlighet att stanna kvar för att besvara enkäterna.

3.3 Datainsamlingsmetod

Data samlades in med hjälp av en standardiserad enkät bestående av tre delar; en kunskapsdel,

en beteendedel samt en känslomässig del (Lindberg, Skytt, Högman & Karlsson, 2011).

Enkäteten har validerats av olika grupper med vårdpersonal. Svarsalternativet ”Vet inte” lades

sedan till för att deltagarna inte ska chansa när de är osäkra på svaret (Lindberg, in press).

Kunskapsdelen i enkäten (fråga 1 till 14) berör områdena ”smittspridning”, ”behandling”,

”mikrobiologiska karakteristiska” och” hygienrutiner”. Svarsalternativen var dikotoma, det

vill säga två möjliga utfall, eller flervalstyp. Beteendedelen består av 10 påstående/frågor

(fråga 15 till 24) med dikotoma svarsalternativ. Dessa mäter det självrapporterade beteendet

gällande brukandet av basala hygienrutiner vid vård av patient med MRSA i sår. De tre

frågorna gällande ”handtvätt”, ”halsband” och ”skoskydd” i beteendedelen var

utfyllnadsfrågor och räknas inte in i resultatet. Dessa utfyllnadsfrågor användes för att

undvika bias, det vill säga för att undvika att deltagarna svarar ”lika” på alla frågor (Lindberg

et al., 2011). Dessa två delar anses besvara studiens syfte och frågeställningar.

Delen i enkäten om personalens känslor vid vård av patienter med MRSA eller ESBL valdes

att inte användas i denna studie, då den inte besvarar syfte och frågeställningar.

För att besvara frågeställning 1 studeras resultaten på enkätfrågorna 1, 3, 5, 8 och 9.

Frågeställning nummer 2 besvaras genom att studera resultaten på enkätfrågorna 11-14.

Enkätfrågorna nummer 4, 6 och 10 besvarar frågeställning nummer tre och enkätfrågorna

nummer 2 och 7 besvarar frågeställning 4. Beteendedelen av enkäten, det vill säga

14

enkätfrågorna/påståendena 15 till 24, besvarar frågeställning 5 (Lindberg et al., 2011). För att

fullständigt kunna besvara frågorna lade författarna till två bakgrundsfrågor (bilaga 1).

3.4 Tillvägagångssätt

En ansökan om tillstånd att göra en studie inom primärvården gjordes och författarna fick ett

godkännande att utföra studien. Kontakt togs därefter med verksamhetschefen på respektive

vårdcentral för att få tillåtelse att dela ut enkäterna. Inför besöken på vårdcentralerna

skickades ett informationsbrev ut, i vilket studiens syfte beskrevs (bilaga 2). Datainsamlingen

skedde genom enkätfrågor (bilaga 1; Lindberg, Skytt, Högman & Karlsson, 2011), vilka

lämnades ut till läkare och sjuksköterskor. Dessa enkäter delades ut av författarna vid besök

på respektive vårdcentrals arbetsplatsträff. Personalen besvarade enkäterna direkt varpå

svaren samlades in av författarna. Vid en vårdcentral tog mötet längre tid än förväntat och

tiden och för att besvara enkäterna blev för personalen knapp. För de i personalen som inte

hade tid att vara kvar för att besvara enkäterna, inkom önskemål om att få skicka svaren till

författarna. Författarna fick dock aldrig några svar från dessa fyra.

Totalt delades 45 enkäter ut, varav 35,5 % (n=16) av de svaranden var läkare och 55,5 %

(n=25) var sjuksköterskor. Det totala bortfallet var cirka 9 % (n=4) då personalen tog emot

enkäterna utan att fylla i dem. Detta tolkades som tidsbrist, då personalen tog med sig

enkäterna och lämnade rummet. Trots påminnelse via e-post kom inte fler svar in till

författarna. Deltagandet i studien var på frivillig basis och anonymitet garanterades och

säkerhetsställdes genom att inga personuppgifter behövde uppges.

3.5 Dataanalys

Svaren på frågeställning 1-5 analyserades med deskriptiv statistik för att få fram frekvens och

medelvärden. Resultatet presenterades i beskrivande tabeller samt i löpande text. För att

kunna svara på frågeställningarna delades enkätsvaren in i två grupper, svar från

sjuksköterskor och svar från läkare. Därefter studerades de olika gruppernas resultat, vilken

kunskap respektive grupp hade gällande smittspridning, hygienförebyggande åtgärder,

mikrobiologiska egenskaper och behandling samt följsamhet av basala hygienrutiner.

Statistikprogrammet SPSS användes för att analysera enkätsvaren.

15

4 Etiskt övervägande

Skriftlig och muntlig information gavs gällande studiens syfte och deltagarnas anonymitet.

Enkäten innehöll inga uppgifter om namn. Personalen valde själva om de ville delta eller inte.

16

5 RESULTAT

5.1 Deltagare

Enkäten delades ut till 45 personer inom primärvården i en storstad i mellersta Sverige. 4

personer valde att inte besvara enkäten. Nedan följer en beskrivning av hur fördelningen

mellan de olika yrkeskategorierna såg ut.

