mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruk

Mot en mer kunskapsbaserad Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med öppenvård för unga med

missbrukmissbruk

Torkel Richert, Malmö högskola

Ett trestadsprojekt kring kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och systematisk dokumentation

BakgrundBakgrund

Andelen unga som prövar narkotika har ökatAndelen unga som prövar narkotika har ökat MOB – trestadssatsning (2000-2005)MOB – trestadssatsning (2000-2005) Projektmedel till tidiga insatser i öppenvård Projektmedel till tidiga insatser i öppenvård

för unga med riskbruk eller missbrukför unga med riskbruk eller missbruk Nya mottagningar och nya projektNya mottagningar och nya projekt Behov av utvärdering/erfarenhetsutbyteBehov av utvärdering/erfarenhetsutbyte Projektgrupp tillsättsProjektgrupp tillsätts

TrestadsprojektetTrestadsprojektet

Jämförande studieJämförande studie

Erfarenhetsutbyte och Erfarenhetsutbyte och kunskapsutvecklingkunskapsutveckling

DokumentationssystemDokumentationssystem

Mottagningar och Mottagningar och huvudrepresentanterhuvudrepresentanter

Mottagning Mottagning RepresentantRepresentant

Från Från StockholmStockholm

Maria UngdomsenhetMaria Ungdomsenhet

PumanPuman

Annica HammarstrandAnnica HammarstrandViveca Feldt, Kamilla Asp, Viveca Feldt, Kamilla Asp, Johan DybergJohan Dyberg

Margareta Alm Margareta Alm

Från Från GöteborgGöteborg

Mini-Maria HisingenMini-Maria HisingenMini-Maria NordostMini-Maria NordostMini-Maria VästerMini-Maria VästerMini-Maria CentrumMini-Maria Centrum

Ingegerd NilssonIngegerd NilssonChatarina DavidssonChatarina DavidssonKarin PatrikssonKarin PatrikssonPer-Ola TjäderPer-Ola Tjäder

Från Från MalmöMalmö

Maria MalmöMaria Malmö Måns WretbladMåns Wretblad

Jämförande studieJämförande studie

Beskriva och jämföra de deltagande Beskriva och jämföra de deltagande mottagningarnamottagningarna

- Hur är mottagningarna i de tre städerna organiserade?- Vilka metoder används?- Vilka insatser erbjuder man?

Beskriva och jämföra mottagningarnas Beskriva och jämföra mottagningarnas besökare besökare

- Vilka vänder sig till de olika mottagningarna?- Finns skillnader vad gäller ålder, etnicitet, kön, drogbild mm?

Mottagningarna, skillnader och Mottagningarna, skillnader och likheterlikheter

Inledningsvis stora skillnaderInledningsvis stora skillnader

Utveckling i liknande riktningUtveckling i liknande riktning

Vissa skillnader kvarstårVissa skillnader kvarstår

Maria Maria StockholmStockholm

PUMANPUMAN Mini-MariaMini-MariaHisingenHisingen

Mini-MariaMini-MariaNordostNordost

Mini-MariaMini-MariaVästerVäster

Mini-MariaMini-MariaCentrumCentrum

Maria Maria MalmöMalmö

StartårStartår 19661966 20012001 20032003 19991999 2002/20032002/2003 19951995 20052005

Huvud-Huvud-mannaskapmannaskap

Socialtjänst/ Socialtjänst/ Beroendev.Beroendev.

SocialtjänstSocialtjänst Socialtjänst/ Socialtjänst/ Beroendev.Beroendev.





Samlokali-Samlokali-seringsering

Akutmot- Akutmot- tagningentagningen

Alk. & Nark.Alk. & Nark.Rådgivning Rådgivning

Ungdoms- Ungdoms- mottagnin.mottagnin.

GötateametGötateametRUGRUG

BUP (del avBUP (del avBeroendev.)Beroendev.)

