Examensarbete Kandidatexamen Omvårdnad av barn med cancer vid cytostatikarelaterat illamående - En litteraturöversikt Caring of children with cancer with chemotherapy-related nausea – A literature review

Författare: Nezal Mostagimzadeh & Linda Theander Handledare: Anncarin Svanberg Examinator: Jan Florin Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ 2022 Poäng: 15 Examinationsdatum: Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja x Nej ☐

Högskolan Dalarna– SE-791 88 Falun– Tel 023-77 80 00

Sammanfattning

Bakgrund: Ett barn med cancer drabbas av stort lidande, både psykiskt, fysiskt,

socialt och existentiellt. Omfattande behandlingar och biverkningar kan skapa oro

och rädsla hos barnet. Vid cytostatikabehandling är det vanligaste symtomet

illamående och kräkningar, vilket påverkar barnet på ett negativt sätt. Vid

omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan skapar en bra relation till barnet

Syftet: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans farmakologiska och icke

farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatika relaterat illamående och

kräkningar hos barn med cancer. Metod: Metoden är en litteraturöversikt som

inkluderat 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod.

Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att icke farmakologiska

omvårdnadsåtgärder såsom massage, akupressur och akupunktur bör kombineras

med farmakologiska åtgärder. Detta bidrar till reducering av biverkningar av

cytostatikarelaterat illamående samt lindrar barnets lidande. Sjuksköterskans

bemötande och kommunikation har stor betydelse i omvårdnaden av barn med

cancer vid cytostatikarelaterat illamående och kräkningar. Slutsats: När ett barn

drabbas av cancer förändras hela familjens livssituation. Barn med cancer är ofta

känsliga och sårbara på grund av att de utsätts för många smärtsamma tuffa och

omfattande behandlingar. Litteraturöversikten påvisar att omvårdnadsåtgärder

såsom massage, akupressur och akupunktur i kombination med antiemetikum har

resulterat i goda effekter för att tillgodose barnets tillfredsställelse och för att

förebygga cytostatika relaterad illamående och kräkningar.

Nyckelord: Cancer, Cytostatika, Omvårdnadsåtgärder Sjuksköterska.

Abstract

Background: Cancer in children causes immense suffering physically and

psychologically with the children. Tough treatments and side effects can cause fear

and concerns with the child. The most common side effect with cytostatic

treatment is vomiting and nausea which affects the child negatively. The nurse´s

role is of great importance to create an environment of trust for the child. Purpose:

The purpose of the study is to describe the nurse´s pharmacological and non-

pharmacological care measures in cytostatic related nausea and vomiting in

children with cancer. Method: The method is a literature review. The articles have

been found using the databases Cinahl and Pubmed. This study includes 10

scientific articles, both quantitatives and qualitatives. Results: The results show

that non-pharmacologic measurements, such as massage and acupuncture, should

be combined with pharmacologic measurements. This will contribute to fewer side

effects related to nausea caused by the chemotherapy treatment and it will also

relieve the child’s unnecessary suffering. The nurses ‘approach and

communication are of great importance in the care of children suffering from

nausea caused by chemotherapy treatment. Conclusion: Cancer in children

changes the life situation not only for the child but for the entire family. The

children are often very sensitive and vulnerable because of the painful treatments

they have to endure. This study shows that non-pharmacological care

measurements, such as massage and acupuncture, in combination with antiemetic

have been very effective in preventing nausea caused by chemotherapy treatment.

Keywords: Cancer, Chemotherapy, Measurement, Nurse

InnehållsförteckningIntroduktion………………………………………………………………………...1

Bakgrund .................................................................................................................. 1

Cancer ................................................................................................................... 1

Cytostatika ............................................................................................................ 2

Cytostatika relaterade biverkningar ...................................................................... 2

Sjuksköterskans roll vid bedömning av cytostatikarelaterat illamående hos barn med cancer ................................................................................................. 2

Omvårdnad av cytostatikarelaterad illamående hos barn 3

Barnet i vården ...................................................................................................... 4

Teoretisk referensram ........................................................................................... 5

Problemformulering ................................................................................................. 6

Syfte ...................................................................................................................... 6

Metod .................................................................................................................... 6

Design .............................................................................................................. 6

Urval ................................................................................................................ 6

Tabell 1.Urvalsprocessen för artiklar via

databaser…………………………….......................................................................7

Datainsamling .................................................................................................. 8

Värdering av artiklarnas kvalité ....................................................................... 8

Tillvägagångssätt ............................................................................................ 8

Analys och tolkning av data ............................................................................ 9

Etisk övervägande ............................................................................................ 9

Resultat ................................................................................................................. 9

Icke Farmakologiska omvårdnadsåtgärder betydelse för lindring av illamående ........................................................................................................... 10

Farmakologiska åtgärder betydelse för lindring av illamående ........................ 11

Diskussion ........................................................................................................... 12

Sammanfattning ………………………………… 12 Resultatdiskussion .............................................................................................. 12

Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder betydelse för lindring av illamående ...12 Farmakologiska åtgärder betydelse för lindring av illamående ………………….13 Sjuksköterskan bemötande och des effekt …………………………14 Sjuksköterskan kommunikation och dess effekt 14

Metoddiskussion ................................................................................................. 15

Etikdiskussion ……………………………………………………………………………… 16 Slutsatser ............................................................................................................. 17

Klinisk betydelse för samhället .......................................................................... 17

Förslag till vidare forskning ................................................................................ 18

Referenser .............................................................................................................. 19

Bilagor ........................................................................................................................

Bilaga 1 ...................................................................................................................

Bilaga 2 ...................................................................................................................

Bilaga 3 ...................................................................................................................

1

Inledning

Varje år drabbas ungefär 300 barn i Sverige av en cancerdiagnos. Cancer

uppkommer på grund av avvikande celldelningen som sker i arvsmassan som är

uppbyggnad av kromosomer i form av DNA molekyler

(www.barncancerfonden.se). Den avvikande celldelningen bidrar till att den

tidigare friska cellen delar sig ohämmat vilket blir en bidragande faktor till att

cancercellerna ökar i antal som vidare bildar en tumör som är en klump av

cancerceller. Tumören fortsätter att växa då den får sin näring via egna ny

producerade blodkärl som gör att den till sist kan bli kännbar eller synbar.

(www.cancerfonden.se).

När ett barn diagnosticeras med cancer så blir hela familjen och det sociala

nätverket involverade i en omfattande sorg och krissituation (Kreuger, 2000).

Illamående och kräkningar som orsakas av cytostatikabehandlingen resulterar i en

försämrad livskvalité (Dupuis et al., 2017). Intresset för detta ämne väcktes hos

både författarna, utifrån att en av dem hade arbetat på neuropediatriken som

undersköterska och då vårdade barn med cancer som hade olika svårighetsgrader

av cytostatikarelaterat illamående.

Bakgrund

Cancer

I en rapport från World Health Organization (2017) beskrivs det att cancer

uppkommer genom flerstegsprocess vid omvandling av normala celler till

cancerceller. Det framkommer att det finns ett antal riskfaktorer till att denna

process startas såsom infektioner från vissa bakterier, virus samt parasiter, men

även genetiska faktorer och kemiska cancerframkallande ämnen som rökning.

Linet, Kim &Rajaraman (2009) understryker att klara riskfaktorer till att barn

drabbas av cancer är okända men dem belyser samtidigt att hos gravida kvinnor

som utsätts för kemoterapeutiska medel ökar risken för att fostret utvecklar cancer.

De lyfter även fram att strålning från olika diagnostiska radiologiska

undersökningar kan bidra till att barnet drabbas av cancer. Socialstyrelsen (2013)

skriver att de vanligaste cancerformerna som drabbar barn är lymfom och leukemi

som utgör 35 % ,hjärntumörer 25 %, samt de resterande 40 % som innefattar andra

typer av cancer såsom till exempel skelett – och mjukdelscancer. Det understryks

2

att det är av stor vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om cancer drabbar barn och

vuxna på olika sätt. När barn drabbas sprids sig tumörerna i större utsträckning, de

är mer aggressiva och växer snabbare (Socialstyrelsen, 2013).