Tabell 1. Beskrivning av deltagare

Deltagare N %

Läkare 16 39,0

Sjuksköterska 25 61,0

Total 41 100,0

Genomsnittet av yrkesverksamma år för läkarna var 17,31 och för sjuksköterskorna 24,78.

Det totala genomsnittet för undersökningsgruppen var 21,87 år.

5.2 Kunskaper om smittspridning

Mer än 80 % av deltagarna hade kunskap om att MRSA inte främst sprids via luften. Det var

cirka 40 % som visste att MRSA-smittade sällan utvecklar en invasiv infektion med

mikroorganismen inom 6 månader efter smittotillfället (se tabell 2).

Mer än hälften av deltagarna visste att MRSA oftast påträffas i näsöppning och perineum, dvs

området mellan analöppning och slida/pung. Av läkarna hade 50 % svarat korrekt på frågan

och av sjuksköterskorna hade 72 % svarat korrekt. För att erhålla rätt på den frågan var

deltagarna tvungna att ha svarat både ”näsöppning” och ”perineum”. En fjärdedel hade endast

svarat ett av de rätta alternativen och deras svar räknades därmed till kategorin ”fel svar”.

Något mindre än hälften av enkäterna besvarades med ”rätt svar” gällande de vanligaste

lokalisationerna av ESBL. För att erhålla rätt på frågan var deltagarna tvungna att ha svarat

både ”tarmen” och ”urinvägarna”. Nästan lika stor andel som besvarades korrekt hade

besvarats med ett av två rätta alternativ på frågan. Dessa svar räknades till kategorin ”fel

svar”.

17

Riskfaktorer för att bli smittad av ESBL är i enkätfrågan 11 stycken. Två av deltagarna

(4,9 %) hade svarat korrekt på frågan och hade kryssat för alla 11 alternativ som riskfaktorer.

Övriga deltagare hade i genomsnitt 3,4 korrekta alternativ på den frågan och svaren fördelade

sig på följande sätt: ”långvarig sjukhusvistelse” (68 %), ”kvarliggande urinkateter” (61 %),

”långvarig intensivvårdsvistelse” (54 %), ”antibiotikabehandling” (46 %), ”dränage” (37 %),

”central venkateter” (37 %) ”malignintet” (20 %), ”njursvikt” (17 %), ”assisterad andning”

(17 %), ”diabetes mellitus” (15 %) och ”hjärtsvikt” (5 %). För att räknas till kategorin ”rätt

svar” krävdes att 11 korrekta svarsalternativ valdes. Av läkarna hade 12,5 % angivit sex eller

fler korrekta svarsalternativ (drygt 50 % av de korrekta alternativen). Av sjuksköterskorna

hade 32 % angivit sex eller fler korrekta svarsalternativ (drygt 50 % av de korrekta

alternativen). Tre personer hade svarat ”vet inte” på frågan.

Tabell 2. Kunskaper om smittspridning

Deltagare antal

Läkare

rätt svar

Ssk

antal

Läkare

fel svar

Ssk

% rätt av alla

deltagare

MRSA är en mikro-

organism som i huvudsak

sprids luftburet

14 (88 %) 20 (80 %) 2 (13 %) 5 (20 %) 82,9

Andel MRSA-smittade som

utvecklar infektion inom 6

mån

11 (69 %) 7 (28 %) 5 (31 %) 18 (72 %) 43,9

Var finns MRSA lokaliserat

8 (50 %) 18 (72 %) 8 (50 %) 7 (28 %) 63,4

Var finns ESBL-bildande

bakterier

9 (56 %) 10 (40 %) 7 (44 %) 15 (60 %) 46,3

Riskfaktorer för spridning

av ESBL-bildande

bakterier *

1 (6 %) 1 (4 %) 15 (94 %) 24 (96 %) 4,9

* För att denna fråga ska räkans som rätt besvarad krävdes att alla 11 korrekta svarsalternativ valts.

5.3 Kunskaper om hygienförebyggande åtgärder

Strax över 60 % av läkarna och sjuksköterskorna besvarade frågorna korrekt gällande vilket

skydd plasthandskar ger mot smittspridning av MRSA och ESBL. Cirka 60 % svarade att de

inte använde munskydd vid vård av patient med fastställd MRSA eller ESBL. Noggrann

handhygien samt att använda engångsförkläde är en effektiv metod för att förebygga

smittspridning av dessa mikroorganismer, vilket över 90 % av deltagarna svarat.