ÅlderÅlder Upp till 20 årUpp till 20 år 18-28 år18-28 år Upp till 21 årUpp till 21 år Upp till 21 årUpp till 21 år Upp till 21 årUpp till 21 år Upp till 21 årUpp till 21 år Upp till 25 årUpp till 25 år

InsatserInsatser Info/råd/stödInfo/råd/stödSamtalsbeh.Samtalsbeh.Familje- och Familje- och nätverksarb.nätverksarb.Cannabispro.Cannabispro.DroganalysDroganalysMed.Bedöm. Med.Bedöm. --------------------------------Prev.prog.Prev.prog.BSFTBSFT--------------------------------

Info/råd/stödInfo/råd/stödSamtalsbeh.Samtalsbeh.Familje- och Familje- och nätverksarb.nätverksarb.--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Info/råd/stödInfo/råd/stödSamtalsbeh.Samtalsbeh.Familje- och Familje- och nätverksarb.nätverksarb.Cannabispro.Cannabispro.DroganalysDroganalysMed.Bedöm.Med.Bedöm.AkupunkturAkupunktur------------------------------------------------------------------------------------------------

Info/råd/stödInfo/råd/stödSamtalsbeh.Samtalsbeh.Familje- och Familje- och nätverksarb.nätverksarb.Cannabispro. Cannabispro. DroganalysDroganalysMed.Bedöm.Med.Bedöm.AkupunkturAkupunktur

------------------------------------------------------------------------------------------------

Info/råd/stödInfo/råd/stödSamtalsbeh.Samtalsbeh.Familje- och Familje- och nätverksarb.nätverksarb.Cannabispro.Cannabispro.DroganalysDroganalysMed.Bedöm.Med.Bedöm.AkupunkturAkupunktur

------------------------------------------------------------------------------------------------

Info/råd/stödInfo/råd/stödSamtalsbeh.Samtalsbeh.Familje- och Familje- och nätverksarb.nätverksarb.Cannabispro.Cannabispro.DroganalysDroganalysMed.Bedöm.Med.Bedöm.AkupunkturAkupunktur------------------------------------------------------------------------------------------

Info/råd/stödInfo/råd/stödSamtalsbeh.Samtalsbeh.Familje- och Familje- och nätverksarb.nätverksarb.Cannabispro.Cannabispro.DroganalysDroganalysMed.Bedöm.Med.Bedöm.AkupunkturAkupunktur------------------------------------------------------------AvgiftningAvgiftning

Dokumen-Dokumen-tationtation

UngDOKUngDOKJournalerJournaler

Eget formul.Eget formul.JournalerJournaler





UngDOKUngDOK

Besök /årBesök /år 400400 6565 120120 100100 100100 120120 350-400350-400

PersonalPersonal 2323 1,51,5 66 66 66 77 66

Jämförande studie kring Jämförande studie kring besökarnabesökarna

Ta fram och testa ett gemensamt Ta fram och testa ett gemensamt inskrivningsformulärinskrivningsformulär

Jämföra målgrupper mellan Jämföra målgrupper mellan mottagningarnamottagningarna

Jämföra mottagningarnas målgrupp med Jämföra mottagningarnas målgrupp med andra ungdomar andra ungdomar

Materialets fördelningMaterialets fördelning

Stadstillhörighet

122 30,9139 35,2134 33,9395 100,0

StockholmGöteborgMalmöTotal

Frequency Valid Percent

NarkotikaanvändningNarkotikaanvändning

43 (37%) 19 (14%) 16 (12%) 78 (20%)72 (62%) 106 (77%) 107 (81%) 285 (74%)28 (24%) 42 (31%) 46 (35%) 116 (30%)15 (13%) 37 (27%) 45 (34%) 97 (25%)15 (13%) 37 (27%) 27 (20%) 79 (20%)15 (13%) 26 (19%) 31 (23%) 72 (19%) 8 (7%) 13 (10%) 16 (12%) 37 (10%) 2 (2%) 6 (4%) 19 (14%) 27 (7%) 1 (1%) 16 (12%) 1 (1%) 18 (5%) 3 (3%) 2 (2%) 5 (4%) 10 (3%) 7 (6%) 10 (7%) 8 (6%) 25 (7%)