Cytostatika

Cytostatika är ett läkemedel som används vid behandling av cancer för att

eliminera cancerdrabbade celler och därigenom bota eller lindra symptomen hos

den drabbade patienten. Cytostatika bidrar till att tumören minskar i omfång och i

vissa fall försvinner helt. Syftet med cytostatikabehandling är att reducera

tillväxten av cancerceller (Fass, 2016).

Cytostatika relaterade biverkningar

Vid cytostatikabehandling är det inte ovanligt att cancerdrabbade patienter får

biverkningar som påverkar deras fysiska hälsa negativt och även psykosociala

faktorer som även påverkar deras sociala liv. Biverkningarna vid

cytostatikabehandling är ångest, depression, undernäring, trötthet, kognitiv

försämring, diarré, förstoppning, håravfall, aptitminskning och fatigue. En av de

vanligaste biverkningarna yttrar sig i illamående och kräkningar. Detta kan

reducera livskvalitén och välbefinnandet hos patienten. Cytostatikarelaterat

illamående är vanligt hos barn som genomgår cancerbehandling vilket kan

resultera i känslomässigt och fysisk lidande vilket i sin tur kan påverka barnets

livskvalité negativt (Wagland et al., 2015). Fysiskt yttrar sig illamående som

svettningar, salivutsöndring och pupillutvidgning och vid kräkningar så resulterar

det i fysisk form genom uttorkning, aptitlöshet, elektrolytrubbningar samt

viktminskning (Clinton, Dowling & Capra, 2012).

Sjuksköterskans roll vid bedömning av cytostatikarelaterat illamående hos barn med cancer 

Utvärdering och bedömning är av stor vikt när graden av illamående ska utredas.

Detta för att sjuksköterskan ska kunna vidta lämpliga omvårdnadsåtgärder mot

cytostatikarelaterat illamående hos barn med cancer (Dupuis et al., 2017).

Sjuksköterskan kan med hjälp av visuell analogisk skala (VAS) bedöma graden av

illamående hos patienten med cancer. Skalan graderar från ett till tio utifrån hur

3

intensiv symtomet är. På VAS-skalan som är omarbetat för att anpassas inom

barnsjukvården har den ena sidan sex ansiktsuttryck från symtomfri till mesta

möjliga obehag av symtom på baksidan så är det motsvarande numrerade den sida

som barnet tittar på baksidan vilket motsvarar en siffra mellan 0 och 10 som

bedömande sjuksköterska värderar (vårdhandboken, 2016). Genom VAS-skalan

för barn så kan sjuksköterskan lättare utvärdera vilken grad av obehaget

illamåendet ger i uttryck och vidare om den icke farmakologiska eller

farmakologiska omvårdnadsåtgärden har gett någon effekt (Baxter, Watcha, Leong

& Wyatt, 2011).

Omvårdnad av cytostatikarelaterat illamående hos barn

Trots framgång gällande antiemetikum gentemot cytostatika relaterat illamående

så fortgår problematiken med illamående och kräkningar hos barn med cancer.

Antiemetikum är ett förebyggande läkemedel som ges under behandlingsdagen vid

cytostatikainducerad illamående och kräkningar som är en av dem vanligaste

biverkningar vid cytostatika (Fass, 2017). Det är viktigt att sjuksköterskan är

observant då barn drabbas mer av illamående och kräkningar än vuxna patienter

(Miller & Kearney, 2004). Att barn drabbas mer än vuxna av illamående och

kräkningar vid cytostatikabehandling kan bero på att deras behandling består av

aggressivare cytostatika metoder än vuxna Det är av stor vikt att sjuksköterskan

observerar dessa eventuella biverkningar för att utvärdera vilken

behandlingsmetod som gynnar patienten. Den ökande risken för illamående kan

bero på cytostatika typ och dos (Hagelin, 2008). Det är viktigt att utvärdering av

tillförd antiemetikum görs eftersom det har noterats att det i vissa fall kan vara

svårt att hitta ett antiemetikum som ger god effekt (Flank et al., 2016).

Sjuksköterskan bör observera kräkningar hos barnet för att kunna utför olika

omvårdnadsåtgärder såsom registrering av mätningar hur stora uppkasten är, intag

av vätska samt föda, elimination vid urin och diarréer. Detta då det finns en ökad

risk för dehydrering ju yngre barnet är (Tveiten, 2000).

Eftersom cytostatikarelaterat illamående uppges vara det främsta påfrestande

symtomet som barn med cancer upplever detta kan vara svårt att iaktta som

sjuksköterska då denna upplevelse är subjektiv (Momani & Berry, 2017). Det

optimala sättet för att förebygga ihållande cytostatikarelaterat illamående och

4

kräkningar är att ha största möjliga kontroll av akut och fördröjt illamående och

kräkningar genom beteendeterapi och avslappningsmetoder (Dupuis et al.,2017).

Beteendeterapi används för att skapa nya tankar och beteendemönster för att kunna

bryta tankar (Socialstyrelsen, 2013).

I en studie som undersökte hur akupunktur kunde lindra symtom och smärta hos

cancersjuka barn framkom det att metoden gav god effekt vid illamående

(Chokshi, et al., 2016). En psykologisk teknik som sjuksköterskan kan ta till som

omvårdnadsåtgärd vid illamående är avslappning inför obehagliga behandlingar

(Dupuis, et al., 2017). Blomberg(2004) beskriver progressiv muskelavslappning

som avslappningsmetod där individen utifrån en specifik ordning spänner och

sedan slappnar av i olika musklergrupper. Wolpe (1958) beskriver att systematisk

desensibilisering är en av de äldsta behandlingsmetoder mot en specifik fobi.

Individen lär sig i första skedet att slappna av med progressiv muskelavslappning

och därefter successiv exponeras av situationer som utlöser ångesten. Dupuis, et

al., (2017) lyfter fram att metoder som progressiv muskelavslappning och

systematisk desensibilisering kan användas för att behandla föregripande

illamående och kräkningar. Detta kan bidra att barnet får ökat självförtroende och

kontroll över sin egen situation. Målet för denna omvårdnadsåtgärd är att barnet

lättare ska kunna samarbeta med sjuksköterskan och föräldrar när obehagliga

behandlingar måste genomföras.

Barnet i vården

Sjuksköterskor som arbetar med barn under 18 år, bör ha kunskap samt erfarenhet

av vårdens etik för att kunna agera på ett professionellt sätt för att ge en god och

säker vård då barnet är i en mer utsatt position som patient än vuxen. Det beror på

att barnet inte har samma kunskap eller förståelse av syftet med

omvårdnadsåtgärderna. Därmed försvåras deras förmåga att förstå varför

omvårdnadsåtgärderna måste utföras vilket kan orsaka smärta och påfrestande

upplevelser (Larsson, 2004).

Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide (2010) lyfter fram att det är viktigt att

hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap om att barnperspektivet är baserad på

den vuxnas erfarenhet, förståelse, medvetenhet och hens förmåga att återskapa

barnets perspektiv. Barnets perspektiv omfattar barnets känslor, upplevelser,

5

tankar, erfarenheter, sin egen livsvärld, förståelse av situationer och uppfattningar.

Socialstyrelsen (2015) belyser att det är av stor vikt att hälso- och

sjukvårdspersonal är medvetna om att barnets utveckling utgår ifrån barnets egna

förutsättningar i kombination till den miljö som barnet befinner sig i vilket gör

begreppet normal utveckling komplext. Lundqvist (2015) understryker vidare att

det är av stor vikt att sjuksköterskor som är verksamma inom barnhälsovården ska

utgå ifrån en helhetssyn och aktivt stödja föräldrarna samt sätta familjen i fokus för

att barnet ska kunna få det optimala stödet från familjen.