18

Tabell 3. Kunskaper om hygienförebyggande åtgärder

Deltagare antal

Läkare

rätt svar

Ssk

Antal

Läkare

fel svar

Ssk

% rätt av alla

deltagare

Att använda

plasthandskar ger

fullständigt skydd mot

MRSA

12 (75 %) 14 (56 %) 4 (25 %) 11 (44 %) 63,4

Att använda

plasthandskar ger

fullständigt skydd mot

ESBL

12 (75 %) 14 (56 %) 4 (25 %) 11 (44 %) 63,4

Används munskydd vid

vård av patient med

fastställd förekomst av

MRSA

10 (63 %) 16 (64 %) 6 (38 %) 9 (36 %) 63,4

Används munskydd vid

vård av patient med

fastställd förekomst av

ESBL

10 (63 %) 14 (56 %) 6 (38 %) 11 (44 %) 58,5

Noggrann handhygien är

effektiv metod för att

förebygga

smittspridning av MRSA

16 (100 %) 22 (88 %) 0 (0 %) 3 (12 %) 92,7

Noggrann handhygien är

effektiv metod för att

förebygga

smittspridning av ESBL

16 (100 %) 21 (84 %) 0 (0 %) 4 (16 %) 90,2

Används

engångsförkläde vid

vård av patient med

fastställd förekomst av

MRSA

16 (100 %) 24 (96 %) 0 (0 %) 1 (4 %) 97,6

Används

engångsförkläde vid

vård av patient med

fastställd förekomst av

ESBL

15 (94 %) 24 (96 %) 1 (6 %) 1 (4 %) 95,1

5.4 Kunskaper om mikrobiologiska egenskaper

MRSA-infektioner ger samma symptom som antibiotikakänslig S.aureus-infektion, vilket

hälften av deltagarna visste. Frågan besvarades korrekt av 75 % av läkarna och 44 % av

sjuksköterskorna. Nästan lika många visste att ESBL kan överföras mellan bakterierna E.coli

och Klebsiella.

19

Ingen enkät var besvarad helt korrekt gällande vilka mikroorganismer som kan bilda ESBL.

För att räknas med i kategorin ”rätt svar” krävdes sju korrekta alternativ i svaret på frågan.

Övriga enkäter besvarades antingen med noll, ett, två, tre, fyra eller fem korrekta

svarsalternativ. Genomsnittet korrekta svarsalternativ på den frågan var 1,9. Av läkarna hade

25 % angivit fyra eller fler korrekta svarsalternativ (drygt 50 % av de korrekta alternativen).

Av sjuksköterskorna hade 4 % angivit fyra eller fler korrekta svarsalternativ (drygt 50 % av

de korrekta alternativen). Över hälften av deltagarna svarade att E.coli kan bilda ESBL och

ungefär hälften svarade att Klebsiella kan bilda ESBL. Två av deltagarna svarade rätt gällande

Pseudomonas samt en av deltagarna svarade rätt gällande Proteus förmåga att bilda ESBL.

12 % uppgav att de inte visste svaret på frågan.

Tabell 4. Kunskaper om mikrobiologiska egenskaper

Deltagare antal

Läkare

rätt svar

Ssk

antal

Läkare

fel svar

Ssk

% rätt av alla

deltagare

Ger MRSA samma

symptom som

antibiotikakänslig

S.aureus-infektion

12 (75 %) 11 (44 %) 4 (25 %) 14 (56 %) 56,1

Kan ESBL överföras

mellan E.coli och

Klebsiella

8 (50 %) 12 (48 %) 8 (50 %) 13 (52 %) 48,8

Vilka mikroorganismer

kan bilda ESBL *

0 (0 %) 0 (0 %) 16 (100 %) 25 (100 %) 0,0

* För att denna fråga ska räkans som rätt besvarad krävdes att alla 7 korrekta svarsalternativ valts.

5.5 Kunskaper om behandling

Drygt 80 % av deltagarna visste att bärarskap av MRSA inte behandlas med antibiotika.

Något färre visste att bärarskap av ESBL inte heller behandlas med antibiotika.

Tabell 5. Kunskaper om behandling

Deltagare antal

Läkare

rätt svar

Ssk

antal

Läkare

fel svar

Ssk

% rätt av alla

deltagare

Behandlas bärarskap av

MRSA

16 (100 %) 18 (72 %) 0 (0 %) 7 (28 %) 82,9

Behandlas bärarskap av

ESBL

14 (88 %) 14 (56 %) 2 (13 %) 11 (44 %) 68,3

20

5.6 Följsamhet av basala hygienrutiner

Tre fjärdedelar av de svarande uppgav att de desinfekterar händerna både före och efter

såromläggning av MRSA-smittad patient. 94 % av läkarna angav att de desinfekterar händer

både före och efter såromläggning och 64 % av sjuksköterskorna uppgav detsamma. Av de

som svarat ”fel” på den frågan, uppgav 90 % att handdesinfektion endast utförs innan

såromläggningen.

Alla deltagare uppgav att de inte använder armbandsur, ringar och armband vid

såromläggning.

Skyddshandskar samt engångsförkläde använder nästan 100 % av deltagarna vid

såromläggning, enligt enkätsvaren. Att munskydd inte behöver användas vid såromläggning

hade 58,5 % svarat och 85,4 % svarade att de inte använder visir vid såromläggning.