Inga drogerCannabisAmfetaminMDMMA/EcstacyBensodiazepinerKokainLSD/hallucinogenerHeroinGHBMetadon/SubutexAndra droger

DrogerStockholm Göteborg Malmö

Vilken stad tillhör ungdomen?Total

PrimärdrogPrimärdrog

60 (81%) 81 (72%) 92 (78%) 233 (76%) 7 (10%) 14 (12%) 7 (6%) 28 (9%) 3 (4%) 2 (2%) 6 (5%) 11 (4%) 0 (0%) 4 (4%) 6 (5%) 10 (3%) 4 (5%) 12 (11%) 7 (6%) 23 (8%)74 (100%) 113 (100%) 118 (100%) 305 (100%)

CannabisAmfetaminKokainHeroinÖvrigadroger

Primärdrog

Total

Stockholm Göteborg MalmöVilken stad tillhör ungdomen?

Total

Frekvens av bruk (primärdrog)Frekvens av bruk (primärdrog)

Frekvens senaste 6 mån

26 6,6 8,462 15,7 20,139 9,9 12,665 16,5 21,048 12,2 15,569 17,5 22,3

309 78,2 100,086 21,8

395 100,0

Ej brukEnstaka tillfälle1 dag/ vecka eller mindre2-3 dagar/ vecka4-6 dagar/ veckaDagligenTotal

Valid

SystemMissingTotal

Frequency Percent Valid Percent

9 135 42 3 2 1914,7% 70,7% 22,0% 1,6% 1,0% 100,0%

7 68 22 6 1 1046,7% 65,4% 21,2% 5,8% 1,0% 100,0%

16 203 64 9 3 2955,4% 68,8% 21,7% 3,1% 1,0% 100,0%

Man

Kvinna

Kön

Total

Under 13 13-15 16-18 19-21 22-24Narkotikadebut

Total

NarkotikadebutNarkotikadebut

38 155 18 21118,0% 73,5% 8,5% 100,0%

25 100 9 13418,7% 74,6% 6,7% 100,0%

63 255 27 34518,3% 73,9% 7,8% 100,0%

Man

Kvinna

Kön

Total

Under 13 13-15 16-18Ålder vid första berusningen

Total

Första berusningFörsta berusning

Uppväxt och uppväxtmiljöUppväxt och uppväxtmiljö

Knappt hälften har vuxit upp med Knappt hälften har vuxit upp med både sin biologiska mor och far både sin biologiska mor och far

Vanligt med våld, missbruk och Vanligt med våld, missbruk och psykiska problem i uppväxtmiljönpsykiska problem i uppväxtmiljön

Förekomst under Förekomst under uppväxtenuppväxten

Kvinna (%)Kvinna (%) Man (%)Man (%) Totalt (%)Totalt (%)

MissbrukMissbruk 3838 3030 3333Psykiska problemPsykiska problem 3838 2020 2727VåldVåld 2121 2727 2525

57 105 16235,2% 64,8% 100,0%

50 37 8757,5% 42,5% 100,0%

107 142 24943,0% 57,0% 100,0%

Man

Kvinna

Kön

Total

Ja Nej

Har du några problemmed din psykiska

hälsa?Total

PsykiskPsykisk hälsahälsa

ProblematikProblematik Kvinna Kvinna (%)(%)

Man Man (%)(%)

Totalt Totalt (%)(%)

SömnstörningarSömnstörningar 7070 6060 6464

Allvarligt deprimeradAllvarligt deprimerad 6060 3939 4747

Allvarlig ångest eller spänningstillståndAllvarlig ångest eller spänningstillstånd 7171 4444 5454