Teoretisk referensram

Eriksson (1988) skriver att vårda är att ansa, leka och lära, att verka i tro, hopp och

kärlek. Hon menar om en människa upplever dessa tre känslor så förstärker det

människas inre ro och frihet. Dessa känslor tillsammans skapar hälsa. Hälsa finns

när människan är en hel, och bör betraktas som en helhet när själ, ande och kropp

hör ihop. Det betonas även att sjuksköterskan ska lära sig att se hela människan

som en helhet och använda sig av denna aspekt. Ansning karakteriseras av kärlek,

värme, närhet och tillit. Ansa är den central grundläggande termen för vårdandet,

där man engagera sig för andras välbefinnande. Lekandet är en beteckning för

hälsa och en viktig del i den äkta och kompetenta vården. Vilket kan bidra till att

patienten kan ta emot ny och konfliktladdad information till sin egen fördel.

Genom att leka kan patienten känna tro och hopp trots den svåra sjukdomen som

cancer. Lärandet är att utveckla och förändra och ha förmåga att ta till sig ny

information. Vilket gör att patienten kan lära sig att hantera de fysiska och

psykiska besvären som uppstår när man drabbas av svåra situationer. Lärandet

innebär utveckling och en ständig förändring. Det naturliga lärandet hör ihop med

lekandet. Med lärande kan sjuksköterskan hjälpa barnet att återvinna sitt

oberoende. Då människan lär sig att nå högre nivå av hälsa och helhet.

6

Problemformulering

Varje år diagnosticeras ungefär 300 barn i Sverige meden cancerdiagnos. Dessa

barn behandlas bland annat med cytostatika och drabbas därmed av

cytostatikarelaterade biverkningar. Det kan vara svårt att finna rätt antiemetikum

som förebygger illamående och kräkningar relaterad till cytostatikabehandling hos

barn med cancer. Därmed är det av stor vikt att beskriva vilka farmakologiska och

icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterad illamående som

sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden för att kunna ge en optimal samt säker

vård.

Syftet

Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskans farmakologiska och

icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och

kräkningar hos barn med cancer.

Metod

Design

Detta examensarbete genomfördes som en litteraturöversikt. En litteraturöversikt

innebär enligt Friberg (2012) att värdera, analysera och identifiera vetenskapliga

artiklar samt forskning inom omvårdnad som relaterar till det valda ämnet.

Urval I denna litteraturöversikt har artiklarna sökts i databaserna PubMed som utgår ifrån

omvårdnadsforskning vilket bidrar till att artiklarna har en hög kvalité. Sökorden

som användes och valdes var: children, cancer, care, vomiting, chemotherapy,

measures, cytostaticrelated nausea, nurse, nursing, Orden användes i kombination

av varandra eller varför sig (bilaga 1) den booleska sök termen AND användes för

att sökningarna skulle vara så relevanta i sådan hög utsträckning som möjligt samt

utöka och begränsa sökträffarna. Meshtermer användes inte då författarna till

examensarbetet ville begränsa till specifika ord som motsvarar litteraturöversiktens

syfte detta enligt beskrivningen av Forsberg och Wengström, 2016; Willman,

Stoltz & Bahtsevani, 2011. Artiklarna som valdes för denna litteraturöversikt

7

bygger på titlar som hade ett eller flera av sökordenrelaterade till detta syfte.

Författarna till examensarbetet valde att begränsa sökträffar på

sökordskombinationerna: Cancer AND Chemotherapy AND Nausea AND

Children och Nurse AND Chemotherapy AND Nausea AND Vomiting.

Litteraturöversikten bygger på artiklar publicerade mellan 2006–2017 se bilaga 1

Inklusionskriterier som användes var följande: artiklar publicerade i vetenskapliga

databaser artiklar skulle vara skrivna på engelska, publicerade mellan 2006 och

2017 samt att artiklarna skulle vara tillgängliga i fulltext.

Exklusionskriterier omfattade artiklar gjorda med sjuksköterskestudenter, vuxna

patienter, artiklar som saknade etisk godkännande samt som enbart inriktade sig

mot medicin.

Artiklarna skulle handla om omvårdnad av cancersjuka barn.

Tabell 1. Urvalsprocessen för artiklar via databaser

Databas Sökord Antal träffar

Antal lästa titlar

Antal lästa abstrakt

Antal lästa artiklar

Antal utvalda artiklar

Pub Med Cancer AND Children AND Care AND Nausea

105 40 7 3 1

Pub Med Cancer AND Chemotherapy AND Nausea AND Children

153 80 25 10 3

Pub Med Nursing AND Care AND Cancer AND Nausea AND Children AND Chemotherapy

18 18 14 4 1

Pub Med Children AND Cancer AND Nausea AND Vomiting AND Nurse

13 13 8 5 1

Pub Med Nurse AND Chemotherapy AND Nausea AND Vomiting

53 53 17 9 1

Pub Med Cancer AND children AND nausea AND vomiting AND nurse AND chemotherapy

18 18 5 3 1

CINAHL Children AND Cancer AND Nausea AND Vomiting AND Nurse

17 17 6 4 1

CINAHL Chemotherapy AND Nausea AND Cancer AND Children

86 60 10 5 1

8

Datainsamling

De vetenskapliga artiklar som valdes till denna litteraturöversikt valdes utifrån

titel, abstrakt samt de nyckelord som svarade mot studiens syfte.

Värdering av artiklarnas kvalité

Kvantitativa artiklar som valdes till studien granskades och poängsattes utifrån en

granskningsmall som är en modifierad version av Forsberg et al.,(2016) och

Willmanet al.,(2006) Granskningsmallen för kvantitativa studier består av totalt 29

frågor, de frågor som fick ett poäng var de som besvarades med ett ja. De frågor

som besvarades med ett nej gav noll poäng. I den kvantitativa granskningsmallen

ansågs studier som fick 0–20 poäng ha en låg kvalitet, 21–23 poäng ha en

medelhög kvalitet och 24–29 poäng hög kvalitet. Den kvalitativa

granskningsmallen består av 25 frågor, de frågor som fick 0–20 poäng ansågs ha

en låg kvalitet, 18–20 poäng medelhög kvalitet och 21–25 hög kvalitet (Willman et

al., 2006). Då de valda artiklarna innefattade både kvantitativa och kvalitativa

ansatser så användes både granskningsmallarna för kvantitativa och kvalitativa

studier (bilaga 1 & 2).

Tillvägagångssätt

Författarna till examensarbetet genomförde sökningarna efter ett gemensamt beslut

av vilka sökord som skulle användas. Sökningarna utgick ifrån kombinationer och

ordval som författarna gjorde tillsammans. Under hela processen hade författarna

till examensarbetet kontinuerlig kontakt och dagliga telefonsamtal och

gemensamma diskussioner. Artiklarna granskades av både författarna separat och

översättning av artiklarna har skett med hjälp av ordlexikonartiklarna som inte

svarat på litteraturöversiktens syfte har därmed valts bort. Nya artiklar har sökts

fram som har besvarat vårt syfte. Artiklarna som valdes till resultatet presenteras i

tabell 2(bilaga 2).

9

Analys och tolkning av data

De valda vetenskapliga artiklarnas grund för tolknings och analysmetod utgick ifrån

Friberg (2012). Diskussionerna kring de utvalda artiklarna fördes mellan författarna

till examensarbetet efter att ha läst artiklarna var för sig och tillsammans för att

kontrollera att det fanns samstämmigheten mellanförfattarna till examensarbetet

gällande artiklarnas innehåll. En kvalitetsgranskning genomfördes vidare av

artiklarna som sedan fördes in i en översiktstabell, se bilaga 1. Resultaten i de valda

artiklarna svarade på litteraturöversiktens syfte. För att vara säker på att författarna

till examensarbetet tolkade artiklarnas innehåll rätt så lästes artiklarna upprepade

gånger vidare var för sig så sammanfattades artiklarnas innehåll i enskilda

dokument. Meningar ur sammanfattningarna av artiklarna som författarna till

examensarbetet hittade med liknande innehåll lades i ett nytt dokument vilket ledde

fram till rubriker i resultatet utifrån teman.