Tabell 6. Följsamhet av basala hygienrutiner

Deltagare antal

Läkare

rätt svar

Ssk

Antal

Läkare

fel svar

Ssk

% rätt av alla

deltagare

Handdesinfektion 15 (94 %) 16 (64 %) 1 (6 %) 9 (36 %) 75,6

Armbandsur

16 (100 %) 25 (100 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 100,0

Ringar/armband

16 (100 %) 25 (100 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 100,0

Skyddshandskar

15 (94 %) 24 (96 %) 1 (6 %) 1 (4 %) 95,1

Munskydd

7 (44 %) 17 (68 %) 9 (56 %) 8 (32 %) 58,5

Engångsförkläde/skyddsrock

16 (100 %) 24 (96 %) 0 (0 %) 1 (4 %) 97,6

Visir 13 (81 %) 22 (88 %) 3 (19 %) 3 (12 %) 85,4

21

6 DISKUSSION

6.1 Sammanfattning

Kunskaper om smittspridning gällande MRSA och ESBL var något bristfällig i vissa

avseenden. I endast två frågor som behandlade smittspridning hade fler än 50 % svarat rätt på

frågorna. I läkargruppen var kunskaperna ungefär lika bra om hur MRSA och ESBL sprids.

Sjuksköterskorna hade något bättre kunskap om hur MRSA sprids jämfört med ESBL.

Kunskaper om hygienförebyggande åtgärder var goda inom både läkargruppen och

sjuksköterskegruppen.

Bristande kunskaper kunde ses hos sjuksköterskorna gällande mikrobiologiska egenskaper

hos MRSA och ESBL. Kunskaperna om de mikrobiologiska egenskaperna hos MRSA var

relativt goda hos läkarna. Läkarna hade generellt något sämre kunskaper om ESBL än om

MRSA.

Följsamheten av basala hygienrutiner var relativt bra. Bristande följsamhet sågs i hur

handdesinfektion skulle utföras. En viss tveksamhet kunde ses i båda grupperna i om

munskydd ska användas eller inte.

Då denna studie har relativt få deltagare bör resultatet tolkas med försiktighet. Resultaten kan

heller inte generaliseras på grund av detta.

6.2 Resultatdiskussion

Kunskaper om smittspridning

Kunskaper inom området smittspridning var bra gällande hur MRSA vanligen sprids. MRSA

sprids vanligen inte via luften (Smittskyddsinstitutet, 2010a; Melhus, 2010), vilket större

delen av gruppen har svarat korrekt på. Bristfälliga kunskaper kunde ses i gruppen gällande

var MRSA finns lokaliserat. De två vanligaste lokalerna är näsöppningen och perineum (Da

Silva et al., 2010), vilket ungefär 60 % av deltagarna visste. I sjuksköterske-gruppen var

kunskapen om var MRSA är lokaliserad relativ stor, då tre fjärdedelar svarat både

näsöppningen och perineum. Sjuksköterskornas relativt goda kunskap kan bero på att det är

de som utför odlingar på patienterna och därmed vet var de oftast tar dessa odlingar. I

läkargruppen hade hälften svarat korrekt på frågan. Då vårdpersonal kan vara en stor källa till

22

spridning av MRSA genom att vara bärare av bakterien utan att ha symptom, är vetskapen om

var bakterien vanligast finns viktig. 5 % av personer som blir smittade utvecklar MRSA-

relaterad infektion inom sex månader efter smittotillfället (Mamhidir et al, 2010). Kunskapen

om detta var hos läkarna relativt goda, då 69 % svarat korrekt. Kunskaperna hos

sjuksköterskorna anses dåliga då endast 29 % svarat korrekt. Dock är denna kunskap inte av

någon större betydelse för att minska smittspridning av MRSA.

Kunskaper om var ESBL-bildande bakterier finns var sämre i gruppen i jämförelse med

kunskaper om var MRSA finns. Lite mindre än hälften visste att de två vanligaste lokalerna

för ESBL-bildande bakterier är tarmen och urinvägarna. Sämst kunskap kunde ses i båda

grupperna när det gäller riskfaktorer för spridning av ESBL-bildande bakterier. Endast en

läkare och en sjuksköterska hade kunskap om alla 11 riskfaktorer. Genomsnittet antal rätt för

deltagarna var 3,4 rätt, vilket var mindre än hälften rätt av riskfaktorerna. Det är viktigt att i

det dagliga arbetet ha kunskap om riskfaktorer för att kunna minska smittspridning. Den

dåliga kunskapen hos både läkare och sjuksköterskor tyder på att mer utbildning krävs.

Genomgående tyder det på att deltagarna hade mer kunskap om smittspridning hos MRSA än

hos ESBL. Detta överensstämmer med Brady et al. (2009) tidigare forskning om kunskap om

MRSA. En anledning till att personalen visste mer om MRSA än ESBL skulle eventuellt

kunna bero på att MRSA funnits längre i Sverige än ESBL (Da Silva et al., 2010; Melhus,

2010). Svaren kan tyda på att mer utbildning om resistenta bakterier kan vara betydelsefullt.