Svårt med förståelse, minne, koncentration Svårt med förståelse, minne, koncentration 6363 6565 6464

ÄtstörningarÄtstörningar 3535 1111 2020

Svårt att kontrollera våldsamt beteendeSvårt att kontrollera våldsamt beteende 3131 4343 3939

Allvarligt menade självmordstankarAllvarligt menade självmordstankar 4040 2020 2727

Medvetet försökt att skada dig självMedvetet försökt att skada dig själv 4343 1212 2323

SjälvmordsförsökSjälvmordsförsök 2424 66 1313

Psykisk ohälsa, förekomst av problem Psykisk ohälsa, förekomst av problem under en längre period i livet under en längre period i livet

Utbildning och försörjningUtbildning och försörjning

Av ungdomar 20-24 år, hade bara hälften fullföljt Av ungdomar 20-24 år, hade bara hälften fullföljt gymnasieutbildning gymnasieutbildning

De ungdomar över 18 år uppgav förälder eller De ungdomar över 18 år uppgav förälder eller socialbidrag som de vanligaste socialbidrag som de vanligaste försörjningskällorna de senaste halvåretförsörjningskällorna de senaste halvåret

71 (28,9%) 175 (71,1%) 246 (100,0%)

44 (29,9%) 103 (70,1%) 147 (100,0%)

115 (29,3%) 278 (70,7%) 393 (100,0%)

Man

Kvinna

Kön

Total

Ja Nej

Har du tidigare behandlats föralkohol eller drogproblem?

Total

Tidigare behandling för missbrukTidigare behandling för missbruk

114 (46,5%) 131 (53,5%) 245 (100,0%)

19 (12,9%) 128 (87,1%) 147 (100,0%)

133 (33,9%) 259 (66,1%) 392 (100,0%)

Man

Kvinna

Kön

Total

Ja Nej

Har du blivit dömd för något/några brott?

Total

Dömd för brottslighetDömd för brottslighet

Jämförelser med motsvarande Jämförelser med motsvarande åldersgrupp i åldersgrupp i

”normalbefolkningen””normalbefolkningen” Ett betydligt mer frekvent alkoholbrukEtt betydligt mer frekvent alkoholbruk En mer omfattande narkotikaanvändningEn mer omfattande narkotikaanvändning Mer otrygga uppväxtförhållandenMer otrygga uppväxtförhållanden Betydligt större psykisk ohälsaBetydligt större psykisk ohälsa Betydligt lägre utbildningsnivåBetydligt lägre utbildningsnivå Är i mindre utsträckning självförsörjandeÄr i mindre utsträckning självförsörjande Har i större utsträckning blivit dömda för Har i större utsträckning blivit dömda för

brottbrott

Jämförelser med ungdomar Jämförelser med ungdomar placerade inom SiSplacerade inom SiS

Stora likheter i alkoholbrukStora likheter i alkoholbruk Likheter i vilka narkotiska preparat man använtLikheter i vilka narkotiska preparat man använt Likheter i erfarenhet av tidigare behandlingLikheter i erfarenhet av tidigare behandling Likheter i andelen dömda för brottslighetLikheter i andelen dömda för brottslighet

En senare alkohol och narkotikadebut men ett En senare alkohol och narkotikadebut men ett mer frekvent narkotikabruk mer frekvent narkotikabruk

En högre utbildningsnivå En högre utbildningsnivå ””Stabilare” uppväxtförhållandenStabilare” uppväxtförhållanden

Professionell dialogProfessionell dialog Jämföra arbetssätt, insatser och metoderJämföra arbetssätt, insatser och metoder Utbyta positiva och negativa erfarenheterUtbyta positiva och negativa erfarenheter Diskuterat kvalitetsproblemDiskuterat kvalitetsproblem Hitta och testa metoder för utvärdering och Hitta och testa metoder för utvärdering och

verksamhetsutvecklingverksamhetsutveckling



Arbetsprocess och metoderArbetsprocess och metoder - 4-5 träffar per år- 4-5 träffar per år - Fokusgrupp- Fokusgrupp - Kvalitetscirkel- Kvalitetscirkel - Studiebesök- Studiebesök - Föreläsningar- Föreläsningar - Diskussioner- Diskussioner - Pilotprojekt (tex ORS/SRS)- Pilotprojekt (tex ORS/SRS)