Etiskt övervägande

Författarna till examensarbetet har under hela examensarbetet haft ett etiskt

förhållningsätt till litteraturöversiktens känsliga ämne som innefattar cancersjuka

barn.

De vetenskapliga artiklarna som valdes till litteraturöversikten har alla blivit

granskade av etiska kommittéer som bidrar till att artiklarna har en hög kvalité av

etik (Wallengren& Henricsson, 2012). Forsberg et al., (2013) beskriver att etiska

aspekter bör redovisas i artiklarna som används i en litteraturöversikt, för att öka

värdet av artiklarna. Författarna till examensarbetet har använts sig av engelsk-

svensk lexikon för att få en så korrekt översättning som möjligt av artiklarna.

Resultat

Resultatet är baserat på tio artiklar varav fem artiklar med mixad metod

(kvantitativ och kvalitativ metod), fyraartiklar med kvantitativ metod och en

artikel med kvalitativ metod. Valda artiklar publicerades mellan 2007–2017. De

valda studierna utfördes i Australien (1), Iran (1), Japan (1), USA (1),

Nederländerna (1), Slovenien (1), Tyskland(1), USA (3). Utifrån analysen uppkom

följande teman

10

Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärders betydelse för lindring av illamående,

farmakologiska åtgärder betydelse för lindring av illamående, kommunikationens

betydelse för lindring och identifiering av illamående och sjuksköterskans

bemötande betydelse för lindring av illamående.

Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och dess betydelse för

lindring av illamående

Mazlum, et al., (2013): Deng, Cassileth, Reindl & Driver (2006) och Chan, et al.,

(2015) lyfter fram i sina studier att cytostatikarelaterad illamående kan reduceras

med icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder. I studierna som gjorts av Mazlum,

et al., (2013) och Chan, et al., (2015) framkommer det att avkoppling förkortade

tiden av cytostatikarelaterad illamående. Mazlum, et al., (2013) har i sin studie låtit

patienter fått20 minuters svensk massage under tre massagesessioner (i form av

knådningar, långa jämna drag samt cirkelrörelser). Den första massagesessionen

genomfördes 24 timmar och den andra 30 minuter innan cytostatikabehandlingen

påbörjas samt den tredje 24 timmar efter behandlingen. Studien visade vidare att

massagen gav en god effekt hos en fjärde del av patienterna. Vidare beskriver

Deng et al., (2006) och Chan et al., (2015) att icke farmakologiska

omvårdnadsåtgärder som akupunktur, akupressur och avkoppling minskade

antiemetisk medicinering samt att det främjande intaget av den antiemetika som

tillfördes. Chan et al., (2015) skriver i sin studie att avslappningsmetoder

uppskattades av både föräldrar och barn då omvårdnadsåtgärden bidrog till

minskningar av psykiska besvär såsom ångest som är kopplad till cytostatika

relaterad illamående och kräkningar hos barn vid cancer och deras familj. Studien

visade vidare att avslappning stimulerade aptiten vilket resulterade i att

sjuksköterskor med fördel kunde omsätta denna metod till en positiv

omvårdnadsåtgärd som gav god omvårdnad. I studierna gjorda av Deng et al.,

((2006): Van Cleve et al., (2012); Kestler & LoBiondo–Wood (2012) och

Robinson &Carr (2007) understryks det att kommunikation, bemötande,

akupunktur och akupressur bidrog till att barnets lidande reducerades och att

välbefinnandet samt livskvalité ökade hos barnet. Enligt Van Cleve et al., (2012)

studie så är kommunikation och bemötande är ett viktigt verktyg i sjuksköterskans

11

omvårdnadsarbete för att hen ska kunna ta del av information utifrån barnets

aktuella mående. Van Cleve et al., (2012) betonar att det är viktigt att

sjuksköterskan skapar trygghet samt tillit till barnet för att kunna tillämpa

relevanta omvårdnadsåtgärder vid illamående och kräkningar.

Farmakologiska åtgärdersbetydelse för lindring av illamående

Insättning av antiemetikum vid cytostatikabehandling är av stor vikt då det

reducerar biverkningar av cytostatikarelaterad illamående och kräkningar. Detta

lyfts fram som en viktig farmakologisk åtgärd som sjuksköterskor bör vara

medvetna om vid omvårdnad av barn med cancer som genomgår

cytostatikabehandling i studierna (Hockenberry, Hooke, McCarthy & Gregurich,

2011; Krishnasamy et.al., 2014; Robinson et.al., 2007).

Enligt Robinson & Carr (2017) och Kestler et.al., (2012) studier så framkommer

det att otillräcklig symtomlindring vid biverkningar som illamående och

kräkningar samt vid fördröjningar av dessa biverkningar kan leda till onödigt

lidande under cytostatikabehandling hos barn med. Det visade sig i Robinsons&

Carrs (2017) studie att en tredjedel av barn med cancer som deltog i

undersökningen hade erfarenhet av att ha fördröjda cytostatikarelaterad illamående

och kräkningar upp till två dagar efter behandlingen av cytostatika.

Hockenberry et al., 2011; Rodgers et al., 2012)lyfter vidare fram att barn med

cancer som behandlas med cytostatikasorter som typerna i fosfamid, doxorubicin

eller cisplatin resulterar i biverkningar som illamående, kräkningar, fatique,

depression och det är av stor vikt att sjuksköterskan observerar symtomen som

samlad symtomgrupp och inte som separata symtom för att optimal farmakologisk

behandling ska kunna ges. Sjuksköterskans grundliga utvärdering av illamående

och kräkningar under hela cytostatikabehandlingen hos barnet är nödvändig för att

realisera förekomsten av cytostatikarelaterad illamående och kräkningar. En bättre

förståelse av cytostatikarelaterad illamående och kräkningar bland patienter som

får hög eller måttlig kemoterapi är en viktig komponent i kvalitetsvård.

Cytostatikarelaterad illamående och kräkningar kan förekomma före och efter

kemoterapi och bör bedömas så att lämpliga åtgärder kan genomföras.

12

DISKUSSION

Sammanfattning

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans farmakologiska och icke

farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och

kräkningar hos barn med cancer. Massage, akupunktur, akupressur, avkoppling

och utbildning inom avslappningsmetoder i kombination med antiemetikum

reducerar cytostatikarelaterad illamående och kräkningar. Bemötande och

kommunikation underlättar påfrestande omvårdnadsåtgärder och stärker

relationenvilket är kärnan i vårdandet mellan barnet och sjuksköterskan och bidrar

till ökat välbefinnande och livskvalitet. Examensarbetes resultat diskuterat i

relation till Erikssons (1988) omvårdnadsteori för att belysa vikten av icke

farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kroppsmassage, akupunktur, akupressur,

avslappning och beteendeterapi till barn med cancer.

Resultatdiskussion

Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och dess betydelse för

lindring av illamående

Resultatet visar att illamående och kräkningar hos barn med cancer har allvarliga

konsekvenser och är vanliga biverkningar efter cytostatikabehandling. Om dessa

biverkningar inte åtgärdas, kan de leda till uttorkning, oro, ångest och lidande.

Genom att använda sig av icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan

sjuksköterskan skapa tillit och relation och vinner barnet förtroende. Dessutom har

dessa icke-farmakologiska behandlingsmetoder mindre bieffekter samt

ekonomiska vinster.

Massage har god effekt hos en fjärdedel av barnen med cancer vid

cytostatikarelaterad illamående och kräkningar. Det har visats att 20 minuter

svensk massage under tre olika tillfällen innan cytostatikabehandlingen kan

reducera biverkningar av cytostatikarelaterad illamåendet och kräkningar. Detta

ökar barnets välbefinnande och livskvalitet. Det är ett bra redskap för

sjuksköterskor att använda sig av för att minska onödigt lidande av illamående och

kräkningar (Mazlumet al., 2013).