Kunskaper om hygienförebyggande åtgärder

För att minska smittspridning i vården används basala hygienrutiner. Det är viktigt att

personalen skyddar sig mot smittsamma mikroorganismer, för att inte föra dessa vidare

mellan patienterna (Modin, 2011). I studien undersöktes hur deltagarnas kunskaper var

gällande förebyggande åtgärder för att minska smittspridning av MRSA och ESBL. Noggrann

handhygien och att använda engångsförkläde vid patientnära vård är en effektiv metod för att

förebygga smittspridning (Modin, 2011). Deltagarna hade goda kunskaper i detta. I

läkargruppen hade samtliga svarat korrekt på frågorna om noggrann handhygien och

användandet av engångsförkläde. Sjuksköterskegruppen hade goda kunskaper i vilket skydd

engångsförkläde ger. Något sämre var kunskapen i betydelsen av noggrann handhygien där

det var det strax över 80 % som svarat korrekt.

23

Användandet av munskydd ingår inte som standard vid vård av patient med känd MRSA-

eller ESBL-smitta (Hansson, 2010; MRSA-gruppen i Uppsala Län, 2011).) Ungefär 60 % av

deltagarna hade kunskap om att det inte används som standard. Denna kunskap kan ses som

mindre betydande då smittspridningen inte ökar om personalen använder munskydd.

Kunskaper om att handskar endast inte ger fullständigt skydd var något sämre i båda

grupperna. Då resterande deltagarna tror att plasthandskar ger fullgott skydd mot spridning,

skulle det eventuellt kunna innebära att de är mindre noggranna med till exempel

handdesinfektion och användandet av engångsförkläde.

I tidigare forskning av Mamhidir et al. (2010) var kunskaperna om basala hygienrutiner och

hygienförebyggande åtgärder bristfälliga, vilket inte helt överensstämmer med denna studie.

Här finns, som tidigare nämnts, goda kunskaper i de basala hygienrutinerna (använda förkläde

vid patientnära vård samt noggrann handhygien). Dock tycks det behövas en påminnelse om

vilket skydd handskar ger.

Kunskaper om mikrobiologiska egenskaper

Lite mer än hälften av deltagarna hade kunskap om att MRSA-relaterad infektion ger liknande

symptom som infektion orsakad av S.aureus.

Hälften av deltagarna hade kunskaper om att förmågan att bilda ESBL kan överföras mellan

E.coli och Klebsiella. Förmågan bekräftas också i Mamhidir et al. (2010) artikel. I frågan om

vilka mikroorganismer som har förmåga att bilda ESBL var det ingen av deltagarna som hade

kunskap om att alla sju mikroorganismer har denna förmåga. Medelvärdet på antal rätt

bakterier var 1,9 och de två bakterier som flest deltagare hade svarat var Klebsiella och E.coli.

Kunskapen om detta var dålig hos läkare och sjuksköterskor. Det dåliga resultatet anses något

anmärkningsvärt. Vid eventuell kontakt med dessa mikroorganismer torde vetskapen om att

de kan bära på ESBL vara viktig. Studiens resultat tyder på att kunskap om ESBL är något

sämre än MRSA, vilket även överensstämmer med Mamhidir et al. (2010) studie.

Kunskaper om behandling

Bärarskap av MRSA och ESBL antibiotikabehandlas inte (Mamhidir et al., 2010; Hagberg,

2011). Studien visar att deltagarna hade bättre kunskap om att bärarskap av MRSA inte

behandlas med antibiotika än vad de hade om motsvarande gällande ESBL. Alla läkare hade

24

kunskap om att bärarskap av MRSA inte behandlas med antibiotika. Tre fjärdedelar av

sjuksköterskorna visste detsamma. Cirka hälften av sjuksköterskorna hade svarat korrekt när

det gäller att bärarskap av ESBL inte behandlas med antibiotika. Då det är läkarna som

utfärdar recept på antibiotika är det viktigt att deras kunskap inom området är korrekt. I

sjuksköterskornas fall är det inte lika anmärkningsvärt att det fanns bristande kunskap om

detta, då beslut om behandling inte ligger inom deras arbetsområde.

Följsamhet av basala hygienrutiner vid vård av patient med MRSA

Som tidigare diskuterats visade deltagarnas svar på relativt goda kunskaper när det gäller

hygienförebyggande åtgärder. Det var även av intresse att se om deltagarna i studien agerar

utifrån dessa kunskaper, det vill säga om de följer de basala hygienrutinerna. Samtliga av

deltagarna uppgav att de inte bar armbandsur, armband eller ringar vid vård av MRSA-

smittad patient. De flesta av deltagarna uppgav även att de använder förkläde vid

såromläggning av patient med MRSA-smitta. Handdesinfektion skall utföras före och efter

patientkontakt samt före och efter användning av handskar (SOSFS 2007:19). I läkargruppen

utförde 94 % på ett korrekt sätt, vilket tolkas som god följsamhet av hur noggrann handhygien

ska utföras. I sjuksköterskegruppen desinfekterade 64 % händerna på ett korrekt sätt. Hos de

sjuksköterskor som utförde handdesinfektionen felaktigt var det vanligast att endast

desinfektera innan såromläggningen. Eftersom det ofta är sjuksköterskor som utför

såromläggning hos patienterna, är det viktigt att basala hygienrutiner följs.