Centrala teman (utifrån fokusgrupp)Centrala teman (utifrån fokusgrupp)

- Service/bemötande- Service/bemötande - Samverkan/organisering- Samverkan/organisering - Kunskap- Kunskap - Marknadsföring/utåtriktat arbete - Marknadsföring/utåtriktat arbete - Dokumentation/utvärdering- Dokumentation/utvärdering


””Det har ju varit en väldigt rolig gemensam Det har ju varit en väldigt rolig gemensam process med ett gemensamt lärande. process med ett gemensamt lärande. Läroprocessen i erfarenhetsutbytet har varit Läroprocessen i erfarenhetsutbytet har varit fantastisk…Hade vi bara suttit och pratat fantastisk…Hade vi bara suttit och pratat statistik, formulär och UngDOK så hade det statistik, formulär och UngDOK så hade det inte blivit så intressant och givande”inte blivit så intressant och givande”


”Det mest givande med erfarenhetsutbytet

tycker jag var att träffa andra professionella, som arbetar med ungefär samma jobb och få utrymme, viktigt eftersom det är så svårt när vardagen rullar på, att reflektera över det vi gör och fundera på vad vi kan göra annorlunda och bättre”


DokumentationDokumentation

Dokumentation en svår men viktig frågaDokumentation en svår men viktig fråga - Vård i form av service innebär speciella - Vård i form av service innebär speciella

förutsättningar förutsättningar - Ej formellt krav på dokumentation- Ej formellt krav på dokumentation- Mål om en attraktiv och lättillgänglig behandlinsform- Mål om en attraktiv och lättillgänglig behandlinsform

- Systematisk dokumentation, en förutsättning för en - Systematisk dokumentation, en förutsättning för en professionell och kunskapsbaserad praktikprofessionell och kunskapsbaserad praktik

Dokumentation vid inledningen av Dokumentation vid inledningen av projektetprojektet

- Olika strategier- Olika strategier

- Missnöje på samtliga mottagningar- Missnöje på samtliga mottagningar


Att använda ett befintligt system eller Att använda ett befintligt system eller utveckla ett nytt?utveckla ett nytt?

- ASI, DOK, ADAD, EUROADAD - ASI, DOK, ADAD, EUROADAD

- För omfattande, ej inriktat på öppenvård, ej anpassat - För omfattande, ej inriktat på öppenvård, ej anpassat för ungdomar för ungdomar

- Beslut: att skapa ett nytt gemensamt system - Beslut: att skapa ett nytt gemensamt system (UngDOK)(UngDOK)


Vilka risker ser man med en utökad Vilka risker ser man med en utökad dokumentation?dokumentation?

- ”Mindre tid för klientarbete”- ”Mindre tid för klientarbete”- ”En mindre attraktiv mottagning”- ”En mindre attraktiv mottagning”- ”Ett mer mekaniserat arbete och en försämrad - ”Ett mer mekaniserat arbete och en försämrad

behandlingsrelation”behandlingsrelation”


”Det är ju ett växande problem inom hela socialtjänsten att mandokumenterar nästan ner sig och har mindre och mindre tid för det direkta klientarbetet. Där måste man vara väldigt vaksam pådet så att dokumentationen inte tar över”

”Man måste också tänka på det primära syftet med våra verksamheter, det är ingen utredningsverksamhet utan det är en insatsverksamhet. Det är det vi är ålagda att göra. Dokumentationen är tydligast kopplad till utredningsarbete……Viss dokumentation måste vi göra, men vi måste prioriteraintervention och inte dokumentation”