13

Massage blir ansandet, som är den mest centrala grundläggande termen av

vårdandet, och därför sjuksköterskan bör visa värme och närhet för sina patienter

(Eriksson, 1988).

Akupunktur och akupressur har visat ett gott resultat mot illamående och

kräkningar hos en del av patienterna. Patienter, sjuksköterskor och onkologer har

förtroende för akupunktur och akupressur (Deng et al., 2006).

Författarna till examensarbetet anser liksom Deng et al., 2006 och anser att

massage och akupressur är bra metoder eftersom inga instrument behövs för att

utföra dessa åtgärder. Dessutom är det beröringsmetoder som lyssnar till kroppens

egna villkor och enkelt och säkert att utföra. Vi tror att massage och närhet till

barnen ökar barnets förtroende till sjuksköterskan samt minskar oro och ångest.

Barn kan uppleva att sjuksköterskan bryr sig om dem och känna sig mer trygga

och omhändertagna under massagebehandlingen.

Chan et al., (2015) fast ställer att avkoppling och avslappningsmetoder stödjer

intaget av antiemetikum vilket minskar cytostatika relaterad illamående och

kräkningar samt bidrar till att patienterna bättre kan hantera fysiologiska och

psykiska påfrestningar såsom aptitlöshet, oro, ångest och rädsla. Författarna anser

att akupunktur och progressiv muskelavslappning är en viktig komplimenterande

omvårdnadsåtgärd till den farmakologiska behandlingen samt är billig metod och

kan lätt utföras på kliniken. Ytterligare forskning bör utföras för att bättre kunna

identifiera förekomsten av cytostatikarelaterad illamående och kräkningar ur

barnets perspektiv före, under och efter kemoterapikuren (Rodgerset al., 2012).

Farmakologiska åtgärders betydelse för lindring av illamående

Vidare lyfter Hockenberry et al., 2011; Krishnasamy et.al., (2014) och Robinsonet

al., 2007) att intaget av antiemetikum är viktigt för reducering av cytostatika

relaterad illamående och kräkningar. Det framkom att sjuksköterskor bör vara

medvetna om vikten av användandet av antiemetikum vid omvårdnad av barn med

cancer som genomgår cytostatikabehandling. Robinson et.al., (2007) lyfter fram att

svårighetsgraden av illamåendet hänger ihop med vilken sort och dos av

cytostatika som används vid behandlingen.

14

Kestleret al., (2012) betonar att patienten bör få tillräckligt med antiemetikum vid

biverkningar som illamående för att lindra onödigt lidande. Hockenberry et al.,

(2011) lyfter vidare fram att vissa cytostatika-läkemedel kan orsaka illamående

och kräkningar samt trötthet och depression vilket är viktigt för sjuksköterskan att

observera för att kunna rapportera vidare de eventuella symtom förändringen.

Författarna till examensarbetet tror som Kestler et al., 2012 att det ofta är bra att

använda antiemetikum i kombination till massage, akupressur, akupunktur,

avkoppling och avslappningsmetoder för ett uppnå ett bättre resultat mot

illamående och kräkningar.

Sjuksköterskans bemötande och dess effekt

Klanjseket al.,(2016), Krishnasamy et al., (2014) och Robinsonet al.,(2007)

upplyser att sjuksköterskans bemötande har stor betydelse för att

barnet ska kunna hantera illamående och kräkningar vilket ökar livskvalité och

välbefinnande.

Sjuksköterskans yrke innebär att bygga en relation till barnet och föräldrarna vilket

är viktigt att ta detta i beaktning i omvårdandet för att uppnå en holistisk syn på

barnet. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att alltid komma ihåg att se hela

människan och inte bara sjukdomen (Eriksson, 1988).

Författarna till examensarbetet anser liksom Eriksson, 1988 att sjuksköterskans

bemötande är viktigt för att kunna ge barnet personcentrerad vård. Sjuksköterskor

bör se olika tecken och behov hos barnet och även förstår och styrka hur familjer

uppfattar situationen. Genom bemötandet kan sjuksköterskan skapa tillit och

trygghet till barnet och dess familj. Detta bidrar till att sjuksköterskan ska kunna

identifiera fysiska, psykiska och subjektiva besvär såsom illamående, kräkningar,

smakförändring, aptitlöshet, och obehag hos barn vid cytostatikabehandling.

Kommunikation och dess effekt

Cleveet al., (2012) och Kestleret al., (2012) lyfter fram att kommunikation är

viktigt för sjuksköterskor för att kunna tillämpa optimala omvårdnadsåtgärder.

Van Cleve et al., (2012) belyser att flickor kan utrycka sina symtom lättare än

15

pojkar. Det är viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar ickeverbal

kommunikation som pojkar använder sig av. Noggrann bedömning av flera

riskfaktorer kan hjälpa sjuksköterskan att identifiera patienter med ökad risk för

illamående och kräkningar. Författarna till examensarbetet tror att det är av stor

betydelse att sjuksköterskan använder sig av väl utarbetade rutiner när det gäller

bedömningen av patientens riskfaktorer. Planering, uppföljning, undervisning och

kommunikation är en viktig sjuksköterskeuppgift som har stor betydelse för

barnets välbefinnande. Därför är mer utbildning och väl utarbetat rutiner om icke-

farmakologiska omvårdnadsåtgärder ute på onkologiska klinikerna av värde för

cancerpatienter. Vår skyldighet som sjuksköterska genom att kommunicera,

informera och undervisa patienten och dess anhörig i dessa enkla och i de flesta

fall helt biverkningsfria omvårdnadsåtgärder såsom massage, akupunktur,

akupressur och avslappningsmetoder kan höja barnets välbefinnande och minska

lidandet.

Metoddiskussion

Polit och Beck (2012) lyfter fram att när diskussioner förts mellan författarna till

examensarbetetunder hela processen så bidrar det till att litteraturöversikten får en

högre trovärdighet. För att få en bred kunskap inom ett ämne så är

litteraturöversikt en tillförlitlig design.

Metoden som valdes för denna litteraturöversikt som utgår ifrån resultatet som är

baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ, kvantitativ och mixade

designfem artiklar med mixad metod (kvantitativ och kvalitativ metod), fyra

artiklar med kvantitativ metod och en artikel med kvalitativ metod.

Artikelsökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl och var publicerade

mellan 2006–2017 samt skrivna på engelska. Alla studier var gjorda på enbart barn

med cancer som genomgick eller hade genomgått cytostatikabehandling vilket var

översiktens syfte, detta för få tillgångar till aktuell och ny forskning. I början

av arbetet med litteraturöversikten ville författarna fokusera på att använda studier

där fokusen låg på generell illamående hos barn med cancer. Men ändrade sedan

fokus för att kunna utföra studien mer specifikt mot cytostatikarelaterad

illamående och kräkningar som drabbar barn med cancer. Detta då det är en viktig

kunskap som behövs lyftas fram gällande omvårdnadsåtgärder för att

16

sjuksköterskan ska kunna ge en optimal omvårdnad gällande denna biverkning

som är mycket påfrestande för barnet. Detta bidrog till att sökningen begränsades,

det ska dock beaktas att Samtliga artiklar som valdes svarade mot studiens syfte,

de artiklarna som hade en kvantitativ ansats mättes med trovärdiga mätinstrument,

de artiklar som hade en kvalitativ ansats beskrev deltagarnas upplevelse medan

artiklar mixade med kvalitativa och kvantitativa ansatser mättes för både delarna.

Författarna till examensarbetet såg att studiens syfte svarades gentemot artiklarna

som valdes och gav en trovärdig grund med både statistik, intervjuer,

observationer och mixade ansatser. Författarna bedömde tre av artiklarnas kvalité

som hög, fem artiklar som medelhög och två som medel, då de svarade på studiens

syfte så valdes dessa att inkluderas.