Vissa paralleller kan dras med Pittets (2000) undersökning då en av anledningar till att

handhygien inte utfördes korrekt var bristande kunskaper hur den skulle utföras. Troligtvis var

det även så i denna studie, att dessa sjuksköterskor och läkare saknade kunskap i hur händerna

ska desinfektera korrekt. I Scheithauers et al., (2010) observationsstudie kunde slutsatser dras

i att följsamheten av noggrann handhygien efterföljdes mer vid vård av patienter med MRSA

än vid vård av patienter med ESBL. Då denna studie inte behandlar följsamhet vid vård av

patient med ESBL-smitta utan endast behandlar vilka kunskaper det finns om

hygienförebyggande åtgärder vid ESBL går det inte att dra några paralleller med

Scheithausers et al. (2010) undersökning.

Ungefär hälften av läkarna och en tredjedel av sjuksköterskorna uppgav att de använde

munskydd, samt att några av läkarna och sjuksköterskorna uppgav att de använde visir vid

såromläggningen. Som tidigare nämnts är det inget som används som standard, men det

25

medför inte heller ökad smittspridning. Ur en ekonomisk synvinkel blir det dock dyrt att

använda dessa material. Det kan eventuellt även upplevas kränkande för patienten. Dock är

detta inget den här studien har undersökt.

6.3 Metoddiskussion

Metoden som användes i denna studie var av kvantitativ ansats, där enkäter användes och

besvarades av deltagarna. Studien var en tvärsnittstudie, då enkäten delades ut vid ett tillfälle

på varje vårdcentral och svaren gav en ”ögonblicksbild”, det vill säga att studien inte innehöll

någon tidsaspekt (Ejlertsson, 2003). Med tanke på studiens omfattning samt tiden som

avsattes för denna anser vi att det var en lämplig metod. Deltagarna valdes ut genom ett

bekvämlighetsurval, vilket innebär att urvalet gjordes genom att författarna själva valde vilka

vårdcentraler som skulle delta (Polit & Beck, 2008). Resultatet presenteras med deskriptiv

statistik i tabellform. Tanken var att chi-två test skulle göras vad gäller skillnaden i de olika

variablerna mellan läkare och sjuksköterskor. Då den förväntade frekvensen i cellerna i

många fall var under 5, gick dock detta inte att genomför (Polit & Beck, 2008).

För att få en ”sann” bild över personalens kunskaper om MRSA och ESBL delades enkäter ut.

Då dessa samlades in direkt, minskades risken för ”fusk”. Deltagarna var medvetna om att de

under mötet skulle besvara frågor om MRSA och ESBL och hade därmed möjlighet att läsa

på innan. Detta skulle kunna givit en skev bild av resultatet. I kunskapsdelen hade de svarande

möjlighet att svara ”Vet inte”. Författarna uppmanade inte deltagarna att välja ”Vet inte” vid

osäkerhet om rätt svarsalternativ. Detta kan ha medfört att somliga deltagare chansat på rätt

alternativ. Detta har troligtvis inte påverkat resultatet i någon större grad, då det bör vara

ungefär lika stor chans att en osäker deltagare valt rätt svar eller fel svar. Undantag kan

eventuellt ses i frågorna med alla korrekta svarsalternativ, då det inte är lika troligt att rätt

eller fel svar beror på att deltagaren chansat. Gällande frågorna om hur de basala

hygienrutinerna efterföljs kan eventuellt en osäkerhet kring resultatet uppstå, då svaren inte

nödvändigt speglar hur personalen gör i praktiken.

Bortfall

Fyra personer valde att fylla i sin enkät efter mötet och sedan skicka svaren till författarna.

Dessa svar inkom aldrig och räknades därmed som bortfall. Då det endast var fyra utdelade

enkäter som räknades som bortfall, påverkades troligtvis resultatet inte i någon större

26

utsträckning. Ett dolt bortfall kan finnas genom att personal valt att inte delta vid mötet i syfte

att slippa besvara enkäten. Hur detta eventuellt har påverkat resultatet är okänt.

Förslag till vidare undersökning

Då undersökningen endast är gjord på en liten grupp inom primärvården, kan det vara av

intresse att undersöka hur kunskaperna är inom den slutna vården. Det skulle vara intressant

att se om skillnader finns, beroende på var i den slutna vården undersökningen genomförs.

För att lättare kunna generalisera resultatet skulle undersökningen kunna göras med

slumpmässigt urval.

Arbetets teoretiska och kliniska betydelse

Personal inom vården är skyldiga att arbeta för att minska smittspridning. Kunskaper om

MRSA och ESBL samt att arbeta enligt basala hygienrutiner kan minska smittspridning av

dessa svårbehandlade mikroorganismer (Socialstyrelsen, 2005). Möjligtvis kan studien med

enkäten bidra till att personalen ”får upp ögonen” och kanske läser på om MRSA eller ESBL.