”Det är skillnad mellan att komma till ett socialkontor ochsöka hjälp, att vara i upptakten av en institutionsvistelse och att komma till en öppenvårdsmottagning. Många avvåra klienters motivation är mycket skör. Klienten är oftamycket ambivalent till att träffa oss. Om vi inte verkligenlyckas att möta dom där dom är kommer de inte tillbaka.En inte helt ovanlig situation är att en klient kommer ochsäger att flickvännen eller mamma tycker att hanbehöver söka hjälp. Troligen finns det då åtminstone enskärva av motivation att arbete med. Att i det lägetplocka fram ASI- eller DOK -formuläret skulle kunna varaförödande”

(Liljegren 2004).


”Det får inte verka avskräckande så att det upplevs somett förhör, så att man inte vill komma tillbaka. Det harjag varit med om att ungdomar har reagerat på att detblir som ett förhör och då får man ju bryta och ställaandra typer av frågor, så att det mer blir ett öppet sam-tal. Det har jag fått göra ibland. Sen kan man återgåtill formuläret senare eller försöka täcka in frågornaallteftersom i samtalet. Det måste också bli tydligt attdet är en form av omsorg och inte ett polisförhör”


Intervjuformulären skall vara kortfattade och lätta att använda

Frågorna måste vara anpassade till målgruppen Dokumentationen måste ge information som kan

vara till hjälp i behandlingsarbetet, fungera som underlag för beskrivning av mottagningarnas målgrupper och insatser

Datamaterialet måste ge möjlighet till uppföljning och enkel ”utvärdering” av insatser

Det måste vara lätt att få ut statistik/data

UngDOK, gemensamma UngDOK, gemensamma utgångspunkterutgångspunkter

2005-2006: Den jämförande studien planeras och genomförs2005-2006: Den jämförande studien planeras och genomförs 2006: Arbetet med att utveckla ett gemensamt system 2006: Arbetet med att utveckla ett gemensamt system

påbörjaspåbörjas 2006: Ulla Jergeby (IMS) Bert gren (IKMdok) deltar i möten2006: Ulla Jergeby (IMS) Bert gren (IKMdok) deltar i möten 2007: Första version av ett gemensamt inskrivningsformulär2007: Första version av ett gemensamt inskrivningsformulär 2008: Arbete med utskrivningsformulär och manual2008: Arbete med utskrivningsformulär och manual 2009: Ledningsbeslut om att UngDOK skall användas2009: Ledningsbeslut om att UngDOK skall användas 2009: Kontrakt med IKMdok, Databas skapas2009: Kontrakt med IKMdok, Databas skapas 2009: Implementering av UngDOk påbörjas2009: Implementering av UngDOk påbörjas 2010: UngDok används i samtliga tre städer2010: UngDok används i samtliga tre städer

Utvecklingen av UngDOKUtvecklingen av UngDOK

Formulären tenderar att växaFormulären tenderar att växa

För vem ställer vi frågan?För vem ställer vi frågan?

Hur skall informationen användas?Hur skall informationen användas?


En kompromiss mellan olika En kompromiss mellan olika perspektivperspektiv

ForskarperspektivetForskarperspektivet LedningsperspektivLedningsperspektiv BehandlarperspektivBehandlarperspektiv KlientperspektivKlientperspektiv Professionsperspektiv Professionsperspektiv


Behovet av en intervjumanual blir Behovet av en intervjumanual blir tydligttydligt

Olika begreppsanvändning Olika begreppsanvändning

Olika tillvägagångssätt att genomföra intervjun Olika tillvägagångssätt att genomföra intervjun


Olika förutsättningar – olika processerOlika förutsättningar – olika processer Viktiga aktörer: Projektdeltagarna, Cheferna, Viktiga aktörer: Projektdeltagarna, Cheferna,