Styrkan i resultatet är att genom att reducera det fysiska lidandet som cytostatika

relaterad illamående och kräkningar, detta kan bidra till att barnet uppnår det

optimala välbefinnandet, där kropp, ande och själ hör ihop. Att sjuksköterskan ser

barnet som en helhet (Eriksson, 1988).

Etikdiskussion

Att ge goda omvårdnadsåtgärder med god kommunikation och bemötande främjar

både barnet och deras föräldrar.

För att kunna följa upp de lagar, regler och riktlinjer som styr sjukvården är nära

relation och bra bemötande med barnet och deras föräldrar ett viktigt grund för

vårdandet. För små barn som har begränsat förmåga att kommunicera och delta i

sin vård och behandling har stort behov av stöd för att orka ta sig genom den

obehagliga cytostatikarelaterat illamående. I rollen som sjuksköterska är det viktigt

att vara observant på hela familjen och identifiera barnets och familjens behov för

att kunna bidra med rätt omvårdnads insatser. Sjuksköterskan ska ge den

utbildning och information som behövs till föräldrar för att kunna ta del av vården

av det sjuka barnet.

Författarnas modersmål inte är engelska och trots att en noggrann översättning av

artiklarna har gjorts så kan misstolkningar ha uppstått.

17

Slutsatser

När ett barn drabbas av cancer så innebär det ett psykiskt och fysiskt lidande både

för det enskilda barnet men även familjen och närmaste anhöriga. Därför är det av

stor vikt att som sjuksköterska ha med Erikssons (1988) teori om att ansa, leka och

lära integrerat i omvårdnaden. Sjuksköterskan har en central roll i hur

omvårdnaden utförs, vilket har en stor effekt på hur barnet kommer att ta till sig

och reagera mot de omvårdnadsåtgärder som kommer att utföras gentemot hen.

Vidare är det till stor vikt att lyfta fram det friska hos individen och ha ett

holistiskt synsätt när sjuksköterskan vårdar individer som är i behov av

omvårdnad.

Genom denna litteraturöversikt så framkommer det att cytostatikarelaterad

illamående kan förebyggas med hjälp av olika former utav omvårdnadsåtgärder i

kombination med antiemetikum. Omvårdnadsåtgärder såsom massage och

akupunkturkan reducera cytostatikarelaterad illamående. Detta kan bidra till ett

ökat välbefinnande samt livskvalité hos patienten som får cytostatikabehandling.

En viktig aspekt som framkommer i denna litteraturöversikt är att icke

farmakologiska omvårdnadsåtgärder i kombination med farmakologiska åtgärder

har en stor betydelse i behandlingen mot cytostatikarelaterad illamående.

Cytostatika är en viktig komponent till omvårdnadsåtgärderna för att kunna ge ett

optimalt resultat även om det samtidigt kan vara en utmaning till att hitta rätt

cytostatika -typ för den enskilde patienten.

Genom att sjuksköterskan är observant på vilka omvårdnadsåtgärder som

underlättar cytostatikarelaterad illamående så skapas en känsla av tillit till

sjuksköterskan av patienten som vårdas, men även familjens tillit till

sjuksköterskan stärks.

Klinisk betydelse för samhället

Författarna till examensarbetet ser utifrån resultatet av denna litteraturöversikt att

sjuksköterskans vidtagande av icke farmakologiska och farmakologiska

omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterad illamående och kräkningar hos barn

med cancer är en viktig aspekt för att patienten ska få en omvårdnad utifrån en

helhetssyn av patienten. Denna kombination av omvårdnadsåtgärder bidrar till att

patienters cytostatika relaterade illamående reduceras och därmed får en bättre

18

livskvalité. Författarna till examensarbetet tror att detta skulle kunna minska

lidandet hos patienterna och därmed skapa en ökad tillit till sjuksköterskan. Det är

dock viktigt att som sjuksköterska vara observant på hur effekten av den valda

omvårdnadsåtgärden resulterar hos den enskilde patienten. Vidare ser författarna

till examensarbetet att massage och akupunktur som icke farmakologiska

omvårdnadsåtgärderna har en låg kostnad som lätt kan implementeras i

sjuksköterskans dagliga omvårdnadsarbete efter utbildning.

Förslag till vidare forskning

Litteraturöversiktens resultat är baserat på studier som belyste det positiva

resultatet av insättning av omvårdnadsåtgärder i kombination med antemetikum

för reducering av cytostatika relaterat illamående hos barn med cancer. Författarna

till examensarbetet har uppmärksammat att vid sin sökning av studier och

forskning kring cytostatikarelaterat illamående hos barn är begränsat. Detta anser

författarna till examensarbetet är ett viktigt problem att forska vidare på då

reducering av denna läkemedelsbiverkan skapar ett lidande hos barn med cancer.

19

Referenser

Baxter, AL., Watcha, MF., Baxter, WV., Leong T&Wyatt MM. (2011).

Development and validation of a pictorial nausea rating scale for children.

Pediatrics.2011 Jun;127(6):e1542-9. doi: 10.1542/peds.2010-1410. Epub 2011

May 29.

Blomberg, M. (2004). Träning i ökad kroppskännedom och avspänning hjälp för att

hantera stress. Läkartidningen.2004.Nr 15–16 .Volym 101. Hämtad 23 April, 2017,

från Läkartidningen

http://ww2.lakartidningen.se/ltarkiv/2004/temp/pda28419.pdf

Brinksma, A., Sanderman, R., Roodbol, PF., Sulkers, E., Burgerhof, JG., De Bont,

ES. & Tissing WJ. (2015). Malnutrition is associated with worse health-related

quality of life in children with cancer. Support Care Cancer. 2015

Oct;23(10):3043-52. doi: 10.1007/s00520-015-2674-0. Epub 2015 Mar 10.

Chan, CW., Lam, LW., Li, CK., Cheung, JS., Cheng, KK., Chik, KW., Chan, HY,

So., WK & Tang, WP. (2014). Feasibility of psychoeducational interventions in

managing chemotherapy-associated nausea and vomiting (CANV) in pediatric

oncology patients. European Journal of Oncology Nursing Volume 19, Issue 2,

April 2015, Pages 182

190http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.ejon.2014.09.002.2014 eller

2015?

Chokshi, SK., Ladas, EJ.,Taromina, K., McDaniel, D.,Rooney, D., Jin, Z., Hsu,

WC & Kelly, KM. (2016). Predictors of acupuncture use among children and

adolescents with cancer. Pediatric Blood Cancer. 2017 Feb 8: edoi:

10.1002/pbc.26424. [Epub ahead of print]

20

Clinton, F., Dowling, M & Capra, M. (2012). An audit of chemotherapy-induced

nausea and vomiting in children. Nurse Child Young People. 2012 Sep; 24(7):18-

23. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23155937

Deng,G., Cassileth, B., Reindl, T.& Driever, PH.(2006).Two trials of acupuncture

for chemotherapy-induced nausea. View issue TOC Volume 11, Issue 3 September

2006 Pages 207–209 DOI: 10.1211/fact.11.3.0014

Dupuis, LL., Roscoe, JA., Olver, I., Aapro, M.& Molassiotis, A. (2017). 2016

updated MASCC/ESMO consensus recommendations: Anticipatory nausea and

vomiting in children and adults receiving chemotherapy. Support Care Cancer.

2017 Jan;25(1):317-321. Epub 2016 Aug 10: e

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=updated+MASCC%2FESMO+cons

ensus+recommendations%3A+Anticipatory+nausea+and+vomiting+in+children+a

nd+adults+receiving+chemotherapy

Ehnfors, M., Ehrenberg, A & Thorell- Ekstrand. (2013). Nya VIPS- boken.

Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet. Lund: Studentlitteratur AB

Eriksson, K. (1988). Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB

Fass. (2016). Cytostatikabehandling. Hämtad 1 Mars, 2017, från Fass,

http://www.fass.se/LIF/medicinebookdocument?userType=2&headlineIllnessType

=Br%C3%B6st&headlineType=97&documentId=e20997de-d335-4135-8fe7-

1f0198832061

Fass. (2017). Ondansetron Accord. Hämtad 30 januari, 2017, från Fass,

http://www.fass.se/LIF/product?nplId=20070726000077&userType=0

21

Flank. J., Robinson, PD., Holdsworth, M., Phillips, R., Portwine, C., Gibson, P.,

Maan, C., Stefin, N., Sung,L. &Dupuis, LL.(2016). Guideline for the Treatment of

Breakthrough and the Prevention of Refractory Chemotherapy-Induced Nausea

and Vomiting in Children With Cancer. PediatrBlood Cancer. 2016

Jul;63(7):1144–51. doi: 10,1002/pbc.25955.

Friberg, F. (Red). (2010). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för

uppsats-Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s115-124). Lund:

Studentlitteratur AB

Friberg, F. (Red). (2010). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg

(Red.), Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s27-

36). Lund: Studentlitteratur AB

Forsberg, C. &Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm: Natur & kultur, 2016

Hagelin, I. (2008).Onkologi. Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. M.

Edwinson Månsson& K. Enskär (Red.), (s, 355). Lund: Studentlitteratur

Hockenberry, MJ., Hooke, MC., McCarthy, K &Gregurich, MA. (2011). Sickness

behavior clustering in children with cancer. J PediatrOncol Nurs.2011 Sep-

Oct;28(5):263–72. doi: 10,1177/1 043 454 211 409 586.

Kestler, S &LoBiondo-Wood, G. (2012). Review of Symptom Experiences in

Children and Adolescents with Cancer. Cancer Nursing. Issue: Volume 35(2),

March/April 2012, p E31–E49 Copyright: © 2012 Lippincott Williams & Wilkins,

Inc. Publication Type: [ARTICLES: ONLINE ONLY]

DOI: 10.1097/NCC.0b013e3182207a2a ISSN: 0162-220X Accession: 00002820-

201203000-00014

22

Klanjsek, P & Pajnkihar, M. (2016). Causes of inadequate intake of nutrients

during the treatment of children with chemotherapy 2016 Aug; 23:24-33. doi:

10.1016/j.ejon.2016.03.003. Epub 2016 May 4.

Kreuger, A. (Red.) (2000). Barnet och sjukvården - Erfarenheter från

barnonkologin. Lund: Studentlitteratur AB

Krishnasamy, M., Kwok-Wei, So-W., Yates, P., De Calvo, LE., Annab, R.,

Wisniewski, T & Aranda, S. (2014). The nurse's role in managing chemotherapy-

induced nausea and vomiting: an international survey. Cancer nursing 37 (4) doi:

10.1097/NCC.0b013e3182a3534a

Larsson, A. (2004). Barnet i vården. Stockholm: Liber AB

Linet, M S., Kim, K P & Rajaman, P. (2009). Children’s Exposure to Diagnostic

Medical Radiation and Cancer Risk: Epidemiologic and Dosimetric

Considerations. PediatrRadiol. 2009 Feb; 39 (Suppl 1): S4.

Published online 2008 Dec 16. doi: 10.1007/s00247-008-1026-3

Lundqvist, A. (2015). Barnsjuksköterskans profession. I. Hallström & T. Lindberg.

(Red.) (s,31-33). Pediatriskomvårdnad – andra upplagan. Stockholm: Liber AB

Mazlum, S., Chaharsoughi, N T., Banihashem ,A& Behnam Vashani, H.

(2013).The effect of massage therapy on chemotherapy-induced nausea and

vomiting in pediatric cancer. Iran J Nurs Midwifery Res. 2013 Jul-Aug; 18(4):

280–284. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3872861/

Miller, M. &Kearney, K. (2004). Chemotherapy-related nausea and vomiting: past

reflections, present practice and future management. European Journal of cancer

care, (13), 71-81.

http://web.a.ebscohost.com.www.bibproxy.du.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=4

2969f15-74a4-4963-8572-4344c8ca8f19%40sessionmgr4006&vid=5&hid=4204

23

Momani, TG & Berry, DL. (2017). Integrative Therapeutic Approaches for the

Management and Control of Nausea in Children Undergoing Cancer Treatment. J

PediatrOncolNurs. 2017 Feb 1:1043454216688638.

doi:10.1177/1043454216688638.

Robinson, Deborah, L & Carr, Barbara, A. (2007). Delayed vomiting in children

with cancer after receiving moderately high or highly emetogenic chemotherapy.

Journal of Pediatric Oncology Nursing, Vol 24, No 2 (March-April), 2007: pp 70-

80.DOI: 10.1177/1043454206298840.

Rodgers, C., Kollar, D., Taylor, O., Bryant, R., Crockett, K., Gregurich, MA &

Hockenberry, M.(2012).Nausea and vomiting perspectives among children

receiving moderate to highly emetogenic chemotherapy treatment. Cancer Nurs.

2012 May-Jun;35(3):203-10. doi: 10.1097/NCC.0b013e3182281493.

Socialstyrelsen. (2013). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Hämtad

22februari,2017.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19016/2013-3-

15.pdf

Socialstyrelsen. (2015). Bedömning av barns mognad för delaktighet. Hämtad 24

April, 2017.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20004/2015-12-

22.pdf

Socialstyrelsen. (2013).KBT (Kognitiv beteendeterapi). Hämtad 2 Maj, 2017.

http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarb

ete/kbtkognitivbeteendeterapi

Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2010).

24

Child perspectives and children’s perspectives in theory and practice.(ss.19-23).

New York: Springer.

Tveiten, S. (2000). Omvårdnad i barnsjukvården. Lund: Studentlitteratur AB

Van Cleve, L., Muñoz, C, Savedra., M., Riggs, M., Bossert, E., Grant, M

&Adlard, K. (2012). Symptoms in children with advanced cancer: child and nurse

reports. Cancer Nurs. 2012 Mar; 35(2): 115–125.doi:

10.1097/NCC.0b013e31821aedba.

Vårdhandboken. (2016). Smärtskattningsinstrument. Hämtad 10 april, 2017, från

Vårdhandboken, vardhandboken.se/texter/smartskattning-av-akut-och-

postoperativ-smarta/smartskattningsinstrument

Wagland, R., Richardson, A., Armes, J., Hankins, M., Lennan, E & Griffiths P.

(2015). Treatment-related problems experienced by cancer patients undergoing

chemotherapy: a scoping review.European Journal of Cancer Care 24, 605–617.

Hämtad 1 Mars.2017.

Wallengren, C & Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av

litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricsson, (Red.), Vetenskaplig teori och

metod- Från ide till examination inom omvårdnad. (s492). Lund: Studentlitteratur

AB

Wiklund Gustin, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.

Willman, A., Stoltz, P & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en

bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB

Willman, A., Stoltz, P & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad, En

bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB

25

Wolpe, J. (1958). Psychoterapy by reciprocal inhibition. Stanford: Stanford

university press.

Word health organization (2017). Hämtad 5 Mars 2017 http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs297/e

0

Tabell 2: Valda artiklar Författare År Land

Titel Syfte Design Metod

Deltagare Resultat

Chan, CW., Lam, LW., Li, CK., Cheung, JS., Cheng, KK., Chik, KW., Chan, HY, So, WK&Tang, WP. (2015) Japan

Feasibility of psychoeducational interventions in managing chemotherapy-associated nausea and vomiting (CANV) in pediatric oncology patients.

Att undersöka hur komponenter som avslappning och patientutbildning kan påverka en psykologisk inlärande för hantering av uppkomst utav kemoterapirelaterad illamående och kräkningar.

Kvantitativ ansats

n=20

Patienter

Studien visade att inlärandet av avslappning gav en god effekt efter tredje dagen av användande strategi.Då färre patienter upplevde mindre illamående.