Deltagarna fick även en liten påminnelse om vad de basala hygienrutinerna innebär genom

frågorna i enkäten. Vi anser att kunskapen borde förankras genom utbildningstiden och sedan

fortlöpande på arbetsplatserna, då dessa mikroorganismer ökar i vårt samhälle.

Förhoppningsvis har enkäten väckt en nyfikenhet hos deltagare som inte tyckte att de hade

tillräcklig kunskap inom området.

7 Slutsats

Studiens resultat tyder på att deltagarna har goda kunskaper i hygienförebyggande åtgärder

samt att de efterföljer basala hygienrutiner väl. De flesta av deltagarna visste att noggrann

handhygien samt att använda engångsförkläde är en effektiv metod för att förebygga

smittspridning. En större del av deltagarna uppgav att de använde engångsförkläde vid sårvård

av patient med känd MRSA-smitta. Något sämre var följsamheten av hur noggrann

handhygien ska utföras.

27

REFERENSER

Brady, R.R.W., McDermott, C., Cameron, F., Graham, C. & Gibb, A.P. (2009). UK

healthcare workers’ knowledge of meticillin-resistant Staphylococcus aureus practice

guidelines; a quetionnaire study. Journal of Hospital Infection 73(3), 264-270.

doi: 10.1016/j.hin.2009.07.020

Da Silva, A.M., De Carvalho, M.J., Da Silva Canini, S.R., De Almeida Cruz, E.D. & Gir, E.

(2010). Methicillin resistant staphylococcus aureus: knowledge and factors related to the

nursing teams adhereence to preventive measures. Revista Latio-Americana de

Enfermagem18(3) 346-351. doi: 10.1590/S0104-11692010000300008

Davies, S.L., Perri, M.B., Donabedian, S.M., Manierski, C., Singh, A., Vager, D.,…Zervos,

M.J. (2007). Epidemiology and outcomes of community-associated methicillin-resistant

Staphylococcus aureus infection. Journal of Clinical Microbiology, 45(6), 1705-1711.

doi: 10.1128/JCM.02311-06

Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Gould, M.I. (2007). MRSA bacteraemia. International Journal of Antimicrobial Agents,

30(2007) 66-70. doi: 10.1016/j.ijantimicag.2007.06.023

Hagberg, L. (2011). MRSA, behandling. Göteborg: Internetmedicin. Hämtad 2 nov, 2011, från

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2901

Hansson, U. (2010). ESBL-bildande bakterier. Uppsala: Akademiska sjukhuset. Hämtad

1 nov, 2011, från http://www.uas.se/upload/56887/ESBL-bildande%20bakterier.pdf

HSL 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2 nov,

2011, från http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763

28

Kahlmeter, G: (2006). Ökad förekomst av svår antibiotikaresistens bland vanliga

tarmbakterier. Stockholm: Smittskyddsinsititutet. Hämtad 4 nov, 2011 från

http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smis-nyhetsbrev/epi-aktuellt/epi-aktuellt-

2006/epi-aktuellt-vol-5-nr-17-27-april-2006/#p7116

Lindberg, M., Skytt, B., Högman, M. & Carlsson, M. (2011). The multidrug-Resistant

Bacteria Attitude Questionnaire: validity and of responsibility for infection control in Swedish

registered district, hematology and infection nurses. Journal of Clinical Nursing.

doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03914.x

Lindberg, M., Skytt, B., Högman, M. & Carlsson, M. (2011). The multidrug.resistant bacteria

attitude questionnaire (MDRBAQ). Manual. Uppsala Universitet/Landstinget Gävleborg,

Centrum för forskning och utveckling

Lindberg, M. (in press). Attitudes towards patients with multidrug-resistant bacteria: Scale

development and psychometric evaluation. Journal of Infection Prevention

Livermore, D.M., Canton, R., Gniadkowski, M., Nordmann, P., Rossolini, G.M., Arlet,

G.,…Woodford, N. (2007). CTX-M: changing the face of ESBLs in Europa. Journal of

Antimicrobial Chemotherapy 59(2), 165-174. doi: 10.1093/jac/dkl483

Mamhidir, A.-G., Lindberg, M., Larsson, R., Fläckman, B. & Engström, M. (2010). Deficient

knowledge of multidrug-resistant bacteria and preventive hygiene measures among primary

healthcare personnel. Journal of Advanced Nursing, 67(4), 756-762. doi: 10.1111/j.1365-

2648.2010.05533.x

McKinnon, P.S., Boening, A.J. & Amin, A.N. (2011). Optimizing delivery of care for patients

with MRSA ifections of care. Hospital Practice, 39(2) 18-21. doi: 10.3810/hp.2011.04.391

Melander, E. (2007). Riskfaktorer för ESBL. ESBL-resistens hos tarmbakterier: förslag till

åtgärdsprogram bakgrundsdokument december 2007. Solna: Strama. Hämtad 3 nov, 2011,

från http://soapimg.icecube.snowfall.se/strama/ESBLdokument%20inkl%20bakgrund.pdf

Melhus, Å. (2010). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Riga: Norstedts förlagsgrupp AB.