IKMdokIKMdok Att visa på vinster med systematisk Att visa på vinster med systematisk

dokumentationdokumentation En naturlig del i det dagliga arbetetEn naturlig del i det dagliga arbetet

Implementering av UngDOKImplementering av UngDOK

Brukar- och användarvänligt Fungera som ett stöd i behandlingsarbetet Ge underlag för kartläggning av målgrupp och

insatser Ge underlag för utvärdering och

verksamhetsutveckling

De första erfarenheterna av De första erfarenheterna av UngDOKUngDOK

Brukar- och användarvänligtBrukar- och användarvänligt

”Jag tycker inte att besökarna upplever intervjun somjobbig. Många upplever snarare den som positiv ochintressant och känner att de blir tagna på allvar. Detberor nog på att intervjun är lagom omfattande och påatt frågorna inte är alltför tunga, avklädande eller blottande … även personalen upplever många gångerintervjun som ett stöd i samtalet”

Stöd i behandlingsarbetetStöd i behandlingsarbetet

”Det (UngDOK) kan vara ett bra stöd i behandlingsarbetet eftersom vi tidigare ser vilka behov ungdomarna har. Eftersom vi ställer alla frågor senaste vid tredje besöket så får vi ganskatidigt en bra bild av deras situation och behov. Genom att använda UngDOK får vi reda på sådant som vi tidigare kanskealdrig hade fått reda på…”

”Ja det är ju olika hur bra ungdomarna är på att signalera hur de har det, hur det egentligen är, men de flesta är ganska brapå att svara på direkta frågor, bara man vågar ställa dem. Härfyller UngDOK en viktig funktion”

Kartläggning av målgrupp och Kartläggning av målgrupp och insatserinsatser

”Jag tycker att för våran del i Stockholm, vi ser detframförallt som en kartläggning. Det är viktigt för ossatt säkerhetsställa att alla ungdomar som vi möter fårde här frågorna, vi kollar med alla hur det ser ut meddroger, psykisk hälsa, koncentrationssvårigheter mm.Det är en kvalitetssäkring. Sen vi började med det härså säger många kollegor att vi har öppnat upp förandra typer av insatser och behandlingar och sett att vibehöver lite mer kunskap kring vissa områden. Vi serdet i och med att vi ställer andra frågor”

”Jag tänker att det är också viktigt att vi nu på ett brasätt kan beskriva våra insatser. Det kan hjälpa oss attpå sikt utveckla mottagningarna och utveckla vårat arbetssätt. Att vi blir bättre på att förstå vilka behov somfinns i den här gruppen och får en bild av vilka insatserde får och resultatet av dessa insatser. Vi är inte riktigtdär ännu, men det är ju nästa steg, när man tänker utvärdering och utvecklingsarbete”

Stöd för verksamhetsutveckling Stöd för verksamhetsutveckling och utvärderingoch utvärdering

Målgrupp: Ett dokumentationssystem för Målgrupp: Ett dokumentationssystem för mottagningar som möter unga med missbruk i mottagningar som möter unga med missbruk i öppenvårdöppenvård

Syfte: Kartläggning av målgrupp och insatser, hjälp i Syfte: Kartläggning av målgrupp och insatser, hjälp i behandlingsarbetet, underlag för utvärdering och behandlingsarbetet, underlag för utvärdering och verksamhetsutvecklingverksamhetsutveckling

Innehåll: Inskrivningsformulär, utskrivingsformulär Innehåll: Inskrivningsformulär, utskrivingsformulär och intervjumanual, databasoch intervjumanual, databas

Organisation: Styrgrupp, referensgrupp, förvaltare, Organisation: Styrgrupp, referensgrupp, förvaltare,

UngDOK idag, en översiktUngDOK idag, en översikt


Sociodemografiska uppgifter

Familj och umgänge Behandlingskontakt Sysselsättning Uppväxtmiljö Boende Utbildning

Försörjning Utsatthet för våld Psykisk hälsa Alkohol, narkotika, tobak Behandlingshistoria Kriminalitet Skattning av hälsa Skattning av livssituation

Frågeområden i senaste versionen av inskrivningsformuläret (2011)

Frågeområden i utskrivningsformuläret Frågeområden i utskrivningsformuläret Form för avslut (planerat, oplanerat, remiss mm)Form för avslut (planerat, oplanerat, remiss mm) Sysselsättning (senaste 30 dagar, 6 månader)Sysselsättning (senaste 30 dagar, 6 månader) Försörjning (senaste 30 dagar, 6 månader)Försörjning (senaste 30 dagar, 6 månader) Droger (senaste 30 dagar)Droger (senaste 30 dagar) Insatser (psykosociala, medicinska)Insatser (psykosociala, medicinska) Skattning av livssituation (relationer, Skattning av livssituation (relationer,

skola/arbete, livet i allmänhet)skola/arbete, livet i allmänhet)


Ökade krav på dokumentation (t ex nationella Ökade krav på dokumentation (t ex nationella riktlinjer)riktlinjer)

Stort intresse från öppenvårdsmottagningar att Stort intresse från öppenvårdsmottagningar att utveckla dokumentationsarbetet utveckla dokumentationsarbetet

Ett gemensamt dokumentationssystem och en Ett gemensamt dokumentationssystem och en gemensam forskningsdatabas skapar många gemensam forskningsdatabas skapar många möjlighetermöjligheter

UngDOK på sikt, ett nationellt UngDOK på sikt, ett nationellt system?system?

Mot en mer kunskapsbaserad Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruköppenvård för unga med missbruk Stort behov av kunskapsutveckling inom Stort behov av kunskapsutveckling inom

missbruksvårdenmissbruksvården

Ökade krav på kvalitet, kontroll, Ökade krav på kvalitet, kontroll, dokumentation, systematisk uppföljning, dokumentation, systematisk uppföljning, utvärdering, evidensutvärdering, evidens

Problem: Litet intresse och dålig kunskap kring Problem: Litet intresse och dålig kunskap kring verksamhetsutveckling/utvärdering, knappa verksamhetsutveckling/utvärdering, knappa resurser, distans mellan forskning och praktik, resurser, distans mellan forskning och praktik, avsaknad av systematiskt avsaknad av systematiskt dokumentationsarbetedokumentationsarbete

Ökad kunskap kring metoder för Ökad kunskap kring metoder för utvärdering och verksamhetsutvecklingutvärdering och verksamhetsutveckling

Ett gemensamt dokumentationssystem Ett gemensamt dokumentationssystem och en gemensam databasoch en gemensam databas

En plattform för professionell dialogEn plattform för professionell dialog Ett samarbete mellan praktik och Ett samarbete mellan praktik och

forskningforskning

Mot en mer kunskapsbaserad Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruköppenvård för unga med missbruk

Framtida utmaningarFramtida utmaningar

Att skapa ett större professionellt nätverk och en Att skapa ett större professionellt nätverk och en större databas (inkludera fler mottagningar)större databas (inkludera fler mottagningar)

Att säkerställa att datamaterialet kommer till så Att säkerställa att datamaterialet kommer till så stor användning som möjligtstor användning som möjligt

Att hitta en rimlig nivå/ambition i Att hitta en rimlig nivå/ambition i dokumentationsarbetetdokumentationsarbetet

Kvalitetsäkring/validering av UngDOKKvalitetsäkring/validering av UngDOK Att utvärdera insatser och metoderAtt utvärdera insatser och metoder Att upprätthålla motivation och engagemang för Att upprätthålla motivation och engagemang för

verksamhetsutveckling verksamhetsutveckling Når man rätt målgrupp? Mer uppsökande arbete?Når man rätt målgrupp? Mer uppsökande arbete? Utveckla samverkan mellan beroendevård och Utveckla samverkan mellan beroendevård och

socialtjänst socialtjänst

mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruk

Documents