Deng,G., Cassileth, B., Reindl, T & Driever, PH. (2006) Tyskland

Two trials of acupuncture for chemotherapy-induced nausea

Att undersöka huruvida eller inte en kombination av akupunktur och akupressur är effektiva för att minska kemoterapi-inducerat illamående och kräkningar

Kvalitativ&kvantitativansats

n= sjuksköterskor onkologer patienter

Studien visade att många deltagare trodde på att akupunktur & akupressur har god effekt mot cytostatikarelaterad illamående och kräkningar.

Hockenberry, MJ., Hooke, MC., McCarthy, K&Gregurich, MA. (2011) USA

Sickness behavior clustering in children with cancer.

Att undersöka vilka läkemedel som gav bra effekt mot illamående, trötthet, kräkningar samt depression.

Kvantitativ ansats n= 67

patienter

Studien visade att det är komplext att behandla barn med cancer farmakologisk. Studien kan öka vårdgivarens medvetande av symtombildens mönster, interaktion och samverkan.

Klanjsek, P &Pajnkihar, M. (2016) Slovenien

Causes of inadequate intake of nutrients during the treatment of children with chemotherapy

Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om olika orsaker till otillräckligt födointag hos barn som behandlats med kemoterapi och hur ofta sjuksköterskor identifiera dessa orsaker

Mixad metod med kvalitativ och kvantitativ ansats

Kvalitativ n= 6 sjuksköterskor Kvantitativ n=15 sjuksköterskor

Studien visade sjuksköterskors uppfattningar om orsakerna till otillräckligt födointag hos barn som genomgår kemoterapi, var följande: fysiologiska orsaker till ätstörningar, psykologiska orsaker till ätstörningar, förändring i val av livsmedel, sjukhus mat och individuell rådgivning. Smärta på grund av mykosit var den vanligasteidentifierade orsaken till otillräckligt födointag hos barn, följtav illamående och kräkningar, smakförändringar och aptitförlust

Kestler, S., LoBiondo-Wood, G. (2012) USA, Kanada, Storbritannien, Sverige, Tyskland, Turkiet, Iran, Jordanien, Taiwan och Australien.

Review of symptom experiences in children and adolescents with cancer.

Att definiera och karakterisera fysiska symtom hos barn med cancer.

kvantitativa och kvalitativa ansats

n= sjuksköterskor patienter föräldrar

Att sjuksköterskor har en stor roll för att stödja barnen och föräldrarna och att farmakologisk smärtlindring är en viktig del för att ta lindra lidandet.

Krishnasamy M1, Kwok-Wei So W, Yates P, de Calvo LE, Annab R, Wisniewski T, Aranda S. (2014) Australien

The nurse'srole in managing chemotherapy nausea andvomiting: an internationalsurvey.

Att beskriva sjuksköterskans roll i behandling av kemoterapi-inducerad kräkning och illamående

Kvantitativ ansats n=458 sjuksköterskor

Sjuksköterskorna som deltog ansåg att deras egen kunskap om kemoterapi-inducerade kräkningaroch illamående var otillräcklig. Dem ansåg även att det bör utvecklas ett standardiserat tillvägagångssätt för behandling av kemoterapi-inducerade kräkningaroch illamående.

Mazlum, S., Chaharsoughi, NT., Banihashem,A.&Vashani., HB (2013) Iran

The effect of massage therapy on chemotherapy-induced nausea and vomiting in pediatric cancer

Att utvärdera effekten av massage på kemoterapiinducerad illamående och kräkningar i barncancer.

Mixad metod med kvantitativ och kvalitativ ansats

n=74

patienter

Bortfall (n=4)

Studien visade att massage ger gav god effekt för ¼ av patienterna och reducerade längden av tiden vid illamående och svårighetsgrader av kräkningar

Robinson, Deborah L & Carr, Barbara A. (2007) USA

Delayed vomiting in children with cancer after receiving moderately high or highly emetogenic chemotherapy

Att beskriva upplevelsen av fördröjda kräkningar hos barn och ungdomar efter mycket kemoterapi.

Kvalitativ ansats n= 7 sjuksköterskor 12 läkare 82 patienter

Den visar att (32 %) av patienterna hade fördröjda kräkningar. (11–12%) hade måttlig till svåra kräkningar. Tidigare uppkomst av åksjuka, val av cytostatika kur& ofullständig skydd mot akuta kräkningar ökade risken för uppkomst av kräkningar.

Rodgers, C., Kollar, D., Taylor, O., Bryant, R., Crockett, K., Gregurich, MA &Hockenberry,M (2012) USA

Nausea and vomiting perspectives among children receiving moderate to highly emetogenic chemotherapy treatment.

Att beskriva förebyggande, akuta och försenade cytostatika inducerad illamående och kräkningar bland barn med cancer från barnets, vårdgivarens och sjuksköterskans perspektiv

Kvalitativ ansats n= sjuksköterskor & patienter

Cytostatikainducerat illamående och kräkningar rapporterades av patienten, vårdgivaren och sjuksköterskan hela tiden, men de vanligaste rapporterna som inträffade var under den försenade perioden. Patientens genomsnittliga totala illamående och kräkningar ökade signifikant över tiden.

Van Cleve, L., Muñoz,,C, Savedra., M., Riggs, M., Bossert, E., Grant, M &Adlard, K. (2012) Kalifornia

Symptoms in children with advanced cancer: child and nurse reports.

Att undersöka vanliga symtom och utforska vanligt förekommande symtom över tid

Mixad metod med kvalitativ & kvantitativ ansats

n= sjuksköterskor & patienter

Den visar att illamående var en dem vanligaste symtomen hos barn med cancer. Detta visar på att kommunikationen är viktig för god omvårdnad vid illamående.

Bilaga 2 Granskningsmall för kvalitetsbedömning Kvalitativa studier

Fråga

1 Motsvarar titeln studiens innehåll?

2 Återger abstraktet studiens innehåll?

3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?

4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?

5 Är studiens syfte tydligt formulerat?

6 Är den kvalitativa metoden beskriven?

7 Är designen relevant utifrån syftet?

8 Finns inklusionskriterier beskrivna?

9 Är inklusionskriterierna relevanta?

10 Finns exklusionkriterier beskrivna?

11 Är exklusionskriterierna relevanta?

12 Är urvalsmetoden beskriven?

13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?

14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler?

15 Anges var studien genomfördes?

16 Anges när studien genomfördes?

17 Anges vald datainsamlingsmetod?

18 Är data systematiskt insamlade?

19 Presenteras hur data analyserats?

20 Är resultaten trovärdigt beskrivna?

21 Besvaras studiens syfte?

22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?

23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet?

24 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter

25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde?

Summa

Maxpoäng: 25 Erhållen poäng: ? Kvalitet: låg medel hög Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och

Forsberg & Wengström (2008).

Bilaga 3 GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING Kvantitativa studier

Fråga 1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll? 3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald

problematik?

4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5. Är studiens syfte tydligt formulerat? 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är designen relevant utifrån syftet? 8. Finns inklusionskriterier beskrivna? 9. Är inklusionskriterierna relevanta? 10. Finns exklusionkriterier beskrivna? 11. Är exklusionskriterierna relevanta? 12. Är urvalsmetoden beskriven? 13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14. Finns populationen beskriven? 15. Är populationen representativ för studiens syfte? 16. Anges bortfallets storlek? 17. Kan bortfallet accepteras? 18. Anges var studien genomfördes? 19. Anges när studien genomfördes? 20. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 21. Anges vilka mätmetoder som användes? 22. Beskrivs studiens huvudresultat? 23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 24. Besvaras studiens frågeställningar? 25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av

studieresultatet?

26. Diskuterar författarna studiens interna validitet?? 27. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?

Maxpoäng: 29

Erhållen poäng: ? Kvalitet: låg medel hög Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och

Forsberg & Wengström (2008).