29

Modin, G. (2011). Basala hygienrutiner allmänna. Uppsala: Akademiska sjukhuset. Hämtad

1 nov, 2011, från http://www.uas.se/upload/60278/Basala%20hygienregler%20allmänna.pdf

MRSA-gruppen, Uppsala Län. (2011). MRSA. Uppsala: Landstinget i Uppsala Län. Hämtad

1 nov, 2011, från http://www.uas.se/upload/56887/MRSA%20riktlinjer%20LUL%202011-

03-01.pdf

Mölstad, S. Cars, O. & Struwe, J. (2008). Strama—a Swedish working model containment of

antibiotic resistance. Euro Surveill, 13(46), 1-4.

Pittet, D. (2000). Improving compliance with hand hygiene in hospitals. Infection Control and

Hospital Epidemiology 21(6), 381-386. doi: 10.1086/501777

Polit, D.F. & Beck, C.T (2008). Nursing reserch, Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice (8th ed.). Philadelphia: Lippicott William & Wilkins.

Scheithauer, S., Oberröhrmann, A., Haefnr, H., Kopp, R., Schürholz, T., Schwanz,

T.,...Lemmen S.W. (2010). Compliance with hand hygiene in patients with methicillin-

resistant staphylococcus aureus and extended-spectrum β-lactamase-producing enterobacteria.

Journal of Hospital Infection 21(4), 320-323. doi: 10.1016/j.jhin.2010.07.012

Smittskyddsinstitutet. (2010a). Sjukdomsinformation om Extended Spextrum Beta-Lactamase

(ESBL). Stockholm: Smittskyddsinstitutet. Hämtad 2 nov, 2011, från

http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/esbl/

Smittskyddsinstitutet. (2010b). Sjukdomsinformation om meticillinresistenta gula

stafylokocker (MRSA). Stockholm: Smittskyddsinstitutet. Hämtad 3 nov, 2011, från

http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker/

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:

Socialstyrelsen. Hämtad 1 nov, 2011, från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-

1_20051052.pdf

30

SOSFS 2007:19. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården

m.m. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 1 nov, 2011, från

http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2007-19/Documents/2007_19.pdf

Statistiska centralbyrån. (2011). Hälso- och sjukvård: Health and medical care. Stockholm:

Statistiska centralbyrån. Hämtad 7 nov, 2011, från

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2011A01_BR_21_A01BR1101.pdf

Strama (2010). MRSA i samhället: förslag till handläggning baserat på befintligt

kunskapsunderlag och svenska erfarenheter, juni 2010. Solna: Strama. Hämtad 4 nov, 2011

från http://www.strama.se/uploads/docs/Strama-MRSA%20i%20samh%E4llet_130910.pdf

Sylvan, S. (2008). MRSA: Information till patienter och närstående [Broschyr]. Stockholm:

Prinfo Team Offset & Media.

Willman, A. (2007). Förord. ICN:S etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk

sjuksköterskeförening.

31

Bilaga 1 – Tilläggsfrågor enkät

Bakgrundsfrågor

Kryssa för det alternativ som gäller dig.

1. Är du sjuksköterska eller läkare? □ Sjuksköterska □ Läkare

2. Hur många år har du varit yrkesverksam? ____________

32

Bilaga 2 – Informationsbrev

Hej!

Vi är två sjuksköterskestudenter i termin 6 som gör vårt examensarbete om MRSA och ESBL

i primärvården. Ni tillfrågas härmed om Ni vill delta i undersökningen ”MRSA och ESBL i

primärvården”.

Denna underökning syftar till att se vilken kunskap som finns hos personalen i primärvården

gällande MRSA och ESBL, samt om det finns skillnader mellan yrkesgrupper gällande detta.

Då dessa resistensutvecklingar ökar i landet är det av stor vikt att minska smittspridning.

Undersökningen genomförs genom att deltagarna fyller i en standardiserad och validerad

enkät. Deltagandet är frivilligt, men alla svar är viktiga och vi hoppas på att alla närvarande

vill delta. Deltagaren garanteras anonymitet, då endast namn och ålder finns med i enkäten,

samt att svaren läses först när alla enkäter är insamlade.

Resultatet kommer att matas in i statistikprogrammet SPSS och redovisas på gruppnivå.

Vi som genomför undersökningen kommer med enkäterna på en med verksamhetschefen

avtalad tid. Deltagarna får då besvara enkäten varvid vi samlar in dem direkt efteråt.

Med vänlig hälsning

Mia Grillfors Mård

sjuksköterskestuderande termin 6 vid Uppsala Universitet.

Ulrica Ramqvist

sjuksköterskestuderande termin 6 vid Uppsala Universitet.

Handledare: Karin Nordin

leg psykolog, professor vid institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap.